Sök i Ratio Lex

Med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928—1929 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

1928-02-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:95, Med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928—1929 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

9

Nr 95.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till grunder

för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928—1929 åt

dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster,

dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner; given

Stockholms slott den 17 februari 1928.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härrned föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. .T. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 17 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Metjrling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:

Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t anmäla frågan om beredande av

dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928—1929 åt de präster, som fått sina

löneförmåner reglerade genom 1910 års prästerliga avlöningslagar.

Det torde därvid vara lämpligt att till en början erinra om gällande be
-

Dyrtidstilllägg

åt kyrkoherdar

och

komministrar

i nyreglerade

pastorat

m. fl. prästmän.

stämmelser i ämnet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

De grundläggande stadgandena rörande prästernas dyrtidstillägg finnas

intagna i den med riksdagen och kyrkomötet utfärdade lagen den 30 augusti

1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat

samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga

emeritilöner.

Angående sättet för gäldandet av krigstidsunderstödet föreskrives i lagen,

att dylikt understöd åt kyrkoherdar, komministrar och ständiga adjunkter

skall för varje pastorat, såvitt angår dess prästerskap, bestridas, i den mån

sådant erfordras, medelst församlingsavgifter och övriga till prästerskapet

anslagna avlöningstillgångar, på sätt och i den ordning 11 § första mom.

samt 19 och 20 §§ lagen om reglering av prästerskapets avlöning stadga.

Har för bestridande av, jämte avlöning, krigstidsunderstöd åt nu nämnda

präster såsom församlingsavgifter inom ett pastorat utdebiterats sammanlagt

större belopp än som motsvarar 6 öre för varje helt eller påbörjat tiotal

kronor av pastoratets hela inkomstbelopp, skall ersättning av kyrkofondens

medel beredas pastoratet för det överskjutande beloppet. Krigstidsunderstöd

åt adjunkt i egentlig bemärkelse samt åt innehavare av prästerlig

emeritilön skall i sin helhet gäldas ur kyrkofonden.

I lagen meddelas vidare, bland annat, den bestämmelsen, att kyrkofonden

ej får för något år i vidsträcktare mån tagas i anspråk för gäldande av

krigstidsunderstöd än som motsvarar fondens återstående överskott för närmast

föregående kalenderår, sedan samtliga fonden eljest åliggande utgifter

blivit bestridda.

Genom lag den 22 april 1921, nr 192, har ett tillägg till denna bestämmelse

gjorts av innehåll, att, därest med iakttagande av angivna begränsning

skäligt krigstidsunderstöd icke kan beredas prästerskapet, då må, där

särskilda skäl föreligga, för ändamålet användas jämväl ytterligare belopp,

icke överstigande den kapitalökning, fonden intill närmast föregående kalenderår

vunnit efter den 31 december 1918.

Vad kontraktsprostarna beträffar, bereddes möjlighet till dyrtidstillägg

först genom lagen den 19 november 1920, nr 844, angående dyrtidstillägg

åt kontraktsprostar.

De närmare bestämmelserna om prästernas dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1927—1928 återfinnas dels i kungörelsen den 18 juni 1927 (nr 294)

angående dyrtidstillägg åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels i kungörelsen

samma dag (nr 295) angående dyrtidstillägg åt innehavare av

prästerliga emeritilöner, dels ock i kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 289)

om tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt extra ordinarie prästmän,

vilka åtnjuta sjukledighetsarvode.

Enligt förstnämnda kungörelse äga följande prästerliga befattningshavare

uppbära dyrtidstillägg, nämligen:

1) kyrkoherdar och komministrar, för vilka lönereglering, fastställd enligt

lagen den 9 december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning, trätt

i tillämpning;

2) s. k. ständiga adjunkter i nyreglerade pastorat;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

3) adjunkter i egentlig bemärkelse;

4) stifts- och kontraktsadjunkter m. fl., där ej Kungl. Maj:t för särskilt

fall annorlunda förordnat, samt

5) kontraktsprostar.

Vid de i punkterna 1) och 2) avsedda befattningar utgår dyrtidstillägg

jämväl under den tid, då prästerskapets änke- och pupillkassa på grund av

bestämmelserna i kungörelsen den 17 december 1926 (ur 528) uppbär behållen

inkomst av sagda befattningar.

