Sök i Ratio Lex

Angående beräknade kostnader för vanföreanstalt i Härnösand

1929-05-10 · 20 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:237, Angående beräknade kostnader för vanföreanstalt i Härnösand

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

1

Nr 237.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beräknade

kostnader för vanföreanstalt i Härnösand; given

Stockholms slott den 10 maj 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sven Liibeck.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 10 maj 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Lubeck anför:

Jag anhåller att nu få anmäla en under riksdagen uppkommen fråga av

brådskande beskaffenhet rörande ändring i kostnadsberäkningarna för den

beslutade vanföreanstalten i Härnösand. Innan jag ingår på denna fråga,

torde jag emellertid få erinra om följande.

I en den 22 februari 1927 avlåten proposition, nr 137, föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att dels medgiva, att det för Hemsö kustartillerikår ursprungligen

avsedda kasernetablissementet i Härnösand finge för en beräknad

kostnad av högst 960,000 kronor omändras till vanföreanstalt i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten K. Giiettler i augusti 1926 för ett

såsom alternativ betecknat förslag uppgjorda ritningar samt att förty det

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 201 haft. (Nr 237.) lön » 1

1927 års

proposition

nr 1S7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kascrnkommittén

den 2

december

1926.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

för nämnda anstalt avsedda området, omfattande ungefär 40,800 kvadratmeter,

finge från och med den 1 juli 1927 överföras från försvarsväsendet, dels ock

till vanföreanstalt i Härnösand för budgetåret 192 </1928 anvisa ett extra

reservationsanslag av 75,(XX) kronor.

Till huvudsakligt underlag för ifrågavarande proposition tjänade en av

kasernkommittén i skrivelse den 2 december 1926 gjord framställning i ämnet.

Denna var i de delar, som nu äro av intresse, i huvudsak av följande

innehåll.

1914 års senare riksdag hade, framhöll kommittén, beviljat anslag till nyanläggningar

och nyanskaffningar för stärkande av det fasta kustförsvaiet.

Bland de avsedda nyanläggningarna vore bland annat byggnader i Härnösand

för förläggning av Hemsö kustartillerikår. De för denna kår beräknade byggnaderna

skulle utgöras huvudsakligen av kasernbyggnad, byggnad för matinrättning,

exercishus och avträdesbyggnad. Under förutsättning att det för

kustbefästningarna i Härnösands skärgård avsedda kustartilleriförbandet förlädes

till Härnösand med kasernetablissement å den s. k. Hovsjorden, hade

stadsfullmäktige i Härnösand den 4 januari 1916 beslutit att kostnadsfritt

ställa till kronans förfogande viss mark m. m. för förläggningens ordnande.

Den 20 september och den 15 oktober 1917 hade ett mellan kronan och

staden i anledning av förläggningen upprättat skriftligt avtal undertecknats.

Å det sålunda av staden till kronan med äganderätt överlåtna markområdet

— å en vid 1917 års avtal fogad karta betecknat med A — hade under våren

1917 uppförandet av en kasernbyggnad jämte en matinrättning sbyggnad påbörjats.

På hösten 1919 hade Kungl. Maj:t föreskrivit, att med hänsyn till

den kommande revisionen av landets försvarsväsende alla pågående arbeten

vid ifrågavarande byggnadsföretag skulle avbrytas. "V id denna tidpunkt hade

arbetena fortskridit så långt, att kasernbyggnaden uppförts. Yttre putsning

ävensom de huvudsakliga inredningsarbetena hade dock återstått. Matinrättningsbyggnaden

hade befunnit sig i mera ofullbordat skick. Grund till

en gymnastikbygg nåd hade blivit gjuten, men byggnadens uppförande hade

icke påbörjats.'' Åtgärder för planering, ordnande och inhägnande av kasernområdet

hade icke vidtagits. .

Inom kasernbyggnaden hade sedermera inretts och tagits i ansprak vissa

lokaler för bostäder, expeditioner och förrådsrum, varjämte den ena hälften

av kasernbyggnadens vindsvåning tagits i anspråk för inrymmande av förråd

för Härnösands landstormsområde och för Boda Korset.

Uppförandet av byggnaderna i det skick, vari de vid tiden för avbrytandet

av arbetena befunnit sig, hade dragit en kostnad av sammanlagt omkring

1,100,000 kronor. Därtill hade sedermera kommit kostnader för inredandet

av en del bostäder och förrådslokaler in. m.

Enligt den av 1925 års riksdag beslutade försvarsorganisationen skall varken

något kustartilleritruppförband eller annan militär institution förläggas till

kasernetablissementet i Härnösand. Med erinran därom preciserade kasernkommittén

i sin förevarande skrivelse omfattningen av den utredning jämte

förslag, som det med hänsyn till det kommittén givna allmänna uppdraget

syntes åligga kommittén att avgiva i avseende å förevarande spörsmål. Därutinnan

anförde kommittén, att kommittén ansett sig hava att dels a\giva

förslag rörande det framtida användandet av ifrågavarande kasernetablissement,

dels ock söka träffa uppgörelse med Härnösands stad rörande förekommande

ersättningsfrågor.

Beträffande frågan om det framtida användandet av kasernetablissementet

framhöll kommittén efter en utförlig motivering — vilken delvis hade for
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

:s

Kuntjl. Mnj.ts proposition nr 287.

*,len :lv en kritisk jämförelse med ett redan då föreliggande projekt om

inrättande med statsbidrag av en vanföreanstalt i Sundsvall — lämpligheten

av a tt till Härnösandsetablissementet förlägga eu vanföreanstalt för Norrland.

1 anslutning till denna sin uppfattning hade kommittén åt arkitekten

Guettler lämnat uppdrag att uppgöra förslag till förändring av kasernetablissementet

för dylikt ändamål.

Enligt det i anledning härav uppgjorda förslaget — vilket omfattade

sjukavdelning, yrkesskola och skolhem — skulle själva kasernbyggnaden

jämte den till matinrättning ursprungligen avsedda byggnaden tagas i anspråk

för vanföreanstaltens räkning. Förslaget hade uppgjorts alternativt. Skillnaden

mellan de bada förslagen — av vilka det ena betecknats såsom

huvudförslaget och det andra såsom alternativförslaget — bestode huvudsakligen

däri, att enligt alternativförslaget de i själva kasernbyggnaden

befintliga landstorms- och Röda Korsförråden alltjämt skulle bibehållas i

södra hälften av vindsvåningen. Därigenom bleve det utrymme, som skulle

ställas till anstaltens förfogande, något mindre, varav följde, att kostnaderna

för omändrings- och inredningsarbetena kunde begränsas till ett något

lägre belopp än eljest.

Enligt båda förslagen skulle matinrättningsbyggnaden inredas till ekonomibyggnad

och skolhem. I dess källarvåning hade inrymts bad- och tvättavdelning,

förrådsrum, värmecentral och målareverkstad. Bottenvåningen hade

tagits i anspråk för kökslokaler, matsalar samt skol- och lekrum för skolbarnen.

I våningen en trappa upp hade inretts sova vdelning för eleverna

vid skolhemmet ävensom bostäder för en del av anstaltens personal. Vindsvåningen

i ekonomibyggnaden skulle slutligen inrymma isoleringsrum

m. m.

I själva kasernbyggnaden skulle enligt båda förslagen källarvåningen inredas

till bandageverkstad in. in., gymnastik- och ljusbehandlingsavdelning

samt skomakeri- och snickareverkstäder. Bottenvåningen skulle omändras

till poliklinik, kontor samt matsalar och samlingslokaler för yrkesskoleeleverna.

I denna vånings ena flygel skulle jämväl inredas tre bostadsrum.

Sjukavdelningen skulle enligt båda förslagen förläggas till våningen en trappa

upp, därvid den ena hälften avsetts för män och den andra hälften för

kvinnor och barn. Bostad för underläkare hade inrymts i denna vånings

södra flygel. Enligt huvudförslaget skulle kasernbyggnadens andra våning

helt tagas i anspråk till sovsalar m. in. för yrkesskolans interna elever samt

vindsvåningen inrymma dels arbetslokaler för kvinnor dels ock arbetssalar

för män (skrädderi och bokbinderi). Vissa personalbostäder och förrådsutrymmen

hade därjämte inretts i sistnämnda båda våningar.

