Sök i Ratio Lex

Angående beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs län m. in

1928-03-02 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:150, Angående beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs län m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

1

Nr 150.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående beredande

av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret

och länsstyrelsen i Kopparbergs län m. in.; given

Stockholms slott den 2 mars 1928.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 2 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löpgren. statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Meurling anför efter gemensam beredning

med cheferna för social- och jordbruksdepartementena:

I skrivelse den 13 januari 1927 framlade byggnadsstyrelsen förslag till uppförande

å landsstatshusets tomt i Falun av nybyggnad för det i landsstatshuset

inrymda lantmäterikontoret i Kopparbergs län samt till de nuvarande lantmäterikontorslokalernas

iordningställande för länsstyrelsen i nämnda län, och

hemställde byggnadsstyrelsen, att för ifrågavarande arbeten, vilka beräknades

draga en kostnad av 348,500 kronor, måtte för budgetåret 1927—1928 anvisas

150,000 kronor.

Berörda förslag föranledde icke framställning till 1927 års riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 126 haft. (Nr 150.) 499 S8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majis proposition nr 150.

I två likalydande motioner (T: 3 och IT: 14) hemställdes på anförda skäl, att

anslag måtte anvisas för genomförande av det av byggnadsstyrelsen framlagda

förslaget.

Riksdagen (skrivelse nr 222) anförde, att riksdagens vederbörande utskott

efter avlagt besök på platsen ansett sig kunna vitsorda vad i de väckta motionerna

anförts rörande de nuvarande lantmäterikontorslokalernas otillräcklighet

och vådorna härav ur arbetssynpunkt samt att i landsstatshuset överhuvud den

nuvarande utrymmesbristen vore mycket framträdande. Det framlagda förslaget

till en nybyggnad för lantmäterikontoret torde ock, såvitt riksdagen kunde

finna, erbjuda en lämplig lösning av förevarande lokalfråga. Då emellertid

riksdagen ansett vanskligt att på enskild motion fatta slutlig ståndpunkt till

förslaget, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om skyndsam

utredning samt framlägga därav föranlett förslag rörande nya lokaler för sagda

lantmäterikontor.

Då den av riksdagen avsedda utredningen vid tiden för avlåtande av innevarande

års statsverksproposition icke var slutförd, har Kungl. Maj:t i berörda

proposition (sjätte huvudtiteln, punkt 49) föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för beredande av förbättrade

lokaler för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs län för

budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

Sedan ifrågavarande utredning numera fullbordats, anhåller jag att få underställa

föreliggande fråga Kungl. Maj:ts prövning.

Landsstatshuset i Falun, beläget vid Åsgatan därstädes, utgöres av dels en

huvudbyggnad i två våningar och vindsvåning och dels en i anslutning till

huvudbyggnaden från dess mitt vinkelrätt inåt tomten uppförd tillbyggnad i

två våningar utan nämnvärt vindsutrymme. Av lokalerna i landsstatshuset disponerar

länsstyrelsen hela tillbyggnaden samt i huvudbyggnaden hela bottenvåningen

(13 rum), i våningen en trappa upp 4 rum och i vindsvåningen 3 rum.

Lantmäterikontoret förfogar över återstående 10 rum i våningen en trappa upp

samt ett rum i vindsvåningen. I sistnämnda våning finnes dessutom en bostad

om två rum och kök för den ene av länsstyrelsens expeditions vakter. Å landsstatshusets

tomt finnas en mindre byggnad, innehållande bostad för den andre

expeditionsvakten, samt ett uthus.

I sin ovanberörda skrivelse den 13 januari 1927 har byggnadsstyrelsen beträffande

förslaget till nybyggnad för lantmäterikontoret in. m. anfört följande:

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 30 oktober 1925 hade länsstyrelsen i

Kopparbergs län hemställt om åtgärder för tillgodoseende av länsstyrelsens behov

av ökat lokalutrymme genom att för nämnda ändamål toges i anspråk de

av lantmäterikontoret i länet disponerade lokalerna i landsstatshuset. Vidare

hade från såväl lantmäteristyrelsen som överlantmätaren i Kopparbergs län

framhållits, att lantmäterikontorets nämnda lokaler numera vore för kontoret

otillräckliga och i vissa delar olämpliga, varför nya lokaler borde beredas lantmäterikontoret.

