Sök i Ratio Lex

Angående utförande av en andra tillopp stunnel vid Porjus kraftstation

1929-01-25 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:32, Angående utförande av en andra tillopp stunnel vid Porjus kraftstation

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

]

Nr 32.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utförande

av en andra tillopp stunnel vid Porjus kraftstation;

given Stockholms slott den 25 januari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernadigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 25 januari 1929.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

Till kraftstationen i Porjus har riksdagen anvisat för första utbyggnaden

tillhopa 12,893,000 kronor och för andra utbyggnaden tillhopa 4,850,000

kronor eller sålunda sammanlagt 17,743,000 kronor.

I skrivelse den 10 oktober 1928 gjorde vattenfallsstyrelsen framställning

om anvisande av medel för vissa utvidgningsarbeten vid Porjus kraftstation.

Vid anmälan av detta ärende i innevarande års statsverksproposition anförde

jag, att enär utredningen i ärendet icke slutförts, proposition i ämnet torde

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 25 häft. (Nr 32.)

175 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ta proposition nr 32.

få avlåtas senare under denna riksdag. Då de av ifrågavarande arbeten, som

vore avsedda att i första hand komma till utförande, jämväl skulle tjäna till

att motverka arbetslösheten i Porjus, syntes för ändamålet under budgetåret

1929/1930 erforderligt belopp, 250,000 kronor, kunna utgå av befintliga reservationer

å de av riksdagen å riksstaten för år 1921 och å tilläggsstat för år

1920 anvisade reservationsanslagen om tillhopa 17,500,000 kronor till uppförande

av bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens

järnvägar och vattenfallsverk, vilka anslag jämlikt medgivande av 1922

års riksdag finge användas för nödhjälpsarbeten vid nämnda verk. Särskilda

medel för berörda arbeten behövde alltså icke beräknas i budgetförslaget.

I enlighet härmed har Kungl. Maj:t i berörda proposition icke äskat något

anslag för ändamålet.

Sedan utredningen i ärendet numera slutförts, torde jag ånyo få upptaga

frågan till behandling.

I skrivelse den 31 december 1928 har vattenfallsstyrelsen framlagt utredning

och förslag rörande utförande av ifrågavarande arbeten vid Porjus kraftstation.

Styrelsen anför därvid till en början följande:

Porjus kraftstation vore numera utbyggd för en total effekt av cirka

58.000 kW. Härav utgjorde enfaseffekten för drift av riksgränsbanan cirka

28.000 och trefaseffekten omkring 30,000 kW. Den sålunda tillgängliga effekten

fördelade sig på följande maskiner:

I första utbyggnaden:

enfasaggregaten nr 2—4 .................................. 28,000 kW

trefasaggregatet nr 5 .................................... 10,000 »

I andra utbyggnaden:

trefasaggregaten nr 6—7 .................................. 20,000 »

Summa 58,000 kW

Av dessa maskiner bleve den sista, nr 7, driftfärdig först i januari månad

1929. Därtill komme i första utbyggnaden reservaggregatet nr 1, till vilket

vore kopplat dels en enfas-, dels en trefasgenerator och vilket aggregat användes

vid driftavbrott å någon av de övriga maskinerna. Denna maskin kunde

leverera ett effektbelopp av antingen cirka 9,000 kW från enfasgeneratorn eller

cirka 10,000 kW från trefasgeneratorn.

Maskinerna nr 6 och 7 tillhörde kraftstationens andra utbyggnad. Driftvatten

till dem framfördes emellertid tillsvidare genom en särskild rörledning

från första utbyggnadens fördelningsbassäng och återfördes efter passage av

turbinerna till avloppstunneln för första utbyggnaden genom en särskild, liten

förbindelsetunnel.

På grund av denna anordning uppstode en relativt stor fallförlust i kraftstationens

vattenvägar, dels genom att den nuvarande maskininstallationen förbrukade

större vattenmängd än den, för vilken första utbyggnadens vattenvägar

vore avsedda, och dels emedan den provisoriska anordningen med hopkoppling

av maskinerna nr 6 och 7 med till- och avloppet för första byggnaden

åstadkomme en ytterligare fallförlust för dessa båda maskiner. För att tillgodose

den successivt växande avsättningen av kraft från Porjus hade vattenfallsstyrelsen

för avsikt att framdeles föreslå en fortsatt utbyggnad av kraftstationen

med ytterligare maskineri utöver de redan nu befintliga 7 aggregaten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majsts proposition nr 32. 3

Detta läte .sig emellertid icke göra utan att nya vattenvägar utsprängdes,

d. v. s. att parallellt med de förutvarande anordnades en andra tilloppstunnel

av cirka 700 meters längd och en andra avloppstunnel av cirka 1,200 meters

längd. Båda dessa tunnlar vore avsedda att utföras med ungefärligen samma

tvärssektionsarea som de nu befintliga eller cirka 50 kvadratmeter.

För att emellertid icke behöva på eu gång genomföra dessa relativt stora

arbeten, vilket skulle medföra en avsevärd ökning av den i Porjus tillgängliga

arbetsstyrkan, hade vattenfallsstyrelsen tänkt sig att fördela arbetet med

dubbleringen av tillopps- och avloppstunnlarna på en relativt lång period.

Arbetet kunde på detta sätt bliva utfört för lägre kostnad än om del skulle

behöva genomföras under relativt kort tid. Med forcerat arbete skulle nämligen

ett avsevärt antal arbetare behöva sammandragas på platsen med därav

följande stegring i levnadskostnaderna, vilket givetvis skulle draga med sig

högre anläggningskostnader. Etter avslutandet av en dylik forcerad arbetsperiod

skulle vidare komma att följa år med otillräcklig arbetstillgång, vilket

givetvis skulle bliva till olägenhet såväl för arbetarna som för det allmänna.

Om arbetet i stället fördelades på ett flertal år. behövde ingen sådan prisstegring

uppstå, och det kunde dessutom bedrivas huvudsakligen under sådana

årstider, då brist på arbete förefunnes. Därigenom kunde man i väsentlig grad

motverka arbetslösheten i Porjus och trakten däromkring. Att denna fråga

vore av betydelse hade tydligt framgått av de svårigheter, som under de

gångna åren uppstått i denna del av landet av den ojämna arbetstillgangen.

För att minska följderna av den tidvis mycket svåra arbetslösheten på platsen

hade sålunda stat och kommun fått vidkännas avsevärda kostnader för nödhjälpsarbeten

och understödsverksamhet av olika slag.

Den invändningen kunde visserligen göras, att det på detta sätt i långsam

takt bedrivna arbetet komme att åsamka vattenfallsstyrelsen större ränteförluster

under byggnadstiden än om arbetet utfördes på kort tid och att därför

besparingen i anläggningskostnad skulle motvägas av ökade ränteförluster. A u

förhölle det sig emellertid i detta fall så, att man genom utförande av eu del

av ifrågavarande arbeten hade möjlighet att uttaga ett ökat kraftbelopp ur Porjus

kraftstation och därigenom få denna del av arbetet räntabelt, innan de övriga

delarna kommit till utförande. Genom utsprängning av en andra tilloppstunnel

minskade man nämligen fallförlusten för de nu installerade maskinerna så

mycket, att en ganska avsevärd ökning av kraftleveransen från Porjus därigenom

kunde äga rum. När därefter den på detta sätt vunna ökningen icke

vore tillräcklig, kunde i enlighet med den angivna planen jämväl avloppstunneln

dubbleras, varigenom man, fortfarande med oförändrad maskininstallation,

ernådde minskad fallförlust på avloppssidan och eu däremot svarande

ökning i effekten. Dubbleringen av tunnlarna kunde genomföras utan att några

ytterligare regleringsåtgärder behövde vidtagas.

Slutligen kunde man, när denna diibblering av såväl tillopps- som avloppstunnelu

vore fullbordad, insätta ytterligare maskiner för att tillgodose då föreliggande

ökade kraftbehov. Därvid kunde det möjligen ifrågakomma. att utföra

installation av ytterligare eu maskin, nr 8. utan någon ny reglering, men för

att tillgodose vattentillgången för ännu flera maskiner måste regleringen av

älvens vattenföring kompletteras genom nya arbeten vid Suorva, vilka vore

förberedda, vid de redan utförda anläggningarna därstädes. Vid fullständig

reglering kunde älvens vattenmängd vintertid höjas till cirka 160 kbm/s och

kraftstationen vid Porjus utbyggas för cirka 230 kbm/s. motsvarande cirka

95.000 kW. Det vore för framförandet av sistnämnda totala vattenmängd i

do båda tunnelsystemen, söm även de nya tunnlarna borde utföras med cirka

50 kvadratmeters genomskärningsarea.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

Parjus kraftstation plaiilades från början enligt vad ovan anförts för tunnlar

F1™.. , kvadratmeters area, avsedda för en vattenframsläppning vid normal

allt orms t av omkring 100 kbm/s. Den då tillgängliga vattenmängden i älvens

naturliga, oreglerade skick var mycket variabel och kunde nedgå till 24 kbm.

men genom hittills vidtagna regleringsåtgärder kunde den nu tillgängliga

vattenmängden under normala år beräknas till kontinuerligt 100 kbm/s

Under torrar beräknades driftvattenmängden kunna nedgå till 90 kbm/s. På

grund av att järnvägsbelastningen vore mycket ojämn och kraftförbrukningen

tor industriella och borgerliga behov vore något mindre på nätterna men fram1

or allt avsevart förminskad under sömlagsdygnet kunde det anses ekonomiskt

riktigt att med nu kontinuerligt tillgänglig vattenmängd i Porjus verkställa

en maskimnstallation, avsedd att konsumera omkring 145 kbm/s, d. v. s. så

stor, att maskininstallationen skulle komma att motsvara en förbrukning under

vorkdagarna.s dagtid, som skulle bliva cirka 45 % större än den kontinuerligt

tillgängliga vattenmängden.

Den maskimnstallation, som enligt vad ovan anförts nu funnes i Porjus

kunde med bortseende från reservaggregatet vid praktisk drift konsumera omkring

145 kbm/s. Vid insättandet framdeles av maskinen nr 8 skulle sålunda

omkring hälften av dess effekt utgöras av primakraft, men återstoden vara

sekundakratt, intill dess att ytterligare reglering kommit till utförande.

Beträffande kraftavsättningen från Porjus kraftstation anför styrelsen:

„ De hittillsvarande kraftleveranserna från Porjusstationen hade under de

gangna aren successivt ökats.. Sålunda hade leveranser av enfaskraft för malmbanans

behov under de fem sista åren ägt rum med följande energimängder:

Är JJJ*........ 54,8 milj. kWh. År 1927 ........ 82,9 milj. kWh

* 1*^5........ » » 1928 omkring 76,o » »

» 1926 ........ 75,9 » »

Nedgången under år 1928 vore beroende på den minskade malmtransporten

genom gruvkonllikten.

Kraftleveranserna för järnvägsdriften beräknades vid full belastning och

ooa^,?0^ raV ,1111 beslutad malmexport komma att motsvara maximalt cirka

28,000 kW och en energimängd av cirka 100 milj. kWh.

JYe/asbelastningen för malmfälten och i kustlandet hade under samma tidsperiod

konsumerat följande energimängder:

År 1924 ........ 57,8 milj. kWh.

» 1925 84,9 » »

» 1926 96,5 » »

År 1927 ........ 94,5 milj kWh.

» 1928 omkring 86,o » >

De båda sista årens energiförbrukning av trefaskraft hade blivit något lägre

än under år 1926 beroende huvudsakligen på arbetskonflikten år 1927 vid

Porjus smältverk och år 1928 vid gruvorna.

I ör att tillgodose det alltjämt ökade kraftbehovet i kustlandet påginge byggandet

av en särskild kraftledning från Porjus till Luleå. Såsom framginge

bland annat av vattenfallsstyrelsens skrivelse den 12 december 1927, hade det

nämligen visat sig, att den hittillsvarande distributionen i kustlandet, vilken

skedde från en omformare uppställd i Notviken, som tillfördes kraft från järnvägens

enfasledning Porjus—Gällivare—Luleå, successivt konsumerade stegrade

kraftbelopp. Medan den nuvarande kraftöverföringen till kustlandet vore

inskränkt till omformarens effekt, eller endast cirka 2,500 kW, hade man nämligen

vid planläggningen av överföringsledningen beräknat att omedelbart efter

dess färdigställande behöva överföra cirka 4,000 kW, men linjen byggdes så,

att man med oförändrad driftspänning kunde överföra ett större effektbelopp

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

5

eller intill 7..r>()() kW, varvid doek överföringsförlusterna bleve väl höga. 1 den

imin kraftbehovet i kustlandet ökades, kunde linjespänningen successivt höjas

i från till en början avsedda 40,000 volt till en blivande högsta överföringsspänning

av 132,000 volt. Vid denna överlöringsspänning kunde kraftöverföringen

iikas 1 i 11 cirka 2a.000 kW.

Genom eu sålunda skeende ökad kraftöverföring kunde Porjuskraften bliva

till avsevärd nytta för produktionen inom Norrbottens kustland. För att emellertid

vid inträffande behov kunna överföra en ökad kraftmängd och därigenom

ernå bättre räntabilitet såväl för kraftstationen som för överföringsledningen

vore det av vikt, att krafttillgången i Porjus kunde ökas. till en början genom

minskade fallförluster i tunnlarna och senare i män av behov genom ökning av

antalet maskinaggregat utöver de nuvarande sju maskinerna.

Slutligen anför styrelsen i fråga om de ifrågasatta nya tunnlarna och den

ekonomiska innebörden av deras ut förande följande:

Genom dubblering av tilloppstunneln minskades fallförlusten på tilloppssidan

så mycket, att man utan ny maskininstallation kunde erhålla en ökad

primakrafteffekt av cirka 2,400 kW. Då kostnaden för en dylik tilloppstunnel

beräknades till 1 miljon kronor, motsvarande en årskostnad av cirka 75,000

kronor, skulle ökningen i effekten kunna erhållas för en självkostnad av cirka

32 kronor per kW/år i Porjus.

Enligt planen utginge den nya tunneln från den i samband med första utbyggnaden

delvis färdigställda intagsanordningen invid det uppdämda Porjusselet,

passerade under Inlandsbanan och vidare parallellt, med den förutvarande

tunneln ned till den blivande fördelningsbassängen för andra utbyggnaden.

Tunneln fortsattes med en plåttub, avsedd att framföra driftvatten dels till de

nu redan installerade turbinerna nr 6 och 7, dels ock till en blivande turbin

nr 8. Därjämte gjordes en hopkoppling med den till första utbyggnaden hörande

fördelningsbassängen, varigenom på tilloppssidan en fördelaktig utjämning

av den totala fallförlusten erhölles för samtliga turbiner. På grund av

erfarenheterna från den först utbyggda tunneln och verkställda terrängundersökningar

kunde man förutse, att den nya tunneln komme att på en sträcka av

omkring 100 meter passera genom mindre gott berg, där inklädnad med betongmurverk

bleve nödvändig. Kostnaden härför vore inberäknad i anläggningskostnaden.

Arbetena med utsprängning av ny tilloppstunnel vore av så pass

måttlig omfattning, att de i stort sett kunde ledas av den personal, som i alla

fall erfordrades för Porjus kraftverks drift, varför någon särskild kostnad för

administration icke behövde ifrågakomma, och någon sådan vore därför icke

heller medräknad.

