Sök i Ratio Lex

Angående tilläggspensioner för två befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte

1928-02-24 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:131, Angående tilläggspensioner för två befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Ang. tilläggspensioner

för

två befattningshavare

vid vårdanstalten

i Lund

för blinda

med komplicerat

lyte.

Nr 131.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående tilläggspensioner

för två befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte; given Stockholms slott den

24. februari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 24 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löegren, statsråden

Thykén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin,

Almkvist, Lyberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför:

På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1914 års senare

riksdag, i samband med beviljandet av anslag för uppförande av en vårdanstalt

i Lund för blinda med komplicerat lyte, bemyndiga Kungl. Maj:t

att vid den tid, då den ifrågavarande anstalten trädde i verksamhet, för

statsverkets räkning övertaga drottning Sofias stiftelses och den till denna

stiftelse anknutna, i Vänersborg belägna vårdanstaltens dåvarande tillgångar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Sedan genom beslut av 1920 års riksdag medel anvisats för byggnadernas

vid vårdanstalten i Lund slutförande under år 1921, övertogs den med

Sofiastiftelsen förenade anstalten av staten på hösten år 1922.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 22 juni 1921 fastställdes stat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte. I denna stat äro, efter

vissa genom beslut den 22 maj 1925 däri gjorda ändringar, upptagna följande

befattningshavare, nämligen: 1 rektor, 4 ämneslärarinnor, 3 slöjdlärarinnor,

1 husmoder, 1 översköterska, 1 kvinnligt skrivbiträde, tillika

räkenskapsförare, och 3 vaktmästare.

Rörande löneförmånerna för ifrågavarande befattningshavare bör nämnas

följande. Ämneslärarinna åtnjuter, förutom fri bostad, lön 1,800 kronor,

tjänstgöringspenningar 1,000 kronor eller summa 2,800 kronor med rätt till

tre ålderstillägg ä 300 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring.

Slöjdlärarinna åtnjuter, förutom fri bostad, lön 1,600 kronor, tjänstgöringspenningar

800 kronor eller summa 2,400 kronor med rätt till tre ålderstilllägg

ä 200 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring. Hus

modern åtnjuter, förutom fri bostad med värme och lvse, kost samt tvätt,

lön 1,100 kronor, tjänstgöringspenningar 300 kronor eller summa 1 ,-400

kronor med rätt till tre ålderstillägg ä 200 kronor efter respektive 5, 10

och 15 års tjänstgöring. Av varje ålderstillägg utgöra 100 kronor lön och

100 kronor tjänstgöringspenningar. Översköterskan åtnjuter, förutom fri bostad

med värme och lyse, kost samt tvätt, lön 750 kronor, tjänstgöringspenningar

250 kronor eller summa 1,000 kronor med rätt till tre ålderstillägg

ä 150 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring.

I samband med fastställandet av nämnda stat meddelades genom kungörelse

den 22 juni 1921 (nr 421), i överensstämmelse med riksdagens därom

fattade beslut, villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i nämnda stat

för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner. Rörande rätten

att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring

vid annan läroanstalt än någon av statens blindundervisningsanstalter föreskrives

i mom. C, punkt 4) av sagda kungörelse, att ämneslärarinna får

tillgodoräknas tjänstgöring som ordinarie lärarinna vid folkskola eller högre

folkskola, tjänstgöring såsom lärarinna i övningsskola vid statens folkskoleseminarium,

tjänstgöring vid under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium

under den tid statsbidrag utgått till hennes avlönande enligt bestämmelserna

om statsbidrag till folkskollärares avlönande eller hon åtnjutit

avlöning enligt gällande lönereglering, tjänstgöring såsom lärarinna vid av

landsting underhållen dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt, ävensom tjänstgöring

såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem, som åtnjuter statsbidrag

och antingen äger av Kungl. Maj:t stadfäst reglemente eller ock är

av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt. Däremot finnes

i kungörelsen icke inrymd någon bestämmelse, som möjliggör att de befattningshavare

vid vårdanstalten i Vänersborg, som vid dennas flyttning till

Lund medföljde anstalten och övergingo i statens tjänst, kunna för åtnjutande

av ålderstillägg få tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i Sofia
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition Nr 131.

stiftelsens tjänst. Framställning om dylikt medgivande gjordes emellertid

från Kungl. Maj:ts sida hos 1921 års riksdag i samband med fastställande

av ny stat för Lundaanstalten. I proposition nr 247 till nämnda riksdag

föreslog nämligen Kungl. Maj:t, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner,

som föreslagits för ordinarie befattningshavare, skulle i fråga om ålderstilllägg

gälla att befattningshavare finge, efter prövning av Kungl. Maj:t i

varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl den tid, han utom

statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt kunde anses

likvärdigt med eller av högre värde än det, han hade att utföra å befattningen

vid vårdanstalten.