Till de nu omförmälda prästmännen utgår dyrtidstillägget under form av

pyrocentuellt tillägg, utgörande 32 procent av de med befattningen i fråga

förenade kontanta avlöningsförmånerna, dock högst å 7,800 kronor, varjämte

till befattningshavare, vilken vid ingången av ecklesiastikåret på grund av

försörjningsplikt underhöll barn under 16 års ålder, utgår ett fast tillägg

av 60 kronor för år räknat för varje dylikt barn, s. k. barntillägg.

De sålunda fastställda grunderna för bestämmandet av dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1927—1928 åt de i tjänst varande prästmännen avvika i

någon mån från dem, som varit gällande i fråga om statens befattningshavare

under motsvarande tidsperiod.

Med hänsyn till de säregna grunder, efter vilka det ordinarie prästerskapets

löner utmätas, samt de regler, som gälla för bestridandet av kostnaden

för det till samma prästmän utgående dyrtidstillägget, ansåg man,

då systemet med så kallad glidande skala började användas för statstjänstemännens

del, icke lämpligt att övergå till samma system beträffande de i

tjänst varande prästmännen. Dessas dyrtidstillägg har därför även under

ecklesiastikåren 1919—1928 utgått efter ett system med fixa belopp. För

att bereda möjlighet att under löpande ecklesiastikårs lopp vidtaga eventuellt

nödig jämkning i det prästerna tilldelade dyrtidstillägget har emellertid

Kungl. Maj:t erhållit bemyndigande att, därest det grundtal, i förhållande

vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg beräknades, under året bleve

föremål för ändring, förordna, att det till prästerna utgående tillägget skulle

undergå skälig jämkning. Med anledning härav har för nämnda ecklesiastikår

stadgandet om tilläggets storlek formulerats på sådant sätt, att bestämmelsen

förklarats skola gälla allenast tills vidare och intill dess Kungl.

Maj:t annorlunda förordnade. Under ecklesiastikåret 1927—1928 har någon

ändring av prästernas dyrtidstillägg icke vidtagits.

Med hänsyn till de naturaförmåner och tjänstbarheter, som tillförsäkrats

eu stor del av prästerskapet i samband med de förutvarande bostadsboställenas

utarrendering, och vilka givetvis i ett flertal fall medfört en ej oväsentlig

lättnad i dyrtidens tryck, har det beträffande ecklesiastikåret 1918—- 1919 och senare ecklesiastikår ansetts skäligt, att de i tjänst varande prästernas

dyrtidstillägg bleve föremål för någon nedsättning i jämförelse med

statstjänstemannens. För de senaste ecklesiastikåren har det till prästerna

utgående tillägget utmätts så, att det skulle komma att ligga omkring 3

procent under statstjänstemannens. Ifrågavarande minskning har ansetts

lämpligen böra drabba enbart det procentuella tillägget.

Övriga avvikelser från de för statstjänstemännen gällande bestämmelserna,

vilka avvikelser i regel varit föranledda av hänsyn till det egenartade prästerliga

avlöningssystemet, torde icke vara av beskaffenhet att behöva särskilt

beröras.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

Efter denna återblick på de bestämmelser, som reglera prästernas dyrtidstillägg

under nu löpande ecklesiastikår, ber jag få övergå till frågan om

beredande av dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1928—-1929.

I likhet med vad tidigare varit fallet synes beträffande det till prästerna

under ecklesiastikåret 1928—1929 utgående dyrtidstillägget såsom allmän

regel böra gälla, att de grunder, som kunna komma att fastställas för utmätande

av statstjänstemannens dyrtidstillägg för motsvarande tidrymd, böra

i tillämpliga delar vara normerande jämväl för prästernas dyrtidstillägg.

Nu gällande allmänna bestämmelser i fråga om de grunder, efter vilka statstjänstemannens

dyrtidstillägg utmätas, äro meddelade i kungörelsen den 15

juni 1923 (nr 265) med däri genom kungörelse den 18 juni 1926 (nr 270)

gjorda ändringar.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden den 4 januari

1928 beträffande för flera huvudtitlar gemensamma frågor har statsrådet

och chefen för finansdepartementet under 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. ansett övervägande skäl föreligga att vid beräknandet

av dyrtidstilläggen för budgetåret 1928—1929 utgå från en medelkostnadsindex

av 171. Då jämlikt § 3 av ovanberörda kungörelse den 15

juni 1923 (nr 265) dyrtidstilläeget — utom i vissa i kungörelsen vidare angivna

fall — utgår å den för månad uppburna avlöningen efter ett procenttal,

motsvarande hälften av det utav Kungl. Maj:t fastställda talet för

levnadskostnadsökningen och i förekommande fall avjämnat till närmast

lägre hela tal, skulle procenttalet för budgetåret 1928—1929 för befattningshavare

i statens tjänst med oreglerade löner kunna beräknas till 35.

Prästernas dyrtidstillägg är, såsom förut nämnts, så avvägt, att procenttalet

för dyrtidstillägget beräknats ligga tre enheter under procenttalet för

det tillägg, som samtidigt utgår till statstjänstemän med oreglerade löner.

Med hänsyn härtill skulle prästernas dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1928

—1929 böra beräknas till 32 procent eller till samma procenttal som för

innevarande ecklesiastikår. Liksom tidigare torde böra föreskrivas, att denna

bestämmelse skall gälla under ecklesiastikåret 1928—1929 tills vidare och

intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar.

Tidigare har jag lämnat en kortfattad redogörelse för de i tjänst varande

prästmän, som enligt kungörelsen den 18 juni 1927 (nr 294) skola uppbära

dyrtidstillägg. Härutinnan synas inga ändringar vara av behovet påkallade

för ecklesiastikåret 1928—1929.

Härefter torde jag något få beröra frågan om de löneförmåner, å vilka

dyrtidstillägg skall beräknas.

Enligt nyssberörda kungörelse, till vilken jag här för övrigt tillåter mig

att hänvisa, skall procentuellt tillägg beräknas å nedannämnda slag av löneförmåner:
1)

för kyrkoherdar och komministrar å lön, ödebygdstillägg, ålderstillägg,

hyresersättning, skjutsersättning och tillfällig löneförbättring;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95. 13

2) för ständiga adjunkter å adjunktsarvode (såväl grundbelopp som ålderstillägg),

ödebygdstillägg och tillfällig löneförbättring;

3) för adjunkter i egentlig bemärkelse å adjunktsarvode (såväl grundbelopp

som ålderstillägg och förhöjning i arvode), ödebygdstillägg, vikariearvode

och tillfällig löneförbättring;

4) för stifts- och kontraktsadjunkter m. fl. å av Konungen bestämt arvode

(såväl grundarvode som ålderstillägg), ödebygdstillägg och tillfällig löneförbättring;
5)

för kontraktsprostar å kontraktsprostarvode och tillfällig löneförbättring.

Procentuellt dyrtidstillägg beräknas icke å följande avlöningsförmåner och

ersättningar:

lönetillägg enligt lagen den 17 december 1926 (nr 526);

sådan förhöjning av lön, som omförmäles i 10 § lagen om reglering av

prästerskapets avlöning, sådant detta författningsrum lyder enligt lagen den

19 november 1920 (nr 769);

resanslag enligt lagen den 21 november 1925 (nr 449);

skjutsbidrag, som utgår med stöd av stadgandet i 6 § 9 mom. lagen om

kyrkofond; samt

den förhöjning av 60 kronor i adjunkt i egentlig bemärkelse tillkommande

arvode, som utgår i vissa närmare angivna fall.

Under tid, då prästerskapets änke- och pupillkassa uppbär behållen inkomst

vid kyrkoherde-, komministers- eller ständig adjunktsbefattning, beräknas

procentuellt tillägg å de löneförmåner av ovan under 1) och 2) omförmält

slag, som utgå under ifrågavarande tid.

De för löpande ecklesiastikår gällande föreskrifterna i här ifrågavarande

hänseenden synas böra oförändrade gälla jämväl för ecklesiastikåret 1928

—1929.

Jag övergår härefter till frågan om dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga

emeritilöner.

Sedan emeritilönerna genom lagen den 18 mars 1927 (nr 55) om ändrad

lydelse av 2 och 3 §§ i emeritilönelagen den 9 december 1910 undergått vissa

förhöjningar, äro dessa löner numera att jämställa med s. k. nyreglerade

pensioner. På grund härav vidtogos för ecklesiastikåret 1927—1928 motsvarande

nedsättningar i de till emeriti utgående dyrtidstilläggen. De närmare

bestämmelserna rörande dyrtidstilläggen för nämnda ecklesiastikår

finnas intagna i förutberörda kungörelse den 18 juni 1927 (nr 295).