Enligt vad ovan anförts krävde den vidare utvecklingen framdeles eu

dubblering av avloppstunueln, genom vilken fallförlusterna kunde ytterligare

minskas, så att den maximieffekt. som därefter skulle kunna uttagas ur nuvarande

maskininstallationen, kunde ökas med ytterligare omkring 4,000 k AV.

Årskostnaden för den därvid utvunna effekten bleve av ungefärligen samma

storhetsordning som den för tilloppstunnelns dubblering nyss angivna.

Enligt styrelsens mening kunde man i kustlandet påräkna ett kraftpris, som

med avdrag av överföringskostnaden komme att avsevärt överstiga nämnda

självkostnad för utvidgningarna, varför full förräntning kunde beräknas å

kostnaden för dubblering av tunnlarna i Porjus.

Eu förutsättning härför vore dock, såsom inledningsvis anförts, att utvidgningsarbetena

för tunnelsystemen kunde ske till de ovan angivna, relativt låga

kostnaderna. Detta läte sig göra, om man till sitt förfogande hade lång arbetstid,

så att arbetet huvudsakligen kunde begränsas till de delar av året, då

arbetstillgången vore knapp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

Till slut kunde påpekas, att styrelsen under de sista åren för installation

av maskinen nr 7 och för vissa i samband därmed stående kompletteringsarbeten

samt för revision av dammbyggnad m. m. sysselsatt ett femtiotal man, vilka,

därest icke något nytt byggnadsarbete vid Porjus komme till stånd, torde stå

inför utsikten att bliva arbetslösa, då dessa arbeten i början av år 1929 bleve

färdiga. Beslut om fortsättande i långsam takt av tunnelutsprängningen skulle

sålunda i avsevärd grad bidraga till att minska annars uppkommande svårigheter

ur arbetslöshetssynpunkt. För styrelsen skulle för övrigt en ökning av

arbetslösheten och därmed följande extrakostnader för kommunen medföra, en

direkt ökad ekonomisk belastning genom höjda kommunalskatter, till vilka

vattenfallsstyrelsen för sina fastigheter bidroge med en avsevärd del.

Då den nya tilloppstunneln respektive avloppstunneln representerade två av

varandra oberoende avsnitt i den utbyggnadsplan, som vattenfallsstyrelsen

tänkt sig att successivt genomföra, kunde ett beslut om planens påbörjande för

närvarande inskränkas att avse endast tilloppstunneln.

På grund av det ovan anförda syntes det vattenfallsstyrelsen ur alla synpunkter

vara lämpligt att nu påbörja utsprängning av en ny tilloppstunnel fölen

beräknad totalkostnad av 1 miljon kronor, varigenom man utan nya maskininstallationer

eller regleringsåtgärder skulle vinna en ökad kraftproduktion av

omkring 2,400 kW. Under budgetåret 1929/1930 beräknades arbetena komma

att draga en kostnad av 250,000 kronor, vilket belopp därför torde böra uppföras

såsom anslag för kapitalökning för nämnda budgetår.

På grund av det anförda hemställer vattenfallsstyrelsen, att för påbörjande

av ifrågavarande nya tilloppstunnel måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas

250,000 kronor.

Statens arbetslöshetskommission bär i yttrande den 23 november 1928 över

vattenfallsstyrelsens förstnämnda framställning med hänvisning till arbetslöshetens

omfattning i Norrbottens län tillstyrkt arbetets utförande.

Av utredningen framgår, att efter kristiden kraftavsättningen från Porjus

kraftstation — bortsett från en nästlidet år av särskilt den långvariga arbetskonflikten

vid de lappländska malmfälten föranledd tillfällig nedgång — företett

en fortgående ökning. Man torde även för framtiden kunna räkna med

en ytterligare stegring av energiförbrukningen inom denna kraftstations försäljningsområde.