Riksdagen avslog emellertid (skrivelse nr 8 A punkt 198 sid. 139) Kungl.

Maj:ts förslag i denna del.

Frågan om förevarande personals ålderstilläggsberäkning upptogs ånyo

till behandling vid 1926 års riksdag. I proposition nr 181 till nämnda

riksdag föreslog nämligen Kungl. Maj:t riksdagen att medgiva, att ordinarie

befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte

måtte efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, kunna för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring av motsvarande beskaffenhet

vid den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten i Vänersborg.

Vid ärendets föredragning anförde chefen för ecklesiastikdepartementet

till statsrådsprotokollet, bland annat, att en förutsättning för tillgodoräknandet

givetvis borde vara, att vederbörande befattningshavare, efter

att hava innehaft anställning i Sofiastiftelsens tjänst, erhållit ordinarie tjänst

vid Lundaanstalten redan i samband med dess öppnande. Från vårdanstaltens

rektor hade departementschefen inhämtat upplysningar rörande anstaltspersonalens

tjänstgöring vid Sofiastiftelsen. Så vitt man kunde döma

av dessa upplysningar, skulle lönetursberäkning kunna ifrågasättas för ett

par ämneslärarinnor, ett par slöjdlärarinnor, husmodern och översköterskan,

en vaktmästare och — under viss förutsättning — det kvinnliga skrivbiträdet.

Beträffande husmodern och översköterskan vore emellertid att märka,

att dessa båda redan uppnått pensionsåldern och därför icke syntes kunna

tillerkännas ytterligare ålderstillägg.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag (riksdagens skrivelse nr 273).

Sedan därefter Kungl. Maj:t den 11 juni 1926 förklarat sig vilja, på

därom gjord ansökning, till prövning och avgörande upptaga frågan om

rätt för befattningshavare vid vårdanstalten i Lund att för ålderstillägg tillgodoräkna

sig tjänstgöring av ovan omförmäld beskaffenhet, inkommo till

Kungl. Maj:t ansökningar i sådant avseende från tio befattningshavare vid

anstalten.

Skolöverstyrelsen, som den 15 oktober 1926 yttrade sig över dessa ansökningar,

anförde därvid bland annat följande.

Då det gällde övervägandet om och i vilken utsträckning den tidigare

tjänstgöringen må i enlighet med riksdagens medgivande tillgodoräknas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

sökandena för erhållande av ålderstillägg, syntes det överstyrelsen till en

början ofrånkomligt, att de uttalanden, som av vederbörande departementschef

gjorts till statsrådsprotokollet och icke föranlett erinran från riksdagens

sida, vunne beaktande. Vidare funne överstyrelsen knappast billigt, att här

ifrågavarande befattningshavare skulle i nu förevarande avseende intaga en

mera gynnad ställning, än om de tidigare varit anställda såsom extra ordinarie

befattningshavare i statens tjänst. Det syntes sålunda ej gärna kunna

undgås, att de i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) meddelade grunder

analogivis vunne tillämpning, vadan från tjänstgöringstiden torde böra frånräknas

eu tid av tre år.

Då överstyrelsen med nu angivna utgångspunkter ginge att pröva förevarande

framställningar, gällde till en början, att ämneslärarinnorna Alfhild

Rydahl och Elsa Welander samt slöjdlärarinnan Ellen Johansson icke på

sätt i propositionen förutsatts »erhållit ordinarie tjänst vid Lund aanstalten

redan i samband med dess öppnande». Vid sådant förhållande torde berörda

ansökningar icke kunna bifallas. Vad vidare anginge husmodern Blenda Edström

och översköterskan Rebecka Gustafson, förelåge icke hinder av nyssnämnda

beskaffenhet, men överstyrelsen hade icke kunnat underlåta att uppmärksamma,

att beträffande sagda befattningshavare föredragande departementschefen

framhållit, att de »redan uppnått pensionsåldern och därför

icke böra kunna tillerkännas ytterligare ålderstillägg». Under dessa omständigheter

syntes icke heller nu närmast förevarande ansökningar kunna bifallas.

