Sök i Ratio Lex

Angående län till främjande av bostadsproduktionen

1928-02-10 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:84, Angående län till främjande av bostadsproduktionen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.'' Maj:ts proposition nr 84.

1

Nr 84.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående län

till främjande av bostadsproduktionen; given Stockholms

slott den 10 februari 1928.

Under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj.t härigenom föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Jakob Pettersson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg,

von Stockenström.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Pettersson:

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, sid. 356—357, anmälde

jag en den 15 november 1927 dagtecknad framställning från statens byggnadsbyrå

angående beredande av lån ur statens bostadslånefond. I anslutning

till innehållet i denna framställning uttalade jag den uppfattningen, att,

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 69 käft. (Nr 84.)

326 2S

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsåtgärder

för åren

1920-1927.

1927 års

riksdagsbeslut

ch kungörelse.

2 Kungl. Maj tis proposition nr 84.

såvitt för det dåvarande kunde bedömas, möjlighet borde beredas att under

år 1929 genom lån ur nämnda fond lämna fortsatt ekonomiskt stöd till

främjande av bostadsproduktionen. Enligt byggnadsbyråns framställning

skulle emellertid för sistnämnda år icke, såsom skett under de närmast föregående

åren, behöva disponeras något nytt belopp ur rusdrycksmedelsfonden

utan skulle besparingar å 1928 års medel jämte till bostadslånefonden inflytande

räntor och amorteringar kunna täcka behovet. Storleken av det belopp,

som borde ställas till byggnadsbyråns förfogande för ändamålet, borde

enligt min mening bedömas bland annat med hänsyn till utvecklingen å

bostadsmarknaden. Jag förutsatte därför, att jag, sedan någon tids ytterligare

erfarenhet av denna utveckling kunnat inhämtas, skulle bliva i tillfälle

att förelägga Kungl. Maj:t förslag till proposition i ämnet.

Jag anhåller nu att få till behandling upptaga ifrågavarande spörsmål.

Innan jag övergår till att i samband med de olika frågorna redogöra för

innehållet i byggnadsbyråns nyssnämnda framställning den 15 november

1927, får jag i korthet erinra om de senare årens statsåtgärder på området.

I 1922 års proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen

(nr 228 sid. 2) lämnades en sammanfattande översikt över de åtgärder, som

från statens sida vidtagits under åren 1920 och 1921 för att genom direkt

ekonomiskt stöd främja bostadsproduktionen. Motsvarande redogörelser för

de därefter följande åren hava lämnats i propositionerna i ämnet för åren

1923 (nr 62 sid.. 2), 1924 (nr 68 sid. 2), 1925 (nr 202 sid. 2), 1926 (nr 153

sid. 2) och 1927 (nr 107 sid. 2).

Till dessa redogörelser tillåter jag mig nu hänvisa.

År 1927 medgav riksdagen (skrivelse nr 272) i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 107, att för beredande av lån ur statens bostadslånefond finge

för år 1928 disponeras dels till statens bostadslånefond inflytande räntor

och amorteringar för år 1927 och dels av rusdrycksmedelsfondens tillgångar

den 30 juni 1927 ytterligare så stort belopp, att detsamma tillhopa

med nämnda räntor och amorteringar uppginge till sammanlagt högst

6.000. 000 kronor.

För bostadslånefondens bildande och ökning hade under åren 1920—1924

ställts till förfogande sammanlagt 55,500,000 kronor. För åren 1925, 1926

och 1927 hava sedermera ställts till förfogande för det förstnämnda året

8.000. 000 kronor samt för de båda senare åren, i den mån angivna medel

därtill kunnat förslå, 8,000,000, respektive 6,000,000 kronor. Det för år 1926

verkligen disponibla beloppet kom att uppgå till 6,900,000 kronor. För år

1928 har, såsom nyss nämnts, ställts till förfogande 6,000,000 kronor. För

åren 1920 1928 hava sålunda gjorts disponibla för utlåning ur bostadslånefonden

sammanlagt 82,400,000 kronor. Härav har emellertid eu del utgjorts

av amorteringar å tidigare beviljade lån ur fonden. Jämväl må nämnas, att

år 1923 ett belopp av 3,000,000 kronor enligt riksdagens medgivande fick

disponeras för beredande av extra statsbidrag. Beloppet, som utgick av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S4. 3

hyggnadsskattemedel, användes till avskrivningar å lån ur bostadslånefonden,

och de icke fullt 3,000,000 kronor, som sålunda tillfördes fonden, utlånades

samma år på nytt. Samtliga bostadslånefondens tillgångar redovisas såsom

skuld till rusdrycksmedelsfonden.

Med avseende å de för år 1928 disponibla lånemedlen hava bestämmelser

meddelats i kungörelse den IS juni 1927 (nr 241) angående lån ur statens

bostadslånefond. Bestämmelserna ansluta sig väsentligen till föreskrifterna

i 1926 års motsvarande kungörelse (nr 265), för vilkens huvudsakliga innehåll

redogörelse lämnades i 1927 års proposition i ämnet (nr 107 sid. 3).

1927 års bestämmelser avvika från stadgandena i 1926 års kungörelse i

sakligt hänseende därutinnan, att den vid lån ur bostadslånefonden förut

medgivna räntefriheten under första kalenderåret bortfallit samt att eu övre

belåningsgräns fastställts för lån ur fonden. Denna gräns har satts till

sjuttiofem procent eller, där fråga är om stenhus inom stads planlagda område,

till åttio procent av den belånade egendomens värde.

