Sök i Ratio Lex

Angående provisorisk avlöning sförbättring för lärare vid de allmänna läroverken m. fl

1929-02-25 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:181, Angående provisorisk avlöning sförbättring för lärare vid de allmänna läroverken m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 181.

1

Nr 181.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående provisorisk avlöning

sförbättring för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl.; given Stockholms slott den 25 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

. Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stock
holms

slott den 25 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsråden och cheferna för försvars- och

handelsdepartementen anför departementschefen, statsrådet Lindskog härefter:

Under punkt 228 av 1929 års åttonde huvudtitel erinrade jag, att riks- Provisorisk

dagen i skrivelse den 1 juni 1928, nr 292, i anledning av en inom riks- författning

dagen väckt motion hemställt, att Kungl. Maj:t måtte taga under över- för lärare vid

vägande, huruvida förslag till förbättrade löneförhållanden för lärare vid de ^ärov^ken*

allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier m. flin.

fl. skulle kunna snarast föreläggas riksdagen, och anförde jag i anslutning

härtill följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 151 häft. (Nr 181.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Något förslag till definitiv lönereglering för ifrågavarande grupper av befattningshavare

kan icke föreläggas 1929 års riksdag. Då det emellertid

synes mig angeläget att i avvaktan på en sådan lönereglering bereda vissa

av dessa befattningshavare provisorisk avlöningsförbättring, har jag för avsikt

att tillstyrka, att framställning därom avlåtes till riksdagen. Ärendet

föreligger dock icke ännu i färdigberett skick och jag torde därför få återkomma

till frågan längre fram. Det för ändamålet erforderliga beloppet

torde följaktligen endast reservationsvis böra upptagas i statsverkspropositionen.

Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna för den provisoriska

avlöningsförbättring, jag är sinnad att tillstyrka, uppgå till omkring

265,000 kronor. Det är icke avsett att å densamma skall utgå dyrtidstillägg.

I anslutning härtill hemställde jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående provisorisk avlöningsförbättring

för lärare vid de allmänna läroverken m. fl., för ändamålet beräkna i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 265,000 kronor,

och blev denna min hemställan av Kungl. Maj:t bifallen.

Sedan ärendet nu undergått erforderlig förberedande behandling, anhåller

jag få ånyo framlägga detsamma till Kungl. Maj:ts prövning.

Ehuru frågan om lönereglering för de till den civila statsförvaltningen

hörande befattningshavarna fått sin lösning beträffande de flesta grupper,

kvarstår den ännu olöst beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

m. fl. till undervisningsväsendet hörande befattningshavare. Förslag

till dylik reglering har avgivits av den s. k. lärarlönekommittén i dess

den 15 augusti 1923 avgivna betänkande. Detta förslag har emellertid icke

befunnits böra föranleda någon Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen.

I en vid 1928 års riksdag väckt motion (II: 257) hemställdes,

dels att riksdagen måtte besluta att åt vissa befattningshavare vid de

allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier

och de tekniska läroverken för budgetåret 1928/1929 bevilja ett provisoriskt

avlöningstillägg, utgående med 600 kronor för rektorer och lektorer

på D-, E-, F- och G-ort och åt adjunkter på F- och G-ort samt i viss i motionen

antydd omfattning åt ämneslärarinnor och övningslärare vid

nämnda undervisningsanstalter i skälig proportion härtill;

dels att riksdagen ville besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla, det Knngl.

Maj:t snarast möjligt måtte framlägga proposition om definitiv lönereglering

åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,

statens folkskoleseminarier, tekniska läroverken, statens småskoleseminarier

i Haparanda och Murjek, statens blindundervisningsanstalter

och vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte samt för

statens folkskolinspektörer.

I anledning av denna motion hemställde 1928 års riksdag i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 1 juni 1928 (nr 292), att Kungl. Maj:t måtte taga under

övervägande, huruvida förslag till förbättrade löneförhållanden för lärare vid

de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier,

de tekniska läroverken, statens småskoleseminarier, statens blindundervis
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition Nr 181.

ningsanstalter .samt vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte

ävensom för statens folkskolinspektörer må kunna snarast föreläggas riksdagen.

Riksdagen hänvisade därvid till vad riksdagen anfört i sin skrivelse

nr 290 i anledning av väckta motioner om tillfällig löneförbättring åt lärare

vid folk- och småskolor samt högre folkskolor.

Något förslag till definitiv lönereglering för nu ifrågavarande grupper av

befattningshavare kan icke föreläggas innevarande års riksdag, och det

är ovisst, när ett förslag i ämnet kan komma att framläggas för riksdagen.

Jag vill erinra, att jämväl denna fråga tillhör dem, som skola tagas

under behandling av 1928 års lönekommitté. Det synes mig emellertid

angeläget att i avvaktan på en på denna kommittés förslag grundad lönereglering

bereda vissa av ifrågavarande befattningshavare provisorisk avlöningsförbättring

och därigenom giva dem eu kompensation för den ytterligare

tidsutdräkt, som kan föranledas av ett uppskov med den definitiva löneregleringens

genomförande. Det må erinras, att under liknande förhållanden

riksdagen på sin tid beviljade professorerna vid universiteten en provisorisk

avlöningsförbättring såsom kompensation för en uppskjuten definitiv lönereglering.

Till samtliga nu ifrågavarande befattningshavare utgår avlöning dels i

form av grundlön, dels i form av tillfällig löneförbättring, varjämte å det

sammanlagda beloppet av grundlönen och löneförbättringen utgår dyrtidstillägg

enligt de av 1923 års riksdag för icke reglerade verk fastställda

grunder. Bestämmelserna angående grundlönen hava, vad beträffar lärarna

vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier

och de tekniska läroverken i huvudsak fastställts av 1918 års

riksdag samt beträffande flertalet övriga nu ifrågavarande befattningshavare

av följande riksdagar. Genomgående för dessa bestämmelser är, att lönebeloppen

äro desamma för alla rikets orter.

Grunderna för den tillfälliga löneförbättringen fastställas årligen av riksdagen.

Alltsedan budgetåret 1925/1926 har därvid den principen följts,

att löneförbättringen utgår med olika belopp å olika orter i enlighet med

fastställd dyrortsgruppering. Enligt nu gällande bestämmelser utgår i fråga

om lärarna vid de allmänna läroverken lönen enligt stat och den tillfälliga

löneförbättringen med följande belopp:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Tillfällig löneförbättring

Lön enligt stat

•

Ortsgrupp

Begyn-

Slutlön

A och B

C

D

E, F och G

lön

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Rektor, manlig.....

» kvinnlig ....

Lektor, manlig.....

» kvinnlig ....

Adjunkt, manlig . . . .

» kvinnlig . . .

Ämneslärarinna.....

Teckningslärare vid

högre allmänt läro- verk 3)..........

j 7,5001)

\ 6,4002)

/ 6,20g1)

\ 5,0002)

5.800

4.800

4,300

3,600

2.800

1,800

7.500

6,400

6,200

5,000

6,800

5,600

5,800

4.500

3,700

2,475

j 700

l 600

700

600

600

550

470

300

800

700

800

700

700

650

550

350

900

800

900

800

800

750

650

400

1,000

900

1,000

900

900

800

700

450

i) Högre allmänt läroverk. 2) Realskola. 3) Med 15 veckotimmar.

Övningslärare med minimitjänstgöring uppbära belopp växlande mellan

90 och 625 kronor.

Å såväl lön som tillfällig löneförbättring utgår dyrtidstillägg enligt de för

befattningshavare vid oreglerade verk gällande grunder.

Befattningshavarna vid de övriga av de till åttonde huvudtiteln hörande

läroanstalterna samt vid skeppsgosseskolorna, sjökrigsskolan, veterinärinrättningen

i Skara och navigationsskolorna ävensom folkskolinspektörerna åtnjuta

från och med budgetåret 1925/1926 tillfällig löneförbättring med

belopp, som ställts i viss relation till den åt lärarna vid de allmänna läroverken

utgående tillfälliga löneförbättringen. Från och med budgetåret 1927/

1928 utgår dylik löneförbättring även åt lärarpersonalen vid statens skolköksseminarium

och hushållsskola. Jag tillåter mig härutinnan hänvisa till

den tabell 1, vilken såsom bilaga åtföljer Kungl. Maj:ts proposition till innevarande

års riksdag angående tillfällig löneförbättring under budgetåret

1929/1930 för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

I syfte att vinna eu beräkningsgrund för den provisoriska avlöningsförbättring,

som jag ansett mig böra förorda, har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet

utarbeta eu promemoria, innefattande preliminärt förslag till

provisorisk avlöningsförbättring åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

med flera ovan angivna läroanstalter samt folkskolinspektörerna.

Detta förslag innebar i huvudsak följande:

För lektor å D-, E-, F- och G-ort skulle avlöningsförbättringen utgöra

276 kronor. Rektor, vilken åtnjuter fri bostad eller ersättning därför,

skulle icke tillerkännas denna förmån.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181. 5

För adjunkter å F- och G-ort skulle för manlig adjunkt avlöningsförbättringen

utgöra 276 kronor och för kvinnlig adjunkt 180 kronor.

Ämneslärarinna vid allmänt läroverk å F- och G-ort, ämneslärarinna

ävensom övningsskollärare vid högre lärarinneseminariet, övningsskollärare

vid folkskoleseminarium å F- och G-ort, ämneslärare, första lärarinna,

lärarinna och arbetslärare vid blindundervisningsanstalt å F- och

G-ort, samt ämneslärare och övningsskollärare vid statens småskoleseminarium

å F och G-ort skulle komma i åtnjutande av löneförbättring med

180 kronor.

För lärare i övningsämne vid allmänt läroverk å F- och G-ort, vid högre

lärarinneseminariet, vid folkskoleseminarium å F- och G-ort och vid blindundervisningsanstalt

å F- och G-ort, samt för skolköksföreståndarinnan

vid småskoleseminariet i Murjek skulle avlöningsförbättringen utgå med

120 kronor.

Folkskolinspektör å E-, F- och G-ort skulle lika med lektor erhålla löneförbättring

med 276 kronor. Enahanda belopp skulle tillkomma föreståndare

och lärare vid navigationsskola å F- och G-ort.

Vidare skulle avlöningsförbättring med 180 kronor utgå till extra och

vikarierande ämneslärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminarium,

folkskoleseminarium och tekniskt läroverk, vilken bestrider tjänstgöring

till den omfattning, som åligger lektor eller adjunkt vid allmänt

läroverk.

Vidare innebar det preliminära förslaget följande:

1. Dyrtidstillägg utgår ej å provisorisk avlöningsförbättring.

2. Den provisoriska avlöningsförbättringen utgår i samma ordning som

lönen, d. v. s. för ordinarie befattningshavare efter kalenderår med en

tolftedel varje kalendermånad. För icke-ordinarie befattningshavare utgår

avlöningsförbättringen efter läsår.

3. Befattningshavare, som är tjänstledig på grund av sjukdom, äger åtnjuta

två tredjedelar av vad han skulle uppbära, därest han själv bestrede

sin tjänst. Till befattningshavare, som av annan anledning än sjukdom

icke bestrider sin tjänst, utgår icke provisorisk avlöningsförbättring.

Över nämnda preliminära förslag har yttrande inhämtats från 1928 års

lönekommitté. Kommittén, som därvid tillika uttalat sig ifråga om ett

samtidigt kommittén förelagt preliminärt förslag rörande provisorisk avlöningsförbättring

för lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor

— i vilken fråga jag tidigare denna dag framlagt ett förslag, avsett

att föreläggas riksdagen — har i utlåtande den 8 februari 1929 anfört

i vad nu är fråga följande:

Vid behandling av förevarande ärende har kommittén utgått ifrån att

syftet med de föreliggande remisserna varit icke att inhämta kommitténs

mening om lämpligheten över huvud taget av att nu företaga en provisorisk

reglering av avlöningarna för olika kategorier av lärare, utan endast att

från kommittén erhålla ett yttrande därom, huruvida en provisorisk avlöningsförbättring

av den storlek och den anordning i övrigt, som de remitterade

förslagen innehålla, kan antagas komma att i ena eller andra avseendet

föregripa en definitiv lönereglering för här ifrågavarande befattningshavaregrupper.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

I sådant hänseende vill kommittén framhålla, att behandlingen av frågan

om lönereglering för olika grupper av lärare, vilken fråga överlämnats till

en särskild sektion av kommittén, ännu icke fortskridit så långt, att kommittén

kan uttala sig vare sig om det lönesystem som slutligen kan komma att av

kommittén förordas, eller om de löneplaceringar, vilka kunna framgå såsom

ett resultat av kommitténs arbete. Vid besvarandet av remisserna har kommittén

därför måst utgå från en undersökning, huruvida de för olika grupper

av befattningshavare i de remitterade förslagen ifrågasatta lönetilläggen

äro av beskaffenhet att uppbringa lönerna till högre belopp, än som skulle

utgå enligt den lägsta placering i lönehänseende, varom kommitténs förenämnda

sektion kan komma att framlägga förslag.

Kommittén, som icke yttrar sig om andra befattningskavaregrupper än

sådana, om vilka kommittén har någon erinran att göra, anför beträffande

förslaget i vad avser nu ifrågavarande statsanställda befattningshavare

i huvudsak följande:

De allmänna läroverken:

För lektorer å D-ort och möjligen även å E-ort anser kommittén föreslagen

avlöningsförbättring kunna föregripa eu lönereglering.

Då för adjunkter föreslagits differentiering mellan manliga och kvinnliga,

föreställer sig kommittén sådan böra gälla även beträffande lektorer.

Kommittén vill i det sammanhanget erinra om att två kvinnliga lektorer

på ifrågasatta dyrorter för närvarande finnas.

Folkskoleseminarierna:

Vad ovan sagts om lektorer, gäller även om folkskoleseminariernas

lektorer.

Blindundervisningsanstalterna:

Då det icke framgår av promemorian, huruvida vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte avses hänförd till blindundervisningsanstalterna,

vill kommittén som sin mening framhålla, att den i detta

avseende bör medtagas.

Kommittén vill vidare erinra om att så gott som alla befattningshavare

vid blindundervisningsanstalterna åtnjuta fri bostad samt i några fall

andra naturaförmåner.

Statens småskoleseminarier:

Med hänvisning till vad ovan anförts angående naturaförmåner, erinrar

kommittén i fråga om skolköksföreståndarinna i Murjek, att även

till henne utgå dylika förmåner.

Tekniska läroverk:

För lektorer hänvisar kommittén till vad förut anförts om lektorer vid

allmänna läroverk.

Navigationsskolorna:

Kommittén anser, att vad ovan anförts ifråga om fri bostad för vissa

befattningshavare även gäller föreståndare vid navigationsskola.

Beträffande icke-ordinarie befattningshavare vill kommittén erinra

därom, att promemorian icke åt övriga lärare vid statliga undervisningsanstalter

förutsatt provisorisk avlöningsförbättring å lägre ort än D-ort,

liksom även att avlöningsförbättringen är närmast avsedd att bereda ekonomisk

hjälp åt befattningshavare, som äro bosatta å orter med jämförelsevis

höga levnadskostnader.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181. 7

Kommitténs ovan anförda uttalande är icke enhälligt. I särskilt yttrande

hava ledamöterna av kommittén, herrar O. Carlström och L. Tjällgren

anfört följande:

Det torde ej gärna kunna undvikas, att eu tillfällig löneförbättring av i

promemoriorna skisserad natur i viss mån kan komma att föregripa prövningen

av de lönebelopp, som kommittén har att föreslå för den definitiva

löneregleringens genomförande för här ifrågavarande befattningshavare.

Kommitténs yttrande ger ju också i någon mån belägg för detta. Om vi

emellertid, i vad det gäller de kommunalanställda lärargrupperna, — om

än med tvekan — kunna instämma i kommitténs uttalande, måste vi däremot

i fråga om de statsanställda befattningshavarna avstå ifrån att yttra

oss om förslaget, i det hänseende kommitténs majoritet gjort. För dessa

grupper föreligga nämligen enligt vår mening inga sådana ekonomiska omständigheter,

att en ytterligare tillfällig löneförbättring är påkallad under

den tid, lönekommitténs arbete med definitiv lönereglering för dem pågår.

Vidare har ledamoten av kommittén herr N. A. Nilsson i särskilt yttrande

beträffande nu ifrågavarande lärarpersonal anfört följande:

Vad beträffar lektorer och adjunkter vid de allmänna läroverken och

andra undervisningsanstalter, synes det mig uppenbart, att en provisorisk

avlöningsförbättring i överensstämmelse med det förslag, som utarbetats

inom ecklesiastikdepartementet, föregriper den stundande definitiva löneregleringen

och betager kommittén möjligheten av en fri och obunden prövning.

Lektorerna hava vid föregående regleringar jämförts med tjänstemännen

i den s. k. andra normalgraden (sekreterare m. fl.). Av dessa äro nu de

flesta placerade i 24: e lönegraden och ett mindretal, särskilt kvalificerade, i

den 26:e. Laboratorer, prosektorer, observatörer och andra med dem jämnställda

tjänstemän vid universiteten och högskolorna m. fl. forskningsanstalter,

av vilka vissa grupper ansetts böra avlönas i likhet med läroverkslektorerna

och andra grupper ansetts böra avlönas högre än dem, hava alla

placerats i 26:e lönegraden eller fått en avlöning i nära överensstämmelse

därmed. De lektorer, som undervisa vid skogshögskolan, ha likaledes hamnat

i samma lönegrad. Högskolornas löneregleringskommitté förutsatte, att

B 26 skulle komma till användning även för läroverkens lektorer. Med den

ifrågasatta provisoriska avlöningsförbättringen torde emellertid den 26:e lönegraden

få betraktas som utesluten för lektorernas vidkommande och den

27:e vara så gott som fastslagen såsom den lägsta. De jämkningar, som

1928 års lönekommitté i sitt yttrande förordat, torde icke betyda stort i detta

hänseende. Även vid den definitiva regleringen bör det nämligen finnas

något utrymme för löneförbättring. Och därjämte har man att förutse de

ökade avgifter för egen och familjens pensionering, som vederbörande

tjänsteman kommer att få vidkännas.

Adjunkterna åter hava vid föregående regleringar jämförts med vissa

tjänstemän, som fått intaga en löneställning mellan första och andra normalgraden

och som nu äro placerade i 22:a lönegraden. Fasthåller man

vid denna jämförelse, har man vid den förestående regleringen att välja

mellan B 22 och B 23. Med den provisoriska avlöningsförbättringen konsumeras

emellertid den 23:e lönegraden i så stor utsträckning att det torde

bliva svårt att avvärja adjunkternas krav att få komma upp i den 24:e.

Vad särskilt högre lärarinneseminariet beträffar, må anmärkas, att lekto
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 181.

rerna där på grund av vissa extra löneförmåner äro överbetalda redan nu,

ett förhållande, som ådragit sig sektionens uppmärksamhet.

Vidare bär skolöverstyrelsen i utlåtande den 20 februari 1929 yttrat sig

i föreliggande fråga och därvid anfört följande.

Under en följd av år har överstyrelsen i framställningar och utlåtanden

framhållit angelägenheten av att en lönereglering snarast måtte komma

till stånd för lärarpersonalen vid under överstyrelsens inseende stående

statliga och kommunala läroanstalter. Såsom motiv härför har kunnat

anföras icke blott det starka behov av en löneförbättring, som på grund

av levnadskostnadernas stegring och den väntade löneregleringens ständiga

undanskjutande, kommit att förefinnas hos de grupper av befattningshavare

i det allmännas tjänst, som det här gäller, utan även billigheten

av och rättvisan uti att jämväl lärarna finge sina löner reglerade i

huvudsaklig enlighet med de principer, som lagts till grund för redan

genomförda löneregleringar för det stora flertalet ämbets- och tjänstemannakårer

på statsförvaltningens skilda områden. Djupare sett torde

beviljandet av erforderlig löneförbättring för lärarna kunna sägas vara

en verklig livsfråga för läroanstalterna och framgången av deras verksamhet.

Emellertid hava överstyrelsens ovan berörda framställningar angående

lärarnas lönefråga även innefattat alternativa yrkanden, att Kungl.

Maj:t täcktes, så länge av någon anledning frågan om en mera definitiv

lönereglering icke kunde bringas till lösning, hos riksdagen söka utverka

en mera tillfällig avlöningsförbättring till sådan omfattning, som kunde

motsvara skäliga krav i fråga om tillgodoseende av syftet med ett dylikt

provisorium. Det är därför med tillfredsställelse överstyrelsen funnit, att

Kungl. Maj:t med behjärtande av det förefintliga behovet och det rättmätiga

i de från såväl överstyrelsen som åtskilliga lärarorganisationer

framställda yrkandena i nu berörda avseende ämnar för innevarande riksdag

framlägga proposition om tillfällig avlöningsförbättring åt de lärargrupper.

som i de remitterade promemorierna närmare angivas.

Vad att börja med beträffar de grupper av lärare, som sålunda skulle

bliva delaktiga av den tillfälliga löneförbättring, som nu föreslås, har

överstyrelsen uppmärksammat, att i förslaget saknas en del lärargrupper,

som enligt överstyrelsens mening även bort erhålla sådan löneförbättring.

Med hänsyn emellertid därtill, att Kungl. Maj:ts förslag i ärendet måste

hållas inom den i statsverkspropositionen angivna finansiella ramen, finner

sig överstyrelsen icke kunna i detta sammanhang påyrka en utvidgning

av den provisoriska löneförbättringens omfattning. Överstyrelsen inskränker

sig därför till ett par påpekanden, som närmast äro föranledda

av mera formella synpunkter. I promemorierna finnas upptagna lärare

vid statens småskoleseminarier men däremot ej med dem i lönehänseende

eljest i huvudsak likställda lärare vid landstingens småskoleseminarier.

Till dessa utgår för närvarande tillfällig löneförbättring med 3A av det

belopp, som i sådant hänseende å ifrågakommande ortsgrupper utgår till

lärare vid statens småskoleseminarier. Det vore därför enligt överstyrelsens

mening riktigt, att landstingsseminariernas lärare komme i åtnjutande

även av provisorisk avlöningsförbättring efter enahanda grunder,

alltså med 3A av vad som kan bliva beviljat åt lärarna vid statens småskoleseminarier.

Sedan seminariet i Lycksele numera är uppfört på ordi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kunyl. Muj.ts proposition Nr 181.

lmrio stat, synes skol köks föreståndarinnan vid seminariet i Lycksele böra

vara likställd med skolköksföreståndarinnan vid seminariet i Murjek. Eu

jämkning i nu nämnda hänseenden komme att medföra endast ringa merkostnad.

Vad därefter beträffar storleken av de belopp, som i promemorierna äro

förslagsvis upptagna såsom provisorisk avlöningslörbättring, måste överstyrelsen

givetvis ävenledes finna önskvärt, att dessa för att i vederbörlig

mån kunna motsvara sitt ändamål kunnat ställas något högre. Emellertid

gäller även i detta fall, att de föreslagna beloppen i stort sett äro betingade

av do anslag, vilka, enligt vad som framgår av vederbörande

departementschefs meddelande i statsverkspropositionen, kunnat av

Kung], Maj:t för ändamålet disponeras, vadan förslag om ökning i kostnaderna

för den provisoriska avlöningsförbättringen sålunda icke kan i

den särskilda propositionen förväntas.

Vid sådant förhållande gäller det nu närmast frågan om beloppens

lämpliga fördelning på de olika befattningshavarna. Härvidlag kunna

givetvis olika principer göra sig gällande. Överstyrelsen är emellertid

icke nu i tillfälle att i sådant hänseende göra några grundligare undersökningar.

Såvitt överstyrelsen kunnat finna, utgöra de föreslagna detaljbeloppen

i stort sett resultatet av en procentuell beskärning nedåt av

de belopp, vilka blivit föreslagna i vid fjolårets riksdag framlagda motioner

angående tillfällig löneförbättring för lärare. Överstyrelsen har intet

att erinra mot den inbördes avvägning i beloppen, som sålunda kommit

till stånd. Därigenom uppehälles i stort sett den relation mellan de för

olika kategorier befattningshavare avsedda tilläggsbeloppen, varpå fjolårets

förslag grundade sig, och som då, såvitt överstyrelsen känner, vann

de därav berörda lärargruppernas anslutning.

I utlåtande den 30 september 1924 över lärarlönekommitténs den 15

augusti 1923 avgivna förslag till lönereglering för befattningshavare vid

rikets allmänna läroverk samt vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter

uttalade överstyrelsen sin anslutning till den av sagda kommitté angivna

löneställningen för de lärargrupper, varom nu är fråga, i förhållande till

andra tjänstemannakårers löneställning. Då hänsyn tages till gällande

grunder för dyrtidstillägg, överstiga i de flesta fall de av kommittén föreslagna

lönesatserna rätt avsevärt de avlöningsbelopp, som enligt de inom

ecklesiastikdepartementet utarbetade promemoriorna skulle tillkomma

där angivna grupper av lärare.

När nu 1928 års lönekommitté haft att taga ställning till de i sagda promemorior

föreslagna beloppen, har kommittén, såsom den själv framhåller,

närmast tagit hänsyn till, huruvida en provisorisk avlöningsförbättring

av den storlek, som de remitterade förslagen innehålla, kunde

antagas komma att i ena eller andra avseendet föregripa en definitiv

lönereglering av det innehåll, som av kommittén komme att föreslås. Av

lönekommitténs den 8 februari avgivna utlåtande framgår, att vid ett

genomförande av det nu ifrågasatta löneförbättringsförslaget någon risk

för ett föregripande på någon punkt av den blivande löneregleringen icke

torde föreligga beträffande de kommunalt anställda lärarna, samt att i

fråga om de statligt anställda lärarna sådan risk från kommitténs synpunkt

kan befaras endast i vissa starkt begränsade fall. Det är uppenbart,

att kommittén vid bedömandet av detta spörsmål på utredningsarbetets

nuvarande mera preliminära stadium räknat med mycket stor försiktig
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

het. Då resultatet likväl blivit så gynnsamt, som det nu anförda, synes det

icke möta någon avsevärd svårighet att på de enstaka punkter, beträffande

vilka betänkligheter i nämnda hänseende kunna råda, göra de justeringar,

som kunna vara erforderliga, för att mot förslaget i det hela inga vägande

invändningar skola kunna göras.

Vad beträffar de lärargrupper, varom här är fråga, får jag till en början

erinra om, att de löner för lektorer och adjunkter, vilka bestämdes vid den

av 1918 års lagtima riksdag beslutade löneregleringen för lärarpersonalen

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, enligt riksdagens eget uttalande

voro tillmätta med utgångspunkt från bland annat den grundåskådningen,

att lektorer borde åtnjuta något högre avlöning än den, som vore

bestämd för tjänstemän av dåvarande s. k. andra normalgraden, samt adjunkter

åtnjuta något högre avlöning än tjänstemän i den s. k. första normalgraden.

I anslutning härtill blevo jämväl övningslärarnas och de extra

ordinarie lärarnas löneförmåner lämpligen reviderade.

Även med den tillfälliga löneförbättring, som alltsedan början av budgetåret

1925/1926 utgår till omförmälda lärare, uppbär en lektor på G-ort i

slutlön icke ens samma löneförmåner, som en tjänsteman tillhörande lönegraden

B 24 i det för de centrala ämbetsverken gällande lönesystemet, under

det att de förutvarande andragrads tjänstemännen numera uppbära avlöning

i regel efter B 24 men i ett flertal fall jämväl efter B 26 i det nya avlöningsreglementet.

En adjunkt å G-ort uppbär i slutlön ungefär samma lön

som en tjänsteman i B 21, d. v. s. som en f. d. förstagrads tjänsteman.

I omförmälda jämförelser äro dyrtidstillägg med respektive 35 och 17 procent

medräknade. Då nu, såsom förut är nämnt, förslag till ny lönereglering

för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken och med dem i löneavseende

jämförliga läroanstalter icke ännu på någon tid kan komma att föreläggas

riksdagen, synes det mig, att man rättvisligen bör tillgodose åtminstone

de lärargrupper, som av allt att döma skulle bliva mest lidande pa en uppskjuten

lönereglering, d. v. s. de å de högsta dyrorterna anställda lärarna,

med något lönetillägg. Det torde ej kunna förnekas, att särskilt lärare å

sådana dyrare orter i många fall befinna sig i en svår ekonomisk belägenhet.

För dessa lärare bör även ett jämförelsevis litet tillägg vara av betydelse.

Då ett sådant tillägg måste anses få en i hög grad provisorisk karaktär

och då enligt min mening dyrtidstillägg ej bör utgå å detsamma,

anser jag, att det lämpligen bör betecknas som provisorisk avlöningsförbättring.

Såsom överstyrelsen framhållit, torde det även vara möjligt att i viss begränsad

omfattning genomföra en dylik avlöningsförbättring, utan att en

kommande lönereglering föregripes. Skulle i ett eller annat enstaka fall ett

dylikt föregripande icke kunna undvikas, bör enligt min mening detta icke

vara avgörande för frågan att bereda lärarkårerna i viss omfattning en förbättring

i deras ekonomiska villkor och ett vederlag för den uppskjutna

löneregleringen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kunc/l. Mqj-.ts proposition Nr 181.

Beträffande spörsmålet, i vilken utsträckning denna provisoriska avlöningsförbättring

bör utgå, eller, närmare sagt, vilka grupper, som böra komma i

åtnjutande av denna löneförbättring och till vilket belopp densamma skäligen

bör utmätas, ber jag att få anföra följande.

Vad då först rektorerna vid de allmänna läroverken beträffar, åtnjuta

dessa fri bostad eller ersättning därför. Skolöverstyrelsen har emellertid på

anförda skäl i sitt yttrande över lärarlönekommitténs förslag hemställt, att

denna förmån skulle upphöra samt att rektor vid högre allmänt läroverk

skulle erhålla lön i lönegraden B 30 och rektor vid realskola i B 26

jämte viss löneförstärkning beroende på läroverkets storlek. Då enligt eu

sådan löneprincip en del rektorer, särskilt de vid läroverk med litet lärjungantal,

vid löneregleringens genomförande icke skulle få någon nämnvärd

förhöjning i sina nuvarande avlöningsförmåner, anser jag mig för

närvarande icke kunna förorda något provisoriskt avlöningstillägg för sådana

rektorer, vilka åtnjuta fri bostad eller ersättning därför. Som ytterligare

skäl härför må anföras, att dessa befattningshavare genom nämnda förmån

åtminstone i ett avseende kunna sägas hava erhållit full kompensation för

levnadskostnadernas ökning efter år 1914.

Då även rektorerna och föreståndarna vid övriga här ifrågavarande läroanstalter

åtnjuta fri bostad eller ersättning därför, anser jag, att ej heller

dessa befattningshavare nu böra tillerkännas provisorisk avlöningsförbättring.

I fråga om övriga befattningshavare bör man i möjligaste mån tillse, att

ytterligare avlöningstillägg endast må utgå i sådan omfattning och med sådana

belopp, att de icke kunna antagas komma att i ena eller andra avseendet

föregripa en definitiv lönereglering. Vid uppgörandet av mitt detaljerade

förslag till avlöningsförbättringsbelopp för de olika befattningshavarna

har jag helt naturligt tagit all hänsyn till vad 1928 års lönekommitté i sitt

förut berörda yttrande anfört i nu föreliggande fråga. Härvid ha vissa

ojämnheter i fråga om beloppens storlek ej kunnat undvikas, särskilt med

hänsyn därtill, att det här icke är fråga om lärare endast vid de allmänna

läroverken, utan även befattningshavare vid ett flertal andra undervisningsanstalter.

Då det emellertid nu gäller en avlöningsförbättring av provisorisk

karaktär och då det torde vara till fördel att beloppen ej äro alltför skiftande,

torde nyssnämnda ojämnheter ej böra tillmätas någon större betydelse.

Jag har förut antytt, att den nu ifrågasatta avlöningsförbättringen har

till syfte att bereda någon avlöningsförstärkning åt befattningshavare å de

dyraste orterna och i främsta rummet åt dem, som äro jämförelsevis lågt

avlönade i förhållande till sin utbildning.

Som förut nämnts hade i det inom ecklesiastikdepartementet preliminärt

utarbetade förslaget ifrågasatts att lektorer å D-, E-, F- och G-orter skulle

erhålla avlöningsförbättring. Då emellertid 1928 års lönekommitté enligt

ovan omförmälda yttrande ansett, att för lektorer å D-ort och möjligen även

å E-ort föreslagen avlöningsförbättring kunde föregripa eu lönereglering, an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

ser jag mig böra förorda avlöningsförstärkning endast åt lektorer å F- och

G-orter. Det torde då ej heller kunna anföras tillräckligt bärande skäl för

att någon annan lärargrupp å lägre dyrort än F-ort skall komma i åtnjutande

av provisorisk avlöningsförbättring. Som ytterligare skäl härför vill jag framhålla,

att enligt nu gällande bestämmelser vid de läroanstalter, varom här är

Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna löneförmåner för vissa

befattningshavare md allmänna läroverken

(dyrtidstillägg respektive 35 % och 17 % medräknade).

Manliga befattningshavare.

Befattningshavare

Orts-

grupp

A v 1 ö n i

n g s f ö

r m å n

r

Nu-

varande

Kronor

Före- slagen

proviso- risk avlö- ningsför- bättring

Kronor

Summa

Kronor

Enligt

lärarlöne- kommit- téns för- slag lb/s

1923

Kronor

Närmast

lägre löne- grad resp.

löneklass

Kronor

Lektor:

Begynnelselön........

F

9,180

300

9,480

10,319

9,757

Slutlön.............

F

10,524

300

10,824

11,892

11,412

Begynnelselön........

G

9,180

300

9,480

10,600

10,038

Slutlön.............

G

10,524

300

10,824

12,132

11,652

Adjunkt:

Begynnelselön........

F

7,020

300

7,320

8,178

7,722

Slutlön.............

F

9,045

300

9,345

9,757

9,231

Begynnelselön........

G

7,020

300

7,320

8,438

7,974

Slutlön.............

G

9,045

300

9,345

10,038

9,505

Teckning slär are:

(15 veckotimmar)

Begynnelselön........

F

3,037

120

3,157

3,931

3,720

Slutlön.............

F

3,948

120

4,068

4,914

4,633

Begynnelselön........

G

3,037

120

3,157

4,078

3,861

Slutlön.............

G

3,948

120

4,068

5,089

4,801

Extra ordinarie lärare:

Behörig till adjunkt. . . .

F

5,535

180

5,715

6,423'')

6,002'')

» » » ....

G

5,535

180

5,715

6,640''''

6,205'')

'') Med viss rätt till uppflyttning i högre löneklass.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181. 13

Kvinnliga befattningshavare.

A

v 1 ö n i

n g s f ö

r in å n

e r

Befattningshavare

Orts-

grupp

Nu-

varande

Kronor

Före- slagen

proviso- risk avlö- ningsför- bättring

Kronor

Summa

Kronor

Enligt

lärarlöne- kommit- téns för- slag 16/s

1923

Kronor

Närmast

lägre löne- grad resp!

löneklass

Kronor

Lektor:

Begynnelselön........

F

7,695

240

7,935

8,248

7,813

Slutlön.............

F

8,775

240

9,015

9,554

9,118

Begynnelselön........

G

7,695

240

7,935

8,501

8,065

Slutlön.............

G

8,775

240

9,015

9,806

9,371

Adjunkt (inkl. ämneslära- rinna med adjunkts- kompetens):

Begynnelselön........

F

5,940

240

6,180

6,690

6,356

Slutlön.............

F

7,155

240

7,395

7,813

7,427

Begynnelselön........

G

5,940

240

6,180

6,921

6,584

Slutlön.............

G

7,155

240

7,395

8,065

7,672

Ämneslärarinna :

Begynnelselön........

F

4,725

180

4,905

6,356

6,005

Slutlön.............

F

5,940

180

6,120

7,427

7,041

Begynnelselön........

G

4,725

180

4,905

6,584

6,226

Slutlön.............

G

5,940

180

6,120

7,672

7,279

Teckning slär are:

(15 veckotimmar)

Begynnelselön........

F

2,666

120

2,786

3,257

3,095

Slutlön.............

F

3,395

120

3,515

4,040

3,794

Begynnelselön........

G

2,666

120

2,786

3,390

3,222

Slutlön.............

G

3,395

120

3,515

4,197

3,945

Extra ordinarie lärare:

Behörig till adjunkt. . . .

F

5,062

180

5,242

5,619»)

5,233»)

» » »

G

5,062

180

5,242

5,826»)

5,426»)

Vikarierande ämneslära- rinna vid samläroverk

(ej kompetent till äm- neslärarinnebefattning)

F

4,050

180

4,230

4,548»)

4,285»)

Vikarierande ämneslära- rinna vid samläroverk

(ej kompetent till äm- neslärarinnebefattning)

G

4,050

180

4,230

4,717»)

4,450»)

l) Med viss rätt till uppflyttning i högre löneklass.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

fråga, alla befattningshavare i samma tjänsteställning å E-, F- och G-orter

uppbära, inberäknat dyrtidstillägg, samma lön och endast obetydligt högre

lön — högst 135 kronor mera — än motsvarande befattningshavare å Dort,

under det att för befattningshavarna vid de reglerade verken skillnaden

i lön för de olika ortsgrupperna är mera framträdande. Så t. ex. har en

befattningshavare i lönegrad B 26 (t. ex. vissa sekreterare och förste bibliotekarier)

inberäknat dyrtidstillägg i slutlön å D-ort 10,881 kronor, å Eort

11,161 kronor, å F-ort 11,412 kronor och å G-ort 11,652 kronor, d. v. s.

eu skillnad mellan G-ort och D-ort å 771 kronor samt mellan G-ort och Eort

å 491 kronor. Som förut är nämnt, anser jag mig alltså i fråga om

den nu ifrågasatta provisoriska avlöningsförbättringen böra taga hänsyn endast

till befattningshavare å F- och G-orter.

Beträffande de belopp, som böra tillerkännas de olika befattningshavarna,

skall jag först yttra mig om lärarna vid de allmänna läroverken. Jag utgår

då från att lektor och adjunkt å både F- och G-ort böra ha samma

tillägg. Till vad jag här ovan anfört angående skillnaden mellan löneförmånerna

för samma tjänstegrad å olika dyrorter, vill jag erinra om att det

rättvisligen å andra sidan bör tillses, att tjänstinnehavare å F-ort ej blir

otillbörligt gynnad i jämförelse med motsvarande befattningshavare å E-ort.

Såväl med hänsyn härtill som till övriga omständigheter, har jag funnit,

att ett tillägg å 300 kronor för manlig lektor och manlig adjunkt kan anses

skäligt. I förhållande härtill synes kvinnlig lektor och kvinnlig adjunkt

ävensom ämneslärarinna, vilken äger behörighet till adjunktsbefattning, böra

tillerkännas 240 kronor, annan ämneslärarinna 180 kronor, extra och vikarierande

ämneslärare, manlig och kvinnlig, 180 kronor samt ordinarie lärare

i övningsämne, manlig och kvinnlig, 120 kronor. Däremot har jag ej räknat

med lönetillägg för timlärare och ej heller för övningslärares s. k. övertimmar

samt för vikarierande och biträdande övningslärare.

De å sid. 12 och 13 intagna tabeller över jämförelse mellan nuvarande och

föreslagna löneförmåner för vissa befattningshavare vid de allmänna läroverken

visa, att med de av mig föreslagna provisoriska lönetilläggen löneförmånerna

skulle ligga väsentligt lägre än enligt det av lärarlönekommittén

avgivna förslaget. Endast i ett par fall, nämligen i fråga om slutlönen

för manlig adjunkt och begynnelselönen för kvinnlig lektor å F-ort,

överstiga de ifrågasatta sammanlagda avlöningsförmånerna med respektive

114 och 122 kronor de löner, som utgå i den lönegrad, vilken ligger närmast

under den av nämnda kommitté i respektive fall föreslagna. Nämnas

bör också, att för kvinnlig extra ordinarie lärare, som är behörig till

adjunktstjänst och som har mindre än tre tjänstår, det nu ifrågasatta

arvodet skulle bli 9 kronor lägre än arvodet i den löneklass, som är närmast

lägre än den av lärarlönekommittén för dessa lärare föreslagna löneklassen.

I fråga om lärarna i övningsämnen äro dock direkta jämförelser

svåra, enär lärarlönekommittén hade föreslagit samma lön för lärare

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition Nr 181.

med rätt olika undervisningsskyldighet, under det att enligt nu gällande

bestämmelser lönen ökas med visst belopp för varje veckotimme över ett

visst minimum.

Lektorerna vid högre lärarinneseminariet intaga i avseende å den ordinarie

avlöningen samma ställning som lektorerna vid de allmänna läroverken men

åtnjuta utöver lönen hyresbidrag med 950 kronor för år, vilket belopp utgår

från de vid statens normalskola för flickor inflytande inskrivnings- och

terminsavgifterna och motsvarar det belopp, som Stockholms stad lämnar

lektor vid allmänt läroverk i huvudstaden. Lektorerna vid högre lärarinneseminariet

äro sålunda i realiteten likställda med lektorerna vid Stockholmsläroverken

och böra komma i åtnjutande av samma avlöningsförbättring

som dessa.

Vid folkskoleseminaricrna i Stockholm och Göteborg åtnjuta lektorerna samma

ordinarie lön som lektorerna vid de allmänna läroverken men uppbära därutöver

av statsmedel hyresbidrag med belopp, motsvarande vad vederbörande

stadsfullmäktige lämna läroverkslektorerna i respektive städer. I likhet med

lektorerna vid högre lärarinneseminariet böra de erhålla samma avlöningsförbättring

som lektorerna vid läroverken. Lektorerna vid övriga folkskoleseminarier

och vid de tekniska läroverken äro enligt nu gällande bestämmelser

i lönehänseende likställda med lektorerna vid de allmänna läroverken och

böra därför nu tillerkännas samma provisoriska avlöningsförbättring som

dessa.

Beträffande övriga lärare vid förenämnda läroanstalter, till vilka jag i

detta sammanhang räknar även statens skolköksseminarium och hushållsskola,

har jag försökt avpassa tilläggsbeloppen i förhållande till de av mig

föreslagna tilläggen åt lärare vid de allmänna läroverken och hänvisar jag

härvid till nedanstående tabell rörande provisorisk avlöningsförbättring för

vissa grupper av befattningshavare budgetåret 1929/1930.

I detta sammanhang vill jag också erinra om lärarna vid blindundervisningsanstalterna,

dit jag i detta fall räknar även vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte, och statens småskoleseminarier. Dessa lärare

synas mig böra i det hela likställas med motsvarande befattningshavare vid

folkskoleseminarierna. Då emellertid alla ordinarie lärare vid de förra och

skolköksföreståndarinnorna vid statens småskoleseminarier i Murjek och Lycksele

åtnjuta förmånen av fri bostad eller särskild ersättning därför, böra

dessa med hänsyn till vad jag anfört beträffande rektorerna vid de allmänna

läroverken nu ej komma i fråga.

Statens folkskolinspektörer intaga i lönehänseende en mellanställning mellan

adjunkt och lektor och böra nu erhålla löneförbättring med samma

belopp som dessa eller 300 kronor. Sådan löneförbättring torde jämväl böra

tillerkännas såväl nomadskolinspektören som de av mig under punkt 191

av 1929 års åttonde huvudtitel föreslagna gymnastikkonsulenterna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition Nr 181.

Slutligen har jag att omnämna vissa andra befattningshavare, vilka erhöllo

sin tillfälliga löneförbättring fastställd i samband med den senaste

regleringen (år 1925) av läroverkslärarnas tillfälliga löneförbättring, nämligen

rektor vid skeppsgosseskola, lektor vid sjökrigsskolan, föreståndare och lektor

vid veterinärinrättningen i Skara, lektor vid skogshögskolan samt föreståndare

och lärare vid navigationsskolorna. Då lektorerna vid skogshögskolan

sedan dess erhållit definitiv lönereglering och då såväl skeppsgosseskolorna

som veterinärinrättningen i Skara äro belägna å lägre dyrorter än

F-ort, torde befattningshavare vid nämnda anstalter ej nu böra komma i

fråga. Föreståndarna vid navigationsskolorna åtnjuta fri bostad eller ersättning

därför och kunna ej heller komma i fråga. Såväl lektor vid sjökrigsskolan

som lärare vid navigationsskola synas böra likställas med lektor och

adjunkt vid allmänt läroverk och alltså tillerkännas 300 kronor i lönetillägg.

De sålunda föreslagna avlöningstilläggen framgå av följande

Tabell

rörande provisorisk avlöningsförbättring för vissa grupper av befattningshavare

budgetåret 1929/1930.

a) ^Befattningshavare å ordinarie stat å F- och G-orter.

Vid allmänna läroverken:

Avlöningstillägg

för år räknat

Lektor, manlig..........................kronor

» kvinnlig.......................... *

Adjunkt, manlig .................... »

» kvinnlig samt ämneslärarinna med adjunkts
kompetens

............................

Annan ämneslärarinna..................... *

Lärare i övningsämne..................... *

300: —

240: —

300: —

240: —

180: —

120: —

Vid högre lärarinneseminariet:

Lektor, manlig..................

» kvinnlig.................

Adjunkt, manlig................

» kvinnlig...............

Ämneslärarinna.................

Biträdande ämneslärarinna.........

Övningsskollärare................

Lärare i övningsämne.............

kronor 300: —

» 240:—

» 300:—

» 240: —

» 180: —

» 180: —

» 180: —

» 120: —

Vid statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Lärarinna

i hushållsgöromål.................kronor 120:

» i handarbete .................... * 120:

Vid folkskoleseminarierna:

Lektor, manlig...........................kronor 300: —

» kvinnlig ......................... * 240:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 181. 17

Avlöningatillägg

för år räknat

Övningsskollärare.........................kronor 180: —

Lärare i övningsämne..................... » 120: —

Vid statens småskoleseminarier:

Ämneslärare ............................kronor 180: —

Övningsskollärare......................... » 180: —

Folkskolinspektionen:

Folkskolinspektör......................... kronor 300: —

Gymnastikkonsulenter.................. » 300: —

Nomadskolinspektören .................. » 300: —

Vid tekniska läroverken (tekniska elementarskolor, fackskolor

och gymnasier):

Lektor.................................kronor 300: —

Vid sjökrigsskolan:

Lektor................................. kronor 300: —

Vid navigationsskolorna:

Lärare.................................kronor 300: —

Anm. Till befattningshavare, som åtnjuter fri bostad eller ersättning därför, utgår ej

provisorisk avlöningsförbättring.

b) Icke-ordinarie hefattnitigshavare å F- och G-orter.

