Sök i Ratio Lex

Angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning

1928-02-24 · 30 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:148, Angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

1

Xr 148.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning; given Stockholms

slott den 24 februari 1928.

Kungl. Maj:t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Bosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, luillet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott den 24 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyeén, Ribbing, Me uri/i no, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamein, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Rosén anför:

Sedan den 1 oktober 1907 har en skeppsgossekår varit förlagd i Marstrand.

Yid kårens uppsättande fastställdes numerären till 200 skeppsgossar.

Det huvudsakligaste motivet för åtgärden att förlägga en skeppsgossekår till

Marstrand var antagandet, att ett värdefullt material för flottans bemanning

skulle vinnas genom de ökade rekryteringsmöjligheter, som vore att påräkna

vid upprättandet av en ny självständig skeppsgossekår.

Inkvartering bereddes skeppsgossarna å kasernfartyget Norrköping. Emellertid

befanns snart nämnda fartyg mindre lämpligt för förläggning av skeppsgossarna.

Marinens myndigheter gjorde därför särskilda framställningar om

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 124 häft. (Nr 148.) 462 28 1

Inledning;.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

att utredning måtte åvägabringas för utrönande av huruvida lämplig inkasernering

i land kunde beredas skeppsgossarna i Marstrand. Under framhållande,

att kåren icke, såsom man ursprungligen tänkt sig, i någon mera

avsevärd grad kommit att rekryteras från kustbefolkningen vid västkusten,

hemställde myndigheterna jämväl om utredning, huruvida annan lämpligare

plats än Marstrand stode att finna för skeppsgossekårens förläggning utanför

flottans stationer. För utredande av detta spörsmål jämte vissa andra

frågor rörande skeppsgossekårerna tillkallades med stöd av Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 18 oktober 1912 vissa sakkunniga, vilka den 10 december

1917 avgåvo betänkande i ämnet och därvid förordade kasernering i land

av Marstrandskåren eidigt olika av de sakkunniga framlagda alternativ.

Innan statsmakterna fattat 1 teslut i anledning av de sakkunnigas förslag

i omförmälda avseende, tillsattes den 12 november 1919 försvarsrevisionen,

som i sitt den 15 mars 1923 avgivna betänkande och förslag rörande revision

av Sveriges försvarsväsende jämväl upptog till behandling skeppsgosseinstitutionen

i dess helhet. Härvid anförde revisionen, bland annat, att, på

grund av den utav revisionen föreslagna minskningen av såväl sjömanskåren

som underofficerskåren, skeppsgossekårens sammanlagda numerär syntes böra

minskas från 600 till 500 nummer. Skeppsgossarna vore för det dåvarande

uppdelade på en kår om 400 nummer i Karlskrona och eu kår om 200

nummer i Marstrand. Givet vore, att denna uppdelning på två kårer medförde

avsevärt större kostnader för såväl förvaltning som undervisning och utbildning

än om samtliga skeppsgossar vore förlagda till eu och samma plats.

Med hänsyn härtill och då en sammanslagning av de båda kårerna dessutom

vore ägnad att främja enhetligheten i utbildningen, funne revisionen

sig böra föreslå, att Marstrandskåren indroges, och att samtliga skeppsgossar,

såsom tidigare varit fallet, förlädes till Karlskrona. Då emellertid utrymmet

i skeppsgossekasernen därstädes icke vore tillräckligt för det avrevisionen

föreslagna antalet skeppsgossar, måste andra förläggningslokaler

beredas. Lämpliga sådana kunde erhållas uti det genom Karlskrona grenadjärregementes

indragning ledigblivna kasernetablissemanget.

I proposition den 1 februari 1924, nr 20, angående försvarsväsendets ordnande

tillstyrkte föredragande departementschefen, att skeppsgossekåren

minskades till 500 nummer, men ansåg, att Marstrandskåren tillsvidare borde

bibehållas, intill dess dels erfarenhet vunnits, huru stor numerär skeppsgossekåren

i sin helhet borde hava, och dels tillfälle möjligen yppade sig

till en lämplig förläggning i Stockholm eller dess närhet, såsom Kindö eller

annan lämplig plats. Karlskronakåren skulle bestå av 350 och Marstrandskåren

av 150 gossar.

Försvarsutskottet vid 1924 års riksdag föreslog för sin del en indragning

av skeppsgossekåren i Marstrand.

Yarken nämnda px-oposition eller utskottets förslag vann emellertid riksdagens

bifall.

I proposition den 20 februari 1925, nr 50, angående försvarsväsendets

ordnande anslöt sig föredragande departementschefen till 1924 års försvars
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 14S. 3

utskotts förslag om indragning av Marstrandskåren. I samband härmed förordade

departementschefen, att eu utökning skulle ske av numerären vid kåren

i Karlskrona från förut 400 till 450 skeppsgossar, samt att denna numerär

vid inträffande vakanser inom sjömanskåren finge ökas med motsvarande antal

skeppsgossar, dock högst 100. Beträffande kårens förläggning anförde

departementschefen, att det tidigare varit ifrågasatt att vid dylikt sammanförande

av de båda nuvarande skeppsgossekårerna till en kår i Karlskrona

förlägga densamma till Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissemang

vid Gräsvik under förutsättning av regementets indragning. Departementschefen

förutsatte visserligen, att ifrågavarande regemente skulle indragas,

men samtidigt skulle annan permanent förläggning av infanteri till Karlskrona

äga rum. Ehuru grenadjärregementets etablissemang icke behövde i

sin helhet tagas i anspråk för sistnämnda förläggning, syntes icke böra

ifrågasättas att dit jämväl förlägga skeppsgossar, då nämligen dylik blandad

förläggning av skeppsgossar och vuxet manskap icke kunde anses vara lämplig

och även blivit vid tidigare tillfällen bestämt avstyrkt av marinens myndigheter.

Yid sådant förhållande syntes skeppsgossekåren böra förbliva förlagd

i sin nuvarande kasern i Karlskrona och eventuellt bristande utrymme

ersättas antingen genom en tillbyggnad eller ock genom anlitande av ett

logemen tsf ar tyg.

I anledning av berörda uttalande av departementschefen anförde försvarsutskottet

vid 1925 års riksdag i sitt utlåtande nr 1, att utskottet i fråga om

skeppsgossarnas förläggning endast ansett sig kunna välja mellan tvenne

alternativ, nämligen i ena fallet påbyggnad av skeppsgossekasernen i Karlskrona

och i andra fallet bibehållande tillsvidare av en förläggning i Marstrand

med utbyte av logementsfartyget Norrköping mot annat logementsfartyg,

eventuellt »Thule» eller »Göta». Det senare alternativet skulle visserligen

föranleda större kostnader, men hade utskottet funnit denna kostnadsökning

väl motiverad med tanke på de fördelar, som en delad förläggning

av skeppsgossarna skulle medföra. Härvid hade utskottet särskilt beaktat

de större rekryteringsmöjligheterna. Utskottet förordade sålunda, att skeppsgossekårens

dåvarande förläggning tillsvidare bibehölles och att högst 350

skeppsgossar förlädes till Karlskrona och återstoden till Marstrand. Det

syntes emellertid utskottet önskvärt, att eu utredning verkställdes, huruvida

icke en förläggning till Nya Varvet eller eventuellt annan plats kunde med

utnyttjande av ledigblivna etablissemang visa sig nr såväl ekonomiska som

andra synpunkter fördelaktigare än förläggningen i Marstrand.

Vad utskottet sålunda anfört föranledde från riksdagens sida icke någon

erinran.

Sedan marinförvaltningen och chefen för marinstaben anbefallts att, med

beaktande av vad 1925 års försvarsutskott i ämnet anfört, gemensamt verkställa

utredning rörande skeppsgossekårens i Marstrand förläggning, överlämnade

myndigheterna med skrivelse den 25 oktober 1925 den sålunda infordrade

utredningen. Myndigheterna anförde därvid, att de skäl, som på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

1926 års

statsverks
proposition.

1926 års

riksdag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 14H.

sin till föranlett förläggning av en skeppsgossekår till västkusten, fortfarande

förelåge. Myndigheterna liade därför undersökt möjligheterna av

en förläggning av skeppsgossar antingen till Nya Varvet eller till Uddevalla,

vilka två platser syntes vara de enda å rikets västra kust, som kunde ifrågakomma

för en dylik förläggning. På angivna skäl hade myndigheterna funnit

en förläggning till Uddevalla icke kunna förordas. Under förutsättning att

för erforderliga nybyggnads-, förändrings- och reparationsarbeten beräknade

medel, 77,000 kronor, ställdes till förfogande, tillstyrkte däremot myndigheterna,

att skeppsgossekåren i Marstrand flyttades till Nya Varvet vid

Göteborg, sedan Älvsborgs kustartillerikår indragits.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 108) till 1926 års

riksdag anförde dåvarande chefen för försvarsdepartementet, efter att hava

redogjort för myndigheternas ovannämnda förslag, att genom den gjorda utredningen

syntes klarlagt, att övervägande skäl talade för förflyttning till

Nya Varvet av den i Marstrand förlagda skeppsgossekåren. Älvsborgs kustartillerikår

vore avsedd att upphöra från och med den 1 november 1926.

Kostnaderna för nödiga tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten hade

beräknats till 77,000 kronor. Såsom av myndigheterna erinrats, hade det

varit avsett, att, därest skeppsgossekåren skulle kvarbliva i Marstrand, det

nuvarande logementsfartyget därstädes, »Norrköping», skulle ersättas med

ettdera av de utrangerade pansarskeppen Göta eller Tliule. 1925 års riksdag

hade medgivit, att för omändring av nämnda två fartyg till logementsfartyg

ett belopp av tillsammans högst 260,000 kronor finge tagas i anspråk

från återstående behållning å ett av 1919 års riksdag beviljat anslag till

krigsfartygsmateriel. Genom den föreslagna förflyttningen av7 skeppsgossekåren

till Nya Varvet skulle inredningen av det ena av sagda fartyg för berörda

ändamål icke längre erfordras. Med hänsyn till den besparing, som

härigenom möjliggjordes, syntes det departementschefen lämpligt, att från

berörda medelstillgång erforderligt belopp ställdes till förfogande för bestridande

av kostnaderna för ifrågavarande arbeten å Nya Varvet.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att av de

utav 1925 års riksdag för omändring av f. d. pansarskeppen Göta och Tliule

till logementsfartyg till förfogande ställda medel finge tagas i anspråk ett

belopp av högst 77,000 kronor till verkställande av vissa för skeppsgosseförläggning

å Nya Varvet erforderliga tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten.

Detta förslag vann emellertid icke riksdagens bifall. I skrivelse den 16

april 1926, nr 143, anförde riksdagen i förevarande fråga, bland annat, följande.

Den i ärendet verkställda utredningen hade enligt marinmyndigheternas

uppfattning, till vilken även departementschefen anslutit sig, givit vid handen,

att övervägande skäl talade för en förflyttning till Nya Varvet av den i

Marstrand förlagda skeppsgossekåren. Riksdagen, vars vederbörande utskott

avlagt besök såväl å Nya Varvet som i Marstrand för att på ort och ställe

göra sig underrättat om de olika förläggningsmöjligheterna, hade emellertid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kitngl. Maj:ts proposition nr I4<S. 5

icke ansett sig kunna biträda den av marinmyndigheterna och departementschefen

sålunda uttalade uppfattningen.

Riksdagen ville till eu början erinra om, att departementschefen i uttalande

till det vid förenämnda proposition nr 50 fogade statsrådsprotokollet

tagit bestämd ståndpunkt mot en blandad förläggning av skeppsgossar och

vuxet manskap, en uppfattning som jämväl tidigare syntes liava delats av

marinens myndigheter. För egen del måste riksdagen finna, att denna

ståndpunkt fortfarande vore den riktiga. Emellertid komme genom skeppsgossekårens

förläggning till Nya Varvet i samband med manskap från (ten

likaledes till denna plats förlagda örlogsdepån en dylik blandad förläggning

att uppstå. Men även den omständigheten, att Nya Varvet vore beläget i

omedelbar närhet till eu storstad, vore enligt riksdagens mening ett skäl.

som talade emot det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget. Härtill komme,

att utredningen i ärendet i vissa avseenden måste anses mindre tillfredsställande.

Sålunda syntes de lokaler, som avsåges att å Nya Varvet disponeras

till skollokaler, icke lämpliga för detta ändamål, varjämte frågan om

huruvida sjötillägg skulle utgå till ilottans personal vid förläggning till Nya

Varvet icke syntes föreligga i fullt utrett skick.

Under sådana förhållanden syntes skeppsgossekåren böra åtminstone tillsvidare

kvarbliva i Marstrand och en allsidig utredning verkställas rörande

kårens blivande förläggning. Härvid syntes först böra undersökas, huruvida

icke de brister, som för närvarande otvivelaktigt vidlådde Marstrandsförläggningen,

kunde för rimliga kostnader avhjälpas. I detta sammanhang syntes

jämväl böra uppmärksammas, att antalet skeppsgossar efter den nya organisationens

genomförande torde komma att minskas vid kåren i Marstrand,

varigenom bättre utrymme för framtiden stode att vinna därstädes, ävensom

att genom förhandlingar med stadens myndigheter vissa förbättringar i avseende

å förläggningens ändamålsenliga ordnande och vad därmed ägde samband

torde stå att vinna. Därest emellertid en blivande utredning skvdle

visa, att en förläggning till Marstrand i allt fall icke borde ifrågakomma,

syntes kunna komma i betraktande förutom Karlskrona, vilken stad redan

tidigare ifrågasatts såsom förläggningsort för skeppsgossekåren i dess helhet,

även andra platser. Då riksdagen alltså ansåge förnyad utredning i frågan

erforderlig, hade riksdagen samtidigt velat uttala, att enligt riksdagens mering

någon förändring av ytterligare en pansarbåt till logementsfartyg, utöver

den, som avsåges för Hägernäs, icke borde för det dåvarande ifrågakomma.

De medel, som härför avsetts, borde, i den män desamma icke åtginge för

fullständigt iordningställande av den för Hägernäs avsedda pansarbåten,

tillsvidare reserveras för vidtagande av anordningar i samband med det definitiva

bestämmandet av förläggningsort för skeppsgossekåren.

Under förmälan, att riksdagen avslagit Kungl. Maj:ts framställning om

disponerande av visst belopp för verkställande av vissa för skeppsgosseförläggning

å Nya Varvet erforderliga tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten,

anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa eu allsidig utredning

av frågan om skeppsgossekårens i Marstrand blivande förläggning

iivensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Genom beslut den ;30 april 1926 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för Tillkallande ar

försvarsdepartementet att tillkalla högst fem personer för att inom departe- sakkunnig,

mentet biträda med verkställande av utredning rörande frågan om skepps
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

De sakkunniga.

D Kungl. Maj tis proposition nr 148.

gossekårens i Marstrand blivande förläggning. På grund härav anmodades

den 21 juni 1926 ledamoten av riksdagens första kammare, dåvarande överdirektören,

numera generalkrigskommissarien J. L. WidolI, kommendören i

marinen A. Iiägg, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören ,T.

Nilsson samt ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren O.

Jeppsson att utföra ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt Widell att

såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga hava den 19 oktober 1927 avgivit betänkande och förslag

rörande skeppsgossekårens i Marstrand blivande förläggning.

Över de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits av marinförvaltningen

och chefen för marinstaben gemensamt, stationsbefälhavarna vid flottans

stationer i Karlskrona och Stockholm, varvscliefen vid flottans station i

Stockholm, kommendanten i Älvsborgs fästning, chefen för skeppsgossekaren

i Marstrand, arméförvaltningens fortifikationsdepartement samt riksantikvarien.

I sitt omfömälda betänkande hava de sakkunniga inledningsvis lämnat eu

redogörelse för de allmänna synpunkter, som enligt de sakkunnigas mening

borde anläggas på förevarande spörsmål. De sakkunniga anföra liärutinnan

följande.

De platser, som överhuvudtaget kunde komma i fråga som förläggningsort

för en skeppsgossekår, måste givetvis till eu böljan äga vissa naturliga

förutsättningar härför, såsom belägenhet vid vatten m. in. Ett icke ringa

antal platser i vårt land torde emellertid få anses uppfylla fordringarna i

detta avseende. Då det gällt att bland dessa träffa valet, hade vid frågans

tidigare behandling uppställts vissa huvudsynpunkter, från vilka olika alternativ

prövats. Innan de sakkunniga inginge på dylik prövning, torde de i

korthet böra ldarlagga sin allmänna uppfattning rörande dessa synpunkter.

Rekryteringssynpunkten syntes hava spelat eii avgörande roll vid det ursprungliga

anordnandet av kårens förläggning i Marstrand. Emellertid torde

senare erfarenheter hava visat, att denna synpunkt icke längre kunde tillmätas

avgörande betydelse. Otvivelaktigt innebure dock en delad förläggning av

gossarna ur rekryteringssynpunkt vissa bestämda fördelar. I detta hänseende

syntes man fortfarande kunna utgå från, att, då den ena skeppsgossekåren

redan vore förlagd till ostkusten (Karlskrona), eu förläggning av den andra

kåren till västkusten innebure den fördelaktigaste anordningen. I detta

sammanhang syntes även kunna framhållas, att skeppsgossarnas uppdelande

i två kårer i och för sig innebure den beaktansvärda fördelen, att en i

utbildningshänseende nyttig tävlan mellan kårerna härigenom kunde åstadkommas.

Det vore givetvis av synnerligen stor vikt, att de lokala förhållandena å

den plats, där kåren bleve förlagd, från utbildnings synpunkt erbjöde goda

förutsättningar. Väl hade de sakkunniga funnit, att av de platser, som tagits

i övervägande såsom förläggningsort för Marstrandskåren, vissa erbjöde mera

och andra mindre goda förutsättningar i detta avseende, men hölle de sakkunniga

dock före, att de olikheter, som sålunda funnes, knappast vore av

beskaffenhet att kunna tillmätas avgörande betydelse vid förläggningsfrågans

lösning.

Under den tidigare behandlingen av förevarande spörsmål hade vidare

- särskilt vid 1926 års riksdag — med styrka framhållits, att utöver de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition ur 14<S, 7

förutsättningar ur utbildningssynpunkt, som måste företinnas på den plats,

som bleve förläggningsort för Marstrandskåren, ett bestämt krav måste resas

pa att förläggningen icke ordnades så, att gossarnas uppfostran äventyrades.

Dessa ynglingar i uppväxtåren borde i mesta möjliga mån skyddas för

skadliga inflytelser i moraliskt hänseende. Riksdagen liade sålunda med

hänsyn härtill tagit ganska bestämt avstånd från planer å att förlägga kåren

i närheten av en storstad. Ur denna moraliska uppfostringssynpunkt sett

hade man även funnit en förläggning av gossarna tillsammans med vuxet

manskap, s. k. blandad förläggning, icke önskvärd. De sakkunniga ville för

egen del uttala, att nyssberörda synpunkt vid förevarande frågas avgörande

torde böra tillmätas synnerligen stor vikt.

Vad slutligen anginge den ekonomiska synpunkten, torde det vara självfallet,

att man, i anslutning till vad riksdagen härom uttalat, hade att hålla sig

inom en av sakens natur begränsad kostnadsram. Om alltså denna synpunkt

i viss mån måste vara utslagsgivande, ansåge dock de sakkunniga, att en

något högre kostnad för kårens förläggning till en viss plats torde kunna

försvaras, om denna ort ur ovan angivna övriga synpunkter erbjöde övervägande

fördelar.

De sakkunniga övergå härefter till en prövning av olika förläggmngsalternativ

samt anföra härutinnan huvudsakligen följande.

Med beaktande i huvudsak av de ovan anförda allmänna .synpunkterna

hade de sakkunniga undersökt förutsättningarna för förläggning av skeppsgossekåren

å följande orter, nämligen: Stockholm, Vaxholm (Rindö), Karlskrona,

Göteborg och Marstrand.

Vad beträffade Stockholm, hade härvid undersökts, huruvida Livregementets

dragoners kasernetablissemang kunde avses för ifrågavarande ändamål. Denna

kasern befunne sig emellertid enligt de sakkunnigas mening i så bristfälligt

skick, att betydande belopp måste beräknas bliva behövliga för densammas

iordningställande. Eu förläggning till denna kasern skulle därjämte endast

kunna bliva av provisorisk natur, emedan det område, å vilket kasernen vore

belägen, på grund av sitt nära grannskap till staden i en ej allt för avlägsen

framtid måste komma att disponeras för annat ändamål. Såsom tomtmark

vore detta område nämligen synnerligen dyrbart och torde komma att med

åren yttermera stiga i pris. Eu förläggning av skeppsgossekåren till berörda

kasern kunde därför enligt de sakkunnigas mening redan av ekonomiska

skäl icke ifrågakomma.

Beträffande Vaxholm hade de sakkunniga undersökt förhållandena dels i

Vaxholms kustartilleriregementes kasern å Rindö, dels i Svea ingenjörkårs

fästningskompanis kasern å Ekudden invid Vaxholm. Utan tvivel erbjöde

nämnda stad från utbildnings- och även från rekryteringssynpunkt beaktansvärda

fördelar. De sakkunniga hade emellertid funnit, att eu förli

skeppsgossekåren till någon av de ifrågavarande kasernerna icke läte sig

genomföra. Vaxholms grenadjärregementes kasern vore nämligen avsedd att

disponeras av Göta livgardes fästningsbataljon, och vad kasernen å Ekudden

beträffade, måste densamma för att rymma skeppsgossekåren avsevärt utvidgas.

Dessutom saknades här skollokaler, tillräckligt stor gymnastiklokal, batteri

och badinrättning, vilka alltså skulle behöva nybyggas. Ur ekonomisk synpunkt

kunde därför sistnämnda förslag icke av de sakkunniga förordas.

I fråga om skeppsgosseetablissemanget i Karlskrona hade redan 1912 års

sakkunniga för båda kårernas förläggning till nämnda etablissemang låtit

uppgöra alternativa kostnadsförslag, slutande å respektive 255,000 kronor

och 425,000 kronor enligt priser, som gällt före kriget. Kostnaderna i dessa

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Kungl. Maj:ts proposition ur !4S.

förslag hade de sakkunniga låtit omräkna efter nu gällande dagspriser, varvid

desamma visat sig uppgå till respektive 554,000 kronor och 924,000 kronor.

Med hänsyn till de betydande kostnader en ombyggnad av berörda etablissemang

sålunda skulle betinga samt då de sakkunniga funnit en delad förläggning

vara att förorda från rekryteringssynpunkt, hade de sakkunniga icke

ansett sig kunna tillstyrka en förläggning av Marstrandskåren till den nuvarande

skeppsgossekasernen i Karlskrona. Alternativet att förlägga skeppsgossar

till Karlskrona grenadjärregementes nuvarande kasern syntes icke heller

framkomligt, enär kasernen vore avsedd att disponeras, åtminstone delvis,

av Kronobergs regementes till Karlskrona förlagda detaeliement och alltså

vid skeppsgossarnas förläggande dit en förläggning tillsammans med äldre

manskap skulle bliva följden.

Eu allsidig utredning av det föreliggande spörsmålet borde, med hänsyn

till vad i ärendet tidigare förekommit, även innefatta eu förnyad prövningav

förslaget att förlägga skeppsgossekåren till Nya Varvet. De sakkunniga

hade därför gjort ett personligt besök å platsen för att bliva i tillfälle att

närmare mot varandra väga de skäl, som anförts för och emot en förläggning

dit av skeppsgossekåren. Härvid hade de sakkunniga funnit, att en förläggning

av skeppsgossarna till etablissemanget i fråga torde medföra någon

förhöjning av de engångskostnader marinförvaltningen och chefen för marinstaben

ursprungligen beräknat. Mot de lokaler myndigheterna föreslagit

såsom skollokaler hade i riksdagen riktats en enligt de sakkunnigas mening

berättigad kritik. Emellertid hade de sakkunniga funnit, att lämpliga skollokaler

kunde genom viss ombyggnad för åstadkommande av tillfredsställande

belysningsförhållanden inredas i kasernetablissemanget. Batteri syntes även

kunna anordnas för relativt ringa kostnad. Ur teknisk-ekonomisk synpunkt

mötte sålunda icke hinder för eu förläggning av skeppsgossarna till Nva

Yarvet.

Vid riksdagens behandling av denna fråga hade emellertid framhållits,

bland annat, att man här skulle komma att få en blandad förläggning. Vid

sitt besök a, platsen hade de sakkunniga icke kunnat finna möjlighet att

undgå denna olägenhet. Men eu ännu allvarligare nackdel innebure utan

tvivel det förhållandet, att kasernområdet icke torde kunna på ett tillfredsställande

sätt isoleras. Med den belägenhet etablissemanget hade i utkanten

av en storstad och i närheten av hamnkvarteren syntes man icke kunna

undgå att räkna med, att icke önskvärda element komme att uppehålla sig

inom och i närheten av kasernområdet. Även de sakkunniga hölle före, att

med hänsyn till sistberörda förhållanden synnerligen stora betänkligheter

med rätta kunde resas mot skeppsgossekårens förläggande till Nya Varvet,

och att en sådan åtgärd borde ifrågakomma endast i det fall, att någon

annan mera acceptabel lösning av frågan icke kunde vinnas.

Möjligheterna för kårens bibehållande i Marstrand hade av de sakkunniga

underkastats eu ingående prövning.

Beträffande de nuvarande förläggningsförhållandena i Marstrand finge de

sakkunniga erinra om följande.

Skeppsgossarna vore kasernerade ombord å logementsfartyget Norrköping.

Härjämte disponerade skeppsgossekåren följande lokaler i land, nämligen:

1. Södra donjongen i Karlstens fästning. (Rum för militära övningar

samt rustkammare för förvaring av gossarnas kläder ävensom två boställsvåningar

för underofficerare.)

2. Inre kasernen i fästningen. (Bo ställs våningar för underofficerart'' och

eu lärare.)

3. Gamla kyrksalen i fästningen. (Slöjdlokal.)

(Diverse bodar i fästningen, använda såsom vedbodar etc.)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kuni/l. Maj:ts proposition nr 14S. 9

4. Yttre kasernen i fästningen. (Skola.)

5. Södra strandverket vid kajen. (Kol- och vedupplag, förrådsrum, verkstad,

tackelkammare in. in.)

