Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en mellan Sverige och Kina undertecknad tulltraktat

1929-02-15 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:109, Angående godkännande av en mellan Sverige och Kina undertecknad tulltraktat

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kunijl. Maj:ts proposition nr 100

1

Nr 109.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av en mellan Sverige och Kina undertecknad tulltraktat,

given Stockholm slott den 15 februari 1929.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för denna dag samt med överlämnande av texten till eu

i Nanking den 20 december 1928 under förbehåll om riksdagens godkännande

undertecknad tulltraktat mellan Sverige och Kina, vill Kungl. Maj:t härmed

äska riksdagens godkännande av denna traktat.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Trygger.

. 1 samt. 87 häft.

Bihang till riksdagens protokoll 1929

(Nr 109.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 15 februari 1929.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anför ministern

för utrikes ärendena:

Jämlikt av Kungl. Maj:t vid föredragning den 17 decemher 1928 lämnat

bemyndigande undertecknade Sveriges t. f. chargé d’affaires i Peking den 20

i samma månad i Nanking en tulltraktat mellan Sverige och Kina, vars text

torde få såsom bilaga A vidfogas detta protokoll. Traktaten avslutades under

sedvanligt förbehåll om ratifikation, varvid för Sveriges vidkommande riksdagens

godkännande förutsattes. Då jag till följd härav går att inför Kungl.

Maj :t upptaga frågan om avlåtande till riksdagen av proposition i ämnet,

anhåller jag att i första rummet få i korthet redogöra för den utveckling av

det politiska läget i Kina, som lett till icke blott avslutandet av nu förevarande

överenskommelse utan även en genomgripande omgestaltning över huvud

av Kinas traktatförhållanden med de främmande makterna.

Som bekant har Kina alltsedan Mandchu-dynastiens störtande år 1911 varit

skådeplatsen för inre stridigheter. Från och med år 1926 antogo dessa karaktären

av en kamp mellan Syd- och Nordkina, mellan å ena sidan det nationalistiska,

revolutionära Kuomintang-partiet, vars ledning så småningom

kom att lokaliseras till Nanking, och å andra sidan guvernören i Mukden,

Chang Tso-lin, och hans allierade. Dessa senare behärskade helt den s. k.

centralregeringen i Peking, vilken, trots sin såväl inåt som utåt alltmera undergrävda

auktoritet och ehuru ej erkänd av makterna, fortfarande de facto

uppehöll förbindelser med de utländska beskickningarna i Peking och jämväl

under tiden 1926—1928 var representerad i Nationernas förbunds råd. Under

år 1928 utvecklade sig situationen på ett avgörande sätt till Kuomintangpartiets

förmån, och, sedan Peking under sistlidne juni månad utan strid

uppgivits av dess motståndare — och centralregeringen därmed också definitivt

upphört att existera — kunde den nationalistiska rörelsens ledning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

3

göra anspråk på att utåt göra sig till talesman för praktiskt taget hela Kina.

Som en följd av dessa händelser fastställde Kuomintang-partiet under sistlidne

oktober en ny författning, varigenom uppdrogos riktlinjerna för organisationen

av en »nationell» regering. Denna synes, såvitt kan bedömas, komma

att såsom säte bibehålla Nanking.

Den punkt å den nationalistiska Kuomintang-rörelsens program, som vunnit

en kraftig tillslutning inom hela det kinesiska folket och därför också torde

hava varit en framträdande orsak till dess framgångar, har varit kravet på en

omreglering av Kinas traktatförhållanden med utlandet på basis av full suveränitet

och likställighet. Den ensidighet hos flertalet av Kinas utländska

traktater, mot vilken man sålunda upprest sig, har bl. a. tagit sig uttryck dels

däri, att Kina antingen helt och hållet saknat uppsägningsrätt eller endast haft

rätt att tid efter annan (vanligen vart tionde år) begära revision av avtalens

tull- och kommersiella bestämmelser, dels i traktaternas fixerande av en kinesisk

tulltariff samt deras bestämmelser om utlänningarnas exterritorialitetsrätt

(konsularjurisdiktion etc.). Redan under år 1926 hade Peking-regeringen under

trycket av den växande opinionen mot varje form av utländsk kontroll och

inblandning gjort försök att avskaffa vissa av de ensidiga traktaterna. Dess

uppsägningspolitik gick i stort sett ut på att i och med utgången av en traktats

löpande tioårsperiod uppsäga den i sin helhet, sålunda även exterritorialitetsklausulerna,

även om rätten att begära revision, såsom ovan nämnts, blott var

partiell och begränsad till tull- och kommersiella bestämmelser. Sammanfattningsvis

kan sägas, att de länder, vilka blevo utsatta för dylik uppsägning, visserligen

sökte hävda den ståndpunkten, att uppsägningen vore ogiltig och att

vederbörande avtal följaktligen fortfarande vore i kraft, men å andra sidan

också ställde sig välvilliga till en traktatrevision.

Den sålunda inledda uppsägningspolitiken har i stort sett fullföljts efter

samma linjer av den nya regimen. Nanking-regeringen har sålunda ej skridit

till ett omedelbart uppsägande av alla gällande ensidiga traktater utan hittills

vidtagit sådan åtgärd först vid utgången av löpande giltighetsperioder för

de olika avtalen. Vidare är att märka, att man från kinesisk sida i de fall,

där sådan uppsägning skett, ej fullföljt kravet på ett omedelbart uppgivande

av de utländska undersåtarnas exterritorialitetsrätt utan i viss mån, i avvaktan

på en reformering av Kinas rättsväsen, ställt realiserandet av detta önskemål

på framtiden. Nanking-regeringen har i stället i främsta rummet inriktat

sig på återförvärvandet av Kinas självbestämmanderätt i tullhänseende och

på detta område också redan uppnått anmärkningsvärda resultat.

Som redan antytts, har Kina genom de utländska traktaterna alltsedan mitten

av 1800-talet varit bundet vid en tariff, som fixerat tullarna vid bestämda

(ehuruväl vid flera tillfällen reviderade) belopp, baserade på principen om

en tullsats av 5 % ad valorem. Från kinesisk sida har sedan gammalt framställts

krav på tullförhöjningar. Vid nedrustningskonferensen i Washington

år 1921—1922, där jämväl vissa spörsmål rörande Fjärran Östern dryftades,

upptogs denna fråga till behandling, och resultatet blev en traktat, vilken sedermera,

år 1925, biträddes jämväl av Sverige. I denna förknippades spörsmå
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

let om en definitiv tullförhöjning med avskaffande av de inre tullavgifter, vilka

under namn av likin i de olika provinserna i Kina påläggas de en gång

förtullade utländska varorna under deras vidare transport till landets inre delar.

Villkoren för en provisorisk tullförhöjning — i avvaktan på likinavgifternas

avskaffande — från gällande 5 % till 7l/2 % (för lyxvaror 10 %) skulle

vidare fastställas å en särskild konferens. Då denna sammanträdde i Peking,

vilket skedde först år 1925, framställde de kinesiska representanterna kravet

på fullständig tullautonomi från och med 1929 års ingång, och av de utländska

ombuden lämnades också vissa principiella medgivanden i denna riktning. På

grund av det inre politiska läget i Kina upplöstes konferensen sedermera under

sommaren 1926 utan att hava kommit till något positivt resultat. I detta

sammanhang må vidare erinras om brittiska regeringens framställning den 18

december 1926 till traktatmakterna rörande nya riktlinjer för en gemensam

politik i Kina, vari nämnda regering ställde sig välvillig till medgivande av

tullautonomi, så snart en nationell tulltariff för Kina utarbetats. Kravet på

fullständig självbestämmanderätt i tullhänseende upprepades sedermera vid

olika tillfällen av såväl Peking- som Nanking-regeringen, och de ovannämnda, i

Washington-traktaten angivna provisoriska tilläggsavgifterna hava faktiskt redan

sedan någon tid tillbaka upptagits i olika hamnar, ehuru mellan traktatmakterna

aldrig uppnåtts enighet om att lämna tillstånd därtill.

Den första utländska makt, som kom att definitivt gå Kina tillmötes i tullfrågan,

var Amerikas Förenta Stater. Den 25 juli 1928 avslöts sålunda i Nanking

en amerikansk-kinesisk traktat, innebärande att samtliga mellan de båda

staterna gällande traktatbestämmelser, avseende avgifter å import och export

av varor, återgångstullar, transit- och tonnageavgifter i Kina annulleras

och att Kinas rätt till tullautonomi fastslås, dock under den förutsättningen

att vardera parten å den andras territorium med avseende å angivna och därmed

sammanhängande frågor skall åtnjuta en behandling, som på intet sätt är

diskriminerande i förhållande till den behandling, som åtnjutes av något annat

land, samt att ingendera partens undersåtar under någon som helst förevändning

skola på den andra statens område påföras andra eller högre umgälder,

inre pålagor eller skatter å deras import och export än de, som erläggas

av sistnämnda stats egna undersåtar eller medborgare i något annat

land.

Denna överenskommelse bildade inledningen till livliga förhandlingar mellan

de olika traktatmakterna och Nanking-regeringen, vilka innan årsskiftet ledde

till avslutandet av en serie fördrag, varigenom de tidigare, »ensidiga» rättigheterna

i större eller mindre grad uppgivits och flertalet traktatmakter torde

få anses hava, i varje fall de facto, erkänt den nya regimen i Kina. Det må

här tilläggas, att Storbritannien i samband med undertecknandet den 20 december

1928 av ett nytt brittisk-kinesiskt tullfördrag ackrediterade sin minister

i Peking hos den nationella regeringen.

De nya traktaterna äro i stort sett av två olika typer, nämligen dels tulltraktater,

av i huvudsak samma innehåll som den ovanberörda amerikansk-kinesiska

överenskommelsen, mellan Kina och vissa av de länder, vilkas handels
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

5

traktater ännu ej uppsagts (Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien,

Sverige in. fl.), dels mera vittgående traktater av provisorisk karaktär med de

stater, vilkas avtal, såsom ovan berörts, redan uppsagts från kinesisk sida (Belgien,

Danmark, Italien, Portugal och Spanien).

Med avseende å sistnämnda grupp av överenskommelser må nämnas, att desamma

i tullliänseende innehålla i huvudsak samma bestämmelser som de

förberörda tulltraktatema men dessutom innebära ett uppgivande i princip av

exterritorialitetsrättigheterna. Som redan i det föregående antytts, är detta

uppgivande dock ej ovillkorligt. Det skall sålunda ej träda i kraft omedelbart

utan först med 1930 års ingång och även då endast under förutsättning,

att en överenskommelse kommit till stand mellan Iiina och resp. regeringar

angående formerna för Kinas övertagande av jurisdiktionen över vederbörande

lands undersatar därstädes. Skulle denna förutsättning ej föreligga, blir

tidpunkten för sådant övertagande beroende av övriga traktatmakters uppgivande

av exterritorialitetsrättigheterna.

Nedan i början av december, då flertalet av nämnda avtal ännu ej undertecknats,

offentliggjorde Nanking-regeringen sitt beslut att från och med den 1 februari

1929 införa en provisorisk ny tulltariff, vilken i stället för den traktatsenliga

5 %-tullen fastställde nya förhöjda tullsatser, varierande från 7 1/2 till

27 j2 % ad valo rem. I samband med undertecknandet av den brittisk-kinesiska

traktaten avgavs från kinesisk sida en utfästelse, att den nya tariffen ej skulle

ändras förrän ett år efter ikraftträdandet. Vidare bekräftade den kinesiska regeringen

gentemot den brittiska en tidigare offentliggjord förklaring, att den

komme att snarast möjligt avskaffa likinavgifterna.

Jämväl Japan, den enda traktatmakt, som — såvitt framgår av föreliggande

underrättelser — ännu ej erkänt Kinas tullautonomi, synes i varje fall hava genom

en särskild överenskommelse lämnat sitt medgivande till införandet av den

nya tulltariffen. Enligt ingångna meddelanden har denna också trätt i tillämpning

å utsatt dag.

Efter denna allmänna översikt över den senaste utvecklingen av Kinas traktatpolitik

anhaller jag att fa övergå till en redogörelse för den nu förevarande

svensk-kinesiska traktaten och dess tillkomst. Initiativet till densammas avslutande

togs av Nanking-regeringen, som i mitten av sistlidne september månad —

samtidigt som liknande framställningar riktades även till Nederländerna, Norge

m. fl. länder, vilkas traktater ej uppsagts — föreslog ett omedelbart upptagande

av förhandlingar om avslutande av en tulltraktat mellan Sverige och Kina enligt

följande, med innehållet i det amerikansk-kinesiska avtalet den 25 juli 1928

nära överensstämmande riktlinjer.

1. Alla föreskrifter i för närvarande mellan Sverige och Kina gällande traktater

rörande storleken av avgifter å import och export, återgångstullar, transitoch

tonnageavgifter i Kina skulle annulleras, och principen om fullständig nationell

tullautonomi skulle gälla.

2. Beträffande tullar och därmed sammanhängande frågor skulle tillämpas

på ömsesidighet byggd icke-diskriminerande behandling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

3. Den nya traktaten skulle träda i kraft den 1 januari 1929, om ratifikationsinstrumenten

dessförinnan utväxlats, eller i annat fall fyra månader efter

sådan utväxling.

Beträffande Sveriges traktatförhållanden med Kina må här erinras om att

man har att taga hänsyn till tvenne olika avtal, nämligen dels freds-, vänskapsoch

handelstraktaten mellan De Förenade Konungarikena och Kina den 20 mars

1847, dels också den svensk-kinesiska handelstraktaten den 2 juli 1908. Båda

dessa avtal innehålla bestämmelser om viss exterritorialitetsrätt för svenska

undersåtar i Kina. I förstnämnda traktat fastställes dessutom bl. a. för svenska

undersåtars import till och export från Kina en särskild till traktaten fogad

tulltariff samt föreskrives vidare i tullhänseende mest gynnad nations behandling

för svenska medborgare. Beträffande den äldre traktatens giltighetstid

föreskrives, att dess bestämmelser ej skola ändras utan allvarliga och vägande

skäl; dock förutsättes, att förändrade förhållanden i de s. k. traktathamnarna

må kunna påkalla mindre väsentliga ändringar i traktatens handels- och sjöfartsbestämmelser,

i vilket fall svenska och kinesiska regeringarna utfästa sig att

efter tolv år (d. v. s. 1859) vänskapligt underhandla om dylika ändringar. Till

1908 års traktat finnes icke, såsom fallet var med 1847 års avtal, fogad någon

tulltariff, utan traktaten inskränker sig till att i tullavseende föreskriva mest

gynnad nations behandling. I fråga om förhållandet mellan de bägge avtalen gäller,

att 1847 års traktats bestämmelser fortfarande äro i kraft, i den mån de icke

modifierats genom 1908 års överenskommelse. I denna senare föreskrives, att båda

parterna äga rätt att begära revision av traktatens samtliga artiklar — således

även de, som röra exterritorialiteten — sedan tio år förflutit från ratifikationsutväxlingen.

Framställes ej sådan begäran inom sex månader, skall traktaten fortfarande

gälla i ytterligare tio år, räknat från slutet av de föregående tio åren,

och sammaledes vid slutet av varje därpå följande tioårsperiod. Nu löpande giltighetsperiod

för 1908 års traktat utgår den 14 juni 1929.

Uti infordrat utlåtande den 26 oktober 1928 över den kinesiska framställningen

uttalade sig kommerskollegium för ett accepterande av förslaget om traktatförhandlingar

å angiven basis. Kollegium förordade vidare bl. a., att i en ny

överenskommelse rätten till mest gynnad nations behandling dels komme att omfatta

ej blott tullar och liknande avgifter utan även uttryckligen alla inre avgifter,

jämte bestämmelser och förfaranden på nämnda områden, dels ock bleve

ovillkorlig och icke gjordes beroende av reciprok behandling i resp. motsvarande

hänseende i det andra landet.

Sedan det vidare inhämtats, att de utländska makter, vilka liksom Sverige

emottagit en kinesisk framställning om avslutande av en särskild tullöverenskommelse,

syntes ställa sig i princip välvilliga därtill, beslöt Kungl. Maj:t den

2 november 1928 att i svar till Nanking-regeringen acceptera förslaget om underhandlingar

på angiven basis.

I början av sistlidne december inleddes sådana förhandlingar i Nanking av

t. f. chargé d’affaires i Peking, friherre Leijonhufvud, vilken av Kungl. Maj:t

den 24 november 1928 bemyndigats därtill. I en av Kungl. Maj:t sistnämnda

dag fastställd instruktion för den svenske underhandlaren angavs bl. a., att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

7

han beträffande en av den ifrågasatta traktatens huvudbestämmelser, nämligen

rörande mest gynnad nations behandling i tullhänseende, kunde godtaga samma

avfattning som i detta avseende förekom i det amerikansk-kinesiska avtalet.

Sedan friherre Leijonhufvud därefter telegrafiskt inberättat, att enighet med

kinesiska vederbörande kunde uppnäs om avslutandet av en överenskommelse av

i huvudsak den lydelse, som i instruktionen angivits — de från kinesisk sida

föreslagna avvikelserna voro uteslutande av formell art — lämnade Kungl.

Maj:t den 17 december 1928, som ovan nämnts, bemyndigande till traktatens

undertecknande.

Den nya överenskommelsen, som är undertecknad på svenska, kinesiska och

engelska språken — med vitsord för den engelska texten — skall träda i kraft

i och med att bägge parterna ratificerat densamma och därom underrättat varandra.

Sedan kinesiska regeringen numera, enligt vad som inberättats av beskickningen

i Peking, ratificerat traktaten, erfordras för dess ikraftträdande endast

motsvarande beslut från svensk sida.

Redan av vad ovan anförts framgår, att traktatens sakliga innehåll, till avfattningen

i allt väsentligt överensstämmande med motsvarande klausuler i den

förberörda amerikansk-kinesiska överenskommelsen, sönderfaller i tvenne huvudbestämmelser,

nämligen å ena sidan ett principiellt erkännande från svensk

sida av Kinas självbestämmanderätt i fråga om tullväsendet, å andra sidan en

ömsesidig utfästelse dels om mest gynnad nations behandling i fråga om import-

och exporttullar och vissa andra avgifter, dels ock om nationell och

mest gynnad nations behandling för vardera partens undersåtar å den andra

partens territorium i fråga om umgälder, inre pålagor och skatter å deras import

och export. Då redan den nu gällande traktaten av år 1908 i tullhänseende

inskränker sig att tillförsäkra Sverige mest gynnad nations behandling

och sålunda ej såsom 1847 års avtal och flertalet av Kinas Övriga traktater

med de främmande makterna i och för sig binder Kina vid vissa tullsatser,

torde det givna erkännandet av Kinas tullautonomi icke för Sveriges del innebära

ett uppgivande av en nu förefintlig rätt.

Genom en samtidigt med traktatens avslutande verkställd noteväxling (bilaga

B) har innebörden av traktatens ovannämnda allmänna bestämmelser om

mest gynnad nations behandling närmare preciserats.

Rättsligt sett innebär sålunda den nya traktaten knappast någon principiell

förändring i den nuvarande regleringen av Sveriges och Kinas inbördes tullförhallanden.

Med hänsyn till de föreliggande speciella omständigheterna torde

emellertid det tillmötesgående, som genom dess avslutande från svensk sida

visats den kinesiska regeringen i dess allmänna strävan att på detta område

åstadkomma en traktatrevision, vara av icke ringa betydelse för säkerställandet

av en ostörd utveckling av Sveriges ekonomiska och kommersiella intressen i

Kina. Man har härvid uppenbarligen att särskilt beakta det förhållandet, att

Förenta Staterna och samtliga europeiska traktatmakter ansett sig böra avsluta

överenskommelser av samma innebörd som den nu förevarande.

I anslutning till vad salunda anförts får jag därför hemställa,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:is proposition nr 109.

att Kungl. Maj :t måtte i proposition äska riksdagens godkännande

av ifrågavarande tulltraktat mellan Sverige och Kina.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

T. L. Hammarström.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

9

Bilaga A.

Tulltraktat mellan Sverige och

Kina.

Konungariket Sverige och Republiken

Kina, ömsesidigt besjälade av önskan

att vidmakthålla de vänskapliga

band, vilka lyckligen förefinnas mellan

de båda länderna samt åstundande

att befästa och utvidga handelsförbindelserna

dem emellan, hava, i avsikt

att förhandla om en traktat till

främjande av dessa syften, utsett till

sina befullmäktigade ombud:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Friherre C. Leijonhufvud, Svensk

Chargé d’Affaires a. i. i Kina;

Hans Excellens Presidenten för

Republiken Kinas Nationalregering:

Dr. Chengting T. Wang, Minister

för Utrikes Ärendena i Republiken Kinas

Nationalregering;

vilka, efter att hava utväxlat för

dem utfärdade i god och behörig ordning

befunna fullmakter, överenskommit

om följande traktat de båda länderna

emellan:

Artikel I.

Alla bestämmelser, vilka återfinnas

i hittills avslutade och i kraft varande

traktater mellan Sverige och Kina i

vad avser avgifter å import och export

av varor, återgångstullar, transit-

och tonnageavgifter i Kina skola

annulleras och vara utan verkan samt

principen om fullständig nationell tullautonomi

tillämpas, under förutsättning

likväl av, att var och en av de

Höga fördragsslutande parterna skall i

den andras territorium med avseende å

ovan angivna specificerade och därmed

sammanhängande frågor åtnjuta

en behandling i intet avseende diskri
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 1

Treaty regn lat in g tariff relations

between Sweden and China.

The Kingdom of Sweden and the

Republic of China, mutually animated

by a desire to maintain the ties of

friendship which happily exist between

the two countries and wishing

to consolidate and extend the commercial

intercourse between them,

have, for the purpose of negotiating

a treaty designed to facilitate these

objeets, named as their Plenipotentiaries:
His

Majesty the King of Sweden:

; Baron C. Leijonhufvud, Chargé

d’Affaires ad interim of Sweden in

China ;

His Excellency the President of the

National Government of the Republic

of China:

Dr. Chengting T. Wang, Minister for

Foreign Affairs of the National Government

of the Republic of China;

Who, having exchanged their full

powers found to be in due and proper

form, have agreed upon the following

treaty between the two countries.

Article I.

All provisions which appear in treaties

hitherto concluded and in force

between Sweden and China relating

to rates of duty on imports and exports

of merchandise, drawbacks, transit

dues and tonnage dues in China shall

be annulled and become inoperative,

and the principle of complete national

tariff autonomy shall apply subject,

however, to the condition that each

ol the High Contracting Parties shall

enjoy in the territories of the other

with respect to the above specified

and any related matters treatment in

no way discriminatory as compared

samt. 87 häft. (Nr 109.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

minerande i jämförelse med den behandling,

som något annat land åtnjuter.

De Höga fördragsslutande parternas

undersåtar skola icke under nagon

förevändning tvingas att inom den

andras område erlägga andra eller

högre umgälder, inre pålagor eller

skatter å deras import och export än

de, som erläggas av landets undersåtar

eller undersåtar från nagot annat land.

Artikel II.

Denna traktat har avfattats i två

exemplar på vardera svenska, kinesiska

och engelska språken. I f&ll

av meningsskiljaktighet rörande tolkningen

skall den engelska texten vara

avgörande.

Artikel III.

Denna traktat skall snarast möjligt

ratificeras av de Höga fördragsslutande

parterna i överensstämmelse med

respektive länders konstitutionella procedur,

av Sverige under förutsättning

av Riksdagens godkännande, och

träda i kraft å den dag, då de Höga

fördragsslutande parterna underrättat

varandra om att ratifikationerna verkställts

•

Till bekräftande härav hava vi undertecknade

med stöd av vara respektive

fullmakter undertecknat denna

traktat och försett densamma med

våra sigill.

Som skedde i Nanking den 20 december

1928 motsvarande den 20 dagen

i 12 :te månaden av Republiken Kinas

17:de år.

with the treatment accorded to any

other country.

The nationals of neither of the High

Contracting Parties shall be compelled

under any pretext whatever to pay,

within the territories of the other, any

duties, internal charges or taxes upon

their importations and exportations

other or higher than those which are

paid by the nationals of the country

or by nationals of any other country.

Article II.

The present Treaty has been drawn

up in two copies in Swedish, Chinese

and English. In case of any difference

of interpretation, the English text

shall prevail.

Article III.

The present Treaty shall be ratified

as soon as possible by the High Contracting

Parties in accordance with

their respective constitutional procedure,

by Sweden subject to the

approval of the Riksdag, and shall

come into force on the day on which

the High Contracting Parties shall

have notified each other that the ratifications

have been effected.

