Sök i Ratio Lex

Angående anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av en stationsbyggnad i Malmö m. m

1929-03-15 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:183, Angående anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av en stationsbyggnad i Malmö m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

1

Nr 183.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag för uppförande

för telegrafverkets räkning av en stationsbyggnad

i Malmö m. m.; given Stockholms slott den 15 mars

1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlatande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikatimsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 15 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför departementschefen,

statsrådet Borell:

Till Kungl. Majits prövning och avgörande föreligger fråga om anslag till

uppförande för telegrafverkets räkning av en stationsbyggnad i Malmö, i

samband varmed står spörsmålet om beredande av förbättrade lokaler för länsstyrelsen

i Malmöhus län.

Då utredningen i sistnämnda fråga vid tiden för avlåtande av statsverkspropositionen

icke slutförts, har Kungl. Maj:t i berörda proposition (Utgifter

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 158 häft. (Nr 183.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition nr 183.

Frågornas

tidigare behandling.

för kapitalökning, bil. 2, punkt 7) föreslagit riksdagen att i avbidan på den

proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för uppförande av sagda

stationsbyggnad för budgetåret 1929/1930 beräkna ett reservationsanslag av

480,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Sedan utredningen i ärendet numera fullbordats, anhåller jag att åter få

anmäla detsamma.

Beträffande den tidigare behandlingen av föreliggande frågor må här erinras

om följande:

I 1928 års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för

budgetåret 1928/1929 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor för

uppförande för en beräknad kostnad av 980,000 kronor av en stationsbyggnad

åde telegrafverket tillhöriga tomterna nr I—XII i kvarteret nr 3

Sparven, belägna vid Östra Kanalgatan, Drottninggatan och Västra Kanalgatan

i Malmö. Det begärda anslaget anvisades av riksdagen (skrivelse nr 208).

Enligt det av telegrafstyrelsen framlagda förslaget till stationsbyggnad skulle

byggnaden uppföras i fem våningar. Av vaningarna voro de tva översta avsedda

att tagas i anspråk för telefonstationen, vilken skulle anordnas för automatisk

drift, den mellersta att användas till tjänstelokaler för distriktsförvaltningens

linjeavdelning, för vilken nu förhyres lokal mot en årshyra av 13,000 kronor,

samt de två understa våningarna för uthyrning tills vidare. Att stationsbyggnaden

i förslaget tilltagits större än som för lång tid framåt erfordrades för

telegrafverkets eget behov var betingat av angelägenheten att vid framdeles erforderlig

utökning av telefonstationslokalerna med hänsyn till den känsliga maskinella

utrustningen i telefonstationen söka såvitt möjligt undvika en påbyggnad.

Vad beträffar spörsmålet om beredande av förbättrade lokaler

för länsstyrelsen i Malmöhus län, anförde länsstyrelsen i

Malmöhus län i skrivelse den 24 februari 1927, att länsstyrelsens lokaler i

landsstatshuset vore otillräckliga, samt hemställde om bemyndigande att låta

upprätta förslag till omändring av den genom Kronprinsens husarregementes

indragning ledigblivna kasernen i Malmö till lokaler för länsstyrelsen och

lantmäterikontoret.

Denna framställning tillstyrktes av kasernkommittén.

I utlåtande den 10 november 1927 över denna framställning anförde byggnadsstyrelsen

bland annat följande:

Länsarkitekten N. Blanck hade upprättat ett förslag till kasernens omändring

till lokaler för länsstyrelsen, landsfogden, länsarkitekten och lantmäterikontoret,

och beräknades kostnaderna för kasernens ombyggnad enligt detta förslag approximativt

till 290,000 kronor. Enligt inom byggnadsstyrelsen gjord undersökning

syntes detta belopp vara alltför lågt beräknat, och torde man böra rakna

med en kostnad av minst 475,000 kronor. På_ grund ^av att de enskilda rummen

i inånga fall måst givas en stoilek, som ej direkt påfordrades av tjänstens rationella

bedrivande, komme de årliga driftkostnaderna för uppvärmning och

städning att fördyras med omkring 8,000 kronor per ar. Vid nu angivna förhållanden

kunde ifrågasättas, huruvida icke nybyggnad för ändamalet vore för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183. 3

statsverket ekonomiskt fördelaktigare. En dylik nybyggnad för länsstyrelsen

s ulle kunna uppföras lor 525,000 kronor och borde förläggas till den av statsverket

1 samband med upplåtande till Malmö stad av Slottsholmen förvärvade

tomten 1 kvarteret Karin 1 stadsdelen Rörsjöstaden.

Det finge emellertid icke förbises, att om lantmäterikontoret flyttades från

små nuvarande lokaler 1 det nya posthuset till husarkasernen, det syntes synnerligen

tvivelaktigt, huruvida de sålunda ledigblivna lokalerna kunde väntas

bliva uthyrda Medtoges 1 beräkningen den golvyta om 900 kvadratmeter som

skn,!Pärdei teIef.onstatlonsbyggnaden skulle omedelbart avses till uthyrning

skulle, statsverket vid genomforande av kasernförslaget hava till uthyrning i

Malmo kontorslokaler om icke mindre än 2,660 kvadratmeter och vid genomförande

av nybyggnadsförslaget 1,860 kvadratmeter.

Om an salunda starka skäl talade för att länsstyrelsens lokalfråga borde

losas genom nybyggnad a nyssnämnda tomt i kvarteret Karin, hade byggnadsstyreJsen

med hansyn till svårigheten att för annat ändamål utnyttja ffrågavarande

kasernbyggnad ehuru efter viss tvekan, kommit till den uppfattnkigln

sen S"a„taSf,niC°„r,S. “,ma »"^1-’

I utlåtande den 30 november 1927 över telegrafstyrelsens förslag till stationsbyggnad

förklarade sig 1927 års besparing snämnd anse, att en lösnino- av länsstyrelsens

lokalfråga genom dess förläggande till husarkasernen såvitt möjligt

icke borde valjas. Sasom skäl härför anfördes dels kasernens för länsstyrelsen

olampliga lage på grund av dess avstånd av över två kilometer från centralstationen

och mer an en kilometer från stadens centrum (Gustaf Adolfs torg)

dels de dryga kostnaderna för kasernens omändring och dels att kasernen i dess’

andrade skick ej kunde bliva så ändamålsenlig som en för länsstyrelsens behov

Iran början avsedd nybyggnad.

. Betraffande kasernens användande för något annat ändamål anförde bespanngsnämnden

:

Det hade synts nämnden, att man ej utan vidare borde avvisa tanken att

niL^lT611 f°riagg? Pen anstalt föy Slnnessjuka. Även om en sådan använd£enW

byg«naden ej funnes bora ske, syntes det ej innebära någon större olä
ftt

de vtt™ nSTa<Jen Und-P ni?°n-n(1 St1°de Nyttjad. Det vore att märka,

att de yttre flyglarna vore inredda till underofficersbostäder (för familjer) och

komme att bebos en tid framåt, och det vore ej alldeles otänkbart, att kasernen

aven 1 övrigt _ skulle kunna användas till bostäder. Skulle jämväl en sådan

av kanferntomSte; fdeTheJret’ ^ ““ bÖra “rätta sig för “ försäljning

Då det måste anses angeläget, att statens utgifter i möjligaste mån nedbrinfreS>

besparingsnämnden en sådan lösning av länsstyrelsens lokal
raga,

att lansstyrelsen skulle förläggas till den ifrågasatta telefonstationsbyggnaden.

Besparingsnämnden anförde härom bland annat:

. ?n dgllk losllinff f°rutsatte, att telegrafverkets linjeavdelning ej förlädes till

stationsbyggnaden. Genom att det nuvarande landsstatshuset ej längre användes

^ftyrelsm kundei emellertid linjeavdelningen flyttas in i landsstatshuset

Skedde^ rnf bafr njirbet.av<det nuvarande telegraf- och telefonstationshuset

tolffn . /• kde erf°lderllgt utrymme för länsstyrelsen disponeras i den nya

f^oioustationsbyggnadens tre undre våningar

Enligt en besparingsnämnden under hand tillställd promemoria från telegrafstyrelsens

lrnjebyra torde den planerade telefonstationen under de närmaste 10

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 18S.

åren med all sannolikhet kunna rymmas i två våningar. Toges därefter ytterligare

en halv våning i anspråk, skulle detta antagligen racka för ytterligare

10 år framåt. Länsstyrelsen borde alltså kunna räkna med möjlighet att ia

disponera tre våningar under närmaste 10-årsperiod men allenast tva och en halv

under det därpå följande decenniet. Förutom dessa tre vaningar skulle storre

delen av den blivande vindsvåningen kunna stallas till länsstyrelsens förfogande

under samma tid. För den halva våning, som beräknades bliva erforderlig för

telegrafverket efter de första 10 åren, torde länsstyrelsen kunna beredas ersättning

genom uppförandet av flygelbyggnad till telefonstationshuset.

Med hänsyn till de sålunda lämnade upplysningarna tvekade bespanngsnamnden

ej att förorda, att länsstyrelsen förlädes till telefonstationshuset. Visserligen

kunde man ej räkna med att länsstyrelsen för all framtid kunde stanna i

sagda byggnad. Med hänsyn härtill borde för en framtida nybyggnad för länsstyrelsen

reserveras det stora tomtutrymme, som disponerades av Malmo asyl.

Länsstyrelsen förfogade i sina nuvarande lokaler över en effektiv golvyta

(vaktrum men icke arkivutrymmen medräknade) av 960 kvadratmeter. I de

tre undre våningarna i telefonstationshuset skulle kunna beredas en effektivgolvyta

av omkring 1,350 kvadratmeter eller pa 40 kvadratmeter nar lika stort

utrymme, som skulle avses för länsstyrelsen i husarkasernen och som torde vara

större än som för närvarande vore erforderligt. För arkiv kunde den stora

vinden i telefonstationshuset användas, möjligen ock en del av kallarvamngen.

Närmare förslag rörande rumsindelnmgen hade bespanngsnamnden ej ansett sig

böra framlägga. Nämnden förutsatte, att inredningen av telegrafstyrelsen

ordnades i samförstånd med länsstyrelsen. Med hänsyn till framdeles erforderliga

omflyttningar inom byggnaden borde emellertid självfallet mellanvaggar

och annan inredning givas sådan konstruktion, att omandnngarna kunde ske

med minsta möjliga kostnad.

I utlåtande den 7 december 1927 över besparingsnämndens förslag förklarade

sig telegrafstyrelsen icke hava något att erinra mot att, i den utsträckning besparingsnämnden

föreslagit, åt länsstyrelsen uthyra lokaler inom den föreslagna

telefonstationsbyggnaden. Styrelsen framhöll därvid, att styrelsen icke kunde

genom avtal garantera ifrågavarande hyresrätts bestånd för en mera avsevard

tid framåt utan att styrelsen måste förbehålla sig rätten att. i den man och vid

de tider telegrafverkets intressen så fordrade, för telegrafverkets rakning ta

disponera ifrågavarande utrymmen. Vad distriktsförvaltmngens linjeaydelmngs

lokalfråga anginge, ansåge telegrafstyrelsen densamma kunna ordnas pa ett til - fredsställande sätt, även om avdelningen icke skulle få disponera de för densamma

ursprungligen avsedda lokalerna i den planerade telefonstationsbyggnaden

Länsstyrelsen i Malmöhus län anförde i utlåtande den 8 december 1927 mec

anledning av besparingsnämndens förslag i huvudsak:

Det av besparingsnämnden framlagda förslaget att låta länsstyrelsen tillsvidare

inhysas hos telegrafstyrelsen verkade icke tilltalande. Aven om det e - bjudna utrymmet skulle kunna anses tillräckligt för den narmaste iramaden,

så vore det dock föga tillfredsställande, att en institution sadan som länsstyrelsen

återigen om några få år skulle nödgas flytta till nya lokaler. Att länsstyrelsen

under de första tiotal åren skulle få förfoga over tre vaningar men för tiden

därefter endast över två och en halv skulle säkerligen medföra en otrygghet, s

vore synnerligen beklaglig. Toge man vidare i betraktande, att länsstyrelsens

verksamhet enligt hittills gjorda erfarenheter hade tendens till ökning, kunde

Inarare fog finnas för att det planerades för en successiv utvidgning av utrymmet

än, såsom nu bebådats, en minskning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

5

Länsstyrelsen hade emellertid med ledning av de vid remisshandlingarna fogade.

ritningarna över den tilltänkta telefonstationsbyggnaden verkställt undersökning

huruvida de för länsstyrelsen avsedda tre våningarna kunde beräknas

lamna tillräckligt utrymme för länsstyrelsens behov. I sådant avseende hade

F^er lansarkitektens medverkan uppgjorts bifogad skiss med närmare planläggning

för lokalernas disposition. Det hade vid undersökningen befunnits

att utrymmena skulle för länsstyrelsens nuvarande behov bliva tillräckliga, men

knappast mera. Skulle sålunda ytterligare arbetsuppgifter påläggas länsstyrelsen,

bleve lör sa vitt icke en dylik ökning hölle sig inom tämligen snäva

gränser, lokalutrymmet redan för trångt. Emellertid skulle länsstyrelsen nu

vaga beräkna,, att lokalutrymmet kunde vara någorlunda tillfyllest under ett

tiotal.ar framåt. Därest således garantier kunde lämnas, att länsstyrelsen finge

sitta i orubbat bo under dessa år samt att därefter en nybyggnad för länsstyrelsens

räkning komme att uppföras, så skulle besparingsnämndens förslag kunna

^styrelsens sida, ehuru med tvekan, godtagas. Detta dock under den

förutsättning, att den bebådade uppbördsreformen icke under denna tid bleve

genomförd. . Ty skulle så ske och skulle länsstyrelsen för den nytillkomna uppy°„javdelningen

behöva förhyra lokaler å annat ställe samt därigenom bli ur

stand att mmön gen organisera det nya arbete, som genom denna reform krävdes,

sa kunde förslaget under inga förhallanden av länsstyrelsen godkännas. En

given förutsättning maste vidare vara, att den maskinella anordning, som vore

avsedd att av telegrafverket inläggas i de översta våningarna, fungerade på

sadant satt, att länsstyrelsens personal därav icke stördes i sitt arbete. Det

hade nämligen iran visst håll framkastats misstanken om att dylika apparater

skulte astadkomma mycket slammer.

I 1928 åts statsverksproposition vitsordade departementschefen, att behovet

av förbättrade lokaler för länsstyrelsen vore trängande. Beträffande sättet för

detta behovs tillgodoseende anförde departementschefen, att genom länsstyrelsens

förläggande till husarkasernen eller genom uppförande av nytt landsstatshus

å den statsverket tillhöriga tomten i kvarteret Karin visserligen en mera

definitiv lösning av länsstyrelsens lokalfråga skulle vinnas, men dels komme

länsstyrelsen att i sådant fall erhålla ett mindre gott läge än om den förlädes

till den ifrågasatta telefonstationsbyggnaden och dels vore bägge alternativens

genomförande förenade med högst betydande engångskostnader och — vad anginge

kasernalternativet —- jämväl höga driftkostnader. På grund av ovissheten,

huruvida och i vilken form den under utredning varande omläggningen

av uppbördsväsendet kunde bliva genomförd, syntes jämväl försiktigheten bjuda

att icke definitivt ordna lokalförhållandena för länsstyrelsen. Då emellertid

den föreslagna nybyggnaden för telegrafverkets räkning syntes, oberoende av

huru byggnadens undre våningar för den närmaste tiden komme att användas,

böra omedelbart komma till utförande, ansåg departementschefen läget av

länsstyrelsens lokalfråga icke böra hindra, att beslut om byggnadens uppförande

i föreslagen storlek redan vid årets riksdag komme till stånd. Därest det vid

fortsatt övervägande funnes lämpligt att till den nya stationsbyggnaden förlägga

länsstyrelsen, förefunnes tillräckligt rådrum att vidtaga i anledning därav erforderliga

lokaldispositioner.

.1 sin förenämnda skrivelse nr 208 anförde riksdagen, att riksdagen vid prövning

av länsstyrelsens lokalfråga — i likhet med länsstyrelsen och kasernkom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl, Maj:ts proposition nr 183.

mittén — kommit till den uppfattningen, att en länsstyrelsens förläggning till

husarkasernen skulle medföra en ur olika synpunkter gynnsam lösning av såväl

länsstyrelsens lokalfråga som ock spörsmålet om den numera utrymda kasernbyggnadens

framtida disposition. Nämnda byggnad, som icke torde undgå att

taga skada genom att någon längre tid stå obegagnad, skulle på detta sätt få

en nyttig och — enligt vad som framginge av utredningar, verkställda av länsstyrelsen

— fullt ändamålsenlig användning. De synnerligen framträdande

och kännbara utrymmessvåriglieter, varunder länsstyrelsen hade att arbeta, talade

också för att förslag härtill snarast utarbetades och framlades. Riksdagen

hölle också före, att överinseendet och vården av byggnaden omedelbart borde

överflyttas från arméförvaltningen till byggnadsstyrelsen.

Vid utarbetandet av planerna för den närmare användningen av den blivande

telegrafbyggnaden syntes man därför enligt riksdagens mening böra räkna med

att denna icke disponerades för länsstyrelsen.

Genom beslut den 6 juli 1928 har Kungl. Maj:t anbefallt telegrafstyrelsen

att inkomma med fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar för ifrågavarande

stationsbyggnad, därvid tillika skulle angivas, huruvida och i vad mån

ändring i kostnaderna beräknades äga rum för det fall att länsstyrelsen i Malmöhus

län icke komme att förläggas till stationsbyggnaden. Vidare har Kungl.

Maj :t samma dag anbefallt byggnadsstyrelsen att i samrad med länsstyrelsen

i Malmöhus län verkställa utredning rörande användningen av husarkasernen i

Malmö, vilken utredning jämväl skulle omfatta beräkning av kostnaderna för

husarkasernens iordningställande till lokaler för länsstyrelsen, ävensom att till

Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, vartill sagda utredning kunde föranleda.

Sedermera har Kungl. Maj it den 6 oktober 1928 förordnat, att ifragavarande

kasernetablissement i Malmö med undantag av en förrådsbyggnad skulle från

och med den 1 november 1928 stå under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning.

Föreliggande I skrivelse den 13 december 1928 har byggnadsstyrelsen med anledning av

utredningar ^ styrelsen givna uppdraget till en början anfört följande:

LäniTytT Med anledning av Kungl. Majrts ovanberörda befallning hade byggnadssens

förlag- styrelsen uppdragit åt länsarkitekten Blanck att i samrad med länsstyrelsen

gande till verkställa utredning rörande husarkasernens användning till tjänstelokaler för

husarkasernen iänsstyreisen och lantmäterikontoret i länet. Efter verkställd utredning hade

fonstations länsarkitekten Blanck till styrelsen inkommit med ett förslag till inrymmande

byggnaden, i kasernbyggnaden av länsstyrelsen och lantmäterikontoret, vilket förslag,

åskådliggjort å bilagd ritningskopia, daterad den 13 november 1928, och fasadritning,

daterad den 15 oktober 1928, i huvudsak överensstämde med det av

Blanck tidigare uppgjorda och av byggnadsstyrelsen med förberörda utlåtande

den 10 november 1927 till Kungl. Maj:t överlämnade förslaget.

Enligt det tidigare förslaget till husaTkasernens användning för länsstyrelsens

behov skulle de därav betingade kostnaderna uppgå till 475,000 kronor. En a

styrelsens byggnadsbyrå nu gjord beräkning gåve vid handen, att kostnaderna

för realiserandet av det senaste förslaget skulle, sedan alla möjligheter till förenklingar

utnyttjats, kunna begränsas till 400,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

Byggnadsstyrelsen erinrar vidare om sin i styrelsens utlåtande den 10 november

1927 efter viss tvekan uttalade uppfattning, att husarkasernen borde

anvandas såsom lokaler för länsstyrelsen och lantmäterikontoret, samt anför

härom:

Styrelsens uttalade tvekan berodde dels på de avsevärda kostnader som kasernens

ombyggnad för länsstyrelsens och lantmäterikontorets behov på grundval

av, den da verkställda preliminära utredningen måste beräknas draga, och

dels pa det lörhallandet, att därest kasernen komme till dylik användning lof,

F .? betydande omfattning skulle bliva hyreslediga i kronans hus i

»n mn'' f-T de1uPPg1ftc''r> som lämnats styrelsen om de vid nämnda tidpunkt

radande iorhajlandena pa hyresmarknaden i Malmö, ville synas, som om lokaler

av har llragavarande slag vore mindre begärliga, kunde befaras, att de till

^™iyining lediga lokalerna icke skulle komma att finna användning

Att styrelsen emellertid, trots dessa betänkligheter, förordade kasernens ombyggnad,

berodde därpa, att länsstyrelsens behov av ökat utrymme vore trängande

samt att styrelsen för det dåvarande icke kunde föreslå andra utvägar

tor dettas tillgodoseende än ombyggnad av kasernen eller nybyggnad.

Under den utredning, som föregick styrelsens utlåtande den 10 november 1927

hade uppmärksammats möjligheten att inom det beramade nya telefonstationshuset

bereda lokaler åt länsstyrelsen. Då emellertid de från telegrafstyrelsens

Sida lämnade uppgifterna utvisade, att med den disposition av byggnaden som

Iran telegrafverkets sida avsågs, utrymmet ej bleve tillräckligt, måste styrelsen

lata denna fråga falla.

Byggnadsstyrelsen anför härefter, att då styrelsen med anledning av Kungl.

Maj.ts förenämnda uppdrag tagit frågan om kasernbyggnadens användning

under förnyad omprövning, denna lett till ett i viss mån annat resultat för

styrelsens vidkommande än då frågan tidigare varit föremål för styrelsens

bedömande. Styrelsen anför härom följande:

I skrivelse den -2 oktober 1928 hade länsarkitekten Blanck på grundval av

nu radande förhållanden på hyresmarknaden i Malmö lämnat en beräkning rörande

möjligheten till uthyrning av kasernens olika utrymmen. Enligt denna

beräkning syntes läget å hyresmarknaden hava icke oväsentligt förbättrats

oen holle länsarkitekten före, att lokalerna i kasernbyggnaden skulle utan

storre förändringar, kunna uthyras för följande belopp:

Kronor.

samtliga byggnader utom huvudbyggnaden ...... 13,000

bostäderna inom huvudbyggnaden.............. 8^000

övriga lokaler (kontor och lagerrum) ............ 18,700.

