Kungl. Maj:ts proposition nr 1'2
1929-01-12 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1929:12, Kungl. Maj:ts proposition nr 1'2
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 1''2.
11
Nr 12.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående räntefri
försträckning åt telegraftjänstemännens skatteinbetalning
skassa i Stockholm: giren Stockholms slott den 12
januari 1929.
Kungl. Maj:t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GrUS T AF.
- Th. Bor ed,
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stock
holms slott den 12 januari 1929.
Närvar a n d e:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tkygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borele, von Stetern, Mai,mberg.
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Departementschefen, statsrådet Borell anför:
Telegrafverkets tjänstemän hava å ett flertal orter bildat s. k. skatteinbetalningskassor
i syfte att söka i största möjliga utsträckning underlätta och
ordna personalens skatteinbetalningar. Telegrafstyrelsen har ansett dessa
kassor värda att understödjas särskilt med hänsyn till önskvärdheten av att
verkets avlöningskassor måtte befrias från det tidsödande arbete, som föranledes
av den beträffande vissa tjänstemannagrupper i stor utsträckning
förekommande införseln i lön för ogulden skatt. Något kontant bidrag till
kassornas förvaltning har likväl icke ifrågakommit. Däremot har det synts
56 29
12
Kanyl. Maj:ts proposition nr 12.
angeläget att sätta dem i stånd att övertaga betalningsansvaret för i avlöningskassorna
inneliggande införselbevis och såmedelst möjliggöra att de befattningshavare,
som mest vore i behov av skatteinbetalningskassornas tjänster,
värvades som medlemmar. Telegrafstyrelsen ifrågasatte därför år 1923, att
sistnämnda kassor skulle för sådant ändamål erhålla räntefria lån av telegrafmedel,
att successivt återbetalas i den mån medel inflöte genom avdrag å
vederbörandes avlöningar. Början borde därvid försöksvis göras med den
ojämförligt största av kassorna, nämligen den i Stockholm.
Efter av Kuugl. Maj it i proposition, nr 148, till 1924 års riksdag under
punkten 2 gjord framställning i ämnet medgav också riksdagen (skrivelse nr
199), att telegrafstyrelsen finge av tillgängliga medel disponera ett belopp av
högst 35,000 kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas telegraftjänstemännens
skatteinbetalningskassa i Stockholm. Riksdagen uttalade emellertid
därvid, att lånet icke borde lämnas på längre tid än fem år, varunder
det borde successivt återbetalas, samt att frågan om en eventuellt erforderlig
utsträckning av denna tid borde underställas riksdagens prövning.
Skatteinbetalningskassan i Stockholm erhöll sedermera, mot avlämnande
av vederbörlig skuldförbindelse, ett belopp av 35,000 kronor såsom lån fölen
tid av fem ur, räknat från och med den 1 juli 1924.
En avsevärd del av detta belopp kunde emellertid redan efter kort tid
återbetalas. Då försöket befunnits slå väl ut, i det att ett betydande
antal försumliga skattebetalare inträtt som medlemmar i kassan, ansåg telegrafstyrelsen,
att det till styrelsens disposition ställda beloppet borde, i den
mån det bleve obehövligt för kassan i Stockholm, få under den fastställda
tiden av fem år utlämnas som lån till skatteinbetalningskassor även å andra
orter. Förslag härom förelädes också 1925 ars riksdag (prop. nr 26 punkt 2)
och vann riksdagens bifall (skrivelse nr 82). Med stöd härav har telegrafstyrelsen
— inom ramen av det ursprungligen medgivna lånebeloppet å 35,000
kronor — tilldelat telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa i Göteborg
ett lån å 10,000 kronor och motsvarande kassa i Norrköping ett lån å 5,000
kronor. Båda dessa lån hava sedermera i sin helhet återbetalats och ytterligare
försträckning till dessa kassor lärer icke ifrågasättas.
