Angående utförande av en andra tillopp stunnel vid Porjus kraftstation
1929-01-25 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1929:32, Angående utförande av en andra tillopp stunnel vid Porjus kraftstation
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
]
Nr 32.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utförande
av en andra tillopp stunnel vid Porjus kraftstation;
given Stockholms slott den 25 januari 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernadigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Th. Borell.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 25 januari 1929.
N ärvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson.
Departementschefen, statsrådet Borell anför:
Till kraftstationen i Porjus har riksdagen anvisat för första utbyggnaden
tillhopa 12,893,000 kronor och för andra utbyggnaden tillhopa 4,850,000
kronor eller sålunda sammanlagt 17,743,000 kronor.
I skrivelse den 10 oktober 1928 gjorde vattenfallsstyrelsen framställning
om anvisande av medel för vissa utvidgningsarbeten vid Porjus kraftstation.
Vid anmälan av detta ärende i innevarande års statsverksproposition anförde
jag, att enär utredningen i ärendet icke slutförts, proposition i ämnet torde
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 25 häft. (Nr 32.)
175 29
2
Kungl. Maj:ta proposition nr 32.
få avlåtas senare under denna riksdag. Då de av ifrågavarande arbeten, som
vore avsedda att i första hand komma till utförande, jämväl skulle tjäna till
att motverka arbetslösheten i Porjus, syntes för ändamålet under budgetåret
1929/1930 erforderligt belopp, 250,000 kronor, kunna utgå av befintliga reservationer
å de av riksdagen å riksstaten för år 1921 och å tilläggsstat för år
1920 anvisade reservationsanslagen om tillhopa 17,500,000 kronor till uppförande
av bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens
järnvägar och vattenfallsverk, vilka anslag jämlikt medgivande av 1922
års riksdag finge användas för nödhjälpsarbeten vid nämnda verk. Särskilda
medel för berörda arbeten behövde alltså icke beräknas i budgetförslaget.
I enlighet härmed har Kungl. Maj:t i berörda proposition icke äskat något
anslag för ändamålet.
Sedan utredningen i ärendet numera slutförts, torde jag ånyo få upptaga
frågan till behandling.
I skrivelse den 31 december 1928 har vattenfallsstyrelsen framlagt utredning
och förslag rörande utförande av ifrågavarande arbeten vid Porjus kraftstation.
Styrelsen anför därvid till en början följande:
Porjus kraftstation vore numera utbyggd för en total effekt av cirka
58.000 kW. Härav utgjorde enfaseffekten för drift av riksgränsbanan cirka
28.000 och trefaseffekten omkring 30,000 kW. Den sålunda tillgängliga effekten
fördelade sig på följande maskiner:
I första utbyggnaden:
enfasaggregaten nr 2—4 .................................. 28,000 kW
trefasaggregatet nr 5 .................................... 10,000 »
I andra utbyggnaden:
trefasaggregaten nr 6—7 .................................. 20,000 »
Summa 58,000 kW
Av dessa maskiner bleve den sista, nr 7, driftfärdig först i januari månad
1929. Därtill komme i första utbyggnaden reservaggregatet nr 1, till vilket
vore kopplat dels en enfas-, dels en trefasgenerator och vilket aggregat användes
vid driftavbrott å någon av de övriga maskinerna. Denna maskin kunde
leverera ett effektbelopp av antingen cirka 9,000 kW från enfasgeneratorn eller
cirka 10,000 kW från trefasgeneratorn.
Maskinerna nr 6 och 7 tillhörde kraftstationens andra utbyggnad. Driftvatten
till dem framfördes emellertid tillsvidare genom en särskild rörledning
från första utbyggnadens fördelningsbassäng och återfördes efter passage av
turbinerna till avloppstunneln för första utbyggnaden genom en särskild, liten
förbindelsetunnel.