Enligt alternativförslaget skulle andra våningen tagas i anspråk såsom sovsalar

för yrkesskolan, medan den manliga avdelningen — i förhållande till

huvudförslaget — minskats, och i våningens ena flygel hade utrymmen beräknats

för skrädderi- och bokbinderi verkstäder. Vindsvåningen hade enligt

alternativförslaget avsetts att i ena hälften inrymma arbetssalar för kvinnor,

under det att, på sätt förut antytts, den andra hälften skulle, liksom då

vore fallet, upplåtas såsom förråd för landstormen och Röda Korset.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S7.

Vad angår antalet vårdplatser, skulle enligt huvudförslaget 270 vanföra

inrymmas å anstalten, medan enligt alternativförslaget liela antalet platser

beräknades till 244. Sistnämnda platsantal fördelade sig med 103 platser

på sjukavdelningen, 93 platser på yrkesskolan och 48 platser å skolhemmet.

Kostnaderna för genomförande av huvudförslaget hade av arkitekten Guettler

i augusti 1926, i samråd med tillkallade experter, beräknats till 900,000

kronor.

Om alternativförslaget komme till utförande, skulle enligt av Giiettler den

4 november 1926 framlagd överslagsberäkning en minskning kunna inträda

i fråga om vissa närmare angivna kostnader om tillhopa 28,000 kronor, varigenom

alternativförslaget skulle draga en totalkostnad av 872,000 kronor.

Under hänvisning till här berörda kalkyler framhöll kommittén vidare,

att kostnaderna per vårdplats enligt huvudförslaget skulle komma att belöpa

sig till omkring 3,333 kronor och enligt alternativförslaget till cirka 3,573

kronor. Därvid hade dock icke tagits någon hänsyn till de utlägg, som

kronan tidigare verkställt för ifrågavarande kasernetablissements uppförande.

På närmare anförda skäl — vilka sedermera vunno riksdagens godkännande

— ansågos vid den följande handläggningen av ärendet dessa kostnader ej

böra tagas i betraktande vid kostnadsberäkningen.

De av arkitekten Giiettler utarbetade ritningarna angående omändring av

kasernetablissementet i Härnösand till en vanföreanstalt hade enligt

kasernkommittén — såväl styrelsen för svenska vanföreanstalternas centralkommitté

som representanter för de olika lokalföreningarna blivit satta i

tillfälle att granska, och ritningarna hade därvid icke blivit föremål för

några väsentliga anmärkningar. Med hänsyn till vissa uttalade önskemål

hade emellertid en del mindre jämkningar i ritningarnas plandisposition

vidtagits.

X sin skrivelse anslöt sig kasernkommittén till den av arkitekten Giiettler

utarbetade planen till omändringsarbetena ävensom till de av honom verkställda

kostnadsberäkningarna. I valet mellan huvudförslaget och alternativförslaget

förordade kommittén av närmare angivna skäl det sistnämnda.

Kasernkommittén övergick därefter i sin framställning till att behandla

den andra delen av sitt uppdrag, nämligen träffande av överenskommelse

med Härnösands stad, åsyftande att i anledning av uteblivandet av den för

staden avsedda militära förläggningen bereda viss gottgörelse för stadens

uppoffringar enligt det med kronan år 1917 upprättade avtalet. Med staden

förda underhandlingar i ämnet hade enligt kommittén resulterat i en mellan

Kungl. Maj:t och kronan genom kommittén, under förbehåll av Kungl.

Maj ds och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt Härnösands stad,

å andra sidan, upprättad skriftlig överenskommelse, vilken godkänts den

14 september 1926 av stadsfullmäktige i Härnösand och den 16 i samma

månad av kasernkommittén.

Överenskommelsen — vilken såsom bilaga fogades vid förenämmU proposition

nr 137 och utgjorde föremal för en samtidigt med denna a försvarsdepartementets

föredragning avlåten proposition (nr 138), som utmynnade

i hemställan om godkännande av överenskommelsen — angavs uttryckligen

vara träffad under förutsättning att de i Härnösand för Hemsö

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition ur 2H7. 5

knstartillerikårs räkning uppförda kasernbyggnaderna kunde, ])ä sätt i överenskommelsen

närmare angåves, inredas till en anstalt för vanföra. Enligt

innehållet i överenskommelsen skulle 1917 års avtal hävas från den 1 juli

1927. Staden skulle med äganderätt upplåta till kronan förberörda område

om 40,800 kvadratmeter. A detta område skulle i det därstädes

uppförda kasernetablissementet genom kronans försorg inredas eu vanföreanstalt

med plats för minst 150 patienter och elever. Anstalten skulle enligt

överenskommelsen drivas antingen av kronan eller av eu förening, som hade

till ändamål att med understöd av statsmedel lämna bistånd åt vanföra i

Norrland. Tillika hade införts vissa garantibestämmelser. Sålunda stadgades,

att kronan skulle, för den händelse kasernbyggnaderna icke före den 1

juli 1931 tagits i bruk för det avsedda nya ändamålet, från sistnämnda dag

till dess så skett till staden utgiva ersättning, beräknad efter 10,000 kronor

för helt kalenderår (§ 9).

Därest vanföreanstalten icke kommit till stånd före den 1 juli 1935 eller

densamma bleve, efter att hava varit i verksamhet, helt nedlagd utan att

annan social inrättning av samma omfattning förlädes till etablissementet,

skulle kronan vidare till staden utgiva ersättning för den överlåtna marken

efter det värde, marken då kunde anses betinga, varefter såväl kronan som

staden skulle vara befriade från de i överenskommelsen stadgade förpliktelserna

(§ 10).

Kasernkommitténs nu behandlade skrivelse av den 2 december 192(5 utmynnade

i hemställan om godkännande för statens del av förberörda överenskommelse

samt om beslut att det lediga kustartillerietablissementet i Härnösand

måtte omändras till en vanföreanstalt för Norrland i huvudsaklig överensstämmelse

med de av arkitekten Giiettler för det s. k. alternativförslaget

utarbetade ritningarna.

Infordrade utlåtanden i ärendet avgåvos av byggnadsstyrelsen ävensom

av medicinalstyrelsen, efter det yttrande inhämtats från styrelsen för svenska

vanföreanstalternas centralkommitté. Av dessa yttranden torde endast byggnadsstyrelsens

behöva nu något beröras.

I fråga om kasernetablissementets i Härnösand omändring till vanföreanstalt

tillstyrkte byggnadsstyrelsen alternativförslaget. Vid granskningen av

detta förslag hade byggnadsstyrelsen icke funnit något annat vara att erinra,

än att vid arbetsritningarnas utarbetande vissa jämkningar borde vidtagas, i

syfte att större hänsyn måtte tagas till den befintliga byggnadsstommen.

Detta gällde särskilt i fråga om genombrytningen av murverk för anordnande

av nya dörrar.

Beträffande den av arkitekten Giiettler verkställda, av kasernkommittén

framlagda beräkningen av kostnaderna för Härnösandsanstalten anförde byggnadsstyrelsen

däremot, att styrelsen efter gjord granskning icke kunnat godtaga

densamma, enär åtskilliga arbeten blivit upptagna till alltför låga belopp,

varjämte betydande poster saknades. Enligt en inom styrelsen verkställd

beräkning skulle kostnaderna för alternativförslagets genomförande

uppgå till ett sammanlagt belopp av 1,180,000 kronor mot 872,000 kronor

enligt Giiettlers uppskattning.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört kompletterade

arkitekten Giiettler i en den 20 januari 1927 dagtecknad promemoria, som

av kasernkommittén överlämnades med skrivelse den 22 i samma månad,

sin tidigare beräkning genom att till densamma lägga vissa närmare specificerade

utgiftsposter om tillhopa 51,200 kronor. Samtidigt förklarade Giiettler

Yttranden

in. ni.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 237.

Kasernkommittén

den 7 februari

1927.

i promemorian, att det för att möta eventuella önskemål under byggnadstiden

ävensom möjligen tillkommande, då ej förutsedda utgifter syntes vara

lämpligt att avrunda den för alternativförslaget beräknade totalsumman å

872,000 kronor uppåt med, utöver nyssnämnda 51,200 kronor, ytterligare

76,800 kronor, varigenom totalsumman för alternativförslaget skulle komma

att uppgå till 1,000,000 kronor.

Med anledning av vad Guettler sålunda anfört förklarades från byggnadsstyrelsen

i en den 25 januari 1927 dagtecknad promemoria, att enligt styrelsens

uppfattning det i styrelsens utlåtande beräknade beloppet av 1,180,000

kronor för alternativförslaget fortfarande måste anses erforderligt för förslagets

genomförande enligt föreliggande ritningar.

Med anledning av de olika kalkyler i fråga om kostnaderna för genomförande

av Härnösandsförslaget, som sålunda kommit till synes, anbefalldes

kasernkommittén att ånyo yttra sig över berörda spörsmål.

Sådant yttrande avgav Tcasernkommittén den 7 februari 1927.

I detta yttrande framhöll kommittén till en början, att då kommittén

under våren 1926 anmodat arkitekten Guettler att upprätta förslagsritningar

jämte kostnadsberäkning till kasernens omändring till vanföreanstalt, från

kommitténs sida framhållits nödvändigheten av att hålla beräkningarna inom

rimliga gränser. Arkitekten hade sålunda erhållit anmodan tillse, att alla

murar in. m. i de befintliga byggnadsstommarna såvitt möjligt skulle lämnas

orörda, att alla onödiga ombyggnadsarbeten skulle undvikas samt att all

materiel, som redan funnes på platsen, skulle tagas i anspråk för den nya

anstaltens iordningställande.

Yid den granskning av kommitténs förslag, som anställts inom byggnadsstyrelsen,

syntes styrelsen vid sina kostnadsberäkningar icke hava utgått

från samma förutsättningar, som varit normgivande för arkitekten Guettler.

Såsom ett allmänt omdöme om de beräkningar, byggnadsstyrelsen verkställt,

syntes det kommittén kunna framhållas, att dessa kostnadsberiikningar mer

än väl skulle komma att täcka arbetskostnader och materialanskaffning. I

allmänhet hade dessa beräkningar hållits i överkant, under det att det av

kommittén framlagda förslaget räknat med oundgängligen nödiga utgifter,

därvid dock all hänsyn tagits till gedigenhet och ett gott utförande. Giiettler

hade avlagt besök i Härnösand för besiktning av kasernetablissementet och

därvid i samråd med tillkallad byggnadsingenjör undersökt möjligheterna av

ett utnyttjande för vanföreanstaltens räkning av all förefintlig materiel och

inredning. Då kommittén icke kunnat ingå på en jämförande detaljgranskning

av de kostnadsberäkningar, som verkställts å ena sidan av Guettler

och å andra ■ sidan av byggnadsstyrelsen, vore det förenat med svårigheter

att med exakta siffror visa, att den av Guettler uppgjorda kostnadsberäkningen

i stort sett skulle kunna läggas till grund för byggnadsarbetets utförande.

I vissa hänseenden hade emellertid kommittén, efter samråd med

arkitekten Guettler, ansett sig kunna påvisa, att de av byggnadsstyrelsen

gjorda specificerade kostnadsberäkningarna upptagits till alltför höga belopp.

Erinringarna i förevarande hänseenden hade kommittén i sitt yttrande

sammanfattat under nio punkter, vilka till sin huvudsakliga lydelse återgå vos

i propositionen.

Under hänvisning till vad under dessa punkter anförts framhöll kasernkommittén,

att kostnaderna enligt byggnadsstyrelsens beräkningar för alternativförslagets

genomförande syntes kunna minskas med ett belopp av omkring

140,000 kronor. Då samtliga de av byggnadsstyrelsen i sålunda angivna

hänseenden verkställda beräkningarna vore alltför högt tilltagna, hade

det synts kommittén, att jämväl i övrigt en hel del reduceringar å de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ls proposition nr 2H7. <

av styrelsen angivna beloppen kunde ifrågasättas. Även om dessa besparingar

i fråga om varje särskild post vore av mindre betydelse, belöpte de

sig dock tillhopa till én avsevärd summa. Om det av kommittén förordade

alternativförslaget skulle komma att läggas till grund för byggnadsarbetet,

borde enligt kommitténs förmenande det av Giiettler ursprungligen beräknade

beloppet 872,000 kronor vara tillräckligt med tillägg av det belopp av

51,200 kronor, som upptagits i den av Giiettler den 20 januari 1927 avgivna

promemorian. Som vid närmare undersökning befunnits, att grundförhållandena

vore mindre tillfredsställande på de platser, där nybyggnader skulle

komma till stånd, syntes emellertid försiktigheten bjuda, att till sålunda

angivna belopp eller tillhopa 923,200 kronor lades kostnader för viss grundförstärkning.

Dessa kostnader kunde i runt tal beräknas till 35,000 kronor.

Under framhållande av att vid arbetets utförande största möjliga sparsamhet

givetvis borde iakttagas samt särskild uppmärksamhet fästas vid att

nedbringa administrationskostnaderna, uttalade kommittén — med hänvisning

till vad sålunda anförts —- den uppfattningen, att kasernetablissementets

omändrande till vanföreanstalt enligt alternativförslaget torde kunna

genomföras för en kostnad av omkring (872,000 + 51,200 + 35,000) 958,200

kronor eller i avrundat tal 960,000 kronor.

Uti sitt anförande till statsrådsprotokollet vid propositionens framläggande

framhöll föredragande departementschefen, att han efter gemensam beredning

med chefen för försvarsdepartementet kommit till den uppfattningen, att vid

valet mellan de föreliggande båda förslagen till vanföreanstalt — Sundsvallsförslaget

och Härnösandsförslaget — övervägande skäl talade för ett

biträdande av Härnösandsförslaget och att beträffande detta alternativförslaget

vore att förorda.

Beträffande de skäl, som enligt hans mening talade för en dylik ståndpunkt,

torde jag få hänvisa till förenämnda proposition nr 137.

I fråga om de olika resultat, vartill byggnadsstyrelsen och kasernkommittén

kommit vid beräkningen av kostnaderna för ombyggnaden av kasernetablissementet

i Härnösand, framhöll departementschefen, att de skäl, som

kommittén anfört i sitt yttrande av den 7 februari 1927, enligt departementschefens

mening gåve fullt tillräckligt stöd för att stanna vid den av kommittén

senast angivna kostnadsberäkningen. Det vore, yttrade departementschefen,

uppenbart, att i förevarande fall ändringsarbeten borde företagas

endast där de vore oundgängligen påkallade. Yid behandliilgen av Härnösandsförslaget

borde man alltså enligt hans mening utgå från att anstalten

skulle kunna anordnas inom den av kasernkommittén senast angivna kostnadsramen

av 960,000 kronor. Då Härnösandsanstalten enligt alternativförslaget

beräknades inrymma 244 platser, skulle detta innebära en platskostnad

—- frånsett tidigare utlägg för kasernetablissementets uppförande — av

3,934 kronor. Till jämförelse nämndes, att enligt Sundsvallsförslaget nybyggnad

för eu anstalt om 138 platser skulle draga en kostnad av 1,090,000

kronor.

Under framhållande av att han i likhet med kasernkommittén förutsatte

att —- oberoende av utav vem anstalten skulle drivas — staten i varje fall

skulle bestrida samtliga utgifter för omändringsarbetena, förordade därefter

Departementschefen

den

22 februari

1927.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Riksdagens

skrivelser

nr 205 och 206

av 1927

m. in.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

departementschefen, att Härnösandsanstalten måtte anordnas i huvudsaklig

överensstämmelse med de av arkitekten Giiettler för alternativförslaget uppgjorda

ritningarna och till en beräknad kostnad av 960,000 kronor. Han erinrade

i samband därmed om att enligt alternativförslaget dåvarande landstorms-

och Eöda Korsförråd skulle kvarbliva i de därför då disponerade lokalerna

i etablissementet. Likaledes syntes honom vissa för det dåvarande

för sjöförsvarets ändamål därstädes begagnade lokaler fortfarande under

budgetåret 1927/1928 böra få disponeras för samma ändamål, vilket syntes

låta sig göra utan hinder för ombyggnadsarbetet.