Med anledning härav hade byggnadsstyrelsen låtit uppgöra ett förslag till

en lösning av omförmälda lokalfrågor, vilket förslag avsåge uppförande å landsstatshusets

tomt av en särskild byggnad för lantmäterikontoret ävensom verk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

3

ställande av vissa ändringsarbeten inom landsstatshuset, vilka stode i samband

med att länsstyrelsen skulle övertaga lantmäterikontorets nuvarande lokaler.

Kostnaderna för genomförandet av ifrågavarande förslag hade av byggnadsstyrelsen

beräknats till 348,500 kronor, varav 286,500 kronor belöpte på lantmäterikontorets

nybyggnad och återstoden, 62,000 kronor, på ändringsarbetena

inom landsstatshuset.

I ett över ifrågavarande förslag den 31 december 1926 avgivet yttrande hade

lantmäteristyrelsen anfört, bland annat, följande:

Det föreliggande nybyggnadsförslaget syntes ägnat att på ett lyckligt sätt

avhjälpa det trängande behov av ökat utrymme och lämpliga lokaler, som sedan

en längre tid gjort sig synnerligen kännbart i fråga om lantmäterikontorets nuvarande

lokaler och som redan för den närmaste framtiden till följd av den livligare

jorddelningsverksamheten inom länet bleve än större. Förslaget stode i

överensstämmelse med de grundlinjer i fråga om anordningar vid nybyggnad

för lantmäterikontor, som kommit till uttryck i det redan avgivna förslaget till

nybyggnad för Jämtlands läns lantmäterikontor, och då förslaget beträffande

såväl rums- och våningsindelning som anordningarna i övrigt enligt lantmäteristyrelsens

förmenande genomförts på ett praktiskt och tilltalande samt på ett

efter de lokala förhållandena väl avpassat sätt, funne lantmäteristj^relsen sig

utan förbehåll kunna ansluta sig till detsamma. Såsom lantmäteristyrelsen redan

i skrivelse den 17 september 1926 angående lantmäterikontorens i länen

lokaler framhållit, förelåge trängande behov av utvidgning av lantmäterikontorets

i Kopparbergs län utrymme, och hade lantmäteristyrelsen däri räknat

med att förslag till slutligt ordnande av lokalfrågan för detta kontor skulle

kunna underställas Kungl. Maj:t så tidigt, att detsamma kunde föreläggas 1927

års riksdag.

Vidare hade länsstyrelsen i Kopparbergs län över förslaget avgivit yttrande

av den 5 januari 1927 och därvid endast framställt några smärre erinringar

mot detsamma, vilka numera blivit i förslaget iakttagna.

För sin del finge byggnadsstyrelsen vitsorda vad länsstyrelsen i Kopparbergs

län respektive lantmäteristyrelsen framhållit beträffande behovet av beredande

av ökat lokalutrymme för länsstyrelsen samt större och i övrigt lämpligare

lokaler för lantmäterikontoret i länet, vilket lokalbehov enligt styrelsens

mening på ett tillfredsställande sätt skulle tillgodoses genom de i här

ifrågakomna förslag avsedda nybyggnads- och ändringsarbeten.

över byggnadsstyrelsens förslag har 1927 års besparing snämnd den 19 november

1927 avgivit utlåtande samt därvid föreslagit, att landsstatshuset skulle

dels påbyggas med en tredje våning, avsedd till arbetslokaler för lantmäterikontoret,

och dels vid ena gaveln tillbyggas med en flygelbyggnad i tre våningar,

vari nämnda kontors arkiv skulle inrymmas, och skulle sålunda

våningen en trappa upp i landsstatshuset helt upplåtas till länsstyrelsen. Härigenom

skulle kostnaderna för dessa lokalfrågors lösning kunna nedbringas till

222,900 kronor.