Summa 39,700.

, Bnder förutsättning av samtliga lokalers uthyrning till de obestridligen låga

a-pnser, som lage till grund för länsarkitekten Blancks beräkning, och då det

artiga underhållet av det under styrelsens förvaltning numera stående etablissementet

av styrelsen beräknades till i runt tal 10,000 kronor, skulle alltså

denna fastighet lamna en nettoavkastning av omkring 30,000 kronor. Det kunde

aven tankas, att genom en viss modernisering och uppsnyggning av byggnaderna,

särskilt huvudbyggnaden, en icke oväsentligt högre hyra skulle kunna

utvinnas varvid dock givetvis anspråket på underhållet stegrades och kostnaderna

kartor ökades.

I betraktande av dessa omständigheter syntes önskemålet att omedelbart

inna en permanent användning för något statsändamål av kasernbyggnaden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Eungl. Maj:ts proposition nr ISS.

i Malmö icke vara så påträngande, som styrelsen tidigare hållit före. Genom

uthyrning åtminstone tillsvidare av kasernlokalerna kunde den tidpunkt avvaktas,

då det möjligen kunde befinnas lämpligt att taga etablissementet i

bruk för något allmänt ändamål, som nu ej kunde förutses, eller ock iorsalja

Att byggnadsstyrelsen numera kommit till denna uppfattning hade jämväl

sin orsak däri, att möjligheten att lösa länsstyrelsens lokalfråga kommit i ett

i viss mån annat läge. Såsom styrelsen tidigare anfört, hade^ styrelsen vid

tidpunkten för avgivandet av utlåtandet av den 10 november 1927 övergivit

tanken på att förlägga länsstyrelsen till den nya stationsbyggnaden pa grund

av bristande utrymme enligt den då av telegrafstyrelsen tankta . dispositionen

av byggnaden. Med hänsyn emellertid till vad telegrafstyrelsen i denna fråga

anfört i sitt utlåtande den 7 december 1927 hade byggnadsstyrelsen ansett sig

böra upptaga frågan om länsstyrelsens förläggning till stationsbyggnaden till

förnyad omprövning. . .. ...

Såsom telegrafstyrelsen framhållit, skulle distnktsförvaltningens lmjeavdelning

utan olägenhet kunna förläggas till det nuvarande landsstatshuset, dar

två våningar och hela vinden skulle tagas i anspråk, det ville säga storre

delen av denna byggnad. Härigenom skulle hela bottenvåningen och vaningarna

1 och 2 trappor upp i den nya tclefonstationsbyggnaden bliva disponibla

för länsstyrelsen. , , , „ ,.

Beträffande sistnämnda lokaler hade byggnadsstyrelsen funnit, att genom

borttagandet av mitteltrappan, som syntes styrelsen obehövlig, da forutom denna

skulle finnas två rymliga sidotrappor, skulle i varje, vaning. det nyttiga

utrymmet kunna ökas med omkring 50 kvadratmeter, vangenom inom bottenvåningen,

våningen 1 trappa och halva våningen 2 trappor upp skulle kunna

erhållas en sammanlagd nyttig golvyta av 1,250 kvadratmeter, vilket enligt

styrelsens uppfattning motsvarade länsstyrelsens nuvarande utrymmes behov.

Härigenom skulle alltså länsstyrelsen icke behöva taga i anspråk annat än

möjligen tillfälligtvis — den halva våning 2 trappor upp, som telegrafstyrelsen

förklarat sig hava behov av för framtida utvidgning.

Härutöver skulle länsstyrelsen komma att disponera^ omkring 250 kvadratmeter

arkivutrymme samt en vaktmästarbostad i vindsvåningen.

Någon reserv för framtida behov av ökat utrymme funnes emellertid icke

i byggnaden. Byggnadsstyrelsen hade med anledning härav undersökt möjligheten

att genom framtida tillbyggnad tillgodose detta krav, och hade därvid

befunnits, att icke oväsentligt, ökat, utrymme utöver vad som avsetts i

de av telegrafstyrelsen framlagda ritningarna, framdeles skulle kunna ernallas

i flygelbyggnaderna utefter de bada sidogatorna. Genom en breddning av

flyglarna skulle i anslutning till de tre nedersta våningarnas korridorsystem

kunna vinnas ett tillskott av omkring 1,000 kvadratmeter nyttig golvyta, vilket

måste anses väl motsvara länsstyrelsens utvidgningsbehov, även om den lfragasatta

omläggningen av uppbördsverket skulle bliva verklighet.

Enligt vad från telegrafstyrelsens sida under hand meddelats byggnadsstyrelsen

skulle något hinder icke föreligga förren dylik förändring av det

förevarande ritningsförslaget, och torde ej heller någon fördyring av byggnadskostnaderna

därav uppkomma. . , . J .

Byggnadsstyrelsen hade under hand förhört sig hos. telegrafstyrelsen ro

rande den hyra, som länsstyrelsens lokaler i telefonstationsbyggnaden kunde

väntas betinga. Någon slutgiltig beräkning kunde emellertid ej nu framlaggas,

då telegrafstyrelsen ville låta beloppets slutliga bestämmande ansta, tills

byggnadskostnaderna i sin helhet kunde med säkerhet överblickas, men syntes

doek hyran, med stöd av nu gjorda beräkningar och i enlighet med de grunder,

som telegrafverket, postverket och riksbanken sinsemellan plägade anvanda,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

9

bliva för 21/-1 våningar, innefattande, omkring 1,250 kvadratmeter nyttig golvyta,

samt därutöver omkring 250 kvadratmeter arkivutrymme jämte en vaktmästarbostad,

omkring 50,000 kronor per år, motsvarande för tjänsterummen

omkring 37 kronor per kvadratmeter och år och för arkivlokalerna omkring

15 kronor per kvadratmeter och år.

I nuvarande landsstatshuset skulle telegrafstyrelsen förhyra hela våningarna

1 och 2 trappor upp samt hela vinden, inrj^mmande omkring 645 kvadratmeter

nyttig golvyta samt 190 kvadratmeter arkivutrymme. Beräknades för

tjänsterummen en hyra av 20 kronor per kvadratmeter samt för arkivlokalerna

10 kronor per kvadratmeter, skulle hyran för dessa lokaler bliva 14,800 kronor

eller i runt tal 15,000 kronor per år.

För bottenvåningen i nuvarande landsstatshus, vilken av länsarkitekten

Blanck värderades högre än de ovanför varande våningarna, hade denne beräknat

hyresvärdet efter omkring 30 kronor per kvadratmeter till omkring

9,000 kronor. Den sammanlagda avkastningen av landsstatshuset skulle enligt

denna beräkning alltså bliva 24,000 kronor per år.

Det syntes styrelsen, som om den nu framlagda lösningen av länsstyrelsens

lokalfråga skulle vara ur flera synpunkter den lämpligaste. I den nya telefonstationsbyggnaden

skulle sålunda länsstyrelsen kunna beredas lokaler, som

fullt motsvarade det nuvarande utrymmesbehovet och som i fråga om läget

måste anses äga ett bestämt företräde framför husarkasernen. Genom möjligheten

till byggnadens framtida tillbyggnad kunde förväntas, att såväl länsstyrelsen

som telegrafverket inom denna fastighet skulle kunna beredas erforderligt

utrymme för åtminstone 20 år framåt. En bestämd fördel vunnes

även genom detta förläggningsförslag såtillvida, att kronans hus i Malmö

skulle bliva utnyttjade för statens behov och att den eljest nödvändiga men

alltid ovissa uthyrningen begränsades i stort sett till endast kasernetablissementet.

Någon förflyttning av lantmäterikontoret skulle ej heller förekomma,

utan detta skulle kvarbliva i sina fullt ändamålsenliga lokaler i det kronan tillhöriga

posthuset.

På grund av det anförda hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl. Haj:t

måtte till 1929 års riksdag avlåta proposition i syfte dels att länsstyrelsen i

Malmöhus län måtte beredas erforderliga lokaler i den tillämnade telefonstationsbs^ggnaden

i Malmö, dels ock, vid bifall härtill, att för telegrafverkets

distriktsförvaltnings linjeavdelning i Malmö måtte anordnas lokaler i det nuvarande

landsstatshuset därstädes, sedan länsstyrelsen därifrån avflyttat.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har i utlåtande häröver den 22 december 1928

i huvudsak anfört:

Till en början ville länsstyrelsen förklara, att länsstyrelsen icke funnit något

att erinra mot den av länsarkitekten Blanck i samråd med representanter för

länsstyrelsen uppgjorda planen för kasernbyggnadens användande för länsstyrelsens

behov och den indelning av kasernutrymmet, som verkställts för olika

avdelningar inom länsstyrelsen. Länsstyrelsen ville till och med förbehållslöst

utsäga, att genom byggnadsstyrelsens direkta medverkan avsevärda förbättringar

vunnits i nu berörda hänseende i förhållande till den indelning, som av

länsarkitekten Blanck ursprungligen uppgjorts. Enligt den nu föreliggande

planen och indelningen skulle länsstyrelsens behov av ämbetslokaler bliva utomordentligt

väl tillgodosett för lång tid framåt.

Beträffande de skäl, som föranlett byggnadsstyrelsen att frångå sitt i skrivelse

den 10 november 1927 avgivna förord för husarkasernens användning till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

ämbetslokaler åt länsstyrelsen och i stället förorda länsstyrelsens förläggande

till telefonstationsbyggnaden, anför länsstyrelsen i huvudsak följande:

Vad anginge det av byggnadsstyrelsen anförda skälet, att läget å hyresmarknaden

i Malmö förbättrats, så hade denna förbättring mera bort vara

ägnad att undanröja förut hysta betänkligheter än att, såsom skett, tjäna till

underlag för ett frångående av förslaget om kasernens användande till ämbetsbyggnad

åt länsstyrelsen. I själva verket hade länsstyrelsen för sm del aldrig

funnit någon fara föreligga för möjligheterna till uthyrning av sin nuvarande

ämbetsbyggnad, av lantmäterikontorets nuvarande lokaler i posthuset samt av

eventuellt överflödiga utrymmen i nya telefonstationsbyggnaden. Alla dessa

byggnader borde på grund av deras lägen kunna utan svårigheter tillgodogöras

å hyresmarknaden.

Vida svårare skulle det utan tvivel bliva att finna antagbara hyresspekulanter

å kasernbyggnaden med dess vida sämre affärsläge. Det vore emellertid

med hänsyn till en numera yppad möjlighet för uthyrning av kasernbyggnaden,

som byggnadsstyrelsen funnit läget å hyresmarknaden föranleda ett

frångående av sitt förut givna förordande av kasernens upplåtande åt länsstyrelsen.

Det kunde ju vara möjligt, att genom en utplottring av skilda delar

av själva kasernen till många hyresgäster skulle kunna ernås det av byggnadsstyrelsen

beräknade hyresbeloppet, men fråga kunde verkligen vara,, om det

vore lämpligt, att staten uppträdde såsom hyresvärd för en mängd hyresgäster

av olika slag och för olika ändamål. Säkert vore, att läget kunde locka endast

på grund av det billiga hyrespriset samt att spekulanterna komrne att förete

eu ganska brokig blandning av affärsmän av mycket olika slag och måhända

icke alltid av det solidaste. Dessutom kunde förväntas, att var och en av

dem såsom villkor för förhyrandet måste kräva ändringar av rumsinredningen

samt inrättande av hissanordningar av olika slag för lokalernas tillgodogörande.

Den nettoinkomst, som staten kunde vid ett sådant tillgodogörande av byggnaden

erhålla, torde icke kunna beräknas bliva så synnerligen förmånlig, att

den kunde uppväga de påtagliga olägenheter av mångahanda slag, som skulle

vara förenade med ett så beskaffat användningssätt.

Vidkommande den omständigheten, att fråga uppkommit att förlägga länsstyrelsen

till telefonstationsbyggnaden, kunde det visserligen antagas, att telegrafstyrelsen

efter förhållandena för närvarande skulle kunna beräkna en tioårsperiod

eller längre tid, varunder efter all sannolikhet lokalerna icke för

telegrafstyrelsen komme att erfordras, men med någon säkerhet läte sig detta

helt visst icke ens av telegrafstyrelsen bedömas. Utvecklingen kunde gå raskare

än vad som nu kunde förutses, och det måste väl vara uppenbart, att om

utvecklingen krävde en tidigare disposition för telegrafverkets räkning av de

till länsstyrelsen uthyrda lokalerna eller någon del därav, så kunde med all

säkerhet förväntas, att det bleve länsstyrelsen, som finge vika, och icke telegrafstyrelsen.

Det vore detta otrygga tillstånd, som gjorde länsstyrelsen betänksam,

då länsstyrelsen hade en icke så länge sedan vunnen erfarenhet om

de oerhörda svårigheterna, som flyttning betydde för ett verk sådant som länsstyrelsen,

som dagligen måste fungera, vartill komme, att risken förefunnes

för att viktiga handlingar under flyttningen skulle förkomma, vilket också

förra gången blev förhållandet.

I sitt nu framkomna förslag hade byggnadsstyrelsen ansett sig hava löst jämväl

frågan om beredande av utvidgade lokaler åt länsstyrelsen, i händelse uppbördsreformen

skulle komma till stånd. Dessa utvidgade lokaler skulle nämligen

erhållas genom en eljest obehövlig påbyggnad av flyglarna till den nya

telefonstationsbyggnaden. Länsstyrelsen kunde i anledning härav icke underlåta

att göra den reflexionen, att byggnadsstyrelsen genom detta förslag syntes

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

11

lmva kommit något vid sidan av de statsekonomiska synpunkterna. Ty det

kunde väl knappast vara överensstämmande med telegrafverkets fördelar att

eventuellt fa lör länsstyrelsens räkning uppföra en byggnad, som icke kunde

vara för telegrafverkets behov erforderlig eller användbar.

Nar det komme att inträffa, att telegrafverket finge behov av länsstyrelsens

lokaler, så bleve husarkasernen antagligen då liksom nu sista tillflykten, men

da troligen i ett än mera förfaret skick än för närvarande. Ty säkerligen vore

den fortfarande kvarliggande i avvaktan på den av byggnadsstyrelsen framhållna

^eventualiteten, att den skulle kunna tagas i bruk »för något allmänt

ändamål, som nu ej kunde förutses». Det vore väl då vida bättre att redan

nu ställa husarkasernen till länsstyrelsens förfogande. För sin del kunde länsstyrelsen

icke förstå annat än att detta jämväl ur statsekonomisk synpunkt bleve

det fördelaktigaste. Man borde icke heller förbise, att därigenom bereddes möjlighet

för staten att redan nu draga ekonomisk fordel av tomtområdet i kvarteret

nr 10 Karin i stadsdelen Rörsjöstaden med omkring 6,000 kvadratmeters yta.

Genom avtal med Malmö stad den 13 juni 1928 i sammanhang med stadens

övertagande^ av asylområdet hade staten berättigats att när som helst tillgodogöra

sig ifrågavarande tomtområde även genom avyttring. Detta område skulle

kunna uppdelas i 8 byggnadstomter och när som helst försäljas för ett pris

av säkerligen minst 200,000 kronor, vilket ju avsevärt skulle minska kostnaderna

för kasernens inredande åt länsstyrelsen. Skulle åter länsstyrelsen inhysas

hos telegrafverket, måste området ligga obegagnat i avbidan på eventuell

användning för länsstyrelsen.

Pa grund av det anförda har länsstyrelsen avstyrkt förslaget om länsstyrelsens

förläggande till telefonstationsbyggnaden samt hemställt, att hos 1929

års riksdag måtte utverkas erforderliga medel för iståndsättande av husarkasernen

för länsstyrelsens räkning.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen i utlåtande den 10 januari 1929

anfört huvudsakligen följande:

Styrelsen ville till en början nämna, att styrelsen, som vore i tillfälle överblicka

en stor del av de byggnadsfrågor för statligt ändamål, som i avsaknad

av medel maste skjutas a sido, för sin del icke ansett sig kunna vid frågans

avgörande förbise det förhållandet, att länsstyrelsens förläggning till husarkasernen

skulle medföra ett utlägg av 400,000 kronor, vilket skulle kunna besparas^

om länsstyrelsen förlädes till telefonstationsbyggnaden. Styrelsen

hade så mycket mindre numera tvekat att föreslå sistnämnda lösning som

styrelsen vore fullt förvissad, att de lokaler, som länsstyrelsen skulle erhålla i

telegrafverkets byggnad, icke blott vad läget beträffade, såsom styrelsen tidigare

framhållit, utan även till beskaffenheten skulle komma att överträffa

den förläggning, som skulle kunna anordnas i kasernen.

Länsstyrelsen hade anmärkt, att byggnadsstyrelsen i sitt nu framlagda förslag

föresloge, att länsstyrelsen skulle taga i anspråk endast 2 V, våningar,

medan tidigare föreslagits 3 vaningar. I anledning härav ville byggnadsstyrelsen

framhålla, att, såsom styrelsen i sin skrivelse den 13 december 1928

anfört, dessa två och en halv våningar bleve fullt tillräckliga för länsstyrelsens

nuvarande behov enligt det program, som länsstyrelsen tillställt byggnadsstyrelsen.

Det finge ej heller förbises, att genom att den halva tredje

våningen reserverades till utvidgningar för telegrafverket länsstyrelsen bereddes

större trygghet för längre tid framåt i sitt lokalinnehav.

I fråga om byggnadsstyrelsens förslag, att länsstyrelsens framtida behov

av utvidgning skulle kunna tillgodoses genom uppförande av flyglar, vilka

s. 12 Kontrollera mot PDF

Länsstyrelsens

förläggande

till er

nybyggnad

i kvarteret

nr 5 Fersen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

skulle givas en något större bredd än vad som av telegrafstyrelsen planerats,

ville styrelsen framhålla, att innan styrelsen framlagt detta förslag, styrelsen

samrått med telegrafstyrelsen och att därvid upplysts, att man från början

tänkt sig tillgodose framtida behov av lokalutvidgning genom dylika flyglar,

vilka i så fall skulle disponeras såsom kanslilokaler. Länsstyrelsens påstående,

att flyglarna skulle vara för telegrafverket oanvändbara, saknade alltså fog.

Genom de möjligheter till tillbyggnader, som tomten besutte, och genom de

fördelaktiga lägena å trapphusen inom byggnaden bleve det möjligt att utan

olägenheter för de båda verken kunna successivt tillgodose dessas behov av

ökade utrymmen, utan att verken komme att göra intrång på varandras utrymmesområden

inom byggnaden.

Beträffande den av länsstyrelsen antydda möjligheten att genom länsstyrelsens

förläggande till husarkasernen kunna försälja statsverkets tomt i kvarteret

Karin ville byggnadsstyrelsen anföra, att styrelsen även med länsstyrelsens

förläggning till telefonstationsbyggnaden kunde ifrågasätta en försäljning

av nämnda tomt, men styrelsen vore icke beredd att fatta ståndpunkt

till detta spörsmål, förrän frågan om uppbördsverkets omorganisation blivit

slutligen avgjord och man med större visshet kunde beräkna behovet av lokaler

för statligt behov i Malmö. Byggnadsstyrelsens förslag om. länsstyrelsens

förläggning till telefonstationsbyggnaden beredde däremot möjlighet till försäljning

av kasernetablissementet med område, vilket efter en av kasernkommittén

och Malmö stad ifrågasatt tomtreglering skulle omfatta omkring sex

gånger större yta än tomten i kvarteret Karin.

I utlåtande den 25 januari 1929 över byggnadsstyrelsens skrivelse av den

13 december 1928 har telegrafstyrelsen förklarat sig vidhålla sina i styrelsens

ovanberörda utlåtande den 7 december 1927 gjorda uttalanden samt därutöver

anfört:

Telegrafstyrelsen ansåge sig likväl böra ytterligare framhålla, att styrelsen

avsett icke blott att till stationsbyggnaden koncentrera lokalstationen utan

även att i samband härmed i källarvåningen bereda plats för underhålls-, anläggnings-

och förrådspersonalen. I följd härav vore det lämpligast, att även

linjeexpeditionen för Malmö stad och linjedistriktsbyrån förlädes i nybyggnaden.

Det utrymme, som bleve ledigt, därest länsstyrelsens lokaler icke förlädes

till stationsbyggnaden, skulle användas sålunda: något mer än en våning upptoges

av linjedistriktsbyrån och linjeexpeditionerna, halva bottenvåningen iordningställdes

för postverket och återstående en och en halv våning uthyrdes.

Med hänsyn till det centrala läget torde det icke bliva svårt att erhålla hyresgäster

till sistnämnda utrymmen.

I skrivelse den 17 januari 1929 har länsstyrelsen i Malmöhus län framkommit

med ett nytt förslag till lösande av länsstyrelsens lokalfråga. Länsstyrelsen

har härutinan anfört följande:

Ehuru tidigare framförda meningar om kasernbyggnadens olämpliga läge

för ämbetsbyggnad åt länsstyrelsen icke på senare tid avhörts, befarade länsstyrelsen

likväl, att det just vore denna omständighet, som utgjorde den huvudsakliga

anledningen till att detta förslag syntes hava mött så ringa sympati.

Det vore därför en tillfredsställelse för länsstyrelsen att nu kunna tillhandahålla

ett nytt uppslag i frågan.

Länsstyrelsens lokalbekymmer hade väckt en viss uppmärksamhet i Malmö.

Det vore förmodlingen detta, som givit anledning åt chefen för Aktiebolaget

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

13

Armerad Betong, ingenjören H. G. Evers, att inkomma med ett erbjudande

att bygga på en centralare plats för länsstyrelsens behov, antingen för uthyrning

åt länsstyrelsen eller eventuellt för försäljning åt staten.

Det vore flera lyckliga omständigheter, som möjliggjort ett sådant erbjudande.

A tomterna nr I, VI och VII i kvarteret nr 5 Forsen — vilka innehölle ett

sammanlagt ytinnehåll av 2,373 kvadratmeter, begränsat i söder av Östergatan,

i norr av Norra Vallgatan samt i öster av den lilla Gertrudsgatan -—

tunnes för närvarande uppförda gamla rivningsfärdiga byggnader. Av dessa

tomter vore allenast^ en i och för sig byggnadsvärdig, medan de två övriga

vore alldeles för små för att kunna självständigt bebyggas, helst som planer

förelåge för utvidgning av Gertrudsgatan, vilken utvidgning beräknats taga i

anspråk högst 115 kvadratmeter utav nu ifrågavarande område. För eventuellt

bebyggande nödvändiggjordes således här en tomtsammanslagning. Sammanlagda

nuvarande taxeringsvärdet vore 315,000 kronor, därav 262,000 kronor

för marken och 53,000 kronor för de rivningsfärdiga byggnaderna, vilket

taxeringsvärde måste med avseende å fastigheternas belägenhet anses synnerligen

lågt.

Tomterna nr I och VI, som befunne sig i enskilda personers händer, hade

Evers »fått på hand», med skyldighet att bestämma sig före den 1 april

1929, för 357,000 kronor, och tomten nr VII, som befunne sig i stadens ägo,

vore avsedd för utvidgning av Gertrudsgatan. För den del av området, som

icke toges i ansprak till utvidgningen, torde icke komma att erläggas någon

ersättning, enär nämnda del ekvivalerades av motsvarande områden från övriga

tomter. Det pris, till vilket området sålunda kunde förvärvas, berodde

uteslutande därpå, att byggnaderna icke kunde förränta tomtvärdet samt att

vederbörande ägare icke sett sig i stånd till att vidtaga sådana byggnadsåtgärder,

att tomtvärdet bleve förräntat. Priset kunde ingalunda anses dyrt.

oNu erbjöde sig Evers att bygga pa detta område för länsstyrelsens räkning

på sätt framginge av skrivelse från honom den 16 januari 1929 med därvid fogade

ritningar. Erbjudandet innefattade en hyrestid av 20 år mot en årlig hyra

av 53,000 kronor. Erbjudandet omfattade också rätt för staten att inom fem

år förvärva fastigheten för ett pris av 1,280,000 kronor. Då emellertid en

sådan byggnad, uppförd för ett ämbetsverk, icke kunde åtminstone i sin helhet

för samma ändamål uthyras efter hyrestidens utgång, hade Evers helt

naturligt velat bereda sig möjlighet att finansiera en ombyggnad av fastigheten

för anna-t ändamål efter hyrestidens utgång och för den händelse köp

från statens sida icke skulle komma till stånd. Detta hade han velat göra

på det sättet, att hyran skulle ökas med 8,000 kronor om året, vilket belopp

emellertid skulle återgå i händelse köp från statens sida komme till stånd.

För finansiering av byggnadsarbetet hade Evers vidare såsom ett villkor uppställt,

att staten ^efter det byggnaden blivit färdig och insynad till honom utlämnade

ett lån å 200,000 kronor emot inteckning, som komme att ligga inom

ett belopp av 1,180,000 kronor. Det ovanberörda merhyresbeloppet, 8,000 kronor,

skulle årligen ^få gå. i kvittning å lånet. I händelse av köp från statens

sida skulle lånet gå i kvittning mot den köpeskilling, staten hade att erlägga.

Om köp icke komme till stånd, skulle vad som resterade å lånebeloppet återbetalas

senast vid hyrestidens utgång.

Det kunde bestämt påstås, att detta erbjudande vore synnerligen förmånligt

för staten, både i avseende å inköpspriset och i avseende å hyresbeloppet. Man

måste komma ihåg, att detta tomtområde vore beläget i omedelbar närhet till

centralstationen och till länsstyrelsens nuvarande ämbetsbyggnad. Man borde

också veta, att östergatan vore en typisk affärsgata, vilket förklarade det höga

tomtvärdet. Det billiga hyrespriset hade kunnat möjliggöras allenast därige
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

nom, att detta goda affärsläge begagnats genom inrättande av säkerligen

mycket inbringande butikslägenheter åt nämnda gata. Utan ett sådant tillgodogörande

av affärsläget skulle givetvis ett uppförande av en byggnad av

nu ifrågavarande slag på denna plats ställa sig alldeles för oekonomiskt.

I händelse av inköp skulle med all säkerhet dessa butikslägenheter undan

för undan under årens lopp stiga i värde samt därigenom mer och mer nedbringa

hyresvärdet för länsstyrelsens ämbetslokaler.

Då det givetvis efter mottagandet av nu ifrågavarande anbud ställt sig för

länsstyrelsen angeläget att höra stadsarkitektens i Malmö mening om ett bebyggande

på sätt nu föreslagits, hade hans yttrande under hand begärts. Vad

länsstyrelsen i detta yttrande framförallt fäst sig vid vore stadsarkitektens

beräkning av kostnaderna för uppförandet av den ifrågavarande nybyggnaden.

Då stadsarkitekten, som ägt tillgång till arbetsbeskrivningen, beräknat denna

kostnad till 900,000 kronor, bortsett från tomtvärdet, hade länsstyrelsen fått

ytterligare bestyrkt riktigheten av sin förut uttalade uppfattning om både hyresprisets

och den åt staten erbjudna inköpssummans billighet. Förklaringen

härtill låge uteslutande däri, att anbudsgivaren, såsom innehavare av det nämnda

bolaget, kunde uppföra en sådan byggnad billigare än andra samt att han

utav intresse för själva saken torde hava gått så nära de verkliga kostnaderna,

som över huvud varit tänkbart.

Ur arkitektonisk synpunkt hade stadsarkitekten gjort vissa erinringar. Under

hand hade han förklarat, att dessa icke vore så betydelsefulla, att han

på grund av dem ämnade ställa några hinder i byggnadsnämnden för byggnadens

uppförande i enlighet med förslaget. Emellertid hade länsstyrelsen

ansett sig böra tillfråga Evers, huruvida och i vad mån en förändring i villkoren

för hans erbjudande behövde vidtagas, för den händelse han i enlighet

med stadsarkitektens uppfattning genast skulle låta i planen ingående flyglar

utökas med ytterligare en våning. I anledning härav hade Evers inkommit med

en skrift. Såsom man funne, skulle hyrespriset för länsstyrelsen bliva detsamma,

eftersom länsstyrelsen komme att förfoga över lika stort utrymme

som förut avsetts. Inköpspriset för staten komme emellertid därigenom att

utökas med 170,000 kronor. Det av staten begärda lånet måste också utökas

med ett belopp av 50,000 kronor. Skulle staten reflektera på ett. inköp av

fastigheten med en sådan påbyggnad, så vore det givet, att staten tills vidare

och intill dess utökning av länsstyrelsens arbetsbörda komme att .kräva jämväl

de för närvarande överflödiga lokalerna, finge tillgodogöra sig dessa lokaler

genom uthyrning på samma sätt, som Evers tänkt sig. Han hade nämligen

tänkt sig, att nedre botten av de två längorna skulle inrättas för utlij^rning

till ungkarlslägenheter med särskilda utgångar till Gertrudsgatan från

den ena längan och till Norra Vallgatan från den andra längan.

På grund av det anförda har länsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t i blivande

proposition i ämnet måtte taga detta nya uppslag under övervägande.

Därefter har länsstyrelsen överlämnat en den 4 mars 1929 dagtecknad skrift,

däruti Evers utsträckt sitt erbjudande att gälla till den 25 april 1929.

I anledning härav har byggnadsstyrelsen i utlåtande den 21 februari 1929

anfört följande:

Enligt ifrågavarande förslag skulle statsverket lämna ingenjören Evers ett

lån å 200,000 kronor mot 5 % ränta och säkerhet i inteckning, liggande intill

100.000 kronor under försäljningssumman, 1,280.000 kronor. Enligt vad landshövdingen

friherre Ramel meddelat, skulle emellertid Evers numera, tänkt sig

ordna penninganskaffningen på annat sätt. varför detta villkor finge anses

hava bortfallit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT)

Kungl. Maj.ts proposition nr lss.

lorslaget -vore åtföljt av ritningar, angivande den för länsstyrelsen avsedda

ruin stordelningen. Hitningsförslaget upptoge mot Östergatan en huvudbyggnad

med lasad mot sodor, irån vilken flyglar utginge i nordlig riktning omfattande

en mot Norra Vallgatan öppen gärd, belägen på byggnadens Aorra

sida. _ Av 1 tyglarna vore den ena belägen utefter Gertrudsgatan, som efter

vicgmng komme att erhalla en bredd av 9 meter, oeh den andra mot tomtgräns

utefter brandmur Byggnaden mot östergatan vore avsedd att uppföras i 4

vaningar under det att flyglarna skulle uppföras i 2 våningar jämte vind,

inredd till arkiv. I huvudbyggnaden skulle bottenvåningen mot östergatan

inredas till butiker med lagerlokaler i källaren oeh avskiljas från den övrigt

delen av komplexet Av bottenvåningen vore doek en korridorbredd å huvudbyggnadens

gardssida undantagen från butikerna, och denna vore utbildad som

byggnadens övriga delar, d. v. s. dels mellan de båda

flyglarna och dels medelst från denna förbindelseled utgående två trapphus

ill huvudbyggnadens Övriga etager, varjämte entrén till samtliga dessa loka
A1

* * * 1°Vefk-f i en° V°re- 0rdn^d g.enom dcnna Passage, som angåves eventuellt

SKola utbildas sasom öppen loggia.

Länsstyrelse!! skulle få sina lokaler förlagda i 4 våningar, förbundna inbördes

med tva trapphus med hissar och fördelade i flyglarnas bottenvåningar

häVCÄgakn aPPa UM °Cl‘ 2 “h 3 ‘“M” »PP i *atu-''

1 47dpSa lofkal!r.. sku!lfi länsstyrelsen erhålla en sammanlagd golvareal av

kY“- ior fjanstelokalerna, 414 kvm. arkivutrymmen och 80 kvm. Man.

kettiorrad samt en vaktmästarbostad om två rum och kök.

. Byggnadsstyrelsen anför, att då det nu gällde att bedöma den ekonomiska

inneborden for statsverket av det av ingenjören Evers gjorda erbjudandet styrelsen

ville först undersöka det alternativ, som avsåge inköp för kronan av

fastigheten i fråga. Härom anför styrelsen:

Detta alternativ borde närmast jämföras med ett uppförande av eu byggnad

for lansstyrelsen a den statsverket tillhöriga tomten i kvarteret Karin

1 byggnadsstyrelsens skrivelse den 10 november 1927 angav styrelsen kostnaden

for en dylik nybyggnad till 525,000 kronor. Vid en förnyad undersökning

av denna beräkning hade styrelsen funnit, att en byggnad som till sin

storlek hade fullt motsvarande lokaler som den tilltänkta nybyggnaden i kvarteret

Fersen men som uppfördes allenast till tre våningars höjd, skulle kunna

uppforas for namnda kostnad, d. v. s. 48 kronor per kbm.

FersenreivenllAadftaVeg undejSÖ^;t ™d den föreslagna byggnaden i kvarteret

H ersen skulle, efter byggnadsstyrelsens erfarenhet, betinga och hade därvid

hälPr!katta] denna ?] en kostnad av cirka 750,000 kronor eller icke oväsentligt

lagre an den av stadsarkitekten i Malmö angivna kostnaden

t„r7pam Öre T ur ekonomisk synpunkt mellan inköp av fastigheten i kvarteret

Fersen och nybyggnad a kvarteret Karin ställde sig på följande sätt

1 280 000*?™ °rM ärd,!H?ggdar fastigheten i kvarteret Fersen vore

;: i K f0r- ,°rrj Med hansyn till att fastigheten innehölle för uthyrning av
sedda

affarslokaler torde de arliga omkostnaderna för ränta, onera och underhan

bora beraknas till 7 o % a inköpssumman, alltså till 96,000 kronor Här
ifran

borde dragas butikshyrorna, beräknade till 40.000 kronor, vadan omnvwf^T

-ftir la"sslyrMsens lokaler skulle bliva 56.000 kronor årligen. För

nybyggnad i kvarteret Karin bleve byggnadskostnaden 525.000 kronor och

efter ett tomtvarde av 200,000 kronor bleve totalkostnaden 725 000 kronor Ef
},

V(>nypSn^mnda n erÄnrngSigrUnd b]eve årliffa ^s^adon 54,875 kronor. Rätteligen

borde emellertid for byggnaden i kvarteret Karin, vilken byggnad icke

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

innehölle för uthyrning avsedda lokaler, kunna användas en räntesats av 7 %,

i vilket fall årliga kostnaden bleve allenast 50,750 kronor.

I vilket fall som helst vore det alltså ekonomiskt fördelaktigare för statsverket

att bebygga kvarteret Karin än att på de erbjudna villkoren förvärva

fastigheten i kvarteret Fersen, vartill komme den risk för ekonomiska förluster,

som alltid förefunnes vid uthyrningar, särskilt av af färslägenheter.

Vid anskaffandet av lokaler för statsförvaltningen hade byggnadsstyrelsen

i regel sökt undvika fastigheter, vilkas räntabilitet till väsentlig del vilat på

avkastningen av lokaler, som icke användes för statens eget ändamål, då det

måste anses oriktigt att för staten ovidkommande ändamål binda statsmedel.

I föreliggande fall skulle ett förvärv av nybyggnaden i kvarteret Fersen komma

att binda omkring 750,000 kronor mera än uppförandet av en nybyggnad

i kvarteret Karin, och även om tomten i kvarteret Karin skulle av statsverket

försäljas för ett belopp av 200,000 kronor, skulle genomförandet av byggnadsföretaget

i kvarteret Fersen kräva något mer än det dubbla kapital, som

skulle erfordras för nybyggnad i kvarteret Karin.

För att kunna tillstyrka ett förvärv på det av ingenjören Evers erbjudna

villkor av den tilltänkta fastigheten i kvarteret Fersen borde därför enligt

byggnadsstyrelsens förmenande kunna påvisas andra synnerligen starkt vägande

fördelar. Till förmån för förslaget skulle sålunda kunna tala det jämförelsevis

centrala läget i närheten av centralstationen och ej långt från länsstyrelsens

nuvarande byggnad. Detta torde dock icke böra tillmätas nagon

större betydelse, då länsstyrelsen på sin tid icke haft något att erinra mot

läget av kvarteret Karin.

Vad beträffade beskaffenheten av de lokaler, som skulle stå till buds i nybyggnaden

i kvarteret Fersen, skulle dessa bestå av rymliga och väl dimensionerade

rum av lämplig storlek, men lokalerna vore ej så koncentrerade, som

önskligt vore, och korridorsystemet vore väl mycket utdraget. En jämförelse

i detta avseende med de av byggnadsstyrelsen föreslagna lokalerna i telefonstationsbyggnaden

visade, att den sammanlagda korridorlängden enligt detta

förslag icke uppginge till hälvten av korridorlängden i kvarteret Fersen. Den

av byggnadens i kvarteret Fersen användning betingade anordningen, att lokalerna

i gatufasaden mot Östergatan skulle reserveras för butiksändamål, hade

medfört en obekväm och till permanenta lokaler för en länsstyrelse mindre

värdig anordning av entrén. Likaledes medförde begränsningen av tomten utefter

en sida med en brandmur och utefter en annan tomtgräns genom en endast

9 meter bred gata, vars motsatta sida, enligt uppgift, vore bebyggd med

4-våningshus, svårighet att på ett fullt nöjaktigt sätt bebygga tomten, vilket

förmärktes beträffande vissa delar av byggnaden, där enligt förslaget belysningen

av lokalerna icke komme att bliva fullt oklanderlig..

Vid en jämförelse mellan bebyggande av kvarteret Karin och förvärv av

fastigheten i kvarteret Fersen vore vidare att märka, att länsstyrelsen i en

nybyggnad i kvarteret Karin, där man alltså hade tillfälle att bygga på en

helt fritt belägen tomt och där byggnaden i sin helhet skulle kunna anpassas

uteslutande efter länsstyrelsens behov, skulle erhålla väsentligt mera ändamålsenliga

lokaler än i kvarteret Fersen, varjämte kvarteret Karin skulle

erbjuda större möjlighet att tillgodose länsstyrelsens framtida behov av lokalutvidgning.

Toges slutligen även hänsyn till det i fastigheten bundna kapitalet

och till statsverkets redan förut stora, innehav av fastigheter i Malmö,

måste styrelsen för sin del avstyrka bifall till ett förvärv av den tilltänkta fastigheten

i kvarteret Fersen.

Beträffande det alternativ, som avser förhyrning av lokaler i omförmälda

fastighet, anför byggnadsstyrelsen:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18S.

17

Vid bedömandet av detta alternativ vore att märka, att det begärda hyresbeloppet,

61,000 kronor för samtliga lokaler, motsvarade, sedan arkivlokalerna

åsatts ett värde av 15 kronor per kvm., ett värde av 38 kronor 50 öre per kvm.

tjänstelokal, under det att hyresvärdet å tjänstelokalerna i telefonstationsbyggnaden

ställde sig 4 kronor 50 öre lägre per kvm.

Byggnadsstyrelsen måste för sin del finna, att det icke kunde sägas vara

med statsverkets fördel förenligt att i detta fall'' icke begagna de i kronans

fastighet befintliga lokalerna utan förhyra andra, som dessutom vore väsentligt

dyrare. Härtill komme, att ett avsevärt lokalbestånd skulle bliva för

statsverkets eget behov oanvänt, om länsstyrelsen förlädes till den Everska

fastigheten. I telefonstationsbyggnaden skulle telegrafverkets distriktsbyrå

komma att disponera, utom den halva våning, som telegrafstyrelsen redan i

förslaget om _ länsstyrelsens förläggning till stationsbyggnaden avsett såsom

reserv,^ ytterligare en halv våning av de för länsstyrelsen avsedda lokalerna.

Två våningar skulle alltså kunna uthyras, av vilka emellertid en halv våningskulle

kunna användas av postverket, som, enligt vad som meddelats byggnadsstyrelsen,

hade planer att i denna trakt av staden anordna ett postkontor. Följande

lokaler skulle sålunda bliva lediga till uthyrning:

Nuvarande landstatshuset:

i bottenvåningen ...... c:a 300 kvm. å 30: — pr kvm. 9 000: —

i våningen 1 och 2 trappor upp c:a 645 kvm. å 20:— pr kvm.) 1,-nnn.

i vinden arkiv.......c:a 190 kvm. å 10:— pr kvm.) ’

Telefonstationshuset:

I1/* våningarom......c:a 800 kvm. å 34:— pr kvm. 27,200: —

Härtill komme alltjämt de omfattande hyreslediga lokalerna i husarkasernen.

Byggnadsstyrelsen, som alltså ej heller ansett sig kunna tillstyrka en förhyrning

av lokaler för länsstyrelsens räkning i den ifrågasatta byggnaden i

kvarteret Fersen, har avstyrkt bifall till det av ingenjören Evers gjorda erbjudandet.

Vad beträffar förslaget att förlägga länsstyrelsen till telefonstationsbygg- Slutligt förnaden,

har byggnadsstyrelsen med nyssnämnda utlåtande den 21 februari 1929 ftyrelsensföröverlämnat

ett ritningsförslag till en dylik förläggning i nämnda byggnad, läggande till

Enligt nämnda förslag, som förutsätter en påbyggnad av den av telegrafsty- t?orab°yggnarelsen

planerade flygeln för garage utefter Västra Kanalgatan med en arkiv- den.

våning och en våning för tjänsterum, skulle länsstyrelsen erhålla ett utrymme

av 1,339 kvadratmeter för tjänstelokaler samt 420 kvadratmeter för arkiv och

57 kvadratmeter för blankettförråd jämte bostad för en expeditionsvakt. Den

föreslagna påbyggnaden har beräknats medföra en ökning med omkring 60,000

kronor av den för stationsbyggnaden ursprungligen beräknade kostnaden,

980,000 kronor.

I skrivelse den 2 mars 1929 har telegraf styrelse)! beträffande stationsbyggnaden

anfört följande:

Till åtlydnad av föreskriften i förenämnda, av Kungl. Maj:t den 6 juli 1928

meddelade beslut hade telegrafstyrelsen låtit omarbeta ritningarna i vad de

avsåge byggnadens fasad och vindsvåning; och bilades ritningsskisser till ny

fasad och vindsvåning ävensom planritningar till våningarna 3 och 4 trappor

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 15S häft. (Nr 183.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

upp. Planritningar över bottenvåningen och våningarna 1 och 2 trappor upp

komme att bifogas den skrivelse, som byggnadsstyrelsen insände i ärendet.

Ritningarna vore utarbetade med utgångspunkt från länsstyrelsens förläggande

till den nya stationsbyggnaden. Dispositionen av länsstyrelsens lokaler

vore uppgjord i samråd med länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

I sitt förslag den 24 augusti 1927 till stationsbyggnad i Malmö hade telegrafstyrelsen

tänkt sig bibehålla det befintliga gamla huset vid Östra Kanalgatan.

Vid A^ästra Kanalgatan skulle då uppföras en envåningsflygel, innehållande

garage. På grund av länsstyrelsens anspråk på ökade utrymmen och

då det i sammanhang med rivning av äldre hus å tomterna visat sig, att det

gamla huset vid Östra Kanalgatan befunne sig i ett så dåligt skick, att det icke

kunde bibehållas, hade telegrafstyrelsen vid ritningarnas uppgörande utgått

ifrån att, i stället för den mindre flygeln åt Västra Kanalgatan, en större flygel

uppfördes utefter östra Kanalgatan, varigenom länsstyrelsens lokalbehov

skulle kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Enligt de samrådande myndigheternas förslag skulle denna flygel disponeras

sålunda:

Jordvåningen: garage för telegrafverket samt uppacknings- och förrådsrum

för länsstyrelsen.

Entresolvåningen (bottenvåningen) disponerades av telegrafverket för reparationsverkstad.

Våningen 1 trappa upp disponerades av länsstyrelsen (huvudsakligen till

arkiv).

Våningen 2 trappor upp disponerades av telegrafverket för linjeexpedition

för Malmö stad.

Enligt förslaget skulle länsstyrelsen av huvudbyggnaden tills vidare disponera

tre hela våningar. Telegrafverket skulle dock äga rätt att, när framdeles

så erfordrades, disponera hälvten av länsstyrelsens översta våning, i ersättning

varför länsstyrelsen då skulle erhålla hela våningen 2 trappor upp i flygelbyggnaden.

Den där inrymda linjeexpeditionen skulle då flyttas till entresolvåningen

i flygelbyggnaden, varifrån reparationsverkstaden flyttades till

annan plats. Verkstadens förläggning till flygelbyggnaden medförde ej särskild

inredning eller installation. Genom uppförandet av ifrågavarande flygelbyggnad

kunde telegrafstyrelsen tillförsäkra länsstyrelsen att, med ovannämnda

inskränkning, under tjugu år samt med fem års uppsägningstid disponera

tre våningar i huvudbyggnaden och en våning jämte packnings- och förrådsrum

i flygelbyggnaden.

Våningarna 3 och 4 trappor upp i huvudbyggnaden skulle i enlighet med

tidigare plan disponeras för telefonstationsutrustning, och å vinden skulle inredas

för telegrafverket två bostadslägenheter och frukostrum samt för länsstyrelsen

arkivlokaler och en expeditionsvaktbostad.

Enligt byggnadsstyrelsens kostnadsutredning skulle nu föreliggande förslag

till stationsbyggnad, däri inberäknad flygel utefter Östra Kanalgatan, draga

en kostnad av cirka 1,140,000 kronor.

Riksdagen hade för uppförande av ifrågavarande stationsbyggnad anvisat

ett reservationsanslag av 500,000 kronor för budgetåret 1928/1929, och telegrafstyrelsen

hade gjort framställning om anvisande för byggnadens fullboidande

av ett reservationsanslag av 480,000 kronor för budgetåret 1929/1930.

Skillnaden mellan summan av dessa belopp, 980,000 kronor, och den nu beräknade

byggnadskostnaden, 1,140,000 kronor, eller 160,000 kronor ansåge telegrafstyrelsen

kunna tagas ur telegrafverkets förnyelsefond med hänsyn därtill,

att tidigare å tomterna uppförda byggnader måst rivas för förslagets genomförande.

Slutligen finge styrelsen — under erinran att det från styrelsens sida tidi
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunffl. Maj:tu proposition nr 183.

19

jr a ve ifrågasatts att uti den nya byggnaden bereda tjänstelokaler ilven för

distriktsförvaltningens linjeavdelning men att 1927 års besparingsnämnd i

stället föreslog, att linjeavdelningen skulle flyttas in i landsstatshuset, sedan

länsstyrelsen lämnat detsamma — meddela, att denna lokalfråga åtminstone

för närvarande kunde lämpligen ordnas så, att distriktsförvaltningens linjeavdelning

erhölle erforderliga lokaler i posthuset i Malmö, mot vilken anordning

hinder ieke mötte från generalpoststyrelsens sida. Ett förläggande av nämnda

avdelning till landsstatshuset skulle vara olämpligt med hänsyn därtill, afl

lokalerna skulle kunna användas för detta ändamål först efter större ändringsarbeten,

under det att däremot en inflyttning i posthuset skulle kunna ske sa

gott som utan några förändringar i lokalerna därstädes.

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att för uppförande

av stationsbyggnaden måtte, utöver det belopp av sammanlagt 980,000 kronor,

som skulle utgå av anslagsmedel, under år 1930 få användas medel ur telegrafverkets

förnyelsefond till ett belopp av 160,000 kronor.

Härefter har byggnadsstyrelsen i skrivelse den -1 mars 1929, i anslutning till

vad telegrafstyrelsen beträffande länsstyrelsens förläggande till telefonstationsbyggnaden

anfört, framlagt ett nytt förslag härutinnan samt härom anfört

följande:

Sedan byggnadsstyrelsen avlät sin ovan omförmälda skrivelse av den 21 februari

1929, hade från telegrafstyrelsen meddelats byggnadsstyrelsen, att det

i sammanhang med rivning av äldre hus å tomterna i fråga visat sig, att det

gamla huset vid Östra Kanalgatan befunne sig i ett så dåligt skick, att det

icke kunde bibehållas, varför telegrafstyrelsen numera vid färdigställandet

av de slutliga ritningarna till stationsbyggnaden funnit, att i stället för den

mindre flygeln vid Västra Kanalgatan, som byggnadsstyrelsen föreslagil

skulle påbyggas, borde uppföras en större flygel utefter Östra Kanalgatan.

Med anledning härav hade byggnadsstyrelsen i samråd med telegrafstyrelsen

och länsstyrelsen låtit upprätta ett nytt förslag till länsstyrelsens förläggning

i byggnaden.

Enligt detta nya förslag skulle den halva våning 2 trappor upp i huvudbyggnaden,

som tidigare avsetts såsom reserv för telegrafverket, nu tagas i anspråk

av länsstyrelsen, och skulle till denna halva våning förläggas sådana

lokaler, såsom tjänsterum för landsfogde, länsarkitekt, vägingenjör, reservrum

för kronouppbörd och uppbörd av automobilskattemedel, för mul- och klövsjukeärenden

m. m., som utan olägenhet skulle framdeles vid uppkommande

behov av utvidgning för telefonstationen kunna förflyttas till den östra flygeln

(våningen 2 trappor upp). På detta sätt skulle länsstyrelsens samtliga tjänstelokaler

kunna sammanföras till huvudbyggnadens tre undre våningar, vilket

givetvis vore till fördel för länsstyrelsen. I den östra flygelns jordvåning

skulle länsstyrelsen komma att disponera för uppackning och blankettförråd

en del av garaget, vilket telegrafstyrelsen förklarat sig nu ej behöva för egen

del, samt ett valv ävensom hela våningen 1 trappa upp huvudsakligen för arkiv

samt ett valv och ett rum för skatteavdelningen och slutligen i våningen 2

trappor upp ett lunchrum. Den återstående delen av våningen 2 trappor upp

samt entresolvåningen över garaget skulle disponeras av telegrafstyrelsen.

Från telegrafstyrelsens sida hade dessutom framhållits lämpligheten av att

huvudbyggnaden planlades med en särskild huvudentré i samband med en

mitteltrappa för de tre nedre våningarna. Härigenom skulle nämligen möjliggöras

en framdeles eventuellt erforderlig uppdelning av våningarna, vilket

skulle underlätta uthyrandet av dessa i den mån så skulle erfordras, sedan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

länsstyrelsen framdeles lämnat byggnaden. Då jämväl länsstyrelsen tidigare

framhållit önskvärdheten av att länsstyrelsen finge påräkna en särskild huvudingång

och då det nu till följd av hela byggnadskomplexets utrymmesökning

genom uppförandet av den större östra flygeln bleve möjligt att bereda utrymme

för en dylik mitteltrappa, hade i det nu utarbetade ritningsförslaget

för länsstyrelsen anordnats en särskild huvudingång från Drottninggatan, vilken

ingång ledde till en central huvudtrappa, intill vilken förlagts vakt- och

väntrum.

Enligt det nya förslaget upptoge landskansliet de båda undre halva våningarna

i byggnadens västra del och landskontoret motsvarande halvvåningar

i den östra delen samt större delen av tredje våningen, till vilken även förlagts

sessionssal och sammanträdesrum. Länsstyrelsen erhölle större utrymmen än

enligt det förra förslaget och komme att disponera 1,499 kvm. tjänstelokaler,

494 kvm. arkivutrymmen (däri inberäknat de i vindsvåningen förlagda utrymmena)

samt 75 kvm. för uppackningsrum och blankettförråd ävensom såsom

förut bostad för expeditionsvakt om två rum och kök. De olika utrymmenas

fördelning framginge närmare av bilagd jämförande förteckning över

rumsstorlekar enligt de olika förekomna förslagen till ordnande av lokaler för

länsstyrelsen.

Hyran för de sålunda för länsstyrelsen avsedda lokalerna skulle, enligt vad

telegrafstyrelsen under hand meddelat byggnadsstyrelsen, komma att uppgå

till 55,000 kronor, vilket, efter ett pris av 15 kronor per kvm. för utrymmen

för arkiv, uppackning och blankettförråd, skulle motsvara ett pris av 31 kronor

per kvm. för tjänstelokaler. Styrelsen ville påpeka, att detta pris med 7

kronor 50 öre understege hyresvärdet å tjänstelokaler i den tilltänkta byggnaden

i kvarteret Fersen.

I bilagd skrivelse till byggnadsstyrelsen den 1 mars 1929 hade länsstyrelsen

förklarat de för länsstyrelsen avsedda lokalerna enligt det senaste förslaget

bliva för länsstyrelsens behov tillräckliga och ändamålsenliga.

De av telegrafstyrelsen med skrivelse den 2 mars 1929 överlämnade fullständiga

ritningarna till ifrågavarande stationsbyggnad hade byggnadsstyrelsen

varit i tillfälle att granska, och hade styrelsen intet att däremot erinra.

Kostnaden för byggnadens uppförande hade beräknats å byggnadsstyrelsens

byggnadsbyrå till 1,140,000 kronor, såsom bilagd beräkning utvisade, eller

160,000 kronor mera än den kostnad å 980,000 kronor, som legat till grund

för Kungl. Majrts proposition i ämnet till 1928 års riksdag. Såsom telegrafstyrelsen

i nyssberörda skrivelse den 2 mars 1929 anfört, torde emellertid

skillnadsbeloppet kunna bestridas av telegrafverkets förnyelsefond.

I tidigare skrivelser i förevarande ämne hade byggnadsstyrelsen utgått

ifrån att distriktsförvaltningens linjeavdelning skulle beredas lokaler i det nuvarande

landsstatshuset. Med anledning av telegrafstyrelsens förslag, att

denna lokalfråga åtminstone för närvarande lämpligen kunde ordnas så, att

linjeavdelningen erhölle erforderliga lokaler i posthuset i Malmö, ville byggnadsstyrelsen

anföra, att i posthuset onekligen skulle kunna beredas linjeavdelningen

ljusare och ej så djupa och därför för avdelningens behov bättre

lämpade lokaler än i landsstatshuset. Genom dettas centrala läge i staden

torde större svårighet icke möta att uthyra de sålunda ledigblivna lokalerna

därstädes.

I förberörda skrivelse till byggnadsstyrelsen den 1 mars 1929 hade länsstyrelsen

anfört, att om det skulle anses lämpligt — vilket med fog kunde ifrågasättas

— att ett ämbetsverk sådant som en länsstyrelse skulle inhysas hos

ett kommunikationsverk, som inom en icke alltför avlägsen tid kunde själv

komma att behöva sin byggnad för egen räkning, borde åtminstone en garanti

av detta kommunikationsverk presteras, innefattande skyldighet att uppsäga

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl, Maj:ts proposition nr IS,t.

länsstyrelsen till avflyttning fem år före den tidpunkt, då de åt länsstyrelsen

upplatna lokalerna helt eller delvis behövde tagas i anspråk för kommunikai

ems verkets rakning. 1 anledning härav ville byggnadsstyrelsen påpeka, att

telegrafstyrelsen i berörda skrivelse den 2 mars 1929 framhållit, att genom

uppförandet av^den östra llygeln kunde styrelsen tillförsäkra länsstyrelsen

lokalerna tjUgU ^ Samt med fem års uPPsägningstid disponera de nu föreslagna

Pa grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt, att lokaler

måtte beredas länsstyrelsen i telefonstationsbyggnaden i huvudsak på sätt

angivits i det av byggnadsstyrelsen nu framlagda, å upprättade ritningar

åskådliggjorda förslaget.

Beträffande telegrafstyrelsens framställning att få använda förnyelsefondsmedel

för telefonstationsbyggnaden i Malmö har riksräkenskapsverket i utlåtande

den 8 mars 1929 anfört:

I överensstämmelse med den uppfattning, som riksräkenskapsverket vid ti(ligare

tifftaflen havdat i frågor rörande dispositionen av affärsverkens förnyelsefonder

(exempelvis i utlåtande den 13 januari 1928, återgivet i Kungl.

Maj.ts proposition ar 1928 nr 128), finge riksräkenskapsverket framhålla, att

anlitandet av fornyelsefondsmedel för av telegrafverket nu avsett ändamål

ic e rätteligen borde äga ram i större utsträckning än samlade avsättningar

or den berörda fastigheten förefunnes i förnyelsefonden. Enligt vad riksräenskapsverket

under hand inhämtat, torde avsättningarna till telegrafverkets

ornyelsefond för verkets fastigheter i kvarteret nr 3 Sparven i Malmö vid

1929 ars utgång komma att belöpa sig till cirka 15,720 kronor. Endast intill

sagda belopp borde följaktligen kostnaderna för den nya byggnadens uppförande

bestridas av medel ur telegrafverkets förnyelsefond. Med hänsyn till det

jämförelsevis unga belopp, varom nu kunde bliva tal, ifrågasatte riksräkenskapsverket

därjämte lämpligheten av att i berörda sammanhang överhuvud

taget utnyttja fornyelsefondsmedel.

Vad först angår länsstyrelsens i Malmöhus län lokalfråga, har densamma

efter de förnyade utredningar, som ägt rum, kommit i ett annat läge än tidigare,

vilket, bland annat, fått uttryck däri, att såväl länsstyrelsen som byggnadsstyrelsen,

vilka ursprungligen tillstyrkt länsstyrelsens förläggande till

husarkasernen, numera ändrat sin tidigare uppfattning om lämpligaste sättet

ör rågans lösning. Fyra alternativ föreligga, nämligen dels länsstyrelsens

förläggande till en blivande nybyggnad i kvarteret nr 5 Fersen, vilken antingen

skulle inköpas eller ock förhyras för ändamålet, dels uppförande av ett landsstatshus

å den statsverket tillhöriga tomten i kvarteret nr 10 Karin, dels iordningställande

av husarkasernen för länsstyrelsen och dels förläggande av länsstyrelsen

till den blivande telefonstationsbyggnaden i kvarteret nr 3 Sparven.

Vid avgörandet av förevarande lokalfråga är det med hänsyn till nödvändigheten

att i möjligaste mån begränsa statsutgifterna av vikt att söka erhålla

en lösning, som, med behörigt tillgodoseende av länsstyrelsens lokalbehov, ur

ekonomisk synpunkt ställer sig för statsverket så gynnsam som möjligt. Man

har sålunda att vid valet mellan dessa alternativ taga i betraktande såväl den

möjlighet att bereda länsstyrelsen tillräckliga och ändamålsenliga lokaler, som

vart och ett av dem kan erbjuda, som ock de ekonomiska konsekvenserna i de

Departe

ments
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

särskilda fallen i form av dels vid förhyrning hyreskostnader och beträffande

egen fastighet direkta kapitalutlägg och årliga omkostnader (kostnader för

ränta, onera och underhåll efter avdrag av inflytande hyror) ävensom kostnader

för uppvärmning och städning och dels överskott a lokaler i statsverkets

byggnader i Malmö, som alltsa böra uthyras.

Den i ärendet verkställda utredningen har givit vid handen, att länsstyrelsen

enligt samtliga alternativ skulle kunna erhålla tillfredsställande lokaler,

dock att beträffande de för länsstyrelsen avsedda rummen i husarkasernen, vilka

uppkomma genom delning av större lokaler, den anmärkningen kan framställas,

att rummen icke alltid kunna göras fullt så lämpligt avpassade för respektive

behov och ej heller i övrigt så ändamålsenliga som lokalerna enligt de

andra alternativen, vid vilka större frihet råder i fråga om disponerandet av

tillgängliga utrymmen. Beträffande läget synes kasernalternativet böra sättas

efter de övriga alternativen. En förläggning av länsstyrelsen till de ifrågasatta,

för ändamålet särskilt avsedda nybyggnaderna eller till husarkasernen

skulle visserligen innebära en mera definitiv lösning av länsstyrelsens lokalfråga

än telefonstationsalternativet, men inom telefonstationsfastigheten kunna

dock enligt det senast upprättade förslaget fullt tillräckliga och för ifrågavarande

ändamål lämpliga lokaler beredas länsstyrelsen för en så avsevärd tidrymd

som åtminstone tjugu år och med uppsägningstid av fem år. I ekonomiskt

hänseende skulle uppförande för statsverkets räkning av nybyggnader i

kvarteren Fersen eller Karin medföra direkta kapitalutlägg av respektive

1.280.000 och 525,000 kronor. Husarkasernens iordningställande skulle medföra

ett dylikt utlägg av 400,000 kronor. Kapitalutlägget för länsstyrelsens

förläggande till telefonstationsbyggnaden skulle utgöras av merkostnaden,

160.000 kronor, för den i det senast framlagda förslaget upptagna större flygeln

till denna byggnad. De årliga hyreskostnaderna respektive de årliga

omkostnaderna för egen fastighet hava beräknats bliva, vid förläggande av

länsstyrelsen till av statsverket ägd fastighet i kvarteret Fersen 56,000 kronor,

vid förhyrning i nämnda byggnad 61,000 kronor, varav emellertid 8,000

kronor finge vid eventuellt förvärv av fastigheten avräknas å köpesumman,

för nybyggnad i kvarteret Karin 50,750 kronor, vid länsstyrelsens inrymmande

i husarkasernen 55.330 kronor samt vid länsstyrelsens förläggande till

telefonstationsbyggnaden 55,000 kronor. För uppvärmning och städning skulle,

enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat, årskostnaderna bliva huvudsakligen

desamma vid samtliga alternativ utom kasernalternativet, där

på grund av den storlek, som en del av rummen till följd av byggnadens planläggning

och stora våningshöjd måste erhålla och vilken ej betingas av lokalernas

ändamål såsom tjänsterum för länsstyrelsen, enligt det senast upprattade

förslaget en merkostnad av omkring 3,500 kronor måste beräknas. Vad slutligen

beträffar de utrymmen, som vid de olika alternativen, så vitt nu kan bedömas.

skulle bliva obehövliga för statsändamål och sålunda kunna uthyras,

framgå storleken av dylika utrymmen i de olika, statsverket tillhöriga byggnader.

som beröras av förevarande lokalspörsmål, och den sammanlagda hyra,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188, 23

,soni i runt tal kan beräknas för sagda utrymmen, av följande inom byggnadsstyrelsen

upprättade sammanställning.

1

Om länsstyrelsen

förlägges till

) Statsverket tillhörig

byggnad, där utrym- men bliva lediga till

uthyrning

1

Husarkasernen (enligt detta

j alternativ skulle även lant- [ mäterikontoret förläggas dit)

Telefonstationsbyggnadeu

Nybyggnad i

kvarteret Fersen

eller i kvarteret i

Karin

Effektiv

Beräknad årlig

hyra

Effektiv

Beräknad årlig

hyra

Beräl:-

golvyta

Kvm.

'' Per

kvm.

Kr.

Totalt

Kr.

golvyta

Kvm.

Per

kvm.

Kr.

Totalt

Kr.

golvyta

Kvm.

årlig j

hyra

Kr.

Posthuset.....

450

18

18,000

_

_

_

Nuvarande lands- statshuset:

i bottenvåningen .

i våningarna 1 och

2 trappor upp .

i vinden (arkiv) .

300

645

190 1,135

30

20

10

9,000

13,000

2>°°° 24.000

1,135

24,000

1.135

24,000 1

Telefonstations- hyggnaden:

halva bottenvånin- gen och våningen

1 trappa upp .

800

34

27,200

800

27,200;

Husarkasernen (hu- vudbyggnaden) :

kontorslokaler . .

lagerlokaler . . .

315

18

5,670

1,300

1,930 3,230

9

3.60

11,700

7,000 18,700

3,230

18,700

2,700

64,870

4,365

42.700

5,165

09,900

Vid övervägande av samtliga dessa omständigheter har jag icke kunnat undgå

att finna förslaget att förlägga länsstyrelsen till telefonstationsbyggnaden

vara förmånligare än de övriga alternativen. Sålunda är telefonstationsalternativet

förenat med det minsta kapitalutlägget. I fråga om de sammanlagda

årliga kostnaderna är detta alternativ bättre än varje annat med undantag avförslaget

till nybyggnad i kvarteret Karin, något som dock motväges av det

med detta alternativ förenade, betydligt större kapitalutlägget. Till uthyrning

ledigblivande lokaler i statsverkets fastigheter representera vid telefonstationsalternativet

ett avsevärt mindre hyresvärde än vid något av de övriga

alternativen -— en omständighet som synes mig böra, oavsett hyresmarknadens

läge, tillmätas en icke oväsentlig betydelse. I detta sammanhang vill jag även

framhålla, att, enligt vad jag från telegrafstyrelsen inhämtat och såsom jämväl

byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande den 10 januari 1929 betonat, den nu ifrågasatta

flygelbyggnaden vid östra Kanalgatan, när länsstyrelsen en gång avflyttar

från telefonstationsfastigheten, kan utnyttjas för telegrafverkets räkning.

1 Nuvarande hyra.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

På grund härav och då länsstyrelsen förklarat sig komma att i telefonstationsbyggnaden,

sådant förslaget nu senast utformats, erhalla tillräckliga

och ändamålsenliga lokaler, anser jag mig böra förorda, att länsstyrelsen förlägges

till telefonstationsbyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med nu

framlagt förslag. Då med hänsyn till det centrala läget några svårigheter

icke torde möta att uthyra de efter länsstyrelsens avflyttning ledigblivna lokalerna

i landsstatshuset, torde distriktsförvaltningens linjeavdelning på sätt ifrågasatts

kunna tillsvidare förläggas till posthuset. Vad beträffar kasernetablissementet,

torde detta böra tills vidare uthyras i avvaktan pa att detsamma

kan komma att erfordras för nagot statsändamal eller att det, där sa finnes böra

ske, försäljes. I anslutning härtill vill jag nämna, att, enligt vad från byggnadsstyrelsen

meddelats, frågor uppkommit om överlåtelse av viss del av kasernområdet

till Malmö stad samt om upplåtelse till Malmöhus läns hushållningssällskap

för viss tid av till kasernetablissementet hörande stallar och

ridhus med angränsande utrymmen. Vidkommande statsverkets tomt i kvarteret

Karin torde frågan, huru med densamma skall förfaras, efter ytterligare

utredning få tagas under övervägande.

Vid bifall till vad nu förordats erfordras framdeles medel för gäldande av

hyra för länsstyrelsens lokaler i stationsbyggnaden. Denna kostnad torde

böra bestridas från femte huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m.

Vad slutligen angår de för telefonstationsbyggnaden upprättade nya ritningarna

och kostnadsberäkningarna, föranleda dessa ingen erinran från min sida.

Då för byggets bedrivande under nästkommande budgetår icke kräves större belopp

än vad som redan beviljats och i statsverkspropositionen beräknats

(500,000 + 480,000 kronor), torde med frågan om beredande av det för byggnadens

färdigställande enligt nu föreliggande plan ytterligare erforderliga beloppet,

160,000 kronor, kunna anstå.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för uppförande för telegrafverkets räkning av stationsbyggnad

i Malmö för budgetaret 1929/1930 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 480,000,

att utgå av lånemedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm 1929. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

■290890

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av en stationsbyggnad i Malmö m. m. a1 i texten
  2. SU 1929:113 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av en stati s. 1 i texten
  3. SU 1929:101 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av en stationsbyggnad i Malmö to. to. jämte i ämne s. 1 i texten