Sök i Ratio Lex

Angående den fortsatta avvecklingen av Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 engagemang

33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:90, Angående den fortsatta avvecklingen av Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 engagemang

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

1

Nr 90.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående den fortsatta avvecklingen

av Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 engagemang;

given Stockholms slott den 17 februari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Lyberg.

Bihcing till riksdagens protokoll 192S.

1 saml.

75 häft. (Nr 90.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

Kreditkassans

bildande.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 17 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meukling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, anmäler fråga om

den fortsatta avvecklingen av Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 engagemang

och anför därvid följande:

I en den 10 mars 1922 dagtecknad proposition, nr 149, föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen medgiva, att såsom garantifond åt ett aktiebolag med uppgift

att bereda stöd åt inhemska banker måtte genom riksgäldskontoret tillhandahållas

bolaget ett belopp av 50 miljoner kronor i av svenska staten

utgivna 5 procents obligationer, att användas i huvudsaklig överensstämmelse

med av chefen för finansdepartementet till det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet angivna grunder. Enligt riksdagens skrivelse den 31

mars 1922, nr 78, blev propositionen av riksdagen bifallen.

Sedan Kungl. Maj:t den 31 mars 1922 bemyndigat chefen för finansdepartementet

att med Stockholms enskilda bank med flera bankbolag träffa

och teckna överenskommelse rörande bildandet av det sålunda avsedda aktiebolaget,

konstituerades, efter det att dylikt avtal den 6 april 1922 kommit

till stånd, å bolagsstämma den 7 i samma månad Aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922.

Bolagets verksamhet har enligt bolagsordningen till ändamål att giva stöd

åt svenska kreditanstalter enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl.

Maj:t meddelas. Aktiekapitalet utgör 5 miljoner kronor. Bolagets styrelse

skall bestå av fem ledamöter med fem suppleanter för dem. Av styrelseledamöterna

utses en, som tillika skall vara styrelsens ordförande, ävensom

en suppleant för honom av Kungl. Maj:t, en jämte suppleant för denne av

fullmäktige i Sveriges riksbank, en jämte suppleant för denne av fullmäktige

i riksgäldskontoret och de övriga två ävensom de två suppleanterna

för dem å ordinarie bolagsstämma av aktieägarna. Samtliga styrelseledamöter

och suppleanter utses för ett år i sänder.

I de bestämmelser för Kreditkassans verksamhet, som Kungl. Maj:t den

7 april 1922 efter bolagets konstituerande meddelade, föreskrevs, att bolaget

skulle äga att enligt närmare angivna regler lämna stöd åt kreditanstalt,

som i anledning av annan kreditanstalts iråkade eller befarade insolvens

bildats för att övertaga den senare anstaltens förbindelser, dock endast under

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

3

förutsättning att styrelsen funne tillfredsställande garanti förefinnas för

anstaltens soliditet.

I nyssberörda avtal mellan staten och bankerna föreskrives, att riksgäldskontoret

mot säkerhet av de i garantifonden ingående statsobligationerna å

tillhopa 50 miljoner kronor öppnar en kredit för bolaget å upp till samma

belopp, samt att bolaget icke har skyldighet att betala ränta eller avgift

för krediten på annat sätt, än att bolaget för varje verksamhetsår till riksgäldskontoret

inbetalar hela det överskott, som efter administrationskostnadernas

täckande uppkommit å rörelsen under året. Därest vid bolagets

likvidation skulle visa sig, att förlust uppstått å bolagets rörelse, skall förlusten

i första hand drabba garantifonden av 50 miljoner kronor och i sista

hand det av bankerna tecknade aktiekapitalet å 5 miljoner kronor.

Enligt samma avtal skulle Kreditkassan icke äga utlåna eller ikläda

sig förbindelser för mera än tillhopa 55 miljoner kronor. Sedan emellertid

efter framställning från fullmäktige i riksbanken 1923 års riksdag

enligt skrivelse den 27 februari 1923, nr 30, beslutat, att totalbeloppet

av Kreditkassans förpliktelser finge uppgå till högst dubbla summan av

kassans fonder, samt att kassan finge, när sådant visade sig vara oundgängligen

nödvändigt, medverka vid rekonstruktion av kreditanstalt även genom

lån till avlyftande av kreditanstalts engagemang, har i enlighet härmed,

genom tillägg av den 23 mars 1923 till avtalet av den 6 april 1922, det

belopp, kassan må äga utlåna eller ikläda sig förbindelser för, bestämts till

110 miljoner kronor.

Jämlikt 1922 års avtal mellan staten och bankerna skulle Kreditkassans

verksamhet upphöra senast med utgången av år 1927. Kedan vid framläggandet

av 1926 års statsverksproposition gav emellertid chefen för finansdepartementet

uttryck åt den meningen, att de engagemang kassan iklätt

sig vore av den omfattning, att en avveckling vid sagda tid icke torde

kunna ske, utan att det syntes honom ofrånkomligt, att den verksamhet

kassan utövat i någon form fortsattes. I anslutning härtill uttalade 1926

års riksdag i sin skrivelse nr 189 av den 4 maj 1926, att, om än med hänsyn

till ingångna kapitalengagemang det icke torde visa sig möjligt att

inom den angivna tiden helt avveckla Kreditkassans verksamhet, riksdagen

dock utginge ifrån, att kassan icke ikläddes nya engagemang av beskaffenhet

att kunna medföra ökad risk för staten, med mindre riksdagens medgivande

först inhämtades. Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag beslöt riksdagen, att en särskild fond, benämnd »fonden

för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922», skulle

inrättas, varjämte riksdagen såsom kapitalökning för denna fond för budgetåret

1926/1927 anvisade ett anslag av 8 miljoner kronor.

I en den 4 december 1926 dagtecknad promemoria meddelade sedermera

kassans styrelse såsom sin uppfattning, att en avveckling till 1927 års utgång

måste anses utesluten. Styrelsen hemställde för den skull om åtgärd

för att kassan måtte kunna efter utgången av nämnda år fortsätta verk
-

Fråga om

Kreditkassans

avveckling.

1926.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl: Maj:ts ''proposition Nr 90.

1927.

samheten under samma former som dittills. Därest det skulle befinnas önskvärt

att fastställa någon tid, inom vilken kassans ytterligare fortbestånd

skulle prövas, föreslog styrelsen utgången av år 1932. Av en i promemorian

lämnad redogörelse för kassans ställning framgick vidare bland annat, att

kassans sammanlagda förbindelser för det dåvarande belöpte sig till i det

närmaste det medgivna maximum av 110 miljoner kronor.

Vid anmälan i 1927 års statsverksproposition av frågan om anvisande av

ett anslag på 7 miljoner kronor för budgetåret 1927/1928 till kapitalökning

för nyssberörda fond anförde jag, att även jag ansåge, att den verksamhet

som omhänderhades av Kreditkassan, icke kunde avvecklas med sistlidet

års utgång. Jag vore ock av den meningen, att den dittillsvarande formen

för verksamhetens bedrivande borde bibehållas även vid avvecklingen av

kassans engagemang. Åt avtalet mellan svenska staten, å ena, samt

vissa banker, å andra sidan, syntes alltså böra förlänas fortsatt giltighet.

Enligt meddelande från Kreditkassans ledning hade bankerna förklarat sig

ieke hava något att däremot erinra. Att, på sätt styrelsen för Kreditkassan

ifrågasatt, fastställa tiden för kassans fortbestånd till 1932 års slut syntes mig

dock icke av behovet påkallat, utan förklarade jag mig hava under övervägande,

huruvida man icke borde stanna för en kortare tid för avvecklingen.

I anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning i statsverkspropositionen

väcktes inom riksdagen två likalydande motioner (1:100 och

II: 207), däri hemställdes, att riksdagen måtte till fonden för mötande av

förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 avsätta ett belopp av

endast 5 miljoner kronor, samt att riksdagen måtte hemställa om förslag

från Kungl. Maj:t angående formen för den fortsatta avvecklingen av Kreditkassans

engagemang i överensstämmelse med i motionerna angivna riktlinjer.

Riksdagen har i skrivelse den 8 juni 1927, nr 295, anmält sina beslut i

förevarande ämne.

Under erinran att i nämnda motioner framhållits, att hädanefter en annan

form skulle kunna visa sig mera tjänlig för en tillfredsställande avveckling

av kassans engagemang än den kombination av statens och vissa enskilda

bankers intressen, som kom till stånd genom riksdagsbeslutet år 1922,

har riksdagen därvid anfört, att denna fråga enligt riksdagens mening borde

göras till föremål för en utredning, som borde omfatta icke blott den lämpligaste

formen för kassans avveckling utan även en ingående undersökning

av de olika engagemangens art, värde och lämpligaste skötsel. Utredningen

samt därpå grundade förslag syntes böra verkställas och utarbetas så, att

densamma kunde i god tid föreläggas 1928 års riksdag.

Riksdagen ansåge följaktligen, att någon förlängning av den vid slutet

av sistlidet år utgående tiden för kassans verksamhet borde medgivas, men

att denna utsträckta tid dock borde begränsas så mycket som möjligt.

I samma skrivelse har riksdagen vidare förklarat sig förvänta, att kassans

styrelse, under tiden till dess 1928 års riksdag fattat beslut i frågan, icke

vidtoge några åtgärder, som kunde inskränka riksdagens fria och obundna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90. 5

beslutanderätt. Detta direktiv borde dock icke fattas så, att det utgjorde

hinder för vidtagande från styrelsens sida av åtgärder, som kunde befinnas

nödiga för verksamhetens fortsatta och behöriga drivande vid under kassans

kontroll stående industriella verk. Någon avyttring av kassans tillgångar

borde icke äga rum i andra fall än där sådant för nämnda verksamhets

drivande kunde befinnas påfordrat.

Vad angår det begärda anslaget för avsättning till fonden för mötande

av förluster å Kreditkassans verksamhet hade riksdagen med hänsyn därtill,

att enligt dess uppfattning kassans verksamhet syntes böra fortgå ytterligare

ett år, ansett avsättningsbeloppet kunna, i enlighet med vad motions vis

föreslagits, för budgetåret 1927/1928 begränsas till 5 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har riksdagen uti ifrågavarande

skrivelse dels anmält, att riksdagen såsom kapitalökning för fonden för

mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 för budgetåret

1927/1928 anvisat ett anslag av 5 miljoner kronor, ävensom medgivit, att

tiden för Kreditkassans verksamhet förlängdes till utgången av år 1928, dels

ock anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning angående den

lämpligaste formen för avvecklingen av Kreditkassans engagemang samt

för 1928 års riksdag framlägga det förslag i ämnet, vartill utredningen

kunde föranleda.

I statsråd den 26 augusti 1927 anmälde jag för Kungl. Maj:t frågan om

igångsättande av den av riksdagen sålunda begärda utredningen. Undersökningen

borde avse eu ingående granskning av Kreditkassans samtliga

engagemang och söka klarlägga dels vilka av dessa engagemang kunde före

eller samtidigt med kassans eventuella upplösning vid utgången av år 1928

avvecklas på ett för staten tillfredsställande sätt, dels under vilka former

avvecklingsarbetet beträffande övriga engagemang på ändamålsenligaste sätt

borde bedrivas. Särskild uppmärksamhet borde ägnas frågan om lämpligheten

av engagemangens omhändertagande av annat förvaltningsorgan än

Kreditkassan, varvid jämväl borde beaktas det ansvar för förlust å kassans

förbindelser, som för närvarande åvilade det av bankerna tecknade aktiekapitalet.

Jag förutsatte, att utredningsmännen i mån så funnes behövligt

för arbetets utförande erhölle tillgång till Kreditkassans räkenskaper och

övriga handlingar.

På min hemställan bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet

att tillkalla högst sex utredningsmän för att inom departementet

verkställa utredning och avlämna förslag angående den lämpligaste formen

för avveckling av Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 engagemang. Jämlikt

detta bemyndigande tillkallade jag såsom utredningsmän ordföranden i

styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 ledamoten av riksdagens

första kammare generaldirektören A. E. Örne samt ledamöterna i styrelsen

för nämnda bolag förste deputeraden i riksbanken bankofullmäktigen V. L.

Moll och verkställande direktören i Sveriges allmänna hypoteksbank riks
-

Igångsättande

av utredning

ang. avveckling

av Kreditkassans

engagemang.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kreditkasseavtalets,

förlängning

för

år 1928.

Betänkande

ang. avveckling

av Kreditkassans

engagemang.

Kreditk&ssaus

stödaktioner.

Kreditkassans

ställning den

30 september

1927.

6 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 90.

gäldsfullmäktigen H. S. Tamm ävensom ledamoten av riksdagens företa

kammare lektorn E. J. Wigforss samt ledamöterna av riksdagens andra

kammare lantbrukaren C. A. Anderson i Storegården och redaktören A.

Wikström, varjämte uppdrogs åt Örne att såsom ordförande leda utredningsarbetet.

I anslutning till det av 1927 års riksdag lämnade medgivandet har efter

beslut av Kungl. Maj:t, genom tillägg den 22 oktober 1927 till Kreditkasseavtalet,

överenskommelse träffats med vederbörande banker, enligt vilken

tiden för Kreditkassans verksamhet förlängts till utgången av år 1928.

Utredningsmännen hava med skrivelse den 7 november 1927 överlämnat

betänkande med förslag angående ifrågavarande avveckling.

För fullgörande av det utredningsmännen givna uppdraget hava de i

betänkandet inledningsvis lämnat följande kronologiska förteckning över de

stödaktioner,

företagits:

1922 den 6

1922 den

som av kassan ensam eller i samarbete med privata banker

21

juni.

sept.

1922 den 24 nov.

Belåning av aktier i aktiebolaget sydsvenska banken.

Belåning av tillskottsbevis till Smålands enskilda banks

grundfond.

Belåning av tillskottsbevis till Wermlands enskilda banks

grundfond samt avlyftning från samma bank av vissa

engagemang.

1923 den 3 april. Teckning av aktier i aktiebolaget jordbrukarbanken

samt avlyftning från aktiebolaget svenska lantmännens

bank av vissa engagemang.

1923 den 13 april. Lån till Väckelsångs kommun i samband med rekonstruktion

av Väckelsångs sockens sparbank.

Lån till insatstecknare till Sevede härads sparbanks

säkerhetsfond.

Lån till insatstecknare till Östergötlands läns sparbanks

säkerhetsfond.

Lån till insatstecknare till Lysviks sparbanks säkerhetsfond.

Lån till insatstecknare till Ekshärads sparbanks säkerhetsfond.

Teckning av aktier i aktiebolaget Göteborgs handelsbank

samt avlyftning från aktiebolaget nordiska handelsbanken

av vissa engagemang.

Lån till insatstecknare till aktiebolaget Jämtlands folkbanks

grundfond.

I betänkandet meddelas vidare följande tablå över

1923 den 13 nov.

1923 den 22 dec.

1924 den 12 dec.

1925 den 17 juni.

1925 den 11 sept.

1926 den 29 jan.

Kreditkassans ställning den 30 september 1927:

Tillgångar:

Bankdepositioner, i likvid för aktiekapitalet .................... kr. 5,000,000: —

Bankräkningar ........................................................................ » 623,910:42

Kassabehållning........................................................................ » 278: so

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

7

Utlämnade lån:

i samband med bildandet av aktiebolaget sydsvenska

banken:

mot 98,727 stycken aktier i banken

å nominellt 100 kr................ kr. 9,872,700: —

» 36,019 stycken dito ................. » 3,523,702: 5 5 kr.

i samband med rekonstruktion av Smålands enskilda

bank:

mot diverse aktier och inteckningar kr. 6,844,680: —

» tillskottsbevis till bankens

grundfond ................................ » 27,000: — »

i samband med rekonstruktion av Wermlands enskilda

bank:

mot tillskottsbevis till bankens grundfond ................ »

i samband med bildande av aktiebolaget jordbrukarbanken:
mot

säkerhet av:

1) nominellt kr. 2,400,000: — aktier i aktiebolaget

Malmö stora valskvarn;

2) andelsförbindelser av medlemmar i svenska lantmännens

kvarnförening å resterande omkring

kr. 200,000: —. Lån å rest.

kr. 3,540,519:30 bokfört till kr. 3,167,510:7 8

mot 386 stycken jordbrukarbankens

aktier å 100 kr............................. » 38,424: 9 7 »

i samband med bildande av aktiebolaget Göteborgs

handelsbank: mot säkerhet av 178,620 stycken preferensaktier

å 50 kr. i rederiaktiebolaget Transatlantic »

i samband med rekonstruktion av aktiebolaget Jämtlands

folkbank:

mot tillskottsbevis till bankens grundfond ................ »

i samband med rekonstruktion av följande sparbanker:

till Väckelsångs kommun såsom insatstecknare till

Väckelsångs sockens sparbanks

säkerhetsfond................................

» 36 insatstecknare till Sevede

härads sparbanks säkerhets-

kr.

50,000: —

fond........................................

» 217 insatstecknare till Östergöt- lands läns sparbanks säker-

»

50,000: —

hetsfond................................

» 21 insatstecknare till Lysviks

»

215,000: —

sparbanks säkerhetsfond ..

» 41 insatstecknaretillEkshärads

»

75,000: —

sparbanks säkerhetsfond ....

»

50,000: —

13,396,402: 5 5

6,871,680: —

12,409,263: 3 3

3,205,935: 7 5

8,920,475: —

3,000,000: —

440,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

Aktier:

1) ägda i Kreditkassans eget namn:

20,300 aktier å 100 kr. i aktiebolaget

sydsvenska banken kr. 1,771,067: 23

50 aktier å 100 kr. i aktie
-

bolaget Dur ........................ » 5,300: —

50 aktier å 100 kr. i aktiebolaget

Igo........................... » 0: —

15,000 stamaktier i Hellefors bruks

aktiebolag å 100 kr......... » 0: — kr>

1,776,367: 23

2) ägda genom dotterbolag:

19,500 preferensaktier å 1,000 kr.

i Hellefors bruks aktiebolag kr. 19,500,000: —

49,044 aktier i aktiebolaget jord
brukarbanken

å 100 kr..... » 4,910,765:4 7

99,914 aktier i aktiebolaget Göteborgs

handelsbank å 100 kr. » 9,991,400: —

4,000 aktier i Forsbacka järnverks

aktiebolag å 1,000 kr......... » 10,340,000:— » 44.742.165:4 7

Omkostnadskonto .................................................................... » 19,476:4 9

Osäkra fordringars konto........................................................ » 13,134: 90

Vinst- och förlustkonto........................................................... » 13,364,376: 69

kr. 113,783,466: 6 3

Skulder:

Aktiekapitalet............................................................................ kr. 5,000,000: —

Riksgäldskontoret ................................................................... » 50,000,000: —

Riksbanken, upptagna lån .................................................... » 43,040,000: —

Insatta medel:

Smålands enskilda bank .................... kr. 27,000: —

Wermlands enskilda bank ................ » 12,409,263: 33

Aktiebolaget Jämtlands folkbank.... » 3,000,000:— » 15,436,263:33

Avskrivningars konto, å tidigare avskrivna fordringar

influtna.................................................................................... » 70,099: 02

Intresse konto, under året influtna räntor ........................ » 237,104: 2 8

kr. 113,783,466: 6 3

I anslutning till denna balansräkning hava utredningsmännen beträffande

tillgångarna lämnat följande upplysningar:

»Kr. 5,000,000: — motsvaras av depositionsbevis, utfärdade av de banker,

som äga aktierna i Kreditkassan, samt lämnade såsom likvid för dessa aktier.

Bevisen äro ej räntebärande, vilket står i samband med det förhållandet,

att aktieägarna i Kreditkassan ej bava rätt att bekomma utdelning.

Kr. 623,910:4a, innestående å bankräkning, motsvaras av influtna räntor

och avbetalningar å utlämnade lån med avdrag för kassans förvaltningsomkostnader.

Kr. 9,872,700: — fordran av det i samband med rekonstruktion av sydsvenska

kreditaktiebolaget bildade aktiebolaget Nessus mot revers å en månads

uppsägning och löpande med 6 procent ränta från den 1 januari 1927.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

Hypoteket utgöres av nominellt samma belopp som lånesumman i aktiebolaget

sydsvenska bankens aktier.

Kr. 3,523,702:55 fordran enligt 661 reverser av de aktieägare i aktiebolaget

sydsvenska banken, som år 1922 i samband med rekonstruktion av

sydsvenska kreditaktiebolaget använde sig av erbjudande från Kreditkassan

att till parikurs belåna tecknade aktier i det nya bankföretaget. Reverserna

äro utfärdade på en månads uppsägning och löpa med ränta enligt

den räntesats, som av Sveriges riksbank tillämpas för lån mot aktier på

högst tre månader, för närvarande 5 procent. Å vissa av dessa lån hava

avbetalningar verkställts, andra hava helt lösts. Ursprungligen uppgick

lånesumman till 7,204,500 kronor. En väsentlig del av minskningen motsvaras

dock av den till

Kr. 1,771,067: S3, under rubrik ''aktier’, i Kreditkassans balansräkning

upptagna posten av nominellt 2,030,000 kronor aktier i aktiebolaget sydsvenska

banken, som övertagits i samband med realisation av insolventa

låntagares hypotek.

Aktiebolaget sydsvenska bankens årsvinster hava för följande år uppgått

till följande belopp:

år 1923 .................................................... kr. 2,600,637:2 8

» 1924 .................................................... » 2,717,073:5 8

» 1925 .................................................... » 2,006,553: 11

» 1926 .................................................. » 2,322,470:15

och hava använts för avskrivningar å fordringar.

Kr. 6,844,680: — lån mot hypotek av diverse inteckningar och aktier, utlämnat

i samband med rekonstruktion av Smålands enskilda bank.

Kr. 27,000: — lån mot enligt banklagens § 209 utfärdade bevis å tillskott

till Smålands enskilda banks grundfond.

Smålandsbankens årsvinster hava för följande år uppgått till följande

belopp:

år 1923 .................................................... kr. 1,201,441:5 7

» 1924 .................................................... » 1,010,038:5 9

» 1925 .................................................... » 804,349:4 6

» 1926 .................................................... » 1,043,834: 78,

som använts för avskrivningar.

Kr. 12,409,263: 33 lån mot enligt banklagens § 209 utfärdade bevis å tillskott

till Wermlands enskilda banks grundfond. Beloppet motsvaras å skuldsidan

av ett bankens tillgodohavande hos Kreditkassan å samma belopp.

Wermlandsbankens årsvinster hava för följande år uppgått till följande

belopp:

år 1923 .................................................... kr. 2,684,503:5 8

» 1924 ................................................... » 1,866,884:3 8

» 1925 ................................................... » 1,804,037:20

» 1926 ................................................... » 1,831,654: 54,

som använts till avskrivningar och avsättningar till fonder.

Kr. 19,500,000: —, under rubrik ''aktier'', motsvaras av hela preferensaktiekapitalet

å samma belopp i Hellefors bruks aktiebolag. Denna fordran

har tillkommit på följande sätt. Vid rekonstruktionen av Wermlands enskilda

bank nödgades Kreditkassan från banken övertaga vissa tyngande

engagemang å tillsammans kr. 32,057,525: 32. Av dessa hava sedermera,

huvudsakligen genom avskrivning, avvecklats engagemangen i Fagersta bruks

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

aktiebolag och i aktiebolaget Ludvika bruksägare, varemot engagemanget i

Wargöns aktiebolag å ursprungligen 20,000,000 kronor, sedan å detsamma

avbetalts 500,000 kronor, och sedan bolaget under Kreditkassans medverkan

rekonstruerats under namn av Hellefors bruks aktiebolag, förändrats till

preferensaktier i detta bolag. Helleforsbolagets stamaktiekapital, uppgående

till 10,000,000 kronor, äges till sin huvudsakliga del av de förutvarande

aktieägarna i det upplösta Wargöns aktiebolag. Av dessa aktier äger emellertid

Kreditkassan nominellt 1,500,000 kronor, i balansräkningen ej upptagna

till något värde. Preferensaktierna hava från och med år 1925 företrädesrätt

till 5 72 procent ackumulativ utdelning. Bolaget har emellertid hittills

ej kunnat lämna någon utdelning. Vinsterna, som efter avskrivningarna

uppgått till:

år 1925 ........................................................ kr. 22,054: o«

» 1926 ....................................................... » 439,323:06,

hava reserverats.

Kr. 4,910,765:47, under rubrik »aktier», motsvaras av nominellt 4,904,400

kronor aktier i aktiebolaget jordbrukarbanken. Detta engagemang tillkom,

då Kreditkassan år 1923 medverkade vid bildandet, i samband med upphörandet

av aktiebolaget svenska lantmännens bank, av aktiebolaget jordbrukarbanken.

Denna banks hela aktiekapital uppgår till 20,000,000 kronor,

varav staten äger nominellt 15,000,000 kronor liggande i statskontoret.

Jordbrukarbanken har för följande år uppvisat följande vinster:

år 1923....................................................... kr. 570,919:2 3

» 1924........................................................ » 837,006:8 2

» 1925........................................................ » 1,279,544:7 9

» 1926........................................................ » 1,611,631:17,

som använts för avskrivningar och reservering.

Kr. 3,167,510: 78 lån mot hypotek av nominellt 2,400,000 kronor aktier

utgörande hela aktiekapitalet i aktiebolaget Malmö stora valskvarn, samt

numera resterande omkring 200,000 kronor andelsförbindelser av medlemmar

i svenska lantmännens kvarnförening.

Kr. 38,424: 97 lån till 23 låntagare mot hypotek av aktier i jordbrukarbanken,

i allmänhet belånade till pari. Engagemanget tillkom i samband

med jordbrukarbankens bildande, då Kreditkassan åtog sig att till parikurs

belåna de aktier i denna bank, som inom viss bestämd kortare tid övertoges

av aktieägare i den upplösta lantmännens bank. Lånen hava utlämnats

på samma villkor som ovannämnda lån till diverse personer mot

aktier i aktiebolaget sydsvenska banken.

Kr. 9,991,400: —, under rubrik ''aktier’, motsvaras av samma nominella

belopp aktier i aktiebolaget Göteborgs handelsbank. Detta engagemang tillkom

hösten 1925 i samband med att denna bank bildades i och för övertagande

av aktiebolaget nordiska handelsbankens rörelse. Den nybildade

bankens aktiekapital uppgår till 20,000,000 kronor, varav hälften lämnades

till aktieägarna i nordiska handelsbanken i utbyte mot aktier i denna bank.

Göteborgs handelsbanks vinst för år 1926 uppgick till kr. 1,829,031: 3 5

och användes för avskrivningar och reservering.

Kr. 10,340,000: —, under rubrik ''aktier'', motsvaras av hela aktiekapitalet,

4,000,000 kronor, i det innevarande höst bildade Forsbacka järnverks aktiebolag.

Engagemanget utgjordes ursprungligen av från nordiska handelsbanken

avlyftade lån till Margretehills jernverks aktiebolag i likvidation å

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90. 11

10.500.000 kronor mot hypotek av fastighets- och förlagsinteckningar i Forshacka

järnverk samt diverse gruv- och andra aktier. Å detta lån avbetalades

på sin tid genom försäljning av vissa av de liypotiserade aktierna

160.000 kronor. Vid Forsbackabolagets övertagande av Margretehillsbolagets

tillgångar har framträtt en förlust av 6,340,000 kronor, som i Kreditkassans

bokslut för året kommer att belasta vinst- och förlustkontot.

Kr. 8,920,475: — lån, bundet 10 år från utlämnandet, mot hypotek av

nominellt 8,931,000 kronor 7 procent preferensaktier i rederiaktiebolaget

Transatlantic.

Kr. 3,000,000: —- lån mot hypotek av enligt banklagens § 92 utfärdade

bevis å tillskott till aktiebolaget Jämtlands folkbanks grundfond. Engagemanget

tillkom i samband med rekonstruktion av nämnda bank och motsvaras

å skuldsidan av Kreditkassans balansräkning av ett bankens tillgodohavande

å samma belopp.

Kr. 440,000: — fem lån till insatstecknare till sparbankers säkerhetsfonder.

Av dessa torde lånen i samband med Väekelsångs, Lysviks och Ekshärads

sparbankers rekonstruktion, tillsammans 175,000 kronor, kunna så småningom

avvecklas i den mån som å sparbankernas rörelse uppkommande årsvinster

förslå till amortering å lånen. Vad åter beträffar lånen till insatstecknare till

Sevede härads och Östergötlands läns sparbanker å tillsammans 265,000 kronor,

hava desamma, sedan ifrågavarande sparbanker upphört och alltså ej komma

att med vinstmedel amortera lånen, uppsagts hos insatstecknarna, som ej

äro solidariskt ansvariga för lånen, utan tecknat sig en var för viss del av

lånebeloppen.

Kr. 13,134:90 osäkra fordringar, motsvaras till sin huvudsakliga del av

reverser mot sydbanksaktier, vartill hypoteken på grund av låntagarnas

uraktlåtenhet att gälda förfallna räntor försålts.

Kr. 13,364,376:69 förlustbalans, har uppkommit på följande sätt:

år 1925 avskrivningar å fordringar kr. 5,993,646: 02

ränteförlust.................................... » 125,590: 97

omkostnader ................................ » 32,147: — kr. 6,151,383: 9 9

år 1926 avskrivningar å fordringar kr. 5,780,392: 6 2

ränteförlust.................................... » 1,400,928: 9 6

omkostnader ................................ » 31,671: 12 » 7,212,992: 70

kr. 13,364,376: 6 9

Om man emellertid vill kunna överblicka hela summan

av kassans förluster till och med år 1926, bör detta

belopp ökas med summan av de under åren 1923 och

1924 medelst ränteinkomster täckta förluster å fordringar,

som då avförts ur räkenskaperna........................ » 1,998,532: 33

kr. 15,362,909:0 2.

I bokslutet för år 1927 torde Kreditkassan behöva avskriva cirka 6,300,000

kronor, och skulle i så fall hela summan av Kreditkassans förluster till och

med år 1927 komma att uppgå till omkring 21,660,000 kronor, oberäknat

möjligen uppstående ränteförlust å 1927 års rörelse.»

Vidkommande frågan om den tid, som vore erforderlig för den fortsatta

avvecklingen av Kreditkassans engagemang, hava utredningsmännen anfört:

Organisationsform

vid den

fortsatta avvecklingen

av

Kreditkassans

engagemang.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

»Vid den granskning av kassans tillgångar, som utredningsmännen företagit,

har befunnits, att en del av dessa visserligen för närvarande kunna

säljas men endast med förluster, i några fall betydande sådana. Andra tillgångar

äro praktiskt taget osäljbara och kräva lång tid för möjligast tillfredsställande

avveckling.

På det att statens slutliga förlust på Kreditkassan må kunna inskränkas

till det minsta möjliga, bör därför, enligt utredningsmännens uppfattning,

avvecklingen av kassans engagemang icke forceras. Givet är, att avvecklingen

av ett engagemang kan ske på långt fördelaktigare villkor, om man

avvaktar den tidpunkt, då det ifrågavarande företaget arbetat sig upp till

en sådan ställning, att det kan giva utdelning på sina aktier eller göra avbetalningar

på sin skuld. Dess bättre kunna goda utsikter sägas vara för

banden, att åtskilliga av de företag, i vilka kassan är intresserad med betydande

belopp, skola inom en nära framtid befinna sig i en dylik ställning.

»

Beträffande det ansvar för förlust å kassans förbindelser, som för närvarande

vilar på det av bankerna tecknade aktiekapitalet, kan — framhålla

utredningsmännen — så som kassan är konstruerad, detta ansvar inträda

först sedan det blivit konstaterat, att kassans förluster överstiga beloppet

av statens garanti, 50 miljoner kronor. Den slutliga förlusten kunde

emellertid fastställas endast genom en fullständig realisation av kassans tillgångar.

En sådan realisation före utgången av år 1928 måste emellertid

anses utesluten, om målet för avvecklingen vore minsta möjliga förlust för

staten. En forcerad realisation skulle icke blott i hög grad öka statens förlust,

den skulle äventyra själva ändamålet med kassan, som just varit att

förekomma de ödesdigra verkningarna av en brådstörtad realisation av de

understödda kreditanstalternas tillgångar.

De i kassan delägande bankerna vore, enligt det med dem ursprungligen

träffade avtalet, berättigade att utträda ur kassan vid utgången av år 1927.

Numera hade bankerna förbundit sig att kvarstå till slutet av år 1928. Åtskilliga

av kassans engagemang vore emellertid av sådan art, att en möjligast

gynnsam avveckling av dem icke kunde väntas ske ens inom utgången av

år 1932, den av kassans styrelse tidigare ifrågasatta tiden för kassans fortsatta

verksamhet.

Värdet av den förlustgaranti, som kassans av bankerna tecknade aktiekapital

innebure, berodde givetvis av, huruvida statsgarantien kunde väntas

täcka den slutliga förlusten på kassans verksamhet. Täckte statsgarantien till

fullo förlusten, bleve den garanti aktiekapitalet erbjöde obehövlig.

Utredningsmännen liava härefter gått till uppskattning av den slutliga

kapitalförlusten å Kreditkassans verksamhet och därvid anfört:

»Utvägen att genom avyttring av samtliga tillgångar konstatera den slutliga

förlusten står, såsom nyss framhölls, icke öppen. Vill man bilda sig

en föreställning om förlustens storlek, nödgas man fördenskull nöja sig med

en uppskattning, som av lätt insedda skäl icke kan bli annat än ungefärlig,

och som dessutom måste byggas på vissa antagna förutsättningar rörande

den framtida konjunkturutvecklingen. Utredningsmännen ha ingående gran
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

skat kassans tillgångar och tagit del av vid olika tidpunkter upprättade

överslagsberäkningar av dessa tillgångars värde samt på grundval härav

sökt komma till en så långt möjligt tillförlitlig uppfattning om storleken

av de förluster, som ytterligare kunna väntas. Resultatet av utredningsmännens

undersökning i detta hänseende kan angivas sålunda.

Under förutsättning dels att avvecklingen av kassans engagemang sker i

ett lugnt tempo och dels att det allmänna ekonomiska läget icke blir avsevärt

och varaktigt sämre än nu, torde de väntade förlusterna icke komma

att uppgå till samma belopp som de redan konstaterade, och med en mera

utpräglad konjunkturförbättring skulle slutresultatet kunna bli betydligt

gynnsammare. Då såsom i det föregående meddelats, kassans konstaterade

förlust vid innevarande års utgång beräknas komma att uppgå till omkring

21,660,000 kronor, innebär vad nu sagts, att den slutliga kapitalförlusten

icke skulle komma att överstiga 40,000,000 kronor, men att den i lyckligaste

fall kan tänkas stanna ett eller annat femtal miljoner under denna siffra.

Utredningsmännen anse sig emellertid böra påpeka, att häri ej inräknats

den ränteförlust för staten, som uppkommit genom användningen av krediten

hos riksgäldskontoret, och vilken förlust enligt av utredningsmännen

inhämtade uppgifter vid utgången av innevarande budgetår beräknats utgöra

cirka 12,050,000 kronor; enligt avtalet med bankerna skall denna förlust

ej medräknas, då fråga är om aktiekapitalets ansvar.»

Enligt utredningsmännens uppfattning skulle sålunda icke under nu förutsebara

omständigheter hela statsgarantien behöva tagas i anspråk för att

täcka förluster å kassans verksamhet, vadan aktiekapitalet vid en varsam

avveckling av kassan kunde anses vara skyddat mot varje förlust. Då

dessutom de aktieägande bankernas ansvarighet automatiskt upphörde redan

med utgången av år 1928 och icke utan deras medgivande kunde förlängas

utöver denna tidpunkt, syntes sålunda den garanti för kassans förluster,

som aktiekapitalet erbjöde, under nuvarande förhållanden vara utan betydelse

för staten.

Det har då gällt för utredningsmännen att överväga, huruvida några

andra skäl, som talade för ett bibehållande av den hittillsvarande organisationsformen,

kunde förebringas. Otvivelaktigt var det — anföra utredningsmännen

—■ från början, då statens stödaktion gent emot de enskilda kreditanstalterna

skulle genomföras, av värde för staten att få tillgodogöra sig

bankernas erfarenhet genom deras representanter i Kreditkassans styrelse.

Den då valda formen, ett av bankerna bildat aktiebolag med statsgaranti

och en av statsrepresentanter och bankrepresentanter sammansatt styrelse,

kunde sålunda sägas ha varit till gagn. När numera det ekonomiska ansvaret

för den fortsatta förvaltningen av kassans engagemang helt syntes

komma att falla på staten, ansåge utredningsmännen det icke längre vara

nödigt att upprätthålla den ursprungliga formen av samarbete mellan staten

och bankerna.

Sedan utredningsmännen sålunda funnit, att Kreditkassan icke bör bibehållas

såsom avvecklingsorgan för statens ifrågavarande stödverksamhet, hava

de undersökt olika möjligheter för den fortsatta avvecklingens bedrivande

under statens ledning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

Utredningsmännen hava ansett det ingalunda osannolikt, att möjlighet till

en försäljning kunde för vissa engagemang inträda före 1928 års slut, men

hava icke i sin egenskap av utredningsmän kunnat framlägga något förslag,

då ett sådant syntes förutsätta upptagandet av förhandlingar med eventuell

köpare, vilket icke ankomme på utredningsmännen. För den fortsatta avvecklingen

av de engagemang, som återstode vid utgången av år 1928, förelåge

följande tre möjligheter:

1. att överlämna hela avvecklingsarbetet till ett eller flera av statens

permanenta organ;

2. att lägga hela detta arbete hos ett aktiebolag, vars aktier ägdes av

staten;

3. att uppdela avvecklingsarbetet mellan ett eller flera permanenta statsorgan

å ena sidan och ett aktiebolag av under 2. åsyftad typ å andra sidan.

Ifråga om användbarheten av dessa former för avvecklingsarbetet hava

utredningsmännen anfört:

»Mot den under 1. angivna möjligheten kunna flera vägande skäl anföras.

Utredningsmännen anse sig här blott böra antyda ett bland dem, som ensamt

för sig synes vara avgörande: Ett flertal av kassans engagemang äro av den

natur, att avvecklingen för att lämna ett gott resultat måste ske i mera

tvångsfria former än de i den vanliga statsverksamheten tillåtna. Sålunda

torde det visa sig nödvändigt att bevilja ackord åt enskilda gäldenärer, att

vid företags rekonstruktion utbyta fordringar mot aktier, att försälja fast

egendom o. s. v. Det synes icke heller föreligga något skäl att för ett så

speciellt fall som det här ifrågavarande utrusta något statens verk med extraordinära

befogenheter.

Mot den under 2. angivna möjligheten tala i viss mån samma skäl, som

ansetts böra påkalla den nuvarande Kreditkassans avveckling, Det föreligger

icke någon anledning att under ett tillfälligt statsorgan bibehålla förvaltningen

av andra engagemang än sådana, vars beskaffenhet nödvändiggör

särskilda former för förvaltningsarbetet.

Utredningsmännen ha på grund av dessa överväganden kommit till den

uppfattningen, att den tredje möjligheten, d. v. s. en uppdelning av avvecklingsarbetet

mellan permanenta statsorgan och ett nyskapat företag i aktiebolagsform

är mest ändamålsenlig. Därvid böra de av kassans tillgångar,

som äro av beskaffenhet att lämpligen kunna förvaltas och avvecklas i den

vanliga statsverksamhetens former, överlåtas till statsverket och de övriga

till det nya avvecklingsbolaget. Den förstnämnda gruppen bör, enligt utredningsmännens

mening, omfatta aktierna i Helleforsbolaget och jordbrukarbanken.

De av kassan ägda preferensaktierna i Helleforsbolaget, nominellt 19,500,000

kronor, tillhöra kassans värdefullaste tillgångar. Med hänsyn till de mycket

betydande naturtillgångar, som ligga bakom dessa aktier, anse sig utredningsmännen

böra föreslå, att dessa aktier övertagas av staten till det pris,

vartill aktierna äro bokförda hos Kreditkassan, d. v. s. 19,500,000 kronor,

med tillägg av eventuellt beslutad, ej gulden utdelning. Samtidigt med preferensaktierna

torde böra till staten överlämnas även de stamaktier i samma

bolag, nominellt å 1,500,000 kronor, vilka ägas av kassan, men i dess böcker

icke åsatts något värde.

Beträffande de Kreditkassan tillhöriga aktier i jordbrukarbanken till ett

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

nominellt belopp av 4,904,400 kronor, vilka på grund av kostnaden för desammas

stämpelbeläggning kommit att stå bokförda något över pari eller till

kr. 4,910,765: 4 7, anse sig utredningsmännen böra föreslå, att desamma, då

staten redan är ägare av tre fjärdedelar av bankens aktiekapital, övertagas

av staten till det pris, vartill aktierna äro bokförda hos Kreditkassan. Enda

anledningen till att kassan kommit att övertaga engagemanget i fråga är,

att det vid jordbrukarbankens bildande ansågs lämpligt och skäligt, att en

del av aktierna i banken under en viss begränsad, nu tilländalupen, tid genom

Kreditkassans försorg skulle till dess självkostnadspris hållas till förfogande

åt aktieägarna i den i samband med jordbrukarbankens bildande

avvecklade svenska lantmännens bank.

Kreditkassans övriga tillgångar böra enligt utredningsmännens mening

överlämnas till ett för ändamålet bildat aktiebolag. Detta bolags aktiekapital

föreslås till 5,000 kronor. Aktierna tecknas av staten. På detta bolag överflyttas

statens garanti för Kreditkassan. I sammanhang härmed böra de till

mötande av statens förluster på Kreditkassan avsatta medel jämte det belopp,

som för detta ändamål kan komma att avsättas för nästa budgetår, tagas i

anspråk genom att Kreditkassans skuld till riksgäldskontoret samt statsgarantien

minskas med beloppen ifråga. Sedan dessa åtgärder vidtagits, träder

Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 i likvidation.

Antalet styrelseledamöter i bolaget torde kunna bestämmas till sex, av

vilka två, bland dem ordföranden, utses av Kungl. Maj:t, två av fullmäktige

i riksbanken och två av fullmäktige i riksgäldskontoret. Samma myndigheter

utse envar en suppleant i styrelsen.

För bolagets styrelse utfärdar Kungl. Maj:t instruktion. Beträffande denna

vilja utredningsmännen framhålla, att det är angeläget, att styrelsen erhåller

en så vidsträckt handlingsfrihet, att den icke hindras att vidtaga sådana

åtgärder, som kunna visa sig nödiga för en normal affärsmässig skötsel av

de av bolaget beroende företagen eller för undvikande av förluster, vilka

skulle kunna förhindras genom åtgärder, som ej tåla uppskov. Instruktionen

torde böra medgiva styrelsen att för handläggande av löpande ärenden och

över huvud taget frågor av mindre betydelse inom sig utse ett arbetsutskott

med av styrelsen inom instruktionens ram fastställda arbetsuppgifter.»

Beträffande vissa punkter i utredningen hava avvikande meningar uttalats

bland utredningsmännen, nämligen av

herr Wig forss, som i avdelningen om aktiekapitalets betydelse för förlustrisken

ansett, att utredningsmännen icke haft anledning att uttrycka en

uppfattning om det från början ändamålsenliga i Kreditkassans nuvarande

organisation; samt av

herr Andersson, som ansett, att antalet styrelseledamöter i det nya avvecklingsbolaget

borde begränsas till tre med lika antal suppleanter, utsedda

på sätt majoriteten föreslagit.

Över utredningsmännens betänkande hava fullmäktige i riksgäldskontoret,

statskontoret, riksräkenskapsverket och styrelsen för Kreditkassan avgivit

utlåtanden.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava förklarat sig i frågans nuvarande

läge icke hava någon erinran att göra mot utredningsmännens förslag beträffande

sättet för Kreditkassans avveckling, enligt vilket staten skulle

Avvikande

meningar.

Utlåtanden

över betänkandet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

övertaga kassans aktier i Hellefors bruks aktiebolag och Aktiebolaget jordbrukarbanken

samt kassans övriga tillgångar överlämnas till ett för ändamålet

bildat aktiebolag, vars aktiekapital skulle tecknas av staten.

Statens garanti för Kreditkassan borde, enligt vad fullmäktige uttala,

givetvis överflyttas på det nya bolaget. Då kassans förluster vid 1927 års

utgång beräknades uppgå till närmare 22 miljoner kronor, ville fullmäktige

instämma jämväl i utredningsmännens uttalande, att i sammanhang med

garantiens överflyttande de till mötande av Kreditkassans förluster hittills

avsatta medlen, sammanlagt 13 miljoner kronor, jämte det belopp, som för

detta ändamål kunde komma att avsättas för nästa budgetår, borde tagas i

anspråk genom att Kreditkassans skuld å 50 miljoner kronor till riksgäldskontoret

samt statsgarantien minskades med beloppen i fråga.

Från fullmäktiges beslut om detta utlåtande var herr Hallin skiljaktig

och anförde följande:

»För min del får jag uttala en mot majoritetens inom fullmäktige i viss

mån avvikande mening. Den förebragta utredningen har nämligen icke

kunnat övertyga mig om nödvändigheten av att för avvecklingen av Aktiebolaget

Kreditkassans av år 1922 engagemang nu tillskapa ett nytt organ.

Hur man än betraktar eller värdesätter den nuvarande intressekombinationen

inom Kreditkassan förefaller mig den föreslagna åtgärden dock innebära

ett förhastande. Utredningsmännen bygga sitt förslag på tvenne premisser,

dels ett automatiskt upphörande av bankernas ansvarighet inom viss

kort tid, dels ock ett relativt optimistiskt bedömande av den ekonomiska

utvecklingen. Vad till en början ansvarigheten angår, så ingick i riksdagens

beslut vid kassans tillkomst 1922 såsom ett huvudmoment, att denna

ansvarighet helt avlyftes först vid kassans likvidation och sedan det konstaterats,

att kassans förluster understiga statens garanti av 50 miljoner kronor.

Beträffande den ekonomiska utvecklingen torde förvisso fog föreligga

för att verkligheten icke skall komma att jäva omdömet i fråga, men detta

grundar sig likväl blott på ett antagande.

Det borde därför ligga närmast till hands att låta den nuvarande organisationsformen

fortfara till utgången av år 1932, vartill bankerna på sin

tid förklarat sig villiga. Under år 1931 kunde frågan om den fortsatta avvecklingen

och dess former åter tagas under omprövning.

Något hinder för att på sätt föreslagits nu avskilja några av kassans

engagemang och överlåta dem till statsverket bör även med kassans fortvaro

icke föreflnnas. Vad särskilt aktierna i jordbrukarbanken beträffar

synas övervägande praktiska skäl tala för en dylik överlåtelse. Något tveksam

kan man ställa sig till förslaget om Helleforsaktiernas överlåtande.

Under förutsättning emellertid, att det övertagande statsorganet utrustas

med mera smidiga former för såväl förvaltnings- som avvecklingsarbetet än

som statsverksamheten i allmänhet besitter, anser jag mig icke böra motsätta

mig förslaget i denna del.

Åven om avvecklingens takt, såsom utredningsmännen framhålla, helt

bör bestämmas av förhandenvarande konjunkturer och varje forcering undvikas,

synas å andra sidan de ständigt sig ökande ränteförlusterna mana

till ett icke allt för långsamt tempo.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

17

Statskontoret har anfört:

»Då riksdagen uttalat sig för att Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922

verksamhet bör avvecklas inom en så mycket som möjligt begränsad tid.

torde det vara uteslutet, att avvecklingen av kassans engagemang sker med

bibehållande tillsvidare av kassan vare sig i dess nuvarande form — vilket

skulle medfört, att aktiekapitalets ansvarighet för förluster kvarstått för den

tid avtalet med bankerna blivit förlängt — eller så till vida förändrad, att

staten övertagit de nu av bankerna innehavda aktierna i kassan. Från denna

utgångspunkt synes icke vara något att erinra mot de av utredningsmännen

föreslagna formerna för avvecklingen.

De aktier, som skulle övertagas av statsverket — i Aktiebolaget jordbrukarbanken

och Hellefors bruks aktiebolag — synas böra överlämnas för förvaltning

till statskontoret, som förvaltar fonden för statens aktier, men lärer

Eders Kungl. Maj:t därvid vilja förbehålla sig att utse statens representanter

å bolagsstämmorna. Rörande det belopp, till vilket aktierna, om hänsyn

tages till det värde, de kunna anses verkligen representera, böra upptagas i

statskontorets räkenskaper, är ämbetsverket givetvis icke i tillfälle att uttala

någon bestämd mening.

Vad angår finansieringen och behandlingen i statens budget av aktieöverlåtelsen,

må till en början framhållas, att ökningen i fonden för statens

aktier synes böra komma till uttryck i riksstaten, och sålunda ett anslag

för ändamålet uppföras under utgifter för kapitalökning. Om aktieförvärvet

icke anses böra till någon del finansieras med verkliga statsinkomster, vilket

ju icke torde vara påkallat, om aktierna övertagas till sitt verkliga värde,

torde tillfälliga lånemedel till anslaget motsvarande belopp böra uppföras å

riksstatens inkomstsida. Anslaget bör ställas till riksgäldskontorets disposition

för nedskrivning av dess fordran hos Kreditkassan. Statsgarantin torde

emellertid härav icke beröras. Givet torde vara, att om aktierna framdeles

realiseras och icke det pris erhålles, vartill de övertagits och bokförts, förlusten

bör täckas med verkliga statsinkomster för möjliggörande av full

återbetalning av de tillfälliga lånemedlen.

Av 1926 och 1927 års riksdagar har av andra statsinkomster än lånemedel

avsatts ett belopp om tillsammans 13 miljoner kronor till en fond för mötande

av förluster å Kreditkassan. Fonden förvaltas av riksgäldskontoret och har

ännu icke tagits i anspråk, utan medlen innestå å giroräkning i riksbanken.

Enligt utredningsmännens förslag skulle i sammanhang med Kreditkas>ans

avveckling fondens medel, jämte det belopp, som kan komma att avsättas

för nästa budgetår, användas för minskning av Kreditkassans skuld till riksgäldskontoret

och i följd därav även av statsgarantin. Häremot torde icke

vara något att erinra. Då emellertid fonden i fråga bildats genom å riksstaten

uppförda anslag till kapitalökning, synes det statskontoret riktigast,

att i anspråktagandet av fondens kapital för bestridande av statsverkets

verkliga utgifter jämväl kommer till synes å riksstaten. I så fall bör å

riksstatens inkomstsida under rubriken i anspråk tagna kapitaltillgångar,

fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922,

uppföras fondens behållning, 13 miljoner kronor, samt å utgiftssidan under

verkliga utgifter utom huvudtitlarna ett anslag till täckning av förlust vid

avveckling av Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till belopp, motsvarande

den i anspråk tagna fonden jämte vad som ytterligare prövas böra för ändamålet

anvisas.

Det belopp, som erfordras för teckning av aktier i det nya bolag, som

skulle bildas i och för avveckling av Kreditkassans engagemang, enligt för
Blkang

till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 75 häft. (.Yr 90.) -

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

slaget 5,000 kronor, lärer likaledes, ehuru aktierna icke komma att äga något

värde, för redovisningens skull böra anvisas å riksstaten såsom ett anslag

under utgifter för kapitalökning, fonden för statens aktier. Det synes dock

riktigast, att anslaget anvisas att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

I likhet med vad fallet var vid bildandet av Jord brukar banken, lärer

statskontoret böra anbefallas att ombesörja teckningen och likvideringen av

aktierna och anslaget förty ställas till ämbetsverkets disposition. Eders Kungl.

Maj:t lärer jämväl ifråga om dessa aktier vilja förbehålla sig att utse statens

representanter å bolagsstämmorna. Enligt förslaget skulle hela aktiekapitalet

tecknas av staten. Aktiebolagslagen föreskriver emellertid, att stiftarnas

antal skall minst vara fem och varje stiftare teckna minst en aktie.

Statskontoret vill därför fästa uppmärksamheten därå, att i betänkandet icke

berörts frågan, huru med hänsyn till denna föreskrift skall tillgå vid bolagets

bildande.»

Riksräkenskapsverket har beträffande huvudfrågan om Kreditkassans bibehållande

eller ersättande med annat organ för förvaltningen av kassans tillgångar

framhållit, att även om — såsom en av utredningsmännen syntes

hava ansett — ändamålsenligheten av den från början valda formen för

Kreditkassans organisation kunde sättas ifråga, det likväl därmed icke vore

givet, att denna form nu borde övergivas. Redan förefintligheten inom

kassans styrelse av representanter för den enskilda bankverksamheten syntes

få anses såsom en tillgång av ej ringa värde, då nu dessa representanter

—• delvis under en följd av år — varit i tillfälle att sätta sig in i

förhållandena vid de företag, som stodc under Kreditkassans uppsikt. Men

av ännu större värde vore tvivelsutan den ansvarighet för förluster å kassans

förbindelser, som påvilade aktiekapitalet i den nuvarande kassan.

Härefter har verket anfört följande:

»Utredningsmännens uppfattning är, att under förutsättning dels att avvecklingen

av kassans engagemang sker i ett lugnt tempo och dels att det

allmänna ekonomiska läget icke blir avsevärt och varaktigt sämre än nu,

den slutliga kapitalförlusten icke torde komma att överstiga 40 miljoner

kronor och att med en mera utpräglad konjunkturförbättring förlusten kan

tänkas stanna ett eller annat femtal miljoner under denna siffra. Då det

av bankerna tecknade aktiekapitalets ansvarighet inträder först då kapitalförlusten

överstiger 50 miljoner kronor och ej omfattar mer än aktiekapitalets

belopp, 5 miljoner kronor, skulle den garanti, som aktiekapitalet erbjuder,

vara utan betydelse för staten.

Enligt riksräkenskapsverkets åsikt har man visserligen ej skäl att för

närvarande räkna med något allmänt konjunkturomslag. Men såsom av

utredningsmännen framhållits, måste avvecklingen av Kreditkassans engagemang

omfatta en tämligen lång tidrymd, varför kassans styrelse också på

sin tid föreslagit en förlängning av kassans verksamhet till slutet av år

1932. Och en kortare tidrymd för avvecklingen är väl knappast tänkbar.

Denna tid omfattar dock fem år, inom vilka kunna rymmas ej blott en

fortsättning och en avslutning av den nuvarande, om än ganska måttliga

högkonjunkturen utan även en omkastning mot betydligt sämre konjunkturförhållanden

än de nuvarande. Drar avvecklingen ut på tiden, är det ej

uteslutet, att den kommer att delvis falla in under en lågkonjunktur, vars

verkningar i nu förevarande avseende icke låta sig överskåda.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

Kreditkassans verksamhet har visserligen tillsvidare förlängts allenast till

och med år 1928. Bankerna synas emellertid hava förklarat sig icke hava

något att erinra mot, att det nuvarande avtalet med staten förlänges till och

med år 1932, och det torde saknas anledning antaga, att hankerna skulle

intaga en ändrad ställning, därest frågan om en ytterligare utsträckning av

kassans verksamhet ånyo underställdes dem. I detta sammanhang torde ock

böra framhållas, att det formella ansvaret för kassans förbindelser får anses

åvila de aktieägande bankerna och ej staten, som i verkligheten endast iklätt

sig garanti intill viss gräns för nämnda förbindelser och på den grund erhållit

övervägande inflytande på kassans ledning.»

Såvitt riksräkenskapsverket av det föreliggande betänkandet kunnat inhämta,

kunde det nya aktiebolag, som av granskningsmännen föreslagits

skola väsentligen övertaga avvecklingen av Kreditkassans verksamhet, knappast

anses äga några egentliga företräden framför Kreditkassan i dess nuvarande

form. På grund härav och med hänsyn till vad förut anförts kunde

riksräkenskapsverket för sin del icke finna tillräckliga skäl föreligga att

tillstyrka granskningsmännens förslag om kassans upplösning redan med

utgången av år 1928.

Även om Kreditkassan tillsvidare bibehölles, borde detta, enligt riksräkenskapsverkets

mening, ej lägga hinder i vägen för att en del av dess

tillgångar nu direkt övertoges av statsverket, i vilket hänseende verket yttrat

sig sålunda:

»De av kassan innehavda aktierna i jordbrukarbanken böra sålunda överflyttas

till förvaltning av statskontoret, som ju redan omhänderhar huvuddelen

av hankens aktiekapital. Det anslag, som härför erfordras, bör såsom

statskontoret föreslagit uppföras såsom utgift för kapitalökning men torde

böra ställas till statskontorets disposition för förvärv av aktierna ifråga.

Anslagsbeloppet synes böra bestämmas till nominella beloppet av aktierna,

efter vilken kurs de redan i statens ägo befintliga aktierna äro bokförda.

De kostnader av 6,365 kronor 47 öre, som Kreditkassan fått vidkännas för

ifrågavarande aktiepost, torde däremot få stanna å kassan såsom förlust.

Anslaget för förvärv av nu berörda aktier hör enligt riksräkenskapsverkets

mening utgå av fasta lånemedel, på sätt redan tillämpats beträffande de av

staten från början tecknade aktierna i banken.

Vad åter beträffar aktierna i Hellefors bruks aktiebolag, synas förhållandena

ligga så till, att aktierna vid lämpligt tillfälle böra avyttras. Det

kan knappast anses, att statskontoret är ett lämpligt organ för en dylik

uppgift. Det synes ej heller riksräkenskapsverket vara ur budgetär synpunkt

tillfredsställande att anvisa anslag för ökning av statens aktier, då det förutsättes,

att aktieförvärvet ifråga endast skall vara tillfälligt. Härtill kommer

svårigheten att rätt beräkna anslagsbehovet för ändamålet.»

Vad beträffar den budgettekniska behandlingen av de medel, som avsatts

och nu skulle tagas i anspråk för reglering av förlusterna å Kreditkassan,

delade riksräkenskapsverket statskontorets uppfattning. En tillfällig huvudtitel

under verkliga utgifter, vilken syntes kunna sättas efter räntorna å

statsskulden och benämnas »Kapitalförluster», syntes sålunda böra uppföras

i riksstaten för budgetåret 1928/1929. Under denna titel borde i så fall

s. 20 Kontrollera mot PDF

Kreditkassans

ställning den

31 december

1927.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

även uppföras de anslagsmedel, som framdeles direkt anvisades för täckande

av förluster å kassan.

Kreditkassans styrelse har i anledning av remissen överlämnat transumt

av protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen, av vilket framgår

den ställning till betänkandet i fråga, som intagits av de olika styrelseledamöterna.

Herrar örne (ordförande) och Moll, som i egenskap av utredningsmän

undertecknat betänkandet, yttrade, att de för sin del hänvisade till detsamma.

Herr Hildebrand ville för sin del hänvisa till riksgäldsfullmäktiges yttrande

i frågan, i vilket han deltagit.

Herrar Rydbeck och Stén avgåvo gemensamt följande yttrande:

»Vid det förhållandet att enligt utredningsmännens förslag bankerna skulle

befrias från det ansvar, de för närvarande som innehavare av aktiekapitalet

iklätt sig, sakna vi, deras representanter i Kreditkassans styrelse, anledning

motsätta oss förslaget, att de framdeles icke skulle deltaga i avvecklandet

av de tillgångar, som Kreditkassan för närvarande innehar. Av samma

skäl finna vi oss icke heller böra närmare ingå på förslagets detaljer.

Därest från det allmännas sida under avvecklingsarbetets fortgång samverkan

med bankerna skulle under någon form befinnas önskvärd, tro vi

oss kunna försäkra, att bankerna fortfarande som hittills skola befinnas

villiga att i största möjliga utsträckning ställa sig till förfogande.»

De uppgifter, som utredningsmännen lämnat rörande Kreditkassans ställning,

hänföra sig, såsom nämnt, till den 30 september 1927.

Då kassans räkenskaper för nästlidet år nu föreligga avslutade, har jag

införskaffat motsvarande uppgifter för den 31 december 1927. Uppgifterna

återfinnas i härefter meddelade sammanställning, i vilken de siffror, som

undergått förändringar, angivits med kursiv stil:

Kreditkassans ställning den 31 december 1927.

Tillgångar:

Bankdepositioner, i likvid för aktiekapitalet .................... kr. 5,000,000: —

Bankräkningar ....................................................................... » 25,457:35

Kassabehållning........................................................................ » 250:18

Utlämnade lån:

i samband med bildandet av aktiebolaget

sydsvenska banken:

mot 98,727 stycken aktier i banken

å nominellt 100 kr..... kr. 9,872,700: —

» 34,518 stycken dito ................ » 3,381,530:— » 13,254,230: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts proposition Nr 90.

i samband med rekonstruktion av

Smålands enskilda bank:

mot diverse aktier och inteckningar kr. 6,844,680: —

» tillskottsbevis till bankens

grundfond ................................ » 27,000: — kr.

i samband med rekonstruktion av

Wermlands enskilda bank:

mot tillskottsbevis till bankens

grundfond ................................ »

i samband med bildande av aktiebolaget

jordbrukarbanken:

mot säkerhet av:

1) nominellt kr. 2,400,000: —

aktier i aktiebolaget Malmö

stora valskvarn;

2) andelsförbindelser av medlem
mar

i svenska lantmännens

kvarnförening å resterande

omkring kr. 200,000: —. Lån

å rest. kr. 3,540,519: 3 o bokfört

till .................................... kr. 3,167,510:78

mot 336 stycken jordbrukarbanken

s aktier å 100 kr. » 32,974:36 »

i samband med bildande av aktiebolaget

Göteborgs handelsbank:

mot säkerhet av 178,620 stycken preferensaktier å

50 kr. i rederiaktiebolaget Transatlantic....................

i samband med rekonstruktion av aktiebolaget Jämtlands

folkbank:

mot tillskottsbevis till bankens grundfond ................

i samband med rekonstruktion av följande sparbanker:

till Väckelsångs kommun såsom insatstecknare till

Väckelsångs sockens sparbanks

säkerhetsfond .......................... kr. 50,000: —

» 36 insatstecknare till Sävede

härads sparbanks säkerhetsfond

.................................... » 50,000: —

insatstecknare till Östergötlands

läns sparbanks säkerfond

.................................... » 215,000: —

insatstecknare till Lysviks

sparbanks säkerhetsfond ... » 75,000: —

41 insatstecknare till Ekshärads

sparbanks säkerhetsfond ... » 50,000: —

217

21

»

»

Aktier:

1) ägda i Kreditkassans eget namn:

20,375 aktier å 100 kr. i aktiebolaget

sydsvenska banken » 1,778,117:33

6,871,680: —

12,409,263: 33

3,200,485: «

8,920,475: -

3,000,000: —

440,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

50 aktier å 100 kr. i aktiebolaget

Dur ....................... kr. 5,300: —

50 aktier å 100 kr. i aktiebolaget

Igo ....................... » 0: —

15,000 stamaktier i Hellefors bruks

aktiebolag å 100 kr............. »

0: —

kr.

1,783,417: 33

2) ägda genom dotterbolag:

19,500 preferensaktier å 1,000 kr.

i Hellefors bruks aktiebolag kr.

19,500,000: —

49,044 aktier i aktiebolaget jord-

brukar banken å 100 kr. ... »

4,910,765: 4 7

99,914 aktier i aktiebolaget Göte-

borgs handelsbank å 100 kr. »

9,991,400: —

4,000 aktier i Fors backa järnverks

aktiebolag å 1,000 kr........ »

4,000,000: —

»

38,402,165

47

Omkostnadskonto ..................................

»

0

Osäkra fordringars konto...............................

»

0

._

Vinst- och förlustkonto...................................

»

kr.

21,168,839: 63

114,476,263: 33

Skulder:

Aktiekapitalet..................................................

kr.

5,000,000

_

Riksgäldskontoret ...........................................

»

50,000,000

_

Riksbanken, upptagna lån ...........................

»

43,040.000

_

Insatta medel:

Smålands enskilda bank .................... kr.

Wermlands enskilda bank ................ »

27,000: —

12,409,263: 33

Aktiebolaget Jämtlands folkbank .... » 3,000,000: —

Avskrivningars konto, å tidigare avskrivna fordringar

»

15,436,263: 3 3

influtna .....................................................

»

0

_

Intresse konto, under året influtna räntor

»

0

_

Riksbanken, räntekonto ...............................

»

kr.

1,000,000

114,476,263

33

I fråga om de inträdda förändringarna torde jag få lämna följande upplysningar.

Kr. 25,457 : se å bankräkningar. Den större delen av banktillgodohavandet

jämte under årets sista kvartal influtna belopp har använts för avbetalning

å ränteskulden till riksbanken.

Kr. 3,381,530: — utlämnade lån i samband med bildandet av aktiebolaget

sydsvenska banken mot 34,518 stycken aktier i banken å nominellt 100 kronor.

Beloppet har nedgått dels genom kontanta avbetalningar och dels genom

övertagande av hypotek från insolventa låntagare.

Kr. 32,974: sb utlämnade lån i samband med bildandet av aktiebolaget

jordbrukarbanken mot 336 stycken jordbrukarbankens aktier å 100 kronor.

Minskningen har uppkommit genom kontant avbetalning i samband med

försäljning av hypotek.

Kr. 1,778,117:23, utgörande 20,375 stycken i Kreditkassans eget namn ägda

aktier å 100 kronor i aktiebolaget sydsvenska banken. Antalet ägda aktier

samt bokförda beloppet hava ökats genom övertagande av hypotek från insolventa

låntagare.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

Kr. 4,000,000: —, utgörande 4,000 aktier, ägda genom dotterbolag, i Forsbacka

järnverks aktiebolag å 1,000 kronor. Beloppet bär nedgått genom i

bokslutet verkställd avskrivning å 6,340,000 kronor.

»Omkostnadskonto» och »Osäkra fordringars konto». Beloppen i ställningen

per den 30 september 1927 äro i bokslutet påförda vinst- och ior
lustkontot.

„„„ , , . „

Kr. 21,168,839: es. ökningen motsvaras av 1927 ars förlust kr. 7,8U4,4b2:94.

De''influtna avskrivningsbeloppen (»Avskrivningars konto, å tidigare avskrivna

fordringar influtna») hava i bokslutet gottgjorts vinst- och förlust
k°Vinsten

å »Intresse konto, under året influtna räntor» har i bokslutet

genom bokföring av räntan till riksbanken förbytts i. en å vinst- och förlustkontot

synlig ränteförlust å kr. 1,485,879: sa.

Kr. 1,000,000: — å »Riksbanken, räntekonto» avser den del av rantan

till riksbanken, som ej betalats utan uppförts såsom skuld.

Tillika får jag ur Kreditkassans styrelseberättelse för år 1927 återgiva

kassans vinst- och förlusträkning för nämnda år, vilken räkning har följande

utseende:

Vinst- och förlusträkning.

Debet:

Ingående förlustsaldo............................................................... kr.

Förvaltningsomkostnader ........................................................ *

Saldo av räntor ..................................................*

Avskrivna förluster............................... kr. 6,354,354: 85

Avgå å tidigare avskrivna förluster influtna.

....................................................... » 70,099:02 »

kr.

13,364,376: 6 9

34,327: 58

1,485,879: 53

6,284,255: 8 3

21,168,839: 63

Kredit:

Kvarstående förlust från år 1926

Förlust för år 1927

kr. 13,364,376: 6 9

» 7,804,462:94 kr. 21,168,839:63

I statsverkspropositionen till årets riksdag omnämnde jag utredningsmän- s/atsverksnens

nyss omförmälda betänkande och uttalade, att utredningen angående proportion*

avvecklingen av Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 engagemang ännu

icke förelåge i det skick, att förslag kunde framläggas redan i statsverkspropositionen,

utan skulle jag senare anmäla för Kungl. Maj:t fråga om

proposition i detta ämne. Jag erinrade vidare, att riksdagen för budgetåren

1926/1927 och 1927/1928 beviljat respektive 8 miljoner och 5 miljoner

kronor, eller tillhopa 13 miljoner kronor, som avsättning till en fond för

mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922. Oavsett det

resultat, som komme att framgå av utredningen rörande avvecklingen av

Kreditkassans engagemang, syntes jämväl å nästa budgetårs stat medel böra

anvisas för täckande av förluster å kassans engagemang. Enligt vad jag

inhämtat, kunde hela summan av Kreditkassans förluster till och med år

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bilagor.

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

1927 preliminärt beräknas till i runt tal 21.2 miljoner kronor, i vilket belopp

inginge 1927 års ränteförlust med omkring l.s miljon kronor, däremot

icke de genom ränteinkomster täckta förlusterna under åren 1923 och 1924

å tillsammans omkring 2.o miljoner kronor. Med hänsyn härtill syntes det

blivande anslaget icke höra sättas lägre än det för innevarande budgetår

anvisade eller 5 miljoner kronor. Dessa medel syntes böra anvisas såsom

kapitalökning å sagda fond, att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

I anslutning härtill har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom

kapitalökning för fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922 för budgetåret 1928/1929 anvisa ett anslag av 5 miljoner

kronor.

Det mellan staten och bankerna den 6 april 1922 träffade avtalet om

Kreditkassans bildande med senare därtill gjorda tillägg ävensom den för

kassan gällande bolagsordningen torde få såsom bilagor 1 och 2 fogas vid

statsrådsprotokollet.

I enlighet med det mellan staten och vissa banker den 6 april 1922

träffade avtalet angående bildandet av Aktiebolaget Kreditkassan av år

1922, vilket avtal ursprungligen skulle löpa ut vid slutet av år 1927,

men numera gäller intill utgången av innevarande år, hava de ifrågavarande

bankerna tecknat det till 5 miljoner kronor uppgående aktiekapitalet

i bolaget. Staten å sin sida har genom riksgäldskontoret till bolagets

förfogande ställt en garantifond av 50 miljoner kronor. Enligt bestämmelse

i avtalet skall förlust, som uppstår å bolagets rörelse, i första hand

drabba nämnda garantifond. Den ansvarighet åter för förlust å kassans

förbindelser, som åvilar aktiekapitalet, inträder först om kassans förluster

komme att överstiga beloppet av statens garanti å 50 miljoner kronor.

De jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 augusti 1927 tillkallade

utredningsmännen hava vid den av dem verkställda uppskattningen av

den slutliga kapitalförlusten å Kreditkassans engagemang kommit till den

uppfattningen, att — under förutsättning att avvecklingen sker i ett lugnt

tempo och att det allmänna ekonomiska läget icke blir avsevärt och varaktigt

sämre än nu — de väntade förlusterna icke skulle komma att överstiga

40 miljoner kronor. Enligt utredningsmännens mening skulle sålunda

icke under nu förutsebara omständigheter hela statsgarantien behöva

tagas i anspråk för att täcka förluster å kassans verksamhet, vadan aktiekapitalet

vid en varsam avveckling kunde anses vara skyddat mot varje

förlust. Då dessutom de aktieägande bankernas ansvarighet automatiskt

upphörde redan med utgången av år 1928 och icke utan deras medgivande

kunde förlängas utöver denna tidpunkt, syntes sålunda den garanti för

kassans förluster, som aktiekapitalet erbjöde, under nuvarande förhållanden

vara utan betydelse för staten.

Utredningsmännen, som från denna utgångspunkt förutsätta, att den

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

25

nuvarande Kreditkassans verksamhet skall upphöra med utgången av

innevarande år, göra vidare gällande, att kassans tillgångar — med undantag

av aktierna i Hellefors bruks aktiebolag och Aktiebolaget Jordbrukarbanken,

vilka skulle övertagas av därför lämpat permanent statsorgan —

höra för avvecklingsarbetets fortsättande överlämnas till ett för ändamålet

bildat nytt aktiebolag med ett aktiekapital av förslagsvis 5,000 kronor.

Aktierna i detta bolag skulle tecknas av staten. På detta bolag skulle

överflyttas statens garanti för Kreditkassan. I sammanhang härmed borde

de till mötande av statens förluster på Kreditkassan avsatta medel jämte

det belopp, som för sådant ändamål kunde komma att avsättas för nästa

budgetår, tagas i anspråk genom att Kreditkassans skuld till riksgäldskontoret

samt statsgarantien minskades med beloppen ifråga. Sedan dessa

åtgärder vidtagits, skulle Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 träda i

likvidation.

Av de i ärendet hörda myndigheterna hava fullmäktige i riksgäldskontoret

och statskontoret i huvudsak biträtt utredningsmännens förslag.

En reservant bland riksgäldsfullmäktige har dock anmält avvikande

mening samt uttalat, att den förebragta utredningen icke kunnat övertyga

honom om nödvändigheten av att för avvecklingen av Kreditkassans

engagemang nu tillskapa ett nytt organ. En liknande mening har gjorts

gällande av riksräkenskapsverket, som förklarat sig för sin del icke finna

tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka förslaget om Kreditkassans upplösning

redan med utgången av år 1928.

Vid anmälan i 1927 års statsverksproposition av frågan om anvisande

av anslag till fonden för mötande av förluster å Kreditkassan anförde

jag, hland annat, att enligt min uppfattning den verksamhet, som omhänderhades

av Kreditkassan, icke kunde avvecklas inom den i avtalet

rörande kassans bildande angivna tid, samt att jag vore av den

meningen, att den dittillsvarande formen för verksamhetens bedrivande

borde bibehållas även vid avvecklingen av kassans engagemang. Åt

avtalet mellan staten och bankerna syntes alltså böra förlänas fortsatt

giltighet. Enligt meddelande från Kreditkassans ledning hade bankerna

förklarat sig icke hava något att däremot erinra. Att, på sätt styrelsen

för Kreditkassan då ifrågasatt, fastställa tiden för kassans fortbestånd till

1932 års slut syntes mig dock icke av behovet påkallat, utan förklarade

jag mig hava under övervägande, huruvida man icke borde stanna för en

kortare tid för avvecklingen.

I enlighet med den uppfattning, varåt jag vid nämnda tillfälle gav

nttryck, angående lämpligheten av att under avvecklingsarbetet bibehålla

den nuvarande formen för verksamhetens bedrivande — varemot bankerna

då icke hade någon erinran att framställa — har jag i frågans

förhandenvarande läge ansett mig böra begära besked rörande den ståndpunkt,

bankerna nu intaga till samma spörsmål. På min i sådant avseende

framställda förfrågan har jag erhållit det svaret, att det stora fler
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

talet banker »för sin del icke äro benägna att förlänga kreditkasseavtalet

efter utgången av år 1928, närmast av den anledning att bankerna trott

sig finna, att deras deltagande i Kreditkassans avveckling numera icke

ansetts önskvärt». Samtidigt har meddelats, »att, därest i fortsättningen

bankernas biträde vid avvecklingen i ett eller annat avseende skulle befinnas

vara av nytta, dessa äro beredda att, i den mån de anse sig så

kunna, stå till tjänst».

Ehuru jag icke känt mig övertygad om ändamålsenligheten av att vid

avvecklingen av Kreditkassans engagemang övergiva den form av samarbete

mellan staten och bankerna, som tillämpats, då dessa engagemang

inleddes, har vad som sålunda förekommit ställt frågan i det läge, att en

förändring synes ofrånkomlig. Då en avveckling av nämnda engagemang

på det sättet, att Kreditkassan träder i likvidation och dess tillgångar

omedelbart realiseras, med hänsyn till därmed förbundna förlustrisker

torde få anses utesluten, lärer annan utväg icke stå till buds än att låta

staten ensam omhändertaga den fortsatta avvecklingen.

I enlighet med den uppfattning, som utredningsmännen uttalat, finner

jag därvid icke lämpligt att överlämna avvecklingsarbetet i dess helhet

till ett eller flera av statens permanenta organ. På sätt utredningsmännen

framhållit, är ett flertal av Kreditkassans engagemang av den natur, att

avvecklingen för att lämna ett gott resultat måste ske i mera tvångsfria

former än de i den vanliga statsverksamheten tillåtna. Med hänsyn härtill

synes det mig mest ändamålsenligt, att avvecklingsarbetet även i fortsättningen

bedrives genom ett organ i aktiebolagets form.

Däremot läror tillräcklig anledning icke föreligga att för ändamålet tillskapa

ett nytt aktiebolag. Naturligare och förenat med mindre omgång

synes mig vara, att Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 alltjämt får

fortbestå, sedan aktiekapitalet — med den inskränkning som påkallas av

aktiebolagslagens fordran på visst minimiantal aktieägare — övertagits

av staten. För att bereda möjlighet för fyra enskilda att utan

större förlustrisk till pari övertaga var sin aktie i bolaget, torde i samband

härmed varje aktie, som för närvarande lyder å 1,000 kronor, böra

uppdelas i tio aktier, envar å 100 kronor. De nuvarande aktieägarna

i Kreditkassan hava på min förfrågan förklarat sig beredda överlåta samtliga

aktier i bolaget till deras nominella värde samt att medverka till

genomförandet av de ändringar i bolagsordningen, som kunna erfordras

i samband med aktiernas överlåtande.

För närvarande består Kreditkassans styrelse av fem ledamöter, av vilka

en, som tillika skall vara styrelsens ordförande, utses av Kungl. Maj:t,

en av fullmäktige i riksbanken, en av fullmäktige i riksgäldskontoret och

de övriga två av aktieägarna, d. v. s. av bankerna. Till samma antal och

på samma sätt utses fem suppleanter. Efter den ombildning av Kreditkassan,

som jag förordat, synes antalet ledamöter i styrelsen kunna begränsas

till tre med en suppleant för envar av dem. Den nu av Kungl.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

27

Maj:t utsedde, som jämväl är ordförande i styrelsen, torde, sedan staten

inträtt som praktiskt taget ensam aktieägare i bolaget, lämpligen böra,

jämte suppleant, väljas å bolagsstämma, medan återstående två ledamöter,

tillika med suppleanter för dem, lära böra även i fortsättningen utses av

fullmäktige i riksbanken respektive riksgäldskontoret. Utredningsmännen

hava visserligen i det av dem tilltänkta nya bolaget föreslagit sex styrelseledamöter

med lika många suppleanter. Med den begränsade uppgift

Kreditkassan numera fått, sedan fråga allenast är om avveckling av redan

omhänderhavda engagemang, och med de direktiv för verksamhetens bedrivande,

som torde böra meddelas, synes mig emellertid i anslutning till

den avvikande mening, som uttalats av en bland utredningsmännen, det

av mig nyss angivna antalet böra vara till fyllest.

Antalet revisorer och revisorssuppleanter, för närvarande tre av vartdera

slaget, torde utan olägenhet kunna begränsas till två revisorer med

två suppleanter, vilka lära böra utses å bolagsstämma.

Nu ifrågasatta ändringar i avseende å styrelsens sammansättning samt

beträffande val av revisorer och suppleanter böra givetvis komma till

uttryck i bolagsordningen. Jämväl vissa andra jämkningar torde vara

påkallade i densamma.

Den ifrågavarande överlåtelsen och vad därmed sammanhänger torde böra

ske på det sättet, att mellan staten, de aktieägande bankerna och Kreditkassan

avtalas, att samtliga aktier utom fyra överlåtas av bankerna till

staten mot eu av riksgäldsfullmäktige till Kreditkassan utfärdad förbindelse

att vid anfordran tillhandahålla kassan svenska statens obligationer, löpande

utan ränta, till ett belopp av 4,999,600 kronor, att de fyra återstående

aktierna överlåtas mot kontant likvid efter parikurs till enskilda personer,

vilka av Kungl. Maj:t godkännas, samt att Kreditkassan i utbyte mot

denna valuta till bankerna återställer de depositionsbevis till belopp av

5 miljoner kronor, som bankerna lämnat kassan såsom aktielikvid. I samband

härmed bör avtalet angående Kreditkassans bildande med därtill gjorda

tillägg upphävas. Då med denna anordning något verkligt kapitaltillskott

för närvarande ej ifrågakommer, lärer det, liksom beträffande den till förfogande

ställda garantifonden, vara obehövligt att äska beloppet såsom

anslag å riksstaten.

Såsom redan nämnt, innebär utredningsmännens förslag, att vissa av

Kreditkassans tillgångar — nämligen aktierna i Helleforsbolaget och i Jordbrukarbanken

— i samband med kassans trädande i likvidation skulle

överlämnas till permanenta statsorgan i stället för att omhändertagas av

det nya avvecklingsbolaget.

Då enligt den mening jag utvecklat bildandet av nytt bolag ej skulle

erfordras, synas mig, vad aktierna i förstnämnda företag angår, tillräckliga

skäl icke föreligga för staten att från Kreditkassan övertaga dessa aktier,

så mycket mindre som i detta fall förvaltningen torde i lika hög grad

som i allmänhet beträffande Kreditkassans tillgångar kräva friare former

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

än som i den vanliga statsverksamheten äro medgivna. Härtill kommer,

att en realisation av förevarande tillgångar, vilka otvivelaktigt höra till

kassans värdefullaste, bör kunna äga rum utan förlust och relativt snart,

varför avvecklingen av kassans verksamhet icke genom deras bibehållande

torde behöva fördröjas.

Däremot ansluter jag mig till förslaget i avseende å Jordbrukarbanken,

av vars aktier redan tre fjärdedelar förvaltas av statskontoret. Åt detta

ämbetsverk lärer alltså förvaltningen jämväl av nu ifrågavarande aktiepost

böra uppdragas. I enlighet med statskontorets av riksräkenskapsverket

biträdda förslag anser jag, att det för aktieförvärvet erforderliga

beloppet bör uppföras i riksstaten såsom utgift för kapitalökning under

rubrik »fonden för statens aktier» för att sedermera ställas till statskontorets

förfogande för förvärv av aktierna ifråga. Jag delar ock riksräkenskapsverkets

mening därutinnan, att anslagsbeloppet, som torde böra

utgå av fasta lånemedel, bör bestämmas till nominella beloppet av aktierna,

d. v. s. till 4,904,400 kronor, och att de kostnader av 6,365 kronor 47 öre,

som Kreditkassan fått vidkännas för ifrågavarande aktiepost, böra stanna

å kassan såsom förlust. Sedan beloppet inbetalats till Kreditkassan, torde

detsamma böra av kassan användas till avbetalning å kassans skuld i

riksbanken, där aktierna i fråga för närvarande ligga hypotiserade.

Enligt det förut omförmälda avtalet med bankerna av den 22 oktober

1927 har tiden för den nuvarande Kreditkassans verksamhet förlängts till

utgången av innevarande år. Om den av mig ifrågasatta omorganisationen

av kassan vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, synes hinder

ej böra föreligga att låta den nya ordningen träda i tillämpning redan

under årets lopp, så snart så lämpligen kan ske. Jag har förvissat mig

om att från bankernas sida invändning häremot ej möter.

Beträffande kassans fortsatta verksamhet och i anslutning till utredningsmännens

uttalande på denna punkt vill jag framhålla vikten av

att styrelsen erhåller en så vidsträckt handlingsfrihet, att den icke

hindras att vidtaga sådana åtgärder, som kunna visa sig nödiga för en

normal affärsmässig skötsel av de av bolaget beroende företagen eller för

undvikande av förluster, vilka skulle kunna förekommas genom åtgärder,

som ej tåla uppskov. Det förutsättes, att kassan icke må ikläda sig

några nya engagemang samt att dess innehav av aktier eller lotter i

banker icke avhändes kassan utan riksdagens medgivande. Avvecklingsarbetet

bör bedrivas med all den skyndsamhet, som är förenlig med

angelägenheten av att i möjligaste mån begränsa statsverkets förlust å

verksamheten, varvid bland annat tillbörlig hänsyn bör tagas till de ränteförluster

för staten, som — ehuru de icke framträda i kassans räkenskaper

— ett fortsatt anlitande av kassans kredit hos riksgäldskontoret

medför.

Av 1926 och 1927 års riksdagar har av andra statsinkomster än lånemedel

avsatts ett belopp av 13 miljoner kronor till en fond för mötande av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

29

förluster å Kreditkassan. Till kapitalökning å nämnda fond har i årets statsverksproposition

äskats ytterligare 5 miljoner kronor. Enligt statskontorets

mening borde nu å riksstatens inkomstsida under rubriken i anspråk tagna

kapitaltillgångar, fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922, uppföras fondens behållning, 13 miljoner kronor, samt

å utgiftssidan under verkliga utgifter utom huvudtitlarna — enligt riksräkenskapsverkets

förslag under en tillfällig huvudtitel »kapitalförluster»

— upptagas ett anslag till täckning av förlust å Kreditkassan till belopp,

motsvarande den i anspråk tagna fonden jämte vad som å riksstaten för

budgetåret 1928/1929 ytterligare för ändamålet anvisas.

Nu återgivna förslag sammanhänger uppenbarligen nära med den av

utredningsmännen ifrågasatta slutlikvideringen av Aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922. Då enligt den uppfattning, varåt jag givit uttryck,

bolaget alltjämt skulle fortbestå, synes mig tillräcklig anledning för

närvarande icke föreligga att frångå det hittills anlitade, även i årets

statsverksproposition förutsatta tillvägagångssättet, enligt vilket de medel,

som anvisas för mötande av förlust å Kreditkassan, avsättas till den för

ändamålet upplagda särskilda fonden.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels medgiva, att — efter genomförande av erforderliga ändringar i den

för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 gällande ordningen — Kreditkassan

må fortsätta avvecklingen av kassans engagemang i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig angivna grunder;

dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda förbindelse

till Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 att vid anfordran tillhandahålla

kassan svenska statens obligationer, löpande utan ränta, till ett belopp av

4,999,600 kronor för förvärv för statsverkets räkning av 49,996 aktier å 100

kronor i Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922;

dels för förvärv för statsverkets räkning av aktier i Aktiebolaget Jordbrukarbanken

å riksstaten för budgetåret 1928/1929 bland utgifter för kapitalökning

under rubrik »fonden för statens aktier» anvisa ett anslag, att

utgå av lånemedel, av 4,904,400 kronor;

dels ock vid bifall till sistnämnda förslag höja den i statsverkspropositionen

upptagna inkomsttiteln »övriga fasta lånemedel» med 4,904,400 kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

bifalla samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga litt. vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

Bilaga 1.

Kontrakt.

Emellan Svenska staten, å ena, samt Stockholms Enskilda Bank, Skandinaviska

Kreditaktiebolaget, Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, Aktiebolaget

Göteborgs Bank, Aktiebolaget Nordiska Handelsbanken, Aktiebolaget

Mälarprovinsernas Bank, Aktiebolaget Svenska Landtmännens Bank, Stockholms

Intecknings Garanti Aktiebolag, Enskilda Banken i Vänersborg,

Norrköpings Enskilda Bank, Skaraborgs Enskilda Bank, Smålands Enskilda

Bank, Sundsvalls Enskilda Bank, Södermanlands Enskilda Bank,

Uplands Enskilda Bank, Wermlands Enskilda Bank och Östergötlands

Enskilda Bank, här nedan kallade bankerna, å andra sidan, har träffats

följande avtal.

§ 1.

Bankerna förbinda sig att dels i överensstämmelse med bilagda stiftelseurkund

ombesörja bildandet av ett aktiebolag, förslagsvis kallat Aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922, med ändamål att lämna stöd åt kreditanstalter

inom landet, dels ock av bolagets stiftare övertaga och på sätt i stiftelseurkunden

sägs inbetala hela det till fem miljoner (5,000,000) kronor bestämda

aktiekapitalet.

§ 2.

Det i § 1 avsedda stöd till kreditanstalter inom landet må lämnas endast

enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas. Bolagsstämman

må icke lämna föreskrifter rörande bolagets förvaltning, vilka

strida mot de av Kungl. Maj:t givna anvisningarna rörande verksamhetens

bedrivande.

Bolaget äger icke utlåna eller ikläda sig förbindelser för mera än tillhopa

femtiofem miljoner (55,000,000) kronor och ej heller för annat ändamål

än i första stycket sägs ikläda sig förbindelser.

§ 3.

Staten överlämnar genom riksgäldskontoret till bolaget en garantifond

av nominellt femtio miljoner (50,000,000) kronor av staten utgivna obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida samt förskrivna med 5 procent

årlig ränta. Mot säkerhet av dessa obligationer öppnar riksgäldskontoret

för bolaget en kredit i löpande räkning å upp till femtio miljoner (50,000,000)

kronor, vilken kredit skall fortvara, så länge bolaget utövar sin verksamhet.

Ränta å denna kredit betalas på det sätt, att bolaget för varje verksamhetsår

till riksgäldskontoret inbetalar hela det överskott, som efter administrationskostnadernas

täckande uppkommit å rörelsen under året, och har

bolaget ej skyldighet att därutöver betala ränta eller avgift för krediten.

Så länge obligationerna ligga i riksgäldskontorets förvar såsom säkerhet för

krediten, skall ingen betalning erläggas för förfallna kuponger, utan skall

riksgäldskontoret för varje år äga avskilja och makulera dessa kuponger.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

§> 4.

Visar sig vid bolagets likvidation, att förlust uppstått å bolagets rörelse,

skall förlusten i första band drabba garantifonden och i sista hand aktiekapitalet.

Erfordras icke hela garantifonden till täckande av bolagets förlust,

skall återstoden utan vederlag återställas till riksgäldskontoret. Har

å rörelsen uppstått vinst eller annan behållning utöver aktiekapitalet, skall

denna överlämnas till riksgäldskontoret.

Bolaget skall äga rätt att till gäldande av sin skuld till riksgäldskontoret

lämna de i § 3 omförmälda obligationer efter parikurs till skuldens belopp.

Erfordras icke hela garantifonden till täckande av bolagets skuld å krediten

i riksgäldskontoret, äger bolaget utbekomma återstoden för att genom obligationernas

försäljning erhålla medel till betalning av övriga förbindelser.

§ 5.

Bolagets verksamhet skall upphöra senast med utgången av år 1927.

§ 6.

Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade, av vilka Svenska staten

tagit ett och Stockholms Enskilda Bank för bankernas räkning ett.

Stockholm den 6 april 1922.

(Underskrifter.)

Med ändring av vad § 2 av förestående kontrakt innehåller har mellan

Svenska staten, å ena, samt bankerna, å andra sidan, träffats den överenskommelse,

att det belopp, som Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 äger

utlåna eller ikläda sig förbindelser för, må uppgå till 110,000,000 kronor.

Stockholm den 23 mars 1923.

(Underskrifter.)

Med ändring aV vad § 5 av förestående kontrakt innehåller har mellan

Svenska staten, å ena, samt bankerna å andra sidan, träffats den överenskommelse,

att bolagets verksamhet skall upphöra senast med utgången av

år 1928.

Stockholm den 22 oktober 1927.

(Underskrifter.)

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

Bilaga 2.

Gällande bolagsordning för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922.

§ 1.

Detta bolag, vars firma är Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922, är grundat

på aktier enligt bestämmelserna i lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910.

§ 2.

Bolagets verksamhet bar till ändamål att giva stöd åt svenska kreditanstalter

enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas.

§ 3.

Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.

§ 4.

Aktiekapitalet skall utgöra fem miljoner (5,000,000) kronor.

§ 5.

Aktie skall lyda å ettusen (1,000) kronor och aktiebreven skola ställas

till viss man.

§ 6.

Aktierna medföra ingen rätt till del i bolagets vinst.

Aktierna må ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk

medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari finnes

utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag,

vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag,

i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, som omförmäles i 2 § i lagen den

30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom

eller gruva eller aktier i vissa bolag, dock att utan hinder av förbehållet

bolagets aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förening, som

avses i 18 § i nämnda lag.

§ 7.

Bolagets styrelse skall bestå av fem ledamöter med fem suppleanter för dem.

Av styrelseledamöterna utses en, som tillika skall vara styrelsens ordförande,

ävensom en suppleant för honom av Kungl. Maj:t, en jämte suppleant

för denne av fullmäktige i Sveriges riksbank, en jämte suppleant för denne

av fullmäktige i riksgäldskontoret, och de övriga två ävensom de två suppleanterna

för dem å ordinarie bolagsstämma av aktieägarna. Samtliga

styrelseledamöter och suppleanter utses för ett år i sänder.

Styrelsen är beslutför, när fyra ledamöter äro tillstädes. Vid lika röstetal

för olika meningar vinner den mening, ordföranden biträder.

§ 8.

Bolagets firma tecknas av den eller dem styrelsen inom eller utom styrelsen

därtill utser.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

33

§ 9.

För granskning av styrelsens förvaltning ock bolagets räkenskaper utses

ärligen en revisor jämte suppleant för honom av Kungl. Maj:t och två

revisorer ävensom två suppleanter för dem å ordinarie bolagsstämma av

aktieägarna.

§ 10.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång om året före

maj månads utgång.

Å denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jämte

vinst- och förlusträkning och balansräkning för det förflutna räkenskapsåret

tillika med revisorernas utlåtande över den av dem verkställda granskningen.

Utom övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande

liänskjutas, skola därjämte å densamma följande ärenden till behandling

förekomma, nämligen:

1) fastställelse av balansräkningen;

2) fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid revisorernas

utlåtande avser;

3) val av styrelseledamöter med suppleanter samt

4) val av revisorer och revisorssuppleanter.

§ 11.

Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för fulla antalet av

honom ägda aktier.

§ 12.

Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna

skola ske medelst kungörelse i Post- och inrikes tidningar samt en i Stockholm

utkommande daglig tidning.

De föreskrivna kallelseåtgärderna skola beträffande ordinarie bolagsstämma

vara verkställda senast 14 dagar före stämman och beträffande extra stämma

senast 8 dagar före stämman.

§ 13.

Beslut av bolagsstämman, som står i strid mot de av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelserna angående bolagets verksamhet, är ogiltigt.

§ 14.

Skulle vid bolagets likvidation visa sig, att vinst eller annan behållning

utöver aktiekapitalet uppstått å bolagets verksamhet, skall denna vinst eller

behållning överlämnas til! riksgäldskontoret.

§ 15.

Denna bolagsordning kan ej ändras utan medgivande av Kungl. Maj:t.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 75 hiift. ISr 90.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den fortsatta avvecklingen av aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 engagemang. s. 9 i texten
  2. SU 1928:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående den fortsatta avvecklingen av aktiebolaget kreditkassans av år 1922 engagemang. s. 10 i texten