Dels torde nämligen den på grund av 1927 års malmavtal

ökade malmbrytningen kunna medföra ökat behov av kraft såväl för själva

malmfälten som ock för statens järnvägar för fullgörande av de successivt

ökade malmtransporterna och dels torde den utvidgade elektrifiering av Norrbottens

kustland, vilken möjliggöres genom den jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 30 december 1927 påbörjade kraftledningen från Porjus till Boden, komma

att ställa allt större anspråk på leveransförmågan hos Porjus kraftstation.

Åtgärder synas därför böra vidtagas för att sätta denna kraftstation i stånd

att tillgodose det ökade behov av kraft, som sålunda efter hand kommer att

yppa sig. Av vattenfallsstyrelsens utredning framgår, att genom utförande endast

av nya tillopps- och avloppstunnlar de med nuvarande anordningar för

vattenvägarna inom kraftstationen förbundna fallförlusterna skulle kunna

minskas och att sålunda med redan befintlig maskininstallation skulle kunna

utvinnas eu ökad effekt av omkring 2,400 kilowatt med den nya tilloppstunneln

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majtts proposition nr 32.

och ytterligare omkring 4,000 kilowatt, därest en ny avloppstunnel utföres. Om

dessa arbeten bedrivas i långsam takt och huvudsakligen på de tider, då arbetstillgången

i Porjus är ringa, skulle någon särskild byggnadsorganisation knappast

erfordras och följaktligen byggnadskostnadcrna kunna hallas nere sa mycket

som möjligt. Härigenom skulle med påräkneliga kraftpris en nöjaktig löiräntning

av kostnaderna för dessa arbeten kunna erhållas. Genom att arbetena

utsträckas över en jämförelsevis lång tidrymd motverkas därjämte arbetslösheten

i dessa trakter och undvikas de olägenheter, som skulle följa därav, att

vid arbetenas utförande under en kort tid den stora arbetsstyrka, som då för

ändamålet måste sammandragas till Porjus, efter arbetets färdigställande till

allra största delen bleve utan arbete.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter och då efter färdigställande

under år 1929 av vissa hittills pågående smärre arbeten vid Porjus kraftstation

ett ej ringa antal arbetare skulle sta utan arbete, synes förtänksamheten bjuda

att nu igångsätta och på sätt vattenfallsstyrelsen avsett i långsam takt bedriva

sådana arbeten vid kraftstationen, som i och för sig medföra höjning av leveransförmågan

och i varje fall maste utföras vid en framtida utökning av maskininstallationen.

Jag anser mig därför böra förorda, att arbetena med den nya tillloppstunneln,

vilka, bedrivna på ovan angivet sätt, icke skulle komma att draga

högre kostnad än omkring en miljon kronor, komma till utförande. Då de av

dessa arbeten, som vore avsedda att i första hand utföras, salunda jämväl skulle

tjäna till att motverka arbetslösheten i Porjus, torde, såsom jag i statsverkspropositionen

redan antytt, det av vattenfallsstyrelsen för budgetaret 1929/1930

äskade beloppet, 250,000 kronor, icke behöva anvisas såsom anslag å riksstaten

utan kunna utgå av vid utgången av innevarande budgetar befintliga reservationer

till samma belopp å bostadsanslagen. Ehuru dessa anslag jämlikt medgivande

av riksdagen få enligt Kungl. Maj:ts bestämmande användas till nödhjälpsarbeten

vid kommunikationsverken, torde, då för fortsättande av ifrågavarande

arbeten komma att erfordras anslag å riksstaten, frågan om företagets

utförande redan nu böra underställas riksdagen.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att för påbörjande av arbetena med en andra tilloppstunnel

vid Porjus kraftstation må användas ett belopp av högst 250,000

kronor av reservationer å de av riksdagen å riksstaten för år 1921

och å tilläggsstat för år 1920 anvisade reservationsanslagen om

tillhopa 17,500,000 kronor till uppförande av bostadshus för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar

och vattenfallsverk.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1929:9 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och statens v s. 33 i texten