Angående län till främjande av bostadsproduktionen
1928-02-10 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1928:84, Angående län till främjande av bostadsproduktionen
Dokumentets text
Kungl.'' Maj:ts proposition nr 84.
1
Nr 84.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående län
till främjande av bostadsproduktionen; given Stockholms
slott den 10 februari 1928.
Under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet över socialärenden
för denna dag vill Kungl. Maj.t härigenom föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Jakob Pettersson.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 februari 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg,
von Stockenström.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Pettersson:
I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, sid. 356—357, anmälde
jag en den 15 november 1927 dagtecknad framställning från statens byggnadsbyrå
angående beredande av lån ur statens bostadslånefond. I anslutning
till innehållet i denna framställning uttalade jag den uppfattningen, att,
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 69 käft. (Nr 84.)
326 2S
Statsåtgärder
för åren
1920-1927.
1927 års
riksdagsbeslut
ch kungörelse.
2 Kungl. Maj tis proposition nr 84.
såvitt för det dåvarande kunde bedömas, möjlighet borde beredas att under
år 1929 genom lån ur nämnda fond lämna fortsatt ekonomiskt stöd till
främjande av bostadsproduktionen. Enligt byggnadsbyråns framställning
skulle emellertid för sistnämnda år icke, såsom skett under de närmast föregående
åren, behöva disponeras något nytt belopp ur rusdrycksmedelsfonden
utan skulle besparingar å 1928 års medel jämte till bostadslånefonden inflytande
räntor och amorteringar kunna täcka behovet. Storleken av det belopp,
som borde ställas till byggnadsbyråns förfogande för ändamålet, borde
enligt min mening bedömas bland annat med hänsyn till utvecklingen å
bostadsmarknaden. Jag förutsatte därför, att jag, sedan någon tids ytterligare
erfarenhet av denna utveckling kunnat inhämtas, skulle bliva i tillfälle
att förelägga Kungl. Maj:t förslag till proposition i ämnet.
Jag anhåller nu att få till behandling upptaga ifrågavarande spörsmål.
Innan jag övergår till att i samband med de olika frågorna redogöra för
innehållet i byggnadsbyråns nyssnämnda framställning den 15 november
1927, får jag i korthet erinra om de senare årens statsåtgärder på området.
I 1922 års proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen
(nr 228 sid. 2) lämnades en sammanfattande översikt över de åtgärder, som
från statens sida vidtagits under åren 1920 och 1921 för att genom direkt
ekonomiskt stöd främja bostadsproduktionen. Motsvarande redogörelser för
de därefter följande åren hava lämnats i propositionerna i ämnet för åren
1923 (nr 62 sid.. 2), 1924 (nr 68 sid. 2), 1925 (nr 202 sid. 2), 1926 (nr 153
sid. 2) och 1927 (nr 107 sid. 2).
Till dessa redogörelser tillåter jag mig nu hänvisa.
År 1927 medgav riksdagen (skrivelse nr 272) i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 107, att för beredande av lån ur statens bostadslånefond finge
för år 1928 disponeras dels till statens bostadslånefond inflytande räntor
och amorteringar för år 1927 och dels av rusdrycksmedelsfondens tillgångar
den 30 juni 1927 ytterligare så stort belopp, att detsamma tillhopa
med nämnda räntor och amorteringar uppginge till sammanlagt högst
6.000. 000 kronor.
För bostadslånefondens bildande och ökning hade under åren 1920—1924
ställts till förfogande sammanlagt 55,500,000 kronor. För åren 1925, 1926
och 1927 hava sedermera ställts till förfogande för det förstnämnda året
8.000. 000 kronor samt för de båda senare åren, i den mån angivna medel
därtill kunnat förslå, 8,000,000, respektive 6,000,000 kronor. Det för år 1926
verkligen disponibla beloppet kom att uppgå till 6,900,000 kronor. För år
1928 har, såsom nyss nämnts, ställts till förfogande 6,000,000 kronor. För
åren 1920 1928 hava sålunda gjorts disponibla för utlåning ur bostadslånefonden
sammanlagt 82,400,000 kronor. Härav har emellertid eu del utgjorts
av amorteringar å tidigare beviljade lån ur fonden. Jämväl må nämnas, att
år 1923 ett belopp av 3,000,000 kronor enligt riksdagens medgivande fick
disponeras för beredande av extra statsbidrag. Beloppet, som utgick av
Kungl. Maj:ts proposition nr S4. 3
hyggnadsskattemedel, användes till avskrivningar å lån ur bostadslånefonden,
och de icke fullt 3,000,000 kronor, som sålunda tillfördes fonden, utlånades
samma år på nytt. Samtliga bostadslånefondens tillgångar redovisas såsom
skuld till rusdrycksmedelsfonden.
Med avseende å de för år 1928 disponibla lånemedlen hava bestämmelser
meddelats i kungörelse den IS juni 1927 (nr 241) angående lån ur statens
bostadslånefond. Bestämmelserna ansluta sig väsentligen till föreskrifterna
i 1926 års motsvarande kungörelse (nr 265), för vilkens huvudsakliga innehåll
redogörelse lämnades i 1927 års proposition i ämnet (nr 107 sid. 3).
1927 års bestämmelser avvika från stadgandena i 1926 års kungörelse i
sakligt hänseende därutinnan, att den vid lån ur bostadslånefonden förut
medgivna räntefriheten under första kalenderåret bortfallit samt att eu övre
belåningsgräns fastställts för lån ur fonden. Denna gräns har satts till
sjuttiofem procent eller, där fråga är om stenhus inom stads planlagda område,
till åttio procent av den belånade egendomens värde.