över besparingsnämndens förslag hava utlåtanden avgivits av länsstyrelsen

i Kopparbergs län den 1 december 1927, lantmäteristyrelsen den 7 december

1927 och byggnadsstyrelsen den 12 januari 1928, och hava samtliga dessa myndigheter

avstyrkt förslaget.

Länsstyrelsen har avstyrkt förslaget dels emedan därigenom icke nöjaktigt

tillgodosåges nu föreliggande utrymmesbehov och dels av estetiska skäl.

Lantmäteristyrelsen har grundat sitt avstyrkande huvudsakligen dels på de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

otillfredsställande belysningsförhållandena inom de föreslagna arkivlokalerna

och dels på sagda lokalers olämpliga belägenhet i förhållande till arbetslokalerna,

vilket skulle medföra, att de långa transporterna av arkivalierna komme

att kräva mera tid och arbetskrafter samt verka förslitande på arkivalierna.

Sedan besparing,snämnden avgav sitt utlåtande, har emellertid frågan kommit

i annat läge, i det att förslag väckts att förlägga den föreslagna nybyggnaden

för lantmäterikontoret å ett mellan landsstatshusets tomt och Trotsgatan

beläget, kronan tidigare tillhörigt område om 1,652 kvadratmeter, numera benämnt

tomten nr 5 i kvarteret nr 5, vilket länsstyrelsen i Kopparbergs län på

grund av Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1890 genom köpebrev den 12 juni

samma år för en köpeskilling av 4,130 kronor försålt till Orsa, Älvdalens, Särna,

Lima, Transtrands, Yänjans, Svärdsjö och Envikens socknars skogsmedelsfonder

och å vilket område en mindre byggnad för fondernas räkning är uppförd.

Med skrivelse den 3 januari 1928 har länsstyrelsen överlämnat protokoll, hållet

vid sammanträde å landskontoret i Falun den 29 december 1927 med ombud

för nämnda socknars jordägare, varav inhämtas, att bemälda ombud enhälligt

beslutat att överlåta ifrågavarande tomt nr 5 med byggnad till kronan under

villkor, att fondstyrelserna i den blivande lantmäterikontorsbyggnaden för all

framtid kostnadsfritt tillförsäkrades dels antingen ett sammanträdesrum om

minst 25 kvadratmeters golvyta eller två för samma ändamål avsedda rum om

tillsammans 30 kvadratmeters golvyta, dels ock för förvaring av värdehandlingar

m. m. ett därmed förbundet betryggande kassavalv om minst 18 kvadratmeters

golvyta ävensom, likaledes för framtiden kostnadsfritt, ljus och värme

i dessa utrymmen. För egen del har länsstyrelsen på det livligaste förordat en

sådan lösning av denna fråga.

I sitt utlåtande den 12 januari 1928 anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande:
I

och för nä,rmare bedömande av lämpligheten av den av besparingsnämnden

förordade lösningen av förevarande lokalfrågor genom en på- och tillbyggnad

av landsstatshuset hade byggnadsstyrelsen låtit uppgöra ett förslag, vid vars

utarbetande det av nämnden framlagda programmet tagits till utgångspunkt.

Därvid hade det emellertid visat sig nödvändigt att göra vissa avvikelser från

nämnda program för att i möjligaste grad tillgodose av lantmäteristyrelsen

framställda önskemål i fråga om utrymme och lokaldisposition. Sålunda hade

exempelvis inom den föreslagna tillbyggnaden vid landsstatshusets ena gavel

endast de två översta våningarna avsetts för lantmäterikontorets arkiv, då det

av praktiska skäl ansetts synnerligen olämpligt att förlägga arkivet till tre olika

våningar. Bottenvåningen i tillbyggnaden skulle enligt förslaget disponeras

av länsstyrelsen, och skulle lantmäterikontorets arkiv i ersättning härför tilldelas

ett lika stort utrymme i våningen 1 trappa upp i det nuvarande landsstatshuset.

Vidare hade det visat sig nödvändigt att för erhållande av någorlunda

tillfredsställande utrymmen för lantmäterikontorets tjänstelokaler låta

förslaget jämväl omfatta en påbyggnad i en våning av landsstatshusets mot

gården förlagda flygel, däri länsstyrelsens sessionssal vore inrymd. Denna utvidgning

av besparingsnämndens program vore i främsta rummet betingad av

att det med hänsyn till befintliga innermurar och skorstensstockar, fönsteravstånd

m. m. icke visat sig möjligt att åstadkomma en fullt rationell uppdelning

av det lokalutrymme, som erhölles genom en påbyggnad av landsstatshuset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai:ts proposition nr 150.

o

En jämförelse mellan länsstyrelsens och lantmäterikontorets nuvarande

lokalutrymmen och de utvidgade utrymmen, som skulle erhållas genom de

alternativt föreslagna lösningarna av förevarande lokalfråga, framginge av

följande tabell:

Nuvarande

Byggnads-

styrelsens

Besparings-

Det utarbetade

till- och

1. Länsstyrelsens lokaler (utom

nybyggnads-

förslag

program

påbyggnads •

förslaget

arkiv och sessionssal).

Tjänsterum, kvm.....................

588-35

844

727-5

727-5

11. Lantmäterikontorets lokaler.

Tjänsterum, kvm..........

211

463

384

446

Arkiv, kvm.....................

191

433

297

393

Summa kvm.

405

896

681

839

Expeditionsvaktbostäder (2 rum och.

kök), antal lägenheter...... ......

O

u

3

1

2

Den i ärendet verkställda utredningen hade givit vid handen, att, ehuru

landsstatshusets på- och tillbyggnad ingalunda kunde anses vara den mest rationella

lösningen av lantmäterikontorets lokalfråga, kontoret likväl härigenom

skulle erhålla någorlunda tillfredsställande lokaler. Beaktas borde dock särskilt,

att arkivutrymmena inom tillbyggnaden komme att bliva otillräckligt belysta

samt att korridorerna inom 1 andsstatshuset skulle åt detta håll bliva

mörka. Vad länsstyrelsens lokalfråga beträffade, skulle visserligen genom påoch

tillbyggnadsförslaget länsstyrelsen erhålla en ökning av sitt nuvarande

lokalutrymme, men skulle länsstyrelsen gå miste om en del i den nuvarande

vindsvåningen befintliga, till länsstyrelsens framtida disposition tidigare avsedda

rum, och kunde förslaget därför med hänsyn till vad länsstyrelsen i sitt

utlåtande anfört icke anses fullt nöjaktigt tillgodose länsstyrelsens oundgängliga

utrymmesbehov.

Genomförandet av det upprättade på- och tillbyggnadsförslaget skulle draga

en byggnadskostnad av 255,000 kronor jämte 10,000 kronor för förhyrning under

byggnadstiden av provisoriska lokaler för såväl vissa delar av länsstyrelsen

som för lantmäterikontoret ävensom för flyttningskostnader eller sålunda tillhopa

265,000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen tidigare framlagda nybyggnadsförslaget beräknades

ursprungligen draga en kostnad av 348,500 kronor. Enligt vad eu verkställd

förnyad kostnadsutredning givit vid handen torde emellertid nämnda

kostnadssumma kunna minskas med 20,000 kronor.

Därest nybyggnaden förlädes till ovanberörda, skogsmedelsfonderna tillhöriga

område — något som byggnadsstyrelsen på i det följande närmare angivna

grunder funne synnerligen lämpligt — skulle den i nybyggnadsförslaget

förutsatta rivningen av de å gården befintliga båda flygelbyggnaderna, av vilka

den ena innehölle en expeditionsvaktbostad, icke behöva ifrågakomma, varför

nyinredning av en expeditionsvaktlägenhet i landsstatshuset kunde utgå, varjämte

de i samma förslag avsedda arbetena för uppförande av stängsel mellan

de båda tomtområdena samt en del nödvändiga planeringsarbeten skulle kunna

uteslutas. Till följd härav komme kostnaderna för nybyggnadsförslagets genomförande

att minskas med ytterligare 18,500 kronor, och skulle förslaget sålunda

under ovan angivna förutsättning betinga en sammanlagd kostnad av 310.000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

För ett närmare bedömande av vilken lösning av förevarande lokalfråga, antingen

genom på- och tillbyggnad eller genom nybyggnad, som ställde sig ekonomiskt

fördelaktigast torde i första band eu jämförelse böra göras mellan

priset per kvadratmeter nyttig golvyta i det ena och det andra fallet. Enligt

på- och tillbyggnadsförslaget skulle erhållas en ökning av den effektiva golvytan

(inklusive en expeditionsvaktbostad) av sammanlagt 638 kvadratmeter och

priset per kvadratmeter nyttig golvyta bliva 415 kronor. Enligt nybyggnadsförslaget

skulle erhållas en ökning av den effektiva golvytan (inklusive två

expeditionsvaktbostäder) av 877 kvadratmeter, vilket gåve ett pris per kvadratmeter

nyttig golvyta av 350 kronor. Härav framginge, att nybyggnadsförslaget

skulle betinga ett icke obetydligt lägre enhetspris per kvadratmeter nyttig golvyta

än på- och tillbyggnadsförslaget. Med hänsyn härtill och då nybyggnadsförslaget,

ehuru detsamma i avseende å såväl utrymme som lokalernas rationella

anordnande innebure eu långt mera tillfredsställande lösning av förevarande

lokalfråga, icke komme att betinga en större merkostnad än 45,000 kronor,

funne byggnadsstyrelsen tillräckligt bärande ekonomiska skäl icke föreligga

för ett förordande av på- och tillbyggnadsförslaget.

Härtill komme, att styrelsen i likhet med länsstyrelsen ställde sig mycket

tveksam rörande lämpligheten ur estetisk synpunkt att verkställa den ifrågasatta

på- och tillbyggnaden av landsstatshuset. En dylik på- och tillbyggnad

skulle komma att icke blott förändra byggnadens nuvarande karaktär utan även

åstadkomma en betydande omgestaltning av den nuvarande gatubilden. Landsstatshuset:,

vilket vore beläget vid Åsgatan, som här hade en bredd av allenast

8.85 meter, vore ett tvåvånings stenhus med eu mycket god, gammaldags enkel

men värdig prägel. Dess fasad mot gatan vore symmetriskt avvägd med mittaxeln

betonad av ett portalparti och en frontespis. Vid vardera gaveln vore

lämnat ett fritt obebyggt område, varigenom byggnadens monumentalitet och

självständighet i förhållande till omgivningen ytterligare betonades. Närliggande

byggnader utgjordes av låga enkla tvåvåningshus, och hade det snett

emot landsstatshuset på andra sidan Åsgatan belägna länsresidenset en höjd av

två och en halv våningar. Bebyggelsen omkring landsstatshuset hade sålunda

givits en enhetlig utformning, som representerade ett bestämt skönhetsvärde,

vars bevarande måste anses vara ett allmänt intresse. Denna enhetlighet skulle

emellertid i mycket betänklig grad rubbas, därest landsstatshuset skulle påbyggas

med en våning. Härjämte borde beaktas, att byggnaden härigenom

skulle erhålla en höjd, som med 2 meter överstege den maximihöjd, som enligt

bestämmelserna i byggnadsstadgan för rikets städer i förevarande fall skulle

få förekomma, därest det varit fråga om en enskild byggnad, samt att påbyggnaden

skulle komma att försämra belysningsförhållandena inom motstående

fastigheter på andra sidan av den smala Åsgatan. Vidare skulle en tillbyggnad

vid ena gaveln komma att helt förrycka den symmetriska utformningen av

byggnadens gatufasad, vartill jämväl komme, att tillbyggnaden, som skulle

sträcka sig ända ut till tomtgränsen, här måste förses med en brandmur, som

med två våningars höjd skulle komma att överskjuta intilliggande byggnad,

ett förhållande, som ur utseendesynpunkt givetvis måste anses vara synnerligen

otillfredsställande.

På grund av vad sålunda anförts avstyrker byggnadsstyrelsen en lösning

av lantmäterikontorets och länsstyrelsens i Kopparbergs län lokalfrågor genom

på- och tillbyggnad av landsstatshuset. Beträffande förslaget till nybyggnad

för lantmäterikontoret anför byggnadsstyrelsen slutligen:

Denna fråga hade kommit i ett i viss mån ändrat och än fördelaktigare läge

än vad tidigare varit fallet genom erbjudandet att till staten kostnadsfritt på

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150. 7

vissa villkor överlåta ovan omförmälda, skogsmedelsfonderna tillhöriga tomtområde.

Den sålunda ifrågasatta utvidgningen av 1 andsstatshusets tomt, som

givetvis komme att i avsevärd grad öka denna tomts värde i och för sig, möjliggjorde

en förläggning av nybyggnaden, som skulle medföra den stora fördelen,

att landsstatshusets nuvarande tomtområde skulle lämnas helt obeskuret

med möjlighet för framtida lokalutvidgningar. Vidare skulle nybyggnaden vid

en sådan förläggning genom en direkt omkastning av byggnadens planer kunna

erhålla ingång från gatan, varjämte, såsom ovan framhållits, vissa tidigare föreslagna

stängsel- och planeringsarbeten icke skulle behöva komma till utförande.

I detta sammanhang finge byggnadsstyrelsen framhålla, att den på det till utvidgning

avsedda området befintliga byggnaden skulle rivas, och torde rivningskostnaderna

ungefär motsvaras av det materialvärde, denna byggnad representerade.

Beträffande de av vederbörande fondstyrelser uppställda villkoren

för områdets överlåtande till statsverket hade en verkställd undersökning

givit vid handen, att någon svårighet att uppfylla dessa villkor icke torde möta.

Sålunda skulle, enligt vad chefen för lantmäteristyrelsen meddelat, till fondstyrelsernas

förfogande kunna ställas det å bilagda förändrade planritningar

över nybyggnaden med sammanträdesrum betecknade, i byggnadens bottenvåning

belägna rummet om 25 kvadratmeter, vilket tidigare varit avsett till

rum för assistent, jämte ett därunder i källarvåningen tidigare som reservrum

angivet utrymme, som nu skulle inredas till kassavalv, varvid en särskild trappa

skulle anordnas som förbindelseled mellan de båda utrymmena. Dessa anordningar

droge emellertid en del kostnader, vilka av byggnadsstyrelsen beräknats

till 6,500 kronor, vadan alltså den totala kostnaden för nybyggnadsförslaget

skulle komma att höjas till 316,500 kronor.

Vad beträffade de kostnader, som statsverket skulle få vidkännas för de två

utrymmenas uppvärmning och belysning, torde desamma komma att bliva mycket

obetydliga.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker alltså, att det statsverket gjorda erbjudandet i

avseende på ovanberörda tomt nr 5 måtte antagas, samt hemställer under denna

förutsättning om godkännande av den förändrade förläggningen av nybyggnaden

för lantmäterikontoret jämte därmed sammanhängande förändringar beträffande

plandispositionen inom sagda byggnad.

Att de nuvarande lokalerna för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs

län i landsstatshuset i Falun äro otillräckliga och i övrigt mindre tillfredsställande

har vitsordats såväl av samtliga i ärendet hörda myndigheter

som av riksdagen. Senast har dylikt uttalande gjorts av riksdagens år 1927

församlade revisorer, vilka ansett frågan om ökat lokalutrymme för ovanberörda

myndigheter i Falun böra med det snaraste vinna sin lösning. Det trängande

behovet av förbättrade lokaler torde alltså få anses styrkt, och då erforderlig

utredning rörande åtgärder för detta behovs tillgodoseende numera föreligger,

anser jag frågan härom böra underställas innevarande års riksdag.