Vid arbetsritningarnas utarbetande borde beaktas de av byggnadsstyrelsen

med hänsyn till den förefintliga byggnadsstommen förordade jämkningarna.

Likaledes borde därvid alla de åtgärder vidtagas, vilka utan åsidosättande

av nödiga krav på byggnadens ändamålsenlighet kunde medföra största möjliga

besparingar.

Beträffande driften av den blivande vanföreanstalten anförde departementschefen,

att densamma lämpligen borde omhänderhavas av en enskild förening,

och förordade i sammanhang därmed vidtagande av kraftiga åtgärder för att

få till stånd en överenskommelse om anstaltens övertagande och drivande

genom en sådan förening. Från statens sida syntes därvid i huvudsak böra

följas vissa riktlinjer i fråga om anstaltens nyttjande, drift, statlig kontroll

över förvaltningen samt föreningens ekonomiska resurser, som i ärendet uppdragits

av kasernkommittén och medicinalstyrelsen. För dessa riktlinjer

redogjorde departementschefen närmare. Beträffande de fordringar, som

borde ställas på vederbörande förening, betonades därvid, att uppenbarligen

endast en förening med tryggad ställning i avseende å de ekonomiska resurserna

kunde godkännas.

Vidkommande behovet av anslag till anordnande av anstalten i fråga framhöll

departementschefen, att enligt vad kasernkommittén efter samråd med

arkitekten Giiettler upplyst byggnadsarbetena syntes kunna bedrivas i sådan

takt, att omändringen av kasernetablissementet till dess nya ändamål skulle

kunna avslutas till den 1 juli 1930. I anslutning därtill hade av kasernkommittén

uttalats den uppfattningen, att av den för vanföreanstaltens anordnande

beräknade kostnadssumman ett belopp av 75,000 kronor borde

anvisas för budgetåret 1927/1928, medan återstoden av nämnda summa

eller sålunda 885,000 kronor borde fördelas på budgetåren 1928/1929 och

1929/1930.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts till förevarande

statsrådsprotokoll beslöt Kungl. Maj:t att till riksdagen avlåta proposition

(nr 137) i ämnet av det innehåll, för vilket jag i början av mitt anförande

här redogjort.

I skrivelse den 20 maj 1927, nr 205, anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit Kungl. Maj:ts omförmälda proposition nr 137. I sammanhang därmed

uttalade riksdagen, att det enligt riksdagens mening vore önskligt att, innan

de i propositionen avsedda ombyggnadsarbetena igångsattes, trygghet vun
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 9

nits för att eu överenskommelse om anstaltsverksamlietens drivande genom

en enskild förening kunde åstadkommas.

I annan skrivelse (nr 206) av samma dag anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit Kung]. Maj:ts förenämnda proposition nr 138 angående godkännande

av den i det föregående omförmälda överenskommelsen mellan kronan och

Härnösands stad.

Genom brev den 0 juni 1927 fattade Kungl. Maj:t beslut bland annat

därom att förenämnda till vanföreanstalt avsedda område om ungefär 40,800

kvadratmeter skulle från och med den 1 juli 1927 överföras från försvarsväsendet

och tills vidare, jämte därå befintliga byggnader, ställas under

byggnadsstyrelsens förvaltning.

I 1928 års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 67) meddelade

föredragande departementschefen i samband med behandling av frågan om

äskande av ytterligare medel till förevarande ändamål, att den 15 november

1927 bildats eu förening, benämnd föreningen för bistånd åt vanföra i Norrland,

med ändamål att efter överenskommelse med vederbörande å statens

vägnar omhändertaga driften av ifrågavarande vanföreanstalt, ävensom att,

efter vissa inom socialdepartementet förda överläggningar, förslag till dylik

överenskommelse förelåge. Detta förslag kunde enligt departementschefens

mening anses innebära trygghet för att överenskommelse rörande anstaltens

omhändertagande av den nybildade föreningen kunde komma till stånd. I

överensstämmelse med vad 1927 års riksdag anfört syntes alltså förberedelserna

till ombyggnadsarbetena kunna påbörjas inom en nära framtid. Följaktligen

borde fortsatt anslag till dessa arbeten beräknas för budgetåret

1928/1929. I sådant hänseende framhöll departementschefen, att de förberedande

åtgärderna beträffande formerna för anstaltens drivande medfört

tidsutdräkt med byggnadsarbetenas igångsättande och att det därför skulle

behövas viss forcering, för att arbetena skulle bliva färdiga till den år 1927

beräknade tidpunkten. Då det vid ärendets behandling icke förutsatts, att

driften vid anstalten skulle behöva vara igångsatt förrän den 1 juli 1931,

syntes det icke vara nödvändigt att på sådant sätt forcera arbetet. Det borde

vara tillräckligt, att ombyggnadsarbetena vore avslutade vid 1930 års utgång.

Vid sådant förhållande skulle det erforderliga kostnadsbeloppet kunna fördelas

på tre budgetår, därvid för budgetåret 1928/1929 icke syntes behöva

beviljas större anslag än 200,000 kronor.

I sin skrivelse den 27 april 1928, nr 5 A, anförde riksdagen — under

punkt 53 bland annat, att riksdagen i likhet med departementschefen

funne föreningens för bistånd åt vanföra i Norrland beslut att förklara sig

villig att övertaga driften av anstalten i fråga tillsammans med det från för

eningsstyrelsen inkomna förslaget till överenskommelse innebära trygghet

för att avtal rörande anstaltens omhänderliavande av den nybildade föreningen

kunde komma till stånd. I överensstämmelse med vad riksdagen i sin

skrivelse den 20 maj 1927, nr 205, anfört syntes alltså förberedelserna till

ombyggnadsarbetena, så snart ske kunde, böra påbörjas.

Brev den

9 juni 1927.

1928 års

statsverksproposition
-

Riksdagens

skrivelse

nr 6 A

år 1928.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

1929 års

statsverks''proposition
m.

m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

I samband med behandling i 1929 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,

punkt 67) av frågan om medel till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1929/1930 erinrade jag, att Kungl. Maj:t genom beslut den 10 februari

1928 för Kungl. Maj:ts och kronans del godkänt ett från styrelsen för föreningen

för bistånd åt vanföra i Norrland med skrivelse den 6 februari 1928

överlämnat förnyat förslag till överenskommelse under visst förbehåll, som

i detta sammanhang icke lärer behöva beröras.

Yidare erinrade jag, att Kungl. Maj:t genom brev den 16 mars 1928 anbefallt

byggnadsstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen och föreningen

för bistånd åt vanföra i Norrland låta i huvudsaklig överensstämmelse

med förut omförmälda, av arkitekten Giiettler i augusti 1926 uppgjorda

ritningar för en kostnad av högst 960,000 kronor utföra erforderliga byggnadsarbeten

för ifrågavarande kasernetablissements omändring till vanföreanstalt,

därvid borde beaktas deh vad byggnadsstyrelsen i utlåtande den 5

januari 1927 anfört därom, att vid arbetsritningarnas utarbetande vissa jämkningar

borde vidtagas med hänsyn till den befintliga byggnadsstommen, dels

och vad 1927 års besparingsnämnd i promemoria av den 7 mars 1928 yttrat

beträffande jämkningar och förenklingar, vilka vore ägnade att nedbringa

byggnadskostnaden; därvid byggnadsstyrelsen skulle äga att efter samråd med

medicinalstyrelsen och nämnda förening företaga de smärre ändringar i ritningarna,

som i angivna eller andra hänseenden kunde visa sig behövliga

eller lämpliga och av medicinalstyrelsen efter föreningens hörande godkändes

samt icke medförde ökning av kostnaden. Jag erinrade därjämte, att Kungl.

Maj:t genom särskilda brev ställt till byggnadsstyrelsens förfogande de anslag

å respektive 75,000 och 200,000 kronor, som riksdagen för budgetåren

1927/1928 och 1928/1929 anvisat till vanföreanstalt i Härnösand.

Därefter lämnade jag en närmare redogörelse för innehållet i en från

byggnadsstyrelsen inkommen skrivelse av den 30 augusti 1928, däruti styrelsen

hemställt om béredande av ytterligare medel till nyssnämnda ändamål

att utgå under budgetåret 1929/1930.

I denna skrivelse hade byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen med

anledning av det erhållna uppdraget anmodat arkitekten Giiettler att upprätta

definitiva ritningar till byggnadsföretaget, samt att förenämnda förening

på byggnadsstyrelsens anmodan utsett professorn Patrik Haglund

att såsom representant för föreningen samarbeta med styrelsens byggnadsbyrå

och arkitekten vid ritningsarbetets utförande. Det sålunda pågående

ritningsarbetet komme enligt byggnadsstyrelsen att färdigställas under loppet

av hösten 1928. Det hade emellertid''redan visat sig, att jämkningar och

förenklingar i ganska stor omfattning syntes bliva nödvändiga för att kostnaderna

skulle kunna hållas inom ramen av det av Kungl. Maj:t föreslagna

och av riksdagen godkända beloppet, 960,000 kronor. Med erinran att byggnadsarbetena

numera icke förutsattes slutförda förrän vid 1930 års utgång

och att dittills anvisats tillhopa 275,000 kronor, hade byggnadsstyrelsen framhållit,

att återstoden eller 685,000 kronor alltså skulle kunna fördelas på

budgetåren 1929/1930 och 1930/1931. Styrelsen beräknade, att för budgetåret

1929/1930 skulle erfordras 450,000 kronor och för budgetåret 1930 1931

återstoden eller 235,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 11

På, grund av det anförda hade, yttrade jag, byggnadsstyrelsen hemställt,

att till vanföreanstalt i Härnösand måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas

ett extra reservationsanslag av 450,000 kronor.

För egen del framhöll jag, att det av byggnadsstyrelsen framlagda byggnadsprogrammet

ävensom det därå grundade medelsäskandet enligt min

mening väl anslöte sig till omförmälda beräkningar angående tiden för omändringsarbetenas

slutförande samt beträffande sättet för dispositionen av

härtill avsedda, ännu ej anvisade medel. Någon erinran syntes därför icke

vara att framställa mot styrelsens förslag.

På grund därav äskades, efter min hemställan, i årets statsverksproposition

ett extra reservationsanslag av 450,000 kronor till vanföreanstalt i Härnösand.

I enlighet med hemställan av statsutskottet — som anslöt sig till

de i statsverkspropositionen gjorda uttalandena — har riksdagen bifallit

detta förslag (skrivelse nr 5 A punkt 63).

Förut denna dag har Kungl. Maj:t beslutat ställa jämväl det sålunda

beviljade anslaget till byggnadsstyrelsens förfogande.

I detta sakernas läge har nu byggnadsstyrelsen inkommit med anmälan,

att sedan ritningsarbetet och erforderliga specialutredningar avslutats samt

infordrade entreprenadanbud avgivits, det blivit klart, att ombyggnadsarbetet

icke skulle kunna utföras för den av riksdagen godkända kostnadssumman,

trots det att avsevärda jämkningar och förenklingar genomförts. Styrelsen

ansåge sig fördenskull förhindrad att igångsätta arbetena utan särskilt bemyndigande

och hade därför velat underställa frågan Kungl. Maj:ts prövning.

Berörda anmälan gjordes i eu den 23 april 1929 inkommen skrivelse, för

vars huvudsakliga innehåll jag nu torde få redogöra.

Inledningsvis meddelade byggnadsstyrelsen, att arbetet med uppgörande

av definitiva ritningar varit anförtrott åt arkitekten Giiettler, vilken numera

avlämnat dylika, den 31 oktober 1928 och den 2 mars 1929 dagtecknade ritningar.

Vidare hade efter verkställda specialutredningar upprättats ritningar

och kostnadsberäkningar m. m. rörande värme- och sanitärtekniska installationer,

maskinell utrustning, elektriska anläggningar och kylanläggning. Det

reviderade förslaget hade i allt väsentligt godkänts av medicinalstyrelsen

och vederbörande föreningsstyrelse. De huvudsakliga förändringar, vilka i

berörda förslag vidtagits i avseende å Jcasernfcomplexet, vore följande.

För att köks- och ekonomiavdelningen skulle erhålla ett mera centralt läge

inom byggnadskomplexet och jämväl med hänsyn därtill, att grundförhållandena

vid skolhemmets — förutvarande matinrättningsbyggnadens — södra

flygel vore mindre tillfredsställande, hade den ursprungligen föreslagna tillbyggnaden

till skolhemmets södra flygel uteslutits och en ny köks- och ekonomiavdelning

förlagts mellan skolhemmet och huvudbyggnaden — nuvarande kasernbyggnaden

— sammanbyggd med den från början planerade förbindelsegången

mellan nämnda två byggnader. Därigenom skulle lämpligare köks- och

ekonomilokaler erhållas, samtidigt som en icke oväsentlig kostnadsminskning

skulle åstadkommas. De i huvudbyggnaden föreslagna sovsalarna för yrkesskolans

män och kvinnor hade omlagts, varigenom ernåtts bättre förbindelser

Byggnadsstyrelsen

den 23 april

1929.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

till respektive arbetssalar. Som en följd därav hade en trerumslägenhet för

överläraren inretts i byggnadens västra flygel, varjämte den i östra flygeln planerade

trerumslägenheten inretts till bostäder för lärarinnor. De till huvudbyggnadens

bottenvåning förlagda samlingsrummen hade uteslutits, och hade

dar i stället inretts fyra lokaler för aftonskola, avsedd för yrkesskolans elever.

Genom de i förslaget sålunda gjorda inskränkningarna beträffande nybyggnadernas

omfattning hade den sammanlagda volymen av byggnaderna

nedpressats från tidigare angivna omkring 45,000 kubikmeter till omkring

43,100 kubikmeter, varjämte genombrytningar i murverk i avsevärd grad undvikits

och i övrigt jämkningar vidtagits, allt i avsikt att nedbringa kostnaderna,

dock utan att det för alternativförslaget angivna antalet av 244 vårdoch

elevplatser minskats.

Yad angår kostnaderna för byggnads- och planeringsarbeten m. m. enligt

det reviderade förslaget vore främst att anmärka, att å byggnads- och planeringsarbetena

in. m. med undantag för målningsarbeten inkommit sju anbud,

Det lägsta av dessa slutade på 525,537 kronor. Under förutsättning att

kontraktsuppgörelse komme till stånd enligt detta anbud, skulle kostnaderna

för samtliga byggnads- och planeringsarbeten m. ni. uppgå till följande belopp:

arbeten, å vilka anbud förelåge ....................................... kronor 525,537: —

målningsarbeten, beräknad kostnad .................................... » 60,000: —

bilning för framdragning av rörledningar, reparation av

plåttak in. m., beräknad kostnad.................................... » 15,000: —

stängsel omkring tomten .................................................... » 6,500: —

oförutsedda utgifter, omkring 10 % ..................... »_59,963: —

Summa kronor 667,000: —

Yad beträffar den verkställda specialutredningen rörande värme- och sanitetstekniska

installationer samt maskinell utrustning för kök och tvätt för den

blivande vanföreanstalten, hade utarbetandet av ritningar och övriga entreprenadhandlingar

för ifrågavarande anläggningar och arbeten anförtrotts åt

ingenjören Ahxner, vilken jämväl biträtt kasernkommittén i dess utredningsarbete.

Sedan detta ritningsarbete m. m. numera i allt väsentligt fullbordats

i samarbete med styrelsens byggnadsbyrå, och efter det på platsen befintliga

ledningar och apparater, pannor och maskiner in. m. närmare besiktigats, hade

Ahxner verkställt en detaljerad kostnadsberäkning rörande dessa arbeten, vilken

slutade å ett belopp av 259,500 kronor. Denna summa understege endast

obetydligt den av byggnadsstyrelsen tidigare beräknade kostnaden för dessa

arbeten, 266,000 kronor. Att denna kostnad icke kunnat nedbringas i vidare

mån än som skett, berodde bland annat därpå, att tvättställ, klosettstolar,

skölj-, blöt- och badkar in. m. måste anskaffas i större omfattning än ursprungligen

avsetts. I kostnadsberäkningen inginge vidare med Ahxner avtalat

arvode för ritningsarbetet m. in. Hänsyn hade jämväl tagits till den

prisökning å radiatorer, kopparmaterial och armatur, som inträtt under

senaste tid.

På initiativ av anstaltsstyrelsen hade utredning verkställts genom byggnadsstyrelsens

försorg rörande lämpligheten av att i första hand använda elek
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunr/l. Maj:ts proposition nr 2H7. 13

trisk säsong kraft för drift av viss del av värmeledning och varmvattenberedning

m. m. Denna ixtredning liacle givit vid handen, att icke oväsentliga besparingar

i driften kunde ernås genom användning av elektrisk kraft. Då

statsverket i sista hand torde komma att ansvara för anstaltens driftkostnader,

syntes vägande skäl tala för att anordningar redan vid anstaltens utbyggande

vidtoges för den elektriska kraftens utnyttjande. Sålunda skulle

anskaffas dels en elektrisk ångpanna för inkoppling i ångsystemet och dels en

varmvattenberedare för kombinerad äng- och elektrisk uppvärmning. Dessa anordningar

skulle betinga eu utgift, inklusive kostnad för till apparaterna erforderliga

elektriska ledningar, av sammanlagt 28,000 kronor.

Det syntes byggnadsstyrelsen jämväl vara välbetänkt, att åtgärder vidtoges

för att värmeledningssystemet i huvudbyggnaden, vilket ursprungligen

avsetts att drivas medels befintliga lågtryckspannor för kokseldning, ombyggda

till varmvattenpannor, även kunde tillföras värme från de stenkolseldade

högtryckspannorna och den elektriska ångpannan, varigenom driftkostnaderna

torde kunna icke oväsentligt nedbringas. De i detta avseende sålunda

önskvärda åtgärderna skulle omfatta insättandet av två motströmsapparater

jämte erforderliga ledningar och beräknades draga en kostnad av

7,000 kronor.

Staden Härnösands vattenledningsverk och brandchef hade framhållit

behovet av att utlägga ytterligare en servisledning för kallvatten, nämligen från

stadens vattenledning norr om huvudbyggnaden, varigenom vatten skulle

tillföras byggnadskomplexet från två håll och risken för avbrott i vattentillförseln,

exempelvis vid eldsvåda, således betydligt reduceras. Denna

servisledning in. m. beräknades kosta 8,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hade icke något att erinra beträffande det av ingenjören

Ahxner sålunda upprättade förslaget och tillstyrkte nyss omförmälda

ytterligare anordningar med avseende på de värme- och sanitetstekniska samt

maskinella anläggningarna. Kostnaderna för samtliga dessa anläggningar

skulle alltså enligt styrelsen uppgå till 302,500 kronor, fördelade på följande

sätt:

anläggningarna enligt ursprunglig plan med komplettering

av visst sanitetsgods ......................................................... kronor 259,500: —

föreslagna tillägg:

elektrisk ångpanna m. m......................... kronor 28,000: —-

motströmsapparater m. m......................... » 7,000: —

ny servisledning för kallvatten.............. » 8,000: — » 43 000-

Summa kronor 302,500: —

Det närmare utarbetandet av i förslaget ingående elektriska anläggningar

och de däri upptagna fyra hissarna, hade varit anförtrott åt ingenjören

K. Solilberg, som tidigare biträtt arkitekten Giiettler vid dennes arbete åt

kasernkommittén. Vid denna specialutredning hade det visat sig, att hithörande

anläggningar komme att draga större kostnader än som tidigare

beräknats.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majits proposition nr 237.

Vid närmare undersökning av det befintliga, för likström byggda ledningsnätet

hade det nämligen framgått, att detta nät endast i ringa mån torde

kunna komma till användning, enär det nya nätet måste utbyggas för växelström,

såsom varande den enda strömart, som numera funnes att tillgå på

platsen. Sålunda kunde det nuvarande huvudledningssystemet icke alls utnyttjas,

vartill komme, att ledningar vore i stor utsträckning utförda av

kristidsmaterial, som måste utbytas mot nytt. En i icke oväsentlig grad

bidragande orsak till kostnadsökningen vore jämväl den på senare tid inträffade

prisstegringen på installationsmateriel för elektriska anläggningar.

Efter noggranna utredningar hade kostnaderna för de elektriska anläggningarna

beräknats till följande belopp:

för den elektriska kraft-, belysnings- och svagströmsanlägg
ningen,

inklusive arvode åt konstruktören....................... kronor 60,000: —

2 stycken elektriska hissar i huvudbyggnaden och 1 i

skolhemmet........................................................................... » 30,000: —

1 elektrisk hiss i ekonomibyggnaden.................................... » 8,000: —

Summa kronor 98,000: —

I byggnadsstyrelsens tidigare beräkningar hade denna kostnad upptagits

till 60,000 kronor.

Från föreningsstyrelsens sida hade tillika gjorts framställning om anordnandet

av ytterligare en hiss i huvudbyggnaden. Kostnaden för en dylik

hiss, som även enligt byggnadsstyrelsens mening borde komma till utförande,

utgjorde 9,000 kronor.

Vad angår de med kylanläggningen förenade kostnaderna, vilka ursprungligen

upptagits till 8,000 kronor, ansåge byggnadsstyrelsen, att desamma, inklusive

arvode till kyltekniker, borde höjas till 8,500 kronor.

Vidkommande arkitektarvode, kostnader för ritning skopior, kontrollantarvode

och administrationskostnad syntes utgifterna icke kunna upptagas till lägre

totalbelopp än det av styrelsen förut beräknade eller 79,000 kronor, vilket

belopp skulle fördela sig på följande sätt:

arkitektarvode ........................................................................... kronor 40,000: —

ritningskopior m. in................................................................... » 3,000: —

kontrollantarvode och expenser för kontrollen..................... > 16,000: —

byggnadsföretagets andel i byggnadsbyråns administrationskostnader

............................................................................ » 20,000: —

I det ursprungliga förslaget hade icke upptagits några kostnader för linoleummattor

å sådana golv inom byggnaden, vilka avsetts att utföras av cement.

Enligt styrelsens åsikt skulle det emellertid vara synnerligen önskvärt, att

även cementgolv belädes med dylika mattor, dock med undantag för golv i

källare och förrådslokaler. En dylik anordning skulle medföra en merkostnad

av 40,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för etablissementets iordningställande för

sitt nya ändamål skulle alltså bliva följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ir>

Kungl. Maj:ts proposition ur 237.

A. Kostnader för ombyggnadsarbetenas genomförande enligt ursprunglig

plan med förutnämnda jämkningar och förenklingar:

byggnadsarbete..................................................................... kronor 667,000:

värme-, sanitetstekniska och maskinella anläggningar...... » 259,500

elektriska anläggningar samt hissar................................... » 98,000

kylanläggning........................................................................ » 8,500:

arkitekt- och kontrollantarvoden samt övriga administrationskostnader.

................................................................ » 79,000: —

Summa kronor 1.112,000: —

B. Kostnader för komplettering av anläggningarna genom förut angivna,

tidigare icke avsedda åtgärder:

elektrisk ångpanna, motströmsapparater och ny servis
-

ledning för kallvatten .......................

...................... kronor

43,000: —

elektrisk hiss i huvudbyggnaden.............

.......................... »

9,000: —

linoleummattor..........................................

.......................... »

40,000: —

Summa kronor

92,000: —

De sammanlagda kostnaderna skulle alltså komma att uppgå till 1,204,000

kronor.