Här må ock lämnas en översikt av de viktigare bland de föreskrifter,
vilka efter dessa ändringar gälla i förevarande hänseende.
Under de första åren kunde lån ur bostadslånefonden utlämnas allenast till
kommun eller under förmedling av kommun, som jämväl i senare fallet hade
att ikläda sig fullt betalningsansvar för lånet. I 1925 års kungörelse (nr 296)
vidtogs den ändringen, att lån till annan än kommun visserligen skulle utgå
genom särskild låneförmedlare, men att såsom sådan förmedlare finge fungera
icke blott kommun utan också bolag, förening eller stiftelse, som Kungl.
Maj:t därtill lämnat tillstånd. Liknande föreskrifter hava upptagits i 1926
och 1927 års kungörelser.
Vidare må lån ej, med mindre Kungl. Maj:t på synnerliga skäl lämnar
tillstånd därtill, utgå för större lägenheter än om tre rum och kök eller, där
fråga är om egnahemsbyggnad innehållande allenast en lägenhet, om fyra
rum och kök.
Lån må ej överstiga femtio procent av byggnadskostnaden, tomtkostnaden
däri ej inberäknad, och får — med iakttagande av nyssnämnda belåningsgräns
— utgå med högst åttatusen kronor för lägenhet.
Låneförmedlare må ej av låntagare betinga sig strängare lånevillkor än
som gälla i fråga om förmedlarens förbindelse mot staten. Härutinnan göres
dock beträffande enskilda låneförmedlare undantag för de bidrag till förvaltningskostnader
och till täckande av förluster, som förmedlaren efter Kungl.
Maj:ts medgivande må kunna betinga sig av låntagaren. I intet fall må låneförmedlare
av företagaren mottaga sådan säkerhet för lanet, att den sistnämnde
förhindras att i skälig omfattning för byggnadsföretaget upptaga annat byggnadslån
med förmånsrätt framför förmedlarens fordran.
Lån löper med fem procent ränta från lyftningsdagen och såsom amorteringslån
med amortering från och med ingången av kalenderåret näst
efter det, då lånet utlämnats. Amorteringen jämte fem procent ränta å
oguklet lånebelopp utgöres genom en annuitet av tillhopa sex och en halv
procent.
4
Användningen
ay 1927 års
lånemedel.
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
Ansökningar om lån stullas till Kungl. Maj:t och ingivas till statens byggnadsbyrå,
som bär att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till fördelning
av lånemedlen.
Under erinran att särskilda redogörelser för användningen av tillgängliga
medel för beredande av lån ur statens bostadslånefond m. m. för åren 1920
—1927 varit fogade till respektive propositioner i förevarande ämne (1921
nr 357 sid. 6, 1922 nr 228 sid. 4, 1923 nr 62 sid. 3, 1924 nr 68 sid. 3, 1925
nr 202 sid. 4, 1926 nr 153 sid. 4, 1927 nr 107 sid. 4), övergår jag nu till eu
redogörelse för dispositionen av 1928 års lånemedel.
Vid ansökningstidens utgång den 1 november 1927 förelågo ansökningar
från följande antal låneförmedlare och till följande belopp, nämligen
Kronor
18 städer............................................................................................. 2,451,810: —
5 köpingar .................................................................................... 37,982: 75
7 landskommuner och municipalsamhällen ................................. 164,500: —
5 enskilda låneförmedlare............................................................ 4,055,000: —
eller tillhopa kronor 6,709,292: 75
I skrivelse den 15 november 1927 framlade byggnadsbyr&n förslag till fördelning
av disponibla lånemedel, vilka utgjordes dels av det för året 1928
anvisade beloppet 6,000,000 kronor, dels av uppkommen besparing å tidigare
beviljade lån till ett beräknat belopp av 702,377 kronor, eller sammanlagt
6,702,377 kronor.
Rörande vissa grundsatser, som varit vägledande vid förslagets upprättande,
anförde byrån i nämnda skrivelse följande:
. Vid prövningen av ansökningarna och uppgörande av förslag till fördelning
av tillgängliga lånemedel hade jämlikt kungörelsen den 18 juni 1927
(nr 231) hänsyn i främsta rummet tagits till den inom vederbörande kommun
förefintliga bostadsbristen. Kännedom härom hade vunnits icke blott genom
ansökningshandlingarna utan även genom från socialstyrelsen inhämtade uppgifter.
På grund av den i § 2 av nämnda kungörelse givna föreskriften, att
lånen skulle så fördelas, att därigenom särskilt främjades företag av direkt
allmännyttig natur eller med anordningar, som avsåge att bereda den boende
äganderätt eller annan stadigvarande rätt till bostaden, hade vid förslagets
^.PPgörande — om man frånsåge tre mindre hyreshus med vart och ett tre
lägenheter och sålunda stående på gränsen till egna hem — lån uteslutande
föreslagits åt egnahemsföretag och kooperativa bostadsföretag. Med det förbättrade
läge, vari bostadsfrågan kommit under det senaste året, hade det ej
synts behövligt, att den spekulativa byggnadsverksamheten, som huvudsakligen
vore inriktad på uppförande av hyreshus, bereddes lån ur statens bostadslånefond.