På grund av denna anordning uppstode en relativt stor fallförlust i kraftstationens
vattenvägar, dels genom att den nuvarande maskininstallationen förbrukade
större vattenmängd än den, för vilken första utbyggnadens vattenvägar
vore avsedda, och dels emedan den provisoriska anordningen med hopkoppling
av maskinerna nr 6 och 7 med till- och avloppet för första byggnaden
åstadkomme en ytterligare fallförlust för dessa båda maskiner. För att tillgodose
den successivt växande avsättningen av kraft från Porjus hade vattenfallsstyrelsen
för avsikt att framdeles föreslå en fortsatt utbyggnad av kraftstationen
med ytterligare maskineri utöver de redan nu befintliga 7 aggregaten.
Kungl. Majsts proposition nr 32. 3
Detta läte .sig emellertid icke göra utan att nya vattenvägar utsprängdes,
d. v. s. att parallellt med de förutvarande anordnades en andra tilloppstunnel
av cirka 700 meters längd och en andra avloppstunnel av cirka 1,200 meters
längd. Båda dessa tunnlar vore avsedda att utföras med ungefärligen samma
tvärssektionsarea som de nu befintliga eller cirka 50 kvadratmeter.
För att emellertid icke behöva på eu gång genomföra dessa relativt stora
arbeten, vilket skulle medföra en avsevärd ökning av den i Porjus tillgängliga
arbetsstyrkan, hade vattenfallsstyrelsen tänkt sig att fördela arbetet med
dubbleringen av tillopps- och avloppstunnlarna på en relativt lång period.
Arbetet kunde på detta sätt bliva utfört för lägre kostnad än om del skulle
behöva genomföras under relativt kort tid. Med forcerat arbete skulle nämligen
ett avsevärt antal arbetare behöva sammandragas på platsen med därav
följande stegring i levnadskostnaderna, vilket givetvis skulle draga med sig
högre anläggningskostnader. Etter avslutandet av en dylik forcerad arbetsperiod
skulle vidare komma att följa år med otillräcklig arbetstillgång, vilket
givetvis skulle bliva till olägenhet såväl för arbetarna som för det allmänna.
Om arbetet i stället fördelades på ett flertal år. behövde ingen sådan prisstegring
uppstå, och det kunde dessutom bedrivas huvudsakligen under sådana
årstider, då brist på arbete förefunnes. Därigenom kunde man i väsentlig grad
motverka arbetslösheten i Porjus och trakten däromkring. Att denna fråga
vore av betydelse hade tydligt framgått av de svårigheter, som under de
gångna åren uppstått i denna del av landet av den ojämna arbetstillgangen.
För att minska följderna av den tidvis mycket svåra arbetslösheten på platsen
hade sålunda stat och kommun fått vidkännas avsevärda kostnader för nödhjälpsarbeten
och understödsverksamhet av olika slag.
Den invändningen kunde visserligen göras, att det på detta sätt i långsam
takt bedrivna arbetet komme att åsamka vattenfallsstyrelsen större ränteförluster
under byggnadstiden än om arbetet utfördes på kort tid och att därför
besparingen i anläggningskostnad skulle motvägas av ökade ränteförluster. A u
förhölle det sig emellertid i detta fall så, att man genom utförande av eu del
av ifrågavarande arbeten hade möjlighet att uttaga ett ökat kraftbelopp ur Porjus
kraftstation och därigenom få denna del av arbetet räntabelt, innan de övriga
delarna kommit till utförande. Genom utsprängning av en andra tilloppstunnel
minskade man nämligen fallförlusten för de nu installerade maskinerna så
mycket, att en ganska avsevärd ökning av kraftleveransen från Porjus därigenom
kunde äga rum. När därefter den på detta sätt vunna ökningen icke
vore tillräcklig, kunde i enlighet med den angivna planen jämväl avloppstunneln
dubbleras, varigenom man, fortfarande med oförändrad maskininstallation,
ernådde minskad fallförlust på avloppssidan och eu däremot svarande
ökning i effekten. Dubbleringen av tunnlarna kunde genomföras utan att några
ytterligare regleringsåtgärder behövde vidtagas.
Slutligen kunde man, när denna diibblering av såväl tillopps- som avloppstunnelu
vore fullbordad, insätta ytterligare maskiner för att tillgodose då föreliggande
ökade kraftbehov. Därvid kunde det möjligen ifrågakomma. att utföra
installation av ytterligare eu maskin, nr 8. utan någon ny reglering, men för
att tillgodose vattentillgången för ännu flera maskiner måste regleringen av
älvens vattenföring kompletteras genom nya arbeten vid Suorva, vilka vore
förberedda, vid de redan utförda anläggningarna därstädes. Vid fullständig
reglering kunde älvens vattenmängd vintertid höjas till cirka 160 kbm/s och
kraftstationen vid Porjus utbyggas för cirka 230 kbm/s. motsvarande cirka
95.000 kW. Det vore för framförandet av sistnämnda totala vattenmängd i
do båda tunnelsystemen, söm även de nya tunnlarna borde utföras med cirka
50 kvadratmeters genomskärningsarea.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
Parjus kraftstation plaiilades från början enligt vad ovan anförts för tunnlar
F1™.. , kvadratmeters area, avsedda för en vattenframsläppning vid normal
allt orms t av omkring 100 kbm/s. Den då tillgängliga vattenmängden i älvens
naturliga, oreglerade skick var mycket variabel och kunde nedgå till 24 kbm.
men genom hittills vidtagna regleringsåtgärder kunde den nu tillgängliga
vattenmängden under normala år beräknas till kontinuerligt 100 kbm/s
Under torrar beräknades driftvattenmängden kunna nedgå till 90 kbm/s. På
grund av att järnvägsbelastningen vore mycket ojämn och kraftförbrukningen
tor industriella och borgerliga behov vore något mindre på nätterna men fram1
or allt avsevart förminskad under sömlagsdygnet kunde det anses ekonomiskt
riktigt att med nu kontinuerligt tillgänglig vattenmängd i Porjus verkställa
en maskimnstallation, avsedd att konsumera omkring 145 kbm/s, d. v. s. så
stor, att maskininstallationen skulle komma att motsvara en förbrukning under
vorkdagarna.s dagtid, som skulle bliva cirka 45 % större än den kontinuerligt
tillgängliga vattenmängden.
Den maskimnstallation, som enligt vad ovan anförts nu funnes i Porjus
kunde med bortseende från reservaggregatet vid praktisk drift konsumera omkring
145 kbm/s. Vid insättandet framdeles av maskinen nr 8 skulle sålunda
omkring hälften av dess effekt utgöras av primakraft, men återstoden vara
sekundakratt, intill dess att ytterligare reglering kommit till utförande.
Beträffande kraftavsättningen från Porjus kraftstation anför styrelsen:
„ De hittillsvarande kraftleveranserna från Porjusstationen hade under de
gangna aren successivt ökats.. Sålunda hade leveranser av enfaskraft för malmbanans
behov under de fem sista åren ägt rum med följande energimängder:
Är JJJ*........ 54,8 milj. kWh. År 1927 ........ 82,9 milj. kWh
* 1*^5........ » » 1928 omkring 76,o » »
» 1926 ........ 75,9 » »
Nedgången under år 1928 vore beroende på den minskade malmtransporten
genom gruvkonllikten.
Kraftleveranserna för järnvägsdriften beräknades vid full belastning och
ooa^,?0^ raV ,1111 beslutad malmexport komma att motsvara maximalt cirka
28,000 kW och en energimängd av cirka 100 milj. kWh.
JYe/asbelastningen för malmfälten och i kustlandet hade under samma tidsperiod
konsumerat följande energimängder:
År 1924 ........ 57,8 milj. kWh.
» 1925 84,9 » »
» 1926 96,5 » »
År 1927 ........ 94,5 milj kWh.
» 1928 omkring 86,o » >
De båda sista årens energiförbrukning av trefaskraft hade blivit något lägre
än under år 1926 beroende huvudsakligen på arbetskonflikten år 1927 vid
Porjus smältverk och år 1928 vid gruvorna.
I ör att tillgodose det alltjämt ökade kraftbehovet i kustlandet påginge byggandet
av en särskild kraftledning från Porjus till Luleå. Såsom framginge
bland annat av vattenfallsstyrelsens skrivelse den 12 december 1927, hade det
nämligen visat sig, att den hittillsvarande distributionen i kustlandet, vilken
skedde från en omformare uppställd i Notviken, som tillfördes kraft från järnvägens
enfasledning Porjus—Gällivare—Luleå, successivt konsumerade stegrade
kraftbelopp. Medan den nuvarande kraftöverföringen till kustlandet vore
inskränkt till omformarens effekt, eller endast cirka 2,500 kW, hade man nämligen
vid planläggningen av överföringsledningen beräknat att omedelbart efter
dess färdigställande behöva överföra cirka 4,000 kW, men linjen byggdes så,
att man med oförändrad driftspänning kunde överföra ett större effektbelopp
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
5
eller intill 7..r>()() kW, varvid doek överföringsförlusterna bleve väl höga. 1 den
imin kraftbehovet i kustlandet ökades, kunde linjespänningen successivt höjas
i från till en början avsedda 40,000 volt till en blivande högsta överföringsspänning
av 132,000 volt. Vid denna överlöringsspänning kunde kraftöverföringen
iikas 1 i 11 cirka 2a.000 kW.
Genom eu sålunda skeende ökad kraftöverföring kunde Porjuskraften bliva
till avsevärd nytta för produktionen inom Norrbottens kustland. För att emellertid
vid inträffande behov kunna överföra en ökad kraftmängd och därigenom
ernå bättre räntabilitet såväl för kraftstationen som för överföringsledningen
vore det av vikt, att krafttillgången i Porjus kunde ökas. till en början genom
minskade fallförluster i tunnlarna och senare i män av behov genom ökning av
antalet maskinaggregat utöver de nuvarande sju maskinerna.
Slutligen anför styrelsen i fråga om de ifrågasatta nya tunnlarna och den
ekonomiska innebörden av deras ut förande följande:
Genom dubblering av tilloppstunneln minskades fallförlusten på tilloppssidan
så mycket, att man utan ny maskininstallation kunde erhålla en ökad
primakrafteffekt av cirka 2,400 kW. Då kostnaden för en dylik tilloppstunnel
beräknades till 1 miljon kronor, motsvarande en årskostnad av cirka 75,000
kronor, skulle ökningen i effekten kunna erhållas för en självkostnad av cirka
32 kronor per kW/år i Porjus.
Enligt planen utginge den nya tunneln från den i samband med första utbyggnaden
delvis färdigställda intagsanordningen invid det uppdämda Porjusselet,
passerade under Inlandsbanan och vidare parallellt, med den förutvarande
tunneln ned till den blivande fördelningsbassängen för andra utbyggnaden.
Tunneln fortsattes med en plåttub, avsedd att framföra driftvatten dels till de
nu redan installerade turbinerna nr 6 och 7, dels ock till en blivande turbin
nr 8. Därjämte gjordes en hopkoppling med den till första utbyggnaden hörande
fördelningsbassängen, varigenom på tilloppssidan en fördelaktig utjämning
av den totala fallförlusten erhölles för samtliga turbiner. På grund av
erfarenheterna från den först utbyggda tunneln och verkställda terrängundersökningar
kunde man förutse, att den nya tunneln komme att på en sträcka av
omkring 100 meter passera genom mindre gott berg, där inklädnad med betongmurverk
bleve nödvändig. Kostnaden härför vore inberäknad i anläggningskostnaden.
Arbetena med utsprängning av ny tilloppstunnel vore av så pass
måttlig omfattning, att de i stort sett kunde ledas av den personal, som i alla
fall erfordrades för Porjus kraftverks drift, varför någon särskild kostnad för
administration icke behövde ifrågakomma, och någon sådan vore därför icke
heller medräknad.
Enligt vad ovan anförts krävde den vidare utvecklingen framdeles eu
dubblering av avloppstunueln, genom vilken fallförlusterna kunde ytterligare
minskas, så att den maximieffekt. som därefter skulle kunna uttagas ur nuvarande
maskininstallationen, kunde ökas med ytterligare omkring 4,000 k AV.
Årskostnaden för den därvid utvunna effekten bleve av ungefärligen samma
storhetsordning som den för tilloppstunnelns dubblering nyss angivna.
Enligt styrelsens mening kunde man i kustlandet påräkna ett kraftpris, som
med avdrag av överföringskostnaden komme att avsevärt överstiga nämnda
självkostnad för utvidgningarna, varför full förräntning kunde beräknas å
kostnaden för dubblering av tunnlarna i Porjus.
Eu förutsättning härför vore dock, såsom inledningsvis anförts, att utvidgningsarbetena
för tunnelsystemen kunde ske till de ovan angivna, relativt låga
kostnaderna. Detta läte sig göra, om man till sitt förfogande hade lång arbetstid,
så att arbetet huvudsakligen kunde begränsas till de delar av året, då
arbetstillgången vore knapp.
6
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
Till slut kunde påpekas, att styrelsen under de sista åren för installation
av maskinen nr 7 och för vissa i samband därmed stående kompletteringsarbeten
samt för revision av dammbyggnad m. m. sysselsatt ett femtiotal man, vilka,
därest icke något nytt byggnadsarbete vid Porjus komme till stånd, torde stå
inför utsikten att bliva arbetslösa, då dessa arbeten i början av år 1929 bleve
färdiga. Beslut om fortsättande i långsam takt av tunnelutsprängningen skulle
sålunda i avsevärd grad bidraga till att minska annars uppkommande svårigheter
ur arbetslöshetssynpunkt. För styrelsen skulle för övrigt en ökning av
arbetslösheten och därmed följande extrakostnader för kommunen medföra, en
direkt ökad ekonomisk belastning genom höjda kommunalskatter, till vilka
vattenfallsstyrelsen för sina fastigheter bidroge med en avsevärd del.
Då den nya tilloppstunneln respektive avloppstunneln representerade två av
varandra oberoende avsnitt i den utbyggnadsplan, som vattenfallsstyrelsen
tänkt sig att successivt genomföra, kunde ett beslut om planens påbörjande för
närvarande inskränkas att avse endast tilloppstunneln.
På grund av det ovan anförda syntes det vattenfallsstyrelsen ur alla synpunkter
vara lämpligt att nu påbörja utsprängning av en ny tilloppstunnel fölen
beräknad totalkostnad av 1 miljon kronor, varigenom man utan nya maskininstallationer
eller regleringsåtgärder skulle vinna en ökad kraftproduktion av
omkring 2,400 kW. Under budgetåret 1929/1930 beräknades arbetena komma
att draga en kostnad av 250,000 kronor, vilket belopp därför torde böra uppföras
såsom anslag för kapitalökning för nämnda budgetår.
På grund av det anförda hemställer vattenfallsstyrelsen, att för påbörjande
av ifrågavarande nya tilloppstunnel måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas
250,000 kronor.
Statens arbetslöshetskommission bär i yttrande den 23 november 1928 över
vattenfallsstyrelsens förstnämnda framställning med hänvisning till arbetslöshetens
omfattning i Norrbottens län tillstyrkt arbetets utförande.
Av utredningen framgår, att efter kristiden kraftavsättningen från Porjus
kraftstation — bortsett från en nästlidet år av särskilt den långvariga arbetskonflikten
vid de lappländska malmfälten föranledd tillfällig nedgång — företett
en fortgående ökning. Man torde även för framtiden kunna räkna med
en ytterligare stegring av energiförbrukningen inom denna kraftstations försäljningsområde.
