Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m

1929-02-15 · 86 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 71 av 86 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:168, Angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

1

Nr 168.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statistiska

centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m.; given Stockholms

slott den 15 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Wohlin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 15 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyekn, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin, anmäler frågan om anslag

till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m. och anför

därvid följande:

Under rubriken »Statistiska centralbyrån» äro i riksstaten för innevarande

budgetår uppförda dels ett ordinarie förslagsanslag till statistiska centralbyrån

med 284,300 kronor, dels ett ordinarie reservationsanslag till bibliotekets

underhållande med 3,000 kronor, dels ock ett extra reservationsanslag

till statistiska centralbyråns verksamhet med 56,400 kronor.

Vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande hade statistiska centralbyrån

i skrivelse den 9 juli 1928 framlagt de anslagsbehov för ämbetsverket,

vilka ansetts böra föreläggas 1929 års riksdag. I avseende å de ordinarie anBihang

till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 137 häft. (Nr 16S.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

slagen till centralbyrån och till bibliotekets underhållande föreslogs i denna

skrivelse icke någon ändring, varemot det extra anslaget till statistiska

centralbyråns verksamhet äskades med ett till 22,400 kronor nedsatt belopp.

Minskningen berodde till största delen därav, att det belopp för valstatistik

å 29,000 kronor, som ingår i det för innevarande budgetår anvisade anslaget,

bortfaller för nästkommande budgetår, och var i övrigt att hänföra till

nedgång i behovet av nya anslagsmedel för avarbetande av centralbyråns

arbetsbalans.

Statistiska centralbyrån utgick i sin berörda framställning från den nuvarande

organisationen av ämbetsverket. Såsom jag vid anmälan av anslagsfrågorna

under sjunde huvudtiteln erinrade, förväntades emellertid 1926 års

besparingssakkunniga inom kort inkomma med utlåtande och förslag i avseende

å centralbyråns organisation och arbetsförhållanden. På grundval av

besparingssakkunnigas förslag syntes proposition i ärendet kunna avlåtas

till 1929 års riksdag. I avvaktan härå borde anslagen under rubriken

»Statistiska centralbyrån» tills vidare allenast beräknas å riksstaten.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, i riksstaten beräkna förutnämnda anslag till statistiska

centralbyrån m. m. till de i centralbyråns framställning angivna

beloppen.

1926 års besparingssakkunniga hava nu i ett till chefen för finansdepartementet

ställt utlåtande av den 5 januari 1929 framlagt förslag angående

förenklingar och besparingar i avseende å statistiska centralbyrån. Över

detta förslag har centralbyrån den 26 januari 1929 avgivit infordrat yttrande.

Härjämte hava vissa hos centralbyrån anställda förste aktuarier och

aktuarier inkommit till Kungl. Majct med en den 26 januari 1929 dagtecknad

skrift i ärendet. Slutligen har styrelsen för svenska landskommunernas förbund,

efter remiss, i skrivelse den 2 februari 1929 yttrat sig i vad förevarande

ärende angår frågan om den kommunala finansstatistikens omfattning.

I sitt utlåtande hava besparingssakkunniga inledningsvis anfört följande:

»Sedan 1926 års besparingssakkunniga, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

för finansärenden den 20 maj 1927 lämnade direktiv, verkställt utredningar

beträffande den officiella statistiken och avgivit vissa förslag

rörande den av kommerskollegium och socialstyrelsen utarbetade statistiken,

i vilket utredningsarbete herr statsrådet själv deltagit såsom ledamot av de

sakkunniga, i vad angår behandlingen av nämnda ämbetsverk jämte statistiska

centralbyrån och statistiska tabellkommissionen, har herr statsrådet,

efter därom gjord anhållan, av Kungl. Maj:t entledigats från nämnda uppdrag

den 12 oktober 1928. Samtidigt har Kungl. Maj:t emellertid förordnat

professorn S. D. Wicksell att såsom ledamot deltaga i de sakkunnigas arbete,

i vad angår statistiska centralbyrån, och utredningsarbetet beträffande detta

ämbetsverk kunde därför redan den 20 oktober återupptagas. Jämlikt begränsningen

i ledamoten Wicksells uppdrag ha de i statsrådsprotokollet den

20 maj 1927 anbefallda allmännare utredningsuppgifterna rörande frågan

om centralisation eller decentralisation i förläggningen av det statistiska

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 168. .''i

•ubetet samt angaende statistiska Tabellkommissionen och spörsmålet om inrättandet

i någon form av eu övervakande myndighet för den officiella

statistiken tills vidare skjutits på framtiden. I stället har arbetet nu koncentrerats

på att skyndsamt och i god tid för eventuell proposition till 1929

ars riksdag söka fa utrett, vilka inskränkningar, förenklingar och besparingar

det är möjligt genomföra inom statistiska centralbyråns nuvarande arbetsområden

samt vilken organisation är lämpligast, under förutsättning att

statistiska centralbyrån förblir den myndighet, till vilken dessa arbetsområden

åtminstone under den närmaste framtiden skola vara förlagda.

De sakkunniga framlägga härmed resultaten av detta utredningsarbete

jämte redogörelse för centralbyråns nuvarande organisation samt historik

över dennas uppkomst och den tidigare utvecklingsgången på området. Härvid

hava de sakkunniga dock avstatt från att närmare ingå på frågan om

1930 års folkräknings omfattning och organisation, dels enär denna fråga

icke är av omedelbart intresse för framställningen till 1929 års riksdag, dels

också därför att, enligt vad upplyst blivit, statistiska centralbyrån har för

avsikt att snarast hos Kungl. Maj:t anhålla om tillkallande av särskilda

sakkunniga för planläggning av denna folkräkning.»

Under de sakkunnigas överläggningar har även berörts frågan om ämbetsverkets

benämning. Såsom eu mera tilltalande benämning än den nuvarande

har därvid framförts »statistiska centralanstalten». Utan att vilja

närmare yttra sig angående lämpligheten av en namnförändring i detta fall

hava de sakkunniga ansett sig böra omförmäla vad sålunda förekommit.

Statistiska centralbyrån har i avseende å omfattningen av de sakkunnigas

uppdrag yttrat:

»Besparingssakkunnigas uppdrag har, enligt givna direktiv, så till vida

begränsats, att spörsmålen dels angående centralisation eller decentralisation

i förläggningen av det statistiska arbetet, dels angående statistiska tabellkommissionen

eller i annan form övervakande myndighet för den officiella

statistiken för det närvarande undanskjutits. De sakkunniga hava d.ärjämte,

på angivna grunder, ej närmare ingått på frågan om 1930 års folkräknings

omfattning och organisation.

Statistiska centralbyrån anser sig, vid sådant förhållande, ej heller hava

att i detta utlåtande, i vidare mån än de av sakkunniga berörts, upptaga

nyss angivna spörsmål till behandling. Ämbetsverket vill emellertid ej

underlåta att framföra sin uppfattning om angelägenheten, att frågan om

en sammanhållande, direktivgivande och övervakande uppsiktsinstitution för

den officiella statistiken snarast upptages till fortsatt behandling. Den nu

tillämpade arbetsmetoden att till skyndsamt avgörande bringa fastställandet

av arbetsuppgifter och organisation för, utom statistiska centralbyrån, jämväl

tvenne andra statistikverk, kommerskollegium och socialstyrelsen, synes

ämbetsverket väl ägnad att lägga en god grund för vidare dryftande av

frågan om en eventuell statistisk överlednings organiserande i lämplig och

effektiv form. Till detta stadium torde böra uppskjutas den av de sakkunniga

i förbigående omförmälda frågan om ändrad benämning å statistiska

centralbyrån. Någon anledning att nu företaga en namnändring synes

ämbetsverket ej föreligga.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Historik. Jag anhåller att till en början få lämna en redogörelse för statistiska

Statistiska centralbyråns utvecklingshistoria. Lika med de sakkunniga synes det mig

Tnrmandtcch nämligen, att vissa drag i denna historia, enkannerligen de motiveringar,

tidigare orga- efter vilka nyinrättade tjänster blivit föreslagna, äro av ett visst, ej obemsaUon.

intresse vid bedömandet av den nuvarande organisationen. Härvid

följer jag besparingssakkunnigas framställning och återgiver i vederbörliga

sammanhang vissa uttalanden, som de sakkunniga infogat i denna framställning.

När statistiska centralbyrån för omkring sjuttio år sedan inrättades, lick

den till uppgift att, jämte hela befolkningsstatistiken, bearbeta de grenar av

statistiken, som icke genom annat ämbetsverks försorg insamlades eller bearbetades,

men kunde prövas böra bliva föremål för officiell behandling.

Till en början inskränkte sig centralbyråns verksamhet till befolkningsstatistiken,

men snart nog utvidgades den till att omfatta även andra grenar,

såsom jordbruksstatistik (1865), sparbanksstatistik (1865), valstatistik (1872),

statistik över kommunernas fattigvård och finanser (1874). Ämbetsverkets

ordinarie personal utgjordes till en början av en chef och tre tjänstemän

(sedan 1861 en sekreterare och två aktuarier).

På grund av den utvidgade verksamheten omorganiserades centralbyrån

med ingången av året 1880 och erhöll därvid även sin första instruktion.

Antalet ordinarie tjänstemän bestämdes till en överdirektör och chef, 3 förste

aktuarier, 2 aktuarier, en förste vaktmästare och eu vaktmästare.

I statistiska centralbyråns avlöningsstat vidtogos sedan inga förändringar

förrän vid 1912 års riksdag, då en byråchefsbefattning inrättades för finansstatistiken.

Dock hade från och med år 1906 eu ny aktuarie anställts pa

extra stat.

1905 års sta- Den år 1905 tillsatta statistiska kommittén hade i sitt år 1910 avlämnade

tistiska kom. betänkande utarbetat ett omfattande förslag till den officiella statistikens

mMC'' allmänna organisation ävensom till förbättringar i dess enskilda grenar och

upptagandet av nya områden till statistisk behandling. Det allmänna organisationsförslaget

utmynnade i ett förordande av upprättandet av ett större

statistiskt centralverk, vilket, utom de av kommittén föreslagna nya grenarna

och statistiska centralbyråns dittills omhänderhavda statistiska arbeten,

skulle övertaga jämväl rättsstatistiken, undervisningsstatistiken, statistiken

över de värnpliktigas läs- och skrivkunnighet, generalsammandraget

över bevillningen ävensom bergverks- och industri- samt handels- och sjöfartsstatistiken,

vilka grenar skulle överflyttas från respektive justitiedepartementet,

ecklesiastikdepartementet, generalstaben, statskontoret och kommerskollegium,

där de dittills varit förlagda. Vidare skulle det föreslagna

statistiska centralverket jämte övriga åligganden få i uppdrag att söka

åstadkomma enhetlighet och planmässighet inom hela den officiella statistiken.

Statistiska tabellkommissionen föreslogs omorganiserad till statistiskt

råd med uppgift att förbereda viktigare ärenden rörande förändringar och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 168.

nya grenars upptagande, särskilt med hänsyn till att den officiella statistiken

så vitt möjligt måtte tillfredsställa de krav, som från statsförvaltningens,

näringslivets och vetenskapens sida kunde ställas på densamma.

Förslaget avsåg alltså en avsevärd centralisering av den officiella statistiken

samt ett försök att lösa frågan om åstadkommande av eu effektivare

överledning av den officiella statistiken i dess helhet. Kommittén var i

dessa sina förslag enhällig, med undantag för förslaget angående överflyttningen

till statistiska centralbyrån av kommerskollegii avdelning för näringsstatistik

(den ovannämnda bergverks-, industri-, handels- och sjöfartsstatistiken),

på vilken punkt en ledamot (d. v. förste aktuarien, sedermera

kommerserådet Key-Åberg) reserverade sig. Ett särskilt yttrande i denna

fråga avgavs även av kommitténs ordförande, varuti han förordade överflyttningen

i fråga på grundval av sina i egenskap av chef för kommerskollegium

vunna erfarenheter.

Körande det sålunda föreslagna statistiska centralverkets organisation

ansåg kommittén, att arbetet borde uppdelas på fyra byråer eller, alternativt,

för den händelse näringsstatistiken icke bleve dit förlagd, tre byråer

under ledning av var sin byråchef. Hela ämbetsverket skulle i fortsättningen

liksom förut stå under ledning av en överdirektör.

Endast det andra alternativa organisationsförslaget torde hava större intresse

i förevarande sammanhang. Enligt detta skulle ärendenas fördelning

bliva följande:

Första byrån: befolkningsstatistik, rättsstatistik (och undervisningsstatistik).

Andra byrån: jordbruksstatistik, fiskeristatistik, sparbanksstatistik, valstatistik,

statistik över fromma stiftelser, (domänstatistik, allmän skogsstatistik,

statistik över vägar och skjutsanstalter och aktiebolagsstatistik).

Tredje byrån: finansstatistik och kommunalstatistik, fattigvårdsstatistik,

fastighetsstatistik, förmögenhets- och inkomststatistik samt ärenden, som

icke tillhörde annan byrås handläggning.

Härtill skulle komma bibliotek, registratorsexpedition och vaktexpedition.

De här nämnda grenar av statistiken, som sedermera icke blivit statistiska

centralbyrån ålagda, hava satts inom parentes. Vidare må nämnas,

att särskilt finansstatistiken och statistiken över fast egendom icke kommit

att utarbetas i den omfattning, som statistiska kommittén förutsatte. Detta

har icke heller blivit fallet med den ovan under tredje byrån upptagna

inkomst- och förmögenhetsstatistiken, som enligt kommitténs förslag skulle

rara årlig, men vartill någon motsvarighet hittills utarbetats endast för de

tvenne åren 1917 och 1920.

Kommitténs motivering för byråindelningen är i detta sammanhang av

särskilt intresse och må därför här återgivas.

Det betydande arbetsområde kommittén föreslagit för statistiska centralverket

och storleken av den personal, som måste där anställas, komme, yttrade

kommittén, uppenbarligen att göra ämbetsverkets ledning synnerligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 168.

1912 års

riksdag.

svår och krävande. Chefen behövde därför vid sin sida män av framstående

duglighet. För att draga till sig sådana måste verket sättas i tillfälle

att erbjuda dem en ställning och löneförmåner, som kunde anses

lockande. Kommittén funne den enda utvägen härtill vara, att hos verket

anställdes ett lämpligt antal byråchefer, vilka hade att närmast ansvara

för ledningen av var sin byrå. För närvarande funnes praktiskt taget

ingen utsikt för en statistisk tjänsteman att vinna högre befordran inom

de statistiska verken än till andra gradens tjänst. Att detta skulle öva ett

ogynnsamt inflytande på personalens rekrytering vore uppenbart, och erfarenheten

hade även ådagalagt, att framstående förmågor funnit sig böra

lämna en bana, där all befordran avklipptes med uppnående av en förste

aktuariebefattning. Det vore därför nödvändigt, att, vilken organisationsform

än valdes för den officiella statistiken, möjligheter till högre befordran

öppnades genom inrättande av tredje gradens tjänster. Kommittén vore

alltså av den bestämda uppfattning, att, även om den dåvarande decentraliserade

organisationen bibehölles, skulle det vara oundgängligt att såväl

i statistiska centralbyrån som för särskilda statistiska avdelningar inrätta

byråchefsbefattningar.

Besparingssakkunniga hava i anslutning härtill uttalat, att det icke syntes

här vara anledning närmare ingå på de omständigheter och senare tillkomna

utvecklingsmoment, som orsakat, att statistiska kommitténs organisations

förslag icke ens i det alternativ, som här ovan beskrivits, blivit i

sin helhet genomfört. De sakkunniga fortsätta: Medan statistiska kommitténs

förslag rörande åtskilliga av den officiella statistikens enskilda grenar

haft en högeligen befruktande verkan, vilken ännu gjorde sig gällande,

hade följderna av dess förslag angående utvidgning av statistiska centralbyråns

verksamhetsområde huvudsakligen stannat vid att rättsstatistiken

dit överflyttats från justitiedepartementet och fiskeristatistiken från lantbruksstyrelsen,

varjämte mejeristatistiken övertagits från statskonsulenten

i mejerihushållning. Samtidigt hade dessa grenar underkastats en grundlig

omläggning med åtföljande utvidgningar’. Även jordbruksstatistiken

hade i anslutning till kommitténs förslag blivit väsentligen omlagd och

utvidgad.

Den vid 1912 års riksdag framlagda propositionen angående en provisorisk

omorganisation av statistiska centralbyrån upptog statistiska kommitténs

förslag om införande i ämbetsverket av byråindelning med den ändring,

att en av byråerna, den befolkningsstatistiska, ansågs kunna ställas under

överdirektörens direkta ledning. Dessutom förutsattes, att näringsstatistiken

och undervisningsstatistiken icke skulle överflyttas till centralbyrån. Däremot

framhölls, att rättsstatistiken lämpligen borde överföras till centralbyrån

från och med år 1914, något som också blev riksdagens beslut,

dock först år 1913, varvid en förste aktuariebefattning inrättades för detta

arbete.

1912 års förslag innefattade vidare förläggande till centralbyrån av fiskeristatistiken,

som tillika skulle fullständigt omorganiseras och betydligt utvidgas,

samt en genomgripande omgestaltning av jordbruksstatistiken, inne
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 108. 7

fattande framför allt en överflyttning till statistiska centralbyrån av arbetet

med primäruppgifternas bearbetning, vilket förut till största delen skett

genom hushållningssällskapens försorg.

Efter att hava redogjort för statistiska kommitténs förslag beträffande

statistikens särskilda grenar hemställde chefen för finansdepartementet vidare

om förläggande till statistiska centralbyrån av en ny gren av statistiken,

nämligen allmän finansstatistik, samt utarbetande genom centralbyråns

försorg av en statistisk årsbok, omfattande hela den officiella statistiken,

ävensom av femårsöversikter över rikets utveckling. Däremot ansåg sig

departementschefen icke kunna för det dåvarande upptaga kommitténs

förslag om en årlig, på taxeringslängderna grundad, inkomst- och förmögenhetsstatistik,

enär den som en förutsättning för denna statistik föreslagna

ändringen av taxeringslängdernas uppställning blivit avstyrkt av åtskilliga

i ärendet hörda myndigheter, däribland kammarrätten.

Vad finansstatistiken angår, hade statistiska kommittén pekat på behövligheten

av en statistik över statens finanser, jämte den dittills av statistiska

centralbyrån utarbetade statistiken över kommunernas finanser, vilken senare

statistik kommittén ansåg böra dels utvidgas, dels i åtskilliga avseenden

förändras. Dessutom hade kommittén förordat utarbetande, i samband

med statistiken över kommunernas finanser, av en särskild statistik för

kommunaltekniska företag, avseende dels tekniska förhållanden och driften,

dels även ekonomiska och finansiella förhållanden. Såsom en lämplig ytterligare

uppgift hade kommittén slutligen framhållit en sammanfattning av

statistiken över statens och kommunernas finanser, alltså en allmän finansstatistik,

samt en särskild beräkning av skatternas fördelning, varvid hänsyn

jämväl skulle tagas till den indirekta beskattningen.

Departementschefen anslöt sig i det väsentliga till statistiska kommitténs

förslag, varvid han tillika framhöll, att om en byrå för finansstatistik upprättades

inom statistiska centralbyrån det syntes lämpligt, att till denna

förlädes utgivandet av vissa smärre finansiella publikationer, vilka tidigare

offentliggjorts av statskontoret och finansdepartementet. Sålunda ansåg

departementschefen, att generalsammandraget över bevillningen och inkomstskatten

samt generalsammandraget över bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter borde överflyttas till statistiska centralbyrån från

statskontoret samt att de i finansdepartementet hopsummerade uppgifterna

om stämpelbeläggningen av handlingar, hörande till protokollen över lagfarter,

inteckningar, bouppteckningar m. m., borde omhändertagas av statistiska

centralbyrån.

Vid uppgörande av sitt organisationsförslag utgick departementschefen

från en av chefen för statistiska centralbyrån den 27 december 1911 avgiven

promemoria. I denna uttalades bland annat, att befolkningsstatistiken, jordbruksstatistiken

samt finans- och kommunalstatistiken syntes var för sig

böra bliva kärnan i en särskild byrå inom ämbetsverket. Till dessa tre

byråer skulle övriga grenar av statistiken hänföras allt efter sin samhörig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

het med den ena eller andra av de nämnda huvudgrenarna. Personalbehovet

hade i promemorian beräknats med hänsyn till vad som under år

1913 oundgängligen erfordrades för göromålens behöriga skötande. Vad

byråchefernas antal anginge, vore det onekligen synnerligen önskvärt, att

en byråchef kunde anställas såsom ledare för var och en av de tre byråerna.

Alldeles nödvändigt kunde dock detta icke anses vara. Under den närmaste

tiden syntes en av de tre byråerna kunna direkt ledas av överdirektören,

dock under förutsättning, att till särskilt biträde åt honom anställdes en

förste aktuarie, vilken skulle närmast handhava redigerandet av bland annat

den statistiska årsboken samt dessutom tjänstgöra såsom sekreterare i ärenden,

vilka icke tillhörde handläggning av byrå, som stode under ledning

av särskild byråchef. Antalet byråchefer skulle på sådant sätt kunna reduceras

till endast två. För varje byrå erfordrades ytterligare en förste aktuarie

och en aktuarie, av vilka förste aktuarien skulle särskilt biträda byråchefen

vid redigerandet av de statistiska berättelserna, granska och underteckna

av aktuarie och amanuenser uppsatta s. k. anmärkningsmemorial

samt med biträde av aktuarien utöva närmaste uppsikten över de kvinnliga

biträdenas dagliga arbete. Till denna personal skulle så komma den ovannämnde

förste aktuarien samt, såsom tjänstemän av första lönegraden, registrator

och bibliotekarie.

Under särskilt framhållande av att han fann den föreslagna anordningen,

att överdirektören själv skulle utöva den direkta ledningen av eu av ämbetsverkets

byråer, lämplig samt den i sammanhang härmed gjorda hemställan

om anställande av en särskild förste aktuarie som biträde och sekreterare

för överdirektören väl grundad, hemställde departementschefen, att

statistiska centralbyråns ordinarie tjänstemän under år 1913 skulle utgöras,

förutom chefen, av två byråchefer, fyra förste aktuarier och fem aktuarier,

därav en bibliotekarie och en registrator, vilket innebar eu ökning med två

byråchefs-, en förste aktuarie- och två aktuarietjänster. Med undantag för

byråchefstjänsterna, som föreslogos uppförda på ordinarie stat, skulle dessa

nya tjänster uppföras på extra stat.

Riksdagens beslut blev, att å ordinarie stat nyuppfördes endast en byråchefstjänst;

däremot beviljades de föreslagna extra ordinarie tjänsterna, med

tillägg av en extra ordinarie aktuarie i stället för den icke beviljade byråchefen.

För år 1913 blevo sålunda tjänstemännen i aktuaries eller högre grad

följande: en överdirektör, en byråchef, fyra förste aktuarier, därav en extra

ordinarie, samt sex aktuarier, därav fyra extra ordinarie (en av dessa extra

ordinarie befattningar var den förut omnämnde extra ordinarie aktuariebefattningen,

som beviljats redan år 1906).

I motiveringen till sitt beslut anförde riksdagen, bland annat, att man

syntes böra undvika ett uppläggande av särskild statistik för frågor av en

mångfald olika slag och i stället söka inrikta sig på huvudsakligen sådana

ämnen, vilkas statistiska bearbetande kunde anses vara av verklig praktisk

betydelse och nytta. Av sådan natur vore enligt riksdagens förmenande
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr l(>8. !)

do frågor, som vore hänförliga till finansstatistiken ooh statistiken över

kommunernas iinanser. Det syntes nämligen icke råda något tvivel därom,

att finansväsendet i allmänhet och särskilt den sida därav, som representerades

av skatteväsendet, i våra dagar med rätta tillmättes en allt större

betydelse, både i statligt och kommunalt avseende, varav syntes böra följa,

att detsamma gjordes till föremål för en statistisk bearbetning, som utförligt

belyste dess förhållande till samhällsutvecklingen. A finansstatistiken och

statistiken över kommunernas finanser horde således enligt riksdagens förmenande

huvudvikten läggas, sä mycket mera som åtskilliga av de frågor,

a ilka enligt statistiska kommitténs och jämväl Kungl. AIsjds förslag skullebliva

föremål för särskild statistik, syntes riksdagen kunna utan olägenhet

inrangeras under eller kombineras med finansstatistiken och statistiken över

kommunernas finanser.

Efter vissa anmärkningar mot andra grenar av den av centralbyrån utarbetade

eller för detta ämbetsverks handläggning föreslagna statistiken

yttrade riksdagen vidkommande befolkningsstatistiken, att betydelsen av

densamma väl icke kunde förnekas. Dock syntes det riksdagen kunna ifrågasättas,

om behovet av en statistik över dödsorsakerna i den omfattning, som

blivit förutsatt, verkligen kunde motivera sä vidlyftiga anordningar, som

för erhållande därav igångsatts, i synnerhet som det syntes vara omöjligt

att i detta avseende erhålla fullt tillförlitliga primäruppgifter.

Slutligen anförde riksdagen följande. I betraktande av det otillfredsställande

läge, vari den officiella statistiken obestridligen för det dåvarande

befunne sig, och med särskilt fästat avseende å behovet av att erhålla en

statistik över statens finanser och en tillfyllestgörande sådan jämväl över

kommunernas finanser jämte en allmän finansstatistik, gående ut på en

sammanställning av bådadera, hade även riksdagen funnit det välbetänkt att

redan för det dåvarande söka ordna frågan om vår officiella statistik, i den

man så kunde ske. Riksdagen hade därför, under förutsättning att de erinringar

i frågan, som riksdagen framställt, beaktades, ansett sig kunna

ansluta sig till det förslag, som Kungl. Maj:t framlagt i avseende å ordnandet

av denna statistik.

Med avseende å anordningens provisoriska natur och då det, med hänsyn

till departementalkommitténs blivande förslag, syntes av vikt att icke vidtaga

sådana dispositioner, att man därigenom föregrepe, vad av denna kommitté

kunde i ämnet bliva föreslaget, hade riksdagen emellertid icke kunnat

bifalla Kungl. Maj:ts förslag att för ifrågavarande ändamål uppföra två

byråchefer å ordinarie stat.

Den ena av dessa byråchefer, vilken, enligt vad riksdagen inhämtat, vore

avsedd för den jordbruksstatistiska byrån, syntes lämpligen kunna ersättas

av den förste aktuarie, som enligt förslaget skulle vara anställd vid samma

byrå. För att den erforderliga personalen vid den statistik, som skulle hänföras

till denna byrå, icke skulle komma att minskas till antalet, syntes

emellertid i så fall böra, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, där anställas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

1918 års omorganisation.

Statistiska

centralbyråns

skrivelse den 6

oktober 1917.

ytterligare en extra ordinarie aktuarie med enahanda arvode som Kungl.

Maj:t ifrågasatt för övriga extra ordinarie aktuarier vid statistiska centralbyrån.

Å den jordbruksstatistiska byrån skulle under denna förutsättning

komma att anställas en förste aktuarie och 2 aktuarier.

En motsvarande anordning syntes däremot icke vara tillrådlig i fråga om

den finansstatistiska byrån, för vilken den andra byråchefen vore avsedd.

På ledaren av finansstatistiken och statistiken över kommunernas finanser

syntes nämligen böra ställas särskilt stora krav. Han måste vara beredd att,

utöver det periodiskt återkommande arbetet med statistiska berättelser, utföra

maktpåliggande och grannlaga specialutredningar av olika slag. Sådana

kunde antagas för finansdepartementets räkning fordras gång efter annan

till ledning för skattelagstiftningen och statsregleringen, framför allt inkomstberäkningen.

Det syntes därför vara önskligt, att ledaren av den

officiella finansstatistiken vore fullt skickad att som regel jämväl hava ledningen

av sådana specialutredningar. Men man syntes i längden icke kunna

förvänta nödiga kvalifikationer bos innehavaren av denna befattning, med

mindre ban bleve ordinarie tjänsteman och tillförsäkrades löneförmåner såsom

byråchef. Riksdagen hade därför ansett sig kunna godkänna Kungl.

Maj:ts förslag i denna del, så mycket mer som organisationen av denna

byrå vore så avpassad, att, därest framdeles beslut skulle komma att fattas

om upprättande av en särskild statistisk byrå inom finansdepartementet för

ifrågavarande ändamål, den av Kungl. Maj:t föreslagna finansstatistiska

byrån inom statistiska centralbyrån kunde med hela sin personal överflyttas

från centralbyrån till finansdepartementet.

Besparingssakkunniga hava avslutat sin redogörelse för 1912 års organisationsbeslut

med följande uttalande:

»Det torde efter dessa citat knappast behöva särskilt påpekas, att 1912 års

riksdag på den officiella statistikens uppgifter och organisationsfråga anlade

synpunkter, vilka synnerligen starkt betonade det rent praktiska. Det torde

också vara uppenbart, att riksdagen, då den ansett huvudvikten vid statistiska

centralbyråns statistiska arbeten ligga å finansstatistiken och därför

för denna statistik beviljat en byråchefsbefattning, därvid åsyftat eu finansstatistik

av betydligt större omfattning och allmännare innehåll än den

kommunala bokföringsstatistik, vartill statistiska centralbyråns dittillsvarande

produktion på området i huvudsak inskränkt sig och som egendomligt nog

även i fortsättningen kommit att utgöra det så gott som enda föremålet för

finansstatistikens (tredje byråns) ordinarie arbeten.»

Sedan 1913 års riksdag vidare beviljat avlöningsmedel till den i samband

med ovan omnämnda överflyttning av rättsstatistiken till statistiska centralbyrån

för denna statistik behövliga förste aktuariebefattningen jämte extra

personal samt 1914 års riksdag på ordinarie stat uppfört avlöningar för 27

kvinnliga befattningshavare, togs centralbyråns omorganisationsfraga åter

upp vid 1918 års riksdag.

Till grund för Kungl. Maj:ts proposition i ärendet låg en skrivelse från

statistiska centralbyrån den 6 oktober 1917 med förslag till lönereglering

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition Nr 1US. 11

för ämbetsverket. I denna skrivelse hade centralbyrån anfört bland annat

följande:

Centralbyrån ansåge frågan om eu definitiv lönereglering för ämbetsverket

nu ej längre kunna uppskjutas. Sedan vid lät? års riksdag ny lönereglering

fastställts för statsdepartementen och överintendentsämbetet, vore statistiska

centralbyrån jämte kommerskollegium, med undantag av dess näringsstatistiska

avdelning, det enda centrala verk, som ännu kvarstode oreglerat.

Ifråga om ämbetsverkets allmänna organisation erinrade centralbyrån om

det förslag till en genomförd byråindelning i statistiska centralbyrån, som

förelagts 1912 års riksdag. Vid det förhållandet, att blott eu av de begärda

byråchefsbefattningarna blivit av riksdagen beviljad, hade den avsedda byråmdelningen

icke kunnat genomföras. Den erfarenhet, som i centralbyrån

vunnits efter genomförandet av den vid 1912 års riksdag beslutade provisoriska

omorganisationen, hade tydligt visat, att en tillfredsställande organisation

icke kunde vinnas utan en fullt genomförd byråindelning, varvid likväl

den vid 1912 års riksdag föreslagna nödfallsutvägen att ställa eu byrå under

överdirektörens direkta ledning icke syntes kunna ifrågakomma. Då likväl

uppförandet av två nya byracliefsbefattningar ju innebure en betydande

ändring i nuvarande organisation samt ej obetydlig kostnadsökning och

därför skulle kunna tänkas förhindra den nödvändiga löneregleringens genomföl

ande, ansåge sig centralbyrån icke för det dåvarande böra framställa

förslag härom, utan utginge ifrån att dåvarande organisation på fyra avdelningar,

en under byråchef och tre under förste aktuarier, tills vidare komme

att bibehållas.

Den för nämnda fyra avdelningar avsedda tjänstemannapersonalen, vilken

utom amanuenser utgjordes av på ordinarie stat uppförda en byråchef och

fyra förste aktuarier samt på extra stat uppförda fyra aktuarier, behövdes

allt framgent, och hemställde statistiska centralbyrån därför, att de på extra

stat uppförda aktuariebefattningarna mätte överflyttas till den ordinarie staten.

Därjämte funnes i centralbyrån anställda på ordinarie stat två aktuarier,

av vilka en bibliotekarie och en registrator, tillika kassaförvaltare och arkivarie,

samt på extra stat en förste aktuarie. Den sistnämnde hade till uppgift

att redigera statistisk årsbok och de femårsöversikter över rikets utveckling,

som beslutats skola utgivas, men som dittills ej kunnat komma

till stånd. Därjämte hade den extra ordinarie förste aktuarien att ombesörja

besvarandet av förfrågningar till utlandet samt meddelandet av uppgifter

till internationella kalendrar och handböcker, vilket före år 1913

ålegat bibliotekarien, samt slutligen att tjänstgöra såsom sekreterare åt överdirektören.

Vad först anginge bibliotekarien, hade statistiska kommittén föreslagit,

att hans befattning skulle uppflyttas till andra tjänstegraden. Vid den provisoriska

omorganisationen av statistiska centralbyrån vid 1912 års riksdag

liade detta förslag ej upptagits, men då det nu gällde en mera definitiv

organisation, syntes detta statistiska kommitténs förslag böra upptagas till

prövning. Det borde då till att börja med erinras, att näppeligen något

annat offentligt bibliotek av det värde och den storlek som statistiska centralbyråns

stode under förvaltning av en så lågt avlönad tjänsteman som i

första lönegraden. Men därtill komme, att bibliotekarien icke blott hade

att vårda biblioteket utan därjämte måste i stor utsträckning tillhandagå

den besökande allmänheten med upplysningar från hela den såväl svenska

som utländska statistiken. Han måste därför vara en synnerligen kunnig

och erfaren statistiker. Redan i dessa förhållanden låge tillräckliga skäl

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Muj.ts proposition Nr 168.

till att lians befattning höjdes till andra lönegraden. Men det syntes ej

heller längre vara möjligt för bibliotekarien att ensam sköta sin befattning,

utan måste ytterligare en tjänsteman anställas såsom biträde åt honom.

Sedan ämbetsverket år 1911 inflyttat i sin nuvarande lokal med dess möjligheter

att bereda arbetsplats åt forskare, hade allmänhetens besök i biblioteket

varit stadda i en betydlig, i och för sig naturligtvis glädjande ökning.

Härigenom hade dock bibliotekariens tid blivit så upptagen med expeditionsgöromål

och biträde åt allmänheten, att han icke fått tillräcklig tid övrig

för sina övriga åligganden; ännu hade sålunda biblioteket icke hunnit fullt

ordnas efter nyinflyttningen år 1911, än mindre hade något kunnat åtgöras

för åstadkommande av en ytterst välbehövlig, mera modern uppställning och

katalog. Därtill komme, att det under bibliotekariens semester varit synnerligen

svårt att finna lämplig vikarie för honom. Slutligen vore i hög grad

önskligt, att vården av centralbyråns dyrbara arkiv kunde överflyttas på

bibliotekarien, då registratorn, trots att stora delar av diarie- och registerförandet

överflyttats på de särskilda avdelningarna, numera vore så upptagen

av kassaärenden och andra registratorsgöromål, att han icke finge

nämnvärd tid över för arkivet. Detsamma befunne sig ej heller i så ordnat

skick som önskligt vore. Att emellertid uppdraga åt bibliotekarien att tilllika

vara arkivarie vore ej tänkbart, därest icke bibliotekarien erhölle en

tjänsteman till hjälp vid expeditionsarbetet. Att härför anställa en amanuens

kunde dock icke vara lämpligt, då eu sådan nödvändigtvis måste för

sin utbildning och framtida befordran efter kort tids tjänstgöring vid biblioteket

överflyttas till avdelningarna och därför icke kunde vinna den

erfarenhet i biblioteksärendena, som erfordrades för ett tillfredsställande

skötande av expeditionsgöromålen, vilka närmast skulle komma på hans del.

Det syntes därför vara nödvändigt, att en ordinarie tjänsteman av första

graden anställdes såsom biträde åt bibliotekarien. Men om så bleve fallet,

syntes självklart, att bibliotekariens egen befattning borde bliva av andra

graden.

Beträffande registratorstjänsten föresloge statistiska centralbyrån ingen

förändring.

Vidkommande åter den på extra stat uppförda förste aktuariens arbetsuppgifter,

hade centralbyrån för avsikt att inkomma med framställning om

upphävande av beslutet om utgivande av femårsöversikter över rikets utveckling

i vad anginge perioderna 1906—1910 och 1911—1915. Huruvida

sådana översikter skulle komma till stånd för perioden 1916—1920, saknade

i förevarande sammanhang all betydelse. Vunne ifrågavarande framställning

Kungl. Maj:ts bifall och anställdes, såsom av centralbyrån föreslagits,

en första gradens tjänsteman såsom biträde åt bibliotekarien, syntes åtminstone

för den närmaste framtiden kunna på bibliotekarien överflyttas förste

aktuariens åligganden att ombesörja besvarandet av förfrågningar från utlandet

och meddelande av uppgifter till kalendrar och handböcker. Såsom

förut nämnts, hade före år 1913 detta åliggande vilat pa bibliotekarien,

med vars verksamhet det stode i mycket nära samband; att det överflyttats

från honom till extra ordinarie förste aktuarien, hade berott uteslutande

på behovet att bereda bibliotekarien lättnad i hans arbetsbörda. Jämväl

bestyret med redigerandet av statistisk årsbok syntes under nyssnämnda

förutsättningar kunna överflyttas på bibliotekarien, varvid man dock måste

utgå ifrån att överdirektören personligen liksom dittills i större eller mindre

utsträckning direkt komme att deltaga uti ifrågavarande arbete. Äterstode

så den extra ordinarie förste aktuariens uppgift att tjänstgöra såsom över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:In proposition Nr ItiH. 1,‘j

direktörens sekreterare. Att ensamt härför bibehålla eu tjänsteman, som

eljest skulle kunna undvaras, kunde givetvis ej ifrågasättas, utan finge behovet

av sekreterarebiträde åt överdirektören fyllas av avdelningscheferna

och andra tjänstemän.

Under förutsättning att bibliotekarietjänsten förändrades till andra graden

(förste aktuarietjänst) och eu första gradens tjänsteman anställdes såsom

biträde åt bibliotekarien, kunde alltså den extra ordinarie förste aktuariebefattningen

indragas. Den föreslagna nyregleringen komme under sådana

omständigheter icke att medföra någon ökning av centralbyråns dåvarande

tjänstemannapersonal och ej heller någon förändring av antalet tjänstemän

i de olika tjänstegraderna.

Vad vidare anginge de kvinnliga biträdesbefattningarna, så komme att

från 1918 års ingång i centralbyrån finnas anställda på ordinarie stat 13

biträden av andra och 14 av första lönegraden, samt på extra stat 1 biträde

av andra och 11 av första lönegraden, eller tillsammans 14 av andra och

25 av första lönegraden, förutom tillfälliga biträden till något växlande

antal men i regel uppgående till omkring 10, häri inbegripna två manliga

biträden. Bland de tillfälliga biträdena vore ej inräknade de för valstatistiken,

folkräkningen och särskilda utredningar behövliga, vilka ofta kunde

uppgå till betydligt antal. Den för ämbetsverkets normala, årligen återkommande

arbetsuppgifter anställda biträdespersonalen uppginge alltså till

i runt tal 50. Den av centralbyrån under de sista åren vunna erfarenheten

hade tydligt ådagalagt, att biträdespersonalen året om måste uppgå till minst

den angivna siffran och att med all sannolikhet icke ens denna vore fullt

tillräcklig. Det skulle sålunda kunna finnas goda skäl till att nu öka de

ordinarie biträdesbefattningarna till 50. Då emellertid vid sidan av de

ordinarie biträdena alltid måste finnas ett visst antal tillfälliga för vikariat

under semester och tjänstledighet samt för ämbetsverkets rekrytering, ansåge

centralbyrån, att för det dåvarande endast de på extra stat uppförda

12 biträdesbefattningarna borde överflyttas till den ordinarie staten, som

alltså skulle komma att upptaga sammanlagt 39 biträdesbefattningar.

I fråga om dessa befattningars fördelning på de olika lönegraderna liade

man först att avgöra, huruvida några av biträdena borde bliva av tredje

lönegraden, som dittills icke förekommit i statistiska centralbyrån. Allt

ifrån tillkomsten av ifrågavarande lönegrad hade det för centralbyrån varit

uppenbart, att samma skäl, som föranlett att i andra ämbetsverk inrättats

befattningar av denna grad, med minst lika stor styrka gjorde sig gällande

vad statistiska centralbyrån beträffade. Emellertid hade centralbyrån i skrivelser

åren 4914, 1915 och 1910 förklarat sig med hänsyn till tidsförhållandena

böra för det dåvarande avstå från att göra framställning om uppförande

av dylika befattningar på ämbetsverkets stat. Denna fråga syntes

dock nu ej längre böra undanskjutas. Då på en var av ämbetsverkets fyra

avdelningar förelåge behov av ett kvinnligt biträde för förande av diarium

över inkommande och register över utgående skrivelser, för biträdande vid

uppsättande av koncept till enklare expeditioner samt för utövande av förmanskap

över den talrika kvinnliga personalen, allt uppgifter som ansetts

i andra ämbetsverk motivera inrättandet av biträdesbefattningar av tredje

lönegraden, hemställde statistiska centralbyrån om uppförande på centralbyråns

stat av fyra befattningar av tredje lönegraden, eu för var och en

av centralbyråns fyra avdelningar.

Beträffande proportionen mellan biträdena av högre och av lägre grad

hade centralbyrån i skrivelse den 29 september 1913 yttrat, att då för samt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Löneregleringskommitténs

utlåtande

den 20 april

1918.

liga de i nämnda skrivelse ifrågasatta 27 biträdena arbetet till stor del måste

anses såsom i hög grad kvalificerat, egentligen samtliga biträdesbefattningarna

borde bliva av den högre lönegraden, men att, då en sådan anordning av

åtskilliga skäl syntes icke vara lämplig, det kunde vara tillräckligt, att 13

befattningar bleve av högre och 14 av lägre grad. I häröver den 2 mars

1914 avgivet utlåtande hade löneregleringskommittén yttrat, att det antal

av 13 biträden, som centralbyrån ansett böra uppföras i högre grad, icke

vore större än som kunde anses skäligt. Vad centralbyrån i berörda skrivelse

anfört syntes vara tillämpligt jämväl i fråga om de biträdesbefattningar,

som centralbyrån nu föresloge till uppförande å ordinarie stat. Därest 4

biträdesbefattningar av tredje graden inrättades, syntes för bibehållande av

nyssnämnda proportion mellan befattningar av högre och av lägre grad

ytterligare 2 biträdesbefattningar böra uppföras i andra lönegraden och således

biträdesbefattningarna av första lönegraden ökas med 6. Enligt centralbyråns

förslag skulle alltså antalet biträdesbefattningar bliva: av tredje

graden 4, av andra graden 15, tillsammans av högre grad 19, och av första

graden 20, summa 39.

Statistiska centralbyråns vaktbetjäning utgjordes sedan år 1880 av en

förste vaktmästare och en vaktmästare. Allt ifrån ämbetsverkets förflyttning

till dess nya lokaler hade emellertid den på stat upptagna vaktbetjäningen

visat sig alldeles otillräcklig för vaktmästarsysslornas utförande och framför

allt vakthållning i lokalen. Så länge folkräkningsarbetet pågått i större

utsträckning, hade ämbetsverket kunnat nödtorftigt reda sig därigenom, att

en vid folkräkningen anställd yngling placerades i vaktrummet, men sedan

nämnda yngling numera lämnat centralbyrån, hade förhållandena blivit

synnerligen betänkliga. Oaktat stadsbud i en mycket stor och för staten

allt annat än ekonomiskt fördelaktig utsträckning anlitats för budskickningar,

hade dagligen inträffat, att ämbetsverkets lokal under långa stunder

varit utan någon bevakning. Olägenheterna att icke säga farorna av detta

förhållande låge i öppen dag, och hemställde centralbyrån därför om uppförande

på centralbyråns stat av ytterligare en vaktmästarbefattning.

På grund av remiss å centralbyråns skrivelse avgav löneregleringskommittén

den 20 april 1918 utlåtande i ärendet.

Kommittén, som på anförda grunder tillstyrkte statistiska centralbyråns

framställning om proposition till 1918 års riksdag angående nyreglering av

ämbetsverket, kunde likväl icke i alla delar ansluta sig till det förslag härom,

som centralbyrån framlagt. Kommitténs utlåtande hade följande huvudsakliga

innehåll:

För centralbyrån hade uppenbarligen det huvudsakliga målet varit att

få en ny lönereglering genomförd och i sammanhang härmed få på ordinarie

stat uppförda de dåvarande innehavarna av befattningar på extra

stat. För att icke på något sätt äventyra dessa visserligen mycket viktiga

mål hade centralbyrån ansett sig böra frånse från alla större organisationsändringar,

ehuru centralbyrån visserligen förklarade sig finna den

dåvarande organisationen otillfredsställande. Löneregleringskommittén vore

däremot av den uppfattningen, att samtidigt med en ny lönereglering

jämväl en sådan omorganisation av ämbetsverket borde företagas, att centralbyrån

bleve för en avsevärd framtid fullt skickad att på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina uppgifter. Kommittén följde härvid samma grundsatser,

som varit ledande för dess utredningsarbete i fråga om andra ämbetsverks

s. 15 Kontrollera mot PDF

KiukjI. Maj:ts proposition Nr 168. 15

löneregleringar, nämligen att ny lönereglering och ny organisation, där sådan

erfordrades, borde samtidigt genomföras.

Efter att i korthet hava erinrat om vad som tidigare förekommit i fråga

om införande av byråindelning i statistiska centralbyrån samt ämbetsverkets

ovan återgivna uttalande, att eu tillfredsställande organisation icke kunde

vinnas utan en fullt genomförd byråindelning, varvid likväl den vid 1912

ars riksdag föreslagna nödfallsutvägen att stiilla en byrå under överdirektörens

direkta ledning icke syntes kunna ifrågakomma, anförde kommittén

vidare följande.

Kommittén delade denna statistiska centralbyråns mening. f)å, såsom

händelsen varit i fråga om statistiska centralbyrån, ärendenas omfattning

och mångskiftande beskaffenhet samt arbetets högt kvalificerade natur föranlett

införande av byråindelning, syntes det ur organisationssynpunkt riktigaste

vara, att byråindelningen också fullständigt genomfördes. Att för

endast en av ett ämbetsverks underavdelningar anställa byråchef och låta

Övriga avdelningar ledas av tjänstemän av lägre grad kunde knappast

motiveras i annat fall, än att den förstnämnda avdelningen i betydelse eller

omfattning väsentligt överträffade de övriga. Men, såvitt kommittén kunnat

linna, kunde detta ingalunda sägas vara förhållandet med den finansstatistiska

byrån i statistiska centralbyrån. Dess personal vore ej obetydligt

mindre än övriga avdelningars med undantag av den rättsstatistiska avdelningens;

ur rent praktisk synpunkt syntes den jordbruksstatistiska avdelningen

äga åtminstone lika stor betydelse som den tinansstatistiska byrån

och ur vetenskaplig synpunkt samt med hänsyn till arbetets kvalificerade

natur mtoge de befolknings- och rättsstatistiska avdelningarna otvivelaktigt

framsta platsen bland de.olika avdelningarna. Att chefen för den finansstatistiska

byrån hade att i vissa fall biträda finansdepartementet med statistiska.

utredningar kunde näppeligen anses motivera, att han ensam av avdelningscheferna

skulle innehava byråchefs ställning.

Då kommittén alltså ansåge, att byråindelningen i statistiska centralbyrån

borde fullt genomföras, följde därav icke, att kommittén skulle anse behövligt,

att byråerna bleve lika många som de dittillsvarande avdelningarna.

Er saval organisations- som kostnadssynpunkt måste städse vara av vikt

att icke flera byråchefsbefattningar inrättades i ett ämbetsverk, än som

kunde anses vara strängt behövligt, Då nu i statistiska centralbyrån görornalen

syntes kunna på ett fullt tillfredsställande sätt handläggas av ett

antal av tre byråer, men å andra sidan detta antal näppeligen syntes kunna

minskas, därest icke hela reformen skulle förfelas, hade kommittén stannat

vid att föreslå nämnda antal eller samma, som föreslagits jämväl i 1912

ars statsverksproposition. Även omfattningen av de olika byråernas verksamhet

syntes i huvudsak böra bliva densamma, som då ifrågasatts; byråerna

S j le. .. sa bllva en huvudsakligen befolknings- och rättsstatistisk, en huvudsakligen

jordbruksstatistisk och en huvudsakligen finansstatistisk.

Att, sasom ar 1912 föreslagits, för de tre byråerna anställa endast två

byråchefer och uppdraga ledningen av den tredje byrån åt överdirektören

kunde kommittén icke tillstyrka. Eu dylik anordning, som för övrigt

saknade motsvarighet inom förvaltningen i övrigt, skulle enligt kommitténs

mening medföra betydande olägenheter, då det finge anses uteslutet, att överdirektören

skulle få tillräcklig tid att tillfredsställande sköta såväl sitt chefsämbete

som därtill en byråchefstjänst. Då givetvis chefsämbetets skötsel

komme att stallas i framsta rummet, skulle antagligen resultatet bliva, att

den under överdirektören ställda byrån bleve i saknad av den ledning som

opaginerad Kontrollera mot PDF

l(j Kungl. Muj:ts proposition Nr 168.

byråchefen vore avsedd att utöva. Kommittén ansåge därför, att byråchefer

borde anställas för alla tre byråerna.

Den för statistiska centralbyråns dittillsvarande fyra avdelningar avsedda

tjänstemannapersonalen utgjorde för det dåvarande, å extra stat uppförda

befattningar inräknade: för de befolknings- och rättsstatistiska avdelningarna,

som tillsammans motsvarade den befolknings- och rättsstatistiska byrån enligt

kommitténs förslag, sammanlagt två förste aktuarier och en aktuarie,

för den jordbruksstatistiska avdelningen, motsvarande den jordbruksstatistiska

byrån enligt kommitténs förslag, en förste aktuarie och två aktuarier

samt för den i kommitténs förslag såsom oförändrad bibehållna flnansstatistiska

hyrån en byråchef, eu förste aktuarie och en aktuarie. Då inrättandet

av de nya byråchefsbefattningarna icke borde medföra en ökning av det

sammanlagda antalet tjänstemän på varje särskild hyrå, vilket antal syntes

vara väl avvägt, uppstode frågan, vilka av de dittillsvarande befattningarna

på de befolknings-, rätts- och jordbruksstatistiska avdelningarna borde indragas

med anledning av byråchefstjänsternas tillkomst.

Då det syntes vara behövligt, att på varje byrå funnes anställd minst

en förste aktuarie såsom byråchefens närmaste man och sekreterare, i likhet

med vad redan vore fallet på den linansstatistiska byrån, syntes tvekan icke

böra förefinnas att på den jordbruksstatistiska byrån bibehålla förste aktuarien

och indraga en av de två aktuariebefattningarna.

Mera tvivelaktig ställde sig saken beträffande den befolknings- och rättsstatistiska

byrån. Härvid syntes dock från början självfallet, att den föt

rättsstatistiken avsedda förste aktuarien icke kunde indragas, då han vore

den enda för denna gren av statistiken avsedda ordinarie tjänstemannen och

särskilda kompetensvillkor vore stadgade för hans befattning, vilka syntes

utesluta, att han skulle kunna ersättas av eu tjänsteman av första lönegraden.

Samma betänkligheter mötte visserligen icke mot indragning av

förste aktuarien å den befolkningsstatistiska avdelningen, men å andra sidan

syntes det dock kunna betraktas som en ej ringa olägenhet, att den, som

närmast under byråchefen skulle hava att svara för den viktiga och sjnneiligen

krävande befolkningsstatistiken, komme att bliva eu tjänsteman i endast

första lönegraden. Då kommittén emellertid ansåge sig kunna utgå

ifrån, att byråchefen komme att i främsta rummet ägna sitt arbete och sin

uppmärksamhet åt denna statistik, och då före år 1913 endast en ordinarie

tjänsteman, förste aktuarie, varit anställd för densamma, hade kommittén

funnit sig kunna tillstyrka, att förste aktuariebefattningen på den befolkningsstatistiska

avdelningen indroges. Härigenom vunnes den fördelen, att

de tre byråerna bleve fullt likformigt organiserade, vardera med en byråchef,

en förste aktuarie och eu aktuarie.

Vad övriga tjänstemannabefattningar i statistiska centralbyrån anginge,

hade centralbyrån beträffande registratorstjänsten icke haft någon ändring

att föreslå. Ej heller kommittén hade någon erinran att göra i fråga om

denna befattning, som syntes böra bibehållas sasom en tjänst av första

lönegraden.

Beträffande åter den på extra stat uppförda förste aktuariebefattningen

och bibliotekarietjänsten hade statistiska centralbyrån föreslagit den förändring,

att bibliotekarietjänsten skulle höjas till andra lönegraden och för

biträde åt bibliotekarien inrättas en ny tjänst av första lönegraden, varemot

den extra ordinarie förste aktuariebefattningen skulle indragas. De till stöd

för denna framställning av centralbyrån anförda skälen hade synts kommittén

övertygande, och tinge kommittén därför jämväl för sin del förorda

eu dylik anordning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts proposition Nr t Un. 17

Av kvinnliga biträden funnes för det dåvarande i statistiska centralbyrån

pa ordinarie stat anstallda 13 av andra och 14 av första graden, varjämte på

extra stat tunnes 1 av andra och 11 av första graden. Statistiska centrallyran

hade hemställt, att alla befattningar på extra stat skulle överflyttas

tili den ordinarie staten. Då kommittén funnit ådagalagt, att samtliga dessa

bitradesbefattningar maste anses för framtiden erforderliga, tillstyrkte

kommittén statistiska centralbyråns framställning i denna del

Beträffande fördelningen på de olika lönegraderna hade'' centralbyrån

ansett, att 4 befattningar borde vara av tredje, Tö av andra och 20 av

forsta graden.

Vad beträffade forslaget att i centralbyrån inrätta bitradesbefattningar av

tredje graden som dittills ej förekommit därstädes, hade kommittén funnit

att samma skäl, som föranlett inrättande av sådana befattningar i andra

ämbetsverk, jämväl förelåge i fråga om statistiska centralbyrån. Vad åter

anjalet av sådana befattningar, så skulle visserligen med hänsyn

därtill,., att kommittén föreslagit verkets organiserande på tre byråer, kunna

jfragasattas, att man skulle kunna inskränka sig till en befattning för varje

hyra. Da emellertid, enligt vad kommittén inhämtat, behovet av befattav

tredje graden gjort sig alldeles särskilt känt på de befolknings°i

^^statistiska avdelningarna, där biträdena av tredje graden också

skulle fa att utföra ett i särskilt hög grad kvalificerat arbete, hade kommittén

ansett sig bora tillstyrka inrättandet av fyra bitradesbefattningar av tredje

graden, varav tva avsedda för den befolknings- och rättsstatistiska, en för

uen jordbruksstatistiska och en för den finansstatistiska byrån.

Den av centralbyrån föreslagna proportionen mellan biträden av andra

SLSÄT*" icke Biv“ anledni"8 ,iH -•-> «■>

I fråga om vaktbetjäning hade centralbyrån föreslagit uppförande på

staten av avlöning för ytterligare en vaktmästare. Kommittén hade visserligen

funnit behov föreligga av en förstärkning av centralbyråns vaktbetjanmg,

men i betraktande av det redan synnerligt stora antalet ordinarie

vaktmastare i de centrala verken måste kommittén ställa sig betänksam i

fråga om varje ytterligare ökning av detta antal. Kommittén kunde därför

ej hellei tillstyrka centralbyråns förevarande hemställan, utan ansåge, att

behovet av okad vaktbetjäning lämpligen kunde tillgodoses genom tillfällig

anställning av en spnnggosse eller yngling, på sätt som skett i flera andra

ämbetsverk och jämväl förekommit i statistiska centralbyrån, medan folkrakningsarbetet

där pågått.

Enligt kommitténs förslag skulle alltså staten för statistiska centralbyrån

komma att upptaga följande befattningshavare: 1 överdirektör och chef, 3

byråchefer, 4 förste aktuarier, av vilka en såsom bibliotekarie, 5 aktuarier

av vilka en såsom registrator och en såsom biträde åt bibliotekarien 4

kvinnliga biträden av tredje, 15 av andra och 20 av första graden, 1 förste

vaktmästare och 1 vaktmästare. I jämförelse med dittills förefintliga befattningar

på ordinarie och extra stat visade detta en ökning med 2 byråchefer

samt 4 kvinnliga biträden av tredje, 2 av andra och 6 av första

graden, men minskning med 1 förste aktuarie och 1 aktuarie. Jämfört med

statistiska centralbyråns förslag utvisade kommitténs ökning med 2 byråchefer,

men minskning med 1 förste aktuarie, 1 aktuarie och 1 vaktmästare.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 137 häfl

(Nr ten.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

1918 års riksdag.

Återblick.

Nuvarande

organisation

och arbetsuppgifter

m. m

Organisation.

By i åindelning.

Till vad löneregleringskommittén sålunda anfört och föreslagit anslöt sig

departementschefen, och blev den nya avlöningsstaten också av riksdagen

beviljad.

Det väsentliga i 1918 års omorganisation var alltså, att man därvid införde

en fullständig byråindelning för de statistiska ärendena.

En återblick å centralbyråns utveckling ger vid handen följande. Redan

vid 1912 års riksdag var frågan om en byråindelning uppe på grundval

av 1905 års statistiska kommittés förslag. Kungl. Maj:t åtnöjde sig

emellertid därvid med att — enligt statistiska centralbyråns egen hemställan

— föreslå endast två byråchefsbefattningar, medan en byrå, eller

befolkningsstatistiska avdelningen, ansågs kunna tills vidare ställas under

överdirektörens omedelbara ledning. Med hänsyn till önskvärdheten av att

icke föregripa den s. k. departementalkommitténs blivande förslag betonades,

att den föreslagna omorganisationen av statistiska centralbyrån måste vara

av rent provisorisk natur. Riksdagen ansåg sig heller icke kunna gå med

på inrättandet av mera än en byråchefstjänst, nämligen å finansstatistiska

avdelningen. Den egentliga omorganisationen dröjde därför till år 1918, då

de övriga statistiska ärendena och arbetena fördelades å två nya byråer

under var sin byråchef. Samtidigt indrogos en aktuariebefattning å jordbruksstatistiken

och en förste aktuariebefattning å befolkningsstatistiken.

Övriga förändringar bestodo huvudsakligen däri, att fyra e. o. aktuarietjänster

överfördes på ordinarie stat, att bibliotekarietjänsten uppflyttades

från aktuaries till förste aktuaries grad samt att en ny aktuarietjänst inrättades

för biblioteket, varemot en e. o. förste aktuarieplats indrogs. Därjämte

ökades de ordinarie biträdenas antal från 27 till 39.

Med undantag av att en ny aktuariebefattning och en ny skrivbiträdesbefattning

från och med år 1922 beviljades för arbetet med äktenskapsregistret

samt att en förste aktuariebefattning å jordbruksstatistiska byrån indrogs

den 1 juli 1923, har statistiska centralbyråns nuvarande organisation och

ordinarie tjänstepersonal — bortsett från en mindre jämkning i fråga om

biträdestjänsternas fördelning å olika grader — fastställts av 1918 års riksdag

och alltså ägt bestånd från och med år 1919.

Statistiska centralbyrån har för närvarande1 följande organisation och

personal utom överdirektören och chefen:

Första byrån :

1 byråchef.

Befolkningsstatistiska avdelningen: 1 aktuarie, 1 andre amanuens,

1 t. f. kansliskrivare (vikarie å vakant tjänst), 6 kanslibiträden, 5 kontorsbiträden,

8 e. o. skrivbiträden, 2 extra befattningshavare.

1 Uppgifterna rörande personalens placering avse förhållandena vid utgången av ar 1928.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1H8. 19

Rättsstatistiska avdelningen: 1 förste aktuarie, 1 förste amanuens

(tillika tjänstgörande å iiktenskapsregistret), 1 kansliskrivare, 3 kanslibiträden,

4 kontor sbi träden, 2 e. o. skrivbiträden.

Valstatistiken: 1 aktuarie, tillika upptagen under andra byrån, 1 kontorsbiträde,

1 skrivbiträde, 3 e. o. skrivbiträden och 19 extra befattningshavare.

Äktenskapsregistret: 1 aktuarie, 1 kontorsbiträde, 3 e. o. skrivbiträden.

Andra byrån:

1 byråchef.

Löpande statistiken: 2 aktuarier, därav den ene tillika registrator och

den andre för tillfället huvudsakligen verksam som ledare av valstatistiken,

1 förste amanuens, 1 t. f. kansliskrivare (vikarie å vakant tjänst), 1 kanslibiträde,

7 kontorsbiträden, 3 e. o. skrivbiträden.

Jordbruksräkningen: 1 förste amanuens (biträdande ledare) och 40

extra befattningshavare.

Tredje byrån:

1 byråchef, 1 förste aktuarie, 1 t. f. aktuarie (vikarie å vakant tjänst),

1 förste amanuens, 1 t. f. kansliskrivare (vikarie å vakant tjänst), 1 kanslibiträde,

(1 kanslibiträde, vakant tjänst), 1 kontorsbiträde, 1 skrivbiträde,

5 e. o. skrivbiträden, 1 extra befattningshavare.

Biblioteket: It. f. förste aktuarie (vikarie å vakant tjänst), 1 t. f. aktuarie

(vikarie i succession efter befattningshavare, som uppehåller vakant tjänst),

1 förste amanuens och 1 extra befattningshavare (manlig).

Registratorskontoret: 1 registrator, även aktuarie å andra byrån.

Expeditionsvakter: 1 förste expeditionsvakt, 1 expeditionsvakt.

Antalet ordinarie befattningar i centralbyrån är för närvarande bestämt 1

sålunda:

Befattning Lönegrad

1 överdirektör ................................................................................................ A 2

3 byråchefer .................................................................................................... 30

3 förste aktuarier............................................................................................ B 24

6 aktuarier........................................................................................................ j{ 21

4 kansliskrivare ............................................................................................ jj | j

1 förste expeditionsvakt ................................................................................ B 7

15 kanslibiträden ........................................................................................... B 7

1 expeditionsvakt ............................................................................................ B 5

19 kontorsbiträden ............................................................................................ B 4

2 skrivbiträden ............................................................................................... B 2

Av dessa tjänster äro följande vakanta:

1 förste aktuarie, 1 aktuarie, 3 kansliskrivare och 1 kanslibiträde.

Omnämnas bör, att under åren 1921—1927 en särskild avdelning för folkräkningen

varit upprättad under ledning av en på extra stat anställd förste

aktuarie och med en personal, som under den brådaste tiden (juni 1922

till och med februari 1924) uppgick till över femtiotalet.

Ett visst utbyte av personalen avdelningar och även byråer emellan äger

vid behov rum, något som — enligt vad de sakkunniga antyda — är helt

Personalförteckning

m. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Stat och

anslag.

Arbetsupp
gifter.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

naturligt, då vissa av centralbyråns uppgifter äro av periodisk eller intermittent

natur.

Personalens fördelning på olika arbetsuppgifter under budgetåret 1927/1928

samt kostnaderna härför framgå av en bilaga till en vid de sakkunnigas

utlåtande fogad skrivelse från statistiska centralbyrån den 21 mars 1928.

Av övriga bilagor till nämnda skrivelse framgå dessutom den beräknade

årliga kostnaden för blanketter och arbetstabeller samt tryckningskostnaderna

för de senast betalda publikationerna m. m.

Ordinarie avlöningsstaten för statistiska centralbyrån har för budgetåret

1928/1929 följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 228,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 27,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .... » 29,300

Summa kronor 284,300.

Det ordinarie förslagsanslaget till statistiska centralbyrån är i budgeten

uppfört med ett mot statens slutsumma svarande belopp av 284,300 kronor.

De direkta utgifterna å anslaget för budgetåret 1927/1928, då det var uppfört

med samma belopp som för innevarande budgetår, uppgingo till 280,564

kronor 68 öre.

Till bibliotekets underhållande linnes å ordinarie stat upptaget ett reservationsanslag

av 3,000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1928/1929 fanns

å detta anslag en reservation av 228 kronor 25 öre.

Härutöver har för innevarande budgetår till statistiska centralbyråns

verksamhet anvisats ett extra reservationsanslag av 56,400 kronor. Därav

hava för nedannämnda ändamål beräknats följande belopp:

Förstärkning av ordinarie anslagsposten för avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m. .................................... kronor 17,400

Utarbetande av statistik över riksdagsmannavalen år 1928 ... » 29,000

Avarbetande av arbetsbalans ........................................................ » 10,000.

Å motsvarande anslag för budgetåret 1927/1928 kvarstod till innevarande

budgetår en reservation av 9,196 kronor 54 öre.

Sammanlagt uppgå alltså de för innevarande budgetår till statistiska centralbyrån

anvisade anslagen till 343,700 kronor eller, om den för valstatistiken

avsedda posten frånräknas, 314,700 kronor.

Kostnaderna för periodiskt återkommande arbeten, såsom folkräkningar,

jordbruksräkningar och statistik över riksdagsmannavalen, torde enligt verkställd

uppskattning under en tioårsperiod uppgå till i runt tal 1 miljon

kronor, eller i medeltal 100,000 kronor om året.

Statistiska centralbyråns åligganden kunna uppdelas dels i vissa administrativa

och förvaltande uppgifter och dels i utarbetande och offentliggörande

av vissa grenar av den officiella statistiken.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Gällande instruktion för statistiska centralbyrån är utfärdad den I november

1918 (nr 1052) med ändringar den .‘51 december 1921 (nr 832) samt

den 18 juni 1925 (nr 239).

Bnligt verkets instruktion äro de administrativa och förvaltande uppgifterna

följande: att föra anteckningar över skeende förändringar i rikets

judiciella, administrativa, kommunala och ecklesiastika indelningar samt

att, då i avseende å den kommunala indelningen vidtages ändring, som ej

kungöres i Svensk författningssamling, till chefen för generalstaben lämna

meddelande däxom, att med uppmärksamhet lölja kyrkobokföringens tillstånd

i riket och till Kungl. Maj:t avgiva de förslag till kyrkobokföringens

förbättrande, som må kunna påkallas, samt att i övrigt beträffande kyrkobokföringen

fullgöra de särskilda åligganden, som enligt gällande författningar

äro eller varda åt centralbyrån uppdragna; att föra det i giftermålsbalken

omförmälda äktenskapsregistret samt till trycket befordra en samling

av vad i detta register införes. Vidare skall centralbyrån i sitt arkiv förvara

såväl de till byrån inkomna kyrkoboksutdragen och uppgifterna till

äktenskapsregistret som ock de statistiska primäruppgifter av annat slag,

vilkas innehåll ej genom tryckta redogörelser kan anses hava blivit tillräckligt

bekantgjort. Beträffande vården av arkivet och utlåning av handlingar

därifrån gäller i tillämpliga delar vad därom är föreskrivet i gällande

instruktion för riksarkivet. Statistiska centralbyrån åligger dessutom

att i mån av därtill anvisade anslag underhålla ett statistiskt, topografiskt

och statsekonomiskt bibliotek. Genom inledande och upprätthållande av

internationellt utbyte av officiell statistik bör centralbyrån söka åstadkomma,

att bibliotekets samling av utländsk statistik må hållas i möjligt

fullständigaste skick, och därjämte har centralbyrån att ombesörja det utsändande

i övrigt till utlandet av officiell statistik, som synes påkallat för

spridande av kännedom om Sverige i utlandet. Beträffande biblioteket, som

huvudsakligen är avsett att begagnas på stället, gäller om förvaring, katalogisering,

utlåning och det låntagnas återställande i tillämpliga delar vad

därom är stadgat i gällande instruktion och reglemente för kungl. biblioteket.

Slutligen har centralbyrån att redovisa till dess förfogande ställda

statsmedel och andra inflytande medel samt under centralbyråns förvaltning

ställda enskilda donationer.

De rent statistiska uppgifter, som åligga statistiska centralbyrån, äro ävenledes

angivna i instruktionen, som härutinnan stadgar: att centralbyrån

skall bearbeta och offentliggöra de grenar av den officiella statistiken, som

icke tillhöra annat ämbetsverks handläggning, och däribland särskilt befolkningsstatistik,

statistik över fast egendom, jordbruksstatistik, mejeristatistik,

fiskeristatistik, statistik över vägar och skjutsanstalter, allmän sparbanksstatistik,

statistik över kassorna för jordbrukskredit, fattigvårdsstatistik, barnavårdsstatistik

(Sv. förf. saml. 476/1925), rättsstatistik, valstatistik, statistik

över statens och kommunernas finanser samt statistik över skattetaxeringarna.

Administrativa

och förvaltande

arbetsuppgifter.

Statistiska

arbetsupp
gifter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition Nr 168.

Ärendenas

fördelning å

byråerna.

Centralbyrån skall vidare utgiva en statistisk årsbok samt en årsbok för

Sveriges kommuner, tillika innehållande adressuppgifter för judieiella, administrativa,

kommunala och ecklesiastika myndigheter. Slutligen har centralbyrån

att utföra de särskilda statistiska undersökningar, som av Kungl.

Maj:t anbefallas, samt att, i den mån ämbetsverkets övriga uppgifter sådant

medgiva, tillhandagå offentliga myndigheter och särskilt vederbörande departementschefer

med de upplysningar och det biträde, som av dem äskas

och vilka ligga inom området för centralbyråns verksamhet, ävensom att i

övrigt på lämpligt sätt sprida kunskap om den officiella statistikens resultat

och i den utsträckning, som av centralbyrån prövas lämpligt, lämna de

statistiska uppgifter, som från in- och utlandet begäras. Statistiska centralbyrån

angives i instruktionen som den centrala statsmyndigheten på den

officiella statistikens område.

Rörande de sålunda angivna uppgifterna är emellertid att märka, att

statistiken över fast egendom icke utarbetats sedan 1910, att någon statistik

över vägar och skjutsanstalter icke numera av centralbyrån utarbetas eller

publiceras samt att i centralbyråns finansstatistik icke ännu ingår någon

statistik över statens finanser med undantag för vissa sammandrag i statistisk

årsbok.

Såsom redan av ovanstående förteckning framgår, är statistiska centralbyrån

indelad i tre byråer, biblioteket och arkivet, registratorskontoret och

vaktexpeditionen. Ärendenas fördelning är fastställd i en arbetsordning av

den 19 januari 1927 på följande sätt:

Första byrån: ärenden angående befolkningsstatistik, valstatistik, rättsstatistik,

äktenskapsregistret, personalärenden samt ärenden angående rikets

indelningar och kyrkobokföring.

Andra byrån: ärenden angående jordbruksstatistik, mejeristatistik, fiskeristatistik,

allmän sparbanksstatistik, statistik över kassorna för jordbrukskredit,

fattigvårdsstatistik, barnavårdsstatistik och övriga ärenden, som icke

tillhöra annan byrås eller bibliotekariens handläggning.

Tredje byrån: ärenden angående (statistik över fast egendom, statistik

över vägar och skjutsanstalter, statistik över statens och)1 statistik över

kommunernas finanser, statistik över skattetaxeringarna, årsbok för Sveriges

kommuner samt ärenden angående centralbyråns kassarörelse.

Bibliotekarien åligger att bereda och föredraga eller själv slutligt handlägga

frågor rörande biblioteket och arkivet samt utdelningen av statistiskt

tryck till in- och utlandet ävensom, där ej överdirektören för särskilt fall

annorlunda bestämmer, rörande meddelandet av statistiska uppgifter till

kalendrar och handböcker, besvarandet av förfrågningar i statistiska ämnen

och annan skriftväxling med myndigheter och personer i utlandet, samt att

tillhandahålla arkivet och biblioteket för dem, som därav vilja betjäna sig,

1 Här satt inom parentes, enär dylika ärenden icke för närvarande eller som regel förekomma.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr lt>8.

och, såvitt möjligt, tillhandagå dera med nödiga upplysningar. Dessutom

har bibliotekarien att handlägga ärenden angående statistisk årsbok.

Registratorn åligger att utöva den i Kungl. Maj:ts cirkulär den 20 juni

1924 (nr 396) föreskrivna kontrollen över vård och förbrukning av papper,

kuvert och läskpapper samt föra den i samma cirkulär föreskrivna förteckningen

över upphandlingen av samma varor. Han skall jämväl föra förteckning

över av centralbyrån beställda blanketter, cirkulär, anmärkningsmemorial,

arbetstabeller eller andra dylika trycksaker. Registratorn mottager

och öppnar ankommande post, med undantag av försändelser adresserade

till viss befattningshavare personligen eller till överdirektören. Dylika

försändelser skola dock i vad de röra tjänsten återställas till registratorn,

som förser samtliga av honom mottagna, tjänsten rörande skrivelser med

datumstämpel samt, i den mån de äro av den natur, att de uppenbarligen

böra föredragas i centralbyrån, däröver för ett för hela ämbetsverket gemensamt

diarium. över vissa andra inkommande skrivelser föras särskilda

diarier å respektive byråer eller i biblioteket. Inkomna statistiska primäruppgifter

antecknas å vederbörande byråer i särskilda liggare. Bokförsändelser

till biblioteket antecknas i accessionskatalogen. Registratorn för

vidare alfabetiskt register över det för ämbetsverket gemensamma registratur,

i vilket koncept till inom landet utgående expeditioner i inför överdirektören

eller hans ställföreträdare föredragna ärenden förvaras. Övriga koncept förvaras

i särskilda registratur å byråerna eller i biblioteket.

De till respektive byråer och biblioteket hörande ärendena föredragas inför

överdirektören av respektive byråchefer och bibliotekarien eller av därtill av

överdirektören särskilt förordnad annan tjänsteman. Dock hava byråcheferna

och bibliotekarien utan föredragning beslutanderätt beträffande vissa i arbetsordningen

särskilt angivna ärenden.

Statistiska centralbyrån utgiver av trycket följande periodiska publikationer: Publikationer.

Ärliga berättelser:

Statistisk årsbok.

Årsbok för Sveriges kommuner.

Folkmängden inom administrativa områden.

Ut- och invandring.

Dödsorsaker.

Statistik över användningen av dubbla beläggningsstämplar.

Samling av uppgifter till äktenskapsregistret.

Jordbruk och boskapsskötsel.

Årsväxten, preliminär redogörelse.

Sammandrag av årsväxt- och skörderapporter (5 häften under maj—

september).

Mejerihantering.

Fiske.

Allmän sparbanksstatistik.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition Nr 168.

Förslag beträffande

förändrad

organisation

m. m.

Allmänt uttalande.

Besparings
sakkunniga.

Fattigvården.

Skattetaxeringarna.

Berättelser med årlig redogörelse, men publicering för två till fem år

i sänder:

Befolkningsrörelsen.

Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet.

Brottsligheten.

Kommunernas finanser.

översikter:

Befolkningsrörelsen (10-årig).

Livslängds- och dödlighetstabeller (10-årig).

Intermittenta redogörelser:

Folkräkningen (vart tionde år, senast i 5 delar).

Riksdagsmannavalen (vart fjärde år).

Kommunala valen (vart fjärde år).

Jordbruksräkningen (antagligen vart femte år).

Barnavården (vart tredje år).

Rörande tryckningskostnaderna, av vilka en föreställning om varje berättelses

omfång jämväl kan vinnas, må hänvisas till en bilaga till ovannämnda

skrivelse den 21 mars 1928. I denna förteckning upptagas jämväl

några berättelser, vilka icke äro av periodisk natur eller som centralbyrån

upphört att vidare utgiva.

Besparingssakkunnigas yttrande i förevarande ämne inledes med ett principuttalande

rörande kompetensvillkoren för anställning i centralbyråns tjänst.

Detta uttalande är av följande innehåll:

»Det torde vara allmänt insett, att befolkningsstatistiken är icke blott

statistiska centralbyråns utan hela den officiella statistikens centrala och

viktigaste uppgift. Historiskt sett är befolkningsstatistiken, i varje fall i

vårt land, den äldsta av den officiella statistikens alla grenar, och för statistiska

centralbyrån har den utgjort kärnan, kring vilken så småningom de

övriga uppgifterna grupperats. Aktuellt sett — även om man anlägger så

väsentligen praktiska synpunkter som 1912 års riksdag enligt ovan citerade

yttranden — är befolkningsstatistiken själva grunden och förutsättningen

för hela den övriga samhällsstatistiken. Den intar den särställningen, att

den ställer själva befolkningen och dess livsyttringar under observation,

medan all annan samhällsstatistik avser att belysa någon mer eller mindre

begränsad del av de företeelser, som framträda i befolkningen i dess samliv

eller under dess verksamhet för sitt uppehälle och sin utveckling. Klart

är, att härigenom blir kunskapen om befolkningens massa och sammansättning,

om dess förändringar och förskjutningar ett villkor för den fulla förståelsen

av alla andra statistiska uppgifter; befolkningsstatistikens resultat

utgöra sålunda den bakgrund, mot vilken den övriga samhällsstatistiken

måste ses för att utvecklingslinjerna tydligt skola framträda.

Man torde om så gott som all officiell statistik kunna säga, att den vid

sidan av sitt mer eller mindre framträdande praktiska syfte också har ett

vetenskapligt syfte. I varje fall gäller detta — förutom om befolknings

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kutiffl. Maj:Us proposition Nr Idb''.

in

statistiken, som dock även i detta avseende intar en särställning — om de

huvudgrenar av den officiella statistiken, vilka belysa viktigare sidor av

samhällslivet i deras helhet, såsom näringar och kommunikationer, finansväsen,

sociala förhållanden och arbetsmarknaden, politiska förhållanden,

undervisningsväsen, rättsväsen, hälso- och sjukvården m. m. Men det följer

ingalunda härav, att dessa statistiker skulle i sig själva vara vetenskap eller

av eu vetenskaplig karaktär; i allmänhet vidtager det vetenskapliga arbetet

först, när stoffet lämnat den officiella statistikens verkstäder. Den officiella

statistikens ovan påpekade vetenskapliga syfte består alltså däri, att det

från befolkningens och samhällets olika verksamhetsfält insamlade materialet

i viss bearbetad form kan användas vid den vetenskapliga forskningen.

Men även här förekommer det olika grader. Ur vetenskaplig synpunkt viktigast

är tvivelsutan befolkningsstatistiken, som utgör själva grunden för

en vetenskap, den s. k. demografien, och som dessutom är av vital betydelse

för nationalekonomien. För denna senare vetenskap har därjämte en god

och systematisk närings- och prisstatistik allt mera blivit ett förstarangsintresse.

Medan det alltsa, i synnerhet beträffande vissa grenar av den officiella

statistiken, är nödvändigt, att vetenskapens utövare få tillfälle göra sina

önskemål gällande beträffande den officiella statistikens planläggning och

bearbetningens utförande — tillfällen härtill bereda de sig vanligen själva

genom sin fria kritikrätt — har det i allmänhet icke ansetts behövligt att

för anställning i statistisk tjänst eller ens för befordran till de ledande platserna

inom den officiella statistiken kräva särskilt höga vetenskapliga kvalifikationer,

men däremot i allmänhet en viss grad av vetenskaplig skolning.

I regel erfordras för kompetens till statistiska tjänstemannabefattningar

filosofisk examen företrädesvis uti ett eller flera av ämnena statistik, nationalekonomi,

matematik, statskunskap, historia eller något av de moderna språken.

Ändamålsenligheten av att giva de teoretiska kompetensvillkoren en så pass

allmän formulering som här skett torde icke kunna helt förnekas; vid större

specialisering eller skärpning därav kan svårighet tänkas uppstå att för de

statistiska tjänsterna finna personer, som samtidigt uppfylla de ej mindre

viktiga kraven på praktisk läggning, ledareegenskaper och i vissa fall administrativ

förmåga. Emellertid torde redan nu undantag från de nämnda

formella kompetensvillkoren i praxis medgivas, då fråga är om personer,

som genom långvarig tjänstgöring visat särskild fallenhet för och duglighet

vid statistiskt arbetes utförande. Det vill därför synas, som om någon ytterligare

specialisering av de akademiska studierna och eventuellt nagon höjning

av examensmeriterna borde kunna utan olägenhet stipuleras, åtminstone

för ordinarie tjänst inom statistiska centralbyrån och därmed jämförliga

statistiska byråer. För närvarande finnas lärostolar i statistik vid båda

statsuniversiteten och vid Stockholms högskola. Avläggandet av kandidateller

ämbetsexamen inom de filosofiska fakulteterna i ämneskombinationerna

statistik och nationalekonomi, statistik och statskunskap eller statistik och

matematik som huvudämnen (minst betyget Med beröm godkänd), kompletterade

med bl. a. historia och moderna språk, är numera ganska vanligt.

Ur synpunkten av tillräcklig tillgång på sålunda kvalificerad arbetskraft

torde tiden nu vara nne att specialisera kompetensvillkoren för anställning

som tjänsteman i statistiska centralbyrån därhän, att betyget Med beröm

godkänd i statistik göres till ett grundvillkor.

En sådan specialisering påkallas också genom den allt större betydelse,

som teoretisk förberedelse fått för statistisk verksamhet. Det arbete, som

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

åligger eu statistisk tjänsteman eller som lian har att leda, utgöres företrädesvis

av granskning och kontroll av visst statistiskt material, dettas komplettering,

bearbetning till tabellform och sammanräkning i summor, relativa

tal och medelvärden, samt vanligen också i utarbetandet av en för publicering

avsedd berättelse med sakkunnig kommentar av de funna huvudresultaten.

Det har ofta framhållits, att för detta arbete erfordras i första

hand reala kunskaper rörande det samhällsområde, varom fråga är, där

rådande tekniska förhållanden, lagstiftning och dylikt. En statistiker måste

därför ha den allmänna bildningsgrad och samhällskunskap, som gör det

möjligt för honom att, ofta på kort tid, i erforderlig mån sätta sig in i

förhållandena på ett för honom kanske alldeles nytt område för statistiskt

arbete. Men det är icke denna förmåga, som gör honom till statistiker, hur

nödvändig förutsättning den än må vara för hans arbete som sådan. Det

är väl bekant, att själva det statistiska arbetet erfordrar en alldeles speciell

teknik, till stora delar gemensam för alla grenar av statistisk verksamhet.

Denna teknik består dels av vissa regler för förfaringssättet vid insamlingen

och den preliminära bearbetningen av statistiskt material, dels ock av vissa

kriterier till skydd mot den allbekanta faran att draga felaktiga slutsatser

ur bearbetade statistiska tal. I den mån de äro hävdvunna, kunna nog en

del av dessa regler inläras enbart genom praktik. Andra av dem kunna

det däremot icke; reglernas rätta tillämpning är ofta beroende av vissa

teoretiska förkunskaper, som endast kunna vinnas genom särskilda studier.

Da den undervisning i statistik, som lämnas vid universiteten, i allt

större utsträckning inriktar sig på att meddela just de teoretiska kunskaper,

som sätta statistikern i stånd att icke blott behärska de erfarenhetsmässigt

utbildade eller av ett vanligt sunt förnuft motiverade grundreglerna för

primärstatistiskt arbete utan även första den allmänna observationsteori, ur

vilken en hel del annars lätt förbisedda eller missförstådda regler på deduktiv

väg erhållits, samt jämväl förvärva den för all fortsatt utveckling i

facket nödvändiga förmågan att finna sig till rätta i den allt rikligare uppslagslitteraturen

i statistikens metodologi, synas starka skäl tala för att göra

en sådan utbildning till ett starkt betonat önskemål vid nyanställningar

inom statistiska centralbyrån.

Men icke nog härmed. För den officiella statistikens utveckling är det

av lätt insedd vikt, att de statistiska tjänstemännen få anledning begagna

sig av de rikliga tillfällen till vidare utbildning och studier, som i deras

dagliga handläggning av statistiska ärenden osökt erbjuda sig. Den tid en

tjänsteman går som amanuens eller t. o. in. som aktuarie torde ofta nog

kunna betraktas som en utbildningstid. Då ä ena sidan utmärkta tillfällen

synas erbjuda sig att under tjänstgöringen i statistiska centralbyrån finna

ämnen och stoff för licentiatavhandlingar eller t. o. m. doktorsarbeten och

då å andra sidan personligt deltagande i undervisningen vid universiteten

erfordras endast för de lägre examina och sålunda licentiatexamen, för att

icke nämna doktorsgraden, väsentligen kan grundas på självstudier, synes

det vara ganska rimligt att för vidare befordran till högre tjänst såsom

förste aktuarie och byråchef såsom allmän regel fordra avlagd licentiatexamen

eller därmed jämförliga prov på teoretiska kunskaper och förmåga

av statistiskt författarskap.

För en av befattningarna i statistiska centralbyrån torde emellertid icke

ens dessa skärpta och specialiserade fordringar vara tillfyllest. Enbart

vetenskaplig utbildning är icke tillräcklig för den som skall hava ledningen

av och ansvaret för vårt lands befolkningsstatistik. Denna statistik, i sitt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:tx proposition Nr ltiö. 27

slag den äldsta i världen och i vissa avseenden fortfarande ensamstående

med hänsyn till materialets värde och systemets utvecklingsmöjligheter, har

ursprungligen organiserats av vetenskapsmän av facket, och det har äveri

senare varit, när den stått under ledning av produktiva vetenskapliga förmågor,

en Th. F. Berg, en Gustav Sundbärg, som den har tagit avsevärdare

steg framåt. För att rätt förvalta detta förnämliga arv och vidareföra dess

traditioner erfordras eu ledare av höga vetenskapliga kvalifikationer, en

person, som har nog utpräglat vetenskapligt intresse att följa med den nu

för tiden mycket stora internationella litteraturen på området, den officiella

såväl som den mera monografiska eller i periodiska tidskrifter förekommande

avhandlingslitteraturen, och som därtill har nog produktiv läggning att

kunna göra dessa sina studier fruktbärande. Härmed avses alls icke, att

den officiella befolkningsstatistiken skulle pressas ut ur sin nuvarande ram

eller att åt berättelserna i allmänhet skulle givas eu vetenskapligt mera utvecklad

form. Tvärtom synes denna ram för närvarande väl avvägd, om

än plats för förbättringar och fördjupning av bearbetningen torde finnas,

och de officiella berättelserna torde böra allt framgent få behålla sin populärt

hållna, översiktliga form. Men ledaren för befolkningsstatistiken står

mitt uppe i ett material, som icke allenast, såsom de flesta andra statistiska

material, utgör en mer eller mindre viktig informationskälla för en eller

flera vetenskapliga discipliner, utan som utgör själva grundvalen för en i

våra dagar särskilt viktig vetenskap, nämligen demografien. Het synes därför

påtagligen angeläget att för denna chefspost förvärva en person, som

har förmågan att fullt utnyttja de tillfällen till egna, privata eller av det

allmänna understödda forskningar, vartill hans ställning ger så rikliga tillfällen.

Att finna den rätta mannen är här givetvis svårt och beroende av

tillfälliga personliga förhållanden, men det synes likväl vara starka skäl,

att platsen såsom ledare av vår befolkningsstatistik jämställes med avdelnings

föreståndarnas vid försöksanstalterna eller vid riksmuseum. Då dessa

avdelningsföreståndare ha lön efter lönegrad B 30, erfordras härför icke

någon anslagsökning, och titelfrågan bör icke lägga några hinder i vägen.

Något definitivt förslag i nu berörda spörsmål hava de sakkunniga emellertid

icke ansett sig kunna framlägga, utan vilja de åtnöja sig med ovanstående

principuttalande.»

Statistiska centralbyrån har i korthet berört vad sakkunniga sålunda anfört

rörande kompetensvillkor för statistiska tjänster och därvid yttrat:

»Till den uttalade principiella uppfattningen, att skärpta krav på vetenskaplig

kompetens numer böra kunna uppställas, ansluter sig ämbetsverket.

Därtill må blott framhållas, att den arbetsrutin och erfarenhet, som endast

kan förvärvas i praktiskt statistiskt arbete, icke får till sitt värde undanskjutas

vid eu meritbedömning utan vägas jämte de akademiska meriterna

i fråga om statistisk teori.

Då en utformning i instruktionsbestämmelser framdeles må komma att

ske, får centralbyrån tillfälle att närmare ingå på frågan, huru kompetensvillkoren

skola formuleras. Här må dock anmärkas, att eu precisering är

erforderlig i fråga om kravet på visst statistikbetyg för anställning ’som

tjänsteman’. Centralbyrån finner ett sådant kompetenskrav — med den

dispensmöjlighet i undantagsfall, som torde befinnas lämplig — vara på sin

plats beträffande anställning i aktuaries ställning, liksom det torde visa sig

befrämja det statistiska arbetets kvalitet och sporra till självständig forskning

att stipulera vetenskapligt arbetsprov för befordran till förste aktuarie

Statistiska

centralbyrån.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:tf, proposition Nr 168.

Förslag ar

centralbyråns

aktuarier.

eller byråchef. Däremot synes det vara tvivelaktigt, om det kan vara till

övervägande fördel för den statistiska utbildningen att eventuellt redan för

den första anställningen som amanuens kräva avlagd akademisk examen.

Praktiskt rutinarbete inom verket i underordnad ställning kan väl tänkas

kombinerat med akademiska studier, en växelverkan som borde på bägge

hållen kunna verka stimulerande. Denna fråga torde för övrigt för den

närmaste tiden ha övervägande teoretiskt intresse, då rekryteringsmöjligheterna

för ämbetsverket efter genomförande av den nya organisationen torde

bli mycket små, om ens några.

Det må vidare uppmärksammas, att en av aktuarierna, nämligen på

äktenskapsregistret, har en arbetsuppgift av särskild art, för vilken juridisk

— men icke nödvändigtvis statistisk — kompetens är erforderlig och redan

föreskriven. Härtill bör givetvis hänsyn tagas, då bestämmelser i ämnet

skola meddelas.

Slutligen får centralbyrån i fråga om de särskilda kompetensanspråk, som

skisserats beträffande chefen för den befolkningsstatistiska avdelningen,

uttala, att anförda synpunkter visserligen äro av beskaffenhet att förtjäna

allt beaktande in casu, då ett besättande av denna chefspost skall ske. Men

bestämmelser om särskild tillsättningsprocedur för en av ämbetsverkets byråchefsbefattningar

synas icke vara att förorda. Även om man ville frånse,

att dylika bestämmelser illa passa in i ett ämbetsverks organisation, kvarstode,

vad värre är, att de framställda kvalitetskraven, till nytta, allvarligt

beaktade som bedömningssynpunkter, kunde, stipulerade, visa sig hinderliga

för den vid det givna tillfället lämpligaste lösningen av denna chefsfråga.»

Vid handläggningen av frågan om statistiska centralbyrån hava besparingssakkunniga

fått mottaga en till de sakkunniga ställd, vid deras utlåtande

i avskrift fogad skrivelse den 6 februari 1928 från statistiska centralbyråns

samtliga i tjänst varande ordinarie förste aktuarier och aktuarier, vilka

däri underställt de sakkunniga ett genomgripande omorganisationsförslag

för ämbetsverket.

För skrivelsens huvudsakliga innehåll hava besparingssakkunniga lämnat

följande redogörelse:

»Efter en kritik av byråindelningen såsom grundval för centralbyråns

organisation och under framhållande av att byråcheferna allt för mycket

betungas av inre administrations- och organisationsspörsmål (personal-, lokal-,

inköps- och kassaärenden), medan det statistiska arbetet till följd härav mera

eftersatts, förorda aktuarierna en organisationsform närmast liknande den

som införts vid Sveriges geologiska undersökning, bestående av en överdirektör

och ett antal sins emellan jämställda tjänstemän i lönegraden B 26,

vilka handhava var sitt speciella område och av vilka en omhänderhar de

inre administrativa ärendena. Enligt aktuariernas mening vore nämligen

statistiska centralbyråns arbetsuppgifter analoga med geologiska undersökningens

i just de avseenden, som för detta ämbetsverk betingat nämnda

organisationsform, d. v. s. uppgifternas självständiga och starkt specialiserade

natur samt den grad av vetenskaplig utbildning, som kräves av tjänstemännen.

I detta sammanhang hava aktuarierna uttalat sig för återinförande

av den fordran på avlagd filosofie licentiatexamen eller ådagalagd framstående

fallenhet för och skicklighet i statistiskt arbetes fullgörande, som

före verkets omorganisation uppställdes som villkor för anställning som

ordinarie tjänsteman i statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kurt f/l. Maj.ts proposition Nr 168.

i''!)

I sammanhanget citeras ett yttrande av 1902 ars löneregleringskommittb.

daruti som skal mot inrättandet av tveiinn ifrågasatta byråchefsbefattningar

inom geologiska undersökningen anfördes, att ifråga om personal ej större

an det dar gällde den behövliga uppsikten och kontrollen kunde och borde

utövas av verkets chef samt att ett insättande mellan lionom och den Övriga

personalen av tvenne souschefer skulle medföra omgång och fara för menings

skiljaktigheter och komplikationer.

i a grund av att vissa av de ouppdel bara arbetsområden, som det åligger

centralbyrån att handlägga, äro alltför omfattande för att kunna medhinnas

av en tjänstemän, föreslä aktuarierna emellertid för statistiska centralbyråns

vidkommande utom ovannämnda avdelningschefer i lönegrad B 26 (första

aktuarier) även vissa medhjälpare i lönegrad B 21 (aktuarier). Den föreslagna

tjänstemannakåren, som bland annat upptager ledaren för folkräkmn£en

(befolkningsti]ätandet) på ordinarie stat, skulle bliva följande:

atta förste aktuarier i lönegraden B 26, avdelningschefer för 1) befolkningsrorelsen,

2) befolkningstillståndet, 3) rättsstatistiken, 4) jordbruksstatistiken,

o) sparbanks-, fattigvårds- och barnavårdsstatistik samt valstatistik, 6) kommunala

finansstatistiken, 7) inre administrationen och statistisk årsbok (sekreterare)

och 8) biblioteket och arkivet;

därjämte tre aktuarier i lönegraden B 21, nämligen eu för äktenskapsregistret

samt två såsom medhjälpare å de mera omfattande avdelningarna

samt för vikariat. Registratorstjänsten föreslås slutligen nedflvttad till lönegraden

B 14. ''

Med byråindelningens upphävande skulle följa, att de i samband med

denna inrättade kansliskri vart jänsterna skulle bli överflödiga och kunna

ersättas med befattningar i lägre lönegrad, förslagsvis kanslibiträden.

Rnligt av aktuarierna utförd beräkning skulle denna av dem föreslagna

organisation innebära en besparing av cirka 10,000 kronor årligen. Därjämte

förutsattes, att arbetet under eu på detta sätt anordnad organisation

kommer _ att bedrivas betydligt mera intensivt än under rådande förhållanden,

vilka icke äro ägnade att befordra initiativ och arbetsglädje hos

personalen.»

Efter denna redogörelse hava besparingssakkunniga yttrat följande:

»Besparingssakkunniga hava funnit åtskilliga av de av aktuarierna lämnade

uppgifterna och skalen beaktansvärda utan att dock annat än i vissa delar

kunna biträda de av aktuarierna dragna konklusionerna och det därav föran
ledda

orgamsationsförslaget. Vid sin granskning---av det befolknings
statistiska

arbetets organisation komma de sakkunniga att anföra vissa skäl,

som starkt tala mot detta arbetes uppdelning på tvenne fristående avdelningar!

001 id-i! [ram”ar redan av vad de sakkunniga---anfört angående de

sfrf. iv lloga kompetenskrav, som böra ställas på ledaren av vår befolkningsstatistik,

samt det stora ansvar, som åvilar honom, att de sakkunniga icke

kunna fororda en organisation, som sätter denna befattning i lägre lönegrad

och tjänsteställning än byråchefs. Frågan om de övriga byråchefsbefattningarnas

behovlighet skall av de sakkunniga upptagas i samband med granskningen

av deras arbetsuppgifter och ärendenas fördelning inom centralbyrån.

Rent principiellt förefaller det också de sakkunniga vara betänkligt att gå in

för en organisationsform, som förutsätter, att befordran till högre tjänst än

iorste aktuanes bleve för verkets tjänstemän praktiskt taget utesluten. Aktuariernas

organisationsförslag har visserligen den fördelen att, om det genomfores,

bereda möjlighet till snar befordran av ett flertal av dess nuvarande

tjänsteman. Men dess genomförande skulle i framtiden sannolikt minska

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

den anledning till tävlan tjänstemännen emellan, ej blott i praktiska meriters

förvärvande, utan framför allt i vetenskapliga studier och därmed förenade

egna självständiga undersökningars utförande vid sidan av tjänsten,

som förefintligheten av högre befattningar bör medföra, i synnerhet om

bestämda kompetensvillkor stadgas för desamma. Likaså skulle det, som

redan vid byråchefsbefattningarnas inrättande från flera håll anfördes, äventyra

statistiska centralbyråns utsikter att draga till sig eller behålla verkligt

högt kvalificerad arbetskraft. Däremot förefaller det de sakkunniga ligga

åtskillig sanning däruti, att själva byråindelningen med fördel kan åtminstone

delvis övergivas. Att vissa arbetsområden, vilka äro av den art,

att de böra stå under en förste aktuaries ledning, tillerkännas självständigare

ställning med särskild föredragning inför överdirektören, förefaller

vara en anordning ägnad att befordra initiativ på dessa områden. En sådan

decentralisation inom ett ämbetsverk är ju icke något oprövat eller okänt.

Under åren 1913—1918 hade centralbyrån ju faktiskt sådan organisation.

Det är också en tendens i tiden att såvitt möjligt låta varje tjänsteman,

som får sig visst utredningsuppdrag anförtrott, i synnerhet om detta

utmynnar i avgivande av en skriftlig eller tryckt berättelse, själv stå för

detsamma. Vissa riktlinjer måste givetvis alltid av verkets chef fastslås,

men i övrigt bör det i allmänhet vara befordrande ej blott för arbetsglädjen

utan även för arbetsresultatet, om den tjänsteman, som handhar

uppgiften, får en viss frihet och i övrigt rätt att i mera betydelsefulla

frågor direkt hos den beslutande chefen göra sina synpunkter gällande. För

de fall, då det gäller mindre, tillfälliga uppgifter, som anförtros åt

tjänsteman i lägre grad inom ämbetsverket, eller då det gäller de smärre

grenar av statistiken, som äro sammanförda under viss byrå, kan föredragningen

inför verkets chef lämpligen ske i närvaro av vederbörande

byråchef.»

Beträffande statistiska centralbyråns uttalanden om aktuariernas förslag

torde få hänvisas till ämbetsverkets i det följande återgivna yttrande i organisationsfrågan.

I detta sammanhang bör erinras om den förut omförmälda, till Kungl.

Maj:t inkomna skriften från vissa första aktuarier och aktuarier i centralbyrån,

vilka yttrat sig rörande olika delar av de sakkunnigas förslag och i

själva huvudfrågan förordat den organisationsform, som framlagts i skrivelsen

till de sakkunniga.

Granskning av Härefter hava besparingssakkunniga till granskning upptagit de olika

olika grenar grenar ;nom t]en officiella statistiken, vilkas handhavande åvilar statistiska

av aen otti- ® # .

cieila Stati- centralbyrån, och därvid omnämnt förändringar, som tidigare vidtagits

stiken. beträffande vissa delar av denna statistik. Den följande framställningen

ansluter sig i dylikt hänseende till de sakkunnigas redogörelse. I olika

sammanhang hava besparingssakkunniga angivit sin ställning till frågorna

om statistikens omfattning och om personalbehovet vid det statistiska arbetets

utförande.

Befolknings- Den löpande statistiken över den s. k. befolkningsrörelsen, d. v. s.

statistiken. över giftermål, födelser, dödsfall samt ut- och invandring grundar sig på

nominativa avskrifter av vissa av kyrkoböckerna, vilka årligen eller i vissa

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 168. 31

full oftare av pastorsämbetena insändas till statistiska centralbyrån. Därjämte

uppgöras å pastorsämbetena sammandrag, utvisande befolkningens

omsättning inom församlingen genom respektive dödsfall och födelser samt

ut- och inflyttning. Härigenom blir det möjligt att församlingsvis följa

folkmängdens förändringar år för år, och det är på grundval av dessa

sammandrag, som centralbyrån utarbetar sin årliga berättelse om Folkmängden

inom administrativa områden. De nämnda nominativa utdragen

av vigsel-, födelse- och dödböckerna ligga till grund för centralbyråns berättelse

om Befolkningsrörelsen, vilken åren 1861—1917 utgavs årligen

men sedan utgivits samtidigt för de tre åren 1918- 1920 och vilken man

har för avsikt att nästa gång publicera för hela femårsperioden 1921-1925.

En tioårsöversikt över befolkningsrörelsen har också brukat utgivas och

väntas snart utkomma för åren 1911—1920. På grundval av dödboksutdragens

uppgifter om dödsorsaker — beträffande städer och vissa tättbebyggda

orter grundade på läkares attest, för landsbygden kontrollerade av

provinsialläkarna — utgives en årsberättelse över Dödsorsaker, och på

grundval av de nominativa utdrag, som göras av utflyttningsbokens och inflyttningsbokens

respektive uppgifter om till främmande land utflyttade

och från främmande land inflyttade, utarbetas och publiceras en årsberättelse

över Ut- och invandring.

Beträffande den löpande befolkningsstatistiken hava de sakkunniga yttrat Besparingssakföl

jande: kunniga.

»Man torde icke med fog kunna påstå, att någon del av denna statistik är

för vidlyftig eller överflödig. De publicerade tabellerna äro snarare för

knapphändiga än motsatsen, och textavdelningarna äro ganska koncisa.

Emellertid hindrar detta ju icke, att anmärkningar kunna göras på en och

annan detalj, där en ändring kunde medföra någon besparing eller förbättring.

Redan 1920 ars statistiksakkunniga, vilka hade till huvuduppgift att

efter granskning föreslå förenklingar i de statistiska publikationerna, hade

emellertid funnit, att några större besparingar icke kunde göras i de befolkningsstatistiska

publikationerna. Och de åtgärder de ansågo sig böra

föreslå hava i allt väsentligt sedermera blivit vidtagna, såsom införande av

femårspublicering av befolkningsrörelsen och nedskärning av tabellbilagan i

publikationen angående dödsorsaker (denna tabellbilaga minskades redan i

närmast följande argang från 63 sidor till 35). Det är därför helt naturligt,

att besparingssakkunniga icke ansett det mödan lönt att ingå på dessa berättelsers

detaljer. Rörande publiceringssättet må likväl framhållas, att någon

förbättring av förhållandena utan nämnvärd kostnad skulle kunna vinnas,

om berättelsen över befolkningsrörelsen åter gjordes årlig i den form, att

varje års tabellbilaga (eventuellt jämte vissa tabeller med relativa tal)

publicerades särskilt och utan text, så snart den blivit färdig, så som

exempelvis sker i Norge. Vissa olägenheter hava nämligen följt med de

årliga tabellernas publicering först sedan de blivit färdiga för en hel femårsperiod.

Vart femte år kunde så en översiktligt hållen textbilaga utgivas,

eventuellt även innehållande särskild tabellbilaga med uppgifter för femårsperioden

som sådan. Så länge folkräkningarna äga rum blott vart tionde

år, tala dock vissa skäl för att inskränka de egentliga översiktspublikationerna

och fleråriga sammandragen till tioårsperioder, såsom hittills skett.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Lika litet torde det kunna anses, att den personal, som under byråchefens

ledning har att bearbeta det nu nämnda materialet, är onödigt stor eller

överkvalificerad för sin uppgift. Granskningen och sovringen av kyrkoboksutdragen

är en synnerligen arbetskrävande procedur, och de förenklingar i

detta arbete, som på senare tider införts, i det att den s. k. slagningen helt

eller delvis slopats, vittnar snarast om en för stor eftergift åt sparsamhetskraven,

eller kanske rättare åt de i och för sig mycket berättigade kraven

på att statistiken över befolkningsrörelsen skall kunna bli fortare färdig.

Med en mera genomförd organisation, särskilt med hänsyn till utnyttjandet

av maskinella hjälpmedel — statistiska centralbyråns Holleritk-instanation

begagnas dock redan för närvarande i ganska stor utsträckning för den

löpande befolkningsstatistiken — skulle arbetet med den egentliga tabelleringen

och övriga bearbetningar möjligen kunna nedbringas så mycket, att

granskningsarbetet kunde — åtminstone sedan nu förekommande balans

hunnit avarbetas — utan ökad personal och utan ytterligare tidsutdräkt

återupptagas i hela den räckvidd, som den högsta noggrannhet påkräver,

över huvud synes en reduktion av arbetskrafterna på denna avdelningknappast

kunna ske utan försämring av resultaten eller försening av statistikens

färdigställande, vilket vore mycket att beklaga i betraktande av

denna statistiks stora vikt och fundamentala betydelse. Härmed är emellertid

intet sagt beträffande möjligheten av en omläggning av den kvinnliga

biträdespersonalens fördelning på de olika lönegraderna, en fråga som de

sakkunniga senare ämna beröra i ett sammanhang för ämbetsverket i dess

helhet.»

Befolkningsstatistiken utgöres förutom av nu omnämnda löpande statistik

av vart tionde år utförda folkräkningar. Av ålder grundas dessa på av

pastorsämbetena lämnade nominativa utdrag av församlingsböckerna — i

Stockholm av utdrag ur mantalsböckerna. Vid senaste folkräkningar har

dessutom mantalsskrivningen använts för kontrollering av församlingsböckernas

yrkesuppgifter, vid 1920 års folkräkning även för dessas

komplettering med uppgifter om ställning i yrket och om biyrken. Dessutom

har man vid sista folkräkningen även begagnat självdeklarationerna, dels

för ytterligare kontroll och komplettering av yrkesuppgifterna, dels för

åstadkommande av en med yrkesstatistiken kombinerad inkomst- och förmögenhetsstatistik.

Resultaten av den sista folkräkningen publicerades i en berättelse i fem

delar. Arbetet påbörjades år 1921 och avslutades praktiskt taget under år

1927. De extra kostnaderna för detsamma uppgingo till cirka 790,000

kronor. För detta arbete hade centralbyrån inrättat en särskild avdelning

under ledning av en förste aktuarie på extra stat med direkt föredragning

inför överdirektören och med huvudsakligen extra anställd personal. Som

ledare för folkräkningen har aktuarien å den ordinarie befolkningsstatistiska

avdelningen varit förordnad.

Efter att hava framhållit, att ovan beskrivna arrangemang icke syntes

kunna anses helt tillfredsställande eller i varje fall icke alldeles normalt,

hava de sakkunniga angående det befolkningsstatistiska arbetets organisation

anfört följande:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 1(18. 33

j Be fol k nin gsstatis t i ken består visserligen av tvenne i utförandet åtskilda

grenar, (len löpande statistiken över befolkningsrörelsen och den intermiltenta

iolkräkningen. Bet kan emellertid icke anses som i längden tillfredsställando,

att dessa tva grenar skiljas åt och ställas under var sin ledare.

Detta skulle kunna medföra risk, att de två grenarna sä småningom utvecklade

sig allt för mycket oberoende av varandra, medan det dock faktiskt

förhållet sig sa, att befolkningsstatistikens värde och användbarhet i synnerlig

gtad åt oeroende av att de tvä grenarna sta i närmaste samverkan

med vai andra, sa att möjligast fullständiga enhetlighet och koordination

blir rådande dom emellan. Det förefaller därför de sakkunniga, som om

starka skäl talade för att befolkningsstatistiken bör få utgöra en avdelning

inom centralbyrån och icke uppdelas på två.

I det de sakkunniga utgå från att byråchefsbefattningen på befolkningsstatistiska

byrån bör bibehållas — något som måsto bli en konsekvens av

de höga kompetenskrav, som de sakkunniga anse erforderliga för ledaren

av vår befolkningsstatistik — måste de sakkunniga också anse det vara

det enda rimliga, att denna byråchef får ledningen av och ansvaret för

befolkningsstatistiken i dess helhet.

En betydelsefull fråga beträffande det befolkningsstatistiska arbetets organisation

är, huruvida den förste aktuariebefattning på extra stat, som

under folkräkningsar betets fortgång beviljats för ledaren av detsamma, bör

uppföras i centralbyråns ordinarie stat eller ej. Att en förste aktuarie på

befolkningsstatistiska avdelningen blir behövlig under den tid arbetet med

näste folkräkning (1930 års folkräkning) kommer att pågå, torde vara

tämligen givet, vilken organisation och omfattning denna folkräkning än

får. . Ty en förste aktuarie behöves under denna tid antingen som ledare

av själva folkräkningsar betet eller ock, därest byråchefen anser sig själv

böia övertaga den omedelbara ledningen av detta viktiga arbete, så som

ledare av den löpande befolkningsstatistiken. Men arbetet med folkräkningen

kan icke väntas pagå hela tiden intill dess nästa folkräkning äger rum.

Sålunda pågick arbetet med 1920 års folkräkning ungefär 6 % å 7 år. Men

ue maskinella hjälpmedlen äro för närvarande stadda i rask utveckling

mot större effektivitet och enkelhet i användningen. På grund härav och

genom de förenklingar av arbetet, som kunna väntas införda vid nästa

folkräkning tack vare de förra gången vunna erfarenheterna (t. ex. anteckning

av kyrkoskrivningsort å självdeklarationerna för år 1930, vilket mycket

skulle underlätta den annars tidsödande identifieringen av dessa i församlingsboksutdragen),

kan tiden för dess färdigställande möjligen rent av

komma att bli ändå kortare. Därvid uppstår alltså frågan, huruvida full

sysselsättning verkligen under den återstående delen av tioårsperioden tinnes

för ledaren av folkräkningen. Arbetet med de översikter av befolkningsrörelsen,

som skola utföras, torde icke kunna utfylla hela denna tid. Däremot

skulle nämnda svårighet naturligen helt bortfalla, om folkräkningarna,

såsom författningsenligt faktiskt stadgas, i framtiden komme att äga rum

vart femte år i stället för vart tionde. Vissa ganska starka skäl anses i

tackkretsar tala för införande, mellan de stora tioårsfolkräkningarna, av eu

mindre sådan, avseende i huvudsak blott uppdelningen av befolkningen

efter ålder och civilstånd.»

Sin ståndpunkt i berörda frågor hava de sakkunniga sammanfattat

sålunda. Under nu föreliggande förhållanden hade de sakkunniga ansett sig

böra förorda ett förslag, som framkommit om att den nu befintliga aktuarie
Uihaiui

till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 137 höft. (Nr 168.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

Statistiska

entral byrån.

Rättsstati
stiken.

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

befattningen å befolkningsstatistiska avdelningen upphöjdes till en förste

aktuariebefattning i lönegraden B 24. Det skulle härvid förutsättas, att

folkräkningsarbetet, under den tid det påginge, skulle stå under ledning

antingen av byråchefen å befolkningsstatistiska avdelningen eller av innehavaren

av nämnda förste aktuarietjänst. Man skulle pa detta sätt å

befolkningsstatistiken få två högre tjänstemän, som kunde på lämpligt sätt

sinsemellan uppdela hela detta stora arbetsområde, utan att någon högre

tjänst på extra stat behövde inrättas för folkräkningsarbetet eller eljest

under den tid detta påginge. Den ökning av det ordinarie avlöningsanslaget,

en sådan anordning skulle medföra, skulle sannolikt komma att i det stora

hela uppvägas av en minskning av anslaget för folkräkningen och utgifterna

för vikariatsersättningar.

Vad angår befolkningsstatistiken har statistiska centralbyrån uttalat sitt

instämmande i vad de sakkunniga yttrat rörande angelägenheten att sammanhålla

statistiken över befolkningsrörelsen och statistiken över befolkningstillståndet

som en organisk enhet i det statistiska arbetets planläggande och

anordnande och sin anslutning till de organisatoriska konsekvenser härav

de sakkunniga förordat. Emot av sakkunniga ifrågasatt återupptagande a\

en mera fullständig granskning har ämbetsverket intet att erinra, med

understrykande härvid av att tidpunkten för återupptagandet må väljas mer!

hänsyn till förefintlig arbetsbalans. Den förordade årliga publiceringen i

viss begränsad omfattning av de bearbetningsresultat rörande befolkningsrörelsen,

som i senare tid hopsparats under flera år, finner centralbyrån

vara en avgjord förbättring och ger förslaget sin tillslutning.

I detta sammanhang torde böra nämnas, att centralbyrån fäst uppmärksamheten

därå, att äktenskapsregistret lämnar materialet för en gren av

statistiken över befolkningsrörelsen, nämligen i fråga om skilsmässorna.

Vid denna omständighet kunde nämligen visst avseende fästas vid verkets

organisation på olika avdelningar.

Rättsstatistiken utgöres för närvarande av dels en statistik över domstolarnas

och de exekutiva myndigheternas verksamhet, dels en statistik över

brottsligheten, publicerade i två- respektive tre-årsberättelser med tabeller

specificerade å vart och ett av de år, som avses, samt dessutom en mindre,

årlig statistik över användningen av dubbla beläggningsstämplar.

En särskild statistik över konkurser har utgivits med två berättelser för

åren 1914—1917 respektive 1918—1920, men har sedan jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut upphört, ehuru primärmaterialet fortfarande insamlas.

Primärmaterialet till rättsstatistiken erhålles från domstolarna, överexekutorer

och straffregistret. Dessutom användas saköreslängderna, som centralbyrån

erhåller till låns från riksräkenskapsverket, samt de i hovrätterna

befintliga renovationsprotokollen, ur vilka centralbyrån låter göra utdrag

genom särskilda ombud.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168. 35

Angående tidigare vidtagna förändringar i rättsstatistiken hava de sakkunniga

meddelat följande:

»Rättsstatistiken, som vid sin överflyttning till statistiska centralbyrån

undergick fullständig omorganisation, bär sedan upprepade gånger varit

utsatt för en ganska sträng kritik och därmed följande revisioner. De år

1920 tillsatta statistiksakkunniga framställde i sitt i juni 1922 avgivna betänkande

anmärkning mot dornstolsberättelsernas allt för stora vidlyftighet

och avsevärda försening samt framlade, delvis i anslutning till två olika

förslag, utarbetade inom statistiska centralbyrån samt av dåvarande revisionssekreteraren

Karl Sehlyter, förslag till betydande inskränkningar i

denna berättelse. Dessa förslag blevo av statistiska centralbyrån delvis godtagna,

men på andra punkter med särskild motivering avstyrkta. På lik
sätt

upptogos de mindre ingripande förslag de sakkunniga framlade

beträffande berättelsen över brottsligheten. En grundlig revision kom alltså

till stånd med övervägande av olika mer eller mindre långt gående alternativ

och resultatet blev att, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 november

1922, betydliga inskränkningar och förenklingar från och med år 1923

kommo till stånd i de rättsstatistiska formulären. Sedermera avgav 1923

års besparingskommitté den 10 december 1923 förslag rörande inskränkningar

i rättsstatistikens publicering. En sådan inskränkning har också

kommit till stånd, i det att berättelsen om konkurser helt inställts för åren

1921 och följande. Vidare hava ytterligare inskränkningar i materialet påbjudits

av Kungl. Maj:t den 14 mars 1924, i det arbetsredogörelserna från

utmätningsmannen rörande utsökningsmål m. m. och uppgifterna från överexekutorer

och utmätningsmän rörande exekutiva auktioner (formulären nr

6, 7 och 8) fått utgå, samt den 31 december 1924, varvid nytt förenklat

formulär för konkursstatistiken —■ till vilken primärmaterialet alltjämt insamlas

trots publikationernas upphörande — blev fastställt från och med år

1925.»

Da rättsstatistiken alltså nyligen varit föremål för ingående revisioner i

förenklande och begränsande riktning, hava de sakkunniga icke ansett sig

böra föreslå ytterligare inskränkningar däri, utan utgått från att såväl

materialinsamling som publicering borde fortsättas efter nu upplagda huvudlinjer.

I fråga särskilt om konkui’sstatistiken anföra de sakkunniga:

»Såsom ledan är nämnt, har, sedan berättelsen om konkurserna indragits,

primärmaterialet alltjämt insamlats — från och med 1925 enligt reviderat

formulär — samt även i centralbyrån underkastats sedvanlig granskning

och kontroll. Däremot har ingen vidare bearbetning därav vidtagits. Det

förefaller de sakkunniga mindre lämpligt, att en dylik anordning i längden

bibehalles. Antingen bör det ifrågavarande formuläret helt utgå ur det

rättsstatistiska primärmaterialet, eller bör en bearbetning därav i någon

form företagas. För det senare alternativet talar den omständigheten, att

sedan konkursstatistik senast utgavs, en ny lagstiftning rörande konkurser

tratt i kraft, vadan en bearbetning av det ifrågavarande materialet torde

kunna giva en belysning av dennas verkningar.»

Slutligen hava de sakkunniga uttalat sig om personalbehovet på den rättsstatistiska

avdelningen sålunda:

»Personalen på den rättsstatistiska avdelningen består av eu förste aktuarie

en förste amanuens, en kansliskrivare, tre kanslibiträden, fyra kontorsbiträ
-

-Benparingö
sakkiinniga.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Statistiska

centralbyrån.

Valstati
stiken.

36 Kungl. May.ts proposition Nr 16S.

den och två e. o. skrivbiträden. Dessutom har aktuarien å äktenskapsregistret

cirka halva sin tjänstgöring förlagd till rättsstatistiken, en anordning som

åtminstone för närvarande är särskilt ändamålsenlig, då nämligen denne

aktuarie har juridisk fackutbildning, vilket icke är fallet med någon av de

övriga tjänstemännen på avdelningen (den nuvarande förste aktuarien erhöll

vid sin utnämning dispens från den i instruktionen för denna befattning

uppställda fordran på juridisk examen).

Enligt vad de sakkunniga kunnat inhämta, är nämnda personal rätt väl

avpassad för det arbete, som åligger densamma. Till frågan om de kvinnliga

befattningarnas lämpliga fördelning på olika grader få de sakkunniga

dock senare återkomma.

Å äktenskapsregistret, en institution som finnes föreskriven i nya giftermålsbalken

men icke är av direkt statistisk natur, utgöres personalen av en

aktuarie (för vilken befattning juridisk examen är föreskriven som kompetensvillkor),

ett kontorsbiträde och tre e. o. skrivbiträden. Som ovan

nämnts, är aktuarien under halva sin tjänstetid sysselsatt å den egentliga

rättsstatistiken. Ej heller beträffande denna personal hava de sakkunniga

funnit skäl föreslå ändringar. Dock har under de sakkunnigas överläggningar

den tanken framkommit, att viss del av skrivarbetet vid uppläggningen

av uppslagsregistren skulle kunna inbesparas, om primäruppgifterna

lämnades i tre exemplar (två kopior).»

Vad de sakkunniga anfört om olämpligheten av nuvarande anordning av

konkursstatistiken — insamling och kontroll av material, som sedan ej

bearbetas — har centralbyrån helt kunnat ansluta sig till och vidare yttrat:

Frågan hade under hösten varit föremål för ämbetsverkets övervägande.

En framställning till Kungl. Maj:t om bemyndigande att bearbeta och

publicera konkursstatistikens material hade därvid varit ifrågasatt men

tills vidare i avvaktan på besparingssakkunnigas granskning undanskjutits.

Sådan framställning vore nu att emotse. Här ville centralbyrån endast

framhålla, att ett eventuellt återupptagande av denna statistikgren icke påfordrade

utökning av nuvarande personalbestånd och sålunda icke påverkade

ämbetsverkets stat under de förutsättningar sakkunniga uppställt rörande

oförändrad tillgång till biträdespersonal under nästkommande budgetår.

Valstatistiken består av statistik dels över riksdagsmannavalen, dels över

de kommunala valen. Materialet till den förra utgöres av de vid röstsammanräkningen

för valen till första och andra kammaren förda protokollen

samt, beträffande andrakammarvalen, dessutom av röstlängderna. För

de kommunala valen hämtar statistiken sitt material ur röstlängderna, ur

avskrifter av saminanräkningsprotokollen samt ur vissa å särskilda formulär

avgivna uppgifter.

Statistiken över riksdagsmannavalen äger rum vart fjärde år i anslutning

till andrakammarvalen. Härtill åtgår ungefär ett år. Det just nu pågående

statistiska arbetet över riksdagsmannavalen står under ledning av en aktuarie

(annars placerad å andra byrån), som för närvarande till sitt förfogande

har 1 kontorsbiträde, 1 skrivbiträde samt en icke-ordinarie personal

av 3 e. o. skrivbiträden och 19 extra befattningshavare. För innevarande

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr ltiti. 37

budgetår är för denna statistik å extra stat beräknat ett belopp av 29,000

kronor.

Den kommunala valstatistiken torde, enligt vad de sakkunniga uttala,

efter nuvarande förhållanden räknat också kräva nära på ett års arbete, men

den för detta arbete behövliga extra personalen är mindre. Även detta arbete

återkommer vart fjärde år, alternerande med statistiken över riksdagsmannavalen.

För senaste statistiken över de kommunala valen var ett

anslagsbelopp å 10,500 kronor beräknat (budgetåret 1926/1927).

Valstatistikens omfattning och det valstatistiska arbetets utförande har

givit de sakkunniga anledning uttala följande:

»Det synes de sakkunniga uppenbart, att valstatistiken, som är av periodisk

natur och huvudsakligen bestrides genom för varje gång särskilt anvisade

anslag, icke kan giva de sakkunniga anledning till förslag om inskränkningar.

Att ledningen av arbetet och författandet av berättelserna skulle kunna

anförtros åt tjänsteman i lägre ställning än aktuaries, torde vara uteslutet.

Valstatistiken torde mera än många andra grenar av statistiken vara föremål

för allmänt intresse; dess innehåll och omfattning torde varje gång

böra lämpas efter de aktuella förhållandena. Statsmakterna hava också tillfälle

att vid anslagsfrågans behandling underkasta arbetets plan förnyad

granskning och prövning.»

Jordbruksstatistiken är numera liksom befolkningsstatistiken uppdelad i Jordbruksatadels

en fortlöpande, årlig statistik dels eu intermittent s. k. jordbruksräkning.

För dessa arbetens planläggning och utförande står centralbyrån och

särskilt byråchefen för andra byrån i nära kontakt med lantbruksstyrelsen.

Gällande författning stadgar (Sv. förf. saml. 319/1912), att statistiska centralbyrån

och lantbruksstyrelsen gemensamt skola fastställa formulären för

de erforderliga uppgifternas insamlande samt meddela anvisningar för formulärens

ifyllande. Liknande bestämmelser gälla beträffande mejeristatistiken

(Sv. förf. saml. 358/1913) och fiskeristatistiken (Sv. förf. saml. 296/1912);

i sistnämnda fall skola de två ämbetsverken dessutom samråda med hushållningssällskapen

eller annan vederbörande ortskorporation. Utöver detta

författningsenliga samarbete mellan statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen

har samarbete ägt rum i alla andra viktigare frågor angående

ifrågavarande grenar av statistiken, och ett flertal gemensamma framställningar

hava av de två ämbetsverken ingivits till Kungl. Maj:t.

Rörande de grenar av den löpande statistiken över jordbruk och binäringar,

som hava avseende på mejerierna och fisket, lämnas i ett senare

sammanhang särskilda redogörelser.

Den årliga, egentliga jordbruksstatistiken grundar sig på uppgifter, avlämnade

av hushållningssällskapens härads- och sockenombud. Ifrågavarande

uppgifter hava varit av fyra olika slag: sålunda hava häradsombuden haft

att till hushållningssällskapen insända dels sista söckendagen av envar av

månaderna maj—september årsväxt- och skörderapporter, dels före mitten

av november månad varje år preliminär uppgift om årets skörd. Socken
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

ombuden åter hava haft till åliggande att årligen i februari månad avgiva

uppgifter om skörden, arbetspriser, m. m. föregående år.

Sedan hushållningssällskapens ombud till Kungl. Maj:t den 27 september

1927 ingivit framställning angående ändring i sättet för avgivande av

skörderapporter, är denna fråga nu överlämnad till lantbruksstyrelsen och

statistiska centralbyrån för gemensamt yttrande.

Med ledning av häradsombudens förenämnda uppgifter utger centralbyrån

för var och en av de nämnda sommarmånaderna ett Sammandrag av årsväxt-

och skörderapporter (4 sidor). Häradsombudens novemberuppgifter

åter ligga till grund för centralbyråns årliga berättelse: Årsväxten, preliminär

redogörelse (32 sidor). Sockenombudens uppgifter om skörden per

hektar samt arbetspriser ligga till grund för årsberättelsen om Jordbruk

och boskapsskötsel (59 sidor). Den definitiva beräkningen av skörden

grundas dessutom på vissa genom uppskattningar och korrektioner av äldre

uppgifter vunna siffror för arealen och åkerjordens samt ängens användning

ävensom utsädet per hektar.

För ovannämnda uppskattningar av åkerjordens användning m. m. under

olika år är den tills vidare för vart femte år planerade s. k. jordbruksräkningen

avsedd att giva de nödiga hållpunkterna. Jordbruksräkningen avser

jämväl att omfatta nödiga uppgifter om boskapsskötseln. Trots att

berättelsens titel bibehållits, innehåller nämligen — framhålla de sakkunniga -—

den ordinarie årspublikationen Jordbruk och boskapsskötsel numera inga

uppgifter om boskapsskötseln. Jordbruksräkningen avser på det hela taget

att ersätta de tidigare utförda s. k. lokalundersökningarna, vilka under

senaste period, 1913—1920, årligen avsågo en åttondedel av vart hushållningssällskaps

område.

För åren 1921 och 1922 hade riksdagen, i stället för anslag till fortsatta

lokalundersökningar, beviljat sammanlagt 140,000 kronor för en allmän

jordbruksräkning. Då en sådan emellertid icke omedelbart kunde komma

till stånd, hava dessa medel reserverats, och först 1927 års riksdag gav sitt

medgivande till att medlen i fråga fingo tagas i anspråk för sitt ändamål.

I samband med 1927 års deklarationer för allmän fastighetstaxering blevo

uppgifter inhämtade jämväl för jordbruksräkningen. Dessa uppgifter upptogo

bland annat fastighets areal fördelad å olika ägoslag, nyodlingar, gödselvård,

täckdikningsförhållanden, åkerjordens användning för olika växtslag

sommaren 1927, antalet fruktträd samt antalet husdjur med utförlig specificering.

Vissa av dessa uppgifter hava dock av naturliga skäl insamlats

endast för jordbruksfastigheter. Bearbetningen av jordbruksräkningen väntas

vara avslutad om cirka ett år. Ledningen av detta arbete handhaves

direkt av byråchefen med assistens av en förste amanuens. En extra personal

av 40 biträden är för närvarande anställd för detta arbete.

Utom byråchefens arbete, som väsentligen ägnats åt jordbruksstatistiken,

ehuruväl även övriga ärenden å andra byrån tagit avsevärda delar av hans

tid i anspråk, åtgingo året 1927/1928 för den löpande jordbruksstatistiken

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168. 39

följande arbetskrafter: aktuarie och t. f. aktuarie c:a 5 månader, förste

amanuens cirka 2 månader samt kvinnliga biträden cirka 30 månader. Dessutom

krävde den särskilda statistiken över centralkassorna för jordbrukskredit

Va månads arbete av en t. f. aktuarie och 2 månader av ett biträde.

De sakkunniga hava förklarat, att de icke funnit skäl göra någon erinran

beträffande den jordbruksstatistiska personalen eller arbetets organisation.

Härvid hava de tillika yttrat följande:

»På sätt ovan blivit antytt, ingå bland de uppgifter för jordbruksstatistiken,

som från hushållningssällskapens sockenombud inkomma till statistiska

centralbyrån, även uppgifter angående arbetspris (blankett 5). En på dessa

uppgifter grundad statistik rörande arbetspris för jordbruksarbetare publiceras

årligen i berättelsen rörande jordbruk och boskapsskötsel.

I detta sammanhang torde böra erinras, att de sakkunniga i sin den 15

mars 1928 avlåtna skrivelse rörande vissa inskränkningar i socialstyrelsens

statistik föreslagit, att det regelbundna insamlandet av primäruppgifter för

den av socialstyrelsen utgivna lantarbetarstatistiken måtte överflyttas från

kommunalstämmoordförandena till de häradsombud eller mot dem svarande

personer, vilka hava att insända primäruppgifter för jordbruksstatistiken.

Vid anmälan inför Kungl. Maj t den 9 november 1928 av de sakkunnigas

nyssnämnda skrivelse uttalade chefen för socialdepartementet, att han biträdde

de sakkunnigas förslag i berörda del. Genomförandet av förslaget

krävde emellertid viss författningsändring, varom chefen för jordbruksdepartementet

vid ett senare tillfälle komme att göra framställning.

Då den av socialstyrelsen utarbetade lönestatistiken på jordbrukets område

alltså hädanefter kommer att grundas på uppgifter, som insamlas genom

hushållningssällskapens ombud, synes det överflödigt och för övrigt knappast

lämpligt, att statistiska centralbyrån från sockenombuden insamlar, bearbetar

och publicerar särskilda uppgifter rörande arbetspriser för jordbruksarbetare.

De sakkunniga föreslå därför, att ifrågavarande uppgifter utgå ur jordbruksstatistiken.

»

Centralbyrån har ansett sig böra omförmäla, att det gemensamma yttrandet

av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen rörande skörderapporterna

är att emotse under den närmaste tiden. I yttrandet torde behandlas

frågan om förenkling av och ökad tillförlitlighet i insamlingsarbetet

för detta primärmaterials anskaffande. Verkets organisation och stat

skulle ej beröras av ifrågasatt omläggning, då arbetet å jordbruksstatistiska

avdelningen ej nämnvärt därav förändrades. De sakkunnigas förslag att ur

jordbruksstatistiken utesluta insamling och bearbetning av uppgifter om

arbetspriser för jordbruksarbetare lämnar centralbyrån utan erinran.

Uppgifterna till mejeristatistiken erhållas från mejerierna genom vederbörande

magistrat, stadsstyrelse eller landsfiskal. Blanketterna (en för andelsmejerier

och en för andra mejerier) innehålla uppgifter om den bevillningstaxerade

inkomsten m. m., specificerade uppgifter om invägd mjölk och

grädde, den oskummade mjölkens användning, erhållna produkter och olika

slags tillverkningar, varvid årskvantiteter och i allmänhet medelpriser angivas.

Vidare upptagas ganska specificerade uppgifter om drivkraft, gene
-

I>esparingö8a4tk

linniga

Statistiska

centralbyrån

Mej er inta fx

stiken.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Fiskeristati
stiken.

ratorer, arbetsmaskiner, personal, driftskostnader, använt bränsle m. in.

Uppgifterna i fråga användas även för industristatistiken men bearbetas av

centralbyrån så mycket som möjligt i anslutning till den egentliga jordbruksstatistiken,

d. v. s. först och främst såsom ett komplement till statistiken

över boskapsskötseln.

Arbetet med en årgång av mejeristatistiken beräknas vara: en förste

amanuens 4 månader, biträden 23 månader. Årsberättelsen är helt liten,

cirka 33 sidor.

Mot denna statistiks publicering eller personalförhållanden synes, enligt

de sakkunnigas uttalande, anmärkning icke böra göras.

Angående fiskeristatistikens innehåll och förändringarna i denna statistik

hava de sakkunniga anfört följande:

»Fiskeristatistiken blev vid sitt överförande till statistiska centralbyrån

(1014) sä ordnad, att primäruppgiiter enligt av centralbyrån och lantbruksstyrelsen

gemensamt utfärdade föreskrifter och upprättade formulär

skulle inhämtas genom fiskeriintendenterna, vilka i sin ordning skulle

erhålla desamma från särskilda ombud eller vidtalade personer. Ombuden

anställdes, efter vederbörande fiskeriintendents hörande, av hushållningssällskapen,

som för bestridande av kostnaderna häriör åtnjöto särskilda

statsbidrag, olika för olika hushållningssällskap. För Göteborgs

och Bohus län har havsfiskeriföreningen insamlat uppgifterna.

Formulärens antal var ej mindre än 24, därav 20 avsågo saltsjöfisket.

1923 års besparingskommitté upptog i sitt ovannämnda utlåtande den

10 december 1923, såvitt statistiska centralbyrån angick, utom rättsstatistiken

även fiskeristatistiken till behandling. Förslagen gingo i korthet ut

på att statistiken rörande sötvattenslisket skulle upphöra samt att statsbidraget

till hushållningssällskapen för insamlande av primäruppgifter

skulle inskränkas till endast de län, där saltsjöfisket med hänsyn till

fångstens värde är alldeles särskilt betydelsefullt, och vidare till endast

ett fåtal av de viktigare fiskslagen, ävensom att publiceringen skulle

helt upphöra.

Beträffande dessa förslag hava lantbruksstyrelsen och statistiska centralbyrån

avgivit gemensamt utlåtande den 22 december 1923.

Med år 1924 har härefter statsbidraget för insamlandet av primäruppgifter

till fiskerisfatistik beräknats blott för införskaffande av uppgifter

rörande saltsjöfisket, till följd varav endast ett fåtal uppgifter om sötvattenfisket

stått centralbyrån till buds för bearbetning. Vidare ha med

år 1925 vissa betydelsefulla förändringar införts å en del blanketter.

Fiskeristatistiken har härunder betydligt nedbringats i avseende på

publikationens omfattning. Berättelsen innehåller numera blott 37 sidor

mot 90 år 1919 och 148 år 1914. Även arbetet har nedbringats avsevärt.

Numera åtgår för en årgång endast 2 1/2 månader för aktuarie eller t. f.

aktuarie och 10 V månad för biträden, vilket är ungefär hälften av det

arbete, som, enligt uppgift av 1923 års besparingskommitté, åtgick före

ovannämnda inskränkande åtgärder (för aktuarie 4 månader, för biträden

21 månader). Då därjämte statsbidraget till primärmaterialets införskaffande

nedgått från 24 000 kronor (år 1923) till 13,000 kronor (år

1928), har alltså den revision i inskränkande riktning, fiskeristatistiken

genomgått, lett därtill, att statsverkets kostnader minskats till cirka

hälften.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kunrjl. May.ts proposition Nr 168.

_ Då tlct därjämte synts de sakkunniga framgå, att de inkomna statistiska

uppgilterna rörande fisket med åren blivit alltmera tillförlitliga

dels på grund av organisationens utveckling, dels på grund av iörbättrade

möjligheter till kontroll, hava de sakkunniga icke ansett sig böra

framlägga förslag till inskränkningar i insamlingen, bearbetningen eller

publiceringen av statistiken över fisket.»

Den 7 april 1922 fastställde Kungl. Maj:t formulär till den förteckning

över understödstagare, som det jämlikt nya faltigvårdslagen i allmänhet

åligger fattigvårdsstyrelse att föra, i vilken förteckning uppgifter skulle

in!öras om envar understödstagare, såsom namn, bostad, födelseår, kön.

civilstånd och antal barn, understödets varaktighet och beskaffenhet, orsaken

till understödsbehovet (såsom sjukdom, otillräcklig arbetsförmåga,

arbetslöshet, dryckenskap, lättja och liknöjdhet, talrik familj, försörjarens

död eller avvikande) samt värdet av under året erhållet understöd.

Primärmaterialet till fattigvårdsstatistiken utgöres från och med år 1923

av avskrifter av dessa förteckningar (med utelämnande av namn och särskilda

anteckningar).

Beträffande denna statistik hava de sakkunniga yttrat sig sålunda:

»Fattigvårdsstatistiken, som tidigare huvudsakligen varit att betrakta

som„ ea gren av den kommunala statistiken (ehuru bearbetad inom annan

byrå än denna), blev genom den år 1922 beslutade omorganisationen en

något mera socialt betonad redogörelse för fattigvården och understödstagarna

än tillförne. Samtidigt ökades berättelsen i omfång från ett 40- tal till ett 80-tal sidor.

På en årgång av fattigvårdsstatistiken åtgå---ungefär 91 arbets
månader,

av vilka 4 l/2 månad falla på aktuarie eller t. f. aktuarie och G

månader på en förste amanuens.

Fattigvårdsstatistiken har sålunda under senare år något utvidgats,

men då detta skett i samband med eu reform i synnerligen önskvärd liktning

— en reform, vars behövlighet på sin tid betonades av 1920 års statistiksakkunniga

— synes därav icke givas anledning till erinringar av

besparingssakkunniga.»

Sparbanksstatistiken är en årligen återkommande uppgift, som, enligt

vad de sakkunniga meddela, tar i anspråk en aktuaries arbete under sammanlagt

cirka 5 månader och biträdesarbete under 10 å 11 månader. Materialet

utgöres av sparbankernas redogörelser å särskilt fastställt formulär,

upptagande huvudräkning, vinst- och förlusträkning, balansräkning,

uppgifter om insättarnas antal och medel, deras behållning vid årets slut

(vart femte år med fördelning av insättarna i grupper efter behållningen

vid årets slut), inlånings- och utlåningsräntan m. m.

Börande sparbanksstatistiken framkommo 1920 års statistiksakkunniga

med vissa förslag till inskränkningar i publiceringen. I sitt remissvar

med anledning härav anmälde centralbyrån, att vissa inskränkningar i

den angivna riktningen skulle vidtagas redan i nästa årsberättelse samt

att det var centralbyråns avsikt att i samråd med särskilda sakkunniga

på sparbanksområdet undersöka möjligheten av ytterligare inskränknin
-

Fattigvård s

tatist i km.

Sparbanfc
statistiken.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Maj:ts ''proposition Nr 168.

Finans statistiken.

i>c3parings
''akkanniga.

gar. Berättelsen har också sedermera nedbringats med nära liäliten av

sitt föregående omfång.

Besparingssakkunniga hava icke funnit anledning till erinringar beträffande

sparbanksstatistiken.

Den ordinarie finansstatistiken utgöres av dels statistik över kommunernas

finanser, rörande vilken en fyraårsberättelse utgives, dels en kortfattad

översikt över skattetaxeringarna, som utgives årligen och ersätter

det förut av statskontoret utarbetade och publicerade generalsammandraget

över bevillningen. Dessutom publiceras en del av de finansstatistiska

uppgifterna i en särskild årsbok för Sveriges kommuner.

Vidkommande finansstatistiken hava besparingssakkunniga yttrat sig

rörande den nuvarande statistikens beskaffenhet ävensom framlagt förslag

om begränsning av densamma såvitt angår landskommunerna. De

sakkunniga anföra härom följande:

»Primärmaterialet till den kommunala finansstatistiken utgöres av synnerligen

omfattande och detaljerade uppgifter jämlikt av Kungl. Maj:t

den 9 november 1917 särskilt fastställda formulär rörande de av kyrkostämma,

kommunalstämma, stadsfullmäktige och landsting granskade räkenskaper.

Mot dessa formulär som sådana kunna väl anmärkningar av

större vikt knappast resas, men en statistiks tillförlitlighet och värde bestämmes

ju icke allenast av formulärens innehåll utan av vederbörandes

möjlighet att på ett tillfredsställande sätt lämna de begärda uppgifterna.

Granskningsarbetets effektivitet och kostnaderna för statistiken äro också

väsentligen beroende på detta förhållande. I motsats till vad i stort

sett gäller med avseende på övriga grenar av centralbyråns verksamhet

kan icke sägas, att den kommunala finansstatistiken för närvarande ger

anledning till odelad tillfredsställelse. Det torde vara allmänt känt, att

de svenska kommunernas bokföring ej endast saknar all enhetlighet men

även i det övervägande antalet fall lämnar mycket övrigt att önska i fråga

om planmässighet och överskådlighet. Förhållandena på detta område

äro sådana, att en genomgripande revision och omläggning av bokföringen

framträtt som en alltmera trängande reform till och med inom

rikets större kommuner. Såsom ett uttryck härför får man även betrakta

det av svenska stadsförbundet genom en särskild kommitté igångsatta

arbetet med uppgörande av förslag till omläggning av stadskommunernas

räkenskapsväsen m. m. På grund av nämnda brister, vilka särskilt

framträda i smärre stadskommuner och allra mest i vissa landskommuner,

torde uppgiftslämnandet till finansstatistiken under nuvarande förhållanden

förorsaka vederbörande uppgiftslämnare stort besvär och kommunal!

örvaltningarna större omgång samt, i en del fall, större kostnader

än vad eljest behövde vara händelsen. Samma förhållande föranleder

dessutom, att primäruppgifterna lida av ofullständigheter, felaktiga inplaceringar

å formulären av lämnade sifferuppgifter, andra misskrivningar

samt slutligen rena felaktigheter, som äro beroende på missförstånd

eller oklarhet i bokföringshandlingarna. Dessa bristers avhjälpande,

så långt det är möjligt, förorsakar det statistiska ämbetsverket

ett för en statistik av denna omfattning mycket omfattande granskningsarbete

och måste dessutom — utan att ledningen av statistiken har i sin

makt att göra något däråt — i åtskilliga fall befaras medföra kvarstående

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr J6S. 4i!

lelaktigheter. Besparingssakkunniga kunna i < • k o undertrycka den lan

ken, att man bär i viss mån gått iram eiter en linje, motsatt den, som

vid uppläggningen av modern statistik är den rationella, nämligen att

man planlagt statistiken eiter en synnerligen bred måttstock utan att avvakta

de för primärmaterialets tillförlitliga åstadkommande nödiga förutsättningarna,

d. v. s. i detta i all, innan bokföringsmaterialet bragts i sådant

skick, att primäruppgifterna blivit vare sig bekvämt tillgängliga

eller tillräckligt noggranna. Det torde knappast behöva tilläggas, att

vad nu anförts ingalunda innebär något klander mot ledningen av denna

statistik, vilken ledning tvärtom på ett erkiinnansvärt sätt handhaft arbetet

och sökt göra det bästa möjliga för svårigheternas övervinnande.

Det granskningsarbete av såväl formell som reell art, vartill ifrågavarande

primärmaterial för närvarande ger anledning, det system med

anmärkningsskrivelser. som är utbildat, och de kontrollmetoder, som tilllämpas,

hava i det stora hela icke givit anledning till erinran.

Besparingssakkunniga måste för sin del ifrågasätta, huruvida värdet

av den nuvarande officiella statistiken rörande kommunernas finanser

verkligen är så stort, att det uppväger de med denna statistik förenade

högst avsevärda kostnaderna. Ansträngningarna att här åvägabringa en

bättre ordning synas emellertid böra utgå från att denna statistik är av

största vikt och betydelse, och böra därför gå ut på åtgärder för dess

kvalitativa förbättrande och dess än starkare anpassning efter praktiska

behov samt minsta möjliga dröjsmål med publiceringen, allt detta med

rimlig hänsyn till önskvärdheten av kostnadernas nedbringande. I sådant

avseende ligger, såsom bär betonats, den största vikt uppå att det numera

för städernas vidkommande påbörjade arbetet med den kommunala bokföringens

reformering möjligast skyndsamt bringas till ett lyckligt slut

samt att motsvarande åtgärder vidtagas jämväl med avseende å köpingarna,

munieipalsamhällena samt framför allt landskommunerna.

