Sök i Ratio Lex

Angående medel för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli

1929-03-01 · 14 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:177, Angående medel för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

1

Nr 177.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medel

för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts

kansli; given Stockholms slott den 1 mars 1929.

Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommuuikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Jk Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsi''ädet å Stockholms slott den 1 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygge», statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Borell, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson.

Departementschefen, statsrådet Borell anför efter gemensam beredning

med cheferna för samtliga övriga departement:

Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t ånyo anmäla den i samband med

avlåtandet av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (sjätte

huvudtiteln sid. 77) berörda frågan om nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli.

Eu fullständig redogörelse för kanslihusfrågans tidigare behandling har

lämnats i Kungl. Maj.ts proposition nr 247 till 1928 års riksdag (sid. 3—7

samt bilagan sid. 6—31). I det jag tillåter mig hänvisa till nämnda redogörelse,

torde här allenast få erinras om följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 146 hä/t. (Nr 177.) ses 29 ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Nuvarande

lokal
förhållanden.

Det nuvarande kanslihuset å tomten nr 1 i kvarteret Yulcanus disponerades

ursprungligen av myntverket. På 1840-talet uppläts detsamma som

ämbetslokal för flertalet av statsdepartementens expeditioner. Byggnaden

visade sig emellertid snart mindre väl ägnad härför och befanns framförallt

otillräcklig. I och med tillväxten av Kungl. Maj:ts kansli och inrättandet

av nya statsdepartement har det därför blivit nödvändigt att bereda lokaler

för stora delar av kansliet i andra fastigheter.

I kanslihuset äro sålunda för närvarande inrymda — förutom statsrådsberedningen

— allenast följande departement, nämligen justitie-, social-,

kommunikations- och jordbruksdepartementen. Övriga departement äro förlagda

till följande fastigheter, nämligen: utrikesdepartementet till f. d. Arvfurstens

palats vid Gustaf Adolfs torg, försvarsdepartementet Storkyrkobrinken

nr 7 och 9, finansdepartementet Storkyrkobrinken nr 2 och 4,

ecklesiastikdepartementet Jakobsgatan nr 32 och handelsdepartementet Rosenbad

nr 2. Olägenheterna av en dylik splittring av statsdepartementen på

icke mindre än sex platser hava visat sig betydande. Härtill kommer, att

de nuvarande utrymmena alltjämt äro otillräckliga och särskilt vad

beträffar kanslihuset samt ecklesiastik- och finansdepartementens lokaler —

med hänsyn till plandisposition och övriga förhållanden olämpliga för sitt

ändamål.

Vad själva kanslihuset angår, ådagalade redan en år 1893 verkställd ingående

besiktning, att byggnaden företedde väsentliga brister med hänsyn

till såväl hållfasthet som trygghet mot eldfara. Av byggnadsstyrelsen år

1918 föranstaltade undersökningar beträffande grundförhållandena hava visat,

att den gamla pålgrunden är svart skadad av röta och att icke blott grundmurarna

utan även hela byggnaden befinner sig i ett bristfälligt skick, ölket

föranlett styrelsen att i sin årsberättelse för nämnda år uttala, att byggnadens

definitiva utdömande kunde anses oundvikligt.

Nybyggnads- Redan tidigt framkommo planer på uppförande av eu ny byggnad för

förslag. kansliet, och vid tiden omkring sekelskiftet utarbetades ett flertal förslag i

sådant hänseende. Den nuvarande kanslihustomten befanns under alla förP1°'',

e hållanden otillräcklig för ändamålet; i första hand ifrågasattes därför ianspråktagande

jämväl av de intilliggande, Stockholms stad tillhöriga tomterna

i kvarteret Mars (f. d. cellfängelset in. m.). Enär emellertid ett förvärv av

dessa fastigheter icke då syntes kunna komma till stånd, undersöktes möjligheten

av byggnadens förläggning till annan central plats i staden. Förslag

utarbetades sålunda bland annat till nybyggnad dels å olika platser å Riddarholmen,

dels i Kungsträdgården. För 1902 års riksdag framlades förslag

om uppförande av kanslihus a det område a Riddarholmen, som upptogs

av kammarrättens och marinförvaltningens hus, samt vissa av Stockholms

stad innehavda bredvidliggande tomter. Detta förslag vann emellertid

icke riksdagens bifall. Till 1905 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag

om uppförande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli i Kungsträdgården.

Ej heller detta förslag bifölls av riksdagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Mnjitx proposition nr 177.

Under de följande åren verkställdes ytterligare utredningar i kanslihusfrågan,

varvid tanken på eu nybyggnad å den gamla kanslihustomten samt

angränsande markområden åter upptogs. Något resultat av dessa utredningar

underställdes emellertid icke statsmakternas prövning.