Berörda utredning har givit till resultat två olika förslag för lokalfrågans

lösning. Byggnadsstyrelsen har sålunda föreslagit uppförande av en nybyggnad

för lantmäterikontoret samt disponerande av landsstatshuset i dess helhet

för länsstyrelsens behov, medan 1927 års besparingsnämnd åter ifrågasatt

påbyggande av nämnda hus med ytterligare en våning samt en tillbyggnad

vid ena gaveln. Även om genomförandet av sistnämnda förslag kan ske

för en mindre kostnad än nybyggnadsförslaget. äro med detsamma för
-

Departeraenti
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 0.

bundna olägenheter, särskilt för lantmäterikontoret. Förslaget har också

rönt motstånd av de myndigheter, som skulle beröras därav. Men även i

sitt av byggnadsstyrelsen modifierade skick är på- och tillbyggnadsförslaget

alltjämt behäftat med vissa olägenheter, särskilt i avseende å belysningsförhållandena

inom vissa delar av den utvidgade landsstatsbyggnaden

och ur arkitektonisk synpunkt, vartill kommer, att det genom detta förslag

vunna ökade utrymmet skulle draga en större kostnad för ytenhet än den lokalökning,

som erhålles genom nybyggnadsförslaget. Genom sistnämnda förslag åter

tillgodoses för en avsevärd tid framåt på ett tillfredsställande sätt de krav, som

måste ställas på en lantmäterikontorslokal, samt därjämte önskemålen om förbättrade

lokaler för länsstyrelsen, och har förslaget jämväl förordats av såväl

lantmäterimyndigheterna som länsstyrelsen. Genom den numera yppade möjligheten

att förlägga lantmäterikontorsbyggnaden till skogsmedelsfondernas

tomt har detta alternativ kommit att framstå såsom än fördelaktigare för statsverket,

då sagda byggnad därigenom kommer att erhålla ett ur flera synpunkter

ännu bättre läge än om det förlädes å landsstatshusets nuvarande tomt, varjämte

det intrång å nämnda tomt, som lantmäterikontorets förläggande därstädes

skulle innebära, undvikes.

Med hänsyn till de fördelar, som — särskilt om man ser frågan på längre

sikt — äro förbundna med nybyggnadsförslaget, anser jag den större kostnaden

icke böra utgöra hinder för förslagets genomförande. Jag vill alltså tillstyrka,

att ifrågavarande, skogsmedelsfonderna tillhöriga tomt återförvärvas för statsverkets

räkning på de därför uppställda villkor samt att å sagda tomt uppföres

en nybyggnad för lantmäterikontoret och därefter dettas nuvarande lokaler i

landsstatshuset iordningställas för länsstyrelsens räkning, allt i enlighet med

byggnadsstyrelsens förslag, för en kostnad av 316,500 kronor. Härav torde för

budgetåret 1928—1929 böra anvisas ett belopp, motsvarande det i statsverkspropositionen

beräknade, eller 150,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att den Orsa m. fl. socknars skogsmedelsfonder

tillhöriga tomten nr 5 i kvarteret nr 5 i Falun må av statsverket

förvärvas på de i statsrådsprotokollet angivna villkor;

dels och för uppförande å berörda tomt av nybyggnad för lantmäterikontoret

i Kopparbergs län samt för iordningställande av

kontorets nuvarande lokaler för länsstyrelsen i nämnda län för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av .......................... kronor 150,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenHegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

Ur protokollet:

Nils Ilellenius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:125 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av förbättrade lokaler för lantmäter ikontor et och länsstyrelsen i Kopparbe s. 9 i texten
  2. SU 1928:72 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs län in. rn. a1 i texten