Sök i Ratio Lex

Angående avskrivning av ett till föreningen Faktoribostäder u. p. a. utlämnat lån

1928-02-03 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:49, Angående avskrivning av ett till föreningen Faktoribostäder u. p. a. utlämnat lån

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

O

Nr 49.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avskrivning

av ett till föreningen Faktoribostäder u. p. a.

utlämnat lån; given Stockholms slott den 3 februari

1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Rosén anför:

Sedan på grund av den i Eskilstuna alltjämt ökade bostadsbristen fråga

uppkommit om vidtagande av åtgärder för anskaffande av bostadslägenheter

för arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori samt arméförvaltningens

artilleridepartement i avgivet utlåtande den 23 april 1917 över eu av stadsfullmäktige

i nämnda stad i ämnet gjord, av Kungl. Maj:ts befallningskavande

i Södermanlands län överlämnad framställning hemställt om äskande hos

riksdagen av medel för uppförande av bostadshus för ifrågavarande ändamål

enligt angiven plan, ingav artilleridepartementet, enär förslag framkommit

om byggnadsfrågans realiserande på annat än föreslaget sätt, med skrivelse

1603 27

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

till Kungl. Maj:t den 26 maj 1917 en i anledning liärav verkställd utredning,

därvid departementet förklarade sig vidhålla sin i nyssberörda utlåtande

gjorda framställning. Därest emellertid Kungl. Maj:t skulle anse det vara

för sent att hos den då församlade riksdagen göra framställning om anvisande

å extra stat av anslag för ändamålet, hemställde departementet, att

Kungl. Maj:t på grund av föreliggande verkliga behov måtte av tillgängliga

medel förskottsvis anvisa det för byggnadsföretaget erforderliga beloppet

eller högst 400,000 kronor. Då icke något av de under artilleridepartementets

förvaltning ställda anslag kunde för ändamålet anlitas, föreslog departementet,

att beloppet måtte få förskjutas från fjärde huvudtitelns arrende-,

jordskylds- och tomtöresmedel.

Över denna framställning avgav arméförvaltningens civila departement

den 24 juli 1917 utlåtande och överlämnade därvid en till artilleridepartementet

ingiven och av samma departement jämte eget yttrande till civila

departementet insänd skrift, däri föreningen Faktoribostäder u. p. a. — som

bildats bland arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori med ändamål

att, efter avtal med Kungl. Maj:t och kronan om upplåtelse med ägandeeller

nyttjanderätt av byggnadstomter å den under gevärsfaktoriet lydande

utmarken till kronohemmanet Gredby, därstädes bereda bostäder för sina

medlemmar —• anhöll, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att föreningen för

uppförande av bostadshus tinge av statsmedel, på siitt och under villkor

Kungl. Maj:t ville föreskriva, erhålla lån i mån av behov intill ett belopp

av 300,000 kronor mot skyldighet att erlägga ränta och efter tillgång verkställa

amortering å lånet av inflytande arrendeavgifter.

I sitt nyssberörda yttrande förklarade artilleridepartementet, att behovet

av bostadshus för arbetare vid faktoriet vore oavvisligt, samt meddelade

tillika, att redan över ett tiotal arbetare vore utan möjlighet att till hösten

1917 anskaffa bostad i Eskilstuna eller så närliggande samhällen, att de,

med bostad därstädes, kunde fortsätta med sin anställning vid faktoriet. I

anslutning till ovannämnda förenings framställning och artilleridepartementets

i berörda skrivelse den 26 maj 1917 gjorda förslag ansåge departementet

sig därför böra hemställa om medgivande, att försträckning för

uppförande av bostadshus tinge på sätt, varom föreningen hemställt, lämnas

densamma från arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen, mot villkor att

arrendeavgifterna för de sålunda uppförda bostadshusen, vilka borde fastställas

till minst 300 kronor årligen för hus med ett rum och kök samt

minst 375 kronor årligen för hus med två rum och kök, inginge till nämnda

fond. Endast oundgängligen nödvändiga bostadshus borde uppföras. Departementet

ämnade ock taga i övervägande, om eller i vad mån framställning

komme att göras om försäljning av utmarken till Gredby och i sammanhang

därmed även om försäljning av därå befintliga bostadshus, varom överenskommelse

med föreningen skulle i sådant fall träffas.

Civila departementet anförde i sitt förenämnda utlåtande för egen del,

att något formellt hinder icke syntes förefinnas mot att av arrende-, jordskylds-

och tomtöresmedlen disponera det belopp intill 300,OCK) kronor, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mahts proposition nr 49. 1

kunde finnas böra såsom försträckning lämnas föreningen för uppförande

av bostadshus.

Vid ärendets föredragning den 13 augusti 1917 fann Kungl. Maj:t, med

anledning av vad sålunda förekommit, gott medgiva, att ett belopp intill

300,000 kronor från fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel

finge för nu ifrågavarande ändamål såsom lån tillhandahållas ornförmälda

förening under villkor,

att räntan å lånet skulle utgå med en halv procent utöver gällande depositionsränta,

att medel finge försträckas endast i den män, byggnadsverksamheten fortskrede,

och efter artilleridepartementets beprövande,

att tomt med därå uppförda bostadshus ej finge uthyras mot lägre hyra

än som av artilleridepartementet bestämdes,

att föreningen förbunde sig att använda alla inflytande arrende- och hyresmedel,

efter det nödiga reparationer bekostats, till ränta och amortering å

det lånade kapitalet,

att fördenskull förfallna arrenden och hyror skulle inbetalas till Carl

Gustafs stads gevärsfaktori för att på angivna sätt handhavas av dess kassaförvaltning

för föreningens räkning,

att såväl byggnadsmateriel som byggnader brandförsäkrades på tillfredsställande

sätt och i enlighet med de anvisningar, som lämnades av styresmannen

för gevärsfaktoriet, samt

att brandförsäkringsbreven förvarades hos gevärsfaktoriets kassaförvaltning

såsom säkerhet för de till föreningen försträckta medlen;

och skulle artilleridepartementet äga att utfärda de närmare föreskrifter,

som till befrämjande av säkerheten för de försträckta medlen eller eljest

kunde anses erforderliga.

Med ändring av i brevet den 13 augusti 1917 meddelad föreskrift medgav

Kungl. Maj:t sedermera genom beslut den 6 september 1918 och den 11 juli

1919, att räntan å det till föreningen utlämnade statslånet finge tillsvidare

utgå med tre procent.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 juli 1925 anförde arméförvaltningens

fortifikations- och civila departement följande.

Köreningen Eaktoribostäder u. p. a. hade med användande av de genom

brevet den 13 augusti 1917 beviljade lånemedlen å mark, som tillhörde Carl

Gustafs stads gevärsfaktori, låtit uppföra ett antal bostadshus samt inhägnat

tomtplatsen och där låtit framdraga ledningar för gas, vatten och avlopp samt

för elektrisk belysning. Emellertid hade föreningen uti särskilda skrivelser

till arméförvaltningens vederbörande departement föreslagit, att statsverket

måtte mot återlämnande av de utav föreningen utfärdade låneförbindelserna

övertaga äganderätten till ovanberörda byggnader och ledningar. Såsom skäl

härför hade anförts, att, enär den mark, varå byggnaderna vore uppförda,

icke lämpligen kunde upplåtas med äganderätt, bostäderna i fråga icke

kunde bilda s. k. egna hem. Alternativt hade föreningen hemställt, att låneräntan

måtte nedsättas till två procent. Enär bostadshusen uppförts under

kristiden, hade nämligen kostnaderna blivit så avsevärda, att hyresinkomsterna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 4{t.

ej räckte till betalning av räntan å statslånet, brandförsäkringspremier, nödvändiga

reparationer in. m. Då liyrorna motsvarade de i allmänhet i Eskilstuna

gällande, kunde någon höjning därav icke heller vidtagas, med mindre

fara uppstode, att lägenheterna komme att stå outhyrda.

De av föreningen sålunda framställda förslagen till ordnande av föreningens

ekonomi hade hittills icke föranlett någon åtgärd.

Med skrivelse till arméförvaltningens civila departement den 18 juni 1925

hade nu styresmannen för gevärsfaktoriet överlämnat eu av nyssnämnda

förening upprättad, å ett belopp av 1,920 kronor slutande specifikation å

nödvändiga reparationsåtgärder å vissa föreningen tillhöriga byggnader. I

sin berörda skrivelse hade styresmannen erinrat om, att föreningen hittills

icke kunnat till fullo erlägga den fastställda räntan å statslånet, att emellertid

vidtagandet av vissa reparationer å bostadshusen numera vore oundgängligen

erforderligt för husens vidmakthållande, men att, därest kostnaderna

härför skulle bestridas av inflytande liyresmedel, möjligheten för statsverket

att erhålla ränta å det utlämnade statslånet komme att ytterligare minskas.

Med hänsyn till behovet av reparationernas omedelbara utförande hade

styresmannen likväl hemställt, att medgivande måtte lämnas föreningen att

av inflytande liyresmedel få för reparationer disponera högst ovannämnda

belopp, 1,920 kronor.

På sätt styresmannen erinrat, hade föreningen dittills icke till fullo guldit

ränta å statslånet, en underlåtenhet som jämväl föranlett anmärkning från

arméförvaltningens revision. Då emellertid departementen i likhet med

styresmannen ansåge ofrånkomligt, att föreningens fastigheter, vilka utgjorde

enda säkerheten för det till föreningen utgivna statslånet, bleve genom reparationer

vederbörligen underhållna, samt behovet av vissa reparationer å

fastigheterna vitsordats genom eu år 1924 av fortifikationsdepartementet

föranstaltad besiktning, ansåge departementen, som icke funnit anledning

till erinran mot den av föreningen nu upprättade kostnadsberäkningen, att

åtgärder borde vidtagas för arbetenas igångsättande.

Om ansökningen bifölles, komme givetvis beloppet av oguldna räntor att

ökas, men med hänsyn till reparationsarbetenas behövlighet för byggnadernas

iståndsättande och då enligt den av styresmannen förebragta utredningen

medel härför icke torde kunna erhållas genom en höjning av hyresavgifterna,

hemställde departementen, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att •—utan hinder

av de genom åberopade brev meddelade föreskrifter angående gäldande av

ränta å det till föreningen utlämnade statslånet — föreningen finge av de

för budgetåret 1925—1926 inflytande liyresmedel för bestridande av kostnader

för reparationer i enlighet med det upprättade kostnadsförslaget taga i anspråk

ett belopp av högst 1,920 kronor.

Enligt beslut den 4 september 1925 fann Kungl. Maj:t, med hänsyn till

de i brevet den 13 augusti 1917 föreskrivna villkor beträffande användningen

av arrende- och liyresmedlen, arméförvaltningens fortifikations- och civila departements

framställning icke påkalla någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Emellertid anbefalldes fortifikations- och civila departementen att till

Kungl. Maj:t inkomma med utredning dels rörande ifrågavarande förenings

ekonomiska ställning, dels ock rörande det värde, de ifrågavarande bostadsbyggnaderna

kunde beräknas äga för kronan, därest desamma av kronan

inköptes.

Styrelsen för föreningen FaJctoribostäcler it. p. a., som i anledning härav av

opaginerad Kontrollera mot PDF

y

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

arméförvaltningens fortifikationsdepartement anmodats att verkställa utredning

angående föreningens ekonomiska ställning samt att avgiva förklaring,

till vad pris föreningen ville överlåta sina fastigheter till staten, har i skrivelse

till departementet den 28 september 1925 anfört, bland annat, följande.

Ändamålet med föreningens bildande hade i första hand varit att anskaffa

bostäder åt arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori. Behovet av bostäder

hade blivit aktuellt, i den mån kronan underlåtit att vidtaga några

åtgärder till bostadsbristens avhjälpande. På Eskilstuna stadsfullmäktiges

framställning i sådant syfte hade också Kungl. Maj:t den 18 augusti 1917

hänvisat till det lån, som lämnats föreningen. Emellertid hade bakom

föreningsbildandet legat ett löfte från arméförvaltningen, att denna åtgärd

endast skulle vara ett provisorium och att kronan snart nog skulle övertaga

bostäderna. Eör den skull hade ej heller någon borgen erfordrats vid lånets

erhållande, och någon skriftlig upplåtelse av byggnadsplats hade föreningen

aldrig erhållit. Föreningen och isynnerhet dess styrelse hade betraktat sig

som eu expeditör av arméförvaltningens önskan.

Av skrivelsen bifogat räkenskapsutdrag framginge, att föreningens tillgångar

utgjorde i kontanter 157 kronor 49 öre, samt byggnader, vilka i anläggning

kostat 298,300 kronor 40 öre. Föreningens skulder utgjordes av statslånet

å 300,000 kronor jämte ej erlagd ränta.

Föreningen hade tidigare anhållit, att kronan ville övertaga meranämnda

bostadshus och föreningens kontanta tillgångar för eu summa, motsvarande

statslånet och upplupen, föreningen debiterad ränta. Byggnaderna kunde

därefter läggas till gevärsfaktoriet för att på vanligt sätt omhänderhavas.

De vore nu ej värda så mycket, som de kostat i uppförande, men kronan

hade ej heller i likhet med andra arbetsgivare i Eskilstuna förut fått vidkännas

avskrivningar för bostadsändamål.

Föreningen förklarade sig villig att mot full kvittning av sin skuld till

kronan överlämna å fastigheterna Kronoskogen nr 1—8 uppförda boningsoch

uthus jämte ledningar för vatten och avlopp, gas och elektrisk kraftöverföring

samt kring området uppfört staket.

I häröver den 29 september 1925 avgivet yttrande har styresmanen för

Carl Gustafs stads gevärsfaktori meddelat, att han tillstyrkte det av föreningens

styrelse framlagda förslaget, att föreningens samtliga byggnader

och dess övriga egendom mot kvittning av skulden överlätes till kronan.

Vidare har styresmannen uti en den 11 augusti 1920 till arméförvaltningens

fortifikationsdepartement ingiven skrivelse anfört följande.

Vid den värdering, som den 3 mars 1924 gjorts av fortifikationsdepartementet,

hade värdet av byggnaderna uppskattats till 195,000 kronor. Givetvis

måste dessa byggnader, uppförda som de vore under den dyraste kristiden,

hava avsevärt lägre taxeringsvärde vid denna värdering än vid uppförandet,

vartill komme, att de vore 9 ä 7 år gamla. Någon ändring för det

dåvarande av det av fortifikationsdepartementet uppskattade byggnadsvärdet,

195,000 kronor, torde väl knappast behöva räknas med.

Därest ej kronan övertoge dessa byggnader, skulle möjligen eu egnaliemsförening

kunna bildas, eller också området med byggnader försäljas till staden

eller enskilda spekulanter. Styresmannen hade undersökt möjligheterna i

förstnämnda hänseende. Härvid hade förutsatts eu köpesumma av 206,(XX)

kronor, och skulle skäligt tomtområde ingå i köpet. Styresmannen hade vidare

utgått från ungefärligen samma villkor, som inom byggnadsföreningar i Eskils
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 39 käft. (Nr 48—49.) 1C03 27 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majsts proposition nr 49.

fcuna följdes, nämligen kontant inbetalning av 10 % på köpesumman, amortering

av 40% under en tid av 25 år samt upplåning av 50% mot inteckning;

ränta efter 5 %. Föreningens medlemmar liade dock av flera skäl icke varit

intresserade av detta förslag. Dels bleve det för dyrt och kapital för första

inbetalningen svåranskaffbart, dels ansåges området på grund av sin utsträckning

mindre lämpa sig för gemensamma arbeten. Skulle däremot

lindrigare villkor uppsättas, t. ex. lägre ränta, nedsättning av engångsbetalningen

in. m., kunde givetvis förhållandena bliva så pass gynnsamma för

föreningens medlemmar, att de under vissa förutsättningar ansåge sig vilja

reflektera.

Tänktes eu försäljning av byggnaderna med lämpliga till desamma hörande

tomtområden, syntes staden vara närmaste köparen. Styresmannen hade

under hand hos drätselkammarens ordförande och vice ordförande låtit efterhöra

möjligheterna för ett eventuellt köp av byggnaderna med tillhörande

tomtområden likasom det tomtpris, som man kimde räkna med. Det liade

emellertid icke ansetts föreligga utsikter för inköp för stadens räkning. Även

framkastat förslag om samtidigt inköp av ett större område av Kronoskogen

i och för bebyggande hade avvisats, huvudsakligen med hänsyn till de mycket

dyrbara planeringsarbeten och anordningar med gator, vatten och avlopp,

som dessa bergiga områden erfordrade. Något ytterligare markbehov från

stadens sida förelåge ej heller, då stadens ägor förut vore mycket omfattande.

Tomtvärdet å av föreningen disponerad mark i Kronoskogen ansåges utgöra

c:a 2 ä 3 kronor per kvadratmeter.

Huruvida och i vad man från enskild persons sida köpmöjlighet funnes,

kunde ej i detta sammanhang avgöras.

Det funnes emellertid från gevärsfaktoriets sida sett vissa erinringar att

göra mot eu försäljning till utomstående av detta område. Byggnaderna

hade tillkommit uteslutande därför, att stadens myndigheter gjort framställning

hos artilleridepartementet, dit området i fråga vid denna tid hört, om

anskciffning av bostäder för gevärsfaktoriets personal. Vid kristiden hade

nämligen i staden såsom annorstädes i landet rått bostadsbrist, och stadens

myndigheter liade varit av den åsikten, att kronan hade eu viss skyldighet

att sörja för sin personal i detta avseende, så att icke den övriga befolkningens

svårighet att få bostäder ökades. Som följd härav hade på känt

sätt erforderliga penningmedel anskaffats, eu förening hade bildats -— vilket

ansetts vara lämpligaste sättet för förverkligandet av syftet — och bostäder

hade uppförts. Det hade emellertid varit avsikten att, så snart det lämpade

sig, upplösa föreningen och låta gevärsfaktoriet övertaga samtliga byggnader

under sin förvaltning.

Enligt styresmannens förmenande vore det olämpligt att avyttra dessa

bostäder nu, när gevärsfaktoriet genom föreningens åtgärder erhållit ökat

antal bostäder för sina arbetare. Det kunde ju lätt snart nog inträffa tider,

då en ny bostadsnöd, vare sig genom kristid eller genom andra konjunkturer,

gjorde dessa frågor ånyo aktuella med krav från kommunens sida på

nya statliga bostäders uppförande. Vidare borde framhållas emot eu avyttring,

att det låge i gevärsfaktoriets intresse att hava möjlighet att genom

goda bostäder kunna kvarliålla skicklig och förtjänt arbetarpersonal. Denna

mycket stora tillgång borttoges genom bostädernas och områdets avyttring.

Slutligen kunde erinras, att genom eu avyttring av området försvårades tillträdet

till bakomvarande område av den s. k. Kronoskogen. Det kunde

tänkas, att i en framtid nya bostäder eller andra byggnader kunde komma

att uppföras å dessa områden eller att desamma kunde behövas för annat

ändamål för gevärsfaktoriets räkning.

Med hänvisning till det sålunda anförda hemställde styresmannen, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj:ts proposition nr 49. 11

föreningens erbjudande om övertagandet av föreningens egendom måtte vinna

beaktande.

Med överlämnande av de till ärendet hörande handlingarna hava arméförvaltningens

fortifikations- och civila departement i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 2 oktober 1926 anfört följande.

Av insända räkenskapsutdrag och uppgifter inhämtades, att ifrågavarande

förening vid årsskiftet 1924—1925 ägt en kontant behållning av 157 kronor

49 öre och vid årsskiftet 1925—1926 en kontant behållning av 159 kronor

35 öre.

Utöver sina kontanta tillgångar torde föreningen icke äga annan tillgång

än dess å kronans mark uppförda byggnader. Dessas värde hade tidigare

uppskattats till 195,000 kronor. Med hänsyn emellertid till de av desamma

inflytande hyror, vilka finge anses å orten normala för dylika bostäder, ansåge

fortifikationsdepartementet, att byggnaderna ägde ett värde av allenast

omkring 150,000 kronor.

Därest kronan, såsom föreningen ifrågasatt, skulle övertaga äganderätten

till byggnaderna, skulle möjlighet uppstå att avyttra såväl mark som byggnader

tillsammans, vilket kunde tänkas bliva ekonomiskt förmånligt. Då

emellertid av styresmannens för Carl Gustafs stads gevärsfaktori yttrande

framginge, att Eskilstuna stad icke skulle vara villig inköpa byggnaderna

med lämpligt område, och att annan spekulant därå icke framträtt, kunde

fortifikationsdepartementet icke heller under den angivna förutsättningen

uppskatta värdet av byggnaderna högre än till omkring 150,000 kronor.

Av styresmannens berörda yttrande framginge även, att ett överlåtande

till föreningen av lämpligt tomtområde, varigenom ett slags egnahemsområde

skulle kunna bildas, icke kunde på rimliga villkor genomföras.

Vid sådant förhållande och då det nu bestående rättsförhållandet mellan

kronan och föreningen syntes böra snarast avvecklas, ansåge fortifikationsocli

civila departementen det kunna ifrågasättas, om ej föreningens skuld

till fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel, vilka enligt

riksdagens beslut numera skulle förvaltas av statskontoret, lämpligen borde,

på sätt föreningen ifrågasatt, avskrivas, mot det att föreningen å lantförsvaret

överläte byggnaderna.

Slutligen har statskontoret den 3 augusti 1927 yttrat sig i ärendet och

därvid anfört:

Enligt från arméförvaltningen lämnad uppgift hade det beviljade lånet

lyftats i följande poster å nedannämnda dagar:

den 6 oktober 1917 ...

» 23 » 1918 ...

» 16 augusti 1919.....

» 29 september 1919

» 16 oktober 1919 ...

» 30 april 1920 .........

............. kronor 90,000: —

.............. > 2,222:53

.............. » 40.000: —

.............. » 40,000: —

............. » 100,000: —

............ » 27,777:47

tillhopa kronor 300,000: —

eller

Föreningens skuld till statskontoret, till vars förvaltning ifrågavarande

arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel såsom en särskild fond, benämnd

»lan tf ör svarets fonderade arrendemedel», jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

11 juni 1926 numera överförts, hade vid utgången av budgetåret 1926—1927

utgjort i kapital 300,000 kronor samt i räntor 15,854 kronor 89 öre.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 4,9.

Av (len i ärendet förebragta utredningen framginge, att föreningen, som

för de vid skilda tillfällen lyftade medlen utfärdat särskilda skuldförbindelser,

icke kunnat till fullo gälda ränta å lånet, och att någon amortering å detsamma

under sådana förhållanden givetvis icke kunnat ifrågakomma. Erforderliga

reparationsarbeten hade icke kunnat vidtagas i sådan utsträckning,

att byggnaderna för närvarande befunne sig i fullgott skick.

Enligt vad statskontoret under hand inhämtat från gevärsfaktoriets styresman,

hade någon förändring av läget under den tid, som förflutit efter det

han senast avgivit yttrande i ärendet, icke inträtt. Avkastningen av byggnadsföretaget

syntes kunna beräknas till omkring 11,000 kronor för år, och

någon ökning härav genom höjning av de nu gällande hyrorna för lägenheterna

ansåge styresmannen icke kunna åvägabringas.

Försök hade gjorts att försälja byggnaderna med lämpligt tomtområde,

men då varken Eskilstuna stad eller annan spekulant kunnat intresseras för

saken, syntes en sådan utväg att avveckla den uppkomna, i längden ohållbara

situationen få lämnas ur räkningen.

Under dessa förhållanden ville det synas statskontoret icke kunna undvikas,

att statsverket, med befrielse för föreningen från vidare betalningsansvar

för det för ifrågavarande byggnaders uppförande utlämnade lånet,

övertoge äganderätten till berörda byggnader.

Statskontoret hemställde alltså, att Kungl. Maj:t ville i proposition

föreslå riksdagen medgiva, dels att föreningen Faktoribostäders u. p. a. skuld

till den av statskontoret förvaltade fonden »lan tf ör svarets fonderade arrendemedel»

— 300,000 kronor jämte ränta — måtte få avskrivas, mot det att de av

föreningen uppförda byggnaderna övertoges av statsverket och ställdes under

vård och förvaltning av arméförvaltningens fortifikationsdepartement, dels och

att inflytande arrende- och hyresmedel skulle, efter det av departementet

prövade nödiga reparationer av byggnaderna bekostats, inlevereras till statskontoret

för att tillgodoföras nyssnämnda fond.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått, föranledde den i Eskilstuna

under kristiden rådande bostadsbristen, att föreningen Faktoribostäder u. p. a.

bildades för uppförande av bostäder åt arbetare vid Carl Gustafs stads

gevärsfaktori och att åt föreningen för sådant ändamål utlämnades ett lån

av statsmedel å 300,000 kronor. För dessa medel hava uppförts 8 bostadshus,

vilka inrymma sammanlagt 59 eldstäder, fördelade på 12 lägenheter om

ett rum och kök, 5 lägenheter om två rum och kök samt 5 lägenheter om

tre rum och kök. De för ifrågavarande bostadslägenheter utgående hyresbeloppen,

vilka synas vara lämpligt avvägda i förhållande till de gängse

hyresprisen i staden, utgöra tillhopa för år räknat omkring 11,000 kronor.

Den ogynnsamma proportionen mellan det å fastigheterna nedlagda kapitalet

och hyresinkomsterna beror givetvis på att byggnaderna kommo till utförande

under en tid, då byggnadskostnaderna voro osedvanligt höga.

Då det visat sig, att hyresinkomsterna icke lämna tillgång till bestridande

av kostnaderna för ett nöjaktigt underhåll av fastigheterna samt till gäldande

av ränta å statslånet, har från föreningens sida väckts förslag om eu uppgörelse

mellan kronan och föreningen på sådant sätt, att föreningens skuld

till statsverket avskrives, mot det att kronan övertager föreningens tillgångar,

vilka praktiskt taget allenast bestå av de ifrågavarande byggnaderna. Enär,

enligt vad den i ärendet verkställda utredningen givit vid handen, någon

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

annan, för kronan förmånligare utväg att avveckla mellanliavandet med föreningen

icke synes stå till buds, finner jag mig i likliet med de i ärendet

hörda myndigheterna böra tillstyrka detta förslag.

Det föreningen beviljade lånet å 300,000 kronor utgick, såsom förut nämnts,

från fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel. Jämlikt

beslut av Kungl. Maj:t den 11 juni 1926 har kapitalbehållningen å dessa

medel vid utgången av budgetåret 1925—1926 överförts till förvaltning av

statskontoret såsom en särskild fond, benämnd »lantförsvarets fonderade

arrendemedel». Å fonden, som är avsedd att disponeras för utlämnande av

lån för de enskilda lägerkassornas vid truppförbanden verksamhet eller annat

likartat ändamål, redovisades vid senaste budgetårsskifte eu behållning av

563,210 kronor 92 öre.

De här ifrågavarande byggnaderna synas böra ställas under vård och förvaltning

av arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Statskontoret har föreslagit, att från lägenheterna infiytande arrende- och

liyresmedel skulle, efter avdrag av erforderliga reparationskostnader, tillgodoföras

fonden »lantförsvarets fonderade arrendemedel». Det synes mig emellertid

vara lämpligare, att inkomsterna från dessa lägenheter, liksom fallet

är beträffande andra lantförsvarets uthyrningsfastigheter, redovisas å ordinarie

reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t mätte

föreslå riksdagen medgiva,

att föreningen Paktoribostäders u. p. a. skuld till den av statskontoret

förvaltade fonden »lantförsvarets fonderade arrendemedel» — 300,000 kronor

jämte ränta — må avskrivas, mot det att föreningen till kronan överlåter

samtliga föreningen tillhöriga, å kronans mark uppförda byggnader, vilka

därefter ställas under vård och förvaltning av arméförvaltningens fortifikationsdepartement

för att såsom uthyrningsfastigheter redovisas under lantförsvarets

ordinarie byggnadsanslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngvar Månsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 39 höft. (Nr 48—49.) 1603 27 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1928:86 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för åtskilliga officersoch underofficerskårer från skyldighet att återbetala vissa lån in. s. 50 i texten
  2. Rskr. 1928:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående avskrivning av ett till föreningen Faktoribostäder u. p. a. utlämnat lån. a1 i texten