Enligt denna kungörelse utgår dyrtidstillägget under form av procentuellt

tillägg och barntillägg.

Procentuellt tillägg beräknas med ledning av det tal, som anses motsvara

den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda levnadskostnadsökningen.

Såsom sådant tal skall för varje kvartal av vederbörande ecklesiastikår

gälla det tal, som under samma kvartals första månad äger tillämpning i

fråga om beräkning av dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer.

Procentuellt tillägg utgår i förhållande till ett för kvartal beräknat tillläggs

underlag samt efter ett procenttal, som med 16 enheter understiger

hälften av talet för levnadskostnadsökningen och som i förekommande fall

avjämnas till närmast lägre hela tal.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

Tilläggsunderlaget utgöres av den på kvartalet belöpande delen av emeritilönen,

dock högst 1,200 kronor.

Innehavare av eremitilön, vilken vid ecklesiastikårets ingång på grund av

försörjningsplikt underhöll barn under 16 års ålder, erhåller såsom barntillägg

12 kronor för kvartal och varje sålunda underhållet barn, dock med

iakttagande av att barntillägget icke må till beloppet överstiga det procentuella

tillägget.

Dyrtidstillägg får tillgodonjutas för samma tid, för vilken emeritilön utgår.

Dyrtidstillägg å emeritilön utgår jämväl för tid, då densamma uppbäres

av förutvarande innehavarens änka eller barn eller på grund av bestämmelserna

i kungörelsen den 17 december 1926 (nr 528) av prästerskapets

änke- och pupillkassa, dock att för sist omförmäld tid endast procentuellt tilllägg

må utgå.

Någon ändring i dessa bestämmelser för ecklesiastikåret 1928—1929 synes

mig icke böra ifrågasättas.

Vad beträffar det procenttal, efter vilket dyrtidstillägget för innehavare

av emeritilön skall utgå, bar, såsom jag förut erinrat, statsrådet och chefen

för finansdepartementet beräknat levnadskostnadsindex för budgetåret 1928

—1929 till 171. I anslutning härtill torde man för budgetåret 1928—1929

hava att räkna med ett procenttal av 19.

Jag övergår härefter till att behandla dels frågan om kostnaden för dyrtidstillägget

under ecklesiastikåret 1928—1929, därest detta tillägg kommer

att utgå enligt de av mig förordade grunderna, dels ock spörsmålet om

kyrkofondens förmåga att bära den på fonden belöpande andelen av sagda

kostnad.

Enär endast 3 pastorat med tillhopa 7 prästerliga befattningshavare den

1 maj 1928 ingå i ny lönereglering och antalet präster, berättigade att uppbära

dyrtidstillägg, icke heller av annan anledning kan beräknas undergå

någon större ökning, torde sammanlagda dyrtidstilläggsbeloppet under ecklesiastikåret

1928—1929 komma att endast jämförelsevis obetydligt överstiga den

faktiska totalkostnaden för innevarande ecklesiastikår. Avvikelsen från det

i Kungl. Maj:ts framställning i ämnet till 1927 års riksdag beräknade beloppet

för prästernas dyrtidstillägg är däremot avsevärt större, beroende därpå

att riksdagen bestämde delvis andra grunder för dyrtidstilläggets utgående

än som av Kungl. Maj:t då föreslogs.

På grund av stadgandet i 4 § lagen den 30 augusti 1918 kommer en del

av dyrtidstillägget till det ordinarie prästerskapet och de ständiga adjunkterna

i nyreglerade pastorat att påvila pastoraten i form av ökade församlingsavgifter

inom den stadgade ramen av 6 öre per 10-krona av hela inkomstbeloppet.

Återstoden av tillägget till nämnda befattningshavare får

kyrkofonden vidkännas dels i form av minskad inkomst av arrendemedel,

lägenhetsavgälder och räntor, vilka eljest skulle från pastoraten hava inlevererats

till fonden enligt 3 § 5 mom. kyrkofondslagen, dels genom ökad

utbetalning av skogsförsäljningsmedel, som tillkomma pastoraten enligt 19 §

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

15

4 mom. prästlöneregleringslagen, dels ock genom förhöjda bidrag till pastoraten

enligt 21 § sistnämnda lag. Vad åter angår dyrtidstillägget till adjunkter

i egentlig bemärkelse, kontraktsadjunkter, stiftsadjunkter, kontraktsprostar,

emeriti och sjuklediga extra ordinarie präster drabbar kostnaden

härför allenast kyrkofonden.

Beträffande kostnaden för dyrtidstilluggen under ecklesiastikåret 1928-—1929

och dess fördelning mellan pastoraten och kyrkofonden har inom ecklesiastikdepartementet

verkställts en approximativ beräkning, vars resultat sammanförts

i efterföljande tablå.

Summa

dyrtidstillägg

Av totalbeloppet be- strides av:

pastoraten

kyrkofonden

Kronor

Kronor

Kronor

Ordinarie präster och ständiga adjunkter

Adjunkter i egentlig bemärkelse......

Kontraktsadjunkter m. fl............

Kontraktsprostar..................

Emeriti........................

Sjuklediga extra ordinarie präster.....

4,320,000

110,000

13.000

28.000

115,000

3,000

1,720,000

2,600,000

110,000

13.000

28.000

115.000

3,000t

4,589,000

1,720,000

2,869,000;

Såsom synes av tablån beräknas utgifterna för prästernas dyrtidstillägg

under ecklesiastikåret 1928—1929 enligt föreslagna grunder uppgå till ett

sammanlagt belopp av omkring 4,589,000 kronor, varav cirka 1,720,000

kronor skulle bestridas av de särskilda pastoraten, under det att omkring

2.869.000 kronor skulle komma att belasta kyrkofonden.

Jag kommer härefter till frågan om kyrkofondens förmåga att bära den

på fonden belöpande andelen av utgifterna för dyrtidstillägget.

Enligt å statskontorets fondbyrå verkställda approximativa beräkningar

uppgick kyrkofondens behållning den 31 december 1926 till omkring

33.200.000 kronor. Fondens fordran hos domäustyrelsen kunde samma dag

uppskattas till cirka 4,728,000 kronor. Den 31 december 1927 hade enligt

å fondbyrån verkställda beräkningar fondens behållning ökats till omkring

37.630.000 kronor. Fordringarna hos domänstyrelsen kunde då approximativt

beräknas till 4,546,000 kronor. I förevarande sammanhang torde det

vara riktigast att icke räkna med de hos domänstyrelsen innestående medlen,

enär enligt 1910 års ecklesiastika lönelagstiftning med begreppet kyrkofonden

avses endast de medel, som befinna sig under statskontorets förvaltning.

Kyrkofondens inkomster under år 1927 kunna alltså anses hava

överstigit dess utgifter — dyrtidstillägget inberäknat — för samma tid med

4.430.000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

I § 5 första stycket lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) om krigstidsunderstöd

stadgas, att kyrkofonden icke må för något år i vidsträcktare

mån tagas i anspråk för gäldande av krigstidsunderstöd än som motsvarar

fondens återstående överskott för närmast föregående kalenderår, sedan

samtliga fonden eljest åliggande utgifter blivit bestridda. Till bestridande

av kostnaden för dyr tid stillägg för ecklesiastikåret 1928—1929 lärer således

enligt detta författningsrum få disponeras ett belopp motsvarande skillnaden

mellan fondens inkomster år 1927 och dess så att säga ordinarie utgifter

(d. v. s. de utgifter, som icke hänföra sig till dyrtidstillägget) under samma år.

Såsom framgår av det förut sagda har fonden under år 1927 ökats med

cirka 4,430,000 kronor. Fondens utgifter för dyrtidstillägg under samma

år beräknades i det vid proposition nr 142 till 1927 års riksdag i utdrag

fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 11 februari 1927

till omkring 2,789,000 kronor. Ett belopp av cirka 7,219,000 kronor skulle

således få användas för bestridande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1928—1929. Då fondens utgifter för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1928—1929 beräknats komma att uppgå till omkring 2,869,000 kronor,

möter med hänsyn till förenämnda lagbestämmelse intet hinder för beviljande

av dyrtidstillägg enligt de grunder, för vilka i det föregående redogjorts.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig i det föregående förordade allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1928—1929 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående

krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt

vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga

emeritilöner, i lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående

dyrtidstillägg åt kontraktsprostar samt i lagen den 21

november 1925 (nr 455) angående särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg)

vid vissa prästerliga befattningar inom Härnösands

och Luleå stift.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Stockholm 1928, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

180«S1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts \proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928—1929 åt dels kyrkoherd s. 10 i texten
  2. SU 1928:148 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928 — 1929 åt dels kyrkoherdar och kommin s. 1 i texten