Skatteinbetalningskassan i Stockholm däremot disponerar ännu en mindre
del av sitt ursprungliga lånebelopp. Den av riksdagen fastställda tidsperioden
av fem år för lånets tillgodonjutande utlöper under år 1929. I skrivelse
den 26 september 1928 har emellertid telegrafstyrelsen framhållit önskvärdheten
av att möjlighet beredes denna kassa att fortfarande komma i åtnjutande
av räntefri försträckning av telegrafmedel.
Rörande skatteinbetalningskassans i Stockholm hittillsvarande verksamhet
inhämtas av styrelsens framställning bland annat följande.
Antalet medlemmar i kassan hade vuxit från 323 året närmast före lånets
erhållande till 1,282 under år 1928; de förmedlade skatteinbetalningarna hade
under samma tid stegrats från omkring 112,000 kronor till över 348,000
kronor. Under de sista sju åren hade kassan erlagt över 131,000 kronor i
restförda skatter. Härigenom hade avlöningskassorna befriats från besväret
opaginerad Kontrollera mot PDF
Maj:ts proposition nr 12. I
med införselförordnanden till samma belopp. Vinsten liade emellertid i
verkligheten varit mångdubbelt större, ty i och med att kassan samtidigt
övertagit betalningen av löpande skatter hade ny införsel för obetalda skatter,
som eljest ofelbart undan för undan följt, icke behövt förekomma. För medlemmarna
hade kassans övertagande av betalningen medfört den fördelen,
att utgifterna för skatt blivit jämförelsevis mindre kännbara. De restförda
skatterna hade sålunda fördelats på så lång tid, att det fått dröja ett år och
undantagsvis ända till två år innan kassan tagit igen hela sitt utlägg. Kassan
hade även i särskilda fall, såsom då en medlem iråkat sjukdom och hans
inkomster icke stått i proportion till de nödvändiga utgifterna, förskotterat
jämväl löpande skatter.
Till stöd för sin framställning om fortsatt försträckning till kassan anför
styrelsen vidare.
Det hade icke varit möjligt för kassan att under den första låneperioden
helt ordna skattebetalningen för den telegrafverkets personal, som i Stockholm
lyfte sin avlöning. Kassan hade nämligen måst vakta sig för att åtaga
sig större förbindelser, än den under alla omständigheter kunde infria, eller
utsätta sig för förluster, som kunde äventyra fullgörandet av lånets återbetalning
inom utsatt tid. Mot lånetidens slut måste kassan givetvis också
ledas av tanken på lånets återbetalning. Av sådan anledning disponerade
kassan för det dåvarande icke större del av lånet iin omkring 9,800 kronor.
Beträffande vissa grupper av befattningshavare hade kassan under den
gångna tiden nått sitt mål. Sålunda hade vid avlöningskassorna i styrelsen
samt å Stockholms telegrafstation införselförordnandena praktiskt taget
upphört. Men bland telefonisterna å telefonstationerna samt linjearbetarna,
tillhörande fjärde linjedistriktet, återstode ännu mycket för kassan att uträtta.
Kassan hade till eu början ansett sig nödsakad att med en viss försiktighet
rekrytera medlemmar bland de mindre fast anställda linjearbetarna.
Då försöket även bland dem utfallit lyckligt, vore det emellertid kassans
avsikt att för framtiden lägga sig särskild vinn om denna grupp av telegrafverkets
befattningshavare.
Antalet vid telegrafverket anställda personer, vilkas avlöning utbetalades
i Stockholm, uppginge till 4,590. Medlemmarna i skattekassan utgjorde
1,282 stycken. Aven om man frånräknade ett icke obetydligt antal avlöningstagare,
vilka kunde antagas ordentligt fullgöra sin skatteskyldighet utan att
tillhöra skattekassan, vore det uppenbart, att ännu åratal komme att åtgå,
innan kassan kunde förvärva så många nya medlemmar, att införselförordnandena
vid avlöningskassorna upphörde eller nedbringades till ett minimum.
Inneliggande införselförordnanden avsåge vid fjärde linjedistriktet ett belopp
av omkring 20,000 kronor och vid telefonstationen i Stockholm omkring
7,000 kronor. En förutsättning för att kassan skulle kunna medverka
för nedbringande av dessa betydande belopp vore, att kassan fortfarande
finge komma i åtnjutande av ett räntefritt lån från telegrafverket, vilket lån
syntes lämpligen böra sättas till 20,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att styrelsen finge under
en tid av ytterligare fem år, räknat från och med den 1 juli 1929, använda
ett belopp av högst 20,000 kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas
Stockholms telegraftjänstemans skatteinbetalningskassa.
14
Departements
chefen.
Kuwjl. Maj:ts proposition nr 12.
Eesultatet av de försök med räntefria försträckningar till telegraftjänstemännens
skatteinbetalningskassor, som jämlikt riksdagens medgivande gjorts,
måste sägas hava i stort sett motsvarat förväntningarna. Sålunda var exempelvis
tidigare i Göteborg icke mindre än hälften av den till 500 personer uppgående
personal, bland vilken därvarande kassa verkar, nästan regelbundet
besvärad av införsel i lön för ogulden skatt. Det kassan lämnade lånet kar
emellertid möjliggjort, att praktiskt taget samtliga dessa försumliga skattebetalare
kunnat värvas som medlemmar av kassan, och härmed hava inföi''selförordnandena
så gott som fullständigt försvunnit.
Vad Stockholm beträffar hava, såsom telegrafstyrelsen anfört, avsevärda
belopp i restförda skatter kunnat tack vare det medgivna lånet gäldas och
skattebetalningen för ett stort antal befattningshavare därigenom för framtiden
ordnas. I sin mån belysande för åtgärdens gynnsamma verkningar
är också, att enbart vid avlöningskassorna för Stockholms telefonstationer
antalet avdrag å lön på grund av införsel minskats från 2,612 för skatteåret
1923/1924 till 1,589 för skatteåret 1927/1928.
Den sistnämnda siffran visar emellertid, att ännu mycket arbete återstår,
innan Stockkolmspersonalens skattebetalningsförliållanden ordnats på tillfredsställande
sätt. Särskilt inom de stora personalgrupperna telefonister
och linjearbetare är införselsystemet alltjämt synnerligen utbrett. Enligt
inhämtade upplysningar äro av de omkring 2,000 telefonisterna i Stock
holm endast 510 medlemmar i kassan, och bland de nära 600 linjearbetarna
är medlemsantalet ännu allenast 171. Beträffande sistnämnda personalgrupp
har kassans ledning dock, såsom ovan antytts, hittills med flit framgått med
viss försiktighet.
Såväl med hänsyn till personalens eget bästa som också för beredande
av lättnad i arbetet hos avlöningskassor och uppbördsmyndigheter synes
det angeläget, att skatteinbetalningskassan fullföljer sin strävan att vinna
nya medlemmar. Eu väsentlig förutsättning härför är emellertid, att
kassan genom fortsatt lån blir i tillfälle att förskottera resterande skattebelopp.
Jag anser mig därför böra tillstyrka telegrafstyrelsens hemställan om bemyndigande
att för ännu en tidsperiod av fem år bereda skatteinbetalningskassan
i Stockholm försträckning av telegraf medel. Mot det föreslagna beloppet,
20,000 kronor, synes intet vara att erinra.
De närmare villkoren för lånets åtnjutande torde alltjämt få bestämmas
av telegrafstyrelsen. Av vikt är givetvis därvid att tillse, att styrelsen erhåller
möjlighet till kontroll över medlens användning.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att telegrafstyrelsen må under en tid av fem år, räknat från
och med den 1 juli 1929, av tillgängliga medel disponera ett
belopp av högst 20,000 kronor att i form av räntefritt lån till
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Mnj:t* proposition nr 12. 1;>
handahållas telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa i
Stockholm.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1929:38 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående räntefri försträckning åt telegraftjänstemännens skattembetalningskassa i Stockholm. a1 i texten
- SU 1929:17 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående räntetri försträckning åt te1 egraftjänstemännens skatteinbetalning skassa i Stockholm. s. 9 i texten