In testimony whereof, we the undersigned,

by virtue of our respective

powers have signed this Treaty and

have affixed our respective seals.

Done åt Nanking the twentieth day

of December nineteen hundred and

twenty-eight, corresponding to the

twentieth day of the twelfth month

of the seventeenth year of the Republic

of China.

(L. S.) Carl Leijonhufvud.

(L. S.) Chengting T. Wang.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

11

Bilaga B.

Noteväxling i samband med undertecknandet av den svensk-kinesiska

tulltraktaten.

Sveriges t. f. chargé d’affaires i Kina till kinesiske utrikesministern.

Nanking, December 20, 19''28.

Monsieur le Ministre:

With reference to Article 1 of the

Treaty signed between us this day, I

have the honour to request Your Excellency

to confirm my understanding

that the said Article shall be interpreted

to include the following:

Artides produced or manufactured

in the territory of either of the High

Contracting Parties shall not be subject,

on their importation into the territory

of the other Party or on their

exportation from its own territory to

the territory of the other Party, to

any duties, internal charges or taxes

other or higher than those paid, respectively,

on like artides produced or

manufactured in and imported from

any other country, or on like artides

produced or manufactured m the country

and exported to any other country.

I avail myself etc.

Carl Leijonhufvud.

(Översättning.)

Nanking den 20 december 1928.

Herr Minister,

Under hänvisning till art. 1 i den

av oss denna dag undertecknade traktaten

har jag äran anhålla om Eders

Excellens’ bekräftelse av min uppfattning,

att nämnda artikel skall tolkas

såsom innefattande följande:

Varor framställda eller förfärdigade

å enderas av de Höga Eördragsslutande

Parterna territorium skola vid

import till den andra partens territorium

eller vid export från det egna

territoriet till den andra partens territorium

icke påläggas några andra eller

högre umgälder, inre pålagor eller

skatter än de, som erläggas för

sådana varor framställda eller förfärdigade

i och importerade från något

annat land, resp. sådana varor framställda

eller förfärdigade i landet och

exporterade till något annat land.

Jag begagnar tillfället etc.

Carl Leijonhufvud.

Kinesiske utrikesministern till Sveriges t. f. chargé d’affaires i Kina.

Nanking, December 20, 1928.

Monsieur le Chargé d’Affaires:

I have the honour to acknowledge

the receipt of your Note of today’s

date which reads as follows:

(Översättning.)

Nanking den 20 december 1928.

Herr Chargé d’Affaires,

Jag har äran erkänna emottagandet

av Eder note av denna dag, vilken har

följande lydelse:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

»With reference to Article 1 of the

Treaty signed between us this day, I

ha ve the honour to request Your Excellency

to confirm my understanding

that the said Article shall be interpreted

to include the following:

Articles produced or manufactured

in the territory of either of the High

Contracting Parties shall not be subject,

on their importation into the territory

of the other Party or on their

exportation from its own territory to

the territory of the other Party, to any

duties, internal charges or taxes other

or higher than those paid, respectively,

on like articles produced or manufactured

in and imported from any other

country, or on like articles produced

or manufactured in the country and

exported to any other country.»

I have the honour to confirm the

correctness of the above.

Chengting T. Wang.

»Under hänvisning till art. 1 i den

av oss denna dag undertecknade traktaten

har jag äran anhålla om Eders

Excellens’ bekräftelse av min uppfattning,

att nämnda artikel skall tolkas

såsom innefattande följande:

Varor framställda eller förfärdigade

å enderas av de Höga Fördragsslutande

Parterna territorium skola vid

import till den andra partens territorium

eller vid export från det egna

territoriet till den andra partens territorium

icke påläggas några andra eller

högre umgälder, inre pålagor eller

skatter än de, som erläggas för sådana

varor framställda eller förfärdigade i

och importerade från något annat land,

resp. sådana varor framställda eller

förfärdigade i landet och exporterade

till något annat land.»

Jag har äran bekräfta riktigheten

av ovanstående.

Chengting T. Wang.

Stockholm 1929. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

290493

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1929:10 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Kina undertecknad tulltraktat. s. 1 i texten