Då dessa frågor emellertid, såsom förhållandena mellan stat och kommun

för närvarande äro i gällande lagar och författningar reglerade, icke

direkt faiia inom statsmakternas förvaltnings- och beslutandeområde,

framställer sig frågan, huruvida det kan vara skäl att fortsätta med statistiken

över kommunernas finanser på sätt denna för närvarande nedrives,

medan förhållandena i berörda avseende alltjämt äro så oordnade,

som nu är fallet. För landstingens och stadskommunernas samt

de köpingars vidkommande, som bilda egen kommun, hava besparingssakkunniga

efter övervägande trots betänkligheter likväl funnit mest tillrådligt,

att den kommunala finansstatistiken utan avbrott fortsattes enligt

hittillsvarande plan. Bristerna äro här, ehuru betydande, likväl i stort

sett mindre än för övriga kommuners vidkommande, och då det här

gäller ett vida mindre antal kommunala enheter, blir granskningsarbetet,

om också besvärligt och tidsödande, likväl härigenom begränsat. Under

diskussionerna i ämnet med representanter för svenska landstingsförbundet

och svenska stadsförbundet har dessutom framgått, att dessa representativa

sammanslutningar själva sätta stort värde på den kommunala

finansstatistikens nuvarande detaljrikedom, en mening, som torde delas

av respektive kommunalförvaltningar och av andra för hithörande förhållanden

intresserade såväl inom som utom statsförvaltningen. Vad åter

landskommunerna beträffar se sig besparingssakkunniga på grund av förhållandena

föranledda att ifrågasätta en sådan begränsning av uppgiftslämnandet

och därmed av arbetet på den kommunala finansstatistikens

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj ris proposition Nr 168.

färdigställande, att detta uppgiftslämnande inskränkes till de individualappgiiter

för de särskilda landskommunerna, som enligt nu gällande anordning

publiceras i Årsbok för Sveriges kommuner. På sätt av denna

årsbok framgår avse dessa individualuppgifter allenast taxeringsvärdet

å bevillningspliktig fast egendom, till bevillning taxerad inkomst, inkomst

varå kommunalutskylder utdebiterats, kommunalskatt per ICO kronor inkomst,

utdebitering av progressivskattens kommunandel samt kommunens

tillgångar och skulder med specifikation av tillgångarna respektive

skulderna å dels den borgerliga och dels den kyrkliga kommunen. Med

avseende å municipalsamhällen och köpingar, som icke bilda egen kom

mun, synes motsvarande förenkling, på sätt den nämnda årsboken utvisar,

böra vidtagas. Enligt vad besparingssakkunniga inhämtat är också

intresset inom svenska landskommunernas lörbund och följaktligen med

sannolikhet bland landskommunerna i allmänhet huvudsakligen inriktat

just på den berörda årsboken, som inom dessa kretsar anses innehålla de

uppgifter för de särskilda kommunerna, av vilka man här har den största

nyttan. Något nämnvärt intresse åter för den kommunala finansstatistiken

i övrigt synes icke på detta håll föreligga, och då i allt fall uppfattningen

hos de närmast intresserade måste anses väga tyngre än här och

var förekommande önskemål på andra håll, ligger även i denna omständighet

ett starkt motiv lör den beskärning, som besparingssakkunniga,

som här framgått, av företrädesvis andra skäl anse vara av förhållandena

påkallad.

Nu kan gentemot vad här föreslås den invändningen göras, att den kommunala

finansstatistikens enhetlighet härigenom går förlorad och att

man i fråga om landskommunerna (inklusive municipalsamhällena och

de köpingar, som icke bilda egen kommun) skulle övergiva en redan under

en följd av år praktiserad plan samt avbryta en hitintills obruten, åtminstone

efter 1917 kontinuerlig serie av årsuppgifter. Denna invändning

måste man likväl vara beredd att möta vid alla förslag rörande

begränsningar av viss statistik, vilka gå ut på inskränkningar i densamma

sådan den hitintills varit, och anmärkningen synes kunna väga

tungt blott lör den som på strävanden efter koncentration och rationalisering

inom statistiken företrädesvis anlägger formalistiska synpunkter.

Ser man åter på sakens reala sida, lärer knappast kunna påstås, att fortsättandet

av uppgiftssamlandet från landskommunerna i nu pågående

omfattning lämnar ett resultat, som motsvarar detta arbete samt det

därpå följande granskningsarbetet och arbetet med uppgifternas bearbetning,

och ej heller, att det slutliga värdet av siffermaterialet väl motsvarar

de nuvarande kostnaderna. Med besparingssakkunnigas nu angivna

mening låter sig emellertid väl förena att en gång i framtiden,

när även landskommunernas bokföringsväsen bragts i bättre skick och

när även hos dessa starkare intresse framträder för de sammanställningar

och tablåer, som den kommunala finansstatistiken innehåller, ånyo

överväga frågan om statistikens utbyggnad till större detaljrikedom jäm

val för detta slag av kommuner. I närvarande stund låter sig emellertid

icke överblicka, när detta kan bliva händelsen; sannolikheten ta7ar för att

ganska många år komina att förflyta, innan så blir fallet. Att under

denna tid med stora kostnader uppehålla en fortlöpande ytterst detaljerad,

tyngande, säkerligen med många fel behäftad och dyrbar statistik

allenast för tillfredsställelsen av att iakttaga en skenbar kontinuitet synes

icke stå i god överensstämmelse med vad reformeringsarbetet inom den

moderna statistiken kräver och ej heller med sunda hesparingssynpunkter.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kuno''. Maj:ts proposition Nr JO*.

Ur rent formel] synpunkt skulle åtgärden allenast erfordra ett Kungl.

Maj:ts beslut, enligt vilket landskommunerna (jämte municipalsamhällena

och de köpingar, som icke bilda egen kommun) tills vidare undantoges

lian skyldigheten att lämna uppgilter enligt nu gällande lormulär samt

ålades att lämna sådana enligt en i överensstämmelse med vad ovan sagts

högst väsentligt förkortad irågeblankett, och skulle detta för den publikation,

vari den kommunala iinansstatistikens resultat nedläggas, innebara

en mycket lätt genomiörd förenkling och koncentration. Åt! en

avsevärd kostnadsbesparing genom åtgärden skulle vinnas, ligger i öppen

dag, och besparingssakkunniga, som likväl icke tillmätt denna omständighet

utslagsgivande betydelse, måste givetvis betrakta även denna effekt

av förslaget såsom en bestämd vinst.»

Statistiska centralbyrån har i avseende ä besparingssakkunnigas granskning

av centralbyråns arbetsuppgifter funnit uppmärksamhet främst påkallas

av de sakkunnigas yttrande och principförslag i fråga om statistiska

centralbyråns finansstatistiska arbete. Då här ifrågasattes en kraf

tig beskärning av verkets hittillsvarande arbetsuppgift och denna begränsning

vore den enda av de sakkunniga föreslagna förändring av verksamhetens

omfattning, som ur statistisk synpunkt vore av genomgripande

natur, ansåge sig centralbyrån böra mer ingående yttra sig om denna gren

av statistiken.

Uti särskilt yttrande, som åtföljer ämbetsverkets utlåtande, av chefen

för den finansstatistiska byrån, lämnas en utförlig komplettering till de

sakkunnigas historik i denna del av ärendet. Ämbetsverket, som hänvisar

till däri förekommande sakupplysningar, har i ämnet framfört nedan

angivna synpunkter:

»Utslagsgivande kraft måste givetvis tillerkännas det värde statsmakterna,

såsom vårdare av allmänintresset överhuvudtaget, tillskriva utarbetandet

av en fortlöpande finansstatistik. Underkännes detta värde, kan

det statistiska ämbetsverket icke rimligen begära arbetets fullföljande ur

en så fackmässigt begränsad synpunkt som den, att en lång serie eljest

bleve i sin kontinuitet avbruten. Nu är särskilt om finansstatistiken att

bemärka, hurusom såväl dess tillkomst som dess växlande omfattning och

inriktning i hög grad bestämts av statsmakternas direkta initiativ, i mindre

grad än andra statistikens grenar av utvecklingen och intentionerna

inoni det verk, som haft dess utarbetande sig anförtrott. Betecknande är

härvid finansstatistikens tillkomst, år 1878, på begäran av riksdagen.

Otvivelaktigt har uppskattningen av finansstatistikens värde varit växlande

inom de officiella instanserna under tidens lopp. Bedan den av de

sakkunniga meddelade historiken belyser detta tillfyllest. Då den första

byråchefstjänsten i ämbetsverket, vid 1912 års riksdag, tilldelades det finansstatistiska

arbetsområdet, var uppskattningen av denna statistikgren,

relativt till andra grenar, påtagligen eu annan än då nu 1926 års besparingssakkunniga

föreslå denna tjänst före andra till indragning och i sitt

yttrande insätta befolkningsstatistiken på första rangplatsen. Statistiska

centralbyrån tillåter sig framhålla möjligheten av att i en framtid, som

kanske är nära liggande, en annan konjunktur i denna uppfattning kan

inträda, och sannolikheten att då, av andra än dem som tillhöra ett sta
-

Statistiska

centralbyrån

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

tistiskt ämbetsverk, kommer alt beklagas den lucka på åtskilliga år i

finansstatistiken, som ett bifall till de sakkunnigas förslag medför.

Då 1926 års besparingssakkunniga förordat finansstatistikens beskärning,

synas deras avgörande argument vara dels att den allmänna finansstatistik,

som avsetts, icke kommit till stånd, dels att den kommunalfinansiella

del därav, som utgjort verksamhetens huvudföremål, är för bristfällig

för att, i vart fall i nuvarande omfattning och med nuvarande kost

nåd, fullföljas. De hava i den förra delen stannat vid ett konstaterande.

Däremot hava de icke upptagit den fråga, som bör ställas och besvaras,

innan ett definitivt avgörande träffas i denna angelägenhet. Det är spörsmålet:

bör det uppställda programmet att inom statistiska centralbyrån

åstadkomma en allmän finansstatistik nu övergivas, därför att det icke

hittills — eller blott sporadiskt och temporärt — kommit till utförande?

Statistiska centralbyrån besvarar för sin del denna fråga med nej och

tillägger, att nu närmar sig raskt den tidpunkt, då detta vidgade program

bör bringas i verkställighet. De sakkunniga hava meddelat en redogörelse,

hur det gått med olika delar av det en gång skisserade programmet.

Det lär knappast av denna redogörelse kunna klart framgå, i vilken

grad det faktiska utvecklingsförloppet bestämts av omständigheter, över

vilka ämbetsverket icke kunnat råda. I det av finansstatistikens ledare

avgivna särskilda yttrandet lämnas härutinnan eu rad upplysningar, ägnade

att närmare belysa vad som förefallit. Ämbetsverket vill kraftigt

understryka, att den angelägnaste uppgiften inom denna dess avdelning

under de senare åren varit att avarbeta den balans inom den kommunala

finansstatistiken, som förelegat och ofta påtalats. Centralbyrån har haft

anledning därvid anse sig motsvara statsmakternas intentioner och berättigade

anspråk, vilket näppeligen varit fallet om den inriktat befintliga

arbetskrafter på andra, visserligen högst önskvärda arbetsuppgifter. Att

ämbetsverket icke under den period, som är i fråga, begärt personalförstärkning

i sådant syfte, torde man med kännedom om den allmänna besparingspolitiken

få beteckna som ett riktigt förhandsbedömande av läget.

Under nu löpande budgetår beräknas den mest trängande delen av programmet

— balansens avarbetande — vara genomförd. Först därmed

öppnar sig en naturlig möjlighet att gå ett stycke vidare i fråga om den

allmänna finansstatistikens utveckling. Det synes anmärkningsvärt och

beklagligt, att denna möjlighet skulle — såsom de sakkunnigas förslag är

lagt — avklippas just vid den tidpunkt, då den inträder.

Statistiska centralbyrån vill för sin del i stället förorda, att frågan om

en allmän finansstatistiks utarbetande i en snar framtid upptages till behandling

och skulle finna lämpligt, om ett uppdrag att inkomma med

plan för eu dylik gives ämbetsverket i samband med den nu ifrågasatta

omorganisationens genomförande. Denna fråga, som berör endast en av

ämbetsverkets avdelningar, bör i och för sig icke utgöra hinder för organisationsfrågans

avgörande i nuvarande skick, vilket synes i högsta grad

påkallat, då ämbetsverket sedan åtskilliga år befinner sig i ett vakansoch

ovisshetstillstånd, som för verksamhetens behöriga fortgång och önskvärda

utveckling är kännbart hinderligt.

Under övervägande vid utarbetande av plan för en allmän finansstatistik

synes böra komma, utom de offentliga hushållens finanser, huruvida, med

rimligare kostnader än föregående experiment medfört, bearbetning av

taxeringslängdernas inkomstuppgifter kan ske årligen eller med kortare

intervaller än folkräkningsåren — i detta hänseende står nu vårt land

s. 47 Kontrollera mot PDF

K un yl. Maj:ts proposition Nr las. 47

t.lllbuku för sävul Finland som Danmark, som båda företaga årlig

röstning av detta material. Fn sak, som lörtjiinar prövning, är ock

om ej den nu starkt lorsummade aktiebolagsstatistiken bör beredas något

ä r°,Utrymr 1 SVensk,offlclell statistik. Däremot torde de kommunal

tekniska verken, som tidigare inrymts i programmet, snarast höra hemma

1 specialundersökningar, för vilka de viil utrustade kommunala sammanslutningarna

synas bättre lampade än statistiska centralbyrån.

Under narmast kommande budgetår borde vidare centralbyrån hava att,

inriLnlm. arl)etskl''atJ frJgjprts genom balansens slutliga bortarbetande,

lkta denna pa att fylla sadana luckor i våra finansstatistiska samman.

tallnmgar, som utan extra personaliörstärkning kunna angripas.

Men de sakkunnigas förslag innebär ej blott ett skrinläggande av den

skllS 11 ■ ^V?n, av. den kommunala finansstatistiken

skuile återstå blott eu stympad del. Att fullfölja den nuvarande statistiken

tor stader och landsting men hegransa den för landskommunerna till

de uppgilter, som mllyta i den kommunala årsboken, innebär ju, att man

avstar från att soka vinna kännedom om den kommunala hushållningen i

dess helhet. Darmed ar och vägen spärrad till varje sammanställning

over oc i analys av hela den offentliga hushållningen. Hädanefter skulle

oxempelvis en någon tablå kunna givas över den totala skattebelastningen

och dess fordelnmg pa olika skatteformer, sådan som nu meddelas årligen

1 btalistisk årsbok En heller skulle uppgifter kunna erhållas i officiell

statistik over den kommunala upplåningen. Visserligen komma i årsboken

att inflyta siffror over kommunernas tillgångar och skulder. Men

de slutsatser som kunde dragas ur skuldsidans förändringar bleve helt

visst, da centralbyrån utan möjlighet till kontroll finge åtnöja sig med atr

infora erhallna uppgifter ogranskade, av en lägre tillförlitlighet än nu då

granskning av inkomster och utgifter jämsides med balansen ger många

mojng mter till kontroll. Bristfälligheten i sådana summariska och okontrollerbara

uppgifter ar i varje fall så mycket större, att det synes föga

konsekvent att bibehålla dem, med uteslutande av det tillförlitligare

granskmngsbara materialet just på grund av dess bristfälliga beskaffen
Sjalva

materialets bristfällighet torde väl få anses vara de sakkunnigas

huvudmotiv att föreslå nedläggandet av finansstatistiken för landskommunernas

vidkommande. Centralbyrån vågar nämligen förmena att

därest en i det väsentliga rättvisande bild av den kommunala finanshushallningen

kan utvinnas ur det bearbetade materialet, ett så betvdande

intresse hos statsmakterna är förknippat med denna kännedom, att ett

numera, malianda svalare intresse hos de uppgiftslämnande kommunerna

snalva icke skulle anses vara tillräckligt skäl för statistikens avbrytande

Centralbyrån har på sin finansstatistiska byrå rikliga tillfällen att övertyga

sig om förekomsten av brister i primärmaterialet. Men den har ock

en stadgad erfarenhet om att dessa bristfälligheter undan för undan bortarbetas.

Och den vagar uttala den meningen, att en av de i denna utveckling

medverkande faktorerna varit den nya kommunala finansstati

stiken. Avlagsnas denna, torde därmed ock uppskjutas den tidpunkt, då

enligt de sakkunnigas anrydan den kommunala bokföringen kan erbiuda

ett verkhgt gott material för statistiken och denna förtjäna att återupptagas.

. Det ar för övrigt icke blott inom den kommunala finansstatistiken

utan jamval inom andra grenar av det statistiska arbetet, man till en hörnan

haft att bearoeta ett mycket bristfälligt material och fått göra den

erfarenheten, att dess kvalitet med åren undan för undan förbättrats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4S Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Vad angår jämförelsen mellan städer och landsting å ena, landskommuner

å andra sidan, kan centralbyrån icke vitsorda någon sådan kvalitetsskillnad

i primärmaterialet, att enbart denna kan motivera kommungruppernas

olika behandling på sätt de sakkunniga förordat. Vad som

därvid torde b a vägt tyngst är den långt större kvantitativa omfattning

granskningsarbetet lör de många landskommunerna naturligen måste erhålla.

Centralbyrån har ock att fästa uppmärksamheten på vissa tekniska

svårigheter, som torde uppkomma vid ett arbete efter sakkunnigas

riktlinjer. Den kommunala finansstatistiken omsluter nu flera arter av

kommunala hushållningar, borgerliga och kyrkliga kommuner, prästlönekassor,

gemensamma räkenskaper. Hur med dessa till sin omfattning växlande

kommunalhushållningars statistiska redovisning skall förfaras vid

en sönderbrytning av finansstatistiken, som behandlar stadskommunerna

efter Svarande metod men lämnar centralbyrån utan varje kännedom om

landskommunernas inkomster och utgifter, har icke i de sakkunnigas yttrande

antytts, och centralbyrån kan icke, utan mer ingående prövning än

vid avgivandet av detta remissvar kan åstadkommas, angiva, hur dessa

svårigheter skola på lämpligt sätt övervinnas. Det är möjligt, att man

även för städernas vidkommande får avstå från fullständig redovisning

för annat än den borgerliga kommunalhushållningen.

Centralbyrån får i avseende å denna statistikgren som sin uppfattning

uttala, att dess vidmakthållande i nuvarande omfattning, trots kostnaderna,

bättre motsvarar statsnyttan än, trots de lägre kostnaderna, dess

bedrivande i av sakkunniga förordat stympat skick. I händelse denna

ämbetsverkets mening skulle biträdas, får centralbyrån emellertid framhålla,

att åtgärder äro påkallade och böra kunna träffas för att, då nu

balansperioden närmar sig slutet, resultaten av bearbetningen varda ej

blott så snabbt som möjligt tillgängliga — det sker redan nu genom Statistisk

årsbok — utan tillgängliga med någon kommenterande text. Det

senast tillämpade systemet att sammanspara fyra års resultat för publikation

bär vidtagits i besparingssyfte men är i hög grad ägnat att förringa

värdet av det arbete som finansstatistiken utför. Anordningar för tidigare

publicitet äro obetingat nödvändiga, om nedlagda bearbetningskostnader

skola motsvara sitt syfte. Då centralbyrån efter nedläggandet av

Statistisk Tidskrift ej har tillgång, såsom andra statistikutgivande verk

här och i utlandet, till någon egen periodisk publikation, får. centralbyrån,

intill dess detta önskemål kan varda realiserat, tänka sig andra

utvägar, såsom att genom samarbete med de tre kommunala organisationerna,

som alla äga egna tidskrifter, göra resultaten av varje års arbete

tillgängligt för den intresserade allmänheten.

Skulle åter de sakkunnigas uppfattning vinna statsmakternas anslutning,

har ämbetsverket givetvis att söka på lämpligaste sätt verkställa

dessa intentioner. Därvid får centralbyrån, som uppmärksammat, att de

sakkunniga för nästa budgetår icke tagit hänsyn till de personalindrag

ningar, deras förslag till inskränkning kan föranleda, och uttryckligen uttalat,

att den avsedda förändringen icke gärna torde böra ifrågakomma

redan från och med 1 juli 1929, närmast uppehålla sig vid frågan om tidpunkten

för förändringen.

För närvarande pågår bearbetningen av årgången 1926 för landskommunerna,

årgången 1927 för städer och landsting samt landskommuner.

Primärmaterialet är inkommet för år 1927 jämväl i fråga om landskom

munerna. Blanketter för år 1928 skola efter gällande praxis utsändas i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj-.ts proposition Nr 108.

4!)

mars eller april, senast maj. Det synes centralbyrån uppenbart, att utsändande

till landskommunerna av dessa blanketter ej bör ske, därest

någon bearbetning av denna årgång icke skall företagas. I händelse

statsmakternas beslut ej vid angivna tidpunkt kan vara till ämbetsverket

expedierat, avvaktar centralbyrån föreskrift hur i saken skall förfaras

och förordar för sin del uppskov med blanketternas tryckning och utsändning,

intill dess definitivt beslut kan vara ämbetsverket tillhanda.

I övrigt begränsar sig frågan till den, huruvida landskommunernas räkenskaper

skola bearbetas även för år 1927. Centralbyrån förutsätter

nämligen, att det pågående årgångsarbetet bringas till avslutning. Vid

löpande budgetårs utgång beräknas de nu i arbete varande årgångarna

1926 och 1927 (städer och landsting) vara avslutade. Vid denna tidpunkt

kan otvivelaktigt nuvarande anordning avklippas. Vad som talar däremot

är intresset att, sedan uppgiftslämnarna nu utfört sitt arbet , inom

verket färdigställes eu fullständig kommunal finansstatistik ävei för år

1927. För en snabb avveckling talar åter den möjlighet, som därvid yppas,

att med bibehållen men ej längre för finansstatistiken erforderlig

biträdespersonal påskynda avarbetande av balansen å befolkningsstatistiken.

Sett med hänsyn till hela arbetet inom centralbyrån, och då kommunalstatistikens

fullständighet ändå skulle brytas med år 1928, förefalla

större fördelar vara förenade med det tidigare avbrottet.

1 fråga om förberedelser för den eventuella nya ordningen synes för

närvarande intet annat behöva förekomma än att centralbyrån tar under

ytterligare övervägande, huru respektive huruvida de tekniska svårigheter,

som i det föregående omförmälts, kunna övervinnas och, därest så finnes

påkallat, därom inberättar.»

Styrelsen för svenska landskommunernas förbund, som på sätt förut

nämnts, beretts tillfälle att inkomma med yttrande i vad förevarande

ärende angår frågan om den kommunala finansstatistikens omfattning,

har i sin skrivelse den 2 februari 1929 —• efter erinran om huvudpunkterna

i besparingssakunnigas yttrande beträffande finansstatistiken — anfört

följande:

»Otvivelaktigt skulle en åtgärd av ifrågavarande art, varigenom den

enskilde kommunalmannen skulle befrias från en direkt arbetsuppgift,

av många hälsas med tillfredsställelse. Men som det kommunala arbetet

lika litet som andra samhällsuppgifter får bestämmas av hänsyn till deras

bekvämlighet, som hava att utföra uppdraget, torde arbetet med den kommunala

linansstatistiken få bedömas från andra synpunkter än rent privata

sådana, som avse lindring i en om ock tryckande arbetsbörda. När

det därför gäller att bedöma kommunernas ställning till frågan om den

kommunala linansstatistikens vara eller icke vara, torde det vara nödvändigt

att bortse från de skäl, som ur bekväm!ighetssynpunkt skulle kunna

åberopas. Kan det anses, att statistiken är för det allmänna av betydelse,

så underkasta nog kommunernas företroendemän sig det arbete, som är

förenat med lämnandet av primäruppgifterna.

Beträffande betydelsen av själva finansstatistiken delar styrelsen icke

de sakkunnigas mening, att den bör indragas. Från statens synpunkt

torde det få anses angeläget, att, med ledning av ett statistiskt underlag,

kunna bedöma såväl kostnaderna för de olika ändamål, kommunerna hava

att tillgodose på grund av statsmakternas beslut eller på grund av egna

initiativ, som andra förhållanden inom den kommunala verksamheten.

Bihanq till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 137 häfl. (Xr 108.)

Landskommunernas

förbund.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 16b.

Och från kommunal synpunkt äro de statistiska uppgifterna av intresse

dels för bedömande av utvecklingen inom den egna kommunen, dels ock

vid jämförelsen mellan olika kommuners förvaltning. För att detta skall

kunna ske, är det emellertid nödvändigt, att publicering av det material,

det här gäller, sker för varje kommun för sig med i huvudsak den specifikation,

som nu lämnas i sammandrag länsvis och för hela riket. När

därför de sakkunniga göra gällande, att största intresset inom svenska

landskommunernas förbund, och sannolikt inom landskommunerna i allmänhet,

huvudsakligen är inriktat på Årsbok för Sveriges kommuner, får

detta icke betraktas som uttryck för den meningen, att i denna årsbok publicerat

material är vad som kan vara erforderligt i fråga om den kommunala

finansstatistiken. Först genom att få flertalet av de i publikationen

''Kommunernas finanser’ för riket offentliggjorda siffror kommunvis

återgivna, kommer denna statistik till sin rätt för landskommunernas

förbunds och för kommunernas behov. Statistiken har också tidigare

utgivits med individualuppgifter för samtliga kommuner, och då primärmaterialet

i alla fall måste insamlas och bearbetas i samma omfattning

för att få fram rikssiffrorna, skulle kostnaderna komma att inskränka

sig till de egentliga tryckningskostnaderna.

De sakkunniga hava som skäl för sitt förslag om statistikens begränsning

även anfört det otillfredsställande tillstånd, vari landskommunernas

bokföring för närvarande befinner sig, och förmena, att statsmakterna

en gång i framtiden, när landskommunernas bokföring bragts i bättre

skick, ånyo kunna överväga frågan om statistikens utbyggande till större

detaljrikedom jämväl för detta slag av kommuner. Utan att ingå på bedömande

av det ur statistisk synpunkt betänkliga i den bristande kontinuitet,

som därigenom uppstode, kan styrelsen icke förbigå de sakkunnigas

resonemang utan att betona, vilken fara för den kommunala bokföringen

ett upphävande av uppgiftsskyldigheten för den kommunala finansstatistiken

skulle innebära. För närvarande utgör det formulär, enligt

vilket kommunerna skola lämna uppgift till finansstatistiken, den enda

ledning för enhetlig uppställning av kommunernas räkenskaper, som gives.

Föreliggande uppgiftsplikt är för många kassaförvaltare den enda

anledningen att uppdela de kommunala inkomsterna och utgifterna på

olika ändamål. Bortfaller denna anledning, är det fara värt, att en dylik

uppdelning på många håll skulle komma att utebliva. Den enhetlighet i

den kommunala bokföringen, som utgör en förutsättning för en tillförlitlig

kommunal finansstatistik och som även ur andra synpunkter är

synnerligen önskvärd, skulle därigenom bliva avsevärt svårare att genomföra.

Beträffande den kommunala bokföringens nuvarande tillstånd anser

sig styrelsen böra framhålla, att landskommunernas förbund ägnar detta

spörsmål sitt särskilda intresse. Genom landskommunernas förbunds

upplysningsverksamhet och genom att tillhandahålla bokföringsböcker,

som i uppställning ansluta sig till det statistiska formuläret, har en avsevärd

förbättring under de senaste åren inträtt.

Under för handen varande omständigheter kan styrelsen därför icke

tillråda, att statistiken över landskommunernas finanser inskränkes på

sätt de sakkunniga ifrågasatt. Då emellertid ett stort behov gör sig gällande,

att denna statistik uppställes och publiceras på ett för bedömande

av de olika kommunernas ekonomiska liv mera överskådligt sätt, vore

det önskvärt, att Kungl. Maj:t toge under övervägande ett tillmötesgående

av ett sådant önskemål.»

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts proposition Nr WH. 51

Besparingssakkunniga hava vidare, vad angår finansstatistiken, yttrat

sig angående beliovet av personal för denna gren av den officiella statistiken.

Do sakkunnigas utlåtande innehåller i denna del följande:

»Vad åter personalen angår år det ganska uppenbart, att tredje byrån

har en onödigt stort tilltagen organisation även lör sina nuvarande uppgilter.

ijn byråchef, eu förste aktuarie och eu aktuarie kunna icke sedan

förefintlig balans numera avarbetats, vara erforderliga för utarbetande

av den kommunala linansstatistiken samt den kommunala årsboken.

iJet kan knappast råda något tvivel om att åtminstone eu av dessa tjänster

ar överflödig. Närmast till hands liggande kunde det måhända under sådana

förhållanden synas vara att indraga förste aktuariebefattningen,

7.?:11^eno.111 koniinuiialsttitistikeii skulle kommu att i avseende på ordinarie

tjänstemän bli jämställd med befolkningsstatistiken och jordbruksstatisti1

T'' i, jSkä1’,SOm de sakkunni&a anfört för byråchefsbefattningarnas bibehållande,

tala också för denna lösning. Emellertid är det självklart, att

dessa skal icke kunna motivera inrättandet eller bibehållandet av liera

byrachefsbefattningar än som betingas av arbetets art och omfattning.

Ue sakkunniga hava redan anslutit sig till en uppfattning av befolknmgsstatishliens

vikt och betydelse, som har till konsekvens, att ledaren

±?.r11b. olkniaffsstatistlken måste vara av byråchefs lönegrad och tjänsteställning

Beträffande jordbruksstatistiken hava de sakkunniga varit

mera tveksamma, men hava dock ansett en byråchefsbefattning här kunna

motiveras under förutsättning att statistiken över fisket, mejerierna, kassorna

för jordbrukskredit, fattigvården och barnavården tillika med den

egentliga jordbruksstatistiken samlas till en avdelning. I jämförelse med

de uppgifter och det ansvar, som alltså ansetts kunna motivera de övriga

tva byrachefsbelattnmgarna, förefaller det, som om kommunalstatistiken

s.ku!le,e5,}’Juda ett allt för ringa arbetsfält för en tredje byråchef. Att så

ar förhållandet blir också klart, när man tager i betraktande de omständigheter

och skal som anförts för en byråchefsbefattning på finansstatistiKen

vid de tillfallen då statistiska centralbyråns organisation varit uppe

t1,!, . handling av Kungl. Maj:t och riksdagen. Då denna byråchefsbefattning

inrattades år 1912, var förutsättningen härför, att finansstatistiken

skulle omfatta icke blott kommunernas utan även statens finanser

ävensom en sammanställning av båda. Vidare tänkte man sig en statistik

°,v" kommunaltekniska företag samt en årlig inkomst- och förmögenhetsstatistik,

och dessutom pekades på att finansstatistiska bvrån skulle stå

till chefens för finansdepartementet förfogande för särskilda utredningar.

Av allt detta, som skulle läggas till kommunalstatistiken, har blivit så

gott som intet Statens finanser behandlas endast i statistisk årsbok, och

denna uppgift har icke tilldelats finansstatistiska byrån. En statistik

over kommunaltekniska företag har aldrig kommit till stånd. Den årliga

inkomst- och förmögenhetsstatistiken har indragits, och utarbetandet av

densamma för de tva år, då sådan förekommit, har heller icke fallit under

fmansstahstiska byråns handläggning. Upptagandet av dylik statistik

i folkrakningarna hör icke heller till byråns domvärjo. Och vad slutligen

finansdepartementets behov av statistiska utredningar beträffar, tillgodoses

detta behov numera av en särskild statistiker (förste aktuarie) inom

departementet. Skulle särskilda statistiska utredningar av större omfattning

i framtiden av departementet påkrävas, torde den saken kunna ordnas

genom förordnande därtill av särskild person, utan att därför en byrå
-

Bftsparings
sakkunniga.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

chef i statistiska centralbyrån behöver stå så att säga i disponibilitet. Så

gott som alla de arbetsuppgifter utom kommunalstatistiken, som från början

avsågos motivera en särskild byråchef för statistiska centralbyråns

finansstatistiska avdelning, hava sålunda genom utvecklingen kommit att

antingen förläggas å andra håll eller ock alls icke kommit till stånd.»

I anslutning härtill hava de sakkunniga yttrat: Det syntes alltså vara

uppenbart, att även om den kommunala finansstatistiken bibehölles i hela

sin nuvarande omfattning och detaljrikedom, en särskild byråchefsbefattning

icke erfordrades för densamma. Under sådana förhållanden syntes

alltså den rationellaste lösningen vara, att byråchefsbefattningen på

tredje byrån indroges. All sannolikhet talade för att den återstående personalen,

möjligen med någon tidvis förstärkning med extra arbetskraft

(amanuens), vore tillräcklig för arbetets behöriga fortgång efter de numera

väl utstakade linjer, som för detta arbete uppdragits.

Skulle åter — fortsätta de sakkunniga — den mot kommunalstatistiken

riktade kritiken föranleda mera betydande sammandrag av materialet för

landskommunerna och avsevärdare inskränkningar i bearbetning och publicering,

syntes ytterligare reduktion av den för finansstatistiska avdelningen

avsedda personalen kunna vidtagas. Medan salunda det noimala

personalbehovet vid finansstatistiken med dess nuvarande omfattning beräknades

uppgå till — utom förste aktuarien — en aktuarie, 1/3 förste

amanuens samt omkring 9 biträden (inberäknat kansliskrivaren), skulle

genomförandet av de sakkunnigas förslag rörande inskränkningar i den

kommunala finansstatistiken, såvitt nu kunde bedömas, medföra, att personalen

kunde begränsas till tre å fyra tjänstemän, utom ledaren. Då det

emellertid icke gärna syntes böra ifrågakomma att åvägabringa den avsedda

förändringen redan från och med den 1 juli 1929, hade de

sakkunniga vid framläggande av förslag till stat för centralbyrån

för budgetåret 1929/1930 funnit sig icke böra taga hänsyn till de

personalindragningar, som i förevarande sammanhang kunde bliva möjliga.

Besparings- Den granskning, som de sakkunniga sålunda ägnat de olika av statissakkunnigas

tigka centralbyrån omhänderhavda grenarna av den officiella statistiken

Organisation och personalbehovet för bearbetandet av det statistiska materialet, har

och personal- föranlett de sakkunniga att i avseende å centralbyråns organisation och

personal framlägga de i det följande omförmälda förslagen.

Avdelningar Till en början upptaga de sakkunniga till närmare behandling spörsocA

avdel- målet om tjänsteställningen för cheferna för byråerna eller avdelninmngschefer.

Qck den ,järmed sammanhängande frågan om byråindelningen inom

centralbyrån.

De sakkunniga hava därvid först erinrat, att de kommit till den uppfattningen,

att tillräckliga skäl icke förelåge för den av aktuarierna förordade

åtgärden att sänka samtliga byråchefsbefattningarna till förste

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168. 53

aktuariebefattningar i lönegraden B 2G. Att detta icke borde ske i fråga

om den byråchel, som hade den närmaste ledningen av och ansvaret för

befolknmgsstatistiken, syntes vara alldeles uppenbart. Ehuru de sakkunniga

icke velat härutinnan framlägga ett formligt förslag, ansåge de,

att denna chefsplats tvärtom borde omgärdas med sådana kompetensvillkor,

att garantier iörelåge att för befattningen vinna en statistiker av

framstående vetenskaplig läggning och verklig forskarbegåvning.

Däremot hava de sakkunniga funnit, att byråchefsbefattningen å finansstatistiken

såsom överflödig bör indragas och dess nuvarande innehavare

föras på övergångsstat. I fråga om de skäl, som ligga till grund för

detta förslag, torde få hänvisas till de sakkunnigas nyss återgivna uttalanden

i samband med granskningen av centralbyråns finansstatistiska

arbetsuppgifter.

Beträffande byråchefsbefattningen för andra byrån hava, som nämnt,

de sakkunniga varit mera tveksamma och utveckla sin ståndpukt i frågan

sålunda:

»Att ensamt för jordbruksstatistikens skull bibehålla en så hög befattning

kunde möjligen anses vara strängt taget obehövligt, ehuruväl vår

moderna jordbruksstatistik uppenbarligen erbjuder problem av den svårighetsgrad

rent tekniskt sett och å andra sidan är av den betydelse

både vetenskapligt och i synnerhet praktiskt sett, att höga kompetenskrav

maste stallas även på ledaren för denna statistik. I samma riktning

talar den omständigheten, att ett betydelsefullt internationellt samarbete

rader på jordbruksstatistikens område. Den nuvarande chefen för statistisa

centralbyråns andra byrå har sålunda bland annat representerat vårt

land i det internationella lantbruksinstitutets i Rom generalförsamling och

har av institutet kallats till ledamot av dess vetenskapliga råd i sektionen

lor jordbruksstatistik; Tar man så i betraktande, att till jordbruksstatistiken

i vidare mening hör icke blott statistiken över jordbruk och boskapsskötsel

utan jamval statistiken över mejerier och fiske samt över

cfn,. ^.11kassorna f°r jordbrukskredit ävensom att den allmänna sparbanksstatistiken

samt fattigvårdsstatistiken med fördel visat sig kunna ställas

under samma ledare som statistiken över jordbruk, boskapsskötsel och

inaringar med någon av de mera omfattande grenarna av statistiken

maste dessa mindre grenar, liksom för framtiden även barnavårdsstatistiken,

i varje tall foras samman under en gemensam ledning — så blir

arbetsområdet och ansvaret så stort, att chefsbefattningen i fråga knapp.

ast ,ka.n/oras 1 la^re lönegrad än B 30. Slutligen tillkommer en omständighet

som gor, att en sänkning av nämnda befattnings lönegrad

sannolikt icke för överskådlig tid framåt skulle medföra någon besparing

tor statsverket. Den nuvarande innehavaren av den ordinarie tjänsten

som byråchef å andra byrån är nämligen jämförelsevis ung, och hans

förande pa övergångsstat skulle av allt att döma under lång tid framåt

innebara blott en rent formell besparingsåtgärd, vilken dessutom alldeles

i onodan skulle föregripa den omprövning av nu förevarande spörsmål

som statsmakterna torde få anledning verkställa, då tjänsten i fråga en

gång blir ledig.»

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 108.

De sakkunniga hava därför kommit till den slutliga uppfattningen, att

chefstjänsten å nuvarande andra hyrån borde bibehållas i sin nuvarande

lönegrad ävensom att någon väsentlig ändring i tjänstinnehavarens nuvarande

arbetsområde icke påfordrades.

Den av de sakkunniga föreslagna byråindelningen i övrigt motiveras

av dem på följande sätt:

»Den kommunala finansstatistiken samt de övriga statistiska uppgifter,

som för närvarande åligga tredje byrån, skulle efter byråchefstjänstens

indragning komma att stå under ledning av en förste aktuane. Det synes

emellertid hart när ogörligt, att den avdelning, som sålunda uppstår,

underordnas någon av de två kvarstående byråchefsbefattningarna. Det

skulle allt för mycket utöka byråchefens å nuvarande andra byrån arbetsområde

och ansvar, om avdelningen fördes under hans byrå, och vad första

byrån beträffar, synes det de sakkunniga, att denna redan nu är allt

för omfattande. Därvarande byråchef torde få fullt tillräckligt arbetsfält

i och med ledningen av befolkningsstatistiken samt den befolkmngsstatistiken

i vissa avseenden närstående valstatistiken. De sakkunniga

måste därför föreslå, att rättsstatistiken utbrytes ur första byrån. De t

kunde då måhända tyckas, att finansstatistiken och rättsstatistiken kunde

sammanföras och bilda en byrå. För att få en byråchef även för denna

byrå kunde man då indraga förste aktuarietjänsten å nuvarande tredje

byrån i stället för byråchefstjänsten. En sådan lösning vore emellertid

med stor sannolikhet föga lycklig. Ty dels äro de två grenarna, finansstatistiken

och rättsstatistiken, allt för disparata att lämpligen sammanföras

till en byrå, dels synas bestämda fördelar vara att vinna genom att

låta dessa två grenar utgöra självständiga avdelningar under var sin

förste aktuarie som avdelningschef. De sakkunniga hava redan pekat

på dessa fördelar på tal om aktuariernas organisationsförslag% Dessutom

blir denna anordning uppenbarligen billigare, i det att två forste

aktuariers lön blir lägre än en byråchefs plus en förste aktuaries,. detta

även för den händelse en uppflyttning av de två förste aktuarierna i Jönegraden

B 26, såsom de sakkunniga här nedan föreslå, skulle bli en följd

av deras självständigare ställning och ökade ansvar. Att byraindelnmgen

inom centralbyrån genom en sådan anordning bry tes,. synes icke

medföra annan olägenhet, än att det blir i viss man olämpligt att bibehålla

benämningen byråer å de två större avdelningarna, vilkas cheter

enligt ovanstående motivering skulle ha högre lön och tjänsteställning.

Men redan som det nu är innebär uppdelningen av statistiska centralbyrån

å tre byråer en viss brist på logik i benämningarna.

Det är de sakkunnigas uppfattning, att de två kvarstående byracheterna

liksom förut och med samma åligganden och befogenheter som forut

höra vara ledamöter av statistiska centralbyrån. Så synes däremot icke

behöva generellt vara fallet med förste aktuarierna å rätts- och fmansstatistiken,

vilka såsom föredragande i ärenden tillhörande deras avdelningar

jämlikt instruktionens § 8 mom. 4 endast vad dessa ärenden beträffar

ingå som ledamöter av centralbyrån. Däremot synes det de sakkunniga,

att nämnda förste aktuarier, på grund av den sålunda föreslagna

självständigare ställningen som avdelningschefer med föredragmngsskyldighet

samt det större ansvar, som ålägges dem, jämlikt rådande avloningsprinciper

böra något uppflyttas i lönegrad, eller från lönegraden B

24 till B 26.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 168.

Utan att därför vilja närmare ingå på frågan om de lämpligaste benämningarna

å centralbyråns olika underavdelningar och titlarna å deras

chefer vilja de sakkunniga i fortsättningen använda benämningarna ''avdelning’

och ''avdelningschef även i de fall, då fråga är om avdelning,

som anses böra stå under ledning av tjänsteman i lönegraden B 30 och i

ledamots tjänsteställning.»

Fördelningen av de statistiska arbetena i centralbyrån skulle alltså enligt

de sakkunnigas förslag bliva följande:

En avdelning för befolkning sstatistik och valstatistik. (Chef i lönegrad

B 30.)

En avdelning för rättsstatistik och äktenskapsregister. (Chef i lönegrad

B 26.)

En avdelning för jordbruksstatistik, mejeristatistik, fiskeristatistik, statistik

över centralkassorna för jordbrukskredit, fattigvårds- och barnavård

sstatistik ävensom, för den händelse annan förläggning ej anses lämpligare,

sparbanksstatistik. (Chef i lönegrad B 30.)

En avdelning för kommunal finansstatistik, skattetaxeringar och Årsbok

för Sveriges kommuner. (Chef i lönegrad B 26.)

Härefter hava de sakkunniga yttrat sig angående behovet av annan personal

än den i chefsställning samt dylik personals löneförhållanden m. m.

Då inga avgörande skäl för en sänkning av bibliotekariens lönegrad och

tjänsteställning synts de sakkunniga kunna förebringas, hava de icke funnit

skäl föreslå någon ändring i denna tjänst eller beträffande bibliotekariens

uppgifter och arbetsområde.

I likhet med vad som genomförts för vissa andra ämbetsverk hava de

sakkunniga beträffande registratorstjänsten i statistiska centralbyrån föreslagit,

att densamma placerades i 14:de lönegraden.

Beträffande vaktpersonalen hava de sakkunniga icke funnit anledning

föreslå någon ändring.

Innan de sakkunniga behandlat frågorna rörande den övriga personal,

som borde uppföras å den ordinarie staten, samt behovet av extra personal,

hava de berört frågan om den ordinarie biträdespersonalens lämpliga uppdelning

i olika grader och placering å löneskalan och härutinnan yttrat

följande:

»De sakkunniga tillåta sig då först erinra om det uttalande, som gjordes

i de sakkunnigas skrivelse till herr statsrådet den 19 oktober 1928 med

förslag angående kommerskollegium (sid. 33—35). De sakkunniga framhålla

här, huru det vid de sakkunnigas undersökningar av arbetsförhållandena

inom olika myndigheter, och särskilt i fråga om ämbetsverk med företrädesvis

statistiska arbetsuppgifter, framgått, att det ofta nog i praktiken icke

är möjligt att upprätthålla någon bestämd skillnad i avseende å arbetsuppgifternas

kvalitet mellan biträden av olika grader. Biträden i olika grader

äro ofta sysselsatta med göromål av alldeles samma slag; en mot uppdelningen

i avlöningsgrader svarande differentiering av arbetsuppgifterna efter

högre och lägre kvalitet har med andra ord i dessa fall icke varit möjlig.

övrig personal.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

De sakkunniga hava under antydda förhållanden ifrågasatt, huruvida icke

en revision av biträdesbefattningarnas avlöningsförhållanden borde komma

till stånd, varvid främst borde undersökas frågan om möjligheten av införande

av en normalgrad för samtliga biträdesbefattningar, med bibehållande

av biträdesbefattningar av högre grad endast i de relativt fåtaliga fall, då

det verkligen är möjligt att utdifferentiera vissa bestämda göromål av högre

kvalitet. I denna sin uppfattning hava de sakkunniga bestyrkts av motiveringen

i statistiska centralbyråns skrivelse till Konungen den 6 november

1928 med hemställan, om utbytande av en kanslibiträdesbefattning mot en

skrivbiträdesbefattning rörande vilken hemställan de sakkunniga efter remiss

avgivit utlåtande den 23 november 1928. Emellertid anse sig de sakkunniga

böra fortfarande vidhålla sin i det ovannämnda förslaget rörande kommerskollegium

intagna ståndpunkt, att förevarande spörsmål torde böra upptagas

till behandling i ett sammanhang för statsförvaltningen i dess helhet och

då enligt de sakkunnigas mening lämpligen i samband med den igångsatta

utredningen rörande avvecklingen av systemet med dyrtidstillägg och vissa

i sammanhang därmed stående spörsmål. Det följer härav, att de sakkunniga,

i likhet med vad som skedde beträffande kommerskollegium, vid uppgörande

av förslag till personalstat för statistiska centralbyrån ansett sig i

det stora hela böra utgå från de nu rådande förhållandena i avseende på

biträdespersonalens fördelning i lönegrader.»

Vid bedömandet av personalbehovet hava de sakkunniga, förutom vad

som ovan anförts vid behandlingen av de olika grenarna av det statistiska

arbetet, yttrat följande:

»Det har i aktuariernas skrivelse framhållits, att handläggningen av de

inre administrativa ärendena i statistiska centralbyrån (personal-, lokal-, inköps-

och kassaärenden) är ganska opraktiskt organiserad, i det att dessa

ärenden uppdelats på de tre byråcheferna och för dem medför åtskillig tidsspillan

och intrång i deras rent statistiska verksamhet. De sakkunniga hava

genom iakttagelser och förfrågningar på ort och ställe funnit dessa påståenden

i huvudsak bestyrkta. Med den organisation på fyra avdelningar,

som de sakkunniga föreslagit, skulle det uppenbarligen vara ännu mera

opraktiskt och förorsaka ytterligare omgång, om nämnda ärenden uppdelades

på dessa avdelningars chefer. Och att lägga dem på endera eller bägge

de högre avdelningscheferna i ledamots ställning torde medföra ännu större

olägenheter för deras egentliga verksamhet än vad nu är fallet. Aktuarierna

hava föreslagit en sekreterare i lönegraden B 26 att handhava bl. a.

dessa ärenden. De sakkunniga kunna emellertid icke biträda detta förslag

utan anse, att en tjänsteman i aktuaries grad mycket väl kan omhänderhava

ärendena i fråga och föredraga dem inom centralbyrån. För denna

anordning behöver ingen ny tjänst inrättas. Den nuvarande registratorn

är tillika aktuarie på avdelningen för jordbruksstatistik m. m. och handliaver

där arbetet med sparbanksstatistiken och författandet av dithörande

årsberättelse. Enligt uppgift kräver detta arbete ungefär halva hans tid

och arbetskraft. I och med registratorsgöromålens förflyttning från denne

tjänstemans omedelbara handläggning blir han alltså i stånd att övertaga

nu ifrågavarande göromål med de interna ärendena. En sådan anordning

har synts de sakkunniga så mycket lämpligare, som svårigheter annars uppstå

att finna jämn sysselsättning för denna tjänsteman eller eventuellt någon

annan tjänsteman, vars arbete han eljest kunde tänkas få delvis övertaga.

Att helt indraga nu ifrågavarande aktuarietjänst synes knappast kunna

ifrågasättas.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

57

Registratorsgöromålen kräva enligt uppgift för närvarande cirka 7 månaders

arbete av registratorn och 5 månaders arbete av ett kanslibiträde, alltså

inalles jämnt 12 arbetsmånader. Enligt den hittillsvarande ordningen har

registratorns arbetstid, på sätt ovan nämnts, utfyllts med arbete med sparbanksstatistiken.

Då en registratorsbefattning i 14:e lönegraden inrättas,

synes denna befattnings innehavare lämpligen kunna jämte registratorsgöromålen

utföra de på kansliskrivaren ankommande arbetsuppgifterna å någon

avdelning, förslagsvis finansstatistiska avdelningen. Till följd härav synes

den för finansstatistiska byrån avsedda kansliskrivartjänsten kunna indragas.

På biblioteket finnes utom förste aktuariebefattningen en aktuariebefattning.

De tillförordnade innehavarna av dessa båda befattningar ägna hela

sin arbetskraft åt biblioteket och arkivet samt därmed sammanhängande

göromål. Dessutom sysselsättes å biblioteket en amanuens under tre månader

och ett skrivbiträde under en halv månad. Det har förefallit de sakkunniga,

att aktuariebefattningen å biblioteket icke utan fördel bör kunna utbytas

mot ett bibliotekstekniskt utbildat och språkkunnigt biträde, som i betraktande

av de nämnda kvalifikationerna torde böra placeras i ll:e lönegraden.

Då en aktuariebe fattning inom centralbyrån för närvarande är vakant,

skulle indragningen av aktuarien på biblioteket icke behöva medföra någon

tjänstemans överförande på indragnings- eller övergångsstat.»

Den ordinarie personal, som de sakkunniga funnit vara för statistiska

centralbyråns arbeten för närvarande behövlig, är följande:

Avdelningen för befolkningsstatistik m. m.

1 chef, tillika ledamot i centralbyrån ....................................................... B 30

1 förste aktuarie .................... B 24

1 kansliskrivare ............................................................................................... B 11

8 kanslibiträden ............................................................................................. B 7

6 kontorsbiträden.............................................................................................. B 4

1 skrivbiträde .................................................................................................... B 2

Avdelningen för rättsstatistik m. m.

1 chef ........................................................................................................... B 26

1 aktuarie ......................................................................................................... B 21

1 kansliskrivare ................................................................................................ B 11

3 kanslibiträden ............................................................................................... B 7

5 kontorsbiträden.............................................................................................. B 4

Avdelningen för jordbruksstatistik m. m.

1 chef, tillika ledamot i centralbyrån ...................................................... B 30

1 aktuarie............................................................................................................ B 21

1 kansliskrivare ............................................................................................. B 11

2 kanslibiträden ............................................................................................ B 7

7 kontorsbiträden............................................................................................... B 4

Avdelningen för finansstatistik m. m.

1 chef................................................................................................................. B 26

1 aktuarie ....................... B 21

2 kanslibiträden .............................................................................................. B 7

1 kontorsbiträde ............................................................................................ B 4

1 skrivbiträde .................................................................................................... B 2

Förslag om

personalförteckning,

stat

och anslag.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Biblioteket.

1 bibliotekarie .................................................................................................... B 24

1 biblioteksassistent........................................................................................ B 11

Kansli och registratorskontor.

1 aktuarie.............................................. B 21

1 registrator.................................................................................................... B 14

Vaktexpeditionen.

1 förste expeditionsvakt................................................................................... B 7

1 expeditionsvakt............................................................................................... B 5

I anslutning till denna förteckning yttra de sakkunniga, att alldeles oavsett

den sålunda angivna fördelningen av befattningarna å olika avdelningar,

vilken uppgjorts för beräkningen av personalbehovet, det självfallet borde

stå ämbetsverket fritt att förfoga över personalen i och för dennas placering

till tjänstgöring å den avdelning inom verket, som befunnes med hänsyn till

arbetets behöriga gång lämpligast.

Beträffande den icke-ordinarie och extra personalen yttra de sakkunniga:

»Utöver denna ordinarie personal har centralbyrån för närvarande en

relativt stor, på de olika avdelningarna fördelad icke-ordinarie personal. Av

extra ordinarie tjänstemän finnas sålunda för närvarande 7 förste amanuenser,

1 andre amanuens och 24 e. o. skrivbiträden. Två av amanuenserna

hava tjänstgjort som t. f. akfltarier, den ene å den vakanssatta aktuarietjänsten,

den andre som vikarie för tillförordnade bibliotekarien å dennes

aktuarietjänst. Genom den föreslagna indragningen av en aktuariebefattning

samt bibliotekariebefattningens återbesättande med ordinarie innehavare

upphöra båda dessa förordnanden. Genom sistnämnda återbesättande skapas

i stället viss befordringsmöjlighet.

Vad slutligen beträffar de extra befattningshavarna är behovet av sådana

mycket växlande; huvudsakligen betingat av de periodiskt återkommande

arbetena med folkräkningar, jordbruksräkningar och valstatistik samt det

eventuellt förefintliga behovet av extra personal för avarbetande av arbetsbalansen.

»

Beträffande anslaget till bibliotekets underhållande, vilket de senaste åren

utgått såsom reservationsanslag å 3,000 kronor, hava de sakkunniga inhämtat,

att härav nära hälften åtginge till inbindning,? cirka en fjärdedel till prenumeration

å viktigare statistiska tidskrifter och att sålunda endast omkring

800 kronor återstode för egentliga bokinköp. Ett stort antal, företrädesvis

officiella, statistiska publikationer erhölle centralbyrån dock utan särskild

kostnad genom byte. De sakkunniga hade icke för sin del velat nu

föreslå någon höjning av förevarande anslag, men man syntes icke kunna

undgå att finna nämnda anslag otillräckligt att underhålla ett ens någorlunda

fullständigt statistiskt specialbibliotek.

Enligt de sakkunnigas i det föregående framställda förslag skulle i

fråga om de ordinarie befattningarna i centralbyrån följande förändringar

vidtagas:

1 byråchefstjänst (B 30) indrages;

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

2 förste aktuarietjänster (B 24) uppflyttas till befattningar såsom avdelningschefer

i lönegraden B 26;

1 aktuariebefattning (B 21) utbytes mot en förste aktuarietjänst (B 24);

1 aktuarietjänst (B 21) indrages;

1 registratorstjänst i lönegraden B 14 inrättas;

1 befattning såsom biblioteksassistent i lönegraden B 11 inrättas;

1 kansliskrivartjänst (B 11) indrages.

Då vidare föreståndaren för biblioteket (nu förste aktuarie) enligt de

sakkunniga syntes böra erhålla benämningen bibliotekarie, skulle följaktligen

antalet ordinarie befattningar i statistiska centralbyrån enligt de

sakkunnigas förslag vara bestämt på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 överdirektör ................................................... A 2

2 avdelningschefer (byråchefer) ................................. B 30

2 avdelningschefer ................................................B 26

1 bibliotekarie ................................................... B 24

1 förste aktuarie ..................................................B 24

4 aktuarier .................... B 21

1 registrator ..................................................... B 14

.1 biblioteksassistent ............................................. B 11

.3 kansliskrivare .................................. B 11

.1 förste expeditionsvakt ......................................... B 7

15 kanslibiträden ................................................. B 7

.1 expeditionsvakt ............................................... B 5

19 kontorsbiträden ............................................... B 4

2 skrivbiträden ..................................................B 2

I fråga om de med genomförandet av de sakkunnigas förslag sammanhängande

åtgärder hava de sakkunniga yttrat följande:

»Vad övergången till den nya staten beträffar hava de sakkunniga i

det föregående uttalat sig för att byråchefen å finansstatistiska byrån

uppföres å övergångsstat. De sakkunniga utgå vidare ifrån att förste

aktuarien på rättsstatistiska avdelningen samt förste aktuarien å finansstatistiska

byrån komma att uppflyttas till befattningarna såsom avdelningschefer

för rättsstatistiska, respektive finansstatistiska avdelningen.

Så länge nyssnämnde byråchef kvarstår i tjänsten, torde emellertid uppflyttningen

av förste aktuarien å finansstatistiska byrån icke böra äga

rum. Härom torde en anmärkning böra fogas till staten. Emellertid

synes det billigt, att därest under ledighet för bemälde byråchef ledningen

av finansstatistiska avdelningen omhänderhaves av förste aktuarien, denne

därvid kommer i åtnjutande av vikariatsersättning, som om han uppebölle

tjänsten i lönegraden B 26.

Vad angår den av de sakkunniga föreslagna befattningen såsom förste

aktuarie å befolkningsstatistiska avdelningen, synes denna tjänst böra i

vanlig ordning sökas och tillsättas.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle aktuarietjänsternas antal bestämmas

till fyra. Då emellertid fem ordinarie innehavare av aktuarietjänst

för närvarande finnas i centralbyrån, synes övergången lämpligen böra

ordnas så, att fem aktuarietjänster tills vidare få kvarstå å ordinarie staten,

men att till denna fogas en anmärkning av innehåll, att en aktuarietjänst

är övertalig och vid inträffande ledighet skall indragas.

Då tre av kansliskrivartjänsterna i centralbyrån för närvarande äro

vakanta, kan den föreslagna minskningen av antalet dylika tjänster utan

vidare genomföras från och med ingången av budgetåret 1929/1930.

Vad nu anförts gäller under förutsättning, att någon inskränkning av

den kommunala finansstatistikens omfattning icke kommer till stånd. I

den mån de sakkunnigas förslag i denna del genomföres, torde personalstyrkan

få undergå därav betingad inskränkning.»

Beträffande beräkning av stat för statistiska centralbyrån och anslagsberäkningen

m. m. innehåller de sakkunnigas utlåtande följande:

»De förut omförmälda, i ordinarie staten för ämbetsverket uppförda anslagen

till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till vikariatsersättningar

— för innevarande budgetår 228,000 kronor, respektive 27,000 kronor

— hava beräknats på grundval av de faktiskt utbetalda avlöningsbeloppen

för budgetåret 1925/1926 (statsverkspropositionen till 1927 års

riksdag, sjunde huvudtiteln, sid. 19 f.). På sätt under senare år förfarits

beträffande staterna för statsdepartementen och vissa centrala ämbetsverk

torde det särskilda vikariatsersättningsanslaget böra utgå ur centralbyråns

stat, varefter samtliga vikariatskostnader för uppehållande av

ordinarie befattningar komma att bestridas från anslaget till avlöningar

till ordinarie tjänstemän. Sistnämnda anslag torde härvid böra omräknas

efter de i allmänhet vedertagna grunderna för bestämmande av departementens

och de centrala ämbetsverkens motsvarande anslag. I enlighet

härmed hava de sakkunniga beräknat anslaget till 232,176 kronor eller i

avrundat belopp 232,200 kronor. Härutöver torde erfordras ett anslag till

avlöningar till tjänstemän å övergångsstat å 11,500 kronor.

I ordinarie staten för centralbyrån ingår vidare, på sätt ovan omförmälts,

ett anslag till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., för närvarande bestämt till 29,300 kronor. Härutöver finnes emellertid

i det för statistiska centralbyråns verksamhet på extra stat anvisade

reservationsanslaget -— för innevarande budgetår tillhopa 56,400 kronor

— beräknad en post å 17,400 kronor till förstärkning av ordinarie anslagsposten

för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

samt en post å 10,000 kronor till avarbetande av arbetsbalans. Beträffande

sistnämnda post har ämbetsverket — enligt vad de sakkunniga inhämtat

— i sin framställning om anslagsäskanden för nästkommande budgetår

hemställt, att densamma måtte för budgetåret 1929 1930 beräknas

till 5,000 kronor.

Efter förslag till 1926 års riksdag vidtogs beträffande de olika departementens

anslag till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare från

och med budgetåret 1926 1927 den förändringen, att dessa anslag, som tidigare

varit begränsade, erhöllo förslagsanslags natur. Anslagen specificerades

härvid på tre skilda poster, av vilka två poster, som icke skulle

få överskridas, avsågos, den ena för grundavlöningar till extra ordinarie

tjänstemän och den andra för extra befattningshavare, tillfällig personal,

renskrivning, övertidsersättning m. m., medan irån den tredje posten, som

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:In proposition Nr U>8. 61

beräknades förslagsvis, skulle utgå vad som erfordrades till beredande av

avlönmgsförhöjningar åt extra ordinarie tjänstemän ävensom enligt gällande

foriattnmgar uppkommande kostnader för läkarvård jämte läkemedel

och dylikt samt begravningshjälp till sådan personal. Avsikten var

härvid, att jämväl för övriga nyreglerade verk efter hand genomföra

denna omläggning. Vid vissa centrala ämbetsverk har ock sedermera en

dylik uppställning av anslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal

genomförts.

Även beträffande statistiska centralbyrån torde en dylik förändring av

sattet för beräkningen av anslaget till avlöningar till icke-ordinarie beiattningshavare

m. m. böra vidtagas. Då emellertid beloppet av anslagsmedel

till den icke-ordinarie personalen i avsevärd utsträckning blir beroende

av huruvida och från vilken tidpunkt de sakkunnigas förslag rotande

inskränkningar i den kommunala finansstatistiken genomföres,

hava de sakkunniga ansett sig icke böra framlägga något förslag rörande

anslagets beräkning efter den nya uppställningen. De sakkunniga förutsatta,

att i samband med en omläggning av anslagets uppställning samtliga

medel, som eriordras lör den i ämbetsverket normalt behövli a iekeordmane

personalen, inräknas i det ordinarie anslaget samt att medel för.

anställande av sadana tillfälliga arbetskrafter som krävas för avarbetande

av balans eller eljest för övergående arbetsuppgifter, anvisas såsom

begränsat anslag på extra stat. Förstärkningsanslagets karaktär av reservationsanslag

synes de sakkunniga böra bortfalla.»

De förändringar i fråga om den ordinarie personalen, som av de sakkunniga

i det föregående föreslagits, innebära, yttra de sakkunniga slutligen,

fullständigt genomförda, en kostnadsminskning av omkring 11,000

kronor utom dyrtidstillägg eller inberäknat dyrtidstillägg omkring 12,800

kronor, vartill, om de sakkunnigas förslag rörande inskränkningar i den

kommunala finansstatistiken genomfördes, en ytterligare, ganska betydande

minskning av avlöningskostnaderna komme.

Som den centrala organisationsfrågan torde få anses, om ämbetsverkets

år 1918 genomförda byråindelning skall bibehållas eller avlösas av annan

organisation. Det må erinras, att centralbyrån nu är uppdelad på tre

byråer jämte biblioteket, med tre ordinarie ledamöter men fyra föredragande,

i det bibliotekarien har ledamots ställning i ärenden som röra

bibliotek och arkiv. De sakkunniga hava nu föreslagit en uppdelning

på fyra avdelningar för de olika statistikgrenarna, jämte å ena sidan

bibliotek och arkiv samt å andra sidan kansli och registratorskontor, vardera

företrädda av sin föredragande, inalles sex. Bland dessa skulle två

vara oidinarie ledamöter av ämbetsverket. Uti en till de sakkunniga ingiven

skrivelse av verkets samtliga aktuarier har åter förordats en uppdelning

av arbetsområdet på åtta likaställda föredragande.

I fråga om ämbetsverkets byråindelning har verket anfört följande:

»Vid jämförelse mellan de framställda organisationsförslagen och verkets

nuvarande organisation finner sig centralbyrån böra ge sin anslutning

i väsentliga delar till det av besparingssakkunniga avgivna för
-

Statistiska

centralbyrån

ang. organisation

och

personal.

Byråindel
ning.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

slaget. Detta synes bilda en lyckligt funnen median mellan nuvarande

organisation och aktuariernas längre gående decentralisationsyrkande.

Uti den omfattning decentralisationen inom verket erhållit i sakkunnigas

förslag torde någon allvarligare olägenhet ej vara att beiara av den gamla

byråindelningens övergivande. Som avgjorda fördelar få betecknas, att

de främsta arbetsledarna få odelat ägna sig åt statistiskt arbete, samt

att ökad självständighet i ställningen beretts åt ett par andra tjänstemän,

vilka såsom föredragande skulle ha att svara för var sina avgränsade

arbetsområden.

En längre gående uppdelning hade centralbyrån däremot funnit sig

nödsakad att avstyrka, enär den ytterligare specialisering därmed följt

hinderligt skulle motverka den cirkulation mellan olika arbetsområden,

som till fromma för det statistiska arbetets livaktighet och för tjänstemännens

mer mångsidiga utbildning nu kunnat försiggå och jämväl

efter genomförandet av sakkunnigas förslag kan i viss utsträckning tilllämpas.

På ett område, befolkningsstatistiken, skulle för övrigt uppdelningen,

såsom centralbyrån redan i anslutning till sakkunnigas mening

antytt, närmast vara ett hinder för det statistiska arbetets ändamålsenliga

bedrivande.

I fråga om de i aktuariernas skrivelse framförda synpunkterna, vilka

centralbyrån ej finner anledning uppta till behandling i vidare mån än

de föranlett uttalande eller förslag av de sakkunniga, får ämbetsverket

för övrigt uttala sitt instämmande i sakkunnigas uttalande om det betänkliga

i en organisationsform, som utesluter befordran till högre tjänst

än förste aktuaries. Redan detta är ett starkt skäl för bibehållande av

byråchefstjänster inom verket.

Vad sakkunniga anfört och förordat i fråga om de föredragandes och

andra tjänstemäns ställning till byråchefen, respektive verkschefen, kan

så mycket mindre föranleda invändning från centralbyrån som angivna

riktlinjer praktiskt taget sammanfalla med den praxis, som inom ämbetsverket

redan förekommer.

Mot grundlinjerna till organisationen, med de inre administrativa ärendena

utbrutna från de nuvarande byråerna och förlagda till kansli och

registratorskontor, med bibliotek och arkiv bibehållna under självständig

ledning, samt det egentliga statistikarbetets bedrivande inom fyra avdelningar:

för befolkningsstatistik, rättsstatistik, jordbruksstatistik m. m.

och finansstatistik har centralbyrån sålunda icke någon vägande anmärkning

att rikta utan finner den i det hela tilltalande och ändamålsenlig.

Vad angår ärendesfördelningen mellan avdelningarna har det synts

tveksamt, huruvida äktenskapsregistret — i det hela ett främmande, rent

administrativt element uti ett statistiskt verk — borde.hänföras under

den befolkningsstatistiska eller den rättsstatistiska avdelningen. Med hänsyn

till arbetets art finnas skäl både i ena och andra riktningen. Praktiska

hänsyn tala dock övervägande för de sakkunnigas förslag. Den

kontakt mellan befolkningsstatistiken och äktenskapsregistrets för densamma

viktiga material, som är erforderlig, bör kunna utan svårighet

åstadkommas även vid nu förutsatt anordning, vilken i vart fall medför

fördelen att frigöra ledaren för befolkningsstatistiken från ansvaret

för det väsentligen administrativa arbete, som äktenskapsregistret bär

att utföra. I övrigt torde den förordade grupperingen av de statistiska

ärendena ej påkalla något centralbyråns yttrande.

Av de fyra statistiska avdelningarna skola enligt sakkunnigas förslag

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 108. 63

två förestås av byråchef, nämligen befolkningsstatistiken och den jordbruksstatistiska

avdelningen, de två övriga däremot''" av förste aktuarier,

i egenskap av avdelningschefer placerade i lönegrad B 26, eu uppflyttning

som centralbyrån linner väl motiverad.

t sakkunniga aniört om de båda byråchefstjänsternas behöv
lighet

kan centralbyrån inskränka sig till att instämma. Desslikes i förslaget,

att endast byråcheferna skola vara ordinarie ledamöter.»

Organisationen av den finansstatistiska avdelningen har centralbyrån

behandlat med hänsyn till de olika förslag, som föreligga rörande ordnandet

av finansstatistiken.

Därest de sakkunnigas men icke centralbyråns uppfattning rörande

finansstatistiken lägges till grund för organisationen, har ämbetsverket

funnit det framlagda förslaget även i övriga nyss angivna delar rimligt

och val avvägt. Skulle däremot centralbyråns uttalande i fråga om

den framtida finansstatistiken befinnas förtjäna avseende, är enligt ämbetsverkets

mening konsekvensen därav, att jämväl den finansstatistiska

avdelningen bör förestås av byråchef, med en förste aktuarie som sin

närmaste man och ledare antingen av kommunalstatistiken eller annan

gren av finansstatistiken. Skillnaden i personalutrustning vad finansstatistiska

avdelningen angår emellan sakkunnigas och ämbetsverkets

ståndpunkter blir alltså, att byråchefen enligt sakkunniga föres på övergångsstat,

men enligt centralbyrån bör bibehållas, i vart fall intill dess

statsmakterna tagit ställning till av centralbyrån ifrågasatt plan för det

finansstatistiska arbetet. Skulle en dylik plan av kostnadsskäl eller

annan anledning befinnas ej böra förverkligas, har centralbyrån icke

något att erinra emot att frågan om byråchefstjänstens indragning ånyo

upptages till prövning.

Att endera av byråchefs- eller förste aktuarietjänsterna bör kunna indragas

vid tillämpande av de sakkunnigas riktlinjer i fråga om det

finansstatistiska arbetet, synes även centralbyrån vara ostridigt. Och

emot anordningen att under denna förutsättning utbyta byråchefstjänsten

emot en avdelningschefsbefattning i B 26 har icke någon vägande gensaga

synts centralbyrån kunna riktas.

Vidare anför centralbyrån:

»Na b a va emellertid de sakkunniga i tämligen bestämda ordalag därtill

lorklarat, att nuvarande tredje byrån har en onödigt stort tilltagen

organisation aven för sina nuvarande uppgifter. För att få en någor+

a- ra^vlsande bild av förhållandena liksom av de sakkunnigas framställning

och till motverkande av intrycket, att den finansstatistiska avdelningen

ej haft sysselsättning nog för sin personal, tillåter sig centralbyrån

understryka, att sakkunniga knutit sitt uttalande därom, att en

byråchef, en förste aktuarie och en aktuarie icke kunna vara erforderliga

för ifrågavarande arbeten vid förutsättningen: ''sedan förefintlig balans

numera avarbetats’. Det må då uppmärksammas, att detta är ett förhållande,

som först under nu löpande budgetår håller på att inställa

sig. Att under de föregående åren personalstyrkan å avdelningen varit

Finan88tati8- tiska avdelningen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Befolkning sstatistiska

avdelningen.

64 Kungl. May.ts proposition Nr 168.

fullt behövlig för sina uppgifter och odelat sysselsatt med dessa får

centralbyrån bestämt hävda. Detta torde ock iramgå av vad de sakkunniga

på annat ställe i sitt yttrande anfört, nämligen att arbetsmetoderna

å avdelningen ’i det stora hela icke givit anledning till erinran’

ävensom att dess ledning ''på ett erkännansvärt sätt handhalt arbetet.

’ Det förtjänar ock framhållas, att planerandet, igångsättandet och

ledandet genom de första årens svårigheter av ett statistiskt arbete

sådant som den nya kommunala linansstatistiken till sin art, omfattning

såväl som kvalitet väl kan sägas ha motiverat ledarens byråchefsställning.

Det kan sen sägas i detta fall som om många andra poster i

förvaltningen, att sedan arbetet blivit mer rutinmässigt och kan lortgå

''efter de numera väl utstakade linjer, som för detta arbete uppdragits,

tillvaron av en byråchefsbefattning icke är lika behövlig. Kiktigheten

härav får centralbyrån medgiva, huru ovanligt det än torde vara att

någon konsekvens härav dragés.

Då frågan nu väckts, torde centralbyrån böra klargöra sin ställning

även för det fall, att den kommunala finansstatistiken fullföljes i nuvarande

omfattning utan att centralbyråns förord för den allmänna

finansstatistikens upptagande vinner gehör. Ämbetsverket får härom

framhålla, att ett dylikt alternativ kräver mer arbetskraft å avdelningen

än sakkunniga synas ha tänkt sig, åtminstone dess förstärkning med en

väl kvalificerad amanuens, som helt får ägna sig åt avdelningens arbete.

Men ämbetsverket kan däremot icke göra gällande som något oiiånkomligt,

att avdelningens ledare skall vara byråchef i stället för avdelningschef

i B 26. Byråchefstjänstens tillvaro jämte en förste aktuariebefattning

är, synes det centralbyrån, om frågan skall bedömas alldeles som

om det gällde att nyinrätta en befattning, främst beroende därav, om

man utav avdelningens verksamhet förväntar initiativ, inträngande pa

nva arbetsområden respektive fördjupad behandling av gamla, eller man

begär ett mer rutinmässigt betonat fullföljande av en gång iippdiagna

linjer. Finner man ingen avgörande olägenhet i att spärra finansstatistikens

utveckling, är indragningen av byråchefstjänsten godtagbar. Vill

man däremot bevara ett tillräckligt mått av utvecklingskraft inom fmansstatistiken

och önskar man att en utveckling av den skall ske lal vara

varsamt och utan ansvällande kostnader i släptåg, då är byrachefstjänstens

bibehållande att förorda.»

Det av de sakkunniga framställda förslaget, att å befolkningsstatistiska

avdelningen skall finnas anställd en förste aktuarie, är som av yttrandet

framgår grundat i sakkunnigas uppfattning, att folkräkning och årlig

befolkningsstatistik böra sammanhållas i en avdelning, så organiserad att

själva ledningen av folkräkningen kan utav avdelningen omhänderhavas.

I anslutning till vad förut anförts har centralbyrån uttalat, att den finner

sakkunnigeförslaget i denna del välbetänkt och ägnat att befordra kontinuitet

och enhetlighet i det befolkningsstatistiska arbetet. Denna

huvudsynpunkt torde, yttrar ämbetsverket, väl kunna förenas med direkt

föredragning av folkräkningsledaren, därest sådan finnes påkallad.. På

folkräkningens organisation och personalbehov hade sakkunniga ej inlåtit

sig, utöver denna anordning för säkerställande av ledningens förläggande

inom verkets befolkningsstatistiska avdelning, och centralbyrån

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition År 16 B. <;f,

5<it utsätter även, sitt fragan om arbetskraft för folkräkningen i övrigt

får prövas för var gång, liksom liittiils skett.

Beträffande personalbehovet för ifrågavarande avdelning anlor centralbyrån:
»Uppmärksammas

nia härvid, att behovet av arbetskraft i aktuaries

eller högre ställning för folkräkning och årlig befolkningsstatistik tillhopa

icke kan och heller ej torde ha avsetts vara täckt genom sakkunlngfis

förslag att för avdelningen beräkna i verkets stat en byråchef och

en förste aktuarie. Vid senaste folkräkningen, då avdelningen var utrustad

med en byråchef och eu aktnarie, lorordnades särskild ledare i

förste aktuaries stsillning att leda folkräkningen, och avdelningen behöll

sm aktuarie för det löpande befolkningsstatistiska arbetet och för valst

a t istiken. Därjämte voro under åtskillig tid tvenne tjänstemän i e. o.

aktuaries ställning knutna vid folkräkningen. Vilket behov som kan

komma att föreligga vid instundande folkräkning kan givetvis först i

samband med dess planläggande närmare bedömas, och förutsätter centralbyrån

att denna angelägenhet får prövas för sig, då det särskilda

anslaget till folkräkningen skall beviljas. Att a verkets ordinarie stat

taga hänsyn härtill i vidare mån än som skett genom sakkunnigas förslag,

att lämplig arbetskraft för ledningens utövande inom hela befolkningsstatistiken

skall finnas till hands å avdelningen, kan centralbyrån

ej finna påkallat.

Annorlunda ter sig saken i fråga om avdelningens ordinarie göromål

mberaknat den med korta intervaller återkommande valstatistiken.’

Uppenbart är, att under den tid, då antingen byråchefen eller förste aktuarien

utövar närmaste ledningen av folkräkningen — under minst sex

ar j? döma av senaste erfarenhet — den med avdelningens ledning berodde

icke kan, blott med biträde av en amanuens och avdelningsperso™.

n i övrigt, bestrida såväl alla göromål med den årliga befolkningsstatistiken

som valstatistiken. Denna senare lägger beslag vartannat år

pa en ledare, som enligt sakkunnigas uttalande, vartill centralbyrån ansluter

sig, bor ha aktuaries ställning. Från befolkningsstatistiska avdelningen

kan, under folkräkningsperioden, denna ledare ej hämtas Utav

de fyra aktuarier, som enligt sakkunnigas förslag skulle uppföras å

ämbetsverkets stat, lära tvenne, aktuarien å äktenskapsregistret och aktuarien

för administrativa ärenden, vilken därjämte förutsättes handhava

spar banksstatistiken, ej kunna tas i anspråk. Skall ledningen bestridas

av ordinarie arbetskraft, finge för valstatistikens bedrivande endera av

jordbruksstatistiska eller finansstatistiska avdelningarna släppa till sin

aktuarm. Centralbyrån har just nu tillfälle att pröva olägenheten i ett

sadant system, ity att jordbruksstatistiken under pågående valstatistiska

arbete nodgas, då annan lämpligare anordning ej stått till buds, reda

“*"tan den för avdelningen avsedda aktuarien. Centralbyrån kan icke

underlåta att frånråda en anordning, som skulle göra detta system till

eu konstant upprepad företeelse.

Berörda omständighet synes med tillräcklig tydlighet ådagalägga, att

sakkunnigas förslag om indragning av en aktuarietjänst (för närvarande

vakanssatt och uppehållen på förordnande) innebär en beskärning av

personalbeståndet med kännbara olägenheter för arbetets bedrivande som

toI.ld. Då en viss knapphet på kvalificerad arbetskraft efter omorganisationen

befaras även på annat håll inom verket, vilket centralbyrån här
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. Bl7 hiifl. (Nr 1G8.) 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

nedan något skall beröra vid behandlingen av biblioteket, får ämbetsverket

anmäla, att full trygghet för de olika verksamhetsgrenarnas behöriga

upprätthållande icke synes vunnen, därest denna reduktion av

verkets ordinarie stat äger ram Till verkets förfogande> mastte i isa fall

stå det för närvarande förefintliga antalet aktuarier eller fem Den

femte, nu till indragning föreslagna aktuariebefattnmgen, horde vid

tjänstens bibehållande avses för växlande disposition och salunda cj

knytas helt vid viss avdelning. Genom sådan anordning kunde sakeiställas,

att även under folkrälmingsarbetet varje avdelning hade tillgång

Fö^ en^sådan anordning talar för övrigt en annan omständighet, som

centralbyrån ej kan underlåta att bringa till kännedom Efter den nya

organisationens genomförande enligt sakkunnigförslaget stalla sig befor

dr ingsutsikterna för ämbetsverkets obefordrade amanuenser, efter

redan mångårig tjänstgöring, för några under lang tid i aktuaries arbetsuppgifter,

synnerligen bedrövliga. Att eu befordringsmojlighet sasom de

sakkunniga påpekat formellt inneslutes i det föreliggande foislaget ar

visserligen riktigt. Men denna möjlighet är mer an oviss, da tjänsten

ifråga givetvis kan komma att besättas av tjänstemän utanför verket.

Företagen överslagsberäkning har påvisat, att under de givna förutsättningarna

verkets yngre amanuenser kunna parakna befordran till oic

3 tjänst fär“ vid på sen ålder (ovan 60-talet), att de på grnnd av

de höga retroaktivavgifterna till pensioneringen mahanda ej anse sig

ha råd att bli befordrade. , ... , , , , ..

Därest emot här uttalade uppfattning om den för arbetet mest rationella

och även eljest ur verkets synpunkt onskliga anordningen, att a

staten uppföras fem aktuarier, sakkunnigas förslag lägges^ till grund för

den nya organisationen, förbehåller sig centralbyrån att till saken ate

komma efter vunnen erfarenhet om den nya organisationen och sedc

verket sökt på lämpligaste sätt gruppera arbetsuppgifterna Pa till lorfogande

ställda arbetskrafter. I sådan handelse torde emeliertid i varj

fall spörsmålet om kompensation i annan form åt befolkningsstatistiska

avdelningen, med hänsyn närmast till valstatistiken, icke kunna asid - sättas Den anordning, som därvid erbjuder sig som den naturligaste,

torde ''vara, att för valstatistiken varje gång för ordnas arbetsledare under

byråchefens överinseende, samt att han avlönas som e. o. aktuarie från

det särskilda anslag, som före vart valstatistiskt arbetes igangsattande

hos riksdagen plägar äskas. Tidigare har särskild ledare rant forordnad

i e. o. förste aktuaries ställning.»

. Emot de sakkunnigas förslag i fråga om de båda återstående statis

Ä tiska avdelningarna, för rättstatistik och jordbruksstatistik m. in., bär

bruksstatis- centralbyrån un(jer nyss berörda förutsättning, att jordbruksstatistiken

får påräkna sin aktuaries effektiva arbetskraft, icke någon erinran att

göra. Centralbyrån har blott understrukit beträffande jordbruksstatistiska

avdelningen, att därest till denna skall anknytas en intermittent

jordbruksräkning under ledning av chefen å avdelningen — en anordning

för vilken centralbyrån efter nu vunnen erfarenhet finner de basta

skäl tala — därigenom behovet av obruten tillgång till eu aktuarie a

avdelningen blir så mycket starkare kännbart. För instundande budgetar

tillkomme för övrigt den nya barnavårdsstatistiken.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1<>8.

67

Statistiska centralbyrån erinrar, att de sakkunnigas förslag i fråga om mbiiotek och

bibliotek och arkiv går ut på att den för närvarande vakanssatta förste arku>.

aktuarietjänsten må få återbesättas (under benämning bibliotekarie för

innehavaren) samt att aktuarien utbytes mot eu fackmässigt utbildad

biblioteksassistent i lönegrad B 11.

Inom ämbetsverket hava häremot starka betänkligheter gjorts gällande

ur den synpunkten, att tillgången på arbetskraft befaras bliva för knapp.

Centralbyrån utvecklar närmare sin ståndpunkt i frågan på följande

sätt:

»Arbetsbördan å biblioteket har under senare år undergått eu betydande

ökning. Från och med 191!) till och med 1928 hava inkomna skrivelser

tillväxt i antal från 938 till 651, avgångna skrivelser från 322 till 608

och antalet publikationsnummer enligt accessionskatalogen från 1,084 till

2,020. De å biblioteket sysselsatta tjänstemännen hava i avsevärd utsträckning

nödgats utföra övertidsarbete. Ändock hava vissa biblioteksarbeten,

såsom genomgång av inlöpande tidskrifter, ej kunnat utföras i

erforderlig utsträckning. Vad särskilt angår arkivvården har riksarkivet

såsom inspektionsmyndighet framställt åtskilliga erinringar men i inspektionsprotokollet

samtidigt vitsordat, att arbetskraften varit otillräcklig.

Centralbyrån har genom tillfälliga dispositioner av arbetskraft

inom verket sökt och i viss utsträckning också numera lyckats avhjälpa

vissa anmärkta brister. Ämbetsverket, som ju framför allt genom biblioteket

står i förbindelse med forskare och allmänhet, får framhålla angelägenheten

av att detta dyrbara specialbibliotek och arkiv för framtiden

bliver väl vårdat och härför utrustat med erforderlig arbetskraft.

Ur denna synpunkt är sakkunnigas förslag att bibliotekarietjänsten nu

må återbesättas med ordinarie innehavare givetvis ägnat att väcka tillfredsställelse.

Tjänsten föreslås bibehållen i löneställningen B 24. Härvid

får centralbyrån erinra, att ämbetsverket år 1925 i utlåtande över

av lönenämnden framlagt förslag rörande uppflyttning i lönegrad av

vissa tjänster, som tillhört förutvarande andra normalgraden m. in.

(statsverksprop. år 1925; utgifterna; för flera huvudtitlar gemensamma

frågor: II. s. 34), gjort gällande, att åtminstone en av byråns förste aktuarier,

nämligen bibliotekarien, borde uppflyttas från dåvarande 15 till

16 lönegraden, alltså till nuvarande lönegrad B 26.

Till stöd härför anförde centralbyrån — under erinran om att den för

byrån gällande instruktionen ålade ämbetsverket att i mån av därtill

anvisat anslag underhålla ett statistiskt, topografiskt och statsekonomiskt

bibliotek samt att genom inledande av och upprätthållande av internationellt

utbyte av officiell statistik söka åstadkomma, att bibliotekets

samling av utländsk litteratur hölles i möjligast fullständiga skick -— att

den boksamling, som härigenom sammanförts i ämbetsverket, ej endast

vore det ojämförligt främsta fackbiblioteket inom sitt område här i landet

utan därjämte ett bland de större offentliga biblioteken i huvudstaden.

De personer, som till betydligt antal besökte byråns bibliotek, erhölle i

stor utsträckning råd och anvisningar för sina forskningar i den statistiska

litteraturen, för vilkas meddelanden en ingående kännedom erfordrades

av nyare in- och utländsk statistik. Även den synnerligen omfattande

skriftväxlingen med utländska myndigheter och personer, vilken

enligt instruktionen ålåge bibliotekarien, krävde en noggrann kännedom

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kansli och

registrators

kontor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

om den svenska statistikens alla grenar samt om de tre främmande

huvudspråken ej blott i allmänhet utan även med avseende på de särskilda

facktermerna på det statistiska och ekonomiska området. Därjämte

inginge hland bibliotekariens åligganden att vårda ämbetsverkets synnei - ligen värdefulla arkiv samt att tillhandahålla detsamma för dem, som

ville betjäna sig därav. Frågor rörande bibliotek och arkiv handlades

självständigt av bibliotekarien, som jämlikt § 12 i instruktionen för centralbyrån

vore föredragande i ämbetsverket med ledamots ställning och

ansvar. I avseende å såväl arbetsuppgifternas omfattning och krävande

natur som tjänstens självständiga ställning fyllde därför bibliotekarien

helt de villkor, som av lönenämnden angivits för uppflyttning i högre

lönegrad. . „ . ,

Ämbetsverkets framställning upptogs emellertid ej i Kungl. Maj :ts

proposition. Centralbyrån får nu uttala, att fragan synes förtjäna ett

förnyat övervägande i samband med verkets omorganisation.

Emot inrättande av en biblioteksassistentbefattning i stället för aktuariebefattning

har centralbyrån ej i princip någon erinran att göra.

Vid lämplig differentiering av arbetsuppgifterna å biblioteket böra fordelar

kunna utvinnas ur den föreslagna väsentligt billigare kombinationen.

Emellertid får därvid förutsättas, att kvalifikationsanspråken

sättas sådana, att biblioteksassistenten kan effektivt taga del i den utländska

korrespondensen och ej blott sysselsättas med katalogiseringsoeli

andra rent bibliotekstekniska göromål. Huruvida en rutinerad arbetskraft

kan erhållas å den föreslagna löneställningen har synts centralbyrån

tveksamt. Måhända är det möjligt. Men med hänsyn till begärda

kvalifikationer och befattningshavarens avsedda ställning som medhjälpare

med vissa självständiga arbetsuppgifter åt bibliotekarien uti ett

bibliotek av den karaktär, statistiska centralbyråns har, finner ämbetsverket

befattningens placerande i lönegrad B 14 starkt motiverad. En

farhåga, som särskilt under första åren av denne befattningshavares verksamhet

kan visa sig befogad, är den, att innan biblioteksassistenten

hunnit förvärva någon förtrogenhet med det statistiska materialet inom

biblioteket och inom verket i övrigt, bibliotekarien bliver väl tungt belastad

med sådant arbete inom biblioteket, som påfordrar statistisk erfarenhet.

Ur denna synpunkt men även med tanke på framtida förhållanden

måste det tillmätas synnerlig betydelse, att vad centralbyrån tidigare

anfört om den femte aktuarien å ordinarie stat vinner beaktande.

Skulle så ej ske, synes det ämbetsverket erforderligt, med hänsyn till

arbetsbelastningen å verkets ifrågavarande avdelning, att anslaget till

icke ordinarie personal så tillmätes, att en amanuens kan stå under hela

året till förfogande för arbete i bibliotek och arkiv. Inom centralbyråns

egen räckvidd ligger att för arbete å denna avdelning av verket avse nödig

skrivbiträdeshjälp. och har centralbyrån härtill tagit hänsyn vid beräkning

av det totala biträdesbebovetv

Centralbyrån, som vid byråindelningsfrågans behandling tillkännagivit

sin anslutning till av sakkunniga föreslagen organisation av kansli och

registratorskontor, har i förevarande sammanhang framhållit behovet av

att vid ny instruktions utfärdande den nya registratorsbefattningens

åligganden i förhållande till föredragande aktuarien liksom i övrigt bliva

klart preciserade. Rörande denne senare befattningshavares ställning kan

val, yttrar centralbyrån, sägas, att bland hans administrativa arbetsupp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 168. KO

gifter komma att ingå åtskilliga för verket betydelsefulla ärenden, särskilt

vissa personalärenden, men delar centralbyrån sakkunnigas uppfattning,

att föredragningen kan omhänderhavas av tjänsteman i aktuaries

grad. Gällande instruktionsbestämmelser om viktigare ärendens avgörande

i närvaro av centralbyråns samtliga ledamöter skulle givetvis efter

chefens beprövande äga tillämpning jämväl å här ifrågavarande ärendesgrupp.

Att mångfalden av mindre viktiga ärenden med minsta möjliga

omgång behandlades efter direkt föredragning in för verkets chef vore

däremot eu given fördel.

I fråga om ämbetsverkets personalbestånd föreslå, såsom nämnts, de sakkunniga,

utöver vad nu berörts, ingen annan förändring i verkets ordinarie

stat för nästkommande budgetår än att en kansliskrivartjänst indrages.

Centralbyrån har ansett bibehållandet av några befattningar i kansliskrivares

löneställning vara av betydande värde. Den har därvid förutsatt,

att dessa befattningshavares arbetsuppgifter icke skulle anses vara begränsade

till de expeditionsgöromål å byråerna, som tidigare särskilt utpekats

som motiv för dessa tjänster. De borde likaväl kunna avses för rutinerade

biträden, som ägde förutsättningar att kunna insättas å statistiska uppgifter

eljest fallande inom amanuensernas arbetsområde, varå som exempel

nämnts ett sadant arbete, som att biträda vid utredigeringen av Statistisk

Årsbok. Ur en så pass stor biträdespersonal, som centralbyrån

under alla förhållanden torde komma att äga, syntes en rekrytering av

kansliskrivare även ur angivna synpunkt vara både möjlig och lämplig.

Emot att, under av de sakkunniga angivna förutsättningar, begränsa antalet

kansliskrivare till tre gjorde centralbyrån emellertid icke invändning.

Den ordinarie biträdespersonalen förutsätta de sakkunniga skola för

nästa budgetår i övrigt bibehållas oförändrad i antal och tjänsteställning

— även centralbyrån utgår från att så i det nuvarande läget bör ske —

i avvaktan på dels att personalbehovet å finansstatistiska avdelningen kan

efter principbeslut rörande avdelningens arbetsuppgift närmare fixeras,

dels och att den allmännare frågan om biträdenas fördelning på olika

grader i samband med pågående revision av avlöningssystemet blivit

föremål för granskning.

I det förra hänseendet har centralbyrån föreställt sig det vara ett lämpligt

förfaringssätt, att då statsmakternas beslut förelåge angående den

lramtida finansstatistiken, centralbyrån erhölle i uppdrag att inkomma

med förslag angående det personalbehov, som borde föranledas av beslutet.

Förändringar i personalbeståndet av denna grund finge därvid komma till

uttryck i verkets stat för budgetåret 1930/1931.

I det senare hänseendet har centralbyrån vad principfrågan angår hänvisat

på uttalanden i dess skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 november 1928

med hemställan om utbytande av en kanslibiträdesbefattning mot en skriv
-

Övrig personal.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Övergången

till den nya

organisationen.

70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

biträdesbefattning. Vad sakkunniga anfört om lämpligheten av att förevarande

spörsmål behandlas i ett sammanhang för statsförvaltningen i

dess helhet har synts centralbyrån icke innefatta fullt övertygande skäl

emot att upptaga frågan till särskild behandling beträffande de statistiska

tjänsterna, men syntes den av sakkunniga påkallade utredningen nu få

avvaktas. Dock har ämbetsverket ansett densamma icke böra utgöra hinder

emot sådan jämkning i ett verks stat, som icke föregrepe den ifrågasatta

omregleringen. Centralbyrån kunde icke föreställa sig, att upptagandet

i staten av biträdesbefattning i lägsta nu förekommande grad kunde

anses utgöra något dylikt föregripande. Att i anslutning till verkets hemställan

i nyssnämnda skrivelse upptaga i staten ytterligare ett skrivbiträde

i stället för den nu, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut, vakanssatta och på förordnande

uppehållna kanslibiträdestjänsten borde i och för sig ej ur denna

synpunkt bereda olägenhet. Med denna i och för sig underordnade fråga

kunde emellertid ock anstå, till dess förslag rörande den för finansstatistiken

erforderliga personalen eventuellt skulle framläggas. I ämbetsverkets

anslagsberäkning hade förändring i förevarande hänseende ej ifrågasatts.

Ämbetsverket har i detta sammanhang fäst uppmärksamheten på den

ogynnsamma proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie biträdespersonal,

vilken fråga ock berörts i nämnda skrivelse den G november

1928, och med styrka hävdat angelägenheten av en snar omreglering i

detta hänseende. Då verkets arbetsuppgifter blivit i och med omorganisationen

fixerade och på grundval härav det ordinarie personalbehovet

kunnat fastställas, borde i lämplig omfattning en härav betingad överflyttning

av extra ordinarie personal till ordinarie stat äga rum, så långt det

kunde ske utan att föregripa den allmänna omreglering av biträdestjänsterna,

som kunde komma att bliva under avlöningssystemets revision

föreslagen. Även till denna angelägenhet syntes centralbyrån få anledning

återkomma, då verkets stat för budgetåret 1930,1931 skulle upptagas

till behandling. För det nu närmast ifrågavarande budgetåret anslöte

sig centralbyrån till sakkunnigas uppfattning om uppförande av nuvarande

antal biträdestjänster å ordinarie staten.

Vad slutligen angår ämbetsverkets behov av amanuenser har centralbyrån

framhållit, att anslaget för icke-ordinarie personal borde så tillmätas,

att verket hade tillgång till fem amanuenser, i händelse verket utrustades

med fem aktuarier, men till sex amanuenser, därest en av aktuariebefattningarna

indroges.

Rörande framställda förslag om övergången till den nya oiganisationen

har centralbyrån inskränkt sig till att i förtydligande syfte beröia

ett par punkter. Centralbyrån anför:

»Därest efter genomförande av sakkunnigas förslag den å övergångsstat

förde byråchefen fortfarande skall såsom synes vara avsett utöva ledningen

av det finansstatistiska arbetet och med uppflyttning i lönegrad

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kunrjl. Maj:is proposition Nr 108.

B 26 samt i avdelningschefs ställning av förste aktuarien tills vidare

kommer att anstå, torde denne nnder tid då han, på grund av ledighet för

byråchefen, omhänderhaver ledningen av arbetet å avdelningen, böra genom

vikariatsersättning beredas sådan utfyllnad i sina löneförmåner, att

de sammanlagda motsvara lön i lönegrad B 26. Vidare synes det böra råda

full klarhet däröver, att bibliotekarietjänsten skall, i likhet med vad som

sagts rörande förste aktuariebefattningen å befolkningsstatistiken, i vanlig

ordning sökas och tillsättas. Slutligen må erinras, att enligt sakkunnigas

förslag verkets två byråchefer å ordinarie stat skola vara ledamöter

i ämbetsverket. Så länge den till överförande å övergångsstat föreslagne

byråchefen kvarstår i sin tjänst inom verket synes han böra bibehållas vid

•sitt ledamotskap, en fråga som sakkunniga icke berört.»

Statistiska centralbyrån övergår så till den av sakkunniga verkställda Amlagsberäknn

slagsberäkningen och deras därmed förknippade uttalanden och yttrar nm9tnhärom

till en början följande:

Med. stor tillfredsställelse hade centralbyrån uppmärksammat det av sakkunniga

gjorda uttalandet om det nuvarande biblioteksanslagets otillräcklighet,

och finge ämbetsverket vitsorda, att uttalandet ägde fullt fog. Centralbyrån,

som strävat att beskära sina anslagspetita så långt görligt varit,

hade hittills undanskjutit denna anslagsfråga men vore fullt medveten

om att en anslagsökning icke kuride i längden frånkommas, därest ej bibliotekets

standard skulle sänkas. Ämbetsverket, som vid behandlingen av

riksdagspetita för budgetåret 1930/1931 skulle få anledning återkomma till

ämnet, finge emellertid redan nu anmäla, att ett visst engångsanslag för

bindning av böcker torde visa sig behövligt för att bringa biblioteket i

■ett tillfredsställande utgångsläge.

I fråga om den förordade omräkningen av det ordinarie förslagsanslaget

till statistiska centralbyrån, så att dels vikariatskostnader komme att

bestridas från avlöningsanslaget för ordinarie tjänstemän, dels i anslaget

till icke-ordinarie befattningshavare inräknades samtliga medel, som erfordrades

för den i ämbetsverket normalt behövliga icke-ordinarie personalen,

hade centralbyrån ingen erinran att göra. De sakkunniga hade, på

angiven grund, funnit sig böra avstå från förslag rörande anslagets beräkning

efter den nya uppställningen. Centralbyrån framlägger emellertid

i detta ämne alternativa förslag, såväl för det fall att den nya uppställningen

i denna del tillämpas först i staten för budgetåret 1930/1931 som

i och för dess genomförande i nu närmast ifrågavarande statförslag.

Anslag å extra stat skulle i och med den nya uppställningen komma att

•efter de sakkunnigas mening avse tillfälliga arbetskrafter, för avarbetande

av balans ävensom eljest övergående arbetsuppgifter. Förstärkningsanslagets

karaktär av reservationsanslag föreslås skola bortfalla. I

detta ämne anför centralbyrån emellertid:

»Vad sistnämnda fråga angår får centralbyrån först ocli främst förutsätta,

att härvid icke tagits sikte på sådana övergående arbetsuppgifter,

för vilka särskild anslagsberäkning i riksstatsäskandena plägar göras. Att

exempelvis för valstatistiken icke få disponera över ett reservationsanslag

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts vroposition Nr 168.

skulle vålla lätt insedda och betydande olägenheter. Samma betänkligheter

kunna icke göras gällande i fråga om anslag, som avser avarbetande

av balans, men centralbyrån vill starkt ifrågasätta ändamålsenligheten

just ur synpunkten av medlens rationella användning av den förordade

förändringen. Att extra anslaget till centralbyråns verksamhet erhållit

sin nuvarande karaktär — vilket skedde så sent som år 1924 — berodde

på den vunna erfarenheten under tidigare år, då anslag beviljades såsom

förslagsanslag, högst, eller som obetecknat anslag. Statistiska centralbyrån

framhöll i framställning, som återges i Kungl. Maj:ts proposition

nr 169 vid 1924 års riksdag, såsom önskvärt, att anslaget bleve betecknat

som reservationsanslag, varigenom en planmässig disposition av detsamma

skulle avsevärt främjas. Departementschefen biträdde denna uppfattning,

och riksdagen beslöt i enlighet med densamma att uppföra anslaget

som reservationsanslag. De skäl, som grundade detta beslut, äga

alltjämt sin giltighet.»

Centralbyrån har därför avstyrkt vidtagandet av den förändring de sakkunniga

förordat.

Anslagsposten till avlöning av ordinarie tjänstemän har av sakkunniga

beräknats till 232,200 kronor, vartill kommer anslag å övergångsstat å

11,500 kronor. Rörande beräkningen av den förstnämnda posten anför

centralbyrån:

»Därest ämbetsverkets här förut framlagda uppfattning vinner godkännande,

skulle sistnämnda summa inräknas i det ordinarie anslaget, vilket

därjämte finge förhöjas med avlöning till en aktuarie. I händelse även

löneskillnaden mellan B 26 och B 24 (för bibliotekarien) samt mellan B 14

och B 11 (för biblioteksassistenten) inkluderas och anslagssumman beräknas

efter samma grunder som de sakkunniga använt, skulle den komma

att uppgå till 252,600 kronor eller 8,900 kronor mer än summan av de båda

anslag, å ordinarie stat och å övergångsstat, de sakkunniga tänkt sig uppförda.

Det i gällande stat uppförda anslagsbeloppet utgör, om vikariatsersättningsanslaget

inberäknas, 255,000 kronor, sålunda något mer än nyss

angivna totalsumma. Emellertid göra de olika beräkningsgrunderna denna

jämförelse onöjaktig. Enligt de metoder för anslagsberäkningen desakkunniga

använt borde i verkets nuvarande stat finnas ett anslag till

ordinarie tjänstemän av i runt tal 243,000 kronor. Det må i förbigåendepåpekas,

att denna siffra, då motsvarande faktiska utgiftsbelastning senast

gångna budgetår utgjorde cirka 258,300 kronor, utvisar sannolikheten,

att den nya beräkningsmetoden kommer för centralbyråns vidkommande

att innebära ett underskott i staten jämfört med budgetredovisningen.

Den av ämbetsverket i första hand förordade organisationen

skulle, vid jämförelse med ovannämnda summa 243,000 kronor, representera

en kostnadsökning av 9,600 kronor. Denna ökning motväges till

hälften av kostnadsminskning å det särskilda folkräkningsanslaget, i vilket

arvode för ledare i förste aktuaries ställning ej behöver ingå. Med

därefter återstående ökning, cirka 4,800 kronor, är att räkna tills vidare,,

intill dess ifrågasatt omreglering av biträdestjänsterna kan varda genomförd

och med nu ej beräkneligt belopp sänka totalkostnaden. Ämbetsverkets

modifikation av sakkunnigas organisationsplan innebär i stort sett

en rationellare organisation för nuvarande kostnad. Uppmärksammas må

slutligen, att den av sakkunniga angivna kostnadsminskningen av 11,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

7:5

Kungl. Maj:is proposition Nr 168.

kronor enligt deras förslag avser tiden efter det anslaget å övergångsstat

bortfallit. För de närmaste åren innebär förslaget, att en reell kostnadsminskning

inträder, först då och i den utsträckning personalen å finansstatistiken

genom arbetsområdets beskärande bliver reducerad.»

Anslag för avlönande av icke-ordinarie personal, inberäknat erforderligt

belopp för avarbetande av balans, syntes, enligt statistiska centralbyråns

mening, vare sig sakkunnigas eller ämbetsverkets uppfattning rörande

den ordinarie statens utseende lades till grund, i ärendets nuvarande

läge kunna beräknas på sätt skett i verkets riksdagspetita för nästkommande

budgetår, med en eventuell jämkning som härnedan beröres.

Det sammanlagda belopp verket äskat utgjorde (29,300 + 17,400 + 5,000)

51,700 kronor. Därest med inräknande av alla normalt behövliga medel

även för icke ordinarie personals avlönande uti det gemensamma förslagsanslaget

skulle anstå till nästa stats uppgörande, syntes anslagsuppdelningen

lämpligen kunna ske som i centralbyråns riksdagsäskanden angivits,

med 29,300 kronor till icke-ordinarie befattningshavare uti det ordinarie

förslagsanslaget och 22,400 kronors anslag å extra stat, enligt centralbyråns

mening uppfört såsom reservationsanslag.

Ämbetsverket har, för den händelse antalet aktuarier fastställes till

fyra i stället för fem, subsidiärt angivit en utväg att råda bot för uppkommande

svårigheter. Den förutsätter emellertid, att anslagsberäkningen

för icke-ordinarie arbetskraft förhöjes för att bereda tillgång dels till

ytterligare en amanuens dels till en extra ordinarie aktuarie för tid då valstatistik

pågår. Tillämpad å instundande budgetår skulle, anför centralbyrån,

denna subsidiära linje innebära, att berörda anslag ökades med förslagsvis

7,300 kronor, vilket syntes få tilläggas extra statsanslaget och föranleda

dess uppförande med 29,700 kronor. Härvid hade räknats med extra

ordinarie aktuarietjänst i cirka a/3 år. Ett ombyte av ledare för valstatistiken,

vilken post bestriddes av den för jordbruksstatistiken avsedda aktuarien,

vore givetvis mitt under pågående arbete olämpligt, utan finge

denna extra ordinarie befattningshavare insättas å jordbruksstatistiken

som den ordinarie aktuariens tillfälliga ställföreträdare.

För den händelse det funnes önskvärt, att redan i staten för 1929/1930 tilllämpa

den nya anslagsuppställningen även i vad anginge avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m., har centralbyrån framlagt beräkning

däröver, också här med utgångspunkt från av de sakkunniga

uppställd förutsättning av i huvudsak oförändrat personalbestånd, intill

dess beslut om finausstatistiken kunde föranleda viss reduktion.

Denna beräkning utför centralbyrån sålunda:

»Ämbetsverket har därvid förfarit enligt de grunder, som angivits i

1926 års statsverksproposition under för flera huvudtitlar gemensamma

frågor (personalindragningar i statsdepartementen). I syfte att åstadkomma

en normalstat, som motsvarar nuvarande arbetsförhållanden inom

verket, har centralbyrån verkställt en revision av den personalberäkning,.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

vilken alltifrån 1925 tjänat som provisorisk grundval för anslagsäskandena,

och som, då det nu gäller statberäkning vid ny organisation, behöver

undergå viss jämkning. .

Grundlönerna äro beräknade för 5 amanuenser och 15 extra ordinarie biträden

i lönegrad 2, vartill må erinras att i ämbetsverket för närvarande

äro sysselsatta 8 amanuenser och 24 extra ordinarie biträden. Av amanuenserna

hava tvenne innehaft långvariga förordnanden å ordinarie tjänst,

vilka med omorganisationen upphöra. En tredje amanuens har haft sitt

huvudsakliga arbete förlagt inom arbetsområden, som denna anslagsberäkning

ej avser (folkräkningen och, för närvarande, jordbruksräkningen).

För vikariat under ledigheter för ordinarie biträden och tjänstgöring inom

det på flerårig sysselsättning inställda arbetet att avarbeta balans har det

varit ändamålsenligt och, synes det centralbyrån, även med hänsyn till

de anställdas mångåriga tjänstgöring påkallat, att hos verket som extra

ordinarie befattningshavare hava anställda ett avsevärt större antal än

vad som motsvarar ett normalt årsbehov, d. v. s. om från balans frånses

och fullt effektiv tjänstgöring förutsättes. Det torde emellertid vara det

sålunda angivna personalbehovet, som bör läggas till grund för statberäkning

av en normalstat enligt den nya uppställningen. Ifrågavarande personalbestånd

bär vid företagen granskning visserligen funnits böra upptagas

till minst 18 biträdesbefattningar. Ämbetsverket använder sig sedan

någon tid försöksvis för vissa statistikgrenar av maskinell metod,

varmed 4—5 befattningshavare äro sysselsatta. På användning av moderna

tekniska hjälpmedel jämväl inom andra arbetsgrenar har centralbyrån

alltjämt uppmärksamheten riktad men kan ännu icke bedöma, huruvida

i samband med sakkunnigas granskning framkomna uppslag kunna

leda till någon ytterligare ekonomisering av statistikarbetet. Det synes

nu ämbetsverket lämpligt, att avlöningsanslag under rubriken grundavlöningar

till extra-ordinarie personal icke beräknas för samtliga 18 erforderliga

befattningar, utan har centralbyrån reducerat denna siffra till

15 och upptager avlöning för 3 biträden, jämte annat, under anslagets tredje

post. Denna förutsättes då kunna likaväl som hittills skett beträffande

extraanslag till balansens avarbetande tagas i anspråk, ändock att vederbörande

befattningshavare funnits böra beredas ställning som extra ordinarie

tjänsteman.

Enligt angivna beräkningsgrunder bör anslagets första post upptagas

till, dvrundat, 48,900 kronor.

Posten avlöningsförhöjningar är beräknad (för de 5 amanuenserna och

för 24 extra ordinarie biträden) till 2,600 kronor. Denna post torde, oaktat

därvid samtliga nu sysselsatta extra ordinarie biträden inberäknats, komma

att överskridas, enär det stora flertalet befattningshavare sedan många

år varit i verket anställda.

Den tredje posten: extra befattningshavare, renskrivning m. m., upptages

i centralbyråns beräkning av en normalstat med 6,000 kronor. Hela

anslagssumman till icke-ordinarie befattningshavare skulle då komma att

uppgå till 57,500 kronor.

Totalbeloppet av för icke-ordinarie personal samt för avarbetande av

balans i verkets riksdagspetita begärda medel utgjorde, såsom framgår

av det förut anförda, 51,700 kronor. Härvid har emellertid ämbetsverket

räknat med att tillgodogöra sig den reservation å anslaget till statistiska

-centralbyråns verksamhet, som torde kvarstå vid nu löpande budgetårets

slut. Dess storlek kan visserligen ej med full säkerhet angivas men torde

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kuutjl. Maj ds proposition Nr 168. 75

komma att, även om reducerad, uppgå till sådant belopp, att centralbyrån

vid tillämpning av den nya beräkningsmetoden kan frånträda sin

hemställan om något särskilt medelsbelopp för balansens avarbetande, uti

riksdagspetita angivet till 5,000 kronor. Och därjämte synes av samma

anledning — för instundande budgetår — den tredje posten i förenämnda

förslagsanslag kunna reduceras till 2,500 kronor, varvid slutsumman för

anslaget finge utföras med 54,000 kronor. Något särskilt reservations

anslag skulle, i händelse denna linje följes, ej behöva å nästa riksstat

anvisas för centralbyråns verksamhet.

Ämbetsverket får till denna beräkning anmärka, att det subsidiära förslag

i fråga om anslagsmedel för icke-ordinarie arbetskraft, som framförts

vid den förut verkställda alternativa anslagsberäkningen, äger sin

tillämplighet även å det senare alternativet och enligt centralbyråns mening

eventuellt bör föranleda en motsvarande höjning av anslagssumman,

lämpligen så fördelad, att 4,350 kronor (amanuensavlöning) tillägges anslagets

första post och 2,100 kronor (högre extra ordinarie tjänsteman) dess

tredje post.

Till sist må i fråga om valet mellan de två alternativen uttalas, att det

senare synes i fråga om reda och enkelhet överlägset det först framlagda.»

Mot beslutet om statistiska centralbyråns ifrågavarande utlåtande hava

byråcheferna Burström, Arosenius och Höijer samt t. f. bibliotekarien

Carlson i vissa delar anfört avvikande mening med åberopande av särskilda,

vid centralbyråns skrivelse fogade yttranden i ärendet.

I likhet med de sakkunniga är jag av den uppfattningen, att man för

närvarande bör begränsa sig till frågan om statistiska centralbyråns nuvarande

arbetsområden samt om den organisation av centralbyrån, som kan anses

vara den lämpligaste, under förutsättning att centralbyrån förblir den myndighet,

till vilken dessa arbetsområden åtminstone under den närmaste framtiden

skola vara förlagda. Den allmännare frågan angående statistiska tabellkommissionens

fortvaro och inrättande i någon form av en övervakande myndighet

för den officiella statistiken torde sålunda icke böra upptagas till behandling

i detta sammanhang.

Vad angår det av de sakkunniga berörda spörsmålet om ändring beträffande

ämbetsverkets benämning finner jag tillräcklig anledning saknas att förorda

en sådan.

Statistiska centralbyrån är den centrala statsmyndigheten på den officiella

statistikens område. I enlighet härmed tillkommer det centralbyrån att omhänderhava

de arbetsuppgifter inom den officiella statistiken, vilka icke på

grund av särskilda omständigheter äro överlämnade åt annat verk. Arbetsuppgifterna

för ämbetsverket bliva därför självfallet i viss mån av heterogen

natur. Omkring vissa större statistiska områden,'' vilka sedan länge varit

förlagda till centralbyrån — befolkningsstatistiken, jordbruksstatistiken och

fmansstatistiken — grupperas sålunda en del smärre grenar av statistiken,

vilkas samhörighet med de större understundom är ganska löslig.

Skiljaktiga

meningar.

Departe
mentschefen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Beaktas bär jämväl, att den faktiska utvecklingen kan föra med sig en förändrad

uppfattning av en viss statistiks betydelse ur administrativ eller

vetenskaplig synpunkt. Givetvis äro dessa förhållanden bestämmande för1

organisationen och för personalens tjänsteställning.

Vid en organisationsförändring måste sålunda hänsyn i första hand tagas

till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som anförtros åt verket,

samt till de krav, som böra ställas på tjänstemännen. Samma hänsyn kräva,

att de högre bland dessa sistnämnda sättas i sådan tjänste- och löneställning,

som gör det möjligt att för befattningarna erhålla väl kvalificerade personer.

En alltför långt driven specialisering av arbetsuppgifterna medför så till

vida olägenheter, att vederbörande tjänstemans arbete blir väl ensidigt inriktat

och att han härigenom knappast får en utbildning, som är tillräckligt

allsidig för att gagna vare sig honom själv vid inträffande befordringsmöjligheter

eller det ämbetsverk, han tillhör.

Jag får i detta sammanhang erinra om besparingssakkunnigas principuttalande

rörande kompetensvillkor för dem, vilka i högre eller lägre tjänsteställning

hava att taga befattning med den officiella statistiken. Lika med

statistiska centralbyrån ansluter jag mig härutinnan till den av de sakkunniga

uttalade principiella uppfattningen om större krav på vetenskaplig

kompetens. Tydligt är emellertid, att man, såsom centralbyrån jämväl framhåller,

vid meritbedömningen icke bör för de teoretiska kvalifikationerna

bortse från vikten av arbetsrutin och erfarenhet i praktiskt-statistiskt arbete.

En prövning av frågan, huru kompetensvillkoren skola närmare utformas,

torde böra ske i samband med de ändringar i instruktionen för centralbyrån,

vilka må tinnas erforderliga, sedan beslut fattats i organisationsfrågan.

Statistiska centralbyrån är för närvarande organiserad på tre byråer, vartill

komma biblioteket och arkivet, registratorskontoret och vaktexpeditionen.

Såsom framgår av redogörelsen för centralbyråns utvecklingshistoria blev

frågan om byråindelning inom ämbetsverket, som länge varit aktuell, löst

år 1918, då verket erhöll sin nuvarande organisation. Envar av verkets tre

byråer förestås av eu byråchef. I fråga om ärendenas fördelning å byråerna

må här hänvisas till förut lämnade uppgifter och allenast erinras, att första

byrån handlägger ärenden rörande befolkningsstatistiken, rättsstatistiken

och äktenskapsregistret, vartill kommer den intermittenta valstatistiken,

andra byrån jordbruksstatistiken in. m. och tredje byrån den kommunala

finansstatistiken m. in. De inre administrativa ärendena äro fördelade

mellan byråerna. De till respektive byråer och biblioteket hörande ärendena

föredragas inför verkschefen i regel av respektive byråchefer och

bibliotekarien. Av personal i högre tjänsteställning upptager staten därutöver

tre förste aktuarier och sex aktuarier; en förste aktuarie- och en akt u ar i etjänst

äro emellertid för närvarande vakanta.

Vid sin prövning av statistiska centralbyråns organisation hava de sakkunniga

i första hand haft att taga ställning till frågan om byråindelningen.

De hava i sammanhang härmed tagit under övervägande bland annat en av

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1(>8.

ämbetsverkets aktuarier framlagd plan till omorganisation, asyftande verkets

uppdelning pa åtta avdelningar, envar under ledning av en avdelningschef

tförste aktuarie) i lönegraden B 26. De sakkunniga hava härvid kommit

till den uppfattningen, att tillräckliga skäl icke föreligga att sänka samtliga

byråchefstjänster till förste aktuariebefattningar i lönegraden B 26.

Men å andra sidan har det förefallit de sakkunniga ligga åtskillig sanning

däruti, att själva byråindelningen med fördel kan åtminstone delvis övergivas.

Att vissa arbetsområden, vilka äro av den art, att de kunna stå

under eu förste aktuaries ledning, tillerkännes självständig ställning med

särskild föredragning inför verkschefen, har synts de sakkunniga vara eu

anordning ägnad att befordra initiativ på dessa områden.

Vad de sakkunniga sålunda uttalat kan jag giva min principiella anslutning.

Ur nyss berörda allmänna synpunkter synes det mig tydligt,

att en organisation, enligt vilken samtliga ledare av statistikens olika

huvudgrenar icke skulle vara placerade i högre lönegrad än B 26, skulle

vara mindre lämplig. Endast för speciella arbetsuppgifter inom centralbyrån

kan en sådan placering anses vara tillfyllestgörande. Med den ställning, som

statistiska centralbyrån intager inom den officiella statistiken, är, som redan

nämnts, en alltför långt driven specialisering icke önskvärd, och då man härtill

kan peka på vissa bestämda ämnesområden, vilka under givna förhållanden

kräva en ledare i högre tjänsteställning än i lönegraden B 26, synes mig

en sådan lösning av föreliggande organisationsspörsmål böra sökas, vilken

med tillvaratagande av det värdefulla i förslaget om decentralisation av

arbetsuppgifterna bygger på vad de skilda arbetsuppgifternas beskaffenhet

och omfattning i varje särskilt fall kräva.

I enlighet härmed finner jag de sakkunnigas organisationsförslag tillgodose

de synpunkter, vilka lämpligen böra anläggas å förevarande spörsmål. De

sakkunniga hava sålunda föreslagit, att statistiska centralbyrån skall organiseras

på fyra avdelningar för de olika huvudgrenarna av statistiken,

vartill komma bibliotek och arkiv samt kansli och registratorskontor, ett

vart av dessa sex arbetsområden företrätt av sin föredragande. Statistiska

centralbyrån har ock vid jämförelse mellan det av besparingssakkunniga

avgivna organisationsförslaget och det ovannämnda av verkets aktuarier

framlagda ansett det förra äga bestämda företräden, och centralbyrån har

jämväl funnit sakkunnigeförslaget i vissa hänseenden vara att föredraga

framför verkets nuvarande organisation. Enligt de sakkunnigas förslag skola

statistikavdelningarna omhänderhava, en befolkningsstatistiken och valstatistiken,

en rättsstatistiken och äktenskapsregistret, en jordbruksstatistiken

m. m. och en den kommunala finansstatistiken m. in. Avdelningarna för befolkningsstatistiken

och valstatistiken samt för jordbruksstatistiken m. m. skola

förestås av tjänstemän i lönegraden B 30, de båda övriga avdelningarna av

tjänstemän i lönegraden B 26. Biblioteket och arkivet skola liksom nu

förestås av en befattningshavare i lönegraden B 24 (bibliotekarie). Härtill

komma kansli och registratorskontor med en aktuarie såsom föredragande

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

för inre administrativa ärenden, vilkas handläggande alltså avlyftes från

ledarna av det egentliga statistiska arbetet.

Detta de sakkunnigas förslag är grundat på en närmare granskning av

centralbyråns arbetsuppgifter och härvid främst de uppgifter, som äro av

statistisk natur. Vid denna granskning hava de sakkunniga framställt mera

vägande erinringar allenast i fråga om den kommunala finansstatistiken,,

medan beträffande arbetsuppgifterna i övrigt någon mera betydande ändring

icke ifrågasättes.

Med hänsyn såväl till befolkningsstatistikens betydelse som ock till önskvärdheten

av att som ledare av denna viktiga statistik äga tillgång till

eu vetenskapligt och praktiskt-statistiskt väl skolad kraft, finner jag lika

med de sakkunniga, att denna befattning ej bör sättas i lägre lönegrad än

byråchefs. Till den av de sakkunniga berörda frågan om årlig publicering

i viss begränsad omfattning av statistiken över befolkningsrörelsen torde jag

få återkomma i annat sammanhang.

Även förslaget att rättsstatistiken utbrytes ur befolkningsstatistiska byrån

och jämte äktenskapsregistret bildar arbetsuppgifterna för en särskild avdelning

inom ämbetsverket ger jag min anslutning. Såsom chef för denna

avdelning bör i enlighet med de sakkunnigas förslag ställas en tjänsteman

i lönegraden B 26. I detta sammanhang torde jag fa framhalla, att rörande

frågan om bearbetning och publicering av det material beträffande konkursstatistiken,

som sedan åtskilliga år insamlats och granskats men icke undergått

vidare behandling, centralbyrån numera inkommit med den i dess yttrande

omförmälda framställningen, vilken torde komma att inom den närmaste

framtiden anmälas för Kungl. Maj:t.

Vad angår byråchefsbefattningen å andra byrån (jordbruksstatistiken

in. in.) anser jag mig med hänsyn till de av de sakkunniga anförda skälen

böra tillstyrka denna byråchefsbefattnings bibehållande.

Det viktigaste av de sakkunnigas ändringsförslag berör finansstatistikensomfattning

och tjänsteställningen för den befattningshavare, som har att leda

denna statistik. Med avseende härå hava de sakkunniga framhållit, att riksdagen

.— då den på sin tid ansåg huvudvikten ifråga om ämbetsverkets statistiska

arbeten ligga å finansstatistiken och för denna statistik beviljade en byråchefsbefattning

— åsyftade en finansstatistik av betydligt större omfattning och

allmännare innehåll än den kommunala finansstatistik, vartill centralbyråns

dittillsvarande produktion på området i huvudsak inskränkt sig. Även med

den begränsade omfattning finansstatistiken faktiskt fatt nämligen att

mera regelbundet avse endast den kommunala finansstatistiken hava de

sakkunniga ansett, att ifrågavarande statistik icke för närvarande ger anledning

till odelad tillfredsställelse. Beskaffenheten av kommunernas bokföring

föranleder, att uppgiftslämnandet till denna statistik är förenat med besvär,

omgång och kostnader. Primäruppgifterna lida vidare av ofullständigheter,

vilkas avhjälpande förorsakar ämbetsverket ett mycket omfattande granskningsarbete,

vartill kommer, att felaktigheter likväl i icke ringa omfattning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. M<ij:ts proposition Nr 108.

7!)

kvarstå. Besparingssakkunniga ifrågasätta för den skull, huruvida värdet

av den nuvarande officiella statistiken rörande kommunernas finanser verkligen

är så stort, att det uppväger de med denna statistik förenade högst

avsevärda kostnaderna. För landstingens och stadskommunernas del samt de

köpingars vidkommande, som bilda egen kommun, hava besparingssakkunniga

trots betänkligheter likväl funnit mest tillrådligt, att den kommunala

finansstatistiken utan avbrott fortsättes enligt hittillsvarande plan. Vad åter

landskommunerna beträffar se sig besparingssakkunniga på grund av nyss

angivna skäl föranledda att ifrågasätta en sådan begränsning av uppgiftsliimnandet

och därmed av arbetet på statistikens färdigställande, att statistiken

inskränkes till de mera summariska uppgifter för de särskilda landskommunerna,

vilka enligt nu gällande anordning publiceras i Årsbok för

Sveriges kommuner.

I sitt utlåtande har statistiska centralbyrån — under hänvisning till de

omständigheter, som föranlett den faktiska utvecklingen av finansstatistiken,

och med framhållande av att den angelägnaste uppgiften inom ämbetsverkets

ifrågavarande avdelning under de senaste åren varit att avarbeta

den balans inom den kommunala finansstatistiken, som förelegat och ofta

påtalats — för sin del förordat, att frågan om en allmän finansstatistiks

utarbetande i en snar framtid upptages till behandling. I avseende å den

kommunala finansstatistikens omfattning har ämbetsverket uttalat en från

de sakkunniga avvikande uppfattning och ansett, att denna statistiks vidmakthållande

i nuvarande omfattning bättre motsvarar statsnyttan än statistikens

bedrivande i av de sakkunniga förordat stympat skick, trots att

med den senare anordningen avsevärda besparingar kunna göras.

Betydelsen av den kommunala finansstatistiken ur statlig och kommunal

synpunkt har ytterligare understrukits av styrelsen för Svenska landskommunernas

förbund, vilken styrelse förklarat sig icke dela de sakkunnigas

mening, att denna gren av statistiken bör på föreslaget sätt beskäras. Tillika

har styrelsen betonat värdet av uppgiftsskyldigheten till den kommunala

finansstatistiken med hänsyn till att denna skyldighet främjar genomförandet

av en mera tillfredsställande bokföring inom kommunerna.

För egen del är jag icke beredd att nu taga ståndpunkt till den av de

sakkunniga väckta frågan om begränsning av den kommunala finansstatistiken.

Ett sådant ståndpunktstagande är ej heller erforderligt för prövning

av det föreliggande organisationsförslaget. I likhet med de sakkunniga

anser jag nämligen, att det bör vara tillfyllest att, även om denna statistik

bibehålies i sin nuvarande omfattning, såsom ledare av den kommunala

finansstatistiken ställa en tjänsteman i lönegraden B 26. Statistiska centralbyrån

har ej heller kunnat göra gällande, att det vid den kommunala

finansstatistikens bibehållande i oförändrat skick är ofrånkomligt, att ledaren

har byråchefs ställning. Det är främst med hänsyn till sitt önskemål om

upptagande av en allmän finansstatistik, som centralbyrån förordat ifrågavarande

byråchefsbefattnings kvarblivande. Vad detta centralbyråns förslag

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

angår må emellertid lorst framhållas, att detsamma knappast kan anses

äga stöd i den utveckling, som faktiskt ägt rum, en utveckling som lett

till att tidigare företagna, längre gående flnansstatistiska undersökningar av

olika skäl icke blivit fullföljda och att arbetet liksom i äldre tid alltjämt

kommit att i huvudsak begränsas till den kommunala finansstatistiken.

Därtill kommer vidare, att vid prövningen av ett organisationsförslag

hänsyn väsentligen bör tagas till de vid tidpunkten för förslagets genomförande

föreliggande arbetsuppgifternas omfattning och beskaffenhet, medan

det synes mindre välbetänkt att härvid bygga på förmodan om ett möjligen

inträdande framtida behov av utvidgningar, rörande vilkas bedömande

fastare hållpunkter saknas. På grund härav finner jag de av centralbyrån

anförda skälen för bibehållandet av den högre placeringen av ledaren för

finansstatistiken icke kunna tillmätas avgörande betydelse, utan tillstyrker jag

besparingssakkunnigas förslag, att ifrågavarande chefsbefattning nedflyttas till

lönegraden B 26 samt att den nuvarande byråchefen föres på övergångsstat.

Vad angår benämningen å cheferna för avdelningarna, synes mig icke

lämpligt att, sedan inom annan gren av statsförvaltningen numera inrättats

befattningar i lönegraden A 2 med titeln avdelningschef, använda samma

benämning på en befattning i en väsentligt lägre lönegrad. I personalförteckningen

för centralbyrån torde för den skull böra upptagas två byråchefer

i lönegraden B 30 samt — i stället för av de sakkunniga föreslagna

två avdelningschefer i lönegraden B 26 — två förste aktuarier i sistnämnda

lönegrad.

Jag övergår härefter till att yttra mig om ämbetsverkets övriga personalfrågor.

Till en början finner jag mig böra tillstyrka besparingssakkunnigas förslag,

att befattningen som aktuarie på befolkningsstatistiska avdelningen

förändras till en förste aktuarietjänst i lönegraden B 24 på samma avdelning.

Detta förslag är grundat på uppfattningen, att folkräkningarna och

den årliga befolkningsstatistiken böra sammanhållas å en avdelning, som är

så organiserad att jämväl själva ledningen av folkräkningen kan förläggas

till densamma. Till folkräkningens organisation och personalbehov i övrigt

torde, såsom hittills skett, ställning böra tagas för varje gång, och i

likhet med centralbyrån finner jag ej påkallat att i vidare mån än vad som

skett i de sakkunnigas förslag taga hänsyn härtill vid uppgörande av verkets

ordinarie stat.

I fråga om bibliotek och arkiv hava de sakkunniga föreslagit, att den

för närvarande vakanssatta förste aktuarietjänsten må få återbesättas under

benämning bibliotekarie samt att aktuarien utbytes mot en fackmässigt

utbildad biblioteksassistent i lönegraden B 11. Från ämbetsverkets sida hava

mot detta förslag till personalutrustning för biblioteket och arkivet starka betänkligheter

yppats ur den synpunkten, att tillgången på arbetskrafter anses

bliva för knapp. Centralbyrån har uttalat, att frågan om bibliotekariens uppflyttning

till lönegraden B 26 bör tagas under övervägande, varjämte central
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:Is proposition AV /67?. j

Ijyran, som i princip förklarat sig icke hava någon erinran emot inrättande

av en assistentbefattning, finner befattningens placering i lönegraden B 14

starkt motiverad. Slutligen har centralbyrån framhållit, att innan biblioteksassistenten

kunnat förvärva någon förtrogenhet med det statistiska

materialet inom biblioteket och inom verket i övrigt, bibliotekarien blir väl

tungt belastad med sådant arbete, som påfordrar statistisk erfarenhet. Även

om åtskilligt av vad centralbyrån sålunda anfört må anses tala för eu

uppflyttmng i lönegrad av befattningen såsom bibliotekarie, vill jag doek

icke nu fororda en sådan åtgärd. Befattningen torde alltså under benämningen

bibliotekarie böra uppföras i personalförteckningen i lönegraden B 24. Jag tillstyrker

ock, att på biblioteket inrättas en befattning som biblioteksassistent,

men anser icke, att denna behöver sättas högre än i lönegraden B 11.

Eu följd av sistberörda befattnings inrättande bör i enlighet med de sakkunnigas

förslag bliva, att eu aktuarietjänst indrages. Häremot har statistiska

centralbyrån gjort invändning och framhållit, att i fråga om den befolkningsstaustiska

avdelningens ordinarie göromål — inberäknat den med korta intervaller

återkommande valstatistiken - den med avdelningens ledning betrodde

tjänstemannen icke kunde under den tid, då antingen byråchefen eller förste

aktuarien utövar närmaste ledningen av folkräkningen, blott med biträde

av en amanuens och avdelningspersonalen i övrigt bestrida såväl alla

goromål med den årliga befolkningsstatistiken som valstatistiken. Då enligt

centralbyråns uppfattning eu viss knapphet på kvalificerad arbetskraft efter

omorganisationen kunde befaras komma att inträda även vid biblioteket har

centralbyrån ansett full trygghet för de olika verksamhetsgrenarnas behöriga

upprätthållande icke vinnas, därest denna reduktion av verkets ordinarie

stat komme att äga rum. Till verkets förfogande måste i så fall stå det för

narvarande förefintliga antalet aktuarier.

Vad ämbetsverket i denna del hemställt finner jag mig icke böra biträda,

en föreslagna nedsättningen av aktuariernas antal från sex till fyra beror

såsom av det föregående framgår, därpå, att dels en aktuarie å befolkningsstatistiska

avdelningen uppflyttas till förste aktuarie i lönegraden B

24, dels en aktuarie å biblioteket utbytes mot en bibliotekstekniskt utbildad

tjänsteman i lönegraden B 11. Såvitt angår befattningshavarnas antal å

llragavarande bada avdelningar göres sålunda genom förslaget icke någon

ändring. Ett bibehållande, på sätt centralbyrån ifrågasätter, av en aktuarie

utöver det föreslagna antalet skulle i själva verket innebära en utvidgning

av den nuvarande organisationen. Behovet av ledare för det valstatistiska

arbetet, som av centralbyrån i detta sammanhang berörts, torde i allmänhet

lämpligen bora prövas vid anvisande av särskilda medel för valstatistikens

utarbetande.

Vid bifall till vad jag ovan förordat skulle alltså centralbyråns ifråga™oa!lde

befattningar bliva två chefer för avdelningar (B 26), en bibliotekarie

(B 24), en forste aktuarie (B 24), fyra aktuarier (B 21) och en biblioteksassistent

(B 11).

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 137 höft. (Nr 168.) ti

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

I likhet med vad som genomförts för vissa andra ämbetsverk torde i enlighet

med de sakkunnigas förslag, som av statistiska centralbyrån lämnats

utan erinran, registratorsgöromålen i verket böra uppdragas åt en tjänsteman

i lönegraden B 14. Då dessa göromål icke giva full sysselsättning åt

befattningshavaren, torde denne lämpligen kunna utföra även de på kansliskrivare

ankommande arbetsuppgifterna å någon av byråerna eller tilldelas

annan lämplig arbetsuppgift. Härmed frigöres eu aktuarie från registratoisgöromål,

och i enlighet med de sakkunnigas förslag synes det mig lämpligt,

att denne får omhänderhava göromålen med de interna administrativa ärendena

jämte, såsom hittills, vissa statistiska arbetsuppgiftei.

Vad angår biträdespersonalens storlek har jag ingen annan ändring att

föreslå, än att i enlighet med de sakkunnigas förslag en kansliskrivartjänst

torde böra indragas. Beträffande den av de sakkunniga berörda frågan om

biträdespersonalens lämpliga uppdelning i olika grader och placering ä

löneskalan vill jag erinra därom, att Kungl. Maj:t på min hemställan den

8 februari 1929 uppdragit åt 1928 års lönekommitté att vid fullgörandet av

sitt uppdrag taga denna fråga under övervägande för statsförvaltningen i

allmänhet. Med hänsyn härtill synes man för närvarande böra utgå

från nu rådande förhållanden med avseende å biträdespersonalens fördelning

i lönegrader.

Beträffande vaktpersonalen har jag lika med de sakkunniga icke funnit

anledning föreslå någon ändring.

Vid behandlingen av personalbehovet för linansstatistiken hava de sakkunniga

framhållit, att genomförandet av deras förslag rörande inskränkningar

i den kommunala flnansstatistiken skulle, såvitt nu kunde bedömas,

medföra en icke obetydlig personalminskning. Då det emellertid icke gärna

syntes böra ifrågakomma att åvägabringa den avsedda förändringen redan

från och med den 1 juli 1929, hava de sakkunniga vid framläggande av

förslag till stat för centralbyrån för budgetåret 1929/1930 funnit sig icke

böra taga hänsyn till de personalindragningar, som i dylikt sammanhang

kunde bliva möjliga. För egen del har jag för närvarande så mycket mindre

anledning att räkna med sådana personalindragningar, som jag, på sätt förut

nämnts, icke är beredd att nu taga ståndpunkt till frågan om begränsning

av den kommunala finansstatistiken.

Vad angår övergången till den nya staten har jag redan föreslagit, att

byråchefen å finansstatistiska byrån skall uppföras å övergångsstat. Denne

byråchef torde även i fortsättningen böra intaga ledamotsställning. Jag utgår

vidare från att förste aktuarien å rättsstatistiska avdelningen samt förste aktu
arien

å finansstatistiska byrån komma att uppflyttas till befattningarna

såsom ledare av den rättsstatistiska, respektive den finansstatistiska avdelningen.

Så länge nyssnämnde byråchef kvarstår i tjänsten, torde emellertid

böra anstå med uppflyttningen av förste aktuarien å finansstatistiska byrån.

Härom torde eu anmärkning böra fogas till staten. Emellertid synes det

s. 83 Kontrollera mot PDF

h''unr/1. Mdj:ts proposition Nr IH8. 83

billigt, att därest under ledighet för bemälde byråchef ledningen av den

finansstatistiska avdelningen omhänderhaves av förste aktuarien, denne

genom vikariatsersättning beredes sådan utfyllnad i sina löneförmåner, att

dessa under vikariatstiden motsvara lön i lönegraden 15 2b. Vad angår placeringen

i löneklass inom denna lönegrad, torde det ankomma på Kungl.

Maj:t att, efter prövning av de på dylik placering inverkande omständigheterna,

bestämma den löneklass, efter vilken avlöningen till den ifrågavarande

befattningshavaren bör utgå. Den av de sakkunniga föreslagna befattningen

såsom förste aktuarie å den befolkningsstatistiska avdelningen

synes böra i vanlig ordning tillsättas. Så torde ock böra ske med befattningen

som bibliotekarie.

Enligt mitt förslag skulle aktuarietjänsternas antal bestämmas till fyra.

Då fem ordinarie innehavare av aktuarietjänst för närvarande finnas i

centralbyrån, synes övergången lämpligen böra ordnas så, att fem aktuarietjänster

tills vidare få kvarstå å ordinarie staten, men att till denna fogas

en anmärkning av innehåll, att en aktuarietjänst är övertalig och vid

inträffande ledighet skall indragas. Emellertid torde man tills vidare kunna

räkna med att befordran till förste aktuarie å befolkningsstatistiska byrån

kommer att ske inom aktuariegraden hos verket, varför medel nu icke torde

behöva äskas för avlönande av flera än fyra aktuarier. Då tre av kansliskrivartjänsterna

i centralbyrån för närvarande äro vakanta, kan den föreslagna

minskningen av antalet dylika tjänster utan vidare genomföras från

och med ingången av budgetåret 1929/1930.

I den ordinarie avlöningsstaten för statistiska centralbyrån för budgetåret

1928/1929 ingå tre poster, en för avlöningar till ordinarie tjänstemän å

228,000 kronor, en för vikariatsersättningar å 27,000 kronor och en för

avlöningar till icke-ordinarie personal m. m. å 29,300 kronor. Det ordinarie

förslagsanslaget till statistiska centralbyrån är uppfört i riksstaten med

sammanlagda beloppet av dessa poster, eller 284,300 kronor.

Beträffande beräkningen av staten för statistiska centralbyrån liava de

sakkunniga föreslagit, att — på sätt under senare år förfarits beträffande

staterna för statsdepartementen och besparingsreglerade centrala ämbetsverk —- det särskilda vikariatsersättningsanslaget må utgå ur staten och samtliga

vikariatskostnader för uppehållande av ordinarie befattningar bestridas från

anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän. De båda ifrågavarande

anslagsposterna hava hittills för statistiska centralbyråns vidkommande beräknats

på grundval av de faktiskt utbetalade avlöningsbeloppen. Anslaget

för avlöningar till ordinarie tjänstemän torde nu böra omräknas efter de i

allmänhet vedertagna grunderna för bestämmande av departementens och de

centrala ämbetsverkens motsvarande anslag. Då jag förordat de sakkunnigas

förslag till personalförteckning över verkets ordinarie tjänstemän, torde

ifrågavarande anslagspost i staten böra upptagas med det av de sakkunniga

föreslagna beloppet av 232,200 kronor. Härtill kommer ett belopp av

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition Nr 168.

11,500 kronor, avsett till avlöning vid den till uppförande å övergångsstaten

föreslagna byråchefsbefattningen.

I det för centralbyråns verksamhet för innevarande budgetår anvisade

extra reservationsanslaget tinnes beräknad en post å 17,400 kronor till förstärkning

av den nyssnämnda, i det ordinarie anslaget för statistiska centralbyrån

ingående posten å 29,300 kronor för avlöningar till icke-ordinarie

personal m. m. I sin framställning om anslagsäskanden för nästkommande

budgetår har centralbyrån hemställt om anvisande av dessa medel och därjämte

om inräknande i det extra anslaget av ett belopp å 5,000 kronor till

avarbetande av balans. På sätt de sakkunniga angivit, har beträffande statsdepartementen

och sådana centrala ämbetsverk, vilka undergått granskning

ur besparingssynpunkt, vidtagits en omläggning av anslagen till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare. Även beträffande statistiska

centralbyrån syntes, enligt de sakkunnigas mening, eu dylik förändring böra

vidtagas, och de sakkunniga förutsätta, att i samband med en omläggning

samtliga medel, som erfordras för den i ämbetsverket normalt behövliga

icke-ordinarie personalen, inräknas i det ordinarie anslaget samt att medel

för anställande av sådana tillfälliga arbetskrafter, som krävas för avarbetande

av balans eller eljest för övergående arbetsuppgifter, anvisas såsom

begränsat anslag på extra stat.

Till vad de sakkunniga sålunda anfört kan jag i princip ansluta mig. Då

emellertid beloppet av anslagsmedel till den icke-ordinarie personalen i avsevärd

utsträckning blir beroende av huruvida och från vilken tidpunkt de

sakkunnigas förslag rörande inskränkningar i den kommunala finansstatistiken

genomföres, har jag dock icke ansett mig böra nu framlägga förslag

om förändrad beräkning av anslagsmedlen för icke-ordinarie personal, så

mycket mindre som det även av andra skäl — nämligen med hänsyn till

alltjämt förefintlig arbetsbalans, för vars avarbetande reserverade medel

stå till förfogande — ännu möter svårighet att fastslå det normala avlöningsbeloppet

för den icke-ordinarie personalen. Under sådana förhållanden torde

ifrågavarande anslagsmedel, i enlighet med vad centralbyrån alternativt

ifrågasatt, i ärendets nuvarande läge böra beräknas på sätt som skett i

verkets anslagsäskanden för nästkommande budgetår, eller sålunda att i

det ordinarie förslagsanslaget inräknas en post å 29,300 kronor för avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. samt att å extra stat

anvisas ett belopp av 22,400 kronor. Det synes härvid ej föreligga anledning

att nu göra ändring i avseende å sistnämnda anslags natur, utan

torde anslaget även för nästkommande budgetår böra uppföras såsom reservationsanslag.

Vad angår det av centralbyrån alternativt framställda förslaget, att det

å extra stat anvisade beloppet till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

måtte höjas med 7,300 kronor till 29,700 kronor för att bereda tillgång

dels till ytterligare en amanuens, dels till en extra ordinarie aktuarie

för tid, dä valstatistik pågår, har jag av i huvudsak samma skäl, som för
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168. 85

anlett mig att avstyrka ämbetsverkets framställning om bibehållande av

fem aktuarietjanster å den ordinarie staten, ansett mig icke kunna biträda

etsamma. Därest med hänsyn till det för närvarande pågående valstatistiska

.arbetet under någon kortare tid av instundande budgetår behov skulle uppkomma

att forordna en extra ordinarie aktuarie, lärer detta behov kunna

tillgodoses med anlitande av reserverade eller eljest till förfogande stående

anslagsmedel.

Till underhållande av statistiska centralbyråns bibliotek finnes å riksstaten

uppfort ett ordinarie reservationsanslag å 3,000 kronor. Statistiska centralbyrån

har vitsordat de sakkunnigas uttalande om det nuvarande biblioteksanslagets

otillräcklighet. Någon ändring i anslagsbeloppet föreslås likväl

icke för nästkommande budgetår. Anslaget torde alltså böra i riksstaten

uppföras med oförändrat belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Ma.pt måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar i

statistiska centralbyrån skall från och med den 1 juli

1929 vara bestämt på följande sätt:

Befattning

1 överdirektör.................

2 byråchefer .................

2 förste aktuarier .........

1 bibliotekarie .............

1 förste aktuarie .........

5 aktuarier .....................

1 registrator .................

1 biblioteksassistent ...

3 kansliskrivare .............

1 förste expeditionsvakt

15 kanslibiträden..............

1 expeditionsvakt .........

19 kontorsbiträden ..........

2 skrivbiträden .............

Lönegrad

A 2

B 30

B 26

B 24

B 24

B 21

B 14

B 11

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4

B 2;

Anm. 1. Så länge eu byråchef finnes uppförd å övergångsstat,

skall en av befattningarna såsom förste aktuarie

i lönegraden B 26 kvarstå i lönegraden B 24.

Anm. 2. En av aktuariebefattningarna är övertalig och

skall vid inträffande ledighet indragas.

dels besluta, att å övergångsstat för statistiska centralbyrån

skall från och med den 1 juli 1929 uppföras en

byråchefsbefattning i lönegraden B 30;

Rihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 137 häft. (Nr 168.)

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

dels godkänna följande stater för statistiska centralbyrån,

att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag kronor 232,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. ................................. 8 29,300

Summa förslagsanslag kronor 261,500.

B. Övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag kronor 11,500;

dels minska det ordinarie förslagsanslaget

till statistiska centralbyrån

nu

med

till

kronor 284,300

» 11,300

» 273,000;

dels i riksstaten uppföra ordinarie

reservationsanslaget till bibliotekets underhållande

med oförändrat belopp av kronor 3,000;

dels ock till upprätthållande av statistiska

centralbyråns verksamhet för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag av kronor 22,400.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Psilander.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m. s. 3 i texten
  2. SU 1929:112 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten