Angående provisorisk avlöning sförbättring för lärare vid de allmänna läroverken m. fl
1929-02-25 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1929:181, Angående provisorisk avlöning sförbättring för lärare vid de allmänna läroverken m. fl
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 181.
1
Nr 181.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående provisorisk avlöning
sförbättring för lärare vid de allmänna läroverken
m. fl.; given Stockholms slott den 25 februari 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Cl. Lindskog.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
. Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stock
holms
slott den 25 februari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Efter gemensam beredning med statsråden och cheferna för försvars- och
handelsdepartementen anför departementschefen, statsrådet Lindskog härefter:
Under punkt 228 av 1929 års åttonde huvudtitel erinrade jag, att riks- Provisorisk
dagen i skrivelse den 1 juni 1928, nr 292, i anledning av en inom riks- författning
dagen väckt motion hemställt, att Kungl. Maj:t måtte taga under över- för lärare vid
vägande, huruvida förslag till förbättrade löneförhållanden för lärare vid de ^ärov^ken*
allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier m. flin.
fl. skulle kunna snarast föreläggas riksdagen, och anförde jag i anslutning
härtill följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 151 häft. (Nr 181.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
Något förslag till definitiv lönereglering för ifrågavarande grupper av befattningshavare
kan icke föreläggas 1929 års riksdag. Då det emellertid
synes mig angeläget att i avvaktan på en sådan lönereglering bereda vissa
av dessa befattningshavare provisorisk avlöningsförbättring, har jag för avsikt
att tillstyrka, att framställning därom avlåtes till riksdagen. Ärendet
föreligger dock icke ännu i färdigberett skick och jag torde därför få återkomma
till frågan längre fram. Det för ändamålet erforderliga beloppet
torde följaktligen endast reservationsvis böra upptagas i statsverkspropositionen.
Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna för den provisoriska
avlöningsförbättring, jag är sinnad att tillstyrka, uppgå till omkring
265,000 kronor. Det är icke avsett att å densamma skall utgå dyrtidstillägg.
I anslutning härtill hemställde jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på proposition angående provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid de allmänna läroverken m. fl., för ändamålet beräkna i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 265,000 kronor,
och blev denna min hemställan av Kungl. Maj:t bifallen.
Sedan ärendet nu undergått erforderlig förberedande behandling, anhåller
jag få ånyo framlägga detsamma till Kungl. Maj:ts prövning.
Ehuru frågan om lönereglering för de till den civila statsförvaltningen
hörande befattningshavarna fått sin lösning beträffande de flesta grupper,
kvarstår den ännu olöst beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken
m. fl. till undervisningsväsendet hörande befattningshavare. Förslag
till dylik reglering har avgivits av den s. k. lärarlönekommittén i dess
den 15 augusti 1923 avgivna betänkande. Detta förslag har emellertid icke
befunnits böra föranleda någon Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen.
I en vid 1928 års riksdag väckt motion (II: 257) hemställdes,
dels att riksdagen måtte besluta att åt vissa befattningshavare vid de
allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier
och de tekniska läroverken för budgetåret 1928/1929 bevilja ett provisoriskt
avlöningstillägg, utgående med 600 kronor för rektorer och lektorer
på D-, E-, F- och G-ort och åt adjunkter på F- och G-ort samt i viss i motionen
antydd omfattning åt ämneslärarinnor och övningslärare vid
nämnda undervisningsanstalter i skälig proportion härtill;
dels att riksdagen ville besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla, det Knngl.
Maj:t snarast möjligt måtte framlägga proposition om definitiv lönereglering
åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,
statens folkskoleseminarier, tekniska läroverken, statens småskoleseminarier
i Haparanda och Murjek, statens blindundervisningsanstalter
och vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte samt för
statens folkskolinspektörer.
I anledning av denna motion hemställde 1928 års riksdag i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 1 juni 1928 (nr 292), att Kungl. Maj:t måtte taga under
övervägande, huruvida förslag till förbättrade löneförhållanden för lärare vid
de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier,
de tekniska läroverken, statens småskoleseminarier, statens blindundervis
-
3
Kungl. Maj. ts proposition Nr 181.
ningsanstalter .samt vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte
ävensom för statens folkskolinspektörer må kunna snarast föreläggas riksdagen.
Riksdagen hänvisade därvid till vad riksdagen anfört i sin skrivelse
nr 290 i anledning av väckta motioner om tillfällig löneförbättring åt lärare
vid folk- och småskolor samt högre folkskolor.
Något förslag till definitiv lönereglering för nu ifrågavarande grupper av
befattningshavare kan icke föreläggas innevarande års riksdag, och det
är ovisst, när ett förslag i ämnet kan komma att framläggas för riksdagen.
Jag vill erinra, att jämväl denna fråga tillhör dem, som skola tagas
under behandling av 1928 års lönekommitté. Det synes mig emellertid
angeläget att i avvaktan på en på denna kommittés förslag grundad lönereglering
bereda vissa av ifrågavarande befattningshavare provisorisk avlöningsförbättring
och därigenom giva dem eu kompensation för den ytterligare
tidsutdräkt, som kan föranledas av ett uppskov med den definitiva löneregleringens
genomförande. Det må erinras, att under liknande förhållanden
riksdagen på sin tid beviljade professorerna vid universiteten en provisorisk
avlöningsförbättring såsom kompensation för en uppskjuten definitiv lönereglering.
Till samtliga nu ifrågavarande befattningshavare utgår avlöning dels i
form av grundlön, dels i form av tillfällig löneförbättring, varjämte å det
sammanlagda beloppet av grundlönen och löneförbättringen utgår dyrtidstillägg
enligt de av 1923 års riksdag för icke reglerade verk fastställda
grunder. Bestämmelserna angående grundlönen hava, vad beträffar lärarna
vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier
och de tekniska läroverken i huvudsak fastställts av 1918 års
riksdag samt beträffande flertalet övriga nu ifrågavarande befattningshavare
av följande riksdagar. Genomgående för dessa bestämmelser är, att lönebeloppen
äro desamma för alla rikets orter.
Grunderna för den tillfälliga löneförbättringen fastställas årligen av riksdagen.
Alltsedan budgetåret 1925/1926 har därvid den principen följts,
att löneförbättringen utgår med olika belopp å olika orter i enlighet med
fastställd dyrortsgruppering. Enligt nu gällande bestämmelser utgår i fråga
om lärarna vid de allmänna läroverken lönen enligt stat och den tillfälliga
löneförbättringen med följande belopp:
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
Tillfällig löneförbättring
Lön enligt stat
•
Ortsgrupp
Begyn-
Slutlön
A och B
C
D
E, F och G
lön
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Rektor, manlig.....
» kvinnlig ....
Lektor, manlig.....
» kvinnlig ....
Adjunkt, manlig . . . .
» kvinnlig . . .
Ämneslärarinna.....
Teckningslärare vid
högre allmänt läro- verk 3)..........
j 7,5001)
\ 6,4002)
/ 6,20g1)
\ 5,0002)
5.800
4.800
4,300
3,600
2.800
1,800
7.500
6,400
6,200
5,000
6,800
5,600
5,800
4.500
3,700
2,475
j 700
l 600
700
600
600
550
470
300
800
700
800
700
700
650
550
350
900
800
900
800
800
750
650
400
1,000
900
1,000
900
900
800
700
450
i) Högre allmänt läroverk. 2) Realskola. 3) Med 15 veckotimmar.
Övningslärare med minimitjänstgöring uppbära belopp växlande mellan
90 och 625 kronor.
Å såväl lön som tillfällig löneförbättring utgår dyrtidstillägg enligt de för
befattningshavare vid oreglerade verk gällande grunder.
Befattningshavarna vid de övriga av de till åttonde huvudtiteln hörande
läroanstalterna samt vid skeppsgosseskolorna, sjökrigsskolan, veterinärinrättningen
i Skara och navigationsskolorna ävensom folkskolinspektörerna åtnjuta
från och med budgetåret 1925/1926 tillfällig löneförbättring med
belopp, som ställts i viss relation till den åt lärarna vid de allmänna läroverken
utgående tillfälliga löneförbättringen. Från och med budgetåret 1927/
1928 utgår dylik löneförbättring även åt lärarpersonalen vid statens skolköksseminarium
och hushållsskola. Jag tillåter mig härutinnan hänvisa till
den tabell 1, vilken såsom bilaga åtföljer Kungl. Maj:ts proposition till innevarande
års riksdag angående tillfällig löneförbättring under budgetåret
1929/1930 för viss personal inom den civila statsförvaltningen.
I syfte att vinna eu beräkningsgrund för den provisoriska avlöningsförbättring,
som jag ansett mig böra förorda, har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet
utarbeta eu promemoria, innefattande preliminärt förslag till
provisorisk avlöningsförbättring åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken
med flera ovan angivna läroanstalter samt folkskolinspektörerna.
Detta förslag innebar i huvudsak följande:
För lektor å D-, E-, F- och G-ort skulle avlöningsförbättringen utgöra
276 kronor. Rektor, vilken åtnjuter fri bostad eller ersättning därför,
skulle icke tillerkännas denna förmån.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181. 5
För adjunkter å F- och G-ort skulle för manlig adjunkt avlöningsförbättringen
utgöra 276 kronor och för kvinnlig adjunkt 180 kronor.
Ämneslärarinna vid allmänt läroverk å F- och G-ort, ämneslärarinna
ävensom övningsskollärare vid högre lärarinneseminariet, övningsskollärare
vid folkskoleseminarium å F- och G-ort, ämneslärare, första lärarinna,
lärarinna och arbetslärare vid blindundervisningsanstalt å F- och
G-ort, samt ämneslärare och övningsskollärare vid statens småskoleseminarium
å F och G-ort skulle komma i åtnjutande av löneförbättring med
180 kronor.
För lärare i övningsämne vid allmänt läroverk å F- och G-ort, vid högre
lärarinneseminariet, vid folkskoleseminarium å F- och G-ort och vid blindundervisningsanstalt
å F- och G-ort, samt för skolköksföreståndarinnan
vid småskoleseminariet i Murjek skulle avlöningsförbättringen utgå med
120 kronor.
Folkskolinspektör å E-, F- och G-ort skulle lika med lektor erhålla löneförbättring
med 276 kronor. Enahanda belopp skulle tillkomma föreståndare
och lärare vid navigationsskola å F- och G-ort.
Vidare skulle avlöningsförbättring med 180 kronor utgå till extra och
vikarierande ämneslärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminarium,
folkskoleseminarium och tekniskt läroverk, vilken bestrider tjänstgöring
till den omfattning, som åligger lektor eller adjunkt vid allmänt
läroverk.
Vidare innebar det preliminära förslaget följande:
1. Dyrtidstillägg utgår ej å provisorisk avlöningsförbättring.
2. Den provisoriska avlöningsförbättringen utgår i samma ordning som
lönen, d. v. s. för ordinarie befattningshavare efter kalenderår med en
tolftedel varje kalendermånad. För icke-ordinarie befattningshavare utgår
avlöningsförbättringen efter läsår.
3. Befattningshavare, som är tjänstledig på grund av sjukdom, äger åtnjuta
två tredjedelar av vad han skulle uppbära, därest han själv bestrede
sin tjänst. Till befattningshavare, som av annan anledning än sjukdom
icke bestrider sin tjänst, utgår icke provisorisk avlöningsförbättring.
Över nämnda preliminära förslag har yttrande inhämtats från 1928 års
lönekommitté. Kommittén, som därvid tillika uttalat sig ifråga om ett
samtidigt kommittén förelagt preliminärt förslag rörande provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor
— i vilken fråga jag tidigare denna dag framlagt ett förslag, avsett
att föreläggas riksdagen — har i utlåtande den 8 februari 1929 anfört
i vad nu är fråga följande:
Vid behandling av förevarande ärende har kommittén utgått ifrån att
syftet med de föreliggande remisserna varit icke att inhämta kommitténs
mening om lämpligheten över huvud taget av att nu företaga en provisorisk
reglering av avlöningarna för olika kategorier av lärare, utan endast att
från kommittén erhålla ett yttrande därom, huruvida en provisorisk avlöningsförbättring
av den storlek och den anordning i övrigt, som de remitterade
förslagen innehålla, kan antagas komma att i ena eller andra avseendet
föregripa en definitiv lönereglering för här ifrågavarande befattningshavaregrupper.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
I sådant hänseende vill kommittén framhålla, att behandlingen av frågan
om lönereglering för olika grupper av lärare, vilken fråga överlämnats till
en särskild sektion av kommittén, ännu icke fortskridit så långt, att kommittén
kan uttala sig vare sig om det lönesystem som slutligen kan komma att av
kommittén förordas, eller om de löneplaceringar, vilka kunna framgå såsom
ett resultat av kommitténs arbete. Vid besvarandet av remisserna har kommittén
därför måst utgå från en undersökning, huruvida de för olika grupper
av befattningshavare i de remitterade förslagen ifrågasatta lönetilläggen
äro av beskaffenhet att uppbringa lönerna till högre belopp, än som skulle
utgå enligt den lägsta placering i lönehänseende, varom kommitténs förenämnda
sektion kan komma att framlägga förslag.
Kommittén, som icke yttrar sig om andra befattningskavaregrupper än
sådana, om vilka kommittén har någon erinran att göra, anför beträffande
förslaget i vad avser nu ifrågavarande statsanställda befattningshavare
i huvudsak följande:
De allmänna läroverken:
För lektorer å D-ort och möjligen även å E-ort anser kommittén föreslagen
avlöningsförbättring kunna föregripa eu lönereglering.
Då för adjunkter föreslagits differentiering mellan manliga och kvinnliga,
föreställer sig kommittén sådan böra gälla även beträffande lektorer.
Kommittén vill i det sammanhanget erinra om att två kvinnliga lektorer
på ifrågasatta dyrorter för närvarande finnas.
Folkskoleseminarierna:
Vad ovan sagts om lektorer, gäller även om folkskoleseminariernas
lektorer.
Blindundervisningsanstalterna:
Då det icke framgår av promemorian, huruvida vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte avses hänförd till blindundervisningsanstalterna,
vill kommittén som sin mening framhålla, att den i detta
avseende bör medtagas.
Kommittén vill vidare erinra om att så gott som alla befattningshavare
vid blindundervisningsanstalterna åtnjuta fri bostad samt i några fall
andra naturaförmåner.
Statens småskoleseminarier:
Med hänvisning till vad ovan anförts angående naturaförmåner, erinrar
kommittén i fråga om skolköksföreståndarinna i Murjek, att även
till henne utgå dylika förmåner.
Tekniska läroverk:
För lektorer hänvisar kommittén till vad förut anförts om lektorer vid
allmänna läroverk.
Navigationsskolorna:
Kommittén anser, att vad ovan anförts ifråga om fri bostad för vissa
befattningshavare även gäller föreståndare vid navigationsskola.
Beträffande icke-ordinarie befattningshavare vill kommittén erinra
därom, att promemorian icke åt övriga lärare vid statliga undervisningsanstalter
förutsatt provisorisk avlöningsförbättring å lägre ort än D-ort,
liksom även att avlöningsförbättringen är närmast avsedd att bereda ekonomisk
hjälp åt befattningshavare, som äro bosatta å orter med jämförelsevis
höga levnadskostnader.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181. 7
Kommitténs ovan anförda uttalande är icke enhälligt. I särskilt yttrande
hava ledamöterna av kommittén, herrar O. Carlström och L. Tjällgren
anfört följande:
Det torde ej gärna kunna undvikas, att eu tillfällig löneförbättring av i
promemoriorna skisserad natur i viss mån kan komma att föregripa prövningen
av de lönebelopp, som kommittén har att föreslå för den definitiva
löneregleringens genomförande för här ifrågavarande befattningshavare.
Kommitténs yttrande ger ju också i någon mån belägg för detta. Om vi
emellertid, i vad det gäller de kommunalanställda lärargrupperna, — om
än med tvekan — kunna instämma i kommitténs uttalande, måste vi däremot
i fråga om de statsanställda befattningshavarna avstå ifrån att yttra
oss om förslaget, i det hänseende kommitténs majoritet gjort. För dessa
grupper föreligga nämligen enligt vår mening inga sådana ekonomiska omständigheter,
att en ytterligare tillfällig löneförbättring är påkallad under
den tid, lönekommitténs arbete med definitiv lönereglering för dem pågår.
Vidare har ledamoten av kommittén herr N. A. Nilsson i särskilt yttrande
beträffande nu ifrågavarande lärarpersonal anfört följande:
Vad beträffar lektorer och adjunkter vid de allmänna läroverken och
andra undervisningsanstalter, synes det mig uppenbart, att en provisorisk
avlöningsförbättring i överensstämmelse med det förslag, som utarbetats
inom ecklesiastikdepartementet, föregriper den stundande definitiva löneregleringen
och betager kommittén möjligheten av en fri och obunden prövning.
Lektorerna hava vid föregående regleringar jämförts med tjänstemännen
i den s. k. andra normalgraden (sekreterare m. fl.). Av dessa äro nu de
flesta placerade i 24: e lönegraden och ett mindretal, särskilt kvalificerade, i
den 26:e. Laboratorer, prosektorer, observatörer och andra med dem jämnställda
tjänstemän vid universiteten och högskolorna m. fl. forskningsanstalter,
av vilka vissa grupper ansetts böra avlönas i likhet med läroverkslektorerna
och andra grupper ansetts böra avlönas högre än dem, hava alla
placerats i 26:e lönegraden eller fått en avlöning i nära överensstämmelse
därmed. De lektorer, som undervisa vid skogshögskolan, ha likaledes hamnat
i samma lönegrad. Högskolornas löneregleringskommitté förutsatte, att
B 26 skulle komma till användning även för läroverkens lektorer. Med den
ifrågasatta provisoriska avlöningsförbättringen torde emellertid den 26:e lönegraden
få betraktas som utesluten för lektorernas vidkommande och den
27:e vara så gott som fastslagen såsom den lägsta. De jämkningar, som
1928 års lönekommitté i sitt yttrande förordat, torde icke betyda stort i detta
hänseende. Även vid den definitiva regleringen bör det nämligen finnas
något utrymme för löneförbättring. Och därjämte har man att förutse de
ökade avgifter för egen och familjens pensionering, som vederbörande
tjänsteman kommer att få vidkännas.
Adjunkterna åter hava vid föregående regleringar jämförts med vissa
tjänstemän, som fått intaga en löneställning mellan första och andra normalgraden
och som nu äro placerade i 22:a lönegraden. Fasthåller man
vid denna jämförelse, har man vid den förestående regleringen att välja
mellan B 22 och B 23. Med den provisoriska avlöningsförbättringen konsumeras
emellertid den 23:e lönegraden i så stor utsträckning att det torde
bliva svårt att avvärja adjunkternas krav att få komma upp i den 24:e.
Vad särskilt högre lärarinneseminariet beträffar, må anmärkas, att lekto
-
8
Kunyl. Maj:ts proposition Nr 181.
rerna där på grund av vissa extra löneförmåner äro överbetalda redan nu,
ett förhållande, som ådragit sig sektionens uppmärksamhet.
Vidare bär skolöverstyrelsen i utlåtande den 20 februari 1929 yttrat sig
i föreliggande fråga och därvid anfört följande.
Under en följd av år har överstyrelsen i framställningar och utlåtanden
framhållit angelägenheten av att en lönereglering snarast måtte komma
till stånd för lärarpersonalen vid under överstyrelsens inseende stående
statliga och kommunala läroanstalter. Såsom motiv härför har kunnat
anföras icke blott det starka behov av en löneförbättring, som på grund
av levnadskostnadernas stegring och den väntade löneregleringens ständiga
undanskjutande, kommit att förefinnas hos de grupper av befattningshavare
i det allmännas tjänst, som det här gäller, utan även billigheten
av och rättvisan uti att jämväl lärarna finge sina löner reglerade i
huvudsaklig enlighet med de principer, som lagts till grund för redan
genomförda löneregleringar för det stora flertalet ämbets- och tjänstemannakårer
på statsförvaltningens skilda områden. Djupare sett torde
beviljandet av erforderlig löneförbättring för lärarna kunna sägas vara
en verklig livsfråga för läroanstalterna och framgången av deras verksamhet.
Emellertid hava överstyrelsens ovan berörda framställningar angående
lärarnas lönefråga även innefattat alternativa yrkanden, att Kungl.
Maj:t täcktes, så länge av någon anledning frågan om en mera definitiv
lönereglering icke kunde bringas till lösning, hos riksdagen söka utverka
en mera tillfällig avlöningsförbättring till sådan omfattning, som kunde
motsvara skäliga krav i fråga om tillgodoseende av syftet med ett dylikt
provisorium. Det är därför med tillfredsställelse överstyrelsen funnit, att
Kungl. Maj:t med behjärtande av det förefintliga behovet och det rättmätiga
i de från såväl överstyrelsen som åtskilliga lärarorganisationer
framställda yrkandena i nu berörda avseende ämnar för innevarande riksdag
framlägga proposition om tillfällig avlöningsförbättring åt de lärargrupper.
som i de remitterade promemorierna närmare angivas.
Vad att börja med beträffar de grupper av lärare, som sålunda skulle
bliva delaktiga av den tillfälliga löneförbättring, som nu föreslås, har
överstyrelsen uppmärksammat, att i förslaget saknas en del lärargrupper,
som enligt överstyrelsens mening även bort erhålla sådan löneförbättring.
Med hänsyn emellertid därtill, att Kungl. Maj:ts förslag i ärendet måste
hållas inom den i statsverkspropositionen angivna finansiella ramen, finner
sig överstyrelsen icke kunna i detta sammanhang påyrka en utvidgning
av den provisoriska löneförbättringens omfattning. Överstyrelsen inskränker
sig därför till ett par påpekanden, som närmast äro föranledda
av mera formella synpunkter. I promemorierna finnas upptagna lärare
vid statens småskoleseminarier men däremot ej med dem i lönehänseende
eljest i huvudsak likställda lärare vid landstingens småskoleseminarier.
Till dessa utgår för närvarande tillfällig löneförbättring med 3A av det
belopp, som i sådant hänseende å ifrågakommande ortsgrupper utgår till
lärare vid statens småskoleseminarier. Det vore därför enligt överstyrelsens
mening riktigt, att landstingsseminariernas lärare komme i åtnjutande
även av provisorisk avlöningsförbättring efter enahanda grunder,
alltså med 3A av vad som kan bliva beviljat åt lärarna vid statens småskoleseminarier.
Sedan seminariet i Lycksele numera är uppfört på ordi
-
9
Kunyl. Muj.ts proposition Nr 181.
lmrio stat, synes skol köks föreståndarinnan vid seminariet i Lycksele böra
vara likställd med skolköksföreståndarinnan vid seminariet i Murjek. Eu
jämkning i nu nämnda hänseenden komme att medföra endast ringa merkostnad.
Vad därefter beträffar storleken av de belopp, som i promemorierna äro
förslagsvis upptagna såsom provisorisk avlöningslörbättring, måste överstyrelsen
givetvis ävenledes finna önskvärt, att dessa för att i vederbörlig
mån kunna motsvara sitt ändamål kunnat ställas något högre. Emellertid
gäller även i detta fall, att de föreslagna beloppen i stort sett äro betingade
av do anslag, vilka, enligt vad som framgår av vederbörande
departementschefs meddelande i statsverkspropositionen, kunnat av
Kung], Maj:t för ändamålet disponeras, vadan förslag om ökning i kostnaderna
för den provisoriska avlöningsförbättringen sålunda icke kan i
den särskilda propositionen förväntas.
Vid sådant förhållande gäller det nu närmast frågan om beloppens
lämpliga fördelning på de olika befattningshavarna. Härvidlag kunna
givetvis olika principer göra sig gällande. Överstyrelsen är emellertid
icke nu i tillfälle att i sådant hänseende göra några grundligare undersökningar.
Såvitt överstyrelsen kunnat finna, utgöra de föreslagna detaljbeloppen
i stort sett resultatet av en procentuell beskärning nedåt av
de belopp, vilka blivit föreslagna i vid fjolårets riksdag framlagda motioner
angående tillfällig löneförbättring för lärare. Överstyrelsen har intet
att erinra mot den inbördes avvägning i beloppen, som sålunda kommit
till stånd. Därigenom uppehälles i stort sett den relation mellan de för
olika kategorier befattningshavare avsedda tilläggsbeloppen, varpå fjolårets
förslag grundade sig, och som då, såvitt överstyrelsen känner, vann
de därav berörda lärargruppernas anslutning.
I utlåtande den 30 september 1924 över lärarlönekommitténs den 15
augusti 1923 avgivna förslag till lönereglering för befattningshavare vid
rikets allmänna läroverk samt vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter
uttalade överstyrelsen sin anslutning till den av sagda kommitté angivna
löneställningen för de lärargrupper, varom nu är fråga, i förhållande till
andra tjänstemannakårers löneställning. Då hänsyn tages till gällande
grunder för dyrtidstillägg, överstiga i de flesta fall de av kommittén föreslagna
lönesatserna rätt avsevärt de avlöningsbelopp, som enligt de inom
ecklesiastikdepartementet utarbetade promemoriorna skulle tillkomma
där angivna grupper av lärare.
När nu 1928 års lönekommitté haft att taga ställning till de i sagda promemorior
föreslagna beloppen, har kommittén, såsom den själv framhåller,
närmast tagit hänsyn till, huruvida en provisorisk avlöningsförbättring
av den storlek, som de remitterade förslagen innehålla, kunde
antagas komma att i ena eller andra avseendet föregripa en definitiv
lönereglering av det innehåll, som av kommittén komme att föreslås. Av
lönekommitténs den 8 februari avgivna utlåtande framgår, att vid ett
genomförande av det nu ifrågasatta löneförbättringsförslaget någon risk
för ett föregripande på någon punkt av den blivande löneregleringen icke
torde föreligga beträffande de kommunalt anställda lärarna, samt att i
fråga om de statligt anställda lärarna sådan risk från kommitténs synpunkt
kan befaras endast i vissa starkt begränsade fall. Det är uppenbart,
att kommittén vid bedömandet av detta spörsmål på utredningsarbetets
nuvarande mera preliminära stadium räknat med mycket stor försiktig
-
Departe
mentschefen.
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
het. Då resultatet likväl blivit så gynnsamt, som det nu anförda, synes det
icke möta någon avsevärd svårighet att på de enstaka punkter, beträffande
vilka betänkligheter i nämnda hänseende kunna råda, göra de justeringar,
som kunna vara erforderliga, för att mot förslaget i det hela inga vägande
invändningar skola kunna göras.
Vad beträffar de lärargrupper, varom här är fråga, får jag till en början
erinra om, att de löner för lektorer och adjunkter, vilka bestämdes vid den
av 1918 års lagtima riksdag beslutade löneregleringen för lärarpersonalen
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, enligt riksdagens eget uttalande
voro tillmätta med utgångspunkt från bland annat den grundåskådningen,
att lektorer borde åtnjuta något högre avlöning än den, som vore
bestämd för tjänstemän av dåvarande s. k. andra normalgraden, samt adjunkter
åtnjuta något högre avlöning än tjänstemän i den s. k. första normalgraden.
I anslutning härtill blevo jämväl övningslärarnas och de extra
ordinarie lärarnas löneförmåner lämpligen reviderade.
Även med den tillfälliga löneförbättring, som alltsedan början av budgetåret
1925/1926 utgår till omförmälda lärare, uppbär en lektor på G-ort i
slutlön icke ens samma löneförmåner, som en tjänsteman tillhörande lönegraden
B 24 i det för de centrala ämbetsverken gällande lönesystemet, under
det att de förutvarande andragrads tjänstemännen numera uppbära avlöning
i regel efter B 24 men i ett flertal fall jämväl efter B 26 i det nya avlöningsreglementet.
En adjunkt å G-ort uppbär i slutlön ungefär samma lön
som en tjänsteman i B 21, d. v. s. som en f. d. förstagrads tjänsteman.
I omförmälda jämförelser äro dyrtidstillägg med respektive 35 och 17 procent
medräknade. Då nu, såsom förut är nämnt, förslag till ny lönereglering
för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken och med dem i löneavseende
jämförliga läroanstalter icke ännu på någon tid kan komma att föreläggas
riksdagen, synes det mig, att man rättvisligen bör tillgodose åtminstone
de lärargrupper, som av allt att döma skulle bliva mest lidande pa en uppskjuten
lönereglering, d. v. s. de å de högsta dyrorterna anställda lärarna,
med något lönetillägg. Det torde ej kunna förnekas, att särskilt lärare å
sådana dyrare orter i många fall befinna sig i en svår ekonomisk belägenhet.
För dessa lärare bör även ett jämförelsevis litet tillägg vara av betydelse.
Då ett sådant tillägg måste anses få en i hög grad provisorisk karaktär
och då enligt min mening dyrtidstillägg ej bör utgå å detsamma,
anser jag, att det lämpligen bör betecknas som provisorisk avlöningsförbättring.
Såsom överstyrelsen framhållit, torde det även vara möjligt att i viss begränsad
omfattning genomföra en dylik avlöningsförbättring, utan att en
kommande lönereglering föregripes. Skulle i ett eller annat enstaka fall ett
dylikt föregripande icke kunna undvikas, bör enligt min mening detta icke
vara avgörande för frågan att bereda lärarkårerna i viss omfattning en förbättring
i deras ekonomiska villkor och ett vederlag för den uppskjutna
löneregleringen.
11
Kunc/l. Mqj-.ts proposition Nr 181.
Beträffande spörsmålet, i vilken utsträckning denna provisoriska avlöningsförbättring
bör utgå, eller, närmare sagt, vilka grupper, som böra komma i
åtnjutande av denna löneförbättring och till vilket belopp densamma skäligen
bör utmätas, ber jag att få anföra följande.
Vad då först rektorerna vid de allmänna läroverken beträffar, åtnjuta
dessa fri bostad eller ersättning därför. Skolöverstyrelsen har emellertid på
anförda skäl i sitt yttrande över lärarlönekommitténs förslag hemställt, att
denna förmån skulle upphöra samt att rektor vid högre allmänt läroverk
skulle erhålla lön i lönegraden B 30 och rektor vid realskola i B 26
jämte viss löneförstärkning beroende på läroverkets storlek. Då enligt eu
sådan löneprincip en del rektorer, särskilt de vid läroverk med litet lärjungantal,
vid löneregleringens genomförande icke skulle få någon nämnvärd
förhöjning i sina nuvarande avlöningsförmåner, anser jag mig för
närvarande icke kunna förorda något provisoriskt avlöningstillägg för sådana
rektorer, vilka åtnjuta fri bostad eller ersättning därför. Som ytterligare
skäl härför må anföras, att dessa befattningshavare genom nämnda förmån
åtminstone i ett avseende kunna sägas hava erhållit full kompensation för
levnadskostnadernas ökning efter år 1914.
Då även rektorerna och föreståndarna vid övriga här ifrågavarande läroanstalter
åtnjuta fri bostad eller ersättning därför, anser jag, att ej heller
dessa befattningshavare nu böra tillerkännas provisorisk avlöningsförbättring.
I fråga om övriga befattningshavare bör man i möjligaste mån tillse, att
ytterligare avlöningstillägg endast må utgå i sådan omfattning och med sådana
belopp, att de icke kunna antagas komma att i ena eller andra avseendet
föregripa en definitiv lönereglering. Vid uppgörandet av mitt detaljerade
förslag till avlöningsförbättringsbelopp för de olika befattningshavarna
har jag helt naturligt tagit all hänsyn till vad 1928 års lönekommitté i sitt
förut berörda yttrande anfört i nu föreliggande fråga. Härvid ha vissa
ojämnheter i fråga om beloppens storlek ej kunnat undvikas, särskilt med
hänsyn därtill, att det här icke är fråga om lärare endast vid de allmänna
läroverken, utan även befattningshavare vid ett flertal andra undervisningsanstalter.
Då det emellertid nu gäller en avlöningsförbättring av provisorisk
karaktär och då det torde vara till fördel att beloppen ej äro alltför skiftande,
torde nyssnämnda ojämnheter ej böra tillmätas någon större betydelse.
Jag har förut antytt, att den nu ifrågasatta avlöningsförbättringen har
till syfte att bereda någon avlöningsförstärkning åt befattningshavare å de
dyraste orterna och i främsta rummet åt dem, som äro jämförelsevis lågt
avlönade i förhållande till sin utbildning.
Som förut nämnts hade i det inom ecklesiastikdepartementet preliminärt
utarbetade förslaget ifrågasatts att lektorer å D-, E-, F- och G-orter skulle
erhålla avlöningsförbättring. Då emellertid 1928 års lönekommitté enligt
ovan omförmälda yttrande ansett, att för lektorer å D-ort och möjligen även
å E-ort föreslagen avlöningsförbättring kunde föregripa eu lönereglering, an
-
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
ser jag mig böra förorda avlöningsförstärkning endast åt lektorer å F- och
G-orter. Det torde då ej heller kunna anföras tillräckligt bärande skäl för
att någon annan lärargrupp å lägre dyrort än F-ort skall komma i åtnjutande
av provisorisk avlöningsförbättring. Som ytterligare skäl härför vill jag framhålla,
att enligt nu gällande bestämmelser vid de läroanstalter, varom här är
Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna löneförmåner för vissa
befattningshavare md allmänna läroverken
(dyrtidstillägg respektive 35 % och 17 % medräknade).
Manliga befattningshavare.
Befattningshavare
Orts-
grupp
A v 1 ö n i
n g s f ö
r m å n
r
Nu-
varande
Kronor
Före- slagen
proviso- risk avlö- ningsför- bättring
Kronor
Summa
Kronor
Enligt
lärarlöne- kommit- téns för- slag lb/s
1923
Kronor
Närmast
lägre löne- grad resp.
löneklass
Kronor
Lektor:
Begynnelselön........
F
9,180
300
9,480
10,319
9,757
Slutlön.............
F
10,524
300
10,824
11,892
11,412
Begynnelselön........
G
9,180
300
9,480
10,600
10,038
Slutlön.............
G
10,524
300
10,824
12,132
11,652
Adjunkt:
Begynnelselön........
F
7,020
300
7,320
8,178
7,722
Slutlön.............
F
9,045
300
9,345
9,757
9,231
Begynnelselön........
G
7,020
300
7,320
8,438
7,974
Slutlön.............
G
9,045
300
9,345
10,038
9,505
Teckning slär are:
(15 veckotimmar)
Begynnelselön........
F
3,037
120
3,157
3,931
3,720
Slutlön.............
F
3,948
120
4,068
4,914
4,633
Begynnelselön........
G
3,037
120
3,157
4,078
3,861
Slutlön.............
G
3,948
120
4,068
5,089
4,801
Extra ordinarie lärare:
Behörig till adjunkt. . . .
F
5,535
180
5,715
6,423'')
6,002'')
» » » ....
G
5,535
180
5,715
6,640''''
6,205'')
'') Med viss rätt till uppflyttning i högre löneklass.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181. 13
Kvinnliga befattningshavare.
A
v 1 ö n i
n g s f ö
r in å n
e r
Befattningshavare
Orts-
grupp
Nu-
varande
Kronor
Före- slagen
proviso- risk avlö- ningsför- bättring
Kronor
Summa
Kronor
Enligt
lärarlöne- kommit- téns för- slag 16/s
1923
Kronor
Närmast
lägre löne- grad resp!
löneklass
Kronor
Lektor:
Begynnelselön........
F
7,695
240
7,935
8,248
7,813
Slutlön.............
F
8,775
240
9,015
9,554
9,118
Begynnelselön........
G
7,695
240
7,935
8,501
8,065
Slutlön.............
G
8,775
240
9,015
9,806
9,371
Adjunkt (inkl. ämneslära- rinna med adjunkts- kompetens):
Begynnelselön........
F
5,940
240
6,180
6,690
6,356
Slutlön.............
F
7,155
240
7,395
7,813
7,427
Begynnelselön........
G
5,940
240
6,180
6,921
6,584
Slutlön.............
G
7,155
240
7,395
8,065
7,672
Ämneslärarinna :
Begynnelselön........
F
4,725
180
4,905
6,356
6,005
Slutlön.............
F
5,940
180
6,120
7,427
7,041
Begynnelselön........
G
4,725
180
4,905
6,584
6,226
Slutlön.............
G
5,940
180
6,120
7,672
7,279
Teckning slär are:
(15 veckotimmar)
Begynnelselön........
F
2,666
120
2,786
3,257
3,095
Slutlön.............
F
3,395
120
3,515
4,040
3,794
Begynnelselön........
G
2,666
120
2,786
3,390
3,222
Slutlön.............
G
3,395
120
3,515
4,197
3,945
Extra ordinarie lärare:
Behörig till adjunkt. . . .
F
5,062
180
5,242
5,619»)
5,233»)
» » »
G
5,062
180
5,242
5,826»)
5,426»)
Vikarierande ämneslära- rinna vid samläroverk
(ej kompetent till äm- neslärarinnebefattning)
F
4,050
180
4,230
4,548»)
4,285»)
Vikarierande ämneslära- rinna vid samläroverk
(ej kompetent till äm- neslärarinnebefattning)
G
4,050
180
4,230
4,717»)
4,450»)
l) Med viss rätt till uppflyttning i högre löneklass.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
fråga, alla befattningshavare i samma tjänsteställning å E-, F- och G-orter
uppbära, inberäknat dyrtidstillägg, samma lön och endast obetydligt högre
lön — högst 135 kronor mera — än motsvarande befattningshavare å Dort,
under det att för befattningshavarna vid de reglerade verken skillnaden
i lön för de olika ortsgrupperna är mera framträdande. Så t. ex. har en
befattningshavare i lönegrad B 26 (t. ex. vissa sekreterare och förste bibliotekarier)
inberäknat dyrtidstillägg i slutlön å D-ort 10,881 kronor, å Eort
11,161 kronor, å F-ort 11,412 kronor och å G-ort 11,652 kronor, d. v. s.
eu skillnad mellan G-ort och D-ort å 771 kronor samt mellan G-ort och Eort
å 491 kronor. Som förut är nämnt, anser jag mig alltså i fråga om
den nu ifrågasatta provisoriska avlöningsförbättringen böra taga hänsyn endast
till befattningshavare å F- och G-orter.
Beträffande de belopp, som böra tillerkännas de olika befattningshavarna,
skall jag först yttra mig om lärarna vid de allmänna läroverken. Jag utgår
då från att lektor och adjunkt å både F- och G-ort böra ha samma
tillägg. Till vad jag här ovan anfört angående skillnaden mellan löneförmånerna
för samma tjänstegrad å olika dyrorter, vill jag erinra om att det
rättvisligen å andra sidan bör tillses, att tjänstinnehavare å F-ort ej blir
otillbörligt gynnad i jämförelse med motsvarande befattningshavare å E-ort.
Såväl med hänsyn härtill som till övriga omständigheter, har jag funnit,
att ett tillägg å 300 kronor för manlig lektor och manlig adjunkt kan anses
skäligt. I förhållande härtill synes kvinnlig lektor och kvinnlig adjunkt
ävensom ämneslärarinna, vilken äger behörighet till adjunktsbefattning, böra
tillerkännas 240 kronor, annan ämneslärarinna 180 kronor, extra och vikarierande
ämneslärare, manlig och kvinnlig, 180 kronor samt ordinarie lärare
i övningsämne, manlig och kvinnlig, 120 kronor. Däremot har jag ej räknat
med lönetillägg för timlärare och ej heller för övningslärares s. k. övertimmar
samt för vikarierande och biträdande övningslärare.
De å sid. 12 och 13 intagna tabeller över jämförelse mellan nuvarande och
föreslagna löneförmåner för vissa befattningshavare vid de allmänna läroverken
visa, att med de av mig föreslagna provisoriska lönetilläggen löneförmånerna
skulle ligga väsentligt lägre än enligt det av lärarlönekommittén
avgivna förslaget. Endast i ett par fall, nämligen i fråga om slutlönen
för manlig adjunkt och begynnelselönen för kvinnlig lektor å F-ort,
överstiga de ifrågasatta sammanlagda avlöningsförmånerna med respektive
114 och 122 kronor de löner, som utgå i den lönegrad, vilken ligger närmast
under den av nämnda kommitté i respektive fall föreslagna. Nämnas
bör också, att för kvinnlig extra ordinarie lärare, som är behörig till
adjunktstjänst och som har mindre än tre tjänstår, det nu ifrågasatta
arvodet skulle bli 9 kronor lägre än arvodet i den löneklass, som är närmast
lägre än den av lärarlönekommittén för dessa lärare föreslagna löneklassen.
I fråga om lärarna i övningsämnen äro dock direkta jämförelser
svåra, enär lärarlönekommittén hade föreslagit samma lön för lärare
15
Kungl. May.ts proposition Nr 181.
med rätt olika undervisningsskyldighet, under det att enligt nu gällande
bestämmelser lönen ökas med visst belopp för varje veckotimme över ett
visst minimum.
Lektorerna vid högre lärarinneseminariet intaga i avseende å den ordinarie
avlöningen samma ställning som lektorerna vid de allmänna läroverken men
åtnjuta utöver lönen hyresbidrag med 950 kronor för år, vilket belopp utgår
från de vid statens normalskola för flickor inflytande inskrivnings- och
terminsavgifterna och motsvarar det belopp, som Stockholms stad lämnar
lektor vid allmänt läroverk i huvudstaden. Lektorerna vid högre lärarinneseminariet
äro sålunda i realiteten likställda med lektorerna vid Stockholmsläroverken
och böra komma i åtnjutande av samma avlöningsförbättring
som dessa.
Vid folkskoleseminaricrna i Stockholm och Göteborg åtnjuta lektorerna samma
ordinarie lön som lektorerna vid de allmänna läroverken men uppbära därutöver
av statsmedel hyresbidrag med belopp, motsvarande vad vederbörande
stadsfullmäktige lämna läroverkslektorerna i respektive städer. I likhet med
lektorerna vid högre lärarinneseminariet böra de erhålla samma avlöningsförbättring
som lektorerna vid läroverken. Lektorerna vid övriga folkskoleseminarier
och vid de tekniska läroverken äro enligt nu gällande bestämmelser
i lönehänseende likställda med lektorerna vid de allmänna läroverken och
böra därför nu tillerkännas samma provisoriska avlöningsförbättring som
dessa.
Beträffande övriga lärare vid förenämnda läroanstalter, till vilka jag i
detta sammanhang räknar även statens skolköksseminarium och hushållsskola,
har jag försökt avpassa tilläggsbeloppen i förhållande till de av mig
föreslagna tilläggen åt lärare vid de allmänna läroverken och hänvisar jag
härvid till nedanstående tabell rörande provisorisk avlöningsförbättring för
vissa grupper av befattningshavare budgetåret 1929/1930.
I detta sammanhang vill jag också erinra om lärarna vid blindundervisningsanstalterna,
dit jag i detta fall räknar även vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte, och statens småskoleseminarier. Dessa lärare
synas mig böra i det hela likställas med motsvarande befattningshavare vid
folkskoleseminarierna. Då emellertid alla ordinarie lärare vid de förra och
skolköksföreståndarinnorna vid statens småskoleseminarier i Murjek och Lycksele
åtnjuta förmånen av fri bostad eller särskild ersättning därför, böra
dessa med hänsyn till vad jag anfört beträffande rektorerna vid de allmänna
läroverken nu ej komma i fråga.
Statens folkskolinspektörer intaga i lönehänseende en mellanställning mellan
adjunkt och lektor och böra nu erhålla löneförbättring med samma
belopp som dessa eller 300 kronor. Sådan löneförbättring torde jämväl böra
tillerkännas såväl nomadskolinspektören som de av mig under punkt 191
av 1929 års åttonde huvudtitel föreslagna gymnastikkonsulenterna.
16
Kungl. May.ts proposition Nr 181.
Slutligen har jag att omnämna vissa andra befattningshavare, vilka erhöllo
sin tillfälliga löneförbättring fastställd i samband med den senaste
regleringen (år 1925) av läroverkslärarnas tillfälliga löneförbättring, nämligen
rektor vid skeppsgosseskola, lektor vid sjökrigsskolan, föreståndare och lektor
vid veterinärinrättningen i Skara, lektor vid skogshögskolan samt föreståndare
och lärare vid navigationsskolorna. Då lektorerna vid skogshögskolan
sedan dess erhållit definitiv lönereglering och då såväl skeppsgosseskolorna
som veterinärinrättningen i Skara äro belägna å lägre dyrorter än
F-ort, torde befattningshavare vid nämnda anstalter ej nu böra komma i
fråga. Föreståndarna vid navigationsskolorna åtnjuta fri bostad eller ersättning
därför och kunna ej heller komma i fråga. Såväl lektor vid sjökrigsskolan
som lärare vid navigationsskola synas böra likställas med lektor och
adjunkt vid allmänt läroverk och alltså tillerkännas 300 kronor i lönetillägg.
De sålunda föreslagna avlöningstilläggen framgå av följande
Tabell
rörande provisorisk avlöningsförbättring för vissa grupper av befattningshavare
budgetåret 1929/1930.
a) ^Befattningshavare å ordinarie stat å F- och G-orter.
Vid allmänna läroverken:
Avlöningstillägg
för år räknat
Lektor, manlig..........................kronor
» kvinnlig.......................... *
Adjunkt, manlig .................... »
» kvinnlig samt ämneslärarinna med adjunkts
kompetens
............................
Annan ämneslärarinna..................... *
Lärare i övningsämne..................... *
300: —
240: —
300: —
240: —
180: —
120: —
Vid högre lärarinneseminariet:
Lektor, manlig..................
» kvinnlig.................
Adjunkt, manlig................
» kvinnlig...............
Ämneslärarinna.................
Biträdande ämneslärarinna.........
Övningsskollärare................
Lärare i övningsämne.............
kronor 300: —
» 240:—
» 300:—
» 240: —
» 180: —
» 180: —
» 180: —
» 120: —
Vid statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Lärarinna
i hushållsgöromål.................kronor 120:
» i handarbete .................... * 120:
Vid folkskoleseminarierna:
Lektor, manlig...........................kronor 300: —
» kvinnlig ......................... * 240:
Kungl. May.ts proposition Nr 181. 17
Avlöningatillägg
för år räknat
Övningsskollärare.........................kronor 180: —
Lärare i övningsämne..................... » 120: —
Vid statens småskoleseminarier:
Ämneslärare ............................kronor 180: —
Övningsskollärare......................... » 180: —
Folkskolinspektionen:
Folkskolinspektör......................... kronor 300: —
Gymnastikkonsulenter.................. » 300: —
Nomadskolinspektören .................. » 300: —
Vid tekniska läroverken (tekniska elementarskolor, fackskolor
och gymnasier):
Lektor.................................kronor 300: —
Vid sjökrigsskolan:
Lektor................................. kronor 300: —
Vid navigationsskolorna:
Lärare.................................kronor 300: —
Anm. Till befattningshavare, som åtnjuter fri bostad eller ersättning därför, utgår ej
provisorisk avlöningsförbättring.
b) Icke-ordinarie hefattnitigshavare å F- och G-orter.
Extra och vikarierande ämneslärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarium och tekniskt läroverk, vilken bestrider tjänstgöring^
till den omfattning, som åligger lektor eller adjunkt vid allmänt läroverk,
åtnjuter avlöningstillägg med 180 kronor för år räknat.
Som jag redan förut anfört, är det icke avsett, att dyrtidstillägg skall
utgå å den provisoriska avlöningsförbättringen.
Nämnda avlöningsförbättring synes mig böra utgå i samma ordning som
lön eller arvode, d. v. s. för ordinarie befattningshavare efter kalenderår
med en tolftedel varje kalendermånad samt för extra ordinarie och vikarierande
lärarpersonal efter läsår.
Befattningshavare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom, bör
äga åtnjuta två tredjedelar av vad han skulle uppbära, därest han själv
bestrede sin tjänst. Till befattningshavare, som av annan anledning än
sjukdom icke bestrider sin tjänst, synes mig provisorisk avlöningsförbättring
icke böra utgå.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sand. 151 häft. (Nr 181.)
Den provisoriska
avlöningsförbättringens
karaktär
och närmare
föreskrifter
rörande densamma.
2
18
Kostnads
beräkning.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag här anfört utfärda närmare föreskrifter rörande den
provisoriska avlöningsförbättringen.
Beträffande kostnaderna för den provisoriska avlöningsförbättringen tillåter
jag mig hänvisa till följande tablå, utvisande kostnaderna för de läroanstalter
tillhörande ecklesiastikdepartementet, som här skulle komma i fråga.
Föreslagen
>rovisorisk
Antal
avlönings-
förbättring
per lärare
Allmänna läroverken:
Lektorer.....................
132
300
39,600
Adjunkter....................
345
300
103,500
Ämneslärarinnor................
21
180
3,780
Övningslärare..................
68
120
8,160
Högre flickläroverken, approximativt.
—
—
3,000
Extra ordinarie ämneslärare.......
93
180
16,740
174,780
Högre lärarinneseminariet:
Lektorer .....................
9
300
2,700
Adjunkter....................
2
300
600
Ämneslärarinnor och biträdande äm-
neslärarinnor ................
13
180
2,340
Övningsskollärare..............
2
180
360
Övningslärare..................
4
120
480
6,480
Statens skolköksseminarium . . .
5
120
600
600
Folkskoleseminarierna:
Lektorer.....................
44
300
13,200
Övningsskollärare...............
39
180
7,020
Övningslärare..................
39
120
4,680
Extra ordinarie ämneslärare.......
11
180
1,980
26,880
Statens småskoleseminarier:
Ämneslärare...................
5
180
900
Övningsskollärare...............
4
180
720
1,620
Folksko linspektionen:
Folkskolinspektörer .............
12
300
3,600
3,600
Gymnastikkonsulen ter.......
7
300
2,100
2,100
Tekniska läroverken:
Lektorer .....................
7
300
2,100
Extra ordinarie ämneslärare.....
4
180
720
2,820
Summa kronor
218,880
Kung t. Maj:ts proposition Nr 181. 19
Don i tablån angivna slutsumman torde lämpligen kunna avrundas till
218,900 kronor.
Löneförbättringen för nomadskolinspektören torde liksom hans övriga löneförmåner
böra bestridas från förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål, varom Kungl. Maj:t torde äga att utan riksdagens
hörande fatta beslut.
För sjökrigsskolan kan kostnaden beräknas till 300 kronor, och torde vid
bifall till förevarande förslag i vad avser lektorer vid de allmänna läroverken
nämnda belopp böra efter Kungl. Maj:ts beslut utgå från fjärde
huvudtitelns under sjöförsvaret uppförda förslagsanslag till avlöning till
personal vid kårer och stater m. fl. För navigationsskolorna kan kostnaden
beräknas till 3,900 kronor.
De sammanlagda anslagskostnaderna å riksstaten kunna alltså beräknas
uPPgå till följande belopp, nämligen
under åttonde huvudtiteln......kronor 218,900: —
» tionde » ...... » 3,900: -
Summa kronor 222,800: —
Såsom förut erinrats, hava kostnaderna för ifrågavarande provisoriska löneförbättring
i statsverkspropositionen beräknats till 265,000 kronor. Denna
summa har nu befunnits kunna begränsas till 222,800 kronor. Såsom framgår
av det sagda, innebär alltså förslaget en kostnadsminskning i avseende
å åttonde huvudtiteln med 46,100 kronor men samtidigt en ökning beträffande
tionde huvudtiteln med 3,900 kronor, alltså en total kostnadsminskning
av 42,200 kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Hemställan.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels besluta,
att under budgetåret 1929/1930 må, utöver tillfällig löneförbättring,
utgå provisorisk avlöningsförbättring till lärare
vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens
skolköksseminarium och hushållsskola, statens folkskoleseminarier,
de tekniska läroverken, statens småskoleseminarier,
sjökrigsskolan och navigationsskolorna ävensom till statens
folkskolinspektörer, nomadskolinspektören och gymnastikkonsulenterna,
allt i enlighet med av mig föreslagna
grunder och förut angivna belopp;
att dyrtidstillägg ej må utgå å omförmälda provisoriska
avlöningsförbättring; samt
att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor och
bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
vad av mig i statsrådsprotokollet angivits, torde för sagda
avlöningsförbättrings åtnjutande böra stadgas;
dels ock, vid bifall till ovan framlagda förslag,
under åttonde huvudtiteln till provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
.............................kronor 218,900:—;
under tionde huvudtiteln till provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid navigationsskolorna för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra förslagsanslag av. . kronor 3,900: —.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Tunberg.
Stockholm 1929, Ivar Haaggströms Boktryckeri A. B.
290035
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1929:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående provisorisk avlönings förbättring för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. s. 10 i texten
- SU 1929:138 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om Kungl. Maj.ts i proposition nr 181 gjorda framställning angående provisorisk avlönings}örbättrin s. 1 i texten
- SU 1929:122 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts propositioner angående provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkoch småskolor m. fl. läroanstalter jämte i s. 16 i texten