Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

1928-03-09 · 35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:147, Med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse;

given Stockholms slott den 9 mars 1928.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den

22 juni 1911 om bankrörelse.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Lyberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1928

t sand.

123 hd fl. (Nr U7.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om

bankrörelse.

Härigenom förordnas, att lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse skall

sålunda ändras, att dels överskriften närmast framför 24 § får lydelsen »Om

inbetalning, ökning och nedsättning av grundfonden» och överskriften närmast

framför 139 § lydelsen »Om inbetalning, ökning och nedsättning av grundfonden

samt om kommanditfonden», dels sju nya paragrafer införas, betecknade

39 a, 39 b, 86 a, 86 b, 154 a, 155 a och 202 a och av nedan angivna

lydelse, dels ock övriga här nedan upptagna paragrafer, av vilka 244 och

252 §§ ändrats genom lag den 1 september 1923 (nr 350), erhålla den nya

lydelse, som av det följande framgår:

4 §.

Bolagsordning för bankaktiebolag skall angiva

1) bolagets firma;

2) de---utöva;

3) den---säte;

4) antalet — — — beslutförhet;

5) huruvida — — — behandling;

6) det — — — vidtagna;

7) grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma,

såvitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet i 74, 86

och 86 b §§;

8) grundfonden —--maximikapitalet;

9) det---lyda;

10) antalet — — — befattningar.

Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall i bolagsordningen

angivas det belopp, vartill aktier med företrädesrätt må kunna utgivas, och

det företräde, de skola medföra, ävensom, såframt grundfonden skall kunna,

utan ändring av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,

den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid grundfondens

ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier.

Skall förbehåll träffas enligt 39 a § om grundfondens nedsättning genom

inlösen av aktier, varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

21 §.

3

A — — — styrelseledamöter.

Har förbehåll träffats enligt 39 a § om grundfondens nedsättning genom

inlösen av aktier, varde ock det förbehåll angivet i aktiebrevet.

29 $.

Beslutet — — — tecknarna;

5) där ej de nya aktierna skola vara likställda med de förutvarande, den

olikhet, som mellan dem skall förefinnas.

31 $.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare berättigad

att, i den mån sådant kan ske, av de nya aktierna efter teckning

erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande

grundfonden.

Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna och

i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, ävensom, i den mån

så ske kan, genom rekommenderade brev om bolagstämmans beslut om

grundfondens ökning underrätta aktieägarna. Där ej alla aktier skola medföra

samma rätt, skola bolagsordningens bestämmelser om aktier av olika

slag angivas i kungörelsen och breven till aktieägarna.

38 §.

Gundfonden---tillämpning.

Bolagsstämmans beslut om ökningen skall, där ej de nya aktierna skola

vara likställda med de förutvarande, angiva den olikhet, som dem emellan

skall förefinnas.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare berättigad

att av de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot hans andel i

den förutvarande grundfonden.

Beslutet —--vunnits.

Innefattar — — — ärendet.

Grundfonden--— överföras.

Ej--— utlämnats.

39 a §.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om minimi- och maximikapital,

må grundfonden, såframt vid bolagets bildande förbehåll därom gjorts i

bolagsordningen, kunna genom inlösen av därvid utgivna aktier med företrädesrätt

enligt bestämda grunder nedsättas, dock ej under minimikapitalet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

Dylik nedsättning av grundfonden må kunna ske jämväl genom inlösen

av aktier med företrädesrätt, som senare utgivits, såframt förbehåll därom

gjorts, efter ty ovan sägs, eller ock träffats i beslutet om aktiernas utgivande

och intagits i bolagsordningen.

Förbehåll, varom nu är sagt, må ej bringas till verkställighet, förrän

detsamma blivit registrerat. Då nedsättning verkställts, skall styrelsen

ofördröjligen göra anmälan därom för registrering.

Har aktie, enligt vad ovan sägs, blivit inlöst, bör aktiebrevet genom

styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.

39 b §.

Beslut om nedsättning av grundfonden i annat fall än i 39 a § sägs

kan fattas endast av bolagsstämma. Beslutet skall angiva det belopp,

varmed grundfonden skall nedsättas, ändamålet med nedsättningen samt

det sätt, varpå nedsättningen skall genomföras. Kan nedsättningen ej ske

utan ändring av bolagsordningen, skall vid ansökningen om Konungens

stadfästelse å sådan ändring fogas, i två exemplar, av notarius publicus

eller med styrelseledamöternas egenhändiga bevittnade namnunderskrifter

styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet, och skall i övrigt iakttagas

vad i 87 § är stadgat. Erfordras ej ändring av bolagsordningen,

skall styrelsen ofördröjligen, med bifogande av protokollsavskrifter som

nyss sagts, anmäla beslutet om nedsättning för registrering.

Beslut om sådan nedsättning må, där det ej tillika innefattar föreskrift,

att ett nedsättningen motsvarande belopp skall avsättas till reservfonden,

ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan om rättens

tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet blivit registrerat. Rätten

utfärde kallelse å bolagets borgenären, med föreläggande för den, som vill

bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter ett år

skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr, att han eljest

anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt säte å landet

och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till det lagtima ting,

som infaller näst efter ett år. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen

ett år före inställelsedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och

minst en tidning i orten tre gånger, första gången tio och tredje gången

sist fyra månader, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de

borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda

för sina fordringar eller medgivit grundfondens nedsättning eller att säkerhet,

som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde ansökningen

bifallen.

Innefattar beslut om grundfondens nedsättning tillika föreskrift om motsvarande

belopps avsättning till reservfonden, skall grundfonden anses

nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat; dock må vinstutdelning

icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller

grundfonden enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsätt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

ningen svarande belopp. Ansökan om rättens tillstand till vinstutdelning

skall vara åtföljd av bevis, att beslutet om nedsättningen blivit registrerat.

Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den,

som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst

efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr,

att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt

säte å landet, och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till det

lagtima ting, som infaller näst efter tre månader. Kallelsen varde å rättens

dörr anslagen tre månader före inställelsedagen samt kungjord i allmänna

tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången t\å

månader och tredje gången sist en månad, innan den dag inträffar. Styrkes

inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit

till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eller

att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde

ansökningen bifallen.

Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättning eller vinstutdelning

meddelas, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift genom styrelsens försorg

insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att, då nedsättning,

som ej är förenad med motsvarande belopps avsättning till reservfonden,

verkställts, därom göra anmälan för registrering.

Nedsättning av grundfonden, som ej är förenad med motsvarande belopps

avsättning till reservfonden, vare, där bolagets egendom avträdes till

konkurs, som börjar inom ett år från det rättens beslut efter verkställd

registrering kungjordes i allmänna tidningarna, utan verkan mot borgenär,

som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens tillkomst hade

kännedom om rättens beslut, varigenom nedsättning medgivits.

Har till fullgörande av beslutet om nedsättning av grundfonden aktie

blivit inlöst eller dess belopp minskat, bör aktiebrevet genom styrelsens

försorg förses med påskrift därom.

41 §.

Ej må till aktieägarna annorledes än i följd av grundfondens nedsättning,

efter ty i 39 a och 39 b §§ sägs, utbetalas annat än den vinst, som

förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån vinsten

ej skall avsättas till reservfonden. Angående förbud mot vinstutdelning

för visst fall är stadgat i 39 b § 3 mom.

Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad i 1

punkten här ovan eller i 39 b §> 3 mom. stadgats eller med bestämmelse

i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att

återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,

en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan

uppkomma.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

43 §.

Jämte — — — — balansräkning:

1) Bolagets — — — — anskaffande.

2) Andra — — — — avlämna.

3) Osäkra — — — — avskrivas.

4) Fast — — — — balansräkning.

5) De belopp, vartill grund- och reservfonder samt andra fonder uppgå,

skola var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.

6) Kostnader----tillgång.

75 §.

Bolagsstämma--— — säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskriver, kalla aktieägarna

till bolagsstämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna senast

två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före extra stämma.

Där för giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två på varandra följande

stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske, innan den första

hållits. Kallelse till andra stämman skall, så framt för beslutets giltighet

erfordras, att det å denna stämma biträdes av samtliga röstande eller samtliga

i omröstningen deltagande ägare av aktier av visst slag, jämväl, där

så ske kan, försändas i rekommenderat brev till, i förra fallet, varje aktieägare

och, i senare fallet, varje ägare av aktie av nämnda slag.

86 §.

Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet

mellan redan utgivna aktier rubbas, vare ej giltigt, med mindre

samtliga aktieägare förenat sig därom. Försämras genom beslutet allenast

vissa aktiers rätt, erfordras dock samtycke endast av ägarna till nämnda

aktier, och gälle i övrigt angående giltigheten av beslutet vad här nedan

är för varje särskilt fall stadgat.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna för

utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma vare ej

giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet

fattats å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,

samt å den stämma, som sist hålles, biträtts av samtliga röstande

och dessa tillika företrätt minst tre fjärdedelar av hela grundfonden. Har,

i samband med beslut om nedsättning av grundfonden enligt 39 b §, fattats

beslut angående ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna för utövande

av rösträtt, och innefattar sistnämnda beslut ej annan ändring än

som erfordras för att förhindra, att förhållandet mellan aktier med olika

rätt genom nedsättningen rubbas, gälle med avseende å dylikt beslut om

ändring av bolagsordningen vad i 4 mom. stadgas.

Beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att grundfonden må ökas,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition Nr 147.

vare, där aktier med olika rätt finnas, ej giltigt med mindre samtliga

aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande

bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som

sist hålles, biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika

företrätt minst tre fjärdedelar av hela grundfonden samt minst tre fjärdedelar

av varje särskilt slag av aktier.

Beslut om annan ändring av bolagsordningen eller om bolagets trädande

i likvidation i andra fall än i 92 och 93 §§ sägs vara ej giltigt,

med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats

å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,

och å den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de

röstande.

Är för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare villkor

bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Å beslut om ändring av bolagsordningen skall sökas Konungens stadfästelse.

86 a §.

Beslut, som i 86 § 3 mom. avses, så ock beslut om sådan ändring av

bolagsordningen, att aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla

bestämmelser om det belopp, vartill nya aktier må utgivas, om de rättigheter,

som i förhållande till de förutvarande aktierna skola tillkomma de

nya, samt om den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid

grundfondens ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier.

86 b §.

Beslut om nedsättning av grundfonden enligt 39 b § vare, där ej samtliga

aktieägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet fattats å

två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å

den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

Kubbas genom beslutet rättsförhållandet mellan aktierna, erfordras därjämte

samtycke av ägarna av de aktier, vilkas rätt genom beslutet försämras.

Har i bankaktiebolag, där aktier med olika rätt finnas, fattats

beslut, som avser nedsättning med lika belopp av samtliga aktier av visst

slag, och innehåller beslutet tillika, att till reservfonden skall avsättas ett

mot nedsättningen svarande belopp, vare, änskönt genom beslutet den rätt,

som tillkommer dessa aktier, försämras, beslutet giltigt, där de i omröstningen

deltagande ägarna av sådana aktier förenat sig om beslutet samt de

tillika företrätt tre fjärdedelar av samtliga aktier av sagda slag. År för

giltighet av beslut, varom ovan sägs, något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen,

lände det till efterrättelse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

94 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 86 § 4 mom. beslutat, att bolaget,

skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas, välje

bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

117 $.

Huvudlottägarna stånde öppet att med sig förena kommanditlottägare.

Sådana lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvariga med mera

än de i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej må kommanditlottägare

i bolaget inrymmas för större belopp än som motsvarar hälften av grundfonden.

Det av kommanditlottägare tillskjutna belopp (kommanditfond)

häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelser, men äga

vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå vad de insatt, innan

utdelning å huvudlotterna må äga rum. Kommanditlott skall lyda å

samma belopp som huvudlott. Vad för kommanditlott skall inbetalas må

ej bestämmas till lägre belopp än det, varå lotten skall lyda. Kommanditlott

vare mot bolaget odelbar.

Kommanditlottägare — — — revisorer.

118 §.

Bolagsordning för solidariskt bankbolag skall angiva

1) bolagets firma;

2) de — — — utöva;

3) den — — — säte;

4) antalet — — — beslutförhet;

5) huruvida —--behandling;

6) det — — — vidtagna;

7) grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma,

såvitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet i

190, 202 och 202 a §§;

8) grundfonden — — — maximikapitalet;

9) det — — — lyda;

10) antalet — — — befattningar;

11) huruvida — — — erforderliga.

Skall förbehåll träffas enligt 155 a § om nedsättning av kommanditfonden

genom inlösen av kommanditlotter, varde bestämmelse härom intagen i

bolagsordningen.

132 §.

Å — — — styrelseledamöter.

Har förbehåll träffats enligt 155 a § om nedsättning av kommanditfonden

genom inlösen av kommanditlotter, varde ock det förbehåll angivet

i lottbrevet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

9

154 a §.

Beslut om nedsättning av grundfonden kan fattas endast av bolagsstämma.

Beslutet skall angiva det belopp, varmed grundfonden skall nedsättas,

ändamålet med nedsättningen samt det sätt, varpå nedsättningen

skall genomföras. Kan nedsättningen ej ske utan ändring av bolagsordningen,

skall vid ansökningen om Konungens stadfästelse å sådan

ändring fogas, i två exemplar, av notarius publicus eller med styrelseledamöternas

egenhändiga bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift

av protokoll, som förts i ärendet, och skall i övrigt iakttagas vad i 203 §

är stadgat. Erfordras ej ändring av bolagsordningen, skall styrelsen ofördröjligen,

med bifogande av protokollsavskrifter som nyss sagts, anmäla

beslutet om nedsättning för registrering.

Beslut om sådan nedsättning må, där det ej tillika innefattar föreskrift,

att ett nedsättningen motsvarande belopp skall avsättas till reservfonden,

ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan om rättens

tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet blivit registrerat. Rätten

utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den, som vill

bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter ett

år skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr, att han eljest

anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt säte å landet

och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till det lagtima ting,

som infaller näst efter ett år. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen

ett år före inställelsedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och

minst en tidning i orten tre gånger, första gången tio och tredje gången

sist fyra månader, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de

borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda

för sina fordringar eller medgivit grundfondens nedsättning eller att

säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde

ansökningen bifallen.

Innefattar beslut om grundfondens nedsättning tillika föreskrift om

motsvarande belopps avsättning till reservfonden, skall grundfonden anses

nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat; dock må vinstutdelning

icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller

grundfonden enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsättningen

svarande belopp. Ansökan om rättens tillstånd till vinstutdelning

skall vara åtföljd av bevis, att beslutet om nedsättningen blivit

registrerat. Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande

för den, som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan

tolv å viss dag näst efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan

därom vid äventyr, att han eljest anses hava medgivit ansökningen.

Har bolagets styrelse sitt säte å landet, och äskas ej urtima ting, då må

inställelsen utsättas till det lagtima ting, som infaller näst efter tre

månader. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen tre månader före in
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

ställe] sedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och minst en tidning

i orten tre gånger, första gången två månader och tredje gången

sist en månad, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de

borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda

för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eller att säkerhet, som

av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde ansökningen

bifallen.

Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättning eller vinstutdelning

meddelas, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift genom styrelsens försorg

insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att, då nedsättning,

som ej är förenad med motsvarande belopps avsättning till reservfonden,

verkställts, därom göra anmälan för registrering.

Nedsättning av grundfonden, som ej är förenad med motsvarande

belopps avsättning till reservfonden, vare, där bolagets egendom avträdes

till konkurs, som börjar inom ett år från det rättens beslut efter

verkställd registrering kungjordes i allmänna tidningarna, utan verkan

mot borgenär, som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens

tillkomst hade kännedom om rättens beslut, varigenom nedsättning medgivits.

Har till fullgörande av beslutet om nedsättning av grundfonden huvudlott

blivit inlöst eller dess belopp minskat, bör lottbrevet genom styrelsens

försorg förses med påskrift därom.

155 a §.

Kommanditfonden må, såframt vid bolagets bildande förbehåll därom

gjorts i bolagsordningen, kunna genom inlösen av därvid utgivna kommanditlotter

enligt bestämda grunder nedsättas.

Dylik nedsättning av kommanditfonden må kunna ske jämväl genom

inlösen av kommanditlotter, som senare utgivits, såframt förbehåll därom

gjorts, efter ty ovan sägs, eller ock träffats i beslutet om lotternas utgivande

och intagits i bolagsordningen.

Förbehåll, varom nu är sagt, må ej bringas till verkställighet, förrän

detsamma blivit registrerat. Då nedsättning verkställts, skall styrelsen ofördröjligen

göra anmälan därom för registrering.

Har kommanditlott, enligt vad ovan sägs, blivit inlöst, bör lottbrevet

genom styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.

157 §.

Ej må till lottägarna annorledes än i följd av grundfondens nedsättning

enligt 154 a § eller nedsättning av kommanditfond, efter ty i 155 a § sägs,

utbetalas annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning

för sista året, i den mån vinsten ej skall avsättas till resevfonden. Angående

förbud mot vinstutdelning för visst fall är stadgat i 154 a § 3 mom.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad i 1

punkten här ovan eller i 154 a § 3 mom. stadgats eller med bestämmelse

i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att

återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,

en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan

uppkomma.

159 §.

Jämte — — — balansräkning:

1) Bolagets — — — anskaffande.

2) Andra — — — avlämna.

3) Osäkra---avskrivas.

4) Fast — — — balansräkning.

5) De belopp, vartill grund- och reservfonder, kommanditfond samt

andra fonder uppgå, skola var för sig i balansräkningen uppföras bland

skulderna.

6) Kostnader — — — tillgång.

202 a §.

Beslut om nedsättning av grundfonden enligt 154 a § vare, där ej samtliga

huvudlottägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet

fattats å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,

och å den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar

av de röstande. År för giltighet av beslut, varom nu är sagt,

något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.

243 §.

Beviljas — — — tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, varom förmäles i 4 § 1 mom.

Under 7) eller i 2 mom., eller förbehåll, som i 4 § 3 mom. sägs, varde

anmärkning om den bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.

Den--— sökanden.

244 §.

Beviljas--— fullgöras.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, varom förmäles i 118 § 1 mom.

under 7), eller förbehåll, som i 118 § 2 mom. sägs, varde anmärkning

om den bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.

Den — — — sökanden.

251 %.

Med böter från och med femtio till och med tvåtusen kronor eller

fängelse straffes

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 147.

1) stiftare — — — uppgift;

2) styrelseledamot — — — uppgift;

3) styrelseledamot — — — aktieboken;

4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med bestämmelser

i 39 b § 3 mom., 41 § 1 mom. 1 punkten, 154 a § 3 mom. eller 157 $

1 mom. 1 punkten låter verkställa utbetalning till delägare;

5) styrelseledamot — — — 159 §; *

6) revisor — — — granskats;

7) revisor — — — uppdrag;

8) en---187 §.

Ej — — — straff.

252 §.

Bryter — — — finnes stadgat,

eller — — — 3 mom.,

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §, 23

sista momentet, 30 §, 32 §, 33 § 4 mom., 36 § 1 mom., 38 § sista momentet,

39 a § 3 mom. 2 punkten, 39 b § 1 mom. 4 punkten eller 4 mom., 61 §,

65 §, 69 § 1 mom., 73 § 1 eller 4 mom., 87 §, 132 §, 137 §, 143 § 1 mom.,

146 §, 148 §, 149 § 4 mom., 152 § 1 mom., 154 § sista momentet, 154 a § 1

mom. 4 punkten eller 4 mom., 155 § 1, 2 eller 3 mom., 155 a § 3 mom.

2 punkten, 177 §, 181 §, 185 § 1 mom., 189 § 1 eller 4 mom. eller 203 §

är meddelad.

eller — — — förteckningen,

eller — — — är stadgat,

straffes — — — kronor.

Samma — — — åligger.

Förseelse — — — däri.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

13

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 februari 192S.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för justitiedepartementet

anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, frågor om vissa

ändringar i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse.

Föredragande departementschefen anför:

»Den 21 augusti 1924 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild kommitté,

den s. k. 1924 års bankkommitté, åt vilken uppdrogs att i huvudsaklig

överensstämmelse med vissa angivna synpunkter verkställa utredning och

avgiva förslag rörande vissa med det svenska bankväsendet sammanhängande

spörsmål. Nämnda kommitté har den 17 juni 1927 avgi\ it

betänkande med förslag i det kommittén förelagda ämnet.

över kommitténs förslag hava utlåtanden avgivits dels av fullmäktige

i Sveriges riksbank, dels av bank- och fondinspektionen, som därvid jämväl

överlämnat yttrande av svenska bankföreningen, dels ock av kommerskollegium,

därvid kollegium även överlämnat yttranden av Sveriges

industriförbund, fullmäktige i järnkontoret och samtliga handelskammare

i riket.

Huvuddelen av kommitténs förslag är jag icke beredd att nu underställa

Kungl. Maj:ts prövning, enär däri ingående frågor särskilt i anledning

av de erinringar, som i avgivna yttranden gjorts mot kommitténs

förslag, tarva ytterligare övervägande och granskning.

Emellertid berör kommitténs förslag vissa spörsmål, vilkas besvarande

snarast möjligt synes på grund av rådande förhållanden vara av den

vikt, att de så vitt möjligt böra underställas riksdagens prövning redan i

år. Jag syftar på kommitténs förslag, att bankbolag skola erhålla rätt

att utfärda preferensaktier och att nedsätta sitt kapital.

De föreslagna bestämmelserna angående rätt att utfärda preferensaktier

beröra endast bankaktiebolag. Ifråga om solidariska bankbolag finnes

redan nu en motsvarighet i huvudlottägarnes rätt att med sig förena

1924 drs

bankkommitté.

Preferensaktier.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 147.

Nedsättning

av grundfond.

kommanditlottägare. Den av kommittén föreslagna huvudbestämmelsen i

ämnet har avsetts att införas i 4 §. Kommittén har beträffande den i detta

avseende föreslagna ändringen i nämnda paragraf anfört följande:

»Enligt 92 § banklagen kunna aktieiigare i bankaktiebolag, då så stor

del av grundfonden gått förlorad, att bolaget är skyldigt att träda i likvidation,

möjliggöra rörelsens fortsättande genom att tillskjuta vad som erfordras

för att återställa grundfonden till dess behöriga belopp. De aktieägare,

som verkställt dylikt tillskott, äga att av bolagets behållna vinstmedel

erhålla åter vad de tillskjutit jiimte ränta efter sex procent, innan

annan utdelning får ske, varjämte de även i händelse av bankens likvidation

äga viss företrädesrätt för återbekommande av tillskotten. Även i

andra fall än det med denna bestämmelse avsedda kan det visa sig nödvändigt

att stärka en banks kassaställning eller tillföra densamma ökat

rörelsekapital. Nytt kapital har därvid stundom erhållits genom utgivande

av så kallade förlagsbevis, d. v. s. skuldebrev löpande med be

stämd ränta och med rätt till betalning före aktieägarna men efter bankens

Övriga fordringsägare. Emellertid torde det för vinnande av nu berörda

syften, grundfondens återställande och stärkandet av företagets likviditet,

kunna vara lämpligare att utgiva preferensaktier. Något avgörande skäl

lärer icke heller kunna anföras, varför icke bankaktiebolag i likhet med

andra aktiebolag skulle hava möjlighet att utgiva dylika aktier. Med hänsyn

härtill har kommittén ansett sig böra föreslå sådana ändringar i banklagen,

att möjlighet vinnes till utgivande av aktier med företrädesrätt.

De ändringar i banklagen, som av kommittén föreslås i avsikt att möjliggöra

utgivandet av preferensaktier, ansluta sig till motsvarande bestämmelser

i aktiebolagslagen. I förevarande paragraf stadgas sålunda,

att, därest ej alla aktier skola medföra samma rätt, i bolagsordningen

skall angivas det belopp, vartill aktier med företrädesrätt må utgivas, och

det företräde, de skola medföra, ävensom, därest bolagsordningen innehåller

bestämmelser om minimi- och maximikapital, den rätt till teckning

eller erhållande av nya aktier, som vid grundfondens ökning skall tillkomma

varje särskilt slag av aktier.»

Kommitténs förslag ifråga om kapitalnedsättning avser nedsättning av

grundfond dels genom inlösen av preferensaktier och dels på annat sätt

ävensom, såvitt angår solidariska bankbolag, nedsättning av kommanditfond.

Innan jag ingår på kommitténs förslag i denna del, vill jag erinra,

att enligt nu gällande banklag bankbolags grundfond samt, såvitt angår

solidariska bankbolag, kommanditfond icke må minskas, så länge vederbörande

bolags bankrörelse fortfar. De av kommittén föreslagna huvudbestämmelserna

äro avsedda att införas i nya paragrafer, betecknade

39 a, 39 b, 154 a och 155 a §§.

Kommittén har till en början lämnat följande redogörelse för den allmänna

aktiebolagslagens stadganden angående nedsättning av aktiekapital:

»Enligt. 49 § i gällande lag om aktiebolag kan i dylikt bolag, vars bolagsordning

innehåller bestämmelse om minimi- och maximikapital, aktiekapitalet

enligt bestämda grunder nedsättas genom inlösen av vissa aktier,

därest förbehåll därom gjorts i stiftelseurkunden eller vid bolagsordningens

antagande. Dylik nedsättning, som dock ej får ske under minimi
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

15

kapitalet, kan äga rum jämväl genom inlösen av aktier, som utgivits vid

aktiekapitalets ökning, sä framt förbehåll därom gjorts på sätt nyss

nämnts eller i beslutet om ökningen. För en nedsättning av aktiekapital

i nu berört fall erfordras icke under alla förhållanden särskilt beslut av

bolagsstämma. Då nämligen med åtgärden ofta endast avses, att en i bolagsordningen

bestämd amorteringsplan skall följas, kan densamma även

beslutas av styrelsen. Förbehåll, varom nyss är sagt, må emellertid ej

bringas till verkställighet, där det ej blivit intaget i bolagsordningen och

registrerat. Tillika giiller, att då nedsättning verkställts, styrelsen omedelbart

skall göra anmälan därom för registrering samt att, sedan aktie

blivit inlöst, aktiebrevet genom styrelsens försorg bör förses med påskrift

om inlösandet. Inlösen, varom i 49 § är fråga, förekommer oftast

beträffande preferensaktier.

Beträffande nedsättning av aktiekapital i annat fall än nu är nämnt

givas regler i 50 § i aktiebolagslagen, sådan denna paragraf lyder enligt

lagen den 28 mars 1924. Beslut om här avsedd nedsättning kan fattas

endast av bolagsstämma. Detsamma skall angiva det belopp, varmed aktiekapitalet

skall nedsättas, ändamålet med nedsiittningen samt det sätt.

varpå densamma skall genomföras. Genom styrelsens försorg skall beslutet

ofördröjligen anmälas för registrering. Vid anmälan skall fogas i

två exemplar av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egen

händiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokoll, som

förts i ärendet. I fråga om verkställande av beslutet om nedsättning skiljes

i 50 § mellan å ena sidan beslut, som tillika innefattar föreskrift, att

ett mot nedsiittningen svarande belopp skall avsiittas till reservfonden, och

å andra sidan beslut utan denna innebörd. Beslut av sistnämnda natur,

vilket innebär en återbetalning av en del av aktiekapitalet, må ej bringas

till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan om rättens tillstånd

skall åtföljas av bevis, att beslutet blivit registerat, samt förteckning å

bolagets samtliga kända borgenärer. Sedan ansökan gjorts, skall rätten

utfärda årsstämning å bolagets okända borgenärer. Styrkes inför rätten,

att de borgenärer, som äro upptagna å förteckningen eller givit sig an hos

rätten, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit aktiekapitalets

nedsättning, eller att säkerhet, som godkännes av rätten, ställts

för deras fordringar, skall ansökningen bifallas.

Vidkommande åter sådant beslut om nedsättning, som tillika innefattar

föreskrift om motsvarande belopps avsättning till reservfonden — en åtgärd,

som vidtages för att bereda möjlighet till avskrivningar — erfordras

till själva nedsättningsåtgärden icke något rättens tillstånd utan gäller,

att aktiekapitalet skall anses nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit

registrerat. Emellertid må vinstutdelning icke äga rum förrän rättens tillstånd

därtill erhållits eller aktiekapitalet enligt verkställd registrering

ökats med ett mot nedsättningen svarande belopp. Ansökan om rättens

tillstånd till vinstutdelning skall vara åtföljd av bevis, att beslutet om

nedsättning blivit registrerat, ävensom av förteckning å bolagets samtliga

kända borgenärer. Bätten skall utfärda kallelse å bolagets borgenärer,

såväl kända som okända, med föreläggande för den, som vill bestrida

ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter tre månader

skriftligen hos rätten göra anmälan därom, vid äventyr att han eljest

anses hava medgivit ansökningen. Vissa föreskrifter meddelas i fråga om

sättet för kallelsens kungörande och borgenärernas underrättande. Bland

annat skola kronans ombudsman i orten samt alla kända borgenärer

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

särskilt underrättas om kallelsen. Styrkes inför rätten, att de borgenärer,

vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda för sina

fordringar eller medgivit vinstutdelning, eller att säkerhet, som rätten

godkänner, ställts för deras fordringar, skall ansökningen bifallas. Sedan

rättens tillstånd till nedsättning eller vinstutdelning erhållits, liksom då

nedsättning, som ej är förenad med motsvarande belopps avsättning till

reservfonden, verkställts, skall anmälan därom för registrering göras genom

styrelsens försorg. Nedsättning av aktiekapitalet, som ej är förenad

med motsvarande belopps avsättning till reservfonden, d. v. s. återbetalning

av kapital, är, därest bolagets egendom avträdes till konkurs,

som börjar inom ett år från det rättens beslut efter verkställd registrering

kungjordes, utan verkan mot borgenär, som ej samtyckt till nedsättningen

eller vid fordringens tillkomst hade kännedom om rättens beslut. Om

till fullgörande av beslutet om nedsättningen aktie blivit inlöst eller dess

belopp minskats, bör aktiebrevet genom styrelsens försorg förses med påskrift

därom.»

Därefter har kommittén i fråga om bland annat de föreslagna 39 a och

39 b §§ anfört följande:

»Syftet med bestämmelsen, att bankaktiebolags grundfond icke må nedsättas,

är givetvis att skydda bolagets borgenärers, i främsta rummet insättarnas,

intresse. Emellertid kunna fall förekomma, då en nedsättning

av grundfonden ur olika synpunkter kan vara ändamålsenlig. Därest formerna

för sådan nedsättning på lämpligt sätt avvägas, synes densamma

även kunna ske utan kränkning av borgenärernas berättigade intressen.

Vid övervägande av frågan, huruvida möjlighet bör beredas för nedsättning

av bankaktiebolags grundfond, bör först beaktas sådan nedsättning,

som sker genom inlösen av aktier efter utlottning eller efter annan grund.

De skäl, som tala för medgivande av dylik inlösen i fråga om andra aktiebolag,

synas i viss mån vara för handen även beträffande bankaktiebolag.

Som redan berörts vid 4 §, har kommittén ansett sig böra föreslå sådan

ändring i banklagen, att bankaktiebolag skall äga möjlighet att utgiva

aktier med företrädesrätt. Emission av dylika aktier torde företrädesvis

komma i fråga, då bankföretag vid rekonstruktion eller eljest i följd av

tillfälliga svårigheter är i behov av nytt kapital. Det synes med hänsyn

härtill lämpligt, att möjlighet beredes företaget att, då dylikt tillfälligt

kapitalbehov upphört, inlösa de utgivna preferensaktierna. Enligt aktiebolagslagen

kan inlösen, varom nu är fråga, äga rum av såväl aktier med

företrädesrätt som andra aktier. Emellertid torde såvitt angår bankaktiebolag

möjlighet till dylik inlösen böra införas endast beträffande preferensaktier.

Något praktiskt behov att kunna på detta sätt inlösa även

stamaktier lärer nämligen i fråga om dylika bolag icke föreligga.

Vad angår nedsättning av grundfonden i andra fall än nu nämnts,

är att märka, att dylik nedsättning antingen är förenad med återbetalning

till aktieägarna av viss del av kapitalet eller innefattar nedskrivning av

kapitalet till täckande av lidna förluster. Nedsättning med kapitalåterbetalning

torde understundom kunna visa sig önskvärd, då ett bankaktiebolag

icke liingre har behov av hela det kapital, som införts i rörelsen. Detta

kan bero på olika omständigheter. Det kan tänkas, att en höjning av penningvärdet

eller eu minskning av affärsbankernas roll i kreditförmedlingen

kan komma att medföra en nedgång i omslutningen med därav följande

minskat behov av eget kapital. För någon bank kan exempelvis

kapitalbehovet visa sig mindre av den anledningen att banken fått sitt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

verksamhetsområde minskat eller sin verksamhet eljest inskränkt. Till

följd av den minskning i omslutningen, som sålunda kan uppkomma, kan

svårighet finnas att nöjaktigt förränta hela det investerade kapitalet. Det

torde därför kunna komma att föreligga skäl att nedbringa detsamma

genom återbetalning till aktieägarna.

Av större betydelse är givetvis frågan om nedsättning av aktiekapital

till täckande av uppkommen förlust. Erfarenheten från den efter världskriget

följande depressionstiden har tydligt ådagalagt, att behov kan föreligga

av dylik kapitalnedsättning. Sådan nedsättning har också i stor

omfattning förekommit inom andra aktiebolag än bankaktiebolag. Då för

banks del så stora förluster uppkommit, att en nedsättning av grundfonden

visat sig erforderlig, har det med hänsyn till gällande förbud mot nedsättning

av nämnda fond blivit nödvändigt att bilda ett nytt bolag för

övertagande av det gamla bolagets rörelse. En dylik åtgärd är emellertid

förenad med betydande olägenheter. Densamma är ägnad att framkalla

oro bland bankens kunder och minskning av allmänhetens förtroende för

företaget. Dessutom är densamma förenad med avsevärda kostnader, såväl

direkt för sjäiva bildningen av det nya bolaget som indirekt genom de

kostnader av olika slag, som bankrörelsens övergång till nytt bolag medför.

På grund av det anförda anser sig kommittén böra föreslå sådana ändringar

i banklagen, att möjlighet beredes till nedsättning av bankaktiebolags

grundfond. De föreslagna bestämmelserna ansluta sig i huvudsak

till de föreskrifter, som, på sätt ovan berörts, enligt aktiebolagslagen gälla

för nedsättning av aktiekapital. Med hänsyn till de olikheter, som förefinnas

mellan bankaktiebolag och annat aktiebolag, har emellertid föreslagits

vissa modifikationer i sistnämnda föreskrifter.

I 39 a § hava införts bestämmelser angående grundfondens minskning

genom inlösen. Desamma överensstämma i huvudsak med föreskrifterna

i 49 § aktiebolagslagen. Sasom redan berörts, har emellertid möjligheten

till inlösen begränsats till aktier med företrädesrätt. Förbehåll om inlösen

skall, för att kunna tillämpas å aktier, som utgivits i samband med

bolagets bildande, hava intagits i den därvid stadfästa bolagsordningen

och för att gälla senare utgivna aktier antingen förekomma i berörda bolagsordning

eller ock hava intagits i beslutet om aktiernas utgivande och

införts i bolagsordningen. Beträffande införande i bolagsordningen av

dylikt förbehåll gälla vanliga regler om ändring i bolagsordningen och

Konungens fastställelso därå.

I_ samband härmed har i 21 § såsom ett nytt moment införts en från

aktiebolagslagen hämtad bestämmelse, att om förbehåll träffats om grundfondens

nedsättning genom inlösen av aktier, dylikt förbehåll skall angivas

i aktiebrevet.

Kommittén vill här framhålla, att genom berörda tillägg den i 252 § förekommande

straffbestämmelsen för styrelseledamot, som underlåter att

iakttaga föreskriften i 21 §, får en vidare omfattning. I straffrättsligt

hänseende kommer detta att medföra en olikhet i förhållande till motsvarande

straffbestämmelser i aktiebolagslagen. Sistnämnda lag, vilkens

straffbestämmelser fördelats på två paragrafer, 132 och 133 §§, den förra

med strängare, den senare med mildare straffskala, stadgar nämligen

för styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, i vilket

mot föreskriften i 26 § 2 mom. i samma lag ett träffat förbehåll om

aktiekapitalets nedsättning genom inlösen av aktier icke angivits, straff

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 123 häft. (Nr H7.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

efter den strängare straffskalan, under det att motsvarande förseelse

enligt banklagen — vilken lag även innehåller straffbestämmelser

fördelade på två paragrafer med olika straffskalor, en strängare i 251 $

och en mildare i 252 § — skulle komma att bestraffas efter den mildare

straffskalan. Det bör emellertid framhållas, att såvitt angår förseelse

bestående i underlåtenhet att ställa aktie- eller lottbrev till viss man,

redan nu förefinnes skillnad mellan de båda lagarna, i det att enligt

aktiebolagslagen för styrelseledamot med vars begivande utfärdas

aktiebrev, vilket utan Konungens lov är ställt till innehavaren, straffet

skall utmätas efter den strängare skalan, under det att enligt banklagen

underlåtenhet att ställa aktie- eller lottbrev till viss man är belagt med

ansvar enligt den mildare straffskalan. Vid sådant förhållande och då

underlåtenhet att i aktiebrev införa ett träffat förbehåll av ovan angivet

slag synes böra närmast jämställas med underlåtenhet att ställa aktieeller

lottbrev till viss man, bär kommittén icke funnit anledning att av

hänsyn till aktiebolagslagens straffbestämmelser låta förevarande tillägg

till 21 § medföra ändring i den till 21 § anknutna straffbestämmelsen i

252 §.

Föreskrifter om nedsättning av grundfonden i annat fall, än i ii!) a §

omförmäles, givas i 39 b §. Desamma motsvara i huvudsak bestämmelserna

i 50 § aktiebolagslagen. Liksom i sistnämnda lagrum föreskrives

sålunda i 39 b § 1 mom., att beslut om dylik nedsättning kan fattas endast

av bolagsstämma, samt att detsamma skall angiva det belopp, varmed

grundfonden skall nedsättas, ändamålet med nedsättningen och det

sätt, varpå densamma skall genomföras. Tillika stadgas, att för den

händelse nedsättningsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen, vid

ansökningen om fastställelse av dylik ändring skall fogas sådana

protokollsavskrifter, som avses i 50 § aktiebolagslagen. För registrering

skola därefter gälla de i 87 § givna bestämmelserna. Därest ändring av

bolagsordningen icke erfordras, åligger det styrelsen att, såsom stadgas i

50 § aktiebolagslagen, anmäla nedsättningsbeslutet för registrering.

Vid anmälan i statsråd den 14 december 1923 av det förslag, som liggei

till grund för nu gällande lydelse av 50 § aktiebolagslagen, erinrade

föredragande departementschefen, att därest man såge frågan om kapital - nedsättningen ur borgenärernas synpunkt, eu väsentlig skillnad forelåge,

allt eftersom nedsättningen vore förenad med kapitalåterbetalning eller

ej. Genom en nedsättning, som vore förenad med återbetalning, frånhänfles

bolaget eu kapitaltillgång, och detta kunde vara synnerligen menligt

för borgenärerna. Skedde däremot endast eu nedskrivning av kapitalet

till täckande av förlust, vore själva nedsättningen endast en bokföringsåtgärd

som i och för sig icke kunde medföra någon skada för borgenärerna.

Men sedan nedsättningen verkställts, finge det nedsatta aktiekapitalet

läggas till grund för beräkning av vinst. Hade nedsättningen icke

skett, skulle ingen utdelning fått äga rum, förrän balansräkningen med

det gamla aktiekapitalet, uppfört såsom skuld, utvisat vinst. Om nedsättning

enligt då gällande bestämmelser verkställts, finge däremot utdelning

ske, så snart en behållning, överstigande det nedsatta aktiekapitalet, förefunnes.

Först genom att vinstutdelning efter nedsättningen ägde rum,

kunde sålunda skada tillskyndas borgenärerna. All tillbörlig hänsyn

till deras intressen syntes förty vara iakttagen, om det stadgades, att ned

siittning av aktiekapital, som avsåge täckande av förlust, finge verkställas

utan rättens tillstånd, men att vinstutdelning icke finge ske utan sådant

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

tillstånd med därmed sammanhängande proklamaförfarande. En sådan

bestämmelse kunde till en början bliva av värde för ett bolag, som eljest

hotades med likvidation på grund av att två tredjedelar av dess aktiekapital

gått förlorat. Vid avgörandet av frågan om skyldigheten att likvidera

hade man efter nedsättningsbeslutet endast att räkna med det nedsatta

aktiekapitalet. Men framför allt ur eu annan synpunkt medförde anordningen

fördel. Utan att inhämta rättens tillstånd kunde man få ned

skriva aktierna och därigenom öppna möjlighet att åter öka kapitalet.

Ökades då aktiekapitalet med ett mot nedsättningen svarande belopp,

syntes något proklamaförfarande icke vidare vara behövligt. När aktiekapitalet

ökats till sitt förutvarande belopp, finge nämligen utdelning ej

ske, därest icke balansräkningen utvisade en behållning, överstigande det

gamla aktiekapitalet. Förhållandet bleve sålunda detsamma, som om

varken nedsättning eller ökning någonsin ägt rum.

De synpunkter, som sålunda anförts beträffande nedsättning av aktiekapital,

torde böra vinna beaktande jämväl i fråga om nedsättning av

bankaktiebolags grundfond. Med hänsyn härtill bar kommittén ansett sig

böra förorda, att olika regler skola tillämpas, då nedsättning är förenad

med kapitalutbetalning till aktieägarna och då nedsättningen sker för att

bereda möjlighet till avskrivning av gjorda förluster.

Rörande sådan nedsättning av grundfonden, som är förenad med kapitalutbetalning,

föreslås i 39 b § 2 mom. en bestämmelse av innehåll, att

beslutet icke må bringas till verkställighet utan rättens tillstånd, ävensom

att ansökan om dylikt tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet

blivit registrerat. Dessa regler överensstämma med motsvarande föreskrifter

i aktiebolagslagen. Vidkommande kallelseförfarandet bar emellertid

kommittén funnit, att de i aktiebolagslagen härutinnan givna reglerna

icke böra i oförändrat skick komma till användning i fråga om bank

bolag. Bestämmelserna om särskilda kallelser till samtliga kända borgenärer

och skyldighet för bolaget att sedermera styrka, att såväl dessa som

de andra borgenärer, vilka efter årsstämningen givit sig an bos rätten,

blivit till fullo förnöjda, medgivit nedsättningen eller erhållit fullgod

säkerhet, skulle, därest de vunne tillämpning rörande bankaktiebolag,

medföra sådana olägenheter, att nedsättning icke komme till stånd. Till

lämpandet av dylika bestämmelser skulle, då fråga vore om en bank med

dess talrika insättare, föranleda avsevärda kostnader och dessutom tvinga

banken att offentliggöra hela sitt insiittarebestånd. Ej heller synes behov

föreligga att beträffande bankaktiebolag kräva iakttagande av samma

regler, som i förevarande hänseende giilla för andra aktiebolag. Till

skyddande av borgenärernas intresse givas nämligen i 49 § banklagen föreskrifter

om det förhållande, som skall förefinnas mellan bankaktiebolags

inlåning och beloppet av dess egna fonder, vilka föreskrifter givetvis

äga tillämpning .jämväl efter det grundfonden nedsatts. Bankaktiebolag

äro även, i motsats till andra bolag, föremål för särskild tillsyn, vilket

förhållande givetvis är ägnat att skydda borgenärernas intresse. Beaktas

bör vidare, att flertalet av bankernas skulder äro av kortfristig natur,

och att sålunda borgenärerna i regel iiga möjlighet att, då grundfonden

nedsättes, påfordra förbindelsernas fullgörande. Pa grund av det anförda,

har kommittén ansett sig böra förorda införande av ett i vissa hänseenden

förenklat kallelseförfarande. Föreskrifter härom återfinnas i 39 b §

2 mom. senare delen. Kommittén har sålunda föreslagit bestämmelser

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

av innehåll, att rätten skall utfärda kallelse å bolagets borgenärer med

föreläggande för den, som vill bestrida ansökningen, att inom ett år göra

anmälan därom, vid äventyr att han eljest anses hava medgivit ansökningen,

samt att skyldigheten att styrka, att borgenärerna blivit till fullo

förnöjda, medgivit nedsättningen eller erhållit betryggande säkerhet,

skall avse endast sådan borgenär, som hos rätten bestritt ansökningen»

Särskilda kallelser skola sålunda icke förekomma vare sig i fråga om kronans

ombudsman eller bolagets kända borgenärer. Då med hänsyn till de

föreslagna ändringarna hänvisning icke kan göras till bestämmelserna

om årsstämning, hava i paragrafen införts närmare föreskrifter om inställelsedag

och sättet för kallelsens kungörande. Dessa föreskrifter

överensstämma med motsvarande regler i fråga om årsstämning med alle

nast den avvikelse, att då personliga kallelser icke erfordras, ansetts lämpligt,

att kungörelse sker jämväl i tidning inom orten.

Jämväl i fråga om sådan nedsättning av grundfonden, som sker till beredande

av möjlighet till avskrivning av lidna förluster, har kommittén

ansett sig böra i huvudsak upptaga aktiebolagslagens bestämmelser. Liksom

i aktiebolagslagen har dylik nedsättning angivits skola sko därigenom, att

nedsättningsbcslutet innefattar föreskrift om motsvarande belopps avsättning

till reservfond. Tydligt är, att i dylikt fall nedsättningen icke i och

för sig medför någon försämring av borgenärernas ställning. Densamma

innebär endast en bokföringsåtgärd, betingad av redan lidna förluster.

Ej heller försämras i verkligheten borgenärernas rätt genom nedsättningen,

i varje fall icke därest grundfonden därefter genom tillskott av nytt

kapital ökas med ett mot nedsättningen svarande belopp. Av betydelse

för borgenärerna blir nedsättningen först då den nedsatta grundfonden

lägges till grund för vinstutdelning. I följd härav har kommittén, i anslutning

till aktiebolagslagens bestämmelser, i förslaget upptagit regler,

enligt vilka i fall, varom här är fråga, rättens tillstånd icke erfordras för

själva nedsättningsåtgärden utan endast till en på grundval av det nedsatta

kapitalet verkställd vinstutdelning. De skäl, som enligt vad ovan

berörts tala för införande av ett enklare kungörelseförfarande vid meddelande

av tillstånd till nedsättning, kunna emellertid åberopas även beträffande

sådant tillstånd, varom nu är fråga. Med hänsyn härtill förordar

kommittén i 39 b § 3 mom. sådan avvikelse från aktiebolagslagens

bestämmelse, att ej heller vid nu omförmälda förfarande personliga kallelser

skola förekomma.

Från aktiebolagslagen hava i 39 b § 4—6 mom. upptagits bestämmelser

om registrering av nedsättningsbeslut och om verkan av bolagets försättande

i konkurs ävensom rörande skyldighet för styrelsen att, då aktie blivit

inlöst eller dess belopp minskat, låta förse aktiebrevet med påskrift

därom.»

De föreslagna 154 a och 155 a §§ skulle vara tillämpliga å solidariska

bankbolag. Den förra innefattar bestämmelser om nedsättning av grundfond

och den senare stadganden om nedsättning av kommanditfond genom

inlösen av kommanditlotter. Genom dessa bestämmelser skulle möjlighet

icke beredas till nedsättning av redan befintliga kommanditfonder. Bestämmelser,

varigenom nedsättning av dylik kommanditfond skulle medgivas,

har kommittén funnit vara obehövliga, enär för de fyra solidariska

bankbolag, som för närvarande hava kommanditfonder, uppgående till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

21

respektive 7.5, l.o, 0.75 och l.o miljoner kronor, någon nedsättning av

kommanditfonden ansetts icke kunna ifrågakomma.

De av kommittén sålunda föreslagna bestämmelserna skulle föranleda

ändringar jämväl i ett flertal andra paragrafer samt införande av tre

nya paragrafer, betecknade 86 a, 86 b och 202 a §§. De ändrade och nya

bestämmelserna enligt kommitténs förslag överensstämma i huvudsak med

motsvarande bestämmelser i den allmänna aktiebolagslagen.

I de avgivna yttrandena bar kommitténs förslag icke i och för sig mött utlåtanden.

någon gensaga. Allenast den allmänna invändningen bar gjorts, att de

ifrågasatta ändringarna, för vilka aktiebolagslagens motsvarande bestämmelser

tjäna såsom mönster, borde anstå tills en väntad revision av sistnämnda

lag ägt rum.

Bank- och fondinspektionen bar framhållit, att kommitténs motiv för

införande i banklagen av nu ifrågavarande bestämmelser icke torde hava

varit att bringa banklagen i större överensstämmelse med aktiebolagslagen

utan fastmera bland annat att möjliggöra sådana förändringar i avseende

å en banks grundfond, som kunde föranledas bland annat av minskning

i rörelsen. En särskild fördel med de nu åsyftade bestämmelserna skulle

enligt inspektionens mening vara, att de syntes kunna bringas i tillämpning

även å redan gjorda rekonstruktioner. Genom nedsättning av

grundfonden och utfärdande av aktier med företrädesrätt skulle ett återförande

av vissa med stöd av aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 rekonstruerade

banker till mera normala förhållanden kunna påskyndas. Fall

syntes ock kunna tänkas, där en nedsättning av grundfonden utan samband

med nyemission lämpligen borde ifrågakomma för att bättre anpassa

kapitalet till den nuvarande rörelsen. Bank- och fondinspektionen har

tillstyrkt kommitténs förslag i förevarande del under framhållande av det

önskvärda i att förslaget snarast möjligt måtte upphöjas till lag.

Fullmäktige i riksbanken hava icke haft något att erinra emot kommitténs

förslag, och kommerskollegium har icke ansett sig böra ingå på ett

bedömande av de nu ifrågavarande bestämmelserna, desto hellre som desamma

icke stode i något nödvändigt sammanhang med de övriga förslag

till ändringar i banklagen, vilka ägde en allmännare betydelse för näringslivet.

Att, på sätt ifrågasatts i vissa av de över kommittéförslaget avgivna Departement»- yttranden, låta anstå med ändrad banklagstiftning i förevarande avseende, CW««.

tills en ännu icke igångsatt överarbetning av den allmänna aktiebolagslagen

blivit verkställd, synes mig icke under för handen varande omständigheter

påkallat. Även om, vad särskilt angår kapitalnedsättning,

det skulle befinnas erforderligt, att gällande bestämmelser i sagda lag

göras smidigare, synes man icke av denna anledning längre böra undanhålla

bankbolagen möjlighet till kapitalnedsättning åtminstone i den ordning,

som för närvarande gäller för vanliga aktiebolag. Hinder lärer icke

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

möta, att, därest aktiebolagslagen i dessa delar framdeles blir ändrad, samtidigt

till prövning upptages frågan om ändring jämväl av banklagens

bestämmelser i ämnet.

Jag anser mig böra erinra, att man vid genomförandet av 1924 års ändringar

i den allmänna aktiebolagslagen icke var främmande för tanken

att bereda även bankbolag möjlighet att nedsätta sitt kapital, men att

tillräcklig anledning icke då ansågs föreligga att framkomma med förslag

därom. Enligt vad jag erfarit och såsom av bank- och fondinspektionen

vitsordats uti dess förut omförmälda utlåtande, är emellertid behovet av

ändring i banklagstiftningen i sådant hänseende numera aktuellt, och detsamma

synes vara fallet även vad angår frågan om rätt för bankbolag att

utgiva preferensaktier. De ifrågasatta lagändringarna skulle vara ägnade

att bland annat minska det faktiska tvång till uppgående i annat bankinstitut,

som under vissa förhållanden kan uppkomma för bankbolag, och

som är ägnat att främja en utveckling av vårt bankväsende, vilken torde

av många anses såsom icke i allo önskvärd. Någon principiell betänklighet

mot införande i vår banklagstiftning av dessa nyheter synes icke förefinnas

och har icke heller framförts i de över kommittébetänkandet avgivna

yttrandena.

Vid sådant förhållande och då de bestämmelser, varom är fråga, utgöra

ett helt för sig utan inre samband med vad kommittén i övrigt föreslagit,

har jag ansett mig böra förorda utbrytning och en snabbare behandling

av ifrågavarande spörsmål.

Av den redogörelse jag förut lämnat framgår, att bestämmelserna, såsom

de av kommittén formulerats, i huvudsak överensstämma med motsvarande

stadganden i den allmänna aktiebolagslagen. De avvikelser, som

förekomma, hava sin grund i särskilda förhållanden, som råda inom bankväsendet.

Jag finner av sålunda anförda skäl, att kommitténs nu omförmälda

förslag bör med några smärre redaktionella jämkningar upphöjas till lag.»

Föredraganden uppläser härefter förslag till lag om ändring i vissa delar

av lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse, av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar, samt hemställer, att lagrådets utlåtande över

förslaget måtte, för det i § 87 regeringsformen angivna ändamål, inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

täckes Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Svante Ericsson.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

23

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om

bankrörelse.

Härigenom förordnas, dels att i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse

skola införas sju nya paragrafer med beteckning 39 a, 39 b, 86 a,

S6 b, 154 a, 155 a och 202 a av den lydelse nedan sägs, dels ock att övriga

här nedan införda paragrafer av samma lag, av vilka lagrum 244 och 252 §§

ändrats genom lag den 1 september 1923 (nr 350), skola — 4, 21, 29, 38, 43,

75, 117, 118, 132, 159, 243, 244, 251 och 252 §§ i nedan intagna delar —

jämte överskrifterna till 24—39 §§ och 139—155 §§ hava den ändrade

lydelse, som av det följande framgår:

4 §.

Bolagsordning för bankaktiebolag skall angiva

1) bolagets firma;

2) de — — — utöva;

3) den--— säte;

4) antalet — — — beslutförhet;

5) huruvida — — — behandling;

6) det----vidtagna;

7) grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å

bolagsstämma, såvitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet

i 74, 86 och 86 b §§;

8) grundfonden — — — maximikapitalet;

9) det —--lyda;

10) antalet — — — befattningar.

Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall i bolagsordningen

angivas det belopp, vartill aktier med företrädesrätt må kunna utgivas,

och det företräde, de skola medföra, ävensom, såframt grundfonden skall

kunna, utan ändring av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre

belopp, den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid

grundfondens ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier.

Skall förbehåll träffas enligt 39 a § om grundfondens nedsättning genom

inlösen av aktier, varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

21 §.

Å — — — styrelseledamöter.

Har förbehåll träffats enligt 39 a § om grundfondens nedsättning genom

inlösen av aktier, varde ock det förbehåll angivet i aktiebrevet.

Om inbetalning, ökning och nedsättning av grundfonden.

29 §.

Beslutet — — — tecknarna;

5) där ej de nya aktierna skola vara likställda med de förutvarande,

den olikhet, som mellan dem skall förefinnas.

31 §.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare berättigad

att, i den mån sådant kan ske, av de nya aktierna efter teckning

erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande

grundfonden.

Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna

och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, ävensom, i den

mån så ske kan, genom rekommenderade brev om bolagsstämmans beslut

om grundfondens ökning underrätta aktieägarna. Där ej alla aktier skola

medföra samma rätt, skola bolagsordningens bestämmelser om aktier av

olika slag angivas i kungörelsen och breven till aktieägarna.

38 §.

Grundfonden — — — tillämpning.

Bolagsstämmans beslut om ökningen skall, där ej de nya aktierna skola

vara likställda med de förutvarande, angiva den olikhet, som dem emellan

skall förefinnas.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare berättigad

att av de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot hans

andel i den förutvarande grundfonden.

Beslutet — — — vunnits.

Innefattar — — — ärendet.

Grundfonden — — — överföras.

Ej — — — utlämnats.

39 a $.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om minimi- och maximikapital,

må grundfonden, såframt förbehåll därom gjorts i bolagsordningen, sådan

denna i samband med bankaktiebolagets bildande blivit av Konungen

åtadfäst, kunna genom inlösen av därvid utgivna aktier med företrädesrätt

enligt bestämda grunder nedsättas, dock ej under minimikapitalet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

25

Dylik nedsättning av grundfonden må kunna ske jämväl genom inlösen

av aktier med företrädesrätt, som senare utgivits, såframt förbehåll därom

gjorts, efter ty ovan sägs, eller ock träffats i beslutet om aktiernas utgivande

och intagits i bolagsordningen.

Förbehåll, varom nu är sagt, må ej bringas till verkställighet, förrän

detsamma blivit registrerat. Då nedsättning verkställts, skall styrelsen

ofördröjligen göra anmälan därom för registrering.

Har aktie, enligt vad ovan sägs, blivit inlöst, bör aktiebrevet genom

styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.

39 b §.

Beslut om nedsättning av grundfonden i annat fall än i 39 a § sägs

kan fattas endast av bolagsstämma. Beslutet skall angiva det belopp,

varmed grundfonden skall nedsättas, ändamålet med nedsättningen samt

det sätt, varpå nedsättningen skall genomföras. Kan nedsättningen ej

ske utan ändring av bolagsordningen, skall vid ansökningen om Konungens

stadfästelse å sådan ändring fogas, i två exemplar, av notarius publicus

eller med styrelseledamöternas egenhändiga bevittnade namnunderskrifter

styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet, och skall i övrigt iakttagas

vad i 87 § är stadgat. Erfordras ej ändring av bolagsordningen,

skall styrelsen ofördröjligen, med bifogande av protokollsavskrifter som

nyss sagts, anmäla beslutet om nedsättning för registrering.

Beslut om sådan nedsättning må, där det ej tillika innefattar föreskrift,

att ett nedsättningen motsvarande belopp skall avsättas till reservfonden,

ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan om

rättens tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet blivit registrerat.

Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den,

som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst

efter ett år skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr, att

han eljest anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt

säte å landet och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till

det lagtima ting, som infaller näst efter ett år. Kallelsen varde å rättens

dörr anslagen ett år före inställelsedagen samt kungjord i allmänna

tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången tio

och tredje gången sist fyra månader, innan den dag inträffar. Styrkes

inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen,

blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit grundfondens

nedsättning eller att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras

fordringar, varde ansökningen bifallen.

Innefattar beslut om grundfondens nedsättning tillika föreskrift om

motsvarande belopps avsättning till reservfonden, skall grundfonden anses

nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat; dock må vinstutdelning

icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller

grundfonden enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsätt
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

ningen svarande belopp. Ansökan om rättens tillstånd till vinstutdelning

skall vara åtföljd av bevis, att beslutet om nedsättningen blivit registrerat.

Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den,

som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst

efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr,

att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse

sitt säte å landet, och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas

till det lagtima ting, som infaller näst efter tre månader. Kallelsen varde

å rättens dörr anslagen tre månader före inställelsedagen samt kungjord

i allmänna tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första

gången två månader och tredje gången sist en månad, innan den dag

inträffar. Styrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt

ansökningen, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit

vinstutdelning eller att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts

för deras fordringar, varde ansökningen bifallen.

Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättning eller vinstutdelning

meddelas, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift genom styrelsens försorg

insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att, då

nedsättning, som ej är förenad med motsvarande belopps avsättning till

reservfonden, verkställts, därom göra anmälan för registrering.

Nedsättning av grundfonden, som ej är förenad med motsvarande belopps

avsättning till reservfonden, vare, där bolagets egendom avträdes

till konkurs, som börjar inom ett år från det rättens beslut efter verkställd

registrering kungjordes i allmänna tidningarna, utan verkan mot borgenär,

som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens tillkomst hade

kännedom om rättens beslut, varigenom nedsättning medgivits.

Har till fullgörande av beslutet om nedsättning av grundfonden aktie

blivit inlöst eller dess belopp minskat, bör aktiebrevet genom styrelsens

försorg förses med påskrift därom.

41 i

Ej må till aktieägarna annorledes än i följd av grundfondens nedsättning,

efter ty i 39 a och 39 b §§ sägs, utbetalas annat än den vinst, som

förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån vinsten

ej skall avsättas till reservfonden. Angående förbud mot vinstutdelning

för visst fall är i 39 b § 3 mom. särskilt stadgat.

Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad i 1

punkten här ovan eller i 39 b § 3 mom. stadgats eller med bestämmelse

i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att

återbära densamma; och ans vare därjämte de, som deltagit i beslutet,

en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan

uppkomma.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

43 i

Jämte — — — — balansräkning:

1) Bolagets — — — — anskaffande.

2) Andra — — — — avlämna.

3) Osäkra — — — — avskrivas.

4) Fast — — — — balansräkning.

5) De belopp, vartill grund- och reservfonder samt andra fonder uppgå,

skola var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.

6) Kostnader--— — tillgång.

75 §.

Bolagsstämma — — — — säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskriver, kalla aktieägarna

till bolagsstämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna senast

två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före extra

stämma. Där för giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två på

varandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske, innan

den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt för beslutets

giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes av samtliga röstande

eller samtliga i omröstningen deltagande ägare av aktier av visst slag,

jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderat brev till, i förra

fallet, varje aktieägare och, i senare fallet, varje ägare av aktie av nämnda

slag.

86 i

Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet

mellan redan utgivna aktier rubbas, vare ej giltigt, med mindre

samtliga aktieägare förenat sig därom. Försämras genom beslutet allenast

vissa aktiers rätt, erfordras dock samtycke endast av ägarna till nämnda

aktier, och gälle i övrigt angående giltigheten av beslutet vad här nedan

är för varje särskilt fall stadgat.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna för

utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma vare ej

giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet

fattats å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,

samt å den stämma, som sist hålles, biträtts av samtliga röstande

och dessa tillika företrätt minst tre fjärdedelar av hela grundfonden. Har,

i samband med beslut om nedsättning av grundfonden enligt 39 b §,

fattats beslut angående ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna

för utövande av rösträtt, och innefattar sistnämnda beslut ej annan

ändring än som erfordras för att förhindra, att förhållandet mellan aktier

med olika rätt genom nedsättningen rubbas, gälle med avseende å dylikt

beslut om ändring av bolagsordningen vad i 4 mom. stadgas.

Beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att grundfonden må ökas,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. May.ts proposition Nr 147.

vare, där aktier med olika rätt finnas, ej giltigt, med mindre samtliga

aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande

bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som

sist hålles, biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika

företrätt minst tre fjärdedelar av hela grundfonden samt minst tre fjärdedelar

av varje särskilt slag av aktier.

Beslut om annan ändring av bolagsordningen eller om bolagets trädande

i likvidation i andra fall än i 92 och 93 §§ sägs vare ej giltigt,

med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats

å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,

och å den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de

röstande.

År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare villkor

bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Å beslut om ändring av bolagsordningen skall sökas Konungens stadfästelse.

86 a §.

Beslut, som i 86 § 3 mom. avses, så ock beslut enligt samma paragrafs

4 och 5 mom. om sådan ändring av bolagsordningen, att aktier med

företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla bestämmelser om det belopp,

vartill nya aktier må utgivas, om de rättigheter, som i förhållande till

de förutvarande aktierna skola tillkomma de nya, samt om den rätt till

teckning eller erhållande av nya aktier, som vid grundfondens ökning må

tillkomma varje särskilt slag av aktier.

86 b §.

Beslut om nedsättning av grundfonden enligt 39 b § vare, där ej samtliga

aktieägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet fattats å två

på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å den

stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

Rubbas genom beslutet rättsförhållandet mellan aktierna, erfordras därjämte

samtycke av ägarna av de aktier, vilkas rätt genom beslutet försämras.

Har i bankaktiebolag, där aktier med olika rätt finnas, fattats

beslut, som avser nedsättning med lika belopp av samtliga aktier av visst

slag, och innehåller beslutet tillika, att till reservfonden skall avsättas

ett mot nedsättningen svarande belopp, vare, änskönt genom beslutet den

rätt, som tillkommer dessa aktier, försämras, beslutet giltigt, där de i

omröstningen deltagande ägarna av sådana aktier förenat sig om beslutet

samt de tillika företrätt tre fjärdedelar av samtliga aktier av sagda slag.

År för giltighet av beslut, varom ovan sägs, något ytterligare villkor

bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

94 $.

Har bolagsstämma i enlighet med 86 § 4 mom. beslutat, att bolaget

skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas, välje

bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

117 §.

Huvudlottägarna stånde öppet att med sig förena kommanditlottägare.

Sådana lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvariga med mera

än de i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej må kommanditlottägare

i bolaget inrymmas för större belopp än som motsvarar hälften av grundfonden.

Det av kommanditlottägare tillskjutna belopp (kommanditfond)

häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelser, men äga

vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå vad de insatt, innan

utdelning å huvudlotterna må äga rum. Kommanditlott skall lyda å

samma belopp som huvudlott. Vad för kommanditlott skall inbetalas må

ej bestämmas till lägre belopp än det, varå lotten skall lyda. Kommanditlott

vare mot bolaget odelbar.

Kommanditlottägare — — — revisorer.

118 §.

Bolagsordning för solidariskt bankbolag skall angiva

1) bolagets firma;

2) de--— utöva;

3) den---säte;

4) antalet---beslutförhet;

5) huruvida---behandling;

6) det---vidtagna;

7) grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma,

såvitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet i

190, 202 och 202 a §§;

8) grundfonden---maximikapitalet;

9) det---lyda;

10) antalet —--befattningar;

11) huruvida —--erforderliga.

Skall förbehåll träffas enligt 155 a § om nedsättning av kommanditfonden

genom inlösen av kommanditlotter, varde bestämmelse härom intagen i

bolagsordningen.

132 §.

Å---styrelseledamöter.

Har förbehåll träffats enligt 155 a § om nedsättning av kommanditfonden

genom inlösen av kommanditlotter, varde ock det förbehåll angivet

i lottbrevet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

Om inbetalning, ökning och nedsättning av grundfonden samt om

kommanditfonden.

154 a §.

Beslut om nedsättning av grundfonden kan fattas endast av bolagsstämma.

Beslutet skall angiva det belopp, varmed grundfonden skall nedsättas,

ändamålet med nedsättningen samt det sätt, varpå nedsättningen

skall genomföras. Kan nedsättningen ej ske utan ändring av bolagsordningen,

skall vid ansökningen om Konungens stadfästelse å sådan

ändring fogas, i två exemplar, av notarius publicus eller med styrelseledamöternas

egenhändiga bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift

av protokoll, som förts i ärendet, och skall i övrigt iakttagas vad i 203 $

är stadgat. Erfordras ej ändring av bolagsordningen, skall styrelsen ofördröjligen,

med bifogande av protokollsavskrifter som nyss sagts, anmäla

beslutet om nedsättning för registrering.

Beslut om sådan nedsättning må, där det ej tillika innefattar föreskrift,

att ett nedsättningen motsvarande belopp skall avsättas till reservfonden,

ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan om rättens

tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet blivit registrerat. Rätten

utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den, som vill

bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter ett

år skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr, att han eljest

anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt säte å landet

och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till det lagtima ting,

som infaller näst efter ett år. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen

ett år före inställelsedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och

minst en tidning i orten tre gånger, första gången tio och tredje gången

sist fyra månader, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de

borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda

för sina fordringar eller medgivit grundfondens nedsättning eller att

säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde

ansökningen bifallen.

Innefattar beslut om grundfondens nedsättning tillika föreskrift om

motsvarande belopps avsättning till reservfonden, skall grundfonden anses

nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat; dock må vinstutdelning

icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller

grundfonden enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsättningen

svarande belopp. Ansökan om rättens tillstånd till vinstutdelning

skall vara åtföljd av bevis, att beslutet om nedsättningen blivit

registrerat. Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande

för den, som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan

tolv å viss dag näst efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan

därom vid äventyr, att han eljest anses hava medgivit ansökningen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 147.

31

Har bolagets styrelse sitt säte å landet, och äskas ej urtima ting, då må

inställelsen utsättas till det lagtima ting, som infaller näst efter tre

månader. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen tre månader före inställelsedagen

samt kungjord i allmänna tidningarna och minst en tidning

i orten tre gånger, första gången två månader och tredje gången

sist en månad, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de

borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda

för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eller att säkerhet, som

av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde ansökningen

bifallen.

Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättning eller vinstutdelning

meddelas, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift genom styrelsens försorg

insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att, då nedsättning,

som ej är förenad med motsvarande belopps avsättning till reservfonden,

verkställts, därom göra anmälan för registrering.

Nedsättning av grundfonden, som ej är förenad med motsvarande

belopps avsättning till reservfonden, vare, där bolagets egendom avträdes

till konkurs, som börjar inom ett år från det rättens beslut efter

verkställd registrering kungjordes i allmänna tidningarna, utan verkan

mot borgenär, som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens

tillkomst hade kännedom om rättens beslut, varigenom nedsättning medgivits.

Har till fullgörande av beslutet om nedsättning av grundfonden huvudlott

blivit inlöst eller dess belopp minskat, bör lottbrevet genom styrelsens

försorg förses med påskrift därom.

155 a §.

Kommanditfonden må, såframt förbehåll därom gjorts i bolagsordningen,

sådan denna i samband med bankbolagets bildande blivit av Konungen

stadfäst, kunna genom inlösen av därvid utgivna kommanditlotter enligt

bestämda grunder nedsättas.

Dylik nedsättning av kommanditfonden må kunna ske jämväl genom

inlösen av kommanditlotter, som senare utgivits, såframt förbehåll därom

gjorts, efter ty ovan sägs, eller ock träffats i beslutet om lotternas utgivande

och intagits i bolagsordningen.

Förbehåll, varom nu är sagt, må ej bringas till verkställighet, förrän

detsamma blivit registrerat. Då nedsättning verkställts, skall styrelsen

ofördröjligen göra anmälan därom för registrering.

Har kommanditlott, enligt vad ovan sägs, blivit inlöst, bör lottbrevet

genom styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet,

157 §.

Ej må till lottägarna annorledes än i följd av grundfondens nedsättning

enligt 154 a § eller nedsättning av kommanditfond, efter ty i 155 a § sägs,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

utbetalas annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning

för sista året, i den mån vinsten ej skall avsättas till reservfonden. Angående

förbud mot vinstutdelning för visst fall är i 154 a § 3 mom. särskilt

stadgat.

Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad i 1

punkten här ovan eller i 154 a § 3 mom. stadgats eller med bestämmelse

i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att

återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,

en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan

uppkomma.

159 $.

Jämte — — — balansräkning:

1) Bolagets — — — anskaffande.

2) Andra — — — avlämna.

3) Osäkra — — — avskrivas.

4) Fast---balansräkning.

5) De belopp, vartill grund- och reservfonder, kommanditfond samt

andra fonder uppgå, skola var för sig i balansräkningen uppföras bland

skulderna.

6) Kostnader —--- tillgång.

202 a

Beslut om nedsättning av grundfonden enligt 154 a § vare, där ej samtliga

huvudlottägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet

fattats å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,

och å den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar

av de röstande. År för giltighet av beslut, varom nu är sagt,

något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.

243 §.

Beviljas — — — tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, varom förmäles i 4 § 1 mom.

under 7) eller i 2 mom., eller förbehåll, som i 4 § 3 mom. sägs, varde

anmärkning om den bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.

Den — — — sökanden.

244 §.

Beviljas — — — fullgöras.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, varom förmäles i 118 § 1 mom.

under 7), eller förbehåll, som i 118 § 2 mom. sägs, varde anmärkning

om den bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.

Den--— sökanden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

33

251 §.

Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor eller

fängelse straffes

1) stiftare — — — uppgift;

2) styrelseledamot — — — uppgift;

3) styrelseledamot — — — aktieboken;

4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med bestämmelser

i 39 b § 3 mom., 41 § 1 mom. 1 punkten, 154 a § 3 mom. eller 157 §

1 mom. 1 punkten låter verkställa utbetalning till delägare;

5) styrelseledamot — — — 159 §;

6) revisor — — — granskats;

7) revisor — — — uppdrag;

8) eu---187 $.

Ej — — — straff.

252 §.

Bryter — — — stadgat,

eller — — — 3 mom.,

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §,

23 § sista momentet, 30 §, 32 §, 33 § 4 mom., 36 § 1 mom., 38 § sista

momentet, 39 a § 3 mom. 2 punkten, 39 b § 1 mom. 4 punkten eller

4 mom., 61 §, 65 §, 69 § 1 mom., 73 § 1 eller 4 mom., 87 §, 132 §, 137 §,

143 § 1 mom., 146 §, 148 §, 149 § 4 mom., 152 § 1 inom., 154 § sista

momentet, 154 a § 1 mom. 4 punkten eller 4 mom., 155 § 1, 2 eller 3 mom.,

155 a § 3 mom. 2 punkten, 177 §, 181 §, 185 § 1 mom., 189 § 1 eller 4

mom. eller 203 § är meddelad,

eller — — — förteckningen,

eller — — — stadgat,

straffes — — — kronor.

Samma---åligger.

Förseelse — — — däri.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

■é

Bihan g till riksdagens protokoll 1928. i samt. 123 häft. (Nr li7.J

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

XJtdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj ds lagråd den 5 mars 1928.

Närvarande:

justitierådet von Seth,

justitierådet Wedberg,

regeringsrådet Planting-G vllenbåga.

justitierådet Alexandeeson.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över finansärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 3 februari

1928, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det i

§ 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat förslag

till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 (nr 74)

om hankrörelse.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av byråchefen Albert Tondén.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Oskar Adelsohn.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

35

Utdrag av protokollet Över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 9 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Lyberg, von

Stockenström.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, lagrådets den 5 mars

1928 avgivna utlåtande angående det till lagrådet den 3 februari 1928

remitterade förslaget till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22

juni 1911 om bankrörelse, vilket förslag av lagrådet lämnats utan anmärkning.

Föredraganden hemställer, att lagförslaget, efter vissa formella jämkningar

i detsamma, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse. a1 i texten
  2. BU 1928:37 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse. s. 1 i texten