I anledning av en av styrelsen för statsförvaltningens tjänstemannaförening

år 1918 till Kungl. Maj: t ingiven skrift, vari framhölls det trängande behovet

av ny kanslibyggnad, anförde byggnadsstyrelsen i skrivelse den 9 juli

1918, att det lämpligaste sättet för vinnande av eu allsidig utredning av

frågan vore anordnande av eu allmän arkitekttävlan.

Sedan från byggnadsstyrelsen infordrats förslag till program för eu dylik

tävlan, hemställde Kungl. Maj:t i proposition, nr 2, till 7921 års riksdag om

anvisande av ett anslag å 65,000 kronor till bestridande av de med tävlingen

förbundna kostnaderna. Föredragande departementschefen anförde därvid

efter att hava lämnat en redogörelse för ämbetsverkens lokalförhållanden

m. m. samt framhållit det trängande behovet av nya lokaler — bland annat

följande:

_ De tidigare planerna på nybyggnad för kanslihuset å Riddarholmen och i

Kungsträdgården syntes kunna lämnas åsido; redan det ökade utrymme, för

vilket byggnaden må,ste planeras, skulle i hög grad försvåra en lösning

enligt dessa alternativ, och säkerligen komme eu kraftig opinion icke utan

fog att resas mot den förryckning av stadsbilden å dessa platser, som skulle

bliva en följd av kanslihusets uppförande därstädes. Kanslihusets nuvarande

läge vore också utom all fråga det för en regeringsbyggnad lämpligaste.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts hemställan.

Eu allmän arkitekttävlan rörande ny kanslihusbyggnad utlystes härefter

av byggnadsstyrelsen. Det för tävlan fastställda programmet innehöll bland

annat följande:

För kanslihusbyggnaden finge tagas i anspråk kvarteret Yulcanus (nuvarande

kanslihustomten), vissa delar av kvarteret Mars (f. d. polishuset och

cellfängelset), kvarteret Aglaurus (Stockholms stads brandförsäkringskontors

byggnad) samt något eller några av övriga kvarter utmed Myntgatans

södra sida. Såsom eventuell byggnadsplats angavs också det tomtkomplex,

som utgjordes av kvarteren Vulcanus, Mars, Aglaurus samt vissa tomter utmed

Västerlånggatan och Storkyrkobrinken i kvarteren Neptunus större och Neptunus

mindre. Likaledes antyddes möjligheten att låta f. d. rådhuset ingå

i det blivande kanslihuskomplexet. I den nya byggnaden skulle inrymmas

lokaler för statsministern, konsultativa statsråd, statsrådsberedningen och

samtliga statsdepartement med undantag av utrikesdepartementet, vilket

skulle kvarbliva i f. d. Arvfurstens palats.

Till tävlingstidens utgång inkom ett flertal förslag, av vilka vissa prisbelöntes

och inköptes. Genom tävlingen och företrädesvis det med första

pris belönade projektet (av arkitekterna G. Clason och W. Gahn) visades,

att, med ianspråktagande av allenast kanslihustomten och östra delen av

dåvarande kvarteret Mars (f. d. polishuset samt cellfängelset) efter i huvudsak

de gällande kvartersgränserna, kunde uppföras ett kanslihus, inrymmande

lokaler för statsrådsberedningen och samtliga departement med undantag av

Arkitekt
tävlan.

Tävlingens

resultat.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 177■

utrikesdepartementet och möjligen ännu ett departement. Genom utnyttjande

även av gamla rådhuset skulle jämväl sistnämnda departement kunna

beredas plats i kanslihusets omedelbara närhet. En sådan lösning av kanslihusfrågan,

varigenom byggnaden kunde inskränkas till området norr om

Myntgatan, förordades också av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 31 maj

1923.

Markförvärvs-

och

stadsplanefrågor

samt

deras inverkan

på nybygqnadsplanerna.

Kanslihusdelegerade.

För ett närmare bedömande av den omfattning, i vilken nämnda markområden

kunde tagas i anspråk, befanns det emellertid nödvändigt att vinna

klarhet i vissa stadsplanefrågor (såsom eu av Stockholms stads stadsplanenämnd

påyrkad breddning av Myntgatan m. m.) ävensom beträffande

den mellan staten och Stockholms stad oavgjorda frågan om äganderätten

till delar av kvarteret Mars m. m. För förhandlingar i dessa spörsmål

med representanter för Stockholms stad utsågos jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 16 november 1923 tre delegerade (Jcanslihusdelegerade).

