Sök i Ratio Lex

Angående vissa pensioner från allmänna indragningsstaten

1929-03-15 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:201, Angående vissa pensioner från allmänna indragningsstaten

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 201.

11

Nr 201.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa pensioner från

allmänna indragningsstaten; given Stockholms slott den 15 mars

1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o—2:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 15 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tkygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Johansson anför:

l:o.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 december 1928 har lantbruksstyrelsen

gjort framställning om pension åt ingenjörsbiträdet å styrelsens agrikulturtekniska

byrå Carl Arvid Myhrman samt därvid anfört följande.

Myhrman, som vore född den 2 augusti 1861 och som före sin anställning

bos lantbruksstyrelsen varit självständig jordbrukare, hade varit anställd

hos styrelsen sedan den 10 oktober 1916. Under de första åren inkallades

Pension åt

ingenjörsbiträdet

C. A.

Myhrman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1*2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 201.

Mykrman till tjänstgöring endast i mån av behov, och hade anställningen

till följd härav icke varit oavbrutet sammanhängande. Sedan den 1 januari

1920 hade dock Myhrman oavbrutet tjänstgjort i styrelsen, och uppginge

hans sammanlagda effektiva anställningstid till något över 10 l/3 år. Då

Myhrman den 2 augusti 1928 fyllde 67 år och således uppnått den ålder,

då ordinarie befattningshavare hos styrelsen vore skyldig att avgå från

tjänsten, torde man böra räkna med, att hans anställning inom styrelsen efter

någon tid upphörde. Vid sådant förhållande hade styrelsen ansett sig böra

söka att åt Myhrman utverka pension och linge styrelsen i sådant avseende

åberopa följande.

De arbetsuppgifter å agrikulturtekniska byrån, Myhrman hade att utföra,

vore dels kontrollering av beräknad kubikmassa, siffergranskning m. m.

beträffande till styrelsen med ansökning om statsunderstöd inkomna förslag

till torrläggningsföretag; dels utarbetande av vissa tabeller till styrelsens årliga

berättelse angående åtgärder för jords torrläggning; dels granskning av

lantbruksingenjörernas årsberättelser, dagböcker och resplaner; dels införande

i liggare av å byrån uträknade tilläggsbidrag och sammanräkning av vid

varje föredragning av styrelsen fastställda belopp; dels förande av för

olika ändamål avsedda statistiska längder o. dyl.; dels ock i övrigt ä byrån

förkommande siffergranskning. Detta arbete, som krävde stor noggrannhet

och uppmärksamhet, hade Myhrman städse utfört på ett synnerligen gott,

av stor pålitlighet präglat sätt. Lantbruksstyrelsen hölle under sådana förhållanden

före, att Myhrman vore värd det erkännande, som beviljandet av

en årlig pension skulle innebära.

Myhrman hade, alltsedan gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk tillhörande den

civila statsförvaltningen trätt i kraft, hänförts till tionde lönegraden, löneklass

åtta, av löneplanen för dylika befattningshavare och således åtnjutit

en årlig avlöning av 2,988 kronor jämte därå belöpande dyrtidstillägg, som

vid tiden för skrivelsens ingivande utginge med 528 kronor för är räknat.

Myhrmans sammanlagda avlöningsförmåner utgjorde alltså 3,516 kronor,

motsvarande en månatlig avlöning av 293 kronor.

Lantbruksstyrelsen ansåge sig böra föreslå, att den för Myhrman sålunda

ifrågasatta pensionen bestämdes till 780 kronor eller samma belopp, som

enligt kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension och

avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen

skulle utgå till de i § 3 av nämnda kungörelse angivna under grupp IT

hänförda löntagare vid armén och marinen. Visserligen uppginge Myhrmans

tjänstetid icke till där föreskrivna 15 år, men måste ju å andra sidan hans

anställning anses stå något högre än nyssnämnda löntagares, vilka förhållanden

syntes i viss mån kunna kompensera varandra.

På grund av vad sålunda anförts hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva, att Myhrman måtte från och med

månaden näst efter den, varunder hans anställning hos styrelsen upphörde,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension

med 780 kronor för år.

I remissutlåtande i ärendet den 8 januari 1929 erinrar statskontoret att.

då såsom framginge av lantbruksstyrelsens skrivelse Myhrman redan uppnått

55 års ålder, när han började tagas i anspråk för arbete hos styrelsen,

samt hans sammanlagda tjänstgöringstid uppginge till allenast något över

tio år, det förefölle statskontoret, som om tillräckliga skäl icke skulle före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition A v 201. 18

ligga att i detta fall bereda pension av statsmedel. Därest emellertid Kungi.

Maj:t skulle finna skiil framlägga frågan till riksdagens prövning, ville

statskontoret framhålla, att pensionsbeloppet syntes böra avpassas enligt vanliga

regler och alltså bestämmas till x x 2,34(l) 444 kronor.

I likhet med lantbruksstyrclsen finner jag de i ärendet åberopade omständigheterna

tala för, att någon pension av statsmedel beredes Mylirman, vilken

under sin 13-åriga anställningstid hos lantbruksstyrelsen fullgjort ett synnerligen

gott och i övrigt väl vitsordat arbete. Emot det av statskontoret eventuellt

ifrågasatta pensionsbeloppet av 444 kronor haj- jag intet att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ingenjörsbiträdet hos lantbruksstyrelsen Carl Arvid

Myhrman må från och med månaden näst efter den,

varunder hans anställning hos styrelsen upphör, under

sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 444 kronor.

2:o.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 februari 1929 har lantmäteristyrelsen

gjort framställning om beredande av pension åt extra lantmätaren Fritz

Hjalmar Nilsson Frode och därvid anfört följande.

Frode, som vore född den 8 juni 1867, antogs till lantmäterielev den 1

augusti 1902 och konstituerades den 27 maj 1905 till lantmäteriauskultant,

vilken benämning å examinerad lantmätare från och med ingången av år

1921 utbytts mot extra lantmätare.

Alltsedan den 3 juni 1905, då Frode första gången förordnades såsom medhjälpare

i tjänsten hos lantmätare, hade han oavbrutet varit sysselsatt med

utövande av lantmäteriverksamhet, och vore han för närvarande förordnad

såsom tjänstemedhjälpare hos distriktslantmätaren i Göteborgs södra distrikt.

Sedan den 27 april 1928 hade Frode emellertid varit tjänstledig på grund

av sjukdom, och vore han enligt företett läkarintyg oförmögen till arbete för

all framtid.

Frode kunde således räkna sig till godo en tjänstetid av nära 23 år. Av

denna tid hade lian under omkring 5 år biträtt vid uppläggande av jordregister

vid lantmäterikontoret i Göteborgs och Bohus län samt under omkring

1 år utövat självständig verksamhet, dock endast med avseende å vissa

förrättningar, som tid efter annan uppdragits åt honom såsom vikarie för

den ordinarie förrättningsmannen.

Innan Frode antogs till lantmäterielev, hade han förvärvat avgångsbetyg

från tekniska högskolans i Stockholm fackskola för kemisk teknologi, och

hade han efter fortsatta studier, delvis förlagda utomlands, varit anställd

inom industrien.

Frode hade genom sin iråkade sjukdom hunnit tjänstgöra relativt kort

tid inom lantmäteriet, men hela hans verksamhet hade varit väl vitsordad.

Att han icke sökt ordinarie distriktslantmätartjänst torde närmast vara att

söka däri, att han, till följd av den höga ålder, han redan vid avläggandet

De pa rtem t nt$- chefen.

Pension åt

extra lantmätaren

F.

Hj. Nilsson

Frode.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 201.

av lantmäteriexamen innehade, icke ansetts hava stora utsikter att vinna

dylik befordran. ,

Intill den 1 januari 1929 hade Frode av statsmedel uppburit ett arvode

av 1,500 kronor för år, men hade lantmäteristyrelsen med hänsyn till Frodes

långvariga sjukdom ansett sig icke kunna tilldela honom sådant arvode

efter nämnda tid, och funne sig styrelsen ej heller kunna meddela honom

vidare förordnande inom lantmäteristaten för tiden efter den 1 april 1929,

då Frodes nu innehavande förordnande upphörde.

Då de enligt lantmäteritaxan utgående ersättningarna för utförda lantmäteriförrättningar,

vilka ersättningar vederbörande sakägare hade att gälda,

utgjorde den extra lantmätarens huvudsakliga inkomster och icke kunde

anses motsvara de för andra tjänstemän med fast avlöning bestämda tjänstgöringspenningarna,

syntes icke endast statsavlöningen utan såväl denna

som lantmätarens taxeinkomst av förrättningar böra i pensionshänseende

betraktas såsom lön. Frodes tjänsteställning kunde närmast jämföras med

extra lantmätares tjänsteställning, när han vore förordnad såsom assisstent

å lantmäterikontor eller amanuens hos lantmäteristyrelsen. Såsom assistent

skulle Frode uppburit eu lön av 4,200 kronor för år och som amanuens

något högre belopp för år utom dyrtidstillägg. Till grund för bestämmande

av Frodes pension ansåge sig lantmäteristyrelsen därför böra fixera förstnämnda

belopp av 4,200 kronor.

Med utgång härifrån borde Frode, därest han varit ordinarie befattningshavare

och såsom sådan delägare i civilstatens änke- och pupillkassa, med

tillämpning av grunderna för 1907 års civila pensionslag, varit berättigad

till en pension utgörande två tredjedelar av 4,200 kronor eller 2,800 kronor.

Då emellertid bestämmelserna i 7 § andra stycket i pensionslagen rörande i

6 § c) i samma lag omnämnda fall här närmast torde böra tillämpas, hade

den pension, Frode sålunda skulle erhållit, kommit att utgöras av i o procent

av 2,800 kronor eller 2,100 kronor.

Lantmäteristyrelsen ansåge sig böra erinra därom, att för Frode, som

icke erlagt några pensionsavgifter, enligt sedvanlig tillämpning skulle beräknas

en ytterligare nedsättning av* pensionen. Med hänsyn till den föreslagna

pensionens jämförelsevis ringa belopp och i betraktande därav, att å

Frodes arvode dyrtidstillägget utgått efter för icke reglerade verk gällande

grunder, medan å den ifrågasatta pensionen dyrtidstillägg torde komma att

utgå såsom å nyreglerad pension, hölle styrelsen dock före, att denna avkortning

av pensionen icke borde beräknas till högre belopp än förslagsvis

300 kronor. . . .

På grund av vad sålunda anförts och då Frode icke vant i tilltalle att

genom inträde i civilstatens änke- och pupillkassa eller annan sådan statlig

kassa skaffa sig pension, funne sig lantmäteristyrelsen böra hemställa, det

täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att bevilja Frode en årlig pension

av 1,800 kronor att utgå från och med den 1 januari 1929.

I remissutlåtande den 12 februari 1929 anför statskontoret att, då Frode,

som vore 61 år gammal och tjänstgjort vid lantmäteriet under 23 år, numera

på grund av sjukdom vore oförmögen för framtiden att aterupptaga

sitt arbete, billigheten syntes bjuda, att någon pension bereddes honom. Med

hänsyn till vad lantmäteristyrelsen anfört funne statskontoret icke anledning

till erinran vare sig mot det föreslagna pensionsbeloppet eller beträffande

vad styrelsen i övrigt förordat.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 201.

15

Med hänsyn till Frodes långa väl vitsordade tjänstgöring och då Frode

icke varit i tillfälle att genom inträde i någon statlig pensionsinrättning

bereda sig pension, vill jag tillstyrka lantmäteristyrelsens av statskontoret

förordade förslag om beredande åt honom av en årlig pension ^av 1,800

kronor att utgå från och med den 1 januari 1929.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att extra lantmätaren Fritz Hjalmar Nilsson Frode

må från och med den 1 januari 1929 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en

årlig pension av 1,800 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

i de under l:o—2:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar

bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Departements
chefen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1929:24 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. Bankoutskottet får härmed avgi s. 167 i texten