Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 1'2

1929-01-12 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:12, Kungl. Maj:ts proposition nr 1'2

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1''2.

11

Nr 12.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående räntefri

försträckning åt telegraftjänstemännens skatteinbetalning

skassa i Stockholm: giren Stockholms slott den 12

januari 1929.

Kungl. Maj:t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GrUS T AF.

- Th. Bor ed,

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stock

holms slott den 12 januari 1929.

Närvar a n d e:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tkygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borele, von Stetern, Mai,mberg.

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

Telegrafverkets tjänstemän hava å ett flertal orter bildat s. k. skatteinbetalningskassor

i syfte att söka i största möjliga utsträckning underlätta och

ordna personalens skatteinbetalningar. Telegrafstyrelsen har ansett dessa

kassor värda att understödjas särskilt med hänsyn till önskvärdheten av att

verkets avlöningskassor måtte befrias från det tidsödande arbete, som föranledes

av den beträffande vissa tjänstemannagrupper i stor utsträckning

förekommande införseln i lön för ogulden skatt. Något kontant bidrag till

kassornas förvaltning har likväl icke ifrågakommit. Däremot har det synts

56 29

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kanyl. Maj:ts proposition nr 12.

angeläget att sätta dem i stånd att övertaga betalningsansvaret för i avlöningskassorna

inneliggande införselbevis och såmedelst möjliggöra att de befattningshavare,

som mest vore i behov av skatteinbetalningskassornas tjänster,

värvades som medlemmar. Telegrafstyrelsen ifrågasatte därför år 1923, att

sistnämnda kassor skulle för sådant ändamål erhålla räntefria lån av telegrafmedel,

att successivt återbetalas i den mån medel inflöte genom avdrag å

vederbörandes avlöningar. Början borde därvid försöksvis göras med den

ojämförligt största av kassorna, nämligen den i Stockholm.

Efter av Kuugl. Maj it i proposition, nr 148, till 1924 års riksdag under

punkten 2 gjord framställning i ämnet medgav också riksdagen (skrivelse nr

199), att telegrafstyrelsen finge av tillgängliga medel disponera ett belopp av

högst 35,000 kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas telegraftjänstemännens

skatteinbetalningskassa i Stockholm. Riksdagen uttalade emellertid

därvid, att lånet icke borde lämnas på längre tid än fem år, varunder

det borde successivt återbetalas, samt att frågan om en eventuellt erforderlig

utsträckning av denna tid borde underställas riksdagens prövning.

Skatteinbetalningskassan i Stockholm erhöll sedermera, mot avlämnande

av vederbörlig skuldförbindelse, ett belopp av 35,000 kronor såsom lån fölen

tid av fem ur, räknat från och med den 1 juli 1924.

En avsevärd del av detta belopp kunde emellertid redan efter kort tid

återbetalas. Då försöket befunnits slå väl ut, i det att ett betydande

antal försumliga skattebetalare inträtt som medlemmar i kassan, ansåg telegrafstyrelsen,

att det till styrelsens disposition ställda beloppet borde, i den

mån det bleve obehövligt för kassan i Stockholm, få under den fastställda

tiden av fem år utlämnas som lån till skatteinbetalningskassor även å andra

orter. Förslag härom förelädes också 1925 ars riksdag (prop. nr 26 punkt 2)

och vann riksdagens bifall (skrivelse nr 82). Med stöd härav har telegrafstyrelsen

— inom ramen av det ursprungligen medgivna lånebeloppet å 35,000

kronor — tilldelat telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa i Göteborg

ett lån å 10,000 kronor och motsvarande kassa i Norrköping ett lån å 5,000

kronor. Båda dessa lån hava sedermera i sin helhet återbetalats och ytterligare

försträckning till dessa kassor lärer icke ifrågasättas.

Skatteinbetalningskassan i Stockholm däremot disponerar ännu en mindre

del av sitt ursprungliga lånebelopp. Den av riksdagen fastställda tidsperioden

av fem år för lånets tillgodonjutande utlöper under år 1929. I skrivelse

den 26 september 1928 har emellertid telegrafstyrelsen framhållit önskvärdheten

av att möjlighet beredes denna kassa att fortfarande komma i åtnjutande

av räntefri försträckning av telegrafmedel.

Rörande skatteinbetalningskassans i Stockholm hittillsvarande verksamhet

inhämtas av styrelsens framställning bland annat följande.

Antalet medlemmar i kassan hade vuxit från 323 året närmast före lånets

erhållande till 1,282 under år 1928; de förmedlade skatteinbetalningarna hade

under samma tid stegrats från omkring 112,000 kronor till över 348,000

kronor. Under de sista sju åren hade kassan erlagt över 131,000 kronor i

restförda skatter. Härigenom hade avlöningskassorna befriats från besväret

opaginerad Kontrollera mot PDF

Maj:ts proposition nr 12. I

med införselförordnanden till samma belopp. Vinsten liade emellertid i

verkligheten varit mångdubbelt större, ty i och med att kassan samtidigt

övertagit betalningen av löpande skatter hade ny införsel för obetalda skatter,

som eljest ofelbart undan för undan följt, icke behövt förekomma. För medlemmarna

hade kassans övertagande av betalningen medfört den fördelen,

att utgifterna för skatt blivit jämförelsevis mindre kännbara. De restförda

skatterna hade sålunda fördelats på så lång tid, att det fått dröja ett år och

undantagsvis ända till två år innan kassan tagit igen hela sitt utlägg. Kassan

hade även i särskilda fall, såsom då en medlem iråkat sjukdom och hans

inkomster icke stått i proportion till de nödvändiga utgifterna, förskotterat

jämväl löpande skatter.

Till stöd för sin framställning om fortsatt försträckning till kassan anför

styrelsen vidare.

Det hade icke varit möjligt för kassan att under den första låneperioden

helt ordna skattebetalningen för den telegrafverkets personal, som i Stockholm

lyfte sin avlöning. Kassan hade nämligen måst vakta sig för att åtaga

sig större förbindelser, än den under alla omständigheter kunde infria, eller

utsätta sig för förluster, som kunde äventyra fullgörandet av lånets återbetalning

inom utsatt tid. Mot lånetidens slut måste kassan givetvis också

ledas av tanken på lånets återbetalning. Av sådan anledning disponerade

kassan för det dåvarande icke större del av lånet iin omkring 9,800 kronor.

Beträffande vissa grupper av befattningshavare hade kassan under den

gångna tiden nått sitt mål. Sålunda hade vid avlöningskassorna i styrelsen

samt å Stockholms telegrafstation införselförordnandena praktiskt taget

upphört. Men bland telefonisterna å telefonstationerna samt linjearbetarna,

tillhörande fjärde linjedistriktet, återstode ännu mycket för kassan att uträtta.

Kassan hade till eu början ansett sig nödsakad att med en viss försiktighet

rekrytera medlemmar bland de mindre fast anställda linjearbetarna.

Då försöket även bland dem utfallit lyckligt, vore det emellertid kassans

avsikt att för framtiden lägga sig särskild vinn om denna grupp av telegrafverkets

befattningshavare.

Antalet vid telegrafverket anställda personer, vilkas avlöning utbetalades

i Stockholm, uppginge till 4,590. Medlemmarna i skattekassan utgjorde

1,282 stycken. Aven om man frånräknade ett icke obetydligt antal avlöningstagare,

vilka kunde antagas ordentligt fullgöra sin skatteskyldighet utan att

tillhöra skattekassan, vore det uppenbart, att ännu åratal komme att åtgå,

innan kassan kunde förvärva så många nya medlemmar, att införselförordnandena

vid avlöningskassorna upphörde eller nedbringades till ett minimum.

Inneliggande införselförordnanden avsåge vid fjärde linjedistriktet ett belopp

av omkring 20,000 kronor och vid telefonstationen i Stockholm omkring

7,000 kronor. En förutsättning för att kassan skulle kunna medverka

för nedbringande av dessa betydande belopp vore, att kassan fortfarande

finge komma i åtnjutande av ett räntefritt lån från telegrafverket, vilket lån

syntes lämpligen böra sättas till 20,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att styrelsen finge under

en tid av ytterligare fem år, räknat från och med den 1 juli 1929, använda

ett belopp av högst 20,000 kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas

Stockholms telegraftjänstemans skatteinbetalningskassa.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departements
chefen.

Kuwjl. Maj:ts proposition nr 12.

Eesultatet av de försök med räntefria försträckningar till telegraftjänstemännens

skatteinbetalningskassor, som jämlikt riksdagens medgivande gjorts,

måste sägas hava i stort sett motsvarat förväntningarna. Sålunda var exempelvis

tidigare i Göteborg icke mindre än hälften av den till 500 personer uppgående

personal, bland vilken därvarande kassa verkar, nästan regelbundet

besvärad av införsel i lön för ogulden skatt. Det kassan lämnade lånet kar

emellertid möjliggjort, att praktiskt taget samtliga dessa försumliga skattebetalare

kunnat värvas som medlemmar av kassan, och härmed hava inföi''selförordnandena

så gott som fullständigt försvunnit.

Vad Stockholm beträffar hava, såsom telegrafstyrelsen anfört, avsevärda

belopp i restförda skatter kunnat tack vare det medgivna lånet gäldas och

skattebetalningen för ett stort antal befattningshavare därigenom för framtiden

ordnas. I sin mån belysande för åtgärdens gynnsamma verkningar

är också, att enbart vid avlöningskassorna för Stockholms telefonstationer

antalet avdrag å lön på grund av införsel minskats från 2,612 för skatteåret

1923/1924 till 1,589 för skatteåret 1927/1928.

Den sistnämnda siffran visar emellertid, att ännu mycket arbete återstår,

innan Stockkolmspersonalens skattebetalningsförliållanden ordnats på tillfredsställande

sätt. Särskilt inom de stora personalgrupperna telefonister

och linjearbetare är införselsystemet alltjämt synnerligen utbrett. Enligt

inhämtade upplysningar äro av de omkring 2,000 telefonisterna i Stock

holm endast 510 medlemmar i kassan, och bland de nära 600 linjearbetarna

är medlemsantalet ännu allenast 171. Beträffande sistnämnda personalgrupp

har kassans ledning dock, såsom ovan antytts, hittills med flit framgått med

viss försiktighet.

Såväl med hänsyn till personalens eget bästa som också för beredande

av lättnad i arbetet hos avlöningskassor och uppbördsmyndigheter synes

det angeläget, att skatteinbetalningskassan fullföljer sin strävan att vinna

nya medlemmar. Eu väsentlig förutsättning härför är emellertid, att

kassan genom fortsatt lån blir i tillfälle att förskottera resterande skattebelopp.

Jag anser mig därför böra tillstyrka telegrafstyrelsens hemställan om bemyndigande

att för ännu en tidsperiod av fem år bereda skatteinbetalningskassan

i Stockholm försträckning av telegraf medel. Mot det föreslagna beloppet,

20,000 kronor, synes intet vara att erinra.

De närmare villkoren för lånets åtnjutande torde alltjämt få bestämmas

av telegrafstyrelsen. Av vikt är givetvis därvid att tillse, att styrelsen erhåller

möjlighet till kontroll över medlens användning.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att telegrafstyrelsen må under en tid av fem år, räknat från

och med den 1 juli 1929, av tillgängliga medel disponera ett

belopp av högst 20,000 kronor att i form av räntefritt lån till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:t* proposition nr 12. 1;>

handahållas telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa i

Stockholm.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:38 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående räntefri försträckning åt telegraftjänstemännens skattembetalningskassa i Stockholm. a1 i texten
  2. SU 1929:17 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående räntetri försträckning åt te1 egraftjänstemännens skatteinbetalning skassa i Stockholm. s. 9 i texten