Slutligen ville överstyrelsen uttala, att överstyrelsen icke hade något att

erinra, därest Kungl. Maj:t skulle finna tillräckliga skäl föreligga att genom

förnyad framställning till riksdagen söka utverka lönetursrättens utsträckning

även till befattningshavare, för vilka med hänsyn till riksdagsbeslutets

innebörd den tidigare anställningen icke funnits kunna medföra rätt till beräkning

av tjänstår för ålderstillägg. Särskilt torde starka billighetsskäl i

detta avseende kunna anföras beträffande de båda befattningshavare, vilka

redan inträtt i pensionsåldern.

Statskontoret, som yttrade sig i ämnet den 16 november 1926, anslöt sig

till skolöverstyrelsens uppfattning i frågan om vilka befattningshavare, som

i enlighet med departementschefens ovannämnda uttalande till statsrådsprotokollet

vid 1926 års riksdag, borde tillerkännas ifrågavarande rätt samt anförde

vidare:

Vad därefter beträffade ämneslärarinnorna Alfhild Rydahl och Elsa Welander

samt slöjdlärarinnan Ellen Johansson, så hade dessa, efter att under

tiden omedelbart före anställningen i Lund varit anställda hos Sofiastiftelsen,

visserligen övergått i vårdanstaltens i Lund tjänst redan i samband med

dess öppnande, men däremot erhållit ordinarie tjänst därstädes, Johansson

först från och med den 1 juli 1924 samt Rydahl och Welander från och

med den 1 oktober 1925. Följaktligen torde dessa befattningshavare, med

hänsyn till föredragande departementschefens ovannämnda uttalande, icke

utan riksdagens medgivande böra i berörda hänseende tillgodoräknas sin

föregående tjänstgöring hos stiftelsen.

I anledning av att styrelsen för vårdanstalten förordat, att förnyad framställning

till riksdagen måtte göras för utverkande av sådant medgivande

även för sistnämnda befattningshavare, ville statskontoret, som i ett den 25

februari 1925 avgivet underdånigt utlåtande på anförda skäl uttalat sig mot

att någon framställning till riksdagen gjordes i förevarande ärende, i frågans

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

nuvarande läge till eu början erinra, att, enligt vad förarbetena till riksdagens

nämnda beslut utvisade, detsamma motiverades bland annat med den

omständigheten, att ämneslärarinnorna vid Lundaanstalten enligt gällande

avlöningsbestämmelser fått rätt att i berörda hänseende tillgodoräkna sig

föregående tjänstgöring bland annat såsom lärarinna vid av landsting underhållen

dövstumsskola eller vid sinneslöanstalt och såsom föreståndare

eller lärare vid skyddshem, som åtnjuter statsbidrag och antingen ägde av

Kungl. Maj:t stadfäst reglemente eller ock vore av Kungl. Maj:t erkänd såsom

allmän uppfostringsanstalt — allt anstalter, som icke vore statliga och

vilka knappast kunde sägas vara av mera allmän natur än ovannämnda

anstalt i Vänersborg. Vidare framhölls, att det här gällde det egenartade

fallet, att staten övertagit en av berörda stiftelse ägd läro- och vårdanstalt,

vars specialutbildade personal övergått i statstjänst och fortsatt sitt arbete

på en ny plats men i stort sett under oförändrade former och med samma

uppgifter som förut. Det sist anförda torde givetvis gälla icke blott ämneslärarinnorna

utan även övriga befattningshavare vid anstalten.

kör egen del ville statskontoret framhålla, att det syntes skäligt att, i överensstämmelse

med gängse lönetursprinciper, hänsyn finge tagas till ifrågavarande

befattningshavares föregående tjänstgöring hos drottning Sofias stiftelse

som om densamma hade varit utförd i statens tjänst, dock att eventuellt

nytt ålderstillägg enligt vad departementschefen därom uttalat torde böra

utgå från och med den 1 juli 1926. Det syntes nämligen icke kunna förnekas,

att uppställande såsom förutsättning för ifrågavarande rätt av kravet

på att vederbörande erhållit ordinarie anställning i anstalten i Lund redan

i samband med dess öppnande kunde leda till ett obilligt resultat, särskilt i

betraktande av den av styrelsen för anstalten anförda omständigheten, att

det icke gällde nyinrättade tjänster utan befattningar, som från början funnits

upptagna i anstaltens stat, ehuru de av olika anledningar icke blivit

omedelbart besatta med ordinarie befattningshavare.

På grund av vad sålunda anförts och då ifrågavarande befattningshavare,

enligt vad handlingarna utvisade uppfyllde de villkor, som enligt statskontorets

mening borde berättiga dem till sådan tillgodoräkning, funne statskontoret

starka billighetsskäl tala för utverkande av riksdagens medgivande, att i

fråga om ålderstillägg för dessa lärarinnor deras föregående tjänstgöring

hos stiftelsen finge tillgodoräknas, som om det varit likvärdigt arbete i statens

tjänst, dock att eventuellt nytt ålderstillägg skulle utgå från och med

den 1 juli 1926.

\ ad slutligen beträffade de av husmodern Blenda Edström och översköterskan

Rebecka Gustafson gjorda framställningarna, torde ej heller dessa

böra vinna Kungl. Maj:ts bifall utan riksdagens medgivande. Dessa befattningshavare

hade varit anställda vid vårdanstalten i Vänersborg alltsedan

den 1 september 1890, respektive den 1 januari 1907 och skulle sålunda

vara berättigade att från och med den 1 juli 1926 åtnjuta samtliga med

respektive befattningar förenade ålderstillägg, därest de erhållit rätt att i

ifrågavarande hänseende tillgodoräkna tjänstgöringen hos stiftelsen. Under

denna förutsättning hade de emellertid fullgjort de för erhållande av nämnda

ålderstillägg erforderliga tjänståren redan innan de inträtt i pensionsåldern;

och det torde vid sådant förhållande icke vara rimligt att förvägra dem

sådan avlöningsförhöjning enbart av den anledningen, att de numera överskridit

pensionsåldern. Statskontoret funne därför i likhet med skolöverstyrelsen,

att synnerligen starka billighetsskäl talade för förnyad framställning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.is proposition Nr 131.

till riksdagen om utsträckning av ifrågavarande lönetursrätt även till nu

nämnda befattningshavare.

Genom beslut den 4 mars 1927 avslog Kungl. Maj:t de av Alfhild Rydahl,

Elsa Welander, Ellen Johansson, Blenda Edström och Rebecka Gustafson

gjorda ansökningarna.

Styrelsen för vårdanstalten har nu till Kungl. Maj:t inkommit med två särskilda

framställningar, dagtecknade respektive den 10 maj 1927 och den 31

oktober 1927. I den förstnämnda hemställes om förslag till riksdagen, att de

befattningshavare vid anstalten, vilkas ansökningar om rätt att för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräkna sig sin tjänstgöring vid vårdanstalten i Vänersborg,

avslagits genom Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut den 4 mars 1927,

måtte erhålla dylik rätt, eller, om denna hemställan icke kunde bifallas, att

proposition måtte avlåtas till riksdagen om fastställande för Blenda Edström

och Rebecka Gustafson av ett högsta pensionsunderlag vid deras befattningar

å respektive 1,400 kronor och 1,200 kronor. I ansökningen av

den 31 oktober 1927 hemställer styrelsen om proposition till riksdagen dels

om tilläggspension åt Blenda Edström och Rebecka Gustafson till så stort

belopp, att deras respektive pensionsförmåner komme att svara mot det författningsenliga

pensionsbelopp, de skulle hava erhållit, därest de kommit i

åtnjutande av samtliga ålderstillägg, dels ock att särskilda pensionsunderlag

måtte fastställas för husmoders- och översköterskebefattningarna vid anstalten

och att hänsyn därvid måtte tagas till vid befattningarna utgående naturaförmåner.

Om sistnämnda hemställan icke bifalles, anhåller styrelsen,

att tilläggspensionerna för de två sistnämnda befattningshavarna måtte beräknas,

som om de kommit i åtnjutande av icke endast samtliga ålderstillägg

utan även ett mot naturaförmånerna vid respektive befattningar svarande

lönebelopp av 450 kronor.

Vårdanstaltens styrelse framhåller, att starka billighetsskäl tala för bifall

till styrelsens ansökning i fråga om tjänstårsberäkning för ålderstillägg och

anför härom.

Alfhild Rydahl, Elsa Welander och Ellen Johansson innehade omedelbart

före anställningen i Lund liknande tjänst hos Sofiastiftelsen och övergingo

i Lundaanstaltens tjänst redan i samband med dess öppnande, varefter de

vid en något senare tidpunkt konstituerades till befattningar, som från

början upptagits i anstaltens stat. Det berodde icke i någon mån på dem

själva, att berörda befattningar icke genast försågos med ordinarie innehavare.

Vad Blenda Edström och Rebecka Gustafson angår måste det framstå

som synnerligen hårt, om det skulle gå ut över dem, att frågan om

tillgodoräknandet av Vänersborgstjänstgöringen avgöres först sedan de uppnått

pensionsåldern, ehuru de i verkligheten intjänat samtliga ålderstillägg

före inträdet i densamma.

Beträffande pensionsunderlagen vid husmoders- och översköterskebefattningarna

framhåller styrelsen följande.

Enligt civila pensionslagen skall vid beräkning av pensionsunderlag för

tjänst, med vilken förmån av boställe o. s. v. är förenad, lönen, därest den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj\ts proposition Nr 131.

av sådan anledning minskas med ett belopp, som finnes i lönestaten angivet

eller med ledning därav kan bestämmas, ökas med detta belopp. Då av

anstaltens lönestat icke framgår, med vilket belopp den kontanta lönen för

ifrågavarande befattningshavare minskats på grund av de omtalade naturaförmånerna

men det enligt styrelsens mening är tydligt att så likväl skett,

finner styrelsen det vara riktigast, att en värdering av dessa förmåner i

föreliggande fall kommer till stånd och styrelsen anser sig icke kunna skatta

desamma till lägre belopp än 900 kronor per år, varav 450 kronor torde

böra beräknas som lön och 450 kronor som tjänstgöringspenningar.

Skolöverstyrelsen förklarar sig icke hava något att erinra mot vad anstaltens

styrelse i nu förevarande frågor hemställt.

Statskontoret åberopar rörande rätten till ålderstilläggsberäkning i utlåtande

den 31 december 1927 vad ämbetsverket anfört i frågan i sitt den 16 november

1926 avgivna och av mig förut återgivna yttrande.

I yttrande samma dag över styrelsens för vårdanstalten framställning om

tilläggspensioner in. in. för Blenda Edström och Rebecka Gustafson anför

statskontoret följande.

Statskontoret som i nyssnämnda utlåtande i fråga om den begärda lönetursrätten

fasthållit vid sin tidigare intagna ståndpunkt i ärendet och således

biträtt den av styrelsen i sagda hänseende gjorda hemställan, finner det

vara med rätt och billighet överensstämmande, att Blenda Edström och

Rebecka Gustafson erhålla av styrelsen för anstalten begärda tilläggspensioner.

Ämbetsverket har således intet att erinra mot att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen medgiva, att envar av Blenda Edström och Rebecka Gustafson

måtte från och med månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten

kommer att äga rum, under sin återstående livstid uppbära, utöver dem

författningsenligt tillkommande pension, en tilläggspension från allmänna

indragningsstaten till sådant belopp, att densamma jämte den författningsenligt

utgående pensionen uppgår till samma årliga belopp, som enligt gällande

författningar skulle hava utgått, därest vederbörande vid avgången från

respektive befattning innehaft samtliga med denna förenade ålderstillägg.

Vad däremot beträffar framställningen i vad den avser fastställande av särskilda

pensionsunderlag för husmoders- och översköterskebefattningarna vid

anstalten, varvid hänsyn skulle tagas till de med befattningarna förenade

naturaförmånerna, vill statskontoret framhålla, att det förslag till lönereglering

för befattningshavare vid rikets allmänna läroverk samt vid folk- och

småskolor in. fl. läroanstalter, som lärarnas löneregleringskommitté avlämnade

till Kungl. Maj:t den 15 augusti 1923 omfattar jämväl vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte. Då således frågan om berörda

befattningshavares löne- och därmed också pensionsförmåner är föremål för

statsmakternas prövning i annat sammanhang, lärer Kungl. Maj:t icke vilja

vidtaga någon åtgärd i anledning av framställningen i denna del. Ej heller

den alternativt gjorda hemställan om viss förhöjning av pensionsbeloppen

åt nuvarande innehavarna av nämnda befattningar med hänsyn till av dem

åtnjutna naturaförmåner kan statskontoret i anseende till konsekvenserna

beträffande övriga befattningshavare för sin del biträda.

Slutligen vill jag meddela följande av mig införskaffade uppgifter rörande

ovannämnda fem befattningshavares ålder och tiden för deras anställande

vid drottning Sofias stiftelse.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition Nr 131.

Född

Anställd

Ämneslärarinnan

Alfhild Rydahl

18/v

1894

V 9 1918

»

Elsa Welander

16A

1889

Va 1919

Slöjdlärarinnan

Ellen Johansson

10/8

1898*

7i 1920

Husmodern

Blenda Edström

»/»

1865

7» 1890

Översköterskan

Rebecka Gustafson

3/l

1869

Vi 1907

Vidare bör nämnas, att skyldighet att från tjänsten avgå och rätt till pension

inträder för husmoder och översköterska vid 55 levnads- och 25 tjänstår,

att Blenda Edström och Rebecka Gustafson enligt beslut av 1924 års

riksdag äga rätt att för erhållande av pension tillgodoräkna sig tjänstgöringen

vid Sofiastiftelsen samt att Blenda Edström och Rebecka Gustafson

kvarstå vid sina tjänster trots uppnådd pensionsålder enligt särskilda av

styrelsen för vårdanstalten år från år lämnade medgivanden.

Vad först angår den ifrågasatta rätten för nu förevarande befattningshavare,

ämneslärarinnorna Alfhild Rydahl och Elsa Welander, slöjdlärarinnan

Ellen Johansson samt husmodern Blenda Edström och översköterskan

Rebecka Gustafson, att för erhållande av ålderstillägg räkna sig tillgodo sin

föregående tjänstgöring vid drottning Sofias stiftelse, finner jag mig icke

hava anledning att nu intaga någon annan ståndpunkt till denna fråga än

den Kungl. Maj:t och riksdagen intog vid sakens behandling år 1926, då

det beslöts att sådan rätt icke borde medgivas dem.

Ej heller anser jag det lämpligt att nu till prövning upptages frågan om

fastställande av särskilda pensionsunderlag vid översköterske- och husmodersbefattningarna.

Detta spörsmål bör, såsom statskontoret framhållit, avgöras

i ett större sammanhang.

Däremot finner jag, i likhet med myndigheterna, starka billighetsskäl tala

för förslaget om beredande, utöver författningsenligt utgående pensioner,

av tilläggspensioner åt husmodern Blenda Edström och översköterskan

Rebecka Gustafson, vilka eljest komma i en i pensionshänseende oförmånlig

ställning. Då jag ansluter mig till statskontorets hemställan härutinnan,

gör jag det enbart med hänsyn till de föreliggande ömmande omständigheterna

i detta fall och med tanke på sistnämnda två befattningshavares

långvariga och högt förtjänta verksamhet för ett allmännyttigt ändamål.

Sammanlagda beloppet av pension och tilläggspension torde för envar

av dem böra regleras i enlighet med föreskrifterna i kungörelsen den 18

juni 1925 (nr 280).

Jag hemställer följaktligen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att vardera av husmodern vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte Blenda Edström och översköterskan

vid samma anstalt Rebecka Gustafson må från och

med månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten

Departe
mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 181.

kommer att äga rum, under sin återstående livstid uppbära,

utöver henne författningsenligt tillkommande pension, en

tilläggspension från allmänna indragningsstaten till sådant

belopp, att densamma jämte den författningsenligt utgående

pensionen uppgår till samma årliga belopp, som skulle hava

utgått, därest vederbörande vid avgången från sin befattning

innehaft samtliga med denna förenade ålderstilllägg,

med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta

förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni

1925 (nr 280).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

E. Meurling.

Stockholm 1928, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1928:30 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. Bankoutskottet får härmed avgi a103 i texten