Sök i Ratio Lex

Angående pensionering av vissa i försvarsväsendets tjänst anställda eller förut anställda personer

1929-02-01 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:46, Angående pensionering av vissa i försvarsväsendets tjänst anställda eller förut anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 46.

1

Nr 4(>.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående pensionering

av vissa i försvarsväsendets tjänst anställda

eller förut anställda personer; given Stockholms slott

den l februari 1929.

„ ''K''llrig1, MaJ:t Vl11 härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bitalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o—9:o hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 1 februari 1929.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern

Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anhåller att få underställa Kungl.

Maj:ts provning åtskilliga inkomna framställningar angående beredande av

pension åt vissa i försvarsväsendets tjänst anställda eller förut anställda

personer samt anför därvid följande:

l.o.

Uh en tiU Kungl. Maj:t ställd, till arméförvaltningens intendentsdeparte- Ang. pension

ment overlamnad skrivelse den 26 november 1927 har befälhavaren för Svea skomakararttllenregemente

gjort framställning om beredande av pension åt skomakar- “reni-4;

mästaren vid nämnda regementes intendenturverkstäder Lars August T Ånd- sömmerskan

strom och sömmerskan därstädes Clara Cecilia Tolfström Clara Cecilia

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 36 häft. (Nr 46.) 3405 28 T°lf‘trSm''

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 46.

Av handlingarna i ärendet inhämtas

beträffande Lindström, att han, som är född den 16 december 1860, alltsedan

den 1 juli 1904 varit anställd som skomakarmästare vid Svea artilleriregementes

intendenturverkstäder, vilken anställning han fortfarande innehar,

och alltså varit anställd i statens tjänst i över 24 år; att lian under de senare

åren vid regementet uppburit en avlöning, som frånsett dyrtidstillägg

— uppgått till i medeltal omkring 3,000 kronor för år; att hans arbetsförmåga

på grund av sjukdom är för framtiden minskad; samt att han

alltid på ett synnerligen förtjänstfullt sätt fullgjort sina tjänsteåligganden;

samt

beträffande Tolfström, att hon, som är född den 29 juni 1858, alltsedan den

3 april 1903 varit anställd såsom linnesömmerska vid Svea artilleriregemente,

vilken anställning hon fortfarande innehar, och alltså varit anställd i statens

tjänst i över 25 år; att hon under de senare åren vid regementet uppburit

eu avlöning, som — frånsett dyrtidstillägg — uppgått till i medeltal

omkring 2,100 kronor för år; att hon lider av något försvagad syn och på

grund av sin ålder anses vara mindre arbetsför; samt att hon städse på ett

synnerligen förtjänstfullt sätt fullgjort sina tjänsteåligganden.

Chefen för fjärde arméfördelningen har tillstyrkt den gjorda framställningen.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens intendentsdepartement

uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 februari 1928 anfört,

att departementet ansåge det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att såväl Lindström som Tolfström efter erhållet avsked från anställningen

vid regementet komme i åtnjutande av årligt understöd från statens

sida för sin återstående levnad. I fråga om storleken av understödet

åt Lindström finge departementet erinra därom, att Kungl. Maj:t och riksdagen

under de senare åren i allmänhet plägat bevilja pensioner å 800 ä

1,000 kronor för år åt vid armén anställda arbetare, vilka intagit förmans

ställning Med hänsyn till att Lindströms anställningstid såsom förman i

statens tjänst icke uppginge till fullt 24 år, ansåge departementet, att en

årlig pension av 800 kronor borde honom tillerkännas. Beträffande storleken

av understödet åt Tolfström hölle departementet före, att detsamma, eftersom

Tolfströms anställningstid i statens tjänst omfattade eu tid av omkring

25 år, skäligen borde bestämmas till 400 kronor för år. Till de sålunda åt

Lindström och Tolfström föreslagna årliga pensionsbelopp torde böra läggas

det pensionstillägg, som omförmäldes i kungörelsen den 15 juni 1922, angående

pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer, ävensom de förhöjningar, som med tillämpning av föreskrifterna

i kungörelsen den 18 juni 1925, med bestämmelser om ny pension för vissa

pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer, belöpte

å ifrågavarande pensioner och pensionstillägg. På grund av vad sålunda

anförts hemställde departementet, att Kungl. Maj:t måtte foresla riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 46. 3

dagen medgiva, att Lindström och Tolfström finge från och med månaden

nast efter den, under vilken de erhölle avsked från regementet, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årliga pensioner

av nyss angivna storlek.

Statskontoret har den 24 februari 1928 avgivit utlåtande i ärendet och därvid

anfört, att det av arméförvaltningens intendentsdepartement framlagda

förslaget innebure, att pensionerna, såsom nyreglerade, skulle bliva för Lindström

1,224 kronor och för Tolfström 792 kronor; och mot detta förslag

hade statskontoret icke annat att erinra, än att pensionen för Lindström

torde med hänsyn till hans jämförelsevis korta tjänstetid av 24 år icke böra

överstiga 1,200 kronor. I övrigt tillstyrkte statskontoret föreliggande förslag.

I likhet med myndigheterna anser jag, att pensioner av statsmedel böra

beredas ifrågavarande anställningshavare. I fråga om pensionsbeloppens

storlek ansluter jag mig till vad statskontoret härutinnan föreslagit.

Jag far således hemställa, att Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att envar av skomakarmästaren vid Svea artilleriregementes

intendenturverkstäder Lars August Lindström och sömmerskan

vid samma verkstäder Clara Cecilia Tolfström må från och

med manaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten

äger rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära årlig pension, Lindström med 1,200 kronor och

Tolfström med 792 kronor.

2:o.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd, till arméförvaltningens civila departement

överlämnad skrivelse den 28 december 1927 har chefen för Skånska husarregementet

gjort framställning om beredande av pension åt kocken vid regementet

Nils Holm.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Holm, som är född den 10 juni

1868, varit anställd vid Skånska husarregementet under tiden 14 maj 1894_

31 december 1927 samt därefter vid Skånska kavalleriregementet och alltså

tjänat staten under sammanlagt inemot 35 år; att han åtnjuter en årlig lön

av 1,290 kronor jämte dyrtidstillägg härå enligt reducerade grunder, fri bostad,

lyse och bränsle, vilka naturaförmåner uppskattats till ett värde av 420

kronor för år, samt portion in natura, värderad till 365 kronor för år, vadan

Holms sammanlagda avlönings- och naturaförmåner — oavsett dyrtidstill1^88

uPPga till 2,075 kronor för år; att han, enär han icke är yrkesutbildad

i annan befattning än som kock, torde på sin ålderdom bliva i

huvudsak beroende av de pensionsförmåner, som kunna komma att beviljas

honom; att han är änkling och försörjningspliktig för fyra barn, i åldern 17,

15, 12 och U/2 år; att han företer ett systoliskt biåsljud å hjärtat och i övrigt

visat sig rätt klen; att vederbörande regementsläkare, ehuru Holm icke före
-

Ang. pension

åt kocken

N. Holm.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 46.

tett något direkt patologiskt å lungorna, likväl sedan många år hört honom

hosta mycket ofta, vilket enligt nämnde läkares förmenande ej kunde anses

lämpligt'' för en kock; samt att Holm är blind på vänster öga till följd av

olyckshändelse.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens civila

departement uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 februari 1928 anfört, att departementet

med hänsyn till Holms svaga hälsa och i betraktande av, att

han den 1 juli 1928 kunde åberopa en anställningstid i statens tjänst av

omkring 34 år och en levnadsålder av 60 år, ansåge det vara med rättvisa

och billighet överensstämmande, att Holm vid avgång ur tjänst bereddes

något årligt understöd av statsmedel för sin återstående levnad.

Yad anginge beloppet av ett dylikt understöd, finge departementet, under

hänvisning till vad departementet anfört i sitt utlåtande den 29 november

1927 angående pension åt eldaren vid Hälsinge regemente Karl Eriksson föreslå,

att detsamma måtte bestämmas till omkring två tredjedelar av de avlönings-

och naturaförmåner, Holm åtnjutit under de senaste åren. Då dessa

förmåner uppginge till 2,075 kronor för år, torde följaktligen den Holm tillkommande

pensionen böra bestämmas till 1,383 kronor. Med hänsyn till

att några avgifter icke blivit erlagda såsom bidrag till beredande av pension,

syntes^emellertid pensionsbeloppet knappast kunna sättas till högre belopp

än 1,200 kronor. Å ifrågavarande belopp torde, enär Holms avlöning vore

att betrakta såsom nyreglerad, icke böra utgå annan tiUäggsförmån än dyrtidstillägg

enligt de grunder, som nu vore eller framdeles bleve gällande. I

detta sammanhang ansåge sig departementet böra omnämna, att Holm, därest

bestämmelserna i kungörelsen den 15 januari 1926 angående förtidspension

och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och

marinen varit å honom tillämpliga, skulle i förtidspension ägt utbekomma

1,152 kronor för år (980 + 177 = 1,157 efter avrundning 1,152), alltså ungefärligen

samma belopp, vartill Holms pension enligt ovan föreslagits böra

fastställas. På grund av vad sålunda anförts hemställde departementet, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Holm finge från och med

månaden näst efter den, varunder han komme att entledigas från sin anställning

vid Skånska kavalleriregementet, under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,200 kronor.

Statskontoret har den 15 februari 1928 avgivit utlåtande i ärendet och därvid

anfört, att då statskontoret ansåge skäl föreligga att utverka pension åt

Holm, när han vid framskriden ålder och efter långvarig tjänstgöring inom

kort nödgades lämna sin anställning, samt icke hade något att erinra beträffande

vad arméförvaltningens civila departement i sådant avseende föreslagit,

tillstyrkte statskontoret, att framställning till riksdagen måtte avlåtas i

enlighet med nämnda departements hemställan.

Liksom myndigheterna anser även jag mig böra tillstyrka, att pension a\

statsmedel beviljas Holm. Arméförvaltningens civila departement har för sm

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr 46. 5

del föreslagit, att pensionen måtte utgå med 1,200 kronor för år, vilket förslag

biträtts av statskontoret. Vid bestämmande av pensionsbeloppets storlek

bär departementet — under hänvisning till vad departementet anfört beträffande

pension åt eldaren vid Hälsinge regemente K. Eriksson — tilllämpat

samma beräkningsgrund som i berörda fall och sålunda ställt pensionen

i viss relation till vederbörandes avlöning. Såsom föredragande departementschefen

vid anmälan av frågan om pension åt Eriksson anförde till

statsrådsprotokollet den 24 februari 1928 (prop. nr 138 p. 5), bär emellertid

riksdagen icke plägat tillämpa ifrågavarande beräkningsgrund vid beviljande av

pensioner åt arbetarpersonal. Såväl 1927 som 1928 års riksdagar hava tillerkänt

arbetare med en tjänstetid av 30—35 år pension av 996 kronor för år i

och synes det mig därför lämpligt, att jämväl Holm, som varit i försvarsväsendets

tjänst i ej fullt 35 år, kommer i åtnjutande av en pension å nämnda

belopp, att utgå från och med månaden näst efter den, varunder han entledigas

från sin anställning vid Skånska kavalleriregementet.

•lag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kocken vid Skånska kavalleriregementet Nils Holm må

från och med månaden näst efter den, varunder han entledigas

från sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 996 kronor.

3:o.

Uti skrivelse till marinförvaltningen den 21 mars 1928 har varvschefen Ang. pension

vid flottans station i StocJcholm gjort framställning om beredande av pension &t förmannen

åt färjskepparen vid flottans varv i Stockholm, förmannen Hans Johan Jo- H'' J\J0°*ans''

hansson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Johansson, som är född den 21

februari 1861, är anställd såsom färjskeppare å färjan Skeppsholmen—Galärvarvet;

att han den 1 mars 1926 befordrats till förman; att han den 21 februari

1929, då han uppnår 68 levnadsår, kommer att avgå ur tjänst; att

han vid nämnda tidpunkt varit anställd i statens tjänst i något över 15 år;

samt att han fullgjort sina åligganden plikttroget och ordentligt ävensom

städse iakttagit ett hedrande uppförande.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har marinförvaltningen uti

skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 juli 1928 — under åberopande av att daglönare

vid marinen med 15 års anställningstid genom tidigare riksdagens

beslut, exempelvis enligt 1927 års riksdags skrivelse nr 214, punkt 25, i anledning

av proposition nr 128, beviljats pensioner å allmänna indragningsstaten

till belopp av 350 kronor, eller omräknade till s. k. nya pensioner,

624 kronor — anfört, att ämbetsverket i likhet med varvschefen ansåge, att

pension borde utverkas åt Johansson. Med avseende å pensionsbeloppet

syntes det marinförvaltningen skäligt, att Johansson, vilken såsom färjskeppare

innehade förmansbefattning, ställdes något bättre än daglönare, som ej

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ang.

pension åt

viss personal

vid Karlskrona

fästnings

fortifikationsförvaltning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 46.

vore förman. En lämplig avvägning syntes ämbetsverket komma till stånd,

om pensionen för Johansson beräknades enligt förut tillämpade grunder till

400 kronor, motsvarande, enligt verkställd uträkning, ny pension å 696

kronor. Marinförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva, att Johansson finge efter avgången från sin anställning

vid flottans varv i Stockholm under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära årlig pension av 696 kronor.

Statskontoret, som den 10 augusti 1928 avgivit utlåtande i ärendet, har

förklarat sig intet hava att erinra mot bifall till förevarande framställning.

Även jag fiuner mig böra tillstyrka, att Johansson beredes pension av

statsmedel. Emot det föreslagna pensionsbeloppet, 696 kronor för år, har

jag intet att erinra.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att färj skepparen vid flottans varv i Stockholm, förmannen

Hans Johan Johansson må från och med månaden näst efter

den, varunder han entledigas från sin anställning vid varvet,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 696 kronor.

4:o.

Uti särskilda skrivelser till marinförvaltningen den 23 november 1927 har

befälhavande amiralen i Karlskrona gjort framställning om beredande av

pension åt förmännen vid Karlskrona fästnings fortifikationsförvaltning Alexius

Konstantin Svensson, Johan Alfred Lindahl, Frans Oskar Svensson och

Anders Johan Göransson samt arbetaren vid nämnda fortifikationsförvaltning

Peter Mårtensson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande Alexius Konstantin Svensson, att han, som är född den 23

februari 1864, tjänstgjort dels såsom timmerman vid flottan under tiden

1 februari 1886—28 februari 1895, dels ock vid Karlskrona fästnings fortifikationsförvaltning

sedan den 7 mars 1895, vilken anställning han fortfarande

innehar, och sålunda varit anställd i statens tjänst i sammanlagt omkring

43 år;

beträffande Lindahl, att han, som är född den 4 september 1867, tjänstgjort

dels såsom soldat vid Kalmar regemente under tiden 13 februari 1888—

8 september 1902, dels ock vid Karlskrona fästnings fortifikationsförvaltning

under tiden 1 april 1902—31 december 1910 samt sedan den 7 januari 1912,

vilken anställning han fortfarande innehar, och sålunda varit anställd i statens

tjänst i sammanlagt närmare 40 år;

beträffande Frans Oskar Svensson, att han, som är född den 3 oktober

1860, tjänstgjort vid Karlskrona fästnings fortifikationsförvaltning alltsedan

år 1901 och sålunda varit anställd i statens tjänst i omkring 28 år;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 46''.

beträffande Göransson, att han, som är född den 30 april 1863, tjänstgjort

vid Karlskrona fästnings fortifikationsförvaltning från och med år 1901 till

och med den 30 juni 1928 och sålunda varit anställd i statens tjänst i omkring

27 år; samt

beträffande Mårtensson, att han, som är född den 28 januari 1857, tjänstgjort

vid Karlskrona fästnings fortifikationsförvaltning sedan den 7 januari

1903, vilken anställning han fortfarande innehar, och sålunda varit anställd

i statens tjänst i omkring 26 år.

Yidare inhämtas av handlingarna, att samtliga ifrågavarande anställningshavare

på grund av sjukdom eller hög ålder numera hava nedsatt arbetsförmåga

samt att ingen av dem torde äga nämnvärda tillgångar.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har marinförvaltning en uti

skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 januari 1928 anfört, bland annat, att förmän

och arbetare vid fortifikationsförvaltningarna icke ansåges vara berättigade

till pensioner såsom daglönare vid marinen. De hade emellertid i särskilda

fall av riksdagen beviljats pensioner. Dessas belopp hade därvid under

senare år plägat avpassas efter de grunder, som angåves i kungörelsen den

8 november 1918, nr 859, angående pensionering av förmän och arbetare vid

statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks byggnadsavdelning.

För att komma i åtnjutande av pension enligt dessa bestämmelser erfordrades

en tjänstetid av 25 år samt 55 års ålder. På grund av ändrade bestämmelser

om pensions- och dyrtidstillägg måste pensioner, som beviljades efter särskilda

framställningar, numera till beloppen utmätas med härav påkallad

förhöjning. Beträffande ifrågavarande förmän och arbetare förordade marinförvaltningen,

att pensioner utverkades. Enligt vad ovan sagts, borde pensionsbeloppen

bestämmas enligt de grunder, som angåves i förberörda kungörelse

den 8 november 1918. Med tillämpning av dessa grunder och under

förutsättning, att all anställning i statens tjänst finge tillgodoräknas vederbörande,

skulle Alexius Konstantin Svensson i pension erhålla 600 kronor,

Lindahl 550 kronor, Frans Oskar Svensson 450 kronor samt Göransson och

Mårtensson likaledes 450 kronor vardera. Till de föreslagna pensionsbeloppen

skulle komma pensionstillägg, varjämte förhöjning jämlikt kungörelsen den

18 juni 1925, nr 280, torde böra medgivas, såsom tidigare skett. Under

åberopande av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen, att Kungl.

Maj:t, sedan statskontoret yttrat sig angående pensionernas belopp, måtte

föreslå riksdagen medgiva, att envar av Alexius Konstantin Svensson, Johan

Alfred Lindahl, Frans Oskar Svensson, Anders Johan Göransson och Peter

Mårtensson finge från och med månaden näst efter den, varunder han entledigades

från sin anställning i statens tjänst, under sin återstående livstid

uppbära årlig pension å allmänna indragningsstaten med på ovan angivet

sätt bestämt belopp.

Statskontoret har den 10 februari 1928 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid anfört, bland annat, att statskontoret ansåge det vara med billighet

överensstämmande, att pension utverkades åt i förevarande framställning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 46.

omnämnda förmän och arbetare. Mot de ifrågasatta pensionsbeloppen hade

statskontoret intet annat att erinra än att de syntes böra omräknas med

hänsyn till att pensionstillägg och pensionsförhöjning ej utginge å efter år

1925 av riksdagen beviljade pensioner. Pensionsbeloppen torde därför böra

bestämmas till för Alexius Konstantin Svensson 996 kronor, för Lindahl

948 kronor samt för envar av Prans Oskar Svensson, Göransson och Mårtensson

852 kronor.

Genom brev den 14 juni 1928 medgav Kungl Maj:t, att till Göransson

finge tills vidare, räknat från och med den 1 juli 1928, från sjöförsvarets

anslag till extra utgifter utbetalas understöd med 70 kronor vid varje månads

utgång, intill dess frågan om beredande av pension åt honom blivit slutligt

prövad, med skyldighet för honom att, i den mån pension kunde bliva honom

tillerkänd jämväl för tid, varunder han uppburit nu medgivna understöd,

till nämnda anslag återbetala därifrån för sådan tid uppburna understödsmedel,

vilken återbetalning finge ske genom överföring av till betalning förfallna

pensionsmedel och därå eventuellt belöpande dyrtidstillägg.

Aven jag anser, att ifrågavarande förmän och arbetare vid Karlskrona fästnings

fortifikationsförvaltning böra erhålla pension av statsmedel. Jagvill

emellertid erinra om att Kungl. Maj:t i proposition nr 138, punkt 8, till

1928 års riksdag angående pension åt vissa förmän och arbetare vid fästnings-

och kasernbyggnadsarbetena i Boden, i enlighet med statskontorets

hemställan, föreslog något högre pensionsbelopp åt förmännen än åt övriga

arbetare med motsvarande tjänstetid. Nämnda förslag vann riksdagens

bifall. Med hänsyn härtill anser jag det rättvist att i nu förevarande

fall följa samma grunder, som tillämpades beträffande pensionering av berörda

vid fästnings- och kasernbyggnadsarbetena i Boden anställda personal. I

enlighet härmed torde pensionsbeloppen böra fastställas till för Alexius

Konstantin Svensson 1,044 kronor, Frans Oskar Svensson 924 kronor,

Göransson 924 kronor och Mårtensson 852 kronor. Beträffande Lindahl,

som under en avsevärd del av tjänstetiden varit indelt soldat, anser jag någon

förhöjning av pensionsbeloppet på grund av hans förmansställning icke vara

påkallad, varför jag i likhet med statskontoret i detta fall förordar, att pensionen

bestämmes till 948 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att envar av nedan angivna förmän och arbetare vid Karlskrona

fästnings fortifikationsförvaltning må från och med månaden

näst efter den, varunder han avgått eller avgår från sin anställning

vid nämnda förvaltning, under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension med följande

belopp, nämligen Alexius Konstantin Svensson 1,044 kronor,

Johan Alfred Lindahl 948 kronor, Frans Oskar Svensson 924

kronor, Anders Johan Göransson 924 kronor och Peter Mårtensson

852 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 46.

9

o:o.

Uti skrivelse till arméförvaltningens intendentsdepartement den 15 juni

1928 liar chefen för armens intendenturförråd i Stockholm gjort framställning

om beredande av pension åt sadelmakeriarbetaren vid forrådet Per Herman

Wesström och sömmerskan därstädes Maria Fredrika Hildegard Larsson

född Sydow.

Av handlingarna i ärendet inhämtas

beträffande Wesström, att han, som är född den 22 oktober 1862, varit

anställd vid Stockholms tygstation under tiden 18 mars 1885—16 maj 1888

samt vid arméns intendenturförråd i Stockholm sedan den 24 januari 1901,

vilken anställning han fortfarande innehar, och sålunda tjänat kronan i omkring

31 år; att lian under de senare åren vid intendenturförrådet uppburit

eu avlöning, som - frånsett dyrtidstillägg — uppgått till i medeltal omkring

1,800 kronor för år; att han lider av åderförkalkning samt på grund

därav är mindre arbetsför; samt att han fullgjort sina tjänsteåligganden på

ett plikttroget och samvetsgrant sätt och fört eu hedrande vandel; samt

beträffande Larsson, att hon, som är född den 12 november 1857, sedan

den 1 oktober 189i varit anställd såsom sömmerska och städerska vid arméns

intendenturförråd i Stockholm, vilken anställning hon fortfarande innehar,

och alltså tjänat kronan i omkring 31 år; att hon under de senare åren vid

intendenturförrådet uppburit eu avlöning, som — frånsett dyrtidstillägg —

uppgått till i medeltal omkring 1,700 kronor för år; att hon lider av åderförkalkning

samt på grund därav anses vara fullständigt oförmögen till arbete

; samt att hon fullgjort sina åligganden på ett plikttroget och samvetsgrant

sätt och fört en hedrande vandel.

Ang. pension

åt arbetaren

P. 11. Wessström

och

sömmerskan

Maria

Fredrika

Hildegard

Larsson, född

Sydow.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens intendentsdepartement

uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 juli 1928 anfört,

att departementet ansåge det vara med rättvisa och billighet förenligt, att

såväl Mesström som Larsson efter erhållet avsked från anställningen vid

intendenturförrådet komme i åtnjutande av årligt understöd från statens

sida för sin återstående levnad. I fråga om storleken av understödet åt

Wesström ansåge departementet, att detsamma, då Wesströms verksamhet

i statens tjänst omfattade en tid av något mera än 30 år, skäligen

borde bestämmas till 700 kronor för år. Beträffande storleken av understödet

åt Larsson hölle departementet före, att nämnda understöd, eftersom

Larssons anställningstid i statens tjänst uppginge till något mera

än 30 år, borde fastställas till 450 kronor för år. Till de sålunda åt

Wesström och Larsson föreslagna årliga pensionsbelopp torde böra läggas

det pensionstillägg, som omförmäldes i kungörelsen den 15 juni 1922, angående

pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer, ävensom de förhöjningar, som med tillämpning av föreskrifterna

i kungörelsen den 18 juni 1925, med bestämmelser om ny pension för

vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer,

belöpte å ifrågavarande pensioner och pensionstillägg. På grund av vad så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO Kungl. Maj:ts proposition nr 46.

lunda anförts hemställde departementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att Wesström och Larsson finge från och med månaden näst

efter den, under vilken de erhölle avsked från arméns intendenturförråd i

Stockholm, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

årliga pensioner av angivna storlek.

Statskontoret har den 17 september 1928 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid anfört, att ämbetsverket i likhet med arméförvaltningen funne billighetsskäl

tala för att någon pension utverkades åt ifrågavarande två befattningshavare,

när de nu på grund av alder och tilltagande arbetsoförmåga

befunnes ej längre kunna bibehållas i statens tjänst. Arméförvaltningen

hade för Wesström föreslagit en pension å oreglerat belopp av 700 kronor.

Efter verkställd reglering skulle denna pension utgöra 1,116 kronor. Emellertid

hade arbetare, som i likhet med Wesström kunnat räkna 30 tjänstår,

av de två senaste årens riksdagar tillerkänts pensioner å 996 kronor (jfr

prop. 138/28 p. 5). Wesströms pension syntes därför böra bestämmas tdl

sagda belopp. För Larsson hade föreslagits en pension å 450 kronor, vilket

motsvarade reglerad pension å 852 kronor. Då pensioner till sistnämnda

belopp under de senaste åren beviljats åt arbeterskor med en tjänstetid av

omkring 30 år (jfr prop. nr 138/28 p. 9), hade statskontoret intet att erinra

mot att den för Larsson ifrågasatta pensionen bestämdes till 852 kronor.

Bägge pensionerna torde böra få utgå från och med månaden näst efter den,

varunder avgång från tjänsten ägde ram.

(Jnder åberopande av vad sålunda i ärendet förekommit och då jag icke

har något att erinra emot de av statskontoret föreslagna pensionsbeloppen,

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att envar av sadelmakeriarbetaren vid arméns intendenturförråd

i Stockholm Per Herman Wesström och sömmerskan

vid samma förråd Maria Fredrika Hildegard Larsson, född

Sydow, må från och med manaden näst efter den, varunder

avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension, Wesström

med 996 kronor och Larsson med 852 kronor.

6:o.

Ang. pension Uti skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 22 juni 1928

åt arbeter skon par ^ y styresmannen för ammunitionsfabriken gjort framställning om beAndersson!

redande av pension åt arbeterskan vid fabrikens avdelning å Marieberg

Kers Anna Andersson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Andersson, som äi född den 12

oktober 1876, varit anställd vid ammunitionsfabriken sedan den 31 januari

1893 eller i omkring 36 år; att hennes inkomst därifrån under de senare åren

uppgått till i medeltal 1,731 kronor för år, inklusive dyrtidstillägg; att hon

på grund av kronisk lever- och mjältsjukdom är oförmögen till fortsatt ar
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 46.

bete vid fabriken och att hennes arbetsförmåga sannolikt för all framtid

kommer att förbliva i mycket hög grad nedsatt; samt att hon nnder sin anställning

ådagalagt mycket god arbetstid och iakttagit ett hedrande uppförande.

Med överlämnande av handlingarna i iirendet har arméförvaltningens artilleridepartement

uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 juli 1928 anfört, att

departementet ansåge billigt, att Andersson genom pension bereddes någon

hjälp till livsuppehället under hennes återstående livstid, och syntes pensionsbeloppet

i anseende till anställningstidens längd böra sättas till 876

kronor för år räknat. Departementet hemställde således, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja Andersson

en årlig pension under hennes återstående livstid av 876 kronor, att utgå

från och med månaden näst efter den, då hon avginge från sin anställning

vid ammunitionsfabriken.

Statskontoret har i avgivet utlåtande i ärendet den 10 augusti 1928 anfört,

att framställningen icke föranledde någon statskontorets erinran.

Genom brev den 19 oktober 1928 har Kungl. Maj:t medgivit, att till Andersson

finge tills vidare, räknat från och med månaden näst efter den, varunder

hon erliölle entledigande från anställningen vid ammunitionsfabriken,

från lantförsvarets anslag till extra utgifter utbetalas understöd med 70

kronor vid varje månads utgång, intill dess frågan om beredande av pension

åt henne blivit slutligt prövad, med skyldighet för henne att, i den mån

pension kunde bliva henne tillerkänd jämväl för tid, varunder hon uppburit

nu medgivna understöd, till nämnda anslag återbetala därifrån för sådan tid

uppburna understödsmedel, vilken återbetalning finge ske genom överföring

av till betalning förfallna pensionsmedel och därå eventuellt belöpande dyrtidstillägg.

I

I likhet med myndigheterna anser jag, att Andersson bör beredas pension

av statsmedel. Emot det föreslagna pensionsbeloppet — 876 kronor för år

— har jag intet att erinra,

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att arbeterskan vid ammunitionsfabriken Kers Anna Andersson

må från och med månaden näst efter den, varunder

avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension av 876

kronor.

7:o.

Uti skrivelse till arméförvaltningens intendents- och civila departement

den 11 april 1928 har tf. chefen för arméns intcndenturförråd å Karlshorg

gjort framställning om beredande av pension åt förra kokerskan vid intendenturkompaniet

å Karlsborg Hilma Charlotta Katarina Björling.

Ang. pension

åt förra

kokerskan

Hilma Charlotta

Katarina

Björling.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 46.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Björling, som är född den 13

maj 1864, varit anställd vid volontärskolans å Karlsborg manskapskök under

tiden 2 mars 1908—30 april 1913 samt vid intendenturkompaniets å Karlsborg

kokinrättning från och med den 1 maj 1913 till och med den 31 maj 1928

och sålunda tjänat kronan under eu tid av sammanlagt omkring 20 år; att hon

under de senare åren, förutom henne tillkommande naturaförmåner, vilka

uppskattats till ett värde av 650 kronor för år, åtnjutit kontant lön med 660

kronor för år jämte därå belöpande dyrtidstillägg; att hon dels på grund av

allmän åderförkalkning, dels på grund av genom ålder nedsatta kroppskrafter

är för framtiden oförmögen att med arbete försörja sig; att hon städse

fullgjort sina åligganden med omsorg och flit; samt att hon icke äger någon

som helst förmögenhet.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arm''1 förvaltningens civila

departement uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 maj 1928 anfört, att

departementet med hänsyn till Björlings långa och val vitsordade verksamhet

i statens tjänst och i betraktande av att hon på grund av sjukdom nödgades

lämna sin anställning vid intendenturkompaniet å Karlsborg, ansåge det vara

med rättvisa och billighet överensstämmande, att hon vid sin förestående

avgång ur tjänst bereddes något årligt understöd av statsmedel för sin återstående

levnad. Vad anginge beloppet av ett dylikt understöd, ansåge

departementet för sin del, att detsamma borde bestämmas i enlighet med de

grunder, enligt vilka pension vid 1927 års riksdag tillerkänts förra kokerskan

vid Norrlands artilleriregemente Anna Juliana Nilsson (riksdagens skrivelse

den 25 maj 1927 nr 214 p. 48), d. v. s. enligt grunderna för förtidspensionering

av vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen. Visserligen hade

riksdagen, såsom framginge av nämnda skrivelse (sid. 15), ansett det mindre

lämpligt att vid bestämmandet av pensioner åt arbetarpersonal såsom regel

taga till utgångspunkt de i kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående

förtidspension och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid

armén och marinen angivna grunderna, men då här ifrågavarande kokerska

i pensionshänseende icke borde bliva sämre ställd än kokerskan Nilsson,

syntes ifrågavarande pensioneringsgrunder i här föreliggande fall böra komma

till användning. Utmätt enligt dessa grunder skulle den Björling tillkommande

pensionen uppgå till 720 kronor (530 + 70 + 127 — 727, efter avrundning

720). Pensionen torde, i enlighet med vad i allmänhet plägat ske, böra

tillkomma sökanden från och med månaden näst efter den, varunder hon

entledigades från sin anställning vid intendenturkompaniet å Karlsborg. På

grund av vad sålunda anförts hemställde departementet, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva, att Björling tinge från och med månaden

näst efter den, under vilken hon entledigades från sin anställning vid intendenturkompaniet

å Karlsborg, under sin återstående livstid a allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 720 kronor.

Statskontoret, som den 6 juni 1928 avgivit utlåtande i ärendet, liar därvid

anfört, att, då statskontoret ansåge goda skäl föreligga att bereda pension

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40. 13

åt Björling samt icke hade något att erinra varken beträffande det av arméförvaltningens

civila departement föreslagna pensionsbeloppet 720 kronor

eller i fråga om vad departementet i övrigt föreslagit, tillstyrkte statskontoret

bifall till förevarande framställning.

Genom brev den 14 juni 1928 bar Kungl. Maj:t medgivit, att till Björling

finge tills vidare, räknat från och med månaden näst efter den, varunder

hon entledigats eller entledigades från anställningen vid intendenturkompaniet,

från lantförsvarets anslag till extra utgifter utbetalas understöd med 60

kronor vid varje månads vitgång, intill dess frågan om beredande av pension

åt henne blivit slutligt prövad, med skyldighet för henne att, i den mån

pension kunde bliva henne tillerkänd jämväl för tid, varunder hon uppburit

nu medgivna understöd, till nämnda anslag återbetala därifrån för sådan tid

uppburna understödsmedel, vilken återbetalning finge ske genom överföring

av till betalning förfallna pensionsmedel och därå eventuellt belöpande dyrtidstillägg.

Jag biträder myndigheternas förslag om beredande av pension åt Björling.

Även i fråga om pensionsbeloppet ansluter jag mig till vad myndigheterna

därutinnan föreslagit.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra kokerskan vid intendenturkompaniet å Karlsborg

Hilma Charlotta Katarina Björling må från och med den 1 juni

1928 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 720 kronor.

8:o.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd, till arméförvaltningens intendentsdepartement

överlämnad skrift, dagtecknad den 14 februari 1928, har sömmerskan vid

Norrlands trängkårs intendenturverkstäder Bebecka Elisabet Ågren anhållit

att komma i åtnjutande av pension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Ågren, som är född den 4 september

1881, alltsedan den 1 oktober 1898 varit anställd såsom sömmerska

vid Norrlands trängkårs intendenturverkstäder, vilken anställning hon fortfarande

innehar; att hon under de senare åren vid kåren uppburit en avlöning,

som — frånsett dyrtidstillägg — uppgått till i medeltal omkring 885

kronor för år; att hon lider av lungtuberkulos, på grund varav hennes

arbetsförmåga är i hög grad nedsatt, och att denna nedsättning av arbetsförmågan

sannolikt är för framtiden bestående; att hon vid fullgörandet av

sina tjänståligganden visat stor yrkesskicklighet och noggrannhet samt såväl

i som utom tjänsten iakttagit ett i allo hedrande leverne; samt att hon är

medellös.

Chefen för Norrlands trängk&r och chefen för norra arméfördelningen hava

tillstyrkt den gjorda framställningen.

Ang.

pension åt

sömmerskan

Rebecka

Elisabet

Ågren.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 46.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens intendentsdepartement

uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 februari 1928 anfört,

att departementet i betraktande av Agrens nära trettioåriga, väl vitsordade

verksamhet i statens tjänst och då hon enligt läkarbetyg på grund av sjukdom

ej syntes böra fortsätta med sitt arbete vid kåren, funne det vara med

rättvisa och billighet överensstämmande, att hon efter erhållet avsked komme

i åtnjutande av något understöd från statens sida för sin återstående levnad.

I fråga om storleken av dylikt understöd ansåge departementet, att detsamma,

enär Ågren icke vore fullständigt oförmögen till arbete och det sålunda

ej torde vara uteslutet, att hon kunde i någon mån bidraga till sitt

uppehälle, skäligen borde bestämmas till 300 kronor för år med därå enligt

kungörelsen den 15 juni 1922 utgående pensionstillägg samt å pensionen

och nämnda pensionstillägg jämlikt kungörelsen den 18 juni 1925 belöpande

förhöjningar. På grund av vad sålunda anförts hemställde departementet,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Ågren finge från och

med månaden näst efter den, under vilken hon avginge från sin anställning

vid kåren, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av angivna storlek.

Statskontoret har den 10 mars 1928 avgivit utlåtande i ärendet och därvid

anfört, att då sökanden under en tid av inemot 30 år arbetat i statens tjänst

och nu nödgades lämna sin anställning på grund av sjukdom, som i väsentlig

grad nedsatte hennes arbetsförmåga, syntes goda skäl föreligga att genom

pension bereda henne hjälp till uppehället; och då statskontoret icke funne

något att erinra mot det av arméförvaltningens intendentsdepartement föreslagna

pensionsbeloppet 300 kronor, som i nyreglerad pension motsvarade

696 kronor, eller mot vad av departementet i övrigt föreslagits, tillstyrkte

statskontoret, att framställning avlätes till riksdagen i överensstämmelse med

departementets hemställan, dock att pensionsbeloppet borde utgöra 696

kronor.

Ehuru det föreslagna pensionsbeloppet, med hänsyn till Ågrens låga avlöning,

kan synas val högt, anser jag mig dock, på grund av hennes långa

anställningstid och de ömmande omständigheter, som i detta fall äro för

handen, böra tillstyrka en årlig pension åt henne av 696 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att sömmerskan vid Norrlands trängkårs intendenturverkstäder

Rebecka Elisabet Ågren må från och med månaden näst

efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 696 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tti proposition nr 46.

15

9:o.

Uti skrivelse till marinförvaltningen den 27 januari 1928 bär tjf. stationsbefälhavaren

vid flottans station i Karlshona gjort framställning om beredande

av pension åt förra skurförestånderskan vid sjömanskårens i Karlskrona

kaserner och koklius Emelie Sofie Johansson, född Andersdotter.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Johansson, som är född den 13

januari 1863, innehaft befattning som skurförestånderska vid sjömanskårens

i Karlskrona kaserner och koklius från och med den 1 maj 1911 till och

med den 29 februari 1928, då hon på grund av nedsatt arbetsförmåga blivit

entledigad; att hon före sin anställning som skurförestånderska under 18 år

biträtt vid skurningen; att hon under de senare åren uppburit en avlöning,

som — frånsett dyrtidstillägg — uppgått till 80 kronor i månaden; att hon

är gift, men att makarnas uppehälle under senare år huvudsakligen bestritts

av hustruns arbetsförtjänst, enär mannen är arbetsoförmögen och makarnas

barn — av vilka två bo i hemmet — endast i ringa mån kunna bidraga till

föräldrarnas uppehälle; att något sparat kapital ej finnes; samt att familjen

under åren 1901 -1918 under olika tider och former erhållit fattigvård, varvid

mannen jämväl varit intagen å fattigvårdsanstalt till full försörjning.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har marinförvaltningen uti

skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars 1928 anfört, att det syntes marinförvaltningen

vara skäligt, att Johansson komme i åtnjutande av pension. Vid

bestämmandet av dennas storlek ansåge ämbetsverket i likhet med stationsbefälhavaren

vid flottans station i Karlskrona, att endast hennes 16-åriga tjänst

såsom förestånderska, men ej hennes arbete såsom biträde, borde medräknas.

Då pensioner för kvinnliga arbetare plägat avpassas efter de genom kungörelsen

den 24 augusti 1920 (nr 645) fastställda grunder för pensionsförbättring åt

vid marinen anställda daglönare och beräknades till 400 kronor efter 25

tjänstår med avdrag av 10 kronor för varje år därunder, skulle ifrågavarande

pension böra bestämmas till 310 kronor eller, nyreglerad, 576 kronor. Under

åberopande av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Johansson finge från och med

den 1 mars 1928 under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten

en årlig pension av 576 kronor.

Statskontoret, som den 19 mars 1928 avgivit utlåtande i ärendet, har därvid

anfört, att ämbetsverket, med hänsyn till föreliggande omständigheter

ansåge goda skäl förefiunas att söka i detta fall bereda pension av statsmedel;

och då från ämbetsverkets sida intet vore att erinra mot vad marinförvaltningen

föreslagit, tillstyrkte statskontoret, att framställning till riksdagen

avlätes i överensstämmelse med marinförvaltningens hemställan.

Genom brev den 4 maj 1928 har Kungl. Maj:t medgivit, att till Johansson

finge tills vidare, räknat från och med den 1 mars 1928, från sjöförsvarets

anslag till extra utgifter utbetalas understöd med 45 kronor vid varje må
-

Ant), pensio

åt pirra skurförestånderskan

Emelie

Sofie Johans

son, född

Andersdotter.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 46.

nads utgång, intill dess frågan om beredande av pension åt henne blivit

slutligt prövad, med skyldighet för henne att, i den mån pension kunde

bliva henne tillerkänd jämväl för tid, varunder hon uppburit nu medgivna

understöd, till nämnda anslag återbetala därifrån för sådan tid uppburna

understödsmedel, vilken återbetalning finge ske genom överföring av till betalning

förfallna pensionsmedel och därå eventuellt belöpande dyrtidstillägg.

Liksom myndigheterna finner jag billighetsskäl tala för att Johansson

beredes pension av statsmedel. Yad angår pensionsbeloppets storlek, har

jag funnit det av marinförvaltningen föreslagna pensionsbeloppet lämpligt

avvägt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra skurförestånderskan vid sjömanskårens i Karlskrona

kaserner och kokhus Emelie Sofie Johansson, född Andersdotter,

må från och med den 1 mars 1928 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 576 kronor.

Yad departementschefen ovan under punkterna l:o—

9:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Kungl. Höghet Kr o n pri nsen-Regenten bifalla

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Z. Topelius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1929:24 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. Bankoutskottet får härmed avgi s. 40 i texten