Angående pension åt justeraren av mått och vikt E. S. Tengelin
1929-02-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1929:148, Angående pension åt justeraren av mått och vikt E. S. Tengelin
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 148.
11
Nr 148.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt justeraren
av mått och vikt E. S. Tengelin; given Stockholms slott
den 15 februari 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Nils Wohlin.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 15 februari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern. Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Departementschefen, statsrådet Wohlin, anför:
I en till Kungl. Majt ställd skrift har justeraren av mått och vikt i distrikten
nr 21 och 23 Ernst Seloni Tengelin anhållit att komma i åtnjutande
av pension från statsverket.
Till stöd för ansökningen har Tengelin anfört, bland annat, att han under
innevarande år uppnådde en levnadsålder av 75 år och till följd härav
icke längre kunde påräkna förordnande såsom justerare; att hans tjänstetid
i mynt- och justeringsverket utgjorde cirka 35 år; att hans verksamhet
såsom justerare icke varit en bisyssla utan utgjort hans huvudsakliga eller
enda arbete; att han icke ägde någon privat förmögenhet; att han, med un
-
12
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 148.
dantag av honom enligt lagen om allmän pensionsförsäkring tillkommande
pension av 18 kronor, icke åtnjöte någon sådan; samt att han vore försörjningspliktig
för sin 65-åriga sjukliga hustru.
Beträffande storleken av den sökta pensionen har Tengelin hemställt, att
densamma måtte i enlighet med vad för statens civila tjänstemän i allmänhet
gällde beräknas i förhållande till åtnjuten lön, vilken i förevarande
fall kunde anses motsvara medeltalet av de av Tengelin under de senaste
tio åren intjänade arvodena.
Efter remiss har mynt- och justeringsverket den 18 december 1928 avgivit
utlåtande i ärendet och därvid anfört huvudsakligen följande.
»Mynt- och justeringsverket, som kan vitsorda, att Tengelin under hela
sin tjänstgöring såsom justerare med synnerligt nit och intresse städse fullgjort
sina åligganden, vill därför tillstyrka, att Tengelin vid sin avgång ur
tjänst måtte få komma i åtnjutande av någon pension.
Något precedensfall av nu föreliggande slag har icke förekommit, enär i
det fåtal fall, där justerare uppnått 75-årsåldern och därmed avgått, han —
på ett undantag när — tidigare innehaft annan med pensionsrätt förenad
statstjänst och sålunda icke kunnat göra eller i allt fall icke gjort framställning
om erhållande av pension såsom justerare.
Beträffande det belopp, vartill en pension för Tengelin skäligen borde beräknas,
torde till grund få läggas de inkomster, han åtnjutit från sin justerarebefattning.
Arvodena enligt taxa hava under tioårsperioden 1918—
1927 uppgått till i medeltal kronor 7,009: 8 2 per år. Samtidigt har den årliga
medelinkomsten av åtnjutna tilläggsarvoden uppgått till kronor 3,076: 88,
vadan sålunda Tengelins inkomster från justeraretjänsten i medeltal uppgått
till kronor 10,086:7 0 per år under de sista tio åren.
Tengelins inkomster hava sålunda varit något högre än de löneförmåner,
som tillkomma en statstjänsteman i 21: a lönegraden, med vilka befattningshavare
mynt- och justeringsverket emellertid anser justerare eljest lämpligen
böra jämställas i tjänstehänseende.
Tjänstepensionsunderlaget för en tjänsteman i 21:a lönegraden utgör ju
4,200 kronor. Då justerare emellertid icke erlägga bidrag till kostnaden för
beredande av pension åt dem, torde beloppet av eventuell pension åt Tengelin
skäligen böra bestämmas till */., av ovannämnda tjänstepensionsunderlag,
eller sålunda till 2,800 kronor.