Under hänvisning till berörda kostnadssammanställning har byggnadsstyrelsen

slutligen framhållit, att de av styrelsen tidigare beräknade kostnaderna

för genomförandet av ombyggnadsarbetena enligt den av statsmakterna

godkända planen kunnat genom jämkningar och förenklingar i densamma

nedbringas från 1,180,000 kronor till 1,112,000 kronor, trots att de elektriska

anläggningarna av förut närmare angivna skäl komme att draga ej mindre

än 38,000 kronor högre kostnader, än som tidigare beräknats. Den sålunda

reducerade kostnadssumman överstege emellertid den av riksdagen godkända

med 152,000 kronor. Härtill komme ett belopp av 92,000 kronor för

de tidigare icke avsedda arbeten, vilka vid den nu närmare verkställda utredningen

i frågan visat sig påkallade för vinnande av ett tillfredsställande

resultat.

I sammanhang därmed har styrelsen meddelat, att det lägsta av de inkomna

anbuden å utförandet av byggnads- och planeringsarbetena m. m., vilket

anbud slutade på ett belopp av 525,537 kronor, av styrelsen antagits under

förutsättning att Kungl. Maj:t före utgången av maj månad 1929 fattade beslut

om byggnadsföretagets utförande i enlighet med nu föreliggande plan.

Slutligen har byggnadsstyrelsen anmält, att, även om byggnadsföretaget

komme att igångsättas redan under innevarande vår, ytterligare anslagsmedel

utöver de av Kungl. Maj:t redan äskade icke vore för ändamålet behövliga

under budgetåret 1929/1930.

Till komplettering av framställningen har i en promemoria från byggnadsstyrelsens

byggnadsbyrå lämnats följande kompletterande upplysningar rörande

ett par av de poster, som föreslagits skola tillkomma.

Från Härnösands stads elektricitetsverk föreligger ett erbjudande att

under utnyttjande av kraft från den nybyggda kraftstationen i Hammarfor
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Knngl. Maj:ts proposition nr 237.

Departementsch

efen.

sen leverera dels under hela året tillgänglig prima kraft mot en grundavgift

av kronor 105: — per abonnerad kilowatt samt en förbrukningsavgift av 3 öre

per kilowattimme, och dels i mån av tillgång s. k. säsongkraft mot endast

en förbrukningsavgift av 0.7 5 öre per kilowattimme.

Den prima kraften skulle utnyttjas för belysning, motorer och delvis

kokning, den sekunda kraften i huvudsak för elektrisk ångpanna och varmvattenberedare

men därjämte även för steriliseringsapparater och smärre

torkar jämte uppvärmning av vissa rum å sjukavdelningen under sommaren,

då varmvattenvärmeledningen ej är igång, vilka apparater emellertid, då

säsongkraft ej står till förfogande, skulle kunna överkopplas till ledningssystemet

för prima kraft.

Säsongkraften torde vara tillgänglig under sommarhalvåret, d. v. s. väsentligen

under den tid, då värmeledningen ej behöver hållas i gång, och man

kan därför räkna med, att den elektriska pannan kommer att under sommarmånaderna

helt och hållet ersätta den koleldade panna, som eljest skulle

få hållas i drift för tillgodoseende av ångbehovet i kök, tvätt m. in., samt

under vissa vårmånader i samarbete med den koleldade högtryckspannan

ersätta den med sämre ekonomi arbetande lågtryckspannan. Då den elektriska

pannan kräver ringa tillsyn, torde kunna räknas med inskränkning i

eldarpersonalen, varförutom driften torde kunna ordnas på mera bekvämt

och rationellt sätt och fördelar av hygienisk och estetisk natur ernås. I

övrigt är driftekonomien beroende av så många ej med säkerhet kända faktorer,

att den vinst, som installation av en elektrisk ångpanna väntas medföra,

svårligen kan på förhand beräknas.

Vad angår de inom huvudbyggnaden föreslagna trenne elektriska personhissarna

må nämnas, att det vid en cirka 100 meter lång byggnad för inhysande

av vanföra torde vara nödvändigt att anordna eu hiss i vardera

flygeln samt eu hiss i inittelpartiet. Den nu föreslagna tredje hissen synes

så mycket mer av behovet påkallad, som den väsentligen är avsedd för

transport av sjuka till operationsavdelningen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att det är först under den senaste

tiden som det blivit klarlagt, att den beräknade kostnadssumman för vanföreanstalten

i Härnösand icke är tillräcklig, därest anstalten skall utföras

i den beslutade omfattningen. Ännu vid tiden för avlåtandet av den framställning,

på vilken äskandet i årets statsverksproposition om fortsatt anslag

till ändamålet grundade sig, torde byggnadsstyrelsen hava haft den uppfattningen,

att med hänsyn till de förenklingar och jämkningar, som kunde

komma att vidtagas, den bestämda kostnadssumman sannolikt icke skulle

behöva överskridas. Att det nu emellertid måste förutses, att nämnda belopp

icke kommer att förslå, beror enligt byggnadsstyrelsen — utom på

de anförda betydande kostnadsökningarna beträffande vissa specialarbeten

— även på den omständigheten att de numera definitivt föreslagna modifikationerna

i den ursprungliga planen icke kunnat erhålla den omfattning, som

förut antagits. Det för helt kort tid sedan inkomna entreprenadanbud, på

vilket byggnadsstyrelsen grundat sina senaste beräkningar, ligger avsevärt

under övriga anbud och torde, enligt vad från byggnadsstyrelsen anförts,

kunna anses fullt rimligt med hänsyn till nu rådande priser, varför man nu

torde hava att i likhet med byggnadsstyrelsen utgå från detsamma.

Vid det förnyade övervägande, som i anledning av vad sålunda inträffat

ägnats ifrågavarande angelägenhet, har jag till en början funnit, att det redan

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

med hänsyn till det av riksdagen godkända avtalet med Härnösands stad

samt andra redan träffade, i det föregående omförmälda dispositioner näppeligen

kan ifrågakomma, att statsmakterna skulle på grund av den nu till

synes oundvikliga merkostnaden frångå sitt beslut rörande inrättande av

ifrågavarande anstalt. En sådan omläggning skulle för övrigt enligt nyssnämnda

avtal medföra ekonomiska konsekvenser för statsverket samt j:>å

ett beklagligt sätt försvåra eller i varje fall avsevärt fördröja lösningen av

den trängande frågan om förbättring av vanföreväsendet i Norrland. Å

andra sidan böra tydligen arbetena med kasernetablissementets omändring

icke igångsättas i den omfattning, att det redan från början är klart, att de

avsedda medlen icke komma att förslå.

Med utgångspunkt från den sålunda uttalade uppfattningen, och då det

på grund av det starka behovet av en vanföreanstalt i Norrland samt

med hänsyn till den i avtalet med Härnösands stad bestämda, med viss

skadeståndsplikt förknippade tidsfristen för anstaltens färdigställande skulle

vara synnerligen olägligt, därest med arbetenas påbörjande måste få anstå

under någon längre tid, har jag till eu början undersökt, huruvida det

skulle låta sig göra att nu igångsätta arbetena endast i så begränsad omfattning,

att den anvisade kostnadsramen icke skulle behöva överskridas.

Detta skulle alltså innebära, att viss inskränkning skulle göras i ombyggnadsarbetena;

det skulle sedermera bliva nästa års riksdags sak att på framställning

av Kungl. Maj:t pröva, huruvida en sådan inskränkning borde bliva

definitiv eller om riksdagen-ville anvisa det belopp, som ytterligare erfordrades

för byggnadsarbetets fullföljande i dess ursprungligen avsedda omfattning.

Vid den sålunda avsedda undersökningen har det framgått, att den enda

inskränkning, som kan ifrågakomma, därest icke fullständig omläggning skall

ske av planen för anstalten, skulle bestå i att inrättandet av det för 48

elever avsedda skolhemmet skulle undanskjutas. Detta skolhem skulle, såsom

förut anförts, enligt den ursprungliga planen inredas i matinrättningsbyggnaden,

vars källarvåning emellertid skulle tagas i anspråk för ekonomilokaler

för hela anstaltens räkning. Den kostnadsminskning, som skulle uppkomma,

därest arbetena beträffande nämnda byggnad inskränktes till att avse de

för anstalten i dess helhet erforderliga anordningarna, hava beräknats till

126,000 kronor. Jämväl på en del andra punkter skulle det, enligt vad den

verkställda undersökningen givit vid handen, vara möjligt att genom vissa

inskränkningar åstadkomma kostnadsminskning. Sålunda skulle exempelvis

tills vidare antalet hissar i huvudbyggnaden kunna begränsas till det ursprungligen

avsedda samt anskaffandet av stängsel kring området samt dettas

planering kunna undanskjutas. Med tillägg av på sådant sätt åstadkomna

mindre kostnadsbesparingar skulle det sannolikt vara möjligt att, vid uteslutande

av skolhemmet, genomföra byggnadsarbetena för den anvisade

summan.

Emellertid har jag icke funnit den sålunda antydda utvägen vara att tillråda.

Visserligen skulle, även med uteslutande av skolhemmets elevantal,

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 201 hiift. (Nr 237.) 101129 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

jg Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

anstaltens storlek bliva betydligt större än den, som i avtalet med Härnösands

stad stadgats såsom minimum. Skolhemmet utgör emellertid en så

väsentlig del av en för sitt ändamål väl lämpad vanföreanstalt, att dess

undanskjutande måste vara ägnat att väcka betänkligheter. Vid valet mellan

Sundsvalls- och Härnösandsförslagen ansågs för övrigt vid frågans behandling

år 1927 ett av det senare förslagets mest betydande företräden vara, att

därmed skulle vinnas ett dylikt hem. Hettas betydelse är också särskilt

stor i Norrland, där de stora avstånden göra det ännu svårare än eljest för

vanföra barn att kunna följa den allmänna undervisningen.

Av dessa skäl har jag alltså icke ansett mig kunna tillstyrka sådana inskränkningar

i byggnadsarbetena, att den beviljade kostnadssumman skulle

bliva tillräcklig. Enligt vad förut anförts, har jag icke heller ansett det böra

ifrågakomma att uppskjuta arbetenas igångsättande över huvud i avvaktan

på beslut i ämnet vid nästa riksdag. Vid sådant förhållande har jag funnit

mig nödsakad att tillstyrka, att oaktat den sena tidpunkten frågan måtte få

hänskjutas till den nu samlade riksdagen. Redan i detta sammanhang vill

jag emellertid därvid understryka, att, såsom byggnadsstyrelsen framhållit,

det icke är behövligt att för nästa budgetår bevilja medel utöver det i

statsverkspropositionen föreslagna och av riksdagen redan anvisade beloppet.

Frågan har således icke någon betydelse för riksstaten för nästa budgetår

utan avser endast ett principbeslut rörande de sammanlagda kostnaderna

för ombyggnadsföretaget.

Den ifrågasatta kostnadsökningen hänför sig, såsom av det föregående

framgår, till två särskilda omständigheter, å ena sidan okade kostnader för

de i den redan godkända planen ingående arbetena och å andra sidan behovet

av vissa i denna plan icke ingående kompletteringsarbeten eller särskilda

anordningar. Vad angår kostnadsökningen av förstnämnda anledning

har vid den granskning, som ägnats de till grund för byggnadsstyrelsens

sista skrivelse liggande, i stor utsträckning på specialutredningar giundade

beräkningarna, någon anledning till erinran icke förekommit i vidare man

än att det synes kunna ifrågasättas, huruvida icke — i anslutning till den uppfattning

som kom till synes i 1927 års proposition — det till administrationskostnader

samt arkitekt- och kontrollantarvoden beräknade beloppet skulle

kunna något sänkas. Emellertid synes det mig därjämte böra övervägas,

huruvida icke vid ett ombyggnadsarbete av förevarande art kostnaderna for

själva byggnadsarbetenas utförande skulle kunna i någon mån nedbringas,

därest de arbeten, som nu äro avsedda att utlämnas till entreprenad, åtminstone

i viss utsträckning utfördes under byggnadsstyrelsens egen regi.

Såväl härutinnan som i andra hänseenden komma givetvis vid ärendets

vidare behandling alla möjliga åtgärder att vidtagas för kostnadernas begränsande.

,

Vad angår de föreslagna s. k. kompletteringsarbetena, ma betraiiande

posten å 40,000 kronor till linoleummattor anmärkas, att denna post avser

samtliga dylika mattor inom anstalten. Då på sätt byggnadsstyrelsen anfört

det synes lämpligt att jämväl cementgolv i viss utsträckning förses med

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr X37.

dylik golvbetäckning, synes anledning till erinran icke finnas mot ifrågavarande

post. Vad härefter beträffar förslaget om insättande av en elektrisk

ångpanna, avsedd att i viss utsträckning användas för uppvärmningsändamål

och varmvattenberedning jämsides med de förut planerade, koleldade pannorna,

har jag funnit de från byggnadsstyrelsen inhämtade kompletterande upplysningarna

giva vid handen, att genom den elektriska ångpannans utnyttjande

framför allt vid tillfällen, då billig kraft erhålles samt ångvärme till

rumsuppvärmning ej erfordras, en minskning i driftkostnaderna skulle komma

att ske. Ehuru några närmare upplysningar icke ännu kunnat lämnas om

storleken av den vinst, som härigenom skulle kunna ernås, har jag ansett,

att möjlighet borde beredas till genomförande av ifrågavarande förslag. Vad

slutligen angår den ytterligare ifrågasatta hissen i huvudbyggnaden framgår

av den lämnade redogörelsen, att densamma huvudsakligen är avsedd för

underlättande av transporten av sjuka till operationsavdelningen. Med hänsyn

härtill synes erinran icke vara att göra mot planens kompletterande med

sagda hiss.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle kostnaderna för utförande

av anstalten i enlighet med den senast upprättade planen komma att uppgå

till högst 1,204,000 kronor, vilket belopp emellertid, med hänsyn bland annat

till vad jag anfört rörande posten till administrationskostnader m. in., synes

kunna avrundas till 1,200,000 kronor. Detta belopp — som enligt det föregående

är att anse som ett maximum — motsvarar en kostnad per plats av

4,918 kronor. Till jämförelse vill jag erinra, att platskostnaden för Sundsvallsförslaget,

vilket — utan inrättande av skolhem — avsåg fullständig nybyggnad,

år 1926 beräknades uppgå till 7,898 kronor. Om man inräknar de

på kasernetablissementets uppförande förut nedlagda kostnaderna 1,100,000

kronor, blir kostnaden för plats 9,426 kronor, vilket vid jämförelse med kostnaderna

för den ifrågasatta anstalten i Sundsvall utvisar, att även med den

nu ifrågasatta kostnadsökningen Härnösandsanstaltens anordnande innebär

ett ekonomiskt sett ganska fördelaktigt utnyttjande av de redan befintliga

kasernbyggnaderna. Ytterligare må för övrigt i detta sammanhang erinras,

att enligt vad 1927 års proposition utvisar någon annan ändamålsenlig användning

av kasernerna för civilt ändamål icke ifrågakommit.

På grund av vad jag sålunda anfört och under framhållande att ärendet

synes jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna, utan hinder av att den för

propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade tiden gått till

ända, föreläggas årets riksdag, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att — med ändring av vad 1927 års riksdag härutinnan bestämt

— medgiva, att omändringen till vanföreanstalt av det för

Hemsö kustartillerikår ursprungligen avsedda kasernetablissementet

i Härnösand må ske i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten K. Giiettler upprättade, den 31 oktober 1928

och den 2 mars 1929 dagtecknade ritningar och för en beräknad

kostnad av högst 1,200,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ake Karlholm.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beräknade kostnader för vanföreanstalt i Härnösand. a1 i texten
  2. SU 1929:146 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående beräknade kostnader för vanjÖreanstalt i Härnösand. a1 i texten