Extra och vikarierande ämneslärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarium och tekniskt läroverk, vilken bestrider tjänstgöring^

till den omfattning, som åligger lektor eller adjunkt vid allmänt läroverk,

åtnjuter avlöningstillägg med 180 kronor för år räknat.

Som jag redan förut anfört, är det icke avsett, att dyrtidstillägg skall

utgå å den provisoriska avlöningsförbättringen.

Nämnda avlöningsförbättring synes mig böra utgå i samma ordning som

lön eller arvode, d. v. s. för ordinarie befattningshavare efter kalenderår

med en tolftedel varje kalendermånad samt för extra ordinarie och vikarierande

lärarpersonal efter läsår.

Befattningshavare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom, bör

äga åtnjuta två tredjedelar av vad han skulle uppbära, därest han själv

bestrede sin tjänst. Till befattningshavare, som av annan anledning än

sjukdom icke bestrider sin tjänst, synes mig provisorisk avlöningsförbättring

icke böra utgå.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sand. 151 häft. (Nr 181.)

Den provisoriska

avlöningsförbättringens

karaktär

och närmare

föreskrifter

rörande densamma.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kostnads
beräkning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag här anfört utfärda närmare föreskrifter rörande den

provisoriska avlöningsförbättringen.

Beträffande kostnaderna för den provisoriska avlöningsförbättringen tillåter

jag mig hänvisa till följande tablå, utvisande kostnaderna för de läroanstalter

tillhörande ecklesiastikdepartementet, som här skulle komma i fråga.

Föreslagen

>rovisorisk

Antal

avlönings-

förbättring

per lärare

Allmänna läroverken:

Lektorer.....................

132

300

39,600

Adjunkter....................

345

300

103,500

Ämneslärarinnor................

21

180

3,780

Övningslärare..................

68

120

8,160

Högre flickläroverken, approximativt.

—

—

3,000

Extra ordinarie ämneslärare.......

93

180

16,740

174,780

Högre lärarinneseminariet:

Lektorer .....................

9

300

2,700

Adjunkter....................

2

300

600

Ämneslärarinnor och biträdande äm-

neslärarinnor ................

13

180

2,340

Övningsskollärare..............

2

180

360

Övningslärare..................

4

120

480

6,480

Statens skolköksseminarium . . .

5

120

600

600

Folkskoleseminarierna:

Lektorer.....................

44

300

13,200

Övningsskollärare...............

39

180

7,020

Övningslärare..................

39

120

4,680

Extra ordinarie ämneslärare.......

11

180

1,980

26,880

Statens småskoleseminarier:

Ämneslärare...................

5

180

900

Övningsskollärare...............

4

180

720

1,620

Folksko linspektionen:

Folkskolinspektörer .............

12

300

3,600

3,600

Gymnastikkonsulen ter.......

7

300

2,100

2,100

Tekniska läroverken:

Lektorer .....................

7

300

2,100

Extra ordinarie ämneslärare.....

4

180

720

2,820

Summa kronor

218,880

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung t. Maj:ts proposition Nr 181. 19

Don i tablån angivna slutsumman torde lämpligen kunna avrundas till

218,900 kronor.

Löneförbättringen för nomadskolinspektören torde liksom hans övriga löneförmåner

böra bestridas från förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,

folkbildningsändamål, varom Kungl. Maj:t torde äga att utan riksdagens

hörande fatta beslut.

För sjökrigsskolan kan kostnaden beräknas till 300 kronor, och torde vid

bifall till förevarande förslag i vad avser lektorer vid de allmänna läroverken

nämnda belopp böra efter Kungl. Maj:ts beslut utgå från fjärde

huvudtitelns under sjöförsvaret uppförda förslagsanslag till avlöning till

personal vid kårer och stater m. fl. För navigationsskolorna kan kostnaden

beräknas till 3,900 kronor.

De sammanlagda anslagskostnaderna å riksstaten kunna alltså beräknas

uPPgå till följande belopp, nämligen

under åttonde huvudtiteln......kronor 218,900: —

» tionde » ...... » 3,900: -

Summa kronor 222,800: —

Såsom förut erinrats, hava kostnaderna för ifrågavarande provisoriska löneförbättring

i statsverkspropositionen beräknats till 265,000 kronor. Denna

summa har nu befunnits kunna begränsas till 222,800 kronor. Såsom framgår

av det sagda, innebär alltså förslaget en kostnadsminskning i avseende

å åttonde huvudtiteln med 46,100 kronor men samtidigt en ökning beträffande

tionde huvudtiteln med 3,900 kronor, alltså en total kostnadsminskning

av 42,200 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Hemställan.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels besluta,

att under budgetåret 1929/1930 må, utöver tillfällig löneförbättring,

utgå provisorisk avlöningsförbättring till lärare

vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens

skolköksseminarium och hushållsskola, statens folkskoleseminarier,

de tekniska läroverken, statens småskoleseminarier,

sjökrigsskolan och navigationsskolorna ävensom till statens

folkskolinspektörer, nomadskolinspektören och gymnastikkonsulenterna,

allt i enlighet med av mig föreslagna

grunder och förut angivna belopp;

att dyrtidstillägg ej må utgå å omförmälda provisoriska

avlöningsförbättring; samt

att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor och

bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

vad av mig i statsrådsprotokollet angivits, torde för sagda

avlöningsförbättrings åtnjutande böra stadgas;

dels ock, vid bifall till ovan framlagda förslag,

under åttonde huvudtiteln till provisorisk avlöningsförbättring

för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

.............................kronor 218,900:—;

under tionde huvudtiteln till provisorisk avlöningsförbättring

för lärare vid navigationsskolorna för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra förslagsanslag av. . kronor 3,900: —.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Tunberg.

Stockholm 1929, Ivar Haaggströms Boktryckeri A. B.

290035

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående provisorisk avlönings förbättring för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. s. 10 i texten
  2. SU 1929:138 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om Kungl. Maj.ts i proposition nr 181 gjorda framställning angående provisorisk avlönings}örbättrin s. 1 i texten
  3. SU 1929:122 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts propositioner angående provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkoch småskolor m. fl. läroanstalter jämte i s. 16 i texten