6. Expeditionshuset i staden. (Expeditionslokaler, sjukhus, förrådsrum.)

7. Det s. k. fortifikationskuset i staden. ((Boställe åt kårchefen.)

Dessutom förhyrdes av Marstrands stad gymnastikhuset med rätt till

användning vissa timmar. Marketenterilokal förhyrdes i staden. Likaså

användes varmbadhuset enligt kontrakt med innehavaren vissa dagar.

Förutom betänkligheterna, huvudsakligen från hygienisk synpunkt, att

fortfarande hava skeppsgossarna kasernerade ombord å »Norrköping» vidlådde

Marstrandsförläggningen bristen av, att idrottsplats saknades och att

det av kåren förhyrda gymnastikhuset vore väl litet för skeppsgossekårens

behov. Skol- och expeditionslokaler samt sjukhus vore däremot i fullt tillfredsställande

skick, och även övriga lokaler, som disponerades av skeppsgossekåren,

gåve icke skäl till anmärkningar.

Olika möjligheter beträffande en fortsatt förläggning till Marstrand hade

tagits under övervägande. Sålunda hade de sakkunniga ansett frågan om

iståndsättande av »Norrköping» i första hand böra utredas. I sådant hänseende

hade de sakkunniga i skrivelse till marinförvaltningen den 14 oktober

1926 anhållit, att marinförvaltningen ville låta verkställa utredning, åtföljd

av erforderliga kostnadsberäkningar, rörande logementsfartyget Norrköpings

nuvarande tillstånd och möjligheterna att åstadkomma erforderliga

förbättringar å detsamma. Med skrivelse den 7 december 1926 hade ämbetsverket

till de sakkunniga överlämnat rapport över verkställd besiktning av

fartyget jämte utredning i det av de sakkunniga omförmälda hänseende.

Därvid hade marinförvaltningen för egen del anfört, att logementsfartyget

Norrköping, vilket byggts för helt andra ändamål än det, för vilket fartyget

numera användes, nämligen för segelövningar under sommartid, givetvis

— huru väl fartyget än kunde hava underhållits och vilka kostnader för förbättringar

å detsamma än kunde komma att nedläggas — aldrig kunde bliva

fullt lämpligt för permanent förläggning av manskap, särskilt under den

kallare årstiden. En jämförelse mellan förläggningarna å logementsfartyget

Norrköping såsom kasernfartyg och skeppsgossekasernen i Karlskrona gåve

vid handen, att skeppsgossekåren i Marstrand — undantagandes sommartid

på sjön — levde under synnerligen bristfälliga förhållanden i avseende å

utrymme, övningslokaler, ljus och luft m. m., detta enär ej ens måttliga

hygieniska krav kunde tillgodoses å ett fartyg sådant som »Norrköping .

Marinförvaltningen hade också redan tidigare framhållit olämpligheten av

att bibehålla »Norrköping» för dess nuvarande ändamål, och på grund därav

hade också fartygets utrangering ingått i den vid 1925 års riksdag framlagda

försvarsplaneu.

Utredningen hade dels inriktats på att fartyget skulle användas som logementsfartyg

under en längre tid — 15 ä 20 år —- dels tjänstgöra endast 1

ä 2 år framåt. I förstnämnda avseende omfattade utredningen två olika

alternativ, slutande å respektive 130,000 kronor och 75,000 kronor. Det

billigare förslaget vore uppgjort under förutsättning, att däcken belädes med

deckfalt» eller »tenax». Marinöverdirektören hade emellertid icke för sin del

ansett sig kunna förorda detta senare förslag. De oundgängligen nödvändiga

kostnaderna för fartygets bibehållande 1 ä 2 år framåt uppginge enligt utredningen

till 12,000 kronor.

För egen del finge de sakkunniga anföra, att då det nu vore fråga om

ett ordnande av Marstraiidskårens förläggning för en längre tid framåt, torde

berörda utredning, i vad den avsåge bibehållande av Norrköping 1 it 2 år

framåt, icke påfordra något yttrande från de sakkunnigas sida.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 14H.

Yad åter beträffade de två övriga, kostnadsförslagen för fartygets mera

genomgripande förbättring, ville de sakkunniga såsom sin mening uttala, att

ehuru kostnaderna i och för sig icke syntes avskräckande, desamma dock

icke stode i proportion till vad som därmed skulle vinnas. Fartyget skulle

trots reparationerna ändock aldrig kunna fylla de krav man från hygienisk

synpunkt oundgängligen torde böra ställa på en förläggning som den ifrågavarande.

Ett accepterande av denna linje skulle därför knappast kunna

innebära annat än ett förlängande av ett icke önskvärt provisorium. De

sakkunniga ansåge sig därför icke kunna tillstyrka Marstrandskårens fortsatta

förläggning å logementsfartyget Norrköping.

1 detta sammanhang syntes böra beröras frågan om eu förändring

av eu pansarbåt till logementsfartyg för skeppsgossarna. Riksdagen hade

visserligen uttalat som sin mening, att någon dvlik förändring icke borde

för närvarande ifrågakomma. Det oaktat hade de sakkunniga ansett sig

böra något närmare undersöka förutsättningarna för eu dylik anordning,

och hade även de sakkunniga därvid kommit till det resultatet, att eu

sådan förläggning icke kunde förordas. Eu till logementsfartyg omändrad

pansarbåt skulle ur hygienisk synpunkt bliva föga mera tillfredsställande

än »Norrköping»; det bleve svårt att å densamma åstadkomma nödvändig

värmeisolering vintertid, den vore dessutom ur disciplinär synpunkt otillfredsställande,

därigenom att å eu pansarbåt alltid måste, även efter en

omändring, finnas eu hel del skrymslen och vrår, som icke kunde överblickas

av befälet. Vidare skulle fartygets underhåll ställa sig synnerligen

dyrbart, och slutligen skulle ombyggnaden betinga förhållandevis stora

kostnader. Marinförvaltningen hade härför ursprungligen beräknat en kostnad

av 130,000 kronor men hade sedermera meddelat, att kostnaden för

ombyggnad av pansarfartyget Göta till logementsfartyg beräknats uppgå till

omkring 183,000 kronor, varför sistnämnda belopp syntes böra läggas

till grund för bedömande av de med en dylik ombyggnad förenade kostnaderna.

Då en omändring av ett äldre pansarskepp på nyss anförda skäl alltså

icke heller enligt dt'' sakkunnigas mening torde böra ifrågakomma för beredande

av förläggning för Marstrandskåren och då något annat fartyg, lämpligt

till logementsfartyg, icke torde stå till buds, hade de sakkunniga inriktat

sig på en utredning rörande möjligheterna att anordna en kasernering av

skeppsgossarna i land.

1912 års sakkunniga hade redan uppgjort alternativa förslag till kårens

kasernering i land i Marstrand. Kostnaderna för realiserande av nämnda alternativ

hade beräknats uppgå till respektive 485,000 kronor och 488,000 kronor,

enligt förkrigspriser. De sakkunniga hade låtit omräkna dessa kostnadsförslag

enligt nu gällande å-priser, och hade det därvid visat sig, att man

kommit upp till de betydande beloppen av respektive 1,078,000 kronor jämte

ytterligare tillkommande marklösen och 1,054,000 kronor. Dessa förslag

ansåge de sakkunniga kunna avvisas såsom alltför dyrbara.

De sakkunniga hade därför ansett sig böra söka andra utvägar för'' beredande

av eu kasernering i land av skeppsgossarna. Därvid hade de sakkunniga

enat sig om att genom marinförvaltningens försorg låta verkställa

en utredning och kostnadsberäkning föÉ- kårens förläggande i Karlstens

fästning, varvid de sakkunniga särskilt tagit sikte på eu eventuell påbyggnad

av den s. k. Södra donjongen och en utbyggnad av den s. k. inre kasernen.

Med skrivelse den 2G juli 1927 hade marinförvaltningen överlämnat den

ifrågavarande utredningen. Utredningen utvisade till eu början, att utbyggnad

av den inre kasernen å Karlstens fästning icke kunde verkställas med de

begränsade utrymmen, som funnes. Yad beträffade påbyggnad å Södra

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kvntjl. Maj.is proposition nr 14iS.

doujoiigen, kunde densamma utföras utan större svårighet. Kasernen hade

avsetts för eu förläggning av högst 150 gossar. Enligt förslaget skulle dessa

förläggas i logement med cirka 10 kbm. luftutrymme för varje gosse. I

kasernen skulle vidare anordnas behövliga tvättrum och 4 st. nattklosetter

jämte urinoirer. Dagklosetter skulle nybyggas på gården i samma byggnad,

som inrymde de nuvarande. Gossarna skulle bliva fördelade i 5 st. logement

med högst 36 i de större logementen. De nuvarande huvudtrapporna

skulle bibehållas som ingångar och fortsättas medelst genombrytningar av

vindsvalven till den blivande kasernen. De nya trapporna skulle tillverkas

av sten och betong för att lämna full trygghet vid eldfara. På östra huvudvallen

skulle ekonomiavdelningen utbyggas, bestående av matsal, kök och

förrådsrum. Från förrådsrummet skulle utledas eu traversbalk, försedd med

eu enkel hissanordning, varigenom matvaror o. dyl. lätt kunde intransporteras

från borggården. Med hänsyn till eldsäkerheten vore ekonomiavdelningen

föreslagen avskild från den övriga byggnaden medelst eu brandmur av tegel,

vars öppningar nattetid borde hållas stängda med järndörrar. Uppvärmningen

skulle ske med lågtrycksånga, och pannrummet tänktes förlagt i mellersta

källaren, under donjongen. Golvet ä Södra donjongens vind. som bestode

av grusfyllning, skulle avscliaktas Va meter och beläggas med betong och

isolering samt därpå lagda golvbräder, i korridorerna plattor. Dessa korridorer

vore avsedda att tjäna som dagrum, i likhet med vad som vore fallet

i de nyare armékasernerna. Korridorer, förstugor och diskrum skulle beläggas

med plattor, varigenom byggnadskostnaden bleve något förhöjd men

det framtida underhållet avsevärt minskat och lokalerna lättare att hålla

rena. Matsal och kök skulle beläggas med korkmattor, tvättrum och toiletter

med asfalt. Med hänsyn till utseendet skulle den nya fasaden mot söder

hållas så låg som möjligt, cirka 1 ''/2 meter ovanför (ten nuvarande muren.

På grund av det för vinden utsatta läget måste byggnaden väl uppvärmas

och byggas med stor soliditet med därav följande relativt höga byggnadskostnader.

Vatten skulle erhållas från nuvarande brunnar i fästningen.

W.-c.-anläggningen inom kasernen jämte övriga avlopp skulle dragas till eu

befintlig 6 tums avloppsledning å borggården, vilken ledning torde stå i

förbindelse med stadens kloaker. De kanoner och andra inventarier, som

nu funnes å Södra donjongen, skulle förflyttas till annan del av fästningen,

varest plats kunde beredas. Hela summan för anläggningen enligt nu angivna

direktiv uppginge till 230,000 kronor.

Under utredningens gång hade de sakkunniga emottagit ett förslag innebärande,

att nuvarande varmbadliuset i Marstrand skulle ombyggas för uthyrning

till skeppsgossekåren under tiden september—maj, varjämte karen

skulle äga disponera även vissa andra lokaler. De sakkunniga hade låtit

undersöka även detta projekt. Med hänsyn dels till olämpligheten av att

binda staten med kontrakt vid en privat innehavare av varmbadhuset, dels

till den stora eldfara, som förelåge i att förlägga 150 gossar till en träbyggnad,

dels ock till åtskilliga andra olägenheter hade de sakkunniga funnit detta

förslag icke kunna komma i betraktande.

Vad slutligen anginge avhjälpandet av olägenheterna i fråga om gymnastikhusets

bristande utrymme, avsaknaden av idrottsplats samt för säkerställande

av vattentillgång för kåren, hade de sakkunniga bedrivit underhandlingar

med stadens myndigheter. Enligt de sakkunniga tillställt utdrag av protokoll,

hållet vid sammanträde med.stadsfullmäktige i Marstrand den 7 januari 1927

hade nämnda fullmäktige, under förutsättning att skeppsgossekåren komme

att kvarbliva i Marstrand, enhälligt beslutit erbjuda sig dels att genom ombyggnad

utvidga och förbättra stadens gymnastiklokal, dels att anlägga

idrottsplats, dels ock att anskaffa färskvatten till kasernfartyget Norrköping

eller till fästningen, därest tillgången diirstädes ej skulle vara tillr,äcklig.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Knnjl. Maj:ts proposition nr J4<S.

Efter att sålunda liava prövat förut omförmiilda olika alternativ hava de

sakkunniga gjort en sammanfattning av utredningens resultat och härvid

anfört följande.

Vid eu slutlig prövning av de förslag till kårens förläggning, som de

sakkunniga sålunda undersökt, hade det visat sig, att en förläggning till

Stockholm, Vaxholm och Karlskrona redan av ekonomiska skäl icke kunnat

förordas. Karlskrona torde därjämte ur rekryteringssynpunkt vara olämpligt

för en förläggning av de sammanslagna skeppsgossekårerna.

Av hygieniska skäl borde en fortsatt förläggning till logementsfartyget

Norrköping icke komma i fråga, och vad en omändring av ett äldre pansarskepp

till logementsfartyg beträffade, vore eu dylik av hygieniska och

disciplinära skäl samt av kostnadshänsyn icke att rekommendera.