Dels torde nämligen den på grund av 1927 års malmavtal
ökade malmbrytningen kunna medföra ökat behov av kraft såväl för själva
malmfälten som ock för statens järnvägar för fullgörande av de successivt
ökade malmtransporterna och dels torde den utvidgade elektrifiering av Norrbottens
kustland, vilken möjliggöres genom den jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 30 december 1927 påbörjade kraftledningen från Porjus till Boden, komma
att ställa allt större anspråk på leveransförmågan hos Porjus kraftstation.
Åtgärder synas därför böra vidtagas för att sätta denna kraftstation i stånd
att tillgodose det ökade behov av kraft, som sålunda efter hand kommer att
yppa sig. Av vattenfallsstyrelsens utredning framgår, att genom utförande endast
av nya tillopps- och avloppstunnlar de med nuvarande anordningar för
vattenvägarna inom kraftstationen förbundna fallförlusterna skulle kunna
minskas och att sålunda med redan befintlig maskininstallation skulle kunna
utvinnas eu ökad effekt av omkring 2,400 kilowatt med den nya tilloppstunneln
7
Kungl. Majtts proposition nr 32.
och ytterligare omkring 4,000 kilowatt, därest en ny avloppstunnel utföres. Om
dessa arbeten bedrivas i långsam takt och huvudsakligen på de tider, då arbetstillgången
i Porjus är ringa, skulle någon särskild byggnadsorganisation knappast
erfordras och följaktligen byggnadskostnadcrna kunna hallas nere sa mycket
som möjligt. Härigenom skulle med påräkneliga kraftpris en nöjaktig löiräntning
av kostnaderna för dessa arbeten kunna erhållas. Genom att arbetena
utsträckas över en jämförelsevis lång tidrymd motverkas därjämte arbetslösheten
i dessa trakter och undvikas de olägenheter, som skulle följa därav, att
vid arbetenas utförande under en kort tid den stora arbetsstyrka, som då för
ändamålet måste sammandragas till Porjus, efter arbetets färdigställande till
allra största delen bleve utan arbete.
Med hänsyn till nu angivna omständigheter och då efter färdigställande
under år 1929 av vissa hittills pågående smärre arbeten vid Porjus kraftstation
ett ej ringa antal arbetare skulle sta utan arbete, synes förtänksamheten bjuda
att nu igångsätta och på sätt vattenfallsstyrelsen avsett i långsam takt bedriva
sådana arbeten vid kraftstationen, som i och för sig medföra höjning av leveransförmågan
och i varje fall maste utföras vid en framtida utökning av maskininstallationen.
Jag anser mig därför böra förorda, att arbetena med den nya tillloppstunneln,
vilka, bedrivna på ovan angivet sätt, icke skulle komma att draga
högre kostnad än omkring en miljon kronor, komma till utförande. Då de av
dessa arbeten, som vore avsedda att i första hand utföras, salunda jämväl skulle
tjäna till att motverka arbetslösheten i Porjus, torde, såsom jag i statsverkspropositionen
redan antytt, det av vattenfallsstyrelsen för budgetaret 1929/1930
äskade beloppet, 250,000 kronor, icke behöva anvisas såsom anslag å riksstaten
utan kunna utgå av vid utgången av innevarande budgetar befintliga reservationer
till samma belopp å bostadsanslagen. Ehuru dessa anslag jämlikt medgivande
av riksdagen få enligt Kungl. Maj:ts bestämmande användas till nödhjälpsarbeten
vid kommunikationsverken, torde, då för fortsättande av ifrågavarande
arbeten komma att erfordras anslag å riksstaten, frågan om företagets
utförande redan nu böra underställas riksdagen.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att för påbörjande av arbetena med en andra tilloppstunnel
vid Porjus kraftstation må användas ett belopp av högst 250,000
kronor av reservationer å de av riksdagen å riksstaten för år 1921
och å tilläggsstat för år 1920 anvisade reservationsanslagen om
tillhopa 17,500,000 kronor till uppförande av bostadshus för
tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar
och vattenfallsverk.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Waldemar Wiens.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1929:9 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och statens v s. 33 i texten