Under förhandlingarna påyrkade stadens representanter breddning av

Myntgatan utmed gamla kanslihustomten med 2. b meter jämte anordnande

av arkad för gångtrafik längs kanslihusets södra sida, varjämte de motsatte

sig varje avsevärdare förskjutning av byggnaden åt Strömmen till. De inskränkningar

i den för bebyggande tillgängliga arealen, som härigenom uppstode,

funno kansliliusdelegerade medföra, att det knappast vore möjligt att

enbart inom det område, som upptoges av kanslihuset, f. d. polishuset och

cellfängelset, bereda lokaler för samtliga departement. Delegerade upptogo

därför tanken på ianspråktagande jämväl av gamla rådhuset (förut

västra delen av kvarteret Mars, numera tomten nr 1 i kvarteret Nemesis).

Då emellertid därstädes utrymme ej kunde beredas för mer än ett större

departement, bleve kravet på allmän lokalreserv för framtida utvidgningar

ej tillgodosett. Delegerade ansågo, att lokalreserverna i första hand borde

komma i åtanke samt att man hellre än att eftergiva fordran härpå borde

uppoffra önskemålet om departementens samlande i ett komplex. Sålunda

skulle förutom utrikesdepartementet ett departement, exempelvis försvarsdepartementet,

kvarbliva i sina nuvarande lokaler.

Vad beträffade möjligheterna för förvärv av de kronan icke tillhöriga delar

av det sålunda för tillgodoseende av kansliets lokalbehov erforderliga

området, så visade det sig vid förhandlingarna, att denna fråga kunde lösas

genom vissa markbyten mellan kronan och staden. Emellertid radde olika

meningar om huruvida äganderätten till vissa delar av kvarteret Mars samt

angränsande gatumark tillkomme kronan eller staden. Då förlikning härutinnan

ej kunde träffas, beslöt man hänskjuta äganderättsfrågorna till domstols

avgörande; rättegången skulle dock ej hindra genomförandet av kanslihustomtfrågans

lösning.

Kanslihusdelegerade och stadens representanter enades härefter om ett

förslag till avtal, vilket framlades med skrivelse den 28 augusti 1926.

I fråga om området för kanslihuskomplexet innebar detta avtalsförslag, att

staden skulle till kronan överlåta gamla rådhuset ävensom stadens rätt till

de markområden inom och invid kvarteret Mars, som vore belägna inom de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177. 5

;iv staden medgivna gränserna för det nya kanslihuset, jämte eu strandremsa

vid nuvarande kanslihuset, medan kronan skulle till staden överlåta för

breddning av Myntgatan erforderlig dol av nuvarande kanslihustomten.

Över kanslihusdelegerades förslag avgav kronans fastighetskommission av Kronans

är 1925 yttrande den 11 oktober 1926. Kommissionen anslöt sig helt till ^laBt|Kll0t8- tanken att förlägga nybyggnaden till kvarteren Vulcanus och Mars samt

förklarade sig enig med kanslilmsdelegerade därutinnan, att, förutom utrikesdepartementet,

försvarsdepartementet kunde utan större olägenhet förbliva

i sina nuvarande lokaler. Kommissionen kunde däremot icke finna lämpligt,

att, såsom delegerade föreslagit, gamla rådhuset skulle förvärvas för tillgodoseende

av behovet av allmän lokalreserv. Kommissionen erinrade om

att i det utarbetade förslaget till kanslibyggnad dels för varje departement

avsatts reservutrymmen, dels beräknats utrymmen för sådana byråer och

tjänster, som enligt 1926 års riksdags beslut skulle indragas eller som vid

förslagets utarbetande varit ifrågasatta men aldrig beslutats. Sammanlagt

upptoge sålunda förslaget en lokalreserv, motsvarande lokalbehovet för två

medelstora departement. Kommissionen ansåge därför, att behovet av lokalreserv

kunde tillgodoses inom komplexet Vulcanus—Mars.

Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 15 oktober 1926, att, även om

fastiglietskommissionen beräknat de i anledning av departementens beskärning

lediggjorda utrymmena väl högt, den lokalreserv, som enligt förslaget

förefunnes, vore så pass omfattande, att behov näppeligen kunde anses föreligga

att förvärva gamla rådhuset.

Med anledning av vad sålunda anförts uppdrog Kungl. Maj:t den 15 oktober

1926 åt fastiglietskommissionen att upptaga fortsatta underhandlingar

med representanter för Stockholms stad i markfrågan.

Med skrivelse den 17 mars 1928 framlade kronans fastighetskommission

bland annat ett med stadens representanter överenskommet förslag till

avtal rörande markförvärv för kanslihusbyggnaden. Beträffande området

för kanslihuskomplexet innefattade förslaget framför allt den ändringen

i förhållande till kanslihusdelegerades förslag, att gamla rådhuset uteslutits.

Därutöver hade allenast någon vidgning skett av Rådhusgränden,

varemot byggnadskvarteret utmed Kanslikajen ökats med ett smalt

kilformigt område. Förlikning hade åvägabragts i fråga om de tvistiga

äganderättsfrågorna inom det blivande kanslihusområdet, så att staden åt

kronan avstod all den rätt, som staden ägde till mark inom området.

Under tiden för slutförandet av nyss omförmälda förhandlingar mellan Närmare

kronans fastighetskommission och Stockholms stad hade byggnadsstyrelsen, utformning

efter därom av Kungl. Maj:t den 22 oktober 1927 meddelad befallning, för- „ ads för sUget.

anstaltat om utarbetande av ett mera definitivt förslag till nybyggnad för

Kungl. Maj:ts kansli. Förslaget, som upprättats av förste pristagarna i

arkitekttävlingen på grundval av deras skissförslag och i samråd med vederbörande

departement, framlades av byggnadsstyrelsen med skrivelse den 19

januari 1928. Detaljerad redogörelse för förslaget återfinnes å sid. 23—24 i

propositionen nr 247 till 1928 års riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Proposition

till 1928 års

riksdag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Nybyggnaden skulle enligt detta förslag förläggas inom kvarteren Vulcanus

och Mars med de ändringar av kvartersgränserna, som sedermera

definitivt angåvos i sist omförmälda avtalsförslag, och sålunda med iakttagande

av den påyrkade breddningen av Myntgatan och Rådhusgränden;

dock innebar förslaget icke bebyggande av det smala, kilformiga område

utmed Kanslikajen, som föreslagits skola tilläggas kanslihustomten i ersättning

för breddningen av Rådhusgränden.

Förslaget avsåg ett byggnadskomplex om fyra våningar — åt Kanslikajen

fem våningar — och inredd vindsvåning, uppdelat i tre byggnadskroppar,

nämligen en huvudbyggnad, ungefär motsvarande nuvarande kanslihuset,

och två flygelpartier, det södra upptagande platsen för f. d. polishuset

och det norra motsvarande f. d. cellfängelset. Byggnadens yttre hade i

anslutning till omgivande stadspartier givits en enkel karaktär; den nuvarande

kolonnaden vid Mynttorget skulle bibehållas och likaså den gamla

fasaden å f. d. polishuset. Vad plandispositionen angår skulle i källaren

ävensom innanför arkaden åt Myntgatan inrymmas — förutom värmecentral

in. m. — arkivlokaler, bokmagasin och bibliotek. I huvudbyggnaden bereddes

plats för statsrådsberedningen samt justitie-, finans-och jordbruksdepartementen,

i södra flygeln för handels- och kommunikationsdepartementen och i norra

flygeln för ecklesiastik- och socialdepartementen samt, i dess vindsvåning,

gemensamma lunchlokaler. I byggnaden skulle sålunda inrymmas samtliga

departement med undantag för utrikes- och försvarsdepartementen. För

varje departement skulle disponeras två kommittérum ävensom i de flesta

fall ett antal reservrum, sammanlagt omkring 30.

Kostnaderna för byggnaden beräknades uppgå till 4,500,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen meddelade i sin skrivelse, att, innan byggnaden kunde

komma till utförande, vissa ytterligare utredningar, bland annat rörande

grundförhållandena, borde verkställas, varjämte måste utarbetas konstruktionsm.

fl. ritningar; härför erfordrades ett belopp av omkring 60,000 kronor.

Det av kronans fastiglietskommission framlagda förslaget till avtal mellan

kronan och Stockholms stad rörande vissa markbyten m. in. samt nyss berörda

förslag till nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli underställdes nästlidet års

riksdags prövning (proposition nr 247). Föredragande departementschefen

yttrade därvid till statsrådsprotokollet bland annat följande:

Behovet av större och ändamålsenligare lokaler för Kungl. Maj:ts kansli

vore uppenbart, Av alla de utredningar, som verkställts i denna fråga, hade

framgått, att det enda tillfredsställande sättet att lösa frågan vore att uppföra

en nybyggnad. Beträffande läget för en dylik nybyggnad syntes tvivel

ej råda om att platsen för det nuvarande kanslihuset vore den för en regeringsbyggnad

lämpligaste. Det vore ådagalagt, att inom kvarteren Vulcanus

och Mars kunde åstadkommas en byggnad, tillräcklig för Kungl. Maj:ts

kansli — med undantag av utrikesdepartementet, vilket icke avsetts skola

förläggas dit, och ett större departement — samt med erforderlig lokalreserv

för de i byggnaden inrymda departementen. Då lokaler för ett dylikt större

departement, försvarsdepartementet, redan nu funnes i närheten av kanslihuset,

svntes den omständigheten, att icke, såsom ursprungligen varit avsett.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177. 7

.illa departementen utom utrikesdepartementet kunde förläggas till den nya

kanslihusbyggnaden, icke behöva innebära någon olägenhet av avgörande

betydelse.

Departementschefen förordade därför, att ny byggnad för Kungl. Maj:ts

kansli uppfördes i huvudsaklig överensstämmelse med det av byggnadsstyrelsen

framlagda förslaget. Departementschefen uttalade vidare, att vissa

jämkningar i avseende å den föreslagna lokaldispositionen måhända skulle

visa sig önskvärda; vid den utredning, som i sådant syfte funnes erforderlig,

syntes därjämte böra undersökas, huruvida regeringsrätten — såsom regeringsrätten

tidigare i skrivelse till byggnadsstyrelsen ifrågasatt — skulle

kunna beredas lokaler inom det nya kanslihuset.

Jämte det Kungl. Maj:t hemställde om riksdagens godkännande av det

av fastighetskommissionen framlagda avtal sförslaget rörande vissa markbyten

in. m. äskade Kungl. Maj:t ett anslag å 60,000 kronor för verkställande av

de ytterligare utredningar och undersökningar, som påfordrades, innan uppförandet

av byggnaden kunde påbörjas.

Riksdagen (skrivelse nr 357) godkände, under viss sedermera uppfylld

förutsättning, avtalsförslaget rörande markbyten in. m., varjämte riksdagen —

under uttalande, att vad i propositionen anförts i fråga om uppförande av

nytt kanslihus icke givit anledning till någon erinran från riksdagens sida —

beviljade det för ytterligare utredningar rörande nybyggnaden äskade anslaget.

Avtalsförslaget har sedermera vunnit jämväl stadsfullmäktiges godkännande.

Genom beslut den 19 oktober 1928 har Kungl. Maj:t för kronans del slutligt

godkänt sagda avtalsförslag med vissa jämkningar ävensom i sammanhang

därmed fastställt de ändringar i stadsplanen, som påkallades av avtalets

bestämmelser rörande gränserna för kanslihuskvarteret m. m.

I skrivelse den 28 februari 1929 har byggnadsstyrelsen meddelat, att de Definitivt

utredningar, varom nyss nämnts, icke ännu hunnit avslutas men dock fort- nybyggnadsskridit

så långt, att byggnadsfrågan nu kunde framläggas för statsmakternas Fråga om

slutliga bedömande och för beredande av erforderliga medel för byggnads- bygsnadens

arbetenas igångsättande under innevarande år. Sålunda hade av arkitekterna påbörJande

Clason och Gahn, efter samråd med representanter för statsdepartementen,

verkställts eu bearbetning av det tidigare framlagda ritningsförslaget, varvid

vissa modifikationer däri vidtagits; härjämte hade arkitekterna närmare utrett

frågan om konstruktionstyp och materialier. En undersökning hade

vidare verkställts rörande grundförhållandena, varjämte nya kostnadsberäkningar

utförts inom byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå. De ytterligare utredningsarbeten,

som erfordrades, nämligen upprättandet av huvud- och konstruktionsritningar,

arbetsbeskrivning m. ra., kunde beräknas vara avslutade

i så god tid, att byggnadsföretaget kunde igångsättas under hösten 1929.

De avvikelser i förhållande till 1928 års förslag, som det föreliggande för- Avvikelser

slaget innefattar, äro i huvudsak följande: från 1928 års

Själva byggnadskroppen har i huvudbyggnadens norra del något ut- fdr8lag''

ökats, i det att jämväl den smala kil utmed kanslikajen, som tillagts tomten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Byggnadssätt

m. in.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

i ersättning för vad som avståtts till breddning av Rådliusgränden, utnyttjats

genom norra fasadens utflyttning åt norr till tomtgränsen. Härom

bär byggnadsstyrelsen i sin skrivelse anfört, bland annat, följande:

Denna utvidgning av huvudbyggnaden, som motsvarade en ökning av den

bebyggda arean å sammanlagt omkring 153.6 kvm., måste enligt byggnadsstyrelsens

mening anses vara önskvärd, icke minst med hänsyn till den

minskning av den ursprungligen avsedda tomtmarken, som ovannämnda

breddning av Rådhusgränden medfört. Efter ändringen av läget å huvudbyggnadens

fasadlinje mot Kanslikajen skulle emellertid den norra flygelbyggnadens

två östra hörnpunkter icke, såsom fallet varit i det tidigare förslaget,

skjuta fram över nämnda fasadlinjes förlängning. Då det ur arkitektonisk

synpunkt måste anses önskvärt, att flygelbyggnadens berörda hörnpunkter

komme att på ett markerat sätt framträda i förhållande till huvudbyggnadens

fasadlinje, hade desamma i det nu upprättade förslaget något

utflyttats mot kajlinjen. Denna förändring förutsatte emellertid en ändring

av den nu för ifrågavarande område gällande stadsplanen, och hade byggnadsstyrelsen

för avsikt att under förutsättning, att det nu upprättade ritningsförslaget

vunne statsmakternas gillande, vidtaga åtgärder för en dylik

stadsplaneändring.

Yad beträffar lokaldispositionen, är att märka, att lokaler avsetts skola

beredas jämväl för regeringsrätten. Genom ianspråktagande för social

departementet av de tidigare till lunchlokaler avsedda utrymmena i norra

flygeln kunna nämligen i samma flygels andra våning för regeringsrätten

disponeras en större och en mindre sessionssal, ett biblioteksrum, två samtalsrum,

väntrum för föredragande, lunchrum samt vaktmästare- och kapprum.

Gemensamma lunchlokaler skola i stället anordnas i de tidigare till bibliotekslokaler

avsedda utrymmena utmed arkaden vid Myntgatan. Med den sålunda

förändrade lokaldispositionen skulle reservutrymmena komma att omfatta

en sammanlagd golvyta av 800 kvadratmeter, motsvarande ungefär 40 rum.

I övrigt hava några ändringar icke vidtagits i förhållande till 1928 års

förslag.

Beträffande byggnadens beskaffenhet och disposition tillåter jag mig erinra

om vad nyss anförts beträffande 1928 års förslag. Därutöver må ur den till

förslaget hörande beskrivningen följande meddelas i fråga om byggnadssättet

m. m.:

Grunden utföres av betong, yttermurarna och hjärtmurar av tegel,

bjälklagen samt trapporna av betong mellan järnbalkar. Takkonstruktionen

utföres av armerad betong och yttertaket belägges med kopparplåt.

Fasaderna putsas och förses med sockel av granit samt omfattningar av

natursten kring portöppningar och några fönster.

Yad det invändiga beträffar, utföras kolonner och balustrader kring den

runda gården i huvudbyggnaden av sandsten; mellanväggarna utföras som

dubbla plattväggar med ljudisolerande skikt eller som cloisonväggar; registratorsrum

förses med förvaringsvalv av betong. Korridorer, hallar och trappor

beläggas som regel med kalksten. Golven i tjänstelokalerna beläggas med

ek. Snickerierna utföras i allmänhet av furu, och väggarna oljemålas. Dyrbarare

inredning förekommer huvudsakligen allenast i statsrådsberedningens

stora sal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

;i

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Kostnaderna hava beräknats till 4,870,000 kronor — däri inbegripet det av Kostnader

1028 ars riksdag till utredningar in. in. beviljade anslagsbeloppet av 00,000

kronor — eller alltså 375,000 kronor mera iin för 1928 års förslag. Merkostnaden

hänför sig till den nyss omförmälda ökningen av byggnadens rymd men

är även beroende på att vissa utgifter kunnat beräknas med större säkerhet

på grund tiv den verkställda utredningen rörande grundens beskaffenhet in. in.

Hörande tiden och sättet för byggnadsarbetets bedrivande har byggnads- Tid och sätt

styrelsen meddelat följande: f ör arbetets

1 första hand skulle de båda i byggnadskomplexet ingående flygelbyggnaderna.

komma till utförande. Under förutsättning att innevarande års riksdag

anvisade erforderliga medel för byggnadsföretagets igångsättande, skulle

rivningen av. det gamla polishuset och fängelset påbörjas omkring den 1

instundande juli. Nämnda rivningsarbete kunde väntas vara avslutat under

instundande höst, da arbetet med grundläggningen för de båda flygelbyggnaderna

omedelbart skulle igångsättas. Arbetet med uppförande av flygelbyggnaderna

skulle därefter bedrivas så, att desamma stode färdiga till

sommaren 1932. Därefter skulle statsrådsberedningen samt de departement,

som hade sina lokaler förlagda i nuvarande kanslihuset, ävensom ecklesiastikdepartementet

provisoriskt inflytta i flygelbyggnaderna och där förläggas i

enlighet med en särskilt upprättad plan. Sedan sålunda det nuvarande

kanslihuset utrymts, skulle rivningen av detsamma och uppförandet av den

nya huvudbyggnaden igångsättas. Sistnämnda byggnad kunde beräknas vara

färdigställd till sommaren 1935, då statsrådsberedningen samt justitie-, finansoch

jordbruksdepartementen skulle inflytta i de för dem enligt den slutliga

dispositionsplanen avsedda lokalerna i huvudbyggnaden, kommunikationsocli

handelsdepartementen taga i besittning sina lokaler enligt sistnämnda

plan i. den södra flygelbyggnaden samt regeringsrätten ävensom social- och

ecklesiastikdepartementen inflytta i sina lokaler i den norra flygelbyggnaden.

Därest byggnadsföretaget bedreves i nu angiven ordning, skulle den av

ecklesiastikdepartementet disponerade fastigheten nr 1 i kvarteret Brandklipparen

kunna i enlighet med det mellan kronans fastighetskornmission

och Stockholms stads delegerade träffade Kanslihus-Kungsholmsavtalet avträdas

till staden till den 1 oktober 1932, varjämte handelsdepartementets

lokaler i fastigheten nr 5 i kvarteret Rosenbad, finansdepartementets lokaler

i fastigheterna nr 2 och 5 i kvarteret Neptunus större samt regeringsrättens

nuvarande lokaler i fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet hösten 1935 kunde

disponeras för andra ändamål.

Byggnadsstyrelsen har slutligen meddelat, att av kostnaderna, sammanlagt Medelsbehov.

4,875,000 kronor, ett belopp av 400,000 kronor skulle erfordras under budgetåret

1929 1930 samt att återstoden lämpligen borde med ungefär lika belopp

fördelas mellan därpå följande fem budgetår; och har styrelsen hemställt,

att, med godkännande av det framlagda förslaget till nybyggnad för Kungl.

Maj.ts kansli, erforderliga medel för förslagets genomförande måtte beredas.

Behovet av rymligare och ändamålsenligare lokaler för Kungl. Maj.ts kansli, Departementsådagalagt

sedan årtionden tillbaka, har under de senare åren blivit alltmer chefen.

trängande, ett uppskov med detta behovs tillgodoseende skulle föranleda

betydande olägenheter, bland annat med hänsyn till nödvändigheten att bereda

lokaler för ecklesiastikdepartementet till den tidpunkt, då fastigheten

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 146 haft. (Nr 177.) 563 29 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

nr 1 i kvarteret Brandklipparen, varest departementet nu är inrymt, skall

överlämnas till staden.

Förevarande förslag till nytt kanslihus, vars genomförande möjliggjorts

genom det med Stockholms stad träffade avtalet angående vissa markbyten

m. m., förelåg i sina huvuddrag redan nästlidet år och vann då i princip

riksdagens godkännande. Förslaget har nu i en del detaljer ytterligare bearbetats,

varjämte vissa erforderliga utredningar och undersökningar verkställts.

Ritningarna, av vilka vissa torde få bifogas statsrådsprotokollet i

detta ärende, synas mig utvisa, att förslaget innefattar en ändamålsenlig

lösning av statsdepartementens lokalfråga. I den föreslagna byggnaden inrymmas

lokaler för — utom statsrådsberedningen — samtliga statsdepartement

med undantag av utrikesdepartementet och försvarsdepartementet, vilket

sistnämnda departement år 1921 inflyttade i för detsamma iordningställda

lokaler på obetydligt avstånd från kanslihuset. Därjämte har hänsyn tagits

till önskemålet att i det nya kanslihuset bereda utrymme även för regeringsrätten.

Med de lokalreserver, som komma att förefinnas, torde den nya byggnaden

för avsevärd tid framåt bliva tillräcklig för sitt ändamål. Den föreslagna

lokaldispositionen synes mig i allt väsentligt väl avvägd. Uppenbarligen

kunna emellertid under den relativt långa byggnadstiden förhållanden yppa

sig, som kunna föranleda ändringar liärutinnan; jag förutsätter också att

sådana ändringar skola kunna ske. I sin helhet synes mig förslaget med

en för kostnadernas begränsning erforderlig enkelhet förena tillgodoseende

av de särskilda krav, som torde få ställas på ifrågavarande ämbetsbyggnad.

Det nu framlagda förslaget innebär, att, samtidigt med att huvudbyggnaden

för det tillvunna tomtutrymmets tillgodogörande framföres intill den

nya tomtgränsen vid Kanslikajen, norra flygelpartiets hörnpunkter något utflyttas.

Såsom byggnadsstyrelsen påpekat, kräver sistnämnda, av estetiska

skäl önskvärda åtgärd ändring av den för området fastställda stadsplanen

och föranleder också viss jämkning av ägolinjerna, så att kronan av staden

skulle förvärva två smärre markstycken, vilkas sammanlagda areal emellertid

uppgår till endast några få kvadratmeter.

Enligt nu verkställda beräkningar skulle kostnaden för byggnadsföretaget

komma att uppgå till 4,875,000 kronor, vilket innebär en ökning i tidigare

beräknad kostnad med 375,000 kronor, delvis liänförlig till att jämväl den

till tomten lagda markremsan vid Kanslikajen avses skola bebyggas och delvis

beroende på att kostnaden nu kunnat säkrare än tidigare kalkyleras.

Mot de sålunda framlagda kostnadsberäkningarna synes intet vara att erinra.