Här må ock lämnas en översikt av de viktigare bland de föreskrifter,

vilka efter dessa ändringar gälla i förevarande hänseende.

Under de första åren kunde lån ur bostadslånefonden utlämnas allenast till

kommun eller under förmedling av kommun, som jämväl i senare fallet hade

att ikläda sig fullt betalningsansvar för lånet. I 1925 års kungörelse (nr 296)

vidtogs den ändringen, att lån till annan än kommun visserligen skulle utgå

genom särskild låneförmedlare, men att såsom sådan förmedlare finge fungera

icke blott kommun utan också bolag, förening eller stiftelse, som Kungl.

Maj:t därtill lämnat tillstånd. Liknande föreskrifter hava upptagits i 1926

och 1927 års kungörelser.

Vidare må lån ej, med mindre Kungl. Maj:t på synnerliga skäl lämnar

tillstånd därtill, utgå för större lägenheter än om tre rum och kök eller, där

fråga är om egnahemsbyggnad innehållande allenast en lägenhet, om fyra

rum och kök.

Lån må ej överstiga femtio procent av byggnadskostnaden, tomtkostnaden

däri ej inberäknad, och får — med iakttagande av nyssnämnda belåningsgräns

— utgå med högst åttatusen kronor för lägenhet.

Låneförmedlare må ej av låntagare betinga sig strängare lånevillkor än

som gälla i fråga om förmedlarens förbindelse mot staten. Härutinnan göres

dock beträffande enskilda låneförmedlare undantag för de bidrag till förvaltningskostnader

och till täckande av förluster, som förmedlaren efter Kungl.

Maj:ts medgivande må kunna betinga sig av låntagaren. I intet fall må låneförmedlare

av företagaren mottaga sådan säkerhet för lanet, att den sistnämnde

förhindras att i skälig omfattning för byggnadsföretaget upptaga annat byggnadslån

med förmånsrätt framför förmedlarens fordran.

Lån löper med fem procent ränta från lyftningsdagen och såsom amorteringslån

med amortering från och med ingången av kalenderåret näst

efter det, då lånet utlämnats. Amorteringen jämte fem procent ränta å

oguklet lånebelopp utgöres genom en annuitet av tillhopa sex och en halv

procent.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Användningen

ay 1927 års

lånemedel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

Ansökningar om lån stullas till Kungl. Maj:t och ingivas till statens byggnadsbyrå,

som bär att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till fördelning

av lånemedlen.

Under erinran att särskilda redogörelser för användningen av tillgängliga

medel för beredande av lån ur statens bostadslånefond m. m. för åren 1920

—1927 varit fogade till respektive propositioner i förevarande ämne (1921

nr 357 sid. 6, 1922 nr 228 sid. 4, 1923 nr 62 sid. 3, 1924 nr 68 sid. 3, 1925

nr 202 sid. 4, 1926 nr 153 sid. 4, 1927 nr 107 sid. 4), övergår jag nu till eu

redogörelse för dispositionen av 1928 års lånemedel.

Vid ansökningstidens utgång den 1 november 1927 förelågo ansökningar

från följande antal låneförmedlare och till följande belopp, nämligen

Kronor

18 städer............................................................................................. 2,451,810: —

5 köpingar .................................................................................... 37,982: 75

7 landskommuner och municipalsamhällen ................................. 164,500: —

5 enskilda låneförmedlare............................................................ 4,055,000: —

eller tillhopa kronor 6,709,292: 75

I skrivelse den 15 november 1927 framlade byggnadsbyr&n förslag till fördelning

av disponibla lånemedel, vilka utgjordes dels av det för året 1928

anvisade beloppet 6,000,000 kronor, dels av uppkommen besparing å tidigare

beviljade lån till ett beräknat belopp av 702,377 kronor, eller sammanlagt

6,702,377 kronor.

Rörande vissa grundsatser, som varit vägledande vid förslagets upprättande,

anförde byrån i nämnda skrivelse följande:

. Vid prövningen av ansökningarna och uppgörande av förslag till fördelning

av tillgängliga lånemedel hade jämlikt kungörelsen den 18 juni 1927

(nr 231) hänsyn i främsta rummet tagits till den inom vederbörande kommun

förefintliga bostadsbristen. Kännedom härom hade vunnits icke blott genom

ansökningshandlingarna utan även genom från socialstyrelsen inhämtade uppgifter.

På grund av den i § 2 av nämnda kungörelse givna föreskriften, att

lånen skulle så fördelas, att därigenom särskilt främjades företag av direkt

allmännyttig natur eller med anordningar, som avsåge att bereda den boende

äganderätt eller annan stadigvarande rätt till bostaden, hade vid förslagets

^.PPgörande — om man frånsåge tre mindre hyreshus med vart och ett tre

lägenheter och sålunda stående på gränsen till egna hem — lån uteslutande

föreslagits åt egnahemsföretag och kooperativa bostadsföretag. Med det förbättrade

läge, vari bostadsfrågan kommit under det senaste året, hade det ej

synts behövligt, att den spekulativa byggnadsverksamheten, som huvudsakligen

vore inriktad på uppförande av hyreshus, bereddes lån ur statens bostadslånefond.

Med hänsyn till av 1926 års riksdag gjorda uttalanden hade byggnadsbyrån

ansett sig böra föreslå en viss reduktion av de avsevärda belopp,

som av enskilda låneförmedlare begärts för den kooperativa byggnadsverksamheten.

I likhet med vad som tillämpats under föregående år, hade såsom »eget

hem» ansetts sådan byggnad, som utom bostad för ägaren, innehölle ytter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

ligare en lägenhet, avsedcl för uthyrning. Byggnad, innehållande tre eller

tiera lägenheter, ävensom sådan mindre byggnad, i vilken ägaren icke skulle

hava sin bostad, hade betraktats såsom hyreshus.

I överensstämmelse med de principer, som tillämpats vid fördelningen av

de närmast föregående årens lånemedel, hade byggnadsbyrån vid fördelningen

av 1928 års medel med hänsyn till nu rådande lägre byggnadkostnad

icke ansett, att lån borde utgå med den fastställda högsta procenten av

byggnadskostnaden utan att lånesumman borde kunna begränsas till omkring

35 % av nämnda kostnad.

Den 2 december 1927 lämnade Kungl. Maj:t jämlikt § 2 i 1927 års kungörelse

på därom gjorda och av byggnadsbyrån med utlåtanden överlämnade

ansökningar följande enskilda sammanslutningar tillstånd att förmedla lån

nr statens bostadslånefond av 1928 års lånemedel, nämligen föreningen

Bromma trädgårdar u. p. a., hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars

riksförbund u. p. a. samt Stockholms kooperativa bostadsförening

u. p. a. De villkor, som därvid uppställdes, ansluta sig i huvudsak till de

villkor, som i brev den 26 mars 1926 uppställdes för omförmälda förbund

vid meddelande av tillstånd för förbundet att förmedla lån ur bostadslånefonden

av 1926 års lånemedel. Till sistnämnda villkor, som äro intagna å

sid. 9 i propositionen nr 107 till 1927 års riksdag, ber jag här att få hänvisa.

Samma dag, den 2 december 1927, fattade Kungl. Maj:t beslut rörande

byggnadsbyråns förslag till lånemedlens fördelning. Med bifall till byggnadsbyråns

förslag beviljade Kungl. Maj:t sålunda genom brev nämnda

dag vissa låneförmedlare lån ur statens bostadslånefond att i enlighet

med bestämmelserna i nyssnämnda kungörelse utgå med högst angivna

belopp, under förutsättning beträffande kommun att, därest jämlikt bestämmelserna

i § 74 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i

stad eller § 73 i förordningen av samma dag om kommunalstyrelse på

landet så erfordrades, kommunen erhölle Kungl. Maj:ts tillstånd till lånets

upptagande. Brevet innefattade tillika föreskrift om de slag av byggnadsföretag,

till vilka lånen i huvudsak skulle utgå. De sålunda beviljade lånen

voro följande:

Städer:

Kronor

Kronor

Borås

för

enskilda egnahemsbyggnader ...............

63,000

»

av bostadsbolag och bostadsförening

uppförda byggnader .............................

172,500

235,500

Eskilstuna

»

enskilda egnahemsbyggnader ..................

19,000

Eslöv

»

» » ...................

9,300

Göteborg

»

» » ...................

60,400

Halmstad

»

» » ................

8,200

»

av bostadsförening uppförda byggnader

30,000

38,200

Hudiksvall

»

enskilda egnahemsbyggnader ...................

31,300

Härnösand

»

» » ...................

i 44,100

Landskrona

»

» » ...................

21,300

Luleå

»

» » ...............

16,500

»

» hyreshus....................................

43,000

»

av bostadsförening uppförd byggnad ...

50,400

109.900

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 84.

Lund

Malmö

Norrköping

Söderhamn

Södertälje

Uppsala

Ängelholm

för av bostadsförening uppförd byggnad. ..

» enskilda egnahemsbyggnader ...............

» av kooperativa föreningar uppförda

byggnader ...............................................

» enskilda egnahemsbyggnader ...............

» av bostadsförening uppförd byggnad...

» enskild egnahemsbyggnad.....................

» enskilda egnahemsbyggnader ................

» » » ................

» av bostadsförening uppförd byggnad .

» enskilda egnahemsbyggnader .............._

Köpingar:

Bollnäs för enskild egnahemsbyggnad

Hässelby villastad » » »

Nynäshamn » »

Storvik » » » ......

Tomelilla » enskilda egnahemsbyggnader

Kronor Kronor

............ 31,500

50,100

315,600 365,700

85.000

165,000 250,000

............. 9,100

............ 62,000

47.000

42.000 89,000

............. 13,500

Kronor 1,389,800

............. 8,000

............. 5,000

............. 4,200

............. 5,480

......... 8,680

Kronor 31,360

Landskommuner och municipalsamhällen:

Almby socken för enskilda egnahemsbyggnader .............................. 13,000

Backa » » ». » 33,400

Bollnäs » » » » 23,500

Fosie » » » .............................. 46,800

Oskarsströms municipalsamhälle för enskilda egnahemsbyggnader 6,000

Kronor 123,(XX)

Enskilda låneförmedlare:

Föreningen Bromma trädgårdar u. p. a. för enskilda egnahemsbyggnader

................................................................................... 57,000

Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund

u. p. a.

för kooperativa byggnadsföretag i Stockholm ............ 1,400,000

» » » » Göteborg ............... 500,000 1.900,000

Stockholms kooperativa bostadsförening tr. p. a. för kooperativa

byggnadsföretag ............................................................................... 435,000

Kronor 2,392,000

Sammanfattning: Kronor

Städer...................................................................................................... 1,389,800

Köpingar .............................................................................................. 31,360

Landskommuner och municipalsamhällen.......................................... 123,000

Enskilda låneförmedlare........................................................................ 2,392,000

Summa kronor 3,936,160

Yidare bemyndigade Kungl. Maj:t i brevet statens byggnadsbyrå att, efter

framställning av vederbörande låneförmedlare, med iakttagande av bestämmelserna

i § 2 av kungörelsen den 18 juni 1927 i särskilda fall överflytta för

visst slag av byggnadsföretag beviljat lån till annat slag av byggnadsföretag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84. 7

I skrivelse den 15 november 1927 har statens byggnadsbyrå, såsom jag inlednihgsvis

erinrat, framlagt förslag i fråga om beredande av medel för lån

ur statens bostadslånefond för år 1929.

I skrivelsen lämnar byrån till en början vissa uppgifter, avsedda att belysa

det aktuella läget på bostadsmarknaden i städer och stadsliknande

samhällen. Uppgifterna äro i huvudsak hämtade ur socialsstyrelsens bostadsstatistiska

utredningar och återfinnas i Sociala meddelanden 1927 nr 12

sid. 935.

Byrån återgiver först en tablå över antalet nytillkomna bostadslägenheter

i städer och stadsliknande samhällen under vart och ett av åren 1920—1926

samt under år 1913, vilket års siffror ansetts såsom en god utgångspunkt

för jämförande indexberäkningar.

Med avseende å tablån, vilken här återgives, må anmärkas, att med smålägenheter

avses sådana om högst två rum och kök.

1

1

1913

1920

1921

1922

1923 ! 1924

1925

1926 1

Antal tillkomna bostadslägenheter

8,594

4,524

6,365

6,360

9,461 11.901

13,068

14.221

Indextal ...,................................

100

53

74

74

110 138

152

165

1

| Antal tillkomna smålägenheter......

5,957

3,293

4,656

3.974

5,595 7,783

8,991

10.427

72,8

73,2

62,5

59,1 '' 65.4

68.8

70,3

[ Indextal ....................................

100

55

78

67

94 ! 131

151

175

Av tablån framgår, att byggnadsverksamheten alltsedan år 1923 varit

livlig samt att den under år 1926 uppvisar en icke obetydlig stegring i förhållande

till de närmast föregående åren. Anmärkas må emellertid, att ökningen

gent emot år 1925 nästan uteslutande hänför sig till Stockholm,

Hälsingborg, Gävle och Kiruna, under det att övriga orter tillsammans

förete en produktionsminskning på 1,146 lägenheter, motsvarande 14 procent.

I fråga om de nytillkomna bostadslägenheternas procentuella fördelning

■på olika storleksklasser anför byggnadsbyrån följande.

Ökningen av det relativa antalet tillkomna smålägenheter under år 1926

(73.3 %) hänförde sig till stor del till lägenheter av kategorien 2 rum och

kök, vilkas relativa antal utgjorde 34.8 procent (25.4 % år 1913). Av dessa

syntes en ganska betydande del på grund av sin av dyrbar inredning, läge

m. m. betingade jämförelsevis höga hyra ej få anses avsedda för eller tillgängliga

för mindre bemedlade. Det relativa antalet nytillkomna lägenheter

om 1 rum och kök hade likaledes stigit, nämligen från 24.0 procent år 1925

till 26.4 procent år 1926 men icke nått 1913 års siffra (30.8 %).

Av de år 1926 tillkomna 14,221 lägenheterna hade 2,831 producerats

genom icke spekulativ byggnadsverksamhet. Denna hade till övervägande

del (88 %) varit inriktad på produktion av smålägenheter om högst två rum

och kök, enkannerligen på sådana om ett rum och kök. Av hela antalet

nya lägenheter om 1 rum och kök (3,750) hade 1,488 eller 39.7 procent tillkommit

genom dylik verksamhet. Särskilt i våra två största städer spelade

denna stor roll för smålägenlietsproduktionen i allmänhet (32.4 % i Stockholm

och 44.6 % i Göteborg).

Förslag om

lånemedel för

år 1929.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

Byggnadsbyrån återgiver härefter vissa uppgifter rörande lägenhetsproduktionen,

i vad den rör den s. k. allmännyttiga byggnadsverksamheten.

Med termen »allmännyttig» betecknades i bostadsstatistiken sådan bostadsproduktion,

som bedreves av stat, kommun, kooperativa sammanslutningar,

industriföretag m. fl. och som ej fullföljde vinstsyften. Inom dylik

byggnadsverksamhet hade de kooperativa företagen alltmera trätt i förgrunden.

Deras andel i hela den allmännyttiga produktionen utgjorde sålunda

år 1924 17.6 procent och år 1925 23.3 procent samt slutligen år 1926

69.7 procent, representerande 1,973 under året nytillkomna lägenheter.

Sin uppfattning rörande innebörden av de sålunda förebragta siffrorna

i fråga om lägenhetsproduktionen sammanfattar byggnadsbyrån sålunda:

Tillgängliga uppgifter utvisade, att byggnadsverksamheten varit livlig år

1926 och i ökad omfattning inriktat sig på smålägenhetsproduktionen.

Emellertid förtjänade framhållas den allmänna tendensen hos de bättre situerade

klasserna att övergå från större omoderna lägenheter till mindre men

bekvämare och modernare sådana. Uppgifterna om den betydande produktionen

av smålägenheter, särskilt sådana om två rum och kök, vore sålunda,

såsom nämnts, i och för sig något missvisande och borde ej till sin innebörd

överdrivas vid bedömandet av frågan, i vad mån bostadsproduktionen

varit ägnad att tillgodose de mindre bemedlades bostadsbehov.

Jämväl finge framhållas det allmänt kända förhållandet, att nya lägenheter

i allmänhet betingade relativt högre hyror än äldre. Vidare syntes det ställt

utom tvivel, att bostadskooperationen i våra större städer samt egnaliemsDyggandet

huvudsakligen varit inriktade på samt i väsentlig mån bidragit

till tillgodoseendet av de mindre bemedlades bostadsbehov.

Börande läget på bostadsmarknaden i våra städer har byggnadsbyrån anfört

följande:

Sedan ett antal år hade socialstyrelsen hos vederbörande myndigheter i

våra städer gjort förfrågan, huruvida tillgången på lägenheter vore att anse

såsom »tillräcklig» — sedan år 1925 hade också termen »god» upptagits —

»knapp» eller »otillräcklig».

Uppgifterna i nedanstående tablå avsåge tillgången på smålägenheter om

högst 2 rum och kök vid tiden strax efter oktoberflyttningen under vart och

ett av åren 1923—1927:

Antal städer,

där tillgången

på smålägenheter betecknas

4

såsom

god

tillräcklig

knapp

otillräcklig

36 större städer.

1923 ....................................

t

8

24

1924 ....................................

5

10

21

1925 ............................................

i

6

13

16 i

1926 .................................

1

6

16

13

1927 .........................................

4

3

14

13

6

69 mindre städer.

1923 ....................................

36

19

14

1924 ...................... ............

37

24

8

1925 .............................................

13

34

14

8

1926 .....................................

11

41

14

3

1927 .............................

9

43

15

2

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

De lämnade uppgifterna belyste i stora drag, liuru läget pa bostadsmarknaden

i våra städer gradvis förbättrades. Trots denna förbättring liade emellertid

ännu i oktober 1927 19 större och 17 mindre städer betecknat tillgången

på smålägenheter såsom knapp eller otillräcklig.

Slutligen meddelar byggnadsbyrån vissa ur socialstyrelsens utredningar

hämtade uppgifter om sådan husvillhet, som föranlett omhändertagande genom

kommunernas försorg. Uppgifterna avse förhållandena i städer med över

10,000 invånare och hänföra sig till tiden efter oktoberflyttningen under vart

och ett av åren 1923—1927.

''

.

Å r

Antal efter oktoberflyttningen

i nödbostäder kvarboendo

familjer j personer

Antal städer

1923..................................................................

1,612

23

1924................................................................

1,549

7.305

23

1925.................................................................

1.231

5,992

21

1926.................................................................

708

3,695

19

1927..................................................................

336

1,935

15

Yid bedömande av bostadstillgången borde, framhåller byggnadsbyrån,

även beaktas det flerstädes rådande, på olika sätt vitsordade förhållandet

att hälsovårdsmyndigheterna av hänsyn till bostadsknappheten nödgades

tolerera olämpliga bostäder, som vid normal tillgång skulle utdömas.

Till ytterligare belysning av rådande bostadsförhållanden har statens byggnadsbyrå

hänvisat till vad av ett stort antal kommunala myndigheter i sammanhang

med under hösten 1927 ingivna ansökningar om erhållande av lån

ur statens bostadslånefond anförts rörande behovet av fortsatta statliga åtgärder

m. m. Av dessa uttalanden må här återgivas följande.

Drätselkammaren i Dorås: Den bostadsbrist, som rådde i staden redan år

1920, förefunnes alltjämt, ehuru den minskats till sin omfattning. Yid oktoberflyttningen

1927 hade åtskilliga personer anmält sig sakna bostad. De

hade visserligen sedermera lyckats tillfälligt ordna sin bostadsfråga genom

bemedling av anhöriga eller på annat sätt, men någon utsikt för dem att

erhålla tillräcklig och stadigvarande bostad syntes knappast föreligga. Särskilt

gällde detta barnrika familjer. Åtgärder från det allmännas sida till åstadkommande

av ett bättre tillstånd på bostadsmarknaden i staden vore därför

fortfarande av behovet påkallade, men stadens resurser vore icke tillräckliga

för ekonomiskt stödjande av erforderliga byggnadsföretag.

Drätselkammaren i Eskilstuna: Inom staden vore fortfarande bostadsbrist

rådande. Sålunda vore ett flertal familjer inhysta i s. k. nödfallsbostäder

eller barackbyggnader. Yidare befunne sig åtskilliga lägenheter i sådant

skick, att de ur hälsovårdssynpunkt borde utdömas. Detta kunde emellertid

icke ske, förrän bristen på lägenheter minskats. Någon större privat byggnadsverksamhet

syntes icke heller kunna påräknas.

Drätselkammaren i Eslöv: Något utdömande av de ganska många hälsovådliga

bostäderna i staden hade ännu icke kunnat ifrågakomma. Det oaktat

vore tillgången på mindre lägenheter i staden otillräcklig.

Stadsfullmäktige i Halmstad: I staden rådde brist på smålägenheter om

intill tre rum och kök. På grund därav måste ett stort antal familjer i

s. 10 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

staden fortfarande bo i nödbostäder. En fortsatt produktion av smålägenheter

vore därför önskvärd.

Drätselkammaren i Malmö: Å stadens koloniområden funnes omkring 160

kolonister, vilka icke hade någon ordentlig lägenhet. I stadens provisoriska

bostäder vore inhysta omkring 88 familjer. För att behovet av bostäder

skulle bliva vederbörligen tillgodosett erfordrades inemot 500 nya lägenheter.

Fastighets- och lönekontoret i Norrköping: Tillgången på lägenheter om

intill 2 rum och kök vore fortfarande otillräcklig. Omkring 35 familjer vore

inhysta i provisoriska bostäder. Därjämte funnes eu del undermåliga mindre

bostadslägenheter, som inom närmaste tiden komme att utsynas.

Drätselkammaren i Södertälje: Tillgången på smålägenheter inom staden

vore ^ alltjämt otillräcklig, och många av de befintliga smålägenheterna vore

av dålig beskaffenhet. Ett starkt behov av produktion av goda sådana lägenheter

förelåge därför.

Drätselkammaren i Uppsala: Eu påtaglig brist på bostadslägenheter om

ett rum och kök förefunnes alltjämt. Såväl beträffande dylika lägenheter

som i fråga om lägenheter om 2 rum och kök gällde, att någon bostadsproduktion

icke kunde förväntas komma till stånd utan understöd från

statens sida.

Angående behovet av fortsatta åtgärder från ''statens sida för förbättrande

av läget på bostadsmarknaden bär byggnadsbyrån därefter anfört huvudsakligen

följande:

Liksom fallet varit år 1926 syntes visserligen bostadsmarknaden ännu ej

hava fullt återhämtat sig efter krisårens svåra rubbningar, men förbättringen

vore dock så påtaglig, att ett fortsatt statsingripande knappast skulle anses

påkallat, om återhämtningsprocessen sådant ingripande förutan skulle ostört

fortgå. Det kunde emellertid ifrågasättas, om så skulle bliva fallet. Återhämtningen

i And rörde tillgodoseendet av de mindre bemedlades bostadsbehov

hade, som nämnts, till icke oväsentlig del berott på den kooperativa bostadsproduktionen

och egnahemsbyggandet. Sådan bostadsproduktion vore emellertid

för sitt framgångsrika bedrivande beroende av en ordnad kreditgivning.

Genom statens bostadslånefond hade eu sådan kreditgivning provisoriskt

åstadkommits. De sakkunniga, som tillkallats för att inom socialdepartementet

utreda vissa bostadskreditfrågor, hade emellertid särskilt att uppmärksamma

ifrågavarande specialspörsmål och att söka finna en stadigvarande

lösning av dem. Enligt vad byggnadsbyrån inhämtat, hade dessa sakkunniga,

de s. k. bostadskreditsalckunniga, i det närmaste slutfört sitt uppdrag,

och deras betänkande väntades kunna avgivas i början av år 1928.

Det syntes dock uteslutet, att förslag i ämnet skulle hinna föreläggas

1928 års riksdag.

Byggnadsbyrån funne därför, att i huvudsak samma skäl, som föranledde

upprätthållandet under år 1928 av den provisoriska långivningen ur statens

bostadslånefond i avvaktan på ett mera stadigvarande ordnande av hithörande

kreditfrågor, kunde anföras till stöd för provisoriets upprätthållande

under ytterligare ett år.

Över byggnadsbyråns framställning har statskontoret till följd av remiss

avgivit utlåtande den 17 december 1927. Rörande behovet och lämpligheten

av eu fortsatt långivning ur statens bostadslånefond bär statskontoret däri

anfört följande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr H4.

Iledan i sitt utlåtande den 7 januari 1927 angående anvisande av medel

för fortsatt utlåning ur statens bostadslånefond under år 1928 ifrågasatte

statskontoret, huruvida med hänsyn till det väsentligen förbättrade läge på

bostadsmarknaden, som enligt byggnadsbyråns uttalande måste anses hava

inträtt, ytterligare statsåtgärder borde för ändamålet vidtagas. När nu förslag

förelåge, att den statliga långivningen på detta område skulle provisoriskt

upprätthållas ännu ett år, kunde statskontoret icke underlåta att ånyo

giva uttryck åt den tvekan, statskontoret hyste om nödvändigheten och

lämpligheten härav.

Enligt byggnadsbyråns förmenande borde emellertid den hittillsvarande

låneverksamheten icke avbrytas, förrän kreditväsendet på bostadsfrågans område,

varom utredning påginge och inom kort torde vara slutförd — även

om förslag i ämnet icke hunne föreläggas 1928 års riksdag — på ett mera

stadigvarande sätt ordnats. Under sådana förhållanden och då den nu

ifrågasatta långivningen vore påkallad endast i begränsad omfattning och icke

komme att erfordra något anvisande till bostadslånefonden av nya medel

från rusdrycksmedelsfonden, ville statskontoret icke motsätta sig åtgärders

vidtagande för utlåningens fortsättande även under år 1929.

De statistiska uppgifter rörande bostadsproduktionen m. in., vilka statens

byggnadsbyrå i sin framställning lämnat och för vilka i det föregående redogjorts,

utvisa glädjande nog, att läget på bostadsmarknaden under de senaste

åren och intill hösten 1927 undergått en alltjämt fortskridande förbättring.

Efter sistnämnda tid torde icke hava inträffat någon väsentlig ändring i

berörda hänseende.

Enligt vad jag från socialstyrelsen inhämtat, föreligga ännu inga definitiva

siffror rörande bostadsproduktionen under år 1927. Yissa preliminära

överslagsberäkningar rörande byggnadsverksamheten i de 39 största städerna

giva emellertid vid handen, att antalet där tillkomna lägenheter (preliminärt

något över 12,000) är större än motsvarande antal under ar 1926 (11,308).

Antalet nytillkomna rum och kök (eldstäder) under år 1927 uppskattas

preliminärt till omkring 34,000, vilket ungefär motsvarar siffran för år 1926,

vilken var 34,080. Någon förskjutning synes alltså hava ägt rum mot

mindre lägenheter.

Trots den förbättring, som sålunda torde kunna konstateras, råder dock ännu.

såsom framgår av byggnadsbyråns utredning, flerstädes brist på bostäder.

Därtill kommer, att den byggnadsverksamhet, som under senare tid ägt rum,

till en betydande del vilat på kooperativ grund eller haft till föremål uppförande

av egna hem och att, då såväl bostadskooperationen som egnahemsrörelsen

i hög grad äro beroende av en tillfredsställande kreditgivning, ett

flertal byggen troligen icke kommit till stånd, därest icke för desamma utgått

lån ur statens bostadslånefond. Motsvarande lärer förhållandet vara beträffande

avhjälpande av den bostadsbrist, som ännu råder. Med hänsyn härtill och

då bostadskreditsakkunniga ännu icke avgivit sitt väntade betänkande, i följd

varav något förslag till slutgiltig lösning av spörsmålet om kreditgivning

för kooperativa byggnadsföretag och egna hem icke kan föreläggas 1928 års

riksdag, synes det mig lämpligt, att möjlighet beredes till att, därest så

skulle visa sig behövligt, även under år 1929 fortsätta den statliga långiv
-

Departement

chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Låne
villkoren.

Bvggnadsbyrån.

Statskontoret.

Departements
chefen.

Beloppet av

erforderliga

lånemedel.

Byggnadsbyrån.

Statskontoret.

Kungl. Maj tis proposition nr 84.

ningen på hithörande område. Jag vill framhålla, att, såsom framgår av eu

jämförelse mellan nyss anförda siffror angående låneansökningar och beviljade

lån, vid prövning av dylika ansökningar en stark gallring sker, därvid noga

tillses, att lån beviljas endast, där verkligt bostadsbehov föreligger.

Med stöd av vad jag sålunda anfört biträder jag byggnadsbyråns förslag,

att medel måtte ställas till förfogande för utlåning under år 1929 ur statens

bostadslånefond.

I fråga om lånevillkoren anser byggnadsbyrån, att bestämmelserna i 1927

års kungörelse böra gälla oförändrade allenast med de ändringar av fastställda

data för låneansökningars ingivande in. m., som betingas av den framflyttade

tiden för lånemedlens användning. Yad angår räntefotens storlek

har byggnadsbyrån dock inskränkt sig till att i princip förorda, att densamma

måtte fastställas så, att den medgåve samma förräntning, som rusdrycksmedelsfondens

tillgångar vid annan placering och mot likvärdig säkerhet

kunde inbringa.

I sitt utlåtande över byggnadsbyråns förslag har statskonto ret, i vad förslaget

avser lånevillkoren, anfört, att bestämmelserna i kungörelsen den 18

juni 1927 angående lån ur statens bostadslånefond syntes kunna med ändring

allenast i fråga om tiderna för låneansökningars ingivande m. m. tillsvidare

vinna tillämpning och lånen sålunda allt fortfarande löpa med en ränta av

fem procent.

I likhet med byggnadsbyrån och statskontoret anser jag anledning nu

saknas att ifrågasätta ändring i grunderna för låneverksamheten. Dessa

grunder torde alltså böra bibehållas oförändrade. Detta gäller enligt min

mening, såvitt för närvarande kan bedömas, även i fråga om räntefoten.

Yad angår storleken av det belopp, som kan antagas bliva erforderligt för

utlåning under år 1929 ur statens bostadslånefond, har byggnadsbyrån uttalat

sig på följande sätt:

Sådan utlåning syntes endast bliva påkallad i begränsad omfattning, och

något överförande till bostadslånefonden av nya medel från rusdrycksmedelsfonden

syntes ej bliva erforderligt. Under förutsättning att byggnadsbyråns

förslag till fördelning av viss del av fondens för år 1928 disponibla medel

bifölles, skulle för utlåning ur fonden återstå disponibla omkring 2,760,000

kronor. Av detta belopp kunde eu del förväntas bliva disponerat under år

1928. Huvuddelen av beloppet syntes dock kunna reserveras till år 1929.

Emellertid syntes återstoden icke vara tillräcklig för det väntade behovet.

Byrån föresloge därför, att för fortsatt utlåning ur statens bostadslånefond

måtte av de till fonden i början av år 1929 inflj-tande räntor och amorteringar

få disponeras ytterligare ett belopp av högst 2,000,000 kronor. Enligt

vad byrån från statskontoret inhämtat, lämnade nämnda räntor och amorteringar

tillgång till sådan utlåning.

I sitt förenämnda utlåtande den 17 december 1927 har statskontoret meddelat,

att å statens bostadslånefond kunde under tiden 1—15 januari 1929

beräknas inflyta i amorteringar omkring 900,000 kronor och i räntor ungefär

3,100,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84. 13

Såsom tidigare nämnts har Kungl. Maj:t genom brev den 2 december

1927 i enlighet med statens byggnadsbyrås förslag av de för år 1928 disponibla

lånemedlen fördelat ett belopp av 3,936,160 kronor. Härefter återstod,

på sätt byggnadsbyrån beräknat, ett belopp av omkring 2,760,000 kronor.

Genom senare beslut har Kungl. Maj:t av sålunda återstående disponibla

medel medgivit lån å ytterligare sammanlagt 73,425 kronor. För närvarande

återstå därför av nämnda medel omkring 2,687,000 kronor. På Kungl. Maj:ts

prövning är vidare beroende en ansökning om bostadslån å 247,000 kronor.

I händelse denna ansökning bifalles, skulle det återstående disponibla beloppet

komma att utgöra omkring 2,440,000 kronor.

I likhet med byggnadsbyrån förutsätter jag, att större delen av sålunda

tillgängliga lånemedel skall kunna reserveras för år 1929.

Byggnadsbyråns förslag innebär, att utöver dessa reservationer skulle för

utlåning, i mån av behov, ur bostadslånefonden under år 1929 ställas till

Kungl. Maj:ts förfogande 2,000,000 kronor av till fonden inflytande räntor

och amorteringar. Då nämnda räntor och amorteringar enligt vad statskontoret

anfört väl motsvara ett belopp av nämnda storlek, anser jag mig

böra jämväl i förevarande del biträda byggnadsbyråns förslag. Liksom

hittills torde bostadslånefondens samtliga tillgångar böra upptagas såsom

skuld till rusdrycksmedelsfonden.

Statens byggnadsbyrå, för vilken Kungl. Maj:t den 26 september 1921

fastställt instruktion (nr 560), har under år 1927 bedrivit sin verksamhet

efter i huvudsak samma riktlinjer som tidigare. Några förändringar i organisationen

hava ej vidtagits.

I sin framställning har byrån ej föreslagit någon ändring med avseende

å den fortsatta verksamheten. Till bestridande av kostnaderna för byråns

verksamhet har för vart och ett av de senaste budgetåren ställts till förfogande

ett belopp av högst 45,000 kronor.

Byggnadsbyrån har beträffande sina kostnader under budgetåret 1926—

1927 lämnat en tablå, enligt vilken dessa uppgingo till följande belopp.

•

Arvoden till ledamöter, sekreterare och biträden

Tryckningskostnader för blanketter m. m...........

Postporto .........................................................

Telefonavgifter............................" .................

Hyra jämte värme, belysning och städning.........

Skrivmaterial ...................................................

Arvoden för granskning av ritningar.................

Övriga utgifter ................................................

Härtill komma kostnader för typritningar .

Avdragas de genom försäljning av typritningar

influtna beloppen ..........................................

utgöra alltså kostnaderna för byggnadsbyråns

verksamhet under budgetåret 1926—1927..........

2:dra halv- året 1926

kronor

l:sta halv- året 1927

kronor

Summa

kronor

16,347

81

16,080

32.427

81

192

SO

346

70

539

50

171

07

154

SO

325

87

149

—

143

25

292

25

2,550

—

1,800

—

4.350

-1

158

IT

121

39

279

56

1.910

—

3,605

—

5.515

— I

214

26

291

17

505

43

21,693

11

22.542

31

44.235

42

160

59

5.382

36

5.542

95

21,853

70

27,924

67

49,778

37

3.113

08

1,739

67

4,852

75

18.740

62

26.185

_

44,925

62

Departementschef

eu .

Statens byggnadsbyrås

verksamhet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

Börande beliovet av medel till bestridande av kostnaderna för byråns fortsatta

verksamhet har byrån anfört, att byråns arbete bland annat på grund av

den förtrogenhet med sina arbetsuppgifter låneförmedlarna numera ägde

något minskats och att kostnaderna för verksamheten under budgetåret

1927—1928 följaktligen kunnat nedbringas. Då kostnaderna för verksamheten

under budgetåret 1928—1929 icke syntes komma att överstiga 40,000

kronor, har byrån hemställt, att sistnämnda belopp måtte för ifrågavarande

ändamål ställas till byråns förfogande.

Mot denna hemställan har statslcontoret icke haft något att erinra.

Någon anledning att föreslå ändring beträffande byggnadsbyråns organisation

har enligt min åsikt ej förekommit.

I fråga om beloppet till bestridande av kostnaderna för byråns verksamhet

under budgetåret 1928—1929 biträder jag byråns förslag i ämnet. Beloppet

synes i överensstämmelse med vad hittills varit fallet och statskontoret

nu tillstyrkt kunna få anvisas att utgå från det på extra stat för år

1922 under femte huvudtiteln till statsbidrag åt kommuner med flera för

uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisade reservationsanslaget jämte

därunder omförda besparingar.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att för år 1929 må, till beredande av nya lån ur statens

bostadslånefond i huvudsaklig överensstämmelse med av mig

i det föregående angivna grunder, av de till fonden inflytande

amorteringarna och räntorna för år 1928 disponeras ett belopp

av högst 2,000,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Begenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Ake Karlholm.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen. s. 14 i texten
  2. SU 1928:112 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten