Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för åtskilliga officersoch underofficerskårer från skyldighet att återbetala vissa län m. in

1928-03-02 · 27 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 23 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:146, Angående befrielse för åtskilliga officersoch underofficerskårer från skyldighet att återbetala vissa län m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

1

Nr 146.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse

för åtskilliga officers- och underofficerskårer

från skyldighet att återbetala vissa län m. in.; given

Stockholms slott den 2 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det

förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, i statsrådet

å Stockholms slott den 2 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löpgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Rosén anför:

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 juni 1927 hava arméförvaUningens fortifikations-

och civila departement gjort framställning om befrielse helt eller

delvis för åtskilliga officers- och underofficerskårer från skyldighet att återbetala

vissa lån m. m. Departementen hava i ämnet anfört följande.

Under årens lopp hade officers- och underofficerskårer vid en del utav

arméns truppförband för att bereda sig större trevnad i de olika förläggningsorterna

upptagit lån till uppförande av egna mässbyggnader, till inredning och

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 122 häft. (Nr 146.) 527 28 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

möblering- av dylika lokaler samt deras förseende med bibliotek m. fl. liknande

ändam al. Dessa lan liade till större delen efter Kungl. Maj:ts medgivande i

varje särskilt fall beretts från den under statskontorets förvaltning stående s. k.

gemensamma fonden, och såsom villkor för lånens utlämnande hade bland annat

föreskrivits, dels att behörig skuldförbindelse å lånebeloppet skulle avgivas

avvisst antal (i regel minst 20) av de vid vederbörande truppförband anställda

officerare eller underofficerare (civilmilitär personal av motsvarande tjänsteställning)^

en för alla och alla för eu, dels att ny enahanda förbindelse å återstående

lånebeloppet sedermera skulle avgivas vartannat år av minst samma

antal av truppförbandets officerare eller underofficerare (civilmilitär personal),

dels ock att lånet skulle återbetalas genom amortering sålunda, att å lånebeloppet

årligen, räknat från lyftningsdagen, skulle erläggas viss procent (i regel (i

a 7 procent), varav såsom ränta beräknades fyra å fem procent å oguldna kapitalbeloppet

och återstoden utgjorde avbetalning därå.

I de fall, då lån av officers- eller underofficerskårer upptagits hos enskilda

bankinrättningar, enskilda lägerkassor och pensionskassor eller privata långivare,

hade säkerhet för lånebeloppens återbetalande antingen lämnats i form

av inteckning i karernas mässbyggnader och dylikt eller också i form av vissa

från karernas samtliga medlemmar avgivna förbindelser om tidvis skeende avbetalningar.

Sådana förbindelser torde även hava lämnats för inbetalningen av

räntor å nyssnämnda inteckningslån.

På grund av de för ifrågavarande lån stipulerade långa amorteringstiderna

ävensom det större antalet medlemmar av respektive kårer hade under hittillsvarande

förhållanden ansvarigheten för ovanberörda förbindelser icke behövt

kännas särskilt tryckande för kårernas enskilda medlemmar. I och med genomförandet

av 1925 års härordningsbeslut, innebärande i förevarande avseende

antingen indragning helt och hållet av vissa truppförband eller en avsevärd

minskning av officers- och underofficerskadrerna vid de återstående truppförbanden

eller slutligen en sammanslagning av en del utav dessa, komme naturligen

i många fall nämnda ansvarighet att på ett vida kännbarare sätt påvila

ifrågavarande kårer vid de av härordningsbeslutet berörda truppförbanden.

I fråga om de helt indragna truppförbanden ansåges i och med respektive kårers

upplösning och därmed följande förskingring åt olika håll av deras enskilda

medlemmar någon ansvarighet av ifrågavarande art icke vidare kunna avkrävas

dessa. Beträffande de till övergångsstat överförda medlemmarna av ännu kvarstående

kårer ansåges medansvarighet för de upptagna lånen likaledes böra

bortfalla, och gent emot de från upplösta truppförband nytillkommande^medlemmar

förmenades anspråk icke kunna framställas om övertagande av sådant

ansvar för lan, vid vilkas tillkomst de icke hade medverkat. De härovan berörda

villkoren om minst 20 (ofta 150 å 35) kårmedlemmars personliga borgen för

lånebeloppen samt om avgivande vartannat år av ny sådan förbindelse av minst

samma antal kårmedlemmar förmodades knappast vidare kunna fyllas på grund

av minskningen av det vid lånens upptagande befintliga antalet kårmedlemmar,

vartill skulle komma, att den ekonomiska bördan för de enskilda medlemmarna

av de decimerade kårerna i många fall torde komma alt tynga dem över deras

prestationsförmåga.

Om samtliga dessa samt flera liknande förhållanden hade eu del officerskårer

redan uttalat sig i till Kungl. Maj:t avlåtna framställningar om efterskänkande

helt eller delvis av återbetalningsskyldigheten för lån av ifrågavarande

art från gemensamma fonden. Arméförvaltningens fortifikations- och

civila departement samt statskontoret hade i däröver avgivna utlåtanden tillstyrkt

en sådan befrielse, varvid civila departementet ansett sig kunna föreslå,

att de efterskänkta beloppen finge ersättas gemensamma fonden från fjärde

huvudtitelns anslag till extra utgifter. Med hänsyn till det stora antal liknande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ proposition nr 146. ■>

framställningar, som vore att vänta från övriga av härordningsbeslutet berörda

kårer, hade Kungl. Maj:t icke upptagit dessa ärenden till definitiv behandling

utan låtit återställa samtliga handlingar 1111 arméförvaltningens civila departement

för vidare utredning. Med anledning härav hade arméförvaltningens

fortifikations- och civila departement den 23 november 1926 utsänt eu eirkulärskrivelse

till samtliga truppförband med anmodan att inkomma med uppgifter

angående sådana lån från statskontorets fonder eller andra långivare, från vilka

officers- eller underofficerskårer önskade befrielse i anledning av beslutad indragning

eller minskning av truppförband och kadrer. Dessa uppgifter hade nu

inkommit, och finge departementen beträffande desamma ävensom förut berörda

tidigare framställningar i liknande syfte samt med ledning av en från

statskontoret under hand lämnad tablå över den gemensamma fondens tillgodohavanden

den 30 juni 1926 härmed avgiva följande redogörelse.

Enligt de genom chefen för första arméfördelningen insända uppgifter och

därvid fogade handlingar erfordrades understöd från statsverket för officerskårerna

vid Karlskrona grenadjärregemente, Kronobergs regemente och Vendes

artilleriregemente samt underofficerskåren vid Norra skånska infanterirege:

mentet. . . .

Officerskåren vid Karlskrona grenadjärregemente, vilket jämlikt 192<> ars

härordningsbeslut skulle helt indragas, hade genom Kungl. Maj:ts beslut den

17 mars 1905 beviljats ett lån å 5,600 kronor från gemensamma fonden, att användas

för officersmässens möblering. Av detta lån hade vid utgången av år

1926 återstått ett oguldet belopp å 2,019 kronor 45 öre.

Officerskåren vid Kronobergs regemente hade genom Kungl. Maj:ts beslut

den 4 februari 1921 från gemensamma fonden erhållit ett lån ä 12.000 kronor

att användas för officersmässens möblering. Av detta lån hade den 30 juni

1926 återstått ett belopp av — inklusive ränta — 11,082 kronor 66 öre

(10,673: 85 -f 408: 81). Av skäl, som inledningsvis anförts, hade officerskåren

hemställt om antingen fullkomlig avskrivning av nämnda skuldsumma eller

dess övertagande av statsverket mot vederlag av officersmässens möbler. Utav

dessa två alternativ hade arméfördelningschefen särskilt förordat det sistnämnda

med intygande om möblernas goda beskaffenhet. Därjämte hade denna kar anmält

ett lån å 4.900 kronor i Kronobergs läns sparbank.

Officerskåren vid Norra skånska infanteriregementet hade enligt arméfördelningschefens

skrivelse icke lämnat någon uppgift i förevarande_ ärende. Utav

de åt kåren genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 juli 1889 och den 5 augusti 189l

från gemensamma fonden beviljade lån å tillhopa 42.000 kronor hade Md utgången

av år 1926 återstått oguldna 10,409 kronor 54 öre. Däremot hade underofficerskåren

vid samma regemente anmält ett lån av Nya sparbanken i Knstianstad,

som använts till inköp av mattor, servismateriel och duktyg och å

vilket lån återstode oguldna 1,400 kronor.

Officerskåren vid Vendes artilleriregemente hade i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 3 mars 1925, rörande vilken arméförvaltningens civila departement

den 13 april 1926 avgivit utlåtande, hemställt om avskrivning utav viss del av

det lån å ursprungligen 30,000 kronor, som genom Kungl. Maj:ts beslut den 4

mars 1921 beviljats kåren från den gemensamma fonden för möblering av officersmässens

lokaler. I officerskårens skrivelse hade såsom lämplig beräkningsgrund

för minskning av kårens då återstående skuld föreslagits en avskrivning

av skulden med ett belopp, som motsvarade skillnaden mellan summan av kårmedlemmarnas

löneinkomster före och efter genomförandet av 1925 års härordningsbeslut.

Med ledning av denna beräkning, vilken syntes i det närmaste

överensstämma med minskningen av kårens medlemsantal, hade arméförvaltningens

civila departement och statskontoret tillstyrkt en nedskrivning av skuldbeloppet

med 4,038 kronor 7 öre. Enligt från regementschefen i december

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

1926 lämnad uppgift hade skulden senare minskats till 10,426 kronor 10 öre,

å vilket belopp på grund av officerskårens förestående minskning ifrågasattes

en nedskrivning med 33 procent.

Chefen för andra arméfördelningen hade till departementen insänt framställningar

i förevarande syfte från officerskårerna vid Andra livgrenadjärregementet,

Jönköpings regemente, Kalmar regemente, Smålands artillerigemente och

Ostgöta trängkår samt från underofficerskåren vid Andra livgrenadjärregementet.

Officerskåren vid Andra livgrenadjärregementet hade redan i skrivelse till

lvungl. Maj:t den 9 maj 1925 anmält tvenne jämlikt kungl. brev den 31 december

1888 och den 18 juli 1921 beviljade lån från gemensamma fonden å vartdera

20,000 kronor, som använts till uppförande av diverse byggnader å lägerplatsen

Malmen samt till inredningsarbeten i kårens nya mässlokaler i Linköping.

Å det förstnämnda lånet hade i maj 1925 återstått oguldna 4,479 kronor

24 öre, men sedan med Kungl. Maj:ts medgivande i brev den 16 april 1926

officerskåren fått för nämnda belopp till flygvapnet försälja en stallbyggnad

å Malmen, hade detta lån till fullo inbetalts.

För avveckling av det sistnämnda lånet hade officerskåren i förenämnda

skrivelse till Kungl. Maj :t föreslagit ett övertagande från statsverkets sida av

lånet med dess dåvarande belopp å 18,739 kronor mot vederlag av en del kåren

tillhöriga inventarier.

I anslutning till denna framställning hade arméförvaltningens fortifikationsoch

civila departement i skrivelse den 16 februari 1926 hemställt, att Kungl.

Maj :t måtte avlåta proposition till riksdagen om statsverkets övertagande av

den da återstående skulden, 18,275 kronor 95 öre, mot överlåtelse från kårens

sida till kronan av viss fast och lös inredning i officersmässen.

I däröver avgivet utlåtande den 29 mars 1926 hade statskontoret, som ville

ifrågasätta lämpligheten av nyssnämnda överlåtelse, i stället föreslagit, att med

lånets ordnande ävensom dess amortering finge anstå, tills officerskåren vid det

nytillkommande Livgrenadjärregementet kunde taga ställning till frågan, om

den önskade mässlokalen och i så fall mot vilka uppoffringar. På grund av detta

utlåtande hade Kungl. Maj:t låtit med ärendets avgörande tillsvidare bero.

I skrivelse till arméförvaltningens civila departement den 8 mars 1927 hade

regementschefen — med anmälan att lånet genom ny amortering dåmera nedbragts

till ett belopp av 17,789 kronor 75 öre — hemställt om åtgärder i syfte,

att officerskåren tillsvidare måtte befrias från skyldigheten att verkställa inbetalningar

för ränta och amortering av lånet.

Underofficerskåren vid samma regemente hade i skrivelse till regementschefen

anmält en skuld till underofficerarnas enskilda understödskassa å 8,264

kronor 45 öre. De upplånade medlen hade använts till åtskilliga förbättringar

av kårens mässlokaler. På grund av kårens blivande väsentliga reducering vid

de nuvarande två livgrenadjärregementenas sammanslagning, vilken komme att

omöjliggöra återbetalandet av nämnda skuld, samt med hänsyn till understödskassans

därigenom inträdande svårigheter att fylla sina åtagna förpliktelser

mot såväl nuvarande som f. d. underofficerare och deras änkor hade regementschefen

tillstyrkt, att kronan måtte till kåren eller understödskassan ersätta,

ifrågavarande belopp.