I detta sammanhang torde böra beaktas det betydande värdet av de staten

tillhöriga lokaler, vari regeringsrätten samt finans- och handelsdepartementen

nu äro inrvmda och som vid inflyttningen i kanslihuset bliva disponibla för

andra statliga ändamål. Det med ledning av hyresvärdet kapitaliserade värdet

av dessa lokaler uppgår enligt inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning

till omkring 1,500,000 kronor.

Jämlikt förslaget skulle rivningen av byggnaderna i förra kvarteret Mars —

till den del de ej skola kvarstå och ingå i det blivande kanslihuskomplexet —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj: tfj proposition nr 177.

påbörjas omkring (Ten 1 instundande juli samt grundläggningen för fiyge|

byggnaderna igångsättas på hösten innevarande år. Flygelbyggnaderna beräknas

kunna vara färdigställda sommaren 11182, då statsrådsberedningen

och de departement, som nu äro inrymda i kanslihuset, ävensom ecklesiastikdepartementet

skulle — delvis provisoriskt — taga de nya byggnaderna i

anspråk. Därmed skulle dels rivningen av det gamla kanslihuset kunna påbörjas,

dels fastigheten Brandklipparen nr 1 kunna avträdas till Stockholms

stad å tid, som i markavtalet förutsatts, varvid staten enligt avtalet utbekommer

2,600,000 kronor av den i detsamma bestämda mellangiften. Byggnaden

i sin helhet skulle kunna vara färdigställd år 1935. Mot detta byggnadsprogram

synes intet vara att erinra.

Jag vill alltså tillstyrka, att medel beredas för igångsättande av ifrågavarande

byggnadsföretag i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda

förslaget. Såsom i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag antytts,

lärer emellertid särskilt anslag härtill ej behöva äskas för nästkommande

budgetår. För bestridande av de till 400,000 kronor beräknade kostnaderna

för arbetenas bedrivande under nämnda budgetår synes nämligen

kunna disponeras fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk

i huvudstaden. Denna fond upplades jämlikt beslut av 1893 års riksdag

(proposition nr 30, riksdagens skrivelse nr 78). Fonden skulle bildas av''

inflytande köpeskillingar för veterinärinstitutets förra tomter å Östermalm

samt användas för tillgodoseende av behovet av nya lokaler för ämbetsverken;

i propositionen erinrades i detta avseende bland annat om Kungl.

Maj.ts kansli, vars lokalfråga redan då var föremål för uppmärksamhet. Behållningen

å fonden, som sedermera tillförts ytterligare försäljningsmedel, uppgår

för närvarande till 572,406 kronor 7 öre. Jämlikt meddelade bestämmelser

skall fråga om disposition av fondens medel i varje fall underställas

riksdagens prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk

i huvudstaden må användas ett belopp av 400,000 kronor

för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli i huvudsaklig

överensstämmelse med nu framlagt förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenItegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

opaginerad Kontrollera mot PDF

FÖRSLAG TILL BYOONAO

Q Q

o HT

□fnfc^ffniÉi

nn □ □ □

n □ n □ □ □□□□□□□□□[]

□ do □ □ \ m

FASAD MOT MYNTGATAN

■ I ■ I ■ I ■ I ■ M ■ ■ ■ I il ■ I ■ I ■ I ■ 1

feilSiBi

FÖR

KUNGL. MAJ:TS KANSLI

I KV. MARS OCH VULCANUS

STOCKHOLM

i

□ □□□n n□□□□□□□□□□□□□□□□

nnr r r.n;f

-n:r.

:i*i ''r i»i ''i >-r*i*

rrr

liiiuimuii (

iHH*€3EK

Bi

zHzB=zB>

C-S52S5S5S

:rsrsÄ«ÄSÄrtÄÄrtr5SSriririrLrir--

™=S

^.¥§¥>:¥8¥$¥3¥

FASAD MOT STIIÖMMKN. HUVUDBYGGNADEN

□ □ c □ □ □ n

wmm

Do

opaginerad Kontrollera mot PDF

KUNGL. MAJTS KANSLI

jnnDDC

SEKTiON A

□□□□□□

nnnnnnn

SEKTION B

STOCKHOLM DEN *6 fCBR OM

Bil. 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

jUSTITlE DEP i—---TTKwisK BvrÄ

Bil. 3.

FÖRSLÅ® TILL BYOSNAO

FÖR

KUNGL. MAJ:TS KANSLI

I KV. MARS OCH VULCANU®

STOCKHOLM

SOCIAL DEP

BITR.FÖR.

VÅNINGEN. I TU

STOCKHOLM DEN t« ITBR.4929

^OAW

regeringsrätten .

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1929:76 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medel för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1929:142 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående medel för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj: ts kansli. s. 6 i texten