Frågan huruvida pension över huvud bör tillerkännas justerare kan givetvis
bliva föremål för olika meningar, men har det synts mynt- och justeringsverket
vara med rättvisa och billighet förenligt, att en person, som
ägnat en huvudsaklig del av sina krafter åt en statens tjänst, på sin ålderdom
icke ställes helt utan existensmöjligheter utan tillerkännes ett bidrag
till sin nödtorftiga bärgning.»
På grund av vad sålunda anförts har mynt- och justeringsverket hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Tengelin må från och
med månaden näst efter den, under vilken han avgår från sin innehavande
justerarbefattning, under sin återstående livstid åtnjuta en årlig pension av
2,800 kronor, att utgå av sjunde huvudtitelns reservationsanslag till bestridande
av de med mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnader.
Kungl. Muj:ts proposition Nr 148. 13
Statskontoret har den 9 januari 1929 avgivit infordrat utlåtande och därvid
anfört:
»Såsom i förevarande ansökning erinrats väcktes vid 1926 års riksdag
motion om avlåtande av skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan om
utredning rörande pensionering av justerarna. I sitt över nämnda förslag
avgivna utlåtande nr 54, som innehåller upplysningar om gällande bestämmelser
rörande justerare och om framlagda förslag rörande ändrade grunder
för justerares avlöning m. m„ anförde bankoutskottet, att det av principiella
skäl knappast kunde ifrågasättas, att en ordnad pensionering av justerare
skulle genom statsmakternas försorg åvägabringas, så länge justeringsväsendet
vore ordnat på sätt för närvarande vore fallet samt att frågan om justerarnas
pensionsförhållanden syntes i varje fall icke böra upptagas till behandling,
förrän pågående utredning rörande revision av bestämmelserna
om ersättningen för justering av mått och vikt vunnit en lösning. Utskottet
hemställde därför, att motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda;
och riksdagen biföll utskottets hemställan.
Riksdagens sålunda intagna ställning till frågan om ordnande av pensionering
för justerarna kan givetvis icke anses utgöra hinder för framläggande
av förslag till pensionering i särskilt fall, därest omständigheterna finnas
böra föranleda till beredande av sådan förmån.»
Med hänsyn till de i ärendet föreliggande förhållandena har statskontoret
liksom mynt- och justeringsverket ansett, att goda skäl tala för utverkande
åt sökanden av någon pension av statsmedel; och då det av sistnämnda verk
föreslagna pensionsbeloppet, 2,800 kronor, icke kunde anses för högt, har
statskontoret för sin del tillstyrkt, att framställning i ämnet göres till
riksdagen i överensstämmelse med mynt- och justeringsverkets hemställan.
I likhet med ämbetsverken finner jag omständigheterna i ärendet böra DeparUmmtsföranleda
till att Tengelin, då han slutar sin tjänstgöring såsom justerare,
må komma i åtnjutande av någon årlig pension av statsmedel. På de av
mynt- och justeringsverket anförda skäl anser jag mig i likhet med statskontoret
kunna tillstyrka, att pensionsbeloppet bestämmes till 2,800 kronor.
Sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen framlagt förslag om hävande
av sambandet mellan inkomsttiteln »inkomst av myntning och justering»
samt anslaget till mynt- och justeringsverkets drift, så att verkets utgifter
härefter skola bestridas av statsinkomster i allmänhet, torde, vid bifall till
detta förslag, förevarande pension icke böra, såsom ämbetsverken förutsatt,
utgå från nämnda anslag utan i stället anvisas å allmänna indragningsstaten.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att justeraren av mått och vikt Ernst Seloni Tengelin må från och med
månaden näst efter den, under vilken hans förordnande såsom justerare upphör,
från allmänna indragningsstaten under sin återstående livstid åtnjuta
en årlig pension av 2,800 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 119 höft. (Nr H7—1U8.)
3
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 148.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i
ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gustaf Psilander.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1929:24 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. Bankoutskottet får härmed avgi s. 125 i texten