Officerskåren vid Jönköpings regemente hade genom regementschefen i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 27 januari 1926 anmält ett lån från gemensamma

fonden å 12,000 kronor, beviljat genom kungl. brev den 14 april 1916 och använt

till anskaffande av möbler m. fl. inventarier i kårens mässlokaler i Jönköping.

På grund av den förestående upplösningen av regementet hemställde

regementschefen, att återbetalningsskyldighet för återstående del av statslånet

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

icke måtte åläggas kåren eller dem av dess medlemmar, som genom skuldförbindelser

vore ansvariga för lånet.

I skrivelse till statskontoret den 15 juni 1926 hade arméförvaltningens civila

departement förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till regementschefens

framställning samt uttalat såsom sin mening, att det vid kårens upplösning

återstående lånebeloppet borde ersättas den gemensamma fonden från

lantförsvarets anslag till extra utgifter.

Det för närvarande återstående beloppet av detta lån utgjorde 9,460 kronor

12 öre.

Officerskåren vid Kalmar regemente hade genom regementschefen anmält

ett belopp från gemensamma fonden å 55,000 kronor, vilket lån, i stället för ett

äldre sådant mot säkerhet av borgensförbindelser, beviljats av Kungl. Maj:t den

26 mars 1926 mot inteckning i kårens fastighet i Eksjö stad.

Ifrågavarande lånemedel hade använts för täckande av vissa vid uppförandet

av kårens mässbyggnad uppkomna skulder.

Därjämte hade officerskåren anmält, att den år 1917 iklätt sig en förbindelse

att till dåvarande kassörskan Emma Nilsson utbetala en årlig pension å 600

kronor, vars kapitaliserade värde vid utgången av år 1926 utgjort 6,808 kronor

14 öre. Även från denna skuld önskade officerskåren befrielse. Beträffande

ansvarigheten för denna förbindelse hade inga upplysningar lämnats, men torde

densamma åligga kårens medlemmar efter samma förhållande, enligt vilket de

häftade för ränte- och amorteringsavbetalningarna å förutnämnda inteckningslån.

För officerskåren vid Smålands artilleriregemente hade regementschefen i

skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juni 1926 hemställt om avskrivning till fullo

från den 1 oktober 1927 av ett enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 december

1909 från gemensamma fonden beviljat lån å 9,000 kronor, avsedda för inköp

av möbler till mässlokalen. Av skulden återstode ett belopp av 5,071 kronor

58 öre.

Enär ifrågavarande truppförband efter den nya härorganisationens genomförande

skulle helt indragas, hade arméförvaltningens civila departement den

29 juni 1926 tillstyrkt bifall till nämnda framställning, mot vilken statskontoret

i utlåtande den 8 juli samma år förklarat sig icke hava något att erinra,

under förutsättning att — såsom arméförvaltningen föreslagit — gemensamma

fonden finge sin fordran täckt från lantförsvarets anslag till extra utgifter.

Officerskåren vid Östgöta trängkår hade enligt Kungl. Maj:ts beslut den

23 december 1910 från gemensamma fonden erhållit ett lån å 7,000 kronor,

avsedda för officersmässens möblering m. m. Av detta lån hade den 30

juni 1926 återstått oguldna 4,439 kronor 14 öre, från vilket belopp kåren på

grund av den förestående omorganisationen hemställt om fullständig befrielse.

Genom chefen för tredje arméfördelningen hade anspråk om befrielse från

skulder av ifrågavarande art anmälts från officerskårerna vid Västgöta regemente,

Skaraborgs regemente, Älvsborgs regemente, Bohusläns regemente, Livregementets

husarer och Göta trängkår samt underofficerskåren vid Bohusläns

regemente.

Officerskåren vid Västgöta regemente hade anmält följande lån:

från statskontoret .................................. kronor 3,161: 72

; Vänersborgs enskilda bank ...... kronor 4,7.20: 72

» » sparbank ............ » 3,224: —

och från Västgöta regementes enskilda

pensionskassa ...................... » 6,000: — » 13,944: 72

Beträffande det förstnämnda lånet, vilket med ursprungligen 12,000 kronor

genom kungl. brev den 18 oktober 1889 beviljats från gemensamma fonden för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

täckande av ett äldre byggnadslån samt skulder för uppförande av vissa byggnader,

hade framställning till Kungl. Maj:t av regementschefen avlåtits den

30 april 1927, vilken framställning efter remiss till statskontoret översänts till

arméförvaltningens civila departement för yttrande. Å lånet hade vid tiden för

framställningens avgivande återstått ett belopp av 2,688 kronor 19 öre.

Rörande de tre övriga lånen hade inga vidare upplysningar lämnats, men

torde desamma varit avsedda för ändamål av liknande art som övriga kårers lån.

Officerskåren vid Skaraborgs regemente hade genom regementschefen anmält

ett lån från gemensamma fonden å ursprungligen 20,000 kronor, beviljade

genom kungl. brev den 13 februari 1920 till möblering av mässlokalerna i

Skövde. Å lånet hade den 31 december 1926 återstått oguldna 9,315 kronor 59

öre. Kåren önskade full befrielse från denna skuld.

Officerskåren vid Älvsborgs regemente hade genom regementschefen anmält

ett lån å 14,000 kronor, vilket torde hava upptagits å bankinrättning i Borås

för inredning in. m. av officersmässen. Kåren hemställde om fullständig befrielse

från denna skuld mot vederlag av kårens möblemang, vilket enligt bilagt

inventeringsinstrument hade ett värde av omkring 16,000 kronor.

Officerskåren vid Bohusläns regemente hade anmält ett lån å 14,000 kronor

i Uddevalla sparbank, med sitt ursprungliga belopp, 24,000 kronor, daterande

sig från tiden före regementets förläggning till Uddevalla. Kåren hade med

tillstyrkan av regementschefen hemställt om full befrielse från den återstående

skulden eller — om så icke kunde ske — att kronan måtte bidraga till betalningen

med ett belopp, som motsvarade den av 1925 års härordningsbeslut föranledda

avgången från kårens aktiva stat.

Underofficerskåren vid samma regemente häftade i skuld till K. A. Asps

donationsfond med 1,500 kronor. I)et ursprungligen betydligt högre lånebeloppet,

vilket torde hava avsetts för anordningar i mässlokalen, hade minskats genom

utdebiteringar av kårens medlemmar — senast under år 1922 med 1,500 kronor

och under år 1926 med 1,333 kronor 33 öre — men ansåges nu även med

sitt återstående belopp bliva för betungande för .de efter omorganisationen kvarblivande

medlemmarna, varför full befrielse önskades.

Officerskåren vid Livregementets husarer hade genom sekundchefen anmält

ett lån å 4,000 kronor från musikunderofficerarnas vid samma regemente pensionskassa.

, Detta lån — ursprungligen ä 5,000 kronor — hade upptagits i

sammanhang med kårens övertagande år 1920 av massrörelsen och hade använts

för anskaffning av duktyg, servis och kokattiralj samt möbler för betjäningsrummen.

På grund av minskning med omkring 50 procent av officerskårens

numerär vid tiden för lånets upptagande, jämfört med nuvarande antal, hemställde

sekundchefen, att kronan mot övertagande av hela förplägnadsutredningen

jämte nyssnämnda möbler måtte inlösa ifrågavarande lån.

Chefen för Göta trängkår hade å officerskårens vägnar anmält ett lån för

officersmässen från gemensamma fonden å 5,000 kronor, som beviljats genom

kungl. brev den 15 november 1907 och varå vid utgången av år 1926 återstått

2,435 kronor 45 öre. Enär av kårens år 1908 befintliga 19 stycken officerare

med vederlikar för närvarande ej funnes mer än tre i tjänst, hade hemställts om

avskrivning av denna skuld.

Chefen för fjärde arméfördelningen hade insänt inkomna framställningar i

förevarande syfte från officerskårerna vid Södermanlands regemente, Svea ingenjörkår

och Eälttelegrafkåren samt underofficerskåren vid Södermanlands

regemente.

Officerskåren vid Södermanlands regemente hade anmält dels ett lån från

gemensamma fonden å ursprungligen 15.000 kronor, beviljat genom kungl.

brev den 11 november 1898 och avsett för möblering av officersmässen, och

dels ett år 1923 upptaget lån från en enskild kassa å 4,780 kronor för inlägg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146. i

ning av parkettgolv i mässlokalen. Om nämnda lokal upplystes i regementschefens

yttrande i ärendet, att densamma vore inrymd i kronan tillhöriga byggnader.

Å det förstnämnda lånet hade vid utgången av år 1926 återstått ett belopp

av 7,936 kronor 77 öre. Beträffande det sistnämnda lånet hade i handlingarna

upplysts, att framställning till Kungl. Maj:t om detsammas inlösande av statsverket

med dåvarande belopp, 4,190 kronor, av Kungl. Maj:t avslagits den 22

februari 1924. Med hänsyn till minskningen av antalet kårmedlemmar vid tidpunkterna

för lånens upptagande, jämförda med nuvarande_ tid, och utgörande

för det förstnämnda lånet 4/44 och för det sistnämnda 13/53, hade hemställts

om nedskrivning eller avbetalning från statsverkets sida av ifrågavarande lån

i motsvarande proportioner.

Underofficerskåren vid samma regemente hade anmält trenne lån å ursprungligen

vartdera 1,000 kronor från regementets underofficerskårs begravningshjälpkassa,

upptagna under åren 1921—1922 och avsedda för dels en elektrisk

spis i den förutvarande provisoriska underofficersmässen, dels inköp av elektriska

mätare till underofficersbostäderna och dels inköp av korkmattor för

underofficersmässen. Ä dessa lån hade vid utgången av år 1926 återstått

oguldna respektive 400 kronor, 750 kronor och 400 kronor. Av kårens skrivelse

till regementschefen samt regementschefens däröver till arméfördelningschefen

avgivna yttrande framginge, bland annat, dels att underofficersmässen vore

inrymd i en statsverket tillhörig källarvåning av kasernetablissemanget och att

anskaffning av såväl den elektriska spisen som korkmattorna pa grund av nyss

anförda omständighet varit ägnad att lika väl gagna statsverket som kårens intressen,

samt dels att kostnader för anskaffning och underhåll av mätare för

elektrisk ström till enskilda lägenhetsinnehavare inom kronan tillhöriga etablissemang

jämlikt arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartements

beslut den 22 augusti 1924 under viss förutsättning finge bestridas av till vederbörande

myndighets förfogande stående bränsleanslag.

På grund av dessa omständigheter hade underofficerskåren hemställt om

full ersättning för samtliga ovannämnda anskaffningskostnader till deras verkliga

belopp eller om största möjliga gottgörelse. för desamma, under det regementschefen

i fråga om kostnaderna för kokspisen och de elektriska mätarna

tillstyrkt ersättning med 837 kronor 75 öre lör kokspisen med attiralj mot

vederlag av eventuell inkomst vid dess försäljning och med den verkliga kostnadssumman

för de elektriska mätarna mot desammas avstående till statsverket

samt i fråga om lånet för inläggande av korkmattor tillstyrkt en ersättning

med V;. (13/39) av det återstående lånebeloppet, 400 kronor.

Officerskåren vid Svea ingenjörkår hade anmält ett lån från gemensamma

fonden å ursprungligen 2,500 kronor, som beviljats genom kungl. brev den 11

maj 1923 och å vilket vid utgången av år 1926 återstått oguldna 2,342 kronor

38 öre. Med beräkning av en minskning med 25 procent av officerskårens råd

fortifikationen numerär hade kåren hemställt om eu motsvarande nedskrivning

av ifrågavarande lån.

Officerskåren vid Fälttelegraf kåren hade genom kårchefen anmält ett amorteringslån

i fortifikationsofficerarnas enskilda pensionskassa, å vilket lån vid

utgången av år 1926 återstått omkring 600 kronor. För detta lån hade hemställts

om befrielse eller eventuell överflyttning till annan långivare mot mindre

eller ingen ränta.

Därjämte hade kårchefen på grund av ökade omkostnader vid kårens tva

olika mässar samt förekommande representationsskyldighet hemställt om en

gratifikation å 1,000 kronor eller eventuellt beredande av ett räntefritt lån å

samma belopp genom statskontorets försorg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kitngl. Maj:ts proposition nr 146.

för femte arméfördelningen hade insänt skrivelser i förevarande syfte

Iran omcerskårerna vid Upplands infanteriregemente, Dalregementet och Västmanlands

trängkar samt underofficerskåren vid Dalregementet.

Officerskåren vid Upplands infanteriregemente hade anmält ett lån å ursprungligen

13,000 kronor från gemensamma fonden, beviljat genom kungl.

brev den 1 december 1911 och avsett för möblering av mässlokalen och för inläggning

av parkettgolv i matsalen och samlingsrummet. De för förstnämnda

ändamål bestridda kostnaderna hade med 5,500 kronor ersatts av arméförvaltningens

intendentsdepartement den 23 oktober 1923, vilket belopp emellertid

använts till betalning av dels ett annat mindre lån i statskontoret och dels ett

lan i privatbank, löpande med högre ränta än den utav statskontoret stipuleinn

’ o fran gemensamma fonden beviljade lånet hade vid utgången av år

1926 återstått oguldna 10,622 kronor 6 öre.

Officerskåren hade nu genom regementschefen hemställt om avskrivning å

ifrågavarande lån med det belopp (13.000 — 5,500 =) 7,500 kronor, som icke

redan av statsverket ersatts, eller nedskrivning därav i samma proportion _

omkring 19 procent — i vilken kåren blivit beskuren genom 1925 års härorganisation.

Officerskåren vid Dalregementet hade anmält ett lån å ursprungligen 13,000

kronor från aktiebolaget Göteborgs bank, som avsetts för ekboasering av golv,

dekorering m. in. av väggar samt delvis möblering, och å vilket vid utgången

av år 1926 återstått oguldna 10,619 kronor 10 öre. För sistnämnda lånesumma

önskade kåren gottgörelse med så stor del därav, som motsvarade antalet av de

på grund av härordningsbeslutet avgående officerare.

Underofficerskåren vid samma regemente hade anmält ett tio-års amorteringslån

å ursprungligen 3,000 kronor från regementets enskilda lägerkassa, avsett

för nödvändiga utgifter för underofficersmässen, såsom parkettgolv, inventarier

in. m. A lånet hade vid utgången av år 1926 återstått oguldna 1,800 kronor.

Med hänsyn till karens reducering med */» hemställdes om en gottgörelse

i samma proportion eller med 600 kronor av återstående lånebeloppet.

Officerskåren vid Västmanlands trängkar hade anmält ett lån å ursprungligen

4,000 kronor från gemensamma fonden, beviljat genom kungl. brev den

23 mars 1906. Å lånet hade vid utgången av år 1926 återstått oguldna 1,624

kronor 32 öre, vilket belopp på grund av kårens förestående indragning önskades

till fullo avskrivet.

. Chefen för sjätte arméfördelningen hade översänt ansökningar om lånebefnelse

från officerskårerna vid Yästernorrlands regemente och Norrlands dragonregemente

samt underofficerskåren vid Norrlands artilleriregemente.

Officerskåren vid Väster norrlands regemente hade anmält två lån från gemensamma

fonden, beviljade genom kungl. brev den 16 december 1910 och den

11 april 1919 samt ursprungligen å respektive 5,000 kronor och 5,127 kronor

98 öre.

Officerskåren hade redan i skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 september

1926 hemställt om befrielse från resterande belopp av dessa lån, och därvid beträffande

länens tillkomst anfört huvudsakligast följande. Då förutvarande

Västei norrlands bataljon ar 1893 utökats till regemente, hade å gamla mötesplatsen

Sånga mo måst uppföras vissa nya byggnader för den i det närmaste

fördubblade officerskåren. Vid regementets ej långt därefter, eller år 1899,

verkställda förflyttning till Sollefteå läger hade återigen nya byggnader måst

uppföras för kårens räkning. På grund av dessa två omständigheter hade kåren

åsamkats en sammanlagd skuld å 72,500 kronor, vilken emellertid genom statsverkets

inlösen av vissa byggnader å Sollefteå läger och kårens egna amorteringar

under åren 1901—1911 nedbringats till 21,054 kronor 86 öre. Omkring

tolv år efter sist företagna förflyttning av regementet, eller år 1910, hade ännu

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. l\laj:ts proposition nr 146. i*

eu sådan skett, då det nya kasernetablissemanget i Sollefteå stad tagits i besittning.

I samband därmed hade officerskåren i december 1910 för ordnande

av de nya mässlokalerna upptagit ett nytt lån hos statskontoret å 5,000 kronor,

varav i september 1926 återstått oguldna 2,997 kronor 60 öre jämte förfallen

ränta från den 2 februari 1926. För det förutvarande skuldbeloppet å 21,054

kronor 86 öre hade kåren ägt byggnader som säkerhet. En med Kungl. Maj:ts

godkännande i september 1911 företagen försäljning av byggnaderna hade dock

icke inbringat mer än 4,470 kronor 77 öre, varför å skulden fortfarande kvarstått

16,584 kronor 9 öre. Emellertid förefunnes ett riksdagens beslut av den

24 maj 191.1, enligt vilket, då officers- och underofficerskårer tillhöriga byggnader

å mötesplatser genom vederbörande truppförbands förändrade förläggning

bleve onyttiga för ägarna samt dessa häftade i skuld för samma byggnader,

Kungl. Maj:t ägde att tilldela sådan kår understöd med högst det belopp,

varmed byggnadernas försäljningspris understege kårens skuld för desamma.

Med stöd av detta riksdagsbeslut hade officerskåren i november 1911 ingått till

Kungl. Maj :t med framställning om ersättning för ovannämnda skillnadsbelopp.

16,584 kronor 9 öre. Efter förnyad framställning i ärendet hade genom kungl.

brev den 24 januari 1913 medgivits, att med från och med år 1912 förfallande

annuiteter finge tillsvidare anstå i avvaktan på beslut i ärendet. Detta beslut

hade fattats först den 10 maj 1918. och hade därigenom det begärda beloppet

anvisats. Ehuru, som nämnt, med amorteringsutbetalningarna fått anstå under

väntetiden, hade emellertid under tiden 1 december 1911—10 maj 1918 ränteskuld

å lånet uppstått till ett belopp av 5,127 kronor 78 öre, och hade officerskåren

den 9 december 1918 avfordrats detta belopp av statskontoret. En med

stöd av ovananförda förhållanden gjord framställning om befrielse från skyldighet

att inbetala räntebeloppet hade avslagits av Kungl. Maj.t den 31 januari

1919, varefter officerskåren för dess gäldande måst upptaga ett nytt lån å

5,127 kronor 78 öre i statskontoret. Å denna skuld hade i september 1926 kvarstått

oguldna 1,538 kronor 38 öre.

Under åberopande av allt det ovan anförda samt med hänsyn till den inträdda

ytterligare förändringen i officerskårens sammansättning och ekonomiska ryggrad

hemställde officerskåren i förevarande framställning om befrielse från

bägge de omförinälda skuldbeloppen å tillhopa (2,997:60 + 1,538:38) 4,535

kronor 98 öre.

Efter remiss av ärendet till arméförvaltningens civila departement och statskontoret

hade båda ämbetsverken förklarat sig anse starka billighetsskäl tala

för bifall till framställningen samt hemställt, att medel för ändamålet måtte

äskas av riksdagen.

Officerskåren vid Norrlands dragonregemente hade anmält ett lån å ursprungligen

12,000 kronor från gemensamma fonden, beviljat^ genom kungl.

brev den 8 mars 1912. Å lånet hade vid utgången av år 1926 återstått ett belopp

av 7,609 kronor 92 öre. Med anledning av den nya härorganisationen, enligt

vilken dels omkring 1/5 av truppförbandet skulle vara förlagd i Boden och

dels genom överflyttningar sammansättningen av officerskåren torde bliva

väsentligt förändrad, hemställde kåren om en nedskrivning av lånet med 50 O

eller 3,800 kronor.

Underofficerskåren vid Norrlands artilleriregemente hade anmält ett Iran

privat långivare år 1921 upptaget lån å ursprungligen 4,500 kronor, avsedda

för anskaffning av servis, duktyg, köksutredning m. m. i kårens mäss. Å lånet

hade vid utgången av år 1926 återstått oguldna 3.450 kronor. På grund a\

kårens reducering med nära 50 % hemställdes om antingen kronans övertagande

av nämnda materiel eller gottgörelse helt eller delvis lör återstående lånebeloppet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

MditarbcMhavami på Gotland hade insänt eu skrivelse från officerskåren

vid (jo t lands infanteriregemente, vari anmäldes ett lån å ursprungligen 20,000

iQQQ°r v" o g?1?iens®mma fonden, vilket beviljats genom kungl. brev den 3 mars

1»88 ochvilket lan vid utgången av år 1926 återstått oguldna 3,507 kronor

2J öre. lfa antalet officerare vid truppförbandet enligt härordningsbeslutet

tomme att minskas från o2 till 21, hemställdes om det återstående lånebeloppets

avskrivning.

, Militärbefälhavare., hade därjämte insänt en skrivelse av den 17 december

1 J2b i rån Gotlands artillerikår, enligt vilken dess officerskår visserligen icke

pa grund av den nya härordningen kunde ifrågasätta befrielse från hela dess

iran gemensamma fonden erhållna lån men hade för avsikt att under januari

manad 1927 göra framställning om befrielse därifrån på andra skäl, för vilka

erlorder liga utredningar då ännu icke vore slutförda. Någon sådan framställning

hade emellertid trots påminnelser ännu icke inkommit.

åsyftade lånet från gemensamma fonden hade ursprungligen utgjort

6,000 kronor, beviljade genom kungl. brev den 10 juli 1908, varav vid utgången

av ar 1926 återstått oguldna 4,578 kronor 15 öre.

Kommendanten i Boden liade insänt skrivelser i förevarande syfte från officerskårerna

vid Bodens artilleriregemente och Bodens ingenjörkår.

Officerskåren vid Bodens artilleriregemente hade anmält ett lån å ursprungligen

7,000 kronor från gemensamma fonden, beviljat genom kungl. brev den

21 september 1906 för likvid av för officersmässen anskaffade möbler. Dessa

möbler hade senare mot ersättning övertagits av statsverket. Å lånet hade vid

utgången av ar 1926 kvarstatt oguldna 2,845 kronor 77 öre. Beträffande kårens

blivande sammansättning uttalades, att denna komrne att genom den nya härordningen

undergå sådana förändringar, att snart endast ett fåtal av de ursprungliga

låntagarna torde finnas kvar vid regementet.

Officerskåren vid Bodens ingenjörkår hade anmält ett återstående lånebelopp

från gemensamma fonden å 1,217 kronor 70 öre. Ifrågavarande lån hade ursprungligen

utgjort 2,500 kronor och beviljats genom kungl. brev den 4 september

1908 för täckande av förlust å mässrörelse samt till diverse underhållskostnader.

. anledning av de i härovan relaterade framställningar uttalade önskemål

ville arméförvaltningens fortifikations- och civila departement till en början

anföra följande.

Anspråken på att officers- eller underofficerskårer, vilka skulle indragas,

bleve helt befriade från dom påvilande skuldbördor av ifrågavarande art. syntes

vara fullt rättmätiga. Det torde ju kunna invändas, att vissa indragna truppförband,

exempelvis Smålands artilleriregemente, komme att i viss män, ehuru

under ändrat namn, återuppstå å samma förläggningsort som den förutvarande

och således med förfarande möjlighet för dess officers- eller underofficerskårer

att åtnjuta fördelarna av sina förutvarande mässbyggnader. I och med det

redan företagna och successivt skeende överförandet till övergångsstat och

transporten av officerare eller underofficerare tillhörande visst truppslag till

annat förband inom samma vapenslag torde emellertid den nya sammansättningen

av kårerna vid ett sådant >; åter uppstånd et» truppförband bliva individuellt

grundolika den förutvarande och således ett åläggande av fortsatt ansvarighet

för den forna kårens skulder icke vara rimligt.

Beträffande truppförband, som skulle såsom självständiga sådana indragas

för att sammanslås med andra å de sistnämndas förläggningsort — exempelvis

Jönköpings regemente, som skulle sammanslås med Kalmar regemente å dess

förläggningsort Eksjö — syntes måhända gent emot den ovan förordade fullständiga

skuldbefrielsen för officers- eller underofficerskåren vid det förstnämnda

truppförbandet kunna göras den invändningen, att nämnda kårer där
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majds proposition nr 146.

igenom skulle komma i eu gynnsammare ställning än motsvarande kårer vid det

blivande gemensamma truppförbandet, vilka på grund av kvarvaron vid sin

förläggningsort icke torde kunna tillerkännas en lika vidsträckt befrielse från

sina tidigare skuldförbindelser. Fortifikations- och civila departementen hyste

emellertid gent emot åtskilliga i det föregående atergivna meningar den åsikten,

att de från annat håll nytillkomna kårmedlemmarna — vare sig de överförts

gruppvis från ett indraget truppförband, som skulle sammanslås med ett annat

å dess förläggningsort, eller transporterats en och en — måste anses skyldiga

att ikläda sig solidaritet med sina kårkamrater i fråga om de skuldförbindelser,

vilka kunde behäfta den blivande gemensamma mässen. Att de icke medverkat

vid tillkomsten av de befintliga förbindelserna torde nämligen val uppvägas

av den omständigheten, att do finge samma rätt som de pa förläggningsorten

förutvarande kårmedlemmarna att åtnjuta de många fördelar, eu välordnad

kårmäss kunde erbjuda. Detta förhållande av lika rätt och plikt torde val länge

varit rådande beträffande oi ficerare, som genom transport lått ny förläggningsort

eller med avseende på i eu officerskår nytillkomna subalterner.

För fördelningen av ansvarigheten för tidigare skuldförbindelser ansage

således departementen, att de nytillkomna kårmedlemmarna borde medräknas

i samma grad som de förutvarande. För den ifrågasatta nedskrivningen av

vissa lån från andra långivare syntes således icke andra faktorer böra taga»

med i beräkningen än den genom det nya liärordningsbeslutet ikraftträdande

reduceringen av åtskilliga officers- och underofficerskårers numerär. För beräkning

av denna reducering hade departementen i här nedan avgivna förslag

jämfört kårernas numerär enligt 1925—-1926 års stat och den för 1927—1928

fastställda staten. T några fall torde måhända denna verka därhän, att det av

Kungl. Maj:t stipulerade antalet borgensmän för lån från gemensamma fonden

eller andra liknande förbindelser till enskilda långivare icke framdeles kunde

fyllas. Men i detta avseende torde förvisso i varje särskilt fall en jämkning

kunna vinnas.

Den av åtskilliga kårer uttryckta åsikten, att förutvarande medborgensmau

för lån av ifrågavarande art, vilka överförts eller komme att överföras till övergångsstat,

borde anses befriade från sådan ansvarighet, ansåge sig departementen

böra till fullo biträda. Ty även om en tvångsvis överförd officer eller underofficer

en kortare tid måste göra tjänst vid sitt forna truppförband, torde den

avgift, han säkerligen finge erlägga för tillträde till sin kårs mäss, vara tillräcklig

ersättning för denna förmån, utan att han därjämte skulle åläggas viss

medansvarighet för kårens förbindelser.

I fråga slutligen om det från några kårer framställda önskemålet, att- statsverket

såsom vederlag för lan från gemensamma fonden eller i avräkning föi

önskad gottgörelse för skulder till andra långivare måtte övertaga visst antal

möbler, materiel o. d., ansåge sig departementen böra intaga en avstyrkande

ställning. Anhopningen i statsverkets förråd av dylika inventarier, materiel

in. in. torde nämligen i och med de försvinnande truppförbandens avveckling

bliva stor nog ändå, och det syntes departementen, som om en avyttring genom

vederbörlig kår på dess egen förläggningsort skulle lika väl kunna tjäna kårens

intressen.

I enlighet med nu angivna riktlinjer syntes de från officers- och underoffieerskårerna

anmälda behoven av avskrivning, nedskrivning eller gottgörelse beträffande

de å kårerna tyngande låneförbindelserna böra tillgodoses på sätt

som i det följande för varje särskild kår angåves.

Officerskåren vid Karlskrom grenadjärregemcnte, vilket truppförband skulle

indragas, borde få hela sin återstående skuld till gemensamma fonden. 2.019

kronor 45 öre, avskriven.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

1(1 Kronobergs regemente bleve officerskårens numerär, inberäknat likställda

civilmilitarer, minskad från 55 till 50 medlemmar. Då därjämte ett

detachemmit av regementet skulle förläggas till Karlskrona, torde minskningen

o,J0 återstående officerskåren kunna uppskattas till 15 medlemmar.

Av karens återstående skuld till gemensamma fonden, 11,082 kronor 66 öre

orde darfor böra avskrivas (1% X 11,000) 3,000 kronor, eller — för att ut’

jamna atei stående skuldbeloppet till 8,000 — 3,082 kronor 66 öre. Därjämte

ÄfvTqnol 1 läns 8?arba?k’ um kronor, minskas med

v-^\r4,9°°\ «rU7Ut -ta] 1,350 kronor- Vllket belopp torde böra extra anvisas.

, . Morra skanska infanteriregementet bleve officerskårens numerär minskad

tian 55 till 43, varför av dess återstående skuld till gemensamma fonden, 10 409

kronor 54 ore torde böra avskrivas (12/5ö X 10,400) 2.270 kronor, eller — för

att utjamna återstående lånebeloppet till 8,000 kronor _ 2,409 kronor 54 öre.

Underoliicerskaren vid samma regemente komme att nedgå från 52 till 33

i" uin ]lmar'' varfo,r d*?88 återstående skuld till Nya sparbanken i Kristianstad,

I, 400 kronor, syntes böra minskas med (10/52 X 1,400) i runt tal 500 kfonor,

vilket belopp således torde böra extra anvisas.

Vid Vandes artilleriregemente bleve officerskårens numerär minskad från 65

till 45 vårtor av dess återstående skuld till gemensamma fonden, 10,426 kronor

10 _ ore, torde böra avskrivas (2%5 X 10,400) 3,200 kronor eller — för

utjämning av återstående lånebeloppet till jämnt 7,200 kronor — 3,226 kronor

Vid Andra livgrenadjärregementets uppgående i det nya truppförbandet

komme att av dess.förutvarande officerskår å 55 medlemmar kvarstå allenast

omkring 20 till foljd harav syntes av kårens återstående skuld till gemensamma

fonden, 17,789 kronor 75 öre, böra avskrivas (37ö5 X 17,800) 11,328 kro"?r’

ek1?r — för att utjämna det återstående skuldbeloppet till 6,400 kronor —

II, 389 kronor 75 öre.

Av underofficerskåren vid samma regemente, som tidigare räknat 52 medlemmar,

torde etter sammanslagningen komma att kvarstå allenast 16, varför

karens skuld till underofficerarnas enskilda understödskassa, 8,264 kronor 45

ore, syntes böra minskas med (36/52 X 8,300) i runt tal 5,700 kronor, vilket belopp

torde böra extra anvisas.

Officerskåren vid Jönköpings regemente, vilket truppförband skulle sammanslas

med Kalmar regemente med förläggning till Eksjö stad, borde få hela

sm återstående skuld till gemensamma fonden, 9,460 kronor 12 öre, avskriven

Utav Kalmar regementes förutvarande officerskår, utgörande 55 medlemmar,

torde etter truppförbandets sammanslagning med Jönköpings regemente komma

att kvarsta omkring 21 medlemmar. Kårens skuld till gemensamma fonden utgjorde

för närvarande, enligt vad ovan anförts, 55,000 kronor och torde böra

nedskrivas med (34/55 X 55,000) 34,000 kronor.

Emot det av kåren framställda önskemålet, att statsverket skulle övertaga

ansvaret för en förbindelse att utbetala eu årlig pension till eu f. d. kassörska

vid mässen, måste departementen ställa sig synnerligen tveksamma Enär officerskåren

såsom nyss nämnts, komme att så kraftigt reduceras och då i ett

tall som detta anspråk på medansvarighet för ifrågavarande förbindelse svårligen

kunde framställas mot de i det nya truppförbandet ingående officerare vid

nuvarande Jönköpings regemente, ansåge sig emellertid departementen icke vilja

helt avstyrka framställningen. Därest Kungl. Maj:t och riksdagen skulle finna

skäligt bifalla densamma, torde av förbindelsens kapitaliserade värde, omkring

6,800 kronor, kårens ansvarsandel böra minskas med (3l/ss X 6,800) 4,200 kronor>vilket

belopp under nämnda förutsättning torde böra extra anvisas.

Dnär Smalands avtillevivegemcnte skulle indragas, borde dess officerskårs

skuld till gemensamma fonden, 5,071 kronor 58 öre, till fullo avskrivas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

Av samma skäl borde officerskårens vid Östgöta trängkår skuld till gemensamma

fonden, 4,439 kronor 14 öre, till fullo avskrivas.

Officerskåren vid Västgöta regemente, vilket truppförband skulle sammanslås

med Bohusläns regemente och förflyttas till Uddevalla, syntes böra få sin

skuld till gemensamma fonden, 2,688 kronor 19 öre, till fullo avskriven samt

därjämte sina övriga ovan angivna skulder å tillhopa 13.944 kronor 72 öre

täckta genom extra anvisning av detta belopp.

oOfficerskåren vid Skaraborgs regemente komrne att få sin numerär minskad

från 55 till 43 medlemmar. Till följd härav torde dess nuvarande skuld till

gemensamma fonden, 9,315 kronor 59 öre, böra nedskrivas med (12/ss X 9,300)

2,030 kronor, eller — för att utjämna det återstående skuldbeloppet till 7,300

kronor — 2,015 kronor 59 öre.

Officerskåren vid Älvsbcrrgs regemente, som komme att minskas i samma

proportion som Skaraborgs regementes officerskår, syntes böra beredas understöd

till gäldande av sitt lån å 14,000 kronor hos bankinrättning i Borås med

(12/ä5 X 14,000) i runt tal 3,050 kronor.

Av Bohusläns regementes förutvarande officerskårs numerär å 55 medlemmar

torde i det blivande Bohusläns regemente icke komma att kvarstå mer än

21 medlemmar. På grund härav syntes till gäldande av kårens lån å 14,000

kronor i Uddevalla sparbank böra beredas ett understöd med (3tUö X 14,000) i

runt tal 8,650 kronor.

Underofficerskåren vid samma regemente torde av sin förutvarande numerär

å 52 medlemmar i det nya truppförbandet icke kunna räkna mer än 16 medlemmar,

varför såsom understöd till gäldande av dess lån hos Asps donationsfond

å 1,500 kronor torde böra extra anvisas C/52 X 1,500) i runt tal 1,000

kronor.

Officerskåren vid Livregementets husarer hade, såsom förut nämnts, för avskrivning

av sitt lån å 4,000 kronor från musikunderofficerarnas vid regementet

pensionskassa anfört såsom motiv kårens minskning med omkring 50 % från

år 1920. Denna uppgift torde emellertid endast innebära, att av de år 1920 vid

regementet befintliga officerarna omkring hälften transporterats till andra

kavalleriregementen eller kommit på övergångsstat, ty någon minskning av

kårmedlemmarnas antal hade icke gjorts i staterna för de efter år 1920 följande

åren och icke heller i staten för budgetåret 1927—1928. Vid detta förhållande

kunde departementen enligt förut anförda riktlinjer icke förorda något understöd

för gäldande av ifrågavarande lån.

Ej heller vid Göta trängkår komme att inträda någon förändring i fråga om

antalet officerare, varför begärd avskrivning av kårens lån icke kunde tillstyrkas.

Officerskåren vid Södermanlands regemente komme att få sin numerär minskad

från 55 till 43 medlemmar. Till följd härav syntes kårens nuvarande skuld

till gemensamma fonden, 7,936 kronor 77 öre, böra nedskrivas med (12/s5 X

7,900) 1,720 kronor, eller — för att utjämna lånebeloppet till 6,200 kronor —

1,736 kronor 77 öre. Därjämte borde kårens återstående lån hos en enskild kassa.

4,190 kronor, minskas med (12/ss X 4,190) 915 kronor, vilket belopp torde böra

extra anvisas.

I fråga om underofficerskårens vid samma regemente återstående lån å 750

kronor för inköp av elektriska mätare ansåge departementen på grund av vad

i ärendet upplysts, att full ersättning för detta lånebelopp mot mätarnas övertagande

av statsverket borde beredas genom extra anvisning å 750 kronor. De

övriga två lånens återstående belopp å tillhopa 800 kronor syntes i proportion

till nedgången av kårens medlemsantal böra minskas från 52 till 33 med (’%;

X 800) i runt tal 300 kronor, vilket belopp torde böra extra anvisas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

Officerskåren vid Svea ingenjörkår hade, som förut nämnts, hemställt om

eu nedskrivning av sitt lån med 25 %, motsvarande minskningen av antalet officerare

vid fortifikationen under de blivande förhållandena. Mot detta beräkningssätt

syntes icke vara något annat att erinra, än att minskningen av antalet

officerare och likställd civilmilitär personal — utgörande enligt 1925—192(1

års stat 178 och enligt 1927—1928 års stat 140 — komme att utgöra 38 medlemmar,

eller omkring 21 %. Med användning av sistnämnda procenttal syntes

officerskårens återstående skuld till gemensamma fonden, 2,342 kronor 38 öro,

böra nedskrivas med (2,350 X 21 %) omkring 490 kronor, eller — för att utjämna

återstående skulden till 1,850 kronor — 492 kronor 38 öre.

Enligt samma beräkningsgrund borde officerskårens vid Fälttelegraf kår en

skuld å 600 kronor till fortifikationsoffieerarnas enskilda pensionskassa minskas

med (600 X 21 %) i runt tal 125 kronor, vilket belopp torde böra extra anvisas.

Denna officerskårs hemställan om en gratifikation å 1,000 kronor eller ett

räntefritt lån å samma belopp från fonder under statskontorets förvaltning ansåge

departementen icke böra upptagas till prövning i detta sammanhang.

Officerskåren vid Upplands infanteriregemente komme att minskas med 12

medlemmar av den under budgetåret 1925—1926 befintliga numerären å 55

medlemmar. Kårens vid utgången av år 1926 återstående skuld till gemensamma

fonden, 10,622 kronor 6 öre, borde därför nedskrivas med (12/bb X 10,600) omkring

2,310 kronor, eller — för utjämning av återstående skuldbeloppet till

8,300 kronor — 2,322 kronor 6 öre.

Av officerskårens vid Dalregementet förutvarande 55 medlemmar komme

att kvarstå ett antal av 39. På grund härav syntes dess återstående skuld å

10,619 kronor 10 öre hos Göteborgs bank böra minskas med (16/b5 X 10,600) i

runt tal 3,080 kronor, vilket belopp torde böra extra anvisas.

Underofficerskåren vid samma regemente komme att minskas från 52 till 32

medlemmar, varför dess återstående skuld till enskilda lägerkassan, 1,800 kronor,

syntes böra nedbringas med (ao/s2 X 1,800) i runt tal 700 kronor, vilket belopp

torde böra extra anvisas.

Officerskårens vid Västmanlands trängkår återstående skuld till gemensamma

fonden, 1,624 kronor 32 öre, borde på grund av denna trängkårs indragning

till fullo avskrivas.

Beträffande officerskårens vid Västernorrlands regemente återstående skuld

till gemensamma fonden å 4,535 kronor 98 öre funne sig departementen med

hänsyn till de förut relaterade omständigheter, under vilka kårens två lån tillkommit,

böra hemställa om fullständig avskrivning av nämnda skuld. Därest:

Kungl. Maj:t och riksdagen icke skulle finna ett sådant medgivande skäligt,

torde enligt härovan tillämpade beräkningsgrunder skulden böra nedskrivas med

(16/bb X 4,500) i runt tal 1,300 kronor, eller — för utjämning av återstående

skuldbeloppet till 3,200 kronor — 1,335 kronor 98 öre.

Av officerarnas vid Norrlands dragonregemente blivande numerär å 30 medlemmar

komme, enligt vad ovan relaterats, omkring Va, eller 6 officerare, att

förläggas till Boden, varför de för officerskårens lån ansvariga medlemmarna

icke borde beräknas till högre antal än 24. Då motsvarande antal enligt 1925—

1926 års stat utgjort 26, syntes kårens återstående skuld till gemensamma fonden,

7,609 kronor 92 öre, böra nedskrivas med (2/s6 X 7,600) i runt tal 600 kronor,

eller — för att utjämna återstående skuldbeloppet till 7,000 kronor — 609

kronor 92 öre.

Underofficerskåren vid Norrlands artilleriregemente komme att minskas från

57 till 25 medlemmar, varför dess återstående skuld till privat långivare, 3,450

kronor, syntes böra nedbringas med (32/b7 X 3,450) i runt tal 1,900 kronor, vilket

belopp torde böra extra anvisas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 146.

In

Officerskåren vid nuvarande Gotlands infanteriregemente komnie att minskas

från förutvarande 52 till 21 medlemmar, varför dess återstående skuld till gemensamma

fonden, 3,507 kronor 29 öre, borde nedskrivas med (31/»2 X 3,500)

2,085 kronor, eller — för att utjämna återstående skuldbeloppet till 1,400 kronor

— 2,107 kronor 29 öre.

Officerskåren vid Gotlands artillerikår komme att minskas från förutvarande

21 till 18 medlemmar. På grund härav borde dess återstående skuld till gemensamma

fonden, 4,578 kronor 15 öre, nedskrivas med (3/si X 4,600) 657 kronor,

eller — för utjämning av återstående skuldbeloppet till 3,900 kronor — 678

kronor 15 öre.

Officerskåren vid Bodens artilleriregemente komme att minskas från förutvarande

46 till 41 medlemmar. Återstoden av dess skuld till gemensamma fonden,

2,845 kronor 77 öre, borde således nedskrivas med 5/»« X 2,850 kronor,

eller — för utjämning av återstående skuldbeloppet till 2,500 kronor —- 345

kronor 77 öre.

Beträffande slutligen officerskåren vid Bodens ingenjörkår torde för uppskattning

av dess minskning från förutvarande medlemsantal kunna beräknas

samma procenttal som i fråga om Svea ingenjörkår och Fälttelegrafkåren, eller

21 %. Då officerskårens återstående skuld till gemensamma fonden utgjorde

1,217 kronor 70 öre, syntes en nedskrivning därav böra göras med (1,220 X

21 %) 256 kronor, eller — för utjämning av återstående skuldbeloppet till 950

kronor — 267 kronor 70 öre.

På grund av det ovan anförda syntes således av nedannämnda kårers

återstående skulder till gemensamma fonden böra avskrivas följande belopp:

officerskåren

vid Karlskrona grenadjärregemente..........

........ kronor

2,019: 45

»

» Kronobergs regemente ....................

........ »

3,082: 66

»

» Norra skånska infanteriregementet

....... »

2,409: 54

» Yendes artilleriregemente..................

3,226: It)

»

» Andra livgrenadjärregementet .........

11,389: 75

»

» Jönköpings regemente........................

........ »

9,460: 12

»

» Kalmar regemente.............................

....... »

34,000: —

»

» Smålands artilleriregemente ............

5,071: 58

»

» Östgöta trängkår...............................

........ »

4,439: 14

»

» Västgöta regemente ...........................

........ »

2,688: 19

»

» Skaraborgs regemente......................

2,015: 59

»

» Södermanlands regemente ..............

........ »

1,736: 77

» Svea ingenjörkår................................

492: 38

» Upplands infanteriregemente..........

........ »

2,322: 06

»

» Västmanlands trängkår ...................

........ »

1,624: 32

»

» Västernorrlands regemente ..............

........ »

4,535: 98

»

» Norrlands dragonregemente ............

........ »

609: 92

»

» Gotlands infanteriregemente ............

........ »

2,107: 29

»

» Gotlands artillerikår...........................

........ »

678: 15

»

» Bodens artilleriregemente.................

........ »

345: 77

*

» Bodens ingenjörAår .........................

........ »

267: 70

eller tillhopa kronor 94,522: 46

Därjämte borde för avbetalning av nedannämnda kårers skulder understöd

lämnas med följande belopp:

officerskåren vid Kronobergs regemente .................... kronor 1,350: —

underofficerskåren » Norra skånska infanteriregementet » 500: —

» » Andra livgrenadjärregementet......... » 5,700: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

officerskåren

vid Kalmar regemente ...

Yästgöta regemente

Alvsborgs regemente

Bohusläns regemente

kronor 4,200: —

» 13.944:72

» 3,050: —

8,650: —

1,000: —

915: —

1,050: —

125: —

underofficerskåren »

officerskåren »

underofficerskåren

» Södermanlands regemente

officerskåren

Fälttelegrafkåren ..................

» Dalregementet........................

» » ........................

» Norrlands artilleriregemente

underofficerskåren »

»

»

»

3,080: —

? 700: —

1,900: —

eller tillhopa kronor 46,164:72

Såsom villkor för statens avskrivande eller gäldande till fullo av de skulder,

som påvilade kårer vid truppförband, som skulle indragas eller sammanslås med

andra pa dessa senares förläggningsort, syntes höra föreskrivas, att i mässbyggnaderna

befintliga möbler, inventarier, parkettgolv och annan inredning m. m.

skulle tillfalla statsverket.

Å en del av de ovan angivna skuldbeloppen torde sedan årsskiftet 1926—

1927 hava inträtt ändringar till följd av under år 1927 gjorda amorteringar

o. d. eller genom upplupna, oguldna räntor. Beträffande de skulder, som enligt

ovan lämnade förslag skulle till fullo avskrivas eller helt ersättas genom extra

anvisningar, torde i fråga om lån från gemensamma fonden statskontoret kunna

bringa de till avskrivning föreslagna beloppen till överensstämmelse med de

verkliga skulderna. I fråga om de belopp, som enligt förslaget skulle anvisas

till vissa kårer såsom fullständig ersättning för skulder i banker och enskilda

kassor m. fl., torde dessa belopp böra anvisas »högst» och vederbörlig kår anmodas

återleverera det belopp, som ej åtgått till skuldens fulla täckande.

Vidkommande vederbörliga kårers lån från gemensamma fonden tilläte sig

vidare departementen ifrågasätta, huruvida icke Kungl. Maj:t skulle finna skäligt

medgiva, att under avvaktan på riksdagens beslut över förevarande framställning

det måtte tillsvidare få anstå med erläggande av amorterings- och

räntebelopp å ifrågavarande lån.

Slutligen ville departementen i frågan om, med vilka medel ovan anmälda

kostnader borde bestridas, hänvisa till departementens utlåtande den 19 april

1927 med förslag till bestämmelser angående disponerandet av fonden »lantförsvarets

fonderade arrendemedel». I detta utlåtande hade departementen föreslagit,

att nämnda fond skulle användas bland annat till nu ifrågavarande ändamål.

I enlighet därmed hemställde departementen således, att medel till ovan

angivna låns avskrivning och nedskrivning eller till understöd för gäldande av

sådana skulder måtte få med högst (94,522: 46 -f 46,164: 72) 140,687 kronor

18 öre bestridas från fonden »lantförsvarets fonderade arrendemedel», vilken

därtill lämnade tillgång.

Enär nämnda fond icke finge anlitas utan riksdagens medgivande, torde,

därest Kungl. Maj :t skulle godkänna förut anförda förslag, äskande i ärendet

böra avgivas till 1928 års riksdag.

T häröver den 3 augusti 1927 avgivet yttrande bar statskontoret anfört följande.

I likhet med vad arméförvaltningens fortifikations- och civila departement

i utlåtande i ärendet den 7 juni 1927 framhållit, ansåge även statskontoret, att

genomförandet av 1925 års härordningsbeslut och de därav uppkommande förändrade

förhållandena för en stor del av truppförbanden skäligen borde för
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

anleda till efterskänkande helt eller delvis av återbetalningsskjddigheten för

flertalet av de lån, som efter Kungl. Maj:ts medgivande utlämnats till officersoch

underofficerskårer från den av statskontoret förvaltade s. k. gemensamma

fonden, under förutsättning givetvis att fonden hölles skadeslös för de sålunda

efterskänkta beloppen. De riktlinjer, departementen angivit för eu sådan avskrivning

eller reducering av lånebeloppen, funne statskontoret lämpligen böra

kunna följas. Att de kårer, som skulle helt indragas, bleve befriade från dem

påvilande skuldbördor på grund av dylika lån, kunde statskontoret icke finna

annat än riktigt. I de fall, då vederbörande kårers numerär genom det nya härordningsbeslutet

reducerats, syntes en nedskrivning av lånebeloppen efter den

beräkningsgrund, departementen föreslagit, lämpligen kunna ske. Mot vad

departementen i förevarande avseende framhållit i fråga om de truppförband,

som skulle sammanslås med andra, hade statskontoret icke någon erinran att

göra. Statskontoret anslöte sig jämväl till den av arméförvaltningen uttalade

uppfattningen beträffande de framställningar, som från vissa kårer gjorts, att

statsverket såsom vederlag för lån från gemensamma fonden skulle övertaga

kårerna tillhöriga möbler och andra inventarier m. in. Statskontoret hade redan

tidigare, i ett utlåtande den 29 mars 1926 på en av Andra livgrenadjärregementet

gjord framställning i sådant syfte uttalat, att ämbetsverket icke ansåge

en sådan överlåtelse på statsverket lämplig.

Efter tiden för arméförvaltningens hemställan om avskrivning eller reducering

av återstående lånebelopp från gemensamma fonden hade dessa i ett stort

antal fall förändrats genom verkställda amorteringar. Statskontoret närslöte

därför en uppgift å de skulder, i vilka kårerna den 1 augusti 1927 häftade till

fonden.

Vidkommande de lån, som av officers- och underofficerskårer upptagits hos

enskilda bankinrättningar, enskilda lägerkassor och pensionskassor eller privata

långivare, ville statskontoret på grund av de uppkomna förändrade förhållandena

icke motsätta sig, att understöd lämnades kårerna för gäldandet jämväl

av dessa lån, på sätt och under villkor som arméförvaltningen föreslagit.

I fråga om med vilka medel kostnaderna till lånens avskrivning och nedskrivning

eller till understöd för gäldande av sådana skulder skulle bestridas,

hade arméförvaltningen hänvisat till den av statskontoret förvaltade fonden

»lantförsvarets fonderade arrendemedel >.

Beträffande uppkomsten av nämnda fond kunde erinras, att Kungl. Maj:t

jämlikt brev den 11 juni 1926 förordnat, att kapitalbehållningen å fjärde huvudtitelns

arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel vid utgången av budgetåret

1925—1926 skulle överföras till förvaltning av statskontoret såsom en särskild

fond, avsedd att disponeras för utlämnande av lån för de enskilda lägerkassornas

vid truppförbanden verksamhet eller annat likartat ändamål.

Sedan Kungl. Maj:t genom berörda brev anbefallt arméförvaltningens fortifikations-

och civila departement att avgiva förslag till bestämmelser rörande

den avsedda dispositionen av fonden, hade departementen i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 19 april 1927, varöver statskontoret efter remiss avgivit utlåtande.

ifrågasatt, att fonden borde i första rummet få tagas i anspråk för gäldande av

de kostnader, som eu befrielse från skyldigheten att återbetala de lån. om vilka

i förevarande ärende vore fråga, skulle komma att åsamka statsverket.

Statskontoret ville meddela, att fondens behållning vid utgången av nästlidna

budgetår utgjort 563,210 kronor 92 öre. I detta belopp inginge en kontant

behållning av 213,933 kronor 53 öre, innestående å statsverkets giroräkning,

utlånta medel 333,000 kronor samt räntefordringar 16.277 kronor 39 öre.

I ett samma dag avgivet utlåtande hade statskontoret tillstyrkt en utav Föreningen

faktoribostäder u. p. a. i Eskilstuna gjord framställning om avskrivning

av ett från ifrågavarande arrendemedel till föreningen utlämnat lån å

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 11:1 haft. (Nr 146.) 527 26 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

300,000 kronor. Vunne denna hemställan bifall, komme fonden att minskas

med nyssberörda kapitalbelopp 300,000 kronor, vartill komme vid senaste budgetårs

slut upplupna, oguldna räntor 15,854 kronor 89 öre.

Då även efter den minskning, fonden skulle komma att lida genom avskrivningen

av nyssnämnda skuldbelopp, de fonderade arrendemedlen försloge för

de utgifter, som nu ifrågasattes, och ett överskott dessutom uppstode, samt ur

annan synpunkt något hinder att medlen toges i anspråk för ändamålet icke

kunde anses föreligga, ville statskontoret för sin del hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte utverka riksdagens medgivande, att fondens medel finge komma till användning

på angivet sätt.

I likhet med arméförvaltningen funne statskontoret skäligt, att i avvaktan

på riksdagens beslut beträffande lånen från gemensamma fonden, anstånd medgåves

med erläggande av amorterings- och räntebelopp å dessa lån.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 juni 1927 har chefen för Skaraborgs regemente

hemställt, att underofficerskåren vid regementet måtte tillerkännas ett

belopp av 1,060 kronor, motsvarande värdet av vissa möbler och inventarier,

som kåren för egna medel anskaffat för underofficersmässens möblering och

sedermera utan ersättning överlåtit till kronan.

Sedan arméförvaltningens intendentsdepartenient den 28 juni 1927 yttrat sig

i ärendet och därvid tillstyrkt regementschefens förevarande framställning, har

arméförvaltningens civila departement uti i ärendet avgivet utlåtande den 6

september samma år anfört följande.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 juni 1927 hade arméförvaltningens fortifikations-

och civila departement framlagt förslag om befrielse för en del officers-

och underofficerskårer från skyldighet att helt eller delvis återbetala vissa

lån i statskontoret eller hos andra långivare. Vid avgivandet av detta förslag

hade icke från underofficerskåren vid Skaraborgs regemente till departementen

anmälts något lån, från vilket önskades befrielse. Enär numera upplysts, att

ifrågavarande kår ännu stode i skuld för ett till största delen oguldet lån för

inventarieanskaffning, hade departementet från regementschefen införskaffat

närmare uppgift därom. Av denna uppgift framginge, att lånet, som för erforderlig

mässinredning upptagits i regementets enskilda pensionskassa mot revers

och borgen, för närvarande utgjorde 525 kronor. Med tillämpande av den beräkningsgrund,

som använts i arméförvaltningens fortifikations- och civila departements

förut omförmälda förslag till av- eller nedskrivning av lån, upptagna

av officers- eller underofficerskårer vid vissa kvarstående truppförband,

skulle med hänsyn till ifrågavarande underofficerskårs minskade medlemsantal

— från 52 till 33 medlemmar — ovannämnda skuld böra minskas med (19/o2 X

525) i runt tal 200 kronor, vilket belopp borde till underofficerskåren utbetalas

från de under statskontorets förvaltning stående »lantförsvarets fonderade

arrendemedel». I enlighet härmed och, därest Kungl. Maj:t icke skulle finna

skäligt besluta enligt intendentsdepartementets förslag, finge civila departementet

föreslå, att Kungl. Maj:t måtte åt underofficerskåren anvisa ett belopp

av 200 kronor från »lantförsvarets fonderade arrendemedel» för att sätta kåren

i tillfälle att göra motsvarande avbetalning å det för inventarieanskaffningen

upptagna lånet.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1927 rörande lantförsvarets medelsbehov för

budgetåret 1928—1929 har arméförvaltningen vidare, bland annat, gjort framställning

angående inlösen av Kalmar regementes officerskårs mässbyggnader i

Eksjö jämte därtill hörande tomtområde samt därvid anfört följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr J4fj.

Genom brev den 9 september 1916 hade Kungl. Maj:t på framställning av

Kalmar regementes officerskår medgivit, dels att den till offieersmäss i kanslihuset

vid regementets då under uppförande varande kasernetablissemang avsedda

våningen finge vid byggnadens uppförande uteslutas och att till officerskåren

såsom bidrag för bestridande av kostnader för flyttning till Eksjö av

kårens mässbyggnad vid Hultsfred finge, sedan flyttningen verkställts, dock

tidigast den 1 oktober 1918, utbetalas ett belopp av 22,000 kronor, till vilket

belopp det för kanslihusets minskning med mässvåningen inbesparade beloppet

approximativt beräknats, dels ock att förmånen av fritt ljus. bränsle och vatten

i samma utsträckning, som tillkomme andra regementens officerskårer, finge beredas

Kalmar regementes officerskår även i dess^ egen mäss, därest erforderlig-a

lednings- och installationsarbeten utfördes på kårens bekostnad och på ett för

kronan betryggande sätt, allt under villkor att den genom officerskårens försorg

från Hultsfred flyttade byggnaden vid mobilisering eller motsvarande förhållanden

finge disponeras av kronan, att vid regementet tjänstgörande officerare

med vederlikar, reservofficerare in. fl., som ej vore delägare i officerskassan,

finge använda den flyttade byggnadens lokaler på samma sätt. som om

byggnaden tillhört kronan, att det nuvarande mässutrymmet ej finge minskas.

byggnaden utan kostnad för kronan fullständigt vinterbonades, att omsorgsfullt

underhåll av byggnaden garanterades, att byggnaden ej finge försäljas eller

uthyras utan Kungl. Maj:ts tillstånd, samt att byggnaden hölles brandförsäkrad

uti försäkringsanstalt, som av arméförvaltningens fortifikationsdepartement godkändes,

till belopp, som nämnda departement ägde bestämma.

Sedan i anledning härav i en den 9 oktober 1916 dagtecknad förbindelse

samtliga dåvarande officerare vid Kalmar regemente förbundit sig att till alla

delar fullgöra de i ovan nämnda brev föreskrivna villkor samt flyttningen av

mässbyggnaden fullbordats, hade genom regementets kassaförvaltning den 1

april 1921 till officerskåren utbetalts det av Kungl. Maj:t till flyttningen medgivna

bidraget, 22,000 kronor.

För att hindra eventuell preskription av berörda förbindelse, vilken den J

oktober 1926 skulle bliva tio år gammal, hade arméförvaltningens fortifikationsdepartement

i skrivelse den 29 maj 1926 anmodat chefen för Kalmar regemente

att till departementet insända ny förbindelse från officerskåren å uppfyllandet

av de av densamma åtagna förbindelserna i fråga om dess till Eksjö

inflyttade offieersmäss. Till svar härå hade emellertid regementschefen i skrivelse

den 28 juni samma år meddelat departementet, att, då Kalmar regemente

enligt 1925 års härordning skulle upphöra, något förnyat åtagande i enlighet

med den av regementets officerare den 9 oktober 1916 utfärdade förbindelsen

icke kunde åstadkommas av regementets officerskår i dess helhet. I anledning

härav hade under augusti och september månader 1926 samtliga då levande

officerare, som undertecknat förbindelsen i fråga, med undantag av två. som.

icke kunnat anträffas, genom departementets försorg erinrats om de av dem i

förbindelsen åtagna förpliktelserna.

I en till fortifikationsdepartementet insänd, till Kungl. Ma,]:t ställd skrivelse

den 17 juni 1927 hade sedermera regementschefen anfört i huvudsak följande.

. . . ,

Flyttningen av ifrågavarande byggnad, vilken bestode av mässbyggnad och

två bostadshus, hade ägt rum under åren 1920—1921 och betingat en totalkostnad

av 160,000 kronor. Byggnadskomplexet jämte tomt vore för närvarande

taxerat till 120,000 kronor. För gäldandet av förenämnda kostnader hade

officerskåren förutom det av Kungl. Maj:t genom brevet den 9 september 1916

beviljade bidraget till flyttningen, 22,000 kronor, dels av egna medel tillsläppt

83,000 kronor, dels ock därutöver åsamkat sig eu skuld av 55,000

kronor, vilken kåren numera enligt medgivande i kungl. brev den 26 mars 19:.6

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

hade som lan placerad hos statskontoret mot säkerhet av inteckningar i fastigheten

i fråga.

På giund av 1925 ars härorganisation komme emellertid Kalmar regemente

och dess officerskår att med utgången av år 1927 upphöra att finnas till, i

toljd varav, bland annat, officerskårens åtagande enligt dess förbindelse den

9 oktober 1916 att tillhandahålla mässlokaler komme att upphöra att gälla,

hör det regemente, Jönköpings-Kalmar regemente, som vore avsett att från och

med den 1 januari 1928 förläggas till infanterietablissemanget i Eksjö, funnes

salunda icke några mässlokaler för officerskåren, då på grund av kungl. brevet

den 9 september 1916 inom kasernetablissemanget inga sådana lokaler blivit

anordnade. Enär det emellertid syntes nödvändigt, att mässfrågan för det nya

regementet bleve ordnad samt det ur alla synpunkter syntes regementschefen

lämpligt och önskvärt, att Kalmar regementes officerskårs nuvarande mässbyggnader

komme att användas som mässlokaler även för det nya regementet,

hade regementschefen inhämtat yttrande i ärendet från officerskassans delägare,

som därvid förklarat sig icke hava något att erinra emot att byggnaderna

inlöstes av kronan, under förutsättning att därigenom officerskassans delägare

erhölle någon ersättning dels för de merkostnader, som åsamkats densamma

genom dröjsmålet med regementets förflyttning från Hultsfred, ett förhållande,

varigenom flyttningen av mässbyggnaderna måst ske under den allra dyraste

kristiden, dels och för de rena förluster, som vore en följd av 1925 års härorganisation,

varigenom Kalmar regementes officerskår komme att upphöra att

finnas till och salunda ändamalet med hela byggnadsföretaget borteliminerats.

Officerskårens skulder utgjorde för närvarande förutom lånet å 55,000

kronor till statskontoret en år 1918 åtagen pension å 600 kronor till en nu

63-årig trotjänarinna samt en mindre skuld å 2,570 kronor.

På tillfrågan, mot vilken ersättning officerskåren kunde vilja erbjuda kronan

att inlösa mässbyggnaderna, hade regementschefen i skrivelse till arméförvaltningens

fortifikationsdepartement meddelat, att, då byggnaderna jämte därtill

hörande tomt enligt ett av byggmästaren I. Abrahamsson i Eksjö den 23 oktober

1926 upprättat värderingsinstrument värderats till 108,900 kronor, officerskåren

uttalat som sitt önskemål, att mässbyggnaderna måtte inlösas med

nämnda belopp, minskat med kronans bidrag till flyttningskostnaderna, 22,000

kronor, eller således med 86,900 kronor.

Enligt ^ berörda värderingsinstrument hade ifrågavarande fastighet uppskattats

sålunda:

l:o) Tomten 5,800 kvadratmeter...................... kronor 17,400:_

2:o) Mässbyggnad av timmer, utvändigt brädfodrad och

under tak av plåt. 23.7 meter lång och 20 meter

bred, i en våning, innehållande festsal, sällskapsrum,

bibliotek, hall, kök, skafferi, serveringsrum,

toilettrum och w.-c., källare under byggnaden inredd

till pannrum och kolrum för centraluppvärmning,

materialrum, mat- och förrådskällare . .

3:o) Flygelbyggnad av timmer, utvändigt brädfodrad och

under tak av plåt, 13 meter lång och 8.6 meter

bred, i en våning, innehållande 5 rum, hall och

toilettrum; källare under hela byggnaden ......

4:o) Flygelbyggnad lika med föregående, innehållande 4

rum, hall och w.-c., utan källare ..............

Summa kronor 108,900: —

Vid detta ärendes handläggning å fortifikationsdepartementets kasernbyrå

hade chefen för nämnda byrå förklarat sig icke hava något att erinra mot förestående

värdering, utan funnit densamma skälig.

65,000: —

14,000: —

12,500: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

21

Enligt, från regementet under hand inhämtade upplysningar användes av

rummen i flygelbyggnaderna två rum i den förra byggnaden till betjäningsrum

och de övriga, vilka utgjordes av fem enkelrum och en dublett, till uthyrning åt

ogifta officerare vid regementet, därvid hyresavgiften utginge med 50 kronor

för dubletten och 25 kronor för enkelrum, allt för månad och inberäknat ersättning

för bränsle och lyse. För närvarande vore endast dubletten och två av

enkelrummen uthyrda.

Med anledning av vad regementschefen i ärendet anfört, ansåge arméförvaltningen,

att, då Kalmar regemente enligt statsmakternas beslut skulle indragas

och dess officerskår sålunda komme att upplösas samt det icke vore

sannolikt, att officerskåren vid det nya regemente, som vore avsett att förläggas

till Kalmar regementes nuvarande etablissemang i Eksjö, komme att vara villig

att övertaga sistnämnda regementes officerskårs ovan nämnda mässbyggnader,

det vore billigt, att kronan trädde emellan och inlöste byggnaderna, vilka för

övrigt, då några mässlokaler icke funnes inredda vid etablissemanget, vore behövliga

för det blivande nya infanteriregementet i Eksjö.

Beträffande därpå den av officerskåren begärda löseskillingen för byggnaderna

ansåge arméförvaltningen, på grund av vad därom ovan blivit anfört,

denna skälig och tillstyrkte förty antagandet av officerskårens erbjudande till

kronan att inlösa desamma för 86,90(\ kronor.

Arméförvaltningen hemställde sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inlösen av Kalmar regementes officerskårs mässbyggnader i

Eksjö jämte därtill hörande tomt för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra

reservationsanslag å 86,900 kronor.

I den 15 oktober 1927 avgivet utlåtande över arméförvaltningens berörda

framställning har statskontoret anfört följande.

Statskontoret ville till en början erinra, att ämbetsverket i utlåtande den 3

augusti 1927 tillstyrkt ett av arméförvaltningens fortifikations- och civila departement

uppgjort förslag rörande befrielse för officers- och underofficerskårer

vid arméns truppförband från skyldighet att helt eller delvis återbetala vissa

till dem utlämnade lån. Beträffande officerskåren vid Kalmar regemente hade

sistnämnda förslag innefattat, att kåren skulle med tillämpning av vissa allmänna,

för samtliga kårer ensartade grunder erhålla nedskrivning å sitt lån

hos gemensamma fonden i statskontoret från 55,000 kronor med 34,000 kronor

till 21,000 kronor, ävensom att kåren såsom ersättning delvis för åtagen pensionsförbindelse

gent emot en f. d. kassörska skulle erhålla ett belopp av 4.200

kronor.

Den nu av officerskåren gjorda framställningen avsåge, att kåren skulle till

statsverket för ett belopp av 86,900 kronor försälja de mässbyggnader i Eksjö,

vilka tillhörde kåren, jämte den kåren likaledes tillhöriga tomt, å vilken dessa

vore uppförda. Försäljnings- eller inlösenbeloppet hade beräknats på så sätt,

att från mässfastighetens uppskattade värde, 108,900 kronor, dragits ett belopp

av 22,000 kronor, med vilket kronan tidigare bidragit till mässbyggnadernas

uppförande.

Statskontoret ville vidare erinra om att ifrågavarande lån å 55,000 kronor

lämnats kåren på grund av kungl. brev den 6 juni 1925 och den 26 mars 1926

under villkor bl. a., att det inom ifrågavarande fastighet erhållna mässutrymmet

icke minskades, att byggnaden omsorgsfullt underhölles av kåren samt att

byggnaden ej finge försäljas eller uthyras utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Enligt

hos statskontoret förvarad låneförbindelse skulle lånet avbetalas på så sätt, att

å lånebeloppet årligen erlades 6 %, varav såsom ränta beräknades 5 % å oguldna

kapitalbeloppet, och återstoden utgjorde avbetalning. Till säkerhet för nämnda

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

förbindelse hade avlämnats av officerskårens kassa ntfärdade, i fastigheten intecknade

reverser å tillhopa 55,000 kronor. Å lånet i fråga hade någon amortering

ännu icke verkställts.

Därest den av officerskåren nu gjorda framställningen rörande inlösen av

ifrågavarande fastighet skulle vinna bifall, — något som givetvis icke borde

ske, för den händelse den tidigare av arméförvaltningens fortifikations- och

civila departement gjorda hemställan godkändes — skulle kronan komma att

ikläda sig skyldighet, att, sedan lånebeloppet å 55,000 kronor guldits, till kåren

utbetala ett kontant belopp av 31,900 kronor. Detta belopp torde då komma att

tillfalla nuvarande medlemmar av Kalmar regementes officerskår. Härigenom

skulle otvivelaktigt denna officerskår försättas i en ekonomiskt betydligt förmånligare

ställning än övriga jämförliga officerskårer, vilka endast till en del

komme att erhålla nedskrivning å av dem hos statsverket upptagna lån. En

dylik undantagsställning syntes statskontoret icke vara av omständigheterna

motiverad och, i trots av att regementets officerskår gent emot kronan måhända

finge anses intaga en starkare ställning än övriga officerskårer, som erhållit

lån av statsmedel, innebära en viss orättvisa gent emot dessa. Det borde i detta

sammanhang jämväl uppmärksammas, att officerskårens förfoganderätt över

fastigheten genom bestämmelserna i ovan nämnda kungl. brev den 6 juni 1925

blivit i väsentliga punkter inskränkt, och att kronan bidragit till mässbyggnadens

uppförande. Det ville därför synas statskontoret, som om med beaktande

av nämnda synpunkter något inköp av fastigheten på av officerskåren angivna

villkor icke borde ifrågakomma.

Då emellertid kronan vid andra truppförband ägde den byggnad, vari officerskårens

mässlokaler inrymts, och då behov förelåge av mässlokaler i Eksjö

för Jönköpings-Kalmar regementes officerskår, skulle måhända kunna ifrågasättas,

att kronan, därest antagliga villkor uppställdes, jämväl förvärvade

äganderätten till nämnda fastighet i Eksjö. Härigenom skulle ock vissa med

övergången till den nya härordningen förknippade svårigheter lättare kunna

övervinnas. Såsom ur kronans synpunkt antagliga villkor skulle då enligt statskontorets

mening kunna uppställas, att kronan övertoge fastigheten i fråga mot

gäldande av de skulder, som Kalmar regementes officerskår för närvarande

hade, och vilka enligt uppgift uppginge till något mer än (55,000 + 6,800 +

2,570) 64,000 kronor. Officerskåren bordo dock i samband därmed förbinda sig

att till Jönköpings-Kalmar regementes officerskår utan ersättning överlåta i

fastigheten befintliga möbler och annan lösegendom, som nu tillhörde Kalmar

regementes officerskår. Otvivelaktigt skulle dock även genom en överenskommelse

efter dessa grunder Kalmar regementes officerskår bliva gynnsammare

behandlad än andra i förevarande hänseende jämställda kårer, varför icke heller

detta förslag syntes i alla hänseenden tillfredsställande.

Om något inköp av fastigheten i fråga icke skedde, torde Kalmar regementes

officerskår, som erhållit lagfart å omförmälda fastighet, visserligen icke kunna

anses hava skyldighet att till det sammanslagna Jönköpings-Kalmar regementes

officerskår överlåta fastigheten. Då emellertid fastigheten avsetts för mässlokaler

åt ett i Eksjö stationerat infanteriregemente, syntes den omständigheten,

att regementets namn förändrats, icke böra föranleda, att kronan frånginge sina

anspråk på att för detta regemente disponera de nuvarande mässlokalerna, till

vilka kronan bidragit både genom lån och kontant bidrag. Det förefölle statskontoret

därför, som om vid nedskrivning av det redan för mässlokalernas anordnande

lämnade lånet i enlighet med det av arméförvaltningens fortifikationsoch

civila departement uppgjorda, av statskontoret tidigare tillstyrkta förslaget

borde fästas det villkoret, att Kalmar regementes officerskår förbunde sig att

genom särskild handling till Jönköpings-Kalmar regementes officerskår med

äganderätt överlåta fastigheten i fråga jämte där befintlig lösegendom. För

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. MajUs proposition nr 146.

medgivande till berörda nedskrivning i avseende å Kalmar regementes officerskår

och för ifrågasatt avskrivning av det till Jönköpings regementes officerskår

från gemensamma fonden utlämnade lånet å ursprungligen 12,000 kronor (återstående

kapitalskuld den 1U 1927 8,763 kronor 26 öre) torde därjämte böra uppställas

den fordran, att ifrågavarande officerskårer, till den del desamma lnginge

i det sammanslagna Jönköpings-Kalmar regemente, skulle förbinda sig

att övertaga den skuld, för vilken fastigheten efter lånets nedskrivning kunde

komma att häfta, under förutsättning likväl att densamma överginge med

äganderätt till officerskåren vid det sammanslagna regementet, Detta syntes

statskontoret ingalunda vara en orimlig fordran, då, enligt vad som av handlingarna

framginge, genom fastighetens användning som uthyrningsobjekt vissa

inkomster vore förenade med densamma.

I anledning av vad statskontoret salunda anfört hava artneföt vattningens

fortifikations- och civila departement uti förnyat utlåtande i ärendet den 23

november 1927 efter chefens för Kalmar regemente hörande anfört följande.

Med hänsyn till vad statskontoret i ärendet anfört ansåge sig departementen

icke böra vidhålla sill i arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1927 intagna

ståndpunkt, utan ville för sin del, under framhållande av fördelen därav

för alla parter, att de nuvarande mässlokalerna kunde bibehållas även for det

nya regementet, Jönköpings-Kalmar regemente, förorda det av statskontoret

ifrågasatta förra alternativet, enligt vilket kronan skulle övertaga den fastighet,

varå ifrågavarande mässbyggnader vore uppförda, mot gäldande av de skulder,

som Kalmar regementes officerskår för närvarande hade och vilka uppgmge

till något mer än 64,000 kronor, på villkor att officerskåren till JönköpingsKalmar

regementes officerskår och utan ersättning överläte i fastigheten befintliga

möbler och annan lös egendom, som nu tillhörde Kalmar regementes officerskår,

dock med den ändring, att det enligt departementens åsikt borde öyerlatas

åt Kalmar regementes nuvarande officerskår att välja, om den ville med äganderätt

till kronan överlåta mässbyggnaderna och samtliga inventarier eller ville

till kronan överlåta endast fastigheten, men inventarierna till officerskåren vid

Jönköpings-Kalmar regemente eller slutligen ville till nämnda officerskår överlåta

såväl fastighet som inventarier, i detta fall med förbehåll, att fastighet och

inventarier ej finge försäljas samt att, därest fastigheten ej längre erfordrades

såsom mässlokal för ett till Eksjö förlagt infanteriregemente, den skulle med

samtliga inventarier utan ersättning överlämnas till kronan med tull äganderätt.

Vid bifall till detta förslag förfölle givetvis departementens i skrivelse

den 7 juni 1927 gjorda hemställan om beviljande av anslag för nedskrivning av

Kalmar regementes officerskårs skuld till statskontoret och för betalning av

viss del av kårens skulder i övrigt. ......

Vidkommande statskontorets såsom andra alternativ avgivna förslag till

mässfrågans ordnande, ansåge departementen, att någon lösning av fragan euligt

detta alternativ ej kunde vinnas. Det finge nämligen anses uteslutet, att

officerskåren vid det blivande nya regementet, med undantag möjligen för de

officerare därav, som erhållit transport från Kalmar regemente, komme att vara

villig att för att komma i åtnjutande av förmånen att disponera egen olticersmäss

dels omedelbart ikläda sig en skuld å 21.000 kronor, dels ock sedermera

betala årliga underhållskostnader och skatter för mässbyggnaderna. Med anledning

härav och då officerskåren icke utan fri vilja torde kunna tvingas att

åtaga sig förpliktelse härutinnan, ansåge departementen statskontorets förevarande

alternativ böra lämnas helt å sido.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departementschefen.

Kungl. Maj ds proposition nr 146.

Om man bortser från förhållandena vid förutvarande Kalmar regemente,

innebär arméförvaltningens fortifikations- och civila departements av statskontoret

tillstyrkta förslag,

1) att officers- och underofficerskårerna vid de truppförband, som blivit

indragna eller sammanslagna med andra truppförband å dessa senares förläggningsorter,

skola fa sina skulder helt och hållet avskrivna eller guldna av

staten;

2) att officers- och underofficerskårerna vid de truppförband, som fortfarande

skola kvarbliva å sina förläggningsorter men vilkas befälskader minskats,

skola få sina skulder delvis avskrivna eller guldna av staten; samt

3) att officers- och underofficerskårerna vid sådana truppförband, som varken

indragits, flyttats eller till sin befälskader minskats, icke böra beviljas någon

avskrivning å eller befrielse från dem påvilande skuldbördor.

Till den första gruppen hava fortifikations- och civila departementen hänfört

Karlskrona grenadjärregemente, Västgöta och Jönköpings regementen, Smålands

artilleriregemente, Östgöta trängkår samt Västmanlands trängkår.

Av särskilda skäl hava departementen dessutom ansett, att även Västernorrlands

regementes officerskår borde komma i åtnjutande av samma förmån som

officers- och underofficerskårerna vid de i denna grupp upptagna truppförbanden.

Till den andra gruppen hava hänförts —- förutom Kalmar regemente, beträffande

vilket dock sedermera avgivits särskilt förslag — Andra livgrenadjärregementet,

Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands och Kronobergs

regementen, Dalregementet, Älvsborgs och Bohusläns regementen,

Norra skånska infanteriregementet, Gotlands infanteriregemente, Norrlands

dragonregemente, Vendes och Norrlands artilleriregementen, Gotlands artillerikår,

Bodens artilleriregemente, Svea ingenjörkår, Fälttelegrafkåren och Bodens

ingenjörkår.

I fråga om flertalet av de nu nämnda truppförbanden hava departementen

föreslagit, att nedskrivningen av skulderna skulle göras proportionell mot den

minskning, som respektive truppförbands stater, i vad angår officerare, underofficerare

och likställda, undergått.

För Andra livgrenadjärregementet och Bohusläns regemente har emellertid

nedskrivningen ansetts böra sättas i relation till det antal medlemmar av de

förutvarande officers- och underofficerskårerna därstädes, som genomsnittligt

taget kunde beräknas komma att kvarstå vid regementena i fråga efter sammanslagningen

med Första livgrenadjärregementet respektive Västgöta regemente.

I avseende å officerskårernas vid de särskilda ingenjörkårerna skulder har

nedskrivningen ansetts böra ske i förhållande till minskningen av antalet officerare

och likställda vid fortifikationen i dess helhet.

Till den tredje gruppen slutligen hava av de i ärendet ifrågakomna truppförbanden

hänförts Livregementets husarer och Göta trängkår.

I huvudsak finner jag mig kunna lämna min anslutning till de av myndigheterna

förordade riktlinjerna för den reglering av vissa officers- och under
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition.'' nr 14fy. 25

officerskårers skuldförbindelser m. in., som genomförandet av 1525 års härordningsbeslut

ansetts böra påkalla.

På nagra punkter synas dock vissa jämkningar böra göras i myndigheternas

förslag.

Till en början gäller detta beträffande de län, som på vila officeTs- och underofficerskårerna

vid Andra livgrenadjärregementet och Bohusläns regemente.

Några bärande skäl för att i fråga om nedskrivningen respektive gäldandet delvis

av dessa lån tillämpa en annan och för kårerna i fråga gynnsammare beräkningsgrund

än den, som skulle komma till användning i avseende å officers- och

underofficerskårerna vid de övriga truppförband, som hänförts till den här

förut omförmälda andra gruppen, torde icke förefinnas. Även i dessa fall synes

nedskrivningen därför böra göras proportionell mot den minskning, som respektive

kårer enligt vederbörliga stater undergått. Då vid ifrågavarande regementen

medlemsantalet minskats vid officerskårerna från 55 till 43 och vid underofficerskårerna

från 52 till 33, böra således i enlighet härmed skuldbeloppen

för envar av de båda officerskårerna minskas med 12/ös och för envar av de båda

underofficerskårerna med l%2.

Såsom förut nämnts, hava arméförvaltningens fortifikations- och civila

departement föreslagit, att nedskrivningen av de skulder, som påvila officerskårerna

vid vissa ingenjörkårer, måtte ske i förhållande till den minskning, som

antalet officerare och likställda vid fortifikationen i dess helhet undergått.

Skälet härtill synes hava varit, att officerarna vid fortifikationen, vilka endast

för viss tid placeras på de särskilda ingenjörkårerna, icke kunna sägas vara

knutna till sina respektive kårer på samma sätt som officerarna vid andra

truppförband, och att fortifikationens officerare därför borde behandlas såsom

en enda enhet. Emellertid bildar varje ingenjörkårs officerskår i ekonomiskt

hänseende en enhet för sig med egen kassa, till vilken de vid kåren placerade

officerarna erlägga avgifter, som kunna vara olika vid olika kårer. De lån,

vilkas nedskrivning nu ifrågasatts, hava icke heller utlämnats till officerskåren

vid fortifikationen i dess helhet utan till de särskilda förbandens officerskårer.

Under sådana förhållanden synes det vara riktigast att även vid nedskrivningen

av dessa lån tillämpa samma grunder, som i det föregående föreslagits för nedskrivningen

av de lån, som påvila officers- och underofficerskårerna vid övriga

i grupp 2) här ovan upptagna truppförband. Då, enligt vad jag inhämtat, antalet

officerare och likställda med placering å de olika truppförbanden den

1 januari 1925 respektive den 1 januari 1928 uppgått till vid Svea ingenjörkår

40 respektive 34, vid Fälttelegraf kåren 34 respektive 31 och vid Bodens ingenjörkår

21 respektive 20, synes nedskrivningen av officerskårernas vid dessa

truppförband lån böra ske med 6Ao vid Svea ingenjörkår, 3A« vid Fälttelegrafkåren

och V21 vid Bodens ingenjörkår.

Enligt föreliggande förslag skulle Östgöta trängkår hänföras till den grupp

av truppförband, vilkas befälskårer borde få sina skulder helt avskrivna. Visserligen

har Östgöta trängkår till namnet upphört i och med genomförandet av

1925 års härordningsbeslut, enligt vilket densamma blivit sammanslagen med

Svea trängkår till ett förband med den sistnämnda kårens namn; men denna

B ihan g till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 122 häft, (Nr 146.) 52728 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

omständighet synes dock knappast med fog kunna åberopas såsom skäl för en

dylik skuldavskrivning. Att märka är nämligen, att en stor del av Östgöta

trängkårs officerare ingått i det nya förbandet, som är förlagt till trängkårsetablissemanget

i Linköping. De bliva sålunda även i fortsättningen i tillfälle

att utnyttja de mässlokaler, för vars möblering m. m. officerskårens lån erhållits.

För nämnda officerares vidkommande synes därför någon skuldavskrivning

icke vara påkallad. Med hänsyn till att även de officerare, som från

annat håll överförts till trängkåren i Linköping, bliva delaktiga av de förmåner,

som de inredda mässlokalerna erbjuda, torde det ingalunda vara obilligt

att fordra, att dessa officerare även i likhet med sina nyssnämnda kamrater

ikläda sig betalningsansvar för de skulder, som ådragits för den gemensamma

mässens inredande. Då den nya härordningens genomförande icke medfört

någon minskning i det antal officerare, som skola vara placerade vid trängkåren

i Linköping, kan av sådan anledning knappast någon försämring sägas

hava inträtt i fråga om officerskårens möjlighet att svara för de skuldförbindelser,

som inredningen av officersmässen därstädes medfört. Med hänsyn härtill

finner jag mig icke kunna tillstyrka vare sig avskrivning eller minskning

av det lån, som påvilar officerskåren vid ifrågavarande trängkår.

Vad slutligen angår förutvarande Kalmar regementes officerskårs skulder,

ansluter jag mig till det av statskontoret i dess utlåtande i ämnet den 15 oktober

1927 alternativt framlagda förslaget, att kårens samtliga skulder, uppgående

till någotuner än 64,000 kronor, gäldas av statsmedel, mot det att kåren

till kronan överlåter sin i Eksjö belägna fastighet med därå befintliga mässbyggnader

m. m. Vidkommande i fastigheten befintliga, officerskåren tillhörande

möbler och annan lösegendom, torde dessa i samband härmed böra utan

ersättning överlåtas antingen till kronan eller till Jönköpings-Kalmar regementes

officerskår.

Såsom villkor för avskrivandet eller gäldandet till fullo av de skulder, som

påvila kårer vid sådana truppförband, vilka skola indragas eller sammanslås

med andra på dessa senares förläggningsorter, torde, i enlighet med vad fortifikations-

och civila departementen föreslagit, böra föreskrivas, att i mässlokalerna

befintliga möbler och inventarier m. m. skola tillfalla statsverket.

Huruvida undantag från skyldigheten att till kronan överlåta inventarier må

göras beträffande tavlor och andra konstföremål m. m., torde böra få ankomma

på Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall.

I sådana fall, då inventarierna redan helt eller delvis försålts eller på annat

sätt avhänts, synas därvid influtna medel i första hand böra användas för

minskning av vederbörande kårs skuldbelopp.

Efter det den av arméförvaltningens fortifikations- och civila departement

verkställda utredningen ägt rum, hava av olika anledningar vissa ändringar

inträtt i avseende å skuldbeloppens storlek. Genom brev den 17 september

1927 har Kungl. Maj:t medgivit, att med erläggande av ränta och amortering

å officerskårernas ifrågavarande lån från gemensamma fonden finge anstå tillsvidare,

intill dess frågan om efterskänkande helt eller delvis av återbetalningsskyldigheten

å samma lån blivit slutligt prövad. Enligt av statskontoret

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

27

lämnad uppgift uppgingo de återstående lånebeloppen hos gemensamma fonden

den 1 augusti 1927 till omkring 170,000 kronor. Med tillämpning av de principer

för lånens av- eller nedskrivning, som av mig förordats, skulle nämnda belopp

av- eller nedskrivas med omkring 100,000 kronor. För gäldandet i avsedd omfattning

av vissa kårers skulder hos andra långivare än kronan erfordras ett

belopp av omkring 45,000 kronor. Före skuldregleringens genomförande böra

vederbörande myndigheter givetvis åläggas att inkomma med erforderliga uppgifter

för ersättningsbeloppens slutliga fastställande.

Beträffande frågan om vilka medel, som skola användas för bestridandet av

kostnaderna för ifrågavarande skuldregleringar, ansluter jag mig till fortifikations-

och civila departementens av statskontoret tillstyrkta förslag om utverkande

av riksdagens medgivande till att för ändamålet erforderligt belopp må

få utgå av den av statskontoret förvaltade fonden »lantförsvarets fonderade

arrendemedel». Enligt vad statskontoret i sitt förenämnda utlåtande den 3

augusti 1927 meddelat, utgjorde nämnda fonds behållning vid utgången av

budgetåret 1926—1927 563,210 kronor 92 öre. I proposition (nr 49) till innevarande

års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att föreningen

Faktoribostäders u. p. a. skuld till fonden å 300,000 kronor jämte ränta

måtte avskrivas. Därest det i nämnda proposition framlagda förslaget vinner

riksdagens bifall, kommer fondens kapitalbehållning att minskas med omkring

316,000 kronor till omkring 247,000 kronor, vilket belopp väl förslår för de

utgifter, varom här är fråga.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Haj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att återstående belopp av förut omförmälda, till vissa officerskårer utlämnade

lån från den under statskontorets förvaltning stående s. k. gemensamma

fonden må i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det föregående angivna

grunder helt eller delvis avskrivas,

att övriga här förut omförmälda, vissa officers- och underofficerskårer pavilande

skulder m. m. må, likaledes i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda

grunder, helt eller delvis gäldas av statsmedel, samt

att härav föranledda kostnader såväl för ersättande av de belopp, varmed

avskrivning skett å gemensamma fondens fordringar, som i övrigt må bestridas

av den av statskontoret förvaltade fonden »lantförsvarets fonderade arrendemedel».

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A, Broberg,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för åtskilliga officersoch underofficerskårer från skyldighet att återbetala s. 10 i texten
  2. SU 1928:86 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för åtskilliga officersoch underofficerskårer från skyldighet att återbetala vissa lån in. s. 44 i texten