Med hänsyn till av 1926 års riksdag gjorda uttalanden hade byggnadsbyrån
ansett sig böra föreslå en viss reduktion av de avsevärda belopp,
som av enskilda låneförmedlare begärts för den kooperativa byggnadsverksamheten.
I likhet med vad som tillämpats under föregående år, hade såsom »eget
hem» ansetts sådan byggnad, som utom bostad för ägaren, innehölle ytter
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
ligare en lägenhet, avsedcl för uthyrning. Byggnad, innehållande tre eller
tiera lägenheter, ävensom sådan mindre byggnad, i vilken ägaren icke skulle
hava sin bostad, hade betraktats såsom hyreshus.
I överensstämmelse med de principer, som tillämpats vid fördelningen av
de närmast föregående årens lånemedel, hade byggnadsbyrån vid fördelningen
av 1928 års medel med hänsyn till nu rådande lägre byggnadkostnad
icke ansett, att lån borde utgå med den fastställda högsta procenten av
byggnadskostnaden utan att lånesumman borde kunna begränsas till omkring
35 % av nämnda kostnad.
Den 2 december 1927 lämnade Kungl. Maj:t jämlikt § 2 i 1927 års kungörelse
på därom gjorda och av byggnadsbyrån med utlåtanden överlämnade
ansökningar följande enskilda sammanslutningar tillstånd att förmedla lån
nr statens bostadslånefond av 1928 års lånemedel, nämligen föreningen
Bromma trädgårdar u. p. a., hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars
riksförbund u. p. a. samt Stockholms kooperativa bostadsförening
u. p. a. De villkor, som därvid uppställdes, ansluta sig i huvudsak till de
villkor, som i brev den 26 mars 1926 uppställdes för omförmälda förbund
vid meddelande av tillstånd för förbundet att förmedla lån ur bostadslånefonden
av 1926 års lånemedel. Till sistnämnda villkor, som äro intagna å
sid. 9 i propositionen nr 107 till 1927 års riksdag, ber jag här att få hänvisa.
Samma dag, den 2 december 1927, fattade Kungl. Maj:t beslut rörande
byggnadsbyråns förslag till lånemedlens fördelning. Med bifall till byggnadsbyråns
förslag beviljade Kungl. Maj:t sålunda genom brev nämnda
dag vissa låneförmedlare lån ur statens bostadslånefond att i enlighet
med bestämmelserna i nyssnämnda kungörelse utgå med högst angivna
belopp, under förutsättning beträffande kommun att, därest jämlikt bestämmelserna
i § 74 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i
stad eller § 73 i förordningen av samma dag om kommunalstyrelse på
landet så erfordrades, kommunen erhölle Kungl. Maj:ts tillstånd till lånets
upptagande. Brevet innefattade tillika föreskrift om de slag av byggnadsföretag,
till vilka lånen i huvudsak skulle utgå. De sålunda beviljade lånen
voro följande:
Städer:
Kronor
Kronor
Borås
för
enskilda egnahemsbyggnader ...............
63,000
»
av bostadsbolag och bostadsförening
uppförda byggnader .............................
172,500
235,500
Eskilstuna
»
enskilda egnahemsbyggnader ..................
19,000
Eslöv
»
» » ...................
9,300
Göteborg
»
» » ...................
60,400
Halmstad
»
» » ................
8,200
»
av bostadsförening uppförda byggnader
30,000
38,200
Hudiksvall
»
enskilda egnahemsbyggnader ...................
31,300
Härnösand
»
» » ...................
i 44,100
Landskrona
»
» » ...................
21,300
Luleå
»
» » ...............
16,500
»
» hyreshus....................................
43,000
»
av bostadsförening uppförd byggnad ...
50,400
109.900
6
Kungl. Maj-.ts proposition nr 84.
Lund
Malmö
Norrköping
Söderhamn
Södertälje
Uppsala
Ängelholm
för av bostadsförening uppförd byggnad. ..
» enskilda egnahemsbyggnader ...............
» av kooperativa föreningar uppförda
byggnader ...............................................
» enskilda egnahemsbyggnader ...............
» av bostadsförening uppförd byggnad...
» enskild egnahemsbyggnad.....................
» enskilda egnahemsbyggnader ................
» » » ................
» av bostadsförening uppförd byggnad .
» enskilda egnahemsbyggnader .............._
Köpingar:
Bollnäs för enskild egnahemsbyggnad
Hässelby villastad » » »
Nynäshamn » »
Storvik » » » ......
Tomelilla » enskilda egnahemsbyggnader
Kronor Kronor
............ 31,500
50,100
315,600 365,700
85.000
165,000 250,000
............. 9,100
............ 62,000
47.000
42.000 89,000
............. 13,500
Kronor 1,389,800
............. 8,000
............. 5,000
............. 4,200
............. 5,480
......... 8,680
Kronor 31,360
Landskommuner och municipalsamhällen:
Almby socken för enskilda egnahemsbyggnader .............................. 13,000
Backa » » ». » 33,400
Bollnäs » » » » 23,500
Fosie » » » .............................. 46,800
Oskarsströms municipalsamhälle för enskilda egnahemsbyggnader 6,000
Kronor 123,(XX)
Enskilda låneförmedlare:
Föreningen Bromma trädgårdar u. p. a. för enskilda egnahemsbyggnader
................................................................................... 57,000
Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund
u. p. a.
för kooperativa byggnadsföretag i Stockholm ............ 1,400,000
» » » » Göteborg ............... 500,000 1.900,000
Stockholms kooperativa bostadsförening tr. p. a. för kooperativa
byggnadsföretag ............................................................................... 435,000
Kronor 2,392,000
Sammanfattning: Kronor
Städer...................................................................................................... 1,389,800
Köpingar .............................................................................................. 31,360
Landskommuner och municipalsamhällen.......................................... 123,000
Enskilda låneförmedlare........................................................................ 2,392,000
Summa kronor 3,936,160
Yidare bemyndigade Kungl. Maj:t i brevet statens byggnadsbyrå att, efter
framställning av vederbörande låneförmedlare, med iakttagande av bestämmelserna
i § 2 av kungörelsen den 18 juni 1927 i särskilda fall överflytta för
visst slag av byggnadsföretag beviljat lån till annat slag av byggnadsföretag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 84. 7
I skrivelse den 15 november 1927 har statens byggnadsbyrå, såsom jag inlednihgsvis
erinrat, framlagt förslag i fråga om beredande av medel för lån
ur statens bostadslånefond för år 1929.
I skrivelsen lämnar byrån till en början vissa uppgifter, avsedda att belysa
det aktuella läget på bostadsmarknaden i städer och stadsliknande
samhällen. Uppgifterna äro i huvudsak hämtade ur socialsstyrelsens bostadsstatistiska
utredningar och återfinnas i Sociala meddelanden 1927 nr 12
sid. 935.
Byrån återgiver först en tablå över antalet nytillkomna bostadslägenheter
i städer och stadsliknande samhällen under vart och ett av åren 1920—1926
samt under år 1913, vilket års siffror ansetts såsom en god utgångspunkt
för jämförande indexberäkningar.
Med avseende å tablån, vilken här återgives, må anmärkas, att med smålägenheter
avses sådana om högst två rum och kök.
1
1
1913
1920
1921
1922
1923 ! 1924
1925
1926 1
Antal tillkomna bostadslägenheter
8,594
4,524
6,365
6,360
9,461 11.901
13,068
14.221
Indextal ...,................................
100
53
74
74
110 138
152
165
1
| Antal tillkomna smålägenheter......
5,957
3,293
4,656
3.974
5,595 7,783
8,991
10.427
72,8
73,2
62,5
59,1 '' 65.4
68.8
70,3
[ Indextal ....................................
100
55
78
67
94 ! 131
151
175
Av tablån framgår, att byggnadsverksamheten alltsedan år 1923 varit
livlig samt att den under år 1926 uppvisar en icke obetydlig stegring i förhållande
till de närmast föregående åren. Anmärkas må emellertid, att ökningen
gent emot år 1925 nästan uteslutande hänför sig till Stockholm,
Hälsingborg, Gävle och Kiruna, under det att övriga orter tillsammans
förete en produktionsminskning på 1,146 lägenheter, motsvarande 14 procent.
I fråga om de nytillkomna bostadslägenheternas procentuella fördelning
■på olika storleksklasser anför byggnadsbyrån följande.
Ökningen av det relativa antalet tillkomna smålägenheter under år 1926
(73.3 %) hänförde sig till stor del till lägenheter av kategorien 2 rum och
kök, vilkas relativa antal utgjorde 34.8 procent (25.4 % år 1913). Av dessa
syntes en ganska betydande del på grund av sin av dyrbar inredning, läge
m. m. betingade jämförelsevis höga hyra ej få anses avsedda för eller tillgängliga
för mindre bemedlade. Det relativa antalet nytillkomna lägenheter
om 1 rum och kök hade likaledes stigit, nämligen från 24.0 procent år 1925
till 26.4 procent år 1926 men icke nått 1913 års siffra (30.8 %).
Av de år 1926 tillkomna 14,221 lägenheterna hade 2,831 producerats
genom icke spekulativ byggnadsverksamhet. Denna hade till övervägande
del (88 %) varit inriktad på produktion av smålägenheter om högst två rum
och kök, enkannerligen på sådana om ett rum och kök. Av hela antalet
nya lägenheter om 1 rum och kök (3,750) hade 1,488 eller 39.7 procent tillkommit
genom dylik verksamhet. Särskilt i våra två största städer spelade
denna stor roll för smålägenlietsproduktionen i allmänhet (32.4 % i Stockholm
och 44.6 % i Göteborg).
Förslag om
lånemedel för
år 1929.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
Byggnadsbyrån återgiver härefter vissa uppgifter rörande lägenhetsproduktionen,
i vad den rör den s. k. allmännyttiga byggnadsverksamheten.
Med termen »allmännyttig» betecknades i bostadsstatistiken sådan bostadsproduktion,
som bedreves av stat, kommun, kooperativa sammanslutningar,
industriföretag m. fl. och som ej fullföljde vinstsyften. Inom dylik
byggnadsverksamhet hade de kooperativa företagen alltmera trätt i förgrunden.
Deras andel i hela den allmännyttiga produktionen utgjorde sålunda
år 1924 17.6 procent och år 1925 23.3 procent samt slutligen år 1926
69.7 procent, representerande 1,973 under året nytillkomna lägenheter.
Sin uppfattning rörande innebörden av de sålunda förebragta siffrorna
i fråga om lägenhetsproduktionen sammanfattar byggnadsbyrån sålunda:
Tillgängliga uppgifter utvisade, att byggnadsverksamheten varit livlig år
1926 och i ökad omfattning inriktat sig på smålägenhetsproduktionen.
Emellertid förtjänade framhållas den allmänna tendensen hos de bättre situerade
klasserna att övergå från större omoderna lägenheter till mindre men
bekvämare och modernare sådana. Uppgifterna om den betydande produktionen
av smålägenheter, särskilt sådana om två rum och kök, vore sålunda,
såsom nämnts, i och för sig något missvisande och borde ej till sin innebörd
överdrivas vid bedömandet av frågan, i vad mån bostadsproduktionen
varit ägnad att tillgodose de mindre bemedlades bostadsbehov.
Jämväl finge framhållas det allmänt kända förhållandet, att nya lägenheter
i allmänhet betingade relativt högre hyror än äldre. Vidare syntes det ställt
utom tvivel, att bostadskooperationen i våra större städer samt egnaliemsDyggandet
huvudsakligen varit inriktade på samt i väsentlig mån bidragit
till tillgodoseendet av de mindre bemedlades bostadsbehov.
Börande läget på bostadsmarknaden i våra städer har byggnadsbyrån anfört
följande:
Sedan ett antal år hade socialstyrelsen hos vederbörande myndigheter i
våra städer gjort förfrågan, huruvida tillgången på lägenheter vore att anse
såsom »tillräcklig» — sedan år 1925 hade också termen »god» upptagits —
»knapp» eller »otillräcklig».
Uppgifterna i nedanstående tablå avsåge tillgången på smålägenheter om
högst 2 rum och kök vid tiden strax efter oktoberflyttningen under vart och
ett av åren 1923—1927:
Antal städer,
där tillgången
på smålägenheter betecknas
4
såsom
god
tillräcklig
knapp
otillräcklig
36 större städer.
1923 ....................................
t
8
24
1924 ....................................
5
10
21
1925 ............................................
i
6
13
16 i
1926 .................................
1
6
16
13
1927 .........................................
4
3
14
13
6
69 mindre städer.
1923 ....................................
36
19
14
1924 ...................... ............
37
24
8
1925 .............................................
13
34
14
8
1926 .....................................
11
41
14
3
1927 .............................
9
43
15
2
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
De lämnade uppgifterna belyste i stora drag, liuru läget pa bostadsmarknaden
i våra städer gradvis förbättrades. Trots denna förbättring liade emellertid
ännu i oktober 1927 19 större och 17 mindre städer betecknat tillgången
på smålägenheter såsom knapp eller otillräcklig.
Slutligen meddelar byggnadsbyrån vissa ur socialstyrelsens utredningar
hämtade uppgifter om sådan husvillhet, som föranlett omhändertagande genom
kommunernas försorg. Uppgifterna avse förhållandena i städer med över
10,000 invånare och hänföra sig till tiden efter oktoberflyttningen under vart
och ett av åren 1923—1927.
''
.
Å r
Antal efter oktoberflyttningen
i nödbostäder kvarboendo
familjer j personer
Antal städer
1923..................................................................
1,612
23
1924................................................................
1,549
7.305
23
1925.................................................................
1.231
5,992
21
1926.................................................................
708
3,695
19
1927..................................................................
336
1,935
15
Yid bedömande av bostadstillgången borde, framhåller byggnadsbyrån,
även beaktas det flerstädes rådande, på olika sätt vitsordade förhållandet
att hälsovårdsmyndigheterna av hänsyn till bostadsknappheten nödgades
tolerera olämpliga bostäder, som vid normal tillgång skulle utdömas.
Till ytterligare belysning av rådande bostadsförhållanden har statens byggnadsbyrå
hänvisat till vad av ett stort antal kommunala myndigheter i sammanhang
med under hösten 1927 ingivna ansökningar om erhållande av lån
ur statens bostadslånefond anförts rörande behovet av fortsatta statliga åtgärder
m. m. Av dessa uttalanden må här återgivas följande.
Drätselkammaren i Dorås: Den bostadsbrist, som rådde i staden redan år
1920, förefunnes alltjämt, ehuru den minskats till sin omfattning. Yid oktoberflyttningen
1927 hade åtskilliga personer anmält sig sakna bostad. De
hade visserligen sedermera lyckats tillfälligt ordna sin bostadsfråga genom
bemedling av anhöriga eller på annat sätt, men någon utsikt för dem att
erhålla tillräcklig och stadigvarande bostad syntes knappast föreligga. Särskilt
gällde detta barnrika familjer. Åtgärder från det allmännas sida till åstadkommande
av ett bättre tillstånd på bostadsmarknaden i staden vore därför
fortfarande av behovet påkallade, men stadens resurser vore icke tillräckliga
för ekonomiskt stödjande av erforderliga byggnadsföretag.
Drätselkammaren i Eskilstuna: Inom staden vore fortfarande bostadsbrist
rådande. Sålunda vore ett flertal familjer inhysta i s. k. nödfallsbostäder
eller barackbyggnader. Yidare befunne sig åtskilliga lägenheter i sådant
skick, att de ur hälsovårdssynpunkt borde utdömas. Detta kunde emellertid
icke ske, förrän bristen på lägenheter minskats. Någon större privat byggnadsverksamhet
syntes icke heller kunna påräknas.
Drätselkammaren i Eslöv: Något utdömande av de ganska många hälsovådliga
bostäderna i staden hade ännu icke kunnat ifrågakomma. Det oaktat
vore tillgången på mindre lägenheter i staden otillräcklig.
Stadsfullmäktige i Halmstad: I staden rådde brist på smålägenheter om
intill tre rum och kök. På grund därav måste ett stort antal familjer i
Statskontoret.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
staden fortfarande bo i nödbostäder. En fortsatt produktion av smålägenheter
vore därför önskvärd.
Drätselkammaren i Malmö: Å stadens koloniområden funnes omkring 160
kolonister, vilka icke hade någon ordentlig lägenhet. I stadens provisoriska
bostäder vore inhysta omkring 88 familjer. För att behovet av bostäder
skulle bliva vederbörligen tillgodosett erfordrades inemot 500 nya lägenheter.
Fastighets- och lönekontoret i Norrköping: Tillgången på lägenheter om
intill 2 rum och kök vore fortfarande otillräcklig. Omkring 35 familjer vore
inhysta i provisoriska bostäder. Därjämte funnes eu del undermåliga mindre
bostadslägenheter, som inom närmaste tiden komme att utsynas.
Drätselkammaren i Södertälje: Tillgången på smålägenheter inom staden
vore ^ alltjämt otillräcklig, och många av de befintliga smålägenheterna vore
av dålig beskaffenhet. Ett starkt behov av produktion av goda sådana lägenheter
förelåge därför.
Drätselkammaren i Uppsala: Eu påtaglig brist på bostadslägenheter om
ett rum och kök förefunnes alltjämt. Såväl beträffande dylika lägenheter
som i fråga om lägenheter om 2 rum och kök gällde, att någon bostadsproduktion
icke kunde förväntas komma till stånd utan understöd från
statens sida.
Angående behovet av fortsatta åtgärder från ''statens sida för förbättrande
av läget på bostadsmarknaden bär byggnadsbyrån därefter anfört huvudsakligen
följande:
Liksom fallet varit år 1926 syntes visserligen bostadsmarknaden ännu ej
hava fullt återhämtat sig efter krisårens svåra rubbningar, men förbättringen
vore dock så påtaglig, att ett fortsatt statsingripande knappast skulle anses
påkallat, om återhämtningsprocessen sådant ingripande förutan skulle ostört
fortgå. Det kunde emellertid ifrågasättas, om så skulle bliva fallet. Återhämtningen
i And rörde tillgodoseendet av de mindre bemedlades bostadsbehov
hade, som nämnts, till icke oväsentlig del berott på den kooperativa bostadsproduktionen
och egnahemsbyggandet. Sådan bostadsproduktion vore emellertid
för sitt framgångsrika bedrivande beroende av en ordnad kreditgivning.
Genom statens bostadslånefond hade eu sådan kreditgivning provisoriskt
åstadkommits. De sakkunniga, som tillkallats för att inom socialdepartementet
utreda vissa bostadskreditfrågor, hade emellertid särskilt att uppmärksamma
ifrågavarande specialspörsmål och att söka finna en stadigvarande
lösning av dem. Enligt vad byggnadsbyrån inhämtat, hade dessa sakkunniga,
de s. k. bostadskreditsalckunniga, i det närmaste slutfört sitt uppdrag,
och deras betänkande väntades kunna avgivas i början av år 1928.
Det syntes dock uteslutet, att förslag i ämnet skulle hinna föreläggas
1928 års riksdag.
Byggnadsbyrån funne därför, att i huvudsak samma skäl, som föranledde
upprätthållandet under år 1928 av den provisoriska långivningen ur statens
bostadslånefond i avvaktan på ett mera stadigvarande ordnande av hithörande
kreditfrågor, kunde anföras till stöd för provisoriets upprätthållande
under ytterligare ett år.
Över byggnadsbyråns framställning har statskontoret till följd av remiss
avgivit utlåtande den 17 december 1927. Rörande behovet och lämpligheten
av eu fortsatt långivning ur statens bostadslånefond bär statskontoret däri
anfört följande.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr H4.
Iledan i sitt utlåtande den 7 januari 1927 angående anvisande av medel
för fortsatt utlåning ur statens bostadslånefond under år 1928 ifrågasatte
statskontoret, huruvida med hänsyn till det väsentligen förbättrade läge på
bostadsmarknaden, som enligt byggnadsbyråns uttalande måste anses hava
inträtt, ytterligare statsåtgärder borde för ändamålet vidtagas. När nu förslag
förelåge, att den statliga långivningen på detta område skulle provisoriskt
upprätthållas ännu ett år, kunde statskontoret icke underlåta att ånyo
giva uttryck åt den tvekan, statskontoret hyste om nödvändigheten och
lämpligheten härav.
Enligt byggnadsbyråns förmenande borde emellertid den hittillsvarande
låneverksamheten icke avbrytas, förrän kreditväsendet på bostadsfrågans område,
varom utredning påginge och inom kort torde vara slutförd — även
om förslag i ämnet icke hunne föreläggas 1928 års riksdag — på ett mera
stadigvarande sätt ordnats. Under sådana förhållanden och då den nu
ifrågasatta långivningen vore påkallad endast i begränsad omfattning och icke
komme att erfordra något anvisande till bostadslånefonden av nya medel
från rusdrycksmedelsfonden, ville statskontoret icke motsätta sig åtgärders
vidtagande för utlåningens fortsättande även under år 1929.
De statistiska uppgifter rörande bostadsproduktionen m. in., vilka statens
byggnadsbyrå i sin framställning lämnat och för vilka i det föregående redogjorts,
utvisa glädjande nog, att läget på bostadsmarknaden under de senaste
åren och intill hösten 1927 undergått en alltjämt fortskridande förbättring.
Efter sistnämnda tid torde icke hava inträffat någon väsentlig ändring i
berörda hänseende.
Enligt vad jag från socialstyrelsen inhämtat, föreligga ännu inga definitiva
siffror rörande bostadsproduktionen under år 1927. Yissa preliminära
överslagsberäkningar rörande byggnadsverksamheten i de 39 största städerna
giva emellertid vid handen, att antalet där tillkomna lägenheter (preliminärt
något över 12,000) är större än motsvarande antal under ar 1926 (11,308).
Antalet nytillkomna rum och kök (eldstäder) under år 1927 uppskattas
preliminärt till omkring 34,000, vilket ungefär motsvarar siffran för år 1926,
vilken var 34,080. Någon förskjutning synes alltså hava ägt rum mot
mindre lägenheter.
Trots den förbättring, som sålunda torde kunna konstateras, råder dock ännu.
såsom framgår av byggnadsbyråns utredning, flerstädes brist på bostäder.
Därtill kommer, att den byggnadsverksamhet, som under senare tid ägt rum,
till en betydande del vilat på kooperativ grund eller haft till föremål uppförande
av egna hem och att, då såväl bostadskooperationen som egnahemsrörelsen
i hög grad äro beroende av en tillfredsställande kreditgivning, ett
flertal byggen troligen icke kommit till stånd, därest icke för desamma utgått
lån ur statens bostadslånefond. Motsvarande lärer förhållandet vara beträffande
avhjälpande av den bostadsbrist, som ännu råder. Med hänsyn härtill och
då bostadskreditsakkunniga ännu icke avgivit sitt väntade betänkande, i följd
varav något förslag till slutgiltig lösning av spörsmålet om kreditgivning
för kooperativa byggnadsföretag och egna hem icke kan föreläggas 1928 års
riksdag, synes det mig lämpligt, att möjlighet beredes till att, därest så
skulle visa sig behövligt, även under år 1929 fortsätta den statliga långiv
-
Departement
chefen.
12
Låne
villkoren.
Bvggnadsbyrån.
Statskontoret.
Departements
chefen.
Beloppet av
erforderliga
lånemedel.
Byggnadsbyrån.
Statskontoret.
Kungl. Maj tis proposition nr 84.
ningen på hithörande område. Jag vill framhålla, att, såsom framgår av eu
jämförelse mellan nyss anförda siffror angående låneansökningar och beviljade
lån, vid prövning av dylika ansökningar en stark gallring sker, därvid noga
tillses, att lån beviljas endast, där verkligt bostadsbehov föreligger.
Med stöd av vad jag sålunda anfört biträder jag byggnadsbyråns förslag,
att medel måtte ställas till förfogande för utlåning under år 1929 ur statens
bostadslånefond.
I fråga om lånevillkoren anser byggnadsbyrån, att bestämmelserna i 1927
års kungörelse böra gälla oförändrade allenast med de ändringar av fastställda
data för låneansökningars ingivande in. m., som betingas av den framflyttade
tiden för lånemedlens användning. Yad angår räntefotens storlek
har byggnadsbyrån dock inskränkt sig till att i princip förorda, att densamma
måtte fastställas så, att den medgåve samma förräntning, som rusdrycksmedelsfondens
tillgångar vid annan placering och mot likvärdig säkerhet
kunde inbringa.
I sitt utlåtande över byggnadsbyråns förslag har statskonto ret, i vad förslaget
avser lånevillkoren, anfört, att bestämmelserna i kungörelsen den 18
juni 1927 angående lån ur statens bostadslånefond syntes kunna med ändring
allenast i fråga om tiderna för låneansökningars ingivande m. m. tillsvidare
vinna tillämpning och lånen sålunda allt fortfarande löpa med en ränta av
fem procent.
I likhet med byggnadsbyrån och statskontoret anser jag anledning nu
saknas att ifrågasätta ändring i grunderna för låneverksamheten. Dessa
grunder torde alltså böra bibehållas oförändrade. Detta gäller enligt min
mening, såvitt för närvarande kan bedömas, även i fråga om räntefoten.
Yad angår storleken av det belopp, som kan antagas bliva erforderligt för
utlåning under år 1929 ur statens bostadslånefond, har byggnadsbyrån uttalat
sig på följande sätt:
Sådan utlåning syntes endast bliva påkallad i begränsad omfattning, och
något överförande till bostadslånefonden av nya medel från rusdrycksmedelsfonden
syntes ej bliva erforderligt. Under förutsättning att byggnadsbyråns
förslag till fördelning av viss del av fondens för år 1928 disponibla medel
bifölles, skulle för utlåning ur fonden återstå disponibla omkring 2,760,000
kronor. Av detta belopp kunde eu del förväntas bliva disponerat under år
1928. Huvuddelen av beloppet syntes dock kunna reserveras till år 1929.
Emellertid syntes återstoden icke vara tillräcklig för det väntade behovet.
Byrån föresloge därför, att för fortsatt utlåning ur statens bostadslånefond
måtte av de till fonden i början av år 1929 inflj-tande räntor och amorteringar
få disponeras ytterligare ett belopp av högst 2,000,000 kronor. Enligt
vad byrån från statskontoret inhämtat, lämnade nämnda räntor och amorteringar
tillgång till sådan utlåning.
I sitt förenämnda utlåtande den 17 december 1927 har statskontoret meddelat,
att å statens bostadslånefond kunde under tiden 1—15 januari 1929
beräknas inflyta i amorteringar omkring 900,000 kronor och i räntor ungefär
3,100,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 84. 13
Såsom tidigare nämnts har Kungl. Maj:t genom brev den 2 december
1927 i enlighet med statens byggnadsbyrås förslag av de för år 1928 disponibla
lånemedlen fördelat ett belopp av 3,936,160 kronor. Härefter återstod,
på sätt byggnadsbyrån beräknat, ett belopp av omkring 2,760,000 kronor.
Genom senare beslut har Kungl. Maj:t av sålunda återstående disponibla
medel medgivit lån å ytterligare sammanlagt 73,425 kronor. För närvarande
återstå därför av nämnda medel omkring 2,687,000 kronor. På Kungl. Maj:ts
prövning är vidare beroende en ansökning om bostadslån å 247,000 kronor.
I händelse denna ansökning bifalles, skulle det återstående disponibla beloppet
komma att utgöra omkring 2,440,000 kronor.
I likhet med byggnadsbyrån förutsätter jag, att större delen av sålunda
tillgängliga lånemedel skall kunna reserveras för år 1929.
Byggnadsbyråns förslag innebär, att utöver dessa reservationer skulle för
utlåning, i mån av behov, ur bostadslånefonden under år 1929 ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande 2,000,000 kronor av till fonden inflytande räntor
och amorteringar. Då nämnda räntor och amorteringar enligt vad statskontoret
anfört väl motsvara ett belopp av nämnda storlek, anser jag mig
böra jämväl i förevarande del biträda byggnadsbyråns förslag. Liksom
hittills torde bostadslånefondens samtliga tillgångar böra upptagas såsom
skuld till rusdrycksmedelsfonden.
Statens byggnadsbyrå, för vilken Kungl. Maj:t den 26 september 1921
fastställt instruktion (nr 560), har under år 1927 bedrivit sin verksamhet
efter i huvudsak samma riktlinjer som tidigare. Några förändringar i organisationen
hava ej vidtagits.
I sin framställning har byrån ej föreslagit någon ändring med avseende
å den fortsatta verksamheten. Till bestridande av kostnaderna för byråns
verksamhet har för vart och ett av de senaste budgetåren ställts till förfogande
ett belopp av högst 45,000 kronor.
Byggnadsbyrån har beträffande sina kostnader under budgetåret 1926—
1927 lämnat en tablå, enligt vilken dessa uppgingo till följande belopp.
•
Arvoden till ledamöter, sekreterare och biträden
Tryckningskostnader för blanketter m. m...........
Postporto .........................................................
Telefonavgifter............................" .................
Hyra jämte värme, belysning och städning.........
Skrivmaterial ...................................................
Arvoden för granskning av ritningar.................
Övriga utgifter ................................................
Härtill komma kostnader för typritningar .
Avdragas de genom försäljning av typritningar
influtna beloppen ..........................................
utgöra alltså kostnaderna för byggnadsbyråns
verksamhet under budgetåret 1926—1927..........
2:dra halv- året 1926
kronor
l:sta halv- året 1927
kronor
Summa
kronor
16,347
81
16,080
32.427
81
192
SO
346
70
539
50
171
07
154
SO
325
87
149
—
143
25
292
25
2,550
—
1,800
—
4.350
-1
158
IT
121
39
279
56
1.910
—
3,605
—
5.515
— I
214
26
291
17
505
43
21,693
11
22.542
31
44.235
42
160
59
5.382
36
5.542
95
21,853
70
27,924
67
49,778
37
3.113
08
1,739
67
4,852
75
18.740
62
26.185
_
44,925
62
Departementschef
eu .
Statens byggnadsbyrås
verksamhet.
Departements
chefen.
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
Börande beliovet av medel till bestridande av kostnaderna för byråns fortsatta
verksamhet har byrån anfört, att byråns arbete bland annat på grund av
den förtrogenhet med sina arbetsuppgifter låneförmedlarna numera ägde
något minskats och att kostnaderna för verksamheten under budgetåret
1927—1928 följaktligen kunnat nedbringas. Då kostnaderna för verksamheten
under budgetåret 1928—1929 icke syntes komma att överstiga 40,000
kronor, har byrån hemställt, att sistnämnda belopp måtte för ifrågavarande
ändamål ställas till byråns förfogande.
Mot denna hemställan har statslcontoret icke haft något att erinra.
Någon anledning att föreslå ändring beträffande byggnadsbyråns organisation
har enligt min åsikt ej förekommit.
I fråga om beloppet till bestridande av kostnaderna för byråns verksamhet
under budgetåret 1928—1929 biträder jag byråns förslag i ämnet. Beloppet
synes i överensstämmelse med vad hittills varit fallet och statskontoret
nu tillstyrkt kunna få anvisas att utgå från det på extra stat för år
1922 under femte huvudtiteln till statsbidrag åt kommuner med flera för
uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisade reservationsanslaget jämte
därunder omförda besparingar.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att för år 1929 må, till beredande av nya lån ur statens
bostadslånefond i huvudsaklig överensstämmelse med av mig
i det föregående angivna grunder, av de till fonden inflytande
amorteringarna och räntorna för år 1928 disponeras ett belopp
av högst 2,000,000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Begenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Ake Karlholm.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1928:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen. s. 14 i texten
- SU 1928:112 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten