Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V. jV. Bergman från viss ersättningsskyldighet

1929-02-01 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:39, Angående befrielse för sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V. jV. Bergman från viss ersättningsskyldighet

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U proposition nr 39.

■(!

Nr 39.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse

för sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V.

jV. Bergman från viss ersättningsskyldighet; given

Stockholms slott den l februari 1929.

Kungl. Maj:t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet Över försvarsärenden, hållet infor

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 1 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tbyggeb, statsråden

Lubeck, ‘Wohlin, Beskow, Lundvik, Boeell, von Steyebn,

Malmbeeg, Lindskog, Bissmaek, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anför:

Gällande bestämmelser angående rätt för uppbördsmän vid kronans

magasin att åtnjuta avskrivning för avgång i omhänderhavd uppbörd återfinnas

i ett av Kungl. Maj:t den 11 augusti 1812 utfärdat reglemente.

Enligt § 2 i reglementet må avskrivning ske för oriad havre med 3 %,

för hö med 6 % och för halm med 4 % å den från vederbörligt magasin

155 *9

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 39

utlevererade kvantiteten. Härutöver må, enligt § 5 i reglementet, vid

inventering i samband med uppbördsmannaombyte den avgående uppbördsmannen

jämväl åtnjuta lialv avskrivning enligt nyss angiven procentberäkning

å den bonom fråninventerade behållningen i magasinet.

Avskrivningsprocenten är beräknad för »all den minskning, som uppbörden

tillskyndas genom mätning, vägning, minutering, intorkning, laccage,

råttfrat, grusning, damning, spillning och hantering m. m».

Sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V. N. Bergman tjänstgjorde

under tiden den 14 juli 1920—den 14 juli 1924 såsom uppbördsman

för regementets furageförråd. Vid en i anledning av Bergmans frånträdande

av uppbördsmannabefattningen den 16—den 31 juli 1924 verkställd

inventering av regementets furagemagasin befanns brist föreligga i

därstädes förvarade förråd av havre, hö och halm. Bristen antecknades

i protokollet över inventeringen utgöra 8,556.5 kilogram havre till ett

värde av 1,540 kronor 17 öre, 38,742 kilogram hö till ett värde av

4,261 kronor 62 öre och 57,638.5 kilogram halm till ett värde av 4,611

kronor 8 öre.

Sedan bristen gjorts till föremål för undersökning vid Norrbottens regementes

krigsrätt, yrkade därstädes krigsfiskalen åläggande för Bergman att

ersätta kronan för bristen med -— efter avdrag för enligt § 2 i 1812

års avskrivningsreglemente tillåten, ej förbrukad avskrivningsprocent till

ett värde av 1,270 kronor 88 öre — 9,141 kronor 99 öre.

Inför krigsrätten bestred Bergman den mot honom förda ersättningstalan.

Krigsrätten, som meddelade utslag den 26 september 1925, fann utrett,

att, då Bergman den 14 juli 1924 frånträtt sin befattning som furageuppbördsman

vid regementet, vid därefter under samma månad verkställd

inventering befunnits, att i förrådet förelegat eu brist av 8,556.5 kilogram

havre, värd 1,540 kronor 17 öre, 38,742 kilogram hö, värt 4,261

kronor 62 öre, och 57,638.5 kilogram halm, värd 4,611 kronor »18»

öre, samt att sådana omständigheter icke kunnat anses hava förekommit,

som kunde befria Bergman från det honom därutinnan åliggande uppbördsmannaansvaret.

Enär emellertid Bergman, enligt § 5 i 1812 års

avskri vningsreglemente, vore berättigad att, utöver honom i målet medgiven

avskrivning å tillhopa 1,270 kronor 88 öre, å den vid avlämnandet av

förrådet förefintliga behållningen, utgörande 10,688 kilogram havre, 51,147

kilogram hö och 26,741 kilogram halm, åtnjuta halv avskrivning eller

alltså med l1/* % å havren, 3 % å höet och 2 % å halmen, eller sammanlagt

uppgående till ett belopp av 240 kronor 42 öre, prövade krigsrätten rättvist

förplikta Bergman att genast mot kvitto till kronan utgiva ersättning

med 8,901 kronor 57 öre.

Över krigsrättens utslag anförde Bergman besvär hos krig shovrätten. I

utslag den 18 maj 1926 yttrade krigshovrätten, att enär Bergman vid

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

33

sitt tillträde av befattningen som uppbördsman vid furageförrådet tagit

för god den i samband därmed företagna inventeringen av förrådet, han

vid sådant förhållande icke kunde undgå redovisningsskyldighet för de

myckenheter havre, hö och halm, som vid berörda inventering upptagits.

På grund härav och då — med hänsyn tagen dels till sistnämnda myckenheter

och dels till de under tiden efter inventeringen av Bergman emottagna

och av honom från förrådet utlämnade furageartiklar — det vid

Bergmans frånträdande av befattningen förelegat en brist i förrådet till i

krigsrättens utslag angivna omfattning, prövade krigshovrätten på de av

krigsrätten i övrigt anförda skäl lagligt fastställa det slut, krigsrättens

utslag innehölle.

Sedan Bergman härefter fullföljt talan i målet hos Kungl. Maj:t, har

Kungl. Maj:t enligt utslag den 30 november 1926 ej funnit skäl göra

ändring i krigshovrättens utslag.

Uti eu till Kungl. Maj:t ställd, den 28 december 1927 dagtecknad

skrift har nu Bergman anhållit att av nåd varda befriad från att utgiva

det honom ådömda ersättningsbeloppet, 8,901 kronor 57 öre, ävensom

att få återuppbära den av honom hos länsstyrelsen i Norrbottens län nedsatta

fullföljdsavgiften i målet, 150 kronor.

Efter erhållen remiss har arméförvaltningens intendentsdepartement den

26 maj 1928 avgivit utlåtande i ärendet samt därvid anfört följande.

Av de vid remissen fogade handlingarna samt de vid målets handläggning

vid domstolarna förda protokollen, vilka varit för intendentsdepartementet

tillgängliga, framginge, att Bergman tjänstgjort såsom furageuppbördsman

vid regementet under tiden den 14 juli 1920—den 14 juli 1924;

att varken vid den inventering, som försiggått vid Bergmans tillträde av befattningen

såsom furageuppbördsman eller vid de årligen förekommande inventeringarna

därefter någon uppvägning av de i förrådet inneliggande kvantiteterna

ägt rum, utan uppskattning skett med ledning av en approximativ

beräkning av foderartiklarnas mängd och deras medelvikt; att vid den inventering,

som skett vid Bergmans frånträdande av befattningen, däremot en

noggrann uppvägning av furageartiklarna blivit verkställd; att vid sistnämnda

inventering, efter avräknande av den Bergman jämlikt § 2 i gällande avskrivningsreglemente

tillkommande, men dittills ej förbrukade avskrivningsprocenten,

en brist av 3,890 kilogram havre, 38,199 kilogram hö och 53,000

kilogram halm konstaterats; att, då de utlämnade kvantiteterna havre, hö

och halm under den tid Bergman varit furageuppbördsman vid regementet

uppgått för havre till 362,635.5 kilogram, för hö till 315,787.5 kilogram och

för halm till 521,850 kilogram, den verkliga viktförlusten, med inräknande

av den tillgodogjorda avskrivningsprocenten jämlikt § 2 i avskrivningsreglementet

å respektive 3 %, 6 % och 4 %. under ifrågavarande tid utgjort för

havren omkring 4 %, för höet omkring 18 % och för halmen omkring

14 %\ att den av Bergman under målets handläggning gjorda invändningen,

att omförmälda brister delvis förskreve sig från tiden före

hans tillträdande av uppbördsmannabefattningen, måste falla på den omständigheten,

att furageuppbörden enligt furageredogörelserna uppgått den

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 30 haft. (Nr 37—39.) 15529 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. May.ts proposition nr 39.

1 april 1921 å havre till 66 kilogram, den 1 september 1920 å hö till 7,911

kilogram och den 1 januari 1921 å halm till 132 kilogram och att det således

vid nämnda tider eller jämförelsevis kort tid efter tillträdet av befattningen

ovillkorligen bort hava konstaterats, huruvida brist förelegat eller ej;

att på grund av bestämmelserna, att vid regementet skulle inneligga ett

visst mobiliseringsföiråd av furage, eu jämn omsättning av furageartiklarna

icke kunnat åstadkommas, vartill komme, att på grund av det trånga utrymmet

i furagemagasinet, som bestode av två liöskullar under plåttak, omstuvning

av förrådet av hö och halm i syfte att åtkomma den del av lagret, som

legat till tiden längst inne, omöjligen låtit sig göra, utan att balarna uttagits

i det fria och omplacerats; att enligt uppgift av flera av de i målet hörda

personerna bristen till stor del måste anses hava uppkommit genom hoptorkning

i de varma förrådslokalerna och därav föranledd viktförlust; att

enligt ett i krigsrättsprotokollet för den 6 mars 1925 intaget intyg vattenhalten

särskilt hos hö och halm av 1923 års skörd varit särdeles hög och

att lagringsförlusten hos hö med relativt hög vattenhalt under ett års lagring

kunde beräknas uppgå till 20 % eller därutöver; att vid inventeringen den

16—den 31 juli 1924 konstaterats, att hö- och halmbalar, som varit försedda

med viktlappar, under tiden från deras intagande i förrådet till inventeringens

verkställande undergått eu betydlig minskning i vikt, uppgående ända

till 20 %\ att vid en den 14 augusti 1921 av dåvarande regementsintendenten

företagen inventering konstaterats ett överskott av havre å 2,000 kilogram,

som i vederbörlig ordning tagits till uppbörd, men att denna kvantitet

sannolikt icke utgjort något verkligt överskott, utan avsett en tillkomst,

som av uppbördsmannen oriktigt kvitterats två gånger; samt att någon omständighet

icke blivit i målet förebragt, som kunde giva stöd för antagandet,

att de uppgivna bristerna å havre, hö och halm uppkommit genom Bergmans

eget förvållande.

På grund av vad sålunda anförts hade departementet ansett omständigheterna

i målet tala för bifall till den av Bergman gjorda ansökningen att

av nåd befrias från betalningsskyldighet av det i målet ifrågakomna beloppet,

8,901 kronor 57 öre.

I detta sammanhang ville departementet erinra därom, att riksdagen i

tvenne ärenden, däri förhållandena i viss mån överensstämde med de i förevarande

mål föreliggande, enligt skrivelser den 15 maj 1925, nr 176, och

den 23 mars 1928, nr 83, på därom av Kungl. Maj:t avlåtna propositioner

medgivit, att sergeanten vid Livgardet till häst G. P. E. Andéhn och sergeanten

vid intendenturkåren C. A. Svedberg befriades från dem jämlikt högsta

domstolens utslag ålagd skyldighet att ersätta vissa brister å hö.

Av sin ovanberörda skuld till kronan hade Bergman, efter krav av arméförvaltningens

ombudsman, ej förmått att intill dagen för departementets

förevarande utlåtande återbetala mera än 492 kronor, vilka fortfarande innestode

hos ombudsmannen.

I fråga om den av Bergman gjorda framställningen att återfå den nedsatta

fullföljdsavgiften, funne departementet, med hänsyn till vad uti Kungl.

Maj:ts proposition den 6 mars 1925, nr 88, anförts beträffande efterskänkande

av rättegångskostnader uti visst skadeståndsmål, sig icke kunna tillstyrka

den sålunda gjorda ansökningen.

På grund av det anförda hemställde intendentsdepartementet, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Bergman befriades från honom

jämlikt högsta domstolens utslag den 30 november 1926 åliggande skyldighet

att såsom ersättning för uppkommen brist i ett av honom omhiinderhaft

förråd av havre, hö och halm till kronan inbetala 8,901 kronor 57 öre, samt

att omförmälda belopp finge ur vederbörliga räkenskaper avskrivas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 39.

35

I infordrat utlåtande har statskontoret den 6 augusti 1928 anfört, att

ämbetsverket i anledning av vad arméförvaltningens intendentsdepartement

i ärendet upplyst och på de av samma myndighet anförda skäl tillstyrkte,

att Kungl. Maj:t måtte genom proposition till riksdagen utverka befrielse

för Bergman från honom ådömd skyldighet att ersätta den uppkomna

bristen i furageuppbörden med 8,901 kronor 57 öre. Vad däremot beträffade

den av Bergman tillika gjorda anhållan om rätt att återfå den

hos länsstyrelsen i Norrbottens län nedsatta fullföljdsavgiften, 150 kronor,

syntes det statskontoret, att denna anhållan icke borde vinna bifall.

Med hänsyn till i ärendet förekomna omständigheter finner jag det vara Departementsmed

billighet överensstämmande, att Bergman befrias från den honom chefen,

åliggande skyldigheten att till kronan utgiva ersättning med omförmälda

belopp, 8,901 kronor 57 öre, för uppkommen brist i det av honom omhänderhavda

furageförrådet vid Norrbottens regemente. Däremot anser

jag, i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna, anledning icke föreligga

att biträda Bergmans anhållan att återbekomma den av honom hos

vederbörande länsstyrelse nedsatta fullföljdsavgiften i målet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V. N. Bergman må

befrias från honom jämlikt högsta domstolens utslag den 30 november

1926 åliggande skyldighet att till kronan utgiva ersättning för brist i av

honom omhänderhaft furageförråd med 8,901 kronor 57 öre, samt

att omförmälda belopp må ur vederbörliga räkenskaper avskrivas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Z. Topelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:82 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V. N. Bergman från viss ersät a1 i texten
  2. SU 1929:19 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V. iV. Bergman från viss ersättningsskyldig s. 1 i texten