Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) omfördelning av automobilskattemcdel

1929-02-01 · 9 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:34, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) omfördelning av automobilskattemcdel

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tf proposition nr 34.

Nr 34.

Kungl. Majits proposition till riksdagen med förslag till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen

den 28 maj 1926 (nr 161) omfördelning

av automobilskattemcdel; given Stockholms slott den

1 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse

av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om fördelning

av automobilskattemedel.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Bor eib

Bihdng till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 27 liäft. (Nr 34.)

192 89 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Rungl. MajUs proposition nr 34.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161)

om fördelning av automobilskattemedel»

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926

om fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del hava följande

ändrade lydelse:

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med trettio procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och

skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund---förklaras förverkad.

b) Yad av — — — särskilda län.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under

budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ta proposition nr 34.

Utdrag av protokollet över kornmunikationsärenden, hållet

infor Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den l februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Irygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern,

Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Borell, fråga om viss

ändring i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel

samt anför:

Till det vid innevarande års statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, fogade

statsrådsprotokollet över kornmunikationsärenden har jag under punkt 16

anfört, att med hänsyn till den kraftiga stegringen av automobilskattemedlen

samt angelägenheten av att bringa de väghållningsskyldiga skälig lättnad det

syntes befogat och möjligt att höja det enligt förordningen om fördelning

av automobilskattemedel utgående bidraget till vägunderhåll och vinterväghållning

från vid sistlidna riksdag beslutade 25 procent till 30 procent avverkliga

kostnaden.

Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga denna fråga.

Inledningsvis torde få erinras, att av de medel, som inflyta genom automobilskatten,

gummiringsskatten och bensinskatten, tillfalla — sedan därmed

bestritts hälften av de enligt gällande lag angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning

— 20 procent rikets städer för att användas för deras gatu- och

väghållning samt 80 procent landsbygden för att användas företrädesvis till

förbättring och underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla

vägar och broar. Inom vardera av dessa grupper avsättes viss andel,

att i utjämningssyfte fördelas mellan städerna och länen på sätt Konungen

förordnar. Landsbygdens utjämningsandel utgör 15 procent av dess andel

i automobilskattemedlen. Nu ifrågavarande väghållningsbidrag utgår från

återstående 85 procent av landsbygdens andel, vilka, sedan nämnda bidrag

frånräknats, uppdelas på de särskilda länen i förhållande till de belopp, som

influtit i automobilskatt från respektive läns landsbygd (Kalmar läns landstingsområden

betraktas såsom särskilda län),

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:Is proposition nr 34.

A id 1925 års riksdag väcktes i båda kamrarna lika lydande motioner

(I: 34 och II: 43) i syfte att av den andel av automobilskattemedlen, som

tillkomme landsbygden, erforderligt belopp skulle ställas till förfogande för

att beträffande de väghållningsdistrikt inom landet, där samtliga vägar övertagits

till underhåll medelst vägkassan, användas för tilldelning av ett ytterligare

väghållningsbidrag å 15 procent utöver det ordinarie bidrag av 30

procent, som utginge enligt gällande väglag. Härtill skulle komma ett ytterligare

tilläggsbidrag att utgå efter vissa angivna grunder till sådana särskilt

betungade väghållningsdistrikt, vilkas samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan.

I skrivelse nr 6 A, punkt 12, förklarade riksdagen efter en ingående motivering

av sin ståndpunkt i frågan, att riksdagen funne vissa billighetsskäl

tala för ifrågavarande motionsvis framförda förslag och jämväl hyste deu

uppfattningen, att detsamma med vissa — på grundval av verkställda nödiga

utredningar — vidtagna modifikationer skulle kunna innebära en godtagbar

grund för åstadkommande av eu bättre fördelning och utjämning av automobilskattemedlen.

Med hänsyn till vissa anförda omständigheter ansåg

dock riksdagen motionerna icke då böra påkalla någon särskild åtgärd från

riksdagens sida, men förklarade sig riksdagen vilja framhålla angelägenheten

av att vid skeende fördelningar av automobilskattemedel tillbörligen beaktades

de väghållningsskyldigas krav att erhålla en rättvis lättnad i eu genom

automobiltrafikens tillväxt betydligt ökad väghållningsbörda.

Efter det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av Kungl. Maj:t anbefallts att

verkställa utredning i frågan samt styrelsen och särskilt tillkallade sakkunniga

den 14 november 1925 därutinnan avgivit betänkande med förslag, avlät

Kungl. Maj:t till 1926 års riksdag på grundval härav proposition i ämnet

(nr 170). Härvid föreslogs, att till väghållningsdistrikt, som medelst vägkassan

övertagit underhållet, skulle utan föregående ansökan utgå av automobilskattemedel

ett bidrag motsvarande 10 procent av distriktets verkliga

kostnader för vägunderhåll, vinterväghållning och förvaltning, som ej avsåge

byggande av väg, att bidraget skulle utgå av den efter utjämningsandelens

avsättande förefintliga återstoden av landsbygdens andel i automobilskattemedlen,

innan sagda återstod fördelades på länsfonder, samt att storleken

av utjämningsandelen skulle nedsättas från 20 till 15 procent av landsbygdens

andel av skattemedlen. Propositionen vann riksdagens bifall och ny förordning

om fördelning av automobilskattemedel utfärdades den 28 maj 1926.

Stadgande om det direkta väghållningsbidraget till vägdistrikten intogs under

3 § 1 mom. a) av förordningen.

I en till 1927 års riksdag avläten proposition (nr 175) föreslog Kungl.

Maj:t bland annat att, för tillmötesgående av de gång efter annan framförda

kraven på ytterligare lindring i underhållstungan och med hänsyn till ökningen

av automobilskattemedlen, det direkta från nämnda medel utgående

väghållningsbidraget skulle höjas från av 1926 års riksdag beslutade 10 procent

till lo procent av kostnaden. I skrivelse nr 311 förklarade riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. AlajUs proposition nr .''it. o

— under erinran om de förslag, som motionsvis framkommit rörande ytterligare

höjning av bidraget utöver av Kungl. Maj:t föreslagna 15 procent —

att med hänsyn till den stora börda, som vägunderhållet för närvarande utgjorde

för de väghållningsskyldiga, enligt riksdagens mening goda skäl förelåge

för eu dylik ytterligare höjning. För att emellertid icke i alltför hög

grad inkräkta på de övriga ändamål — vägförbättringar in. m. — som automobilskattemedlen

avsåge att tillgodose, hade riksdagen ansett sig böra

stanna vid eu höjning till 20 procent.

Vid 1928 års riksdag väcktes i båda kamrarna likalydande motioner

(1:147 och II: 221) samt därjämte i andra kammaren eu motion (II: 58), däri

hemställdes, att förevarande väghållningsbidrag skulle bestämmas till trettiofem

procent av den verkliga kostnaden. Riksdagen anmälde i skrivelse nr

110, att riksdagen beslutat sådan ändring av förordningen om fördelning av

automobilskattemedel, att det direkta från nämnda medel utgående bidraget

skulle höjas till tjugufem procent av väghållningsdistriktets verkliga kostnad,

samt att denna ändrade bestämmelse skulle träda i tillämpning vid fördelning

av de under budgetåret 1928/1929 influtna automobilskattemedel.

Dessa ändrade bestämmelser återfinnas i förordningen den 27 april 1928

(nr 141) om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förenämnda förordning den 28

maj 1926.

Fördelningen av de under budgetåret 1927/1928 influtna autoinobil skattemedlen

åskådliggöres av följande sammanställning:

1027—1928 års automobilsJcaltemedel.

33,104,081.97 kr.

Till Yägunderhåll m. m. Till lantbruksstyrclsen Återstod att fördelas mellan

enligt 60 § väglagen (restitution av bensinskatt) städer och landsbygd

4,623,875.52 kr. '' 48,393.49 kr. 28,431,812.96 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)

5,686,362.00 kr. '' 22,745,450.36 kr.

Utjämningsandelcn (15 %) Återstående andel (85 %)

3,411,817.55 kr. 19,333,632.81 kr.

Vägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar

väghållningsbidrag (20% 14,228,499.77 kr.

å verklig kostnad)

5,105,133.0 4 kr.

Huru det för väghållningsdistriktens bidrag till vägunderhåll och vinterväghållning

avsatta beloppet, 5,105,133.04 kronor, fördela sig å de särskilda

länen framgår av följande tabell, därvid till jämförelse meddelas länens ordinarie

andelar i skattemedlen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

KurujL Maj:ts proposition nr 34.

Län

Vägdistrikts

direkta

väghfillnings
bidrag
kr.

Länets

ordinarie

andel

kr.

L ii n

Yägdistrikts

direkta

väghållnings-

bidrag

Länets

ordinarie

andel

kr.

kr.

168,721

42

357,695

17

255,026

17

701,906

63

1 101,264

89

642,515

03

381,600

95

847,764

87

163,959

14

717,698

79

58,345

96

486,273

23

335,205

71

976,556

89

292,529

95

820,227

03

348,356

28

656,581

67

235,439

79

379,320

30

325,353

04

376,548

88

285,158

74

338,116(53

5,105,133 04 14,228,499 77

län

Stockholms

i Uppsala »

! Södermanlands »

| Östergötlands »

I Jönköpings »

I Kronobergs »

| Kalmar (norra) »

Kalmar (södra) »

Gotlands »

Blekinge »

Kristianstads »

Malmöhus »

Hallands »>

240,50o|lO;

154,761109

214,79581

177,555

63,951

159,665 25

46,003 46

78,725

39,752

72,566

405,222 99

439,216:26

61,454(67

959,182

423,426

581,099

732,614

477,434

402,831

265,937

297,292

150,290

200,366

887,141

1,226,526

323,151

Älvsborgs

Skaraborgs

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västernorrlands »

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

Summa kronor1

Av landsbygdens utjämningsandel må jämlikt förut nämnda förordning

den 28 maj 1926 om fördelning av automobilskattemedel enligt dess nuvarande

lydelse ett belopp, motsvarande högst en halv procent av landsbygdens

totala andel av skattemedlen — för budgetåret 1927/1928 utgörande

omkring 114,000 kronor — enligt Konungens förordnande användas till

understödjande av sådana forsknings- och undersökningsarbeten, som anses i

synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt användande av ifrågavarande skattemedel,

och återstoden fördelas, såsom tidigare nämnts, mellan länen på sätt

Kungl. Maj:t förordnar. Av landsbygdens totala andel i ovannämnda under

budgetåret 1927/1928 influtna skattemedel komma sålunda i avrundat tal

17,6 miljoner kronor att i form av ordinarie andelar och utjämningsandelar

tillföras länsfonderna. Jämlikt § 4 i kungörelsen den 22 oktober 1927

med närmare bestämmelser angående fördelningen av automobilskattemedel

utgår härav, förutom ersättning till vägsakkunniga hos länsstyrelserna,

bidrag dels till förbättring av för automobiltrafiken särskilt viktiga

vägar och broar, dels ock till underhåll av sådana av vederbörande vägkassa

underhållna vägar och broar, vilkas underhåll på grund av automobiltrafik i

synnerlig grad försvåras — däri inbegripes även bidrag till arbetsmaskiner

för vägunderhållet in. in. — ävensom till sådan vinterväghållning, som är

till särskilt gagn för automobiltrafiken. Till vilket belopp sistnämnda särskilda

bidrag till vägunderhåll, arbetsmaskiner och vinterväghållning komma

att uppgå, är ej känt, enär länsfondernas medel ännu så länge i stor omfattning

stå ofördelade, men torde bidraget förslagsvis kunna uppskattas till högst

2 miljoner kronor. Till rena vägförbättringsarbeten skulle därför av de under

budgetåret 1927/1928 influtna automobilskattemedlen återstå omkring 15,5

miljoner kronor. Av budgetårets medel tillgodokomma följaktligen ungefär

s. 7 Kontrollera mot PDF

KurnjU ,l1aj:ts proposition nr 34. 7

11,7 miljoner kronor vägunderhållet och vinterväghållningen å länens landsbygd.

I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930 har å inkomstsidan under

titeln antomobilskattemedel uppförts ett belopp av 42,000,000 kronor. Till

det statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, bifogade statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden har jag under punkt 18 anfört, att enligt

uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 1927 års kostnad för vägunderhåll

och vinterväghållning utgjorde ungefär 34,110,000 kronor, och att en viss

ökning av berörda kostnader torde hava ägt rum under år 1928, särskilt som

från och med den 1 januari 1928 vägar med en uppskattad underhållskostnad

av omkring 2,440,000 kronor lära övertagits till underhåll medelst vägkassan,

så att statsbidrag för år 1929 komme att beräknas å verkliga kostnaden

för dessa vägars underhåll. Ifrågavarande kostnadssumma för år

1928 har därför av mig ansetts kunna skäligen beräknas till 36,000,000 kronor.

Därest riksdagen finner skäl bifalla Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag, att det ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag

till vägunderhållet på landet m. in., att direkt utgå av antomobilskattemedel,

skall upptagas med ett belopp av 5,400,000 kronor, samt under förutsättning,

att det jämlikt förordningen om fördelning av automobilskattemedel till väghållningsdistrikten

direkt utgående väghållningsbidraget i enlighet med av

mig nu framfört förslag höjes från 25 till 30 procent, skulle de för budgetåret

1929/1930 beräknade automobilskattemedlen komma att approximativt

fördelas på sätt åskådliggöres av efterföljande sammanställning:

1929—1930 års automobilslcattemedeL

42,000,000 kr.

Till -vägunderhåll m. m. Återstod att fördelas mellan

enligt 60 § väglagen stiider och landsbygd

5,400,000 kr. 36,600,000 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (SO %)

7,320,000 kr. '' 29,280,000 kr.

lltjiimningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

4,392,000 kr. 24,888,000 kr.

Vägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar

väghållningsbidrag (30 % 14,088,000 kr.

å verklig kostnad)

10,800,000 kr.

De medel, som skola tillgodokomma de särskilda länsfonderna att användas

för i § 4 av förutnämnda kungörelse den 22 oktober 1927 angivna

ändamål, uppgå efter avsättning av medel till forskningsarbeten m. m. i

runt tal till 18,3 miljoner kronor. Därest samma belopp, som ovan beräknats,

antages utgå till vägunderhåll m. m., nämligen 2 miljoner kronor,

återstå ungefär 16,3 miljoner kronor till rena vägförbättringsarbeten. Av

de beräknade automobilskattemedlen för budgetåret 1929/1930 kunna sålunda

icke mindre än 18,2 miljoner kronor beräknas komma att tagas i anspråk

såsom bidrag till vägunderhåll m. m., därest förevarande förslag

om förhöjd bidragsprocent vinner riksdagens bifall, mot endast ungefär

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

11,7 miljoner kronor av de under budgetåret 1927/1928 influtna automobilskattemedel.

Ökningen utgör alltså 6,5 miljoner kronor. Motsvarande ökning

av de för förbättringsarbeten disponibla beloppen uppgår till endast omkring

800,000 kronor.

Uppenbarligen är det av vikt, att automobilskattemedlen i tillräcklig utsträckning

komma till användning för åtgärder till vägväsendets höjande

genom förbättring och förstärkning av de befintliga vägarna. Genom sådana

åtgärder, som höja vägarnas standard, nedbringas nämligen underhållskostnaderna,

underlättas vinterväghållningen, minskas fordonsslitningen

och driftkostnaderna samt ökas trafiksäkerheten till nytta såväl för vägdistrikten

själva som för trafiken. Å andra sidan bör icke förbises, att även

det förbättrade underhållet och vinterväghållningen å vägarna är av7 den

största betydelse för trafiken genom härav minskade slitnings- och driftkostnader,

samt att av automobiltrafiken förorsakad ökad vägslitning föranlett

ökning i underhållstungan för de väghållningsskyldige. Det bör även

framhållas, att vägdistrikten inför de stegrade kraven från

kens sida på förbättrad väghållning nedlagt ett framgångsrikt arbete på

genomförande av en rationell väghållning, möjliggjord bland annat genom

distriktens övertagande i stor utsträckning av underhållet och vinterväghållningen,

samt att distrikten beredvilligt påtagit sig den härav föranledda utgiftsökningen.

Med hänsyn till den avsevärda stegringen av automobilskattemedlen synes

under dessa förhållanden skäl föreligga att tillmötesgå de vid senaste och även

årets riksdag framförda önskemålen om ytterligare lindring i väghållningsbördan

så till vida, att det direkta från landsbygdens andel av automobilskattemedlen

utgående väghållningsbidraget nu liöjes från 25 till 30 procent

av verkliga kostnaden för vägunderhåll och vinterväghållning samt förvaltning.

Höjningen, som förutsätter ändring i 3 § 1 mom. a) i förordningen

om fördelning av automobilskattemedel, torde böra träda i tillämpning vid

fördelning av de under budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.

Med hänsyn till vikten av att, såsom jag framhållit, erforderliga åtgärder

vidtagas för vägarnas förbättring och förstärkning torde man icke böra genom

ytterligare begränsning av bidragsmedlen föranleda, att dessa arbeten måste

eftersättas, så mycket mindre som det visat sig alltmer av behovet påkallat

att öka bidragsprocenten till förbättringsarbeten utöver två tredjedelar av

den beräknade kostnaden i syfte att lätta vägdistriktens börda och underhjälpa

genomförandet av relativt dyrbara men för automobiltrafiken viktiga

företag. Därest riksdagen .ej har något att därutinnan erinra, har jag också

för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t sådan ändring av stadgandena i ämnet,

att bidragsprocenten till förbättringsarbeten bestämmes till högst tre fjärdedelar

av den beräknade kostnaden, där Kungl. Maj.t ej på grund av särskilda

skiil finner högre bidrag böra beviljas.

Departementschefen uppläser härefter upprättat förslag till förordning om

ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mdj:ts proposition av -14. 1*

fördelning av automobilskattemedel samt hemställer, att samma förslag måtte

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 27 haft. (Nr 3d.)

192 29 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1929:6 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929 1930 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartemente a17 i texten