Av de framlagda alternativen skulle alltså endast återstå eu förläggning

till Nya Varvet eller i Marstrand, i sistnämnda fall genom kasernering av

gossarna i land i Karlstens fästning enligt det ovan angivna förslaget, till

en beräknad totalkostnad av 230,000 kronor.

Till Nya Varvets förmån talade huvudsakligen den omständigheten, att

engångskostnaderna skulle bliva relativt låga. Emellertid torde en jämförelse

på denna punkt utvisa, att skillnaden mellan Nya Varvet och Marstrand

icke vore så stor, som man vore frestad att antaga. Marinmyndigheterna hade

i sitt yttrande den 25 oktober 1925 beräknat kostnaderna för eu omändring

av etablissemanget å Nya Varvet till 77,000 kronor. Emellertid torde denna

kostnad vara för lågt tilltagen och säkerligen böra ökas med ett par tiotal

tusen kronor. På grund av sin belägenhet i omedelbar närhet till eu stad

av Göteborgs storlek representerade området vid Nya Varvet redan nu ett

betydande ekonomiskt värde. Inom eu ej alltför avlägsen framtid torde

nämnda område genom stadens fortskridande tillväxt kunna komma att i

viss utsträckning behöva tagas i anspråk för andra än militära ändamål,

varigenom skeppsgossekåren, om den nu förlädes dit, åter måste förflyttas

till annan ort. Däremot kunde de lokaler, som disponerades eller kunde

komma att disponeras i Marstrand för skeppsgossekårens räkning, till övervägande

del icke användas för något annat ändamål. Ej heller torde böra

förbises, att, därest kåren förflyttades från Marstrand, man torde hava att

räkna med att från stadens sida restes vissa anspråk på ersättning, något

som givetvis måste tagas i övervägande vid en prövning av engångskostnaderna

i det ena eller andra fallet.

Vad beträffade de årliga kostnaderna för eu förläggning av skeppsgossekåren

å ena sidan till Nya Varvet och å andra sidan i Marstrand, hade

man framhållit, att avlöningarna till den vid skeppsgossekåren tjänstgörande

personalen vore högre i Marstrand än vad de skulle bliva i Nya Varvet,

därigenom att sjötillägg åtnjötes på den förstnämnda platsen. Enligt de

sakkunnigas mening torde emellertid sjötillägget komma att bortfalla i

Marstrand, därest kåren inkasernerades i land. Därjämte borde erinras, att

Nya Varvet tillhörde dyrortsgruppen F, medan Marstrand vore E-ort, något

som förbilligade kostnaderna å sistnämnda ort. Däremot torde icke kunna

förnekas, att kostnaderna för förvaltning och ekonomipersonal komme att

ställa sig lägre å Nya Varvet än i Marstrand. Att ifrågavarande kostnader

vore relativt höga å sistnämnda ort, torde dock i icke ringa män bero på

skeppsgossekårens nuvarande otillfredsställande förläggning. Eu inkasernering

i land i Marstrand komme med all säkerhet att medföra en icke oväsentlig

reducering av berörda, kostnader. I trots härav bleve dock en förläggning

till Nya Varvet med avseende å de direkta årliga kostnaderna billigare än

i Marstrand. Men vid en jämförelse mellan de årliga kostnaderna A de

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 14b.

båda ifrågavarande orterna måste givetvis även tagas i betraktande, att.

därest etablissemanget å Nja Varvet disponerades för skeppsgossekårens

räkning, komme de inkomster att bortfalla, som avsåges att inflyta genom

uthyrning av en del lägenheter å Nya Varvet till Göteborgs stad eller till

enskilda personer. Dessa hyresinkomster — vilka enligt marinmyndigheternas

nyssberörda yttrande syntes hava uppskattats till 68,000 kronor — torde

mer än vid kompensera de högre kostnaderna i Marstrand för förvaltning

och ekonomipersonal. Med hänsyn till samtliga på jämförelsen mellan Nya

Varvet och Marstrand inverkande faktorer hade de sakkunniga trott sig finna,

att skillnaden i såväl engångskostnader som årliga kostnader mellan en förläggning

till Nya Varvet och till Marstrand skulle bliva jämförelsevis obetydlig

och i varje fall icke sådan, att den rimligen borde kunna anses

utslagsgivande vid valet mellan de båda platserna. De betänkligheter riksdagen

anfört mot förslaget om en förläggning till Nya Varvet hade de sakkunniga

funnit i huvudsak befogade. Härtill komme, att denna förläggning

ur ekonomisk synpunkt icke kunde anses hava avgjort företräde framför

Marstrand, och rekryteringen av kåren torde enligt de sakkunnigas mening

bliva lika god på det ena som det andra stället.

På sålunda anförda skäl hava de sakkunniga föreslagit, att ifrågavarande

skeppsgossekår fortfarande måtte förläggas i Marstrand och inkaserneras i

land i Karlstens fästning i enlighet med de sakkunnigas förslag, vars genomförande

skulle betinga en engångskostnad av 230,000 kronor. De sakkunniga

hava förutsatt, att det borde ankomma på marinförvaltningen att, innan

förslaget komme till utförande, med myndigheterna i Marstrands stad träffa

bindande uppgörelse rörande de förbindelser, staden vid kårens kvarblivande

därstädes förklarat sig vilja ikläda sig eller som i övrigt av ämbetsverket

prövades erforderliga och möjliga att uppnå.

Mot det sålunda framlagda förslaget har en av de sakkunniga, kommen- itcserration.

dören A. Hägg, anfört avvikande mening. Reservanten har för sin del förordat

Marstrandskårens förläggning till Nya. Varvet och därvid i huvudsak

gjort gällande, att en förläggning till sistnämnda plats ur såväl kostnadssom

utbildningssynpunkt ställde sig fördelaktigare än Marstrandsförslaget.

Reservanten kunde icke dela de sakkunnigas betänkligheter mot Nya Varvet

med hänsyn till den blandade förläggningen därstädes och de moraliska vådorna

av storstadens närhet, vilka omständigheter enligt reservantens mening

icke kunde tillmätas avgörande betydelse.

Chefen för skeppsgossekåren i Marstrand har beträffande de sakkunnigas chefen för

förslag till en början erinrat, att orsakerna till Marstrandskårens uppsättning sk<jPP^os.se''

ursprungligen varit svårigheterna att i Karlskrona rekrytera hela skepps- Marstrand,

gossekåren, vilken därför uppdelats på två kårer. Då förhoppningarna att

erhålla skeppsgosserekryter från Bohusläns fiskarbefolkning slagit fel, hade

sålunda därmed skälet att förlägga kåren till Marstrand bortfallit, men däremot

icke skälet att bibehålla kåren som självständig kår. I jämförelse med

de dåtida förhållandena vore visserligen rekryteringsmöjligheterna för närvarande

synnerligen goda, men då detta förhållande icke kunde väntas allt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

VarvBchefen

Tid flottans

etation i

Stockholm.

Stationsbefälhavarcn

vid

flottans etation

i Stockholm.

14 Kunrjl. Mcij:ts proposition nr 14S.

jämt fortfara, vore det önskvärt, att de två nuvarande kårerna bibeliölles.

Ett särskilt skäl till bibehållande av två kårer vore, att dessas storlek, i och

med genomförandet av 1925 års riksdags försvarsbeslut, reglerats så, att de

nu stode i proportion till resp. sjömanskårer. Såsom följd härav rekryterade

skeppsgossekårerna endast egen stations sjömanskår, och vardera skeppsgossekåren

utbildade gossar till samtliga däcksavdelningens yrkesgrenar.

Detta system medförde betydande fördelar framför det förutvarande, då

Marstrandskåren endast varit hälften så stor som Karlskronakåren, vilken

därför måst karlskriva en del gossar till Stockholms station. Sålunda vore

det till fördel för rekryteringen, att föräldrarna till gossarna vid antagningen

med säkerhet visste, till vilken station deras söner komme efter

karlskrivningen.

Härefter har chefen för skeppsgossekåren övergått till eu granskning av

de sakkunnigas förslag och därvid framställt åtskilliga erinringar mot de

uppgjorda kostnadsberäkningarna, varjämte kårchefen föreslagit utförande

av vissa av de sakkunniga ej upptagna arbeten, vilka av honom betecknats

såsom oundgängligen behövliga, därest tillfredsställande förhållanden skulle

kunna ernås. Sålunda har kårchefen bland annat föreslagit uppförande av

ett exercishus, beredande av ökat logementsutrymme, inredande av rum för

veckobefälet, anordnande av arrestlokaler in. in. Någon kostnadsberäkning

härför har icke uppgjorts.

Varvscliefen vid flottans station i Stockholm har upplyst, att logementsfartyget

Norrköping iståndsatts sommaren 1927, men att då endast de mest

oundgängligen erforderliga åtgärderna för fartygets bibehållande 1 å 2 år

framåt blivit vidtagna. Enligt varvschefens förmenande vore det därför

uteslutet att — utan vidtagande av ytterligare reparationsarbeten, vilka bleve

både omfattande och dyrbara — kunna använda »Norrköping» för förläggning

av skeppsgossar längre än till sommaren 1929.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm har anfört följande.

Ur utbildningssynpunkt syntes det stationsbefälhavaren vara den fördelaktigaste

anordningen, att endast en skeppsgossekår funnes, och skulle då

en utökning av Karlskronakåren ligga närmast till hands. I motsats till de

sakkunnigas uppfattning, att en dylik åtgärd ur rekryteringssynpunkt skulle

medföra större olägenheter, ansåge stationsbefälhavaren nämligen, att rekryteringsmöjligheterna

så gott som uteslutande vore beroende av läget på arbetsmarknaden.

Då det emellertid visat sig, att ur ekonomisk synpunkt uppsättandet

av en större Karlskronakår knappast vore tänkbart, anslöte sig

stationsbefälhavaren till det mindre kostsamma förslaget med två skeppsgosseförläggningar,

varvid stationsbefälhavaren delade de sakkunnigas uppfattning,

att den mindre kåren borde bibehållas vid västkusten.

Beträffande valet av plats för denna ansåge stationsbefälhavaren i likhet

med majoriteten inom de sakkunniga den moraliska vådan av en förläggning

av skeppsgossekåren till Nya Yarvet i Göteborg icke vara överdriven.

Aven om man genom stängselanordningar avskilde kasernområdet och genom

restriktioner i permissionen minskade möjligheterna för skeppsgossarna till

samvaro med ej önskvärda element, torde den noggrannaste övervakning i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 14<S.

övrigt ej kunna hindra, att gossarna komrne i beröring med sådana i moraliskt

avseende lågt stående individer, som vanligen hölle till i de större hamnstäderna

och deras utkanter. Att just vid denna tidpunkt, då sådana element försökte

bearbeta ungdom och barn på ett sätt, som ingalunda vore fördelaktigt för militära

kårer, Hytta skeppsgossekåren från en plats, där gossarna vore skyddade

från sådan påverkan till en plats, där påverkan kunde bliva mycket kraftig,

vore synnerligen olämpligt. Skeppsgossekåren skulle rekrytera sjömans- och

underofficerskårerna, och ansåge station sbefälhavaren det ligga eu ytterligt

stor vikt uppå att skeppsgossarna ej i onödan påverkades av element, som

på ett eller annat sätt ville utplåna den disciplinära och militära hållning,

som bibringades dem under deras utbildning. Stationsbefälhavaren tillmätte

dessa omständigheter så pass stor betydelse, att han, oaktat såväl förläggning

som utbildning syntes på det hela taget bättre kunna tillgodoses vid

Nya Yarvet, ville understödja majoritetens inom de sakkunniga förslag om

Marstrandskårens bibehållande.

Om skeppsgossekåren skulle flyttas från Marstrand, borde den flyttas till

eu plats, där man kunde vara säker på att den finge kvarstanna för framtiden.

De sakkunniga framhölle, att det ej vore osannolikt, att Nya Varvet

inom en ej alltför avlägsen framtid torde kunna komma att i viss utsträckning

behöva tagas i anspråk för andra än militära ändamål, och att under

sådana förhållanden nu, innan den frågan vore utredd, flytta kåren till Nya

Varvet, ansåge stationsbefälhavaren vara mindre förutseende. Dessutom ansåge

stationsbefälhavaren Marstrand vara eu sundare plats än Nya Varvet

med hänsjm till det omgivande vattnet. Ett önskemål vore, att skeppsgossarna

på lediga stunder och under exercistid skulle övas i båtrodd och

båtsegling. Marstrand vore ständigt omflutet av rent och friskt vatten; Nya

Varvet däremot ständigt av smutsigt vatten, och under övningarna hunne

skeppsgossarna i allmänhet ej ens för eu liten stund komma ut i rent

vatten. Att förlägga uppväxande ungdom till ett sådant område ansåge

stationsbefälhavaren ej tillrådligt, när man nu hade dem liggande på eu

bättre plats.

Det förslag till inkasernering av skeppsgossekåren i Marstrand, som de

sakkunniga avgivit, syntes dock ej vara tillfyllest. Vad chefen för skeppsgossekåren

i Marstrand i denna fråga anfört, kunde stationsbefälhavaren i

huvudsak biträda. De flesta av kårchefen påvisade bristerna i sakkunnigförslaget

vore av den art, att ett avhjälpande av desamma torde få anses

oundgängligen erforderligt, såsom beredandet av ökat logementsutrymme, inredandet

av rum för veckobefälet, anordnandet av arrestlokaler och vaktrum

m. m. ävensom en samlingssal, där kåren kunde ställa upp, och där föredrag

kunde hållas.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona har anfört, bland

annat, att de sakkunnigas majoritet syntes hava betydligt överdrivit farhågorna

för en förläggning till Nya Varvet. De avfärdade detta alternativ under

hänvisning dels till de disciplinära farorna av Göteborgs närhet, dels till

omöjligheten att undvika blandad förläggning, men ansåge sig dock kunna

godtaga Nya Varvet, därest någon mera acceptabel lösning av frågan icke

kunde vinnas. I betraktande av den högre kostnad Marstrandsförläggningen

måste medföra för statsverket borde en sådan åtgärd förestavas av synnerligen

avsevärda fördelar framför det förkastade Göteborgsalternativet. Vad

de sakkunniga anfört i syfte att påvisa Marstrandsförläggningen s fördelar

funne stationsbefälhavaren icke övertygande, utan anslöte sig till reservantens

uppfattning, att kåren borde förläggas till Nya Varvet vid Göteborg.

Stationsbefaihavåren

vid

flottans stativ i

i Karlskrona.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

ommendanten

i Älvsborgs

fästning.

Marinförvaltningen

ch chefen för

marinstaben.

Kangl. Moj:ts proposition nr 14S.

För den händelse att statsmakterna likväl skulle dela majoritetens bland

de sakkunniga uppfattning i fråga om Nya Varvet, komrne förläggningsfrågan

enligt stationsbefälhavarens mening i ett lielt annat läge, helst den förebragta

utredningen ingalunda vore uttömmande. Möjligheterna till förläggning

i Karlskrona vore sålunda synnerligen summariskt behandlade, men av

betänkandet syntes framgå, att det uteslutande varit rekryterings- och kostnadsfrågorna,

som varit avgörande för ställningstagandet mot denna station,

Toges hänsyn till de mycket beaktansvärda fördelar i fråga om enhetlig

utbildning och förenklad organisation jämte det avgjorda försteg Karlskrona

ägde framför Marstrand i fråga om fackutbildning — varvid även borde erinras

om olägenheten av många yrkeskurser inom en så liten kår som

Marstrands — framstocle de sakkunnigas förslag såsom övervägande ogynnsamt.

Under förutsättning, att Marstrandskåren icke komme att förläggas till

Nya Varvet, har stationsbefälhavaren för sin del förordat, att kåren måtte

sammanslås med Karlskronakåren och förläggas till sistnämnda kårs etablissemang.

Kostnaderna för härav föranledda nybyggnads- och ändringsarbeten

hava av stationsbefälhavaren beräknats till 315,000 kronor.

Kommendanten i Alvsborgs fästning har biträtt de synpunkter, som de

sakkunniga gjort gällande i fråga om olämpligheten av en förläggning av

skeppsgossar tillsammans med äldre manskap och beträffande vådan av

skeppsgossekårens förläggning i närheten av en storstad av Göteborgs omfattning.

I avseende å den blandade förläggningen har kommendanten upplyst,

att det antal äldre manskap, som komme att vara förlagt till Nya Varvet

samtidigt med skeppsgossarna, ej torde komma att understiga 100 man.

Beträffande engångskostnaderna för skeppsgossekårens förflyttning till Nya

Varvet har kommendanten framhållit, att desamma torde kunna antagas

bliva rätt avsevärda med hänsyn bland annat till den mångfald önskemål,

som i allmänhet uppstode efter trupps förläggning till ny ort.

Marinförvaltningen och chefen för marinstaben hava i sitt gemensamt

avgivna yttrande i ärendet till en början anfört följande.

Såsom de sakkunniga framhållit, torde vid den ursprungliga uppsättningen

av skeppsgossekåren i Marstrand rekryteringssynpunkten hava spelat en

avgörande roll. Såväl stationsbefälhavarna som även i viss mån de sakkunniga

syntes anse, att denna synpunkt ej längre finge tillmätas avgörande betydelse

vid bedömandet av frågan, huruvida flottans skeppsgossar borde vara uppdelade

på två till olika platser förlagda kårer eller sammanföras till endast

en kår. En sådan åsikt torde dock vara grundad huvudsakligen på de

erfarenheter beträffande rekryteringen, som erhållits under de senaste åren,

vilka till följd av rådande förhållanden å arbetsmarknaden uppvisat en för

rekrytering i allmänhet mycket gynnsam period. Yid inträffande förändringar

å den allmänna arbetsmarknaden kunde säkerligen åter, liksom förr, uppstå

svårigheter att rekrytera skeppsgossar, varvid rekryteringssynpunkten bleve

lika bärande såsom stöd för en delad förläggning av skeppsgossekåren, som

vid Marstrandskårens inrättande varit fallet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Stationsbefälhavarna hade även ansett utbildningssynpunkter tala för organiserandet

av skeppsgosseinstitutionen å endast en kår. De nackdelar, som

med avseende på enhetlighet i utbildningen möjligen skulle kunna anses

vidlåda en delad förläggning, uppvägdes, enligt myndigheternas mening,

likväl av den av de sakkunniga framhållna beaktansvärda fördelen med eu

dylik förläggning, nämligen att en i utbildningshänseende nyttig tävlan

komme att uppstå mellan kårerna.

På grund av vad sålunda anförts vore myndigheterna ense med de sakkunniga,

att skeppsgosseinstitutionen lämpligen borde vara organiserad å

två till skilda platser förlagda kårer.

Då den ena av dessa kårer redan vore och av många skäl allt framgent

borde vara förlagd till Karlskrona, hade myndigheterna vid en prövning av

de olika alternativ, som framställts beträffande den andra kårens förläggning,

kommit till samma slutsats som de sakkunniga, nämligen att av de möjligheter,

som härvid stode till buds, endast förläggning till Nya Varvet eller i Marstrand

borde i frågans nuvarande läge komma under övervägande. I bägge

fallen borde gossarna, såsom de sakkunniga även framhållit, inkaserneras i

land och kårens förläggning erhålla permanent natur i motsats till den nu i

Marstrand rådande provisoriska förläggningen.

Majoriteten inom de sakkunniga hade vid eu jämförelse mellan ovannämnda

båda alternativs lämplighet såsom förläggningsort för en skeppsgossekår

ansett sig finna, att ur ekonomisk synpunkt Nya Varvet icke kunde anses

hava avgjort företräde framför Marstrand, och att rekryteringen av kåren

torde bliva lika god på det ena som på det andra stället, men att de betänkligheter,

som riksdagen anfört mot förslaget om en förläggning till Nya

Varvet, i huvudsak visat sig befogade, varför majoriteren föreslagit skeppsgossekårens

förläggning till Marstrand. Ovan nämnda betänkligheter avsåge

i huvudsak, dels att en blandad förläggning av skeppsgossar och vuxet

manskap skulle komma att äga rum å Nya Varvet, dels att Nya Varvet vore

beläget i omedelbar närhet till en storstad.

På grund av den vikt, som borde tillmätas de ekonomiska konsekvenser,

vilka bleve en följd av kårens förläggning i Marstrand respektive till Nya

Varvet, hade myndigheterna till en början underkastat den utredning härom,

som de sakkunniga framlagt, en omprövning. De ekonomiska konsekvenserna

borde, såsom också av de sakkunniga framhållits, särskiljas i engångskostnader

och årligt utgående kostnader, och borde därvid, vad de senare

beträffade, beaktas såväl underhållskostnader av byggnader m. in. som de

kostnader, vilka betingades av personalens avlöning och förplägnad m. m.

Såsom grund för beräkningarna av de ekonomiska konsekvenserna hade

myndigheterna i det följande utgått ifrån, att kåren skulle omfatta 150

gossar.

Mot de sakkunnigas förslag till lösande av anordningarna för skeppsgossekårens

förläggning till Marstrand hade ett flertal erinringar framställts i de

av stationsbefälhavarna och chefen för skeppsgossekåren i Marstrand avgivna

yttrandena. Myndigheterna hade underkastat ifrågavarande förslag eu ytterligare

prövning och därvid funnit, att såväl de av stationsbefälhavarna

påtalade som av myndigheterna iakttagna bristerna i huvudsak måste avhjälpas.

Det syntes myndigheterna vara erforderligt, att då frågan om

Marstrandskårens förläggning nu upptoges till definitiv lösning, utredningen

därom omfattade sådana anordningar, varigenom den nuvarande provisoriska

förläggningen verkligen komme att övergå till att bliva ordnad såsom permanent,

och att den därvid komme att fylla rimliga nutida hygieniska krav

på dylik förläggning. Myndigheterna ansåge därför icke det förslag till kårens

Biluing till riksdagens protokoll W28. 1 sand. 124 häft. (Kr 148.!

4G2 28 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj;ts proposition nr 148.

förläggning i Marstrand, som de sakkunniga framlagt, godtagbart, utan hölle

före, att betydande förbättringar måste vidtagas i detta förslag.

I anslutning härtill hava myndigheterna angivit åtskilliga utvidgningar,

förbättringar och kompletteringar i de sakkunnigas förslag såsom erforderliga

beträffande kårens förläggning i Marstrand.

Myndigheterna hava sålunda föreslagit uppförande av ett exercis- och

gymnastikhus för eu beräknad kostnad av 86,000 kronor. Beträffande själva

kasernbyggnaden hava myndigheterna påyrkat utvidgningar med hänsyn till

luftrymd, ändamålsenlig förläggning och övervakning in. m., varjämte förutsatts,

att densamma skulle uppföras av sten i stället för av trä. Yidare

skulle logement anordnas för ekonomi- och handräckningspersonal m. in.

Golvbeläggningen skulle förbättras genom användning av långek och plattor.

Härförutom skulle åtskilliga mindre förbättringar vidtagas. Slutligen hava

medel av myndigheterna beräknats för iståndsättande och komplettering av

inventarier samt för säkerställande av vattentillgången. Engångskostnaderna

för en permanent förläggning av skeppsgossekåren till Marstrand skulle

enligt myndigheternas beräkning komma att uppgå till 480,000 kronor eller

således 250,000 kronor utöver av de sakkunniga för ändamålet beräknade

230,000 kronor. Byggdes kasernen av trä, vilket myndigheterna av hygieniska

skäl samt med hänsyn till brandfaran icke ansett sig kunna tillstyrka, skulle

engångskostnaderna belöpa sig till 460,000 kronor.

Beträffande de årliga kostnaderna hava myndigheterna anfört, att det icke

torde vara möjligt att nu fastställa de årliga kostnader, som en förläggning

av skeppsgossekåren till Marstrand skulle medföra i form av kostnader för

underhåll av etablissemanget och dess tekniska anordningar i sin helhet.

De nuvarande kostnaderna för underhållet i Marstrand (inklusive underhåll

av »Norrköjhng») belöpte sig till omkring 20,000 kronor per år. För underhållet

av den av myndigheterna föreslagna anläggningen i Marstrand skulle

säkerligen detta belopp åtminstone behöva fördubblas. Skulle kåren förflyttas

från Marstrand, borde de i staden varande byggnader, som nu disponerades

av kåren, återlämnas till lantförsvaret. Underhållet för desamma

skulle därvid betydligt kunna minskas. Huruvida byggnaderna kunde försäljas,

undandroge sig marinmyndigheternas bedömande.

I fortsättningen av sitt yttrande anföra myndigheterna:

Enligt vad de sakkunniga framhållit, hade stadsfullmäktige i Marstrand

vid ett den 7 januari 1927 hållet sammanträde, under förutsättning att

skeppsgossekåren komme att kvarbliva i Marstrand, enhälligt beslutit erbjuda

sig dels att genom ombyggnad utvidga och förbättra stadens gymnastiklokal,

dels att anlägga idrottsplats, dels ock att anskaffa färskvatten till kasern fartyget

Norrköping eller till fästningen, därest tillgången därstädes ej skulle vara

tillräcklig. Myndigheterna hade med anledning härav ävensom för att vid

prövningen av frågan om behovet av tekniska anordningar för skeppsgossekårens

förläggning i Marstrand erhålla ytterligare upplysningar i ämnet trätt

i förbindelse med magistraten i nämnda stad. Av stadsfullmäktige tillsatta

kommitterade hade till myndigheterna inkommit med utredningar i ämnet,

och finge myndigheterna med anledning av däri gjorda erbjudanden anföra

följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Myndigheterna, ansåge det nödvändigt, att skeppsgosskåren tillförsäkrades

full rätt, att stadens avloppsledning finge användas för kårens behov. Det

gjorda erbjudandet, att sådan användning finge ske utan kostnad, borde av

kronan vid en kårförläggning till Marstrand antagas.

Uppförandet av en modern tvättinrättning borde givetvis med hänsyn

till nu utgående transportkostnader komma att minska utgifterna för tvätt,

vadan jiimväl detta erbjudande borde antagas.

Stadens erbjudande att utvidga sitt gymnastikhus i viss utsträckning

syntes icke, enligt myndigheternas mening, kunna uppväga de stora olägenheter,

som obefintligheten av ett kårens eget exercishus innebure. Stadens

gymnastikhus kunde icke, även om hänsyn toges till den föreslagna tillbyggnaden,

motsvara det behov, som förelåge. I gymnastikhuset kunde ej

heller uppställas de artilleripjäser in. m., som vore erforderliga för gossarnas

yrkesutbildning, och att, såsom de sakkunniga föreslagit, utföra dessa anordningar

å annan plats i fästningen syntes icke lämpligt. Det syntes myndigheterna

ej heller vara tillräckligt, att detta gymnastikhus vissa tider

ställdes till kårens förfogande, utan måste eu dylik lokal finnas till kårens

ständiga förfogande. Myndigheterna hade därför ansett, att ett särskilt

exercishus borde uppföras, varför magistratens erbjudande i detta avseende

icke borde föranleda någon åtgärd.

I den händelse kåren förlädes i Marstrand, skulle givetvis anordnandet

av eu idrottsplats, som i erforderlig utsträckning stode till kårens förfogande,

vara av betydelse. Myndigheterna ville dock framhålla, att anordnandet

av en dylik komme att på ifrågavarande plats betinga höga kostnader,

och att platsens läge vore sådant, att planen bleve i hög grad utsatt

för rådande vindar.

Av kommitterade gjort erbjudande att förbättra ytterbelysningen inom

fästningen borde, därest kåren förlädes till Marstrand, antagas.

Myndigheterna ville även framhålla, att dessa erbjudanden från staden

Marstrands sida komme att draga betydande kostnader för staden. Huruvida

erbjudandena kunde förverkligas under en nära överskådlig framtid,

utan att stadens utdebiteringar, som redan nu vore höga, komme att höjas

i en alltför hög grad, undandroge sig myndigheternas möjlighet att bedöma.

En ökning av skatterna utöver de nuvarande kunde också medföra, att Marstrand

måste uppflyttas i högre dyrortsgrupp, vilket i sin tur komme att

öka kostnaderna för personalens avlöning.

Myndigheterna ville slutligen framhålla, att i händelse statsmakterna beslöte

en förläggning av skeppsgossekåren till Marstrand, detta borde ske

under förutsättning, att Marstrands stad vidliölle de erbjudanden, som nu

förelåge,

De sakkunniga hade vidare framhållit, att därest kåren förflyttades från

Marstrand, man torde hava att räkna med att från stadens sida vissa anspråk

på ersättning komme att resas. Myndigheterna hade från den av

stadsfullmäktige därstädes tillsatta kommittén inhämtat, att förutom ersättning

på grund av elektricitetsverkets utökning skulle tillkomma vissa anspråk

på ersättning för utförd restaurering av stadshotellet samt för underhåll

av tvenne renhållningskarlar, vilkas arbetsförtjänst hittills huvudsakligen

varit beroende på skeppsgossekårens befintlighet. Myndigheterna ville dock

i samband härmed anföra, att Marstrands stad å andra sidan haft avsevärda

ekonomiska fördelar av skeppsgossekårens förläggning dit under de gångna

åren. Verkställd utredning gåve bland annat vid handen, att kårens personal

under de tre senaste åren i kommunalskatter till Marstrands stad

betalat i medeltal omkring 15,000 kronor per år, samt att kåren till Marstrands

stad (drätselkammaren, elektricitetsverket) under samma tidsperiod

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

betalat i medeltal omkring 4,500 kronor per år och till enskilda personer

omkring 31,000 kronor per år, varjämte av varvseliefen vid flottans station

i Stockholm för leveranser och dylikt till firmor i Marstrand utbetalats:

under budgetåren 1924—1925, 1925—1926, 1926—1927 i medeltal omkring

9,600 kronor och 1927 — 1928 (t. o. m. oktober 1927) omkring 20,950 kronor.

De ersättningskrav, som vid en eventuell förflyttning av skeppsgossekåren

från Marstrand komme att resas av denna stad, borde givetvis prövas på

samma sätt som liknande anspråk, vilka framställts från andra städer i samband

med genomförandet av den nya försvarsordningen. Enligt myndigheternas

åsikt torde de belopp, som härvid skulle komma i fråga, icke komma

att i nämnvärd mån inverka på en ekonomisk beräkning över de med en

förflyttning av skeppsgossekåren sammanhängande kostnaderna.

Härefter hava myndigheterna övergått till en granskning av de ekonomiska

konsekvenserna av en förläggning av kåren till Nya Yarvet. Myndigheterna

hava beräknat engångskostnaderna, för ifrågavarande förläggning till

66,000 kronor, vartill skulle komma ett belopp av 60,000 kronor för anordnande

av ny värmeledning i för skeppsgossekåren erforderlig del av etablissemanget,

eller alltså sammanlagt 126,000 kronor. Med anlitande av nu

nämnda engångskostnader skulle enligt myndigheternas åsikt skeppsgossekåren

kunna vid Nya Yarvet beredas en utmärkt god förläggning, i allt vad

inkasernering och vad därtill hörde att föredraga framför den förläggning,

som myndigheterna ansett erforderlig, därest förläggningen skulle ske till

Marstrand. I motsats till vad fallet komme att vara i Marstrand, bleve

expeditioner och sjukrum belägna i omedelbar närhet till förläggningen i

övrigt, varjämte varmbadhus för färskvatten samt en rymlig exercisplan och

en välbelägen idrottsplats stode till förfogande.

Myndigheterna hava dessutom framhållit, att förläggningen till Nya Yarvet

medgåve att utan ytterligare engångskostnader utöka västkustkåren utöver

det antal av 150 gossar, från vilket antal myndigheterna liksom de sakkunniga

utgått vid beräkningarnas utförande, till minst samma antal gossar,

som jämlikt gällande bestämmelser nu vore förlagt till Marstrand. En sådan

utökning kunde icke ske i Marstrand, om förläggningen ägde rum enligt det

i det föregående framlagda förslaget, därest icke ytterligare engångskostnader

därtill anvisades.

I fråga om de årliga underhållskostnaderna för etablissemanget å Nya

Yarvet hava myndigheterna, som ansett sig för närvarande endast uppskattningsvis

kunna bedöma desamma, anfört följande.

Myndigheterna ansåge, att ifrågavarande kostnader närmast kunde anses

bliva jämförbara med dem, som utgått under de budgetår, då för Älvsborgs

fästning avsedd bemanning från kustartilleriet varit dit förlagd. Till utgångspunkt

för underhållskostnadernas beräknande hade därför tagits det

belopp av 88,500 kronor, vilket utgått under de tre senaste åren av kustartilleriets

ovanberörda förläggning och varit avsett jämväl för underhållet

av Oscar II:s fort m. fl. befästningar.

För budgetåret 1927—1928 hade för underhåll av Alvsborgs fästning anslagits

ett belopp av 48,000 kronor, i vilket belopp dock inginge en inkomst

av hyres- och arrendemedel av 18,000 kronor; återstående 30,000 kronor ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

•21

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

ginge av anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner in. in. Det belopp,

som komme att inflyta som hyres- och arrendemedel efter skeppsgossekårens

förläggning till Nya Yarvet med därav följande''dispositionstagande

för kårens räkning av nu till privatpersoner uthyrda bostäder, måste

beräknas bliva högst obetydligt.’ Den erforderliga ökningen i det nuvarande

anslaget för underhållskostnadernas täckande torde därför böra beräknas till

(88,500 — 30,000 =) 58,500 kronor. Det vore dock härvidlag att märka, att

ovannämnda belopp, 18,000 kronor, vilket nu komme underhållsanslaget till

godo i form av hyres- och)arrendemedel, efter skeppsgossekårens förläggning

till Nya Yarvet skulle komma avlöningsanslaget till godo, i det att samma

belopp skulle tillfalla kronan såsom hyresersättning för tjänstebostäder för

kårens personal. Om skeppsgossekåren förlädes till Nya Ä arvet, skulle följaktligen

den verkliga utgiftsökningen 2 för statsverket i fråga om de årliga

underhållskostnaderna därstädes bliva (58,500 — 18,000=) 40,500 kronor.

Beträffande de årliga Jcostnaderna för personalens avlöning, förplägnad m. m.

anföra myndigheterna:

Omfånget av den befäls- och lärarpersonal, som erfordrades för att leda

utbildningen vid skeppsgossekåren å västkusten, bleve detsamma, vare sig

kåren förlädes till den ena eller den andra platsen. Därest Nya Yarvet

toges i anspråk för skeppsgossekårens räkning, bleve emellertid kåren förlagd

till samma plats som örlogsdepån i Göteborg, varvid en del personal, såsom

handräcknings- och ekonomipersonal, med fördel kunde vara gemensam för

skeppsgossekåren och örlogsdepån. Detta skulle helt naturligt medföra viss

minskningibeträffande ifrågavarande personal i jämförelse med motsvarande

personal vid förläggning till Marstrand; den exakta omfattningen av denna

minskning kunde dock icke nu angivas, då för utredning om förenkling av

organisationen och förvaltningen å örlogsdepån i Göteborg särskilt tillkallade

sakkunniga (flottans organisationssakkunniga) beträffande denna depås organisation

icke kunnat slutföra sitt uppdrag, emedan frågan om skeppsgossekårens

förläggning ännu icke erhållit sin lösning. Myndigheterna ansåge sig

dock redan nu kunna fastslå, att en förläggning av skeppsgossekåren till

Nya Yarvet skulle för kåren och örlogsdepån tillsamman medföra ett väsentligt

mindre behov av personal för sjukvård, matlagning, eldning och annan

handräckning ävensom för vaktgöring och dylikt i jämförelse med eu förläggning

å skilda orter.

Vad beträffade lärarpersonalen, hade marinförvaltningen i utlåtande den

5 oktober 1927 angående besättande av lärarbefattning vid skeppsgosseskolan

i Marstrand framhållit, att den omfattning, kåren i Marstrand enligt

nu gällande bestämmelser innehade, erfordrade särskilda åtgärder för förseende

av skolan därstädes med tillräckliga civila lärarkrafter för detta läsår.

Huruvida dylika extra åtgärder allt framgent erfordrades, ansåge myndigheterna

sig icke nu kunna avgöra, men om de bleve erforderliga, kunde

behovet lättare tillgodoses i Göteborgs, närhet (Nya Yarvet) än i Marstrand.

Vid en granskning av''till skeppsgossekårens personal utgående avlöningsförmåner

måste särskiltjtagas i betraktande, att avlöningstillägg jämlikt bestämmelser

i kungl. brev den 17 maj 1907 utginge till viss personal i

Marstrand. Detta avlöningstillägg hade på sin tid tillkommit i avsikt att

bereda personalen i Marstrand kompensation för med förläggningen till

denna ort sammanhörande olägenheter. Att avlöningstillägget i dagligt tal

kommit att benämnas sjötillägg, syntes bero på föreskriften i ovannämnda

brev, att avlöningstillägget skulle utgå med samma belopp som sjötillägget.

Ifrågavarande avlöningstillägg hade nu de sakkunniga ansett skola upphöra

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 148,

att utgå, därest inkasernering, såsom de sakkunniga föreslagit, bereddes

skeppsgossarna i land. Emellertid vore att märka, att något dylikt avlöningstillägg

ej utginge till gossarna utan endast till den vid kåren tjänstgörande

personalen av officers-, underofficers- eller sjömanskårerna, vilken personal

med undantag av några få av manskapet redan nu hade sin bostad i land.

Skeppsgossarnas inkasernering i land innebure sålunda i huvudsak icke

någon förändring i berörda personals tjänstgöring eller i dess ekonomiska

förhållanden. Myndigheterna kunde därför icke finna skäligt, att, därest

skeppsgossekåren bereddes förläggning i land i Marstrand enligt de sakkunnigas

förslag, det nu till personalen därstädes utgående avlöningstillägget skulle

indragas. Ifrågavarande avlöningstillägg uppginge för närvarande sammanlagt

till omkring 7,000 kronor per år. Däremot ansåge myndigheterna, i

likhet med de sakkunniga, att sådant avlöningstillägg icke borde utgå till

skeppsgossekårens personal, i den händelse kåren förlädes till Nya Varvet.

Marstrand och Nya Varvet vore för närvarande upptagna i olika dyrortsgrupper,

varvid Marstrand tillhörde E-gruppen och Nya Varvet E-gruppen.

En förflyttning av kåren till Nya Varvet från Marstrand skulle därför medföra

en årlig ökning av av] (iningsbel Öppet till personalen med omkring 4,000

kronor. Å andra sidan utvisade de senaste årens erfarenheter, att förplägnadskostnaderna

för personalen ställde sig billigare å Nya Varvet än i Marstrand,

och skulle eu förflyttning av kåren till Nya Varvet av denna orsak medföra

en årlig minskning i dessa kostnader av omkring 2,000 kronor. Dessutom

skulle en sådan förflyttning medföra besparing av de icke obetydliga kostnader

för transporter mellan Göteborg och Marstrand, vilka vid kårens förläggning

till Marstrand vore erforderliga, och vilka under sistförflutet år

hade uppgått till omkring 7,000 kronor. Eu förflyttning av kåren från

Marstrand till Nya Varvet skulle således medföra eu minskning i de

årliga kostnaderna för personalens avlöning, förplägnad m. m. av omkring

(7,000 + 2,000 + 7,000 — 4,000=) 12,000 kronor. Dessutom tillkomme den

besparing, som skulle uppstå, på grund av att viss minskning av personalen

enligt vad förut framhållits skulle kunna vidtagas vid eu förläggning till

Nya Varvet, vilken besparing dock för närvarande icke kunde exakt uppgivas,

men vilken i varje fall torde vara betydligt större än nyssnämnda på annat

sätt vunna besparing.

Den omständigheten, att livsmedelsprisen vore högre i Marstrand än i

Göteborg, pekade för övrigt mot att en uppflyttning av förstnämnda plats

i högre dyrortsgrupp vid närmast skeende omgruppering torde kunna ifrågasättas.

Myndigheterna hava härefter gjort en jämförelse mellan de båda förläggningsorterna

ur ekonomiska, militära m. fl. synpunkter samt i sådant hänseende

anfört följande.

Engångskostnaderna för åstadkommandet av de med kårens permanenta

förläggning erforderliga anordningarna skulle för Marstrand belöpa sig till

480,000 kronor och för Nya Varvet till 126,000 kronor eller c-irka 354,000

kronor mera vid en förläggning i Marstrand än vid eu förläggning till Nya

Varvet.

De årliga underhållskostnaderna ävensom för lyse, uppvärmning in. m.

erforderliga kostnader torde kunna beräknas bliva ungefär lika på de båda

platserna.

De årliga kostnaderna för personalens avlöning och förplägnad in. m.

skulle vid en förläggning till Marstrand — oavsett det ökade personalbehovet

för dylik förläggning — belöpa sig till minst 12,000 kronor mera än vid en

förläggning till Nya Varvet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lo

Kungl. Majds proposition nr 148.

Eu jämförelse mellan de båda alternativen ur utbildningssynpunkt borde,

såsom de sakkunniga också framhållit, omfatta en undersökning av de båda

platsernas lämplighet såväl i fråga om möjligheten att anordna gossarnas

yrkesutbildning som även för handhavandet av deras allmänna uppfostran

till karaktärstarka män.

För bibringandet av yrkesutbildningen syntes goda möjligheter finnas å

båda platserna. Marstrand hade därvid fördelen av ett läge närmare havet

och inverkade säkerligen på grund av sitt avskilda läge gynnsamt på arbetsron

inom kåren. Den isolering, som gossarnas instruktionspersonal torde

känna å denna plats, kunde dock medföra eu viss ensidighet i deras arbete.

Nya Varvet å andra sidan medförde en förläggning av gossarna tätt intill

en blomstrande sjöfartsstad, där verksamheten i hamnen och på skeppsvarven

kunde utöva ett gynnsamt eggande inflytande på de unga sjömanssinnena.

Gossarna komrne här i direkt beröring med handelssjöfarten, ett

område, som låge deras blivande verksamhet nära. Därtill komrne, att eu

förläggning till Nya Varvet måste anses medföra större möjligheter än eu

sådan till Marstrand att för höjandet av gossarnas allmänbildning kunna

anordna besök å museer, varv m. m.

Beträffande de moraliska vådor, som på olika håll ansetts medfölja en

förläggning av skeppsgossekåren till Nya Varvet, ville myndigheterna framhålla,

att, genom Nya Varvets avskiljande medelst ett ordentligt stängsel,

en effektiv övervakning av området kunde ernås. Vidare kunde genom lämpligt

avvägda permissionstider samt genom permissionstransporters ordnande

båtledes från Nya Varvet till de mera centrala delarna av Göteborgs stad

förhindras, att gossarna därvid behövde passera vissa av hamnkvarteren.

Vid en värdesättning av de moraliska vådor, som ansåges förefinnas å olika

platser, borde dessutom beaktas, att det verksammaste motmedlet mot moraliskt

nedrivande krafter vore den i nutida uppfostran i mycket hög grad

ingående fysiska fostran, som skedde i form av idrotts- och friluftsliv, vilket

just för pojkar i den ålder, som skeppsgossarna innehade, stärkte det unga

sinnet mot frestelser av olika slag vida mera än sträng avskildhet från desamma.

Och i detta avseende medförde en. förläggning till Nya Varvet

högst betydande fördelar mot en förläggning till Marstrand, där utmarscher

icke kunde företagas och där — även om en idrottsplats anlades av Marstrands

stad — ej funnes motsvarande möjligheter till fri idrott och tävlingar,

som erbjödes vid en förläggning till Nya Varvet.

Med stöd av vad sålunda anförts ansåge myndigheterna, i likhet med

reservanten bland de sakkunniga och stationsbefälhavaren vid flottans station

i Karlskrona, att de betänkligheter, som riktats mot Nya Varvet i moraliskt

avseende, icke vore av den natur, att de borde få utöva ett övervägande

inflytande vid förläggningsfrågans avgörande.

Myndigheterna finge vidare framhålla, att även om de av myndigheterna

föreslagna förbättringarna av de sakkunnigas förslag till förläggning av skeppsgossekåren

i Marstrand skulle komma till utförande, en sådan förläggning

ändock aldrig ur hygienisk och säkerhetssynpunkt kunde bliva jämförlig med

en förläggning till Nya Varvet. Å sistnämnda plats funnes nämligen tillgång

till betryggande brandväsende med biträde av Göteborgs brandkår och

till samma stads vattenledning såväl för eldsläckning som för övrigt vattenbehov.

Mot en förläggning till Nya Varvet hade dessutom av de sakkunnigas

majoritet höjts den invändningen, att den skulle medföra en blandad förläggning

av skeppsgossar och vuxet manskap, ett förfarande, som myndigheterna

enligt ett tidigare yttrande icke ansett lämpligt ur uppfostringssynpunkt.

Därvid vore att märka, att vare sig kåren förlädes till den ena

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

eller den andra platsen, måste vid kåren finnas visst antal vuxet manskap

avsett för instruktions-, vakt- oelx liandräckningstjänst m. in. Antalet av

denna personal utgjorde i Marstrand för närvarande omkring 40 man, flaggkorpraler

ej medräknade. Givetvis avsåges denna vuxna personal att förläggas

till andra logement än gossarna. Vid en förläggning till Nya Varvet

skulle förutom nu nämnd för kåren erforderlig personal dessutom komma

att till samma kasernetablissemang förläggas ett tiotal kustartillerister för

tillsyn av materielen i Älvsborgs fästning samt ungefär lika många man från

flottan tillhörande depåns undervattensbåtar. Dessutom tillkomme personal

tillhörande örlogsdepån, högst uppgående till omkring 25 man, vilken personal

för närvarande uppginge till omkring 40 man, men vilken under förutsättning

av skeppsgossekårens förläggning till Nya Varvet kunde beräknas

till förstnämnda antal. Detta förhållandevis fåtaliga antal man skulle därvid

ej blott erhålla logement skilda från skeppsgossarnas, utan jämväl beredas

förläggning till helt andra kasemavsnitt än skeppsgossekåren skulle begagna.

Dessutom vore att märka, att den till Nya Varvet förlagda personal, som

ej skulle tillhöra skeppsgossekåren, icke utgjordes av rekryter och värnpliktiga,

som underginge utbildning, utan huvudsakligen av personal, som liade

till uppgift underhållet av viss materiel, vadan deras verksamhet komrne

att vara lielt skild från skeppsgossarnas. Myndigheterna kunde därför icke

anse, att i den händelse skeppsgossekåren förlädes till Nya Varvet, någon

blandad förläggning av skeppsgossar och vuxet manskap därstädes komme

att äga rum i den mening, som åsyftades i propositionen nr 50/1925.

De sakkunniga hade vidare såsom skäl mot en förläggning av skeppsgossekåren

till Göteborg anfört, att på grund av Göteborgs fortskridande

tillväxt området vid Nya Varvet skulle inom eu ej alltför avlägsen framtid

komma att i viss utsträckning behöva tagas i anspråk för andra än militära

ändamål, varigenom skeppsgossekåren, om den nu förlädes dit, åter måste

förflyttas till annan ort. Motsvarande olägenheter skulle icke förefinnas i

Marstrand. Myndigheterna kunde icke anse dessa synpunkter bärande.

Därest områden, som nu tillhörde försvaret, fortfarande erfordrades för försvarets

räkning, borde, enligt myndigheternas mening, dessa icke avhändas

kronan. I förevarande fall funnes dessutom stora så gott som obebyggda

områden mellan Nya Varvet och de västligast belägna husen i Göteborg,

varjämte stora dylika områden stode till buds för Göteborgs utveckling åt

andra håll än åt Nya Varvet. Och att märka vore, att Nya Varvet — även

om skeppsgossekåren icke dit förlädes — allt framgent erfordrades såsom

replipunkt dels för de sjöstridskrafter, som vore avsedda att för västkustens

försvar dit detacheras, dels även för Älvsborgs fästnings behov vid mobilisering.

Mot en förläggning av skeppsgossekåren till Nya Varvet hade även gjorts

den invändningen, att där befintliga lokaler under vissa delar av året skulle

erfordras för kustartilleriets behov. Intet hinder funnes dock att under de

långa tider av året, då kåren på grund av övningar till sjöss vore borta från

sin ordinarie förläggningsort i land, förläggningsmöjlighetema utnyttjades

av kustartilleriets personal samt av eventuella detacliement från flygvapnet.

Vid mobilisering komme skeppsgossekårens verksamhet att upphöra eller

förläggas till annan plats, och stode då sålunda hela etablissemanget till

förfogande för fästningens behov.

På grund av vad sålunda anförts, hava myndigheterna förklarat sig anse,

att en förläggning av skeppsgossekåren å västkusten kunde äga rum antingen

i Marstrand eller till Nya Varvet, under förutsättning att de förläggningsanordningar

in. m., som myndigheterna i det föregående upptagit såsom

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

erforderliga å respektive platser, komme till utförande. Dock vore en förläggning

till Nya Varvet i avseende å inkasernering ock vad därtill körde att

föredraga framför en förläggning till Marstrand. Då dessutom en förläggning

av kåren till Nya Varvet skulle i jämförelse med en förläggning i Marstrand

medföra för staten besparing dels i engångskostnader av omkring 354,000

kronor, dels i årligen utgående kostnader — under förutsättning att underliållskostnaderna

i enligket med vad förut framkållits ställde sig ungefär

lika stora på båda platserna — av minst 12,000 kronor per år samt slutligen,

då en förläggning av kåren till Nya Varvet skulle ur kygienisk synpunkt erbjuda

stora fördelar ock medföra icke obetydligt minskat personalbehov,

föranledande mindre kostnad för avlöning ock beklädnad m. m., i förhållande

till en förläggning i Marstrand, ansåge sig myndigheterna böra förorda en

förläggning till Nya Varvet.

Slutligen kava myndigheterna anmält, att av de utav 1925 års riksdag

för omändring av f. d. pansarskeppen Göta ock Thule till logementsfartvg

till förfogande ställda medel fortfarande funnes disponibelt ett belopp av

77,000 kronor, vilket lämpligen, i överensstämmelse med vad som föreslagits

i 1926 års statsverksproposition, torde böra tagas i anspråk för anordnandet

av en permanent förläggning för skeppsgossekåren å västkusten.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement, som omhänderkar vården

och förvaltningen av Karlstens fästning, kar icke haft något att erinra mot

förslaget, att skeppsgossekåren förlägges till fästningen.

Riksantikvarien, som förklarat sig ur kulturhistorisk ock antikvarisk synpunkt

i princip icke kava något att erinra mot föreslagna åtgärder för ordnande

av lokaler i Karlstens fästning för förläggning av skeppsgossekåren,

har utbett sig bliva satt i tillfälle att granska arbetsritningar till föreslagna

förändringar ock påbyggnader.

Av stadsfullmäktige i Marstrand utsedda kommitterade kava i en till

cliefen för försvarsdepartementet ställd, den 6 februari 1928 dagtecknad skrift

framlagt resultatet av en av dem verkställd detalj granskning av marinmyndigheternas

uppgifter. Kommitterade hava påvisat, att myndigheterna allt för

ensidigt framhävt fördelarna av en förläggning till Nya Yarvet på bekostnad

av Marstrandsalternativet, vilket särskilt framkomme i myndigheternas kost.

nadsberäkningar. Marstrandsförslaget hade sålunda belastats med en hel

del kostnader, som icke upptagits beträffande Nya Yarvet, ehuru de i lika

hög grad därstädes bleve behövliga. Yidare hava kommitterade med anledning

av myndigheternas tvekan om stadens ekonomiska bärkraft med avseende

å de erbjudna prestationerna från stadens sida upplyst, att Marstrands

stads skulder under de senaste 6 åren minskats med över 100,000 kronor,

under det att inga nya lån upptagits. Då stadens skulder för närvarande

ej överstege ett belopp av omkring 343,000 kronor, måste förutnämnda amortering

betraktas såsom fullt tillräcklig och väl motivera kommitterades upp
-

A låneförvaltningens

fortifikationsdepartoment.

Riks
antikvarien.

Av stadsfullmäktige

i Marstrand

utsedda

kommitterade

s. 26 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 14S.

fattning, att staden, utan att dess ekonomiska bärkraft rubbades, kunde

upptaga ett amorteringslån för gäldande av det belopp, som erfordrades för

anläggande av idrottsplats m. m. Under de senaste fyra åren liade uttaxeringen

i Marstrand fastställts till respektive kronor 9: 90, 9:65, 9: 15 och

9: 10, varav framginge, att skattetrycket under nämnda år minskats, samtidigt

som tillräckliga amorteringar å stadens skulder kunnat göras.

Med anledning av vad myndigheterna anfört rörande stadens erbjudande

i fråga om uppförande av en modern tvättinrättning hava kommitterade

meddelat, att en dylik tvättinrättning redan nu vore uppförd och i funktion,

samt att härav skulle följa en årlig besparing för skeppsgossekåren av minst

2,000 kronor genom fraktbesparing och billigare tvättpriser. Enligt uppgift

betalade skeppsgossekåren till den nya tvättinrättningen 25 öre per kg.,

under det att priset i Göteborg hittills varit 34 öre per kg. Det syntes därför,

som om kostnaden för tvätt framdeles skulle komma att ställa sig billigare

i Marstrand än i Göteborg.

Såväl de sakkunniga som vederbörande myndigheter synas vara ense om

att ett bibehållande av den nuvarande uppdelningen på två särskilda kårer

innebär den fördelaktigaste anordningen beträffande skeppsgosseinstitutionens

organisation. Stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona förordar

emellertid, att Marstrandskåren, därest den ej förlägges till Nya Yarvet,

sammanslås med skeppsgossekåren i Karlskrona, vars etablissemang skulle

utvidgas för att kunna mottaga det härav betingade ökade antalet gossar.

De skäl, som av de sakkunniga med instämmande av marinförvaltningen

och chefen för marinstaben anförts till förmån för en delad förläggning av

skeppsgossarna, hava synts mig övertygande, och jag kan därför icke biträda

förslaget om en sammanslagning av kårerna, så mycket mindre som

förverkligandet av detta förslag, enligt vad utredningen i ärendet giver vid

handen, skulle kräva betydande engångskostnader.

Såsom framgår av vad förut anförts, har den verkställda utredningen

kommit att i huvudsak inriktas på en jämförelse mellan Marstrand och

Nya Varvet. De sakkunniga hava nämligen, enligt min mening på goda

grunder, funnit sig böra utmönstra övriga av dem undersökta förläggningsalternativ.

Vid den prövning av fördelar och nackdelar beträffande Marstrand och

Nya Varvet, som sålunda företagits, hava starka meningsbrytningar gjort

sig gällande. De sakkunniga hava för sin del understrukit olämpligheten

av en blandad förläggning i Nya Varvet och framhållit de moraliska vådor,

som måste anses förknippade med en förläggning av skeppsgossarna i omedelbar

närhet till en stad av Göteborgs storlek och i grannskapet av dess

hamnkvarter. Såväl stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm

som kommendanten i Älvsborgs fästning dela de sakkunnigas betänkligheter

i berörda avseende. Övriga marinmyndigheter samt reservanten bland de

sakkunniga hava däremot ansett dessa farhågor icke böra tillmätas någon

större betydelse.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

För mig framstå ifrågavarande betänkligheter mot en förläggning till Nya

Yarvet såsom synnerligen tungt vägande. Olämpligheten av en sådan förläggning

av gossar i uppväxtåren synes mig vara uppenbar, och någon fullt

effektiv övervakning av gossarna i Nya Yarvet kan enligt min mening icke

åvägabringas. Vådorna av en blandad förläggning av vuxet manskap och

gossar torde icke heller böra underskattas. Såsom kommendanten i Alvsborgs

fästning uppgivit, har man i Nj a Yarvet att räkna med en kontingent

av omkring 100 man vuxet manskap. Det torde bliva omöjligt att på ett

nöjaktigt sätt avskilja gossarna från beröring med detta manskap, särskilt

som matinrättningen och marketenteriet skulle vara gemensamma för skeppsgossekåren

och den övriga till Nya Yarvet förlagda personalen.

Då ur dessa synpunkter Nya Yarvet enligt mitt förmenande är vida underlägset

Marstrand i fråga om lämpligheten såsom förläggningsort för skeppsgossekåren,

har jag kommit till den uppfattningen, att därest själva förläggningen

kan på ett tillfredsställande sätt ordnas i Marstrand, kåren bör

kvarbliva därstädes, även om de härmed förenade kostnaderna befinnas vara

något större än motsvarande utgifter vid en förläggning till Nya Yarvet.

Jag övergår härefter till en granskning av de beräknade engångskostnaderna

för de bägge alternativen.

Yad först beträffar logem entsfartyget Norrköping, råder full enighet

därom, att detsamma icke längre kan anses uppfylla de hygieniska krav,

som böra ställas på eu förläggning av här ifrågavarande art. Varvschefen

vid flottans station i Stockholm har även vitsordat, att om ej kostsamma

reparationer vidtagas, fartyget inom kort måste utdömas såsom kasernfartyg.

Med hänsyn härtill torde det vara uppenbart, att »Norrköping» icke bör för

framtiden ifrågakomma såsom förläggningsplats för skeppsgossarna, utan att

kåren, därest den fortfarande skall vara förlagd till Marstrand, bör inkaserneras

i land. Den i ärendet förebragta utredningen synes mig hava ådagalagt,

att en fullt nöjaktig förläggning för skeppsgossekåren kan anordnas i

Karlstens fästning. Yad angår de härmed förenade engångskostnaderna,

torde det, med hänsyn till de olika meningar, som härutinnan gjort sig

gällande, knappast vara möjligt att nu angiva en mera exakt kostnadssumma

för förläggningens ordnande i Marstrand. De sakkunnigas kostnadsberäkning

slutar å ett belopp av 230,000 kronor, medan marinförvaltningen och

chefen för marinstaben angivit engångsutgifterna till 480,000 kronor. Här

föreligger alltså en skillnad av icke mindre än 250,000 kronor. Myndigheternas

kostnadsförslag torde emellertid kunna avsevärt nedbringas. Sålunda

hava myndigheterna föreslagit uppförande av ett helt nytt exercis- och gymnastikhus

för en kostnad av 86,000 kronor. Enligt mitt förmenande kan

denna utgift helt bortfalla. Den utvidgning av det redan befintliga, staden

tillhöriga gymnastikhuset, som staden erbjudit sig att låta verkställa, torde

vara fullt tillfredsställande för kårens behov. Även åtskilliga andra av myndigheterna

beräknade utgiftsposter synas mig kunna uteslutas eller i allt fall

icke oväsentligt nedbringas. Å andra sidan torde de sakkunnigas förslag på

en del punkter böra kompletteras med av myndigheterna påyrkade anord
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

ningar, innebärande nödvändiga tillbyggnader och förbättringar. Jag anser

emellertid, att engångsutgifterna böra kunna hållas inom en kostnadsram

av 1150,000 kronor.

Vad härefter angår engångskostnaderna vid en förläggning till Nya Varvet,

hava dessa av myndigheterna beräknats till 126,000 kronor. Denna summa

torde emellertid böra i ej ringa män höjas, då engångsutgifterna här otvivelaktigt

blivit väl lågt uppskattade, medan kostnaderna i Marstrand tilltagits

rundligt. Sålunda hava vissa utgifter angivits såsom nödvändiga i

fråga om Marstrand men icke upptagits beträffande Nya Varvet, ehuru de

torde vara fullt lika behövliga därstädes. Vidare har någon kostnad för

kårens förflyttning till Nya Varvet ej beräknats. Slutligen är att märka,

att man måste räkna med att vissa krav på ersättning kunna komma att

resas av Marstrands stad, därest skeppsgossekåren förflyttas därifrån.

Vidkommande de årliga kostnaderna hava marinförvaltningen och chefen

för marinstaben beräknat, att utgifterna för underhåll av etablissemanget i

Nya Varvet och anläggningen i Marstrand skulle komma att uppgå till

ungefärligen lika stora belopp. Kostnaderna för personalens avlöning och

förplägnad m. m. hava av myndigheterna uppskattats till 12,000 kronor mera

i Marstrand än i Nya Varvet.

Underhållskostnaderna i Marstrand belöpa sig för närvarande enligt myndigheternas

uppgift till omkring 20,000 kronor för år, i vilket belopp jämväl

ingår kostnaden för underhåll av logementsfartyget Norrköping. Därest en

förläggning i Marstrand i land ordnas i enlighet med myndigheternas förslag,

hava dessa beräknat de årliga underhållskostnaderna till åtminstone

det dubbla beloppet mot nu, eller till minst 40,000 kronor. Enligt mitt

förmenande torde detta belopp vara för högt tilltaget. Vid bedömande av

de årliga underhållskostnaderna i Marstrand bör nämligen tagas i betraktande,

att desamma för närvarande till stor del hänföra sig till logementsfartyget

Norrköping. Därest skeppsgossekåren inkaserneras i land, komma

dessa medel att i stället kunna disponeras för underhåll av de nya förläggningslokalerna.

Myndigheterna hava vidare beräknat ifrågavarande kostnader

under förutsättning, att nybyggnads- m. fl. arbeten för kårens räkning

komme att verkställas i den omfattning, som av dem föreslagits. Då, såsom

jag förut antytt, en begränsning av nämnda arbeten torde kunna åvägabringas,

lärer därav även följa en minskning i de av myndigheterna angivna

årliga underhållskostnaderna.

Vad åter beträffar de årliga kostnaderna för förvaltning och ekonomipersonal,

torde det icke kunna bestridas, att desamma skulle komma att ställa

sig lägre i Nya Varvet än vad för närvarande är fallet i Marstrand. I likhet

med de sakkunniga hyser jag dock den uppfattningen, att ett förläggande

av skeppsgossekåren i land i Marstrand måste kunna medföra viss minskning

av behovet av handräcknings- och ekonomipersonal.

Det bör vidare icke förbises, att vissa hyresinkomster från Nya Varvet

skulle komma att bortfalla, därest skeppsgossekåren förlädes därstädes. Med

hänsyn härtill samt i betraktande av att underhållskostnaderna, såsom jag

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

förut framhållit, torde komma att i Marstrand ställa sig lägre än vad myndigheterna

beräknat, lärer man kunna utgå ifrån, att de årliga kostnaderna

i Nya Varvet icke skulle bliva mycket billigare än i Marstrand och att

under alla förhållanden skillnaden i utgifter icke kan beräknas bliva så avsevärd,

att den bör tillmätas någon avgörande betydelse vid förläggningsfrågans

bedömande.

Vad angår frågan, huruvida det särskilda avlöningstillägg, som enligt

kungl. brev den 17 maj 1907 för närvarande åtnjutes av viss personal i

Marstrand, fortfarande bör utgå även efter kårens förläggning i land, torde

man icke nu kunna taga slutlig ståndpunkt till detta spörsmål, utan lärer

frågan framdeles böra upptagas till förnyat övervägande.

Marinförvaltningen och chefen för marinstaben hava givit uttryck åt eu

viss tvekan rörande Marstrands stads möjligheter att utan höjning av stadens

utdebitering, med därav följande konsekvenser rörande dyrortsgrupperingen,

inom en nära framtid förverkliga de av staden gjorda erbjudandena,

särskilt beträffande anläggande av idrottsplats och utvidgning av gymnastikhuset.

Enligt vad kommitterade för Marstrands stadsfullmäktige upplyst,

har emellertid uttaxeringen de senaste åren nedgått, samtidigt som staden

minskat sin skuldbörda. Myndigheternas farhågor i förevarande avseende

synas alltså vara skäligen obefogade.

Den av mig lämnade redogörelsen för engångs- och årliga kostnader i

Marstrand och Nya Yarvet torde giva vid handen, att Marstrandsförslaget

ställer sig särskilt i fråga om förstnämnda kostnader ej oväsentligt dyrbarare.

Jag har emellertid ansett så övervägande skäl tala för kårens definitiva

förläggning i Marstrand, att jag likväl finner mig böra förorda detta

alternativ, dock under förutsättning, att staden vidhåller sina gjorda erbjudanden.

Det torde böra ankomma på marinförvaltningen att härom träffa

bindande avtal med stadsfullmäktige i Marstrand, vilket avtal torde böra

föreligga, innan Kungl. Maj:t meddelar beslut i förläggningsfrågan.

Enligt vad jag under hand inhämtat, torde logementsfartyget Norrköping

kunna användas för sitt nuvarande ändamål åtminstone till hösten 1929.

Emellertid synes det mig nödvändigt, att redan nästkommande budgetår

vissa arbeten påbörjas för kasernförläggningens ordnande i land. För bestridande

av kostnaderna härför torde i första hand böra anlitas det belopp

av 77,000 kronor, som återstår av de utav 1925 års riksdag för omändring

av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande

ställda medel. Riksdagens medgivande att för här ifrågavarande ändamål få

disponera sagda belopp torde nu böra inhämtas. Någon framställning om

anvisande av ytterligare medel för bestridande av engångskostnader för förläggningens

ordnande torde däremot icke behöva göras hos årets riksdag,

utan synes härmed kunna anstå till nästkommande år.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

dels besluta, att den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren skall kvar
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

bliva på sin nuvarande förläggningsort och, sedan erforderliga omändringsarbeten

blivit verkställda, förläggas i land i Karlstens fästning;

dels och medgiva, att av de utav 1925 års riksdag för omändring av f. d.

pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande ställda

medel må tagas i anspråk ett belopp av 77,000 kronor för verkställande av

vissa för skeppsgosseförläggningen i Karlstens fästning erforderliga tillbyggnads-

och ändringsarbeten.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

W. G. O. Montgomery.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning. a1 i texten
  2. SU 1928:152 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning. s. 1 i texten