Sök i Ratio Lex

Angående beredande av pension från allmänna indragning sstaten åt vissa änkor efter befattningshavare i statens tjänst

1929-03-15 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:202, Angående beredande av pension från allmänna indragning sstaten åt vissa änkor efter befattningshavare i statens tjänst

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 202.

17

Nr 202.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående beredande av pension

från allmänna indragning sstaten åt vissa änkor efter befattningshavare

i statens tjänst; given Stockholms slott den 15

mars 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt i punkterna l:o—3:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

XJtdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 15 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lund vik, Boeell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Johansson anför:

l:o.

Hos Kungl. Maj:t har f. d. stallbetjänten vid Strömsholms hingstdepå

Per Alfred Linds änka Selma Augusta Lind, född Bodin, i skrivelse den

2 oktober 1928 gjort framställning att komma i åtnjutande av pension av

statsmedel.

Till följd av remiss hava utlåtanden i ärendet avgivits den 30 oktober

1928 av stuteriöverstyrelsen, som därvid överlämnat av t. f. chefen för

Strömsholms hingstdepå avgivet yttrande, samt den 28 november 1928 av

statskontoret.

Pension åt

f. d. staUbetjänfen

vid

Strömsholms

hingstdepå

P. A. Linds

änka.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 168 häft. (Nr 200—202.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 202.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, att Per Alfred Lind, vilken

efter 54 års anställning såsom stallbetjänt vid Strömsholms hingstdepå lämnat

befattningen med utgången av oktober 1918 och därefter åtnjutit pension

till belopp av 900 kronor, vid sin död den 29 augusti 1928 efterlämnat

änka, som, född den 23 maj 1849, sålunda är 80 år gammal, samt tre barn;

att bouppteckningen visar brist i boet; att sökanden är medellös och oförmögen

att med arbete försörja sig; samt att barnens ekonomiska ställning

är sådan, att de icke kunna lämna nämnvärt bidrag till moderns underhåll.

T. f. depåchefen tillstyrker bifall till sökandens anhållan.

Stuteriöverstyrelsen anför i huvudsak följande.

Enär utdelning av understöd från pensionsinrättningen för avskedade

stallbetjänter vid Strömsholms hingstdepå samt deras änkor och barn ävensom

från andra till depåförvaltningens förfogande stående understödsmedel

för år 1928 ägt rum redan innan sökandens man avled, kunde något understöd

från nämnda medel icke beredas henne förrän tidigast under 1929.

De till förfogande av förvaltningen vid Strömsholms hingstdepå stående

understödsmedlen vore följande:

a) ett genom Kungl. Maj:ts brev den 22 maj 1812 anvisat och fortfarande

utgående anslag av 337 kronor 50 öre om året, vilket belopp numera anordnades

från reservationsanslaget till uppehållande av hingstdepåernas och

stuteriets verksamhet;

b) ett belopp av högst 300 kronor om året, som enligt Kungl. Maj:ts

brev den 16 oktober 1874 av till Strömsholms hingstdepå inflytande stobetäckningsavgifter,

i den mån dessa avgifter därtill försloge, avsattes för

pensionering av tjänstemän och betjänter vid depån;

c) ett belopp av 120 kronor om året, som enligt Kungl. Maj:ts brev den

6 juni 1914 utginge såsom ersättning för mistad dispositionsrätt till sex

tunnland jord i den s. k. Kvarnhagen, vilken jord förut varit anslagen till

pensionsinrättningen; samt

d) avkastningen av Halfvard Bergs år 1709 stiftade pensionsfond för avskedade

stallbetjänter samt deras änkor och barn vid Strömsholms hingstdepå,

vilken avkastning för närvarande utgjorde 99 kronor om året.

Sedan numera pensioneringen av stallbetjäningen vid statens hingstdepåer

blivit ordnad genom kungörelsen den 8 april 1925 (nr 87) med grunder för

pensionering av vissa icke-ordinarie befattningshavare vid Flyinge hingstdepå

och stuteri samt Strömsholms hingstdepå, användes ovan angivna

understödsmedel ■— tillhopa 856 kronor 50 öre om året — uteslutande till

understöd åt änkor och barn efter avlidna stallbetjänter.

Antalet understödstagare utgjorde för närvarande tio och understöden

uppginge alltså i medeltal till omkring 85 kronor om året. Härtill komme

de pensions- och dyrtidstillägg, som utbetalades av därtill avsedda statsmedel

enligt kungörelserna den 15 juni 1922 (nr 361) angående pensionstillägg åt

vissa änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. samt

den 15 juni 1923 (nr 267) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst.

Inberäknat dessa tillägg samt ovannämnda enskilda donationsmedel utgjorde

understöden till ifrågavarande pensionerade änkor högst 230 kronor och lägst

177 kronor om året.

I likhet med vad t. f. chefen för Strömsholms hingstdepå uttalat, ansåge

stuteriöverstyrelsen, att de begränsade understödsmedel, som stode till för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 202.

1!)

fogande för nu ifrågavarande ändamål icke borde eller kunde uppdelas på

alltför många understödstagare, så fram t understöden skulle vara till någon

verklig hjälp. liedan nu torde i detta avseende den gräns vara uppnådd,

som ej borde överskridas.

I sitt utlåtande den 3 november 1927 angående pension åt Kristina Bernhardina

Blomdahl, Augusta Maria Lindholm och Matilda Lovisa Vallenberg,

samtliga änkor efter befattningshavare vid Strömsholms hingstdepå, (se prop.

1928 nr 110 p. 1) erinrade stuteriöverstyrelsen, att 1927 års riksdag (prop. nr

83; It. skr. nr 216 p. 47) på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljat

pensioner om 384 kronor om året till envar av änkorna Hilda Lovisa Holm och

Sofia Albertina Bergström, vilkas avlidna män varit stallbetjänter vid Strömsholms

hingstdepå. I anledning av Kungl. Maj:ts framställning till 1928 års

riksdag om pensioner åt ovannämnda änkorna Blomdahl, Lindholm och Vallenberg

anförde emellertid riksdagen (skrivelse nr 354), att ett stort antal av nu

utgående pensioner till änkor efter statstjänare icke uppginge till högre belopp

än de, som i förevarande fall utginge från understödsmedlen vid Strömsholms

hingstdepå (för änkan Blomdahl 171 kronor, för änkan Lindholm

163 kronor samt för änkan Vallenberg 171 kronor om året, allt med inberäknande

av pensions- och dyrtidstillägg), samt att dessa låga pensioner

icke blivit av riksdagen höjda. Under sådana förhållanden hade riksdagen

ansett det betänkligt att i särskilda fall tillstyrka sådan pensionsförhöjning,

varför Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke blev av riksdagen

bifallen.

Beträffande nu föreliggande ansökning från änkan Lind vore, såsom ovan

framhållits, att märka, dels att hon ännu icke kommit i åtnjutande av

något understöd från Strömsholms hingstdepå och dels att sådant understöd

framdeles icke kunde komma henne till godo med mindre än att detta till

den del, som icke utgjordes av statens pensions- och dyrtidstillägg, måste

tagas från de förutvarande pensionärernas knappa underhåll.

På grund därav ansåge sig stuteriöverstyrelsen böra tillstyrka, att pension

bereddes sökanden, och därvid i första hand hemställa, att pensionsbeloppet

måtte, i likhet med vad riksdagen medgivit för änkorna Holm och Bergström,

bestämdes till 384 kronor om året, vilket belopp i och för sig ingalunda

torde kunna anses vara för högt för en medellös kvinna, som på

grund av hög ålder uppenbarligen icke kunde bidraga till sitt eget uppehälle.

Skulle emellertid med hänsyn till 1928 års riksdags ovannämnda

beslut det anses icke vara möjligt att åt änkan Lind utverka pension till

nämnda belopp, torde pensionen böra bestämmas åtminstone till sådant belopp,

att hon komme i åtnjutande av ungefär samma understöd, som övriga

pensionerade änkor erhölle från depåns understödsmedel, utan att tilldelandet

av underhåll åt henne föranledde minskning i de förutvarande pensionärernas

understöd. Beloppet borde i sådant fall bestämmas till 168 kronor om året,

å vilket belopp jämväl dyrtidstillägg torde få beräknas, så att summan avtill

henne utgående understöd av statsmedel komme att uppgå till omkring

230 kronor om året.

I likhet med vad förut ägt rum torde vid bifall härtill böra föreskrivas,

att pensionen i första rummet skulle utgå av det årliga överskott, som

kunde uppstå å avkastningen av den hos pensionskassan för tjänstemännen

vid Strömsholms hingstdepå samt deras änkor och barn samlade pensionsfond.

Stuteriöverstyrelsen finge emellertid därvid erinra att, så vitt kunde

bedömas, något överskott å denna avkastning icke under lång tid torde vara

att påräkna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 202.

Departements
chefen.

Statskontoret yttrar bland annat:

I förevarande fall torde sådana omständigheter kunna anses vara för

handen, som plägat föranleda till utverkande av änkepension å 384 kronor.

Visserligen hade 1928 års riksdag, såsom stuteriöverstyrelsen erinrat, funnit

sig icke kunna bifalla Kungl. Maj:ts förslag om beviljande av pensioner åt

avlidna anställningshavarna vid Strömsholms hingstdepå G. O. Blomdahls,

O. F. Lindholms och G. E. Vallenbergs änkor; men anledningen härtill

torde vara att finna däri, att nämnda anställningshavare avlidit för längre

tid sedan och att deras änkor vore i åtnjutande av andel i de medel, som

stode till depåchefens förfogande för lämnande av understöd åt änkor och

barn efter anställningshavare vid depån. Vad sökanden däremot beträffade

hade hon nyligen blivit änka och hon hade icke kunnat erhålla något motsvarande

understöd för 1928, enär det tillgängliga beloppet redan fördelats

mellan tio pensionärer. Därest de begränsade medel, som stode till depåchefens

förfogande till lämnande av understöd för 1929, skulle tagas i anspråk

jämväl för sökandens räkning, skulle följden sannolikt bliva, att de

nuvarande pensionärerna finge vidkännas minskning i sina jämförelsevis

obetydliga understöd.

Under sådana förhållanden och med stöd av riksdagens tidigare beslut

i liknande frågor, exempelvis i anledning av propositionerna nr 149/1926

och 83/1927 punkt 4, funne sig statskontoret kunna tillstyrka bifall till

stuteriöverstyrelsens hemställan om utverkande av pension åt sökanden till

belopp av 384 kronor; och hade statskontoret intet att erinra mot vad av

stuteriöverstyrelsen i övrigt föreslagits i fråga om denna pension.

Med hänsyn till i ärendet upplysta omständigheter vill jag tillstyrka, att

på sätt statskontoret föreslagit sökanden beredes pension till av myndigheterna

förordat årsbelopp av 384 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

l:o) medgiva, att avlidne f. d. stallbetjänten vid Strömsholms

hingstdepå Per Alfred Linds änka Selma Augusta

Lind, född Bodin, må komma i åtnjutande av pension

med 384 kronor om året, att utgå från och med den

1 september 1928, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd;

2:o) förklara, att pensionen må utgå i första rummet

av det årliga överskott, som kan uppstå å avkastningen

av den hos pensionskassan för tjänstemännen vid Strömsholms

hingstdepå samt deras änkor och barn samlade

pensionsfond sedan de årliga pensionsbeloppen till kassans

övriga pensionärer guldits, samt, i den mån detta överskott

icke förslår för ändamålet, från allmänna indragningsstaten.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 202.

21

2:o.

Med skrivelse den 28 februari 1929 har stuteriöverstyrelsen överlämnat

en till styrelsen av chefen för Flyinge hingstdepå och stuteri ingiven framställning

med anhållan, att styrelsen måtte utverka ett årligt understöd åt

avlidne f. d. stallbetjänten Per Kristensson Bergqvists änka Else Bergqvist,

född Jönsson.

I ärendet har statskontoret avgivit infordrat utlåtande den 9 mars 1929.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, att änkan Bergqvist är

född den 24 mars 1850; att hennes man, Per Kristensson Bergqvist, som avled

den 26 januari 1929, varit anställd vid Flyinge hingstdepå i 37 år och år

1911 erhållit avsked med årligt understöd; att bouppteckningen efter stallbetjänten

Bergqvist utvisar en behållning av 5,148 kronor 87 öre, varav

4,000 kronor utgör taxeringsvärdet av en stärbhuset tillhörig fastighet

samt 966 kronor 87 öre i bank innestående penningar; att änkan Bergqvist

är på grund av ålder oförmögen att genom arbete förtjäna sitt uppehälle;

samt att makarna Bergqvist hava fyra barn, alla numera vid myndig ålder.

Stuteriöverstyrelsen anför för egen del följande.

Stallbetjänten Bergqvist hade under de senare åren av sin tjänstetid uppburit

en avlöning av 300 kronor om året jämte bostad med bränsle, planteringsland

samt spannmål, potatis och mjölk enligt stat. Det honom vid

avskedstagandet beviljade understödet hade till en början utgått från hingstdepåns

medel med 300 kronor om året samt sedermera enligt 1923 års riksdags

beslut från allmänna indragningsstaten med ett belopp, som — inberäknat

pensions- och dyrtidstillägg — senast utgjorde 900 kronor för år

räknat.

På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade 1927 års riksdag

(prop. nr 83; R. skr. nr 216 p. 47) pensioner om 384 kronor om året till en

var av änkorna Hilda Lovisa Holm och Sofia Albertina Bergström, vilkas

avlidna män varit stallbetjänter vid Strömsholms hingstdepå. I anledning

av Kungl. Maj:ts i proposition nr 110 till 1928 års riksdag gjorda framställning

om pensioner till Kristina Bernhardina Blomdahl, Augusta Maria

Lindholm och Matilda Lovisa Vallenberg, samtliga änkor efter befattningshavare

i betjäntklassen vid Strömsholms hingstdepå, anförde emellertid

riksdagen (skr. nr 354), att ett stort antal av nu utgående pensioner till änkor

efter statstjänare icke uppginge till högre belopp än de, som i förevarande

fall utginge från understödsmedlen vid Strömsholms hingstdepå (för vardera

av änkorna Blomdahl och Vallenberg 171 kronor och för änkan Lindholm

163 kronor, allt med inberäknande av pensions- och dyrtidstillägg), samt att

dessa låga pensioner icke blivit av riksdagen höjda. Under sådana förhållanden

hade riksdagen ansett betänkligt att i särskilda fall tillstyrka sådan

pensionsförhöjning, varför Kungl. Maj ds ifrågavarande framställning icke

blev av riksdagen bifallen.

Vid Flyinge hingstdepå och stuteri funnes, i motsats till vad förhållandet

vore vid Strömsholms hingstdepå, icke några medel till depåförvaltningens

förfogande för beredande av understöd åt medellösa änkor och barn efter

avlidna stallbetjänter, utan dessa vore, ifall icke staten trädde hjälpande

Pension åt

stallbetjänten

vid Flyinge

hingst depå och

stuteri P. K.

Bergqvists

änka.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 202.

emellan, hänvisade dels till den folkpension, som knnde tillkomma dem, och

dels till fattigvård från vederbörande kommun eller underhåll från försörjningspliktiga

anhöriga. Enligt uppgift från pensionsstyrelsen vore emellertid

änkan Bergqvist efter mannens frånfälle berättigad till en folkpension

av högst 140 kronor om året.

Under dessa födhållanden ansåge sig stuteriöverstyrelsen böra hos Kungl.

Maj:t anhålla, att åt änkan Bergqvist måtte beredas pension från allmänna

indragningsstaten med samma belopp, som tillerkänts änkorna Holm och

Bergström, eller 384 kronor om året. Skulle emellertid med hänsyn till

1928 års riksdags ovannämnda beslut det anses icke vara möjligt att åt

änkan Bergqvist utverka pension till nämnda belopp, torde pensionen böra

bestämmas åtminstone till sådant belopp, att hon komme i åtnjutande av

ungefär samma understöd, som tillkomme de äldsta stallbetjäntsänkorna vid

Strömsholms hingstdepå från där till förfogande stående understödsmedel.

Ifrågavarande understöd utgjorde högst 230 kronor om året, inberäknat pensions-

och dyrtidstillägg, och änkan Bergqvists pension från allmänna indragningsstaten

borde då bestämmas till 168 kronor om året. Med härå

belöpande dyrtidstillägg skulle hela hennes ifrågavarande understöd utgöra

230 kronor om året. Pensionen torde, om den bifölles, böra få beräknas

från och med månaden näst efter mannens död.

Statskontoret anför följande.

Enligt statskontorets mening förelåge anledning att i detta fall bereda

något understöd. Vad beloppet beträffade ville statskontoret, dels med hänsyn

till vad 1928 års riksdag anfört i anledning av förenämnda i propositionen

nr 110 framlagda förslag om pension åt änkorna efter vissa befattningshavare

vid Strömsholms hingstdepå dels ock i betraktande därav, att

änkan Bergqvist icke alldeles saknade tillgångar samt jämväl syntes kunna

från sina barn påräkna något bidrag till uppehället, föreslå, att understödet

i detta fall sattes något lägre än det belopp av 384 kronor, som vanligen

plägade beviljas såsom änkepension, och lämpligen bestämdes till 240 kronor.

I övrigt funne statskontoret icke något att erinra mot stuteriöverstyrelsens

förslag.

Departements- Även jag finner omständigheterna i förevarande fall tala för, att någon

chefen. pension av statsmedel beredes änkan Bergqvist. Av] skäl som statskontoret

anfört synes mig pensionsbeloppet böra bestämmas till 240 kronor

för år.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att avlidne stallbetjänten vid Flyinge hingstdepå Per

Kristensson Bergqvists änka Else Bergqvist, född Jönsson,

må räknat från och med den 1 februari 1929 under

sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, från allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension av 240 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 202.

23

3:o.

Hos Kungl. Maj:t har f. d. distriktsveterinären Ludvig Scliagerströms

änka Hilma Schagerström i skrivelse den 29 maj 1928 gjort framställning

om erhållande av högre pension mot erläggande av viss engångsavgift.

Till stöd för sin framställning har sökanden anfört följande:

Ettdera av åren 1920 eller 1921 hade sökandens man erhållit meddelande

från statens pensionsanstalt, att full familjepension kunde erhållas mot inbetalande

av engångsavgift. Storleken av denna avgift hade icke då uträknats

för varje särskild pensionstagare. Enligt distriktsveterinären Schagerströms

beräkningar skulle densamma hava uppgått till mellan 7,000 och

8,000 kronor, en summa som vid ifrågavarande tidpunkt varit för kännbar

att anskaffa. Enligt vad sökanden numera inhämtat från pensionsanstalten,

skulle engångsavgiften emellertid utgjort allenast 3,258 kronor. Att avgiften

icke tidigare erlagts hade sålunda berott på misstag rörande dess storlek.

Genom utfallen livförsäkring efter sin man, som avled den 12 april 1928,

vore sökanden i stånd att betala engångsavgiften jämte tillkommande ränta.

För sökanden, som vore över 65 år gammal samt sjuklig och på grund därav

oförmögen till förvärvsarbete, vore angeläget att ernå en dylik rätt för

erhållande av betryggande familjepension. Den efter distriktsveterinären

Schagerström upprättade bouppteckningen utvisade en behållning i boet av

3,450 kronor, därav livförsäkring å 3,000 kronor.

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits av medicinalstyrelsen den

6 juni 1928, av statens pensionsanstalt den 28 juli 1928 och av statskontoret

den 8 oktober 1928.

Medicinalstyrelsen har hemställt om bifall till sökandens framställning.

Statens pensionsanstalt har anfört följande.

Den beräknade engångsavgiften för distriktsveterinären Schagerström hade

utgjort 16,790 kronor för tjänstepensionen, därav 6,905 kronor hade varit

Schagerströms egen andel och återstoden huvudmannens, samt 3,258 kronor

för familjepensionen. Schagerström hade således haft att själv betala tillhopa

10,163 kronor, som kunnat uttagas hos honom genom årliga löneavdrag

å 3,503 kronor under tiden från 1920 års ingång, då han inträdde i

pensionsanstalten, till den 25 mars 1923, då han uppnådde pensionsåldern.

Han hade funnit dessa löneavdrag för betungande och hade på begäran erhållit

befrielse från dem. Troligen hade Schagerström varit i stånd att erlägga

enbart engångsavgiften för familjepension, utgörande ej fullt tredjedelen

av hela den engångsavgift, som han haft att själv betala. Möjligen

hade han dock ej känt till sin rätt att göra en dylik uppdelning. Hade

denna engångsavgift erlagts, skulle sökandens pension blivit 1,000 kronor i

stället för 211 kronor.

Ifrågavarande ansökan ginge nu ut på att genom erläggande av sistnämnda

avgift av 3,258 kronor förskaffa sig en pensionstillökning av 789

kronor för att erhålla full pension.

Med hänsyn till bestämmelserna i det för pensionsanstalten gällande reglementet

funne anstalten sig förhindrad tillstyrka bifall till ansökningen.

Statskontoret har gjort följande uttalande.

Såsom statens pensionsanstalt framhållit funnes givetvis i anstaltens reg
-

Förhöjd pension

åt f. d.

distriktsveterinären

L.

Schagerströms

änka.''

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 202.

lemente intet stöd för sökandens framställning, men med hänsyn till föreliggande

omständigheter måste starka billighetsskäl anses föreligga för att

tillmötesgå framställningen. Statskontoret ville därför ifrågasätta, huruvida

icke genom framställning till riksdagen medgivande borde för sökanden

utverkas att genom inbetalning på sätt hon erbjudit bereda sig ökad pension

från statens pensionsanstalt.

Under år 1921 beviljade Kungl. Maj:t med riksdagen (riksdagens skrivelse

1921 nr 251) tillstånd för änkorna efter två distriktsveterinärer, som

icke varit delägare i statens pensionsanstalt, att mot erläggande av vederbörliga

engångsavgifter till pensionsanstalten därifrån erhålla familjepension

med belopp, som överensstämde med anstaltens reglemente.

Med billighet synes överensstämma, att jämväl ifrågavarande framställning

vinner bifall.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. distriktsveterinären Ludvig Schagerströms

änka Hilma Schagerström må mot erläggande till statens

pensionsanstalt av 3,258 kronor jämte den ränta

därå, som pensionsanstalten bestämmer, förklaras berättigad

att, utöver den pension från anstalten, som hon

enligt gällande bestämmelser äger uppbära, från och med

den 1 maj 1928 komma i åtnjutande av ytterligare pension,

så att det pensionsbelopp, som hon från pensionsanstalten

sammanlagt årligen erhåller, uppgår till 1,000

kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

uti de under l:o—3:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar

bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1929:26 Bankoutskottets utlåtande Nr 26 s. 57 i texten