Sök i Ratio Lex

Med förslag till tulltaxeförordning

339 sidor, varav 291 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 291 av 339 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:65, Med förslag till tulltaxeförordning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

1

Kr 65.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till tulltaxeförordning;

given Stockholms slott den 8 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga bilagda förslag till tulltaxeförordning jämte därvid fogade tulltaxa

och taratariff.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Wohlin.

Bihang till riksdagens protokoll 1929.

1 samt.

51 hd fl. (Nr 65.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Förslag

till

tulltaxeförordning.

Härigenom förordnas som följer:

1 $•

Varor, som införas från utlandet, äro, såframt icke annorlunda särskilt

stadgas, i fråga om tull underkastade bestämmelserna i denna förordning

jämte därvid fogade tulltaxa med tillhörande taratariff.

2 *.

Vara tulltaxeras i det skick, vari den inkommer, med iakttagande, där ej

i fråga om visst varuslag är annorlunda stadgat:

a) att vara, som utgör en blandning av beståndsdelar, hänförliga till taxenummer

med olika tullsatser, skall tulltaxeras, om någon beståndsdel drager

värdetull, enligt vad taxan stadgar för ifrågavarande beståndsdel samt i annat

fall lika med den beståndsdel, som är underkastad högsta tullsatsen; dock

skall hänsyn icke tagas till beståndsdelar, vilka förekomma i endast obetydlig

mängd och icke väsentligen inverka på varans beskaffenhet;

b) att genom mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt

av beståndsdelar, hänförliga till taxenummer med olika tullsatser, skall i

sin helhet tulltaxeras efter huvudbeståndsdelen, varmed förstås den del, som

giver varan dess karaktär; dock skall, där huvudbeståndsdelen icke kan med

säkerhet utrönas, varan tulltaxeras efter den beståndsdel, som är underkastad

högsta tullsatsen, varvid emellertid hänsyn icke skall tagas till mindre

väsentliga beståndsdelar, som icke giva varan avsevärt högre handelsvärde;

c) att sammansatt vara, som är i taxan särskilt nämnd, skall, även om

den införts i söndertaget skick och utan hinder därav, att mindre väsentliga

beståndsdelar saknas, tulltaxeras enligt vad i taxan stadgas beträffande

den sammansatta varan;

d) att vara, som till någon del består av guld, silver eller platina och

som ej är hänförlig till instrument eller apparat, skall tulltaxeras sålunda,

att den del av varan, som utgöres av ädel metall, tulltaxeras särskilt för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 3

sig såsom arbete av ifrågavarande metall och varan i övrigt efter sin beskaffenhet;
e)

att till förgyllda, försilvrade, platinerade eller med oädel metall överdragna

ävensom till emaljerade, glaserade, polerade, målade, fernissade

eller lackerade arbeten äro att hänföra även varor, som endast till någon

del sålunda bearbetats; dock skall hänsyn icke tagas till sådan bearbetning, där

den förekommer endast å vanliga beslag, handtag och andra dylika i varan

ingående mindre väsentliga beståndsdelar och icke giver varan avsevärt

högre handelsvärde; samt

f) att sådan bearbetning av en vara, som består i endast målning eller

annan sönderdelning, stamning, rening, färgning, torkning och saltning, i

och för sig icke skall hava inverkan på tulltaxeringen.

3 §.

1. Tull, som utgår efter varas vikt, skall, alltefter vad i tulltaxan är

vid tullsatsen eller varuslaget angivet, beräknas, där ej i fråga om visst

varuslag är annorlunda stadgat:

a) efter bruttovikten, varmed avses vikten av varan jämte emballage;

b) efter verkliga nettovikten, varmed avses vikten av varan utan

emballage;

c) efter legala nettovikten, varmed avses den vikt, som erhålles genom

att från bruttovikten draga den i taratariffen fastställda taran; eller

d) efter verkliga nettovikten med tillägg av visst emballage, varmed avses

vikten av varan jämte följande slag av emballage och förpackningsmateriel:

beträffande i Avd. XI C upptagna varuslag (vävnader och filt):

omslag av papper eller väv, såvitt det icke utgöres av ytteremballage,

uppenbarligen avsett endast till varans skyddande under transporten;

samt

beträffande övriga varuslag:

askar, fodral, etuier, papper, väv, folier och annat dylikt emballage,

allt för så vitt det icke utgöres av ytteremballage, uppenbarligen avsett

endast till varans skyddande under transporten; kärl av lervara eller

glas, burkar, flaskor, tuber och andra dylika behållare; emballage, vari

varan är avsedd att försäljas i detaljhandeln; inlägg och kartor; mellanlägg

i bladguld och andra dylika artiklar; hö, halm, träspån och annan

dylik förpackningsmateriel, för så vitt den befinner sig innanför emballage,

som skall inräknas i vikten.

2. Utan hinder därav, att enligt taxan tullen skall beräknas efter den

verkliga nettovikten, må, där så finnes lämpligt och varuhavaren icke däremot

gör invändning, tullen i stället beräknas efter den vikt, som erhålles

genom att från bruttovikten draga en med följande procentsatser utgående

tara:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts •proposition Nr 65.

för omslag av enkel väv............................................................................ 2 %

» » » dubbel väv eller matta ................................................ 3 »

» fat eller lådor ....................................................................... 12 »

» askar eller flaskor av bleck................................................................ 10 »

» askar eller flaskor av bly, järn eller koppar ................................... 20 »

» buteljer och flaskor av glas samt för burkar och krukor av lera 40 » .

3. Ändock att enligt taxan tullen för visst varuslag är att beräkna efter

den legala nettovikten skall, där varukavaren det yrkar eller statsverkets

intresse så kräver, till grund för beräkningen läggas den verkliga nettovikten.

Därest tillämpandet av sistnämnda beräkningsgrund sker på yrkande

av varuhavaren, åligger denne men i annat fall tullverket att anskaffa

och bekosta det arbetsbiträde och den materiel, som erfordras för utrönande

av den verkliga nettovikten.

4. Införas varor av olika slag, förpackade i ett och samma emballage,

och är med avseende å någon av dem stadgat, att tullen skall beräknas

efter den verkliga nettovikten med tillägg av sådant emballage, skall, där

ej denna vara utgör allenast en oväsentlig del av innehållet, det gemensamma

emballagets vikt läggas till vikten av samma vara.

Är med avseende å flera av varorna stadgat, att tullen skall beräknas

på sätt nyss är sagt, skall emballagets vikt läggas till vikten av den huvudsakliga

bland dessa varor.

5. Där enligt taxan tullen är beroende av varans vikt för stycke, skall

med denna vikt avses den verkliga nettovikten.

4 §.

Där tull skall utgå i förhållande till varas värde, beräknas detta för

oskadad vara lika med varans marknadspris å inköpsorten vid tiden för

inköpet eller, i fråga om ej inköpt vara, lika med marknadspriset å avsändningsorten

vid tiden för avsändningen, med tillägg i vartdera fallet av

emballagets värde jämte frakt, försäkringspremier och annan å varan nedlagd

kostnad, intill dess varan anlänt, därest den inkommit med fartyg

eller luftfartyg, till ort, dit den är bestämd eller varest den för vidare

befordran till bestämmelseorten lossas ur fartyget eller luftfartyget, eller,

därest den inkommit på annat sätt, till gränsort inom tullområdet. För

vara, som lidit avsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan

vid tulltaxeringen befinnes äga å den ort, där tulltaxeringen äger rum.

Det åligger varuhavaren att uppgiva och, såvitt ske kan, styrka de belopp,

vilka sålunda tillhopa skola anses utgöra oskadad varas värde. Fullgör ej

varuhavaren vad honom sålunda åligger eller finner tull anstalten skälig

anledning antaga, att det uppgivna värdet understiger det verkliga, eller är

fråga om skadad vara, är tullanstalten pliktig, liksom den i allt fall är berättigad,

att låta besiktiga och värdera varan.

Närmare bestämmelser angående styrkande av oskadad varas värde ävensom

angående varas besiktning och värdering meddelas av Konungen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 65.

5

5 §.

Tullfrihet åtnjutes för:

a) varor, som inkomma för Konungens eller medlems av det kungliga

huset räkning;

b) varor, som utländskt, här ackrediterat sändebud eller annan person,

som tillhör främmande makts härvarande beskickning, inför för tjänstebruk

eller för eget eller sin familjs behov; dock skall detta medgivande gälla

endast person, som icke är svensk medborgare, och i den mån den främmande

makten medgiver Sverige motsvarande förmån;

c) vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenheter och andra likartade, för

tjänsten avsedda föremål, som inkomma till härvarande konsulat för främmande

makt, som medgiver Sverige motsvarande förmån;

d) gångkläder och sängkläder, tillhöriga resande eller å transportmedel

anställda personer, när kläderna synbarligen äro brukade eller, medförda av

ägaren själv, prövas icke överstiga hans personliga behov;

e) andra förnödenheter, tillhöriga resande eller å transportmedel anställda

personer, i den mån förnödenheterna prövas icke överstiga behovet under

resan; och skola till sådana förnödenheter jämväl hänföras begagnad velociped

samt av resande medförd, begagnad handfotografikamera eller begagnad

skrivmaskin, vilka av den resande införas för eget bruk och icke i handelssyfte;

dock skall om resandes rätt att för eget bruk tullfritt medföra färdiga

tobaksvaror och cigarrettpapper gälla vad särskilt stadgas;

f) instrument, redskap, verktyg och andra dylika föremål, som inresande

utövare av vetenskap, konst eller hantverk medför i och för sin yrkesutövning

eller vilka för sådant ändamål med särskild lägenhet inkomma till honom,

därest de äro avsedda att av honom användas under tillfälligt uppehåll i

riket;

g) bensin, medförd å transportmedel för dess drift, beträffande fartyg dock

endast till myckenhet, som tullanstalt prövar icke överstiga behovet

under resan;

h) fartygsförnödenheter av annat slag än i g) sägs och fartygsinventarier,

därunder inbegripna till fartyg hörande husgerådssaker, för så vitt förnödenheterna

eller inventarierna med avseende å beskaffenhet och mängd

skäligen kunna anses vara avsedda till begagnande ombord å det fartyg,

vari de införts, och så länge de där kvarbliva;

i) inventarier, tillhörande förolyckat fartyg; ävensom sjöfynd, till värde

ej överstigande tio kronor, då fyndet, enligt vad särskilt är stadgat,

av tullanstalt utlämnas till bärgaren;

k) proviant, medförd å fartyg, som kommer från utrikes ort, för så

vitt den erfordras ombord till fartygets besättning eller passagerare, så länge

fartyget icke efter avslutad resa avgått i inrikestrafik, ävensom alla sådana

till proviant hänförliga varor, med undantag av konserver, dryckes- och

tobaksvaror, som medföras å från utrikes ort ankommande, i genomgående

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

järnvägståg insatt restaurangvagn och av tullanstalten å tullplats, till vilken

tåget först ankommer, prövas icke överstiga behovet för passagerares bespisning

under tågets gång genom Sverige;

l) färdiga hushålls- eller klädespersedlar, införda av utländsk eller sedan

minst ett år i utlandet bosatt svensk medborgare, som på grund av giftermål

med här i riket bosatt person inflyttar hit, därest persedlarna i anledning

av giftermålet erhållits i hemgift eller såsom bröllopsgåva;

m) gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, som inkomma

för sådan persons räkning, som inflyttar från utlandet eller med

bibehållet hemvist i Sverige oavbrutet eller endast med tillfälliga avbrott

vistats utomlands en tid av minst ett år, allt dock på villkor, dels att

ägaren själv begagnat samt för eget bruk och icke i handelssyfte infört

persedlarna, dels ock att tullanstalten prövar dem icke överstiga ägarens

behov;

n) varor, som inkomma för att utdelas såsom gåvor till sjömän från främmande

land, i den mån motsvarande förmån därstädes tillkommer svenska

sjömän;

o) varuprov och mönster, som vid införseln sakna handelsvärde eller vid

tulltaxeringen göras värdelösa;

p) emballage, vari varor inkomma, därest det icke skall inräknas i varas

vikt eller värde, ävensom från svensk frihamn särskilt inkommande emballage,

vari varor införts till frihamnen, allt för så vitt icke av emballagets

form och utseende eller av eljest förekommande omständigheter framgår, att

det utgör icke blott emballage utan jämväl en för annat ändamål lika

mycket eller mera användbar eller såsom handelsvara uppenbarligen lämpad

artikel;

q) av trävirke hopfogade trummor för ventilation i lastrum ävensom bastmattor

och annan s. k. garneringsmateriel, uppenbarligen avsedd endast till

att skydda gods under transport, då sådana föremål för nu angivna ändamål

och icke i handelssyfte medföras å transportmedel, så ock då föremålen

särskilt inkomma från svensk frihamn och dit införts under omständigheter,

som nyss sagts;

r) emballage, särskilt inkommande, gammalt och begagnat, med undantag

av smördrittlar, när emballaget inkommer i retur eller är avsett att

av varuhavaren återutföras med varor eller då emballage av samma slag

och myckenhet vid tidigare tillfälle av varuhavaren utförts eller är avsett

att sedermera av honom utföras med varor, skolande i detta hänseende med

emballage likställas s. k. garnbommar;

s) inom landet alstrade eller tillverkade ävensom här förut förtullade utländska

varor, när de, efter att hava utförts till utlandet, inom tio år från utförseln

återinföras i oförändrat skick; dock skall härvid iakttagas,

att i händelse tullrestitution eller befrielse från tull vid utförseln åtnjutits

för varan eller för därtill använda materialier, restitutions- eller tullbeloppet

skall inbetalas till tullverket,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nt 65.

att därest å vara av svensk tillverkning eller å kärl eller omslag, vari

den tydligen är avsedd att hållas till salu, förekommer beteckning, som

tydligt angiver varans svenska tillverkare, tullfrihet må åtnjutas av annan

än tillverkaren allenast för så vitt varuhavaren antingen företer förklaring av

tillverkaren, att'' denne icke har något att erinra mot varans tullfria utlämnande,

eller annorledes gör antagligt, att från tillverkarens eller hans rättsinnehavares

sida något hinder mot utlämnandet icke skäligen kan förutsättas,

samt

att vid bedömandet, huruvida varan vid återinförseln föreligger i oförändrat

skick, hänsyn icke skall tagas till bearbetning, som avsett allenast

undersökning av materialets felfrihet eller som eljest icke höjt varans värde

för varuhavaren;

t) av främmande statsmyndighet förlänade ordenstecken och dylikt; ävensom

utställingsmedaljer eller andra prisföremål, vilka tillerkänts deltagare

i allmän tävlan;

u) naturalier, etnografiska och kulturhistoriska föremål, infattade målningar,

ritningar eller teckningar, andra bilder, anatomiska modeller, gipsavgjutningar

samt avbildningar, därest föremålen äro avsedda för offentlig samling

eller för undervisningsanstalt; ävensom handskrifter;

v) livsförnödenheter, avsedda för och införda samtidigt med från utlandet

inkommande djur, i den mån förnödenheterna prövas icke överstiga

behovet under transporten till den ort inom riket, dit djuren enligt åtföljande

frakthandlingar äro slutligt bestämda; samt

x) likkistor med lik; urnor med aska av lik; ävensom kransar och blommor,

avsedda till minnesgärd åt avliden person.

6 *.

1. Tullfrihet åtnjutes för varor av nedan angivna slag, då de vid resa

annorledes än med järnväg medföras från Norge till Sverige över de delar

av gränsen, som äro belägna norr om Mitandersfors i Värmland, nämligen:

bröd, högst 20 kilogram,

fläsk, högst 10 kilogram,

garn, högst 5 kilogram,

kaffe och kaffesurrogat, tillsammans högst 5 kilogram,

malt, högst 40 kilogram,

maltdrycker, högst 10 liter,

risgryn, högst 5 kilogram,

socker och sirap, tillsammans högst 10 kilogram,

spannmål, omalen, högst 150 kilogram,

» malen, högst 100 kilogram,

vävnader, högst 15 meter, dock icke utöver ett värde av 40 kronor, samt

andra tullbelagda varor — dock icke spelkort, rusdrycker eller färdiga

tobaksvaror och cigarrettpapper — till ett sammanlagt värde av högst 30

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Sker resan över någon av nedan angivna delar av gränsen, skall den sålunda

medgivna tullfriheten i fråga om följande varuslag omfatta

a) vid resa över gränsen mot Härjedalen eller mot Hotagens och Frostvikens

socknar i Jämtland eller mot Västerbottens län:

socker och sirap, tillsammans högst 20 kilogram,

spannmål, omalen och malen, tillsammans högst 600 kilogram, samt

b) vid resa över gränsen mot Arjepluogs eller Karesuando socknar i Norrbottens

län:

socker och sirap, tillsammans högst 50 kilogram,

spannmål, omalen och malen, tillsammans högst 600 kilogram,

andra tullbelagda varor — dock icke spelkort, rusdrycker eller färdiga

tobaksvaror och cigarrettpapper — till ett sammanlagt värde av högst 50

kronor.

Medföres vara i större myckenhet än ovan sägs, skall tull erläggas för

hela den av varan införda myckenheten.

Tullfrihet enligt detta moment gäller icke för varor, som i handelssyfte

införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller för att utlämnas

såsom ersättning för verkställt arbete, ej heller för varor, som införas av

handlande eller för handlandes räkning, såvitt de äro av de slag, med vilka

han idkar handel; dock äger för särskilda fall generaltullstyrelsen härifrån

medgiva undantag och därvid beträffande i handelssyfte införda varor jämväl

tillåta tullfri införsel av större myckenhet än ovan angivits.

2. Den som äger eller brukar fastigheter på ömse sidor om gränsen

mellan Sverige och Norge må, därest kortaste avståndet mellan fastigheterna

ej överstiger 20 kilometer, över gränsen tullfritt införa utsäde, kreatur och

redskap, som erfordras för den i Sverige belägna fastighetens skötsel.

3. Varor, som av gränsbefolkningen för hushållsbehov föras från Sverige

till Finland eller Norge eller från Finland eller Norge till närbelägen ort i

Sverige för att förädlas genom blekning, färgning, garvning, målning, spinning,

vävning eller annan dylik bearbetning eller för reparation och som

efter förädlingen eller reparationen återutföras till ursprungslandet, äro vid

införseln till Sverige fria från tull.

7 §.

Tullfrihet under viss tid åtnjutes för:

a) transportmedel, som begagnas för införsel till eller är avsett för utförsel

från riket av varor eller personer, ävensom till reparation av sådant transportmedel

avsedda, särskilt inkommande lösa delar; och skall i fråga om luftfartyg

ankomma på prövning av Konungen i varje särskilt fall, huruvida

tullfriheten må åtnjutas, även om luftfartyget tillika begagnas för befordran

av gods eller personer i egentlig inrikestraflk;

b) automobil, som medföres av resande, vilken endast tillfälligtvis skall

vistas inom riket, därest automobilen är avsedd att återutföras sist inom ett år;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 65.

9

c) dragare och fordon, som av gränsbefolkningen föras från Finland eller

Norge till närbelägen ort i Sverige för att under kortare tid där användas

till timmerforsling, jordbruksarbete eller annat dylikt ändamål; samt

d) kreatur, vilka införas från Finland eller Norge för att under kortare

tid å närbelägen ort i Sverige gå i bet.

Angående den tid och de villkor, under vilka resande må, enligt vad i b) sägs,

utan erläggande av tull förfoga över medförd automobil, så ock angående tid för

åtnjutande jämlikt bestämmelserna under a) av tullfrihet för jämvägsmateriel,

förordnar Konungen. I övrigt må tullfrihet enligt denna paragraf

icke åtnjutas för längre tid än tre månader efter införseln, dock må för

särskilt fall medgivas utsträckning av sistnämnda tid intill ett år.

8 %.

1. Tullfrihet under viss tid må på särskild framställning medgivas för:

a) varor, som inkomma:

för att repareras eller kompletteras inom landet och som äro avsedda att

därefter återutföras;

för att komplettera vara, som är avsedd att utföras ur riket;

för att förevisas såsom prov eller mönster eller såsom utställningsföremål

och därefter återutföras och vilka sålunda icke äro att anse såsom i försäljningsssyfte

införda;

för att användas såsom modeller vid tillverkning av exportvara och som

äro avsedda att därefter återutföras;

för att användas vid anordnade tävlingar, idrottsfester eller under andra

liknande förhållanden, vid tillfälliga föreläsningar eller tillfälliga teater- eller

cirkusföreställningar och därefter återutföras;

för att avprovas och eventuellt återutföras; dock endast då fråga är antingen

om enstaka föremål eller om varor, som icke skäligen kunna antagas

vara införda i försäljningssyfte; eller

för att användas vid avprovning av vara, som är avsedd att utföras;

b) med varor inkommande emballage, som icke skall inräknas i varornas

vikt eller värde och som är avsett att återutföras, ävensom för återutförsel

avsedda järncylindrar, vilka inkomma med förtätade gaser och för vilka

särskild tull skall utgå; samt

c) särskilt inkommande emballage, avsett att återutföras med varor, dock

med undantag av begagnade smördrittlar.

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgivas för längre tid än ett

år från införseln, dock må tiden utsträckas till högst två år, då tullfrihet medgives

för varor, som inkomma för att användas antingen såsom modeller vid tillverkning

av exportvara eller vid avprovning av vara, som är avsedd att

utföras.

2. Tullfrihet under viss tid må på särskild framställning medgivas för maskiner,

redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning vid järnvägs-

eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk anläggning för allmänt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts propositio7i Nr 65.

behov eller annat allmännyttigt företag och som därefter skola ur riket återutföras,

ävensom för lokomotiv och järnvägsvagnar, som av järnvägsförvaltning

förhyras från utlandet.

9 §.

För varor, som utföras för att i utlandet undergå reparation eller sådan

bearbetning, som icke väsentligen förändrar deras karaktär, ävensom för

inom landet tillverkat eller här förut förtullat transportmedel, som i

trafik avgått till utlandet och där reparerats, må återinförsel inom högst

ett år efter utförseln eller avgången medgivas mot tull, motsvarande

femton procent av reparations- eller bearbetningskostnaden. I avseende å

fastställande vid tulltaxeringen av sådan kostnad skola bestämmelserna i 4 §

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Är vara i följd av bearbetning hänförlig till tulltaxenummer med högre

tullsats än den förut tillämpliga, skall i stället skillnadstull erläggas. Har

reparation av transportmedel nödvändiggjorts av skada, som uppkommit

efter avgången till utlandet, eller haft till syfte att genom avhjälpande av

mindre bristfällighet sätta transportmedlet i transportdugligt skick, må vid

återinförseln tull ej beräknas för reparationen.

10 §.

För inkommen vara, som under transporten till införselorten genom tillfällighet

lidit skada, må, där tullen i taxan är bestämd annorledes än efter

varuvärdet, nedsättning i tullen medgivas med belopp, som svarar mot den

av skadan förorsakade minskningen i varans värde.

Varuhavare, som påkallar dylik nedsättning, har att därom göra skriftlig

anmälan hos tullanstalten samt att inom honom av tullanstalten förelagd

tid förebringa utredning om skadans uppkomst. Tullanstalten har därefter

att, sedan genom dess försorg undersökning blivit, enligt vad i 4 § för där

avsett fall föreskrives, verkställd för utrönande av varans värde såväl i

oskadat som i dess skadade skick, låta försälja varan såsom oförtullad

ävensom fördela inflytande försäljningsbelopp, allt i den ordning, som härutinnan

är stadgad beträffande inkommen vara i allmänhet, som försäljes

genom tullanstalts försorg.

Vid förtullning av den försålda varan skall dess värde beräknas lika med

försäljningsbeloppet, eller, om detta understiger varans vid undersökningen

åsatta värde i skadat skick, lika med sistnämnda värde.

Konungen äger förordna om och i vilken mån tullen må nedsättas för

haverigods eller sjöfynd.

11 §.

De särskilda föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna förordning

med tillhörande tulltaxa och taratariff eller till förekommande av missbruk

av medgiven tullfrihet eller annan förmån, meddelas av Konungen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

11

Där sådant finnes av behovet påkallat, äger Konungen jämväl att med

avseende å fartyg, som samtidigt går i inrikes- och utrikestrafik, utfärda

särskilda föreskrifter till inskränkning av den under 5 § k) medgivna tullfrihet

för fartygsproviant.

12 §.

Om restitution av tull och vad därmed äger samband är särskilt stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1930, från och med vilken

dag §§ 1—10 i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande

varor jämte till förordningen hörande tulltaxa, taratariff och

tulltaxeunderrättelser skola upphöra att gälla.

Där i särskild författning förekommer hänvisning till författningsrum,

som ersatts genom bestämmelse i denna förordning, skall hänvisningen avse

den nya bestämmelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning till tulltaxan.

I. Levande djur och animaliska ämnen:

A. Levande djur, andra än fisk, kräftdjur och musslor

B. Kött och fläsk ................................................

C. Fisk, kräftdjur och musslor .......................................

1). Mjölk och mejeriprodukter; ägg och honung ........

E. Ben, horn, tagel, fjäder m. m....................................

II. Vegetabiliska ämnen:

A. Levande växter, blommor m. m.................................

B. Rötter, ätbara; köksväxter m. m.................................

C. Frukter och bär, ätbara ..............................................

D. Kolonialvaror och kryddor............................................

E. Spannmål, omalen ................................................

F. Spannmål, malen; malt, stärkelse m. m. ................

G. Frö samt icke ätbara oljehaltiga frukter ................

H. Färgnings- och garvningsämnen samt hartser ........

I. Ämnen till korgmakar- och borstbindararbeten,

stoppningsmaterial m. m.........................................

III. Fett, oljor och vax av animaliskt eller vegetabiliskt ur
sprung

.......................................................................................

IV. Produkter av livsmedelsindustri; drycker; tobak; foder
medel:
A.

Produkter av livsmedelsindustri ...............................

B. Drycker ...........................................................................

C. Tobak ................................................................................

1). Fodermedel........................................................................

V. Mineraliska och fossila ämnen:

A. Sten- och jordarter, malm m. m.................................

B. Stenkol samt andra brännmaterialier och bituminösa

råämnen, mineraloljor m. m.....................................

VI. Kemiska produkter och apoteksvaror; färger och fernissor;

välluktande ämnen; tvål, ljus och andra produkter av

oljor, fett eller vax; lim, klister och gelatin; sprängämnen;

gödselmedel:

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar samt

andra kemiska produkter, ej annorstädes upptagna;

apoteksvaror ...................................................

B. Kemikalier m. m. för fotografiskt bruk....................

C. Garvämnesextrakter, färger och fernissor m. m.....

D. Flyktiga vegetabiliska oljor, essenser och andra väl
luktande

ämnen, kosmetiska medel m. m.............

Nummer

1—6

7—11

12—19

20—26

27-33

34-44

45-62

63—73

74—86

87—88

89-95

96-101

102—104

105—106

107—117

118-143

144—158

159

160—161

162-169

170—176

177-223

224—227

228—255

256—263

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

VII.

VIII.

IX.

X.

XI.

XII.

XIII.

XIV.

XV.

E. Tvål, ljus och andra produkter av fett, oljor eller

vax m. m...................................................................

F. Lim, klister, gelatin m. in........................................

G. Sprängämnen, fyrverkeriarbeten och tändstickor ...

H. Gödselmedel ...................................................................

Hudar, skinn och pälsverk samt arbeten därav:

A. Hudar och skinn ...............................................

B. Arbeten av läder och skinn......................................

C. Pälsverk .................................................................

D. Arbeten av pälsverk ...................................................

Kautschuk, guttaperka och balata samt arbeten därav

Trävaror och kork samt arbeten därav; korgm akararbeten:
A.

Trävaror och arbeten därav......................................

B. Kork och arbeten därav ...........................................

C. Korgmakararbeten m. m.........................................

Pappersmassa, papp och papper, arbeten därav samt

tryckalster:

A. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten därav

B. Tryckalster m. m.........................................................

Spånadsämnen samt arbeten därav:

A. Spånadsämnen .......................................................

B. Garn, tråd, tågvirke och linor.................................

C. Vävnader och filt ....................................................

D. Band, snören, spetsar, strumpstolsarbeten, sadel
gjordsväv,

nät, för tekniskt bruk avsedda artiklar

m. m. ................................................................

E. Sömnads- och andra arheten, ej annorstädes upp
tagna

...........................................................................

Skodon, hattar, paraplyer, käppar, konstgjorda blommor

in. in.:

A. Skodon ...........................................................................

B. Hattar och mössor ...................................................

C. Paraplyer, parasoller, käppar m. m. ........................

D. Konstgjorda blommor, prydnadsfjädrar m. m.........

Arbeten av sten och andra mineraliska ämnen; lervaror;

glas och glasvaror:

A. Arbeten av sten och andra mineraliska ämnen ....

B. Lervaror

C. Glas och glasvaror.....................................................

Ädla metaller och arbeten därav; äkta pärlor och ädelstenar;

mynt ...................................................................

Oädla metaller och arbeten därav:

A. Järn och stål samt arbeten därav:

1. Tackjärn och gjutgods därav (icke smidbart)

2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav

Nummer

264-276

277—282

283-290

291—292

293—297

298—305

306—312

313—322

323—336

337—350

351—354

355—361

362-385

386 -392

393—395

396—455

456—535

536—564

565—615

616—623

624-631

632—637

638-644

645—673

674—694

695—718

719—724

725—745

746—893

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 17

Nummer

B. Andra oädla metaller samt arbeten därav 894 — 927

C. Arbeten av oädel metall utan avseende å metallens

art ............................................................................... 928—938

XVI. Maskiner, apparater och elektrisk materiel:

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska 939—998

B. Maskiner och apparater, elektriska, samt elek
trisk

materiel........................................................ 999—1042

XVII. Transportmedel:

A. Järnvägs- och spårvägsvagnar samt järnvägs
och

spårvägsmateriel........................................... 1043—1053

B. Automobiler, velocipeder och andra fordon........ 1054—1059

C. Fartyg....................................................................... 1060—1062

XVIII. Instrument, vågar och ur:

A. Instrument, andra än musikinstrument, och

vågar .......................................,............................ 1063—1075

B. Ur................................................................................ 1076—1085

C. Musikinstrument .................................................... 1086—1093

XIX. Vapen och ammunition:

A. Vapen ....................................................................... 1094—1099

B. Ammunition ............................................................ 1100—1104

XX. Varor, ej annorstädes upptagna 1105—1151

Teckenförklaringar.

Av de vid tullsatserna eller varuslagen anbragta bokstavsbeteckningarna

angiva:

B att tullen skall beräknas efter bruttovikten,

N >

»

»

»

» verkliga nettovikten,

T »

»

»

»

» legala nettovikten,

E »

»

»

»

» verkliga nettovikten med tillägg av visst

emballage, samt

T/E »

»

»

»

» legala nettovikten, om varan inkommer

endast i emballage av sådant slag, för

vilket taraprocent finnes angiven vid

varuslagets nummer i taratariffen, och i

annat fall efter verkliga nettovikten

med tillägg av visst emballage.

Angående innebörden av förenämnda viktbeteckningar, se 3 § 1 mom.

tulltaxeförordningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 häfl. (Nr 65.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

TULLTAXA.

Nr i de

sakkun-j

nigas ,

förslag !

för 100 kg1

kronor

I. Levande djur och animaliska ämnen.

A. Levande djur, andra än fisk, kräftdjur och musslor, i

1 1

2 2

3 3

4 4

5 5

6 6

7 ! 7

8 8

„ n

10 i 10

11 11

12 j 12

13 13

14 14

Hästar:

föl under ett år..............................................

fria i

andra slag............................................................................

1 st.

50: —1

Nötkreatur...........................................................

1 st.

10: —

Får ............................................................................................

1 st.

1: —

Svin...........................................................................................

N

10: —

Levande djur, ej särskilt nämnda ....................................

fria

B. Kött och fläsk.

Kött, ätbara djurdelar, ej särskilt nämnda, härunder in-

begripna:

av fågel:

gåslever .......................................................................

N

100: —

annat ............................................................................

N

20: —

andra slag ........................................................................

N

7: —

Fläsk:

rökt........................................................................................

N

18: —

andra slag............................................................................

T

12: —

C. Fisk, kräftdjur och musslor.

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad eller saltad:

i

i tunnor ............................................................................

fri

annan; ävensom sardeller, saltade eller inlagda ....

E

50:—!

andra slag...........................................................................

fria

1 Där Iramför kolumnen finnes utsatt »1 st», »100 filer» eller »100 kr.», innebär detta, att tullen

utgår efter dylik beräkningsgrund och icke efter en vikt av 100 kilogram.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

19

I C. Fisk, kräftdjur och musslor.

Tull

för 100 kg

kronor

15

16

17

18

I 19

Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd:

torskrom i tunnor, enbart saltad, sockersaltad eller rökt

kaviar (störrom) ................................................................

andra slag...........................................................................

Ostron........................................................................................

Anm. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter eller

bredd icke hålla 5 cm, må tullfritt införas i riket, därest vid

införseln företes av vederbörande fiskeriintendent utfärdat intyg

därom, att desamma äro avsedda att användas uteslutande

för odlingsändamål.

Kräftdjur; ävensom musslor, ej särskilt nämnda............

T

T

B

fri

500: —

125: —

100: —

fria

D. Mjölk, grädde och mejeriprodukter; ägg och honung.

20

21

22

23

24

25

26

Mjölk och grädde:

kondenserad ........................................................................ N

torrmjölk ............................................................................ N

andra slag............................................................................

Smör, naturligt....................................................................... T

Ost ............................................................................................T/E

Ägg; ävensom äggula och flytande äggvita ....................

Honung, även konstgjord .................................................... T

10: —

15: —

fria

20: —

20: —

fria

23: 50

E. Ben, horn, tagel, fjäder m. m.

27

Ben och horn, oarbetat eller sågat, spjälkat, kluvet och

raspat, s. k. hornborst samt spjälkade och kluvna

fjäderpennor härunder inbegripna; tvättsvamp; sköldpadd,

pärlemor samt skal av musslor och snäckor,

oarbetade ............................................................................

28

29

30

31

32

33

Tagel:

råtagel; ävensom borst ....................................................

annat, krusat tagel och tagelrep härunder inbegripna T

Fjäder, ej särskilt nämnd:

orensad och osorterad.......................................................

annan:

dun, konstdun härunder inbegripet............................ N

andra slag....................................................................... T

Tarmar, blod och djurdelar, ej särskilt nämnda; animaliskt

avfall, ej särskilt nämnt; ävensom döda djur,

ej ätbara, även uppstoppade eller annorledes konserverade

....................................................................................

fria

fria

20: —

fri

75: —j

20: —

fria

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

•akkunnigas

förslag

42

43

74

75

76

77

78

79

80

81

82

63

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

TT. Vegetabiliska ämnen.

A. Levande växter, blommor m. m.

Bötter, icke ätbara, ej särskilt nämnda, rotknölar av

gladiolus härunder inbegripna........................................

Blomsterlökar; ävensom lökliknande stam- och rotknölar,

ej särskilt nämnda, av blomsterväxter............ N

Blommor och blomdelar, naturliga, avskurna, ej särskilt

nämnda:

till prydnad användbara, även preparerade ............ E

andra slag, härunder inbegripna kardborrar, ej hänförliga

till nr 36, även bearbetade .......................

Växter, ej särskilt nämnda:

levande:

rhododendron, azaleor, kamelior, erika och syren

förädlade träd av äpple, päron, plommon och körsbär E1

andra ................................................................................ E1

Anm. till nr 38—iO.

Växter, till prydnad användbara, som inkomma med

knoppar eller blommor, men utan jord, tulltaxeras

såsom blommor, naturliga, avskurna, till prydnad användbara,

nr 36.

Anm. till nr 39—40.

Väger en växt mer än 10 kg, utgår tullen för den överskjutande

vikten med 3 kr. för 100 kg.

torkade eller annorledes preparerade:

till prydnad användbara................................................ E

andra slag .......................................................................

Kvistar och blad, naturliga; ävensom frukter och bär,

naturliga, icke ätbara, samt gräs:

till prydnad användbara, även preparerade ............ E

andra slag, ej till annat nummer hänförliga ........

B. Rötter, ätbara; köksväxter m. m.

Tull

för 100 kg|

kronor

fria

50: —

500: —

fria

fria

60:- 7« -

50:-

fria

50: - fria

40

45

råa .......................................................................................

N

1:~j

41

46

skurna och torkade; ävensom cikorierot.......................

N

5: —

42

47

Manioka- och arrowrot ........................................................

fria

Bötter, ätbara, ej särskilt nämnda:

72

48

nyskördade (färska) och inkommande under tiden

1 januari—30 juni; ävensom pepparrot samt skurna

och torkade rötter ........................................................

N

20: —1

73

49

andra ...................................................................................

N

10: —!

1 Såsom emballage, som inberäknas i varans vikt, anses i fråga om detta varuslag

maste emballage, såsom baljor eller krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.

allt när
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

21

Nr i do

B&kkunnlgas

förslag

36

37

38

64

65

66

87

68

69

96

71

49

50

51

55

52

53

54

55

55

56

60

57

58

59

60

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

11 B. Rötter, ätbara; köksväxter in. in.

Potatis:

rå:

nyskördad (färsk) och inkommande under tiden

1 januari—30 juni .................................................

annan; ävensom potatisflingor ....................................

skuren och torkad ...........................................................

Köksväxter, ej särskilt nämnda:

färska eller enbart kokade:

lök ....................................................................................

vitkål ................................................................................

meloner och gurkor........................................................

sparris..............................................................................

andra slag.......................................................................

saltade eller torkade, även i blandning med rötter....

Kapris........................................................................................

Svampar, ätbara ....................................................................

Humle.......................................................................................

Hö och halm...........................................................................

C. Frukter och bär, ätbara.

Frukter och bär, ätbara:

färska eller enbart kokade:

bananer och citroner ....................................................

vindruvor ........................................................................

jordgubbar:

inkommande under tiden 1 september—31 december

....................................................................

andra ............................................................................

apelsiner, äpplen, päron och andra, ej särskilt nämnda:

äpplen och päron, inkommande under tiden 1 januari—31

juli ........................................................

andra ............................................................................

torkade eller saltade:

bananer, bruneller, dadlar, plommon och sviskon

russin, korinter och fikon; apelsin-, citron- och

pomeransskal; ävensom skal och kärnhus av

äpplen samt s. k. chopped äpples till beredning

av läskdrycker ............................................................

nötter och kastanjer........................................................

mandel; ävensom aprikos-, persiko- och plommonkärnor

samt s. k. arachidmandel ...........................

äpplen, päron, aprikoser och andra, ej särskilt

nämnda .... N; ävensom nötkärnor .... T

Tull

för 100 kg

kronor

T

2

50

fria

N

5

—

T

5

N

10

—

N

20

—

T

50

—

T

15

N

25

—

E

100

—

E

50

—

T

100

—

fria

fria

T

35

—

N

25

N

100

—

fria

T

10

—

fria

T

15

T

30

—

T

35

—

50

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun-

Tull

nigas

förslag

för 100 kg

II D. Kolonialvaror och kryddor.

kronor

D. Kolonialvaror och kryddor.

Kaffe:

83

74

orostat........................................................................

T

40: —

84

75

rostat, kaffesurrogat med tillsats av kaffe härunder

.

inbegripet .......................................................................

N

54: —

85

76

Te................................................................................................

E1

150: —

88

77

Anis, stjämanis, fänkål, koriander och kummin; även- som lagerblad och lagerbär, torkade ............................

Senap:

T

25: —

89

78

omalen....................................................

T

25: —

90

79

malen ....................................................................................

E

60: —

Peppar, ingefära, nejlikor och nejlikstjälkar:

92

80

omalna ..........................................................

T

50: —

93

81

malna ...............................................................................

E

55: —

Kanel:

94

82

omalen........................................................................

T

100: —

95

83

malen ....................................................................................

E

105:-

97

84

Kardemumma, muskot och muskotblomma ....................

N

300: —

98

85

Saffran samt essenser och extrakter därav........................

N

600: —

99

86

Vanilj och vanillin samt ersättningsmedel därför ........

N

2 500: —

E. Spannmål, omalen.

28

87

Havre; majs; ris, oskalat eller blott befriat från ytter-

skalet; vicker samt ärter och bönor, ej tjänliga till

människoföda och ej hänförliga till annat nummer

fria

30

88

Råg, vete och korn, ärter och bönor, tjänliga till män-

niskoföda, samt andra, ej särskilt nämnda slag av

omalen spannmål................................................................

T

3: 70

F. Spannmål, malen; malt, stärkelse m. m.

31

89

Mjöl av spannmål; ävensom mjöl av andra vegetabi- lier, ej hänförligt till annat nummer ...........................

Gryn av spannmål:

T

6: 50

32

90

havregryn...........................................................................

T/E

3: 50

33

91

risgryn ...........................................................................

T

2:-

34

92

andra slag............................................................................

T/E

6:50

1 Såsom emballage, som inberäknas i varans vikt, anses i Iråga om detta varuslag endast folier,

papper och dylikt omslag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition Nr65.

23

Nr i de

sakkun- nigas

förslag

II F. Spannmål, malm; mall, stärkelse in. in.

Tull

för 100 kg

kronor

3 5

93

Kli ..........................................................................................

Anm. Kliartade varor av vete eller råg skola tulltaxeras såsom

mjöl, därest askan av torrsubstansen utgör mindre än 4J %

av torrsubstansens vikt.

fritt

29

94

Malt, även krossat ................................................................

T

6: 50

39

95

Potatismjöl och annan stärkelse samt gryn av andra

vegetabilier än spannmål .... T/E; ävensom bak- och

jästpulver.... E ...................................................................

20: —

G. Frö samt icke ätbara oljehaltiga frukter.

2 8

5 6

96

Jordnötter, kopra, sojabönor samt andra icke ätbara

oljehaltiga frön och frukter, ej särskilt nämnda........

fria

46

97

Tallfrö; ävensom oklängda kottar av pinus silvestris

N

600: —

47

98

Granfrö; ävensom oklängda kottar av abies excelsa eller

abies pectinata ....................................................................

N

150: —

44

99

Timotejfrö...............................................................................

T

10: —

45

100

Rödklöverfrö............................................................................

T

20: —

48

44

101

Frö, ej hänför ligt till annat nummer; ävensom fröstoft

(sporer) ................................................................................

fria

H. Färgnings- och garvningsämnen samt hartser.

181

102

Färgträ och andra till färgning användbara växter

och växtdelar, ej särskilt nämnda, samt vegetabiliska

garvningsämnen, ej särskilt nämnda ...........................

fria

1044

103

Gummi, nativt, ej särskilt nämnt, gummigutta och andra

gummihartser härunder inbegripna................................

fria

957

104

Harts, även härdat, esterharts samt sulfatharts, även

destillerat; terpentin, tjock, och annan balsam, även

konstgjord; ävensom konstharts, ej särskilt nämnt ...

fria

I. Ämnen till korgmakar- och borstbindararbeten,

stoppningsmaterial m. m.

181

105

Grenar, kvistar och vegetabiliska rör, även skalade,

kluvna och hyvlade; för flätning och dylik bearbet- ning eller till borstbindararbeten avsedda vegetabiliska

ämnen; ävensom vegetabiliska råämnen och avfalls- produkter, ej särskilt nämnda ........................................

fria

201

106

Gräs, tränsat eller upprispat; krollsplint, krusad fiber

och annat tagelsurrogat samt till stoppningsmaterial

preparerad mossa ................................................................

N

7: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun-

Tull

nigas

förslag

för 100 kg

kronor

III. Fett, oljor och vax av animaliskt eller vege-

tabiliskt ursprung.

926

107

Oleomargarin............................................................................

T

10: —

Anm. Med oleomargarin avses det ur talg avskilda, till margarin-

beredning tjänliga fettämne, vars smältpunkt ligger vid eller

under + 42° C.

927

108

Ister och flott ........................................................................

T

15: —

925

109

Ullfett och lanolin samt degras och annat garverifett;

animaliska oljor, talg (premier jus och presstalg här- under inbegripna) samt annat djurfett, även härdade,

ej hänförliga till annat nummer....................................

fria

928

no

Olein och andra, ej särskilt nämnda fettsyror................

fria

929

in

Stearin ....................................................................................

Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett och andra vegeta-

T

9: —

biliska fettämnen, ej hänförliga till annat nummer:

920

112

linolja, rå, samt rov- och rapsolja, även blåsta, samt

andra liknande blåsta oljor; lin-, rov- och raps- oljesyror........................................................................

T

7: —

andra slag, härunder inbegripna härdade vegetabi-

liska fettämnen, ej hänförliga till annat nummer:

922

113

på glas- eller lerkärl ............................................

E

5: —

923

924

114

på andra kärl ........................................................

fria

24

115

Smör, konstgjort (margarin), samt konstister ................

T

15: —

927

Anm. För konstister, som är avsett uteslutande för tillverkning

av margarin, margarinost, konstgrädde eller konstmjölk, skall

tull icke utgå.

Vax, ej särskilt nämnt:

931

116

insektvax; ävensom ympvax............................................

N

15:-

932

117

andra slag............................................................................

fria

IV. Produkter av livsmedelsindustri; drycker; tobak;

fodermedel.

A. Produkter av livsmedelsindustri.

26

118

Soja och såser; köttextrakt och kondenserade soppor;

korv och andra annorledes än genom kokning, salt- ning, torkning och rökning till förtäring beredda, ej

särskilt nämnda varor av djurs kött eller andra djur- delar ; ävensom kräftstjärtar............................................

E

50: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

25

Nr i do

.sakkun- nigas

förslag

IV A. Produkter au livsmedelsindustri.

Tull

för 100 kg

kronor

27

119

Gåsleverpastej ........................................................................

N

500: —

103

104

120

121

Socker:

polariserande högst 98 % ................................................

polariserande mer än 98 % ............................................

T

T

7:~

10:—!

Anm. 1■ För socker, hänlörligt till nr 121, skall tullen under

januari månad 1930 utgå med 13 kr. lör 100 kg.

.

Anm. 2. Sockerlösningar, sirap och sirapsblandningar, hållande

i torrsubstansen mindre än 70 % direkt polariserat socker,

ej hänförliga till honung, färglösa eller med en askhalt ej

överstigande 1.8 % av torrsubstansens vikt, hänföras till nr

121. Övriga sockerlösningar, sirap och sirapsblandningar,

vilka i torrsubstansen hålla mindre än 70 % direkt polari- serat socker, hänföras allt efter sin beskaffenhet till sirap

eller honung, för så vitt de ej på grund av anm. under nr 122,

sirap och melass, äro att hänföra till stärkelsesirap.

105

122

Sirap och melass ....................................................................

T

5: —

Anm. Sockerlösningar, sirap, sirapsblandningar och melass, hål- lande i torrsubstansen mindre än 70 % direkt polariserat

socker, ej hänförliga till honung, icke färglösa, med en askhalt

överstigande 1.8 % av torrsubstansens vikt samt en halt av

dextros + dextrin överstigande 15 % av torrsubstansens vikt, tull- taxeras såsom stärkelsesirap, nr 123.

Till ledning vid tulltaxeringen skall avlämnas försäkran,

att askhalten överstiger 1.8 % av torrsubstansens vikt samt att

den genom direkt polarisation bestämda sockerhalten i torrsub- stansen understiger 70 % ävensom att halten av dextros + dex- trin i torrsubstansen ej överstiger 15 %. Företes ej dylik för- säkran, skall importören bestrida kostnaden för behövlig under- sökning.

I

106

123

Druv-, frukt-, mjölk- och stärkelsesocker samt stärkelse- sirap ....................................................................................

T

23: 50

107

124

Maltsocker .... T/E; ävensom barnmjöl och annat kraft- mjöl, tjockflytande maltextrakt samt andra oärings- preparat, ej särskilt nämnda .... E....................................

40: —

Anm. Tjockflytande maltextrakt, som är avsett uteslutande

för textilindustriens behov eller för användning inom tvätt- inrättningar, drager en tull av 15 % av värdet.

-

108

125

Kulör, även i fast form, icke innehållande sprit............

T

20:—i

Anm. Innehåller sådan vara sprit, tulltaxeras den som likör,

nr 154.

,,

109

126

Lakrits, ej hänförlig till konfityrer....................................

T

12:—1

Kakao:

!

86

87

127

128

bönor ....................................................................................

pulver....................................................................................

T

N

5:- 30: —

924

129

Kakaosmör...............................................................................

fritt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

|

1

*akkun-

Tull

nigas

förslag

för 100 kg

IV A. Produkter av livsmedelsindustri.

kronor

no

130

Choklad, även med tillsats av socker eller mjölk, av

vanilj eller andra aromatiska ämnen ..........................

E

50

—

in

131

Konfityrer, ej särskilt nämnda............................................

E

80

39

132

Makaroner och vermiceller ...............................................

Bröd:

T/E

20

—

100

133

dessertkäx, pepparkakor och andra slag av finare bak-

verk, ej hänförliga till konfityrer ............................

E

30

_

101

134

andra slag............................................................................

N

6

50

102

135

Jäst............................................................................................

N

20: —

Köksväxter, ej särskilt nämnda, samt frukter och bär,

ätbara, inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade:

70

136

köksväxter .....................................................

E

25

_

61

137

frukter .......................................................

E

40

_

62

138

bär ....................................................................................

E

50

—

91

139

Senap i degform ....................................................................

E

80

—

112

140

Kaffesurrogat utan tillsats av kaffe...................................

Konserver av djurs kött och andra djurdelar eller av

N

20

—

frukter, bär, köksväxter, svampar och rötter:

113

141

kött av nötboskap eller får ...................................

E

12

_

114

142

sardiner och tonfisk; ävensom brissling (sprats) och

dylika fiskslag, inlagda såsom sardiner ................

E

25

_

1 1 5

143

andra slag .......................................................................

Anm. 1. Konserver av varor, som draga högre tull än för

E

50-

—

konserver, andra slag, är stadgat, tulltaxeras enligt de

tulltaxenummer, till vilka varorna eljest äro hänförliga.

Anm. 2. Till nr 141—143 hänföras icke varor, som inkomma

i kärl, vilka endast äro avsedda att skydda varan under trans- porten men icke tjäna som emballage vid detaljförsäljningen.

!

B. Drycker.

130

144

Mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria läskdrycker

fria

Maltdrycker:

128

145

på fat ....................................................................................

B

21:

_

129

146

på andra kärl ........................................................ 100 liter

30:

—

Anm. Angående införsel till riket av vissa maltdrycker gäller

vad särskilt är stadgat-

Saft, bär- och frukt-, samt andra drycker, ej särskilt

nämnda, innehållande högst 2l/i volymprocent alkohol,

ej hänförliga till maltdrycker:

126

147

på fat ................................................................................

T

34:

_

127

148

på andra kärl ....................................................... 100 liter

69:

—

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 65.

27

Nr i de

sakkun- nigas

förslag

IV B. Drycker.

Tull

för 100 kg

kronor

121

149

122

150

123

151

124

152

125

153

116

154

117

155

118

156

119

157

120

158

Vin och andra alkoholhaltiga drycker, innehållande mer

än 2*/4 men ej mer än 25 volymprocent alkohol, ej

hänförliga till maltdrycker:

på fat, med en alkoholhalt av:

mer än 21/i men ej mer än 14 volymprocent T

mer än 14 men ej mer än 25 volymprocent........ T

på andra kärl:

musserande ........................................................ 100 liter

icke musserande, med en alkoholhalt av:

mer än 2V4 men ej mer än 14 volymprocent 100 liter

mer än 14 men ej mer än 25 volymprocent 100 liter

Spritdrycker, innehållande mer än 25 volymprocent alkohol;

ävensom sprit och absolut alkohol:

likör och absint; ävensom, oavsett alkoholhalten,

andra spritdrycker, försatta med socker eller annat

främmande ämne, varigenom alkoholhalten angives

oriktigt å provaren

arrak och rom:

på fat ......................

på andra kärl ........

andra slag:

på fat ......................

på andra kärl.........

........................ 100 liter

ro fl 00 liter av 50 % alko-!

\ holhalt vid + 15° C. /

{100 liter utan avseende!

på alkoholhalten. /

m /100 liter av 50 % alko-\

s holhalt vid + 15° C. /

100 liter utan avseende!

på alkoholhalten. /

Anm. till nr 149—158. Angående införsel till riket av

vin samt spritdrycker, sprit och absolut alkohol gäller

vad särskilt är stadgat
-

34: —

100: —

400: —

69: —

135: —

250: —

250: —

265: —

100: —

200: —

C. Tobak.

131

159

Tobak och tobaksvaror

Anm. 1. Angående införsel till riket av tobak och tobaksvaror

gäller vad särskilt är stadgat.

Anm. 2. Resande, som ankommer från utrikes ort och för eget

bruk medför färdiga tobaksvaror utöver viss mindre, av Kungl.

Maj:t med stöd av 21 § 2 mom. i förordningen angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket fastställd kvantitet1, skall

för berörda överskott erlägga tull, som utgör:

a) vad angår kvantitet, icke överstigande den av Kungl.

Maj:t med stöd av 3 mom. i nämnda paragraf fastställda,

3

för cigarrer ...................................... 15 öre per st.

» cigarrcigarretter.............................. 8 » » »

» cigarretter .................................... 5 » » »

» färdiga tobaksvaror, andra slag....... 10 kr. » kg.

fria

1 Denna kvantitet utgör enligt kungörelse den 20 juni 1924 (nr 248) 50 g.

3 Denna kvantitet utgör enligt kungörelse den 20 juni 1924 (nr 248) 500 g.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

50

50

150

1029

1057

468

476

471

475

IV C. Tobak.

Tull

för 100 kg

kronor

b) vad angår kvantitet, överskjutande den under a) åsyftade,

för cigarrer............ 30 öre per st.

» cigarrcigarretter............................. 16 * » *

» cigarretter ...................... 10 » » »

» färdiga tobaksvaror, andra slag ........ 20 kr. » kg.

Anm. 3. För av vederbörligen legitimerad handelsresande från

utrikes ort medförda prov å färdiga tobaksvaror skall tull

beräknas efter de här ovan i anm. 2 under b) bestämda tullsatser.

Anm. U. I tullhänseende utgöres skillnaden mellan cigarr och

cigarrcigarrett därav, att den senare saknar spets, har skuren

inlaga samt i vikt uppgår till högst 3.3 g.

D. Fodermedel.

160 Oljekakor ................................................................................

161 Kreatursfoder, ej särskilt nämnt, s. k. benprecipitat

och annat dikalciumfosfat härunder inbegripet ..........

Anm. Till detta nummer hänföras mjölformiga produkter av

majs, för så vitt de hålla minst 20 % protein av torrsubstansens

vikt.

I

V. Mineraliska och fossila ämnen.

A. Sten- och jordarter, malm m. m.

162

163

164

Asbest, bauxit, flinta, flusspat, fältspat, gipssten, glimmer,

kalk, släckt, kalkspat och annan kalksten, även bränd,

kiselgur, kryolit, även konstgjord, kvarts, magnesit,

även bränd, råfosfat, sjöskum, även konstgjort, spetsglans,

talk, tungspat och witherit, även bränd; ävensom

andra sten- och jordarter, även brända, samt

mineral, ej särskilt nämnda och icke hänförliga till

annat nummer, grus samt sand, ej särskilt nämnd,

härunder inbegripna ........................................................

Anm. Kalkspat och annan vit kalksten, som pulveriserats till

sådan finlek, att varan i förefintligt skick är användbar som

färg, tulltaxeras såsom krita, malen eller slammad, nr 234.

Smärgel, pimsten, trippel och liknande mineraliska slipoch

putsmedel, oarbetade ................................................

Lera, kaolin härunder inbegripen; ävensom chamott-,

dinas- och annat murbruk................................................

165

Cement för byggnadsändamål ............................................

Anm- Såsom cement tulltaxeras även varje såsom golvbeläggningsmaterial

tjänlig blandning, innehållande en eller flera mineraliska

beståndsdelar jämte sågspån eller dylikt.

B

fria

fritt

fria

fria

—: 60

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

29

Nr l de

sakkun
nigas
förslag
-

474

477

467

472

470

473

955

95 6 173

9X7

918

919

166

167

168

169

170

171

172

174

175

176

V A. Sten- och jordarter, malm m. in.

Gips, brand; ävensom s. k. marmorcement

B

Isoleringsmassa mot värme eller köld, helt eller delvis

av mineraliska ämnen .................................................... N

Malm, även briketterad........................................................

Tull

för 100 kg

kronor

—:40

Slagg och annat mineraliskt avfall, ej hänförligt till

gödselmedel; ävensom gasreningsmassa samt aska, ej

hänförlig till annat nummer...........................................

B. Stenkol samt andra brännmaterialier och bituminösa

råämnen, mineraloljor m. m.

Stenkol, koks, kol- och torvbriketter samt andra brännmaterialier,

ej särskilt nämnda; torvmull och torvströ;

ävensom retortkol, oarbetat, samt grafit ............

Asfalt, även konstgjord, härunder inbegripna asfaltkitt

och asfaltmastix; ävensom kabelmassa av asfalt samt

beck, ej hänförligt till annat nummer ........................

Stenkolstjära och annan ur fossila ämnen utvunnen tjära

samt andra genom torrdestillation framställda ämnen,

ej hänförliga till annat nummer:

stenkolstjära, beredd till bestrykning av tak, betonggrunder,

järnkonstruktioner eller dylikt eller för

behandling av vägbanor; ävensom för sådant

ändamål lämpliga flytande beck- och asfaltpreparat

............................................................................ T

andra slag, härunder inbegripna bensololjor, karbolsyra,

naftalin och andra likartade destillationsprodukter

ur stenkolstjära; ävensom karbolkalk

samt tetrahydronaftalin och andra hydreringsprodukter

av naftalin................................................

Mineraloljor:

bensin............................................................................ 100 liter

Anm. t. Med bensin avses mineraloljor och skifferoljor, vilka

vid + 15° C. hava en egentlig vikt av högst 0.7 6.

Anm 2. För bensin, som införes till riket, skall erläggas skatt

enligt vad därom är särskilt stadgat.

andra slag; ävensom paraffin, jord vax (ozokerit),

montanvax och ceresin ................................................

Vaselin, även konstgjord .................................................... B

2:-

fri

fria

fria

fria

2: —

fria

—: 10

fria

2:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr fiö.

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

VI. Kemiska produkter och apoteksvaror; färger och

fernissor; välluktande ämnen; tvål, ljus och andra

produkter av oljor, fett eller vax; lim, klister

och gelatin; sprängämnen; gödselmedel.

97 6 177

975! 178

977

179

978

180

979

181

980

182

981

183

982

184

983

185

984

186

930

187

985

188

986

189

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar samt

andra kemiska produkter, ej annorstädes upptagna;

apoteksvaror.

Svavel, fosfor, brom, jod, arsenik och selen; ävensom

kolsvavla, klorsvavel, fosforseskvisulfid och fosforhydrid

samt svavelkalium, svavelnatrium och svavellever

....................................................................................

Förtätade gaser........................................................................ B

Anm. Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke inom

landet tillverkats eller förut införtullats, utgår särskild tull

för järncylindrarna enligt vad för dem är stadgat.

Saltsyra, svavelsyra och svavelsyreanhydrid .... T; ävensom

fettspaltningsreaktiv, utgörande sulfureringsprodukter

av kolväten eller fett ... N................................

Salpetersyra ............................................................................ T

Fluorvätesyra, kromsyra, borsyra, myrsyra, mjölksyra,

citronsyra, vinsyra, bensoesyra och salicylsyra............

Fosforsyra samt kalium-, natrium- och ammoniumfosfat;

ävensom kresolfosforsyra (kresylfosforsyra) samt för

malmanrikning avsedda flotationsmedel, innehållande

kresolfosforsyra (kresylfosforsyra) ................................ N

Anm. För dinatriumfosfat, som är avsett uteslutande för framställning

av kreatursfoder, skall tull icke utgå.

Ättika och ättiksyra:

på fat:

av till och med 10 % syrehalt.................................... T

{tullen densamma som vid nr 183 med''

tillägg för varje procent högre syrehalt

av 1 kr. för 100 kg.

på andra kärl, utan avseende på syrehalten................ T

Oxalsyra; ävensom kalium-, natrium- och ammoniumoxalat

.................................................................................... N

Glycerin; ävensom etylenglykol ........................................ T

Kaliumhydrat (kaustikt kali) och natriumhydrat (kaustikt

natron, kaustik soda).... T; ävensom kalium-och

natriumxantogenat .... N ....................................................

Kaustik ammoniak ................................................................ T

Tull

för 100 kg

kronor

fria

5: —

—: 60

2: 20

fria

1: 50

10:—|

100: —

7: —

4: —|

2: 50

5: —!

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 65.

31

Nr i de

sakkun

nigas

förslag

VI A. Kemiska (jrundämiien etc.

Tull

för 100 kg

kronor

987

19C

i

Ammoniumkarbonat (hjorthornssalt) ................................

T

7: —

988

191

Kromal un ................................................................................

fri

989

192

Alun, ej särskilt nämnd, samt aluminiumsulfat (svavel- syrad lerjord) ... T; ävensom vattenglas (kalium-eller

natriumsil i kat) .... N............................................................

1: —

990

193

Ferrosulfat (järnvitriol) ........................................................

N

—: 50j

991

194

Kopparsulfat (kopparvitriol) ................................................

T

5: -1

992

195

Ammoniumnitrat ....................................................................

T

10: —!

993

196

Silvemitrat (lapis) ................................................................

N

250: —

994

197

Natriumacetat (ättiksyrat natron)........................................

N

10: -

995

198

Kalciumacetat (ättiksyrad kalk) ........................................

N

3: —I

996

199

Kromacetat (ättiksyrad kromoxid) och järnacetat (ättik- syrad järnoxid)....................................................................

N

5: —

997

200

Blyacetat (blysocker) och blyättika ....................................

fria

998

201

Blodlutsalt, gult eller rött (ferro- och ferricyanider av

kalium och natrium); kaliumcyanid och natrium- cyanid; ävensom cyanväte (blåsyra) samt desinfek- tionsmedel, bestående av fritt cyanväte med tillsats

av eller absorberat i andra ämnen ................................

fria

999

202

Kalciumkarbid och bariumkarbid........................................

N |

2: 50

1000

i

203

. I

Oxider, hydroxider (hydrater), fluorider, klorider, klora- ter, bromider, jodider, sulfater, sulfiter, hyposulfiter,

nitrater, karbonater, borater, perborater, kromater,

molybdater, permanganater, formiater (myrsyrade

salter), tartrater (vinsyrade salter), bensoater och kar- bider av metaller eller ammonium, ej hänförliga till

annat nummer; kiselkarbid (karborundum); föreningar

av arsenik, antimon och vismut; ävensom salter av

sulfoxylsyra eller hydrosvavelsyrlighet, även i för- ening med formaldehyd, aceton o. dyl.........................

I.

fria

1001

204

Klorkalk; ävensom vätesuperoxid och andra superoxider,

ej hänförliga till annat nummer....................................

fria

936

205

Nitrobensol (mirbanolja)........................................................

E

10: —

1004

206

Anilinolja (anilin), naftol, naftylamin, nitranilin, fenylen- diamin, toluylendiamin och resorcin samt salter av

dessa ämnen; ävensom tiokarbanilid, toluidin och

xylidin....................................................................................

fria

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas

-

förslag

1007

956

958

959

960

1002

1003

1005

1 00 61

1050

1045

1051

1053

1054

1055

1056

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

VI A. Kemiska grundämnen etc.

Sackarin och andra konstgjorda sötningsmedel

Anm. Hit hänförliga varor må införas allenast av apoteksföreståndare

eller, på medicinalstyrelsens, vetenskapsakademiens,

vederbörande universitetsfakultets eller karolinska institutets eller

tekniska högskolans lärarkollegiers tillstyrkan, av vetenskapsman

till begagnande för vetenskapliga ändamål eller ock, efter

kommerskollegii prövning, av näringsidkare, som styrker sig

hava behov av dylika varor för åstadkommande av sina tillverkningar.

Tull

för 100 kg

kronor

fria

Trätjära samt andra genom torrdestillation av trä eller

harts framställda ämnen, ej särskilt nämnda ............

fria

Hartstvål eller s. k. hartslim

N

2: —

Terpentinolja............................................................................

T

5: —

Träsprit (metanol).... T; ävensom aceton och acetonolja

samt metyletylketon .... N ................................................

20: —

Formalin:

i vattenlösning....................................................................

N

15: —

i fast form............................................................................

E

100: —

Etyleter, även i blandning med sprit................................

E

100: —

Anm. Beträffande införseln av hit hänförliga varor skall i tillämpliga

delar gälla vad i apoteksvarustadgan är föreskrivet i fråga

om införseln av apoteksvaror.

För lacker avsedda lösningsmedel, bestående av estrar

med tillsats av andra organiska vätskor, såsom bensin,

bensol, aceton, metanol (metylalkohol) eller dylikt;

ävensom metylacetat, butylacetat, adronolacetat (cyklohexanolacetat),

etyllaktat (mjölksyreetylester), butyllaktat,

dimetylftalat, dietylftalat, dibutyl- och diisobutylftalat,

glykolsyreetylester, metylglykol (glykolmonometyleter),

etylglykol, metylglykolacetat, etylglykolacetat,

glykolmonoacetat och glykoldiacetat, med eller

utan tillsats, som nyss nämnts.........................................N

Kollodium............................................................................... E

30: —

100: —

Albumin och kasein

fria

Ostlöpe .................................................................................... N

Löd- och svetsmedel, ej särskilt nämnda ........................ E

Glödstrumpor och andra glödnät, avbrända .................... E

Mineralkällsalter, även konstgjorda...................................

12:

40:-!

250: —j

fria

Apoteksvaror, enkla eller sammansatta ............................

Anm. 1. Enligt detta nummer tulltaxeras alla varor, som på

grund av gällande apoteksvarustadga utgöra apoteksvaror, även

om varorna kunna hänföras jämväl under annat nummer i tulltaxan,

ävensom sådana giftiga ämnen av första klassen, vilka

fria

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

33

Nr i de

sakkun
niga*
förslag
-

1057

1040

1057

211

542

1100

1041

1014

1013

1015

1016

1008

1009

1010

1011

1012

1017

Bihang

VI A. Kemiska grundämnen etc.

223

endast eller i huvudsaklig män användas såsom läkemedel

eller vid tillredning av läkemedel.

Anm. 2. Rörande införseln av hit hänförliga varor äro särskilda

bestämmelser meddelade, vad angår apoteksvaror, i gällande

apoteksvarustadga och, vad beträffar giftiga ämnen av första

klassen, i gällande giftstadga.

Kemiska preparat, ej särskilt nämnda; ävensom plåster,

ej hänförligt till apoteksvaror ................................ 100 kr.

B. Kemikalier m. m. för fotografiskt ändamål.

224

225

226

227

Kemikalier för fotografiskt ändamål, blixtljuspreparat

härunder inbegripna, inkommande i mindre, för detalj
-

handeln avsedda förpackningar ................................ 100 kr.

Ljuskänsligt fotografiskt papper ........................................ E

Fotografiska torrplåtar ........................................................

Fotografisk film, alla slag.................................................... E

C. Garvämnesextrakter, färger och fernissor m. m.

228

229

230

Garvämnesextrakter samt konstgjorda garvningsämnen,

ej särskilt nämnda, helt eller delvis organiska; garvsyra

(tannin), gallussyra och pyrogallussyra (pyrogallol);

ävensom konstgjorda pyrningsmedel................

Benkol och bensvärta ............................................................

Kimrök och likartade svarta färgämnen, ej särskilt

nämnda ....................................................

231

232

233

234

235

Anilinfärger och andra konstgjorda, organiska färgämnen,

ej hänförliga till annat nummer ....................

Organiska färgämnen i mindre, för detaljhandeln avsedda

förpackningar (s. k. hemfärger)............................

Krita:

oarbetad eller fälld ............................................................

malen eller slammad ........................................................

Jord- och mineralfärger, ej särskilt nämnda, härunder

inbegripna koboltoxider samt andra glas- och porslinsfärger

....................................................................................

T

T

E

B

236

237

238

Bronspulver, även broccatbrons:

i förpackningar om minst 0.5 kg bruttovikt

i förpackningar av mindre bruttovikt ........

Smör- och ostfärger.................................................

E

E

E

till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 51 häft (Nr 65.)

Tull

för 100 kg

kronor

15: -

15: —

20: —

fria

80: —

fria

2: —

5: —

fria

15: —

fri

1: —

fria

40: —

75:-

7: —

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr ide

gakkun-

Tull

nigas

förslag

VI C. Garvämnesextrakter, färger och fernissor m. m.

för 100 kg

kronor

1018

239

Trycksvärta ............................................................................

T

7: —

1019

240

Bok-, sten- och koppartrycksfärger, ej särskilt nämnda

N

10: —

1020

241

Färger, beredda med olja, ej särskilt nämnda; ävensom

s. k. skeppsbotten färger ....................................................

T

15: —

Anm. Färger, beredda med olja, vilka vid intorkningen för-

hålla sig såsom fernissa, tulltaxeras såsom lacker, nr

253—254.

Målarfärger, även i torr form, beredda med annat binde-

medel än olja, såsom med albumm eller kasein:

1021

242

i mindre, för detaljhandeln avsedda förpackningar

E

15: —

1022

243

i andra förpackningar...................................................

N

5: —

1024

244

Färger i tuber, glas, porslinsskålar och dylika för detalj-

handeln avsedda förpackningar, vägande högst 250 g

brutto; ävensom färglådor med tillbehör samt till

färglådor avsedda färger ................................................

E

150: —

1023

245

Färger, ej särskilt nämnda, oberedda eller beredda;

ävensom brons- och färgfolier ........................................

Färgband för skriv- och räknemaskiner:

fria

381

246

innehållande silke ..........................................................

E

600: -

386

247

andra ...........*........................................................................

E

200: —

1025

248

Bläck och till beredning av bläck avsett pulver samt

tusch ....................................................................................

E

8: —

Blyertspennor, även försedda med radergummi, samt

blyertsstift:

1026

249

grövre s. k. timmermanspennor ................................

E

20: —

1027

250

andra slag; ävensom färgstift samt svartkrita........

E

35: —

1028

251

Skol- och skräddarkrita samt pastellkrita; ävensom annan

krita, ej särskilt nämnd, i skurna eller formade stycken

E

10: —

921

252

Linolja, blekt eller kokt, även oxiderad till fast form,

samt andra oljefernissor, utan tillsats av andra ämnen

än mineraliska torkmedel T; ävensom sickativ, be- stående av olja eller harts i förening med metall- oxider eller metallsalter ... N ........................................

10: —

Lacker och lackfärger, fasta eller flytande, samt fernis-

sor, ej hänförliga till nr 252:

939

253

sprithaltiga T; ävensom icke drickbara spritbiand-

ningar, ej särskilt nämnda, samt sprithaltiga puts- medel för läderarbeten .... N ....................................

40: —

940

254

andra ................................................................................

T

30: —

941

255

Kitt, ej särskilt nämnt, berett av olja eller cellulosa-

lösning och fasta mineraliska ämnen; ävensom mo- delleringsmassa..............................

N

5: —

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

35

Nr i de

sakkun-

Tull

ni gatt

förslag

VI D. Flyktiga vegetabiliska oljor etc.

för 100 kg

kronor

D. Flyktiga vegetabiliska oljor, essenser och andra väl-

luktande ämnen, kosmetiska medel m. m.

Flyktiga vegetabiliska oljor, sammansatta eterarter

(estrar) samt inom parfymindustrien eller vid till- verkningen av konfityrer, bakverk, drycker o. dyl.

använda essenser och andra välluktande ämnen, ej

hänförliga till annat nummer, naturliga eller konst- gjorda:

933

256

bittermandelolja ............................................................

andra slag, i kärl eller förpackning vägande brutto:

E

40: —

934

257

1 kg eller däröver ....................................................

E

200: —

935

258

mindre än 1 kg ........................................................

E

300: —

937

259

Terpineol, safrol och mentol ................................................

E

50: —

938

260

Kamfer, även konstgjord ....................................................

fri

952

261

Tandpulver, tandpasta, puder, smink och näskitt ........

E

100: -

953

262

Lukt- eller toalettvatten, parfymer och kosmetiska medel,

fasta eller flytande, ej h^nförliga till annat nummer

E

300: —

954

263

Kosenvatten och pomeransblomvatten (orangevatten) ....

E

10: —

E. Tvål, ljus och andra produkter av fett, oljor eller

vax m. m.

Tvål; ävensom tvålsurrogat:

945

264

parfymerad eller i formade handstycken, rakkräm,

även oparfymerad, och s. k. transparenttvål härunder

inbegripna........................................................................

E

100: -

946

265

andra slag............................................................................

T/E

10: —

947

266

Såpa ... T; turkrödolja .... N ................................................

5: —

942

267

Ljus............................................................................................

Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions- och appre-

E

12: —

turmedel, ej särskilt nämnda, innehållande fett, olja,

harts, vax, tvål eller såpa men utan inblandning av

dextrin eller stärkelse:

948

268

icke flytande ...................................................................

flytande, i kärl vägande brutto:

E

10: —

949

269

över Va kg....................................................................

E

10: —

Anm. Till detta nummer hänförliga tvätt- och appre-

turmedel, vilka äro avsedda uteslutande för användning

inom textil- eller läderindustrien, draga en tull av 5 kr.

för 100 kg.

950

270

V2 kg eller därunder ................................................

E

25: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun-

Tull

nigas

förslag

VI E. Tvål, ljus och andra produkter av fett, oljor eller vax m

772.

för 100 kg

kronor

951

271

Putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten eller för

skodon, oavsett materialet................................................

E

30: —

919

272

Maskin- och vagnssmörja; smörjoljor, utgörande en

blandning av fet olja och mineralolja, för så vitt den

senare är huvudbeståndsdelen; ävensom andra smörj- medel, ej särskilt nämnda, i vilka olja eller fett in- går ........................................................................................

B

2: —

920

273

Smörjoljor, utgörande en blandning av mineralolja och

fet olja, för så vitt den senare är huvudbeståndsdelen

Arbeten, ej särskilt nämnda, av ceresin, paraffln eller vax:

T

7: —

943

274

mellanväggar för bikupor................................................

E

50: —

944

275

andra slag............................................................................

E

200: —

1052

276

Sigill- och buteljlack ............................................................

E

50: —

F. Lim, klister, gelatin m. m.

1042

277

Glutenlim ................................................................................

T

3:-

1047

278

Draglim, kaseinlim och andra, ej särskilt nämnda slag

av lim, icke flytande .... T; ävensom vals-, autograf- och

hektografmassa samt arbeten därav .... E ..................

20: —

Lim och andra bindemedel, flytande, ej hänförliga till

annat nummer:

1048

279

i kärl, vägande brutto 1 kg eller däröver ............

N

20: —

1049

280

i kärl av mindre bruttovikt........................................

E

100: —

1043

281

Dextrin och stärkelseklister; ävensom appreturmedel,

innehållande dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o.

dyl.....................................................................

T/E

20: —

1046

282

Gelatin i folier med en medelvikt av högst 8 g för

100 cm2; ävensom arbeten av gelatin, ej hänförliga

till annat nummer ...........................................................

E

170: —

G. Sprängämnen, fyrverkeriarbeten och tändstickor.

1031

283

Svartkrut (salpeterkrut) ........................................................

T/E

12: —

1032

284

Bomullskrut; ävensom kollodiumbomull............................

E

30: —

1033

285

Röksvagt krut ........................................................................

E

50: —

1034

286

Dynamit och andra sprängämnen, ej särskilt nämnda

E

20: —

1035

287

Tändhattar......................................................................

fria.

1038

288

Stubintråd och antändningsrör............................................

N

15: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

37

Nr 1 de

sakkun
nigas
förslag
-

1040

1039

150

1029

1030

132

133

134

135

136

VI G. Sprängämnen, fyrverkeriarbeten och tändstickor.

289 Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor, knall
signaler,

knallpulver och smällare ................................ E

290 Tändstickor, ej hänförliga till nr 289................................ E

H. Gödselmedel.

291

292

Ben- och hornmjöl samt gödsel av animaliskt avfall ...

Chilesalpeter (natriumnitrat); kalksalpeter (kalciumnitrat),

även med en halt av högst 10 % ammoniumnitrat;

kalkkväve (karbidkväve); stassfurterkalisalter,

ej särskilt nämnda; superfosfat, tomasfosfat och omalen

tomasslagg samt rhenaniafosfat och andra liknande

oorganiska fosforsyregödselmedel, ej särskilt nämnda

VII. Hudar, skinn och pälsverk samt arbeten därav.

A. Hudar och skinn.

293

294

295

296

297

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:

oberedda, härunder inbegripna saltade, kalkstrukna,

torkade eller picklade; ävensom limläder samt annat

läderavfall .....................................................................

beredda, halvberedda härunder inbegripna:

sulläder och bindsulläder samt valross- och flodhästhudar:
kärnstycken

(renskurna); ävensom maskinrem
-

läder ............................................................... N

hela eller halva hudar samt stycken därav, allt

för så vitt de icke äro hänförliga till nr 294;

ävensom konstgjort läder, helt eller delvis av

läderavfall............................................................ N

andra slag:

i stycken, vägande minst 1 kg ............................ E

i stycken av mindre vikt ..... E

Anm. Därest till nr 296—297 hänförliga hudar och

skinn inkomma förpackade i buntar, må, då av omständigheterna

framgår, att hudarna och skinnen äro

av sinsemellan samma slag och av väsentligen lika

styckevikt, till grund för bestämmandet av styckevikten

läggas den genom vägning av varje bunt och med

ledning av däri ingående stycketal utrönta medelvikten.

Tull

för 100 kg

kronor

200: —

5: —

fria

fria

fria

35: —

28: —

65: —

90: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

■ i de

kkun
igas
rslag
151
152
158
159
159
162
160
16

1

162

137

138

139

140

141

142

143

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

VII B. Arbeten av låder och skinn.

Tull

lör 100 kg

kronor

B. Arbeten av läder och skinn.

Arbeten av läder och skinn:

läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna eller utklippta,

men icke vidare bearbetade, ej särskilt nämnda:

av sul- eller bindsulläder; ävensom hästskyltar

och delar därav .................................................... N

andra slag, ränder, även hopskarvade, härunder

inbegripna.............................................................. N

bälten och skärp samt delar till bälten, skärp eller

hängslen......................................................................... E

klädespersedlar, ej hänförliga till annat nummer .... N

handskar:

grövre arbetshandskar; ävensom, oavsett materialet,

fäkt- och boxhandskar ............................................ N

andra slag ...................................................................... N

för tekniskt bruk avsedda artiklar; ävensom guld
slagarhinna

............................................................... N

andra arbeten, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna,

oavsett materialets beskaffenhet, sadelmakararbeten

och rakstriglar ................................................ E

C. Pälsverk.

Pälsverk:

oberedda:

av får, gasell, get, hare, hjort, hund, isbjörn, kanin,

katt, ren, rådjur, schakal, varg och älg; ävensom

av räv och säl, ej hänförliga till nr 307 ............

Anm. Såsom pälsverk av får anses icke astrakan, person,

s. k. halvpersian och tibet, ej heller s. k. Salzfelle.

av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,

blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl

samt utter.................................................................... N

andra slag ....................................................................... N

beredda, lösa:

av får, gasell, get, hjort, hund, häst- eller nötkreatur,

isbjörn, katt, ren, rådjur, schakal, varg

och älg; ävensom av räv och säl, ej hänförliga

till nr 311.................................................................. N

av kanin eller hare..................................................... N

av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,

blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl

samt utter.................................................................... N

andra slag....................................................................... N

65: —

100: —

180: —

150: —

150: —

600: —

60:-

120: —

fria

350: —

150: —

25: —

50: —

600: —

300: -

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

39

VII I). Arbeten av pälsverk.

Tull

för 100 kg

kronor

D. Arbeten av pälsverk.

313

314

315

316

317

318

319

320

321

322

323

324

Arbeten av pälsverk:

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade persedlar,

foder, tillskurna besättningar, bräm och mattor

med eller utan sömnadsarbete härunder inbegripna:

av får, gasell, get, hare, hjort, hund, häst- eller

nötkreatur, isbjörn, kanin, katt, ren, rådjur,

schakal, varg och älg; ävensom av räv och säl,

ej hänförliga till nr 314 N

av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,

blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl

samt utter ............................................................ N

andra slag, konstgjorda svansar härunder inbegripna

.............................................................. N

fullfärdiga persedlar, ej särskilt nämnda, med pälsverk

till övertyg eller foder:

av får, gasell, get, hjort, hund, häst- eller nöt
-

kreatur, isbjörn, katt, ren, rådjur, schakal, varg

och älg; ävensom av räv och säl, ej hänförliga

till nr 319 —320 ............................................ E

av kanin eller hare:

med övertyg eller foder av spånadsvara, innehållande

silke .................................................... E

andra .................................................................;•••. E

av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,

blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl

samt utter:

med övertyg eller foder av spånadsvara,

innehållande silke........................................... E

andra ................................................................. E

andra slag:

med övertyg eller foder av spånadsvara, innehållande

silke ................................................... E

andra ........................................................................ E

Vin. Kautschuk, guttaperka och balata samt

arbeten därav.

Kautschuk, guttaperka och balata:

oarbetade, härunder inbegripna även för skosulor avsedda

plattor av rå kautschuk; ebonitpulver; ävensom

avfall och förslitna varor av kautschuk, guttaperka

och balata samt s. k. regenererat gummi ....

upplösta eller i degform.... E; ävensom konstgjord

mjuk kautschuk .... N ....................................................

300: —

1100: —

550: —

600: —

800: —

600: —

1 650: —

1 450: —

1100: —

900: -

fria

15: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun-

Tull

nigas

förslag

VIII. Kautschuk, guttaperka och balata samt arbeten därav.

för 100 kg

kronor

Arbeten av kautschuk, guttaperka och balata samt av

konstgjord mjuk kautschuk:

963

325

hårdgummi i block eller plattor, även i avpassade

stycken men utan vidare bearbetning...................

N

20: —

964

326

tråd (strängar) av mjuk kautschuk, hållande högst

5 mm i största dimension av tvärsektion; även- som knivskaft samt ämnen och delar därtill

fria

plattor, ej hänförliga till nr 323 eller 325; även-

som packningar och tätningar (även i längder),

ej innehållande asbest:

965

327

i förening med spånadsämne, metall eller andra

ämnen ...................................................................

E

25: —

966

328

andra slag; ävensom gummiklackar och gummi-

sulor till skodon, hov- och andra buffertar,

stänger samt strängar, ej hänförliga till nr 326

E

50: —

slangar och rör, ej hänförliga till annat nummer,

även i avpassade längder:

967

329

spiral- och pansarslangar, även försedda med

kopplingar eller annan aptering ....................

N

30: -

968

330

slangar av rundvävd bomulls-, hamp- eller

linnevävnad, invändigt belagda med ett högst

2 mm tjockt kautschukslager............................

fria

969

331

andra slag, härunder inbegripna för automobiler,

motorcyklar och velocipeder avsedda inner- slangar, omonterade, icke sammansatta och

utan ventilklaffar och ventiler........................

N

50: —

970

332

dykardräkter samt delar därtill, även av annat

ämne än kautschuk........................................... 100 kr.

10: —

971

333

driv- och transportremmar, innehållande kautschuk,

guttaperka eller balata ............................................

N

35: —

972

334

mattor, proppar, massiva hjulringar, även i läng-

der, symaskinsringar, ventiler, ventilkulor samt

för tekniskt bruk avsedda kautschuksvaror, ej hän- förliga till annat nummer........................................

E

80: —

973

335

velocipeddelar, ej hänförliga till nr 331, härunder

inbegripet pedal- och bromsgummi i längder ...

E

160: —

974

336

automobildelar, ej hänförliga till nr 331 eller 1055;

motorcykeldelar, ej hänförliga till nr 331, här- under inbegripet pedal- och bromsgummi i läng- der; ävensom andra arbeten, ej särskilt nämnda,

radergummi och kirurgiska artiklar härunder

inbegripna..................................................................

E

120: —

Anm. till nr 334 och 336. För följande arbeten av mjuk

kautschuk, som till riket införas, nämligen massiva hjul- ringar (även i längder) samt yttergummi eller delar

därtill för ringar till automobiler eller motorcyklar,

skall erläggas skatt enligt vad därom är särskilt stadgat.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

41

Nr 1 de

sakkun
nigas
förslag
-

180

181

470

182

183

184

185

186

187

188

189

Tull

för 100 kg

kronor

IX. Trävaror och kork samt arbeten därav;

korgmakararbeten.

A. Trävaror och arheten därav.

337

Trävaror, oarbetade eller endast bilade eller sågade;

ved; bark, ej till annat nummer hänförlig; sy liar,

master, bogspröt, spiror, pumpstockar och årämnen;

lådämnen, ej särskilt nämnda, och stav, endast sågade;

tunnband; käppämnen och paraplyskaftämnen, även

böjda, ämnen till valsar, avsedda för textilindustrien,

gevärstocksämnen och tändsticksämnen av asp; tangentskivor;

ävensom träull och avfall vid träbearbetning

........................................................................................

338 Trä kol........................................................................................

339 Lådämnen av 7 mm tjocklek eller därunder av annat

träslag än furu eller gran................................................ N

340

Fanerskivor av 7 mm tjocklek eller därunder samt

hoppressade faner- eller träskivor (s. k. kryssfaner

o. dyl.) av annat träslag än furu eller gran ............ N

341

Tunnbindararbeten; huggblock samt fotställningar därtill;

trämjöl; ävensom träspån, ej hänförlig till nr 337 N

342

Skövlar och ugnsspadar, skruvtvingar, skruvknektar

och hyvelstockar; ävensom skaft till yxor, släggor,

hammare, korpar, krattor, skyfflar, spadar, grepar,

hackor, liar och högafflar ................................................ N

343

Eemskivor; brynen samt slip- och polerskivor; för redskap

eller verktyg avsedda handtag eller skaft, ej

hänförliga till nr 342; sågställningar och delar därtill;

block och läster för tillverkning av skodon samt

ämnen för dylika läster; ävensom ämnen för infattning

av borstar (s. k. borstträn) samt formar för

industriella ändamål ........................................................ N

344

Spindlar, bobiner, spolpipor, skyttlar och andra för textilindustrien

avsedda, ej särskilt nämnda maskindelar

eller redskap samt ämnen därtill av trä; ävensom

ämnen till hjuldelar och skacklar ................................ N

345

346

Trävaror, bearbetade, ej särskilt nämnda:

av furu eller gran, icke snidade, fanerade eller belagda''

med massa:

betsade, målade, lackerade eller på annat liknande

sätt å ytan bearbetade ........................................ N

andra ............................................................................ N

fria

fritt

15: —

10: —

2: —

5: —

10: —

20: —

10: —

5: —

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 de

sakkun
nigas
förslag
-

190

191

347

348

IX A. Trävaror och arbeten därav.

andra slag:

förgyllda, försilvrade, bronserade, polerade, bonade,

lackerade eller med inläggningar försedda; ävensom

snidade arbeten av annat träslag än furu

eller gran

andra ...........

N

N

192 349

193 350

Möbler av trä, försedda med stoppning:

utan överklädnad

med överklädnad.

tulltaxeras enligt bestämmelserna

för trävaror,

bearbetade, ej

särskilt nämnda, med

, tillägg till tullen av,

20 %- 40 ^

B. Kork och arheten därav.

181

351

Korkbark; ävensom kork- och korkbarksavfall

194

195

196

1071

352

353

354

Arbeten av kork eller korkavfall:

block, plattor, rör, formstycken och andra dylika

grövre arbeten av korkavfall .................................... N

livbojar, livbälten och s. k. fendertar ........................ N

andra arbeten, ej särskilt nämnda .... N, härunder inbegripna

butelj- och andra flaskkorkar utan beslag .... T

samt inläggssulor för skodon .... E ............................

Anm. Korkar med beslag tulltaxeras såsom arbeten av det

ämne, varav beslaget består.

C. Korgmakararbeten m. m.

197 355, Kör, vegetabiliska, polerade, lackerade, svarvade eller

på likartat sätt bearbetade ............................................ N

198

457

356

199

200

357

358

Arbeten, ej särskilt nämnda, av grenar, kvistar, vegetabiliska

rör, spån, vass, säv, fiber, bast och

andra för flätning eller dylik bearbetning avsedda

vegetabiliska ämnen eller av gräs, halm, rötter och

mossa:

bast-, säv- och halmrep, till varuemballage avsedda

bast- och sä vmattor; hattflätor uteslutande av

halm, gräs, säv, bast, träspån, rot och andra vegetabiliska

ämnen, ej hänförliga till spånadsämnen,

samt flätor, ej särskilt nämnda, av säv

mattor, ej särskilt nämnda:

fot- och vagnsmattor samt s. k. reveteringsmattor N

andra slag.................................................................... N

Tull

lör 100 kg

kronor

60: —

30: —

fria

5: —

10: —

20: —

25: —

fria

5: —

20: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

43

IX G. Korgmakararbeten rn. m.

buteljhylsor, lösa och andra grövre artiklar av

halm, ej särskilt nämnda ........................................ N

korgmakararbeten av oskalade kvistar och grövre

spån; ävensom för emballageflaskor avsedda

skyddskorgar av skalade kvistar ............................ N

andra slag, även försedda med stoppning och överklädnad,

härunder inbegripna korgmakararbeten,

ej hänförliga till nr 360 ........................................ N

X. Pappersmassa, papp och papper, arbeten

därav samt tryckalster.

A. Pappersmassa, papp och papper samt arheten därav.

Pappersmassa; ävensom pappersavfall och makulerade

tryckalster............................................................................

Papp:

asfalttakpapp och annan med asfalt, beck, tjära eller

tjärolja bestruken eller impregnerad papp, härunder

inbegripen s. k. asfalt- och tjärfilt; ävensom förhydnings-

och grålumppapp utan impregnering N

färgad annorlunda än i massan (även kriterad), impregnerad

eller bestruken med annat ämne än asfalt,

beck, tjära eller tjärolja, överdragen med papper,

fernissad, lackerad, belagd med metall, stansad

(ej i mönster) eller präglad, samt kartong- och

målarpapp ........................................................................ N

Anm. Mattor av papp med därå anbragt överdrag av färg,

fernissa eller dylikt hänföras till nr 461.

vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp i

plattor............................................................................... N

andra slag, ej särskilt nämnda, presspapp, alla slag,

härunder inbegripen .................................................... N

Papper:

gult halm-, grålump- och annat naturfärgat eller i

massan grå- eller brunfärgat, grovt omslagspapper,

även bestruket med asfalt eller liknande ämne .... T/E

Anm. Omslagspapper, vägande 30 g eller därunder per

in2, hänföres till papper, andra slag, ej särskilt nämnda,

nr 369—371.

Tull

för 100 kg

kronor

7: —

10: —

100: —

fria

1: —

10: —

15: —

5: —

2: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 de

sakkun
nigas
förslag
210
-

211

212

213

214

216

217

218

219

220

X A. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten därav.

368

tidningspapper ....................................................................

Anm. Hit hänföres endast sådant vitt, svagt limmat, oglättat

eller svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt, ej överstigande

55 g per m3, och en slipmassehalt, ej understigande

60 % av det i papperet ingående fibermaterialet,

som är avsett till tryckning av tidningar.

369

370

371

andra slag, ej särskilt nämnda, s. k. cellulosavadd

härunder inbegripen:

färgat annorlunda än i massan (även kriterat),

impregnerat eller bestruket annorledes än med

asfalt och liknande ämne, fernissat, lackerat,

förgyllt, försilvrat eller med annan metall belagt,

försett med tryckta mönster i en eller

flera färger eller stansat (ej i mönster) ........... T/E

försett med vattenmärke (även torrstämplat), lädereller

linneimitation, mönsterpressning eller plissering,

ej hänförligt till nr 369; ävensom kartongpapper

och s. k. kräppapper, alla slag .... T/E

annat ............................................................................ T/E

372

Papper och papp med överdrag eller mellanlägg av

vävnad eller av tråd av spånadsämne eller metall . .. T/E

Anmärkningar till nr 363—372.

1. Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda,

att, därest varan väger under 350 g per m3 hänföres

den till papper, eljest till papp. Dock tulltaxeras läskpapper

alltid såsom papper.

2. Vid tulltaxeringen fästes ej avseende vid tryck eller

etiketter, åsatta papper eller papp som tydligen avsetts

endast till omslag, ej heller vid kvalitets- eller firmabeteckning,

som åstadkommits endast genom prägling.

3. Papper i rullar tulltaxeras såsom arbeten, ej särskilt

nämnda, av papper, då bredden understiger 20 cm, för så

vitt papperet icke är avsett för yrkesmässig förbrukning.

373

374

Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:

bottentapeter (å endera sidan belagda med grundfärg);

ävensom pressade, sammetsliknande, fernissade, lackerade

och bronserade tapeter ........................................ T

andra slag ............................................................................ T

Papperspåsar och kuverter:

375 försedda med tryck utvändigt ........................................ E

376 andra slag; ävensom s. k. papeterier............................ E

377

Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, jaequardkort med

eller utan hål, även sammanhäftade, rör av papp

eller papper, ej hänförliga till annat nummer, samt

klistrad wellpapp eller wellpapper ................................

N

Tull

för 100 kg

kronor

fritt

20: —

18: —

10: —

40: —

50: —

20: —

50: —

30: —

8: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

45

Nr i de

sakkun-

Tull

nigas

förslag

X A. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten därav.

för 100 kg

kronor

221

378

Frimärksalbum; ävensom delar till sådana album ........

E

75: -

222

379

Vykorts- och fotografialbum; ävensom delar till sådana

album ....................................................................................

E

175: —

Notisböcker och andra böcker med inbundet rent eller

linjerat papper; album, ej särskilt nämnda; lösa bok- pärmar samt samlingspärmar för brev, räkningar

o. dyl.; ävensom delar av papp, papper eller pappers- massa till sådana pärmar:

223

380

överklädda med skinn eller med annan spånads-

vara än vaxduk ........................................................

E

80: —

224

381

andra slag........................................................................

E

50: —

225

382

Spelkort; ävensom målade eller tryckta ark, avsedda att

sönderskäras till spelkort .............................................

E

200: —

Anm. Vid införsel av spelkort skall dessutom erläggas stäm-

pelavgift enligt vad därom är särskilt stadgat.

Arbeten, ej särskilt nämnda, av papp, papper eller pap-

persmassa, rör och stänger av vulkanfiber härunder

inbegripna:

226

383

förgyllda, försilvrade, bronserade, fernissade eller

lackerade ...................................................................

E

150: —

227

384

försedda med prägling, bokstavstryck (även förgyllt,

försilvrat eller bronserat), annat tryck, målning,

plissering, pressning (ej formgivning) eller stan- sade mönster, även om sådan bearbetning anbragts

endast å montering.................................................

E

75: —

228

385

andra slag, härunder inbegripna tekniska artiklar,

ej särskilt nämnda, samt grövre hushålls- och

köksartiklar, oavsett bearbetningen; ävensom blan- ketter och etiketter utan bokstavstryck samt

kragar, manschetter och lösa skjortbröst av pap- per, även i förening med väv ................................

E

50: —

B. Tryckalster m. rrv.

229

386

Böcker, tryckta, ej särskilt nämnda; musiknoter, tid-

ningar, tidskrifter och modejournaler, med eller utan

bilagor; ävensom s. k. blindskrift samt för samlingar

avsedda frimärken ............................................................

fria

Kartor:

230

387

med svensk text ................................................................

N

150: —

231

388

andra; ävensom glober, alla slag....................................

fria

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. May.ts proposition Nr 65.

Nr 1 de

sakkun-

Tull

nigas

förslag

X B. Tryckalster m. in.

för 100 kg

kronor

Bilder, ej särskilt nämnda, anbragta å papp, papper eller

pappersmassa, oinfattade, eller med infattning av dessa

ämnen:

232

389

vykort; gratulationskort, även utan bilder ............ E

50: —

233

390

andra slag, härunder inbegripna planschverk; även-

som dekalkomanier och för barn avsedda bilder- och målarböcker, med eller utan text, även av

spånadsvara, samt med bilder försedda reklam- skyltar och reklamplakat, oavsett bearbetningen E

75: —

Anm. 1. Bilder, tillhörande tryckta verk och med dem

inkommande, tulltaxeras tillsammans med det tryckta

verket såsom en del av detta.

Anm. 2. Bilder med inlattning av annat ämne än papp,

papper eller pappersmassa draga den lör infattningen

bestämda tullen.

Tryckalster, ej särskilt nämnda:

234

391

kataloger, affärscirkulär och annat, ej särskilt nämnt

merkantilt tryck med svensk text; ävensom alla med

bokstavstryck försedda blanketter, visitkort, adress- kort, etiketter och matsedlar samt med firmabeteck- ning eller annat bokstavstryck försett papper, dock

ej omslagspapper ............................................................ E

75: —

235

392

andra slag ............................................................................

fria

XI. Spånadsämnen samt arbeten därav.

A. Spånadsämnen.

236

393

Kåsilke, naturligt, ofärgat, även spunnet, s. k. gut, även

387

tvinnad, härunder inbegripen; ull och andra djurhår,

ej särskilt nämnda, samt människohår; konstull; bom- ull, okardad; lin, hampa, ramie, jute, kokostågor och

andra, ej särskilt nämnda vegetabiliska spånads- ämnen; ävensom avfall, ej särskilt nämnt, av spånads- ämnen, s. k. ullstoft samt blår, drev, trassel och charpi

härunder inbegripna, samt lump ....................................

fria

237

394

Ospunna konstsilkefibrer och andra motsvarande på konst-

lad väg ur cellulosa framställda spånadsfibrer i mindre

längder; ävensom avfall av konstsilke ........................ N

15: —

288

395

Vadd, alla slag, kardad bomull härunder inbegripen ... N

10: —

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

47

Nr i de

sakkun-

Tull

nigas

förslag

XI B. Garn, tråd, tågvirke och linor.

för 100 kg

kronor

B. Garn, tråd, tågvirke och linor.

Silke, ej särskilt nämnt, även i förening med annat

spånadsämne:

239

396

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar

N

250

—

240

397

annat ..............................................................................

N

200

—

Anm. Effekt- eller fantasigarn, bestående av silke i för-

ening med annat spånadsämne, hänföres till nummer 396

—397, allenast för så vitt silket i en sammanhängande tråd

följer garnets hela längd.

Garn:

241

398

helt eller delvis av konstsilke- och andra motsvarande

fibrer, hänförliga till nr 394, utan inblandning av

annat silke ...................................................................

N

0

1

helt eller delvis av ull, utan inblandning av silke:

enkelt:

oblekt och ofärgat:

242

399

t. o. m. nr 41 metrisk numrering ...................

N

20

—

243

400

över nr 41 .............................................................

blekt, färgat eller tryckt:

N

30

—

244

401

t. o. m. nr 41 .......................................................

N

35

—

245

402

över nr 41 ..............................................................

N

45

—

två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgat:

246

403

t. o. m. nr 41 ........................................................

N

25

—

247

404

över nr 41 ..............................................................

blekt, färgat eller tryckt:

N

35

—

248

249

405

406

t,, o. m. nr 41 .......................................................

N

40

N

50

effekt- eller fantasigarn:

250

407

N

35

___

251

408

blekt, färgat eller tryckt; ävensom s. k. sniljgarn

N

50

—

252

409

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar

N

50

—

253

410

av andra djurhår än ull, utan inblandning av annat

spånadsämne ....................................................................

N

10: —

av bomull, utan inblandning av annat spånadsämne:

enkelt:

oblekt och ofärgat:

254

411

under nr 12 engelsk numrering; ävensom s. k.

förspinning .................................................

N

12

—

255

412

nr 12 och däröver men under nr 23 ................

N

15

—

256

413

nr 23 och däröver men under nr 33 ...............

N

18

—

257

414

nr 33 och däröver ...............................................

blekt, färgat eller tryckt:

N

20

—

258

415

under nr 12; ävensom s. k. förspinning ........

N

27

—

259

416

nr 12 och däröver men under nr 23 ................

N

30

—

260

417

nr 23 och däröver men under nr 33 ................

N

33

—

261

418

nr 33 och däröver ................................................

N

35

—

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun-

Tull

nigas

förslag

XI B. Garn, tråd, tågvirke och linor.

för 100 kg

kronor

två- eller flertrådigt, en gång tvinnat:

oblekt och ofärgat:

262

419

under nr 12 ...........................................................

N

17

—

263

420

nr 12 och däröver men under nr 23 ................

N

20

_

264

421

nr 23 och däröver ..............................................

blekt, färgat eller tryckt:

N

25

—

265

422

under nr 12 ............................................................

N

32

_

266

423

nr 12 och däröver men under nr 23 ................

N

35

—

267

424

nr 23 och däröver ................................................

N

40

—

flertrådigt, mer än en gång tvinnat; ävensom effekt-

eller fantasigarn:

268

425

oblekt och ofärgat ................................................

N

25: —

269

426

blekt, färgat eller tryckt; ävensom s. k. snilj-

garn ...................................................................

N

40

—

270

427

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar

av kokostågor, utan inblandning av annat spånads-

N

40

—

ämne:

271

428

enkelt eller tvåtrådigt................................................

fritt

272

429

annat: hänföres till tågvirke och linor;

av jute, utan inblandning av annat spånadsämne:

enkelt:

273

430

oblekt och ofärgat ....................................................

N

6:

—

274

431

blekt, färgat eller tryckt ........................................

två- eller flertrådigt, med en diameter av:

N

18:

—

5 mm eller därunder:

275

432

oblekt och ofärgat ................................................

N

20:

—

276

433

blekt, färgat eller tryckt.......................................

N

40:

—

277

434

mer än 5 mm: hänföres till tågvirke och linor;

helt eller delvis av lin, hampa, ramie och andra

vegetabiliska spånadsämnen, ej särskilt nämnt,

utan inblandning av silke eller ull:

enkelt:

oblekt och ofärgat:

278

435

nr 25 engelsk numrering och därunder........

N

20:

—

279

436

över nr 25 t. o. m. nr 75................................

N

25:

—

280

437

över nr 75 ...........................................................

fritt

blekt, färgat eller tryckt:

281

438

nr 25 och därunder............................................

N

40:

—

282

439

över nr 25 t. o. m. nr 75................................

N

45:

—

283

440

över nr 75 ...........................................................

fritt

två- eller flertrådigt.. .. N, härunder inbegripen

tråd T:

284

441

oblekt och ofärgat...............................................

40:

—

285

442

blekt, färgat eller tryckt; ävensom s. k. snilj-

garn..................................................................

60:

Anmärkningar till nr 399—H2.

1. Därest ett och samma kolli innehåller garn av

.

olika nummer på grund varav garnet är under-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

49

Kr i de

sakkun
nigas
förslag
-

286 443

287 444

4

288 445

289 446

290 447

2 91 448

292 449

293 450

294 451

2 95 452

296 453

29 7 454

29 8 455

299 456

Bihang till

XI B. Garn, tråd, lågvirke och linor.

kastat olika tull, och den olika fiuleken icke är

genom varan åsatt nuininerbeteckning angiven,

tillämpas den högre tullsatsen även för det grövre

garnet eller för garn, för vilket eljest på grund av

■ finleken tullfrihet skulle hava åtnjutits.

2. Såsom oblekt och ofärgat garn tulltaxeras även

s. k. falskfärgat garn samt grisaillegarn.

Sytråd av bomull.................................................................... T

Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn:

icke flätade:

av bomull ........................................................................ N

av andra vegetabiliska spånadsämnen, med en

diameter av:

mer än 15 mm; ävensom skörde- och kabelgarn

........................................................................ N

mer än 5 mm t. o. m. 15 mm............................ N

5 mm eller därunder, med en vikt för 100 m,

efter det enkla garnet räknat, av:

35 g eller däröver:

enkelt: hänföres till garn;

två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgat................................... N

Anm. För sådant till detta nummer hänförligt

bindgarn av hampa, som är avsett

uteslutande för tillverkning av fisk
-

nät, skall tull Icke utgå.

blekt, färgat eller tryckt....................... N

mer än 17 men mindre än 35 g:

enkelt: hänföres till garn;

två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgat................................... N

blekt, färgat eller tryckt........................ N

17 g eller därunder: hänföres till garn;

flätade:

oblekta och ofärgade .................................................... N

blekta, färgade eller tryckta ........................................ N

Tull

för 100 kg

kronor 1

35: —

25:

Hi:

15: —

20: —

40: —

25: —

50: -

35: - 70: —

C. Vävnader och filt.

Bokbindarklot, klistrad, även i förening med papper,

samt appreterad väv till adresslappar (s. k. labelklot) E

Anm. Hit hänföres även ensidigt appreterad bomullsvävnad,

som är avsedd uteslutande för tillverkning av polerduk.

Vävnader och stampad filt, vattentäta genom beläggning

eller impregnering med massa eller innehållande

riksdagens protokoll 1929. 1 samt. Öl hcifl. (Nr 65.)

40: —

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun-

Tull

nigas

för 100 kg

förslag

XI C. Vävnader och filt.

kronor

kautschuk; ävensom sammanklistrade, fernissade eller

lackerade vävnader, vaxduk härunder inbegripen:

301

457

tydligen avsedda för tekniskt bruk eller för använd-

ning inom skofabrikationen eller för tillverkning

av säckar och icke innehållande silke...................

E

25: —

andra slag:

302

458

innehållande silke ....................................................

icke innehållande silke:

E

400: —

303

459

i förening med kautschuk ...................................

E

200: — 1

304

460

andra ........................................................................

E

60: —1

Mattor, ej särskilt nämnda:

305

461

linoleummattor och andra dylika mattor, med eller

utan underlag av vävnad; ävensom mattor av papp

med därå anbragt överdrag av färg, fernissa eller

dylikt, även tillskurna....................................................

andra slag, även försedda med sömnadsarbete eller

E

25: —

fransar:

innehållande silke:

306

462

plyschartade, oskurna eller skurna, icke knutna

N

225: —

307

463

andra: tulltaxeras efter vävnadens beskaffen-

het;

helt eller delvis av ull eller andra djurhår, utan

inblandning av silke:

knutna:

308

464

med högst 250 knutar på en längd av 1 m

E

250: -

309

465

med mer än 250 knutar på en längd av

[

1 m................................................................

E

600: —

icke knutna:

310

466

metervara ........................................................

E

75: -

311

467

avpassade ........................................................

E

100: —i

av kokostågor eller kokosgarn:

312

468

utan inblandning av annat spånadsämne

N

7:-

313

469

andra ........................................................................

N

20: —j

314

470

helt eller delvis av jute, utan inblandning av

silke, ull eller andra djurhår eller kokostågor

E

40: —!

|

315

471

av andra spånadsämnen, härunder inbegripna

s. k. trasmattor, alla slag ....................................

E

100: —

Vävnader, ej särskilt nämnda:

innehållande silke:

316

472

filtvävnader med bomullsvarp och inslag av grovt

gam av silkesavfall, avpassade till filtar (s. k.

italienska), även fållade eller kantade, samt ofärgad

eller naturfärgad shantung E; ävensom för tek- niskt bruk avsedda vävnader .... N ........................

600: —

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 65.

51

Nr i »le

sakkun
nigas
förslag
-

317 473

318! 474

319 475

320 476

326 477

321 478

322

479

323

480

324

481

325

482

326

483

327

484

328

485

329) 486

XI C. Vävnader och /ill.

fälb-, plysch- och sammetsvävnader, oskurna eller

skurna:

avpassade borddukar och sofföverkast................ N

andra ........................................................................ N

Amu. Till detta nummer hänlöras endast sådana vävnader,

vilkas flor (lugg) helt eller delvis består av

silke.

andra slag:

av silke enbart eller i förening med högst 15 %

annat spånadsämne (helsiden):

av konstgjort silke enbart eller i förening

med högst 15 % annat spånadsämne ........ N

andra .................................................................... N

av silke i förening med mer än 15 %'' annat

spånadsämne:

kostymvävnader av ull, vägande per m2 250 g

eller däröver och innehållande trådar, helt

eller delvis av silke, för så vitt silket utgör

högst 7 % av vävnadens hela vikt ............ E

andra (halvsiden)................................................ N

Amu. Vid bestämmandet av procenthalten av annat

spånadsämne än silke räknas såsom annat spånadsämne

varken metalltråd eller med metalltråd eller

silke överspunnet garn.

helt eller delvis av ull, utan inblandning av silke, ej

hänförliga till nr 477:

pressduk; ävensom maskinflit, ändlös eller rund
vävd,

för fabriksbehov ........................................ E

fälb-, plysch- och sammetsvävnader, oskurna eller

skurna; ävensom dukar, schalar, filtar, draperier,

gardiner, väggbonader och andra avpassade

vävnader ................................................................ E

andra slag, vägande per m2:

mer än 700 g ........................................................ E

mer än 500 g men ej mer än 700 g ............... E

500 g eller därunder ............................................ E

helt eller delvis av tagel eller andra djurhår än ull

eller av människohår, utan inblandning av silke

eller ull:

vävd hårfilt ................................................................ E

andra slag.................................................................... E

Anm. Till nr 484—485 hänföras vävnader, allenast för

så vitt varpen eller inslaget till huvudsaklig del består

av tagel eller andra till ull ej hänförliga djurhår

eller av människohår.

av bomull, utan inblandning av andra spånadsämnen

än kokostågor eller jute:

maskinflit för fabriksbehov, även ändlös; samt

I Tull

för 100 kg

kronor

225: —

2 000: —

1 500: —

2 000: —

250: —1

1 000:—|

50: —

175: —

120: — I

160: —

225: —

25: —

60: —

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun- nigas

förslag

Tull

för 100 kg

XI C. Vävnader och filt.

kronor

segelduk, oblekt och ofärgad, av högst 65 cm

bredd, vägande minst 650 g per in2 och hål- lande på en yta av 1 cm i kvadrat högst

36 varp- och inslagstrådar....................................

E

20: —

fälb-, plysch- och sammetsvävnader, oskurna eller

skurna, s. k. manchester härunder inbegripen;

ävensom avpassade varor därav:

330

487

oblekta och ofärgade ........................................

E

70: —

331

488

blekta eller färgade............................................

E

90:-

332

489

tryckta eller pressade .......................................

E

110: —|

näsduksvävnader, som på en yta av 1 cm i kva-

drat innehålla sammanlagt:

333

490

högst 80 varp- och inslagstrådar ....................

E

120: —|

334

491

• mer än 80 varp- och inslagstrådar ................

E

145: -

dukar, gardiner och andra avpassade vävnader,

ej särskilt nämnda, för så vitt hela ytan är till

vävnadssättet likartad, som på en yta av 1 cm

i kvadrat innehålla sammanlagt:

335

492

högst 60 varp- och inslagstrådar ....................

E

115: -

336

493

mer än 60 varp- och inslagstrådar ................

E

140: —!

andra vävnader, vilkas hela yta är till vävnads-

sättet likartad, vägande per m2:

100 g eller däröver, som på en yta av 1 cm

i kvadrat innehålla sammanlagt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

337

494

oblekta och ofärgade .........................

E

50: —!

338

495

blekta eller enfärgade...........................

E

90: —

339

496

vävda i två eller flera färger; även-

som tryckta...........................................

E

110: —

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

340

497

oblekta och ofärgade ...........................

E

65: —

341

498

blekta eller enfärgade............................

E

115: -

342

499

vävda i två eller flera färger; även-

som tryckta...........................................

E

140: —

mindre än 100 g, som på en yta av 1 cm

i kvadrat innehålla sammanlagt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

343

500

oblekta och ofärgade ............................

E

70: —

344

501

blekta eller enfärgade............................

E

120: —:

345

502

vävda i två eller flera färger; även-

som tryckta ........................................

E

145: —

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

346

503

oblekta och ofärgade ............................

E

90: —

347

504

blekta eller enfärgade............................

E

140: —

348

505

vävda i två eller flera färger; även-

som tryckta ........................................

E

165: —

s. 53 Kontrollera mot PDF

506

507

508

509

510

511

512

513

514

515

516

517

518

519

520

521

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

53

\1 Vävnader och /ill.

andra slag, härunder inbegripna mönstervävda,

även avpassade, vägande per m2:

100 g eller däröver:

oblekta och ofärgade .................................... E

blekta eller enfärgade.................................... E

vävda i två eller flera färger; ävensom

tryckta ....................................................... E

mindre än 100 g:

oblekta och ofärgade .................................... E

blekta eller enfärgade.................................... E

vävda i två eller flera färger; ävensom

tryckta........................................................... E

Anm. lill nr Såsom vävda i två eller

flera färger skola anses vävnader, framställda

antingen av två eller flera sinsemellan olikfärgade

garner eller ock av dels oblekt eller

blekt, dels färgat garn. Vävnader av ett

och samma slags garn, även om detta är

melerat eller tvinnat av olikfärgade parter,

tulltaxeras såsom enfärgade.

av kokostågor eller kokosgarn:

utan inblandning av annat spånadsämne än jute ... N

andra ............................................................................... N

av jute, utan inblandning av annat spånadsämne än

kokostågor eller kokosgarn:

oblekta och ofärgade, som på en yta av 2 cm i

kvadrat innehålla sammanlagt:

högst 15 varp- och inslagstrådar.................... N

mer än 15 men mindre än 35 varp- och

inslagstrådar.................................................... N

andra slag.................................................................. N

helt eller delvis av lin, hampa, ramie och andra

vegetabiliska spånadsämnen, ej särskilt nämnda,

utan inblandning av silke eller ull:

fälb-, plysch- och sammetsvävnader, oskurna eller

skurna....................................................................... E

näsduksvävnader, som på en yta av 1 cm i kvadrat

innehålla sammanlagt:

högst 50 varp- och inslagstrådar.................... E

mer än 50 varp- och inslagstrådar................ E

satin- eller atlasvävnader, vilkas hela yta är till

vävnadssättet likartad.......................................... E

tvåskaftade och kyprade vävnader, ej särskilt

nämnda, vilkas hela yta är till vävnadssättet

likartad:

oblekta och ofärgade, vägande per m- 500 g

eller däröver .................................................... E

Tull

för 100 kg

kronor

65: —

115: -

140: —

90: —

140: —

165: —-

7: —

25: —

10: —

12: —

40: —

175: —

110: —

190: -

125: —

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

XI C. Vävnader och filt.

365

522

366

523

367

524

368

525

369

526

370

527

371

528

372

529

373! 530

374 531

andra, som på en yta av 1 cm i kvadrat

innehålla sammanlagt:

högst 25 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ............................ E

blekta, färgade eller tryckta................ E

mer än 25 t. o. m. 35 varp- och inslagstrådar:
oblekta

och ofärgade ........................ E

blekta, färgade eller tryckta............ E

mer än 35 t. 0. m. 50 varp- och inslagstrådar

:

oblekta och ofärgade ........................ E

blekta, färgade eller tryckta........... E

mer än 50 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ........................... E

blekta, färgade eller tryckta................ E

Amu. till nr 520—529. För vävnader med in
-

vävda namn, monogram, bokstäver eller

siffror liöjes tullen med 20 %.

andra slag, mönstervävda härunder inbegripna,

som på en yta av 1 cm i kvadrat innehålla

sammanlagt:

högst 50 varp- och inslagstrådar .................... E

mer än 50 varp- och inslagstrådar, härunder

jämväl inbegripna alla, som hava mönster,

åstadkommet genom olika trådtäthet ........ E

375 532

376'' 533

3 7 7 j 534

378'' 535

Stampad (icke vävd) filt:

av nöthår eller andra djurhår med undantag av ull;

ävensom förladdningar samt polerskivor och andra

för tekniskt bruk avsedda skivor av filt, hänförlig

till detta nummer............................................................ E

andra slag:

maskinfilt, ändlös eller i slangform, för fabriksbehov E

annan, vägande per m2:

mindre än 300 g ........................................................ E

300 g och däröver; ävensom polerskivor och andra

för tekniskt bruk avsedda skivor av filt, även

vävd, ej hänförliga till nr 532............................ E

D. Band, snören, spetsar, strumpstolsarbeten, sadelgjordsväv,

nät, för tekniskt bruk avsedda artiklar m. m.

379

380

Elastiska band och snören, innehållande strängar (trådar)

av kautschuk:

536 i förening med silke ...................................................

537 andra slag........................................................................

E

E

Tull

för 100 kg

kronor

35: —

50: —

55: - 65: —

110: - 120:

190: - 200: —

175: -

200: —

10:-j

50: —1

60: —

90: —

400:-

200:-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Kr i de ,

såkkun-,

nigas

förslag

XI I). Band, snören, spetsar, strumpstolsarbelen etc.

för 100 kg

kronoi

38 2| 539

3 8 3 j 540

384 541

385 542

3 811 538; För tekniskt bruk avsedda band, innehållande silke

Band, ej hänförliga till annat nummer, härunder inbegripna

flätade, bandliknande snören med raka kanter

och utan annat mönster än sådant, som åstadkommits

genom färgat garn eller färgad tråd:

innehållande silke:

fälb-, plysch- och sammetsband................................

Anm. Till detta nummer hänföras endast sådana hand,

vilkas /för (lugg) helt eller delvis består av silke.

andra:

av silke enbart eller i förening med högst 15 %

annat spånadsämne (helsidenband):

av konstgjort silke enbart eller i förening

med högst 15 % annat spånadsämne

andra ................................................................

av silke i förening med mer än 15 % annat spånadsämne

(halvsidenhand)...............................

Anm. Vid bestämmandet av procenthalten av annat

spånadsämne än silke räknas såsom annat spånadsämne

varken metalltråd eller med metalltråd eller

silke överspunnet garn.

icke innehållande silke ................................................

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s.

på bandstol framställda vävnader med varp och inslag,

även s. k. konstgjorda band, bestående av i bandform

ordnade längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer

eller garn.

Snören och andra snörmakararbeten, ej hänförliga till

annat nummer1:

innehållande silke ........................................................

andra slag .......................................................................

Anm. Till nr 544—545 hänföras besättnings- och garneringsartiklar,

ej särskilt nämnda, medelst sömnad, kiistring

eller på liknande sätt tillverkade av band eller av

N i 000:

386) 543|

387: 544

388 545

snören eller av band jämte snören, även

andra ämnen.

E | 2 000: -

E 1 500:

E 2 000:

E 1 000:

E 200: —!

E 3 000:

E 300:

förening med

Spetsar samt spetsvävnader och tyll, ej hänförliga till

annat nummer:

389

546

innehållande silke...........................................................

E

4 000: —

andra slag:

390

547

trådgardinsvävnad av minst 50 cm bredd även-

som slät (icke mönstervävd) tyll ........................

E

250: —

391

548

andra ..........................................................................

E

400: —

1 För ampelskålar och dylika belysningsartiklar avsedda och med ledningstråd försedda upp
hängningsanordningar

av snörmakararbete hänföras till nr 1040.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun- nigas

förslag

XI D. Band, snören, spetsar, strumpstolsarbeten etc.

Tull

för 100 kg

kronor

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stick-

ning eller knytning tillverkade varor, metervara här-

under inbegripen, ej hänförliga till annat nummer:

innehållande silke:

1054

549

glödstrumpor och andra glödnät, icke avbrända N

900: —

392

550

andra .............................................

....... N

2 000: —

andra slag:

strumpor:

393

551

av ull.........................................

...... E

200: —

394

552

andra ..........................................

...... E

190: —

395

553

vantar .........................................

...... E

200: —

396

554

underkläder, vägande högst 1 kg per dussin

.... E

225: —

397

555

andra ..............................................

..... E

175: —

Amu. Vid tu 11 taxeringen av strumpstolsarbeten fästes icke

avseende vid enstaka ränder, smärre figurer o.

dvl.

av silke.

398

556

Lamp- och ljusvekar ..............................

...... N

100: —

Sadelg jordsväv:

399

557

tvåskaftad, oblekt och ofärgad ..........

...... N

35: -

400

558

andra slag ..............................................

...... N

50: —

Fisknät samt för tekniskt bruk, sport eller idrott

av-

sedda nät; ävensom hängmattor:

401

559

av bomull ..........................................

...... N

25: —

4 02

560

andra slag..........................................

...... N

45: —

Slangar, driv- och transportremmar, solv och andra för

tekniskt bruk avsedda artiklar, ej särskilt nämnda:

innehållande silke:

403

561

driv- och transportremmar ......

...... N

175:

403

562

andra ..............................................

...... N

600: —

404

563

andra slag..........................................

...... N

35: —

405

564

Skur- och putsdukar av avfallsgarn, även fållade .

...... N

50: —

E. Sömnads- och andra arheten,

ej annorstädes

upptagna.

406

565

Spånadsvaror, endast tillklippta, till-

beläggas med

skurna, utstansade, fållade och kan-

samma tull som

tade, ej särskilt nämnda, även för-

den spånads-

[

sedda med enkel hålsöm i omedel-

vara. av vilken

bart sammanhang med fållen .... E

med tillägg av.

.10 %

Anm. Sådana tillklippta eller tillskurna spånadsvaror, vid

vilkas^ tillklippning eller tillskärning tydligen intet avfall

uppstått, tulltaxeras lika med den vävnad, varav de framställts,

utan förhöjning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

57

Nr 1 de

►akkun-

Tull

ni gap

förslag

för 100 kg

XI K. Sömnads- och andra arheten etc.

kronor

Ärmlappar, även utan sömnadsarbete:

407

566

av spånadsvara, innehållande silke, eller med foder

av sådan spånadsvara ....................................................

E

800: —

408

567

andra slag ............................................................................

E

225: —

övertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret eller

sytt:

409

568

av spånadsvara, innehållande silke............................

E

2 600: —

4 1 0

569

andra slag ........................................................................

E

500: —

Säckar:

411

570

tydligen använda................................................................

fria

412

571

andra, S. k. droppsäckar (beläggas med samma tull soml

härunder inbegripna N \ frams^ntsjmed tiUäg^av j .... 15 %

(beläggas med samma tull som t

Segel ................................N \ den spånadsvara, av vilken de >

413

572

(.framställts, utan förhöjning.)

414

573

Presenningar............................................................................

N

65: —

415

574

Tält och markiser av linne-, hamp- eller bomullsvävnad

N

150: —

416

575

Rullgardiner med käppar och mekanism; ävensom av-

417

delningsskärmar ........................................................ 100 kr.

15: —

418

576

Gardiner av vävnad eller tyll, hänförlig till nr 547,

hopsydda, fållade, kantade och försedda med fransar

Madrasser, bolstrar, stickade täcken och andra dylika

E

275: -

sängkläder; ävensom kuddar samt sängskärmar:

419

577

med övertyg eller överdrag av spånadsvara, inne-

hållande silke ............................................................

N

1 000: —

420

578

andra ................................................................................

N

150: —

Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädnings- och

ärmhållare samt andra dylika persedlar, ej hänför- liga till gulddragararbeten; ävensom delar därtill av

spånadsvara:

421

579

av elastiska band eller snören, innehållande silke

E

400: —

422

580

av spånadsvara, innehållande silke, ej hänförliga

till nr 579 ....................................................................

E

1 500: -

423

581

andra slag ........................................................................

E

200: —

Snörliv:

424

582

av spånadsvara, innehållande silke................................

andra slag:

E

1 000: —

425

583

försedda med broderier, spetsar, band, snören,

annan besättning eller andra tillbehör, i vilka

silke ingår....................................................................

E

330: —

426

584

andra ................................................................................

E

180: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

427

428

429''

430!

XI E. Sömnads- och andra arbeten etc.

Broderier, även försedda med fällning eller kantning:

585 åspånadsvara, innehållan- I beläggas med samma tull i

de silke, eller å stampad s0,rln (ie;n spanadsvara, å

t, vilken broderiet utförts,

filt ....................................E( med tillägg av J .... 50 *

Anm. 1. Hit hänföras icke broderier å strumpstolsarbeten

eller å snören eller andra snörmakararbeten, hänförliga

till nr 544—545.

Anm. 2. Med glaspärlor, paljetter och annat dylikt material

broderad silkestvll tulltaxeras lika med tyllen utan

förhöjning.

å annan spånadsvara:

med brodermaterial, innehållande silke .................... E

med annat brodermaterial ............................................ E

586

587

588 Kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och strukna,

av linne- eller bomullsvävnad ........................................

E

beläggas med samma

tull som den

spånadsvara, av

vilken de framställts,

med tillägg

av

431 589 Kläder och andra sömnadsarbeten,

ej särskilt nämnda, av spånadsj

varor, hänförliga till nr 457—

460; ävensom arbeten, ej särskilt

nämnda, av elastiska band ________________

eller snören...............................E av 00J .... 50 %

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade

varor:

432 590 blusar, kjolar, klädningar

och morgonrockar av spånadsvara

(metervara),

icke innehållande silke E

432 591

andra

och

beläggas med sammatull

som klädespersedlar

av vävnad

av motsvarande

spånudsämne.

(beläggas med sammal

Itull som är bestämd)

för strumpstolsarbe-1

ten, utan förhöjning.)

gossar avsedda rockar,

överrockar samt för män

västar och byxor:

av ylle-, linne- eller hampvävnad eller av kostym

vävnad, hänförlig till nr

477:

43 3

592

försedda med foder,

vari silke ingår ... E

beläggas med sam-

434

593

försedda med uppslag

ma tull som den

eller annan besätt-

spånadsvara, av vil-

4 3 5

594

ning, vari silke ingår E

andra ........................E

ken de framställts,

med tillägg av

436

595

av annan vävnad, icke innehållande silke...

andra slag:

av spetsar, spetsvävnader eller tyll:

innehållande silke:

437

596

försedda med broderier

438

597

andra .................................

175

125

70

E

E

E

Tull

för 100 kg

kronor

700: —

400: —

310: -

■

200: -

6 700: —

5 000: —

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

59

Nr i do

sakkun
nigas
förslag
-

XI K. Sömnads- och andra arbeten ele.

Tull

för 100 kg

kronor

439

598

440

599

441

600

442

601

-443

602

444

603

445

604

446

605

447

606

448

607

449

608

450

609

''

451

i

610

452

611

453

612

454

613

458

614

459

I

1 615

icke innehållande silke:

med foder av spånadsvara, innehållande silke

andra .................................................................. ■

av hel- eller halvsiden eller av vävnad, hänförlig

till nr 473, 474 eller 611:

försedda med brode- I beläggas med samma tull j

rier eller spetsar E Xn deframlttlZmed

andra........................E | tillägg av I

av stampad flit...........................................................

av yllevävnad:

försedda med broderier, spetsar,

foder, uppslag eller annan

besättning, vari silke ingår,

eller eljest till en mindre del

bestående av vara, i vilken

silke ingår ............................ E

försedda med broderier eller

spetsar, vari silke icke ingår E

andra ........................................ E

av annan spånadsvara:

försedda med broderier, spetsar, foder, uppslag

eller annan besättning, vari silke ingår, eller

eljest till en mindre del bestående av vara, i

vilken silke ingår ................................................

försedda med broderier eller spetsar, vari silke

icke ingår ................................................................

andra slag:

av bomullsvävnad och vägande mer än 200 g

per stycke ............................................................

andra .......................................................................

E

E

50

30

E

beläggas med

samma tull

som den spånadsvara,

av

vilken de

framställts,

med tillägg av

235

145

75

E

E

E

E

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd, ej särskilt

nämnda, gulddragararbeten härunder inbegripna:

gulddragartråd; ävensom paljetter och kantiljer,

oavsett materialets beskaffenhet ............................ E

andra slag, bälten, skärp och dylika artiklar härunder

inbegripna:

innehållande metalltråd eller med metalltråd

överspunnet garn till mer än 15 % av varans

hela vikt:

vävnader, andra än spetsvävnader och tyll E

andra .............................................................. E

andra: tulltaxeras efter sin beskaffenhet i övrigt.

Hattflätor, ej hänförliga till nr 356:

innehållande silke eller gulddragartråd........................

Anm. Vid tulltaxeringen fästes ej avseende ''vid silke, som

förekommer i endast obetydlig mängd och icke väsentligen

inverkar på hattflätornas utseende.

andra ....................................................................................

| 1 600: —

700: —

160: —

600: —

400: —

250: —

350: —

600: —

1 500: —

3 000: —

1 000: —

200: —

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

XI. Spånadsåmnen samt arbeten därav.

Anmärkningar till Avd. XI.

1. Vid tulltaxering av varor, hänförliga till denna avdelning,

lämnas utan avseende:

a) enstaka trådar eller fibrer, vilkas förekomst uppenbarligen

har till syfte att göra varan hänförlig till tulltaxenummer

med lägre tullsats;

b) fibrer av så ringa mängd, att de tydligen oavsikti

ligt tillkommit vid varans framställning;

c) färgade ränder, vilka uteslutande tjäna till ledning

vid tillskärning eller sömnad eller till varumärke

eller igenkänningstecken för olika fabrikat; samt

d) beskaffenheten av staden i vävnader och band.

2. Vid tulltaxering av till denna avdelning hänförI

liga varor, tillverkade helt eller delvis av till nr 398

i hänförligt garn, skall sådant garn likställas med garn av

ull; dock skall detta icke gälla till nr 462, 473, 474 och

j 539 hänförliga varor eller vävnader och band med delvis

J plyschartad yta eller därav tillverkade kläder och andra

sömnadsarbeten, ej heller sniljer.

3. Spånadsvaror, i vilka ingår blekt, färgat eller tryckt

garn, tulltaxeras, där ej annorlunda är särskilt stadgat,

såsom blekta, färgade eller tryckta. Vid tulltaxering av

spånadsvaror anses mercerisering eller nitrering lika med

färgning.

4. Med fälb-, plysch- och sammetsvävnader, samt fälb-,

plysch- och sammetsband likställas plysch- och sammetsartade

vävnader och band, såsom vävnader och band, som

äro framställda av sniljer eller sniljgarn eller hava en av

öglor bildad yta. Till fälb-, plysch- och sammetsvävnader

samt fälb-, plysch- och sammetsband och därmed likställda

vävnader och band hänföras endast sådana, i vilka floret

(luggen) täcker hela ytan.

5. Vävnader, vilka genom ruggning eller annat dylikt

förfarande bibragts en yta, som icke låter bindningssättet

framträda, tulltaxeras icke såsom mönstervävda.

6. Därest vid tulltaxering av kläder och andra sömnadsarbeten,

för vilka tullen är beroende av vävnadens

vikt per kvadratmeter eller av den procenthalt silke, som

i ingår i varan, ifrågavarande vikt eller procenthalt icke kan

bestämt utrönas, tillämpas den högre av de tullsatser,

j vilka kunna ifrågakomma, för så vitt icke varuhavaren tillhandahåller

för undersökning lämpligt prov å varan.

7. För sydda persedlar tages övertyget till grund för

tullberäkningen. Uppstår svårighet att bestämma huvud
-

Tull

för 100 kg

kronor

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Nr i de

flakkun
nigas
förslag
-

186

201

153

154

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

XI. Spånadsumnen samt arbeten däran.

beståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material, som

drager högsta tullen.

8. Såsom sömnadsarbeten tulltaxeras, där ej är annorlunda

stadgat, även varor, vid vilkas framställande i

stället för sömnad använts klister, lim, kautschuk eller liknande

ämne, dock skola tygklädda pappskivor, avsedda

till stommar i kravatter o. dyl., tulltaxeras efter den högst

tullbeskattade vävnad, varav de bestå, utan förhöjning.

9. Med broderi avses, med här nedan nämnda undantag,

all prydnadssöm samt medelst sömnad, metalltråd,

klistring eller på annat liknande sätt fastsatta prydnader.

Lika med broderade arbeten tulltaxeras sådana, som äro

försedda med applikation eller med för prydnadsändamål

i anbragta band, andra än av bomull eller linne, snören,

: fransar eller gulddragararbeten.

Såsom broderi anses dock icke i omedelbart sammanhang

med fållen anbragt enkel hålsöm, ej heller s. k.

pieotsöm, imiterade knapphål och dylik för varans utseende

oväsentlig brodersöm. Å sömnadsarbete anbragta

monogram, enstaka bokstäver, siffror o. dyl., upptagande

en yta av mindre än 6 cm i kvadrat, skola icke föranleda,

att varan betraktas såsom broderad.

10. Kantband eller snören till skydd för kanter eller

påsydda för att ersätta knapphål räknas icke såsom besättning,

ej heller krage.

11. Vad rörande kautschuk är stadgat gäller även

guttaperka och balata.

XII. Skodon, hattar, paraplyer, käppar, konstgjorda

blommor m. m.

A. Skodon.

616 Träskor .................................................................................... N

617 Halmskor ................................................................................ N

Skodon, ej hänförliga till nr 616—617:

618 med bottnar av trä; ävensom becksöms- och sjöstövlar.

............................................................................. N

andra:

av skinn:

619 med bottnar, fastsatta vid ovanlädret och bind
sulan

uteslutande medelst pligg, stift eller

skruvar; ävensom skodon av pälsverk ............ E

620| andra, nåtlade överdelar härunder inbegripna .... E

Tull

| för 100 kg

kronor

10: —

7: —

25: —

200: —

600: —

155

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas
lörsl

ag

156

974

157

621

622

623

4 60

624

461

625

462

626

463

627

464

628

465

629

466

630

631

455

632

456

633

684

634

1093

635

1094

636

1095

637

XII A. Skodon.

av spånadsvara, innehållande silke eller finare metalltråd

.............................................................................. E

av kautschuk, galoscher härunder inbegripna ........ E

andra slag, ej särskilt nämnda, oavsett materialets

beskaffenhet ............................................................... E

B. Hattar och mössor.

Hattar, ej av pälsverk eller strumpstolsarbete, även

halvfärdiga:

fruntimmers-, monterade med blommor eller plymer 1 st.

andra slag:

av vara, innehållande silke eller gulddragartråd:

ogarnerade................................................................1 st.

andra ........................................................................1 st.

Anm. Såsom hattar av vara, innehållande silke, skola icke

tulltaxeras hattar, tillverkade av sådana hattflätor,

som avses i anm. till nr 614, ej heller hattar, i vilka

silket förekommer endast såsom brodermaterial.

av oljad vävnad, s. k. sydvästar............................ 1 st.

av annat ämne:

ogarnerade; ävensom mössor, sydda av flätor,

hänförliga till nr 356, samt s. k. filtstumpar 1 st.

andra slag:

försedda med garnering eller montering av

varor, innehållande silke ............................1 st.

andra.................................................................... 1 st.

Mössor, ej särskilt nämnda: tulltaxeras såsom arbeten

av det ämne, varav de bestå.

C. Paraplyer, parasoller, käppar m. m.

Paraplyer och parasoller 1:

av spånadsvara, innehållande silke...............................1st

andra slag...........................................................................1 st.

Paraply- och parasollspröt med tillformade ändar; ävensom

gafflar till sådana spröt ........................................ E

Paraply- och parasollställningar, sammansatta................ E

Käppar, skaft och kryckor till paraplyer och parasoller;

ävensom käppkryckor1 .................................................... E

Käppar, ej hänförliga till nr 636 1 .................................... E

Tull

för 100 kg

kronor

1 000: —

120: —

150:

7: 50

3: —

4: 50

—: 40

—: 50

1: —

—: 75

25

60

50:

80:

25:

270:

1 Angående tulltaxeringen av

ningen.

rara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

63

Nr i de(

sakkun-1

nigas

förslag

1073

638

1074

639

1075

640

1076

641

1077

642

1078

643

173

644

XII D. Konstgjorda blommor, prydnadsfjädrar in. m.

D. Konstgjorda blommor, prydnadsfjädrar m. in.

Konstgjorda blommor, frukter och växter samt efterbildningar

av fjärilar, skalbaggar, prydnadsfjädrar

o. dyl., allt för så vitt de ej äro hänförliga till nr

1128:

avsedda för eller användbara såsom besättnings
eller

mon teringsa rt i klar........................................... E

andra slag; ävensom delar till konstgjorda blommor

och andra i överrubriken upptagna artiklar E

Prydnadsfjädrar (plymer):

oarbetade ................................%■.......................................... E

arbetade, konstgjort fjäderpälsverk härunder inbegripet E

Solfjädrar av annat ämne än trä, papp eller papper:

av prydnadsfjädrar ............................................................ E

andra .................................................................................... E

Perukmakararbeten och andra arbeten, ej särskilt

nämnda, av människohår eller efterbildningar därav

eller av tagel .................................................................... E

XIII. Arbeten av sten och andra mineraliska

ämnen; lervaror; glas och glasvaror.

A. Arbeten av sten och andra mineraliska ämnen.

Arbeten av sten:

slip-, bryn- och polerstenar, ej särskilt nämnda:

Tull

för 100 kg

kronor

500: —

500: —

000: - 000: -

000: - 500: -

200: —

4 8 5

645

naturliga, utan förening med annat ämne, härunder

inbegripna även sådana, som äro försedda med

centrumbeslag av metall............................................

fria

andra slag:

476

646

trippelsten och wienerpimsten ................................

fria

486

647

andra ...........................................................................

N

25: —

kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar:

naturliga:

N

487

648

av granit ...................................................................

—: 70

488

649

andra slag; ävensom andra för tekniskt bruk av-

sedda artiklar av lava ......................................

fria

489

650

konstgjorda ..................................................................

N

2: —

490

651

takskiffer; ävensom för tekniskt bruk avsedda artiklar

av sten, ej särskilt nämnda ........................................

N

1: —

49 1

652

litografisk sten; skrivtavlor; grifflar, även av konst-

gjord massa ....................................................................

fria

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

492 653

4 93 654

494 655

495 656

496 657

497 658

215 659

300 660

478 661

479 662

480 663

503 664

504 665

505 666

506 667

XIII A. Arbeten av sten och andra mineraliska ämnen.

skivor och plattor av marmor:

opolerade...........................................................................

polerade ....................................................................... N

andra arbeten, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna

arbeten av konstgjord alabaster:

huvudsakligen avsedda till prydnad; ävensom

ampelskålar och dylika belysningsartiklar samt

toalett-, skrivtygs- och bordsartiklar 1................ E

Anm. 1. Om en till detta nummer hänförlig vara per

stycke väger mer än 5 kg, utgår tullen för den överskjutande

vikten med 10 kr. för 100 kg.

Anm. 2. Vid ampelskålar och dylika belysningsartiklar

lastsittande upphängnijjgsanordningar av snörmakararbete

tulltaxeras särskilt lör sig''-

andra slag:

opolerade och oslipade:

av sandsten eller kalksten............................... N

andra ................................................................

polerade eller slipade ............................................ N

Anm. Om eu till detta nummer hänlörlig vara per stycke

väger mer än 100 kg, utgår tullen lör den överskjutande

vikten med 4 kr. lör 100 kg.

Tull

för 100 kg

kronor

fria

10: —

100: —

1: —

fria

10: —

Smärgel-, glas-, sand- och annat slip- eller polerpapper,

även nedskuret, utstansat eller på annat sätt tillformat T/E

/:

Polerduk, jämväl i tillklippta, tillskurna eller utstansade

stycken, även med sömnadsarbete................................... T/E

25:

Arbeten av asbest:

packningar och tätningar, även i längder, samt broms
-

band, innehållande asbest ........................................... E j 25: —

andra arbeten, ej särskilt nämnda ............................... fria

Arbeten av glimmer, ej särskilt nämnda ........................

Arbeten av cement, härunder inbegripna arbeten av

betong:

plattor av högst 3 cm tjocklek, plana eller korrugerade,

även av cementmosaik, samt ornament N

andra arbeten:

huvudsakligen avsedda till prydnad; ävensom

toalett-, skrivtygs- och bordsartiklar: tull
taxeras

såsom motsvarande arbeten av gips;

cementmosaikarbeten, ej hänförliga till nr 665 N

andra slag.................................................................... N

Anm. Såsom arbeten av cement tulltaxeras jämväl arbeten

av magnesiacement och arbeten, ej särskilt

nämnda, av annan konstgjord sten, ävensom kalksandsarbeten,

ej särskilt nämnda.

fria

1:25

2: 50

—: 80

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord
ningen.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

65

Nr 1 de

sakkun
Intgas
förslag
-

499

500

501

502

498

507

508

509

510

511

512

513

514

515

668

669

670

671

672

673

674

675

676

677

678

679

680

681

XIII A. Arbeten av slen och andra mineraliska ämnen.

Arbeten av gips:

formar för industriella ändamål ..............................

gipsplattor, gipsbräder och annat likartat byggnadsmaterial

.....................................................................

andra arbeten, ej särskilt nämnda:

huvudsakligen avsedda till prydnad; ävensom toalett-,

skrivtygs- och bordsartiklar 1.......................

andra slag, härunder inbegripna ornament och likartade

arkitektoniska arbeten ................................

Anm. Om en till nr 670—671 hänförlig vara per stycke

väger mer än 5 kg, utgår tullen för den överskjutande

vikten med 10 kr. för 100 kg.

Arbeten av isoleringsmassa, hänförlig till nr 167

B. Lervaror.

Tegel:

mur-, vanligt, oglaserat, även poröst, kalksandtegel

härunder inbegripet.................................................

andra slag, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna

klinker; ävensom för kemiskt-tekniska ändamål avsedda

plattor samt reveteringsplattor:

oglaserade:

andra

Anm. 1. Ilärest en till glaserat tegel eljest hänförlig vara,

som har båda de varandra motstående största ytorna

glaserade, genom perforering eller på annat sätt så formats,

att den lätt kan delas i plattor (s. k. klyvsten),

hänföres varan till golv- och väggplattor.

Anm. 2. Därest ett och samma kolli innehåller tegel av

skilda slag, underkastade olika tullsatser, tillämpas

den högsta tullsatsen för hela innehållet.

Golv- och väggplattor:

av 3 cm tjocklek eller däröver:

oglaserade och enfärgade ............................................

glaserade eller flerfärgade...........................................

Anm. Hit hänföras jämväl sådana klyvstenar, vilkas tjocklek

i okluvet skick uppgår till 3 cm eller däröver.

av mindre tjocklek:

oglaserade:

enfärgade ....................................................................

flerfärgade....................................................................

Tull

för 100 kg

kronor

fria

N

2: —

E

100: —

N

20: —

N

1:25

N

4: —

N

—: 10

N

—: 25

N

—: 30

N

1: —

T

—:35

T

1: -

T

2: —

T

5:-

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförordningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 häft. (Nr 65.) 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Kr i de

sakkun
nigas
förslag
-

5 1 6

517

518

519

520

529

530

682

683

684

685

686

52it 687

524

688

525

689

526

690

527

691

528

692

693

694

XIII B. Lervaror.

glaserade:

enfärgade .................................................................... T

flerfärgade .................................................................... T

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller golv- och

väggplattor av skilda slag, underkastade olika tullavgifter,

tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet.

Deglar, retorter och mufflar, även av grafitmassa, samt

delar därtill ........................................................................ N

Kranar, kylrör, kapslar och kulor till kulkvarnar och

andra maskiner, pumpcylindrar, pumphus och kolvar

samt andra för tekniskt bruk avsedda artiklar, ej

särskilt nämnda; ävensom arbeten, ej särskilt nämnda,

av eld- eller syrefast massa............................................ N

Rör, ej särskilt nämnda, och rördelar samt brunnar

och krubbor ........................................................................ N

Badkar, tvättställ, disklådor, klosetter och andra dylika

artiklar, allt för så vitt de ej äro hänförliga till

fajans- eller porslinsvaror................................................ N

Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt nämnda 1:

huvudsakligen avsedda till prydnad och ej hänförliga

till nr 690:

av äkta porslin............................................................

andra slag....................................................................

i förening med annan oädel metall än järn................

andra slag:

av äkta porslin:

vita eller enfärgade ................................................

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade

eller på annat likartat sätt dekorerade ...

av fajans (oäkta porslin), härunder inbegripna

krukmakargods och andra lervaror, ej särskilt

nämnda; ävensom kakel och kakelugnsornament:

vita eller enfärgade..............................................

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade

eller på annat likartat sätt dekorerade ...

Tull

för 100 kg

kronor

Anm. till nr Säl—694. Såsom enfärgade anses

de hithörande artiklar, som förete samma färg

på hela sin yta, varvid dock avseende icke fästes

vid bottnars undersida och dylika för varans

utseende oväsentliga delar av ytan, ej

heller vid ojämnheter i färgen, vilka föranledas

av tillverkningssättet, eller vid fabriks- eller

handelsmärke, firmanamn, rymd-, kvalitetseller

annan dylik beteckning, allt för så vitt

därigenom icke åstadkommes utsmyckning.

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord
ningen.

10:

16:

1:—!

1:75

—:75

5:-!

E

60: —

E

30: —

E

60: —

N

30: —

N

60: —

N

10: —

N

16: —

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 65.

67

Nr i de

Bukkun-

|

Tull

nigas

förslag

för 100 kg

XIII C. Glas och glasvaror.

kronor

C. Glas och glasvaror.

531

695

''Glas-, glasyr- och emaljmassa samt glasull; ävensom

glasskärv ............................................................................

fria

532

696

Glaspulver; ävensom glitter................................................

E

2: —

533

697

Eåglas, gjutet i skivor, även med kantslipning; ala-

baster- och opalglas, även slipat; ävensom trottoar- och däcksglas.......................................................................

B

6: —

''534

698

Arbeten, ej särskilt nämnda, av glas, hänförligt till nr

697, även med infattning...............................................

N

30: —

535

699

Takpannor och tegel samt för fartyg avsedda sid-

ventilglas, även med ramar; ävensom krubbor och

tråg........................................................................

N

10: —

Fönster- och spegelglas:

of olierat:

utan slipning eller etsning, i plana skivor med

en sammanlagd längd och hredd av:

536

700

mindre än 245 cm ................................................

B

10: —

Anm. Till detta nummer eljest hänförligt glas med

en sammanlagd längd och bredd av mindre än 135 cm

tulltaxeras, om det inkommer med fasett- eller kant- slipning, enligt nr 703.

537

701

245 cm eller däröver............................................

B

12: —

mattslipat, slipat och polerat, etsat, böjt eller

kupigt:

538

702

utan fasett- eller kantslipning............................

B

20: —

533

703

andra slag................................................................

B

30:-

f olierat:

540

704

utan fasett- eller kantslipning....................................

B

30: —

54 1

705

andra slag........................................................................

B

40: —

543

706

Speglar och glasmålningar av fönster- eller spegelglas1

E

60: -

544

707

Arbeten, ej särskilt nämnda, av fönster- eller spegelglas 1

E

70: —

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning eller eljest

annan dekorering än sådan, som åstadkommits

genom gravyr i formen:

545

708

av högst 100 cm3 rymd............................................

av större rymd:

T

10: —

546

709

flaskor av grön eller brun massa för malt-

drycker, mineralvatten, läskdrycker, vin eller

spritdrycker samt damejeanner av sådan massa

T

2:-!

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord
ningen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 de

sakkun
nigas
förslag
-

547

548

710

711

XIII C. Glas och glasvaror.

andra slag................................................................ T

med slipade kanter eller bottnar eller med inborrade,

oslipade eller slipade proppar men i övrigt belt

oslipade och utan målning, förgyllning eller eljest

annan dekorering än sådan, som åstadkommits

genom gravyr i formen................................................

Anm. till nr 709—711. Mekaniska tillslutningsanordningar,

anbragta å artiklar, hänförliga till något av dessa nummer,

tulltaxeras särskilt lör sig enligt vad för huvudbeståndsdelen

är stadgat.

5 4 91 712 andra slag1, härunder inbegripna flaskor, försedda

med flätning eller annan beklädnad, som icke utgör

emballage, samt flaskor med i prydnadssyfte

åstadkommen beläggning eller annan sammansättning

med oädel metall; ävensom färdiga, lösa glas

till s. k. isoleringsflaskor ............................................

Amu. Vid tulltaxering av flaskor om minst 3 liters rymd

eller damejeanner fästes ej avseende vid om varan är försedd

med grövre korgflätning.

713 Kör, ej särskilt nämnda, samt stavar ............................

550

551

553

554

555

556

714

715

716

717

718

T

N

N

Laboratorieartiklar, ej särskilt nämnda, graderade rör

härunder inbegripna ........................................................ N

Optiska glas, lösa och oinfattade, samt linser till fyr- och

signalanläggningar, fartygs-, automobil- och velocipedlanternor,

elektriska ficklampor o. dyl.; ävensom

emaljögon samt konstgjorda tänder, även av porslinsmassa

....................................................................................

Råglasämnen till hushålls- eller prydnadsglas; lampkupor

utan sådan dekorering, som nämnes i nr 717;

ävensom lampglas ............................................................ N

Glas- och emaljvaror, ej särskilt nämnda

slipade, etsade, målade, förgyllda eller eljest med

annan dekorering än sådan, som åstadkommits genom

gravyr i formen, eller med i prydnadssyfte

åstadkommen beläggning eller annan sammansättning

med oädel metall ................................................ N

andra slag............................................................................ N

Tull

för 100 kg

kronor

6: —

15: —

60: —

10: —

40:

fria

60:

90:

45:

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord
ningen.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts proposition Nr 65.

69

Nr 1 de

sakkun
nigas
förslag
-

791

792

793

794

149

469

738

791

557

558

976

559

560

Tull

för 100 kg

kronor

XIV. Ädla metaller och arbeten därav; äkta pärlor

och ädelstenar; mynt.

719

Guld, silver och platina, oarbetade, även i stänger samt

skrot; ävensom för tekniskt bruk avsedda artiklar, ej

särskilt nämnda ................................................................

fria

720

Plåt, rör och tråd ................................................................

N

250: —

721

722

Andra arbeten, även med infattade pärlor eller stenar:

av guld eller platina .......................................................

av silver...............................................................................

E

E

4 000: —

2 000: —

Anmärkningar till nr 721—722.

1. Enligt nr 721—722 tulltaxeras, där icke annorlunda är

särskilt stadgat, alla arbeten av guld, silver eller platina,

även om desamma kunna hänföras jämväl under annat

nummer i tulltaxan.

2. Angående kontrollstämpling av till riket införda guld-,

silver- och platinaarbeten gäller vad särskilt är stadgat.

1

723

Pärlor och koraller, äkta, oinfattade samt ädelstenar,

oinfattade, även konstgjorda............................................

fria

Anm. till nr 721—723. Angående stämpelavgift i vissa fall vid

införsel av smycken av guld, silver eller platina samt vid

införsel av äkta pärlor och ädla stenar gäller vad särskilt är

stadgat.

724

Mynt, även av oädel metall ................................................

fria

XV. Oädla metaller och arbeten därav.

■

A. Järn och stål samt arheten därav.

1. Tackjärn och gjutgods därav (icke smidbart).

j 725

Tackjärn, ej särskilt nämnt, i form av tackor eller gösar,

järnsvamp; skrot av icke smidbart järn ....................

fria

726

727

Ferrolegeringar:

kiseljärn och kiselmanganjärn, hållande mer än 15 %

kisel; ävensom kisel ....................................................

andra slag............................................................................

N

7: —

fria

728

Granulerat tackjärn, stålsand och järnsand härunder

inbegripna, samt lyonerspån; ävensom eldstadsroster,

ej särskilt nämnda, samt malkroppar............................

E

2: 50

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

561

562

563

729

730

731

XV A 1. Tackjärn och gjutgods därav (icke smidbart).

Rör och rördelar:

icke bearbetade1, med en invändig diameter av:

145 mm eller däröver ..................................................

mindre än 145 mm, härunder inbegripna utan avseende

å diametern alla ogängade och i övrigt

oarbetade muffar, flänsar, proppar och huvar ...

bearbetade1, gängade rördelar härunder inbegripna;

ävensom brandposter, tackjärn sbrunnar och sifoner

samt slussventiler till rör, hänförliga till

nr 729 2 ............................................................................

Anm. 1. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör

och andra på liknande sätt formade rör; ävensom muffar,

flänsar, proppar och huvar.

Anm. 2. Emaljering av rör och rördelar samt plansvarvning

av flänsar å rör och rörändar eller anbringande av

bulthål i flänsar och flänsrör föranleda icke, att föremålen

anses såsom bearbetade.

Anm. 3. För emaljerade rör och rördelar, hänförliga till

nr 729, utgår en tull av 1 kr. 50 öre för 100 kg och för

emaljerade rör och rördelar, hänförliga till nr 730 och

731, en tilläggstull av 1 kr. 50 öre för 100 kg.

Byggnads-, möbel-, hushålls- och renhållningsgjutgods,

ej särskilt nämnt, samt delar därtill:

luftväxlingsventiler och spolcisterner, möbeltrissor

och pianorullar samt stryk- och pressjärn:

N

N

564

732

emaljerade, förnicklade 3 eller förtenta .........

.. N

18: —

565

733

andra .....................................................................

.. N

12: —

andra slag:

566

734

emaljerade, förnicklade 3 eller förtenta .............

.. N

10: —

567

735

andra .........................................................................

.. N

5: —

Icke smidbart gjutgods, ej särskilt nämnt:

icke bearbetat S vägande per stycke:

568

736

100 kg eller däröver .................................................

.. N

2:50

569

737

mindre än 100 kg men icke mindre än 25 kg .

.. N

4: —

570

738

mindre än 25 kg men icke mindre än 3 kg .....

.. N

6: —

571

739

mindre än 3 kg men icke mindre än 0.5 kg .....

.. E

10: —

572

740

mindre än 0.5 kg ....................................................

.. E

12: —

bearbetat1, vägande per stycke:

573

741

100 kg eller däröver ................................................

.. N

4: -

574

742

mindre än 100 kg men icke mindre än 25 kg

.. N

8: —I

Tull

för 100 k

kronor

fria

1: 50

2: 50

1 Angående skillnaden mellan bearbetade och icke bearbetade järnvaror, se anm. 3 till Avd.

XV A.

2 Slussventiler till rör, hänförliga till nr 730, tulltaxeras som armatur, nr 995—998.

3 Angående tulltaxeringen av kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna

varor såsom förnicklade, se anm. 1 till Avd. XV A.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

71

Nr 1 du

uakkiin

nigas

förslag

Tackjärn och gjut (jods därav (icke smid bar t).

575 743

576 744

577 745

578

579

580

746

747

748

581

582

583

584

585

749

750

751

752

753

mindre än 25 kg men icke mindre än 3 kg .......

mindre än 3 kg men icke mindre än 0.5 kg ........

mindre än 0.5 kg ........................................................

Anm. För varor, hänförliga till nr 743—745 och vägande

per stycke högst 10 kg, tillkommer såsom särskild tillläggstull,

då de äro förgyllda eller försilvrade, 80 kr. för

100 kg, och då de äro polerade, förnicklade1, emaljerade,

lackerade, förmässingade eller förkopprade, 35 kr. för

100 kg.

2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.

Göten, smältstycken, råstänger och råskenor; ämnen av

götmetall eller annat järn, plåtämnen härunder inbegripna

; ävensom stålull och s. k. pulveriserat järn... N

Varmvalsat järn i stänger med invalsade mönster eller

eljest genom varmvalsning åstadkommen olika storlek

eller form å tvärsektion; stänger med olika hårdhetsgrader

i tvärsektion (compoundstål), härunder inbegripna

även vridna eller på annat sätt fasonerade

(s. k. pansarskenor för kassavalv); ävensom bearbetade

stänger, synbarligen avsedda till betongarbeten ........ N

Verktygsstål, i stänger, smitt, även snabbsvarvstål,

smitt eller valsat, samt tillformade ämnen av sådant

stål, härunder inbegripet s. k. silverstål, hållande mer

än 10 mm i största dimension av tvärsektion; annat

smitt, järn och stål i stänger; ävensom malkroppar....

Balk-, vinkel- och annat varmvalsat profiljärn, vägande

per löpmeter:

60 kg eller däröver; ävensom, oavsett vikten per

löpmeter, järnvägs- och spårvägsskenor................

mindre än 60 kg men ej mindre än 20 kg ............

mindre än 20 kg............................................................

Varm valsat järn och stål, ej särskilt nämnt, vägande

per löpmeter:

20 kg eller däröver........................................................ N

mindre än 20 kg............................................................ N

Anm. 1. År till nr 753 hänförligt järn överdraget med

tenn, zink eller bly eller med legeringar av dessa metaller,

förhöjes tullen med 15 %.

Anm. 2. Bandjärn av mindre än 0-9 mm tjocklek tulltaxeras

enligt vad för kallvalsat järn är föreskrivet.

N

N

N

Tull

för 100 kg

kronor

N

12: —

E

15: —

E

20: —

2: —

3: 50

7: 50

i

fria

1: 50

2: 50

2: —

2: 50

1 Angående tulltaxeringen av kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna

varor såsom förnicklade, se anm. 1 till Avd. XV A.

opaginerad Kontrollera mot PDF

75 4

755

756

757

758

759

760

761

762

763

764

765

766

767

j

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

XV A 2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.

Kallvalsat eller kalldraget järn samt järn, som genom

annan behandling än kallvalsning eller kalldragning

bibragts en blank ytaöver 10 mm i största dimen
-

sion av tvärsektion:

platt, med en tjocklek av:

0.9 mm eller däröver................................................ x

mindre än 0.9 mm men icke under 0.4 mm .... N

mindre än 0.4 mm:

överdraget med bly................................................

annat ....................................................................... x

runt, fyrkantigt (kvadratiskt) eller sexkantigt, härunder

inbegripna svarvade, släta, cylindriska

axelämnen, ej vidare bearbetade............................ N

av annan form................................................................ X

Anm. Smidbart järn av 10 mm bredd eller därunder hänföres

till tråd och smidbart järn i lorm av plattjärn, som

har en bredd av mer än 250 mm och vars tjocklek icke

överstiger en tiondel av bredden, till plåt.

Träd, band- och fasonjärn härunder inbegripet, av 10 mm

eller därunder i största dimension av tvärsektion:

varmvalsad .................................................................... X

Anm. Platt tråd av mindre än 0.9 mm tjocklek tulltaxeras

såsom kallvalsad eller dragen tråd.

kallvalsad eller dragen:

s. k. silverstål, ej hänförligt till nr 748, samt

tråd med växlande tvärsektion å olika delar

av samma stycke................................................... X

andra slag:

platt, med en tjocklek av:

0.6 mm eller däröver......................................... X

mindre än 0.6 mm men icke under 0.3 mm N

mindre än 0.3 mm........................................... X

av annan form, s. k. solvtråd härunder inbegripen,

med största dimension i tvärsektion

av:

1.5 mm eller däröver.................................... X

mindre än 1.5 mm men icke under 0.5 mm N

mindre än 0.5 mm ........................................ X

Anm. 1. År till nr 760—767 hänförlig tråd

överdragen med annan oädel metall med

undantag av koppar och kopparlegeringar,

förliöjes tullen med 15 %.

Anm. 2. Beträffande s. k. solvtråd iakttages,

att den enkla trådens dimension lägges till

grund för tulltaxeringen.

Tull

för 100 kg

kronor

5: —

6:-

fritt

8: —

4:-j

8: —

2: 50

! 35: —

5: —

6: —

8: —

4:50

7: —

9: —

tulltaxeringen av järn, som bibragts en blank yta, se anm. 1 till Avd. XV A.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

73

Nr i de

gftkkimnlgas

förslag

600

601

602

603

604

605

606

607

608

609

610

611

XV A 2. Smidbart järn och stål samt arbeten däran.

Anm. 3. Linor, stängseltråd med eller utan

taggar, stängselduk och annan järntrådsduk,

möbelresårer med lösa eller fastgjorda ändar

samt torkgaller till torkinrättningar beläggas

med dubbla tullen å tråden, varav de äro

förfärdigade.

Tull

för 100 kg

kronor

768

769

770

771

f

772

773

774j

775;

776;

Plåtar, även korrugerade:

varmvalsade, utan ytbehandling, även om de å ena

sidan hava invalsade mönster, med en tjocklek av:

3 mm eller däröver ..............................................

mindre än 3 mm men icke under 0.6 mm ........

mindre än 0.6 mm men icke under 0.3 mm;

ävensom plåtar, alla slag, med olika hårdhetsgrader

i tvärsektion (compoundstålplåtar) ........

mindre än 0.3 mm ..................................................

kallvalsade (med blank oxidfri yta1), slipade, polerade,

betade, målade, fernissade, förnicklade, lackerade,

emaljerade, brunerade eller med annan, ej

särskilt nämnd ytbehandling samt mönsterpressade,

med en tjocklek av:

3 mm eller däröver.................................................

mindre än 3 mm men icke under 0.2 5 mm; ävensom

kallvalsad plåt av mindre tjocklek än

0.25 mm .................................................................

mindre än 0.2 5 mm, andra än kallvalsade ........

överdragna med rent eller blyhaltigt tenn; ävensom

överdragna med rent eller tennhaltigt bly, av högst

0.3 mm tjocklek .................................................

överdragna med oädla metaller eller deras legeringar

och ej hänförliga till nr 772—775 ............................

N

3: —

N

4: 50

N

5: —

fria

N

6: -

N

7: —

fria

fria

N

7: —

Anm. 1. Ej rätvinklig, klippt plåt av mindre än 7 mm

tjocklek drager en tullförhöjning av 15 %.

Anm. 2. S. k. sträckmetall, framställd av plåt, belägges

med dubbla tullen å plåten, varav den är förfärdigad.

böjda och med kanterna hopsvetsade; samt perfore
-

777

rade, med en tjocklek av:

3 mm eller däröver....................................................

N

6: —

778

mindre än 3 mm men icke under 1.6 mm ........

N

7: 50

779

mindre än 1.6 mm ....................................................

N

12: —

.

Anm. Plåtar, böjda till rör och med kanterna hopsvet- sade, tulltaxeras såsom rör, för så vitt den inre dia- metern icke överstiger 250 mm.

Angående tulltaxeringen av järn, som bibragts en blank yta, se anm. 1 till Avd. XV A.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun-

Tull

gas

förslag

XV A 2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.

för 100 kg

kronor

Rör1:

valsade eller varmdragna:

612

780

icke bearbetade1, härunder inbegripna nitade, fal-

sade och förzinkade; ävensom lednings- och lykt- stolpar av rör ............................................................

N

4: —

613

781

bearbetade2, härunder inbegripna böjda, formade

till spiraler, försedda med flänsar, rör med ökad

godstjocklek på ändarna samt rör med ändarna

hopvällda ....................................................................

N

5: —

Anm. Rör, hållande i inre diameter mer än 250 mm

hänföras, om de äro vällda, till plåtar, böjda och med

kanterna hopsvetsade, nr 777—779, eljest till plåt- och

bleckvaror, ej särskilt nämnda, nr 876—880.

kalldragna, med en godstjocklek av:

614

782

2 mm eller däröver........................................................

N

6: —

615

783

mindre än 2 mm............................................................

N

8: —

Anm. i. Rör, som på mekanisk väg försetts med omhölje

av nickel, koppar eller kopparlegering, tulltaxeras såsom

rör av den metall, varav omhöljet består.

Anm. 2. A rör anbragta muffar inverka icke på tull-

taxeringen.

616

784

Vinkelrör, T-rör, korsrör och andra på liknande sätt

formade rördelar samt muffar, flänsar, proppar och

huvar; ävensom cylindrar för förtätade gaser............

N

9: —

Kättingar och kedjor, även avpassade, samt lösa länkar

därtill:

617

785

s. k. Ewarts kätting; ävensom ledbultkättingar av

smidbart gjutgods ....................................................

ledbultkättingar, ej hänförliga till nr 785, med en

N

12: —

längd å rullen (invändig länkbredd) av:

618

786

6 mm eller däröver................................................

N

10:-

619

787

mindre än 6 mm ...................................................

N

50: —

andra slag, vari länk järnet har en diameter av:

620

788

25 mm eller däröver ................................................

N

5: —

621

789

från och med 6 till 25 mm ....................................

N

8: —

622

790

mindre än 6 mm........................................................

N

10: —

623

791

Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner; även-

som nitade master samt s. k. sträckmaster ................

N

4: 50

630

792

Vagns- och spiralfjädrar, ej särskilt nämnda ................

Ankare, draggar, kättingstoppare, kättingkrokar, roder-

N

20: —

järn och skeppsknän, vägande per stycke:

631

793

30 kg eller däröver........................................................

N

6: —

632

794

mindre än 30 kg............................................................

N

12: -

1 Angående isoleringsrör, se nr 1030—1031 under Avd. XVI B.

2 Angående skillnaden mellan bearbetade och icke bearbetade järnvaror, se anm. 3 till Avd.

XV A.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

75

Nr i de

sakkun-

Tull

n i kus

för 1(10 kg

förslag

XV A 2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.

kronor

Propellrar, färdigarbetade, samt färdiga, lösa propeller-

blad, vägande per stycke:

633

795

100 kg eller däröver ....................................................

N

7: —

634

796

mindre än 100 kg ........................................................

N

10: —

635

797

Plogvändskivor och plogbillspetsar ....................................

N

10: -

636

798

Plogbillar och landsidor, hästräfs-, f jäderharvs- och kulti-

vatorspinnar samt kultivatorsfjädrar ............................

N

6: —

637

799

Liar, skäror och halmknivar................................................

N

15: -

638

800

Handredskap, ej särskilt nämnda, för lantbruk eller

trädgårdsskötsel, skyfflar, ej hänförliga till husgeråd,

härunder inbegripna; ävensom gräsklippningsmaskiner

N

8: —

639

801

Kreatursskrapor; ävensom hästskor....................................

N

10: —

640

802

Klensmidesstäd, sparrliorn och ambultar; ävensom skruv-

nycklar, andra än skiftnycklar.......................................

N

10: —

641

803

Skruvstycken, vägande per stycke 10 kg eller däröver;

bräckjärn samt jämbågar till sågar ............................

N

7: —

642

804

Skruvstycken, vägande per stycke mindre än 10 kg ....

Hammare, släggor, korpar, spett och mejslar, andra än

N

25: —

skruvmejslar; ävensom sättstampar och andra verktyg

(ej pneumatiska) för stenarbeten, vägande per stycke:

643

805

5 kg eller däröver ........................................................

N

6: —

644

806

mindre än 5 kg men ej under 1.5 kg ....................

N

10:-

645

807

mindre än 1.5 kg...........................................................

N

20: —

646

808

Yxor och hilor........................................................................

Maskinhyveljärn, med en tjocklek av:

N

10: —

647

809

7 mm eller däröver............................................................

N

25: —

648

810

mindre än 7 mm................................................................

N

50: —

649

811

Hyveljärn, ej särskilt nämnda, svarvjärn, huggjärn,

hål järn, stämjärn och bettlar; ävensom cirklar och

passare av järn...................................................................

N

40: —

650

812

Hyvlar för bearbetning av trä, även med trästock, samt

hyvelstockar av järn ........................................................

Maskinknivar, cirkelknivar härunder inbegripna:

E

25: —

651

813

knivar till betrivningsmaskiner ....................................

E

100: —

652

814

holländarknivar utan egg ................................................

E

5: —

653

815

andra slag............................................................................

Knivar, ej särskilt nämnda:

E

20: —

hopfällbara:

654

816

med ytterskållor av horn, celluloid, galalit och

andra liknande formbara, konstgjorda ämnen, av

järn med oarbetad, grovsmärglad eller pressad

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun-

*

Tull

nigas

förslag

för 100 kg

XV A 2. Smidbart järn och stat samt arbeten därav.

kronor

yta utan annan beläggning än fernissa, av trä

eller pappersmassa eller av ben med undantag

av elfenben, flodhäst- eller val rosständer; rak- knivar; ävensom lösa blad till knivar, hänförliga

till nr 816—817, eller till rakhyvlar ....................

E

300: —

655

817

andra slag........................................................................

icke hop fällbara; ävensom bords- och hushållsgafflar:

E

550: —

656

818

med skaft av förgylld eller försilvrad metall, ebo-

nit, porslin, pärlemor, elfenben, flodhäst- eller

valrosständer eller av celluloid, galalit och andra

liknande formbara, konstgjorda ämnen ..............

E

150: —

657

819

andra; ävensom lösa blad till knivar, hänförliga

till nr 818—819 ........................................................

E

50: —

Sågar och sågklingor; sågblad och sågbladsämnen, andra

än stensågblad:

658

820

blad till bandsågar ........................................................

E

50: —

659

821

blad till rälssågar och till bågfllar för hand- eller

maskinkraft ...............................................................

E

60: —

660

822

blad till andra metallsågar och till lövsågar; även-

som kedjesågar ...........................................................

E

75: —

661

823

andra slag, ej särskilt nämnda....................................

E

20: —

Saxar, ej särskilt nämnda; ävensom färdigarbetade lösa

delar därtill:

662

824

plåt-, bult- och metalltrådsaxar, trädgårdssaxar för

en hand samt ullsaxar ............................................

E

25: —

663

825

trädgårdssaxar för två händer ....................................

E

12: —

664

826

skräddarsaxar av minst 25 cm längd samt tandade

hår- och kreaturssaxar ............................................

andra slag:

E

100: —

polerade eller förnicklade1, med en längd av:

665

827

mer än 15 cm .......................................................

E

200: —

666

828

15 cm eller därunder............................................

andra, med en längd av:

E

400: —

667

829

mer än 15 cm .......................................................

E

50: —

668

830

15 cm eller därunder ............................................

E

100: —

Tänger samt färdigarbetade lösa skänklar därtill, med

i

en längd av:

669

831

mer än 16 cm ................................................................

16 cm eller därunder:

E

20: —

670

832

polerade eller förnicklade1......................................

E

75: —

67 1

833

andra slag .................................................................

E

50: —

672

834

Spiralborrar, borrhylsor, brotschar, fräsar, gängtappar,

gängbackar, gängkloppor och andra gängverktyg, kor- dongtrissor samt träsnideriverktyg ....................... 100

kr.

15: -

1 Angående tulltaxeringen av kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna

varor såsom förnicklade, se anm. 1 till Avd. XV A.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

77

Nr i do

sakkun-

Tull

nigas

förslag

för 100 kg

XV A 2. Smid bart järn och stål samt arbeten däran.

kronor

673

835

Borrar, ej särskilt nämnda, borr- eller sparrsockar, tub-

pressar, skärcirklar och röravskärare samt delar där- till; ävensom skruvmejslar ............................

E

25: —

674

836

Borrsvängar; ävensom skiftnycklar, skruvtvingar, fil- klovar och fästklovar samt delar därtill ....................

Filar och raspar, med en längd från spetsen till skaftet av:

E

20: —

675

837

mer än 35 cm ......................................................

E

15: —

676

838

mer än 16 cm men ej över 35 cm..............

E

25: —

677

839

högst 16 cm ........................................................................

E

40: —

678

840

Sylar, ritspetsar och s. k. modellborrar............................

E

200: —

679

841

Verktygslådor, verktygsskåp och verktygsetuier med

sorterade verktyg, ävensom sorterade verktyg, upp- fästade å kartor, allt för så vitt varan icke är hänför-

lig till leksaker ...........................................

E

50: —

680

842

Tråd, överspunnen eller överklädd med spånadsämne

eller papper; ävensom arbeten därav, ej hänför liga

till annat nummer ......................................

E

100: —

Fjädrar, ej särskilt nämnda:

formade fjädrar till beklädnadspersedlar eller lik-

nande ändamål, även med överklädnad och beslag,

med en bredd av:

681

843

högst 10 mm..............................................................

E

100: —

682

844

mer än 10 mm, härunder inbegripna planschetter,

oavsett bredden...................................................

E

40: —

Anm. Vid bestämmandet av bredden medräknas icke

överklädnad.

683

845

driv- och urfjädrar, hållande i bredd mer än 3 mm

E

50: —

Antti. Driv- och urfjädrar med högst 3 mm bredd tulltaxeras

såsom delar av urverk, nr 1084.

Solv av järntråd, med största dimension i tvärsektion av:

685

846

0.6 mm eller däröver .............................................

E

75: —

686

847

mindre än 0.6 mm ..................................

E

200: —

Anm. Beträffande solv av järntråd iakttages, att den enkla

trådens dimension lägges till grund för tulltaxeringen.

Spik, ej särskilt nämnd, stift och nubb, även med

huvud helt eller delvis av annan oädel metall än

järn:

688

848

849

möbelspik och s. k. koffertnaglar, även överklädda

andra, med en längd av:

E

50: —

689

mindre än 45 mm; ävensom hästslcosöm, häst-

skoliakar och broddar................................

E

15: —

690

850

45 mm eller däröver ................................

E

6:50

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

aakkun-

Tull

nigas

förslag

XV A 2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.

för 100 kg

kronor

Skruvar; bultar och muttrar, ej särskilt nämnda, mutter-

i

brickor och andra underläggsbrickor samt nitar, med

en diameter av:

691

851

12 mm eller däröver ....................................................

N

6: —

692

852

8 till 12 mm; ävensom alla nitar, ej hänförliga

till nr 851...................................................................

E

20: —

693

853

4 till 8 mm ...................................................................

mindre än 4 mm:

E

30: —

694

695

854

855

träskruvar....................................................................

E

E

45: —

60: —

Anm. 1. Muttrar med blank (oxidfri) yta1 av 12 mm eller

däröver i diameter draga samma tull som muttrar av

8 till 12 mm i diameter.

Anm. 2. Skruvar, som inkomma med påsatta muttrar,

tulltaxeras efter den för muttern gällande tullsats.

Handkardor:

696

856

friserkardor .......................................................................

E

150: —

697

857

andra slag; ävensom handkardläder ............................

N

30: —

698

858

Kardbeslag, även med nockar av annan metall än järn

N

20: —

699

859

Spindlar, särskilt inkommande, till spinneri- och spol-

maskiner samt delar till sådana spindlar....................

N

10: —

846

860

Kul- och rullager samt delar därtill ........................... 100

kr.

10: —

700

861

Kassaskåp, kassakistor, dokumentskåp, kassa- eller för-

varingsfack samt dörrar till kassavalv eller arkiv;

ävensom verktygs-, instrument- och klädskåp samt

andra dylika skåp ...........................................................

N

25: —

Lås, även med tillhörande nycklar, samt dörrstängare:

701

862

lackerade eller försedda med annan ytbetäckning ...

E

50: —

702

863

andra slag...........................................................................

E

30: —

Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andra dylika

beslag, ej särskilt nämnda:

703

864

förnicklade”, förmässingade eller förkopprade ........

E

30: —

704

865

andra slag......................................................................

E

15: —

705

866

Reglar; skjutdörrullar, även med rullar av icke smid-

bart gods eller av annat ämne än järn........................

E

25: —

Tränsar samt kör- och ridstänger, sporrar och stig-

byglar; ävensom söljor, beslag och andra dylika delar

eller tillbehör till seldon eller remtyg:

706

867

förgyllda, försilvrade, polerade, förnicklade3 eller

lackerade ...................................................................

E

50: —

707

868

andra slag........................................................................

E

20: —

1 Angående tulltaxeringen av föremål med blank yta, se anm. 1 till Avd. XV A.

2 Angående tulltaxeringen av kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna

varor såsom förnicklade, se anm. 1 till Avd. XV A.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

79

Nr i do

ajikfeun

nigas

förslag

708

709

710

711

712

725

557

869

870

871

872

873

719

874

720

875

721

876

722

877

723

878

724

879

880

881

XV A 2. Smidbart järn och slut samt arbeten därav.

Kokapparater, stryk- och pressjärn, anordnade för uppvärmning

med flytande bränsle; ävensom spisar, ugnar,

ej särskilt nämnda, kök och kaminer för eldning med

gasformigt eller flytande bränsle, vägande per stycke

högst 35 kg, även gjutna ...............................................

Sängar; ävensom gavlar, bottnar och sidostöd därtill:

helt och hållet av järn, även med knoppar av mässing;

ävensom sängbottnar av järntråd med ramar av

trä ....................................................................................

andra slag............................................................................

Anm. Vid tulltaxeringen av sängar må, om varuhavaren

sådant begär, de i överrubriken nämnda särskilda delarna

tulltaxeras var för sig.

Skridskor och rullskor samt delar därtill:

förnicklade............................................................................

andra slag..........................................................................

Anm. Samtidigt med skridskor eller rullskor inkommande lösa

remmar, dock ej mer än erforderligt antal till varje par,

inberäknas i skridskornas eller rullskornas vikt.

Skedar av järnplåt, förtenta................................................

Plåt- och bleckvaror, ej särskilt nämnda:

emaljerade............................................................................

andra slag, vägande per stycke:

20 kg eller däröver:

pressade, svetsade eller förzinkade ........................

andra ............................................................................

mindre än 20 kg men ej mindre än 1 kg:

elevatorskopor ............................................................

andra ............................................................................

Anm. till nr 876—877 och 879. Fat samt andra kärl och

behållare av järnplåt med invändig beklädnad av aluminium

tulltaxeras efter vad för plåt- och bleckvaror,

ej särskilt nämnda, är stadgat, med tilllägg av 75 % av

tullen.

mindre än 1 kg ............................................................ E

Anm. För varor, hänförliga till nr 879—880 och vägande

per stycke högst 10 kg, tillkommer såsom särskild tillläggstull.

då de äro förgyllda eller försilvrade, 80 kr. för

100 kg, och då de äro polerade, förnicklade1, lackerade,

förmässingade eller förkopprade, 35 kr. för 100 kg.

Tull

för 100 kg

kronor

N

18: —

E

30: —

E

50: —

E

40: —

E

30: —

E

30: —

E

40: -

N

8: —

N |

6: —

N

10: —

E

15: —

Skrot av smidbart järn

20:

fritt

1 Angående tulltaxeringen av kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna

varor såsom förnicklade, se anm. 1 till Avd. XV A.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

XV A 2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.

Smidbart gjutgods och andra varor av smidbart järn,

ej särskilt nämnda:

icke bearbetade \ vägande per stycke:

Tull

lör 100 kg

kronor

per stycke högst 10 kg, -tillkommer såsom särskild tillläggstull,

då de äro förgyllda eller försilvrade, 80 kr. för

100 kg, och då de äro polerade, förnicklade2, emaljerade,

lackerade, förmässingade eller förkopprade, 35 kr.

för 100 kg.

Anmärkningar till Avd. XV A.

1. Varor av järn eller stål, överdragna på mekanisk

väg (pläterade) med nickel, koppar eller kopparlegeringar,

tulltaxeras som den metall, varav överdraget består. Vad

sålunda stadgats gäller dock icke med avseende å plåt.

Varor av järn eller stål, pläterade med silver eller guld,

tulltaxeras såsom försilvrade eller förgyllda.

Med kobolt, krom, kadmium eller aluminium på galvanisk

väg överdragna järn- och stålvaror tulltaxeras såsom förnicklade.

Det förhållandet, att en blank yta förlorat denna sin

egenskap genom glödgning, blåanlöpning eller dylik efterföljande

behandling, skall icke föranleda tillämpning av

annan tullsats än den, som gäller i fråga om föremål med

blank yta.

2. Vid tulltaxeringen av järn- och stålvaror fästes ej

avseende vid överstrykning med ämne, som uteslutande

har till uppgift alt skydda föremålen mot rost, ej heller,

i fråga om rör, vid överdrag av väv, anbragt i enahanda

syfte.

1 Angående skillnaden mellan bearbetade och icke bearbetade järnvaror, se anm. 3 till Avd.

XV A.

2 Angående tulltaxeringen av kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna

varor såsom förnicklade, se anm. 1 till Avd. XV A.

726

882

1 000 kg eller däröver ............................................

N

4

—

727

883

mindre än 1 000 kg men icke mindre än 100 kg

N

5

—

728

884

mindre än 100 kg men icke mindre än 25 kg ....

N

6

—

729

885

mindre än 25 kg men icke mindre än 3 kg ....

N

8

—

730

886

mindre än 3 kg men icke mindre än 0.5 kg ....

E

10

—

731

887

mindre än 0.5 kg.......................................................

bearbetade '', vägande per stycke:

E

12

—

732

888

1 000 kg eller däröver ............................................

N

5

—

733

889

mindre än 1 000 kg men icke mindre än 100 kg

N

6

—

734

890

mindre än 100 kg men icke mindre än 25 kg ...

N

10

—

735

891

mindre än 25 kg men icke mindre än 3 kg.......

N

12

—

736

892

mindre än 3 kg men icke mindre än 0.5 kg ....

E

15

—

737

893

mindre än 0.5 kg.......................................................

Anm. För varor, hänförliga till nr 891—893 och vägande

E

20

—

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

81

Nr 1 do

sakkun
nigas
förslag
-

XV A. Järn och stål samt arbeten därav.

3. Vid tulltaxeringen av sådana fabrikat av järn eller

stål, i fråga om vilka skillnad härovan göres mellan

bearbetade samt icke bearbetade, utan att bearbetningens

art närmare angives, skola, där ej är annorlunda stadgat,

gälla följande bestämmelser.

Till bearbetade hänföras alla helt eller delvis filade,

frästa, svarvade, gängade (med nedan angivna inskränkning),

borrade, stansade, hyvlade, slipade, polerade eller

på annat dylikt sätt behandlade; genom oljeöverdragning

och upphettning bibringade eu jämn grå, brun eller annan

färg eller i skurtrumma rengjorda; vidare alla helt eller

delvis målade, fernissade, lackerade, emaljerade, med andra

oädla metaller eller legeringar av oädla metaller överdragna

liksom alla genom nitar och skruvar eller på liknande

sätt hopfogade varor. Även mer eller mindre fullständigt

borttagande av råytan efter gjutning, smidning

eller valsning har till följd, att föremålet tulltaxeras såsom

bearbetat.

Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, avskärning,

svällning eller strypning av rörändar, bearbetning

på vissa ställen av ett föremål i syfte att undersöka

dess felfrihet, avlägsnande av glödspån genom betning i

syra, borttagande av gjutgrader och kallflytningar samt

andra gjutfel, avjämnande av brottytor liksom avskrotande

av sjunkhuvuden, ingöten och stiggöten.

B. Andra oädla metaller samt arbeten därav.

738

894

Koppar, bly, tenn, zink, aluminium och nickel samt

andra, ej särskilt nämnda metaller, oarbetade, även

legerade med oädla metaller; skrot och blyull; anoder

7 39

895

Rör av tenn, innehållande lödpasta, samt slaglod (lödmedel)

....................................................................................

740

896

741

742

897

898

Plåtar och band:

av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa

metaller med varandra eller med antimon; ävensom

valsade plattor av zink, försedda med hål (s. k. ång
pannezink).

......................................................................

av annan metall, med en tjocklek av:

minst 0.2 mm:

valsade eller pressade:

rätvinkliga .........................................................

andra slag................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 höft. (Nr 65.)

Tull

för 100 kg

kronor

fria

10: -

fria

10: - I 12= -

o

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

743

899

7441 900

74 5

746

747

748

749

750

901

902

903

9041

905

906|

75i 907

752 908

N

N

N

N

XV B. Andra oädla metaller samt arbeten därav.

hamrade, bockade, kupade, med uppvikta kanter,

skålformiga ämnen för patrontillverkning m. m.

härunder inbegripna, försedda med hål, polerade

eller på annat, förut ej angivet sätt bearbetade

och ej hänförliga till nr 900; ävensom

utstansade plana matsilverämnen ............

mindre än 0.2 mm; ävensom all perforerad plåt,

s. k. silplåtar härunder inbegripna........................

Rör1, ej särskilt nämnda:

av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa metaller

med varandra eller med antimon, rördelar härunder

inbegripna............................................................

av annan metall, även avsvarvade på ytan och invändigt

:

av rund genomskärning, i raka längder, ej vidare

bearbetade, med hål försedd stagbultkoppar

härunder inbegripen ............................................

av annan än rund genomskärning eller ornerade,

avskurna i ringar eller på annat sätt bearbetade

...........................................................................

Stänger:

av bly eller tenn eller av legeringar av dessa metaller

med varandra eller med antimon...............................

av annan metall:

av rund, kvadratisk eller rektangulär (även med

rundade hörn) eller sexkantig genomskärning,

ej vidare bearbetade ................................................

av annan genomskärning eller försedda med ytbetäckning

eller polerade men utan vidare bearbetning

........................................................................

Anm. till nr 905—906. År genomskärningen rektangulär,

häntöres varan till stänger, allenast för

så vitt tjockleken uppgår till minst 2 mm och motsvarar

minst en tiondel av bredden. Oavsett genomskärningens

form är varan hänförlig till tråd, om

den håller 10 mm eller därunder i största dimension

av tvärsektion. Såsom tråd tulltaxeras även

all s. k. trolleytråd, oavsett dimension.

Träd, icke isolerad:

av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa

metaller med varandra eller med antimon; ävensom

linor av blytråd ............................................................

av annan metall:

förgylld eller försilvrad................................................ N

Tull

för 100 kg

kronor

N

N

20: - 25:

fria

15: -

35: -

fria

10:

25: —

fria

250:

Angående isoleringsrör, se nr 1030—1031 under Avd. XVI B.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

83

Nr i de

sakkun- niga»

Tull

förslag

XV B. Andra oädla metaller samt arbelen därav.

för 100 kg

kronor

i

andra slag:

av rund, kvadratisk, rektangulär (även med run-

909

dade hörn) eller sexkantig genomskärning; även- som s. k. trolleytråd (kontakttråd):

753

av 0.5 mm eller däröver i största dimension

av tvärsektion, utan överdrag av annan

oädel metall; ävensom s. k. drillerad tråd

av högst 1 mm i diameter ........................

N

10: —|

754

910

annan ..................................................................

N

12: —

755

911

av annan genomskärning ........................................

N

18: —1

Anm. till nr 908—911. För tråd, vriden till linor eller

kablar, höjes tullen med 50 %.

912

Duk:

765

s. k. viror (ändlösa) samt duk av mer än 1 meters

913

bredd ....................................................................

N

50: -1

766

andra slag.....................................................................

N

25: —

914

Spik, stift och nubb samt nitar; bultar, även gängade:

767

av zink .....................................................................

fria

768

915

av annan metall ..............................................................

B

35:-

769

916

Propellrar samt lösa propellerblad, vägande per stycke:

högst 50 kg .............................................................

N

120: —

770

917

mer än 50 kg ................................................

N

40: —

771

918

Vatten- och andra behållare utan rör och maskinella

anordningar samt vägande per stycke mer än 100 kg

N

25: —

Anm. Tillämpning av denna tullsats må äga rum, oaktat rör

finnas insatta, för så vitt de löstagas och tulltaxeras sär- skilt efter vad för sådana är stadgat.

772

919

Lamphrännare utan ytbetäckning ....................................

Knivar, gafflar och skedar:

E

60: —

773

920

förgyllda, försilvrade eller platinerade eller pläterade

med guld, silver eller platina ....................................

E

180:-

774

921:

förnicklade.........................................................................

E

75:-

775

922

andra slag...........................................................................

Arbeten, ej särskilt nämnda:

E

50: —

776

923]

förgyllda, försilvrade eller platinerade eller pläterade

med guld, silver eller platina ....................................

E

180: —

777

924

förnicklade; ävensom toalett-, skrivtygs- och hords-

artiklar, ej särskilt nämnda, utan ytbetäckning ....

E

75: —

778

925j

fernissade, lackerade eller försedda med annan, ej

särskilt nämnd ytbetäckning än förtenning ............

andra slag:

E

85: —

779

926

av bly eller zink eller av legeringar av dessa

metaller med varandra eller med antimon ........

E

20: —

780

927

av annan metall ...........................................................

E

50: -

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun-

Tull

nigas |

för 100 kg

förslag

XV B. Andra oädla metaller samt arbeten däran.

kronor

Anmärkning till Avd. XV B.

i

i

Vid tulltaxeringen av varor av aluminium fästes ej av- seende vid ytbetäckning, som endast har till syfte att skydda

varan mot oxidation.

C. Arbeten av oädel metall utan avseende å metal-

lens art.

Nålar, ej särskilt nämnda och ej hänförliga till bijouteri-

varor:

781

928

hår-, stopp- och synålar; ävensom stickmaskins- och

symaskinsnålar...........................................................

E

40:-

782

929

andra slag......................................................................

E

60: —

783

930

Häktor, hyskor och hakar samt väst- och byxspännen;

ävensom fingerborgar och syringar................................

E

50: —

784

CD

05

Skrivpennor ............................................................................

E

150: —

785

932

Cirklar och passare, andra än av järn, samt cirkel-

bestick...................................................................................

E

200: —

654

933

Rakhyvlar och delar därtill, andra än lösa blad...........

E

300: —

786

934

Stanniol och andra dylika folier........................................

E

50: —

787

935

Bladguld och bladsilver, även äkta, samt glansguld,

glanssilver och andra likartade preparater av guld

eller silver...........................................................................

E

250: —

788

936

Tryckstämplar och delar därtill, även av annat ämne

än metall.... E; stilar (typer), patriser och linjer för

boktryckerier eller bokbinderier samt kvadrater, reg- letter, steg och annat dylikt fyllnadsmateriel ... T ....

25: —

789

937

Musiknotplattor för tryckning, stuckna (punsade) ........

fria

790

938

Klischéer; ävensom elektro-, gal väno- och stereotyper 100 kr.

15: —

XVI. Maskiner, apparater och elektrisk materiel.

A. Maskiner, apparater och redskap 1, ej elektriska.

Ångpannor, förvärmare, ej särskilt nämnda, samt med

maskinella anordningar försedda behållare och kokare,

allt för så vitt de huvudsakligen bestå av smidbart

1 Handredskap äro i allmänhet icke hänförliga till denna avdelning.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 65.

85

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

XVI A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

järn; ävensom arbeten av valsad järnplåt till ång
-

Tull

för 100 kg

kronor

795 939j

796 940

797 9411

798 9421

pannor:

ångpannor och förvärmare med tuber eller rör av

annan metall än järn............................................... N

andra slag:

mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör av

högst 250 mm diameter och vägande per stycke

högst 5 000 kg ............................................ N

andra, härunder inbegripna alla utan tuber och rör:

pressade, svetsade eller förzinkade .................... N

andra slag.............................................................. N

Anm. För ångpannor, förvärmare, behållare och

kokare, hänförliga till nr 939 — 942, skall tullen i

varje fall motsvara minst 5 % av varans värde och

må, beträffande till nr 941 och 942 hänförliga artiklar,

som äro mångtubiga med rör av högst 250 ram

diameter, i intet fall utgå med lägre belopp än 450

kr. per stycke.

30: —

9: —

7:50

6: -

799

943

Eldningsapparater för ångpannor och gasverk; ävensom

för sådana apparater avsedda eldstadsroster................

N

8: —

800

944

Economisers (rökgasförvärmare) samt delar därtill.......

Kondensorer:

N

2: 50

801

945

utan tuber eller med tuber av järn ............................

N

12: —

802

946

med tuber av annan metall ...........................................

N

25: —

803

803

804

805

806

947

948

949

950

951

807 952

Anm. 1. Kondensorer, som äro fast förenade med till dem

hörande maskiner, draga tull som dessa senare.

Anm. 2. För artiklar, hänförliga till nr 945—946, skall tullen

i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde.

Förbrännings- och varmluftsmotorer, vägande per stycke:

högst 500 kg ................................................................ 100 kr.

mer än 500 kg men ej mer än 1 500 kg .................... N

mer än 1 500 kg men ej mer än 5 000 kg ................ N

mer än 5 000 kg men ej mer än 25 000 kg................ N

mer än 25 000 kg ............................................................ N

Anm. 1. Lösa svänghjul till motorer inberäknas ej i maskinens

vikt vid dess hänförande under viss viktgrupp. Sådana

svänghjul tulltaxeras, därest maskinen är underkastad vikttull,

särskilt för sig.

Anm. 2. För motorer, hänförliga till nr 948—951, skall tullen

i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde och må, beträffande

till nr 949, 950 och 951 hänförliga maskiner, i intet

fall utgå med lägre belopp än resp. 300, 600 och 2 250 kr.

per stycke.

Ugnar för industriella ändamål samt smidesässjor och

blåsbälgar .......................................................................... N

Anm- För artiklar, hänförliga till detta nummer, skall tullen

i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde.

10: —

20: —

12: - 9: —

6: -

Valsverk för metallindustrien, ång-, luft- och fjäderhammare,

hejare samt nitnings-, tråddragnings-, spik-,

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas
iörsiag
-

XVI A.

Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

808 953

809 954

810 955

8U 956

8i2| 957

813

958

814

959

815

960

816

961

817

962

818

963

819

964

I

8 2 o i 965

82i 966

hästsko- och smidesmaskiner; stans-, klipp-, bockningsoch

riktningsmaskiner; pressmaskiner, härunder inbegripna

pressar, ej särskilt nämnda; ävensom plåtslageri-,

kopparslageri- och bleckslagerimaskiner, ej

här förut nämnda:

för hand- eller fotkraft .............................................. N

andra, vägande per stycke:

högst 1 000 kg .......................................................... N

mer än 1 000 kg men ej mer än 5 000 kg ........ N

mer än 5 000 kg och ej hänförliga till nr 957.... N

Anm. i. Stabbar med tillhörande bottenplåtar till ångoeh

lulthammare tulltaxeras särskilt efter sin beskaffenhet.

Anm. 2. För maskiner, hänförliga till nr 953—956, skall

tullen i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde

och må, beträffande till nr 955 och 956 hänförliga artiklar,

i intet fall utgå med lägre belopp än resp. 100

och 400 kr. per stycke.

Fasonjärnsaxar samt stans-, bocknings-, riktnings-, plåthyvlings-

och plåtskärpningsmaskiner, vägande per

stycke mer än 8 000 kg....................................................

Metallbearbetningsmaskiner, ej särskilt nämnda, vägande

per stycke:

högst 10 000 kg ....................................................... 100 kr.

mer än 10 000 kg men ej mer än 20 000 kg ........ N

mer än 20 000 kg ....................................................... N

Sågramar och delar därtill ................................................ N

Trä- och korkbearbetningsmaskiner, ej särskilt nämnda,

vägande per stycke:

högst 250 kg.................................................................. N

mer än 250 kg men ej mer än 5 000 kg ................ N

mer än 5 000 kg............................................................ N

Anm. För maskiner, hänförliga till nr 962—964, skall

tullen i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde

och må, beträffande till nr 963 och 964 hänförliga artiklar,

i intet fall utgå med lägre belopp än resp. 62 kr. 50 öre

och 600 kr. per stycke.

Tryckpressar:

digelpressar, härunder inbegripna även handpressar

(icke litografiska) och korrekturpressar .................... N

Anm. För artiklar, hänförliga till detta nummer, skall

tullen i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde.

andra slag, såsom snällpressar och litografiska pressar;

ävensom stilgjuteri- och sättmaskiner samt delar

och tillbehör, ej särskilt nämnda, till maskiner,

hänförliga till detta nummer ....................................

Tull

för 100 kg

kronor

7: -

10: —

8: —

4: —

fria

10: —

5:- 2: 50

9: —

25: —

12: - 8: —''

12: -

fria

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 6 it.

87

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

822

£23

967

968

£24

£25

£26

969

970

971

£27

828

828

972

973

974

828 975

829 976

830 977

831

978

XVI A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

Sy- och nåtlingsmaskiner:

bestående av med ställningar fast förenade överdelar;

ävensom överdelar, vägande per stycke mer än

15 kg............................................................................. N

överdelar, ej hänförliga till nr 967 ............................ N

Anm. För artiklar, hänförliga till nr 967—968, skall tullen

i varje fall motsvara minst 10 % av varans värde.

Ställningar av järn till sy- och nåtlingsmaskiner samt

delar till sådana ställningar............................................ N

Bordskivor, socklar, huvar och andra delar av trä till

sy- och nåtlingsmaskiner ................................................ N

Maskiner och apparater, ej särskilt nämnda, för beredning

av matvaror samt klädvridningsmaskiner, allt

för så vitt de väga per stycke högst 15 kg................ N

Tröskverk, halm- och höpressar samt såningsmaskiner N

Gödselspridare ........................................................................ N

Vältar, ej särskilt nämnda, sladdar och andra för jordens

beredning avsedda, ej särskilt nämnda redskap,

andra än handredskap ................................................... N

Plogar, även ångplogar, årder och alvluckrare; harvar

och andra harvliknande åkerbruksredskap; skörde- och

slåttermaskiner; hästräfsor, hövändare, ogräsrensare,

hästhackor och andra för sådd eller skörd avsedda,

ej särskilt nämnda apparater; harpor, kastmaskiner,

triörer, sädessorterare och andra, ej särskilt nämnda

för sortering, rening och rensning av säd, frö eller

andra frukter avsedda apparater; potatisrivningsoch

torvrivningsmaskiner, rotfruktskärare, roterande

krossar (även sädes- och oljekakskrossar) samt gröpkvarnar,

hackelsemaskiner och andra för fodervarors

sönderdelning avsedda maskiner; ävensom halmelevatorer

och andra stackningsmaskiner ............................ N

Anm. till nr 972—975. För artiklar, hänförliga till nr 972—975,

skall tullen i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde.

Delar, ej särskilt nämnda, till maskiner, apparater och

redskap, hänförliga till nr 973—975, för så vitt delarna

äro särskilt inkommande, vägande per stycke:

högst 25 kg .................................................................... N

mer än 25 kg .............................................................. N

Mjölkskumningsmaskiner; ävensom emulsorer, fettbestämningscentrifuger

samt jäst- och slamcentrifuger:

för maskinkraft ............................................................ N

Tull

för 100 kg

kronor

18: —

32: —

5: —

20: -

18: —

7:

ii:

4: —

6:-

12: —

6: -

15: -

s. 88 Kontrollera mot PDF

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
832
-

833

834

835

836

837

838

839

840

84 1

842

843

88

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

XVI A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

979

980

981

982

983

984

985

986

|

987!

988

989

990

för hand- eller fotkraft, även försedda med remskiva

............................................................................ N

Anm. För artiklar, hänförliga till nr 978—979, skall

tullen i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde.

Traktorer och lokomobiler; ävensom ång- och motor
-

vältar ............................................................................ 100 kr.

Lyftblock och blockvagnar, även med kätting................ N

Cylindrar, slidskåp och kolvar, bearbetade, särskilt inkommande,

avsedda för ångmaskiner, motorer, kylmaskiner,

pumpar, sprutor och dylika maskiner ........ N

Anm. För vara, hänförlig till detta nummer, vilken införes

för att ersätta en utsliten eller eljest obrukbar del till en

tidigare införd maskin, utgör tullen 75 % av deD tull, som

eljest skulle hava utgått.

Vevaxlar och vevstakar, särskilt inkommande:

blanksvarvade eller eljest flnarbetade............................ N

andra .................................................................................... N

Valsar, särskilt inkommande, till sädes- och oljeltakskrossar

samt malskivor, särskilt inkommande, till

kvarnar för förmalning av fodervaror ...................... N

Valsar, särskilt inkommande, borstvalsar härunder inbegripna,

samt valscylindrar, ej särskilt nämnda:

icke bearbetade................................................................ N

bearbetade:

med överdrag av kautschuk; ävensom av järn i

förening med annan oädel metall .................... N

andra slag................................................................... N

Anm. till nr 983—988. För artiklar, hänförliga till nr 983

—988, skall tullen i varje fall motsvara minst 5 % av

varans värde.

Transmissioner, härunder inbegripna släta axlar, försedda

med kilspår eller annorledes apterade, lager, ej

särskilt nämnda, och lagerboxar, svänghjul utan

regulator, rem- och linskivor, ej särskilt nämnda,

samt kugghjul med oarbetade kuggar, vägande per

stycke:

högst 500 kg ................................................................ N

mer än 500 kg ............................................................... N

Anm. 1. En axel med andra därå monterade transmissionsdelar

anses såsom ett stycke.

Anm. 2. Mellantransmissioner, inkommande tillsammans med

den maskin, för vilken de äro avsedda, tulltaxeras efter

vad för maskinen är stadgat.

Tull

för 100 kg

kronor

25:

Ml: —

12:-

|

35: —

10: —

6: —

12: —

2: 501

10: — I

8:— |

6: —I

4: —

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

89

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

XVI A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

Tull

för 100 kg i

kronor

844

845

Anm. 3. Kemskivor av plåt hänföras till plåt- och bleckvaror,

ej särskilt nämnda.

Anm. För artiklar, hänförliga till nr 989 — 990, skall tullen

i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde och ma,

beträffande till nr 990 hänförliga varor, i intet fall utgå

med lägre belopp än 30 kr. per stycke.

Skruvväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar,

vägande per stycke:

991 högst 500 kg................................................................ N

9921 mer än 500 kg................................................................ N

AnM. För artiklar, hänförliga till nr 991—992, skall tullen

i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde och må,

beträffande till nr 992 hänförliga varor, i intet fall utgå

med lägre belopp än 60 kr. per stycke.

12: —

9: -

908

993 Lokomotiv med eller utan tendrar; ävensom särskilt

inkommande tendrar ............................................... 100 kr.

84 6 994 Maskiner och apparater, ej särskilt nämnda, härunder

inbegripna axelkopplingar, kalandrar, kapsylmaskiner,

pressvalsar med stativ för textil- eller pappersindustri,

ost- och filterpressar, mjölkkylare, mjölkförvärmare

och pastorer; iläggningsmaskiner för tryckpressar;

pneumatiska maskiner och verktyg; perforerade eller

annorledes med hål försedda eller med duk beklädda

cylindrar för sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner; valsstolar;

ävensom särskilt inkommande delar, ej särskilt

nämnda, till maskiner och apparater, härunder inbegripna

s. k. harnesk till jacquardmaskiner 100 kr. j

j Armatur samt delar därtill för maskiner, apparater eller

rörledningar, härunder inbegripna slussventiler, ej hänförliga

till nr 731:

till huvudsaklig del av järn, vägande per stycke:

10: —!

10: —

847

995

högst 5 kg ...............................................

.......... N

25: —

848

996

mer än 5 kg men ej mer än 50 kg

.......... N

15: —

849

997

mer än 50 kg ................................................

......... N

10: —

850

998

andra slag...........................................................

.......... N

50: —

Anm. 1. År en till nr 995—998 hänförlig vara helt eller

delvis förnicklad l, höjes tullsatsen med 50%.

Anm. 2. För artiklar, hänförliga till dessa nummer, skall

tullen i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde och

må, beträffande till nr 996 och 997 hänförliga artiklar,

i intet fall utgå med lägre belopp än för oförnicklade

resp. 1 kr. 25 öre och 7 kr. 50 öre per stycke samt för

förnicklade artiklar resp. 1 kr. 88 öre och 11 kr. 25 öre

per stycke.

1 Såsom förnicklade tulltaxeras även kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium

överdragna varor, se anm. 1 till Avd. XV A.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de |

aakkun-i

nigas

förslag |

851 999

852 1000

8531001;

854 1002

855 1003

85 6 1004

857|1005''

XVI A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

Tull

för 100 kg

kronor

Anm. 3. Armatur, fast förenad med det föremål, för vilket

den är avsedd, drager den för föremålet bestämda tull.

Vad sålunda stadgas gäller även lös armatur, som tillhör

med 10 % värdetull belagda maskiner och apparater och

inkommer samtidigt med dem.

Anmärkning till Avd. XVI A.

Tullsatserna gälla, där ej annorlunda är stadgat, för

maskiner och apparater, hela eller söndertagna i delar,

även om några mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Den omständighet, att en maskin eller apparat införes

söndertagen i delar, som inkomma med olika lägenheter,

må icke utgöra hinder, att, där varuliavaren sådant påyrkar,

den för maskinen eller apparaten såsom helhet bestämda

tullsats tillämpas.

B. Maskiner och apparater, elektriska, samt elektrisk

materiel.

Generatorer, motorer och omformare samt andra elektriska

maskiner, ej hänförliga till nr 1004, ävensom

transformatorer och dämprullar, vägande per stycke:

högst 50 kg ............................................................

mer än 50 kg men ej mer än 100 kg ....................

mer än 100 kg men ej mer än 500 kg....................

mer än 500 kg men ej mer än 3 000 kg ................

mer än 3 000 kg ...........................................................

N

55: —

N

38: —

N

28: —

N

22: —

N

15: —

Anm. För varor, å vilka vid nr 999—1003 fastställda tullsatser

tillämpas, skall vikttullen i varje fall motsvara

minst 10 % av varans värde och må, beträffande till nr

1000, 1001, 1002 och 1003 hänförliga artiklar, i intet fall

utgå med lägre belopp än resp. 27 kr. 50 öre, 38 kr., 140

kr. och 660 kr. per stycke.

Elektriska fläktar, dammsugare, golvhonare, slip-, poleroch

borrmaskiner samt andra elektro-inekaniska kombinationer,

vägande per stycke högst 100 kg........ 100 kr.

10: —

Anm. Den till Avd. XVI A fogade allmänna anmärkningen

skall gälla även med avseende å elektriska maskiner

och apparater m. m., hänförliga till nr 999—1004.

Delar, ej särskilt nämnda, till maskiner och apparater

m. m., hänförliga till nr 999—1004, för så vitt delarna

äro särskilt inkommande:

statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borst - hållare och härvor: tulltaxeras efter de för elekt
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition Nr 65.

91

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

8 5 8 i 1006

859 1007

860 1008!

861 1009

862 1010

8 63 1011

864 1012

865 1013

866(1014

481 1015

482 1016

483 1017

484 1018

867 1019

XVI 15.

Maskiner och apparater, elektriska etc.

Tull

för 100 kg

kronur

riska maskiner, nr 999—1003, fastställda grunder

med 50 % förhöjning av tullsatsen;

Amu. 1. För vara, hänförlig till detta nummer, vilken

införes för att ersätta en utsliten eller eljest obrukbar

del till en tidigare införd maskin, erlägges icke någon

tilläggstull.

Amu. 2. För varor, hänförliga till nr 1005, skall vikttullen

i varje fall motsvara minst 10 % av varans värde och

må, beträffande delar till maskiner, hänförliga till nr

1000, 1001, 1002 och 1003, vid procentuell förhöjning i

intet fall utgå med lägre belopp än resp. 41 kr. 25 öre,

57 kr., 210 kr. och 990 kr. per stycke.

andra slag ................................................................ 100 kr.

Ackumulatorer:

helt eller delvis monterade element och batterier; ävensom

hoplödda eller på annat sätt sammanfogade

elektroder ...................................................................■■••• N

omonterade element samt delar därtill, ej hänförliga

till nr 1007; ävensom träställningar, gångbanor,

isolationsmateriel och dylika tillbehör N

Galvaniska element................................................................ N

Elektriska lampor och lyktor samt delar därav, ej särskilt

nämnda:

glödlampor:

koltrådslampor ............................................................ N j

metalltrådslampor........................................................ N j

båglampor, även med tillhörande glober, samt strålkastare

........................................................................... N

ficklampor, velociped- och handlyktor samt andra

dylika elektriska lampor och lyktor; ävensom

kvicksilverlampor....................................................... E

Koltrådar, även metalliserade, metalltråd samt socklar

till glödlampor ....................................................................

För elektrotekniskt ändamål arbetat kol, ej särskilt

nämnt, vägande per stycke:

3 kg eller däröver:

grafiterat .................................................................... N

andra slag...................................................................

mindre än 3 kg:

kolborstar ................................................................... E

andra slag.................................................................. E

Säkerhetsapparater, monterade på porslinsisolatorer (ej

plattor); pådrags-, reglerings- och förkopplingsmotstånd;

kontroller och andra elektriska manöverappa
-

10: -

32: -

6: - 10: —

150: —!

440: —

50: —!

100: —

fria

3: —

fria

250: —

20: —

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

XVI B. Maskiner och apparater, elektriska etc.

Tull

för 100 kg

kronor

Anm. Beträffande skillnaden mellan vita och andra slag av

hithörande artiklar skall i tillämpliga delar gälla vad i

amu. till nr 691—694 är stadgat.

526 1027j För elektrotekniskt ändamål avsedda fajans- och porslinsvaror,

ej särskilt nämnda, i förening med annan

oädel metall än järn ........................................................ E

552 1028 Isolatorer av glas ................................................................ x

1029 För elektrotekniskt ändamål avsedda arbeten, ej särskilt

nämnda, av porslin eller annat lergods, glas, asbest,

glimmer, kautschuk, bakelit, galalit, ambroin, eburin

och andra dylika ämnen: tulltaxeras såsom arbeten

av det ämne, varav de bestå.

Isoleringsrör (Bergmannsrör samt liknande):

8 7 3 j 1030 stålpansarrör ........................................................................ \

874 1031 andra samt rörvinklar, även med påsittande muffar;

ävensom dosor till isoleringsrör ................................ N

Anm. S. k. mikanitrör tulltaxeras såsom arbeten av glimmer,

nr 663.

Träd, isolerad, av oädel metall; ävensom elektriska ledningskablar,

linor och snören:

försedd med mantel av bly eller annan metall,

rater; ävensom elektriska apparat- och instrument- tavlor, monterade, motor- och pådragsskåp härunder

inbegripna ............................................................................

E

35: -

868

1020

Säkerhetsapparater, ej särskilt nämnda, härunder inbe-

gripna även säkerhetsproppar, smältstycken, smält- patroner och överspänningsapparater ............................

E

50: —

Strömställare:

869

1021

oljeströmställare ................................................................

N

30: —|

870

1022

dosströmställare; knivströmställare, monterade på

plattor; ävensom glödlampshållare med eller utan

strömställare ....................................................................

E

55: —

871

1023

andra slag ............................................................................

E

75: —

Anm. till nr 1019 — 1023. Hit hänföras icke delar till telefon-

och telegrafapparater eller till telefonväxlar eller telefon- växelbord.

872

1024

Telefon- och telegrafapparater, telefonväxlar och telefon- växelbord samt delar därtill, ej särskilt nämnda.......

Isolatorer och andra för isolering av elektriska led-

N

150: —

ningar avsedda artiklar av porslin eller annat ler- gods:

522

1025

vita..................................................................................

N

20: —

523

1026

andra slag .....................................................................

N

25:—1

60: -|

25: —

10:

20:

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

Nr 1 ilo

sakkun
nigas
förslag
-

7561032;

757 1033

758 1034

I

7 5 9 jl035

760 1036

761 1037

762 1038j

763 1039!

764 1040

708|1041

8751042;

908

93

XVJ IS. Maskiner och apparater, elektriska etc.

Tull

för 100 kg

kronor

även armerad, med en diameter av:

högst 25 mm........................................................... N

mer än 25 mm .................................................... N

överdragen med kautschuk, guttaperka eller annan,

ej särskilt nämnd isoleringsmassa, enbart eller

i förening med spånadsämne, papper eller asbest:

armerad med minst 7 järntrådar av mer än

1.5 mm tjocklek per tråd................................ N

armerad med järn på annat sätt eller med

annan metall....................................................... N

andra slag, med en trådtjocklek av:

högst 2 mm ........................................................ E

mer än 2 mm ................................................... E

isolerad antingen enbart medelst spånadsämne,

papper, asbest eller fernissa eller medelst flera

av dessa ämnen, med en tråd tjocklek av:

högst 0.5 mm ...................................................... E

mer än 0.5 mm ................................................... E

Anm. till nr 103b—1039. Innehålla kablar, linor eller

snören trådar av olika dimensioner, bestämmes

tullen efter den tråd, som har minsta tjockleken.

Kablar, linor eller snören, vilkas ändar icke äro

åtkomliga för uppmätning av trådens tjocklek,

tulltaxeras efter den högre tullsatsen.

10:

9: —

15: —

25: —

35: - 25: —

100: - 50: —

på annat sätt isolerad; ävensom för ampelskålar

och dylika belysningsartiklar avsedda samt med

ledningstråd försedda upphängningsanordningar

av snörmakararbete............................................ 100 kr. j

Härdugnar, elektriska, kokapparater, stryk- och pressjärn,

anordnade för uppvärmning med elektricitet samt

elektriska kaminer, även gjutna, allt för så vitt de

till huvudsaklig del utgöras av järn............................ N

Anm. Kokapparater, stryk- och pressjärn, anordnade för uppvärmning

med elektricitet samt elektriska kaminer, som

till huvudsaklig del utgöras av annat ämne än järn, tulltaxeras

enligt vad i 2 § b) tulltaxeförordningen stadgas.

Lokomotiv, elektriska; elektrotekniska specialapparater

och delar därtill, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna

till annat nummer ej hänförliga apparater

för trådlös telegrafi och telefoni; ävensom jacklister

till telefonväxelbord.................................................... 100 kr.

Anm. Den till Avd. XVI A fogade allmänna anmärkningen

skall gälla även med avseende å elektriska lokomotiv.

10: -

18: —

10: —

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

9091043j

910 1044

911 1045

846 1046

624 1047

687 1048

625 1049|

626 1050

627 1051

628 1052

629 1053

691

Tull

[för 100 kg

kronor

XVII. Transportmedel.

A. Järnvägs- och spårvägsvagnar samt järnvägs- och

spårvägsmateriel.

Järnvägs- och spårvägsvagnar:

med motorer eller ångmaskiner................................ 100 kr. \

andra slag:

personvagnar; ävensom postvagnar............................ N

godsvagnar........................................................................ N

Anm. till nr 10b3—10b5. Den omständigheten, att en hit hänförlig

artikel införes söndertagen i delar, som inkomma

med olika lägenheter, må, där varuhavaren sådant påjTkar,

icke utgöra hinder för tillämpning av den för varan

såsom helhet bestämda tullsats.

Bromsapparater, luft-, vakuum- eller ång-, till järnvägseller

spårvägsvagnar ................................................ 100 kr.

Järnvägs- och spårvägsmateriel, ej särskilt nämnd:

bottenplåtar, syllar, ej hänförliga till nr 337, skarvjärn,

räls- och mellanklotsar, spårramar och stödskenor,

spårväxlar, spårkorsningar och växeltungor

rälsspik ................................................................................ N

rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellanstag

(förbindningsjärn), klämplattor, skenskor, vändskivor,

även gjutna, och delar därtill samt andra,

ej särskilt nämnda delar till spåranordningar........ N |

centralställverk och delar därtill.................................... N

delar och tillbehör, ej särskilt nämnda, till signalsäkerhets-,

växelförreglings- och vägbomsanordningar;

ävensom till järnvägs- och spårvägsvagnar

hörande boggier och underreden, med eller utan

tillbehör............................................................................ N

Anm. Elektriska centralställverk och delar därtill samt andra,

ej särskilt nämnda, med elektriska anordningar försedda

delar och tillbehör till signalsäkerhets-, växelförreglingsoch

vägbomsanordningar tulltaxeras såsom elektrotekniska

specialapparater och delar därtill, ej särskilt nämnda, nr

1042.

axlar, raka, samt lösa hjul:

icke bearbetade; ävensom hjulringar ........................ N

bearbetade; ävensom hjulsatser, fjädrar, buffertar

och delar därtill, draginrättningar och koppelanordningar,

samt för järnvägs- och spårvägsskenor

avsedda skarv- och syllbultar med muttrar N

15: —

15: —

8: —

10:

fria

3: —

4: —

16: —

8: —

5: —

6: —

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr fi5.

95

Nr i de

h&kkun- n i g&8

förslag

XVII B. Automobiler, velocipeder och andra fordon.

Tull

lör 100 kg

kronor

B. Automobiler, velocipeder och andra fordon.

912

1054

Automobiler och delar därtill, ej särskilt nämnda,

samt motorcyklar och sidvagnar därtill; ävensom

andra åkdon och fordon, ej särskilt nämnda ........ 100 kr.

15: —

Anm. För automobil eller motorcykel, som lör tillfälligt bru- kande inlöres till riket, skall erläggas skatt enligt vad därom

är särskilt stadgat.

9 1 3

1055

För tillverkning av automobiler avsedda delar och till- behör med undantag av underreden och karosserier 100 kr.

12: —

914

1056

Velocipeder................................................................................

1 st.

20: —

915

1057

Delar, ej särskilt nämnda, till motorcyklar eller velo- cipeder, för så vitt delarna äro särskilt inkommande

E

160: —

9 1 6

1058

Barnvagnar ............................................................................

N

20: —

187

1059

Vagnshjul utan gummiringar, särskilt inkommande, och

delar därtill samt skacklar av trä ................................

N

20: —

C. Fartyg.

9 1 2

1060

Luftfartyg ........................................................................ 100 kr.

15: —

906

907

1061

1062

Fartyg, andra än luftfartyg, och båtar, även med till- behör:

av järn med nettodräktighet av 40 registerton eller

därunder ............................................................... 100 kr.

andra ...............................................................................

10: —

fria

XVIII. Instrument, vågar och ur.

A. Instrument, andra än musikinstrument, och vågar.

876

1063

Barometrar och termometrar; ävensom vattenmätare med

högst 40 mm genomloppsöppning....................................

E

100:-

877

1064

Manometrar och vakuummetrar samt delar därtill........

E

200: -

878

1065

Gasmätare, vägande per stycke högst 100 kg; ävensom

vattenmätare, ej hänförliga till nr 1063........................

N

50: —

Anm. Gasmätare av större vikt hänlöras till instrument, ej

särskilt nämnda, nr 1071.

879

1066

Kikare, glasögon och infattade optiska glas, ej särskilt

nämnda; ävensom delar därtill, andra än oinfattade

optiska glas .......................................................................

E

200: -

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun-

Tull

nigas

förslag

för 100 kg

XVIII A. Instrument, andra än musikinstrument, och vågar.

kronor

Fotografikameror; ävensom delar därtill, ej särskilt

nämnda, vägande per stycke:

880

1067

högst 3 kg........................................................................

N

400: -

881

1068

mer än 3 kg....................................................................

N

100: -

882

1069

Kassetter, sökare, slutare och bländare samt särskilt in-

kommande objektiv till fotografikameror; ävensom

delar, ej särskilt nämnda, till artiklar, hänförliga till

detta nummer ....................................................................

N

200: -

846

1070

Skrivmaskiner, räknemaskiner och kassakontrollappa-

rater................................................................................ 100 kr.

10: —

891

1071

Instrument, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna

mätband och mätstockar; ävensom delar till instru-

ment, hänförliga till detta nummer ........................ 100 kr.

10: —

Vågar:

892

1072

analys- och apoteksvågar; ävensom brev vågar ............

E

100: —

893

1073

taffel- och hushållsvägar....................................................

E

25:-

894

1074

decimalvågar, bestående huvudsakligen av trä och

järn...................................................................................

N

15: —

895

1075

andra slag .................................................................... 100 kr.

10: —

B. Ur.

Ur:

fickur:

896

1076

med boett av guld eller platina ...............................

1 st.

4: —

897

1077

med boett av silver eller andra ämnen ....................

vägg- och studsarur i foder; ävensom lösa urfoder:

1 st.

1: —

898

1078

av alabaster eller annan sten, porslin, terrakotta,

898

majolika eller annat lergods ...............................

E

250: -

1079

av annat ämne, ädel metall härunder inbegripen,

8 9 9

ävensom skeppskronometrar ....................................

E

100: -

900

1080

tornur: tulltaxeras såsom arbeten av det ämne, varav

de huvudsakligen bestå.

Delar, ej särskilt nämnda, till ur:

boetter:

90 1

1081

av guld eller platina ...............................................

1 st.

3: -

902

1082

av silver eller andra ämnen: tulltaxeras såsom ar-

beten av det ämne, varav de bestå;

verk:

903

1083

till fickur ........................................................................

1 st.

1: —

904

1084

till vägg- och studsarur, ävensom delar, ej särskilt

nämnda, av verk till ur, andra än tornur; även- som tavlor och visare till ur, andra än tornur

E

125: —

905

1085

andra slag, lod till ur härunder inbegripna: tulltaxeras

såsom arbeten av det ämne, varav de bestå.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kiuif/l. Maj:ts proposition Nr 65.

97

Nr i de

sakkun- nigas

förslag

Tull

för 100 kg

XVIII C. Musikinstrument.

kronor

C. Musikinstrument.

Musikinstrument:

pianon:

883

1086

flyglar................................................................................

1 st.

200: —

884

1087

pianinon och ta f fl ar........................................................

1 st.

150: —

Anm. 1. År spelapparat inbyggd i piano, förhöjes tullen å

detta med 75 kr. per stycke.1

Anm. 2. S. k. stomryggar till pianon, strängade eller osträn-

gade, tulltaxeras såsom fulllärdiga instrument.

885

1088

ackordion och delar därtill ............................................

biåsinstrument:

E

100: —

886

1089

fagotter, flöjter, klarinetter, oboer och saxofoner samt

delar därtill ................................................................

fria

887

1090

andra; ävensom delar därtill ................................ 100 Air.

20: —

888

1091

mekaniker till pianon samt tonbord till orgelharmonier;

ävensom delar till sådana mekaniker och tonbord

fria

889

1092

andra slag, ej särskilt nämnda; ävensom särskilt in-

kommande delar och tillbehör, ej särskilt nämnda 100 kr.

15:-

890

O

CD

CO

Grammofoner, fonografer och dylika för återgivande av

musik m. m. inrättade instrument samt delar och

tillbehör därtill, grammofonnålar härunder inbegripna

E

50: -

XIX. Vapen och ammunition.

A. Vapen.

Floretter, dolkar, sablar, värjor, bajonetter, huggare och

dylika vapen, även med tillhörande baljor; ävensom

delar därtill:

713

1094

förgyllda, försilvrade, förnicklade eller etsade........

E

250: -

Anm. Såsom förgyllda, försilvrade, förnicklade eller etsade

anses varorna, även om sådan bearbetning förekommer

allenast å delar, bestående av annan metall än järn.

714

1095

andra slag........................................................................

E

100: —

715

1096

Eevolvrar och pistoler, även med tillbehör; ävensom

färdigarbetade delar till sådana skjutvapen................

E

75: —

716

1097

Skjutgevär, luft- och fjäderbössor härunder inbegripna,

även med tillbehör, samt maskingevär och kulsprutor

utan lavetter; ävensom färdigarbetade delar till sådana

skjutvapen...........................................................................

E

150: -

Krigsmateriel, ej särskilt nämnd, och delar därtill:

717

1098

pansar ............................................................................ 100

kr.

10: —

718

1099

andra slag .................................................................... 100

kr.

15: —

1 Särskilt inkommande spelapparater tulltaxeras såsom delar till musikinstrument, nr 1092.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 häft. (Nr 65.)

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun
nigas
förslag
-

739

1036

1037

718

1100

1101

1102

1103

1104

177

178

179

1099

1100

1101

174

175

1105

1106

1107

1108

1109

1110

1111

1112

XIX B. Ammunition.

B. Ammunition.

E

Hagel och kulor av bly...................................................

Tändmedel, ej särskilt nämnda, för projektiler och skjutvapen.

............................................................................... 100 kr.

Patroner; ävensom patronhylsor ........................................ E

Ammunition, ej särskilt nämnd, och delar därtill:

projektiler för skjuthandvapen: tulltaxeras såsom arbeten

av det ämne, varav de bestå;

andra slag .................................................................... 100 kr.

XX. Varor, ej annorstädes upptagna.

Arbeten av ben, horn, sköldpadd, pärlemor samt skal

av musslor och snäckor:

plattor och skivor för vidare bearbetning; tangentskivor;

ävensom knivskaft samt ämnen och delar

därtill .....................................................................

andra arbeten, ej särskilt nämnda:

av elfenben eller av valross- eller flodhästtänder

andra slag...................................................................

E

E

Celluloid, cellon, cellofan, gaudafil, bakelit, galalit, ambroin,

eburin och andra liknande formbara, konstgjorda

ämnen, ej hänförliga till annat nummer:

oarbetade, härunder inbegripna plattor, stänger, rör,

tangentskivor, knivskaft samt ämnen och delar

därtill; ävensom kamämnen ....................................

Anm. Rör och plattor av papper, impregnerat med

bakelit, för isoleringsändamål, tulltaxeras såsom arbeten

av papper.

arbetade, ej särskilt nämnda:

av celluloid eller galalit......

andra slag ............................

E

100 kr.

Borstbindararbeten:

av fiber, gräs, rötter och andra dylika vegetabiliska

ämnen............................................................................. E

av andra ämnen:

med infattning eller montering av järn eller opolerat

eller endast målat trä; ävensom alla till

nr 1111 ej bänförliga moppar och bonborstar,

penslar, murar- och målarborstar samt för tekniskt

bruk avsedda borstar ................................... E

Tull

för 100 kg

kronor

10: —

15: - 35: —

15: —

fria

200: —

80:

fria

80: —

10: —

15: —

50: -

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

99

Nr 1 de

sakkun
nigas
förslag
-

176

1058

1059

1060

1061

1062

1063

1064

1065

1066

1067

XX. Varor, ej annorstädes upptagna.

Tull

för 100 kg

kronor

1113 med annan infattning eller montering ävensom

damm- och pudervippor............................................ E

1114

1115

1116

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, attrapper,

dosor och fodral, ej särskilt nämnda:

av läder, skinn eller spånadsvara; ävensom av andra

ämnen i förening med agat, bärnsten, elfenben,

förgylld, försilvrad eller platinerad metall, prydnadsfjädrar,

pärlemor, skinn, sköldpadd, snäckor,

spetsar eller med spånadsvara, vari ingår silke

eller finare metalltråd:

utvändigt klädda med eller bestående av spånadsvara,

vari ingår silke eller finare metalltråd,

eller klädda med prydnadsfjädrar........ E

invändigt klädda med spånadsvara, vari ingår

silke eller finare metalltråd ......................... E

andra ...................................................................... E

1117

1118

Anm. Paraplyfodral av spånadsvara, särskilt inkommande,

tulltaxeras enligt vad för kläder och andra

sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda, är stadgat.

andra slag:

etuier med tillbehör................................................... E

andra: tulltaxeras såsom arbeten av det ämne,

varav de huvudsakligen bestå.

Anm. Vid tulltaxeringen av förpackningskartonger

fästes icke avseende vid förgylld, försilvrad eller färgad

kant eller rand eller vid beskaffenheten av etikett, ej

heller vid band, avsedda för lockets fasthållande.

1119

1120

1121

1122

1123

Väskor, vägande per stycke högst 0.5 kg, och necessärer,

med eller utan inredning eller tillbehör, samt portföljer,

plånböcker och portmonnäer:

utvändigt klädda med eller bestående av spånadsvara,

vari ingår silke eller finare metalltråd, eller

klädda med prydnadsf jädrar....................................

invändigt klädda med spånadsvara, vari ingår silke

eller finare metalltråd............................................

utvändigt klädda med eller bestående av läder eller

skinn, ej hänförliga till nr 1120............................

andra ................................................................................

Väskor, vägande per stycke mer än 0.5 kg, med eller

utan inredning eller tillbehör ........................................

Anm. till nr 1119—1123. Vid fastställandet av väskors vikt

inräknas ej lös inredning i vikten.

E

E

E

E

E

120: —

700: —

400: —

180: —

100: —

700: —

400: —

200: —

150: —

150: —

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord
ningen.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun-

Tull

nigas

förslag

för 100 kg

XX. Varor, ej annorstädes upptagna.

kronor

Koffertar, kappsäckar, hattfodral och dylika reseffekter,

ej särskilt nämnda, med eller utan inredning:

1068

1124

av läder eller skinn; ävensom, oavsett materialets

beskaffenhet, turist- och klädsäckar........................

N

150: —

1069

1125

andra slag........................................................................

N

60: —

1088

1126

Leksaker, munharmonikor härunder inbegripna, och

sällskapsspel samt delar därtill........................................

E

120: —

1089

1127

Julgransprydnader ................................................................

E

60: —

227

1128

Masker samt karnevals- och kottiljongsartiklar av

papp eller papper................................................................

Pärlor, oäkta, oinfattade:

E

75: —

1079

1129

av glas eller porslin ........................................................

E

60: —

1080

1130

andra slag; ävensom arbeten av oäkta pärlor, ej hän-

förliga till bijouterivaror1............................................

E

200: —

1081

1131

Bijouterivaror av annat ämne än guld, silver eller

platina'' ..............................................................................

Knappar, ej hänförliga till snörmakararbeten; ävensom

E

500: —

delar därav:

överklädda:

1082

1132

med vävnad, vari silke ingår ...............................

E

350: —

1083

1133

med annan vävnad eller med skinn ....................

icke överklädda:

E

100: -

helt och hållet av andra oädla metaller än järn,

av dylika metaller och järn i förening med

varandra, av stennöt eller av celluloid, galalit

och andra liknande formbara konstgjorda ämnen:

T*

OO

o

1134

förgyllda eller försilvrade ................................

E

180: -

1085

1135

andra ....................................................................

E

80: —

1086

1136

av pärlemor; ävensom knappar, ej särskilt

nämnda, sammansatta av två eller flera ämnen

E

100: —

1087

1137

andra slag....................................................................

E

50: —

Anm. Vid tulltaxeringen av knappar eller delar där-

av lästes ej avseende vid ögla eller vid mellanlägg av

papp- eller pappersskivor. Om knappar eller delar

därav, hänförliga under olika tullsatser, inkomma för- packade i samma ask, tillämpas den högsta tullsatsen

för hela innehållet.

1070

1138

Mösskärmar ............................................................................

E

60: —

1072

1139

Inläggssulor av annat ämne än kork, för skodon ........

E

40: —

1090

1140

Fiskredskap, andra än nät ............................................ 100 kr.

10: —

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord
ningen.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

101

Nr 1 de

sakkun
nigas
förslag
-

XX. Varor, ej annorstädes upplupna.

Tull

lör 100 kg

kronor

1091 1141

1142

10921143

Ramar, fotografi- och tavel-, även med infattade fotografier

eller tavlor; ävensom lister till dylika ramar,

s. k. tapetlister härunder inbegripna:

av metall: tulltaxeras efter sin beskaffenhet;

andra slag:

svarvade, rund- eller ovalfrästa träramar............ E

andra, ej hänförliga till nr 390 ............................ E

100: —

55: —

109 6 1144

109 7 1145

10 98 1146

1102 1147

Tobakspipor samt huvuden och skaft därtill; ävensom

cigarr- och cigarrettmunstycken:

av sjöskum, även oäkta, eller av bärnsten ............ E

andra slag ........................................................................ E

Pennskaft samt rit- och skrivstift .................................... E

Skylt- och mannekängfigurer samt för skyltning avsedda

föremål, bestående av en med spånadsvara, papper

eller liknande ämne överklädd stomme ................ 100 kr.

1 000: —

300: -

100:-

15: —

1103

1148

Konstnärsarbeten, målningar (tavlor), alla slag, härunder

inbegripna, samt modeller till konstnärsarbeten;

ävensom ritningar och kopior därav samt teckningar

Anm. Infattade målningar, ritningar och teckningar draga den

för ramen bestämda tull.

fria

1104 1149

Husgeråds- eller andra lösörepersedlar, gångkläder härunder

inbegripna, gamla och brukade, ej hänförliga

till nr 464—465 eller till nr 1086—1087 och ej inkommande

i den ordning i 5 § tulltaxeförordningen sägs,

därest ägaren på tro och heder skriftligen intygar,

att de införas för eget bruk och ej i handelsavsikt 100 kr.

nos 1150''

11061151]

Varor, som icke kunna hänföras under någon av de i

tulltaxan upptagna bestämmelser:

råämnen; ävensom avfall ...........................................

mer eller mindre arbetade .................................... 100 kr.

fria

15: —

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

TARATARIFF.

Nummer

Varuslag

Emballage, för vilket tara utgår

Tara-

pro-

cent

192

Aluminiumsulfat (svavelsy-

rad lerjord) .....................

bal ...........................................

2

fat ...........................................

7

192

Alun, ej särskilt nämnd ....

fat ............................................

7

189

Ammoniak, kaustik .............

damejeanne med korg ........

20

korgflaska...............................

30

190

Ammoniumkarbonat (hjort-

hornssalt) ..........................

fat ...........................................

12

195

Ammoniumnitrat...............

fat ...........................................

12

77

Anis och stjärnanis ..............

bal av väv ...........................

3

» av gräs ..........................

6

68

Apelsiner; se under Frukter.

70

Apelsinskal; se under Fruk-

ter.

281

Appreturmedel; se Dextrin.

72

Aprikoskärnor; se under

Frukter.

72

Aracliidmandel; se under

Frukter.

172

Beck- och asfaltpreparat till

bestrykning av tak etc. ...

fat ..........................................

15

229

Benkol och bensvärta; se

under Färger.

147

Bärsaft; se Saft.

70

Citronskal; se under Frukter.

281

Dextrin och stärkelseklister;

ävensom appreturmedel, in-

nehållande dextrin, stär-

kelse, glykos, växtslem

o. dyl. ................................

bal............................................

2

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 65.

103

-

Tara-

Nummer

V a r u s 1 a g

Emballage, för vilket tara utgår

pro-

cent

Dextrin etc.: (forts.)

fat, då bruttovikten utgör 100

kg eller därunder............

» då bruttovikten utgör

18

mer än 100 kg men ej

mer än 300 kg................

14

» då bruttovikten utgör

mer än 300 kg................

10

278

Draglim; se under Lim.

123

Druvsocker; se under Socker.

187

Etylenglykol...........................

damejeanne med korg och

packning ............................

20

252—254

Fernissa ................................

bleckkärl (s. k. gallon) ........

10

fat ..........................................

18

70

Fikon; se under Frukter.

17

Fiskrom, saltad eller på annat

•

sätt beredd: andra slag (ej

hänförlig till nr 15—16) ...

fat eller kagge, då bruttovik-

ten utgör 5 kg eller där- under .................................

20

fat eller kagge, då bruttovik-

ten utgör mer än 5 kg. ..

16

32

Fjäder, ej särskilt nämnd:

annan: andra slag (än dun)

bal............................................

6

108

Flott ........................................

fat ............................................

15

11

Fläsk: andra slag (än rökt)

Frukter och bär, ätbara:

låda ........................................

20

färska:

68

apelsiner ........................

låda, då bruttovikten utgör

50 kg eller därunder...

» då bruttovikten utgör

22

mer än 50 kg................

18

64

vindruvor........................

fat eller låda ........................

33

68

äpplen, päron och andra,

ej särskilt nämnda (e;

hänför liga till nr 63,

65—66) ........................

fat ............................................

12

spånkorg ................................

10

videkorg ................................

15

torkade:

70

apelsin-, citron- och po-

meransskal ................

bal av gräs ............................

8

70

fikon ................................

låda, då bruttovikten utgör

5 kg eller därunder:

utan ytterlåda............

20

med ytterlåda ............

25

» då bruttovikten utgör

mer än 5 kg ................

15

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nummer

Tara-

Varuslag

Emballage, för vilket tara utgår

pro-

cent

Frukter och bär, ätbara:

(forts.)

torkade: (forts.)

71

kastanjer ........................

bal

3

fat ...........................................

12

korg ......................................

10

70

korinter..........................

bal ............................................

3

låda ........................................

10

72

mandel, krak- ................

bal ............................................

5

fat ..........................................

15

72

skalad; ävensom

aprikos-, per- siko- och plom- monkärnor

samt s. k. ara- chidmandel ...

bal ............................................

2

fat ...........................................

14

73

nötkärnor ........................

bal ............................................

2

71

nötter................................

bal ............................................

3

fat ............................................

12 !

70

russin: s. k. sultan-........

låda ........................................

10

andra ................

fat ..................................

15

låda, då bruttovikten utgör

5 kg eller därunder ..

35

» då bruttovikten utgör

mer än 5 kg men ej

mer än 10 kg ............

25

» då bruttovikten utgör

mer än 10 kg men ej

mer än 20 kg ............

20

» då bruttovikten utgör

mer än 20 kg ............

15

70

skal och kärnhus av

äpplen samt s. k. chop- ped äpples...................

bal ..............

3

fat ...................

10

låda ........................................

15

147

Fruktsaft; se Saft.

123

Fruktsocker; se under Socker.

99, 100

Frö: timotej- och rödklöver-

enkel bal ................................

1

dubbel bal................................

2

fat ............................................

15

936

Fyllnadsmateriel för boktryc-

kerier; se under Metaller.

77

Fänkål ....................................

bal av väv ............................

3

» av gräs ...........................

6

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

105

Nummer

Varuslag

Emballage, för vilket tara utgår

Tara-

pro-

cent

Färger:

229

benkol och bensvärta......

bal ..........................................

3

fat ...........................................

12

241

färger, beredda med olja,

ej särskilt nämnda; även-

som s. k. skeppsbotten-

färger ..............................

fat eller järnplåtcylinder ...

18

230

kimrök och likartade svarta

färgämnen, ej särskilt

nämnda...........................

s. k. bössa (litet cylindriskt

träkärl) ................................

50

fat eller låda .......................

30

småpaket och yttre pappers-

omslag ...............................

20

239

trycksvärta ........................

fat, då brutto vikten utgör 15

kg eller därunder...........

20

» då bruttovikten utgör

mer än 15 kg ...............

15

järnplåtcylinder ....................

18

708—711

Glas: flaskor och burkar ...

fat eller låda ........................

25

korg ......................................

20

659

Glaspapper ............................

packe med bottnar av trä ...

3

277

Glutenlim; se under Lim.

187

Glycerin....................................

damejeanne med korg och

packning ............................

20

678—683

Golv- och väggplattor; se

Lervaror.

90—92

Gryn: av spannmål; se under

Spannmål;

95

av andra vegetabilier

än spannmål...........

bal............................................

2

låda .......................................

17

190

Hjorthomssalt; se Ammoni-

umkarbonat.

26

Honung, även konstgjord ...

fat ............................................

12

61

Humle ..................................

bal ............................................

3

låda med innerlåda av bleck

20

jämcylinder............................

25

80

Ingefära: omalen...................

bal ...........................................

4

108

Ister ........................................

fat ..........................................

15

74

Kaffe: orostat ........................

enkel bal av väv ................

1

dubbel bal av väv ................

2

dubbel bal, den ena av väv

och den andra av bast ....

5

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nummer

Varuslag

Emballage, lör vilket tara utgår

Tara-

pro-

cent

127

Kakao: bönor ........................

enkel bal ...........

2

dubbel bal ...........................

3

fat ............................................

12

188

Kaliumhydrat (kaustiktkali),

flytande ...............................

järnfat ...................................

15

82

Kanel: omalen.......................

bal ............................................

3

låda utan överdrag.............

20

» med överdrag................

22

korg med vävomslag............

16

278

Kaseinlim; se under Lim.

71

Kastanjer; se under Frukter.

16

Kaviar ....................................

bleckdosa ...............................

10

230

Kimrök; se under Färger.

281

Klister, stärkelse-; se Dex-

trin.

115

Konstister ..............................

fat ...........................................

15

194

Kopparsulfat (kopparvitriol)

fat ............................................

12

77

Koriander................................

bal ............................................

3

fat eller låda ........................

15

70

Korinter; se under Frukter.

354

Korkar: butelj- och andra

flaskkorkar utan beslag

bal ............................................

6

283

Krut: svartkrut (salpeterkrut)

f järding....................................

16

125

Kulör......................................

fat ...........................................

12

77

Kummin ..............................

bal ...........................................

3

Köksväxter, ej särskilt nämn-

da:

färska:

53

lök ................................

bal av väv ............................

1

låda .......................................

12

56

sparris ........................

spånkorg ................................

12

57

andra slag, ej hänför-

liga till nr 53—56

fat ...........................................

12

spånkorg ................................

10

videkorg ................................

15

253, 254

Lacker och lackfärger ........

bleckkärl (s. k. gallon) ........

10

fat ............................................

18

77

Lagerblad, torkade................

bal ............................................

5

77

Lagerbär, torkade ................

bal ............................................

3

fat ............................................

15

126

Lakrits: i block ...................

låda ........................................

12

i stänger ................

» ........................................

20

192

Lerjord, svavelsyrad; se Alu-

miniumsulfat.

678—683

Lervaror: golv- och vägg-

plattor ...............................

fat ...........................................

15

låda .......................................

10

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

107

Nummer

Varuslag

Emballage, för vilket tara utgår

Tara-

pro-

cent

278

Lim: draglim, kaseinlim och

andra, ej särskilt

nämnda slag av lim,

icke flytande............

bal .........................................

3

fat eller låda ........................

15

korg ...............................

10

277

glutenlim ....................

fat, då bruttovikten utgör

100 kg eller därunder

18

» då bruttovikten utgör

mer än 100 kg men ej

mer än 300 kg ............

14

» då bruttovikten utgör

mer än 300 kg ..........

12

936

Linjer för boktryckerier eller

bokbinderier; se under Me-

taller.

112, 252

Linolja; se under Oljor.

112

Linoljesyra; se Oljesyror.

53

Lök; se under Köksväxter.

132

Makaroner ...........................

bal ............................................

2

låda ........................................

17

94

Malt ........................................

bal ............................................

1

124

Maltsocker; se under Socker.

72

Mandel; se under Frukter.

115

Margarin; se Smör.

122

Melass ....................................

fat ............................................

12

Metaller:

936

stilar (typer), patriser och

linjer för boktryckerier

eller bokbinderier samt

kvadrater, regietter, steg

och annat dylikt fyll-

nadsmateriel....................

låda ........................................

10

89

Mjöl av andra vegetabilier

än spannmål, ej hänförligt

till annat nummer .........

bal ...........................................

1

123

Mjölksocker; se under Socker.

188

Natriumhydrat (kaustikt na-

tron; kaustik soda), fly-

tande....................................

järnfat ....................................

15

80

Nejlikor och nejlikstjälkar:

omalna ................................

enkel bal ................................

3

dubbel bal................................

5

dubbel bal av bast................

7

73

Nötkärnor; se under Frukter.

71

Nötter; se under Frukter.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tara-

Nummer

Varuslag

Emballage, för vilket tara utgår

pro-

cent

107

Oleomargarin ........................

fat ............................................

15

112

Oljesyror: lin-, rov- och raps- Oljor:

fat ............................................

18

112, 252

linolja, rå, blekt eller kokt

fat ...........................................

18

112

rov- och rapsolja, även

blåsta, samt andra lik- nande blåsta oljor ........

fat ............................................

18

273

smörjoljor, utgörande en

blandning av mineral- olja och fet olja, för så

vitt den senare är huvud- beståndsdelen ................

fat ............................................

18

210

terpentinol ja........................

damejeanne med enkel korg

20

» med dubbel korg

30

fat ............................................

18

24

Ost............................................

träbalja, då bruttovikten ut-

gör 100 kg eller

därunder ................

13

» då bruttovikten ut-

gör mer än 100 kg

men ej mer än 140

kg ............................

» då bruttovikten ut-

12

gör mer än 140 kg

8

367, \

369—372 /

Papper ....................................

packe med bottnar av trä ...

6

936

Patriser för boktryckerier

eller bokbinderier; se un- der Metaller.

80

Peppar: omalen ....................

bal ...........................................

3

72

Persikokärnor; se under

Frukter.

72

Plommonkärnor; se under

Frukter.

660

Polerduk ................................

packe med bottnar av trä. ..

4

659

Poler- eller slippapper ........

packe med bottnar av trä ...

3

70

Pomeransskal; se under Fruk-

ter.

50

Potatis: rå: nyskördad (färsk)

och inkommande under ti- den 1 januari—30 juni ...

bal ............................................

2

videkorg ................................

5

95

Potatismjöl och annan stär-

kelse ...................................

bal ............................................

2

låda ....................................

13

fat ............................................

12

1

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr ti5.

109

Nummer

Varuslag

Emballage, för vilket tara utgår

Tara-

pro-

cent

112

Rapsolja; se under Oljor.

112

Rapsoljesyra; se Oljesyror.

91

Risgryn; se under Spannmål.

112

Rovolja; se under Oljor.

112

Rovoljesyra; se Oljesyror.

70

Russin; se under Frukter.

147

Saft, bär- och frukt-, samt

andra drycker, ej särskilt

nämnda,innehållande högst

21/i volymprocent alkohol

fat, då bruttovikten utgör

mindre än 50 kg...........

20

» då bruttovikten utgör

50 kg eller däröver........

18

180

Salpetersyra ............................

damejeanne med korg och

packning .........................

15

179

Saltsyra...................................

damejeanne med korg och

packning ............................

15

659

Sandpapper ............................

packe med bottnar av trä ...

3

78

Senap: omalen........................

bal ...........................................

1

fat ............................................

15

122

Sirap ........................................

fat ...........................................

12

659

Slip- eller polerpapper ......

packe med bottnar av trä ...

3

659

Smärgelpapper .......................

packe med bottnar av trä ...

3

23, 115

Smör, naturligt och konst-

gjort (margarin) ................

fat ............................................

11

120, 121

Socker:

kandi- ...............................

låda ........................................

10

sågat eller hugget i bitar

låda ........................................

12

topp- ....................................

papper ...................................

3

andra slag:

polariserande högst 98 %

enkel bal ...............................

1,5

dubbel bal ...........................

3

polariserande mer än

98 % ............................

enkel bal ................................

1

dubbel bal ............................

2

123, 124

druv-, frukt-, malt-, mjölk-

och stärkelsesocker........

fat ............................................

12

låda .......................................

10

188

Soda, kaustik, flytande; se

N atriumhydrat.

Spannmål:

91

risgryn ................................

bal............................................

1

fat ............................................

9

88—90, 1

92 {

annan, omalen och malen

bal............................................

1

56

Sparris, färsk; se under Köks-

växter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tara-

Nummer

Varuslag

Emballage, lör vilket tara utgår

pro-

cent

155, 157

Spritdrycker, innehållande

mer än 25 volymprocent

alkohol; ävensom sprit och

absolut alkohol ................

fat av järnplåt:

då bruttovikten utgör 400

kg eller därunder ......

då bruttovikten utgör mer

22

än 400 kg men ej mer

än 700 kg .................

18

då bruttovikten utgör mer

än 700 kg .....................

15

arrak .............................

fat av trä:

1

helläglar ............................

andra fat:

19

då bruttovikten utgör

50 kg eller därunder

då bruttovikten utgör

18

mer än 50 kg ...........

16

andra slag.......................

fat av trä:

då bruttovikten utgör 50

kg eller därunder ........

då bruttovikten utgör mer

18

än 50 kg ........................

16

in

Stearin ...................................

fat eller låda .......................

13

172

Stenkolstjära, beredd till be-

strykning av tak etc.......

fat ..........................................

15

936

Stilar (typer) av metall; se

under Metaller.

95

Stärkelse; se Potatismjöl.

281

Stärkelseklister; se Dextrin.

123

Stärkelsesirap ........................

fat ............................................

12

123

Stärkelsesocker; se under

Socker.

179

Svavelsyra ............................

damejeanne med korg och

packning ............................

15

179

Svavelsyreanhydrid...............

lerkrus ....................................

20

443

Sytråd av bomull; se under

Tråd.

266

Såpa ........................................

fat ............................................

13

29

Tagel: annat (än råtagel),

krusat tagel och tagelrep

härunder inbegripna ........

bal............................................

3

373, 374

Tapeter, tapetbårder här-

under inbegripna ..............

bal ............................................

7

210

Terpentinolja; se under Oljor.

239

Trycksvärta; se under Färger.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

111

Tara-

Nummer

Varuslag

Emballage, för vilket tara utgår

pro-

cent

Träd, av

443

bomull, sytråd

papper, enkelt........................

10

» dubbelt ....................

15

pappask....................................

25

trärullar i papper ................

45

» i pappask................

55

441, 442

lin,hampa,ramie och andra

vegetabiliska spånads- ämnen:

nystad ................

pappask ....................................

20

trärullar i pappask...............

45

icke nystad ........

bal ..........................................

5

papper .................................

2

211

Träsprit...................................

fat ............................................

16

265

Tvål, andra slag..................

bal ...........................................

3

låda ........................................

17

132

Vermiceller ............................

bal............................................

2

låda .......................................

17

149, 150

Vin...........................................

fat, då bruttovikten utgör

mindre än 450 kg ........

» då bruttovikten utgör

18

450 kg eller däröver:

vin med en alkohol-

halt av 14 volym- procent och där- under ....................

18

» med en alkohol-

halt av mer än 14

men ej mer än 25

volymprocent.......

14

64

Vindruvor; se under Frukter.

,

68, 70

Äpplen, skal och kärnhus

därav samt s. k. chopped

äpples; se under Frukter.

183—185

Ättika och ättiksyra ............

fat ............................................

16

butelj........................................

40

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Register till tulltaxan.

A.

Tulltaxe-

nummer.

Absint ...............................

154

Acetat:

bly- ................................

200

butyl- och metyl- ........

215

cyklohexanol- (adronol-)

215

järn-................................

199

kalcium- .......................

198

krom- ............................

199

metylglykol- etc.........

215

natrium- ........................

197

Aceton................................

211

Acetonolja ........................

211

Ackordion ........................

1088

Ackumulatorer och delar

därtill ............................ 1007—1008

Adresskort ........................

391

Adresslappsväv (s. k.label-

klot) ..............................

456

Adronolacetat....................

215

Affärscirkulär....................

391—392

Alabaster, konstgjord: ar-

beten därav ............ 655,

657—658

Alabasterglas....................

697

arbeten därav, ej s. n.*)

698

Album, ävensom delar

därtill ............................

378—381

Albumin ............................

217

Alkohol, absolut...............

157—158

Aluminium:

arbeten, ej s. n..... 923-

-925, 927

Se i övrigt Plåt, Rör etc.

oarbetad, ävensom skrot

894

Aluminiumsulfat ............

192

Alun, ej s. n....................

192

Alvluckrare ....................

975

Ambroin, oarbetad och ar-

beten därav, ej s. n_____ 1108, 1110

Ambultar...........................

Tulltaxe-

nummer.

802

Ammoniak, kaustik ........

189

Ammoniumbensoat ........

203

Ammoniumborat ............

203

Ammoniumbromid............

203

Ammoniumfluorid............

203

Ammoniumformiat ........

203

Ammoniumfosfat ............

182

Ammoniumhyposulfit ...

203

Ammoniumjodid

203

Ammoniumkarbonat........

190

Ammoniumklorat............

203

Ammoniumklorid ............

203

Ammoniumkromat ........

203

Ammoniummolybdat ...

203

Ammoniumnitrat ............

195

Ammoniumoxalat............

186

Ammoniumperborat........

203

Ammoniumsulfat ............

203

Ammoniumsulfit ............

203

Ammoniumtartrat............

203

Ammunition, ej s. n.....

1103—1104

Ampelskålar av sten........

655

o. anm.

upphängningsanordnin-

gar därtill ................

1040

Anilinfärger ....................

231

Anilinolja (anilin)..........

206

Anis....................................

77

Ankare ............................

793—794

Anoder...............................

894

Antimonföreningar ........

203

Antändningsrör................

288

Apelsiner............................

68

Apelsinskal, torkade eller

saltade............................

70

Apoteksvaror ..................

222

*) Ej s. n. — ej särskilt nämnda.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.

113

Tulltaxe
nummer.

Apparater; se deras benämningar

samt under

Maskiner och Maskindelar.

Apparattavlor, elektriska

Appreturmedel.......

Aprikoser, torkade

Aprikoskärnor ......

Arachidmandel ......

Arkivdörrar .........

Armatur...................

1019

År rak ................................

Arrowrot............................

Arsenik ............................

Arsenikföreningar ......

Asbest ................................

arbeten därav................

Asfalt .............................

arbeten därav, ej s. n.

Asfaltfilt ...........................

Asfaltkitt...........................

Asfaltmastix ...............

Asfaltpreparat för bestryk
ning

............................

Asfalttakpapp....................

Aska...................................

Askar ............................

Attrapper............................

Autografmassa samt arbeten

därav..................

Automobildelar ................

Automobiler ....................

Avdelningsskärmar ........

Avfall:

268—270, 281

73

72

72

861

... 995—998

o. anm.

... 155—156

47

177

203

162

661—662

171

672

363

171

171

172

363

169

1114—1116,

1118

1114—1116,

1118

278

331, 336,

1054—1055

1054

575

Avfall: (forts.)

ej s. n. ...........................

Axelkopplingar ................

Axelämnen, svarvade,

släta, cylindriska .......

Axlar, släta, apterade ....

—»— vev- ....................

Se även Järnvägs- och

spårvägsmateriel.

Azaleor ............................

B.

Badkar av lera, ej fajans
eller

porslinsvaror.......

Bajonetter ........................

Bakelit, oarbetad och arbeten

därav, ej s. n. ...

Bakpulver .......................

Bakverk, finare................

Balata; se Kautschuk.

Balkjärn ............................

Balsam..............................

Bananer:

färska ............................

torkade ...........................

Band av spånadsämnen:

elastiska ........................

arbeten därav, ej s. n.

färg-, för skriv- och

räknemaskiner .......

för tekniskt bruk, innehållande

silke...........

ej s. n. ..........................

—»— broms-, innehållande

asbest........................

Bandjärn ............................

Bariumkarbid ...................

Bark:

Tulltaxen

timmer.

1150

994

758

989—990

983—984

38

687

1094—1095

1108, 1110

95

133

749-751

104

63

69

536—537

589

246-247

538

539—543

760-

661

-767

202

animaliskt, ej s. n.....

33

kork-..............................

351

kautschuks- samt för-

ej s. n..........................

337

slitna kautschuksva-

Barntnjöl............................

124

ror ...........................

323

Barnvagnar........................

1058

kork- och korkbarks-....

351

Barometrar........................

1063

läder- ...........................

293

Bast: arbeten därav:

mineraliskt..................

169

hattflätor........................

356

pappers- ........................

362

mattor till varuembal-

spånadsämnes- ............

393-394

lage ............................

356

trä- .............................

337

rep ................................

356

vegetabiliskt, ej s. n.

105

andra arbeten, ej s. n. 357-

-358, 361

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 häfl. (Nr 65.)

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 iCungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.

Batterier till ackumulato-

Tulltaxe-

nummer.

rer...................................

1007

Bauxit................................

162

Beck, ej s. n.....................

Beckpreparat för bestryk-

17l

ning ...............................

Behållare, av

andra oädla metaller än

172

järn ............................

huvudsakligen smidbart

järn (med maskinella

918

o. anm.

anordningar) ............

järnplåt med invändig

beklädnad av alumi-

940—942

nium........ anm. t. 876—877,879

Belysningsartiklar av sten

upphängningsanordnin-

655

o. anm.

gar därtill ................

Ben:

1040

arbeten därav, ej s. n.

1105-1107

oarbetat ........................

27

Benkol ...............................

229''

Benmjöl ............................

291

Benprecipitat ....................

161

Bensin ...............................

Bensoater av metaller eller

174

ammonium ..................

203

Bensoesyra ........................

181

Bensololjor ........................

173

Bensvärta ........................

229

Bergmannsrör...................

Beslag, ej s. n., av järn:

för byggnader, möbler

1030-1031

in. in. ........................

864—865

för seldon eller remtyg

Besättningsartiklar.ej s. n.,

867—868

av spånadsvara... anm.

Betongarbeten; se Cement- arbeten.

t. 544—545

Bettlar .............................

Bijouterivaror av annat

ämne än guld, silver

811

eller platina ................

1131

Bilder, ej s. n., å papper etc.

389—390

o. anm.

Bilderböcker för barn ....

390

Bilor.................................

Bindgarn; Se Tågvirke.

808

Bindsulläder; seSul- och

bindsulläder.

Tulltaxe-

nummer.

Bittermandelölja ............

Blad; se Kvistar och blad.

256

Bladguld...........................

935

Blädsili/er ........................

935

Blanketter ........................

Bleck varor; se Plåtvaror.

385, 391

Blindskrift ........................

386

Blixtljuspreparat ............

Block:

hugg-, även med fot-

•224

ställningar ................

341

hårdgummi- ................

325

korkavfalls-....................

352

lyft- ................................

981

sko- ................................

343

Blockvagnar ....................

981

Blod ...................................

33

Blodlutsalt ........................

Blommor och blomdelar:

201

konstgjorda....................

naturliga, avskurna, ej

s. n.:

till prydnad an-

638—639

vändbara ............

36

andra slag ............

37

Blomsterlökar

Bly:

35

arbeten, ej s. n.............

Se i övrigt Plåt, Rör

etc.;

923-926

oarbetat, ävensom skrot

894

Blyacetat ...........................

Blyertspennor och blyerts-

•200

stift ................................

249—250

Blysocker............................

200

Blyull ................................

894

Blyättika............................

200

Bl år ...................................

393

Blåsbälgar ........................

952

Biåsinstrument ................

1089-1090

Blåsyra (cyanväte)...........

201

Bläck och bläckpulver ...

Bländare till fotografi-

248

kameror ........................

Bobiner, av

1069

papper ............................

377

trä...................................

344

Böetter till ur

1081—1082

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

115

Boggier ............................

Tulltaxe-

nummer

1051

Bogspröt ............................

337

Bojar, liv-, av kork ........

353

Bokbindarklot...................

456

Bokpärmar, ävensom de-

lar därtill av papp etc.

380—381

Bok-, sten- och koppar- trycks färger:

trycksvärta................

239

ej s. n.........................

240

Bolstrar ...........................

577—578

Bomull:

kardad ............................

395

okardad ........................

393

Se i övrigt Garn,Väv- nader etc.

Bomullskrut ....................

284

Bon borstar ........................

1111—1112

Borater och perborater av

metaller eller ammo-

niuni ............................

203

Bordsartiklar, av

cement............................

665

fiips ................................

670

metall:

oädel, annan än järn

923—925

annan; se metallen,

arbetad;

sten ................................

655

Borrar:

modell-............................

840

spiral- ............................

834

ej s. n.............................

835

Borrhylsor ........................

834

Borrsockar ........................

835

Borrsvängar ....................

836

Borst ................................

28

Borstar...............................

1111-1113

ämnen för infattning

därav (s. k. borstträn)

343

Borstbindararbeten ........

1111—1113

Borsthållare (för elektriska

maskiner).......................

1005

Borstvalsar........................

986—988

Borsyra ............................

181

Bottenplåtar till spåran-

ordningar ....................

1047

Boxhandskar ....................

302

Brandposter.......................

731

Briketter, kol- och torv-

Tulltaxe-

nummer.

170

Se även Malm.

Brissling (sprats) etc., in- lagd såsom sardiner ....

142

Broccatbrons ....................

236—237

Broddar ............................

849

Broderier............................

■585—587

Brom ............................

177

Bromider av metaller eller

ammonium ..................

208

Bromsapparater, luft-, va- kuum- eller ång-, till

järnvägs- eller spår- vägs vagnar ...................

1046

Bromsband, innehållande

asbest .........................

661

Broms- och pedalgummi

335—336

Bronsfolier .......................

245

Bronspulver ....................

236—237

Brotschar..........................

834

Bruneller, torkade............

69

Brunnar, av

lera .........................

686

tackjärn.......................

731

Brynen av trä ................

343

Brynstenar ........................

645—647

Bräckjärn .......................

803

Brännmaterialier, ej s. n.

170

Bröd ..................................

183—134

Buffertar:

av kautschuk ................

328

till järnvägs- och spår- vägsmateriel ............

1053

Bultar:

järn- ........................ 851-^858, 855

av andra oädla metal- ler ............................

914—915

—»— skarv- och syll-,

med muttrar ................

1053

Bultsaxar...........................

■824

Burkar av glas........... .708,

710—712

Buteljhylsor av halm ....

359

Buteljkorkar ..............

354

Buteljlack .......................

o. anm.

276

Butylacetat.......................

215

Butyllaktat ....................

215

Byggnadsgjutgods, ej s. n.

732—735

Byx- och västspännen ....

930

Bågfilsblad........................

821

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Båglampor ........................

Båtar ..............................

Bälten och delar därtill, av

läder eller skinn ........

spånadsvara:

med metalltråd ........

andra .......................

—»— liv-, av kork ........

Bär; se Frukter och bär.

Bärsaft...............................

Böcker:

bilder- och målar-, för

barn...........................

blindskrifts- ................

notis- och andra med

inbundet rent eller

linjerat papper ........

tryckta, ej s. n.............

Bönor:

tjänliga till människo
föda

...........................

andra ............................

C.

Celluloid, cellon, cellofan,

oarbetade och arbeten

därav, ej s. n. ............

Celluloidknappar ............

Cellulosavadd....................

Cement:

för byggnadsändamål...

marmor- .......................

Cement- och betongarbeten

Cementmosaik: arbeten

därav ............................

Centralställverk................

Centrifuger, fettbestämnings-,

jäst- och slam
Ceresin.

...............................

arbeten därav, ej s. n.

Chamottmurbruk ............

Charpi ...............................

Chilesalpeter ...................

Choklad ..........................

Chopped äpples ................

Cigarrer, cigarrcigarretter

och cigarretter ...........

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer.

nummer.

1012

Cigarr- och cigarrettmun-

1061—1062

stycken...........................

1144—1145

Cikorierot...........................

46

300

Cirkelbestick ....................

932

Cirkelknivar ....................

813—815

612-613

Cirklar:

579—581

av järn ........................

811

353

andra ............................

932

—» — skär-.......................

835

147—148

Cirkulär, affärs-................

391—392

Citroner ............................

63

390

Citronskal, torkade eller

saltade ...........................

70

386

Citronsyra .......................

181

Compoundstål ...................

747

Compoundstålplåtar ......

770

380-381

Cyanid, kalium- och nät-

386

rium- ............................

201

Cyanväte............................

201

Cyklohexanolacetat ........

215

88

Cylindrar:

87

pump-, av lera ..........

685

vals-, ej s. n.................

986-988

—»— för

förtätade gaser ...........

784

sil-, sikt-eller sorterings- maskiner...................

994

1108—1110

—»— och slidskåp, bear- betade, för maskiner .

982

1135

369—371

165

D.

166

664—667

Dadlar, torkade...............

69

Damejeanner av glas.......

709—712

664—666

Dammsugare, elektriska

1004

1050

Dammvippor ....................

1113

o. anm.

Defibrörstenar....................

648—650

978—979

Deglar av lera eller gra- fitmassa ........................

684

175

Degras ..............................

109

275

Dekalkomanier ................

390

164

Desinfektionsmedel, inne-

393

hållande

292

cyanväte ................

201

130

tvål, såpa m. m.

268—270

70

Dextrin .......................

281

159

Dibutyl-, dietyl-, diisobu- tyl- och dimetylftalat

215

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

117

Digelpressar ....................

Tulltaxe-

nummer.

965

Dikalciumfosfat................

161

Dinasmurbruk ...............

164

Dinatriumfosfat................

anm. t. 182

Disklådor av lera, ej fa-

jans- eller porslinsvaror

687

Djur:

döda, ej ätbara ............

33

levande, ej s. n............

6

Bjur, levande, och ani-

maliska ämnen (I) ....

1—33

Djurdelar:

ätbara, ej s. n.............

8—9

varor därav, ej s. n....

118

ej s. n............................

33

Djurfett, ej hänförligt till

annat nummer ............

109

Dokumentskåp av järn ...

861

Dolkar................................

1094—1095

Dosor:

till isoleringsrör............

1031

andra; se Askar.

Draggar ..........................

793—794

Draginrättningar till järn- vägs- och spårvägsma-

teriel .............................

1053

Draglim ...........................

278

Draperier, avpassade:

av ull ..........................

480

andra, se Vävnader.

Drev..................................

393

Driv- och urfjädrar .......

845

o. anm.

Drivremmar; se Bemmar.

Droppsäckar ....................

571

Druvsocker .......................

123

Drycker ............................

144—158

Duk:

metalltråds- (ej järn)...

912—913

poler- ............................

660

press-, av ull ...............

479

segel-; se Segelduk;

stängsel- och annan järn-

tråds-........... anm. 3

t. 760—767

Dukar, avpassade:

bomulls- ........................

492-493

silkes- (plyscbartade

borddukar) ................

473

ylle-................................

480

andra; se Vävnader;

Tulltaxenum

mer.

Dukar, avpassade: (forts.)

skur- och puts- ............ 564

Dun .................................... 31

Dykardräkter samt delar

därtill ........................... 332

Dynamit .......................... 286

Däcksglas........................... 697

arbeten därav, ej s. n. 698

Dämprullar........................ 999—1003

Dörrstängare .................... 862—863

E.

Ebonitpulver ................... 323

Eburin, oarbetad och arbeten

därav, ej s. n..... 1108, 1110

Economisers .................... 944

Eldningsapparater för

ångpannor och gasverk 943

Eldstadsroster:

till eldningsapparater 943

ej s. n.......................... 728

Elektriska ledningskablar,

linor och snören 1032—1040

Elektroder, sammanfogade 1007

Elektrotekniska specialapparater

och delar därtill,

ej s. n..................... 1042

Elektrotyper .................... 938

Element (elektriska)........ 1007 — 1009

Elevatorer, halm-........... 975

Elevatorskopor av järnplåt 878

Elfenben och arbeten därav;

se Ben.

Emaljmassa....................... 695

Emalj varor, ej s. n......... 717—718

Emaljögon ........................ 715

Emulsorer ........................ 978—979

Erikaväxter .................. 38

Essens, saffran- ................ 85

Essenser och andra välluktande

ämnen, ej s. n. 257—258

Esterhaltiga lösningsmedel.

................................... 215

Esterharts ........................ 104

Eterarter, sammansatta 257—258

Eter, etyl- ........................ 214

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

11*8

Etiketter av papper

Tulltaxe-

nummer.

385, 391

Etuier, med eller

utan

tillbehör, ej s. n.

1114—1118

—»— verktygs-

(med

verktyg) ...............

841

Etylenglykol ..........

187

Etyleter ...................

214

Etylglykol ..............

215

Etylglykolacetat.......

215

Etyllaktat ...............

215

Ewarts kätting .......

785

Extrakter:

garvämnes-...........

228

kött-.......................

118

malt-.....................

124

saffran- ...............

o. anm.

85

F.

Fack, kassa- och förva
rings-,

av järn................ 861

Fackverk......................... 791

Fagotter ......,..................... 1089

Fajans; se Porslin, oäkta.

Fanerskivor samt s. k.

kryssfaner (ej av furu

eller gran) .................... 340

Fartyg.............................. 1061—1062

Fason järn ....................... 760—767

Fason järnsaxar (över 8,000

kg) ................... 957

Fat av järnplåt och aluminium

anm. t. 876—877, 879

Fendertar av kork ........ 353

Fenylendiamin ................ 206

Fernissa i

olje- ................................ 252, 254

annan ........................... 253—254

Ferro- och ferricyanider

av kalium eller natrium 201

Ferrolegeringar.............. 726—727

Ferrosulfat ..................... 193

Fett, oljor och vax av

animaliskt eller vegetabiliskt

ursprung (III) 107—117

Fettbestämningseentrifuger

............................... 978—979

Fettspaltningsreaktiv ...

Tulltaxe-

nummer.

179

Fettsyror, ej s. n.............

no

Fettämnen:

djurfett, ej s. n............

109

ullfett .........................

109

vegetabiliska, ej s. n.

112-114

Fiber:

krusad ............................

106

vulkan-; se Vulkanfiber;

—»— arbeten, ej s. n. 356—358, 361

Fiberpapp i plattor ........

365

Ficklampor, elektriska ...

1013

Fickur .............................

1076>—1077

delar därtill ...............

1081—1084

Fikon, torkade ................

70

Filar och • raspar ...........

837—839

Filklovar av järn............

836

Film, fotografisk ............

227

Filt:

asfalt- och tjär-............

363

stampad:

vattentät ....................

457—460

annan ........................

532 - 535

vävd, av

bom ull (maskinfilt)

486

ull (ändlös eller rund-

vävd maskinfilt) ..

479

annat spånadsämne;

se Vävnader.

Filtar, avpassade, av

silkesavfall, s. k. itali-

enska ........................

472

ull .................................

480

Filterpressar ....................

994

Filtstumpar ......................

628

Fingerborgar av oädel

metall ............................

930

Fisk ....................................

12-14

Fisknät ...........................

559—560

Fiskredskap, andra än nät

1140

Fiskrom, beredd..............

15-17

Fjäder, ej s. n. ...............

30—32

Fjäderbössor ....................

1097

Fjäderhammare ...............

953—956

Fjäderharvspinnar............

798

Fjäderpennor, spjälkade

och kluvna ..................

27

Fjäderpälsverk, konstgjort

641

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition Nr 65. 1)19

Tulltaxe
nummer.

Fjädrar:

järnvägs- och spårvägs- 1053

prydnads-....................... 640-—641,

—»— ay järn:

driy- och nr- ............. 845

o. anm.

formade,tillbeklädnads
persedlar

o. dyl..... 843,—844

kultivators-.................... 798

vagns- och spiral-, ej

s. n............................. 792

Fjärilar, skalbaggar, pryd
-

nadsf jädrar o. dyl.;

efterbildningar därav 638—639

Flaskkorkar........................ 354

o. anm.

Flaskor av glas............... 708—712

Flinta ....................... 162

Flodhästhudar.................... 294—295

Flodhästtänder: arbeten

därav ............................ 1106

Floretter ........................ 1094—1095

Flotationsmedel för malmanrikning.

...................... 182

Flott................. 108

Fluorider av metaller eller

ammonium.................. 203

Fluorvätesyra ................... 181

Flusspat ........................... 162

Flyglar; se Pianon.

Fläktar, elektriska............ 1004

Flänsar, ay

icke smidbart gjutjärn 73Q—731

smidbart järn................ 784

Fläsk ............................... 10-11

Flätor av säv ................... 356 ,

Se även Hattflätor.

Flöjter............................... 1089

Fodral:

hatt-................................ 1124—1125

paraply-............ anm. t. 1114—1116

ej s. n................ 1114-1116,1118

Folier:

brons- och färg-........... 245

stanniol o. dyl- ........... 934

Fonografer samt delar och

tillbehör därtill 1093

Fordon, ej s. n................ 1054

Formaliu ........................... 212—213

Formar för industriella

ändamål, av

Tulltaxe-

numiner.

gips ............................

668

trä ............................

Fprmiater av metaller

343

eller ammonium .......

Formstycken av korkav-

203

fall ...............................

Fosfater:

kalium-, natrium- och

352

ammoniumfosfat ...

182

rhenaniafosfat................

292

råfosfat ........................

162

superfosfat ....................

292

tomasfosfat ...................

292

Fosfor .......................

177

Fosforhydrid ....................

177

Fosforseskvisulfid ............

177

Fosforsyra ...................

182

—»— kresol- (kresyl-); ....

Fotografialbum samt de-

182

lar därtill ...................

379

Fotografikameror ............

1067—1068

delar därtill ................

1067—1069

Fotografiramar ................

1141—1143

Fotografisk film................

227

Fotografiska torrplåtar ....

226

Fotografiskt papper ........

225

Frimärken för samlingar

Frimärksalbum samt delar

386

därtill ............................

378

Friserkardor ....................

Frukter och bär:

ätbara:

färska eller enbart

856

kokade ..................

inlagda i sprit, ättika

eller olja eller syl-

63—68

tade .......................

137 -rrrl38

torkade eller saltade

icke ätbara:

till prydnad använd-

69—73

bara ......................

43

andra slag ................

—»— konstgjorda och de-

44, 96

lar därtill ....................

638—639

Fruktsaft ...........................

147—148

Fruktsocker ....................

123

Fräsar ................................

834

Frö ...................................

96—101

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tulltaxe
nummer.

Fröstoft (sporer)................ 101

Ftalat, dibutyl-, dietyl-,

diisobutyl-, dimetyl- ... 215

Fyllnadsmateriel av oädel

metall ........................ 936

Fyrverkeriarbeten............ 289

Får .................................... 4

Fäkthandskar................... 302

Fälb; se Vävnader.

Fältspat ............................ 162

Fänkol ............................... 77

Färgband........................... 246—247

Färger och färgämnen:

glas- och porslins-....... 235

jord- och mineral-, ej s. n. 235

kimrök och likartade

svarta färgämnen, ej

s. n............................. 230

organiska, konstgjorda 231—232

smör- och ost- ............ 238

—»— beredda med

olja, ej s. n. ................ 241

annat bindemedel (målarfärger)

................. 242—243

—»— för färglådor ........ 244

i tuber, glas etc. ........ 244

ej s. n............................ 245

Se i övrigt deras benämningar.

Färgfolier ........................ 245

Färglådor ........................ 244

Färgstift ........................... 250

Färgträ ............................ 102

Fästklovar ........................ 836

Fönsterglas........................ 700—705

arbeten därav, ej s. n. 707

Förbind ningsjärn (mel
lanstag)

........................ 1049

Förbränningsmotorer .... 947—951

o. anm.

Förhydningspapp utanim
pregnering

................... 363

Förladdningar av nöthårs
filt

etc. ........................... 532

Förspinning ................... 411, 415

Förvaringsfack av järn 861

Förvärmare:

mjölk- ............................ 994

rökgas-............................ 944

ej s. n............................. 939—942

Tulltaxe
nummer.

G.

Gafflar, av

järn, bords-och hushålls- 818—819

andra oädla metaller 920—922

Galalit, oarbetad och arbeten

därav, ej s. n. 1108—1109

Galalitknappar ............. 1135

Galler, tork-, av järntråd

anm. 3 t. 760—767

Gallussyra ........................ 228

Galoscher............................ 622

Galvanotyper .................... 938

Gardiner, avpassade:

bomulls- ........................ 492—493

ylle- ............................. 480

andra; se Vävnader;

—»— av trådgardinsvävnad

eller tyll, hopsydda,

fållade etc..................... 576

—» rull-..................... 575

Gardinvävnad, tråd-........ 547

Garn:

bind- och segel-; se Tågvirke;
effekt-

eller fantasi-, av

bomull........................ 425—426

silke i förening med

annat spånadsämne

anm. t. 396—397

ull............................... 407—408

falskfärgat .... anm. 2 t. 399—442

grisaille- ........ anm. 2 t. 399—442

kabel- ............................ 445

skörde-........................... 445

snilj-, av

bomull........................ 426

ull................................ 408

vegetabiliska spånadsämnen,

andra

än konstsil ke, bomull,

kokostågor och

jute ....................... 442

—»— av

bomull............................ 411—427

djurhår, andra än ull 410

jute ................................ 430—434

kokostågor .................... 428—429

konstsilkefibrer ............ 398

ull.................................... 399—409

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 65. 121

Tulltaxenum

mer.

Garn, av (forts.)

vegetabiliska spånadsämnen,

andra än

konstsilke, bomull,

kokostågor och jute 435—442

Garneringsartiklar,ej s. n.,

av spånadsvara ... anm. t. 544—545

Garverifett ...................... 109

Garvningsämnen:

organiska, konstgjorda 228

vegetabiliska, ej s. n. 102

Garvsyra ........................ 228

Garvämnesextrakter ........ 228

Gaser, förtätade............... 178

Gasmätare ........................ 1065, 1071

Gasreningsmassa ............ 169

Gaudafil, oarbetad och

arbeten därav, ej s. n. 1108, 1110

Gelatin och arbeten därav 282

Generatorer, elektriska .... 999—1003

Gevär ................................ 1097

Gevärstocksämnen............ 337

Gips, bränd....................... 166

Gipsarbeten........................ 668—671

Gipssten ............................ 162

Gladiolusrotknölar........... 34

Glansguld och glanssilver 935

Glas:

alabaster- och opal- .... 697

arbeten därav, ej s. n. 698

däcks- .......................... 697

arbeten därav, ej s. n. 698

fönster- och spegel- .... 700—705

arbeten därav, ej s. n. 707

optiska:

infattade, ej s. n..... 1066

lösa, oinfattade ........ 715

rå-, gjutet i skivor .... 697

arbeten därav, ej s. n. 698

sidventil-........................ 699

trottoar- ....................... 697

arbeten därav, ej s. n. 698

— » — till isoleringsflaskor 712

Glasburkar .............. 708, 710—712

Glasdamejeanner ............ 709—712

Glasflaskor ...................... 708—712

Glasisolatorer ................... 1028

Glaskrubbor .................... 699

Glaslinser........................... 715

Glasmassa ........................ 695

Glasmålningar ................

Tulltaxc-

nummer.

706

Glaspapper ........................

659

Glaspulver ........................

696

Glaspärlor, oinfattade ...

1129

Glasrör..............................

713-714

Glasskärv...........................

695

Glasstavar ........................

713

Glastakpannor...................

699

Glastegel ...........................

699

Glastråg ...........................

699

Glasull...............................

695

Glasvaror:

laboratorieartiklar, ej

s. n.............................

714

ej s. n.............................

717—718

Glasyr massa ....................

695

Glasögon ............................

1066

Glimmer ............................

162

arbeten därav, ej s. n.

663

Glitter ................................

696

Glober ................................

388

Glutenlim ........................

277

Glycerin ............................

187

Glykoldiacetat....................

215

Glykolmonoacetat ...........

215

Glykol monometyleter ....

215

Glykolsyreetylester...........

215

Glödlampor.......................

1010—1011

kol- och metalltrådar

samt socklar därtill

1014

Glödlampshållare ............

1022

Glödstrumpor och andra

glödnät:

avbrända ....................

220

andra, av silke ........

549

Golvbeläggningsmaterial

anm. t. 165

Golvbonare, elektriska ....

1004

Golv- och väggplattor; se

Plattor.

Grafit ................................

170

Grammofoner samt delar

och tillbehör därtill ....

1093

Granfrö ............................

98

Gratulationskort...............

389

Grenar och kvistar ........

105

arbeten därav, ej s. n.

357—358,

Grifflar..............................

360—361

652

Grisaillegarn........ anm. 2

t. 399—442

Grus....................................

162

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tulltaxe-

nummer.

Gryn, av

spannmål:

havre ......................

90

ris ..............

91

andra slag

92

andra vegetabilier........

95

Grålumppapp ...................

363

Grålumppapper ..............,,

367

Grädde...............................

20, 22

Gräs:

till prydnad använd-

bart ...........................

43

tränsat eller upprispat

106

ej s. n.............................

44

—»— arbeten därav:

hattflätor........................

356

ej s. n.................... 357-

-358, 361

Gräsklippningsmaskiner..

800

Gröpkvarnar ...................

975

Guld:

arbetat ...........................

719—721

bladguld och glans-

guld ......................

935

oarbetat, ävensom skrot

719

Gulddragararbeten............

610—613

Gulddragartråd ................

610

Guldslagarhinna...............

304

Gummi:

nativt, ej s. n, ............

103

regenererat ....................

323

Se även Lim och Kaut- schuk.

Gummigutta ....................

103

Gummihartser....................

103

Gummiklackar och -sulor

328

Gurkor ..........................

55

Gut, även tvinnad..........

393

Guttaperka; se Kautschuk.

Gångjärn (av järn) ........

864—865

Gåslever ..................

7

Gåsleverpastej...........

119

Gängtappar, gängbackar,

gängkloppor och andra

gängverktyg ................

834

Gödsel ..............................

291

Gödselmedel, oorganiska,

fosforsyre-, ej s. n.....

292

Gödselspridare ................

973

Göten av järn ................

746

Tulltaxe
nummer.

H.

Hackor, häst-.......

975

Hagel av bly....................

1100

Hakar och hyskor...,........

930

Halm .......................

62

-—»— arbeten därav:

buteljhylsor och andra

gröve artiklar.....

359

hattflätor........................

3,56

rep ............................

356

andra arheten, ej s. n. 357-

-358, 361

Halmelevatorer .................

975

Halmknivar .....................

799

Halmpapper ....................

367

Halmpressar ....................

972

Halmskor...........................

617

Hammare .......................

805-807

ång-, luft- och fjäder-

953—956

llarnpa ..............................

o. anm.

393

Se i övrigt Garn, Väv- nader etc.

Handkardläder ................

857

Handkardor ...................

856—857

Handlyktor, elektriska....

1013

Handpressar (icke litogra- fiska) .............................

965

Handskar:

arbets- ............................

302

fäkt- och box-...............

302

andra slag ...................

303

Handtag till redskap eller

verktyg

343

Harnesk till jacquard- maskiner........................

994

Harpor.............................

975

Harts ...............................

104

Se även Sulfatharts och

Gummihartser.

Hartslim ............................

209

Hartstvål..........,

209

Harvar och andra lik- nande redskap ............

975

Haspar av järn.............

864—865

Hattar ..............................

624—630

Hattflätor:

av vegetabiliska äm- nen, andra än spå- nadsämnen ................

356

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65, 123

Tulltaxe-

nummer.

Hattflätor: (forts.)

andra ...........................

614-615

Hattfodral .......................

1124-1125

Havre ................................

87

Havregryn ........................

90

Hejare ........................

953—956

Hektografmassa samt ar-

beten därav................

278

Hemfärger .......................

232

Hjorthornssalt....................

190

Hjul:

järnvägs- och spårvägs-

1052—1053

vagns-, av trä, utan

gummiringar ..........

1059

Se även Kugghjul och

Svänghjul.

Hjuldelar, ämnen därtill

av trä ............................

344

Hjulringar:

järnvägs- och spårvägs-

1052

kautschuks-, massiva

334

Holländarknivar av järn

814-815

Honung ..........................

26

Horn:

arbeten därav, ej s. n.

1105, 1107

oarbetat ........................

27

Hornborst ......................

27

Hornmjöl .......................

291

Hovbuffertar ....................

328

Hudar, skinn och päls- verk samt arbeten där-

av (VII) ........................

293—322

Hudar och skinn, ej päls- verk:

beredda:

sul- och bindsul- läder samt val- ross- och flod-

hästhudar ........

294—295

andra slag .............

296—297

oberedda ....................

293

Huggare ............................

1094-1095

Huggblock samt fotställ-

ningar därtill................

341

Huggjärn.............................

811

Humle ................................

61

Husgerådspersedlar, gam-

la och brukade ............

1149

Hushållsartiklar av

papp etc.........................

385

Hushållsgjutgods, ej s. n.

Tulltaxe-

n timmer.

732—735

Huvar (rördelar), av

icke smidbart gjutjärn

730-731

smidbart järn................

784

Hydrat (hydroxid):

kalium- och natrium-

188

metall- eller ammonium-

203

Hydrosvavelsyrlighet, sal-

ter därav .......................

203

Hyposulfiter av metaller

eller ammonium...........

203

Hyskor och hakar............

930

Hyveljärn:

maskin- ........................

809—810

ej s. n.............................

811

Hyvelstockar, av

järn ................................

812

trä ................................

342

Hyvlar:

för bearbetning av trä

812

rak- och delar därtill,

andra än lösa blad

933

blad därtill............

816

Håljärn ............................

811

Hår ....................................

393

Arbeten av människo- hår eller efterbild-

ningar därav ............

644

Se även Vävnader.

Hårnålar............................

928

Hårsaxar, tandade............

826

Häktor, hyskor och hakar

930

Hängmattor ....................

559-560

Hängslen, ävensom delar

därtill av spånadsvara

579 - 581

—»— delar därtill av

läder eller skinn ........

300

Härd ugnar, elektriska ...

1041

Härvor (för elektriska ma-

skiner) ............................

1005

Hästar ..............................

1-2

Hästhackor........................

975

Hästräfsor ........................

975

Hästräfspinnar ................

798

Hästskor ............................

801

Hästskosöm, hästskohakar

och broddar ..................

849

Hästskyltar och delar där-

av....................................

298

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Hö.......................................

Höpressar ........................

Hörnjärn (beslag) ............

Hövändare ........................

I.

Ingefära ............................

Inläggssulor för skodon, av

kork ..............................

annat ämne...................

Instrument, vågar och ur

(XVIII) ........................ 1063—1093

Instrument:

grammofoner o. dyl. ...

1093

musik-............................

1086—1092

ej s. n.............................

1071 1

Instrumentskåp av järn

861

Instrumenttavlor, elekt-

riska ...............................

1019

Isolatorer:

glas-................................

1028

porslins- ........................

1025—1026

Isoleringsflaskor: glas

därtill ............................

712

Isoleringsmassa ................

167

arbeten därav................

673

Isoleringsrör ....................

1030-1031

Ister ....................................

108, 115

J.

Jacklister............................

1042

Jacquardkort ....................

377

Jod ....................................

177

Jodider av metaller eller

ammonium ....................

203

Jordarter, ej hänförliga

till annat nummer ....

162

Jordfärger, ej s. n. ........

235

Jordgubbar........................

65—66

Jordnötter ........................

96

Jordvax (ozokerit)............

175

J ulgransprydnader............

1127

Jute ....................................

393

Se i övrigt Garn, Väv-

nader etc.

Tull taxenummer.

62

Q79

864-865

975

80—81

354

1139

Järn:

byggnads-, möbel-, bushålls-

och renhåll
ningsgjutgods.

...........

ferrolegeringar ............

gjutgods, ej s. n.:

icke smidbart............

smidbart; ävensom

andra varor av

smidbart järn .......

granulerat tackjärn,

stålsand och järnsand

samt lyonerspån........

göten, smältstycken, råstänger

och råskenor;

ämnen, plåtämnen,

stålull och s. k. pul
veriserat

järn............

kallvalsat eller kalldraget

........................

kiseljärn, kiselmangan
järn

............................

plåtar ............................

ämnen därtill ...........

plåt- och bleckvaror, ej

s. n.............................

rör och rördelar:

av icke smidbart gjutgods

........................

kalldragna ...............

valsade eller varm
dragna

...................

vinkelrör o. dyl., muffar,

flänsar etc. ...

skrot ...............................

stänger, varmvalsade,

med invalsade mönster

etc., compoundstål;

ävensom stänger

till betongarbeten

tackjärn i tackor eller

gösar ..........................

tråd; ävensom bandoch

fasonjärn av

högst 10 mm tvärsektion

........................

varm valsat:

balk, vinkel- och annat

profiljärn........

Tulltaxe
nummer.

732-735

726—727

736—745

882—893

728

746

754-759

o. anm.

726—727

768—779

746

875—880

729-731

782—783

780—781

784

725, 881

747

725

760—767

749—751

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Järn: (forts.)

ej s. n. ....................

verktygsstål....................

Järnacetat .......................

Järnkonstruktioner

Järnoxid, ättiksyrad........

Järnsand ...........................

Järnsvamp .......................

Järnvitriol .......................

Järnvägs- och spårvägsmateriel:
-

axlar, raka ................

1052-

-1053

boggier .....................

1051

bottenplåtar...............

1047

buffertar och delar

därtill ....................

1053

centralställverk och

delar därtill

1050

0.

anm.

draginrättningar

1053

fjädrar .......................

1053

förbindningsjärn

1049

hjul, ej bearbetade,

hjulringar ............

1052

hjulsatser, bearbetade

lösa hjul ...............

1053

klämplattor................

1049

koppelanordningar

1053

mellanstag .............

1049

omkastare till spår-

växlar ...................

1049

rundjärnsstag ...........

1049

räls- och mellanklot-

sar .........................

1047

rälsspik

1048

skarv- och syllbultar

med muttrar ........

1053

skarvjäm.................

1047

skenor ........................

749

skenskor ....................

1049

spårkorsningar

1047

spårramar ...............

1047

spårväxlar ...............

1047

stödskenor ................

1047

syllar ........................

337,

1047

underreden till järn-

vägs- och spårvägs-

vagnar ....................

1051

vändskivor och delar

därtill ....................

1049

Tull ta xen

timmer.

752—753

o. anm.

748

199

791

199

728

725

193

125

Tulltaxe
nummer.

Järnvägs- och spårvägsmateriel:

(forts.)

växeltungor ............... 1047

delar, ej s. n., till

spåranordningar ... 1049

delar och tillbehör, ej

s. n., till signalsäkerhets-,

växelförreglings-

och vägbomsanordningar.

.. 1051

o. anm.

Järnvägsvagnar................ 1043—1045

Se även Järnvägs- och

spårvägsmateriel.

Jäst ................................. 135

Jästcentrifuger ................ 978—979

Jästpulver ........................ 95

K.

Kabelgarn ........................ 445

Kabelmassa........................ 171

Kablar av andra oädla

metaller än järn:

elektriska lednings- 1032—1040

andra............... anm. t. 908—911

Kaffe ................................ 74—75

Kaffesurrogat:

med tillsats av kaffe ... 75

annat ............................ 140

Kakao ................................ 127—128

Kakaosmör ................... 129

Kakel och kakelugnsoma
ment

............................... 693—694

Kalandrar ........................ 994

Kalciumacetat.................... 198

Kalciumkarbid ................ 202

Kalciumnitrat.................... 292

Kali, kaustikt.................... 188

Kaliumcyanid.................... 201

Kaliumferricyanid........... 201

Kaliumferrocyanid........... 201

Kaliumfosfat .................... 182

Kaliumhydrat.................... 188

Kaliumoxalat.................... 186

Kaliumsilikat.................... 192

Kaliumxantogenat............ 188

Kalk:

karbol-............................ 173

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition Mr 65.

Kalk: (forts.)

Tulltaxe-

nummer.

klor-...............................

204

släckt ............................

162

ättiksyrad ..................

198

Kalkkväve .......................

292

Kalksalpeter ....................

Kalksandsarbeten, ej s. n.

292

anm.

it. 664—667

Kalksandtegel....................

674

Kalkspat............................

162

Kalksten ............................

arbeten därav; se Sten.

162

Kamelior............................

38

Kamfer..............................

Kaminer, järn-:

260

elektriska ....................

för eldning med gasfor- migt eller flytande

1041

bränsle....................

Kamämnen av celluloid

869

etc.................................

1108

Kanel ................................

82-83

Kantiljer............................

1610

Kaolin ..............................

164

Kappsäckar........................

1124—1125

Kapris ................................

Kapslar av lera till kul-

59

kvarnar in. m.............

Karbid:

685

barium- .......................

202

kalcium- ........................

202

kisel- ............................

annan metall- eller am-

203

monium- ....................

203

Karbidkväve ....................

292

Karbolkalk ........................

173

Karbolsyra .......................

Karbonat:

173

ammonium-....................

190

annat metall-................

Karborundum (kiselkar-

203

bid) ...............................

203

Kardbeslag ........................

858

Kardborrar........................

36—37

Kardemumma ...................

84

Kard läder, hand- ............

857

Kardor, hand-...................

Karnevalsartiklar av papp

856—857

eller papper...................

1128

Kartongpapp ....................

364

Kartongpapper ................

Tulltaxe-

nummer.

3710

Kartor ...............................

00

00

CO

l

*>•

00

CO

Kasein ...............................

217

Kaseinlim ........................

278

Kassafack ........................

861

Kassakontrollapparater....

1070

Kassaskåp och kassakistor

«61

Kassavalvsdörrar ......

861

Kassetter (se Fotografi- kameror) ........................

1069

Kastanjer...........................

,71

Kataloger.........................

391—392

Kautschuk, guttaperka

och balata samt arbe- ten därav (VIII) ........

323—336

Kautschuk:

arbeten därav:

plattor av rå kaut- schuk för skosulor

323

andra .......................

325—336

oarbetad ........................

323

upplöst eller i degform;

ävensom konstgjord

mjuk kautschuk

324

Kautschuksavfall samtför- slitna kautschuksvaror

323

Kautschuksskodon............

622

Kaviar ..............................

16

Kedjesågar .......................

822

Kedjor och länkar därtill,

av järn .......................

785—790

Kemikalier för fotogra- fiskt ändamål ...............

224

Kemiska preparat, ej s. n.

223

Kemiska produkter och

apoteksvaror; färger

och fernissor; välluk- tande ämnen; tvål, ljus

och andra produkter av

oljor, fett eller vax;

lim, klister och gelatin;

sprängämnen; gödsel- medel (VI) ....................

177—292

Kikare ..............................

1066

Kirnrök ........................

230

Kirurgiska artiklar av

kautschuk........................

336

Kisel .................................

726

Kiselgur ............................

162

Kiseljärn............................

726—727

s. 127 Kontrollera mot PDF

Runyl. Maj:ts proposition Nr 65. 127

Kiselkarbid........................

Tulltaxe-

nummer.

208

Kiselmanganjärh

726-727

Kitt ...................................

255

asfalt- ............................

171

Se även Näskitt.

Klackar, gummi- ............

328

Klarinetter ........................

1089

Klensmidesstäd ................

802

Kli ....................................

93

Klinker ............................

675—677

Kl ischéer............................

938

Klister, stärkelse- ............

281

Klorater; se Klorider.

Klorider och klorater av

metaller eller ammo-

nium................................

203

Klorkalk ............................

204

Klorsvavel ........................

177

Klosetter av lera, ej fajans-

eller porslinsvaror

687

w . , (anm. 11.

674—677

Klyvsten av lera |anm t

678—679

Kläder, gång-, gamla och

brukade ........................

1149

Kläder och andrasömnads- arbeten, ej s. n., av spå-

nadsvaror ......................

589-609

Klädespersedlar av läder

eller skinn ................

301

Klädnings- och ärmhållare

579—581

Klädskåp av järn............

861

Klädsäckar ........................

1124

Klämplattor ....................

1049

Knallpulver ....................

289

‘Knallsignaler....................

289

Knappar ............................ 1132—1137

Knivar, av

järn:

halm- ........................

799

maskin- och cirkel-

813—815

rak- ............................

816

ej s. n........................

816—819

andra oädla metaller ...

920-922

Knivblad, lösa ................

816, 819

Knivskaft samt ämnen

därtill, av

ben, horn, sköldpadd

eller pärlemor........

1105

Tulltaxe
nummer.

Knivskaft etc., av (forts.)

celluloid, galalit m.

fl. formbara, konstgjorda

ämnen........ 1108

kautschuk ................ 326

Koboltoxid ........................ 235

Koffertar ........................... 1124-1125

Koffertnaglar....................

848

Kokapparater för upp- värmning med:

elektricitet ................

1041

flytande bränsle........

869

Kokare (maskiner)............

940-942

Kokostågor........................

393

Se i övrigt Garn, Väv- nader etc.

Koks....................................

170

Kol:

stenkol, koks; retortkol,

oarbetat ....................

170

träkol ..............................

338

ej s. n., för elektrotek-

niskt ändamål ........ 1015—1018

Kol borstar .....................

1017

Kolbriketter ...................

170

Kollergångsstenar ............

648—650

Kollodium .....................

216

Kollodiumbomull ............

284

Kolsvavla ..................

177

Koltrådar till glödlampor

1014

Kolvar (för maskiner) ....

982

>—»— av lera ................

685

Kondensorer ...................

945-946

Konfityrer, ej s. n.........

o. anm.

131

Konserver ........................

1141—143

Konstdun...........................

31

Konstharts, ej s. n........

104

Konstister .......................

115

Konstnärsarbeten ............

1148

Konstsilke; se Silke.

Konstull ........................

393

Köntakttråd ...................

909—910

Kontroller, elektriska ....

1019

Koppar och därav fram- ställda legeringar:

arbeten, ej s. n..... 923-

-925, 927

Se ''i övrigt Plåt,

Rör etc.;

oarbetad, ävensom skrot

894

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Kopparsulfat ....................

Tulltaxe-

nummer.

194

Koppartrycksfärger; se

Boktrycksfärger.

Kopparvitriol ...................

194

Koppelanordningar till

järnvägs- och spårvägs- materiel ........................

1053

Kopplingar, axel- ............

994

Kopra ................................

96

Koraller, oinfattade ........

723

Kordongtrissor ................

834

Korgmakararbeten ........

360-361

Koriander ........................

77

Korinter ............................

70

Kork och korkavfall: ar- beten därav ...................

352—354

Korkar................................

354

Korkavfall ....................

o. anm.

351

Korkbark och korkbarks- avfall ...........................

351

Korn..................................

88

Korpar (verktyg) ............

805 - 807

Korrekturpressar ............

965

Kort:

adress- ............................

391

gratulations- ................

389

jacquard-........................

377

spel- ...............................

382

visit-................................

391

vy- ................................

389

Korv...............................

118

Kosmetiska medel, ej s. n.

262

Kottar, av

abies exeelsa eller abies

pectinata....................

98

pinus silvestris ...........

97

Kottiljongsartiklar av

papp eller papper ........

1128

Kraftmjöl ........................

124

Kragar, stärkta och strukna

588

—»— av papper ............

385

Kranar av lera ................

685

Kreatursfoder, ej s. n.

161

Kreaturssaxar, tandade .

826

Kreatursskrapor ..............

801

Kresol- (kresyl-) fosforsyra

182

Krigsmateriel, ej s. n. ....

1098-1099

Krita:

fälld ................................

233

Krita: (forts.)

malen eller slammad...

Tulltaxe-

nummer.

234

oarbetad .......................

233

pastell-............................

251

skol- och skräddar- etc.

251

svart- ............................

250

K rollsplint .......................

106

Kromacetat........................

199

Kromalun ........................

191

Kromater av metaller

eller ammonium ..........

203

Kromoxid, ättiksyrad ....

199

Kromsyra .......................

181

Krossar, roterande (även

sädes- och oljekakskros- sar) ................................

975

Krubbor, av

glas ................................

699

lera ................................

686

Krukmakargods................

693—694

Krut .............................

283—285

Kryckor till käppar, pa- raplyer och parasoller

636

Kryolit ............................

162

Kryssfaner (ej av furu

eller gran) ....................

340

Kräftdjur ........................

19

Kräftstjärtar ....................

118

Kräppapper........................

370

Kuddar ............................

577—578

Kugghjul ........................

989—992

Kullager och delar därtill,

av järn ........................

860

Kulor, av

bly ................................

1100

kautschuk, till ventiler

334

lera, till kulkvarnar etc.

685

Kulsprutor utan lavetter

1097

Kultlvatorspinnar samt

kultivatorsfjädrar ........

798

Kulör ................................

125

Kummin ............................

o. anm.

77

Kuverter............................

375-376

Kvadrater (för boktrycke- rier) ...............................

936

Kvarnar, gröp- ...............

975

Kvarnstenar ...................

648—650

Kvarts................................

162

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 129

Kvicksilverlampor............

Tulltaxe-

numnier.

1013

Kvistar och blad, natur- liga:

till prydnad använd- bara .......................

43

andra slag ................

44

Se även Grenar och

kvistar.

Kylrör av lera ................

685

Käppar till paraplyer och

parasoller.......................

636

— » — ej s. n.................

637

Käppkryckor ....................

636

Käppämnen.......................

337

Kärnor:

aprikos-, persiko- och

plommon- ................

72

nöt- ...............................

73

Kättingar och länkar där- till, av järn ................

785—790

Kättingstoppare och kät- tingkrokar ....................

793—794

Käx, dessert- ....................

133

Kök av järn för eldning

med gasformigt eller

flytande bränsle............

869

Köksartiklar av papp etc.

385

Köksväxter, ej s. n.:

färska eller enbart ko- kade ............................

53—57

inlagda i sprit, ättika

eller olja eller syltade

136

saltade eller torkade ...

58

Kör- och ridstänger ........

867—868

Kött ..................................

7-9

varor därav, ej s. n.....

118

Köttextrakt........................

118

L.

La helklot ...........................

456

Laboratorieartiklaravglas

714

Lack, butelj- och sigill-....

276

Lacker och lackfärger ...

253—254

Lager:

kul- ............................

860

ej s. n............................

989—990

Lagerblad och lagerbär,

torkade............................

77

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml.

Lagerboxar ........................

Tulltaxe-

mimmer.

989-990

Lakrits ...............................

126

Laktat, butyl- och etyl-...

215

Lampbrännare utan yt- hetäckning ....................

919

Lampglas ...........................

716

Lampkupor........................

716—717

Lampor, elektriska............

1010—1013

Lampvekar ........................

556

Landsidor (till plogar)...

798

Lanolin ............................

109

Lapis ................................

196

Lava: arbeten därav för

tekniskt bruk ...............

649

Ledbultkättingar ............

785—787

Ledningsstolpar av järn- rör ............................

780

Leksaker ............................

1126

Lera....................................

164

Lerjord, svavelsyrad........

192

Lervaror; se Porslin.

Liar ....................................

799

Likör ................................

154

Lim ....................................

278—280

gluten-............................

277

harts- ............................

209

Limläder ...........................

293

Lin ...................................

393

Se i övrigt Garn, Väv- nader etc.

Linjer för boktryckerier

936

Linoleummattor................

461

Linolja:

blekt eller kokt............

252

rå ..................................

112

Linoljesyra ........................

112

Linor, av

blytråd............................

907

järntråd............ anm. 3

t. 760—767

annan metalltråd |anm

1034—1040

t. 908-911

Se även Tågvirke.

Linskivor, ej s. n............

989—990

Lister till fotografi- och

tavelramar ....................

1141, 1143

Litografisk sten ................

652

Litografiska pressar ........

966

Livbojar och livbälten av

kork ................................

353

Ljus....................................

267

51 häft. (Nr 65.)

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tulltaxe-

nummer.

Ljusvekar ........................

556

Lod till ur........................

1085

Lokomobiler ....................

980

Lokomotiv ........................

993, 1042

Luftbössor ........................

1097

Luftfartyg ........................

1060

Lufthammare....................

954-956

o. anm.

Luftväxlingsventiler av

icke smidbart järn........

732—733

Luktvatten ........................

262

Lump ................................

393

Lyftblock............................

981

Lyktor, elektriska ............

1013

Lyktstolpar av järnrör..

780

Lyonerspån........................

728

Lådämnen ........................

337, 339

Lås, järn- ........................

862-863

Läder:

konstgjort ....................

295

lim- ................................

293

Se även Hudar och skinn.

Läderavfall........................

293

Läder- och skinnarbeten

298—305

Läskdrycker, kolsyrade ...

144

Läster för tillverkning av

skodon, ävensom ämnen

därtill ............................

343

Lödmedel:

slaglod............................

895

ej s. n.............................

219

Lök ....................................

53

blomsterlökar ................

35

Lösningsmedel, esterhal-

tiga, för lacker ............

215

Lösörepersedlar, gamla

och brukade ................

1149

M.

Madrasser (sängkläder)....

577—578

Magnesiacement, arbeten

därav................... anm. t.

664—667

Magnesit............................

162

Magnetspolar ....................

1005

Majs ...................................

87

Makaroner ........................

132

Malkroppar av järn ........

728, 748

Malm ................................

168

Malskivor till kvarnar för

förmalning av foder-

TulJtaxe-

nummer.

varor................................

985

Malt ...................................

94

Maltdrycker ....................

145-146

Maltextrakt........................

124

o. anm.

Maltsocker ........................

124

Manchester (vävnad)........

487—489

Mandel ...............................

72

Maniokarot........................

Mannekängfigurer, över-

47

klädda ............................

1147

Manometrar ....................

Manschetter, stärkta och

1064

strukna ........................

588

—»— av papper ............

Manöverapparater, elek-

385

triska ............................

1019

Margarin............................

115

Markiser ............................

Marmor; se Sten.

574

Marmorcement ................

166

Masker av papp eller papper

Maskindelar (särskilt in- kommande), till elek-

1128

triska maskiner............

delar, ej s. n., till

elektrotekniska spe-

1005—1006

cialapparater ........

Maskindelar, (särskilt in- kommande), till maski- ner, apparater och red- skap, icke elektriska:

1042

armatur ..................

995-998

o. anm.

axelkopplingar ........

994

axlar, släta (apterade)

Se även Vevaxlar;

bobiner för textilin- dustrien, av

989-990

papp eller papper

377

trä.......................

borst valsar; se V alsar;

cylindrar (och slid-

344

skåp), bearbetade

—»— för sil-, sikt- eller sorteringsma-

982

skiner ....................

994

—»— vals-, ej s. n.

986—988

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

131

Maskindelar: (forts.)

fjäderharvspinnar ...

harnesk till jaequard
maskiner

..............

hy vel järn (maskin-)...

hästräfspinnar ..........

jacquardkort, av papp

eller papper..........

kapslar av lera, till

kulkvarnar m. m.

kardbeslag ...............

knivar (maskin-).......

kolvar (och slidskåp),

bearbetade ...........

kopplingar, axel- ....

kugghjul

kulor av lera, till kulkvarnar

m. m. ....

kultivatorspinnar och

kultivatorsfjädrar

lager:

kul- och rull-, av

järn ....................

ej s. n.....................

lagerboxar ................

landsidor (till plogar)

linskivor, ej s. n.....

malskivor till kvarnar

för förmalning

av fodervaror .....

nålar-, stickmaskinsoch

symaskins- ....

plogbillar ..................

plogvändskivor och

plogbillspetsar........

remskivor, av

plåt ........ anm. 3 t.

trä..........................

—»— ej s. n.............

skruvväxlar med bearbetade

kuggar ...

skyttlar av trä, för

textilindustrien ....

slidskåp, bearbetade

solv, av

järntråd ................

spånadsvara............

spindlar, av

järn, till spinnerioch

spolmaskiner

Tulltaxe- |

798 !

994

809—810 :

798

377

685

858

813-815

982

994

989-992

685

798

860

989 - 990

989- 990

798

989-990

985

928

798

797

989—990

343

989—990

991—992

344

982

846-847

562-563

859

Maskindelar: (forts.)

trä, för textilindu-

Tulltaxe-

nummer.

strien ...............

spolpipor, av

344

papp eller papper

trä, för textilindu-

377

strien ................

stabbar med tillhö- rande bottenplåtar

till ång- och luft-

344

hammare .. anm. 11,

stickmaskins- och sy-

954—956

maskinsnålar ........

ställningar och delar

därtill av järn till

sy- och nåtlings-

928

maskiner................

svänghjul utan regu-

969

latorer ....................

989—990

sågklingor ...............

820-823

transmissioner............

valsar:

till sädes- och olje-

989—990

kakskrossar........

985

ej s. n.....................

vevaxlar och vevsta-

986—988

kar ........................

ej s. n., till maski- ner och appara-

983-984

ter ............................

delar till:

lantbruksmaskiner

m. m. (hänför- liga till nr 973

994

—975) ..............

rökgasförvärmare

976—977

(economisers) ....

snäll pressar, stil- g j uterimaskiner

944

in. in................

sy- och nåtlings- maskiner:

bordskivor,

socklar, hu- var o. andra

delar därtill

966

av trä .......

ställningar och

970

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tulltaxe
nummer.

Tulltaxe
nummer.

Maskindelar: (forts.)

delar därtill

av järn ....

överdelar........

sågramar ..............

textilmaskiner ■ (ej

s. n. maskindelar

och redskap) av

trä.......................

ångpannor (av valsad

järnplåt) ....

Maskiner, apparater och

elektrisk materiel

(XVI) ...........................

Maskiner, elektriska:

slip-, poler- och borr
ej

s. n.............................

—»— icke elektriska:

bleckslageri- ................

bocknings- ....................

gräsklippnings- ............

hackelse-........................

hästsko- ........................

iläggnings-, för tryckpressar

........................

kapsyl-...........................

kast-................................

klipp- ...........................

klädvridnings- ............

kokare av smidbart järn

kopparslageri- ...............

korkbearbetnings- ........

lantbruks- ...................

matvaruberednings- ....

metallbearbetnings-, ej

s. n. .......................

mjölkskumnings- ........

nitnings- .......................

nåtlings- .......................

plåthyvlings- och plåtskärpnings-,

vägande

över 8,000 kg ........

plåtslageri- ....................

pneumatiska ................

potatisrivnings- ............

press- ............................

rensnings- (för säd m. m.)

riktnings- ....................

räkne- ............................

969

967—968

961

344

941—942

939—1042

1004

999-1003

953—956

953—957

800

975

953—956

994

994

975

953—956

971

940-942

953—956

962—964

972-975

971

958—960

978—979

953-956

967—968

Q57

953—956

994

975

953—956

975

953-957

1070

Maskiner, icke elektriska: (forts.)

skriv- ............................

1070

skörde-...........................

975

slåtter-............................

975

smides-...........................

953—956

sorterings-, renings- och

rensnings- (för säd

m. m.)........................

975

spik- ...............................

953—956

stacknings- ....................

975

stans- ............................

953-957

stilgjuteri- ....................

966

sy- ................................

967—968

sånings- ........................

972

sätt- ................................

966

sönderdelnings- (för fo-

dervaror) ....................

975

torvrivnings- ...............

975

tråddragnings- ...........

953—956

träbearbetnings-............

962—964

ej s. n. ..........................

994

Maskinlilt; se Filt.

Maskingevär utan lavetter

1097

Maskinhyveljärn ............

809—810

Maskinknivar ...................

813—815

Maskinremläder................

294

Maskinremmar; se Rem-

mar.

Maskinsmörja...................

272

Master:

järn-, nitade ................

791

— »— sträck- ................

791

trä- ...............................

337

Mastix (asfaltmastix) ....

171

Matsedlar med bokstavs-

tryck ............................

391

Matsilverämnen................

899

Mattor, av

kautschuk ....................

334

linoleum o. dyl.............

461

papp med överdrag av

färg ...........................

461

spånadsämnen:

jute ............................

470

kokostågor eller ko-

kosgarn ................

468—469

silke ..........................

462—463

ullellerandra djur hår

464—467

andra; även tras-

mattor ....................

471

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 133

Mattor, av (forts.)

vegetabiliska ämnen:

bast- och säv-, till

Tulltaxe-

nummer.

varuemballage ....

356

andra ........................

Mejslar:

357-358

skruv- ............................

835

andra ............................

805—807

Mekaniker till pianon ...

1091

Melass ...............................

Mellanklotsar (järnvägs-

122

materiel) ......................

Mellanstag (förbindnings-

1047

järn)

Mellantransmissioner

1049

anm. 2

t. 989—990

Meloner ............................

55

Mentol..............................

Metaller, oädla, och ar-

259

beten därav (XV) .......

Metaller, ädla, och arbe- ten därav; äkta pärlor

och ädelstenar; mynt

725—938

(XIV) ...........................

Se i övrigt metaller- nas namn.

Metalloxider, -hydrater,

-fluorider etc., ej hänför-

719—724

liga till annat nummer

Se i övrigt under Oxi- der, Hydrater etc.

203

Metalltrådsaxar ................

824

Metanol (träsprit) ............

211

Metylacetat .......................

215

Metyletylketon ................

211

Metylglykol.......................

215

Metylglykolacetat ............

215

Mikanitrör ........................

anm. 1.1031

Mineral, ej s. n. ............

162

Mineralfärger, ej s. n.....

Mineraliska och fossila

235

ämnen (V) ....................

162—176

Mineralkällsalter ............

221

Mineraloljor ....................

174—175

Mineralvatten ................

144

Mirbanolja .......................

Mjöl:

barn- och annat kraft-

205

mjöl ...........................

124

Mjöl: (forts.)

Tulltaxe-

nummer.

ben- och horn- ...........

291

potatis-...........................

95

trä- ..............................

av spannmål och andra

vegetabilier, ej hän- förligt tillannatnum-

341

mer ...........................

89

Mjölk ................................

20-22

— »— torr- ........................

21

Mjölkförvärmare ............

994

Mjölkkylare ....................

994

Mjölksocker........................

123

Mjölksyra ........................

181

Mjölksyreetylester............

215

Modejournaler...................

386

Modellborrar ...................

Modeller till konstnärs-

840

arbeten...........................

1148

Modelleringsmassa ...........

Molybdater av metaller

255

eller ammonium...........

203

Montanvax ........................

175

Moppar..............................

Mossa:

till stoppningsmaterial

1111—1112

preparerad ................

106

andra arbeten, ej s. n.

Motorcykeldelar; se Velo- cipeddelar.

Motorcyklar och sid vagnar

361

därtill ............................

Motorer:

1054

elektriska.......................

förbrännings- och varm-

999—1003

lufts- ...........................

947—951

o. anm.

Motorskåp, elektriska ....

1019

Motorvältar ...................

980

Motstånd, pådrags- etc.....

Muffar (rördelar), av

1019

gjutjärn, icke smidbart

730—731

järn, smidbart .....

Mufflar samt delar därtill

784

av lera eller grafitmassa

684

Munharmonikor ...............

Munstycken, cigarr- och

1126

cigarrett-.......................

1144—1145

Murarborstar ....................

1111—1112

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.

Murbruk, chamott-, dinas-

Tulltaxe-

nummer.

och annat ....................

164

Musikinstrument ............

1086—1092

Musiknoter ......................

386

Musiknotplattor................

Muskot och muskotblom-

937

ma .................................

Musselskal:

84

arbeten därav................

1105, 1107

oarbetade .......................

27

Musslor, ej s. n. ............

Muttrar och mutterbrickor

19

m. m. (av järn) ....... 851—853, 855

o. anm.

Mynt ................................

724

Myrsyra ...........................

181

Målarborstar ....................

1111—1112

Målarböcker för barn ....

Målarfärger; se Färger.

390

Målarpapp ........................

364

Målningar ........................

1148

o. anm.

Människohår, oarbetat ...

393

arbeten därav...............

Se även Vävnader.

644

Märlor av järn ...............

864—865

Mätband och mätstockar

1071

Möbelgjutgods, ej s. n_____

732—735

Möbelresårer........ anm. 3

t. 760—767

Möbelspik ........................

Möbeltrissor av icke smid-

848

bart järn ......................

732-733

Möbler med stoppning ...

349-350

Mösskärmar ..................

Mössor av flätor, hänför-

1138

liga till nr 356 ............

628

—»— ej s. n....................

631

N.

Naftalin ............................

173

Naftol ...............................

206

Naftylamin .......................

206

Natriumacetat ................

197

Natriumcyanid ................

201

Natriumferricyanid ........

201

Natriumferrocyanid ........

201

Natriumfosfat....................

182

Natriumhydrat ................

Tulltaxe-

rmmmer.

188

Natriumnitrat...................

292

Natriumoxalat ................

186

Natriumsilikat ................

192

Natriumxantogenat ........

188

Natron:

kaustikt ........................

188

ättiksyrat.......................

197

Necessärer ........................

1119—1122

Nejlikor ochnejlikstjälkar

80—81

Nickel:

arbeten, ej s. n........ 923—925, 927

Se i övrigt Plåt, Rör

etc.;

oarbetad, ävensom skrot

894

Nitar, av

järn ...............................

851—852

andra oädla metaller...

914—915

Nitranilin ........................

206

Nitrat:

ammonium- ................

195

kalcium- .......................

292

metall-, ej s. n.............

203

natrium- ........................

292

silver- ............................

196

Nitrobensol........................

205

Noter, musik-....................

386

Notisböcker .......................

380—381

Nubb; se Spik.

Nålar:

bijouteri-.......................

1131

grammofon-

1093

hår- ..............................

928

stickmaskins- och sy- maskins- ....................

928

stopp- och sy-................

928

ej s. n. ..........................

929

Nåtlade överdelar till sko- don ................................

620

Nåtlingsmaskiner; se Sy- maskiner.

Näringspreparat, ej s. n.

124

Näsduksvävnader; se Väv- nader.

Näskitt................................

261

Nät, fisk-, samt för tekniskt

bruk eller sport av- sedda nät.......................

559—560

Nötkreatur ........................

3

Nötkärnor ........................

73

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 135

Nötter ................................

jordnötter........................

Tulltaxe-

nuramer.

71

96

P.

Tulltaxe-

nummer.

0.

Packningar, av

asbest ............................

661

Objektiv till fotografi-

kautschuk ...................

327—328

kameror ........................

1069

Paljetter ............................

610

Oboer ................................

1089

Pansar ...............................

1098

Ogräsrensare ....................

975

Pansarskenor för kassa-

Olein................................

no

valv ...............................

747

Oleomargarin ...................

107

Pansarslangar..................

329

Oljefernissa........................

252, 254

Papeterier ........................

376

Öl jekakor...........................

160

Papp, papper eller pappers-

Oljekakskrossar ...............

975

massa: arbeten därav:

Oljor:

aceton-............................

211

ark, målade eller

tryckta, att sönder-

animaliska ....................

109

skäras till spelkort

382

bensol-............................

173

blanketter och etiket-

mineral- ........................

174—175

ter utan bokstavs-

skiffer-............................

anm. t. 174

tryck.......................

385

terpentin-........................

210

hushålls- eller köks-

vegetabiliska:

artiklar, grövre ....

385

feta ...........................112—114,252

kragar, manschetter

flyktiga ...................

256—258

och skjortbröst av

—»— smörj- ...................

272-273

papper, även i före-

Se även Fettämnen.

ning med väv ...

385

Omformare, elektriska ....

999—1003

mattor av papp med

Omkastare till spårväxlar

1049

överdrag av färg

Opalglas ...........................

697

m. m. ....................

461

arbeten därav, ej s. n.

698

ej s. n.........................

383—385

Orangevatten ....................

263

Papp ................................

363—366

Ornament, av

—»— well-, klistrad.......

377

cement............................

664

överdragen med

gips ................................

671

eller med mellan-

—»— kakelugns- ............

693—694

lägg av vävnad

Ost ...................................

24

eller av tråd av

Ostfärger............................

238

spånadsämne el-

Ostlöpe...............................

218

ler metall ..........

372

Ostpressar ........................

994

Pappersmassa, papp och

Ostron ................................

18

papper, arbeten därav

Oxalat, kalium-, natrium-

samt tryckalster (X)...

362—392

och ammonium-...........

186

Papper ...............................

367—371

Oxalsyra ............................

186

fotografiskt....................

225

Oxider:

järn-................................

199

med firmabeteckning

eller annat bokstavs-

kobolt-............................

235

tryck.........................

391

krom- ............................

199

smärgel-, glas-, sand-

andra metall- eller am- monium- ....................

203

och annat slip- eller

polerpapper................

659

Ozokerit ............................

175

well-, klistrat................

377

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Papper (forts.)

överdraget med eller

med mellanlägg av

vävnad eller av tråd

av spånadsämne eller

Tulltaxe-

nummer.

metall ........................

372

Pappersavfall ....................

362

Pappersmassa....................

362

Papperspåsar ....................

375—376

Papp- och pappersrör ....

377

Paraffln .........................

175

arbeten därav, ej s. n.

275

Paraplyer och parasoller

632-633

fodral därtill anm. t. 1114—1116

käppar, skaft och krye-

kor därtill .............

636

övertyg därtill ..........

568—569

Paraplyskaftämnen ........

Paraply- och parasollspröt

337

samt gafflar därtill

Paraply- och parasollställ-

634

ningar ...........................

635

Parfymer, ej s. n. ............

Passare:

262

av järn............................

811

andra ...........................

932

Pastellkrita........................

251

Pastorer ............................

994

Pa triser för boktryckerier

936

Patroner och patronhylsor

skålformiga ämnen för

1102

patrontillverkning

899

Pedalgummi ....................

Pennor:

335—336

blyerts-........................

249—250

skriv-, av oädel metall

931

Pennskaft ........................

1146

Penslar...............................

1111—1112

Peppar................................

80—81

Pepparkakor ....................

133

Pepparrot...........................

Perborater; se Borater.

Permanganater av metal-

48

ler eller ammonium ....

203

Persikokärnor ...................

72

Perukmakararbeten ........

644

Pianon ..............................

1086—1087

mekaniker därtill ........

stomryggar därtill

1091

anm. 21.1086—1087

Pianorullar av icke smid-

Tulltaxe-

nummer.

bart järn ........................

732—733

Pimsten ............................

163

—»— wiener-...............

646

Pipor ................................ 1144—1145

Pistoler ............................

1096

Planschetter ....................

844

Planschverk........................

Platina:

390

o. anm.

arbeten därav ................

719-721

oarbetad, ävensom skrot

Plattor, av

719

ben ................................

celluloid, galalit m. fl.

formbara, konst-

1105

gjorda ämnen............

1108

cement....................... 664,

666—667

gips ...............................

669

horn .............................

kautschuk:

av råkautschuk, till

1105

skosulor ................

323

andra .................... 325,

327—328

korkavfall ...................

lera:

för kemiskt-tekniska

ändamål samt reve-

352

terings-...................

675—677

golv- och vägg-........

678—683

pärlemor ........................

1105

sköldpadd.......................

sten:

1105

marmorplattor ........

653-654

takskiffer....................

zink (s. k. ångpanne-

651

zink)............................

896

Plogar, även ångplogar ...

975

Plogbi liar ........................

798

Plogbillspetsar ................

797

Plogvändskivor ................

797

Plommon, torkade...........

69

Plommonkärnor...............

72

Plymer.........................

Plysch; se Vävnader.

640—641

Plånböcker ....................... 1119—1122

Plåster (ej apoteksvara) ....

Plåtar, av

223

järn ................................

768-779

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition Nr 65. 137

Plåtar, av (forts.)

järn (forts.)

arbeten av valsad

järnplåt till ångpannor

....................

andra oädla metaller ....

ädla metaller ...............

—»— fotografiska torr
Plåtsaxar

...........................

Plåt- och bleckvaror av

järn, ej s. n. ...............

Plåtämnen av järn ........

Pneumatiska maskiner

och verktyg...................

Polerduk ......................

bomullsvävnad, appreterad,

för tillverkning

därav ........................

Polermedel, ej s. n., innehållande

fett m. m. ...

Polerpapper........................

Polerskivor, av

filt...................................

trä ................................

Polerstenar.......................

Pomeransblomvatten.......

Pomeransskal, torkade

eller saltade ................

Porslin:

i förening med annan

oädel metall än järn

pärlor, oinfattade

—»— för elektrotekniska

ändamål ..............

..... 1027, 1029

ej s. n. arbeten, av

oäkta porslin .......

689, 693—694

äkta porslin ........

688, 691—692

Portföljer ....................

..... 1119-1122

Portmonnäer ...............

..... 1119—1122

Potatis:

rå .............................

50-51

skuren och torkad

52

Potatisflingor ...............

51

Potatismjöl...................

95

Premier jus ...............

109

Presenningar ................

573

Pressar:

filter- ........................

994

halm- ........................

972

hö- ............................

972

Tull lax e-

nummer.

Pressar: (forts.)

ost- ...........................

994

tryck- ............................

965—966

ej s. n..........................

953—956

Pressduk av ull ...............

479

Pressjärn; se Strykjärn.

Presspapp .......................

366

Presstalg............................

109

Pressvalsar med stativ,

för textil- eller pappers-

industri .....................

994

Produkter av livsmedels- industri; drycker; to-

bak; fodermedel (IV)

118—161

Proflljäim..........................

749—751

Projektiler för skjuthand-

vapen ....................

1103

Propellrar, av

järn, ävensom pro-

pellerblad, färdiga ....

795—796

andra oädla metaller,

ävensom propellerblad

916-917

Proppar, av

gjutjärn, icke smidbart

730—731

järn, smidbart ............

784

kautschuk

334

Prydnadsf jädrar................

640—641

efterbildningar därav

638-639

Puder ............................

261

Pudervippor

1113

Pumpcylindrar och pump-

hus av lera..................

685

Pumpstockar ....................

337

Putsdukar .......................

564

Putsmedel:

för läderarbeten:

sprithaltiga................

253

andra ........................

271

innehållande fett in. m.

268—270

mineraliska, oarbetade

163

Pyrningsmedel, konst-

gjorda ......................

228

Pyrogallussyra (pyrogal-

hd)

228

Pådragsskåp, elektriska ...

1019

Påsar, pappers- ................

375-376

Pälsverk:

beredda ........................

309—312

fjäder-, konstgjort........

641

oberedda ........................

306—308

Tulltaxc
numnier.

941—942

896—900

720

226

824

875—880

746

994

660

mm. t. 456

268—270

659

532, 535

343

645- 647

263

70

690

1129

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tulltaxe
nummer.

Pälsverk: persedlar därav:

delvis bearbetade ........

313-315

fullfärdiga ....................

316—322

Pärlemor:

arbeten därav, ej s. n.

1105, 1107

oarbetad ........................

27

Pärlemorknappar ............

1136

Pärlor, oinfattade:

oäkta ............................

1129—1130

äkta ..............................

723

—»— oäkta: arbeten där-

av ...................................

1130

Pärmar, bok- och sam- lings-, ävensom delar

därtill av papp etc. ....

380-381

Päron:

färska ...........................

67—68

torkade............................

73

R.

Eadergummi ....................

Rakhyvlar och delar där-

336

till, andra än lösa blad

933

blad därtill................

816

Rakknivar ........................

816

Rakkräm..........................

264

Rakstriglar........................

Ramar, fotografi- och

305

tavel- ............................

1141—1143

Ramie ...............................

Se i övrigt Garn, Väv- nader etc.

393

Rapsolja ............................

112

Rapsoljesyra ....................

112

Raspar................................

Redskap:

hand-, för lantbruk eller

trädgårdsskötsel, ej

837—839

s. n............................

textil-, av trä, samt

800

ämnen därtill ........

ej s. n., för jordens be-

344

redning ......................

delar, ej s. n., där-

974

till .......................

Se i övrigt Maskiner

samt de olika be- nämningarna.

976-977

Reglar, järn- ....................

Tulltaxe-

nmumer.

866

Regietter (för boktrycke- rier) ..............................

936

Reklamskyltar och re- klamplakat av papp etc.,

med bilder ....................

390

Remläder, maskin- ........

o. anm.

294

Remmar:

driv- och transport-:

av spånadsämnen ....

561, 563

innehållande kaut- schuk etc.............

333

skridsko- ............ anm.

t. 872—873

Remskivor:

av trä ............................

343

ej s. n............................

989—990

Renhållningsgjutgods, ej

s. n. ................................

732—735

Rep:

bast-, säv- och halm-

356

tagel- ............................

29

Se även Tågvirke.

Reseffekter, ej s. n.........

1124—1125

Resorcin ............................

206

Retorter av lera eller gra- fit mas sa .......................

684

Retortkol, oarbetat...........

170

Reveteringsmattor............

357

Reveteringsplattor; se

Plattor.

Revolvrar ........................

1096

Rhenaniafosfat ................

292

Rhododendronväxter........

38

Ridstänger ........................

867-868

Ris, oskalat........................

87

Risgryn ...........................

91

Ritningar och kopior där- av ....................................

1148

Ritspetsar ........................

o. anm.

840

Ritstift ............................

1146

Roderjärn ........................

793—794

Rom ....................................

155—156

Rom, fisk-, beredd............

15-17

Rosenvatten ....................

263

Roster, eldstads-:

till eldningsapparater...

943

ej s. n. ..........................

728

Rotfruktskärare................

975

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 65.

139

Rotknölar:

gladiolus-........................

lökliknande, ej s. n., av

blomsterväxter ........

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer.

Rör och rördelar,

av (forts.)

nummer.

34

järn:

gjutna, icke

smid-

35

bara ...........

729—731

Rotorer ............................

1005

Rovolja ............................

112

Rovoljesyra ....................

112

Rullager och delar därtill,

av järn ........................

860

Rullgardiner ....................

575

Rullskor ............................

872-873

remmar därtill... anm.

t. 872—873

Rundjärnsstag till spår-

växlar ............................

1049

Russin................................

70

Råfosfat ............................

162

Råg ...................................

88

Råglas................................

697

arbeten därav, ej s. n.

698

Råglasämnen till hus- hålls- eller prydnads-

glas ...............................

716

Råsilke, naturligt, ofärgat

393

Råstänger och råskenor av

järn ................................

746

Råämnen:

vegetabiliska ................

105

icke hänförliga under

någon av de i tull- taxan upptagna be-

stämmelser ................

1150

Räfsor, häst- ...................

975

Rälsklotsar ........................

1047

Rälsspik ............................

1048

Ränder (till skodon)........

299

Rödklöverfrö ....................

100

Rökgasförvärmare (econo-

misers)............................

944

Rör och rordelar:

antändnings- ................

288

isolerings- (Bergmanns-

samt liknande) ........

1030—1031

— »— av

bly ................................

901

celluloid, galalit m. fl.

formbara, konstgjor-

da ämnen ................

1108

glas ................................

713-714

kalldragna

valsade eller!

varmdrag-<o. anm. t.

na ........... I anm. t.

vinkel-, T- och korsrör

etc. samt muffar,

flänsar, proppar,

huvar ....................

anm. 1 t.

kautschuk ....................

korkavfall ....................

lera ................................

metall:

oädel, annan än järn

ädel ............................

papp eller papper ........

tenn ................................

— »— innehållande löd
pasta

........................

vegetabiliska ämnen . ..

arbeten därav, ej s.n. 357

vulkanfiber....................

zink ...............................

Röravskärare och delar

därtill ............................

Rötter:

icke ätbara:

rotknölar, lökliknande,

ej s. n., av blomsterväxter

............

andra ........................

ätbara:

cikorierot....................

manioka- och arro wrot

pepparrot ....................

ej s. n.........................

—»— arbeten därav:

hattflätor........................

ej s,

n.

o. anm.

782—783

o. anm.

780—781

780—781

780—783

784

729—731

329—331

352

685—686

901—903

720

377

901

895

105, 355

-358,361

383—385

901

835

35

34

46

47

48

48-49

356

357—358, 361

s.

Sablar ....

Sackarin

1094—1095

207

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Sadelgjordsväv ................

Tulltaxe-

nummer.

557—558

Sadelmakararbeten ........

305

Saffran samt essenser och

extrakter därav............

85

Safrol ................................

259

Saft, bär- och frukt- .......

147—148

Salicylsyra .......................

181

Salpeter:

chile-................................

292

kalk-................................

292

Salpetersyra ....................

180

Salter:

anilin-, naftol- etc.........

206

mineralkäll- ................

221

stassfurterkali-, ej s. n.

292

— »— av sulfoxylsyra el-

ler hydros vavelsy rlighet

203

Saltsyra .........................

179

Samlingspärmar för brev

etc., ävensom delar där-

till av papp etc. ........

380-381

Sammet; se Vävnader.

Sand:

järn- och stål- ............

728

ej s. n............................

162

Sandpapper ........................

659

Sandsten, arbeten därav;

se Sten.

Sardeller, saltade eller in-

lagda ............................

13

Sardiner ..........................

142

Saxar:

bult-................................

824

fason järn-:

vägande mer än 8 000

kg............................

957

andra (se Klippma-

skiner)....................

953 - 956

hår- och kreaturs-, tan-

dade ...........................

826

metalltråd- ....................

824

plåt- ..............................

824

skräddar- ....................

826 -830

trädgårds- ..................

824-825

ull- ...............................

824

ej s. n.............................

827—830

Saxofoner ........................

1089

Schalar, avpassade:

ylle- ................................

480

andra; se Vävnader.

Segel...................................

Tulltaxe-

immmer.

572

Segelduk:

bomulls-, oblekt och

ofärgad, vägande

minst 650 g per m2

etc.............................

486

annan; se Vävnader.

Segelgarn; se Tågvirke.

Selen...................................

177

Senap ...............................

78-79,139

Shantung, ofärgad eller

naturfärgad....................

472

Sickativ ...........................

252

Sidvagnar till motorcyklar

1054

Sidventilglas ...................

699

Sifoner av järn...............

731

Sigillack ............................

276

Signalsäkerhetsanordnin- gar: ej s. n. delar där- till .................................

1051

Silke, även konstsilke ....

o. anm.

393-394

— »— ej s. n.....................

396-397

Se i övrigt Garn, Väv- nader etc.

Silplåtar ...........................

o. anm.

900

Silver:

arbetat ........................719—720, 722

bladsilver och glans- silver ....................

935

oarbetat, ävensom skrot

719

Silvernitrat........................

196

Silverstål............................

748, 761

Sirap.................................

122

— »— stärkelse-...............

123

Sjöskum...........................

162

Skacklar ............................

1059

» ämnen därtill av

trä...................................

344

Skaft, av

papper (verktygs-) ........

377

trä:

till yxor, släggor,

hammare, korpar,

krattor, skyfflar,

spadar, grepar,

hackor, liar och

högafflar ................

342

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 141

Skaft, av (forts.)

trii (forts.)

till andra redskap

Tulltaxe-

nummer.

eller verktyg ........

Se även Knivskaft;

—»— till paraplyer och

342—343

parasoller ......................

Skarpsill, kryddad eller

636

saltad ..........................

12—13

Skarv bultar med muttrar

1053

Skarvjärn ........................

Skedar, av

1047

järnplåt, förtenta ........

andra oädla metaller än

874

järn ...........................

Skenor, järnvägs- och

920—922

spårvägs-........................

749

—»— s. k. pansar- ........

747

Skenskor .......................

1049

Skeppsbottenf ärger............

241

Skeppsknän .......................

793—794

Skeppskronometrar ........

Skiffer; se Sten.

1079

Skifferoljor ................... anm,

. 1 t. 174

Skiftnycklar ...................

Skinn; se Hudar och skinn;

—»— arbeten därav; se

Läder- och skinnar- beten.

Skjortbröst, stärkta och

836

strukna ..........................

588

—»— av papper ............

385

Skjutdörrullar av järn ...

866

Skjutgevär ........................

Skodon, hattar, para- plyer, käppar, konst- gjorda blommor m. m.

1097

(XII)..............................

Skodon:

616—644

kautschuks-....................

622

andra ...........................618-

-621,623

Skoklackar av kautschuk

328

Skol- och skräddarkrita ....

Skor:

251

halm- ............................

617

trä- ................................

616

Skosulor av kautschuk. ..

Se även Inläggssulor.

Skövlar och ugnsspadar

328

av trä ............................

342

Skrapor, kreaturs-............

Tulltaxe-

nummer.

801

Skridskor...........................

872—873

remmar därtill ... anm. t.

872—873

Skrivpennor av oädel me-

tall ................................

931

Skrivstift...........................

1146

Skrivtavlor av sten ........

652

Skrivtygsartiklar, av

cement...........................

665

gips ...............................

670

metall:

oädel, annan än järn

923—925

annan; se metallen,

arbetad;

sten ................................

655

Skrot, av

järn ................................

725, 881

andra oädla metaller ....

894

ädla metaller ................

719

Skruvar av järn ............

851—855

Skruvknektar av trä.......

342

Skruvmejslar ....................

835

Skruvnycklar (ej skift-

nycklar) ........................

802

Skruvstycken ....................

803—804

Skruvtvingar, av

järn ................................

836

trä...................................

342

Skruvväxlar ....................

991—992

Skräddarkrita....................

251

Skurdukar ......................

564

Skurmedel, ej s. n., inne-

hållande fett, olja m. m.

268—270

Skyfflar av järn, ej hus-

geråds-............................

800

Skyltar, reklam-; se Re- klamskyltar.

Skyltfigurer samt för

skyltning avsedda före-

mål, överklädda............

1147

Skyttlar av trä ................

344

Skåp av järn, för verktyg,

kläder m. m. ................

861

— »— verktygs-, med sor-

terade verktyg ............

841

Skärcirklar........................

835

Skärmar av spånadsvaror:

avdelnings-....................

575

säng-..............................

577-578

—«— möss- ....................

1138

opaginerad Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Skäror ................................

Tulltaxe-

niimmer.

799

Skärp; se Bälten.

Sköldpadd:

arbeten därav, ej s. n.

1105, 1107

oarbetad ........................

27

Skördegarn ........................

445

Sladdar ............................

974

Slagg ................................

169

—»— tomas- ....................

292

Slaglod (lödmedel)............

895

Slamcentrifuger................

978—979

Slangar, av

kautschuk ....................

329—331

Se även Automobil- och Velocipeddelar;

spånadsvara .................

562—563

Slidskåp för maskiner ....

982

Slip- eller polerpapper ....

659

Slip- och polerskivor av trä

343

Slip- och putsmedel:

innehållande fett, olja

m. in. .......................

268—270

mineraliska, oarbetade

163

Slip-, bryn- och polerste- nar ...............................

645—647

Slussventiler av järn ... 731, 995 — 998

Slutare (se Fotografikame- ror) ................................

1069

Släggor ..............................

805—807

Smidesässjor ....................

952

Smink ................................

261

Smällare ............................

289

Smältpatroner....................

1020

Smältstycken av järn ...

746

—»— (elektriska säker- hetsapparater) ................

1020

Smärgel ............................

163

Smärgelpapper ................

659

Smör:

konstgjort ....................

115

naturligt .......................

23

Smörfärger........................

238

Smörjmedel, ej s. n., i vil- ka fett eller olja ingår

272

Smörjoljor ........................

272—273

Snabbsvarvstål ...............

748

Sniljgarn; se Garn.

Snäckor, skal därav:

arbetade ........................

1105, 1107

oarbetade........................

27

Tulltaxe
nummer.

Snällpressar........................ 966

Snören, elektriska lednings-

........................... 1034—1040

—»— och andra snörmakararbeten

av spånadsvaror:
-

bandliknande, flätade

etc. snören ............

540—543

elastiska snören........

536—537

arbeten därav, ej

s. n.....................

579—581

ej s. n.........................

544—545

Snörliv...............................

582-584

Socker ................................

120-121

druv-, frukt-, mjölk- och

stärkelse-....................

123

malt-...............................

124

Sockerbetor........................

45-46

Socklar till glödlampor ...

1014

Soda, kaustik ....................

188

Sofföverkast av silke,

plyschartade ................

473

Soja ..................................

118

Sojabönor ...........................

96

Solfjädrar (ej av trä, papp

eller papper) ................

642—643

Solv, av

järntråd .......................

846—847

spånadsämne ................

562-563

Solvtråd av järn ...........

765—767

o. anm.

Soppor, kondenserade ...

118

Spadar, ugns- (av trä) ....

342

Spannmål:

malen ............................

89—92

omalen............................

87-88

Sparrhorn ........................

802

Sparris................................

56

Sparrsockar .......................

835

Spegelglas ........................

700—705

arbeten därav, ej s. n.

707

Speglar .............................

706

Spel, sällskaps- ................

1126

Spelkort; ävensom ark,

avsedda att sönderskä-

ras till spelkort............

382

Spetsar, spetsvävnader och

tyll, ej s. n.................

546—548

Spetsglans ........................

162

Spett....................................

805—807

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

143

Spik, stift och nubb, av

järn:

Tulltaxe-

nummer.

möbel- ........................

848

räls- ............................

1048

ej s. n.........................

849-850

zink ................................

914

andra oädla metaller. ..

Spindlar, av

914-915

järn ................................

859

trä .................................

344

Spiralborrar ....................

Spiralfjädrar; se Fjädrar.

834

Spiralslangar ....................

329

Spiror, trä- .......................

Spisar, järn-, för eldning

med gasformigt eller

337

flytande bränsle ...........

Spolcisterner av icke smid-

869

bart järn .......................

Spolpipor, av

732-733

papper ............................

377

trä ................................

344

Sporer (fröstoft)................

101

Sporrar .........................

Sprats (brissling) o. dyl.

fiskslag, inlagda såsom

867—868

sardiner ........................

142

Sprit ...................................

Se även Träsprit.

Spritblandningar, icke

157—158

drickbara, ej s. n.........

253

Spritdrycker ....................

154—158

Sprängämnen, ej s. n.....

286

Spån, trä- ........................

arbeten därav:

341

hattflätor...................

356

andra, ej s. n. 357—358,360 — 361

Spånadsvaror, ej s. n.,

endast tillklippta etc.,

fållade och kantade ....

—»— i förening med

565

o. anm.

finare metalltråd .......

Spånadsämnen samt ar-

610-613

beten därav (XI) ........

Spåranordningar:

393—615

delar därtill, ej s. n.....

Se även Järnvägs- och

spårvägsmateriel.

1049

Spårkorsningar ................

1047

Tulltaxe
nummer.

Spårramar ........................ 1047

Spå rvägsmater iel; se J ärnvägsmateriel.

Spårvägsskenor ................ 749

Spårvägsvagnar................ 1043—1045

Se även Järnvägs- och

spårvägsmateriel.

Spårväxlar ....................... 1047

Spännen, väst- och byx- 930

Stabbar till ång- och lufthammare

........ anm. 1 t. 954—956

Stagbultkoppar med hål 902

Stam- och rotknölar, ej

s. n., lökliknande, av

blomsterväxter ............ 35

Stanniol ............................ 934

Stassfurterkalisalter,ej s.n. 292

Statorer ........................... 1005

Stav, sågad........................ 337

Stavar, glas- .................... 713

Stearin .............................. 111

Steg (för boktryckerier)... 936

Sten- och mineraliska

ämnen, arheten därav;

lervaror; glas och glasvaror

(XIII) ................ 645—718

Sten:

gips-................................ 162

kalk-................................ 162

trippel- och wienerpim
sten

............................ 646

ädelstenar, oinfattade ... 723

ej s. n............................ 162

—»— arbeten därav:

ampelskålar o. dyl. be
lysningsartiklar.

....... 655

grifflar............................ 652

kalk-, opolerade och

oslipade .................... 656

kvarn-, defibrör- och

kollergångsstenar .... 648—650

litografisk sten ............ 652

prydnadsföremål........... 655

sand-, opolerade och

oslipade .................... 656

skivor och plattor av

marmor .................... 653—654

skrivtavlor .................... 652

slip-, bryn- och poler
stenar

........................ 645—647

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tulltaxe
nummer.

Sten: arbeten därav: (forts.)

takskiffer ....................... 651

toalett-, skrivtygs- och

bordsartiklar ............ 655

för tekniskt bruk, ej

s. n............................. 651

ej s. n............................. 655—658

— »— konstgjord:

arbeten av konstgjord

alabaster ............... 655, 657—658

ej s. n. arbeten ... anm. t. 664—667

Stenkol ............................

170

Stenkolstjära ....................

destillationsprodukter

172—173

därur ........................

173

Stennötsknappar..............

Stentrycks färger; se Bok- trycksfärger.

1135

Stereotyper........................

938

Stickmaskinsnålar ............

Stift; se Spik.

928

Stigbyglar .....................

867—868

Stilar (typer) ....................

936

Stjärnanis ........................

77

Stoft (s. k. ullstoft) ........

Stolpar, lednings- och

393

lykt-, av järnrör ........

Stomryggar till pianon

780

anm. 2 t.

1086-1087

Stoppnålar ........................

928

Strumpeband ....................

Strumpstolsarbeten och

andra genom virkning,

stickning eller knytning

tillverkade varor, ej

hänförliga till annat

579—581

nummer ........................

—»— kläder och andra

sömnadsarbeten därav,

549-555

ej s. n.

Stryk- och pressjärn:

för uppvärmning med

590 -591

elektricitet ................

1041

flytande bränsle .......

ej s. n., av icke smid-

869

bart järn ................

732—733

Strålkastare, elektriska ...

1012

Sträckmaster ....................

Sträckmetall av järn-

791

plåt .................. anm. 2

t. 768—776

Strängar av kautschuk. ..

Tulltaxe-

nummer.

326, 328

Strömsamlare....................

1005

Strömställare ....................

1021-1023

Stubintråd ........................

288

Studsarur .......................

1078—1079

delar därtill:

urfoder........................

1078—1079

andra ........................

1084—1085

Stål och stålvaror; se

Järn och järnvaror.

Stålpansarrör ....................

1030

Stålsand ............................

728

Stålull ................................

746

Städ, klensmides- ............

802

Stämjärn............................

811

Stämplar, tryck-...............

936

Stänger, av

bly ................................

904

celluloid, galalit m. fl.

formbara, konstgjorda

ämnen ........................

1108

järn:

bearbetade, avsedda

till betongarbeten

747

compoundstål (med

olika hårdhetsgra- der i tvärsektion);

med in valsade mön-

ster etc.................

747

råstänger och råske-

nor ........................

746

smidda .......................

748

verktygsstål ...........

748

kautschuk ....................

328

metall:

oädel, annan än järn,

bly eller tenn........

905—906

ädel ............................

719

tenn ................................

904

vulkanfiber....................

383—385

Stängseltråd och stängsel-

duk ................ anm. 3

t. 760—767

Stärkelse ............................

95

Stärkelseklister ................

281

Stärkelsesirap ...................

123

Stärkelsesocker ................

123

Stödskenor ........................

1047

Störrom (kaviar) ............

16

Sulfat:

aluminium- ...................

192

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

145

Tulltaxe
nummer.

Sulfat: (forts.)

ammonium-.................... 203

for ro-............................... 193

koppar- ........................... 194

metall-, ej s. n............. 203

Sulfatharts ...................... 104

Sulfiter av metaller eller

ammonium .................... 203

Sulfoxylsyra: salter därav 203

Sul- och bindsulläder .... 294—295

stycken därav, utstansade,

utskurna eller

utklippta ................... 298

Sulor, inläggs-; se Inläggssulor;
—

»— till skodon; se Skosulor.

Superfosfat ........................ 292

Superoxider....................... 204

Svamp:

järn-................................ 725

tvätt- ............................ 27

Svampar, ätbara ............ 60

Svansar, konstgjorda (se

Pälsverk)........................ 315

Svartkrita ........................ 250

Svartkrut ....................... 283

Svarvjärn ........................ 811

Svavel.............................. 177

Svavelkalium.................... 177

Svavellever........................ 177

Svavelnatrium ................ 177

Svavelsyra ....................... 179

Svavelsyreanhydrid ....... 179

Svetsmedel, ej s. n......... 219

Svin................................... 5

Sviskon ............................ 69

...... ( 989—990

Svänghjul ........( anm. 1 t 947_951

Sydvästar ........................ 627

Sylar ................................ 840

Syllar:

järn ................................ 1047

trä- .............................. 337

Syllbultar med muttrar 1053

Sy- och nåtlingsmaskiner 967—968

bordskivor, socklar, huvar

och andra delar

därtill av trä............ 970

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml.

Tulltaxe
nummer.

Sy- och nåtlingsmaskiner

(forts.)

nålar till symaskiner 928

ställningar därtill av

järn ............................ 969

Symaskinsringar av kautschuk

......................... 334

Synålar ........................... 928

Syren ............................... 38

Syringar .......................... 930

Sytråd av bomull ........... 443

Sågar, sågklingor, sågblad

och sågbladsämnen,

andra än stensågblad... 820—823

— »— järn bågar därtill... 803

Sågramar.......................... 961

Sågställningar och delar

därtill, av trä................ 343

Såpa.................................... 266

Såser................................... 118

Säckar................................ 570—571

Sädeskrossar .................... 975

Sädessorterare.................... 975

Säkerhetsapparater........... 1019—1020

Säkerhetsproppar ............ 1020

Sällskapsspel .................... 1126

Sängar, järn-; ävensom

gavlar, bottnar och sido
stöd

därtill.................... 870 — 871

Sängbottnar av järntråd

med ramar av trä........ 870

Sängkläder ........................ 577—578

Sängskärmar .................... 577—578

Sättstampar........................ 805 — 807

Säv, arbeten därav:

flätor:

hatt-............................ 356

ej s. n. ....................... 356

mattor till varuembal
lage

............................ 356

rep .................................. 356

andra arbeten, ej s. n. 357—358, 361

Sökare (se Fotografikameror)

........................ 1069

Söljor till seldon eller

remtyg....................... 867—868

Sömnadsarbeten, ej s. n.,

av spånadsvaror............ 589—609

Sötningsmedel, konstgjorda

.................................... 207

Öl höft. (Nr 65.) 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tulltaxe
nnmmer.

T.

Tackjärn:

granulerat ....................

728

tackor eller gösar ........

725

Se även Ferrolegeringar.

Tackjärnsbrunnar ............

731

Tafflar; se Pianon.

Tagel ..............................

28—29

arbeten därav:

rep ...........................

29

vävnader ...................

485

ej s. n.........................

644

Tagelsurrogat...................

106

Takpannor av glas ........

699

Takskiffer ......................

651

Talg....................................

109

Talk ..............................

162

Tallfrö................................

97

Tandpasta ........................

261

Tandpulver........................

261

Tangentskivor, av

ben etc. ........................

1105

celluloid, galalit m. fl.

formbara, konstgjor-

da ämnen ................

1108

trä..................................

337

Tannin................................

228

Tapeter och tapetbårder..

373—374

Tarmar...............................

33

Tartrater av metaller eller

ammonium .................

203

Tavelramar........................

1141—1143

Te........................................

76

Teckningar........................

1148

Tegel ..............................

o. anm.

674—677

— »— glas-........................

o. anm.

699

Tekniska (för tekniskt

bruk avsedda) artiklar,

ej s. n., av

guld, silver eller pla-

tina .....................

719

kautschuk ................

334

lava ............................

649

lera ...........................

685

läder eller skinn

304

papp eller papper

385

spånadsvara ............

561-563

Tulltaxe
immmer.

Tekniska artiklar (forts.)

poler- och andra

skivor av stampad

filt............... 532, 535

sten ............................ 651

Telefonapparater................ 1024

delar därtill, ej s. n. ... 1024

Telefonapparater för trådlös

telefoni ................. 1042

Telefonväxlar, telefonväxelbord

samt delar

därtill, ej s. n. ........... 1024

jacklister till telefonväxelbord.

............... 1042

Telegrafapparater ........... 1024

delar därtill, ej s. n. ... 1024

apparater för trådlös

telegrafi ................... 1042

Tendrar .......................... 993

Tenn:

arbeten, ej s. n........ 923—925, 927

Se i övrigt Plåt, Rör

etc.;

oarbetat, ävensom skrot 894

Termometrar ................... 1063

Terpentin ....................... 104

Terpentinolja ................... 210

Terpineol............................ 259

Tetrahydronaf talin............ 173

Tidningar, tidskrifter och

modejournaler............... 386

Tidningspapper ................ 368

Tillslutningsanordningar

å glasflaskor .... anm. t. 709—711

Timmermanspennor ........ 249

Timotejfrö ........................ 99

Tiokarbanilid .................... 206

Tjära:

stenkols- ....................... 172—173

destillationsprodukter

ur stenkolstjära ... 173

trä- ................................ 208

Tjärlilt .............................. 363

Toalettartiklar, av

cement............................ 665

gips ............................... 670

metall:

oädel, annan än järn 923—925

annan; se metallen,

arbetad;

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 147

Toalettartiklar, av (forts.)

Tulltaxe-

nummer.

sten ..........................

655

Toalettvatten ....................

262

Tobak och tobaksvaror ...

Tobakspipor samt huvu-

159

den och skaft därtill...

1144—1145

Toluidin ..........................

206

Toluylendiamin ................

026

Tomasfosfat ...................

292

Tomasslagg, omalen

Tonbord till orgelharmo-

292

nier ........................

1091

Tonfisk, konserverad........

Torkgaller av järntråd

142

anm. 3

t. 760—767

Tornur................................

1080

delar därtill ................

Torrdestillationsproduk- ter, ej s. n., av

1085

stenkolstjära o. dyl.

172—173

trä eller harts...........

208

Torrmjölk ...................

21

Torrplåtar, fotografiska...

226

Torskrom i tunnor ........

15

Torvbriketter ...................

170

Torvmull och torvströ ....

170

Traktorer ...........................

980

Transformatorer................

999—1003

Transmissioner ...............

989—990

Transportmedel (XVII)

Transportremmar; se Eem- mar.

1043—1062

Trasmattor ........................

471

Trassel ...............................

393

Trippel ...............................

163

Trippelsten ........................

646

Triörer................................

975

Trolleytråd (kontakttråd)

909-910

Trottoarglas ...................

697

arbeten därav, ej s. n.

Tryckalster:

698

makulerade..................

362

ej s. n.............................

391—392

Tryckpressar ....................

965-966

Tryckstämplar ...............

936

Trycksvärta ....................

Tråd, av

239

bomull............................

443

järn ..............................

760-767

stängseltråd anm. 3

t. 760—767

Tråd, av (forts.)

Tulltaxe-

nummer.

solvtråd ....................

överspunnen eller

överklädd med spå- nadsämne eller pap- per ; ävensom arbe-

765- 767

o. anm.

ten därav, ej s. n.

842

kautschuk ....................

metall:

oädel, annan än järn:

326

icke isolerad ........

907-911

isolerad ................

1032—1040

ädel .......................

vegetabiliska spånads- ämnen, andra än

konstsilke, bomull,

720

kokostågor och jute

441—442

— » — gulddragar-............

—»— kol-och metall-, till

610

glödlampor ........

1014

—»— stubin- .................

288

Trådgardinsvävnad ........

547—548

Tråg av glas ....................

Träd, förädlade, av äpple,

päron, plommon och

699

körsbär ........................

Se i övrigt Växter.

39

Trädgårdssaxar ................

824—825

Träkol ............................

338

Trämjöl ...........................

341

Tränsar av järn...............

Träskivor, hoppressade,

s. k. kryssfaner (ej av

867—868

furu eller gran)............

340

Träskor

616

Träskruvar av järn ........

851—854

Träsnideriverktyg............

834

Träsprit ...........................

Träspån; se Spån;

211

—»— hattflätor därav ....

356

Trätjära ............................

208

Träull ................................

Trävaror och kork samt

arheten därav; korg-

337

makar arbe ten (IX) ....

Trävaror:

337-361

bearbetade, ej s. n.....

Se i övrigt de olika

benämningarna;

345—348

opaginerad Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 65.

Tullfcaxe
nummer.

Trävaror: (forts.)

oarbetade, bilade

sågade ...............

eller

337

Ugnsspadar av trä .....

Ull och andra djurhår.

Tulltaxe
nummer.

342

393

Tröskverk .......................

972

nader etc.

Tubpressar ........................

835

Ull:

Tungspat .......................

162

bly- ................................

894

Tunnband .......................

337

glas- ................................

695

Tunnbindararbeten ........

341

konst- ............................

393

Turistsäckar ....................

1124

stål- ................................

746

Turkrödolja ......................

266

trä- ................................

337

Tusch ...............................

248

Ullfett ..............................

109

Tvål ...................................

264—265

Ullsaxar ............................

824

harts- ...........................

209

Ullstoft ...........................

393

Tvålsurrogat .....................

265

Underreden till järnvägs-

Tvättmedel, ej s. n., inne-

och spårvägsvagnar ...

1051

hållande fett, olja etc.

268—270

Ur och urdelar ................

1076—1085

Tvättställ av lera, ej fa-

Urfjädrar...........................

845

jans- eller porslinsvaror

687

o. anm.

Tvättsvamp.......................

27

Urfoder, lösa ....................

1078—1079

Tyll, ej s. n.....................

546-548

Urtavlor ...........................

1084—1085

silkestyll, broderad med

Urverk, lösa, till

glaspärlor o. dyl. ... anm. 2 t. 585

fickur ............................

1083

Tågvirke och linor:

vägg- och studsarur ...

1084

av bomull ............. 444,

454—455

—»— samt bind- och segel-

garn av andra vege-

V.

tabiliska spånadsämnen

än bomull .................

445—455

Vadd, av

Täcken, stickade...............

577—578

cellulosa ........................

369-371

Tält ..............................

574

spånadsämnen................

395

Tänder, konstgjorda ........

715

Vagnar:

Tändhattar ........................

287

barn- ............................

1058

Tändmedel, ej s. n., för pro-

block- .........................

981

jektiler och skjutvapen

1101

järnvägs- och spårvägs-

1043—1045

Tändstickor........................

290

sid-, till motorcyklar...

1054

— » — bengaliska ............

289

Vagnsfjädrar, ej s. n. ...

792

Tändsticksämnen av asp

337

Vagnshjul; se Hjul.

Tänger samt skänklar där-

Vagnssmörja ....................

272

till ...................................

831—833

Vakuummetrar ................

1064

Tätningar; se Packningar.

Valrosshudar ....................

294-295

Valrosständer: arbeten

därav ............................

1106

u.

Valsar:

borst- ...........................

986—988

Ugnar:

press-, med stativ, för

elektriska härd-............

1041

textil- eller pappers-

för industriella ändamål

952

industri ...................

994

ej s. n., för eldning

till sädes- och oljekaks-

med gas eller flytande

krossar........................

985

bränsle........................

869

ej s. n.............................

986-988

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts -proposition Nr 65.

149

Valscylindrar; se Valsar.

Valsmassa samt arbeten

därav ............................

TuJltaxe-

nummer.

278

Valsstolar .....................

994

Valsverk för metallindu- strien ..........................

953—956

Valsämnen av trä, för

textilindustrien ...........

337

Vanilj och vanillin samt

ersättningsmedel därför

86

Vantar; se Strumpstols- arbeten.

Vapen och ammunition

(XIX) ......:...................

1094—1104

Varmluftsmotorer ............

947—951

Varor, ej annorstädes

upptagna (XX) ............

o. anm.

1105-1151

Varor, som icke kunna

hänföras under någon

av de i tulltaxan upp- tagna bestämmelser ...

1150—1151

Vaselin................................

176

Vass, arbeten därav, ej

s. n............................ 357—358, 361

Vatten, mineral-................

144

Vattenglas ........................

192

Vattenmätare ....................

1063, 1065

Vax:

jord- (ozokerit) ............

175

montan- ........................

175

ej s. n............................

116-117

Vaxarbeten, ej s. n.........

274—275

Vaxduk ............................

460

Ved ...............................

337

Vegetabiliska ämnen (II)

34—106

Vekar, lamp- och ljus- ....

556

Wellpapp och wellpapper

377

Velocipeddelar:

av kautschuk................

331, 335

ej s. n., särskilt inkom- mande ........................

1057

Velocipeder........................

1056

Velocipedlyktor, elekt- riska ..............................

1013

Ventiler, av

järn:

luftväxlings- ............

732—733

sluss- .................... 731, 995—998

kautschuk ....................

334

Tulltaxe
nummer.

Ventilkulor av kautschuk

334

Verktyg:

för stenarbeten (ej pneu-

matiska) ....................

805—807

pneumatiska ................

994

sorterade, uppfästade å

kartor (ej leksaker)

841

träsnideri- ..................

834

Se även Knivar samt de

olika benämningarna.

Verktygsetuier med verk-

tyg ................................

841

Verktygshandtag av trä

343

Verktygslådor och verk-

tygsskåp med verktyg

841

Verk tygsskaft, av

papper ............................

377

trä ...................................

342—343

Verktygsskåp av järn ....

861

Verktygsstål ....................

748

Vermiceller........................

132

Vete ....................................

88

Vevaxlar och vevstakar

983—984

Vicker ................................

87

Wienerpimsten ................

646

Vin ...................................

149-153

Vindruvor ........................

64

Vinkel järn ........................

749—751

Vinsyra ............................

181

Vippor, damm- och puder-

1113

Viror (ändlösa) ...............

912

Visare till ur....................

1084—1085

Visitkort ............................

391

Vismutföreningar ............

203

Vitbetor ...........................

45—46

Witherit ............................

162

Vitkål ...............................

54

Vitriol:

järn-...............................

193

koppar-.........................

194

Vulkanfiber i plattor........

365

—»— i rör och stänger

383—385

Vykort ..........................

389

Vykortsal bum samt delar

därtill ............................

379

Vågar ...............................

1072—1075

Vägbomsanordningar: ej

s. n. delar därtill ........

1051

o. anm.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Väggbonader, avpassade:

Tulltaxe-

nummer.

av ull ............................

andra; se Vävnader.

Väggplattor; se Plattor.

480

Väggur.............................

delar därtill:

1078—1079

urfoder........................

1078-1079

andra ........................

1084—1085

Vältar, ång- och motor-

980

ej s. n.............................

974

Vändskivor........................

1049

Värjor ...............................

1094—1095

Väskor ...........................

1119—1123

Väst- och byxspännen ....

930

Vätesuperoxid....................

Vävnader:

204

bokbindarklot................

innehållande finare me-

456

talltråd ......................

611—613

labelklot ........................

456

polerduk ......................

bomullsvävnad för

660

tillverkning därav

anm. t. 456

sadelg jords-...................

sammanklistrade, fer- nissade eller lackera-

557—558

de .............................

457—460

spets- ...........................

546—548

trådgardins-..................

547—548

vattentäta ....................

457—460

vaxduk ..........................

ej s. n., av

460

bomull.....................

486-511

jute

kokostågor eller ko-

514-516

kosgarn

lin, hampa, ramie

och andra vegeta- biliska spånadsäm-

512-513

nen, ej s. n. ........

517—531

silke .........................

tagel eller andra djur- hår än ull eller av

472—478

människohår ........

484-485

ull ............................

—»— ej s. n., endast till- klippta etc., fållade och

479—483

kantade ........................

565

o. anm.

V äxelf ör reglingsanordningar:

ej s. n. delar

därtill ............................

Växeltungor ....................

Växter, ej s. n.:

konstgjorda och delar

därtill .......................

köks-; se Köksväxter;

levande.......................

Växter, ej s. n.: (forts.)

torkade eller annorledes

preparerade ...............

Växter och växtdelar, till

färgning användbara ...

Växtfett ............................

X.

Xylidin ....................

Y.

Ymp vax

Yxor

Yxskaft

z.

Zink:

arbeten därav, ej s. n.

Se i övrigt Plåt, Rör

etc.;

oarbetad, ävensom skrot

Å.

Åkdon, ej s. n. ................

Ånghammare ....................

Ångpannezink ................

Ångpannor ........................

arbeten av valsad järnplåt

därtill ................

Tulltaxe
nummer.

1051

o. anm.

1047

638—639

38—40

41-42

102

112—114

206

116

808

342

923—926

894

1054

954—956

o. anm.

896

939-942

941—942

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 151

Tulltaxe-

nuinmer.

Ängvältar ........................

980

Ärder ................................

975

Årämnen

337

Ä.

Ädelstenar, oinfattade ...

Ägg, äggula och flytande

723

äggvita

Ämnen, konstgjorda, form-

25

bara................................ 1108—1110

Äpplen:

färska ............................ 67 —68

skal och kärnhus därav 70

torkade........................... 73

Ärmhållare........................

Tulltaxe-

nummer.

579-581

Ärm lappar .......................

566—567

Ärter:

tjänliga till människo- föda ...........................

88

andra ............................

87

Ättika och ättiksyra........

183—185

ö.

Överdelar, nåtlade, till

skodon ............................

620

överspänningsapparater

1020

övertyg till paraplyer eller

parasoller........................

568—569

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj-.ts proposition Nr t>5.

153

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 8 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tuygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Boeell, von Steyekn, Malmberg,

Lindskog, Bissmaek, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för jordbruks- och handelsdepartementen ett

av särskilt tillkallade sakkunniga avgivet betänkande med förslag till ny

förordning med tulltaxa.

Föredraganden anför därvid följande:

Nu gällande tulltaxa är i huvudsak grundad på det förslag till förordning

med tulltaxa, som på sin tid avgavs av 1906 års tulltaxekommitté. Detta

förslag innebar betydande ändringar i den dåvarande tulltaxan. Man frångick

sålunda den alfabetiska ordningsföljden mellan rubrikerna och hopförde

i stället systematiskt artiklar av samma eller närstående slag. Därjämte

ökades antalet tulltaxerubriker från 740 till 1,281. Vidare underkastades

tullsatserna en ingående revision, vilken bland annat resulterade däri, att de

förutvarande värdetullarna i stor utsträckning ersattes med vikttullar.

Kommitténs förslag blev i allt väsentligt grundläggande för den nya tulltaxa,

som antogs av 1910 års riksdag. Denna taxa, som enligt sin lydelse

var avsedd att träda i kraft den 1 december 1911, tjänade såsom grundval

för de i slutet av år 1910 inledda traktatförhandlingarna med Tyska

riket, vilka förhandlingar föranledde utfärdandet av 1911 års tulltaxa. De

ändringar och tillägg, som denna taxa företedde vid jämförelse med den av

1910 års riksdag antagna, voro en följd av resultatet av nämnda förhandlingar.

Sålunda vidtogs ett stort antal nedsättningar och bindningar i tullsatserna.

I fråga om den formella gestaltningen skilde sig denna taxa icke

nämnvärt från den närmast föregående. Dock ökades, ävenledes såsom en

följd av traktatförhandlingarna, antalet tulltaxerubriker ytterligare, så att

detsamma kom att uppgå till 1,325.

De ändringar, som 1911 års tulltaxa sedermera undergått, hänföra sig

huvudsakligen till höjningar eller sänkningar av ett antal särskilda tullsatser.

En stor del av dessa ändringar har föranletts av vissa under de senare

åren avslutade handelsavtal med främmande makter. Ändringarna hava

i åtskilliga fall medfört en uppdelning av tulltaxerubriker, varigenom specia
-

Historik

rörande gällande

tulltaxa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Framställda

ändring syrkanden.

Utredning av

sakkunniga.

Departementschefens

yttrande

den 23

januari 192 5.

154 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

liseringen än mera ökats. Sålunda upptager taxan för närvarande sammanlagt

1,387 olika positioner. Med avseende å den tekniska utformningen

har 1911 års tulltaxa eljest icke undergått några nämnvärda förändringar.

Särskilt under åren efter världskriget hava vid olika tillfällen önskemål

framförts om förenklingar i gällande tulltaxa. Från importhandelns

sida har framför allt påyrkats en minskad specialisering av taxan. I allmänhet

har önskan uttalats om större koncentration och överskådlighet i

tulltaxans uppställning samt om tydligare formulering av de särskilda tulltaxerubrikerna.

Ävenledes hava krav framställts på en överarbetning av

tulltaxan i syfte att förebygga oformligheter och ojämnheter i tullbeskattningen.

över huvud taget har gjorts gällande, att den nuvarande tulltaxan

borde underkastas en genomgripande teknisk revision, så att de olika

tulltaxebestämmelserna kunde i praktiken tillämpas med större snabbhet,

säkerhet och likformighet än vad för närvarande vore fallet.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 januari 1925 bemyndigades dåvarande

chefen för finansdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer

för att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag

i fråga om revision av gällande tulltaxa. I det yttrande till statsrådsprotokollet,

som föregick detta beslut, anförde departementschefen i huvudsak

följande:

»Den 15 juni 1924 avgav tull- och traktatkommittén betänkande angående

tullsystemets verkningar i Sverige före världskriget. Betänkandet inledes

med en historisk överblick av tullsystemets utveckling; därefter lämnas en

framställning och prövning av de viktigare argument, som anförts till stöd

för en skyddsvänlig tullpolitik, samt en kort översikt av tullsystemets finansiella

betydelse; huvudparten av betänkandet upptages av en undersökning av

tullsystemets betydelse och verkningar dels i avseende på produktion och

konsumtion i allmänhet, dels i avseende på olika grenar av den produktiva

verksamheten; det avslutas med en undersökning angående tullsystemets

betydelse för den ekonomiska krigsberedskapen.

Genom beslut den 19 december 1924 förklarade Kungl. Maj:t, att det åt

tull- och traktatkommittén lämnade uppdraget skulle, i den del det icke

slutförts, upphöra med utgången av år 1924.

Något förslag till ändring i större eller mindre omfattning av vårt nuvarande

tullsystem har icke framlagts i kommitténs betänkande. Emellertid

torde man kunna säga, att de verkställda utredningarna lämna ett omfattande

material och väsentliga hållpunkter för ett bedömande av frågan om

grunderna för vår framtida tullpolitik.

Oberoende av ställningen till denna omfattande fråga synes nu utredning

böra igångsättas angående sådana åtgärder, om vilkas lämplighet meningarna

icke behöva vara delade.

I första hand erfordras en revision av tulltaxan i mera tekniskt avseende,

med huvudsakligt syfte att ernå förenklingar samt större översiktlighet och

klarhet i fråga om tullbeskattningens syftemål. Under den tid, som förflutit

efter tulltaxans antagande, har vidare framträtt behov av en överarbetning

till förekommande av vissa oformligheter i tullbeskattningen, som

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

uppenbarligen icke varit förutsedda eller påkallade av vare sig tullverkets

eller näringslivets intressen. Åtskilliga framställningar angående sådana

ändringar hava tid efter annan inkommit till Kungl. Maj:t. Inom vissa av

näringslivets områden hava så betydande förändringar ägt rum, att tulltaxans

varuspecifikation och tullsatser på den grund kunna vara i behov av

komplettering och ändring. Slutligen hava vidtagna ändringar i tulltaxan

i vissa fall medfört ej avsedda verkningar; undersökas bör, huruvida och

i vad mån korrigeringar kunna i sådana fall vidtagas.»

Med stöd av förenämnda bemyndigande tillkallades grosshandlaren E.Röing

och byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén att såsom sakkunniga biträda

med ifrågavarande revision av tulltaxan. Såsom resultat av sitt arbete överlämnade

de sakkunniga den 12 september 1927 det av mig inledningsvis

omförmälda betänkandet med förslag till ny förordning med tulltaxa. Betänkandet

är publicerat såsom nr 20 i serien Statens offentliga utredningar 1927.

över nämnda betänkande hava, efter särskilda remisser, utlåtanden avgivits

av kommerskollegium den 30 juni 1928, av generaltullstyrelsen den 31 maj

1928 med tilläggsyttrande den 18 december 1928 samt av lantbruksstyrelsen

den 16 november 1928, vilka utlåtanden torde få såsom bilagor vidfogas detta

protokoll (Bil. 1, 2 och 3). Det av kommerskollegium avgivna utlåtandet

åtföljes dels av yttranden från auktoriserade handelskamrar samt andra

korporationer och sammanslutningar inom näringslivet, dels av ett antal

skrivelser från industriföretag och enskilda näringsidkare rörande vissa

särskilda delar av betänkandet. Till generaltullstyrelsens utlåtande äro

fogade yttranden från ett antal lokala tullmyndigheter ävensom en av föreståndaren

för tullverkets huvudlaboratorium avgiven promemoria, avseende

rubrikerna för vissa kemiska artiklar.

I särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t eller vederbörande departementschefer

hava efter tiden för betänkandets avgivande från olika håll gjorts

framställningar om ändringar i vissa delar av tulltaxan. En del av dessa

framställningar hava anknutits direkt till det avgivna förslaget till ny

tulltaxa och avse större eller mindre ändringar däri. I flertalet fall hava

emellertid de inkomna framställningarna en större räckvidd. Då så är

händelsen, hava framställningarna här gjorts till föremål för övervägande

endast i den mån de lämpligen synts böra upptagas till prövning i samband

med en huvudsakligen teknisk revision av tulltaxan.

Sakkunnigas

tillkallande.

Yttranden

över förslaget.

Särskilda

framställningar

rörande

tulltaxerevisionen.

Jag går nu att lämna en kortfattad översikt av de sakkunnigas förslag

och däröver avgivna yttranden, och får jag i samband därmed tillfälle att

angiva min ståndpunkt till de olika spörsmål, som den förevarande tulltaxerevisionen

omfattar. Vid behandlingen av ämnet följer jag den av de sakkunniga

tillämpade uppdelningen i en allmän motivering och en specialmotivering.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Huvudprinciperna

för

tulltaxerevisionen.

De sakkunniga,

Allmän motivering.

I enlighet med de för revisionsarbetet meddelade direktiven hava de sakkunniga

företrädesvis inriktat sig på en teknisk överarbetning av tulltaxan.

De ändringar, som den föreslagna taxan företer vid jämförelse med den nu

. gällande, hänföra sig därför huvudsakligen till tulltaxans yttre gestaltning,

såsom gruppindelningen och specialiseringen, tulltaxerubrikernas formulering

m. m. Beträffande motiven för ändringarna; ifråga hänvisas till sid. 172

—182 i betänkandet.

Vad först beträffar gruppindelningen har densamma underkastats åtskilliga

ändringar. Under det att den nuvarande tulltaxan är uppdelad i 16 huvudgrupper

med tillsammans 25 underavdelningar, upptager tulltaxeförslaget

11 huvudgrupper med 37 underavdelningar. Vidare bär specialiseringen

undergått en icke obetydlig inskränkning, i det att antalet tulltaxerubriker

minskats från 1387 till 1106. Samtidigt har ur tulltaxan avlägsnats

ett stort antal av de anmärkningar, som för närvarande äro fogade till

olika tulltaxerubriker. Sålunda hava exempelvis de anmärkningar, »om

innehålla bestämmelser rörande inräknande av visst emballage i den tullpliktiga

vikten, gjorts till föremål för en gemensam, i tulltaxeförordningen

intagen föreskrift, till'' vilken hänvisning lämnas genom bokstavsbeteckningar

vid de särskilda tulltaxenumren. De sakkunniga hava därjämte sökt åstadkomma

en formulering av själva rubrikerna, vilken i möjligaste mån förebygger

missförstånd och feltolkningar. Såsom ett led i denna strävan har

ingått att förkorta och förenkla rubrikerna genom att utesluta sådana bestämningar

och definitioner, som icke äro oundgängligen nödvändiga.

De föreslagna ändringarna i tulltaxans yttre gestaltning hava i begränsad

omfattning medfört jämkningar även i vissa tullsatser. Sålunda har minskningen

av specialiseringen, i den mån densamma skett genom sammanslagning

av tulltaxerubriker med olika tullsatser, föranlett mindre väsentliga

höjningar eller sänkningar av tullen för en del varuslag. Andra dylika ändringar

hava sin grund däri, att^de sakkunniga jämlikt de meddelade direktiven

verkställt granskning av den nuvarande tulltaxan även ur vissa andra synpunkter

än de rent tulltekniska och'' därvid beträffande] ett mindre antal varuslag

tagit hänsyn till inträdda förändringar i vissa förhållanden, som varit

av väsentlig betydelse för bestämmandet av de nuvarande tullsatserna. Enligt

vad de sakkunniga framhålla, hava dock i allmänhet icke föreslagits några

tulländringar,'' som ansetts kunna i nämnvärd grad påverka det fastställda

tullskyddet. Från denna utgångspunkt hava de sakkunniga exempelvis

icke funnit sig böra ingå på en prövning av alla de fall, då tullen å en

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

157

färdig vara icke kan anses stå i riktigt förhållande till tullen å råvaran

eller halvfabrikatet för densamma. Angående de allmänna principer, som

legat till grund för de föreslagna ändringarna av tullsatser, hänvisas till

sid. 158—164 i betänkandet.

Vidare hava de sakkunniga föreslagit vissa ändringar beträffande grunderna

för beräknandet av vikttullar. I ett par fall har sålunda av

tulltekniska skäl förordats övergång från netto- till bruttoförtullning, under

det att i andra fall bruttoförtullning ansetts böra ersättas med nettoförtullning.

Angående de allmänna motiven för ifrågavarande ändringsförslag

hänvisas till sid. 182—194 i betänkandet.

Till frågan rörande tulltaxans formella gestaltning hör ett av de sakkunniga

framlagt förslag, enligt vilket den statistiska varuförteckningen

borde inarbetas i tulltaxan, som sålunda även skulle utvisa den statistiska

uppdelningen av de olika rubrikerna. Beträffande motiven till detta förslag

hänvisas till sid. 194—197 i betänkandet. Av skäl, som där anföras,

hava de sakkunniga icke ansett sig böra för sin del avgiva något förslag

till den sålunda ifrågasatta uppdelningen av tulltaxan på statistiska positioner.

Emellertid hava de sakkunniga utgått ifrån att en dylik uppdelning

borde föreligga i det slutliga tulltaxeförslag, som komme att framläggas för

riksdagen. Såsom en följd härav skulle också, enligt vad i förslaget framhålles,

eventuella ändringar av de statistiska positionerna för framtiden

bliva föremål för riksdagens prövning.

Beträffande de statsfinansiella konsekvenserna av de föreslagna ändringarna

i tullsatserna framhålla de sakkunniga, att det måste möta stora

svårigheter att med någon säkerhet bedöma storleken av deu ökning eller

minskning i tulluppbörden för vissa varuslag, som ett genomförande av

förslaget kunde komma att medföra. Av en verkställd undersökning syntes

emellertid framgå, att höjningarna och sänkningarna i statsfinansiellt avseende

i stort sett skulle uppväga varandra. I

I sitt yttrande över de sakkunnigas betänkande konstaterar kommerskollegium

till en början, att förslagets grundtankar i stort sett mottagits

med tillfredsställelse och gillande av näringslivets representanter. Vissa

anmärkningar och ändringsförslag hade givetvis framställts, men den

allmänna meningen inom de kretsar, de av kollegium hörda näringskorporationerna

företrädde, syntes övervägande vara gynnsamt stämd mot

revisionsförslaget. I sådant hänseende hade kollegium bland annat uppmärksammat

Sveriges industriförbunds uttalande, att det nu föreliggande

förslagets snara antagande syntes förbundet vara till gagn för industrien

och att förbundet därför hoppades, att den mindre omarbetning, som kunde

påkallas av de utav förbundet och andra näringsorganisationer framställda

ändringsyrkandena, bleve verkställd i så god tid, att definitiva förslag kunde

föreläggas 1929 års riksdag.

I fortsättningen av yttrandet ingår kollegium på en närmare behandling

Kommers

kollegium

s. 158 Kontrollera mot PDF

158 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

av nyssnämnda ändringsförslag. Därvid hänvisar kollegium bland annat

till ett uttalande av Sveriges industriförbund, enligt vilket det vore en

avgjord nackdel, att lydelsen av den statistiska varuförteckningens olika

littera, såsom av de sakkunniga ifrågasatts, skulle bliva beroende av riksdagsbeslut.

I sitt yttrande över betänkandet har kollegium icke tagit

ställning till denna fråga. Emellertid hava såväl kommerskollegium som

generaltullstyrelsen sedermera i ett den 30 november 1928 avgivet gemensamt

utlåtande med förslag till statistisk varuförteckning uttalat den uppfattningen,

att revisionsförslagets genomförande på denna punkt skulle medföra

en ur näringslivets synpunkt oläglig omgång och tidsutdräkt vid

behövliga ändringar i varuförteckningen. Ämbetsverken hava därför hemställt,

att generaltullstyrelsen liksom hittills måtte bemyndigas, att, därest

ändringar i nämnda förteckning skulle visa sig vara av behovet påkallade,

efter samråd med eller på förslag av kommerskollegium verkställa sådana

ändringar och därom meddela föreskrift. I övrigt har kommerskollegium

icke framställt några erinringar mot förslaget, i vad detsamma avser tulltaxans

formella gestaltning.

Vad härefter beträffar de av de sakkunniga tillämpade principerna vid

avgivande av förslag till ändringar i tullsatser anser kollegium, att de

sakkunniga bort framlägga förslag även till sådana tulltaxeändringar, som

betingades därav, att tullsatsen för en färdig vara vore lägre än för de

halvfabrikat eller råvaror, som nyttjats vid dess framställning. Beträffande

åter minskning av bestående tullskydd såsom en följd av tulltekniska

ändringar i taxan borde sådan minskning i regel undvikas, där densamma

ej vore föranledd av förändring beträffande själva de varuslag, som hänfördes

under ifrågavarande tullrubriker. De ekonomiska förhållanden, som

berördes vid en försämring i gällande tullskydd, syntes i allmänhet behöva

närmare utredas av 1928 års tullkommitté, innan någon tullsats reglerades

nedåt. Detta gällde även de förslag, som avsåge övergång från brutto- till

nettoförtullning. Genom föreskrift om nettoförtullning skulle det tullskydd

vissa inhemska fabrikat hittills åtnjutit bliva så väsentligt förändrat, att i

själva verket en alldeles ny situation skulle uppstå för vederbörande tillverkare,

om förslaget genomfördes.

Efter att i fortsättningen hava föreslagit vissa ändringar i de sakkunnigas

förslag sammanfattar kommerskollegium sin uppfattning om förslagets allmänna

värde och genomförbarhet på följande sätt.

»Såsom av det föregående framgår, har kommerskollegium från synpunkten

av de intressen, kollegium särskilt äger att företräda, funnit anledning

att i åtskilliga avseenden göra bestämda erinringar mot revisionsförslaget.

Särskilt framhåller kollegium de betänkligheter, som vissa sänkningar av

bestående tullskydd, vilka påvisats bliva konsekvensen av eu del föreslagna

ändringar i tulltaxan, äro ägnade att ingiva. Man måste enligt kollegii

förmenande i möjligaste mån söka undvika att föregripa den prövning av

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition Nr 65.

159

gällande tullsatsers lämplighet och berättigande, som är avsedd att äga rum

genom 1928 års tullkommitté.

Med reservation för de jämkningar, som på grund av sagda erinringar

borde vidtagas, anser kollegium emellertid, att förslaget i många avseenden

innebär en i_så väsentlig förbättring av nu gällande författningsbestämmelser,

att det vore beklagligt, om detsamma icke kunde leda till ett snart

genomförande av eu från statsverkets såväl som från näringslivets synpunkt

angelägen reform av tulltaxeförordning och tulltaxa. Kollegium uttalar för

sin del den förhoppning, att det icke skulle möta oöverstigliga svårigheter

att genom en överarbetning av förslaget med ledning av den framkomna

kritiken åstadkomma ett förslag till tulltaxerevision, som tillfredsställde de

mest angelägna kraven på en modernisering inom ifrågavarande författningsområde

och som redan kunde föreläggas nästkommande riksdag.

Visserligen har för närvarande igångsatts en utredning om tullbeskattningens

avvägning, vilken i sinom tid förväntas såsom resultat lämna ett

förslag till ny tulltaxa. Att detta arbete icke kan lämna taxans tekniska

uppställning och avfattning alldeles orörd, lärer erfarenheten, icke minst

från det nu granskade revisionsförslagets behandling, otvetydigt giva vid

handen. Det lärer vid sådant förhållande icke kunna undvikas, att en nu

på grundval av föreliggande material genomförd författningsreform i viss

mån kommer att få karaktären av ett provisorium.

Denna i och för sig mindre önskvärda omständighet bör dock enligt

kollegii mening icke i föreliggande fall anses avgörande. Olägenheten av

att uppskjuta de inom räckhåll liggande förbättringarna, tills en fullständigt

omarbetad och moderniserad författningskomplex på tullbeskattningens

område kan föreligga, torde ligga i öppen dag, vartill kommer, att man

näppeligen] kan överblicka, när ett sådant komplett revisionsförslag skulle

kunna framläggas. De partiella reformernas väg torde därför vara den för

närvarande enda framkomliga.»

Beträffande förslagets allmänna principer anför generaltullstyrelsen i sitt

yttrande bland annat följande.

»Det förslag till ny tulltaxa, som de sakkunniga framlagt, innebär enligt

styrelsens förmenande i väsentliga delar avsevärda tekniska förbättringar.

De ändringar med avseende å indelning och uppställning samt de förenklingar

i avfattningen av rubrikerna, som vidtagits, hava obestridligen medfört

betydligt större klarhet och överskådlighet än den nuvarande taxan

företer. Härtill har även i ej ringa mån bidragit, att de anmärkningar,

som innefatta emballagebestämmelserna, uteslutits ur taxan och ersatts med

generella föreskrifter i tulltaxeförordningen jämte bokstavsbeteckningar vid

de olika numren i taxan.»

Vidare framhåller generaltullstyrelsen bland annat, att styrelsen — i likhet

med de sakkunniga — icke kunnat verkställa någon mera tillförlitlig beräkning

angående de konsekvenser i statsfinansiellt avseende, som ett an
-

Generaltull
styrelsen.

s. 160 Kontrollera mot PDF

Lantbruks
styrelsen.

Frågan om en

internationell

tullnomenklatur.

160 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

tagande av förslaget skulle medföra. Emellertid anser sig styrelsen våga

uttala den uppfattningen, att man i varje fall icke torde hava att befara,

att någon avsevärd minskning i tullinkomsterna därigenom skulle uppkomma.

Lantbruksstyrelsen säger sig vid granskning av förslaget hava med tillfredsställelse

funnit, att en omläggning av tulltaxans uppställning skett i

syfte att på ett bättre sätt än hittills sammanföra däri upptagna varor efter

deras större eller mindre inbördes samband. Styrelsen ifrågasätter emellertid

ändringar dels i placeringen av vissa varugrupper eller varuslag och dels i

tullsatserna för vissa särskilda artiklar.

I anslutning till den nu lämnade, allmänna redogörelsen för tulltaxeförslaget

och ämbetsverkens yttranden vill jag omnämna uppkommen fråga

om införande av en internationell tullnomenklatur.

Sedan lång tid tillbaka hava strävanden pågått för åstadkommande av

en gemensam varunomenklatur för] olika länders tulltariffer. Dessa strävanden

hava under de senare åren tagit fastare form, i det att den under

maj månad 1927 hållna ekonomiska världskonferensen i Geneve enhälligt

antog en resolution, enligt vilken"Nationernas förbunds råd borde taga initiativ

till upprättande av en internationell tullnomenklatur. Sedermera har

den fjärde internationella handelskammarkongressen, som i slutet av juni

samma år avhölls i Stockholm, givit sin fulla anslutning till nämnda resolution.

Med fullföljande av den av ekonomiska världskonferensen sålunda lämnade

anvisningen beslöt Nationernas förbunds råd vid sitt möte i juni månad 1927

anmoda förbundets ekonomiska kommitté att verkställa utredning om åvägabringande

av en dylik gemensam tullnomenklatur. I enlighet med detta

beslut tillkallade Nationernas förbunds sekretariat fem sakkunniga personer,

representerande lika många skilda länder, vilka sakkunniga skulle hava att

undersöka möjligheten av den ifrågasatta unifieringen av tullnomenklaturen

och att avgiva det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde giva anledning.

Såsom resultat av sitt arbete har ifrågavarande expertkommitté i juni månad

1928 framlagt dels ett förslag till allmän ram för tullnomenklaturen, dels

ett förslag till uppdelning av varuslagen på de olika kapitlen inom denna

ram. För att nomenklaturen skulle erhålla en så allmängiltig karaktär

som möjligt har kommittén sökt att i största görliga utsträckning taga

hänsyn till de erinringar och förslag i ämnet, som inkommit från ett stort

antal sakkunniga i olika länder. Vad beträffar förslaget till ram för tullnomenklaturen

bör detsamma, enligt vad expertkommittén framhåller, på

grund härav betraktas såsom definitivt, och till denna uppfattning har även

den ekonomiska kommittén anslutit sig.

Sedermera har förbundsrådet vid sitt hösten 1928 hållna 51 :a möte i

överensstämmelse med en anvisning av den ekonomiska kommittén beslutat

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 65.

161

delgiva regeringarna i de till förbundet anslutna staterna, liksom i stater

utom förbundet, det sålunda utarbetade förslaget till ram för en enhetlig

tullnomenklatur och i samband därmed bringa till deras kännedom, att expertkommittén

nu har för avsikt att ingä på upprättandet av förslag till en

standardnomenklatur, som ansluter sig till de i den framlagda ramen angivna

avdelningarna och kapitlen. Nationernas förbunds generalsekreterare

har, under åberopande av detta beslut, tillställt utrikesdepartementet berörda

förslag till enhetlig nomenklatur.

Det torde böra nämnas, att de för revisionen av tulltaxan tillkallade

sakkunniga under sitt arbete hade sin uppmärksamhet riktad på nu omförmälda

planer att åstadkomma en internationell tullnomenklatur. I fråga

härom hänvisas till sid. 168 i betänkandet.

Under det tjugutal år, som förflutit sedan nu gällande tulltaxa utarbetades, Departementshar

densamma, såsom framgår av förut lämnade historik, icke undergått cftefennågra

nämnvärda ändringar i tekniskt avseende. Under sådana förhållanden

och med hänsyn till de betydande förändringar, som under sagda tidsperiod

inträffat på näringslivets olika områden, är det förklarligt, att tulltaxan i

fråga om den tekniska gestaltningen icke längre motsvarar tidens krav. I

själva verket äro de tekniska bristerna i vår nuvarande tulltaxa, enligt vad

från olika håll bekräftats, av sådan art och omfattning, att en revision av

taxan för avhjälpande av dessa brister måste framstå såsom en angelägenhet

av stor vikt.

Då emellertid uppdrag numera lämnats åt en särskild kommitté, den s. k.

1928 års tullkommitté, att verkställa utredning rörande en allmän tulltaxerevision

— avseende jämväl frågan om tullskyddets höjd och fördelning på

olika varuslag — har jag funnit lämpligt att till denna kommitté hänskjuta

frågan, huruvida enligt dess mening ett på grundval av förenämnda sakkunnigas

betänkande utarbetat förslag till en i huvudsak teknisk revision

av gällande tulltaxa lämpligen kunde företagas till slutligt avgörande utan

avvaktan på resultatet av kommitténs arbete. I sitt i anledning härav avgivna

utlåtande har kommittén anfört följande:

»Därest det befinnes, att nu gällande tulltaxas brister i tekniskt hänseende

äro av den art, att en revision av taxan, som är ägnad att undanröja dessa

brister, icke lämpligen bör uppskjutas, får kommittén för sin del förklara,

att en sådan revision torde kunna företagas, utan att kommitténs arbete

därigenom förryckes. Kommittén utgår därvid ifrån, att här åsyftade tulltaxereform

skall visa sig kunna genomföras under bibehållande i huvudsak

av status quo i avseende på tullskyddets höjd och fördelning på skilda varuslag.

Med sitt här gjorda uttalande har kommittén icke velat giva uttryck

åt något som helst ståndpunktstagande i tullskyddshänseende och finner sig

därav i intet avseende bunden vid bedömandet av de tullpolitiska spörsmål,

som falla inom området för det kommittén lämnade uppdraget.»

Efter vägande mot varandra av olika på frågan inverkande omständigBihang

till riksdagens protokoll 1929. 1 samt 51 haft. (Nr 65.)

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. May.ts proposition Nr 65.

heter har även jag stannat för uppfattningen, att avgörande skäl tala för

att nu genomföra den sedan länge påyrkade och förberedda tekniska revisionen

av tulltaxan, och får jag alltså tillstyrka, att förslag i ämnet framlägges

för den nu samlade riksdagen. Till grund för förslaget synes därvid

kunna läggas det av de sakkunniga avgivna förslaget till ny förordning med

tulltaxa, sedan detsamma inom finansdepartementet undergått överarbetning

på olika punkter. 1 avseende härå må anföras följande.

Det av mig förut omförmälda förslaget till internationell tullnomenklatur

erbjuder vid en jämförelse med såväl den nuvarande tulltaxan som de sakkunnigas

förslag till ny taxa obestridliga företräden. Genom en anslutning

till förstnämnda förslag skulle sålunda vinnas större överskådlighet med avseende

å gruppindelningen och en naturligare fördelning av varuslagen på

de olika grupperna. Med hänsyn härtill har det synts lämpligt, att detta

förslag i huvudsak lägges till grund för uppställningen av den reviderade

tulltaxan. Därigenom blir vårt land även i tillfälle att främja strävandena

för en önskvärd internationell likformighet på området. Vid överarbetningen

av sakkunnigeförslaget hava därför vidtagits vissa ändringar i

gruppindelningen i syfte att bringa densamma i närmare överensstämmelse

med omförmälda förslag till internationell tullnomenklatur. Beträffande

dessa ändringar hänvisas till vad i specialmotiveringen anföres vid behandlingen

av tulltaxans gruppindelning.

Genom särskild remiss hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen

anmodats avgiva gemensamt yttrande över det förslag till gruppindelning

av rubrikerna i tulltaxan, som sålunda framgått ur nämnda överarbetning.

Med anledning härav hava ämbetsverken i ett denna dag avgivet utlåtande

anfört, att ämbetsverken visserligen uppmärksammat, att förslaget i vissa

delar icke står i full överensstämmelse med förslaget till internationell tnllnomenklatur.

För de avvikelser, som gjorts, varvid uppenbarligen viss

hänsyn tagits till den svenska handelsstatistikens nuvarande gruppindelning,

syntes emellertid bärande skäl kunna åberopas, och hava ämbetsverken vid

sådant förhållande icke funnit anledning framställa någon erinran mot det

remitterade förslaget.

Såsom jag redan framhållit, äro de ändringar i tullsatser, som av de

sakkunniga föreslagits, i allmänhet icke av större betydelse ur tullskyddssynpunkt.

I anslutning till den av 1928 års tullkommitté angivna ståndpunkten

har jag emellertid vid överarbetningen av sakkunnigeförslaget på

ett flertal punkter vidtagit jämkningar för att ernå större överensstämmelse

med gällande tullsatser. Särskilt har jag — då speciella skäl ej ansetts

tala i annan riktning — i de mera sällan förekommande fall, där de sakkunniga

av andra än tulltekniska skäl ifrågasatt ett frångående av nuvarande

tullskydd, sökt begränsa de föreslagna tulländringarna i syfte att status quo på

området måtte bibehållas. Beträffande de ändringar i sakkunnigeförslaget,

som sålunda av mig förordas, och de närmare motiven därför hänvisas,

till vad i specialmotiveringen anföres.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr H5. 1K3

Vail särskilt angår den av de sakkunniga för vissa varugrupper eller

särskilda varuslag föreslagna övergången från nuvarande bruttoförtullning

till nettoförtullning liar jag i allmänhet ej haft något att däremot erinra.

Dock har jag i de enstaka fall, där dylik ändring befunnits vara av mera

väsentlig betydelse ur tullskyddssynpunkt, i överensstämmelse med nyss

uttalade uppfattning rörande lämpligheten av att det nuvarande tullskyddet

lämnas orubbat, ansett gällande bestämmelser rörande vikttullens beräknande

böra bibehållas.

På sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen för det avgivna förslaget

hava de sakkunniga utgått från att den erforderliga statistiska uppdelningen

av rubrikerna borde inarbetas i det slutliga tulltaxeförslag, som

komme att föreläggas riksdagen, vilket skulle innebära, att ändringar i de

statistiska positionerna framdeles skulle bliva beroende av riksdagens prövning.

Ändamålet med denna anordning har varit att undvika den nuvarande

uppdelningen av de för tulltaxeringen erforderliga tulltekniska och statistiska

varubeteckningarna på två skilda författningar. Då emellertid ett genomförande

av förslaget på denna punkt, såsom kommerskollegium och generaltullstyrelsen

i förut omförmälda yttrande i ämnet framhållit, skulle medföra

en ur näringslivets synpunkt oläglig omgång och tidsutdräkt vid behövliga

ändringar i den statistiska varuförteckningen, har jag icke ansett mig böra

biträda detsamma. Syftet med förslaget ifråga synes i stället böra tillgodoses

sålunda, att den statistiska varuförteckningen på lämpligt sätt

inarbetas i en på Kungl. Maj:ts föranstaltande utgiven, för praktiskt bruk

avsedd särskild edition av den tulltaxa, som antagits av riksdagen.

Då det ur olika synpunkter måste anses angeläget, att handelsstatistiken

icke utan tvingande skäl omlägges under löpande kalenderår, synes den nya

tulltaxan icke böra träda i kraft förr än den 1 januari 1930. Därigenom

skulle ock vinnas erforderlig tid för de förarbeten, som från generaltullstyrelsens

sida måste vidtagas för att övergången till den nya taxan må ske

med minsta möjliga störningar.

Specialmotivering.

Jag övergår härefter till specialmotiveringen, som i anslutning till författningsförslaget

uppdelats i två avdelningar, av vilka den första behandlar

tulltaxeförordningen och den andra tulltaxan med därtill hörande taratariff.

I regel upptager jag till behandling endast sådana delar av sakkunnigeförslaget,

som vid överarbetningen inom finansdepartementet i ett eller

annat avseende underkastats ändringar, varvid jag dock ansett mig kunna

förbigå sådana ändringar, som kunna anses motiverade genom vad jag redan

anfört eller som äro huvudsakligen av redaktionell art eller eljest ur saklig

synpunkt av ringa betydelse.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

T ulltaxeförordningen.

Det av de sakkunniga avgivna förslaget till tulltaxeförordning företer

såväl med avseende å det allmänna innehållet som i fråga om uppställning

och yttre gestaltning i övrigt vissa avvikelser från den nuvarande

tulltaxeförordningen. Till en början skola enligt förslaget de mera konstitutiva

bestämmelserna i de till den nuvarande taxan fogade »underrättelser

om vad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör» överflyttas till tulltaxeförordningen.

Då övriga bestämmelser i tulltaxeunderrättelsema enligt

förslaget äro avsedda att utfärdas på administrativ väg, skulle ifrågavarande

tillägg till tulltaxan komma att helt och hållet bortfalla. Vidare

har föreslagits, att ur tulltaxeförordningen skola utbrytas de i §§ 11—13

intagna bestämmelserna rörande vissa slag av tullrestitution, vilka bestämmelser

i stället borde intagas i en särskild författning. Samma anordning

har ifrågasatts beträffande de i § 14 av nämnda förordning inrymda

stadgandena angående lastpenningar. Slutligen har föreslagits, att §§ 2—3

i förordningen skola utgå. Beträffande motiven till ändringarna hänvisas

till sid. 200—205 i betänkandet.

I sitt yttrande över betänkandet har generaltullstyrelsen förklarat sig

icke hava något att erinra mot berörda ändringar. Styrelsen föreslår emellertid,

att vissa från olika delar av nu gällande tulltaxeförordning till förslaget

överförda bestämmelser rörande dels sättet för prövning av fråga om

tullfrihet m. m., dels meddelande av erforderliga kontrollföreskrifter skulle

utgå och ersättas med generellt stadgande om rätt för Konungen att förordna

i dessa ämnen. Därjämte föreslås vissa ändringar av mera redaktionell art.

De sakkunnigas förslag angående tulltaxeförordningens allmänna innehåll

och uppställning finner jag mig böra biträda. Vad särskilt beträffar den

föreslagna utbrytningen ur förordningen av där förekommande restitutionsbestämmelser

må erinras, att de sakkunniga — efter dem den 26 augusti

1927 av Kungl. Maj:t meddelat uppdrag att verkställa utredning och avgiva

förslag i fråga om revision av bestämmelserna angående tullrestitution —

i juni 1928 avgivit betänkande i ämnet. Enligt detta skulle restitutionsbestämmelserna

i tulltaxeförordningen utbrytas därur och sammanföras

med föreskrifterna rörande s. k. handelsrestitution till två särskilda författningar,

av vilka den ena — tullrestitutionsförordningen — vore avsedd att

innehålla sådana grundläggande bestämmelser, som borde fastställas av

riksdagen, under det att den andra skulle upptaga vissa i administrativ

ordning meddelade tillämpningsföreskrifter. Ett i huvudsaklig överensstämmelse

med betänkandet upprättat förslag till tullrestitutionsförordning

kommer jag att senare i dag anmäla. Vidkommande förslaget om utbrytning

ur tulltaxeförordningen av stadgandena i § 14 rörande lastpenningar

må erinras, att Kungl. Maj:t den 1 februari 1929 beslutat proposition till

riksdagen om avskaffande av nämnda avgift.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kung!. Ma,j:ts proposition Nr (Jo.

165

De av generaltullstyrelsen ifrågasatta ändringarna i de sakkunnigas förslag

till tulltaxeförordning hava blivit i allt väsentligt iakttagna.

Därjämte hava vid överarbetningen av sakkunnigeförslaget ur förordningen

uteslutits föreskrifterna om skyldighet att styrka förutsättningar för tullfrihet

eller annan förmån medels försäkran eller intyg av viss beskaffenhet,

enär dessa föreskrifter äro av den art, att de synas böra utfärdas i administrativ

ordning. Av samma skäl hava liknande föreskrifter borttagits också

ur tulltaxan.

I detta sammanhang får jag fästa uppmärksamheten därå, att de sakkunniga

på anförda skäl (sid. 189—191 i betänkandet) föreslagit, att ur

tulltaxan skola utgå där nu införda anmärkningar, vilka innehålla bestämmelser

angående särskild tilläggstull vid förtullning från frihamn eller frilager

av varor, som äro oemballerade eller endast försedda med pappersomslag.

Detta förslag, mot vilket under remissbehandlingen av sakkunnigebetänkandet

invändning icke blivit gjord, anser jag mig böra biträda. Såsom

de sakkunniga framhållit, påkallas härav jämkning i § 19 mom. 2 i frihamnsförordningen,

varom jag ämnar senare framlägga förslag.

I fråga om de särskilda bestämmelserna i det överarbetade förslaget till

tulltaxeförordning må framhållas följande.

Med avseende å principen för tulltaxeringen av varor, som utgöra bland- 2 § a),

ningar av olika tullbeskattade beståndsdelar, innehåller 2 § a) av sakkunnigeförslaget

en föreskrift, vilken i väsentliga delar överensstämmer med

vad nu finnes stadgat i § 1 a) tulltaxeunderrättelserna.

Mot den föreslagna avfattningen hava erinringar gjorts från vissa näringssammanslutningars

sida. Så har eu handelskammare framhållit, att

vid tillämpning av bestämmelsen en vara, som till övervägande del bestode

av tullfria beståndsdelar och endast till några få procent innehölle

ett tullpliktigt ämne, kunde, om det sistnämnda betecknades såsom icke

oväsentligt, i sin helhet beläggas med den tullsats, som gällde de få procenten.

Härvid finge man icke heller förbise, att tolkningen av vad som

menas med beståndsdelar, vilka förekomma i »obetydlig mängd och icke

väsentligen inverka på varans beskaffenhet», alltid vore beroende på en

rent subjektiv uppfattning. En annan handelskammare har berört samma

fråga och därvid uttalat, att det varit önskligt, om ifrågavarande bestämmelse

kunnat erhålla en formulering, som medgåve större smidighet vid

tullbehandlingen. Man ansåge sig dock böra förutsätta, att tillämpningen

ej skulle bliva alltför rigorös. Från ett annat håll har ifrågasatts den

anordningen, att en importör, som kunde uppgiva sammansättningen ä ett

blandningspreparat och styrka uppgiften med intyg från statens provningsanstalt,

kemisk station eller auktoriserad handelskemist, skulle hava rätt

att få sin vara tulltaxerad efter den verkliga halten av blandningens tullpliktiga

beståndsdelar. I andra fall kunde den hittills tillämpade huvudregeln

gälla oförändrad.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Kommerskollegium, som upptagit dessa erinringar till prövning, har anfört,

att kollegium ansåge det visserligen förbenat med svårigheter att finna en

formulering, som bättre än revisionsförslaget angåve de allmänna regler,

vilka borde ligga till grund för tulltaxering av blandningar, men att kollegium

dock ville ifrågasätta, huruvida det icke skulle vara möjligt att till

reglerna foga ett alternativt förfarande, enligt vilket importör kunde få en

b landnings va ra taxerad efter den verkliga halten av tullpliktiga beståndsdelar.

Om bevisbördan med avseende å varans sammansättning lades på

importören och, eventuellt, en intermittent tullkontroll av samma beskaffenhet

som vid vissa tullrestitutionsmedgivanden tillämpades, skulle, exempelvis

vid regelbunden import av samma vara för visst ändamål, en mera rättvis

tullbehandling sannolikt i en hel del fall ernås, utan att tullbehandlingsarbetet

bleve mera invecklat.

Med hänsyn till blandningsprodukternas mångfald och skiftande karaktär

måste det uppenbarligen möta stora svårigheter att genom ett allmänt stadgande

fastställa en tulltaxeringsnorm för dylika produkter, vilken i alla

förekommande fall lämnar ett ur beskattningssynpunkt fullt tillfredsställande

resultat. Ehuru det torde kunna förutsättas, att — i överensstämmelse

med nuvarande praxis — icke allt för snäva synpunkter komme att

anläggas vid tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen, skulle det

knappast kunna undvikas, att densamma i undantagsfall kunde komma att leda

till ett ur saklig synpunkt mindre tillfredsställande resultat. Härvid böra

emellertid uppmärksammas två omständigheter, vilka synas vara ägnade att

begränsa olägenheterna härutinnan. Sålunda innebär den föreslagna bestämmelsen

i sig själv den lättnaden i förhållande till nu gällande föreskrifter,

att sprit eller eter, som i endast obetydlig mängd ingår i blandningsprodukt

och icke väsentligen inverkar på varans beskaffenhet, skulle, i motsats till

vad nu är fallet, vid tulltaxeringen lämnas utan avseende. Vidare skulle

genom den föreslagna formuleringen av nr 223 (»kemiska preparat, ej särskilt

nämnda») i det nu framlagda taxeförslaget — motsvarande nr 1057 i

de sakkunnigas förslag — till detta nummer komma att hänföras åtskilliga

varor, å vilka den allmänna bestämmelsen angående tull behandlingen av

blandningsprodukter hittills ägt tillämpning.

På grund av nu anförda omständigheter och då jag ställer mig tveksam

till möjligheten att ernå ett bättre och ur statsverkets synpunkt tillfredsställande

resultat på den väg, kommerskollegium alternativt ifrågasatt,

anser jag lämpligast att för närvarande bibehålla den nuvarande bestämmelsen

med den ändring, som av de sakkunniga föreslagits.

§ b). I 2 § b) av förslaget är intagen en bestämmelse rörande tulltaxeringen

av varor, som genom mekanisk bearbetning äro sammansatta av beståndsdelar,

hänförliga till taxenummer med olika tullsatser. Nu gällande föreskrift

på området återfinnes i § 1 b) i tulltaxeunderrättelserna. Enligt sakkunnigeför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

167

Kumjl. Maj:ts proposition Nr 65.

slaget skulle ifrågavarande bestämmelse erhålla det innehåll, att dylik vara

skall i sin helhet förtullas efter huvudbeståndsdelen, varmed förstås den del,

som ger varan dess karaktär; dock att, där huvudbeståndsdelen icke kan

med säkerhet utrönas, varan skall förtullas efter den beståndsdel, som med

för högsta tullavgiften, varvid emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras

för varans praktiska användning eller som icke giva densamma något avsevärt

högre handelsvärde, lämnas utan avseende.

Förslaget innebär, enligt vad som framgår av följande utdrag ur de sakkunnigas

betänkande (sid. 209), vissa mindre avvikelser från nuvarande

bestämmelse:

»Sedan i tulltaxeförslaget vid ett stort antal rubriker på anförda skäl

vidtagits sådan ändring, att tilläggen ''även i förening med’ etc. borttagits,

synes föreskriften att högsta tullavgiften skall tillämpas, där i fråga om

huvudbeståndsdelen tulltaxan icke upptager sådan sammansättning, som

varan företer, ej längre böra bibehållas. Någon praktisk tillämpning av

denna bestämmelse har ytterst sällan förekommit. För övrigt synes bestämmelsen

knappast kunna anses sakligt berättigad. Principen att den huvudsakliga

beståndsdelen skall läggas till grund för tullbehandlingen förefaller

riktig, och det torde icke föreligga någon anledning att frångå denna princip

1 det fall, att man vid den ena eller andra rubrikens avfattning icke tänkt

sig möjligheten av viss sammansättning och därför uraktlåtit att göra ovan

antydda tillägg.

Det i slutet av ovan berörda bestämmelser intagna stadgandet, enligt

vilket sådana beståndsdelar som spik, beslag, gångjärn etc. icke skola föranleda,

att en vara betraktas såsom sammansatt, synes likaledes kunna uteslutas

och, om så anses nödigt, i stället intagas i varuförteckningen, då

detsamma snarast har karaktären av en anvisning rörande tullbehandlingen.»

I enlighet med en av generaltullstyrelsen framställd anmärkning (Bil. 2

sid. 5—6) har från bestämmelsen om undantag från regeln om varas tulltaxering

efter den beståndsdel, som är underkastad högsta tullen, uteslutits föreskriften

om att sådana beståndsdelar, som erfordras för varans praktiska

.användning, skola lämnas utan avseende.

Detta moment har undergått en ur formell synpunkt önskvärd omredigering

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av generaltullstyrelsen (Bil.

2 sid. 7) framställt förslag.

Enligt § 2 mom. 1 tulltaxeunderrättelserna gäller såsom allmän regel,

att tullsats, som är bestämd efter varas vikt, skall beräknas efter nettovikten,

såframt icke annorlunda är särskilt stadgat. Sådana särskilda stadganden

finnas emellertid i tulltaxan intagna i den omfattning, att för betydande

varugrupper förtullningen sker uteslutande efter bruttovikten. Såsom

nämnts vid den allmänna redogörelsen för de sakkunnigas förslag, skulle

enligt detsamma bruttoförtullning i vissa fall ersättas med nettoförtullning.

För egen del har jag ur principiell synpunkt intet att erinra mot eu övergång

från brutto- till nettoförtullning i den utsträckning, som med hänsyn

opaginerad Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

till tulltekniska eller andra praktiska skäl kan finnas lämplig. Såsom jag:

förut framhållit, höra dock vid nu ifrågavarande revision av tulltaxan

ändringar i berörda hänseende icke vidtagas, såvitt de äro ägnade att medföra

nämnvärda rubbningar i det nuvarande tullskyddet. I fråga om vissa

varuslag, beträffande vilka det påvisats, att övergång till nettoförtullning

utan häremot svarande höjning av tullsatsen skulle innebära dylika rubbningar,

har jag därför, såsom kommer att framgå av specialmotiveringen

till ifrågavarande positioner i tulltaxan, ansett bruttoförtullning böra för

närvarande bibehållas. Så är förhållandet i fråga om strumpstolsarbeten,

vissa slag av kläder och andra sömnadsarbeten samt vissa slag av skodon.

Härav hava föranletts vissa jämkningar i 3 § 1 mom. d).

Denna paragraf motsvarar § 3 tulltaxeunderrättelserna. Dock hava de i

senare delen av sistnämnda författningsrum intagna bestämmelserna rörande

sättet för verkställande av besiktning och värdering av värdetull underkastade

varor enligt de sakkunnigas förslag uteslutits. Såsom skäl härför

har anförts, att bestämmelserna ifråga icke synts vara av den konstitutiva

innebörd, att desamma borde upptagas i tulltaxeförordningen. Erforderliga

föreskrifter i ämnet borde alltså utfärdas på administrativ väg. Mot den

sålunda föreslagna ändringen har jag intet att erinra.

I sitt yttrande har generaltullstyrelsen ifrågasatt viss ändring av de i

förevarande paragraf intagna bestämmelserna rörande nedsättning av tullen

å värdetull underkastad vara, vilken under transport till införselorten genom

tillfällighet lidit avsevärd skada. Enligt nu gällande stadganden kan

varuhavaren förfoga över sådan vara mot erläggande av tull, beräknad å

det lägre värde, varan vid förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen.

Enligt generaltullstyrelsens åsikt borde — i likhet med vad som

äger rum beträffande varor, för vilka tullen beräknas annorledes än efter

värdet — varan i stället försäljas genom tullanstaltens försorg och tullen nedsättas

med belopp, som svarar mot den av skadan förorsakade minskningen i

varans värde. Styrelsen har i överensstämmelse med denna sin uppfattning

framlagt förslag om sammanförande i en paragraf av bestämmelserna om

nedsättning av tull för skadade varor, vare sig varorna äro underkastade

värdetull eller tullen beräknas efter annan grund.

Då jag av skäl, som anföras vid behandlingen av 10 § i det överarbetade

förslaget, icke anser mig böra tillstyrka den ifrågasatta ändringen, kan jag

icke heller förorda styrelsens förslag till ändring av 4 § i sakkunnigeförslaget,

utom såvitt angår vissa jämkningar i paragrafens formulering.

Bestämmelsen i sista stycket av 4 § i sakkunnigeförslaget har med viss

formell jämkning anslutits till 9 § första stycket i det överarbetade förslaget.

Bestämmelsen i 5 § f) överensstämmer med § 4 g) av gällande tulltaxeförordning,

vari stadgas tullfrihet för instrument, redskap, verktyg och dylikt,

som på resa stadd utövare av vetenskap, konst eller hantverk i och för sådan

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 (5!)

Kun yl. Mnj:ls proposition Nr (15.

utövning medför eller vilka till honom inkomma med särskild lägenhet, i

sistnämnda fall såvida han avlämnar på tro och heder avgiven skriftlig

försäkran, att de införas för att av honom brukas i dylik utövning och ej

införas i handelsavsikt.

Med avseende å sistberörda bestämmelse har av en enskild näringsidkare

framhållits, att verktyg, som införas för nu angivna ändamål, i allmänhet

inkomma samtidigt med de delar eller maskiner, som skulle monteras, under

det att montören ofta ej ankommer och stundom ej ens blivit utsedd förr

än någon eller några månader senare. Under sådana omständigheter uppstode

svårigheter att till tullmyndigheterna avlämna sådan av den utländske

montören underskriven försäkran, som avses i stadgandet. Med anledning

härav har hemställts, att försäkran i dylika fall måtte kunna få avgivas antingen

av hantverkaren själv eller av den firma, som påkallat hans tjänster.

Kommerskollegium har biträtt detta förslag, då det synts innebära en

praktisk lättnad, som ej skulle medföra olägenhet från kontrollsynpunkt.

Generaltullstyrelsen har däremot funnit ett medgivande av ifrågasatt innebörd

ej stå väl i överensstämmelse med grunden för bestämmelsen. Då

härtill komme, att i de avsedda fallen den omständigheten, att försäkran

skulle avgivas först vid montörens ankomst, icke innebure hinder för tullfrihetens

tillgodonjutande, därest, i avbidan på avgivande av försäkran, för

godset belöpande tull deponerats eller säkerhet därför blivit ställd, har styrelsen

hemställt, att förslaget icke måtte föranleda någon åtgärd.

Med hänsyn till vad generaltullstyrelsen sålunda anfört torde det påpekade

förhållandet knappast vara av beskaffenhet att böra föranleda ändring

i nu gällande föreskrifter. Frågan härom synes emellertid böra slutligt

prövas först i samband med förslag till bestämmelser angående avgivande

av försäkran för åtnjutande av tullfrihet, vilka bestämmelser, såsom förut

nämnts, torde böra utfärdas i administrativ ordning.

Detta moment, som avser tullfrihet för gåvor till utländska sjömän, och 5 § n).

som tillkommit under överarbetningen i finansdepartementet, är föranlett av

en den 3 december 1928 dagtecknad framställning av Evangeliska fosterlandsstiftelsen.

I denna framställning anföres, hurusom i augusti 1928 i Hamburg hållits

en konferens, i vilken deltagit representanter för danska, engelska, finska,

norska, svenska och tyska sjömansmissionsorganisationer. Vid konferensen

hade fattats beslut om hänvändelse till respektive länders regeringar om

beviljande, under förutsättning av ömsesidighet, av tullfrihet åt de olika

ländernas sjömansmissioner för de julgåvor, som de utsände till sina julfester

för sjömän i främmande hamnar. Stiftelsen, som bedreve sjömansmission

i Liverpool, Grimsby, Hamburg, Liibeck och Bremen, tilläte sig framställa

denna begäran under erinran om den betydelse, dylika julgåvor hade för

stärkande av bandet mellan sjömännen och deras hem och fosterland. Tull
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

frihet för dylika sändningar beviljades ofta av olika länders regeringar;

avsikten med förevarande framställning vore att söka få till stånd en allmänt

genomförd ömsesidighet härutinnan.

Generaltullstyrelsen har i ett den 20 december 1928 över framställningen

avgivet utlåtande anfört bland annat:

»Framställningen avser ett underlättande av den sociala verksamhet, som

av sjömansmissionen bedrives bland sjömännen i samarbete med liknande

utländska organisationer.

Med hänsyn till den angivna begränsningen av försändelserna att endast

omfatta julgåvor samt till gåvornas beskaffenhet, torde de å desamma belöpande

tullavgifterna kunna anses sakna betydelse för statsverket. Under

förutsättning att liknande tullfrihetsförmån kan beredas i fråga om julgåvor

till svenska sjömän i utländska hamnar, har generaltullstyrelsen för sin del

icke funnit något att erinra emot bifall till den gjorda framställningen och

intagande av stadgande i ämnet i § 4 tulltaxeförordningen.

Såsom villkor för tullfriheten synes böra föreskrivas, att försändelserna

skola mottagas av en representant för den utländska sjömansmissionsorganisationen,

samt att mottagaren bestyrker avsikten med varornas införsel.

Föreskrifter i dessa hänseenden synas icke böra intagas i huvudbestämmelsen

utan i form av tillämpningsbestämmelser meddelas av Konungen jämlikt

sista stycket i § 4 tulltaxeförordningen. Någon föreskrift om legitimation

ifråga om den utländska avsändaren synes härvid ej behövlig eller ens

lämplig; styrelsen har under hand inhämtat, att — åtminstone vad från

Sverige avgående försändelser beträffar — dessa ofta för undvikande av

onödiga fraktkostnader av givaren sändas utan mellanhand direkte till sjömanspastorn

i den utländska hamnen.

Bestämmelser rörande sådan tullfrihet, som nu blivit ifrågasatt, skulle i

enlighet med vad sålunda anförts kunna utfärdas

dels genom intagande i § 4 tulltaxeförordningen under särskild littera

av ett nytt moment av förslagsvis följande lydelse:

varor, vilka inkomma för att såsom julgåvor utdelas till sjömän

från sådana främmande länder, inom vilka motsvarande förmån

tillkommer svenska sjömän;

dels ock genom utfärdande på sätt ovan angivits av tillämpningsbestämmelser

av innebörd, att såsom villkor för åtnjutande av denna tullfrihet

skulle gälla, att varorna inkomma till representant för utländsk sjömansmissionsorganisation

samt att denne vid införseln avgiver skriftlig försäkran

på tro och heder, att varorna av honom skola utlämnas såsom julgåvor åt

sjömän från visst uppgivet främmande land.

Styrelsen förutsätter, att genom utrikesdepartementet eller på annat sätt

underrättelse kommer att meddelas om de främmande länder, inom vilka

motsvarande förmån medgives för svenska sjömän.»

Med hänsyn till de anförda skälen finner jag mig kunna förorda bifall

till framställningen. På grund av beskaffenheten av ifrågavarande slag

av gåvor har jag därvid ansett skäl icke föreligga att i tulltaxeförordningen

begränsa medgivandet av tullfrihet till allenast julgåvor till utländska sjömän;

även gåvor, som eljest inkomma för att utdelas till utländska sjömän

torde sålunda, under förutsättning av ömsesidighet, böra lämnas fria från

tull.

s. 171 Kontrollera mot PDF

K ungt. Majrts proposition Nr do.

171

Detta moment — moment o) i sakkunnigeförslaget — motsvarar § 4 o) i r> $ p).

nu gällande tulltaxeförorduing, vilket författningsrum innehåller bestämmelser

rörande tullfrihet för emballage, i vilket varor inkomma. Beträffande

avfattningen av dessa föreskrifter hava i betänkandet framlagts två olika

förslag. Enligt alternativ I (herr Röings förslag) skulle, i likhet med

vad för närvarande är fallet, såsom villkor för tullfriheten gälla bland

annat, att emballaget icke utgör eu »i och för sig i handelsavsikt införd

artikel». Alternativ II (herr Alséns förslag) innefattar utbyte av nyss citerade

uttryck mot orden »såsom handelsvara uppenbarligen lämpad artikel».

Som motiv för sistnämnda alternativ har anförts bland annat, att de nuvarande

bestämmelserna i strid mot lagstiftningens andemening beredde

möjlighet till tullfri import av emballage, som, även om det icke infördes

i handelsavsikt, sedermera dock bleve föremål för försäljning inom landet.

Såsom exempel på mera betydande artiklar, som sålunda kunde komma att

bliva undandragna avsedd tullbeskattning, kunde nämnas bensinfat samt

vissa glasflaskor. Beträffande de närmare motiven för de båda förslagen

hänvisas till sid. 222—226 i betänkandet.

Kommerskollegium framhåller, att de nuvarande bestämmelserna på området,

vilka otvivelaktigt vore förmånliga för importhandeln, kommit att

innebära en vid författningens tillkomst säkerligen icke avsedd olägenhet

för vissa grenar av inhemsk industri. Nödig korrigering i fråga om denna

olägenhet skulle dock, utan att skada mera berättigade handelsintressen,

kunna åstadkommas genom ändring av hithörande bestämmelser i huvudsaklig

överensstämmelse med alternativ II. Kollegium skulle visserligen

önska, att uttrycket »såsom handelsvara uppenbarligen lämpad artikel»

kunde utbytas mot eu mindre svävande formulering. Förslagsställaren, som

själv vidgått, att förslaget lämnade möjlighet till olika tolkningar, förutsatte

dock, att det skulle bliva möjligt genomföra eu enhetlig och praktisk

tillämpning av föreskriften. Med hänsyn till vad från hans sida härom

anförts, ville kollegium icke framställa något yrkande på omformulering i

berörda hänseende, dock under förutsättning att av kollegium gjord hemställan

om en begränsning av nettoförtullningsprincipens tillämpning vunne

beaktande. I motsatt fall måste kollegium yrka på ett förtydligande av

förslaget i sådan riktning, att tullbeskattningen av importvarans emballage

erhölle ett fastare stöd i själva tulltaxeförordningen än vad anvisningar och

tullbehandlingspraxis kunde giva.

Generaltullstyrelsen anför, att behovet av en sådan författningsändring,

som alternativ II innebure i den mån det skilde sig från alternativ I, syntes

hava blivit ådagalagt av i praktiken vunnen erfarenhet. Då styrelsen ej

heller i övrigt hade något i sak att erinra mot den föreslagna ändringen,

hade styrelsen funnit sig kunna biträda det som alternativ II framlagda

förslaget. Dock borde däri ett par ändringar av mera redaktionell art vidtagas.

Sålunda hade styrelsen bland annat funnit, att vad i momentets

sista del förekomme angående ventilationstrummor och garneringsmateriel

s. 172 Kontrollera mot PDF

ö § r).

(i sakkunnigeförslaget.

)

172 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

lämpligare borde upptagas såsom ett särskilt moment, i sammanhang varmed

vissa formella jämkningar borde ske.

Av utredningen framgår, att den nuvarande formuleringen av här ifrågavarande

bestämmelse, enligt vilken såsom villkor för tullfri införsel av

sådant emballage, som användes vid införsel av varor, gäller, att emballaget

icke utgör en »i och för sig i handelsavsikt införd artikel», vid den praktiska

tillämpningen av bestämmelsen kommit att ur tullbeskattningssynpunkt medföra

konsekvenser, som säkerligen icke varit avsedda. Däremot torde den i alternativ

II föreslagna formuleringen, enligt vilken villkoret skulle avse emballage,

som utgör en »såsom handelsvara uppenbarligen lämpad artikel», medgiva

en tillämpning av stadgandet ifråga, som bättre överensstämmer med

grunderna för den medgivna tullfriheten. Jag ansluter mig därför till det

i alternativ II framlagda förslaget. Därvid vill jag dock betona angelägenheten

av att vid tillämpningen av villkoret ifråga från tullfriheten uteslutas

endast sådana artiklar, som efter användningen såsom emballage för

importvaror fortfarande äga handelsvärde och, enligt vad erfarenheten visar,

försäljas å den svenska marknaden.

Med anledning av att kommerskollegium — som i princip biträtt alternativ

II — gjort sitt tillstyrkande av formuleringen beroende av huruvida

kollegii framställning om en begränsning av nettoförtullningsprincipens tilllämpande

komme att vinna beaktande, må erinras att, enligt vad i den allmänna

motiveringen framhållits, någon ändring i principerna för beräknandet

av vikttull icke blivit av mig föreslagen, när en dylik ändring

funnits vara av nämnvärd betydelse ur tullskyddssynpunkt. Ändringar,

som innefatta övergång från brutto- till nettoförtullning, äro därför jämförelsevis

få och avse i regel endast sådant emballage, som måste anses sakna

egentligt handelsvärde, såsom askar, papper och dylikt omslag. Under

sådana förhållanden kunna ändringarna ifråga knappast anses hava något

närmare samband med bestämmelserna rörande emballage med handelsvärde.

De av generaltullstyrelsen ifrågasatta, formella ändringarna i de föreslagna

bestämmelserna rörande tullfrihet för visst emballage hava iakttagits

med några mindre jämkningar.

Med avseende å 5 § r) i sakkunnigeförslaget, som motsvarar § 4 r) i gällande

tulltaxeförordning, har generaltullstyrelsen påpekat, att de i detta författningsrum

intagna föreskrifterna angående tullfrihet för transportmateriel

endast gällde, då sådan materiel inkomme för tillfälligt bruk inom Sverige.

Dessa föreskrifter företedde sålunda en avsevärd likhet med de bestämmelser,

som enligt 7 § 1 mom. av de sakkunnigas förslag — motsvarande

§ 8 mom. 1 i tulltaxeförordningen — gällde där omhandlade tullfrihet under

viss kortare tid. Däremot vore den i 5 § av förslaget eljest medgivna tullfriheten

i allmänhet definitiv och ej begränsad till viss tid. På grund härav

hade fråga uppstått, huruvida icke de i förevarande mom. r) av 5 § upp
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition Nr 65. 173

tagna föreskrifterna lämpligare hade sin plats bland nyssnämnda bestämmelser

rörande tullfrihet under viss kortare tid. Därvid hade styrelsen

kommit till den uppfattningen, att föreskrifterna rörande tullfrihet för

transportmateriel icke lämpligen borde kvarstå på sin nuvarande plats, utan

att de — tillsammans med de bestämmelser, som i förslaget förekomme dels

i 6 § 3 mom. andra stycket angående dragare och fordon m. in., dels ock

i 7 § 3 mom. angående automobil — med fördel kunde såsom en särskild

paragraf inskjutas närmast före 7 § i förslaget. Denna paragraf skulle sålunda

komma att innehålla bestämmelser av sinsemellan likartad innebörd.

Mot ett dylikt sammanförande av bestämmelserna om tullfrihet för transportmateriel

har jag intet att erinra. I det överarbetade förslaget upptagas

föreskrifter härom i 7 §.

I fråga om den i § 4 q) av gällande tulltaxeförordning intagna bestäm- 5 § s)-

melsen, enligt vilken tullfrihet åtnjutes för här i landet tillverkade varor,

då varorna, efter att hava utförts till utlandet, inom tio år från utförseln

återinföras i oförändrat skick, har kommerskollegium (Bil. 1 sid. 8) funnit

ett förtydligande önskvärt. Det hade nämligen framkommit att, då exempelvis

ett härifrån utfört halvfabrikat av järn vid bearbetning i utlandet befunnits

icke motsvara utfästelse i leveransavtal och på grund därav återinförts

i Sverige, svårighet uppstått för tillverkaren att tullfritt utfå sin

vara, då densamma åtminstone formellt icke uppfyllt den för tullfrihet

stadgade betingelsen att återinföras »i oförändrat skick».

I likhet med kommerskollegium finner jag kravet på tullfrihet i dylika

fall berättigat och i överensstämmelse med grunderna för bestämmelsen.

Med anledning härav har i bestämmelsen, som i sakkunnigeförslaget upptagits

under 5 § q), infogats det tillägg, att vid bedömandet, huruvida

varan vid återinförseln föreligger i oförändrat skick, hänsyn icke skall tagas

till bearbetning, som avsett allenast undersökning av materialets felfrihet

eller som eljest icke höjt varans värde för varu havaren. Härigenom torde

tveksamheten beträffande rätta innebörden av ifrågavarande bestämmelser

bliva undanröjd.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle till ifrågavarande moment göras ett

tillägg, enligt vilket skyldigheten att vid tullfri återinförsel av vara, som

här avses, återbetala vid varans tidigare utförsel eventuellt restituerad tull

skulle gälla även annan restituerad avgift, som uppburits av tullverket.

Såsom exempel på avgifter, vilkas återbetalning enligt ett dylikt tillägg

skulle kunna ifrågakomma, hava angivits bensinskatt, sockerskatt och automobilgummiringskatt.

Då emellertid i tulltaxeförordningen inga andra bestämmelser

torde böra förekomma än sådana, som avse tull, och då föreskrifter

av det slag, som åsyftas med berörda tillägg, synas böra tillhöra

de olika specialförfattningarna, har jag i likhet med generaltullstyrelsen

funnit mig icke kunna tillstyrka förslaget ifråga.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj-As proposition Nr 65.

I §§ 5, 6 och 7, § 8 mom. 4 och § 9 mom. 2 av gällande tulltaxeförordning

finnas meddelade bestämmelser, avsedda att reglera gränstrafiken med

Finland och Norge. Dessa bestämmelser hava av de sakkunniga sammanförts

i 6 § av förslaget till tulltaxeförordning. Vissa mindre formella jämkningar

hava här vidtagits, varjämte, i anslutning till generaltullstyrelsens

under 5 § r) omförmälda förslag, de delar av 6 § i sakkunnigeförslaget, som

avse tullfrihet för dragare och fordon samt rätt att meddela kontrollföreskrifter,

överförts till 7 § respektive 11 § av det överarbetade förslaget till

tulltaxeförordning.

Med iakttagande av generaltullstyrelsens förslag att i särskild paragraf

sammanföra de på skilda ställen i nu gällande talltaxeförordning intagna

bestämmelserna, som avse rätt till tullfrihet under viss tid för olika slag

av transportmateriel, skulle såväl 7 som 8 §§, beröra tullfrihet under viss

kortare tid. Skillnaden mellan de båda författningsrummen är den, att

enligt 7 § rätt till tullfrihet är utan vidare medgiven, under det att enligt

8 §> dylik rätt är beroende på prövning efter särskild framställning, vilket

jag ansett lämpligt att vid avfattningen av ingressen till sistnämnda paragraf

låta komma till uttryck.

Denna paragraf — 7 § i sakkunnigeförslaget — motsvarar nu gällande

tulltaxeförordnings § 8. Såsom jag i det föregående omnämnt, hava emellertid

bestämmelser, motsvarande de i mom. 3 och 4 av sistnämnda paragraf

upptagna, i det överarbetade förslaget upptagits under 7 §.

Även vissa ändringar av saklig innebörd hava vid 8 § ansetts av behovet

påkallade.

Enligt gällande bestämmelser i § 8 mom. 1 a) tulltaxeförordningen medgives

temporär tullfrihet för »tullpliktiga varor, som införas i ändamål av

reparation eller komplettering inom landet och som äro avsedda att därefter

återutföras». Den som infört någon vara för att därmed komplettera eu

exportvara har hittills varit hänvisad att för erhållande av tullfrihet för

den införda varan använda formerna för s. k. industrirestitution (enligt § 13

mom. 5 tulltaxeförordningen). Såsom jag senare i dag får anledning att i

i annat sammanhang närmare utveckla, har jag funnit mig böra biträda

de sakkunnigas förslag, i vad det avser rätt till industrirestitution även för

dylika kompletteringsföremål. Då dylikt medgivande kan vara av värde

även för den, som ej åtnjuter industrirestitution, har detta förhållande

emellertid icke föranlett mig att frångå de sakkunnigas förslag om temporär

tullfrihet för vara, som införes för att komplettera exportvara. Medgivandet

är av beskaffenhet att kunna lämnas av lokal tullmyndighet, under det

att meddelandet av rätt till industrirestitution skulle ankomma på generaltullstyrelsen.

Vissa farhågor hava därför uttalats för att det skulle kunna

bliva förenat med svårigheter att uppdraga gränserna för respektive myndigheters

befogenhet i här ifrågavarande fall. Dessa farhågor synas dock

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

knappast berättigade, enär den underordnade tullmyndighetens befogenhet

att medgiva förmån, som här avses, endast skulle omfatta kompletteringsf

öremål, under det att general tullstyrelsen skulle hava att medgiva rätt

till tullrestitution i sådana fall, då det vore fråga om såväl kompletteringsföremål

som materialier för tillverkning av exportvara.

Även i ett annat avseende innehåller 8 § i förslaget ett medgivande, som

i viss mån berör tullrestitutionsbestämmelserna. Jag syftar härvid på bestämmelserna

angående tullfrihet för särskilt inkommande emballage, avsett

att utföras med varor.

Enligt § 8 mom. 1 c) av gällande tulltaxeförordning är tullfrihet under

viss tid medgiven för »inkommande tullpliktigt emballage av spånadsvara

eller halm, avsett att med exportgods återutföras, ävensom för enahanda

ändamål inkommande tullpliktigt emballage av sådant slag, som icke tillverkas

inom landet». Denna bestämmelse har av de sakkunniga bibehållits

i huvudsak oförändrad.

I fråga om nämnda föreskrift har kommerskollegium såsom sin mening

uttalat, att man icke längre borde söka upprätthålla skillnaden i

här förevarande avseende mellan särskilt inkommande emballage av sådant

slag, som tillverkas inom landet, och sådant, som icke tillverkas här. Oavsett

den svårighet, som i många fall gjort sig gällande att avgöra, huruvida

emballage av visst slag kunde anses vara föremål för tillverkning

inom landet eller icke, vore det nämligen lika befogat och behövligt att låta

svensk tillverkare åtnjuta tullfrihet för emballage, vilket införes särskilt för

att utföras med exportvara, som att medgiva honom restitution av tull för

utländska materialier, som ingå i exportvaran.

Denna uppfattning anser jag berättigad. Frågan om ändring på denna

punkt kommer visserligen att förlora i betydelse, om förslaget till nya bestämmelser

i fråga om industrirestitution antages, ty sistnämnda förslag

innefattar rätt till restitution av erlagd tull även för emballage till exportvara,

som framställts här i landet. Emellertid kan förevarande

stadgande hava betydelse exempelvis i fråga om utländsk vara, som efter

här i landet verkställd ompackning åter utföres i oförändrat skick. Då det

senare fallet ej inrymmes under formerna för industrirestitution, och principiella

skäl synas tala för att temporär tullfrihet i stället må kunna i

dylika fall medgivas, har 8 § 1 mom. c) i det överarbetade förslaget, motsvarande

7 § 1 mom. d) i sakkunnigeförslaget, utsträckts att gälla allt särskilt

inkommande emballage, avsett att återutföras med varor.

Enligt 7 § 1 c) av de sakkunnigas förslag skulle tullfrihet under viss tid

åtnjutas för sådant »med varor inkommande, tullpliktigt emballage, som

icke skall inräknas i varornas vikt eller värde och som är avsett att återutföras».

Detta medgivande, som icke har någon motsvarighet i nu gällande

bestämmelser, är påkallat bland annat av skärpningen av stadgandet

i 5 § p) i propositionsförslaget. Av skäl, som i det följande närmare angivas

vid behandlingen av tulltaxenummer 178, har detta medgivande ansetts

s. 176 Kontrollera mot PDF

10 §.

176 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

böra omfatta jämväl järncylindrar, på vilka förtätade gaser införas. I det

överarbetade förslaget är bestämmelse härom upptagen under 8 § 1 mom. b).

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava i sina yttranden framhållit

behovet av ändring i 7 § 1 mom. av sakkunnigeförslaget även i

andra avseenden.

Medgivandet av tullfrihet för varor, som införas för att avprovas, hade

nämligen, enligt vad generaltullstyrelsen framhåller, tillämpats icke blott

i fråga om varor, vilka själva skulle avprovas, utan även beträffande

varor, avsedda att användas vid avprovning av andra föremål. Ett förtydligande

i berörda avseende vore emellertid önskvärt. Av såväl kommerskollegium

som generaltullstyrelsen framhålles, att den nu fastställda tidsfristen

av sex månader för tullfrihets åtnjutande i dylika fall visat sig för

knappt tillmätt. Detsamma gällde även i fråga om modeller för tillverkning

av exportvara. I fråga om de sistnämnda hade av en näringssammanslutning

ifrågasatts utsträckning av tiden till tre år. Tills vidare syntes

emellertid, enligt vad kommerskollegium framhåller, tiden ej böra utsträckas

längre än till två år.

De av ämbetsverken sålunda framförda ändringsförslagen har jag ansett

mig böra biträda.

I fråga om tull å vara, som under transporten till införselorten utsatts för

skada, gäller nu följande, i § 10 tulltaxeförordningen intagna bestämmelse:

»För inkommet gods må icke på grund av åkommen skada nedsättning i

den enligt taxan belöpande tull medgivas utom i det fall, att ägare till gods,

som under transporten till införselorten genom tillfällighet lidit skada, avstår

från att själv förfoga över godset, i vilket fall tullavgiften, där den i taxan

är bestämd annorledes än efter varuvärdet, må kunna nedsättas i samma

förhållande som det vari godsets värde står till värdet av enahanda gods i

oskadat skick.

Varuägare, som påkallar tillämpning av vad sålunda stadgats, har att

därom göra anmälan hos tullförvaltningen senast två dagar efter utgången

av den tid, inom vilket godset enligt tullstadgan skall angivas till förtullning,

samt inom tid, som varder honom av tullförvaltningen förelagd, förebringa

tillförlitlig utredning om skadans förlopp, varefter och sedan genom

tullförvaltningens föranstaltande värdet å godset dels såsom oskadat, dels

ock i dess skadade skick utrönts, enligt vad i tulltaxeunderrättelserna om varuvärdes

bestämmande sägs, godset skall genom tullförvaltningens försorg

försäljas såsom oförtullat å offentlig, behörigen kungjord auktion samt, efter

avdrag för tullverkets omkostnader, behållna auktionssumman tillhandahållas

godsets ägare intill ett år efter auktionsdagen, då beloppet, i händelse det

icke lyftats, tillfaller kronan; skolande, där nye ägaren vill godset förtulla,

dess värde beräknas lika med försäljningsbeloppet, såframt detta icke understiger

det vid värderingen den skadade varan åsatta värdet, men eljest

lika med detta senare.» I

I § 3 tulltaxeunderrättelserna, som innehåller föreskrift rörande beräkningen

av värdet å sådan vara, för vilken tullen utgår efter värdet, finnes

emellertid föreskrivet att »för vara, som lidit avsevärd skada, beräknas allenast

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

-det lägre värde, varan vid förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen».

I fråga om sistnämnda slag av varor medgives sålunda nedsättning

i tullen, utan att varuhavaren avstår från att själv förfoga över

godset.

Den omständiga procedur, som utgör förutsättning för tullnedsättning i

fråga om vikttuli underkastade varor, vilka under transporten till införselorten

genom tillfällighet lidit skada, bär givit anledning till erinringar. De

sakkunniga hava dock på anförda skäl funnit sig icke böra föreslå någon

ändring i de nu gällande bestämmelserna.

I vissa till kommerskollegium ingivna yttranden över förslaget hava emellertid

dylika erinringar ytterligare kommit till uttryck. Så har anmärkts,

bland annat, att värderingsförfarandet med användande av dubbla metoder

för värdets fastställande vore ägnat att vålla varuhavaren sådana omkostnader

och olägenheter, att rätten till tullnedsättning därigenom bleve i hög grad

illusorisk. Vidare har påpekats, att med tillämpning av nu gällande bestämmelser

en importör i sådana fall, då en vara inkommer i vattendränkt

tillstånd, vilket bland annat inträffade inom manufakturbranschen, måste erlägga

tull även för den del av varans vikt, som belöper på det upptagna

vattnet. Man kunde icke finna, varför icke de föreskrifter, som i här berörda

avseende gälla i fråga om varor, vilka tulltaxeras efter värde, även

beträffande vikttull underkastade varor skulle fullt säkerställa både varuägarens

och statsverkets intressen.

Kommerskollegium, som funnit starka billighetsskäl tala för ett smidigare

behandlingssätt än det nu tillämpade, har förslagsvis framställt tanken att

åt de lokala tullmyndigheterna inrymma en diskretionär rätt att ifråga om

s. k. haverigods, däri inbegripet allt vattendränkt gods, nedsätta vikttull

med högst 50 procent.

Generaltullstyrelsen, som även ägnat uppmärksamhet åt denna fråga, har

funnit tvivelaktigt, huruvida några bärande skäl kunde anses betinga

nu tillämpade olika förfaringssätt i förevarande hänseende, och ifrågasatt,

huruvida icke likformighet lämpligen borde åvägabringas på sådant sätt,

att beträffande möjligheten till nedsättning i tull för varor, vilka tulltaxeras

efter värde, bleve påbjudna i huvudsak samma former, som nu

enligt § 10 tulltaxeförordningen gälla varor, som tulltaxeras efter annan beräkningsgrund.

Såsom förutsättning för tullnedsättning skulle sålunda även

ifråga om värdeförtullade varor gälla, att varuhavaren avstode från att

själv förfoga över desamma, varefter försäljning å tullauktion skulle äga rum.

En åtgärd i motsatt riktning syntes styrelsen icke böra vidtagas, därest icke

dess möjlighet och lämplighet framginge av en mera ingående utredning, i

vilken jämväl representanter för industrien borde lämnas tillfälle att yttra sig.

Styrelsens förslag i nyss angiven riktning innebär — förutom likformig

behandling i här berörda avseende av alla tullpliktiga varuslag, oberoende

av sättet för tullberäkningen — två sakliga ändringar, föranledda den

ena därav, att, i fråga om den fastställda tidsfristen för anmälan av önskan

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 häft. (Nr 65.)

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

att komma i åtnjutande av tullnedsättning, de i nya tullstadgan införda

ändrade bestämmelserna rörande avlämnande av varuanmälan för tullklarering

av gods och anståndstid för betalning av tull synts innefatta sådan

tidsbegränsning, som i förevarande hänseende kunde anses erforderlig, och

den andra därav, att det icke ansetts nödvändigt vidtaga den tidskrävande

proceduren med det skadade godsets värdering i andra fall, än då vederbörande

tullanstalt funnit sig hava skälig anledning förmoda, att försäljningsbeloppet

för varan mera väsentligt understege dess värde i skadat

skick.

Vissa skäl tala onekligen för en revision av de nu gällande bestämmelserna

ifråga om tullnedsättning för skadat gods. Frågan är emellertid av

mera djupgående natur, än man i förstone kan hava anledning antaga.

Beträffande det av kommerskollegium ifrågasatta sättet för frågans lösning

är jag tveksam angående lämpligheten att åt de lokala tullmyndigheterna

lämna en diskretionär rätt av den art och omfattning, som förslaget

innebär.

Med avseende å generaltullstyrelsens förslag ligger den anmärkningen nära

till hands, att, då från näringslivets sida önskemål framställts angående

tillämpning av nu gällande, lindrigare bestämmelser i fråga om skadade,

värdetull underkastade varor även å sådana varor, för vilka tullen utgår efter

annan beräkningsgrund än efter värdet, och då sakliga anmärkningar icke

framkommit mot detta förfaringssätts användande inom nyssnämnda, mera

begränsade kategori av varor, man icke har anledning föreslå någon skärpning

av ifrågavarande bestämmelser. Förslaget synes giva anledning till

tvekan även i annat avseende. Det skulle nämligen åligga tullanstalten

att, då skälig anledning förelåge, efter försäljningen låta värdera godset och,

därest försäljningsbeloppet understege det därvid utrönta värdet, i stället

lägga detta senare till grund för tullnedsättningen. Man kan ifrågasätta,

om tullanstalterna hava förutsättningar att bedöma, i vilka fall skälig anledning

till dylik åtgärd kan anses föreligga. Förfaringssättet skulle dessutom

för köparen medföra osäkerhet, huruvida auktionssumman komme att

läggas till grund för bedömandet av värdeminskningen eller ej, en olägenhet

som för honom kan få kännbara följder.

Såsom av det anförda torde framgå kräver denna frågas lösning en

mera ingående omprövning, vilken synes lämpligen böra företagas av 1928

års tullkommitté. Jag kan därför i frågans nuvarande läge icke förorda

någon genomgripande omläggning av det enligt gällande bestämmelser på

området nu tillämpade förfaringssättet. På grund härav har någon annan

saklig förändring i bestämmelserna icke vidtagits än att den nuvarande föreskriften

angående viss tidsfrist för anmälan av önskan att komma i åtnjutande

av tullnedsättning uteslutits.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

179

T ulltaxan.

Såsom redan omnämnts har de sakkunnigas förslag vad varngrupperingen

beträffar underkastats omarbetning på grundval av det förslag till ram för tullnomenklaturen,

som uppgjorts av de utav Nationernas förbunds ekonomiska

kommitté för ändamålet tillkallade experterna och som numera godkänts

av nämnda kommitté. I anslutning härtill hava vissa ändringar vidtagits

i sakkunnigeförslaget med avseende å den inbördes ordningen de olika

grupperna emellan. Sålunda har den grupp, som innefattar fett och oljor,

vilken i de sakkunnigas förslag liksom i nu gällande tulltaxa erhållit sin

plats närmast före gruppen för kemiska produkter, i propositionsförslaget

upptagits mellan vegetabiliska ämnen och livsmedelsindustriens produkter.

Likaså hava mineraliska ämnen, kemiska produkter, hudar och skinn, kautschuk

och arbeten därav samt arbeten av sten och andra mineraliska ämnen

upptagits i tulltaxan i annan ordningsföljd än i de sakkunnigas förslag.

Slutligen hava produkter av livsmedelsindustri samt skodon, hattar och paraplyer

sammanförts i särskilda grupper.

Genom nu omförmälda omgruppering har den uppställning, som förekommer

i gällande taxa och i de sakkunnigas förslag, i viss mån frångåtts, i

det att artiklar med likartad användning förts tillsammans, oberoende av

materialet, varav de framställts, och må såsom exempel härpå anföras, att

all elektrisk materiel upptagits under samma grupp som elektriska maskiner

och apparater.

Den omarbetning, som sålunda verkställts, har medfört, att antalet huvudgrupper

ökats från 11 i de sakkunnigas förslag till 20 och rubrikantalet

från 1106 till 1151, vartill kommer, att antalet underavdelningar jämväl

blivit större.

Med avseende å varugrupperingen i olika underavdelningar har den ovannämnda

nya tullnomenklaturen i det väsentliga blivit följd, men propositionsförslaget

företer likväl inom grupperna för spånads- och metallvaror

vissa avvikelser härifrån, bland annat på den grund att differentieringen

av tullskyddet enligt den svenska tullagstiftningen icke ger anledning

till en så omfattande uppdelning i underavdelningar, som expertkommitténs

förslag företer. Slutligen torde böra nämnas, att den olikhet, som propositionsförslaget

företer vid jämförelse med expertkommitténs förslag i det avseendet,

att vissa natur- och konstprodukter upptagits under samma varugrupp,

beror därpå, att möjlighet icke ansetts föreligga att tulltekniskt skilja

naturprodukten från den konstgjorda produkten.

Nu nämnda avvikelser synas emellertid på intet sätt vara av den natur,

att de kunna anses nämnvärt förringa värdet av en anslutning till expertkommitténs

förslag, varjämte de medfört den fördelen, att taxerubrikerna

kunnat begränsas till ett avsevärt mindre antal än som skulle hava krävts

vid en fullständig anslutning till sagda förslag.

Gruppindel
ningen.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 17. Enligt gällande tulltaxa utgår tullen för all annan flskrom än torskrom

Fiskrom, i tunnor, saltad men utan vidare bearbetning, med 5 kronor för kilogram.

saltad etc.: De sakkunniga hava ansett denna tullsats lämplig för kaviar men för hög

andra slag. för enklare slag av fiskrom, såsom löjrom och torskrom. För annan fiskrom

än torskrom i tunnor — vilken alltjämt i egenskap av råvara skulle vara

tullfri — och kaviar (störrom) har därför ifrågasatts en sänkning av tullen

till 50 öre för kilogram, motsvarande omkring 10 procent av värdet.

Lantbruksstyrelsen har ansett, att en så långt gående tullsänkning skulle

kunna medföra en allt för stark rubbning av rådande förhållanden samt

efter jämförelse med andra länders tullsatser tillstyrkt en tull av 125 kronor

för 100 kilogram. Även kommerskollegium har förordat en höjning av den

av de sakkunniga föreslagna tullsatsen.

Vid den nuvarande tullsatsens bestämmande torde knappast varit avsett,

att enklare slag av fiskrom skulle beläggas med lika hög tull som artikeln

kaviar, och synes mig därför, på sätt de sakkunniga föreslagit, en uppdelning

av den nuvarande rubriken böra ske. I anslutning till lantbruksstyrelsens

uttalande förordar jag en tull av 125 kronor för 100 kilogram.

Nr 20. Kondenserad mjölk, vilken artikel, då den inkommer i den för införsel

Konden- vanliga formen, för närvarande hänföres till tulltaxans sista rubrik och såserad

mjölk, lunda belägges med 15 procents värdetull, har av de sakkunniga i samband

med den tekniska överarbetningen av tulltaxan upptagits under överrubriken

mjölk och grädde med den för torrmjölk nu gällande tullsatsen 15 kronor

för 100 kilogram.

Emellertid har jag i Överensstämmelse med den av kommerskollegium på

denna punkt uttalade uppfattningen ansett, att tullsatsen för denna artikel

bör bestämmas till 10 kronor för 100 kilogram.

Kondenserad grädde lär icke vara föremål för nämnvärd införsel.

Nr 43—44. I fråga om icke ätbara frukter och bär företer rubriken 63 i de sakFrukter

och kunniSas förslag i likhet med motsvarande rubrik i gällande tulltaxa den

bär, icke egendomligheten, att vid ifrågavarande rubrik undantagits till prydnad anätbara.

vändbara dylika artiklar, utan att desamma upptagits under annat nummer.

Dessa skulle sålunda, om de undergått preparering eller något annat slag

av bearbetning, alltjämt bliva hänförliga till taxans sista rubrik med 15

procents värdetull och eljest till rubriken för råämnen, med tullfrihet. Då

det emellertid ur såväl saklig som tullteknisk synpunkt torde få anses lämpligt,

att till prydnad användbara frukter och bär likställas med kvistar och

blad för enahanda ändamål, har nummer 63 i de sakkunnigas förslag i

enlighet med generaltullstyrelsens hemställan uteslutits. Frukter och bär,

naturliga, icke ätbara, hava i stället upptagits tillsammans med naturliga

kvistar och blad i överrubriken till nummer 43—44, varjämte i överrubriken

till nummer 63—73 ordet »ätbara» uppflyttats efter »Frukter och bär».

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

I överensstämmelse med vad som vid nummer 50 föreslagits beträffande

potatis har i fråga om rötter, ätbara, ej särskilt nämnda, den färska varan

upptagits såsom tullpliktig från och med den 1 januari till och med den 30

juni.

Bliva de färska rötterna tullbelagda redan från och med den 1 januari,

skulle det emellertid, såsom generaltullstyrelsen framhållit, beträffande de

rötter, som inkomma under de första dagarna av året, komma att ställa sig

svårt att avgöra, huruvida de blivit skördade under det löpande året eller

redan i december nästföregående år. Med hänsyn härtill har uttrycket »av

det löpande årets skörd» i de sakkunnigas förslag ersatts med orden »nyskördade

(färska)».

Nr 48.

Rotter, ätbara,

ej

särskilt

nämnda.

Potatis av det löpande årets skörd är för närvarande tullbelagd, endast Nr 50.

då den inkommer under tiden 15 februari—30 juni. Enligt förslaget skulle Potatis,

varan tullbeläggas redan från den 1 januari. Den sålunda ifrågasatta färsk.

ändringen av tidpunkten för tullpliktighetens inträdande är icke av större

praktisk betydelse.

Av enahanda skäl, som anförts vid nummer 48, har uttrycket »av det

löpande årets skörd» i de sakkunnigas förslag utbytts mot »nyskördad (färsk)».

Bland de skattelindringar, som förutsättas i det för riksdagen framlagda Nr 63—73.

budgetförslaget för nästkommande budgetår, ingår även upphävande av vissa Frukter och

tullavgifter, nämligen tullen å färska (eller enbart kokade, även krossade bär, ätbara.

eller på annat sätt sönderdelade) äpplen och päron, såvitt angår import under

månaderna januari—juli, vidare tullen å torkade plommon och sviskon

(ävensom bruneller och dadlar) samt slutligen tullen å citroner. (

Då tullfrihet för nämnda artiklar skall tillämpas redan från ingången

av budgetåret 1929/1930 men den nya tulltaxan är avsedd att träda i kraft '' t

först den 1 januari 1930, bör gällande tulltaxa ändras för senare halvåret

1929. Förslag härom har Kungl. Maj:t framlagt för riksdagen i en

förut denna dag på min föredragning beslutad proposition. Motsvarande

ändringar hava vidtagits i det förevarande propositionsförslaget. I

I de sakkunnigas taxeförslag äro nötkärnor upptagna i nummer 60 tillsam- Nr 73.

mans med torkade plommon, dadlar, äpplen, päron, aprikoser och andra, ej Nötkärnor.

särskilt nämnda frukter och bär, med en tull av 50 kronor för 100 kilogram.

För mandel samt vissa surrogat för mandel skulle tullen enligt nummer 59

utgå med 35 kronor för 100 kilogram. Före avslutandet av handelsavtalet

med Spanien utgjorde tullen såväl för mandel och mandelsurrogat som för

nötkärnor 75 öre för kilogram. Då såsom en följd av nämnda handelsavtal

tullnedsättning genomfördes för mandel, kom tullen å mandelsurrogat och

nötkärnor att kvarstå orubbad. Tullen för nötter blev däremot föremål för

en sänkning, nämligen från 50 till 30 öre för kilogram.

Med anledning härav hava de sakkunniga föreslagit viss utjämning av

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

tullsatserna, innebärande, vad angår nötkärnor, en nedsättning av tullen

till 50 öre för kilogram.

Lantbruksstyrelsen åter har på anförda skäl förordat en tull av 35 öre

för kilogram.

Jag finner mig på förevarande punkt böra tillstyrka de sakkunnigas

förslag.

Nr 101. I nummer 44 av de sakkunnigas taxeförslag har kanariefrö sammanförts

Kanariefrö. med timotejfrö.

Lantbruksstyrelsen har i anledning härav anfört, att dessa båda varuslag

icke hava något samband med varandra och att enda orsaken till deras

sammanförande torde vara, att samma tullsats gäller för båda artiklarna.

Det hade varit önskvärt — framhåller styrelsen vidare — att ett sådant

sammanförande icke skett och att numreringen inom gruppen kunnat omkastas

så, att timotej- och rödklöverfrö kommit närmast före »andra slag,

ej särskilt nämnda», varigenom samtliga slag av vallgräsfrö lättare kunde

sammanföras.

Det av lantbruksstyrelsen framförda önskemålet synes bäst kunna tillgodoses

genom att kanariefrö får utgå. Härigenom skulle detta slag av frö

komma att falla under nummer 101 och bliva tullfritt. Några sakliga skäl

torde nämligen icke kunna åberopas, varför kanariefrö till skillnad från

annat för fåglar avsett frö skall vara belagt med tull.

Kanariefrö har därför icke särskilt upptagits i propositionsförslaget.

Kr Beträffande rubrikerna för vegetabiliska, feta oljor hava vissa ändrings
112—114.

förslag framställts. Så har ifrågasatts, huruvida icke de till nummer 920

Vegeta- i de sakkunnigas förslag hänförliga blåsta oljorna lämpligen borde överbiliska,

feta föras till nästföljande nummer.

oljor. Ehuru vissa skäl torde kunna anföras för de blåsta oljornas likställande

med dem, som oxiderats till fast form, synes dock en sådan ändring böra

bliva beroende på prövning av 1928 års tullkommitté.

Vidare har framställts ett förslag att sammanslå nummer 922—924

under en överrubrik »andra slag», vilket förslag biträtts av kommerskollegium.

Då de till nummer 924 hänförliga oljorna icke lära införas på

glas- eller lerkärl, skulle härigenom icke inträda någon ändring i tullhänseende.

I propositionsförslaget har motsvarande nummer avfattats i överensstämmelse

härmed, varigenom vunnits en förenkling.

Slutligen har generaltullstyrelsen föreslagit, att orden »även härdade»

måtte uteslutas ur överrubriken och att härdade vegetabiliska fettämnen,

ej till annat nummer hänförliga, måtte upptagas i nummer 924. Såsom

motiv för denna ändring har styrelsen anfört följande.

De sakkunniga hade föreslagit, att härdade vegetabiliska fettämnen skulle

tulltaxeras enligt samma grunder som de icke härdade produkterna. Detta

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

skulle bland annat innebära, att härdade lin-, rov- och rapsoljor, som nu

hänföras till rubrik 1108, med tullfrihet, bleve belagda med en tull av 7

kronor för 100 kilogram (nr 920). För vidtagandet av en dylik ändring i

tulltaxeringen av nämnda produkter skulle visserligen kunna anföras, att

de härdade oljorna vore mera bearbetade och därför icke lämpligen borde

vara lägre beskattade än de icke härdade. Enligt vad erfarenheten under

senare tiden givit vid handen, torde det emellertid i många fall möta oöverstigliga

svårigheter att för härdat fett fastställa produktens ursprung. Det

kunde därför icke anses lämpligt att i taxan intaga någon bestämmelse om

att härdade vegetabiliska fettämnen skulle i tullhänseende likställas med

motsvarande icke härdade produkter.

Med hänsyn till de anförda tulltekniska skälen och då enligt nuvarande

praxis för tulltaxeringen även en i naturligt tillstånd tullpliktig olja efter

härdning hänföres till rubriken 1108 och sålunda åtnjuter tullfrihet, har

det av generaltullstyrelsen föreslagna tillägget till nummer 924 i propositionsförslaget

intagits i överrubriken till nummer 113-114.

Till gällande tulltaxas rubrik 57, som upptager ister och konstister med Nr 115.

en tull av 15 öre för kilogram, finnes fogad en anmärkning av följande Konstister.

lydelse:

»Med konstister förstås varje med konst framställd, till människoföda

avsedd isterliknande vara av vad ursprung, blandning

eller sammansättning som helst, såvida däri ingår annat fett än

svinfett.»

Anmärkningen utgör en del av den definition på konstister, som återfinnes

i förordningen den 13 oktober 1905 (nr 59) angående kontroll å tillverkningen

av margarin och margarinost ävensom konstister samt å handeln

därmed. Enär denna definition enligt de sakkunnigas uppfattning vore i

behov av förtydligande och en omarbetning därav i samband med en blivande

allmän revision av nämnda förordning ifrågasatts och då vidare den i tulltaxan

intagna delen av berörda definition endast vore att betrakta såsom

en anvisning för tulltaxeringen, har anmärkningen ifråga ansetts böra utgå

ur tulltaxan och ersättas med en anvisning i varuförteckningen. Det har

därvid förutsatts, att denna anvisning skulle i tillämpliga delar grundas på

den reviderade förordningens bestämmelser rörande vad som skall förstås

med konstister. I

I en till Konungen ingiven skrivelse med anledning av de sakkunnigas

förslag har Sveriges kemiska industri kontor framhållit, att den av lantbruksstyrelsen

föreslagna, ändrade avfattningen av definitionen å konstister, ehuru

bättre än den nuvarande ägnad att fylla sin uppgift, dock vore mindre väl

lämpad att läggas till grund för tulltaxeringen. Kontoret ansåge det därför

vara bättre att låta tulltaxeringen bliva beroende på vederbörligen utfärdade

intyg angående varans användning. Intyg, att varan vore avsedd att an
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

Nr

120—121.

Socker.

Nr 130.

Choklad.

184 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

vändas för framställning av margarin, margarinost, konstgrädde och konstmjölk,

borde sålunda berättiga till tullfrihet.

Beträffande detta förslag har kommerskollegium i däröver avgivet utlåtande

anfört, hland annat, att detsamma stode i god överensstämmelse med

syftet i 1926 års riksdagsbeslut, sådant detta motiverats av bevillningsutskottet

i dess betänkande nummer 21 samma år, samt att förslaget innebure

ett förtydligande, som endast syntes vara till gagn för tillämpningen.

General tullstyrelsen har ävenledes uttalat sig i denna fråga och därvid

anfört, att det enligt styrelsens mening icke rådde tvivel därom, att en

anmärkning i huvudsaklig överensstämmelse med industrikontorets förslag

och vilken icke innebure någon nyhet i tullagstiftningen, skulle leda till ett

mera tillfredsställande resultat i tulltekniskt avseende.

Då erfarenheten givit vid handen, att den av 1926 års riksdag antagna,

nu gällande lydelsen av rubriken för konstister med därtill hörande anmärkning

förorsakat svårigheter i tillämpningen beträffande vissa slag av

fett, och en bestämmelse i enlighet med vad Sveriges kemiska industrikontor

föreslagit förordats av ämbetsverken, har en anmärkning av sådant innehåll

fogats till nummer 115.

Kungl. Maj:t har i proposition nummer 7 den 9 januari 1929 underställt

riksdagens prövning förslag därom, att tullen å socker, hänförligt till rubrikerna

158 och 159 i gällande tulltaxa, under tiden från och med den 1 mars

1929 eller den tidigare dag Kungl. Maj:t bestämmer till och med den 31

januari 1930 skall utgå med 13 öre för kilogram, samt att bestämmelse om den

temporära tullförhöjningen intages såsom en anmärkning under nämnda

rubriker i tulltaxan.

I överensstämmelse härmed och då den på föreliggande förslag grundade

tulltaxan är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1930, har en anmärkning

beträffande den ifrågasatta ändringen av sockertullen, avseende januari

månad sistnämnda år, intagits under nummer 121, vilket motsvarar

rubrikerna 159 och 160 i den nuvarande taxan.

Därest enligt Kungl. Maj:ts förslag sockerskatten kommer att upphöra med

utgången av innevarande budgetår, bör den i anmärkning 2 till rubrikerna

158—160 i gällande tulltaxa intagna föreskriften, att, då socker från tullverket

utlämnas till fritt bruk, jämte tullavgiften skall erläggas sockerskatt

enligt vad därom är särskilt stadgat, utgå. I

I rubriken för choklad hava de sakkunniga tillfogat orden: »även med

tillsats av socker eller mjölk, av vanilj eller andra aromatiska ämnen». I

fråga om choklad med tillsats av socker eller mjölk eller av vanilj skulle

härigenom icke inträda någon ändring i gällande praxis vid tulltaxeringen.

Däremot skulle med andra aromatiska ämnen än vanilj tillsatt choklad, som

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

185

nu är underkastad den för konlityrer gällande tullsatsen, 80 öre för kilogram,

komma att bliva belagd med en tull av 50 öre för kilogram.

Från industriens sida har framställts ett förslag, att till choklad skulle

hänföras allenast chokladmassa med eller utan tillsats av socker, mjölk eller

vanilj.

Då emellertid det av de sakkunniga föreslagna tillägget skulle medföra

en betydande förenkling i tulltaxeringen och då därtill kommer, att det från

industriens sida framställda förslaget skulle beträffande all formad choklad

medföra en avsevärd ändring av det nuvarande tullskyddet, har jag stannat

vid att förorda de sakkunnigas förslag.

Av skäl, som anförasvid nummer 182, har tullfrihet föreslagits för sådant Nr 161.

dinatriumfosfat, som användes för framställning av kreatursfoder. Kommers- jjikalciumkollegium

har i sitt utlåtande över de sakkunnigas förslag framhållit, att fosfat m. in.

den för benprecipitat nu gällande tullfriheten borde utsträckas att omfatta

även dikalciumfosfat, som nu är belagt med 15 procents värdetull enligt

rubriken 1259.

Benprecipitat, som utgör ett slags dikalciumfosfat, har i de sakkunnigas

förslag upptagits i gruppen för konstgödsel. Då detta åtminstone för vårt

lands vidkommande synes något oegentligt, enär varan enligt vad som upplysts

betingar så högt pris, att den icke lämpligen kan i nämnvärd omfattning

komma till användning såsom gödselmedel, men däremot användes för

framställning av fodermedel, har benprecipitat och annat dikalciumfosfat

synts böra upptagas såsom tullfritt under den grupp, som omfattar fodermedel.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande över de sakkunnigas taxeförslag Nr 167.

anfört, att med den formulering, nummer 477 i nämnda förslag erhållit, jsoleringssyftemålet

att under detta nummer få sammanförda vissa, till sina bestånds- massa.

delar från varandra något avvikande men dock eljest likartade slag av isoleringsmassa

icke komme att ernås, därest tillämpningen av detta nummer,

såsom de sakkunniga i motiveringen uttryckligen angivit, bleve begränsad

till isoleringsmassa, bestående helt eller till huvudsaklig del av mineraliska

ämnen. En sådan begränsning skulle innebära avsteg från nu tillämpad,

av Kungl. Maj:t fastställd praxis vid tulltaxeringen. Det vore därför lämpligt

att i rubriken vidtaga sådan ändring, att av formuleringen framginge

att förekomsten av organiska ämnen i isoleringsmassa icke utgjorde hinder

för varans hänförande till sagda nummer samt att avseende icke borde fästas

vid det kvantitativa förhållandet mellan de organiska och de oorganiska

beståndsdelarna.

Då det ur tullteknisk synpunkt lärer vara önskvärt, att ifrågavarande

artiklar bliva föremål för enhetlig tulltaxering, och några sakliga skäl icke

torde kunna anföras häremot, hava i överensstämmelse med styrelsens förslag

vid detta nummer tillagts orden: »helt eller delvis av mineraliska

ämnen».

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 172. Stenkolstjära, beredd till bestrykning av tak, betonggrunder, järnkonstrukStenkols-

tioner eller dylikt ävensom för sådant ändamål avsedda beck- och asfalttjåra

till be- preparat äro i de sakkunnigas förslag upptagna i nummer 955 med en tull

strykning av av 2 kronor för 100 kilogram. Andra, ej särskilt nämnda slag av tjära,

tak etc. tjar_ eller hartsoljor hava hänförts till nästföljande nummer, utan tull.

Beträffande avfattningen av förstnämnda rubrik föreligga olika ändringsförslag.

Så har Sveriges kemiska industrikontor hemställt, att en viss vattenhalt

måtte fastställas till ledning för bedömandet, huruvida sådan stenkolstjära,

som blivit destillerad, vore att hänföra till den ena eller andra av

nyssnämnda rubriker. Gränsen kunde lämpligen sättas vid en halt av 0.5

procent vatten; stenkolstjära med mindre vattenhalt skulle räknas såsom

beredd.

Måhända kan varans egenskap av beredd eller oberedd stenkolstjära ställas

i visst samband med vattenhalten. Frågan angående var gränsen mellan

de olika slagen i sådant fall lämpligen bör sättas synes emellertid för närvarande

icke vara tillräckligt utredd, varför den bör bliva beroende på

ytterligare prövning. Befinnes därvid den ifrågasatta gränsen lämplig, torde

generaltullstyrelsen komma att meddela anvisning härom.

I förutnämnda, av föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium överlämnade

promemoria har framhållits, att vissa s. k. vattenlösliga asfaltpreparat,

vilka användas för behandling av vägar, icke skulle inrymmas i

rubriken med dess föreslagna avfattning. För att åstadkomma en enhetlig

tulltaxering av alla på likartat sätt beredda beck- och asfaltpreparat borde

även sistnämnda, för vägbehandling avsedda preparat angivas i rubriken.

Sistnämnda preparat hänföras nu till rubriken 1259 i gällande tulltaxa,

med en tull av 15 procent av värdet. Då, enligt vad jag inhämtat, förslaget

ej torde komma att medföra nämnvärd rubbning i tullavseende och det

måste anses lämpligt, att alla likartade preparat av ifrågavarande slag bliva

likställda i nämnda avseende, har härav påkallat tillägg gjorts till rubriken.

Vidare har ifråga om uttrycket »för sådant ändamål avsedda beck- och

asfaltpreparat» anmärkts, att det kunde vara svårt att kontrollera riktigheten

av en uppgift angående varans avsedda användning och att därför

varans lämplighet för visst ändamål borde vara utslagsgivande. Uttrycket

»avsedda» borde sålunda utbytas mot »lämpliga». Slutligen har anförts, att

då avsikten givetvis icke vore att tullbelägga vissa för bestrykning exempelvis

av betonggrunder avsedda fasta asfaltprodukter, som nu äro tullfria,

ett förtydligande borde göras i berörda avseende.

Vid rubrikens avfattning i propositionsförslaget hava dessa anmärkningar

beaktats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Förtätade gaser äro i gällande taxa upptagna i rubriken 1128 med en Nr 178.

tull av 5 öre för kilogram, närmaste emballagets vikt inberäknad. Embal- Förtätade

laget till dylika varor utgöres av järncylindrar, beträffande vilkas tulltaxe- gaser.

ring i en till rubriken fogad anmärkning finnes stadgat följande:

»Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke bevisligen

inom landet tillverkats eller förut införtullats, utgår särskild tullavgift

för dessa enligt vad för dem är stadgat, varvid emballagets

vikt beräknas utgöra två tredjedelar av bruttovikten.»

De sakkunniga hava föreslagit den ändring, att tullen skulle utgå efter

nettovikten i stället för efter varans bruttovikt. Av motiveringen (sid. 471)

framgår att ändringen föranletts därav, att det nuvarande sättet för beräkningen

av cylindrarnas vikt visat sig leda till ett oriktigt resultat vid

beskattningen av själva cylindrarna. Genom tullens beräknande efter nettovikten

skulle man enligt de sakkunnigas förslag bliva nödsakad fastställa

emballagets verkliga vikt.

Det har emellertid framhållits, att denna ändring skulle föranleda en

avsevärd rubbning av tullen för vissa gaser, som äro mycket lätta i förhållande

till sin rymd. Förslag har därför framställts dels om återgång

till bruttoförtullning dels ock, under förutsättning att tullen skall utgå efter

nettovikten, om uppdelning av rubriken med olika tullsatser för olika slag

av gaser. Kommerskollegium har i sitt utlåtande över betänkandet biträtt

ett framställt förslag om uppdelning på det sätt, att permanenta gaser skulle

bliva belagda med en tull av 50 kronor och flytande eller lösta gaser med

en tull av 5 kronor för 100 kilogram efter nettovikten räknat. Mot detta

förslag har Sveriges kemiska industrikontor gjort vissa erinringar. I häröver

avgivet utlåtande har kollegium uttalat, att vad kemiska industrikontoret

nu ytterligare anfört syntes göra sannolikt, att en verkligt rationell

lösning av frågan krävde en uppdelning av ifrågavarande tullposition på

tre eller måhända ännu flera olika underrubriker, var och en med sin särskilda

tullsats. Avvägandet av dessa speciella tullsatser syntes icke kunna

ske utan en ganska omfattande teknisk och ekonomisk utredning, som i allt

fall skulle föra långt utöver gränsen för den överarbetning av tulltaxan,

som för närvarande påginge. Vid sådant förhållande syntes icke föreligga

anledning att på denna punkt föregripa 1928 års tullkommittés arbete, utan

borde man i stället falla tillbaka på nu gällande tulltaxas formulering och

bibehålla rubriken 1128 oförändrad men med utlämnande av anmärkningens

bestämmelse om beräkningen av emballagets vikt.

Generaltullstyrelsen har i anledning av kemiska industrikontorets erinringar

ävenledes förordat bibehållandet av bruttoförtullning men föreslagit,

att anmärkningen skulle avfattas i överensstämmelse med de sakkunnigas

förslag. Bibehållandet av bruttoförtullning krävde emellertid en ändring

av de bestämmelser i tulltaxeförordningen, som avse tullfrihet under viss

kortare tid. Från bestämmelsen i 8 § 1 mom. c) enligt styrelsens förslag

angående åtnjutande av tullfrihet under viss kortare tid hade nämligen

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 182.

Dinatriumfosfat.

Nr 188.

Natrium
xantogenat.

undantag stadgats för, bland annat, emballage, som skall inräknas i varornas

vikt. Då järncylindrar med förtätade gaser vid bibehållandet av nu

gällande bestämmelser dels skola inräknas i gasernas vikt och dels draga

särskild tullavgift, borde dylika cylindrar omnämnas i momentet.

Enär övergång till nettoförtullning skulle förorsaka väsentliga rubbningar

i de bestående tullförhållandena och syftemålet med de sakkunnigas förslag

skulle vinnas även vid bibehållandet av bruttoförtullning, har jag anslutit

mig till ämbetsverkens förslag.

De cylindrar, i vilka förtätade gaser inkomma, pläga efter varans användning

returneras till leverantören. Emellertid lära de utländska fabrikanterna

ofta nog icke vara benägna att vid förnyad leverans använda samma

cylindrar, som förut införtullats, varför importören nödgas att vid varje

införseltillfälle, jämte det att emballaget inberäknas i varans vikt, betala

särskild tull för emballaget, ehuru detta icke är avsett att stanna inom

landet. Till förekommande av en sådan tullbeskattning har, i enlighet med

generaltullstyrelsens förslag, genom tillägg till 8 § 1 mom. b) av tulltaxeförordningen

möjlighet till tullfrihet beretts för emballaget under viss tid,

inom vilken återutförseln kan beräknas vara verkställd.

De sakkunniga hava under nummer 980 med en tull av 1 krona 50 öre för

100 kilogram bland vissa andra fosfater upptagit natriumfosfat. Sålunda

skulle jämväl dinatriumfosfat komma att hänföras till sagda nummer. Sistnämnda

preparat användes för framställning av vissa slag av kreatursfoder,

hänförliga till nummer 161 i propositionsförslaget, med tullfrihet.

I anledning härav har en handelskammare anmärkt, att de inhemska

fabrikanter, vilka tillverka foderämnen, funnit denna tullbeskattning av ingredienserna

obillig, enär den färdiga varan är tullfri. Då det för handelskammaren

upplysts, att ifrågavarande fosfater icke tillverkades inom landet,

har hemställts om tullfrihet för desamma.

Kommerskollegium har biträtt denna hemställan och föreslagit införandet

av en anmärkning under ifrågavarande nummer av innehåll, att dinatriumfosfat

må utlämnas tullfritt, därest dess användning för framställning av

kreatursfoder vederbörligen styrkes.

Då framställningen synes värd beaktande, har vid nummer 182 i propositionsförslaget

infogats en anmärkning av ifrågavarande innehåll.

Kaliumxantogenat (kolsvavlat kali), som användes såsom flotationsmedel

vid anrikning av malmer, har enligt beslut av 1926 års riksdag upptagits i

rubriken 1143 av gällande taxa, med en tull av 2 kronor 50 öre för 100

kilogram. Emellertid användes numera ofta för ovan angivna ändamål i

stället för kaliumxantogenat det närstående men något billigare preparatet

natriumxantogenat. Intetdera är föremål för tillverkning här i landet.

Då det synes stå i överensstämmelse med nyssnämnda riksdagsbeslut att

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 189

i tullhänseende likställa sagda artiklar, har även natriumxantogenat upptagits

i motsvarande nummer i propositionsförslaget.

Metyletylketon, som nu drager tull med 15 procent av värdet enligt rubr.

1259, lär förete så stora likheter i skilda avseenden med aceton (dimetylketon),

att de båda artiklarna icke kunna tulltekniskt åtskiljas. Förstnämnda

artikel har därför på generaltullstyrelsens framställning upptagits

i propositionsförslagets nummer 211, motsvarande nummer 960 i de sakkunnigas

förslag.

Den nuvarande tullsatsen för eterarter, andra än adronolacetat, butylacetat

och metylacetat, utgör 2 kronor 50 öre för kilogram, kärlens vikt

inberäknad. Enligt propositionsförslagets nummer 257—258 skulle sammansatta

eterarter (estrar) samt inom parfymindustrien eller vid tillverkningen

av konfityrer, bakverk, drycker och dylikt använda essenser och andra välluktande

ämnen, ej hänförliga till annat nummer, i likhet med flyktiga,

vegetabiliska oljor, beläggas med tull av 200 eller 300 kronor för 100 kilogram,

beroende på kärlens bruttovikt. Vidare skulle rubriken 1226Vä i

gällande taxa, med en tull av 30 öre för kilogram, enligt föreslagen ändring

komma att utvidgas med vissa eterarter samt för lacker avsedda lösningsmedel,

bestående av estrar med tillsats av andra organiska vätskor. Återstoden

av de till rubriken 1226 nu hänförliga eterarterna hava de sakkunniga

sammanfattat under beteckningen »etyleter, även i blandning med sprit»,

som upptagits i nummer 1005 av deras förslag. Vid detta nummer har

föreslagits en nedsättning av tullsatsen till 1 krona för kilogram. Såsom

motivering härför hava de sakkunniga anfört, att i den nuvarande tullen

måste anses ingå kompensation för skatt å alkohol, som använts vid etertillverkning,

men då för nämnda ändamål numera huvudsakligen torde begagnas

alkohol, för vilken skatt ej utginge, syntes tullen böra minskas med

motsvarande belopp.

Med avseende härå har Sveriges kemiska industrikontor anfört, att skatterestitution

för den alkohol, som använts för eterframställning, erhållits sedan

mycket lång tid tillhaka, till och med långt före den år 1903 genomförda

förhöjningen av etertullen. Vid sådant förhållande syntes de sakkunnigas

skäl för tullnedsättning icke kunna tillmätas avgörande betydelse. En inhemsk

eterindustri vore dessutom av största betydelse för landet ur krigsheredskapssynpunkt,

då eter hade stor användning inom sprängämnesindustrien

samt såsom bedövningsmedel. För att skydda den inhemska industrien

vore ett bibehållande av tullen vid ungefär nuvarande belopp nödvändigt,

vilket bäst bevisades därav, att införsel av eter ägde rum trots

nuvarande tullskydd.

Nr 211.

Meltjl
etylketon.

Nr 214.

Etyleter.

Av Kungl. Maj:ts proposition (nr 20) till 1903 års riksdag angående förhöjning

i tullsatserna för brännvin och sprit m. m. samt bevillningsutskottets

s. 190 Kontrollera mot PDF

190 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

i anledning av nämnda proposition avgivna betänkande (nr 2) framgår med

all tydlighet, att tullförhöjningen för eterarter föreslogs såsom en konsekvens

av den då ifrågasatta höjningen av tillverkningsskatten å brännvin.

Åtnjöt man vid nämnda tid, såsom blivit upplyst, restitution av skatt å

brännvin, som använts vid etertillverkning, vilade påtagligen tullförhöjningen

redan vid dess tillkomst på en icke riktig förutsättning. Så mycket

mindre kan detta förhållande numera åberopas såsom stöd för bibehållandet

av den nuvarande tullsatsen. Då därtill kommer, att gällande tull enligt

inhämtade upplysningar angående priset å utländsk etyleter är mycket hög

i förhållande till varans värde, har jag på denna punkt icke ansett mig

böra ifrågasätta någon ändring i de sakkunnigas förslag.

Nr 215. Enligt ett den 11 december 1928, under förutsättning av riksdagens godFör

lacker kännande, mellan Sverige och Tyska riket slutet tilläggsavtal till handelsavsedda

lös- och sjöfartstraktaten den 14 maj 1926 skola vissa till rubrikerna 1226 eller

ningsmedel 1259 i nu gällande tulltaxa hänförliga kemiska preparat i likhet med de i

etc. rubrik 1226 ‘/3 angivna artiklarna beläggas med en tull av 30 öre för kilo
gram.

Denna ändring är avsedd att tillämpas från och med dagen för tillläggsavtalets

ikraftträdande.

Förevarande rubrik har avfattats under förutsättning att tilläggsavtalet

framlägges för och godkänues av den nu samlade riksdagen. I samband

härmed hava av tulltekniska skäl vissa andra ändringar föreslagits i samma

tulltaxerubrik.

Nr 216. Tullen å kollodium, som för närvarande utgår enligt tulltaxerubriken

iollodium 1^52 med 2 kronor för kilogram, kärlens vikt inberäknad, har i förslaget

upptagits till 1 krona för kilogram. Ur den till stöd för ändringen anförda

motiveringen, som återfinnes å sid. 484 och 485 i betänkandet, må i korthet

anföras följande.

Redan till 1906 års tulltaxekommitté hade framställning gjorts angående

nedsättning av kollodiumtullen, en framställning, som emellertid icke kunde

förordas, enär skatten å den för tillverkningen erforderliga alkoholen i det

närmaste uppgick till tullens belopp. Emellertid användes numera vid

kollodiumtillverkningen praktiskt taget uteslutande inhemsk sprit, för vilken

tillverkningsskatt ej utginge. Under sådana förhållanden och då kollodiumtillverkningen

icke vore förenad med några komplicerade fabrikationsprocesser,

hade de sakkunniga ansett sig böra tillmötesgå en framställning om

nedsättning av tullen till 1 krona för kilogram.

Denna tullnedsättning har avstyrkts av Sveriges kemiska industrikontor,

som emellertid förklarat sig icke hava något att erinra mot att tullen, såsom

revisionen föreslagit, beräknades efter nettovikten med tillägg av endast visst

emballage. Såsom skäl för tullens bibehållande har kontoret hänvisat till

en skrivelse från den firma, som påyrkat tullnedsättning, i vilken skrivelse

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

191

detta yrkande återkallats, samt åberopat vad kontoret i yttrande till kommerskollegium

anfört i anledning av en liknande, av samma firma gjord

framställning om tullnedsättning för normalkollodium, en vara som, enligt

vad firman upplyste, i inköp utifrån betingade ett pris av endast 1 krona

för kilogram.

Genom användningen av skattefri sprit vid tillverkning av kollodium har

frågan om tullen å denna vara påtagligen kommit i annat läge än förut.

Till vilket belopp tullsatsen ur skyddssynpunkt lämpligen bör slutligt bestämmas

torde böra bliva beroende på en ingående undersökning av produktionsförhållandena

i samband med nu pågående tullutredning. Då emellertid

grunden för den nuvarande höga tullbeskattningen av kollodium bortfallit,

synes en nedsättning av tullen redan i detta sammanhang böra vidtagas,

och har jag därvid ej funnit anledning att frångå sakkunnigeförslaget.

I nummer 1054 under avdelningen för »produkter av övrig kemisk industri»

i de sakkunnigas förslag hava glödstrumpor och andra glödnät, alla

slag, upptagits med en tull av 250 kronor för 100 kilogram. Till sagda

nummer skulle sålunda enligt förslaget hänföras även icke avbrända glödstrumpor

och glödnät. Av dessa äro sådana, som bestå av silke, nu upptagna

under särskild rubrik (nr 373 a) med en tull av 9 kronor för kilogram;

de övriga tulltaxeras såsom andra strumpstolsarbeten av annat spånadsämne

med en tull av 1 krona 75 öre för kilogram. Anledningen till

att icke avbrända glödnät upptagits under samma nummer som de avbrända

är, att införseln varit tämligen obetydlig.

Vid taxeförslagets omarbetning i och för närmare anslutning till expertkommitténs

förslag, har, i likhet med vad nu är fallet, till den kemiska

gruppen hänförts endast avbrända glödnät. Beträffande tulltaxeringen av

icke avbrända glödstrumpor och andra glödnät kommer jag att lämna redogörelse

vid behandlingen av nummer 549.

Kubriken 1259 i gällande tulltaxa upptager kemiskt-tekniska preparat, ej

särskilt nämnda, med tull av 15 procent av värdet. I anslutning till den omläggning

av gällande praxis, som föreslagits beträffande tulltaxeringen av

vissa blandningsprodukter i syfte att åstadkomma en mera enhetlig behandling

av dessa artiklar, har uttrycket »kemiskt-tekniska preparat» utbytts

mot det något vidare »kemiska preparat». Såsom framgår av motiveringen

till tulltaxeförordningens 2 §, a) (sid. 207 i betänkandet), hava de sakkunniga

härvid åsyftat sådana i taxan ej särskilt nämnda blandningsprodukter,

vilkas ingredienser undergått viss bearbetning, varigenom de gjorts tjänliga

för det syfte, den färdiga varan är avsedd att befordra. Det färdiga preparatet

framträder i sådant fall, oavsett själva blandningsförfarandet, såsom

Nr 220.

Glöd
strumpor,

avbrända.

Nr 223.

Kemiska

preparat, ej

särskilt

nämnda.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

en ny produkt. Däremot har man icke ansett, att exempelvis två eller

flera tullfria artiklar skulle bliva tullpliktiga enbart på grund av ett i och

för sig måhända ganska enkelt blandningsförfarande.

Enligt ett av Sveriges kemiska industrikontor framställt och av kommerskollegium

förordat förslag skulle blandningsprodukter, ej särskilt nämnda,

innehållande kemiska grundämnen, föreningar eller preparat, oavsett till

vilken rubrik beståndsdelarna vore hänförliga, beläggas med 15 procents

värdetull; dock skulle bestämmelsen i tulltaxeförordningens nyssnämnda

2 § a) tillämpas å varor, bevisligen avsedda att användas såsom råvaror

eller hjälpmedel inom industrien.

För den industris vidkommande, som använder ifrågavarande blandningsprodukter,

torde förslaget icke innebära tillfredsställande säkerhet mot en

allt för hög tullbeskattning, enär varornas blivande användning i många

fall icke kan vid tulltaxeringstillfället ledas i bevis. Beträffande i allmänna

handeln förekommande blandningsprodukter torde detta i regel icke kunna

ske. Även för andra näringar synes förslaget kunna leda till ogynnsamma

konsekvenser vid tullbeskattningen. Svårigheten att överskåda, varthän den

föreslagna principen för tulltaxeringen skulle leda, utgör ett ytterligare skäl

till att jag icke anslutit mig till industrikontorets förslag.

Nr 224. Blixtljuspreparat hava i de sakkunnigas förslag upptagits tillsammans

Blixtljus- med fyrverkeriarbeten i nummer 1040 med nu gällande tullsats, 200 kronor

preparat, för 100 kilogram. Enär propositionsförslaget i likhet med det av expertkommittén

utarbetade förslaget till gruppindelning upptager en särskild

grupp för kemikalier m. m. för fotografiskt ändamål, har det synts lämpligt,

att blixtljuspreparat överflyttas till nämnda varugrupp. Den rubrik, som

härvid närmast bör ifrågakomma, är nummer 224, för vilken tullen utgör

15 procent av värdet. Då enligt vad från sakkunnigt håll blivit upplyst

denna tullsats skulle ungefärligen motsvara nuvarande vikttull, har intet

hinder synts föreligga för vidtagandet av nämnda överflyttning.

Nr 244. I gällande tulltaxas rubrik 1207 äro färglådor med tillbehör samt till

Färger i färglådor avsedda färger, ävensom artistfärger i tuber, glas, porslinsskålar

tuber etc. och dylika för detaljhandeln avsedda förpackningar upptagna med en tull

av 1 krona 50 öre för kilogram.

Då det visat sig omöjligt att i praktiken uppdraga en gräns mellan

sådana färger, som i tullhänseende böra betraktas såsom »artistfärger» och

andra närbesläktade målarfärger, hava de sakkunniga efter förebild från

främmande länders tullagstiftning föreslagit, att förpackningens storlek

skulle bliva utslagsgivande, så att färger i förpackningar av nyss angivet

slag och med en bruttovikt av högst 250 gram skulle beläggas med den

för »artistfärger» nu stadgade tullen av 1 krona 50 öre för kilogram. De

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

193

sakkunniga kava framhållit, att tulltaxeringen redan nu i viss mån måste

göras beroende av förpackningarnas vikt.

Kommerskollegium har med avseende härå anmärkt, att inom industrien

använda färger för dekoration av porslin kunde träffas av revisionsförslaget

på ett icke beräknat sätt och förordat ny prövning av förslaget på denna

punkt.

Med anledning härav har utredning i frågan verkställts vid tullverkets

huvudlaboratorium. Härvid har framgått att faran för att porslinsfärgerna

skulle drabbas av den för artistfärger nu bestämda tullen icke torde bliva

större vid genomförandet av de sakkunnigas förslag än de för närvarande

äro. I regel inkomma porslinsfärgerna i form av torra pulver, som åtnjuta

tullfrihet.

Efter vad sålunda upplysts synes tvekan ej behöva råda om lämpligheten

att genomföra den av de sakkunniga föreslagna, ur tullteknisk synpunkt

önskvärda ändringen.

Föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium har i sin förut omnämnda Nr 252.

promemoria framhållit, att vissa oljesickativ numera understundom inkomme Sickativ.

lösta i feta oljor. Då dessa sickativ, liksom sickativ i fast form, plägade

tulltaxeras enligt rubrik 1118 i den nuvarande tulltaxan, syntes det i nummer

921 av de sakkunnigas förslag efter sickativ infogade tillägget »i fast

form» böra utgå.

Med anledning av vad sålunda framhållits har nämnda tillägg uteslutits

i propositionsförslaget.

Bortsett från att på skäl, som anförts i motiveringen till de sakkunnigas Nr

förslag, någon åtskillnad icke gjorts mellan denaturerad och icke denatu- 253—254.

rerad spritfernissa och att sålunda all dylik fernissa belagts med en tull Lacker etc.

av 40 öre för kilogram, företer nämnda förslag ingen ändring av nu

gällande tullsatser för lacker. På ifrågavarande område hava emellertid

under de senare åren tillkommit helt nya produkter, vilka icke voro kända

vid fastställandet av dessa tullsatser. Så användas numera i stor utsträckning

s. k. cellulosalacker, beredda av nitrerad, acetylerad eller på annat

sätt förarhetad cellulosa, löst i alkoholer, esterhaltiga lösningsmedel, kolväten

eller andra dylika ämnen.

Med hänvisning till det avsevärt högre pris, förstnämnda lacker betinga,

har framställning gjorts om tullförhöjning för desamma. Storleken av tullen

har satts i samband med tullen å esterhaltiga lösningsmedel. Bland de i

varan ingående beståndsdelarna äro lösningsmedlen en av de viktigare. Såsom

vid behandlingen av nummer 215 redan anförts, skulle tullen å dessa

lösningsmedel, av vilka en del nu draga en tull av 2 kronor 50 öre för

kilogram, enligt det föreliggande propositionsförslaget utgå med 30 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 51 häft. (Nr 65.)

13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

för 100 kilogram. Härigenom torde, om hänsyn även tages därtill, att i

nämnda lacker jämväl ingå beståndsdelar, vilka äro fria från tull, det

väsentligaste hindret för en lönande tillverkning av cellulosalacker vara

undanröjt. Jag finner mig sålunda sakna anledning att nu upptaga frågan

om särskild tull å cellulosalacker.

Ifråga om överrubrikens formulering har generaltullstyrelsen med hänsyn

till förekomsten av s. k. lackextrakter, vilka utgöra i stort sett färdigkokta

lacker, ehuru utan lösningsmedel, föreslagit, att dessa sistnämnda borde

upptagas i rubriken. Sveriges kemiska industrikontor har förordat följande

lydelse: »Lacker och lackfärger, fasta eller flytande», vilken även tillstyrkts

av kommerskollegium. Emellertid lär, enligt vad föreståndaren för tullverkets

huvudlaboratorium i sin promemoria framhållit, ytterligare ett tilllägg

till rubriken vara erforderligt, enär vissa till import förekommande

oljefernissor, exempelvis s. k. glansoljor, vilka bestå av starkt kokta oljor,

spädda med något lösningsmedel såsom bensin eller terpentinolja och vilka

nu tulltaxeras såsom fernissa, andra slag, med tull av 30 öre för kilogram,

varken skulle inrymmas under nummer 921 eller 940 i de sakkunnigas

förslag.

I anledning härav har överrubriken i propositionsförslaget erhållit följande

avfattning: »Lacker och lackfärger, fasta eller flytande, samt fernissor,

ej hänförliga till nummer 252». Begreppet »fasta lacker» omfattar även de

av generaltullstyrelsen omnämnda s. k. lackextrakterna (torrsubstanser av

lacker), som äro avsedda att förtunnas genom tillsats av spädningsmedel.

Finkelolja. Finkelolja, som för närvarande hänföres till rubrik 184, har i de sakkunnigas

förslag upptagits under nummer 939 tillsammans med »icke drickbara

spritblandningar». Avsikten torde hava varit, att till sistnämnda

nummer skulle hänföras endast sådan finkelolja, som är sprithaltig. Den

vanligast förekommande finkeloljan lär emellertid icke vara sprithaltig.

Upptagandet av finkelolja blott i nu ifrågavarande nummer skulle kunna

ingiva den uppfattningen, att dit borde hänföras även sistnämnda vara,

som emellertid anses böra rubriceras såsom i taxan ej särskilt nämnda kemiska

preparat, nummer 223 i propositionsförslaget. Då vidare handelsstatistiken

för en följd av år icke utvisar någon införsel av finkelolja, synes

onödigt att upptaga varan i tulltaxan. För redovisningen av utförseln kan

varan, om så anses erforderligt, angivas vid den statistiska uppdelningen

av ifrågavarande nummer.

Nr 255. Kitt, berett av olja och fasta mineraliska ämnen, finnes upptaget i rubriKitt.

ken 1120 i gällande taxa, med tull av 5 öre för kilogram.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande anfört, att det numera vore ganska

vanligt, att vid framställningen av kitt cellulosalösning användes i stället

för olja, och har styrelsen, då anledning icke syntes föreligga att i tullhän
-

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 195

seende ko ra åtskillnad mellan de båda slagen av kitt, föreslagit, att ifrågavarande

rubrik måtte utvidgas, så att den omfattade även kitt, vari cellulosalösning

ingår.

Enligt vad jag inhämtat är tulltaxeringen av sistnämnda slag av kitt

för närvarande ganska svävande. Understundom förekommer i varan även

en tillsats av olja, i vilket fall ovannämnda rubrik 1120 tillämpas. Förekommer

däremot ingen tillsats av olja, måste varan tulltaxeras med stöd av

de för blandningsprodukter gällande allmänna bestämmelserna, vilket förutsätter

ingående kemisk undersökning. Då generaltullstyrelsens förslag synes

ägnat att förenkla tulltaxeringen, har rubriken ändrats i överensstämmelse

därmed.

Rubriken 1122 i gällande taxa, med en tull av 1 krona för kilogram, om- Nr

fattar efter ordalydelsen följande slag av tvål, nämligen »parfymerad; an- 264—265.

nan, i formade handstycken, kulor, figurer o. s. v. samt flytande eller mjuka Tvål.

tvålsorter, alla slag, i tuber, burkar och dylikt; ävensom transparent tvål».

Nästföljande rubrik upptager andra slag av tvål med en tull av 10 öre för

kilogram. I motsvarande nummer av de sakkunnigas förslag finnas flytande

och mjuka tvålsorter icke särskilt omnämnda, varför den högre tullen icke

skulle komma att tillämpas på oparfymerade dylika tvålsorter. Ändringen

har tillkommit för att bereda möjlighet att mot skälig tull införa dylika

slag av tvål med industriell användning.

Sveriges kemiska industrikontor har i sin förut omnämnda skrivelse till

Konungen fäst uppmärksamheten därpå, att den vidtagna förändringen

skulle kunna medföra, att för toalettändamål avsedd tvål, särskilt rakkräm,

i fråga om vilken artikel stark konkurrens utifrån gjort sig gällande, skulle

kunna införas oparfymerad mot en tull av endast 10 öre för kilogram och

med hänsyn härtill hemställt, att rakkräm måtte upptagas i rubriken med

den högre tullsatsen. Detta förslag har tillstyrkts av såväl kommerskollegium

som generaltullstyrelsen.

Då förslaget synes ägnat att förhindra en icke avsedd ändring av nu

bestående tullskydd, har artikeln rakkräm upptagits under ifrågavarande

nummer.

Nummer 951 i de sakkunnigas förslag upptager i likhet med motsvarande Nr 271.

rubrik i gällande taxa endast putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten, patsmedel

På förslag av generaltullstyrelsen har nämnda nummer utvidgats till att för skodon.

omfatta putsmedel för alla slags skodon, varigenom vissa omständliga och

tidsödande undersökningar för utrönande av beståndsdelarna i dylika preparat

skulle undvikas.

För närvarande utgör tullen å tändstickor av trä (rubr. 1239) 5 öre samt Nr 290.

å andra slag (rubr. 1240) 20 öre för kilogram. I förslaget hava de båda xånd

rubrikerna sammanförts under ett nummer med den tullsats, som nu gäller stickor.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Muj:ts proposition Nr 65.

för den stora artikeln, tändstickor av trä. Häremot kar av kommersköllegium

anmärkts att tändstickor av trä och vaxtändstickor representerade skilda

varuslag med så väsentligt olika värden, att en differentiering i tullhänseende

vore berättigad. Ävenledes har framhållits att införsel av vaxtändstickor

på grund av deras eldfarlighet vore mindre önskvärd och att tullen

å dylika tändstickor av denna anledning icke borde sänkas.

Då införseln av vaxtändstickor är synnerligen obetydlig — år 1927 uppgick

den införda kvantiteten till endast 61 kilogram — synes det emellertid

vara mindre lämpligt att belasta tulltaxan med en särskild rubrik för denna

artikel. Skulle användandet av vaxtändstickor anses böra begränsas på grund

av deras eldfarlighet, torde detta böra ske i annan ordning än genom tulllagstiftning.

- Anm. till Den i gällande tulltaxa fastställda viktgränsen av 1 kilogram mellan högre

nr och lägre tullbeskattade beredda hudar och skinn synes för den praktiska tillämp
oq/j_907
''

ningen av ifrågavarande rubriker, nummer 201—203, mindre lämpligt avvägd,

Hudar och enär åtskilliga skinn ligga obetydligt över eller obetydligt under nämnda

skinn. viktgräns. För att förrättningsmannen i förekommande fall må hava författningsenligt

stöd för ett provvägningsförfarande till undvikande av en upppackning,

varvid ömtåliga skinn lätt kunna taga skada, hava de sakkunniga

efter nummer 135—136 i sitt förslag intagit en anmärkning av följande

innehåll:

»Därest till nummer 135—136 hänförliga hudar och skinn inkomma

förpackade i buntar, må, under förutsättning att de äro av sinsemellan

samma slag och till synes lika vikt per stycke, till grund

för bestämmandet av styckevikten läggas den genom vägning av varje

bunt och med ledning av däri ingående stycketal utrönta medel vikten.»

Beträffande det sålunda ifrågasatta tillvägagångssättet vid fastställandet

av skinnens vikt per stycke har anmärkts, att detsamma visserligen vore

ändamålsenligt, men att en höjning av den gällande styckeviktsgränsen

vore ofrånkomlig, om förslaget icke skulle medföra en sänkning av gällande

tullskydd.

Frågan om ändring av viktgränsen äger påtagligen så nära samband

med frågan om garveriindustriens tullskydd, att den bör upptagas till prövning

av 1928 års tullkommitté. Av denna omständighet kan jag emellertid

icke finna anledning avstyrka intagandet i tulltaxan av den ifrågasatta

anmärkningen, vilken just med hänsyn till nu gällande viktgräns synes

särskilt av behovet påkallad. Såsom en förutsättning för användandet av

det enklare förfaringssättet måste givetvis gälla, att avsändaren verkställt

en uppsortering och förpackning av varorna efter tulltaxans indelning samt

att från förrättningsmannens sida anledning icke finnes antaga, att denna

sortering blivit oriktigt verkställd. Formuleringen visar emellertid, att för
-

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Muj:ts proposition Nr 05. 197

rättningsmannen alltjämt skall äga befogenhet att verkställa eu mera ingående

undersökning, när helst anledning därtill kan anses föreligga.

Anmärkningen har därför med en mindre, redaktionell jämkning intagits

i propositionsförslaget.

1 de sakkunnigas taxeförslag äro skilda slag av handskar upptagna under

tre olika nummer, nämligen grövre arbetshandskar under nummer 159,

fäkt- och boxhandskar under nummer 162 samt övriga slag under nummer

160. Med avseende härå har generaltullstyrelsen anfört, att nämnda

varor för vinnande av större överskådlighet i uppställningen borde inordnas

under en gemensam överrubrik, varvid grövre arbetshandskar samt

fäkt- och boxhandskar, som vore jämförelsevis obetydliga importvaror, lämpligen

kunde sammanföras under ett nummer. Tullsatsen vid detta nummer

syntes böra upptagas till 150 kronor, enär grövre arbetshandskar torde utgöra

den större importartikeln och enligt nu gällande praxis tulltaxerades

såsom klädespersedlar av skinn, ej till annan rubrik hänförliga, rubrik 220,

med tull av 1 krona 50 öre för kilogram. Styrelsen har sålunda föreslagit,

att handskar skulle upptagas efter nummer 159 på följande sätt:

handskar:

grövre arbetshandskar; ävensom, oavsett materialet, fäkt- och

boxhandskar ................................................................................ N 150: —

andra slag ........................................................................................ N 600: —

Detta ändringsförslag har jag ansett mig böra biträda. I detta sammanhang

må även nämnas att jag i anledning av de erinringar, som gjorts

mot förslaget att införa nettoförtullning å handskar, låtit verkställa undersökning,

huruvida en sådan ändring skulle kunna antagas medföra olägenheter

för den inhemska tillverkningen. Härvid har framgått att beträffande

»handskar, ej särskilt nämnda» — den artikel, som i här berörda

avseende har någon betydelse — omkring 80 procent av införseln sker med

post, varför, med hänsyn till de för postpaket gällande särbestämmelserna

i fråga om emballage, praktiskt sett ingen nämnvärd förändring skulle

komma att inträda. Då även ifråga om den införsel, som äger rum med

annan lägenhet, sådant emballage i regel torde undvikas, som skall inberäknas

i vikten, kan emballagefrågan beträffande denna artikel påtagligen icke

vara av större betydelse.

Den åtskillnad i beskattningsavseende, som beträffande beredda pälsverk i Nr

gällande tulltaxa göres mellan å ena sidan lösa skinn och å andra sidan 313—315.

delvis bearbetade persedlar, har, enligt vad från olika håll anförts, föranlett Besättninsvårigheter

vid taxeringen av besättningar, bräm, mattor och dylika artiklar, gar m. m. au

vilka än äro endast tillskurna, än förete utom tillskärningen något sömnads- pälsverk.

arbete, som understundom kan vara mera omfattande — exempelvis då varan

är hopsydd av mindre bitar — men ibland endast utgör »lagning» eller tillsyning

av någon mindre del för att giva föremålet viss form. I det först
-

Nr

302—303.

Handskar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

198 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

nämnda fallet har varan i tullhänseende betraktats såsom lösa pälsverk; i

de sistnämnda åter har tulltaxeringen varit beroende på sömnadsarbetets beskaffenhet.

Tulltaxeringen av dylika artiklar har sålunda blivit mer eller

mindre svävande. I anledning härav har önskemål framställts angående

vidtagande av åtgärd för ernående av en mera enhetlig tulltaxering av berörda

varor, och kommerskollegium har jämväl uttalat sig i denna riktning.

Enligt vad jag inhämtat, anser man även inom generaltullstyrelsen en åtgärd

i sådan riktning önskvärd.

I överrubriken till nummer 313—315 har på grund härav gjorts ett tilllägg,

genom vilket de ifrågavarande, vanligast förekommande tillskurna artiklarna

skulle komma att likställas, oavsett huruvida något sömnadsarbete

nedlagts å desamma eller icke.

Nr 337. Enligt gällande tulltaxa skola alla ämnen till valsar för maskiner inom

Valscimnen. textilindustrien hänföras till rubriken 245 med tull av 20 öre för kilogram.

I nummer 180 av de sakkunnigas förslag hava ämnen till valsar för

spinnerimaskiner upptagits med tullfrihet. Ämnen till andra valsar skulle

komma att hänföras till trävaror, bearbetade, ej särskilt nämnda.

Med avseende härå har generaltullstyrelsen anfört, att de för vissa olika

maskiner avsedda valsämnena vore av sinsemellan likartad beskaffenhet och

att det därför torde komma att ställa sig svårt för tullmyndigheterna att i

förekommande fall med säkerhet avgöra, för vilket ändamål dylika ämnen

vore avsedda, samt att dessutom de sakliga skäl, som talade för borttagandet

av tullen å ämnen till valsar för spinnerimaskiner, i stort sett även

torde kunna åberopas för medgivandet av tullfrihet för övriga till rubriken

245 nu hänförliga valsämnen. På grund härav har generaltullstyrelsen

föreslagit, att rubriken måtte utvidgas att omfatta ämnen till valsar för

alla inom textilindustrien använda maskiner.

Ehuru det torde vara ämnen till valsar för spinnerimaskiner, som ur

importsynpunkt hava den största betydelsen, synas skäl ej föreligga att i

här berörda avseende giva dem någon undantagsställning, vilket även, såsom

generaltullstyrelsen framhållit, ur tullteknisk synpunkt skulle vara

mindre lämpligt. Jag har därför ansett mig böra biträda nämnda förslag.

Nr 340. Rubriken 237 i gällande tulltaxa upptager, utom fanerskivor av 7 milliKrgssfaner

me^ers tjocklek och därunder av annat träslag än furu eller gran, hoppres•

sade faner- eller träskivor (s. k. limbräder) med en tull av 10 öre för kilo
gram.

Sistnämnda artikel skall hänföras till nämnda rubrik oberoende av

träslagets beskaffenhet.

De sakkunniga hava ifrågasatt, att även beträffande hoppressade fanereller

träskivor såsom förutsättning för varans hänförande till motsvarande

rubrik (nr 183) i deras förslag skulle gälla, att den framställts av annat

träslag än furu eller gran. Dessutom har beteckningen »limbräder» ersatts

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj-.ts proposition Nr 65.

199

med det modernare uttryeket »kryssfaner». Kryssfaner av furu eller gran

skulle sålunda komma att draga samma tull som i taxan ej särskilt nämnda

bearbetade varor av furu eller gran, d. v. s. 5 öre för kilogram. Såsom

skäl härför har anförts att kryssfaner, som vore föremål för massproduktion,

ej borde draga högre tull än vanliga snickararbeten av enahanda träslag.

I en till Konungen ingiven skrivelse har industriaktiebolaget Furu-Plywood

hemställt, att någon ändring icke måtte vidtagas i nu gällande tullsats

för ifrågavarande artikel. Till stöd för denna hemställan har anförts i

huvudsak följande.

Den inhemska tillverkningen av furuplywood (kryssfaner) hade under de

senare åren haft en lovande utveckling. Före år 1925 hade i Sverige endast

funnits två mindre fabriker, under det att antalet för närvarande uppginge

till icke mindre än åtta, sysselsättande omkring ett tusen arbetare.

Produktionskapaciteten hade samtidigt stigit från 3,000 ton år 1926 till

25,000 ton år 1928. Sverige kunde sägas hava varit föregångslandet på

ifrågavarande industri. Vissa andra träproducerande länder hade emellertid

fått blickarna riktade på detta tillverkningsområde och börjat uppträda som

besvärliga konkurrenter såväl på exportmarknaden som på sista tiden även

på hemmamarknaden. Denna marknad vore alltjämt av mycket stor betydelse

för plywoodindustrien. År 1927 torde nämligen omkring tre fjärdedelar

av produktionen hava avsatts inom landet.

Enligt vad jag inhämtat från generaltullstyrelsen har importen av plywood

av olika slag under de elva första månaderna av år 1928 uppgått till 519 ton.

Den importerade kvantiteten har sålunda utgjort endast en mycket obetydlig

del av vad som förbrukats inom landet. Den inhemska tillverkningen av

kryssfaner, vilken synes äga naturliga förutsättningar och som enligt de

meddelade uppgifterna haft att uppvisa en glädjande utveckling, synes sålunda

intaga en stark ställning. Med hänsyn härtill och då ämbetsverken

vid sin granskning av sakkunnigeförslaget icke upptagit denna fråga, har

jag icke ansett mig böra ifrågasätta någon ändring i de sakkunnigas förslag.

Beträffande de i nummer 184 av de sakkunnigas förslag upptagna artik- Nr 341.

larna skulle vissa ändringar i nu gällande bestämmelser inträda. Så skulle Tunnbintunnbindararbeten

(rubr. 239—240 i gällande taxa), vilka nu äro åsatta en dararbeten;

tull för kilogram räknat av 1 öre, om de bestå av furu eller gran, samt huggblock.

4 öre, om de bestå av annat träslag, enligt förslaget komma att beläggas

med en enhetlig tull av 2 kronor för 100 kilogram. Vidare skulle med

huggblock, vilka nu äro upptagna i rubriken 238 med en tull av 2 öre för

kilogram, komma att likställas för dylika block avsedda fotställningar, vilka

sistnämnda nu tulltaxeras såsom snickararbeten, varvid, med hänsyn till

det vanligen förekommande träslagets samt ytbehandlingens beskaffenhet,

en tullsats av 30 öre för kilogram i regel torde komma i tillämpning.

Beträffande nämnda förslag har påyrkats den ändring, att de nuvarande

tullsatserna för tunnbindararbeten skulle återställas samt att huggblock

med tillhörande fotställningar, i den mån de äro att betrakta såsom snickar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

arbeten, måtte upptagas med en tull av 30 kronor för 100 kilogram. Till

dessa yrkanden har kommerskollegium anslutit sig.

Då införseln av tunnbindararbeten varit oväsentlig i jämförelse med den

inhemska förbrukningen, synes en sammanslagning av rubrikerna och därav

följande obetydliga förskjutningar i respektive tullsatser icke böra ingiva

betänkligheter.

I fråga om huggblock innebär det av kommerskollegium förordade ändringsförslaget,

att nämnda vara skulle hänföras till rubrikerna för snickararbeten,

från vilka den på sin tid utbrutits, enär de för sistnämnda arbeten

stadgade tullsatserna ansågos allt för höga för så tunga artiklar som huggblock.

Jag hyser den uppfattningen, att ändring för närvarande icke bör

vidtagas i gällande tullsats för huggblock. Det torde även vara lämpligt,

att fotställningarna i tullhänseende likställas med de huggblock, för vilka

de äro avsedda.

Nr 342.

Skaft till

krattor.

Förslag har framställts därom, att till krattor avsedda skaft, vilka icke

lära skilja sig väsentligt från vissa, i nummer 342 angivna artiklar, måtte

upptagas i nämnda nummer.

I anledning av detta förslag, mot vilket kommerskollegium icke haft

något att erinra, hava nämnda slag av skaft i propositionsförslaget intagits

imder ifrågavarande nummer.

Nr

347—348.

Wiener
möbler.

S. k. wienermöbler, som i gällande tulltaxa äro upptagna i rubriken 252

med en tull av 50 öre för kilogram, hava icke blivit särskilt omnämnda i

förslaget. De skulle sålunda komma att likställas med andra möbler av trä

och draga en tull av 30 eller 60 kronor för 100 kilogram allt efter bearbetningens

beskaffenhet. Såsom motivering till ändringen hava de sakkunniga

åberopat den obetydliga införseln, vilken år 1924 uppgick till

endast 696 kilogram och år 1925 till 2,662 kilogram.

Med avseende å detta ändringsförslag har hemställts att den nuvarande

tullen å Avienermöbler måtte bibehållas, vilket även av kommerskollegium

förordats. Man befarade nämligen, att ojämnheter vid tulltaxeringen skulle

uppstå, om denna bleve beroende av den ytbehandling, som varorna undergått.

Även skulle svår utländsk konkurrens på detta område hava börjat

göra sig gällande.

Den undersökning, som i anledning härav verkställts, har emellertid givit

vid handen, att införseln även under de senaste åren varit obetydlig; så infördes

år 1927 endast 1,086 kilogram och icke heller beträffande 1928 års

införsel utvisa de för årets tre första kvartal tillgängliga importsiffrorna

någon nämnvärd ökning. Under sådana förhållanden har jag icke ansett

skäl föi’eligga att frångå de sakkunnigas förslag.

Ett såsom alternativ framställt förslag att likställa fernissning med övriga

slag av bearbetning, som omnämnas i nummer 190 av sakkunnigeförslaget,

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Mu,j:ts proposition Nr 65.

201

anser jag mig ieke böra förorda, då de sakkunniga förklarat sig hava tagit

denna fråga under noggrant övervägande (sid. 271 i betänkandet) oeh därvid

kommit till den uppfattningen, att en sådan ändring skulle medföra så vittgående

konsekvenser i tullbeskattningsavseende, att densamma borde tagas

under övervägande i samband med en allmännare revision av tulltaxan.

Jämföres den till rubrik 308 i gällande taxa fogade anmärkningen angående

beskaffenheten av sådant papper, som i tullhänseende bör rubriceras

såsom tidningspapper, med motsvarande anmärkning till nummer 210 i de

sakkunnigas förslag, finner man, att ordet »vitt» utlämnats. Något skäl

till denna ändring har icke anförts i motiveringen. Ändringen torde

emellertid icke vara oavsiktlig, då vissa skäl kunna åberopas för densamma.

Det förefaller nämligen anmärkningsvärt, att den omständigheten, att ett

tidningspapper företer en svagare förtoning i viss färg, skall hava till följd,

att ett eljest tullfritt tidningspapper belägges med tull.

Av de uttalanden, som gjorts vid behandlingen av frågan om tull i vårt

land å tidningspapper, framgår emellertid, att man velat begränsa den förmånligare

behandlingen av tidningspapper till vitt sådant papper. I Kungl.

Maj:ts proposition nummer 227 till 1911 års riksdag lämnas en ingående

redogörelse för de undersökningar, vilka — i anledning av 1910 års riksdags

anhållan om utredning, huruvida med hänsyn till möjligheten att vid tullbehandlingen

skilja mellan tidningspapper och annat tryckpapper särskild,

lägre tull kunde åsättas förstnämnda slag av papper — på föranstaltande

av generaltullstyrelsen verkställts i denna fråga. Av utredningen framgår

följande.

Den vid tiden för utredningen gällande danska tulltaxan innehölle vid

rubriken för tidningspapper en bestämmelse, att såsom sådant papper skulle

anses endast vitt, oglättat, svagt limmat papper med en trämassehalt av

minst 60 procent. Vad papperets färg beträffade, torde den bestämmelsen,

att det till färgen skall vara vitt, icke kunna eftergivas. Bland de tidningar,

som utkomme i vårt land, funnes sådana, beträffande vilka papperets massa

hade en skär eller rödaktig färg, så kallat tonat papper. Det hade visserligen

från sakkunnigt håll framhållits, att denna papperets egenskap icke

skulle inverka på den undersökningsmetod, som borde föreskrivas såsom

den mest praktiska för bestämmande av papperets halt av trämassa, men

då det å andra sidan torde vara svårt att bestämma gränsen för denna

förtoning, för att den icke skulle störande inverka på nämnda undersökningsmetod,

borde en bestämmelse finnas därom, att papperets färg skall

vara vit.

Generaltullstyrelsen har också i sitt nu avgivna utlåtande anfört, att den

metod, som nu tillämpas för undersökning av papperets slipmassehalt, är användbar

endast för vitt papper, att någon annan för tullmyndigheterna lämpad

undersökningsmetod icke torde kunna tillämpas samt att ifrågavarande anmärkning

i anledning härav borde begränsas till att avse endast vitt papper.

Detta har också i propositionsförslaget ägt rum.

Anm. till

nr 368.

Tidnings
papper.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr

383—385.

Rör och

stänger av

vulkanfiber.

Nr 390.

Dekalkoma
nier.

Nr 393.

Tvinnad

gul.

Anm. till nr

M8.

Garn till

fisknät.

202 Kungl. Mcij:ts proposition Nr 65.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande erinrat därom, att de sakkunniga

ansett, att den vid rubrik 315 i gällande taxa fogade anmärkningen rörande

tulltaxeringen av rör och stänger av vulkanfiber kunde utgå, enär nämnda

artiklar även utan särskilt stadgande skulle bliva hänförliga till ej särskilt

nämnda arbeten av papp etc. Det vore emellertid att märka, att vulkanfiber

i plattor i de sakkunnigas förslag upptagits i nummer 207 under rubriken

papp. Vid sådant förhållande kunde tveksamhet uppstå, huruvida icke rör

av vulkanfiber borde tulltaxeras enligt nummer 220. Detta nummer innefattade

rör av papper, och enligt gällande praxis tulltaxerades rör av papp

såsom dylika arbeten av papper. Härtill komme slutligen att styrelsen

under nummer 220 föreslagit, att rör av papp skulle bliva omnämnda i

detta nummer. Med hänsyn till vad sålunda anförts har styrelsen föreslagit,

att i överrubriken till nummer 226—228 måtte tillfogas orden

»vulkanfiber i rör härunder inbegripna».

Ett förtydligande i berörda avseende synes på de anförda skälen vara behövligt

och har därför intagits i propositionsförslaget i överrubriken till

nummer 383—385.

I nu gällande tulltaxas rubrik 349, vilken i stort sett motsvaras av nummer

233 i de sakkunnigas förslag, äro dekalkomanier upptagna bland exemplen

på bilder. Då vissa dekalkomanier förekomma, beträffande vilka tveksamhet

torde kunna råda, huruvida de rätteligen böra hänföras till bilder,

såsom detta begrepp fattas i tulltekniskt avseende, har till undvikande av

olikformig tulltaxering föreslagits, att dekalkomanier fortfarande måtte omnämnas

i rubriken.

Mot detta förslag, som förordats av kommerskollegium, har jag intet att

erinra, varför exemplifieringen utvidgats i enlighet härmed.

Uppmärksamheten har blivit fäst därpå, att s. k. gut förekommer i handeln

såväl i enkla trådar som hoptvinnad. Då båda slagen hava samma

användning och ungefär samma värde, borde de i tullhänseende likställas.

Enligt vad jag inhämtat anses tvinnad gut nu böra hänföras till silkessnören,

som draga en tull av 30 kronor för kilogram. Någon inhemsk tillverkning

av gut i den ena eller andra formen lär emellertid icke förekomma.

Vid sådant förhållande har jag i likhet med kommerskollegium

ansett mig böra biträda framställning om sådan ändring av nummer 236 i de

sakkunnigas förslag, att tvinnad gut likställes med den otvinnade varan.

Detta har synts lämpligen kunna angivas genom infogandet av orden »även

tvinnad» efter »s. k. gut».

Under nummer 291 hava de sakkunniga i sitt förslag intagit en anmärkning

därom, att till detta nummer hänförligt bindgarn av hampa, vilket

enligt skriftlig, på tro och heder avgiven försäkran är avsett uteslutande

för tillverkning av fisknät, må utlämnas tullfritt.

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Kurigl. Maj ris proposition Nr 65.

Frågan om tullfrihet för gum till nämnda ändamål har redan under år

1916 varit föremål för behandling inom riksdagen i anledning av väckt

motion (nr 41 i andra kammaren). För den utredning, som på begäran av

riksdagen sedermera verkställts, ävensom för de omständigheter, som varit

bestämmande för den föreslagna lösningen av frågan, hava de sakkunniga

redogjort i sitt betänkande å sidorna 293—294.

Förslaget har tillstyrkts av kommerskollegium. Sveriges industriförbund

har förklarat sig ej vilja motsätta sig detsamma men framhållit, att intyg

angående garnets användning borde utfärdas av förbrukaren. Skånes handelskammare

har däremot hemställt, att förslaget icke måtte föranleda någon

åtgärd, då enligt vad handelskammaren erfarit tillverkning av garn för

framställning av trålar kommit till stånd. Denna tillverkning vore ännu

jämförelsevis obetydlig, och den väsentliga anledningen härtill ansåges just

vara att konsumtionen av trålar icke i möjligaste mån förbehållits landets

egna fabrikanter.

För egen del har jag anslutit mig till de sakkunnigas förslag, som synes

kunna bereda möjlighet för bedrivande av en lönande tråltillverkning inom

landet, och har därvid hänsyn tagits även därtill, att en dylik inhemsk

tillverkning torde vara av ej ringa värde för fiskerinäringen.

Enligt bestämmelsen i nu gällande tulltaxas rubrik 444 skola tågvirke

och linor samt bind- och segelgarn, flätade, om de äro blekta, färgade eller

tryckta, tulltaxeras såsom snören och andra snörmakararbeten. Tullen, som

för oblekt och ofärgad vara utgör 35 öre för kilogram, kommer härigenom

att för de blekta, färgade eller tryckta artiklarna uppgå till 3 kronor för

kilogram. Denna tullskillnad hava de sakkunniga ansett vara orimlig, då

sistnämnda varor varken med avseende å värde eller framställningssätt

kunde likställas med egentliga snörmakararbeten. De sakkunniga hava på

grund härav föreslagit en sänkning av tullen till 70 öre för kilogram,

d. v. s. dubbla tullen för den ofärgade och oblekta varan.

Mot en sådan tullnedsättning har erinrats, att den lättnad, som man med

ändringen avsåge att bereda vissa artiklar med industriell användning,

lämpligen borde åvägabringas på annat sätt än att så avsevärt som ifrågasatts

sänka tullen för alla till nämnda rubrik hänförliga artiklar. Andra

flätade blekta, färgade eller tryckta linor etc. än sådana, som hade nyssnämnda

användning, borde fortfarande tulltaxeras såsom snörmakararbeten. I

I 1906 års tulltaxekommittés betänkande anföres vid ifrågavarande rubrik

till stöd för nu gällande bestämmelse, att flätade blekta, färgade eller

tryckta artiklar »hänvisats till snören och andra snörmakararbeten, dit de

på grund av både värde och beskaffenhet rätteligen höra». Det torde emellertid

vara uppenbart, att blekning, färgning eller tryckning av en vara av

ifrågavarande slag eller av det garn, varav den framställts, icke bör kunna

Nr

454—455.

Tågvirke

och linor

m. m.,

flätade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

motivera en höjning av tullen till nära nog det tiodubbla beloppet. Den

föreslagna ändringen, varigenom blekt, färgad eller tryckt vara skulle komma

att beläggas med dubbla tullen å den oblekta och ofärgade, synes stå i god

överensstämmelse med vad som eljest i allmänhet gäller i fråga om garn

och vävnader av motsvarande beskaffenhet. Då dessutom något direkt förslag

till lösning av denna tullfråga på lämpligare sätt än de sakkunniga angivit

icke framkommit, har jag icke på denna punkt vidtagit någon ändring

i deras förslag.

Nr Det i överrubriken till nummer 308—309 i de sakkunnigas förslag förekom
464

465. mande tillägget »även gamla och brukade» har uteslutits i propositionsför
Yllemattor,

slaget, sedan undantag för mattor, hänförliga till nummer 464—465, i enknutna.

lighet med generaltullstyrelsens förslag inryckts i nummer 1149.

I samband med godkännandet av det mellan Sverige och Turkiet den 4

februari 1928, under förbehåll av bifall från riksdagens sida, avslutade

handels- och sjöfartsavtalet beslöt riksdagen den 20 mars 1928 (skr. nr 80)

i överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t i sin den 24 februari 1928 dagtecknade

proposition nummer 111 föreslagit, att tullsatsen för knutna yllemattor

med mer än 250 knutar på en längd av 1 meter, vilka äro upptagna

i rubrik 395 i gällande tulltaxa, skulle nedsättas från 8 till 6 kronor

för kilogram. Den ändrade tullsatsen skall tillämpas från och med den

dag, då nämnda avtal träder i kraft. Detta skall ske trettio dagar efter

ratifikationshandlingarnas utväxlande.

Enligt meddelande från utrikesdepartementet har ifrågavarande handelsoch

sjöfartsavtal numera godkänts även från turkisk sida och ratifikationshandlingarna

kunna väntas bliva utväxlade inom en nära framtid, med all

sannolikhet innan det föreliggande tulltaxeförslaget blir föremål för slutlig

behandling av riksdagen. Med hänsyn härtill torde i detta förslag tullsatsen

vid nummer 465 böra upptagas till 600 kronor.

Nr 470. Nummer 314 i de sakkunnigas förslag upptager mattor, ej särskilt nämnda,

Jutemattor. av jute, med eller utan inblandning av annat spånadsämne, med eu tull av

40 kronor för 100 kilogram. Enligt nu gällande bestämmelser skall i fråga

om mattor av jute med inblandning av annat spånadsämne göras skillnad

mellan plyschartade och icke plyschartade mattor. De förra hänföras till

rubriken 448 med en tull av 40 öre för kilogram, även om de hava tillsats

av annat vegetabiliskt spånadsämne i bottenvävnaden, under det att en dylik

tillsats beträffande de icke plyschartade mattorna på grund av bestämmelsen

i anmärkning 1 till avdelning VIII A—F har till följd, att de bliva underkastade

samma tull som vävnader av det såsom tillsats förekommande

spånadsämnet. Utgöres tillsatsen av ull eller andra djurhår, skall varan,

oavsett om den är plyschartad eller ej, tulltaxeras såsom yllemattor.

Den ändring häri, som av de sakkunniga ifrågasatts, har givit anledning

till erinringar. Så har från industrihåll anmärkts, att den princip, som

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr t>ö.

205

genom rubrikens formulering i de sakkunnigas förslag kommit till uttryck,

nämligen att ett lågt tullbeskattat spånadsämne såsom jute icke

skulle komma att drabbas av högre tull, om det förekomme i förening med

andra, högre tullbeskattade spånadsämnen, vore oriktig och stridande mot

tulltaxans allmänna uppställning av spånadsgruppen. Rubriken syntes

dessutom i visst avseende oklart avfattad.

I anledning härav har framställts förslag till följande ändrade lydelse av

rubriken ifråga: »Mattor, ej särskilt nämnda, av jute, utan inblandning

av annat spånadsämne». Detta förslag har biträtts av kommerskollegium.

Generaltullstyrelsen har anmärkt, att tillägget till nummer 314 »med

eller utan inblandning av annat spånadsämne» icke vore fullt förenligt

med innehållet i nummer 308—313 och i varje fall vid jämförelse med bestämmelsen

i sistnämnda nummer kunde giva anledning till tveksamhet,

huru mattor av jute och annat spånadsämne rätteligen borde tulltaxeras.

I anledning härav borde nummer 314 erhålla följande lydelse: »helt eller

delvis av jute, utan inblandning av silke, ull eller andra djurhår eller

kokostågor».

Ett förtydligande vid denna punkt är uppenbarligen behövligt, och har

jag i sådant avseende anslutit mig till generaltullstyrelsens förslag, vilket

även synes leda till ett ur saklig synpunkt riktigt resultat. Enligt detsamma

skulle någon ändring icke göras i den nuvarande principen för tulltaxeringen

av alla slags jutemattor med inblandning av ull, mot vilken princip

någon anmärkning icke förekommit. Likaledes skulle den nuvarande tullsatsen,

40 öre för kilogram, bibehållas för plyschartade jutemattor med tillsats

av annat vegetabiliskt spånadsämne i bottenvävnaden. Däremot skulle den

ändringen inträda, att en tillsats av annat vegetabiliskt spånadsämne i

floret å mattor av sistnämnda slag eller dylik tillsats i flor eller bottenvävnad

av andra jutemattor icke längre skulle föranleda, att mattorna i tullhänseende

likställdes med vävnader av det ämne, varav tillsatsen utgöres,

ett förfarande som, enligt vad de sakkunniga anfört, visat sig leda till orimliga

konsekvenser.

Rubriken 403 i gällande tulltaxa upptager kostymvävnader av ull, vägande Nr 477.

per kvm 250 gram eller däröver och innehållande trådar, helt eller delvis vävnader,

av silke, såframt silket utgör högst 7 procent av vävnadens hela vikt. Tull- innehålsatsen

utgör 2 kronor 50 öre för kilogram och överstiger sålunda med 25 lande silke.

öre tullen för de högst tullbeskattade yllevävnaderna utan tillsats av silke.

För tulltaxeringen av andra spånadsvaror, innehållande silke, gäller nu den

allmänna bestämmelse, som finnes angiven i anmärkning 1 till avdelning VIII

A—F och vilken är av följande lydelse: »Då en spånadsvara betecknas såsom

vara av visst spånadsämne i förening med eller med inblandning av

annat sådant ämne, innebär detta, där ej annorlunda är särskilt stadgat, att,

oavsett den myckenhet, vari de olika beståndsdelarna ingå i varan, den i

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Runni. Maj:ts proposition Nr 65.

vederbörande rubriker först nämnda beståndsdelen är bestämmande för

varans rubricering såsom vara av silke, ull, lin o. s. v.; dock att avseende

ej fästes vid i varan förekommande enstaka trådar, vilkas förekomst uppenbarligen

har till syfte att göra densamma hänförlig till en rubrik med lägre

tullsats.»

Detta stadgande medför, att andra spånadsvaror än kostymvävnader av

förenämnda slag bliva, även om de endast hava en obetydlig tillsats av silke,

hänförliga till avdelning VIII A, som omfattar varor av silke.

De sakkunniga hava, under åberopande av, bland annat, den tullförhöjning

från 3 till 10 kronor för kilogram, som tidigare genomförts för halvsiden,

ansett lämpligt att i taxan under avdelning V intaga en bestämmelse, att vid

tulltaxering av vissa vävnader och band — inskränkningen är motiverad av

tulltekniska skäl — silke, vilket ingår till högst 7 procent av vävnadens eller

bandets vikt skall lämnas utan avseende, i samband varmed den särskilda

rubriken för kostymvävnader av xrll med viss tillsats av silke uteslutits.

Då konsekvenserna av den ifrågasatta ändringen synas vara av den räckvidd,

att frågan om den föreslagna tullindringen lämpligen torde böra bliva

beroende på fortsatt utredning, har jag icke ansett mig böra upptaga de

sakkunnigas förslag på denna punkt. Till följd härav har nuvarande rubrik

403 ansetts böra bibehållas.

Nr 543. Enligt gällande bestämmelser äro vanliga flätade, bandliknande snören i

Platta, tullhänseende likställda med band. Rundflätade snören, som genom mangling

rundflätade eller liknande förfaringssätt tillplattats och vilka pläga användas såsom skosnören.

och kängsnören, skola jämlikt ett av Kungl. Maj:t i regeringsrätten fattat

beslut tulltaxeras såsom flätade, bandliknande snören etc. och bliva följaktligen

underkastade en tull av 2 kronor för kilogram, försåvitt varan icke

innehåller silke.

Generaltullstyrelsen har nu fäst uppmärksamheten på det oegentliga däri,

att den efterföljande behandlingen gör varan hänförlig till rubrik med lägre

tullsats än som eljest skulle tillämpas. I icke tillplattat skick borde nämligen

varan tulltaxeras såsom snören, med tull av 3 kronor för kilogram. I

I det av sakkunnig inom tekniska högskolan i denna tulltaxeringsfråga

avgivna yttrande, som förelåg vid ärendets avgörande i regeringsrätten,

har emellertid framhållits, att ifrågavarande platta, rundflätade snören vore

till form, ändamål och värde fullt likställda med de i rubrikerna 369—370,

respektive 534 upptagna varorna, vilka i allmänhet draga samma tull som

motsvarande band, samt att en ökning i tullsatsen med 50 procent för de

förstnämnda banden icke kunde motiveras med några giltiga skäl. Med hänsyn

härtill och då gällande praxis varit i tillämpning en följd av år samt

frågan berör en avsevärd förbrukningsartikel, har jag icke ansett lämpligt

vidtaga den av generaltullstyrelsen ifrågasatta ändringen.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

207

Glödnät av silke iiro för närvarande upptagna i särskild rubrik, nummer Nr 549.

373 a, med en tull av 9 kronor för kilogram. Enligt de sakkunnigas förslag Glödnät av

skulle glödnät av nämnda material inrymmas i nummer 1054, upptagande glöd- silke.

strumpor och andra glödnät, alla slag, med tull av 2 kronor 50 öre för

kilogram. Anledningen till den ifrågasatta ändringen är den, att de sakkunniga

ansett införseln av glödnät, tillverkade av silke, icke vara av den

betydelse, att en särskild rubrik för nämnda artikel vore motiverad.

Införseln utgjorde åren 1924—1927 respektive 286, 556, 519 och 656 kilogram.

Kommerskollegium har i sitt utlåtande över förslaget i denna punkt uttalat

sin anslutning till ett framställt yrkande på den nuvarande tullsatsens

bibehållande.

Visserligen kan införseln förefalla tämligen obetydlig, men den tullnedsättning,

som skulle inträda genom vidtagandet av sådan ändring i gällande

bestämmelser, som de sakkunniga ifrågasatt, måste dock ingiva betänkligheter.

Då vidare av skäl, som jag vid redogörelsen för nummer 220 i taxeförslaget

redan berört, avbrända glödstrumpor överförts till gruppen för kemiska

produkter, vilken grupp icke lämpligen kan inrymma även ej avbrända

nät, hava i propositionsförslaget icke avbrända glödstrumpor av silke upptagits

i nummer 549 under spånadsgruppen med nuvarande tullsats. Glödstrumpor

av annat spånadsämne komma att, utan särskilt stadgande, hänföras

till nummer 555 med nu gällande tullsats 1 krona 75 öre för kilogram.

I anledning av ett uttalande från enskild näringsidkare, att återställandet

av den nuvarande tullen för glödstrumpor av silke skulle vara till men för

vår exportindustri, vill jag erinra därom, att det förslag till nya tullrestitutionsbestämmelser,

som samtidigt härmed kommer att föreläggas riksdagen,

innehåller sådana lättnader för nämnda industri, att från dess sida

någon invändning mot tullens bibehållande knappast kan anses befogad.

Med avseende å emballagebestämmelserna för strumpstolsarbeten företer ^r

de sakkunnigas förslag viss avvikelse från gällande tulltaxa. Under det att 551—555.

tullsatsen nu är bestämd efter nettovikten endast för strumpstolsarbeten av Emballage
silke,

medan däremot i fråga om andra dylika arbeten avdrag i vikten — beslåmmel
med

den inskränkning som föranledes av bestämmelsen i tulltaxeunder- serna för

rättelsernas § 2 mom. 8 angående visst ytteremballage ■— icke medgives för strun*Pstols
arbeten.

askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg, skulle enligt nämnda

förslag alla strumpstolsarbeten vägas netto. Någon höjning av tullsatserna

såsom kompensation för ändringen har icke ifrågasatts.

Kommerskollegium har, under åberopande av sitt allmänna uttalande angående

de föreslagna ändringarna av emballagebestämmelserna, hemställt,

att, då det icke syntes möjligt att utan en närmare utredning bedöma, vilken

justering av tullsatserna, som skulle motsvara skälig kompensation för nettoförtullning,

emballagebestämmelserna måtte tillsvidare bibehållas.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

I fråga om vissa grövre strumpstolsarbeten torde den av de sakkunniga

föreslagna ändringen icke vara av större betydelse. Annorlunda lär emellertid

vara förhållandet med de lättare trikåvarorna, beträffande vilka den utländska

konkurrensen är mera besvärande. En ändring av emballagebestämmelserna

på detta område torde bliva desto mera kännbar, som enahanda företeelse

kunnat konstateras beträffande trikåvaror som ifråga om vävnader och damkonfektion,

nämligen att utvecklingen går i sådan riktning, att lättare

varor, för vilka tullskyddet blir mindre effektivt, erhålla allt mer ökad

användning. Med hänsyn härtill har jag ansett försiktigheten bjuda att

icke nu föreslå någon ändring av emballagebestämmelserna för strumpstolsarbeten.

Nr 558. Ett framställt förslag om bibehållandet av bestämmelsen i nu gällande

Sadel- tulltaxas rubrik 470, att annan sadelgjordsväv än den tvåskaftade, oblekta

gjordsväv. och ofärgade skall hänföras till band, har jag med hänsyn till vad de sakkunniga

anfört funnit mig icke böra biträda.

Nr 575. I fråga om avdelningsskärmar och rullgardiner hava nu gällande, i rubriRullgardi-

kerna 566 samt 568 och 569 intagna bestämmelser bibehållits i sakligt avseende

ner; lamp- oförändrade. Med hänsyn till ett av generaltullstyrelsen gjort påpekande,

skärmar. rullgardiner utan käppar och mekanism numera knappast förekomme

till införsel, samt att, där så ägde rum, det låge i sakens natur, att de borde

tulltaxeras efter sin beskaffenhet, har nummer 416 i de sakkunnigas förslag

uteslutits.

Med avdelningsskärmar hava de sakkunniga likställt lampskärmar och

andra skärmar, ej särskilt nämnda, för vilka tullen sålunda ävenledes skulle

utgå med 15 procent av värdet. Denna tull skulle emellertid, enligt vad

från en handelskammare uppgivits, åtminstone vad lampskärmar beträffar,

i vissa fall icke komma att täcka den tull, som utgår för materialierna, av

vilka större delen i allmänhet utgöres av siden. Denna uppgift har från

annat håll bekräftats.

Kommerskollegium har också funnit invändningarna i berörda avseende

berättigade och uttalat, att andra skärmar än avdelningsskärmar tills vidare

borde, liksom nu, tulltaxeras efter sin beskaffenhet.

I anledning härav har rubriken i propositionsförslaget begränsats till att

omfatta rullgardiner med käppar och mekanism samt avdelningsskärmar.

Nr Enligt nu tillämpad praxis anses ett broderingsarbete å strumpstolsar
585

587. beten eller å vanliga snören eller snörmakararbeten icke såsom broderi i

Broderier, tullteknisk mening. Beträffande strumpstolsarbeten har i överrubriken till

nummer 427—429 i de sakkunnigas förslag ett förtydligande i berörda avseende

intagits. Generaltullstyrelsen befarar emellertid, att detta förtydligande

skulle komma att tolkas såsom ett upphävande av gällande praxis beträffande

snören och snörmakararbeten, å vilka broderingsarbete nedlagts och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 65.

201)

vilka nu taxeras såsom besättnings- och garneringsartiklar, ej särskilt nämnda,

enligt rubrikerna 371 eller 535. Enär detta icke varit avsett, torde ett ytterligare

förtydligande vara lämpligt. Enligt styrelsens förslag skulle ett tilllägg

införas i överrubrikens parentes. Då emellertid till ifrågavarande

nummer redan fogats en anmärkning, innehållande en anvisning för tulltaxeringen,

har även det nu ifrågasatta förtydligandet ansetts lämpligen

böra intagas i form av en anmärkning till rubriken.

Sedan läng tid tillbaka hava i fråga om knutna, stickade, virkade eller Nr

på strumpstol förfärdigade varor tulltaxans bestämmelser varit av sådant 590—591.

innehåll, att någon förhöjning av tullen icke förekommit i det fall, att söm- Kläder av

nadsarbete nedlagts å varan. Detta torde hava sin grund i den omständig- drumpstolslieten,

att det å dylika varor eventuellt utförda sömnadsarbetet vanligen gods.

varit av så obetydlig omfattning, att någon hänsyn till detsamma icke ansetts

böra tagas vid tullens fastställande. Under de senare åren hava förhållandena

i viss män ändrats. Trikåvara (metervara) har nämligen börjat

komma till allmän användning inom damkonfektionen på samma sätt som

vävnader. Då av förstnämnda materiel tillverkade kläder beläggas med

samma tull som halvfabrikatet, kommer den konfektionsindustri, som driver

nämnda tillverkning, icke blott att sakna tullskydd utan har även att vidkännas

en direkt belastning dels för uppkommande avfall, dels ock för besättningsartiklar,

vilka, särskilt då de innehålla silke, äro avsevärt högre

tullbeskattade än trikåvaran.

De sakkunniga hava också enligt vad som framgår av motiveringen tagit

under övervägande, huruvida icke i anslutning till tullagstiftningen i andra

länder, där sydda och med broderier, spetsar och dylik utstyrsel försedda persedlar

av trikåvara äro uppdelade efter enahanda grunder som motsvarande

persedlar av vävnad, ändring av våra gällande bestämmelser i nu ifrågavarande

avseende borde åvägabringas. Då emellertid vid verkställd undersökning

en sådan differentiering av tullen icke synts kunna genomföras utan

genomgripande omläggning av tullbeskattningen av trikåvaror, hava de

sakkunniga ansett denna fråga lämpligen böra anstå för att upptagas till

prövning i samband med en allmän revision av tulltaxan.

Tanken på en korrigering av de nuvarande bestämmelserna i fråga om

nämnda varor har emellertid upptagits av såväl kommerskollegium som

generaltullstyrelsen. Från industriens sida hade nämligen framhållits, att

även en provisorisk, omedelbar lösning av denna fråga vore av stor betydelse.

I sådant syfte hade framställts förslag, att kläder och andra sömnadsarbeten,

ej särskilt nämnda, av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol

förfärdigade varor av annat spånadsämne än silke, försedda med broderier

eller spetsar eller ock med foder, uppslag eller annan besättning, vari

silke ingår, måtte tulltaxeras efter bestämmelserna för varor, tillverkade av

vävnader av motsvarande spånadsämne. Kommerskollegium har biträtt detta

förslag till uppdelning av ifrågavarande rubrik för vinnande av en provision;/

till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 51 häfl. (Nr 65.) 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.

sorisk lösning av frågan om differentiering av tullskyddet för konfektionerade

artiklar av trikåvara.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande över taxeförslaget vitsordat det

berättigade i kravet på ändring i förevarande avseende samt funnit

önskvärt att — om också det slutliga ordnandet av tullskyddsfrågan för

ifrågavarande artiklar borde anstå till en mera allmän revision av tulltaxan

— påvisbara oformligheter i tullbeskattningen på ett tidigare stadium

provisoriskt avhjälptes. Då styrelsen erfarit, att en framställning om ändring

i berörda avseende ingivits till kommerskollegium, och frågan sålunda

komme under prövning av detta ämbetsverk, finge styrelsen, när resultatet

av denna prövning förelåge, tillfälle att inkomma med förslag.

Sedan kommerskollegium avgivit sitt yttrande över de sakkunnigas förslag,

har generaltullstyrelsen i en tilläggsskrivelse till sitt utlåtande återupptagit

frågan om tulltaxeringen av klädespersedlar av strumpstolsgods och

därvid anfört bland annat följande.

Av den motivering, som förebragts av Sveriges industriförbund, framginge,

att avsikten varit, att den föreslagna tulltaxeändringen endast skulle drabba

kläder, som tillverkades av metervara vid konfektionsfabrikerna, och sålunda

icke persedlar, som i samband med trikåtillverkningen endast underginge

en enklare sömnad. Såsom förslaget utformats, komme emellertid bland

annat även en hel del underkläder att drabbas av ändringsförslaget, vilket

icke vore lämpligt. Å andra sidan skulle genom förslaget endast i begränsad

utsträckning — d. v. s. i fråga om kläder med broderier eller spetsar

eller med foder, uppslag eller annan besättning, vari silke ingår — praktiskt

erkännande givas åt det berättigade i principen angående de av trikåvara

tillverkade klädernas likställighet i tullskyddshänseende med dylika

kläder, tillverkade av vävnad.

Fullt erkännande härå torde vid en provisorisk lösning av frågan knappast

kunna lämnas. Åtskilligt skulle emellertid vinnas, om de viktigaste

av trikåmetervara framställda klädespersedlarna likställdes med motsvarande,

av vävnad tillverkade kläder. De persedlar, som i första hand härvid borde

ifrågakomma, vore klädningar, blusar, kjolar och morgonrockar. Däremot

syntes koftor, som i regel endast underginge en enklare konfektionering, icke

lämpligen böra drabbas av tullförhöjningen, och då vidare vissa tulltekniska

svårigheter säkerligen skulle uppstå vid särskiljandet av koftor och kappor,

borde icke heller sistnämnda varuslag göras till föremål för särbestämmelser.

Med hänsyn bland annat till att tullsatsen för rubrik 373 b i gällande

tulltaxa vore bunden genom handelstraktaten mellan Sverige och Tyskland,

borde silkestrikåvaror icke beröras av ändringsförslaget.

I överensstämmelse härmed har generaltullstyrelsen föreslagit, att nummer

432 i de sakkunnigas förslag måtte uppdelas i två nummer av följande lydelse:

Kläder och sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade varor:

blusar, kjolar, klädningar och morgonrockar)

av spånadsvara (metervara), icke innehål- i tulltaxeras lika med klädespersedlar

av motsvarande vavnad

lande silke............................................................)

i tulltaxeras efter vad för

andra .......................................................................t strumpstolsarbeten är bestämt

1 ulan förhöjning.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Muj:ts proposition Nr 65.

211

På grund av vad sålunda anförts, linner jag en provisorisk lösning av

frågan om tulltaxeringen av klädespersedlar av strumpstolsgods vara av

behovet påkallad, oeli har jag på denna punkt i sak anslutit mig till generaltullstyrelsens

nyss anförda förslag.

De sakkunniga hava med hänsyn bland annat till de av 1926 års riksdag

beslutade ändringarna i tullsatserna för yllevävnader ansett, att man i fråga

om beskattning av kläder och andra sömnadsarbeten av nämnda vävnader

lämpligen borde övergå till ett system, som smidigare än det nuvarande

(med fasta vikttullsatser) anpassade sig efter de olika vävnadstullarna. I

överensstämmelse härmed har föreslagits, att tullen för kläder och andra

sömnadsarbeten av nyssnämnda materiel skulle utgå med vissa procentuella

tillägg till vävnadstullarna. Detta förslag till ändring av principen för tullbeskattningen,

som ursprungligen framställts av representanter för konfektionsindustrien,

har, enligt vad de sakkunniga anfört, rönt instämmande av

representanter för importintressena.

Vid bedömandet av de procentuella tilläggens storlek hava de sakkunniga

sökt komma till ett resultat, som i möjligaste mån motsvarade tullsatserna

före ovannämnda tullförändringar. I en till betänkandet såsom bilaga 3

fogad tablå har utredning förebragts till belysning av de procentuella

tillägg till tullsatserna för vävnaderna, vilka lagda till sistnämnda tullsatser

skulle motsvara förutvarande vikttullsatser för konfektionens artiklar.

Att härvid komma till ett matematiskt exakt resultat är uppenbarligen

icke möjligt, enär man beträffande varje särskild varugrupp måste taga

hänsyn till de olika artiklarnas betydelse ur import- och produktionssynpunkt

och på denna väg söka komma fram till en antaglig medelprocent.

Det resultat, till vilket de sakkunniga kommit, hava representanter för industrien

icke ansett tillfredsställande. Särskilt i vad det angår de artiklar, som

höra till damkonfektionsbranschen, hava de föreslagna procentsatserna ansetts

för låga. Vid beräkningen av desamma borde hänsyn tagas till den försämring

av tullskyddet, som skulle bliva en följd av dels den ändrade avfattningen

av definitionen å »broderi», dels övergången från brutto- till

nettoförtullning för konfektionsindustriens artiklar. Yrkanden hava också

framställts på att procentsatserna måtte höjas, vid nummer 444 i de sakkunnigas

förslag från 235 till 245 procent, vid nummer 445 från 145 till

150 procent och vid nummer 446 från 75 till 90 procent. Med anledning

härav har kommerskollegium hemställt, att det måtte tagas under övervägande,

om ej industriens önskemål på denna punkt kunde vinna bifall.

De sakkunnigas förslag, att konfektionstullarna skulle utgå genom procentuella

tillägg till tullsatserna å de i förekommande artiklar ingående vävnaderna,

mot vilken tanke invändningar icke förekommit vare sig från industriens

sida eller från representanter för importhandeln, synes innebära

en lösning, som leder till det mest rättvisa resultatet. Såsom redan fram
-

Nr

592—594,

603—605.

Kläder av

yllevävnad.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

hållits, är det emellertid icke möjligt att omräkna de nuvarande tullsatserna på

ifrågavarande område till belopp, som för varje särskild gren av konfektionsindustrien

skulle fullt exakt motsvara det före år 1926 gällande tullskyddet.

Beträffande de procentuella tilläggens lämpliga storlek kunna givetvis

olika meningar råda. I nyssnämnda bilaga finnas angivna dels de föreslagna

procentsatserna, dels de procentsatser för kläder, tillverkade av vävnader

av olika tjocklek, som borde tillämpas, därest tullskyddet för konfektionsindustrien

skulle bringas till samma höjd som under tiden närmast

före genomförandet av de av 1926 års riksdag beslutade ändringarna av

vissa tullsatser för yllevävnader. Om man vid en jämförelse mellan dessa

båda grupper av procentsatser tager i betraktande, att, såsom de sakkunniga

anfört, vid de av dem föreslagna procentsatsernas beräknande »hänsyn jämväl

tagits till den minskning i tullskyddet, som kunde tänkas uppstå på grund

därav, att förpackningskartonger enligt förslaget icke längre skulle inräknas i

den tullpliktiga vikten», kan det vara förklarligt, att man från industriens

sida funnit de föreslagna procentsatserna väl knappt tillmätta. Detta gäller

företrädesvis manskläder men även den tyngre damkonfektionen. Med hänsyn

till den ställning, herrkonfektionen i konkurrenshänseende intager gent

emot utlandet, torde frågan för denna gren av konfektionsindustrien dock

vara mindre allvarlig än för damkonfektionen. Då emellertid de föreslagna

procentsiffrorna äro resultatet av ingående överläggningar med representanter

för såväl industrien som importhandeln, anser jag mig icke böra föreslå

någon ändring av dessa procentsatser. Viss hänsyn till de anförda kraven

på en höjning har emellertid tagits därigenom, att jag — såsom redan vid

behandlingen av emballagebestämmelserna meddelats — förordat den ändring

i de sakkunnigas förslag, att vid tulltaxeringen av kläder avdrag i vikten

icke skulle medgivas för kartonger, vilket innebär ett återställande av de

nuvarande emballagebestämmelserna för dessa artiklar.

Nr Såsom en följd av de år 1921 genomförda höjningarna av vissa finans
603,

606. tullar, omfattande, bland andra varor, vävnader och besättningsartiklar,

Kläder, del- bestående helt eller delvis av silke, vidtogos under år 1922 vissa tullförvis

av siden, höjningar å kläder med foder eller besättning av vara, i vilken silke ingår.

Dessa tullförhöjningar voro sålunda avsedda att utgöra kompensation för de

höjda sidentullarna.

Nu har generaltullstyrelsen anmärkt, att vid avfattningen av de nya bestämmelserna

hänsyn icke kommit att tagas till de fall, då siden, utan att

utgöra foder eller besättning, ingår i ett klädesplagg till någon del, som

icke kan anses utgöra huvudbeståndsdelen. Med hänsyn härtill har styrelsen

föreslagit, att ett tillägg måtte göras till nummer 444 ocli 447 i de sakkunnigas

förslag.

Enär detta endast skulle innebära ett fullföljande av den tanke, som

tidigare vunnit riksdagens godkännande, har ett tillägg i enlighet med

generaltullstyrelsens förslag gjorts vid ifrågavarande nummer.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Muj:ts proposition Nr 65. 213

Av eu enskild firma ävensom från tvenne sammanslutningar inom näringslivet

hava framställningar gjorts i syfte att tullen å s. k. tagalflätor, vilka

användas vid tillverkning av damhattar, måtte borttagas. Hattflätor av

spånadsämnen skola nu enligt bestämmelsen i rubriken 616 tulltaxeras allt

efter sin beskaffenhet antingen såsom band eller såsom snören och komma

sålunda, under förutsättning att de ej innehålla silke, att bliva underkastade

en tull av 2 eller 3 kronor för kilogram. Enligt de sakkunnigas förslag skulle

tagalflätorna bliva hänförliga till nummer 459 med bibehållen tullsats.

Någon inhemsk tillverkning av dessa flätor lär icke förekomma.

De gjorda framställningarna hava tillstyrkts av kommerskollegium.

Då man emellertid, enligt vad jag inhämtat, inom generaltullstyrelsen

åtminstone för närvarande icke ser sig i stånd att meddela för den praktiska

tulltaxeringen erforderliga anvisningar, huru tagalflätorna skola skiljas från

vissa andra slag av flätor, har jag icke ansett mig böra upptaga förslaget.

Beträffande den till avdelning V i de sakkunnigas förslag fogade anmärkning

2 har generaltullstyrelsen anfört följande.

Den i anmärkningen upptagna bestämmelsen, att vid tulltaxering av

till nämnda avdelning hänförliga varor, tillverkade helt eller delvis

av till nummer 241 hänförligt garn, sådant garn i tullhänseende skall

likställas med garn av ull, skulle enligt förslaget icke gälla till nummer

306, 317, 318 och 382 hänförliga varor eller därav tillverkade

kläder och andra sömnadsarbeten. Emellertid torde undantag böra göras

jämväl för sniljer samt för delvis plyschartade vävnader och band ävensom

för därav tillverkade kläder och andra sömnadsarbeten, då det även beträffande

de senare artiklarna i flesta fall torde ställa sig omöjligt att vid

tulltaxeringen avgöra, huruvida långfibrigt eller kortfibrigt silke kommit

till användning vid tillverkningen av desamma.

Anmärkningen ifråga borde därför enligt styrelsens uppfattning erhålla

följande lydelse:

»Vid tulltaxering av till denna avdelning hänförliga varor, tillverkade

helt eller delvis av till nummer 241 hänförligt garn, skall sådant

garn likställas med garn av ull; dock att detta stadgande icke gäller till

nummer 306, 317, 318 och 382 hänförliga varor eller vävnader och

band med delvis plyschartad yta samt därav tillverkade kläder och

andra sömnadsarbeten, ej heller sniljer.»

Detta påpekande har iakttagits vid utarbetandet av propositionsförslaget.

Vid tulltaxeringen av skodon, hänförliga till rubrikerna 210—213 i gällande

tulltaxa, medgives för närvarande icke avdrag i vikten för askar, papper och

dylikt omslag.

I fråga om skodon av skinn hava de sakkunniga föreslagit övergång till

nettoförtullning, utan att någon däremot svarande höjning av tullen ifrågasatts.

Nr 615.

S. lo tagalflälor.

Anm. 2 till

Avd. XI.

Vävnader

och band

med delvis

plijschartad

i] ta.

Nr

619—620.

Skodon av

skinn.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 661.

Packningsmaterial

av

asbest.

Anm. till

nr

691 — 694.

Porslinsvaror

med

firmanamn

o. dyl.

Enär, enligt vad från industrihåll upplysts, vikten av nämnda emballage

uppgår till 10—25 procent av skodonens bruttovikt, har kommerskollegium

avstyrkt den föreslagna ändringen.

Då en övergång till nettoförtullning, särskilt vad finare damskodon beträffar,

skulle medföra en här icke avsedd rubbning i det nuvarande tullskyddet,

har jag icke ansett mig böra följa de sakkunnigas förslag angående

nettoförtullning för skodon, hänförliga till nummer 619 och 620.

I nummer 478 av de sakkunnigas förslag hava upptagits packningar och

tätningar, material därtill samt bromsband, innehållande asbest, med eu

tull av 25 kronor för 100 kilogram. Andra ej särskilt nämnda arbeten

av asbest skulle hänföras till nummer 479 och såsom hittills vara tullfria.

Med avseende å formuleringen av förstnämnda nummer har anmärkts,

att uttrycket »material därtill» skulle kunna giva anledning till den uppfattningen,

att till ifrågavarande nummer borde hänföras exempelvis papp

eller garn av asbest, vilka artiklar nu åtnjuta tullfrihet. Till förekommande

av en dylik tolkning har i propositionsförslaget nämnda uttryck ersatts med

orden »även i längder», vilka synas bättre klarlägga avsikten med bestämmelsen.

Beträffande fajans- och porslinsvaror finnes uti en anmärkning till rubrikerna

673—676 i gällande tulltaxa stadgat, att vid bedömandet, huruvida ett föremål

skall anses såsom enfärgat eller flerfärgat, avseende icke må fästas vid,

bland annat, fabriksmärke, fabrikens namn eller rymdbeteckning, försåvitt

därigenom icke åstadkommes utsmyckning. Detta medgivande har av de

sakkunniga ansetts böra utvidgas, så att hänsyn icke heller skulle tagas

till handelsmärke, firmanamn, kvalitets- eller annan dylik beteckning, allt

dock med nyssnämnda förbehåll.

Kommerskollegium har framhållit, att den ifrågasatta utvidgningen av

medgivandet skulle bereda möjlighet att under en lägre tull införa beställd

vara med särskilda märken, under det att denna möjlighet hittills endast

förefunnits beträffande vanliga lagervaror. Kollegium har därför biträtt ett

av en enskild firma samt av ett par näringssammanslutningar framställt

yrkande, att den nuvarande lydelsen av anmärkningen ifråga måtte bibehållas.

För egen del kan jag ej finna, att någon sådan skillnad, som motiverar

olika tullbeskattning, råder mellan ett handels- och ett fabriksmärke, mellan

fabrikantens och importörens firmanamn eller mellan en rymd- och en kvalitetsbeteckning,

allt givetvis under förutsättning att beteckningarna icke

innebära en utsmyckning. Det framställda yrkandet torde hava föranletts

av farhågor, att tolkningen av medgivandet i dess utvidgade form

skulle bliva allt för vidsträckt, så att exempelvis en restaurang, som själv

importerar sitt porslin, skulle kunna införa detsamma mot den lägre tullen,

oaktat det vore försett med restaurangens monogram eller dylikt. Då emeller
-

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kunfjl. Maj:fn proposition Nr 65.

215

tid monogram och liknande beteckningar å porslinsvaror, införda för restauranger,

hotell ocli liknande inrättningar, i regel torde vara förenade med någon

dekorering, och anledning icke synes föreligga att befara en alltför vidsträckt

tolkning av medgivandet, har jag icke funnit skäl att frångå de sakkunnigas

förslag.

Icke smidbara järnprodukter äro i gällande tulltaxa upptagna i andra

rubriker än de smidbara artiklarna. Dylik åtskillnad har emellertid av

tulltekniska skäl ansetts icke kunna göras mellan tackjärnsskrot och smidbart

skrot. Skulle, då varan in- eller utföres i större mängder, de båda

olika slagen förekomma blandade, vore det givetvis ej heller möjligt att

särskilja dem. Under den tid, då utförselförbud varit gällande för större

delen av smidbart skrot, har dock erfarenheten visat, att vid handeln med

järnskrot en sträng sortering genomföres, varför upprätthållandet av exportförbudet

veterligen ej medfört några större svårigheter. Vid sådant förhållande

och då det är av stort intresse att för ifrågavarande artikel

följa in- och utförselns växlingar, varvid det är av särskild betydelse att

kunna iakttaga dessa växlingar beträffande de olika slagen av skrot, har under

nummer 725 i propositionsförslaget upptagits endast skrot av icke smidbart

järn. Annat järnskrot återfinnes i nummer 881 under avdelning XV A 2,

som inrymmer smidbart järn och stål samt arbeten därav.

I de sakkunnigas förslag är kisel upptaget i nummer 976 med tullfrihet,

under det att högprocentigt kiseljärn återfinnes under nummer 558 med nuvarande

tullsats.

Gener altullstyrelsen har i sitt utlåtande över förslaget anfört, att det vid

tulltaxeringen av kisel visat sig vara förenat med vissa svårigheter att uppdraga

en bestämd gräns mellan kisel och högprocentigt kiseljärn. Av dessa

artiklar hänfördes den förra till rubriken 1259 med tull av 15 procent av

värdet och den senare till rubrik 709 med tull av 7 kronor för 100 kilogram.

Med hänsyn till nämnda tulltekniska svårigheter och då båda artiklarna

hade användning såsom legeringsmedel, skulle det näppeligen vara lämpligt

att göra skillnad mellan dem i tullhänseende. En eventuell ändring i rubriceringen

av kisel syntes böra gå ut därpå, att varan jämställdes med högprocentigt

kiseljärn. Någon mera betydande ändring i beskattningshänseende

skulle härigenom knappast uppstå.

Enligt vad jag fått bestyrkt skulle någon nämnvärd rubbning i den nuvarande

tullen icke komma att inträda genom vidtagandet av sådan ändring,

som generaltullstyrelsen föreslagit. Då därtill kommerskollegium

biträtt nämnda förslag, har varan i propositionsförslaget blivit upptagen

tillsammans med högprocentigt kiseljärn under nummer 726. I

I fråga om gjutna rör och rördelar av järn, som äro upptagna under

nummer 561—563 i de sakkunnigas förslag göres åtskillnad mellan bearbetade

och icke bearbetade varor. Enligt anmärkning 2 till nämnda nummer skola

Nr

725, 881.

Järn skrol.

Nr 726.

Kisel.

Anm. 2 till

nr

729—731.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Flänsar och

flänsrör,

försedda

med bulthål.

Nr 746.

Göten.

Nr

749—753.

Varmvalsat

järn, ej s. n.

Nr 748.

Verktygsoch

specialstål.

emellertid vissa behandlingssätt icke föranleda, att föremålen anses såsom

bearbetade.

En handelskammare har gjort gällande att, enär kostnaden för anbringandet

av bulthål i flänsar och flänsrör vore så obetydlig, att nämnda behandling

ej medförde någon prisförhöjning å varan, det vore skäligt, att man i

tullhänseende även bortsåge från dylik behandling. Ett tillägg i berörda

avseende till anmärkning 2 vore sålunda önskligt. Kommerskollegium har

biträtt detta yrkande. Då ett dylikt medgivande synes väl motiverat, har

anmärkningen ifråga kompletterats med en föreskrift av angivet innehåll.

Beträffande de i nummer 578 samt 581—585 i de sakkunnigas förslag upptagna

järnartiklarna, vilka i gällande taxa återfinnas i rubrikerna 722 samt

725—727, hava de sakkunniga påvisat en oformlighet i tullbeskattningen, bestående

däri, att göten, smältstycken, råstänger och råskenor m. fl. slag av

ämnesjärn, vilka nu äro belagda med en tull av 2 kronor för 100 kilogram,

kunna efter en ytterligare bearbetning införas tullfritt eller mot en lägre

tull än ämnena. Två alternativa förslag föreligga till avhjälpande av denna

oformlighet. Enligt det såsom alternativ I betecknade förslaget skulle detta

ske genom nedsättning av tullen å göten etc. till 1 krona 50 öre för 100

kilogram. Enligt det andra alternativet skulle den nuvarande tullen å göten

bibehållas, liksom ock tullsatserna för det inom byggnadsindustrien använda

prof il järnet; annat valsat och smitt järn, ej särskilt nämnt, vilket före

nuvarande tulltaxas ikraftträdande var belagt med en tull av 2 kronor 50

öre per 100 kilogram, skulle uppdelas i två klasser med bibehållen tull för

det järn, som har en vikt av mindre än 20 kilogram, och en till 2 kronor

nedsatt tull för de grövre dimensionerna. Å sidorna 368—370 och 372—375

i betänkandet hava de sakkunniga närmare angivit sina synpunkter på

denna fråga.

Det sistnämnda alternativet har förordats av jernkontoret och tre handelskammare

samt biträtts av kommerskollegium, under det att Sveriges varvsindustriförening

samt en handelsfirma anslutit sig till det första alternativet.

Beträffande nämnda förenings ställningstagande till denna fråga tillåter

jag mig erinra, att skeppsvarven åtnjuta tullrestitution för sina materialier,

varför frågan icke torde kunna vara av nämnvärd betydelse för

denna gren av verkstadsindustrien. Då från industriens sida i övrigt ingen

erinran framkommit mot en lösning av frågan enligt det såsom alternativ

II betecknade förslaget och de för detta förslag anförda skälen synas övertygande,

har propositionsförslaget avfattats i enlighet med sistnämnda alternativ.

Med avseende å klassificeringen av olika järn- och stålsorter hava de sakkunniga

anfört, bland annat, följande.

Enligt bestämmelserna i nu gällande tulltaxa hade man, med undantag

för snabbsvarvstål, att hänföra järn och stål i stänger till olika rubriker,

opaginerad Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Maj:ts proposition Nr 6.7.

allt efter som varail blivit framställd genom småkung eller genom varning.

Det hade emellertid visat sig vara förenat med mycket stora svårigheter att

vid tullbehandlingen avgöra, huruvida smitt eller valsat järn förelåge, oeli

rent tekniskt sett ansåges även eu dylik indelning efter olika framställningssätt

numera vara otillfredsställande. Det syntes också ur beskattningssynpunkt

vara oegentligt, att å ena sidan höglegerat valsat stål likställdes med

vanligt valsjärn samt att å andra sidan smitt järn av ordinär kvalitet hänfördes

till samma rubrik och droge lika hög tull som de ädlare stålsorterna.

För att tillgodose de krav på eu lämpligare klassificering av nämnda varuslag,

som sålunda ur olika synpunkter gjorde sig gällande, hade rubrik 728

utvidgats till att omfatta icke blott smitt utan även valsat verktygsstål,

vilket sistnämnda slag av stål nu fölle under rubrik 727. Å andra sidan

hade »annat smitt järn i stänger», varmed i rubrik 728 avsåges sådant smitt

järn, som icke utgjorde verktygs- eller snabbsvarvstål, sammanförts med varmvalsat

järn, ej särskilt nämnt.

För att erhålla överensstämmelse i .tullhänseende mellan snabbsvarvstål

och andra legerade stålsorter, hava dessa artiklar i de sakkunnigas förslag

sammanfattats under benämningen »specialstål», vilken upptagits i taxan

jämte verktygsstål.

Mot dessa ändringar har en handelskammare erinrat, att rubrikens utformning

icke vore lycklig och att man borde låta bero med varje ändring

i avvaktan på resultatet av den större tullutredningen.

Jernkontoret har i saknad av definition å »specialstål» ej velat göra något

definitivt uttalande.

Kommerskollegium har förklarat frågan om tulltaxeringen av hithörande

produkter vara av icke ringa vikt men har avstått från att i sitt yttrande

över förslaget närmare ingå på spörsmålet.

Då, enligt vad som framgår av det nyss anförda, konsekvenserna av den

ifrågasatta ändringen icke kunna med någon säkerhet överskådas, har jag

ansett lämpligt att här bibehålla de nuvarande bestämmelserna, vilka alltså

införts i propositionsförslaget med det tillägg angående visst slag av s. k.

silverstål samt angående malkroppar, som intagits i nummer 580 av sakkunnigeförslaget.

Rubriken 760 i gällande tulltaxa upptager järntråd, kallvalsad eller dra- Nr

gen etc., polerad (s. k. silverstål och pianotråd) samt tråd med växlande 761. 767.

tvärsektion å olika delar av samma stycke. På skäl, som anförts å sid. Pianotråd.

377 och 378 i betänkandet, har i motsvarande nummer av förslaget vidtagits

sådan ändring, att till detsamma skulle komma att hänföras — förutom

tråd med växlande tvärsektion — endast silverstål men däremot icke

pianotråd.

Med hänsyn till de tulltekniska skäl, vilka föranlett pianotrådens avskiljande

från rubriken, och vad som eljest anförts till stöd härför, har jag

icke ansett mig böra biträda ett framställt yrkande på bibehållandet av

nämnda artikel i rubriken ifråga. Enligt vad de sakkunniga inhämtat är

s. 218 Kontrollera mot PDF

Nr

772—774.

Plåtar med

blank yta.

Nr

785—787.

S. k. Ewarts

kätting; velocipedkedjor.

Anm. till

Avd. XV A.

218 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

det också endast en jämförelsevis obetydlig mängd sådan tråd, som hittills

tulltaxerats enligt rubrik 760, enär den till införsel förekommande pianotråden

i allmänhet icke varit polerad.

Det vid överrubriken till ifrågavarande nummer i de sakkunnigas förslag

fogade tillägget »samt tråd, som genom annan behandling än kallvalsning

eller dragning bibragts en blank yta», har såsom saknande nämnvärd

betydelse för tulltaxeringen av varor, hänförliga till de närmast följande

rubrikerna, ansetts böra utgå.

Liksom beträffande kallvalsad eller dragen tråd har den för plåtar i de

sakkunnigas förslag intagna bestämmelsen angående sådan vara, som genom

annan behandling än kallvalsning bibragts en blank yta, ansetts överflödig,

i synnerhet som dylik behandling inbegripes i uttrycket »med annan, ej

särskilt nämnd ytbehandling».

*

Generaltullstyrelsen har i förutnämnda skrivelse ''med tillägg till sitt utlåtande

över de sakkunnigas förslag framhållit önskvärdheten av att vid

nummer 617 i de sakkunnigas förslag, upptagande s. k. Ewarts kätting, gjordes

ett förtydligande. Det funnes nämligen, enligt vad styrelsen anfört, kättingar,

som till konstruktion och beskaffenhet vore lika med Ewarts kätting men i handeln

förekomme under andra benämningar, varför vid tillämpning av den föreslagna

rubriceringen tveksamhet skulle kunna uppstå angående varans hänförande

till det ena eller andra slaget av kedjor. Ett härav påkallat förtydligande

tillägg har därför gjorts vid ifrågavarande nummer.

En ifrågasatt ändring, varigenom tullen för velocipedkedjor skulle komma

att ökas från 50 öre för kilogram enligt nummer 619 i de sakkunnigas förslag

till 1 krona 60 öre för kilogram enligt nummer 915 i samma förslag

allenast därför, att de avkapats i för velocipeder passande längder, har jag

icke ansett mig kunna biträda.

Beträffande de till avdelning XV A fogade anmärkningarna hava kommerskollegium

och generaltullstyrelsen föreslagit vissa tillägg. Sistnämnda

ämbetsverk har ifrågasatt, att med aluminium pläterade järnvaror skulle

likställas med varor av aluminium samt att den i anmärkning 1 efter nummer

783 intagna bestämmelsen, att rör, som på mekanisk väg försetts med

omliölje av nickel, koppar eller kopparlegering, tulltaxeras såsom rör av

den metall, varav omhöljet består, skulle ersättas med ett generellt stadgande

av motsvarande innebörd.

För vissa artiklar torde ett dylikt stadgande vara lämpligt, men da

räckvidden av ett dylikt stadgande är svår att överskåda, har jag icke

velat i förevarande sammanhang upptaga förslaget.

Ett annat av generaltullstyrelsen framställt förslag, nämligen att järnvaror,

på galvanisk väg överdragna med kadmium, skulle likställas med

förnicklade järnvaror, synes däremot, såsom varande till lättnad för tulltaxe
-

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

219

ringen men utan nämnvärd betydelse ur beskattningssynpunkt böra biträdas.

Likaledes har, i anslutning till ett av kommerskollegium förordat förslag,

i förtydligande syfte oeh i överensstämmelse med vad som nu är stadgat

i fråga om rör av smidbart järn, vid anmärkning 2 gjorts ett tillägg av

innehåll, att å rör såsom rostskydd anbragt överdrag av väv icke skall

inverka på tulltaxeringen.

I nu gällande tulltaxa iiro rull- och kullager upptagna under avdelningen

för maskiner, apparater och redskap, ej elektriska (rubr. 1047—1051) med

skilda, efter den olika graden av bearbetning och artiklarnas styckevikt avpassade

tullsatser.

Nämnda artiklar, som i de sakkunnigas förslag återfinnas i nummer 846

med en enhetlig tullsats av 10 procent av värdet — densamma som föreslagits

för alla ej särskilt nämnda delar till icke elektriska maskiner och apparater

— hava, i enlighet med den av expertkommittén utarbetade ramen för

tulltariffernas uppställning, i propositionsförslaget överförts till järngruppen

och upptagits under nummer 860 med bibehållande av nämnda värdetull.

En handelskammare har anfört, att i skydd av den nuvarande, för rubriken

1050 stadgade tullsatsen, 40 öre för kilogram, som gäller även för

icke precisionsarbetade rullager, tillverkning av dylika rullager upptagits vid

åtskilliga inhemska verkstäder samt att dessa skulle nödgas nedlägga sin

tillverkning, om tullen ändrades till 10 procent av värdet.

Före övergången till vikttull utgjorde tullen för maskinindustriens icke

elektriska artiklar 10 procent av värdet. Det nyssnämnda uttalandet har givit

anledning till närmare undersökning, huru värdet av rullager, hänförliga

till nämnda rubrik, ställer sig i förhållande till vikten. Det har härvid

framgått, att värdena å ifrågavarande artiklar äro högst växlande, och har

jag med hänsyn härtill funnit lämpligt biträda sakkunnigeförslaget angående

återgång till den förutvarande värdetullen.

Enär tvekan ansetts kunna råda, huru legeringar av bly, tenn eller zink

med andra metaller rätteligen böra rubriceras, har förslag framställts, att

vid respektive rubriker måtte göras ett förtydligande, som fastslår nu tilllämpad

praxis. Enligt denna är det endast legeringar av bly, tenn eller

zink med varandra eller med antimon, som, allt efter den ingående mängden

av de olika metallerna, tulltaxeras såsom respektive bly, tenn eller zink.

Nämnda förslag, som tillstyrkts av kommerskollegium, har föranlett tilllägg

vid ifrågavarande rubriker.

Stänger av koppar, mässing eller andra därmed i tullhänseende likställda

metaller och metallegeringar, valsade, dragna, smidda eller profilpressade

men utan vidare bearbetning draga för närvarande, om de hava rund,

kvadratisk, rektangulär eller sexkantig genomskärning, en tull av 10 öre

för kilogram och, om de hava annan genomskärning, en tull av 25 öre för

Nr 860.

Rull- och

kullager.

Nr

896, 901,

904, 907

och 926.

Legeringar

av bly och

zink m. m.

Nr 906.

Stänger

av koppar

etc.,

polerade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

220 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

kilogram. Äro stängerna polerade eller försedda med ytbetäckning, tulltaxeras

de emellertid såsom i taxan ej särskilt nämnda arbeten av ifrågavarande

ämnen. Tullen kommer följaktligen att utgå för de polerade stängerna

med 50 öre och för de med ytbetäckning försedda med 75 eller 85

öre, allt för kilogram räknat.

De sakkunniga hava framhållit, att den obetydliga bearbetning, som är

förenad med anbringande av ytbetäckning å stänger, icke kan anses motivera

en så betydande höjning av den eljest utgående tullen, som gällande

bestämmelser föranleda. Med hänsyn härtill hava med ytbetäckning försedda

stänger i de sakkunnigas förslag upptagits under samma nummer som

stänger av annan än rund, kvadratisk etc. genomskärning. Härigenom skulle

för stänger av rund, kvadratisk, rektangulär eller sexkantig genomskärning

den av ytbetäckningen föranledda tullförhöjningen komma att begränsas

till 15 kronor för 100 kilogram.

Generaltullstyrelsen har i sitt över de sakkunnigas betänkande avgivna

yttrande föreslagit, att de polerade stängerna måtte inordnas under samma

nummer som de med ytbetäckning försedda, enär de förra eljest komme att

draga högre tull än de senare, vilket näppeligen torde kunna anses vara

rimligt. Styrelsen har även framhållit, att polerade rör såväl i den nuvarande

taxan som i förslaget jämställas med rör, försedda med ytbetäckning.

Då generaltullstyrelsens förslag till ändring i rubriceringen beträffande

polerade stänger synes innebära en skälig utjämning i tullbeskattningen

av ifrågavarande halvfabrikat, hava nämnda varor i propositionsförslaget

upptagits under nummer 906 med tull av 25 kronor för 100 kilogram.

Nr

947—951.

Förbrännings-

och

var mluft smotorer.

För gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings- och explosionsmotorer

med en styckevikt av högst 500 kilogram utgår tullen för närvarande enligt

rubrik 992 med 10 procent av värdet. Nämnda slag av motorer med en

vikt av mellan 500 och 1,500 kilogram äro däremot åsatta en tull av 20

kronor för 100 kilogram. Vikttullen skall dock, jämlikt bestämmelsen i

anm. 6 till avdelning XIII A i tulltaxan, motsvara minst fem procent av

värdet. Med hänsyn till de olika värden, motorer inom sistnämnda viktklass

betinga, hava de sakkunniga föreslagit, att värdetullen skulle utsträckas

till att omfatta även denna viktklass. Härigenom skulle vinnas att

de för snabbgående lyxbåtar avsedda, dyrbara bensinmotorerna bleve underkastade

en mera lämplig tullbeskattning.

Med avseende å denna del av förslaget har lantbruksstyrelsen anfört, att

det vore svårt att med bestämdhet beräkna, huru den föreslagna omläggningen

skulle verka, men av tillgängliga uppgifter att döma skulle förslaget

i flera fall innebära en höjning av den nuvarande tullen å motorer

av ifrågavarande slag. Till belysande härav har styrelsen meddelat, att en

fotogenmotor om 10 hästkrafters styrka väger omkring 600 kilogram och

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 65.

221

betingar ett pris av ungefär 2,300 kronor. Med den nuvarande beräkningsgrunden

skulle tullen för en sådan motor utgöra 120 kronor men enligt

förslaget 230 kronor. Enär de näringsgrenar, som använda dylika motorer,

arbetade under tryckta förhållanden och redan förut vore starkt belastade

av det nuvarande tullsystemet, har styrelsen ansett sig böra avstyrka förslaget.

Då det är de vid införseln deklarerade värdena, som böra läggas till

grund för bedömandet av den föreliggande frågan, har det synts vara av

intresse att inhämta, huru dessa värden förhålla sig till det av lantbruksstyrelsen

angivna priset.

Handelsstatistiken skiljer icke bensinmotorer från fotogen- och råoljemotorer

och lämnar sålunda icke stöd för bedömandet, huru importprisen

för de dyrare motorerna (bensinmotorerna) ställa sig i förhållande till prisen

å de billigare, av vilka fotogen- och råoljemotorer torde vara de vanligaste.

År 1927 utgjorde medelvärdet för införseln av bensin-, fotogen- och råoljemotorer

— de förstnämnda äro emellertid förhärskande — 921 kronor och för

utförseln, vilken till större delen torde bestå av fotogen- och råoljemotorer,

234 kronor, allt för 100 kilogram räknat. Härvid är emellertid att märka,

att uppgifterna angående utförseln innefatta värdet å ersättningsdelar till

ifrågavarande motorer, vilket föranleder, att medelvärdet blir högre än vad

som gäller för hela motorer.

Då importen av fotogen- och råoljemotorer varit alltför obetydlig för att

något omdöme om världsmarknadspriset skulle kunna grundas därpå, har

upplysning införskaffats från en representativ inhemsk fabrik angående dess

nettoförsäljningspris för nämnda motorer inom ifrågavarande viktgränser, och

synas dessa värden per 100 kilogram räknat växla från 239 till 300 kronor.

Ehuru den av de sakkunniga föreslagna värdetullen för de dyrbara bensinmotorerna

skulle medföra en beskattning, vilken med hänsyn till dessa motorers

karaktär kunde vara motiverad, har jag likväl på de av lantbruksstyrelsen

anförda skälen ansett den nuvarande tullen för motorer böra bibehållas.

Innan jag övergår till nästa avdelning i tulltaxan, vill jag något beröra ett Nr

par av de sakkunniga framställda ändringsförslag, vilka, ehuru anmärkning 958—960.

ej framkommit mot desamma, med hänsyn till sin betydelse torde böra här Metallbeomnämnas.

Jag syftar härmed på den föreslagna återgången från vikttull arbetningstill

värdetull för lättare metallbearbetningsmaskiner, nummer 958, och i maskiner.

taxan ej särskilt nämnda delar till maskiner och apparater, nummer 994. Xr 994.

I den nuvarande tulltaxan äro borrmaskiner för metaller, vägande per [)eiar ej

stycke netto högst 500 kilogram, upptagna särskilt för sig i rubriken 1005 s. n-> till mamed

en tull av 7 kronor för 100 kilogram. Övriga metallbearbetnings- skiner och

maskiner, som inrymmas i rubrikerna 1006—1011, äro uppdelade i sex vikt- apparater.

grupper med olika tullsatser, växlande från 20 kronor för 100 kilogram för

den lägsta (rubr. 1006) till 5 kronor för 100 kilogram för den högsta vikt
-

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition År 65.

gruppen (rubr. 1011), vilken omfattar maskiner med större styckevikt än

10,000 kilogram. Vikttullsatserna skola emellertid jämlikt bestämmelserna i

anmärkning 6 till avdelning XIII A i varje fall motsvara minst 5 procent av

varans värde. I senare delen av nämnda anmärkning linnes därjämte intaget ett

stadgande, som är avsett att utjämna de tullskillnader, som eljest skulle

uppstå i fråga om maskiner, vilkas vikt ligger omkring de angivna viktgränserna.

De ändringar, som föreslagits beträffande ifrågavarande maskiner, bestå

dels däri, att den värdetullsats, som före 1911 gällde för icke elektriska

maskiner och apparater, skulle komma att återinträda för maskiner med

en styckevikt av högst 10,000 kilogram, d. v. s. för maskiner, hänförliga

till någon av rubrikerna 1005—1010 i gällande tulltaxa, dels i en nedsättning

av tullen från 5 kronor till 2 kronor 50 öre per 100 kilogram för metallbearbetningsmaskiner

med en styckevikt av mer än 20,000 kilogram, vilka

icke äro föremål för någon mera omfattande tillverkning här i landet. För

att icke den nyssnämnda bestämmelsen, att vikttullen i varje fall skall motsvara

minst 5 procent av värdet, skulle förringa betydelsen av tullnedsättningen,

har någon dylik bestämmelse icke anknutits till detta nummer i

förslaget. Ej heller har en sådan föreskrift ansetts böra ifrågakomma beträffande

maskiner, hänförliga till nummer 959, d. v. s. de som tillhöra

viktgruppen 10,000—20,000 kilogram.

De skäl, som de sakkunniga anfört för vidtagandet av denna omläggning

av tullsatserna för ifrågavarande maskiner, återfinnas å sid. 416 — 419 i betänkandet.

Vad beträffar i taxan ej särskilt nämnda delar till maskiner och apparater,

ej elektriska, tulltaxeras dessa nu såsom arbeten av det ämne, varav de

bestå, dock skall tullen i varje fall motsvara minst 5 procent av varans

värde. De sakkunniga hava å sid. 426 och följande i betänkandet redogjort

för verkningarna av denna princip för tullbeskattningen av maskindelar.

Uppsorteringen av sådana delar, som bestå av järn, i olika viktklasser

samt jämförelsen mellan vikt- och värdetull hava varit förenade

med sådana svårigheter och sådan tidsutdräkt, att det understundom varit

praktiskt taget omöjligt att genomföra en noggrann tillämpning av gällande

bestämmelser. Vad som i fråga om metallbearbetningsmaskiner anförts

angående värdenas växlingar per viktenhet gäller även och i än högre grad

beträffande maskindelar.

Den föreslagna åtgärden skulle i vissa fall innebära höjning och i andra

fall sänkning av nu utgående tull. En approximativ beräkning av åtgärdens

verkningar tyder på att höjningarna skulle bliva övervägande. Ett

bestämt uttalande härom kan dock näppeligen göras, enär i de fall, då tullminskningar

skulle inträda, dessa icke kunna siffermässigt angivas. Då

emellertid, särskilt vad beträffar i taxan ej särskilt nämnda maskindelar,

de åberopade tulltekniska skälen för den föreslagna omläggningen av tull
-

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

223

beräkningen äro tungt vägande och då en tull av 10 procent av värdet

skulle medföra en önskvärd utjämning av den nu mycket växlande beskattningen

å ifrågavarande artiklar, har jag — så mycket hellre som icke någon

representant för de näringar, vilka skulle beröras av omläggningen, uttalat

sig däremot — ansett mig böra biträda förslaget.

Av de under nummer 828 i de sakkunnigas taxeförslag upptagna

lantbruksmaskinerna återfinnes det stora flertalet i nu gällande tulltaxas rubrik

1025 med en tull av 6 kronor för 100 kilogram. Gödselspridare äro upptagna

i rubriken 1028, jämväl med en tull av 6 kronor för 100 kilogram.

Vältar, sladdar och andra för jordens beredning avsedda, ej särskilt nämnda

redskap, andra än handredskap, inrymmas däremot i rubriken 1024 med en

tull av 4 kronor för 100 kilogram.

Anledningen till att dessa rubriker i de sakkunnigas förslag sammanslagits

till en, för vilken tullsatsen upptagits med det högre av nyssnämnda

belopp, är den, att införseln av de till rubriken 1024 hänförliga artiklarna

varit mycket obetydlig. Under åren 1925 och 1926 infördes respektive 1,593

och 120 kilogram med ett värde av respektive 1,168 och 73 kronor; för år

1927 finnes ingen införsel av ifrågavarande redskap redovisad.

Den ifrågasatta sammanslagningen skulle onekligen förenkla rubriceringen

av lantbrukets maskiner och grövre redskap. Lantbruksstyrelsen har emellertid

anfört, att den föreslagna tullförändringen innebure en möjlighet för

den industri, som tillverkar dessa varor, att till egen fördel belasta jordbruket

med ytterligare förhöjda priser på denna för alla jordbrukare i ekonomiskt

avseende betydelsefulla utgiftspost, och av detta skäl föreslagit, att

gällande bestämmelser måtte bibehållas.

Med hänsyn till den invändning, som sålunda från lantbruksstyrelsens

sida framställts mot de sakkunnigas förslag på denna punkt, hava ifrågavarande

rubriker i propositionsförslaget upptagits med nuvarande lydelse.

Rubrikerna 1073—1075 i nu gällande tulltaxa hava följande lydelse:

För elektrotekniskt ändamål arbetat kol, ej särskilt nämnt:

vägande per stycke netto 3 kilogram eller däröver .... 1 kg 3 öre

av mindre vikt:

kolborstar, även i förening med annat ämne ... 1 » 2 kr. 50 »

andra slag ................................................................ 1 » 20 »

För kol, bearbetat för annat ändamål, innehåller tulltaxan icke någon

särskild rubrik, varför sådan vara hänföres till taxans sista rubrik, vilken

innefattar »varor, som icke kunna hänföras under någon av de i tulltaxan

upptagna bestämmelser, mer eller mindre arbetade», med tull av 15 procent

av värdet.

De sakkunniga hava i sitt förslag upptagit alla arbeten av kol under

nummer 481—484 med följande tullsatser:

Nr

972—975.

Lantbruks
maskiner.

Nr

1015—

1018.

Arbeten av

kol.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Arbeten av kol, ej särskilt nämnda, vägande per stycke:

3 kilogram eller däröver:

grafiterade

andra slag

N 100 kg 10: — kr.

N 100 » 3: — »

mindre än 3 kilogram:

kolborstar.

andra slag

E 100 » 250: — »

E 100 » 20: — »

Då gruppen XVI B i propositionsförslaget i överensstämmelse med motsvarande

kapitel i expertkommitténs förslag omfattar, förutom elektriska maskiner

och apparater, även elektrisk materiel, har för elektrotekniskt ändamål

arbetat kol upptagits inom denna grupp. Till densamma kunna däremot

icke lämpligen föras för annat än elektrotekniskt ändamål arbetat kol,

såsom t. ex. vissa tätningsringar, gjutkärnor och ritkol. Då emellertid dessa

varor utgöra endast obetydliga importartiklar, synes man för dem ej böra

belasta taxan med särskild rubrik, utan torde desamma liksom hittills kunna

hänföras till taxans sista nummer.

Beträffande tullsatserna å kol för elektrotekniskt ändamål företer de sakkunnigas

förslag den avvikelsen från gällande bestämmelser, att grafitelektroder,

vilka nu äro likställda med kolelektroder och sålunda draga en tull

av 3 kronor för 100 kilogram, upptagits med en till 10 kronor för 100

kilogram förhöjd tullsats.

Till stöd för denna tullförhöjning hava de sakkunniga i sitt betänkande

(sid. 345—347) anfört i huvudsak följande:

Bland de artiklar, som fölle under rubriken 1073 i gällande tulltaxa, intoge

elektroder till elektriska ugnar för malmsmältning det första rummet.

Dessa elektroder utgjordes dels av vanliga kolelektroder, dels av grafiterade

elektroder, vilka senare framställdes på det sätt, att kolelektroder upphettades

i elektrisk ugn till så hög temperatur, att kolet överfördes till grafit.

I en under år 3 921 till Konungen ingiven skrivelse hade ett svenskt bolag

i egenskap av tillverkare av grafitelektroder hemställt, att särskilda tullsatser

måtte i taxan upptagas för grafitelektroder, vilken framställning överlämnats

till de sakkunniga för att tagas i övervägande vid fullgörandet av

deras uppdrag. Härvid hade framgått, att man kunde anse den nuvarande

tullen å elektroder tillkommen uteslutande med tanke på de vanliga kolelektroderna.

Då nu dessa utgjorde halvfabrikat för framställning av de grafiterade

elektroderna och då vid denna framställning uppstode en ganska avsevärd

råämnesförlust, måste det anses såsom en oegentlighet, att dessa båda

slag av elektroder vore underkastade samma tull. Med anledning härav

hade de sakkunniga, i överensstämmelse med det i skrivelsen framställda

önskemålet, föreslagit, att grafitelektroder skulle åsättas särskild tull. Emellertid

hade ändringen ifråga ansetts lämpligen kunna inskränkas till grafitelektroder

med en vikt av 3 kilogram eller däröver, enär grafiterade elektroder

av mindre vikt utgjorde en jämförelsevis obetydlig artikel, som vore

bättre tillgodosedd med avseende å tullskydd. Vidare förelåge knappast

anledning att göra åtskillnad mellan oarbetade och bearbetade elektroder,

utan syntes i stället en lämplig medeltullsats böra åsättas desamma. Beträffande

storleken av en sådan tullsats hade gjorts gällande, att om, med

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ls proposition Nr (>5.

225

bortseende från olika arbetskostnader, alla faktorer medräknades, vilka föranledde,

att den inhemska tillverkningen vore ogynnsammare ställd än

importen, tullen å de grafiterade elektroderna borde med 8.2 5 öre överstiga

tullen för råelektroderna, för att merkostnaderna skulle bliva kompenserade.

Utan att kunna i alla detaljer kontrollera riktigheten av denna uppgift

hade de sakkunniga doek funnit anledning föreligga, att tullsatsen för grafitelektroder

sattes icke oväsentligt högre än den för vanliga kolelektroder

gällande, och hade det synts skäligt, att tullen fastställdes till ett belopp av

10 öre för kilogram. Emellertid borde den sålunda föreslagna ändringen

betraktas mera såsom en provisorisk åtgärd. Vid en blivande allmän revision

av tulltaxan borde frågan upptagas till förnyad prövning, varvid jämväl

syntes böra undersökas möjligheten av en sådan lösning av frågan, varigenom

råelektroderna medgåves tullfrihet.

Med avseende å den för grafitelektroder ifrågasatta tullförhöjningen har

jernkontoret i en till Konungen ingiven skrivelse anfört, bland annat,

följande.

Jernkontoret hade vidtagit en preliminär utredning rörande förbrukningen

vid järnverken av grafit- och kolelektroder samt i vad mån de använda

elektroderna utgjordes av utländsk eller svensk tillverkning. Av

denna utredning hade framgått, att förbrukningen av grafitelektroder avsevärt

stegrats från år 1927 till 1928 samt att förbrukningen av olika slags

elektroder av inhemsk eller utländsk tillverkning varierat mycket under

dessa båda år. Några definitiva slutsatser ifråga om den framtida förbrukningen

av olika slags elektroder och dess omfattning kunde därför icke

dragas ur det insamlade materialet. En tullförhöjning å grafitelektroder

skulle emellertid innebära en ovälkommen höjning av tillverkningskostnaden

för elektrostål. Även om ökningen i och för sig icke vore av större mått,

komme den dock liksom varje annan prisfördyring vid järnverken att i dessa

för svensk järnhantering brydsamma tider minska det svenska stålets förmåga

att hålla sig uppe i konkurrensen på såväl inhemsk som utländsk

marknad.

De sakkunniga hade i sin motivering anfört, bland annat, att vid en

blivande allmän revision av tulltaxan frågan om tullen å elektroder borde

upptagas till förnyad prövning. Då nu, sedan de sakkunniga avgivit sitt

förslag, 1928 års tullkommitté erhållit i uppdrag att verkställa en allsidig utredning

rörande det nuvarande tullskyddets höjd, torde det knappast vara

välbetänkt att nu vidtaga en förändring i tullskyddet för grafitelektroder

och på så sätt föregripa nyssnämnda utredning.

Jernkontoret ville i detta samband meddela, att, enligt vad som blivit

bekantgjort, den tillverkning av kolelektroder för stålverkens behov, som

hittills bedrivits vid ett svenskt verk, komme att helt nedläggas. Under

sådant förhållande syntes skäl ej föreligga att bibehålla den tull av 3 kronor

för 100 kilogram, som nu utgår för dylika elektroder. Jernkontoret ansåge

dock, att jämväl denna fråga lämpligen borde hänskjutas till 1928 års tullkommitté.

Av jernkontorets skrivelse framgår, att bibehållandet av den nuvarande

tullen å kolelektroder ej längre är av intresse för svensk industri, vilket

även bekräftats av representanten för den hittillsvarande tillverkningen

av nämnda artikel. Vid sådant förhållande anser jag hinder ej möta att

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 haft. (Nr 65.) 15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

nu föreslå borttagandet av denna tull. Den slutliga avvägningen av tullen

å grafitelektroder, i vilken tull jag nu icke föreslår någon ändring, torde

böra företages i samband med den igångsatta allmänna tullutredningen.

I anledning härav har i propositionsförslaget särskild rubrik, nummer

1015, upptagits för grafiterat, för elektrotekniskt ändamål arbetat kol med

en vikt per stycke av 3 kilogram eller däröver, för vilken rubrik nu

gällande tullsats bibehållits oförändrad, under det att i nästföljande nummer

andra slag av dylikt kol upptagits med tullfrihet.

Nr

1072—

1075.

Vågar.

Nu gällande tulltaxas rubriker för vågar hava följande lydelse:

Vågar:

analys- och apoteksvågar; ävensom brevvågar ............ 1 kg.

balansvågar, ej särskilt nämnda:

av mässing ........................................................................ 1 kg.

andra slag; ävensom taffel- och hushållsvägar ........ 1 kg.

vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar; ävensom

andra vagnsvågar, vägande per stycke mer än 500 kg. 1 kg.

decimalvågar, bestående huvudsakligen av trä och järn 1 kg.

gods-, bagage-, person-, kran-och kreatursvågar; vagnsvågar,

vägande per stycke högst 500 kg., samt vågar,

ej särskilt nämnda; ävensom vågbalanser av järn .... 1 kg.

1: —

—: 75

—:25

—: 10

—: 15

—: 20

De sakkunnigas förslag innebär den avvikelsen från gällande taxa, att

i detsamma endast upptagits analys-, apoteks-, brev-, taffel- och hushållsvägar

samt decimalvågar, för vilka ingen ändring vidtagits av tullsatserna. Alla

övriga slag av vågar hava sammanförts under ett nummer, vid vilket föreslagits

en tullsats av 10 procent av värdet. Såsom skäl för den föreslagna

ändringen hava de sakkunniga åberopat dels de tulltekniska svårigheter,

som uppstått, då det gällt att skilja vissa med olika tull belagda vågtyper

från varandra, dels de växlande värden, som vågar, vilka enligt den nu

gällande indelningen skola hänföras till samma rubrik, kunna betinga.

Såsom exempel härå må anföras, att självregistrerande och prisangivande

vågar, vilka utgöra ett långt drivet precisionsarbete, nu äro underkastade

samma tull som kreatursvågar och vissa vagnsvågar.

Representanter för den inhemska tillverkningen av vågar hava anmärkt

på den föreslagna ändringen under anförande, att en generell värdetull av

10 procent för vågar jämlikt förslagets nummer 895 skulle medföra ett

minskat tullskydd, särskilt för tyngre vågar. Önskemål hava därför uttalats

om bibehållande av den nuvarande uppdelningen, dock med undantag

för självregistrerande och prisangivande vågar med en styckevikt upp till

500 kilogram, för vilka tullsatsen borde fastställas till samma belopp som

för analysvågar, d. v. s. 100 kronor för 100 kilogram.

Erinringarna mot den ändrade rubriceringen synas hava sin grund däri,

att tullen för vissa slag av vågar tidigare kommit att fastställas till belopp,

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 65. 227

som inneburit högre tullskydd än som tillerkänts andra av den mekaniska

verkstadsindustriens artiklar. Någon nämnvärd införsel av dessa företrädesvis

tyngre vågar, vilka skulle beröras av den befarade till 1 lied sättningen,

bär icke förekommit.

Vad beträffar de inhemska vågfabrikanternas förslag till tull å självregistrerande

och prisangivande vågar, synes detsamma böra underkastas

prövning av 1928 års tullkommitté. Med avseende å övriga slag av vågar,

som skulle beröras av ändringsförslaget, torde de framkomna tulltekniska

önskemålen angående förenkling av rubriceringen böra tillmätas icke ringa

betydelse. På grund härav och då en tull, motsvarande 10 procent av

varans värde —- vilken av ålder ansetts såsom skäligt genomsnittligt tullskydd

för den mekaniska verkstadsindustriens produkter — synes få eu

utjämnande verkan på den nu mycket olikformiga tullbeskattningen av

ifrågavarande artiklar, av vilka en del har användning inom lantbruket,

har jag icke funnit anledning förorda någon ändring av de sakkunnigas

förslag.

De sakkunniga hava under nummer 898 i sitt förslag upptagit vägg- och

studsarur i foder av glas eller silver samt lösa urfoder av dessa ämnen med

en tull av 250 kronor för 100 kilogram. Ifrågavarande artiklar falla under

rubrik 1292 i den nuvarande taxan och draga sålunda för närvarande eu

tull av endast 1 krona för kilogram. Vid sådant förhållande och då tullsatsen

vid sistnämnda rubrik, såsom generaltullstyrelsen i sitt yttrande anmärkt,

är i gällande handelsavtal med Tyska riket bunden, liar jag —

ehuruväl ur i foder av glas eller silver torde vara mycket sällan förekommande

— icke ansett mig böra följa de sakkunnigas förslag i nu ifrågavarande

del, i synnerhet som förslaget icke innebär någon förenkling i tulltekniskt

avseende. För undvikande av att sådana delar till sistnämnda slag

av ur, som utgöras av silver, på grund av den i tulltaxeförordningens

2 § d) intagna bestämmelsen skulle komma att tulltaxeras såsom arbeten av

nämnda metall, har vid nummer 1079 i propositionsförslaget tillagts orden

»ädel metall härunder inbegripen», varjämte en mindre, redaktionell jämkning

vidtagits. Nummer 1078 har på grund av ändringen erhållit en avfattning,

som överensstämmer med lydelsen av motsvarande rubrik i den

nuvarande tulltaxan.

Bland formbara konstgjorda ämnen har i taxeförslaget upptagits konsthartset

bakelit. Emellertid förekomma till införsel rör och plattor, tillverkade

av papper, impregnerat med bakelit, och avsedda för isoleringsändamål.

Enär dessa hittills hava taxerats såsom arbeten av papper, och

skäl icke torde föreligga att vidtaga ändring häri, har kommerskollegium

ansett ett förtydligande på denna punkt erforderligt. I anledning härav har

en anmärkning därom, att förenämnda för isoleringsändamål avsedda artiklar

skola tulltaxeras såsom arbeten av papper, intagits under nr 1108 i propositionsförslaget.

Nr

1078—

1079.

Ur.

Nr

1108.

Plattor och

rör av papper,

impregnerat

med

bakelit.

s. 228 Kontrollera mot PDF

Nr

1141—

1143.

Folografioch

tcwelramar

samt

lister till

dylika

ramar.

228 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

För färdiga lister till fotografi- och tavelramar har man för närvarande

att räkna med följande tullsatser nämligen: om de äro belagda med massa,

50 eller 60 öre allt efter den olika ytbehandlingen; om de icke äro belagda

med massa men äro förgyllda, försilvrade eller bronserade eller försedda

med snideri eller inläggningar liksom ock om de bestå av utländskt träslag,

60 öre; om de bestå av annat träslag än furu eller gran och icke äro

bearbetade på något av nyssnämnda sätt, 50 öre; samt om de bestå av furu

eller gran och äro betsade, målade, lackerade eller på annat liknande sätt

bearbetade å ytan, 10 öre; allt för kilogram räknat. Beträffande fotografioch

tavelramar, tillverkade av nu nämnda slag av lister, gäller den i

rubriken 1317 av gällande tulltaxa intagna bestämmelsen, att de skola tulltaxeras

såsom arbeten av det ämne, varav de huvudsakligen bestå, och

ramarna komma sålunda att beläggas med samma tull, som utgår för de

lister, varav de äro förfärdigade. Vissa ramar av trä äro emellertid framställda

genom svarvning, rund- eller ovalfräsning och för dessa utgår tullen

med 1 krona för kilogram enligt rubriken 251.

I de sakkunnigas taxeförslag hava alla tavelramar av annat ämne än

metall av tulltekniska skäl sammanförts under nummer 1092 med en enhetlig

tull av 50 kronor för 100 kilogram. Lister till ramar hava däremot

icke upptagits i taxan, vilket skulle föranleda, att desamma komme att tulltaxeras

såsom trävaror, bearbetade, ej särskilt nämnda, varvid tullsatsen — med

undantag för lister av furu eller gran, icke snidade, fanerade eller belagda

med massa — skulle komma att utgöra 60 kronor för 100 kilogram. Ytbehandlingen

av dessa lister lär nämligen i regel vara av sådan beskaffenhet,

som omnämnes under nummer 190 i nämnda taxeförslag.

Anledningen till att lister och ramar uteslutits ur trä varugruppen uppgives

i motiveringen vara den, att fotografi- och tavelramar överflyttats till den

sista avdelningen. Påtagligen hade det varit de sakkunnigas mening att

dit överföra även lister, ehuru denna avsikt icke kommit att genomföras.

Såsom förslaget föreligger, skulle följaktligen sådana lister, av vilka fotografi-

och tavelramar tillverkas, komma att draga högre tull än färdiga

ramar, vilket måste betecknas såsom en oegentlighet. Lister till fotografioch

tavelramar hava därför i enlighet med ett av kommerskollegium biträtt

förslag upptagits tillsammans med nänmda ramar.

Emellertid har den för samtliga träramar av de sakkunniga föreslagna

tullsatsen icke lämnats utan anmärkning. Från ramfabrikanternas sida har

nämligen gjorts gällande, att den nedsättning i tullen, som den föreslagna

tullsatsen skulle innebära för svarvade, rund- eller ovalfrästa eller

med snideri försedda ramar, vilka utgjorde en mycket betydande artikel,

hårt skulle drabba denna bransch. Då någon saklig anledning att beskära

tullsatsen för dessa ramar, vilka utgjorde högt förädlade produkter, icke

åberopats, borde de upptagas i särskild rubrik med nuvarande tullsats. Vad

vidare beträffade de med 50 eller 60 öres tull nu belagda ramarna, hade de

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

229

sakkunniga uttalat, att det med största sannolikhet kunde antagas, att de

med 50 öres tull belagda vore i importhänseende förhärskande, vilket föranlett

dem att föreslå denna tullsats för hela rubriken. Denna förmodan

överensstämde emellertid icke med fabrikanternas uppfattning. Dessa hölle

nämligen före, att de med 60 öres tull belagda utgjorde större importartiklar

eller i varje fall vore i importhänseende fullt jämställda med de lägre

tullbeskattade. Tullsatsen borde skäligen icke sättas lägre än till 60 öre

för kilogram.

Med hänsyn till vad sålunda anförts i avseende å rund- eller ovalfrästa

eller med snideri försedda ramar synes nu gällande tullsats för nämnda slag

av ramar böra bibehållas, och hava desamma därför i propositionsförslaget

upptagits under särskilt nummer med oförändrad tullsats.

I fråga om övriga lister och ramar av trä hava bärande skäl anförts för

ett sammanförande av dessa varor under en tullsats. Emellertid synes denna

tullsats böra fastställas till något högre belopp än de sakkunniga föreslagit,

därest densamma skall motsvara nuvarande tullskydd, och har i anslutning

härtill ifrågavarande tullsats i propositionsförslaget upptagits till 55 kronor,

utgörande medeltalet mellan de tullsatser, som nu gälla per 100 kilogram

för nämnda artiklar.

Taratariffen.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava i sina utlåtanden över

de sakkunnigas betänkande hemställt, att vissa ändringar måtte vidtagas i

det vid tulltaxeförslaget fogade förslaget till taratariff. De ändringsförslag,

som ämbetsverken sålunda framställt, hava vid utarbetandet av propositionsförslaget

beaktats.

Föredraganden uppläser härefter det av honom anmälda förslaget till tulltaxeförordning

jämte därvid fogade tulltaxa och taratariff samt hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga samma

förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. Öl höft. (Nr 65.)

Departe
mentschefens
hemställan.

s. 1 Kontrollera mot PDF

K ommerskolleg i i u t låt a it de.

1

Bilaga 1.

Stockholm den 30 juni 1928.

Till KONUNGEN.

Genom remiss den 30 september 1927 har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium

bland annat att avgiva utlåtande över ett den 12 september 1927

av tillkallade sakkunniga inom finansdepartementet avgivet betänkande med

förslag till förordning med tulltaxa, tryckt såsom nr 20 i serien Statens

offentliga utredningar 1927.

Kommerskollegium har i ärendet införskaffat yttranden från följande

korporationer och sammanslutningar inom näringslivet: fullmäktige i Jernkontoret,

Sveriges industriförbund — som bifogat yttranden av Svenska

pappersbruksföreningen, Sveriges maskinindustriförening och Sveriges elektroindustriförening

—, vidare Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges färghandlares

riksförbund och samtliga auktoriserade handelskamrar i riket.

Dessutom har kollegium mottagit ett antal skrivelser rörande enskilda delar

av det remitterade förslaget, nämligen från Sveriges varvsindustriförening,

Svenska oljeslageriaktiebolaget, Linoljeslageriernas försäljningsaktiebolag,

Karl Eliasson i Stockholm, aktiebolaget Primus, aktiebolaget Calvert & Co.,

Bertil Borgenstierna & Co. aktiebolag, Husqvarna vapenfabriks aktiebolag, J. &

C. G. Bolinders mek. verkstads aktiebolag, Tengers hundbrödfabrik å Lidingön,

O. Sundström & Co. aktiebolag, aktiebolaget Bofors nobelkrut och Skånska

ättikfabriken aktiebolag. Därjämte har chefen för finansdepartementet till

kollegium överlämnat avskrift av en till departementet inkommen skrivelse

från aktiebolaget Bröderne Herrmann för att tagas i övervägande vid avgivande

av det anbefallda utlåtandet.

Med överlämnande av omförmälda yttranden och skrivelser får kommerskollegium

rörande det remitterade förslaget för egen del anföra följande.

Kollegium har med hänsyn till den föreslagna tulltaxerevisionens synnerligen

stora omfattning och vikt funnit sig böra i bifogade P. M.1 lämna en

sammanfattande översikt över det väsentliga innehållet i de yttranden, som

från näringslivets sida i ämnet nu framförts till ämbetsverket. I den mån

särskild anledning föreligger, kommer kollegium i det följande att till en

början uttala sig om de olika yrkanden och förslag, som sålunda föreligga.

Kantrubrikerna följa det i revisionsförslaget använda systemet.

1 Promemorian är här utesluten.

1

8408.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommerskollegii utlåtande.

Inledning och

allmän motivering.

Vad då först angår inledningen och den allmänna motiveringen till de

sakkunnigas betänkande, torde förslagets grundtankar i stort sett hava mottagits

med tillfredsställelse och gillande av näringslivets representanter.

Vissa anmärkningar och ändringsförslag hava givetvis framställts, men den

allmänna meningen inom de kretsar, de av kollegium hörda näringskorporationerna

företräda, torde övervägande vara gynnsamt stämd mot revisionsförslaget.

I sådant hänseende har kollegium bland annat uppmärksammat

Sveriges industriförbunds uttalande, att det nu föreliggande förslagets snara

antagande syntes förbundet vara till gagn för industrien och att förbundet

därför hoppades, att den mindre omarbetning, som kunde påkallas av de

utav förbundet och andra näringsorganisationer framställda ändringsyrkanden

bleve verkställd i så god tid, att definitiva förslag kunde föreläggas nästa

års riksdag.

Kollegium återkommer längre fram till frågan om det remitterade förslagets

allmänna värde och genomförbarhet.

I inledningen till de sakkunnigas motivering (betänkandet sid. 159) säga

sig de sakkunniga under gången av sitt arbete haft tillfälle iakttaga talrika

missförhållanden beträffande tullbeskattningen av vissa för den inhemska

industrien erforderliga råvaror och halvfabrikat utan att dock hava ansett

sig böra ingå på närmare undersökning av alla de fall, där av dylik anledning

ändringar i tullsatserna kunde vara av behovet påkallade. Skånes

handelskammare finner denna ståndpunkt sakna berättigande i det fall, att

tullen å det färdiga fabrikatet icke förslår att täcka tullen å däri ingående

i’åvaror eller halvfabrikat, och anser, att, där ett dylikt uppenbart missförhållande

förelåge, rättelse därav borde vidtagas redan i samband med nu

förestående taxerevision. Kunde sådan rättelse icke utan skada för bestående

näringsintressen vinnas därigenom, att tullen nedsattes för de i

färdigfabrikatet ingående materialierna, borde den omständigheten, att en

tullhöjning å färdigfabrikatet självt framstode såsom den enda utvägen till

frågans lösning, icke få föranleda dess uppskjutande till en ny taxerevision.

Vidare framhåller Skånes handelskammare, att de sakkunniga i samband

med vissa föreslagna tekniska ändringar i tulltaxan företagit denna ändring

på sådant sätt, att nu bestående tullskydd minskats. Handelskammaren

hölle före, att, så snart en dylik tullnedsättning berörde ett mera väsentligt

näringsintresse, den ifrågasatta taxeregleringen borde förfalla, därest erforderlig

jämkning till motverkande av dylik nedsättning icke kunde åvägabringas.

Kommerskollegium delar i princip Skånes handelskammares syn på här

avsedda kategorier av tullsatser. Sådana fall, då tullsatsen för en vara är

lägre än för de halvfabrikat eller råvaror, som nyttjas vid dess framställning,

måste enligt ämbetsverkets mening räknas till de i regeringsdirektiven

för utredningen (betänkandet sid. 157) omförmälda oformligheter i

tullbeskattningen, vilka vid revisionen borde bortarbetas. Beträffande åter

minskning av bestående tullskydd såsom följd av tulltekniska ändringar i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommerskollegii utlåtande. 15

taxan, anser kollegium, att sådan minskning i regel borde undvikas, där

densamma ej är föranledd av förändring beträffande själva de varuslag,

som hänföras under ifrågavarande tullrubriker. De ekonomiska förhållanden,

som beröras vid en försämring i gällande tullskydd, torde i allmänhet

behöva närmare utredas av 1928 års tullkommitté, innan någon tullsats

regleras nedåt.

I den riksdagsskrivelse (nr 181, 1927), som närmast föranledde tillsättandet

av 1928 års tullkommitté, har riksdagen bl. a. uttalat, att vid den nya

utredningen »skadliga störningar inom näringslivet borde undvikas och

tulltaxerevisionen så förberedas, att landets möjligheter att bereda arbetstillfällen

icke förminskades, utan fastmera ökades». I detta uttalande finner

kollegium stöd för en långt gående försiktighet med avseende å reduktion

av gällande tullskydd i samband med det huvudsakligen tulltekniska revisionsarbete,

varom närmast är fråga.

Under åberopande av den s. k. tullförenklingskonventionen av år 1923

hava de sakkunniga (sid. 171) föreslagit införande vid resp. tulltaxerubriker

av hänvisningar till författningar, vari stadgas andra avgifter än tull för

det varuslag, som i tulltaxerubriken angives. Handelskammaren i Gävle

ansluter sig till ett av tullkammaren därstädes framfört yrkande om, att

ifrågavarande hänvisningar måtte avse även andra resp. varor berörande

importföreskrifter än de, som stadga avgifter av något slag, exempelvis

till författningar angående rätt att införa skjutvapen, vissa växter, tomsäckar

m. m.

Kommerskollegium finner väl vissa praktiska fördelar kunna vinnas genom

det av handelskammaren i Gävle framförda förslaget, men befarar dock, att

ett flertal av de åsyftade tilläggen till tulltaxans text skulle komma att

beröra föreskrifter, som äro utfärdade i administrativ ordning, utan riksdagens

hörande och följaktligen underkastade förändringar på helt annat

sätt än den av riksdagens beslut såväl till innehåll som form beroende tulltaxan.

I själva tulltaxetexten lära därför sådana tillägg passa mindre väl. —

Den upplysning om berörda förhållanden, som den trafikerande allmänheten

kan behöva, torde kunna tillgodoses på annat sätt. Kollegium vill ifrågasätta,

huruvida icke på officiell väg med lämplig mellantid — förslagsvis

en gång om året — borde utgivas en tulltaxeedition med erforderliga kommentarer.

Smålands och Blekinge handelskammare anser icke tillrådligt att företaga

någon ändring av den nuvarande taxans varugrupper eller tullrubriker,

innan kommerskollegii och generaltullstyrelsens förslag till ny statistisk varuförteckning

samt resultatet av 1928 års tullkommittés arbete föreligga.

Sveriges kemiska industrikontor föreslår väsentliga ändringar i uppställningen

av IX och X grupperna i förslaget till tulltaxa och har till sitt

yttrande fogat en utförd plan till ny indelning av sagda varugrupper.

Tulltaxans

uppställning•

Gruppindelning

samt den

statistiska

varuförteckningens

inarbetande

i

tulltaxan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kommerskollegii utlåtande.

Sveriges industriförbund framhåller, att det vore en avgjord nackdel, att

lydelsen av den statistiska varuförteckningens olika littera jämlikt förslaget

skulle bliva beroende av riksdagsbeslut. I ingalunda få fall hade det visat

sig vara av stor betydelse för industriföretagen att snabbt kunna få till

stånd en ändring av dessa littera, exempelvis för erhållande av uppgift

om importen för en ny artikel eller dylikt. Det syntes också förbundet,

som om frågor rörande ändring av den statistiska varuförteckningen icke

vore av den art, att de lämpligen borde göras till föremål för riksdagens

handläggning. Förbundet hemställer, att förslaget genomföres med den

ändringen, att generaltullstyrelsen i samråd med kommerskollegium erhåller

bemyndigande att vidtaga sådana förändringar i den statistiska varuförteckningen,

vilka i framtiden kunna visa sig erforderliga.

Kommerskollegium kommer att närmare behandla förestående spörsmål i

det utlåtande, som, jämlikt föreskrift i kungl. brev den 30 september 1927,

kommer att gemensamt med generaltullstyrelsen avgivas i fråga om ny

statistisk varuförteckning. I det följande har kollegium dock tagit viss

hänsyn till kemiska industrikontorets förslag till ny indelning av grupperna

IX och X i tulltaxan i samband med detaljanmärkningarna rörande nämnda

två varugrupper.

Beträffande själva tulltaxeför ordning en hava nedanstående delar synts

kollegium särskilt böra uppmärksammas.

Handelskammaren i Borås finner förslagets 2 § ganska otillfredsställande,

enär dess bestämmelser kunde leda till fullkomligt orimliga tullsatser. En

vara, som till övervägande del bestode av ett tullfritt ämne och endast med

några få procent innebölle ett tullpliktigt, kunde, om det sistnämnda betecknades

såsom icke oväsentligt, enligt denna paragraf i sin helhet beläggas

med den tullsats, som gällde de få procenten. Härvid finge man heller inte

förbise, att tolkningen av, vad som menades med »obetydlig mängd och icke

väsentligen inverka» (2 § a) alltid vore beroende på en rent subjektiv

uppfattning. Med hänsyn härtill borde också enligt handelskammarens

mening denna paragraf omarbetas. Läte icke detta sig göra, vore det av

vikt, att i de blivande anvisningarna till tulltaxan påpekanden gjordes

till förebyggande av en allt för rigorös tillämpning av hithörande bestämmelser.

Stockholms handelskammare anser, att det varit önskligt, om formuleringen

av bestämmelserna rörande tullbehandling av blandningar och

sammansatta varor kunnat medföra en ännu större smidighet vid tullbehandlingen.

Handelskammaren anser sig dock böra förutsätta, att tillämpningen

av hithörande bestämmelser ej göres alltför rigorös. Särskilt syntes det i 2 § a)

förekommande uttrycket »i obetydlig mängd» ej böra tolkas alltför snävt.

Sveriges färghandlares riksförbund anser, att importör, som kan uppgiva

sammansättningen å ett biandpreparat och styrka uppgiften med intyg från

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kommers k olle <j i i utlåtande. 5

Statens provningsanstalt, en kemisk station eller eu auktoriserad handelskemist,

borde hava rätt att ta sin vara tullbehandlad efter den verkliga

balten av blandningens tullpliktiga beståndsdelar. I andra fall kunde den

hittills tillämpade huvudregeln få gälla oförändrad.

Sveriges kemiska industrikontor har utförligt berört frågan om tullbehandling

av blandningar av kemiska föreningar i samband med avfattningen

av tulltaxerubrik 1057 i revisionsförslaget. Nämnda taxerubrik motsvarar

rubrik 1259 i nu gällande tulltaxa: kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt

nämnda.

Kommerskollegium anser det visserligen förenat med svårigheter att finna

en formulering, som bättre än revisionsförslaget anger de allmänna regler,

vilka synas böra ligga till grund för tullbehandling av blandningar. Emellertid

vill kollegium ifrågasätta, huruvida det icke skulle vara möjligt att till

reglerna foga ett alternativt förfarande, enligt vilket importör kunde få en

blandningsvara förtullad efter den verkliga halten av tullpliktiga beståndsdelar.

Om bevisbördan med avseende å varans sammansättning lades på

importören och, eventuellt, en intermittent tullkontroll av samma beskaffenhet

som vid vissa tullrestitutionsmedgivanden tillämpades, skulle, exempelvis

vid regelbunden import av samma vara för visst ändamål, en mera

rättvis tullbehandling sannolikt i en hel del fall ernås, utan att tullbehandlingsarbetet

bleve mera invecklat.

Ifråga om blandningar av kemiska föreningar och de speciella spörsmål,

som därvid i förevarande sammanhang framkommit, yttrar sig kollegium

längre fram vid behandling av tulltaxerubrik 1057 i revisionsförslaget.

Sveriges industriförbund: De i 3 § föreslagna ändrade emballagebestämmelserna

skulle komma att medföra ganska avsevärda nedsättningar i det

nu gällande tullskyddet. Gällande tullsatser hade nämligen i stor utsträckning

avvägts med hänsyn till de nuvarande emballagebestämmelserna. Enligt

förbundets uppfattning böra dessa bestämmelser därför icke rubbas i den

omfattande utsträckning, revisionen föreslagit, utan att en siffermässig utredning

rörande desammas inverkan på tullskyddets storlek dessförinnan

verkställts. Då en dylik omfattande undersökning icke lämpligen torde kunna

utföras i detta sammanhang, borde alltså frågans avgörande uppskjutas till

i samband med en förnyad avvägning av tullskyddet för de olika industrierna.

Förbundet anhåller om vidtagande av nedan angivna ändringar i förslaget:
att

3 § 1 d) i förslaget till förordning med tulltaxa ändras sålunda:

»d) efter nettovikten--— förpackningsmateriel:

beträffande i Avd. VC upptagna varuslag (vävnader och lilt):

inlägg samt omslag av papper eller väv kring de särskilda styckena

eller, där omslag kring de särskilda styckena saknas, kring två eller

flera stycken, allt försåvitt omslaget icke utgöres av ytteremballage,

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

K ommer skoll eg il utlåtande.

uppenbarligen endast avsett till varans skyddande under transporten;

samt

beträffande övriga varuslag--—»

samt att bokstaven N vid nedan angivna nummer måtte utbytas mot bokstaven

E, nämligen vid nr 151—155 (skodon m. m.); 159—161 (skinnkläder

och handskar etc.); 355—359, 393—405 (vävnader av jute, strumpstolsarbeten

m. m.); 432 (klädespersedlar av strumpstolsarbeten).

Handelskammaren i Örebro anser även en övergång till nettoförtullning

böra föregås av utredning angående verkningarna härav i tullskyddshänseende.

Samma handelskammare samt Skånes handelskammare uttala sig

särskilt mot nettoförtullning av skodon utan samtidig höjning av tullsatserna.

Kommerskollegium finner de betänkligheter, som rests mot revisionsförslagets

ställning till emballagebestämmelserna och nettoförtullningen, tungt

vägande. Vad kollegium ovan inledningsvis yttrat om faran av att bestående

tullskydd rönte opåräknat inflytande av tulltekniska ändringar i

taxan, torde i hög grad äga tillämpning på här avsedda nya regler. Det

framgår av den följande granskningen av de särskilda tulltaxepositionerna,

att genom föreskrift om nettoförtullning det tullskydd vissa inhemska fabrikat

hittills åtnjutit blivit så väsentligt förändrat, att i själva verket en alldeles

ny situation skulle uppstå för vederbörande tillverkare, om förslaget genomfördes.

Det saknas givetvis underlag för ett bestämt omdöme, vilka ändringar

i nu gällande tullsatser, som rätteligen borde i åtskilliga fall inträda

vid övergång till nettoförtullning. Men redan den omständigheten att det

beträffande enstaka varuslag, såsom t. ex. till rubrik 975 hänförliga förtätade

gaser, påvisats, att förslaget skulle medföra anmärkningsvärda förskjutningar

av tullskyddet för viktiga inhemska industriprodukter, torde

göra det tillrådligt att taga konsekvenserna av förslagets föreskrifter om

nettoförtullning under förnyat övervägande. Sannolikt komme det därvid

att visa sig lämpligt att åtminstone begränsa övergången till nettoförtullning.

Man lärer i allt fall icke utan mycket starka skäl böra föregripa

den utredning 1928 års tullkommitté bar att åstadkomma rörande tullsatsernas

avvägning.

5 § f). Sveriges industriförbund har icke något att erinra mot en av A/B. Bröderne

Herrmann gjord hemställan, att den i stadgandet omförmälda försäkran

måtte, när den avser av utländsk hantverkare medförda verktyg, få avgivas

antingen av hantverkaren själv eller den firma, som påkallat hans

tjänster.

Kommerskollegium biträder tilläggsförslaget ifråga, då det synes innebära

en praktisk lättnad, som ej skulle medföra olägenhet från kontrollsynpunkt.

5 § o). Sveriges industriförbund, handelskamrarna i Stockholm, Malmö, Sundsvall

och Lideå förorda, att momentet avfattas i enlighet med förslagets

alternativ II (herr Alséns förslag).

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Kommer skclleg ii u t tå t a nde.

Stockholms och Skånes handelskamrar framhålla dock angelägenheten

av att de blivande anvisningarna ej göra tillämpningen av begreppet fristående

handelsvara alltför snäv.

Gentemot den motivering, som anförts för alternativ I (herr liöings förslag)

framhåller Industriförbundet, att, enligt vad som uppgivits, en kraftigt

bidragande orsak till att tillverkning av järnfat i nämnvärd utsträckning

icke upptagits inom landet, just varit att ifrågavarande emballageartiklar,

sedan de inkommit till landet, till nedsatta priser utbjödes som handelsartiklar

på den inhemska marknaden. Under det att exempelvis plåt för

tillverkning av järnfat vore tullbelagd, infördes sålunda i praktiken den

färdiga varan i stor utsträckning tullfritt. Ett dylikt resultat hade givetvis

icke åsyftats vid antagandet av nu gällande bestämmelser på området. De

enligt alternativ II föreslagna stadgandena kunde sålunda icke anses medföra

ett ökat tullskydd åt emballageindustrien, utan innebure endast ändrad

formulering av en bestämmelse, som kommit att medföra icke förutsedda

konsekvenser.

Handelskamrarna i Göteborg och Gävle förorda alternativ I. Handelskammaren

i Göteborg framhåller, att därest alternativ II skulle godtagas,

komme så gott som allt emballage att beläggas med tullavgift, då detta

endast undantagsvis saknade de objektiva egenskaper — säljbarhet och

värde, även om detta vore lågt — som gjorde en artikel lämplig såsoin

handelsvara. Handelskammaren i Gävle befarar, att genomförande av herr

Alséns förslag (alternativ II) skulle medföra, att varor, som krävde goda

och starka emballage, infördes i sämre och mindre ändamålsenliga sådana

för undvikande av emballagetull. Föx-slaget kunde vidare föranleda tvister

vid tullbehandlingen och verka prisfördyrande även på nödvändiga konsumtionsvaror.

Av utredningen torde framgå, att de nuvarande bestämmelserna, som

otvivelaktigt äro förmånliga för importhandeln, kommit att innebära eu

vid författningens tillkomst säkerligen icke avsedd olägenhet för vissa grenar

av inhemsk industri.

Kommerskollegium anser emellertid, att nödig korrigering ifråga om avsedda

olägenhet skulle, utan att skada mera berättigade handelsintressen,

kunna åstadkommas genom ändring av hithörande bestämmelser i huvudsaklig

överensstämmelse med herr Alséns förslag. Kollegium skulle visserligen

önska, att uttrycket »såsom handelsvara uppenbarligen lämpad artikel»

kunde utbytas mot en mindre svävande formulering. Förslagsställaren, som

.själv vidgått, att nämnda förslag lämnar möjlighet till olika tolkningar,

förutsätter dock, att det skall bliva möjligt genomföra en enhetlig och

praktisk tillämpning av föreskriften. Med hänsyn till vad från hans sida

härom anförts, vill kollegium icke framställa något yrkande på omformulering

i berörda hänseende, dock under förutsättning att kollegii ovan under

-3 § gjorda hemställan om eu begränsning av nettoförtullningsprincipens

tillämpning vinner beaktande. Emballagetullen har nämligen betydelse

s. 8 Kontrollera mot PDF

5 § q).

8 Kommerskollegii utlåtande.

endast, då emballaget icke skall inräknas i varans vikt eller värde. I motsatt

fall måste kollegium yrka på ett förtydligande av herr Alséns förslag

i sådan riktning, att tullbeskattningen av importvarors emballage erhåller

ett fastare stöd i själva tulltaxeförordningen än vad anvisningar och tullbeliandlingspraxis

kunna giva.

Handelskammaren i Gävle påpekar, att förslaget liksom gällande tulltaxa

saknar bestämmelser om tullfrihet för vara, som tillverkats i Sverige och

återinföres i bearbetat skick, sedan den befunnits icke motsvara de förutsättningar,

under vilka den utförts. Då exempelvis halvfabrikat av järn,

som utförts men vid bearbetning i utlandet befunnits icke motsvara levelansutfästelsen,

reexporteras till Sverige, uppstå stora svårigheter för leverantören,

som återfår sin vara, att undvika tull för den återbekomna delvis

bearbetade varan. Denna lucka i tulltaxeförordningen torde böra så fyllas,

att tullfrihet i dylika fall kan utverkas mot bevis, att varan icke införes i

handel savsikt.

Den i förslagets mom. q) avsedda tullfrihet gäller vara, som i oförändrat

skick återinföres. Vad handelskammaren i Gävle nu anfört, synes kollegium

förtjäna särskild uppmärksamhet. Därjämte vill kollegium erinra

att den industriella utvecklingen i vårt land bl. a. föranlett tillkomsten av

vissa nya organisationsformer, som kännetecknas av ett intimt samarbete

mellan svenska företag och med dem nära förbundna företag i utlandet

icke blott med avseende på försäljningen av i Sverige producerade varor

utan även i så måtto, att större eller mindre del av själva tillverkningen

äger rum på utländsk botten. Detta har i sin ordning medfört behov av

viss rätt till tullfri återinförsel av på ett eller annat sätt bristfällig exportvara,

som utgöres av halvfabrikat.

Det av handelskammaren i Gävle framhållna önskemålet, att den tidigare

medgi\ na rätten att tullfritt återinföra svensk exportvara måtte utvidgas

till att under vissa förutsättningar omfatta även varor, som i utlandet

undeigått bearbetning, anser kollegium vara ett av utvecklingen betingat

och berättigat krav. Frånvaron av bestämmelser i tulltaxan, som kunde

möjliggöra en sådan tullfri trafik, är ett hinder för svensk export. Med

hänsyn icke minst till den synnerligen starka konkurrens, varunder åtskilliga

av våra viktigare exportindustrier, exempelvis järnindustrien, arbeta

på världsmarknaden, torde det vara av ganska stort intresse att på denna

punkt anpassa lagstiftningen efter de aktuella behoven.

Kommerskollegium, som föreställer sig, att det icke skulle möta tulltekniska

hinder av svårartad beskaffenhet att träffa en anordning av ovan avsedda

slag, hemställer, att momentet måtte omarbetas i av handelskammaren

i Gävle föreslagen riktning.

Kollegium har uppmärksammat, att i vissa fall det framställda önskemålet

kan vinnas genom ett tullrestitutionsförfarande, nämligen då den utförda,

i utlandet bearbetade varan återsändes till Sverige för om- eller över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommer skollegii utlåtande. !)

arbetning och är avsedd att därefter ånyo utföras. Då formerna för tullrestitution

för närvarande äro föremål för särskild utredning genom sakkunnige,

har kollegium icke ansett sig här böra närmare ingå på sistnämnda

fråga.

Skånes handelskammare erinrar, att beträffande tiden för tullfrihet en- 7 § l mom.

ligt 7 § 1 mom. föreskrives, att den ej »må» omfatta mer än ett år samt

att den för vissa i momentet angivna fall »bör» begränsas till sex månader.

För att kunna tjäna till verklig ledning borde den sistnämnda föreskriften

er-hålla en mera kategorisk form eventuellt i samband med ytterligare utsträckning

av den angivna tidsfristen.

Sveriges maskinindustriförening påyrkar, att den här föreslagna tidsfristen

av ett år för återutförsel av modeller måtte förlängas till förslagsvis

tre år. Skulle detta icke anses lämpligt, borde möjlighet beredas industriidkare,

som så finner nödigt, att på särskild ansökning till generaltullstyrelsen

erhålla förlängning av den stadgade tidsfristen.

Handelskammaren i Gävle framhåller, att den här stadgade tiden av sex

månader för emballage, som återutföres, uppgives vara väl kort för varor,

som införts för att försäljas i övre Norrland, med hänsyn till de transportsvårigheter,

som där ofta uppstå. Det påyrkas därför, att möjlighet beredes

för en förlängning av denna tidsfrist.

A/B Bofors Nobelkrut påpekar, att bolaget ej sällan i samband med

ammunitionsleveranser till utlandet måste införa artilleripjäser från den utländske

köparen för provskjutningar vid fabriken under leveransens gång.

På grund av tidsfristens för tullfrihet begränsning till sex månader hade

det förekommit, att bolaget måst utföra dylika pjäser till svensk frihamn

för att omedelbart återinföra desamma till fabriken och därigenom erhålla

möjlighet till ny tullfrihet. Då detta endast medförde onödig omgång och

kostnad för svensk industri, hemställer bolaget om utsträckning av ovannämnda

tidsfrist för tullfrihet till åtminstone två år.

Kommerskollegium föreslår med anledning av förestående yrkanden, att

1 mom. andra stycket, erhåller följande lydelse: »Tullfrihet enligt detta

moment må icke medgivas för längre tid än ett år, dock att, där tullfrihet

medgives för modeller vid tillverkning av exportvara, tiden må utsträckas

till högst två år.»

Begreppet »modeller vid tillverkning av exportvara» anser kollegium böra

utvidgas till att omfatta även föremål, som införas från utlandet för att

användas vid provning av exportvara, t. ex. utländska provningsinstrument,

ävensom gevär eller artilleripjäser, som hit inkomma för att provskjutas

med i Sverige tillverkad ammunition. Det lärer icke vara ovanligt, att ett

sådant föremål behöver vara tillgängligt hos den svenska fabrikanten under

hela den tid en leverans pågår.

Då det ur tullteknisk synpunkt torde vara tveksamt, huruvida en sådan

tolkning av uttrycket »modeller vid tillverkning av exportvara» vore håll
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kommerskollegii utlåtande.

bar, föreslår kollegium, att ett förtydligande tillägg göres i 7 § 1 mom. b)

andra stycket, så att detta förslagsvis erhåller följande lydelse: »för att användas

som modeller eller provningsanordningar vid tillverkning av exportvara

och som äro avsedda att därefter återutföras».

§ l mom. d). Skånes handelskammare framhåller, att bestämmelsen om tullfrihet för

emballage, som icke tillverkades inom landet, hos skilda tullförvaltningar föranlett

olika tolkning. Än hade härmed avsetts endast sådant emballage, som

tekniskt icke kunde tillverkas inom landet, än åter sådant, som vid ansökningstillfället

icke vore under tillverkning i landet. Denna skiljaktiga

tolkning hade lett därhän, att precis samma emballage (t. ex. plåtfat) fått

tullfritt införas över en tullplats, men å andra tullplatser blivit tullbelagt.

Ett dylikt förhållande måste givetvis betecknas som oegentligt och vore

dessutom ägnat att ställa vissa företag i gynnsammare ställning än andra.

Därest villkoret skulle bibehållas, torde detsamma därför böra omgärdas

med garantier för lika tillämpning över hela landet. Alternativt ville

handelskammaren emellertid ifrågasätta, huruvida icke denna fråga enklast

kunde lösas på det sätt, att temporär tullfrihet medgåves för allt emballage,

som infördes i syfte att senare återutföras med varor.

Kommerskollegium anser för sin del, att man icke längre bör söka upprätthålla

skillnaden i här förevarande avseende mellan särskilt inkommande

tullpliktigt emballage av sådant slag, som tillverkas inom landet, och sådant,

som icke tillverkas inom landet. Frånsett den rent formella svårigheten

mången gång att angiva gränsen härvidlag, torde saken i själva verket nu

för tiden ofta ställa sig så, att det är ett oeftergivligt villkor för en svensk

tillverkare, som med utsikt till framgång skall kunna konkurrera på världsmarknaden,

att kunna betjäna sig av lika billigt emballage för sin exportvara

som de utländska konkurrenterna. Det torde vara lika befogat och

behövligt att låta honom åtnjuta tullfrihet för emballage, vilket införes

särskilt för att utföras med viss exportvara, som att medgiva honom restitution

av tull, belöpande på i exportvaran ingående utländska materialier

och råämnen. I alla händelser lärer tillämpningen av 8 § 1 mom. c) i nu

gällande tulltaxeförordning alltmer tendera därhän, att man i begreppet

»av sådant slag, som icke tillverkas inom landet» inlägger betydelsen »av

sådant slag, som icke till jämförligt pris eller på eljest jämförliga leveransvillkor

tillverkas inom landet».

Kommerskollegium föreslår, att mom. d) i det remitterade förslaget erhåller

följande lydelse: »särskilt inkommande tullpliktigt emballage, avsett

att återutföras med varor.»

9 §• Enligt Skånes handelskammares förmenande hava de sakkunniga icke

anfört övertygande skäl för den avvisande ståndpunkt de intagit till framkomna

krav på tullnedsättning å inkommet skadat gods, vilket är åsätt

vikttull, efter samma grunder som enligt 4 § i förslaget skulle gälla för

s. 11 Kontrollera mot PDF

K omn lerskolletj i i utlåt < nid v.

11

varor, som förtullas efter värde. Handelskammaren kunde sålunda icke

finna, varför icke de i nämnda författningsrum givna föreskrifterna för

prövning av uppkomna anspråk på tullnedsättning även i här förevarande

fall skulle vara tillfyllest oeli fullt ägnade att säkerställa både varuägarens

och statsverkets intressen. Vare sig det gällde efter vikt eller efter värde

tullbeskattade varor torde ett rättvist tillgodoseende av båda dessa intressen

helt och hållet vara beroende därav, att en riktig värdering av varan i

såväl oskadat som skadat skick kunde åvägabringas, och det vore för handelskammaren

svårt att inse, att det värderingsförfarande, som kunde anses

betryggande i fråga om värdeförtullade varor icke skulle vara tillfredsställande,

då det gällde viktförtullat gods, utan måste kompletteras med

den ofta nog mindre tillförlitliga värdering, som framkomme genom godsets

försäljning å tullauktion.

Ä andra sidan torde vara uppenbart, att detta senare värderingsförfarande

med användande av dubbla metoder för värdets fastställande vore

ägnat att vålla varuägaren sådana omkostnader och olägenheter, att rätten

till tullnedsättning därigenom bleve i hög grad illusorisk. Handelskammaren

hemställer därför, att det måtte tagas under förnyad prövning, huruvida

icke de i 4 § givna bestämmelserna om rätt till tullnedsättning kunde

givas tillämplighet även i de fall, varom i 9 § omförmäles.

Stockholms handelskammare påpekar, hurusom på grund av nuvarande

bestämmelser en importör — i sådana fall då en vara inkommer i vattendränkt

tillstånd, vilket bland annat inträffat inom manufakturbranschen —

måste erlägga tull även för den del av varans vikt, som belöper på det

upptagna vattnet och anser, att bestämmelse om undanröjande av en dylik

inkonsekvens borde utan större svårighet kunnat införas under denna paragraf.

Kommerskollegium finner i likhet med nämnda två handelskammare, att

gällande bestämmelser angående tullplikt för s. k. haverigods alltför lätt

leda till uppenbar orättvisa. Revisionen har, med erkännande av möjligheten

för mindre tilltalande konsekvenser, icke ansett sig kunna föreslå

någon ändring. Principen om reduktion av värdet vid skada å godset är

dock erkänd både i 4 § och 9 § av förslaget, men beträffande gods, som

drager vikttull, har man endast lämnat öppen den långsamma och följaktligen

bl. a. med risk för ytterligare varuförsämring under väntetiden förbundna

metoden, att varuägaren avstår från att själv förfoga över godset,

låter det gå på tullauktion och därvid begagnar tillfället till återförvärv.

Kollegium medgiver, att det icke på ifrågavarande punkt torde vara lätt

att finna en allmän formel, som fullt förenade nödig hänsyn till trafiken

med tillgodoseendet av statens fiskaliska intresse i tulluppbörden. Emellertid

rör det sig här om undantagsfall, där en mindre eftergift sannolikt icke

skulle kunna få några betydande konsekvenser. Då starka billighetsskäl

torde tala för ett smidigare behandlingssätt än nu tillämpade, vill kollegium

förslagsvis framställa den tanken, att man eventuellt kunde åt de lokala

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr. 15—17.

Rubr.20—21.

Rubr. 50.

tullmyndigheterna inrymma en diskretionär rätt att nedsätta belöpande vikttull

med högst 50 procent ifråga om s. k. haverigods, däri inbegripet vattendränkt

gods.

Vissa fall, då revisionen eljest funnit sig kunna stanna vid en icke fullt

exakt formulering och överlämnat åt anvisningar och tullhehandlingspraxis

att åstadkomma nödig fasthet i tillämpningen, torde beröra förhållanden,

som erbjuda minst lika stora vanskligheter som uppskattningen av värdeminskning

genom skada av här avsedd art.

Kommerskollegium övergår nu till tulltaxan och yttrar sig därvid om

följande yrkanden och förslag.

Sveriges industriförbund anser, att formuleringen av överrubriken till nr

15—17 skulle komma att möjliggöra tullfri import av färdigberedd torskrom

i tunnor. För att erhålla garanti för att endast halvfabrikatet (råvaran för

kaviarberedning) komme att införas tullfritt, syntes rubriken böra omformuleras

på så sätt, att endast saltad eller sockersaltad torskrom i tunnor bleve

hänförlig till nr 15.

På grund av befarad konkurrens från Norge hemställer Industriförbundet

vidare, att tullsatsen för nr 17 fastställes till minst 1 kr. 15 öre per kg.

Kommerskollegium biträder dessa båda yrkanden.

Sveriges industriförbund uttalar, att förslagets genomförande skulle för

chokladfabrikerna innebära en ökad tullbeskattning av 50 procent och däröver

för en viktig råvara (kondenserad mjölk). Då denna prisfördyring

givetvis skulle bliva ekonomiskt kännbar för den svenska chokladindustrien

och några andra skäl för förslagets genomförande än de rent tarifftekniska

icke lära vara för handen, hemställer förbundet, att ur förslagets nummer

20 måtte uteslutas artikeln »kondenserad mjölk», varigenom varan ifråga

lärer bliva hänförlig till tarifförslagets sista nummer (1106) och sålunda

liksom hittills belagd med en tull av 15 procent å varuvärdet.

Anses det möjligen lämpligare, att varan ifråga tullbeskattas efter vikt,

bör enligt förbundets mening tullsatsen i varje fall icke sättas högre än 10

kr. för 100 kg.

Kommerskollegium ansluter sig till det senare alternativet och föreslår

alltså en vikttull av 10 kr. för 100 kg beträffande kondenserad mjölk.

Skånes handelskammare hemställer under denna rubrik, att dikalciumoch

dinatriumfosfat, avsedda för tillverkning av kreatursfoder, måtte förklaras

tullfria (jfr rubrik 980).

Det synes kommerskollegium lämpligt, att ifrågavarande önskemål fylles

genom införande av en anmärkning till rubrik 980 i sådant syfte, och återkommer

kollegium vid sistnämnda rubrik till ämnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommerskoll eg ii utlå ta nde.

Sveriges industriförbund och Skånes handelskammare göra erinringar

mot de sakkunnigas förslag, att all choklad med tillsats av aromatiska ämnen

skulle upptagas under rubriken för choklad, vilket skulle innebära eu tullsänkning

för förstnämnda varuslag av 30 öre per kg. Skånes handelskammare

motiverar sitt avstyrkande med den utländska konkurrensen och

föreslår, att rubriken erhåller samma lydelse som rubrik 154 i nuvarande

tulltaxa. Industriförbundet framhåller, att gränsen mellan choklad och

konfityrer skulle bliva än mer flytande än för närvarande, i det en del

varor, som enligt den fackmässiga terminologien vore konfityrer, skulle

komma att hänföras till choklad i tullteknisk mening. För att erhålla en

även inom industrien erkänd avgränsning av de båda begreppen choklad

och konfityrer hade för den skull föreslagits, att till choklad skulle hänföras

allenast chokladmassa med eller utan tillsats av socker, mjölk eller vanilj.

Då det enligt förbundets mening lärer vara till fördel, att de inom industrien

gällande varubenämningarna så långt möjligt överensstämde med de

inom tulltekniken tillämpade, och då det dessutom icke förefunnes skäl att

vidtaga ändringar i rubriceringen, vilka medförde sänkning i tullskyddet

för ifrågavarande industri, hemställer förbundet, att förslagets nr 110 måtte

ändras i enlighet med vad som ovan angivits.

Kommerskollegium biträder Industriförbundets hemställan i förevarande

avseende.

Sveriges industriförbund och Handelskammaren i Norrköping finna det före

slagna tillvägagångssättet för fastställande av vikten å skinn, inkommande

i buntar, ändamålsenligt men framhålla, att en höjning av den nu gällande

styckeviktgränsen vore ofrånkomlig, om förslaget icke skulle medföra en

sänkning av gällande tullskydd. Industriförbundet hemställer om sådan

ändring av förslaget, att den i nr 135 fastställda viktgränsen höjes från 1

till 1.5 kg (se vidare Industriförbundets yttrande sid. 8—9).

Med anledning av vad i saken blivit upplyst, förordar kommerskollegium,

att anmärkningen efter rubriken 136 tills vidare må utgå, samt att genom

1928 års tullkommitté måtte förebringas närmare utredning, om skäl föreligga

att höja viktgränsen på föreslaget sätt.

Sveriges industriförbund, Skånes handelskammare och A/B Skandinaviska

Pelsvarufabriken, Ivan Levy (Sthlms hk1) anse, att i anmärkningen till nr

137 böra upptagas även s. k. »Salzfelle», vilka skinn visserligen hava stor

likhet med halvpersian, men oftast gå under självständig benämning.

Kommerskollegium biträder detta förslag.

Sveriges industriförbund föreslår, att till denna rubrik hänförliga s. k.

besättningar, bräm, kanter, o. dyl. av olika skinnsorter hänföras till rubrik

163. Beträffande motiveringen hänvisas till förbundets yttrande sid. 10.

Kommerskollegium biträder förslaget.

Rubr. Ilo.

Rubr.

135—136.

Rubr. 137.

Rubr. 140.

I yttrande till Stockholms handelskammare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr.

153—157.

Rubr.

159—161.

Rubr.

163—165.

Rubr. 184.

Sveriges industriförbund samt handelskamrarna i Örebro och Malmö avstyrka

nettoförtullning av skodon, för såvitt icke en mot den minskade förtullningsvikten

svarande förhöjning av tullsatserna samtidigt vidtages. Enligt

vad Skånes handelskammare inhämtat, skulle inneremballagets vikt för

skodon hänförliga till rubrik 154 i regel uppgå till 10 å 12 procent av

bruttovikten och för till rubriken 155 hänförliga skodon till 20 å 25 procent.

Handelskammaren i Örebro framhåller, att lösa skodon överhuvud taget

icke torde importeras samt att den av de sakkunnige omförmälda importen

i fack endast vore ett experiment, som näppeligen hade utsikt att bliva

genomfört i större utsträckning. Någon bärande grund för övergång till

nettoförtullning syntes därför ej föreligga.

Med hänsyn till vad upplyst blivit rörande nettoförtullningens inverkan

på tullsatsernas skyddsvärde, anser kommerskollegium, att nettoförtullning

för skodon, åtminstone i samband med nu ifrågavarande tulltaxerevision,

icke bör föreskrivas.

Sveriges industriförbund avstyrker för närvarande nettoförtullning (se

ovan under tulltaxeförordningens 3 §).

Kommerskollegium biträder förbundets åsikt härutinnan.

Sveriges industriförbund hemställer i anslutning till sitt ovan under rubrik

140 omförmälda förslag, att överrubriken till nr 163—165 måtte erhålla

följande ändrade lydelse:

»beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade persedlar, såsom tillskurna

besättningar, bräm, kanter och mattor, oavsett sömnad, foder härunder

inbegripet».

A/B Skandinaviska Pelsvarufabriken, Ivan Le vy (Sthlms hk) framställer

liknande förslag.

Kommerskollegium biträder förbundets ändringsförslag.

Skånes handelskammare anser, att frågan om den föreslagna sänkningen

av tullen för tunnbinderiarbeten av annat träslag än furu och gran icke

är av enbart teknisk natur utan därjämte har en betydande skyddspolitisk

räckvidd. Handelskammaren påyrkar därför, att de nuvarande tullsatserna

för tunnbinderiarbeten bibehållas oförändrade.

På grund av den motivering, handelskammaren förebragt, biträder kommerskollegium

den gjorda hemställan, att för ifrågavarande varuslag nu

gällande tullsatser måtte bibehållas.

Skånes handelskammare avstyrker jämväl de sakkunnigas förslag att

hänföra huggblock med fotställning till denna rubrik, enär detta skulle

lända den inhemska snickeriindustrien till avsevärt förfång, och föreslår,

att huggblock med därtill hörande fotställningar, i den mån desamma äro

att betrakta som snickeriarbeten, hänföras till rubrik 191.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kont mer skol I eg i i uti ätande.

15

Stockamöllans A/B liar även — i skrivelse till kommerserådet Sohlman

— uttalat önskemål om jämställande av huggblock med snickeriarbete.

Av vad upplyst blivit lärer framgå, att huggblock av ifrågavarande slag

numera representera ett ganska invecklat snickeriarbete, varför kommerskollegium

tillstyrker handelskammarens förslag.

Handelskammaren i Göteborg: Skaft till krattor skilja sig icke väsentligt

i endast något klenare) från skaft till högafflar och hackor samt synas därför

böra föras till samma rubrik som dessa.

Kommerskollegium har icke något att erinra mot ett tillägg till rubriken

av angivna art.

Sveriges industriförbund biträder ett av den största inhemska tillverkaren av

s. k. wienermöbler framfört önskemål om bibehållande av den nuvarande tullsatsen

av 50 öre per kg för denna vara. Förbundet framhåller, att ojämnhet

vid tullbeskattningen kunde väntas uppstå om, såsom de sakkunniga

föreslagit, dessa möblers tullbehandling gjordes beroende av den ytbehandling,

varorna undergått. Vidare hade svår konkurrens börjat göra sig gällande

från en tjeckoslovakisk koncern på detta område.

Papper shandels A/B Frans Svanström & Co. (Sthlms hk): På grund

av svårigheten att skilja fernissade träarbeten (nr 191) från lackerade och

bonade (nr 190) bör för dessa arbeten gälla en och samma tullsats.

Kommerskollegium vill för sin del förorda ett bibehållande av tullen å

s. k. wienermöbler, Om det skulle anses mindre lämpligt att införa en särskild

rubrik härför i tulltaxan, torde ändamålet väsentligen kunna nås genom

tillägg i rubrik 190 av ordet »fernissade» till de i förslaget redan nämnda

beteckningarna för olika slags ytbehandling. Därigenom skulle även det av

Svanström & Co. uttalade önskemålet bliva tillgodosett.

Skånes handelskammare föreslår, att rubrikerna 211 och 212 sammanslås

och åsättas en tull av 20 kr. per 100 kg. Den ändring i tullskyddet,

som härigenom skulle uppkomma, syntes vara av den ringa betydelse,

att av detta skäl hinder för eu dylik förenkling ej borde möta, i all

synnerhet som mellan de till dessa rubriker hänförliga varorna icke bestode

någon sådan värdeskillnad, som påkallade olika tullbeskattning.

Kommerskollegium biträder detta förslag.

Svenska pappersbruksföreningen hemställer om införande i tulltaxan eller,

om så skulle anses lämpligt, varuförteckningen av ett stadgande av innehåll

att såsom kartongpapper och kartongpapp skulle räknas papper (med

undantag av läskpapper) och papp, tillverkade av blekt massa och med en

vikt av över 150 gr per m2. (Den i anm. 1 till nr 205—214 i förslaget

angivna skillnaden av 350 gr per m2 mellan papp och papper skulle givetvis

även äga tillämpning på ifrågavarande varuslag.)

Beträffande motiveringen hänvisas till yttrandet.

Rubr. 185.

Rubr.

190—191.

Rubr.

211—212.

Anm. 1 till

rubr.

205—214.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Eubr.

216—217.

Eubr.

220 och 228.

Rubr. 229.

16 Kommerskollegii utlåtande.

Finpappersbrukens Försäljnings A/B (Sthlms hk) och Skånes handelskammare

framföra liknande förslag.

En anmärkning i tulltaxan med förestående innehåll synes kommerskollegium

väl motiverad.

Svenska tapetfabrikantföreningen (Sthlms hk) framhåller, att de nuvarande

fabrikationsmetoderna inom tapetindustrien påkallade en omgruppering

av taxenumren för tapeter, därest det avsedda tullskyddet för samma

industri skulle bibehållas. Föreningen föreslår med en utförlig motivering,

att rubrikerna 216—217 erhålla följande lydelse:

»Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:

relief- (försedda med inpressade mönster), alla slag, även i förening

med andra ämnen, bottentapeter, s. k. patentbottentapeter

häri inbegripna (å endera sidan belagda med grundfärg), alla

slag; naturelltapeter (tryckta å i massan färgat papper) för såvitt

tryckfärgerna äro mönsterytan helt övertäckande, oavsett tekniska

defekter, sammetsliknande, pressade (goffrerade), fernissade

(lackerade), oljetryckta (utförda med färg, vari olja eller fernissa

ingår), ävensom andra slag, i vilka metallbronser ingå............ 50: —

andra slag................................................................................................ 20: —»

Sveriges industriförbund tillstyrker i sak den föreslagna omformuleringen

av rubrik 216.

Kommerskollegium ansluter sig i sak till det framförda förslaget. Dock

synes uttrycket »pafen tbottentapeter» icke fullt lämpligt såsom varubeteckning

i tulltaxan. I stället föreslår kollegium, att orden s. k. patentbottentapeter

häri inbegripna» må utgå, och att den följande parentesen må lyda

»å endera sidan belagda med en eller flera grundfärger».

Skånska Attikfabriken A/B hemställer, att rör och plattor av bakelit, i

vilka papper ingår såsom beståndsdel, måtte hänföras till rubrik 220 resp.

228, d. v. s. tullbehandlas såsom arbeten av pappersmassa, papp eller papper.

Ifrågavarande artiklars hänförande till rubrik 1099 skulle nämligen innebära

ändring av nu gällande tullskydd. (Jfr rubrik 1099—1101.)

Kommerskollegium finner, att de skäl, sökandebolaget anfört till stöd för

förestående hemställan, borde föranleda en jämkning av förslaget i begärd

riktning.

A/B Sveriges Litografiska Tryckerier (Sthlms hk) med instämmande av

A/B Centraltryckeriet i Stockholm uttala, att böcker på svenska språket,

tryckta i utlandet, med undantag för finsk litteratur på svenska språket,

borde beläggas med en tull av 75 öre per kg. Vid användning av utländskt

papper vore de utländska tryckerierna alltför gynnade därigenom, att det

för tryckningen använda papperet såsom färdigt tryckalster kunde införas

tullfritt. Eubr. 229 föreslås uppdelad sålunda:

s. 17 Kontrollera mot PDF

K om» lerskolleg ii utlåtande.

17

»Böcker, tryckta, ej särskilt nämnda:

på svenska språket, häri dock icke inbegripet finsk litteratur på

svenska språket ........................................................................................ 75: —

andra, däri inbegripet även finsk litteratur på svenska språket;

ävensom tidningar, tidskrifter och modejournaler, med eller utan

bilagor, samt s. k. blindskrift och för samlingar avsedda frimärken fria».

Förestående ändringsförslag, som kommerskollegium icke kan undgå att

finna ur viss synpunkt väl motiverat, torde emellertid, såsom ej berörande

tulltekniska förhållanden utan fastmer tullskyddet för den inhemska bokindustrien,

icke i förevarande samband kunna föranleda någon åtgärd.

Sveriges industriförbund framhåller, att förslagets nummer 233 i stort Rubr. 233

sett motsvarade rubrik 349 i gällande tulltaxa. De i sistnämnda rubrik

såsom exempel upptagna decalcomanierna (avtrycksbilder) återfunnes emellertid

icke i förslaget. Nämnda varor torde oftast hava karaktären av »bilder»,

men då de även förekomme med mönster, som icke tulltekniskt torde anses

som bilder, syntes artikeln böra liksom hitintills särskilt omnämnas för

undvikande av att den hänfördes till förslagets nr 211.

Kommerskollegium biträder detta förslag.

Handelskammaren i Göteborg: S. k. gut förekommer i handeln dels i Rubr. 236

enkla trådar, dels även hoptvinnat, vilka båda olika slag av gut hava samma

användning och ungefär samma värde. I tullhänseende synas de båda slagen

böra underkastas samma behandling och borde för undvikandet av missförstånd

detta angivas i rubriken exempelvis genom att till »spunnet» tillfoga

»eller tvinnat».

Kommerskollegium har icke något att erinra mot ett sådant tillägg.

Sveriges industriförbund vill med hänsyn till den av revisionen före- Rubr. 291

bragta motiveringen icke för närvarande motsätta sig den föreslagna tullfriheten

för s. k. trålgarn. Förbundet föreslår dock, att det i anmärkningen

omnämnda intyget måtte föreskrivas skola utfärdas av förbrukaren, varigenom

de uttalade farhågorna för missbruk av tullfriheten i möjligaste mån

torde bortelimineras.

Skånes handelskammare avstyrker under åberopande av kommerskollegii

utlåtande den 8 januari 1919 och det läge, vari detta spörsmål numera

kommit, sedan trålgarn tillverkas inom landet, bestämt den föreslagna tullfriheten.

Kommerskollegium biträder för sin del den av Sveriges industriförbund

företrädda meningen, då huvudvikten i förevarande fall synes böra läggas

på önskemålet, att den inhemska tillverkningen av trålar må erhålla möjlighet

att i konkurrens med utlandet tillgodose den svenska fiskerinäringens

behov av ifrågavarande fångstredskap. Kollegium erinrar, att beträffande

trålar särskilda förhållanden underlätta anskaffandet av utländskt fabrikat.

2 — 8408.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr. 298. Sveriges industriförbund framhåller, att den av revisionen föreslagna

ändringen utgjorde en avsevärd nedsättning av tullsatsen för linor etc. av

spånadsvara, som undergått blekning eller färgning, samt att någon utredning

om denna nedsättnings konsekvenser icke förelåge. Förbundet anser,

att den åsyftade tullättnaden för vissa inom skoindustrien använda flätade

garner borde åstadkommas på annat sätt än att sänka tullskyddet även för

de övriga artiklar, som vore hänförliga till rubriken, och som vore föremål

för en icke obetydlig tillverkning inom landet. Flätade linor etc., blekta,

färgade eller tryckta, borde alltså liksom i nu gällande tulltaxa tullbehandlas

såsom snören och andra snörmakararbeten.

De i motiveringen för ändringen omnämnda linorna för spinnstolar torde

som regel vara oblekta och ofärgade och sålunda hänförliga till förslagets

nr 297.

Kommerskollegium delar den av Sveriges industriförbund i förevarande

hänseende uttalade mening och förordar därför en jämkning av förslaget i

sådan riktning.

Rubr. 314. Sveriges industriförbund anser avfattningen av rubriken nr 314, »mattor

av jute med eller utan inblandning av annat spånadsämne», innebära en

principiell avvikelse icke blott från nu gällande bestämmelser utan även

från de föreslagna bestämmelserna för jutevävnader (nr 357—359 i förslaget).

Beträffande jutevävnader medgives nämligen endast inblandning av kokostågor

och kokosgarn. Den princip, som genom bär omhandlade rubriks

formulering kommit till uttryck, nämligen att ett lågt tullbeskattat spånadsämne

som jute icke skulle komma att drabbas av högre tull, om det förekomme

i förening med andra högre tullbeskattade spånadsämnen, anser förbundet

icke riktig och för övrigt stridande mot tulltaxans allmänna uppställning

av spånadsgruppen.

Förbundet framhåller vidare, att den föreslagna rubriceringen syntes vara

i visst hänseende oklart avfattad, vilket kunde föranleda svårigheter vid

tullbehandlingen. Vad anginge själva principspörsmålet ansåge sig förbundet

böra motsätta sig förslaget med hänsyn till svårigheten att överblicka

dess konsekvenser. De skäl, som anförts för ändringen, vore dessutom icke

av alltför vägande natur.

Förbundet påyrkar bestämt, att den nu gällande principen för tullbehandlingen

av jutemattor bibehålies, och hemställer, att nr 314 i förslaget måtte

erhålla följande lydelse:

»av jute utan inblandning av annat spånadsämne etc.»

Kommerskollegium biträder detta förslag.

De i anmärkningen till rubr. 448 i gällande tulltaxa upptagna plyschartade

mattorna av jute även med annat vegetabiliskt spånadsämne i bottenvävnaden

anser Industriförbundet böra upptagas i en särskild rubrik, för det fall att

det icke anses lämpligt införa en liknande anmärkning i förslaget. Förbundet

framhåller, att den nu för dessa mattor utgående tullsatsen av 40 öre för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kommerskollegii utlåtande.

19

kg vore synnerligen låg, och att den icke stode i skälig relation till tullsatserna

på närstående artiklar, varför en höjning av densamma vore välmotiverad.

Kommerskollegium anser, att vad ovan anförts borde föranleda en hoparbetning

av nu gällande tulltaxerubrik 448 jämte därvid fogade anmärkning

till en ny rubrik 314.

Med detta uttalande har kollegium för sin del även yttrat sig i det avseende,

som beröres i Kungl. Maj:ts beslut den 24 februari 1928 angående

tullen å s. k. Naparamattor.

Sveriges industriförbund avstyrker för närvarande nettoförtullning. (Se

ovan under tulltaxeförordningens 3 §.)

Kommerskollegium biträder förbundets åsikt härutinnan.

Skånes handelskammare framhåller, att om nettoförtullning skulle införas

— varemot handelskammaren i sak icke hade något att erinra — torde en

dylik ändring likväl böra föranleda, att samtidigt en mot viktsavdraget

svarande förhöjning av tullsatserna bleve vidtagen. I betraktande dels av

den automatiska minskning av tullskyddet, som skett genom penningvärdets

fall, dels också av den starkt stegrade import, som i samband härmed uppkommit.

förelåge intet skäl att i detta sammanhang upptaga frågan om

saklig ändring av förevarande tullar. Med stöd av gjorda beräkningar påyrkar

handelskammaren, att i samband med övergång till nettoförtullning

tullsatserna vid rubrikerna 392—397 höjas med 25 öre.

Kommerskollegium åberopar sitt allmänna uttalande rörande 3 § i revisionens

förslag till tulltaxeförordning, och hemställer, att, då det icke synes

möjligt att utan en närmare utredning bedöma, vilken justering av tullsatserna,

som skulle motsvara skälig kompensation för nettoförtullning, gällande

tullskydd måtte tills vidare lämnas orört.

Sveriges industriförbund uttalar, att konsekvenserna av den föreslagna

tullnedsättningen icke kunde överblickas och att erinringar mot densamma

framställts från inhemska tillverkare av sadelgjordsvävnad, samt avstyrker

på grund härav bifall till den föreslagna ändringen. För den händelse det

skulle anses lämpligt, att den av revisionen i motiveringen omnämnda

»sadelgjordsvävnaden av jute med färgade ränder» särskildes och åsattes en

lägre tull, torde från industriens sida däremot intet vara att erinra.

Skånes handelskammare anser den föreslagna tulländringen kräva en allsidigare

utredning än de sakkunniga haft anledning underkasta densamma.

Kommerskollegium biträder för sin del Sveriges industriförbunds ovan

berörda hemställan, i vad den avser bibehållande av nu gällande tullskydd.

Handelskammaren i Göteborg: Handelskammaren är tveksam angående

det riktiga i att lampskärmar av siden föras under denna rubrik, då 15

procent av värdet ofta icke motsvarar tullsatsen å det siden, som ingår i

Rubr.

355—359

och

393—405.

Rubr.

392—397.

Rubr.

399—400.

Rubr. 417.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr. 432.

Rubr.

433—436,

444—446.

skärmen. Det torde kunna befaras, att de industrier, som nu sysselsätta sig

med tillverkningen av sidenskärmar, genom förslaget skulle bliva satta i en

dålig ställning gentemot de utländska konkurrenterna.

Kommerskollegium finner den gjorda invändningen berättigad och tillstyrker

en jämkning av förslaget i sådant syfte, förslagsvis genom borttagande

av ordet »lamp-» i rubrikens text samt införande av sådan bestämmelse,

att lampskärmar tills vidare bliva tullbehandlade efter sin beskaffenhet

i avvaktan på den nya avvägning av tullskyddet, som 1928 års tullkommitté

kan finna skäl i denna punkt företaga.

De sakkunniga hava funnit frågan om differentiering av tullsatserna för

konfektionerade artiklar av trikåvara så omfattande och komplicerad i tulltekniskt

avseende, att den lämpligen borde upptagas till avgörande först i

samband med en allmännare revision av tulltaxan. Sveriges industriförbund

anser det vara av stor betydelse, om frågan redan nu kunde, vad beträffade

vissa artiklar, provisoriskt lösas, och då det enligt förbundets uppfattning

näppeligen torde finnas någon anledning att tillämpa andra grunder

för tullbeskattningen av konfektionerade artiklar av trikåvävnad än dylika

av annan vävnad, syntes det förbundet, som kunde en sådan lösning ernås

genom att giva förslagets nr 432 följande ändrade lydelse:

»Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade

varor (även metervara):

432 av annat spånadsämne än silke, försedda med

broderier eller spetsar eller ock med foder,

uppslag eller annan besättning, vari silke

ingår........................................................................

lörtullas enligt bestämmelserna

för

av motsvarande

vävnader tillverkade

varor.

432 Y2 andra

tullbehandlas efter

vad för strumpstolsarbeten

är

bestämt ntan för.

höjning.»

Industriförbundet avstyrker den föreslagna nettoförtullningen. (Se ovan

under tulltaxeförordningen 3 §.)

Kommerskollegium biträder förestående förslag av Sveriges industriförbund.

Sveriges industriförbund anser den föreslagna kompensationen för de år

1926 ändrade yllevävnadstullarna otillräcklig, särskilt i vad den avser damkonfektionsbranschens

alster. Med särskilt betonande jämväl av de försämringar

i tullskyddet, som skulle inträda för damkonfektionsindustrien genom

den av revisionen föreslagna ändrade definitionen på broderi, hemställer förbundet,

att följande procentsatser måtte fastställas, nämligen för nr 444

245 procent, nr 445 150 procent och nr 446 90 procent. För den händelse

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kommerskollegii utlåtande.

21

de av revisionen föreslagna emballagebestämmelserna skulle genomföras,

anser förbundet ytterligare höjning av procentsatserna erforderlig.

Kommerskollegium hemställer, med anledning av vad sålunda av Sveriges

industriförbund anförts, att det måtte tagas under övervägande, om ej industriens

önskemål på denna punkt kunde vinna bifall.

Sveriges industriförbund, Skånes handelskammare och Wilh. Carlsson &

Co. A/B (Sthlms hk) föreslå, att hattflätor av hampa, s. k. tagalflätor, upptagas

i rubrik 457 och göras tullfria. Någon tillverkning härav torde icke

förekomma inom landet och borttagandet av tullen skulle bereda den inhemska

hattindustrien lättnad i konkurrensen med utlandet. Industriförbundet

föreslår, att rubriken gives följande lydelse:

»Hattflätor:

457 av hampa (tagal), ävensom uteslutande av halm, gräs, säv,

bast, träspån, rot och andra vegetabiliska ämnen, ej till

spånadsämnen hänförliga........................................................ fria».

Kommerskollegium biträder förslaget.

A/B Primus (Sthlms hk) avstyrker den enligt förslagets motivering av

rent tulltekniska skäl införda tullen å packningar och tätningar samt material

därtill av asbest. Tullen skulle för bolagets vidkommande medföra en

höjning i inköpspriset å dylika varor av cirka 70 procent.

A/B Axel Christiernsson (Sthlms hk) finner, då asbestpapp är en mycket

stor förbrukningsartikel och priset för densamma endast uppgår till cirka

30 öre per kg, den föreslagna tullsatsen av 25 kr. för 100 kg vara för

hög.

A/B Wahlén & Block (Sthlms hk) delar de sakkunnigas uppfattning, att

packningar av spånadsämnen utan tillsats av kautschuk ej böra inrymmas i

kautschuksgruppen, men anser, att tullsatsen för sådana packningar bör bibehållas

vid 25 öre per kg.

Kommerskollegium anser de gjorda anmärkningarna äga fog och föreslår

därför en jämkning av revisionens förslag på så sätt, att orden »material

därtill» i texten till rubrik 478 må utgå.

Sveriges industriförbund uttalar, att det i anledning av vad revisionen

anfört rörande skivor och plattor av marmor för förbundet bland annat

framhållits, att importen av golvplattor och vissa andra till sin storlek avpassade

plattor alltid importerades i slipat skick och försåldes direkt till

förbrukarna.

Då det förhållandet, att de avpassade plattorna finge tullfritt införas, medförde

skada för de svenska fabrikerna och även måste anses som en ren

oformlighet i jämförelse med tullbeskattningen av andra stenplattor, syntes

en ändring böra redan nu företagas. För att emellertid några av revisionen

Rubr. 457.

Rubr.

478—479.

Rubr.

492—493.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Ru.br.

508—511.

Rubr.

527—530.

Rubr. 557.

22 Kommerskollegii utlåtande.

befarade oförutsedda konsekvenser icke skulle uppstå genom en ändring,

syntes densamma kunna, intill dess en närmare utredning av hithörande

frågor blivit verkställd, inskränkas till att slipade vägg- och golvplattor

jämställdes med i nr 493 upptagna polerade marmorplattor.

Förbundet hemställer, att nr 492—493 i förslaget måtte erhålla följande

ändrade lydelse:

»Skivor och plattor av marmor:

492 opolerade, ej till nr 493 hänförliga....................................... fria

493 polerade, ävensom slipade vägg- och golvplattor ................ N 10: —»

Kommerskollegium biträder förslaget om ändrad formulering av nämnda

rubriker.

Sveriges kemiska industrikontor och Skånes handelskammare anföra: År

1910 fastställdes tullsatserna för såväl eldfast som alla slag av syrefast

tegel till 35 öre för 100 kg på förslag av 1906 års tullkommitté. Tullen

sänktes till den nuvarande, 25 respektive 30 öre per 100 kg år 1911 i samband

med avslutande av handelstraktaten med Tyskland. Den av de sakkunniga

påpekade oegentligheten bör rättas på det sätt, att tullsatsen för

alla slag av syrefast tegel återställes åtminstone till 30 öre för 100 kg.

Handelskammaren föreslår, att rubrik 509 och 510 erhålla följande lydelse:

»Tegel — — — oglaserade:

509 eldfasta .................................................................. per 100 kg 25 öre

510 andra, härunder inbegripna syrefasta tegel ... » 100 » 30 öre».

Med hänsyn till det högre varuvärdet hos syrefasta tegel biträder kommerskollegium

ändringsförslaget.

Sveriges industriförbund, Handelskammaren i Gävle och A/B Gustafsbergs

Fabriks Intressenter (Sthlms hk) anse, att den föreslagna ändringen

av anmärkningen till rubrik 527—530 skulle innebära ett gynnande av importen,

som kunde få ödesdigra konsekvenser för den pressade inhemska

porslinsindustrien. Anmärkningen borde därför erhålla samma lydelse som

anmärkningen till nr 673—676 i gällande taxa.

Av den förebragta utredningen framgår, att den av revisionen föreslagna

utvidgningen av rätten att anbringa märken skulle medföra möjlighet att

under lägre tull införa beställd vara med särskilda märken, under det att

denna rätt hittills endast gällt vanliga lagervaror. Med anledning härav

hemställer kommerskollegium, att ovan refererade yrkande måtte vinna

bifall.

Jernkontoret framhåller, att de sakkunniga här frångått principen om

särskiljande av icke smidbart och smidbart järn endast för att bliva i tillfälle

att inbespara en rubrik. Järnsvamp och järnskrot vore otvivelaktigt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kommefskollcgii utlåtande. 23

av den vikt, att de borde upptagas i en särskild rubrik, helst placerad

under grupp 2 omedelbart efter järnverkens grövre tillverkningar. I rubriken

inginge dels järnsvamp, som utgjordes av smidbart järn, dels järnskrot,

varav den huvudsakligaste delen av såväl importen som exporten torde utgöras

av smidbart sådant. Den föreslagna placeringen under tackjärn kunde

alltså ej godkännas och motivet härför vore icke bärande, enär någon verklig

förenkling, d. v. s. en minskad specialisering i tulltaxan icke åstadkommes.

Handelskammaren i Gävle framhåller, att då järnskrot hänförts hit,

vare sig det vore smidbart eller icke smidbart, hade en ur statistisk synpunkt

önskvärd uppdelning hävts. De sakkunnigas motivering, att en uppdelning

av järnskrot i smidbart och icke smidbart av praktiska skäl icke

torde kunna ifrågakomma, bemöttes därmed, att exportförbud rådde för

smidbart järnskrot. En uppdelning förekomme således vid exporten, varför

en sådan uppdelning torde vara både möjlig och nödvändig. Det vore

synnerligen önskvärt, att importen av dessa olika artiklar statistiskt redovisades

var för sig.

Kommerskollegium finner väl, att de gjorda anmärkningarna äga fog,

men avstår för närvarande från ändringsyrkande på denna punkt, emedan

kollegium torde finna anledning upptaga frågan till närmare prövning i

samband med det utlåtande rörande den statistiska varuförteckningen, kollegium

gemensamt med generaltullstyrelsen är anbefalld avgiva.

Sveriges kemiska industrikontor föreslår (se nedan under rubrik 976), att

kisel hänföres till rubrik 558.

Kommerskollegium biträder detta förslag.

Jernkontoret anför: Till denna rubrik har förts jämväl malkroppar (av

icke smidbart gjutgods). Tages hänsyn till att den i den nu gällande tulltaxan

förefintliga rubriken för kulor, särskilt inkommande, slopats, innebär

nämnda förändring, utöver vad tulltaxerevisionen anfört, att tullen för

kulkvarnskulor kommer att nedsättas från nuvarande 5 kr. per 100 kg till

2 kr. 50 öre, i den händelse här ifrågavarande kulor komma att rubriceras

såsom malkroppar, vilket icke finnes anledning betvivla. Jernkontoret anser

det i allo riktigare, att malkroppar av gjutjärn hänföras till »gjutgods, ej

särskilt nämnt», rubrik 568—577.

Kommerskollegium föreslår med anledning härav, att beträffande kulor

och tackjärn ett förtydligande av revisionsförslagat måtte ske i den riktning

Jernkontoret förordat.

Skånes handelskammare påyrkar införande i anmärkning 2 till rubrikerna

561—563 av föreskrift även därom, att med hål försedda flänsar icke skola

anses som bearbetade. I normalt utförande vore nämligen flänsar å rör och

rördelar icke blott planade utan även försedda med borrade eller gjutna

hål för skruvbultar. Kostnaden för anbringandet av sådana hål vore obe
-

Rubr. 558.

Rubr. 560.

Rubr.

561—563.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 Kommerskollegii utlåtande.

tydlig och medförde ej heller, att köparen därför finge erlägga högre pris.

Anmärkningen kunde dessutom i den föreslagna avfattningen leda även till

andra tulltekniska felaktigheter. Ett vanligt förhållande vore sålunda, att

gjutna flänsrör, tillpassade i längder, ävensom rördelar i utförande, som

avveke från normala modeller, ofta saknade hulthål i flänsarna. Ehuru

dylika beställda rör ställde sig betydligt dyrare än rör i normalt utförande,

komme dessa icke desto mindre under nuvarande förhållanden att draga

lägre tull. Med hänvisning härtill hemställer handelskammaren om sådan

ändrad avfattning av berörda bestämmelser, att här avsedda olika slag av

rör och rördelar bliva enhetligt tullbehandlade.

Kommerskollegium biträder denna handelskammarens hemställan.

Rubr. 578. Jernkontoret anser ett sammanförande av så skilda varuslag, som skett i

denna rubrik, olämpligt, speciellt med hänsyn till den statistiska varuförteckningen,

som vore avsedd att inordnas i tulltaxan. En särskild rubrik

borde finnas för stålull och s. k. pulveriserat järn, och borde densamma

lämpligen placeras omedelbart före den av Jernkontoret föreslagna rubriken

för järnskrot och järnsvamp. Beträffande tullsatsens höjd förordar Jernkontoret

herr Alséns förslag (alternativ II).

Handelskamrarna i Gävle, Sundsvall och Luleå ansluta sig i detta hänseende

även till herr Alséns förslag.

Sveriges varvsindustriförening samt generalkonsul Olof A. Söderberg

(Sthlms hk) förorda däremot herr Eöings förslag (alternativ I).

Kommerskollegium hemställer, att det av herr Alsén föreslagna alternativ

II måtte läggas till grund för tullsatsens bestämmande. Vidkommande

Jernkontorets yrkande på utbrytning av rubriken av stålull och s. k. pulveriserat

järn torde kollegium få tillfälle återkomma i samband med meromnämnda

utlåtande rörande den statistiska varuförteckningen.

Rubr. 580. Jernkontoret anför: Någon definition å specialstål finnes icke angiven

vare sig i förslaget eller i motiveringen, och någon möjlighet att bedöma

förslaget i denna punkt eller att göra ett definitivt uttalande förefinnes

icke, förrän den till tulltaxan hörande varuförteckningen utarbetats. Definitionen

härpå kommer nämligen att vara avgörande för tolkningen av, i

vilken omfattning specialstålen komma att hänföras till ifrågavarande

rubrik.

Handelskammaren i Gävle finner förslagets utformning icke vara lycklig.

För närvarande torde det lämpligaste vara att i avvaktan på den större

tullutredningens resultat låta bero med varje förändring och omgruppering

av de till nuvarande rubrik 728 hörande artiklar. Vad angår de sakkunnigas

betänkligheter ur beskattningssynpunkt, så må häremot åberopas,

att allt höglegerat stål redan i tullbehandlingspraxis hänföres liksom snabbsvarvstål

till den högre tullsatsen. (Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas

till yttrandet.)

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kommer skallet] ii utlåtande.

25

Kommerskollegium anser ovan berörda fråga vara av icke ringa vikt

men avstår från att i detta samband närmare ingå på spörsmålet, som

torde bliva föremål för kollegii utlåtande vid behandling av den statistiska

varuförteekningen.

Jernkontoret, Handelskamrarna i Gävle, Sundsvall och Luleå ansluta

sig till herr Alséns förslag (alternativ II). Jernkontoret framhåller, att antagandet

av detta förslag endast skulle innebära en gärd av billighet och ett

rättande av ett tidigare begånget misstag.

Sveriges varvsindustriförening, generalkonsul Olof A. Söderberg (Sthlms

hk) och A/B Julius Slöör (Sthlms hk) förorda herr Röings förslag (alternativ

I).

Med hänsyn till de anmärkningar handelskammaren i Gävle framställt

under rubrik 580 föreslår handelskammaren, att artiklarna smitt järn och

stål utgå ur rubriken över förevarande nummer.

Kommerskollegium förordar för sin del herr Alséns förslag enligt alternativ

II.

Jernkontoret och Handelskammaren i Gävle anse, att s. k. pianotråd

fortfarande borde hänföras till silverstålsrubriken och särskilt omnämnas

där. Jernkontoret anför såsom skäl härför, att pianotråden vore av jämförlig

kvalitet med och betingade minst lika högt pris som silverstålet.

Kommerskollegium biträder det gjorda ändringsyrkandet beträffande s. k.

pianotråd.

Sveriges maskinindustriförening avstyrker den föreslagna sänkningen av

tullen för avpassade velocipedkedjor, enär denna skulle bliva till men för

den inhemska tillverkningen av såväl velocipeder som velocipedkedjor. Även

av rent principiella skäl borde ändringen avstyrkas, alldenstund det här

gällde ett gränsfall, som kunde bliva prejudicerande för andra gränsfall av

liknande art.

Även kommerskollegium anser, att tullen för avpassade velocipedkedjor

borde bibehållas vid det värde å tullsatsen, som för närvarande gäller enligt

tulltaxerubrik 1091, och hemställer, att en motsvarande jämkning göres i

revisionens förslag.

Sveriges industriförbund hemställer, att den nu gällande tullsatsen av

50 öre per kg för i rubrik 862 i gällande tulltaxa upptagna »kassaeller

förvaringsfack samt skåp för nycklar till kassavalv, kassaskåp eller

kassafack» måtte bibehållas oförändrad. Enligt förbundets mening skulle

den föreslagna sänkningen av tullen omedelbart influera på försäljningspriserna

för den inhemska industrien, vilka priser redan förut vore ytterst

pressade.

Kommerskollegium biträder denna hemställan.

Rubr.

581—585.

Rubr. 593

Rubr. 619

Rubr. 700

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kommerskollegii utlåtande.

Eubr.

701—702.

Eubr. 708.

Anm. 2 till

vn a.

Eubr. 740,

745, 748, 751,

779.

Sveriges industriförbund: Nycklar böra tullbeskattas enligt samma bestämmelser

som lås, vilket även kan genomföras utan nämnvärd ändring

av tullbeskattningens storlek. För nycklar försedda med ytbetäckning skalle

detta nämligen innebära en tullsänkning av 5 öre per kg, medan för andra

nycklar en höjning av tullsatsen med 10 öre per kg skulle inträda.

Förbundet hemställer, att överrubriken till nr 701—702 i förslaget måtte

erhålla följande ändrade lydelse: »Lås, även med tillhörande nycklar, ävensom

lösa nycklar samt dörrstängare».

Kommerskollegium biträder detta förslag.^

Bertil Borgenstierna & Co. A/B, Husqvarna Vapenfabriks A/B och J. &

C. G. Bolinders Mek. Verkstads A/B anse, att orden »vägande per stycke

högst 35 kg» böra utgå ur rubrik 708.

Kommerskollegium biträder detta förslag till omformulering av rubrikens

text.

Sveriges elektroindustriförening vidhåller ett tidigare till revisionen framställt

förslag att ur nuvarande rubrik 868 (motsvarande förslagets rubrik

708) utesluta orden »eller elektricitet». Detta finge till följd, att elektriska

kok- och värmeapparater icke komme att tullbehandlas efter denna rubrik

utan hänföras till respektive rubriker för det ämne, arbetat, varav de bestode.

Enligt de nuvarande bestämmelserna åtnjöte delarna högre tullskydd

än den färdiga produkten.

Kommerskollegium föreslår med anledning härav, att en anmärkning liknande

den under rubrikerna 725 och 737 i revisionens förslag även tilllägges

till rubrik 708, eller att en bestämmelse med samma räckvidd inarbetas

i de allmänna anmärkningarna till Avd. VII A.

Skånes handelskammare: Såsom rostskydd förekommer jämte överstrykning

med olja, tjära o. s. v. även överdragning med asfaltväv. I nu gällande

taxa är i fråga om rör särskilt angivet, att sådant överdrag av väv ej föranleder

ändring i varans tullbehandling. Denna princip torde lämpligen

kunna generaliseras genom uttryckligt stadgande därom, att såsom rostskydd

anbragt överdrag av asfaltväv ej medför tillämpning av annan tull än den

för varuslaget eljest fastställda.

Med anledning härav föreslår kommerskollegium, att allmänna anmärkningen

till Avd. VII A, mom. 2 måtte omformuleras därhän, att lika med

»överstrykning med ämne» komme att räknas jämväl överdrag av väv å

rör, då sådant överdrag endast tjänar som rostskydd.

Sveriges industriförbund: Tvekan kan möjligen uppstå, huru legeringar

av bly, tenn eller zink med andra metaller skola tullbeskattas. Enligt nu

rådande tullbehandlingspraxis anses endast legeringar av bly, tenn och zink

med varandra eller med antimon böra, allt efter den ingående mängden,

tullbehandlas såsom bly, tenn eller zink respektive arbeten därav. Andra

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kommerskollegii utlåtande.

27

legeringar av nämnda tre metaller tullbehandlas på samma sätt som koppar

etc. Ett uttryckligt stadgande härom torde böra inflyta i taxan.

Förbundet hemställer, att det i förslagets nr 740, 745, 748, 751 och 779

förekommande uttrycket »eller av legeringar av dessa metaller» måtte utbytas

mot »eller av legeringar av dessa metaller med varandra eller med

antimon».

Kommerskollegium biträder denna hemställan.

Sveriges maskinindustriförening föreslår, att här införas samma bestämmelser

som för stänger, nämligen att under rektangulär sektion även må

inbegripas sådana med rundade hörn. Likaså torde det vara lämpligt, att

under denna tulltaxerubrik, förutom angivna rund, kvadratisk, rektangulär

eller sexkantig genomskärning, även intages tråd med oval genomskärning.

Varken tråd med rektangulär sektion med rundade hörn eller tråd med

oval sektion borde rubriceras såsom fasonerad tråd.

Kommerskollegium biträder dessa förslag.

Direktör Bengt Ingeström (A/B Zander & Ingeström) (Sthlms hk) framhåller

i en längre motivering fördelarna — såväl ur statsfinansiell som tullteknisk

synpunkt — av ett tillmötesgående av maskinindustriens krav på

införandet av värdetullar å till grupp VIII A hänför liga maskiner. Med''

hänsyn till de sakkunnigas begränsade uppdrag inskränker sig Ingeström

dock nu till att framhålla maskinindustriens önskemål om återinförande

snarast möjligt av värdetull för till grupp VIII A hänförliga varor i sådan

utsträckning, att vikttull endast komme att tillämpas på sådana maskiner

etc., vilka förefunnes i likartade typer eller konstruktioner.

Den fråga, som här beröres, är av synnerligen stor betydelse ej blott ur

tullteknisk synpunkt. I själva verket torde den hava så nära beröringspunkter

med tullskyddet såsom sådant, att den näppeligen bör upptagas till

behandling annat än i samband med de utredningar, som 1928 års tullkommitté

lärer komma att företaga. Vid sådant förhållande har kommerskollegium

endast ansett sig här böra erinra om problemets karaktär utan

att närmare ingå på detsamma.

Sveriges maskinindustriförening anser, att rubriken, för att det ifrågavarande

tullskyddet skall vara av någon praktisk betydelse, borde ändras

att förutom digelpressar även omfatta accidenstryckpressar av såväl digelsom

cylinder- eller annat system. Pressarnas karaktär av accidenstryckpressar

torde därvid böra avgöras genom en bestämmelse, att det högsta pappersformat,

som för dylika pressar bör få komma i fråga, fastställdes till

40 x 60 cm. (Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till yttrandet.)

Kommerskollegium biträder denna mening och hemställer om en omarbetning

av rubrikens text i angiven riktning.

Eubr.

753—754.

Grupp

vin a.

Eubr. 820.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr. 846.

Rubr.

851 och 856.

Rubr.

859—860.

Skånes handelskammare framhåller, att tillverkning av icke precisionsarbetade

rullager i skydd av nu gällande tull, 40 öre per kg, numera

upptagits vid åtskilliga verkstäder. Skulle tullen sänkas enligt förslaget,

komme övervägande flertalet inhemska fabriker att tvingas nedlägga denna

fabrikation. Handelskammaren hemställer, att tullen lämnas oförändrad.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, anser kommerskollegium, att ur

rubriken böra utbrytas rullager med särskiljande av icke precisionsarbetade,

för vilka nu gällande tullskydd (enligt tulltaxerubrik 1050) i så fall bör

bibehållas.

Sveriges elektroindustriförening vidhåller på det bestämdaste tidigare

uttalad uppfattning, att någon eftergift icke kunde göras med avseende på

den tillämpade principen att begagna vikttullar för elektrotekniska fabrikat.

Detta uttalande avsåge i första hand nuvarande rubrik 1060 (föreslagen

rubrik 851) samt nyinförd rubrik 856, omfattande elektromekaniska kombinationer.

Föreningens förslag med avseende på denna sistnämnda rubrik

hade gått ut på att skapa en fullständig parallell till nuvarande rubriker

1060—1066, men genom den formulering, sakkunniga givit sin rubrik 856,

uppkomme endast ett begränsat tillämpande av vikttull för denna mycket

viktiga varugrupp.

I praktiken betydde den föreslagna nya rubriken, att ett ringa antal före

kommande hissmaskinerier, exempelvis mindre matvaruhissar, erhölle vikttull,

medan det övervägande antalet hissmaskinerier komme att falla under

värdetullbestämmelsen.

Vidare hade den av föreningen föreslagna, av de sakkunniga avvisade

uppdelningen av nuvarande rubrik 1060 i två rubriker, av vilka den ena

skulle omfatta elektriska maskiner med en vikt av högst 10 kg, varit betingad

av teknikens utveckling och i full överensstämmelse med de grunder,

i enlighet med vilka taxans nuvarande uppställning fastställdes. Föreningen

vidhåller sitt förslag.

Även vad här anförts synes kommerskollegium förtjäna ett ingående

beaktande, ehuru samtliga på dessa förhållanden inverkande omständigheter

icke torde kunna upptagas till en tillräckligt allsidig prövning annat än i

samband med utredningar, som falla inom området för 1928 års tullkommittés

arbete. Kommerskollegium har därför icke ansett sig böra i detta

sammanhang närmare ingå på ifrågavarande spörsmål.

Skånes handelskammare ifrågasätter, huruvida icke vissa delar till ackumulatorer

av kautschuk, ebonit och liknande ämnen borde inrymmas i rubrik

859 och tullbehandlas på samma sätt som delvis monterade element. De

sakkunnigas förslag innebure en avsevärd tullnedsättning å sådana delar.

Kommerskollegium hemställer, med anledning av denna erinring, att ett

lämpligt tillägg i föreslaget syfte göres till revisionens rubrik 859.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommer skollegii utlåtande.

2!)

Aktiebolaget Stathmos (Sthlms hk): En generell värdetull av 10 procent Rubr. 895.

för vågar, hänförliga till nr 895, medför ett avsevärt minskat tullskydd för

den svenska vågindustriens tillverkningar, särskilt sådana som falla under

rubrik 1282 i gällande taxa, såsom ex. järnvägsvagns vägar. Bolaget anhåller

om rättelse.

Lindelis Våg fabriks A/ B (hk i Jönköping) protesterar hestämt mot de

sakkunnigas förslag och föreslår bibehållande av nuvarande tullsatser, dock

med den iindring, att självregistrerande och prisangivande vågar borde

åsättas en tull jämförlig med den, som gäller för vissa instrument med

samma precisionsarbete. Vågar av angivet slag med vikt upp till 500 kg

borde hänföras till nuvarande rubrik 1279 och vågar av mer än 500 kg

vikt till nuvarande rubrik 1284.

Vad sålunda anförts, synes kommerskollegium motivera en omläggning

av revisionens förslag därhän, att självregistrerande och prisangivande vågar

med angivna viktgränser beläggas med lika hög tull, som nu är föreskriven

enligt gällande tulltaxerubriker 1279, respektive 1284.

Handelskammaren i Sundsvall framhåller, att det inom handelskammarens Rubr. 906.

distrikt förekommit, att importör av till rubrik 906 hänförliga tullpliktiga

fartyg låtit med dem företaga den åtgärden, att före ankomsten till svenskt

farvatten utslå några skott i fartyget, varigenom nettodräktigheten höjts

till något över 40 registerton och tullfrihet erhållits. På grund härav

kunde det möjligen vara påkallat att, till hindrande av ett dylikt kringgående

av bestämmelsen, ändra beräkningsgrunden från nettoregisterton till

bruttoregisterton, därvid 100 av de sistnämnda ungefärligen komme att motsvara

den nuvarande maximidräktiglieten av 40 nettoregisterton.

Kommerskollegium har sig bekant, att nu gällande föreskrift om 40 nettoregisterton

såsom övre gräns för tullfrihet beträffande fartyg och båtar kan

leda till icke förutsedda konsekvenser vid skeppsmätningsreglernas tillämpning.

Otvivelaktigt vore det mera rationellt att här anlägga bruttoregisterton

såsom enhet. Emellertid lärer det icke vara möjligt att utan en särskild

utredning fastställa, vilken bruttodräktighet i så fall borde antagas som

gränsvärde. Förhållandet mellan uppmätt brutto och netto kan nämligen

variera icke oväsentligt för fartyg och båtar av här avsedd storhetsordning.

Dessutom måste en ändring av förevarande bestämmelse i tulltaxan återverka

på de regler för tullrestitution, som jämlikt § 12 gällande tulltaxeförordning

tillkommer det inhemska skeppsbyggeriet och utgör en för denna

näringsgren säregen tullättnad. Bestämmandet av berörda gränsvärde i

bruttoton i stället för i nettoton är därför icke en enbart tullteknisk fråga,

utan har sådant samband med skeppsbyggeriets tullskydd, att densamma

torde böra prövas av 1928 års tullkommitté.

Sveriges kemiska industrikontor och Svenska Oljeslageri A/B anse, att Rubr. 920.

blåsta oljor bilda en övergångsprodukt till kokta eller i fast form oxiderade

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr. 921.

Rubr.

922—924.

Rubr.

939—940.

Rubr. 955.

oljor och att blåsningen innefattar en bearbetning av större omfattning än

blekning. Kontoret föreslår, att blåst lin-, rov- eller rapsolja samt andra

liknande blåsta oljor hänföras till rubrik 921.

Svenska Oljeslageri A/B hemställer, att ett yrkande om blekt linoljas

förande till 920 i stället för till 921 icke måtte bifallas.

Kommerskollegium biträder förslaget att hänföra blåsta oljor av här avsedd

beskaffenhet till revisionens rubrik 921.

Sveriges kemiska industrikontor hemställer, att »oljefernissor» icke omnämnas

särskilt, att blåsta oljor och standolja upptagas i rubrik 921 samt

att »sickativ i fast form» hänföras till rubrik 940, med undantag av vissa

torkmedel. Kubrikens lydelse borde därigenom bliva:

»Vegetabiliska, feta oljor, kokta, blekta, blåsta eller oxiderade till fast

form, utan tillsats av andra ämnen än mineraliska torkmedel, bärunder

inbegripet standolja T; ävensom till torkmedel avsedda kobolt-, bly-, mangan-,

zink- och nickelsalter N.»

Kommerskollegium biträder kemiska industrikontorets angivna förslag

till omredigering av revisionens rubrik 921.

Sveriges kemiska industrikontor hemställer, att andra slag av vegetabiliska

feta oljor etc., vilka icke upptagits under rubrik 920 och 921, jämställas

med olivolja och jämte densamma av revisionen särskilt uppräknade

oljor. Rubrikerna borde sammandragas till två, lydande på följande sätt:

»andra slag:

1. på glas- eller lerkärl .................................................................... B 5: —

2. på andra kärl ............................................................................... fria».

Kommerskollegium biträder förenämnda hemställan och förslag.

Sveriges kemiska industrikontor föreslår, att överrubriken »Lacker» skall

lyda: »Lacker och lackfärger, fasta eller flytande». Enligt vad under rubrik

921 anförts, bör till rubrik 940 tilläggas: »ävensom sickativ och liknande

torkpreparat, ej till nr 921 bänförliga». Vidare böra cellulosalackerna sättas

under särskild taxerubrik med en tullsats av lägst 60 kr. för 100 kg.

Sveriges färghandlares riksförbund förordar även införande av en särskild

rubrik med lämpligt avvägd tullsats för cellulosalackerna. — Skånes handelskammare

hemställer beträffande cellulosalacker om en tull av lägst 1

kr. för kg, för den händelse dess förslag om tullfrihet för vissa lösningsmedel

under revisionens rubrik 1006 icke kan bifallas.

Med anledning av vad upplyst blivit om den moderna tekniken i fråga

om lacker och lackfärger, hemställer kollegium, att kemiska industrikontorets

förslag i förevarande hänseenden bifalles.

Sveriges kemiska industrikontor hemställer, att rubrikens senare del

erhåller följande lydelse:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kommerskollegii utlåtande.

31

»ävensom för sådant ändamål lämpliga, flytande beck- och asfaltpreparat».

Samtidigt ifrågasättes att införa en anvisning (ev. i själva tulltaxan)

därom, att endast stenkolstjära med högst 0.5 procent vatten skall räknas

som »beredd».

Kommerskollegium biträder förenämnda hemställan. Vidkommande den

önskade definitionen å »beredd» stenkolstjära, synes densamma böra på

lämpligt sätt införas i själva tulltaxan.

Då revisionens förslag innebär en väsentlig nedsättning av det effektiva

tullskyddet för flera gaser, hemställer Sveriges kemiska industrikontor, under

åberopande av en utredning från Nordiska syrgasverken A/B, att nuvarande

tullsats 5 öre för kg brutto bibehålies, så länge icke en uppdelning av

rubriken på de olika gasämnena sker. Industrikontoret har i princip icke

något att erinra mot revisionens förslag om full tull å gascylindrarna.

Skånes handelskammare, som konstaterar samma oegentlighet i revisionens

förslag, hemställer, att positionen tages under förnyat övervägande, samt

bifogar ett förslag till tullbeskattning innefattande gasernas uppdelning i

a) permanenta, b) flytande eller lösta gaser, med en nettotull för a) antingen

efter volym med 60 öre för kbm eller efter vikt med 50 kr. för 100 kg

samt en nettotull för b) = nuvarande tariff.

Kommerskollegium biträder för sin del Skånes handelskammares förslag

till avfattning av taxebestämmelserna rörande tullen å förtätade gaser i så

måtto, att kollegium hemställer om dessa varors uppdelning på två positioner,

nämligen a) permanenta gaser med en tullsats av 50 kr. för 100 kg och

b) flytande eller lösta gaser med en nettotull av 5 öre för kg.

Sveriges kemiska industrikontor avstyrker revisionens förslag om tullfrihet

för ren kisel, som nu förtullas enligt nr 1259 med 15 procent av värdet.

I stället föreslår kontoret, att kisel föres till revisionens rubrik 558 (jämte

kiseljärn m. m.) och sålunda åsättes en tull av 7 kr. för 100 kg.

Kommerskollegium tillstyrker detta förslag.

Med hänsyn till vad ovan under rubr. 50 anförts, föreslår kommerskollegium,

att till rubr. 980 fogas en anmärkning av följande lydelse:

Anm. Dinatriumfosfat må utlämnas tullfritt, därest genom på tro

och heder avgivet intyg styrkes, att varan är avsedd uteslutande

för tillverkning av kreatursfoder.

Sveriges kemiska industrikontor hemställer, att bensoesyra och dess salter

(bensoater) icke upptagas såsom tullfria enligt denna rubrik, utan utelämnas,

så att de komma in under revisionens rubrik 1057 med 15 procents värdetull.

Möjlighet till inhemsk tillverkning föreligger nämligen (Uddeholms A/B).

Kommerskollegium biträder för sin del denna hemställan.

Rubr. 975.

Rubr. 976.

Rubr. 980.

Rubr.

979 och 1000.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr. 1005. Sveriges kemiska industrikontor anser, att etertullen bör bibehållas vid

sitt nuvarande värde, 2 kr. 50 öre för kg, men har intet att erinra mot

att tullen beräknas efter nettovikten med tillägg av visst emballage (enligt

revisionens förslag i tulltaxeförordningen 3 § 1 mom. d). Kontoret finner

det ådagalagt, att den nuvarande tullen ej innehåller kompensation för skatt

å vid etertillverkningen använd sprit. Åven Skånes handelskammare motsätter

sig nedsättning av etertullen och hänvisar bland annat till tullsatsen

för sprit, 2 kr. 33 öre per kg 95 procentig vara.

Kommerskollegium finner de av kemiska industrikontoret anförda skälen

övertygande och tillstyrker för sin del bibehållande av nu gällande tull å eter.

Rubr. 1006. Sveriges kemiska industrikontor betonar vikten av tullskydd för organiska

lösningsmedel och avstyrker den av revisionen föreslagna sänkningen av

tullen för vissa lösningsmedel för lacker ned till samma tull som enligt

tyska handelstraktaten gäller för adronol-, butyl- och metylacetat nämligen

30 kr. för 100 kg. Kontoret föreslår, att tullen för esterhaltiga lösningsmedel

för lacker, innehållande jämväl bensol, aceton, träsprit och dylikt, sänkes

från 2 kr. 50 öre till 1 kr. 25 öre för kg samt att tullen beräknas efter

nettovikt.

Skånes handelskammare erinrar om sin tidigare framställning åsyftande

tullfrihet för lösningsmedel för lacker, men yrkar, om sådan tullfrihet ej

kan medgivas, höjd tull för cellulosalacker (jämför rubrik 939—940).

Handelskammaren i Göteborg framhåller, att lösningsmedlen för acetyloch

cellulosalacker böra draga lägre tull än lacktullen, alltså mindre än 30

öre för kg eller ännu hellre vara tullfria. Då nya esterhaltiga lösningsmedel

alltjämt framkomma och vinna användning inom lackindustrien, bör

rubriken i allt fall ej avfattas för snävt.

Kommerskollegium anser den av kemiska industrikontoret anförda utredningen

om hithörande förhållanden visa, att en nettotull av 1 kr. 25 öre

för kg skulle utgöra en tillbörlig justering av ifrågavarande tullsats, och

hemställer, att revisionens förslag jämkas i överensstämmelse härmed.

Rubr. 1024. Handelskammaren i Gävle hemställer om en sådan omrubricering, att

vissa dekorationsfärger, vilka hittills förtullats enligt rubrik 1203 med 15 öre

för kg, icke kom me att falla under revisionens rubrik 1024 med 1 kr. 50 öre

i tull för kg, utan finge behålla den lägre tullsatsen.

Då kommerskollegium anser sannolikt, att en del inom industrien använda

färger för dekoration av porslin kunde träffas av revisionsförslaget på ett

icke beräknat sätt, förordar kollegium en förnyad prövning av revisionens

förslag på denna punkt.

Rubr. 1029. Sveriges kemiska industrikontor hemställer, att revisionsförslagets uttryck

»samt andra oorganiska fosforsyrehaltiga gödselmedel, ej särskilt nämnda»

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kommerskollegii utlåtande. 33

utbytes mot »rlienaniafosfat och andra liknande fosforsyrehaltiga gödselmedel,

ej särskilt nämnda».

Kommerskollegium tillstyrker denna omformulering av taxerubrikens

lydelse.

Med s. k. benprecipitat torde böra jämställas dikalciumfosfat, vilket ämne

därför torde tilläggas, förslagsvis omedelbart efter benprecipitat.

Härigenom beaktas även det av Skånes handelskammare under rubr. 50

och rubr. 980 berörda önskemålet om viss tullfrihet för sagda vara.

Svenska Tändsticksaktiebolaget (Stlilms hk) hemställer, att tullen å vax- Rubr. 1039.

tändstickor ej måtte sänkas, då import av sådana tändstickor på grund av

deras eldfarlighet vore mindre önskvärd.

Då tändstickor av trä och vaxtändstickor representera två skilda varuslag

med väsentligt olika värde, anser kommerskollegium bolagets framställning

vara befogad och hemställer, att rubrikerna 1239 och 1240 i gällande tulltaxa

måtte med oförändrade tullsatser inarbetas i revisionens rubrik 1039.

Sveriges kemiska industrikontor avstyrker revisionens förslag att nedsätta Rubr. 1050.

tullen på kollodium från 2 kr. för kg till 1 kr. för kg. Revisionens motivering

anses missvisande. Den ursprungliga förslagsställaren (firman Pehrsson

& Co., Stockholm) har återtagit sitt yrkande på tullsänkning.

Kommerskollegium förordar på de skäl kemiska industrikontoret anfört

kollodiumtullens bibehållande vid 2 kr. för kg.

Sveriges industriförbund hemställer, att nu gällande tullbestämmelser för Rubr. 1054.

glödnät måtte bibehållas och förslagets nr 1054 sålunda erhålla förslagsvis

följande ändrade lydelse:

»Glödstrumpor, avbrända.................................................................... E 250: —»

samt ''att rubriken nr 373 a i nu gällande tulltaxa måtte införas som ny

rubrik före förslagets nummer 392, varigenom de föreslagna numren för

silkesstrumpstolsarbeten komme att ändras sålunda:

»Strumpstolsarbeten — — — hänförliga:

innehållande silke:

glödnät, även apterade till glödstrumpor N 900: —

andra ........................................................................................ N 2 000: —»

Förbundet framhåller, att den föreslagna ändringen av tullsatserna för

glödnät kunde befaras medföra skada för den inhemska glödnätfabrikationen

samt att några andra skäl för den föreslagna ändringen än de rent tarifftekniska

icke åberopats och ej heller torde förefmnas.

Kommerskollegium anser lika med Sveriges industriförbund, att gällande

tullsatser för glödnät för närvarande icke böra förändras, och tillstyrker

den av förbundet i sådant syfte angivna omarbetningen av revisionens förslag

i nämnda delar.

3 — 8408.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Rubr. 1057.

Rubr.

1063—1069.

34 Kommerskollegii utlåtande.

Sveriges kemiska industrikontor hemställer, med hänsyn till betydelsen

av rubriken för tullbehandling av blandningar av kemiska föreningar, att

revisionens rubrik uppdelas i två med följande^ lydelse:

»1. Kemiska grundämnen, föreningar och preparat, ej särskilt

nämnda; kemikalier för fotografisk framkallning,fixering,

toning, förstärkning och försvagning, inkommande i

mindre, för detaljhandeln avsedda förpackningar; ävensom

plåster, ej till apoteksvaror hänförligt ........ 100 kr. 15: —

2. Blandningsprodukter, ej särskilt nämnda, innehållande kemiska

grundämnen, föreningar eller preparat, oavsett till

vilken rubrik beståndsdelarna hänföras................ 100 kr. 15: —

Anm. Till denna rubrik hänförliga varor tullbehandlas på det sätt,

som föreskrives i tulltaxeförordningens 2 § mom. a), i det fall

varorna bevisligen äro avsedda att användas som råvaror eller

hjälpmedel inom industrien.»

Kommerskollegium ansluter sig till den av kemiska industrikontoret tillkännagivna

uppfattningen angående den lämpliga formuleringen av ifrågavarande

stora samlingsrubrik för diverse kemiska preparat m. m. samt

förordar därför den av kontoret föreslagna ändringen av revisionsförslaget

på avsedda punkt.

Sveriges industriförbund hemställer, att nedan angivna nummer i förslaget

erhålla följande ändrade lydelse (beträffande motiveringen hänvisas

till yttrandet sid. 27):

»Väskor — — —

1064 invändigt klädda med spånadsvara, vari ingår silke eller

finare metalltråd.................................................................... E 500: —

Väskor, vägande per stycke mer än 0.5 kg, med eller utan

inredning eller tillbehör:

1067 invändigt klädda med spånadsvara, vari silke eller

finare metalltråd ingår.................................................... E 350: —

1067‘/2 andra........................................................................................ E 150: —

Koffertar, kappsäckar — — — inredning:

av läder eller skinn — — — klädsäckar:

1068 invändigt klädda med spånadsvara, vari silke eller

finare metalltråd ingår.................................................... N 350: —

10687a andra........................................................................................ N 150: —

andra slag:

1069 invändigt klädda med spånadsvara, vari silke eller

finare metalltråd ingår.................................................... N 250: —

1069'',.» andra........................................................................................ N 60:—»

s. 35 Kontrollera mot PDF

K om mer skol leg it utlåtande.

35

Ehuru kommerskollegium icke funnit sig kunna i sin helhet tillstyrka

förenämnda omläggning av revisionens förslag till indelning av artiklarna

väskor och koffertar m. m. samt till motsvarande tullsatser, har kollegium

dock funnit förbundets motivering på denna punkt vara av beskaffenhet att

kräva en ingående omprövning av hela ifrågavarande rubrikgrupp, varför

kollegium hemställer, att hithörande delar av revisionsförslaget tagas under

förnyat övervägande.

Sveriges industriförbund hemställer, att nr 1091—1092 måtte erhålla följande

ändrade lydelse (beträffande motiveringen hänvisas till yttrandet sid.

28—29):

»Kamar, fotografi- och tavel-, även med infattade fotografier och tavlor;

ävensom lister:

1091 av metall: tullbehandlas efter sin beskaffenhet;

andra slag:

1092 ramar, runda eller ovala, vägande per stycke högst

2 kg................................................................................ E 100: —

1092x/2 andra ................................................................................ E 60: —».

Kommerskollegium biträder Sveriges industriförbunds förestående hemställan.

Angående tullen å vissa bakelitfabrikat hänvisas till vad förut anförts

under rubrik 220 och 228.

Taratariffen.

Skånes handelskammare vidarebefordrar med instämmande ett av Svenska

sockerfabriks A/B framställt utförligt motiverat förslag om inskränkande av

taratariffens rubriker för socker till följande:

Kandi-.............................................

Sågat eller hugget i bitar.........

Topp- ..............................................

andra slag:

polariserande högst 98 %.......

polariserande mer än 98 % ...

...................... låda.

...................... »

...................... papper.

| enkel bal.

............( dubbel bal.

| enkel bal.

j dubbel bal.

Beträffande motiveringen hänvisas till handelskammarens yttrande sid.

28—30.

Kommerskollegium finner bolagets motivering för vissa ändringar av

revisionsförslagets tarabestämmelser väl grundad och hemställer, att de

begärda ändringarna måtte företagas i taratariffen.

Rubr.

1091—1092.

Rubr.

1099—1101.

Socker.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kommerskollegii utlåtande.

Kommerskollegium upptager nu till slut frågan om det remitterade förslagets

allmänna värde och genomförbarhet.

Såsom av det föregående framgår, har kommerskollegium från synpunkten

av de intressen, kollegium särskilt äger att företräda, funnit anledning att

i åtskilliga avseenden göra bestämda erinringar mot revisionsförslaget. Särskilt

vill kollegium framhålla de betänkligheter, som vissa sänkningar av

bestående tullskydd, vilka påvisats bliva konsekvensen av en del föreslagna

ändringar i tulltaxan, äro ägnade att ingiva. Man måste enligt kollegii

förmenande i möjligaste mån söka undvika att föregripa den prövning av

gällande tullsatsers lämplighet och berättigande, som är avsedd att äga rum

genom 1928 års tullkommitté.

Med reservation för de jämkningar, som på grund av sagda erinringar

borde vidtagas, anser kollegium emellertid, att förslaget i många avseenden

innebär en så väsentlig förbättring av nu gällande författningsbestämmelser,

att det vore beklagligt, om detsamma icke kunde leda till ett snart genomförande

av en från statsverkets så väl som från näringslivets synpunkt angelägen

reform av tulltaxeförordning och tulltaxa. Kollegium vill för sin del

uttala den förhoppning, att det icke skulle möta oöverstigliga svårigheter

att genom en överarbetning av förslaget med ledning av den framkomna

kritiken åstadkomma ett förslag till tulltaxerevision, som tillfredsställde de

mest angelägna kraven på en modernisering inom ifrågavarande författningsområde,

och som redan kunde föreläggas nästkommande riksdag.

Visserligen har för närvarande igångsatts en utredning om tullbeskattningens

avvägning, vilken i sinom tid förväntas såsom resultat lämna ett

förslag till ny tulltaxa. Att detta arbete icke kan lämna taxans tekniska

uppställning och avfattning alldeles orörd, lärer erfarenheten, icke minst

från det nu granskade revisionsförslagets behandling, otvetydigt giva vid

handen. Det lärer vid sådant förhållande icke kunna undvikas, att en nu

på grundval av föreliggande material genomförd författningsreform i viss

mån kommer att få karaktären av ett provisorium.

Denna i och för sig mindre önskvärda omständighet bör dock enligt

kollegii mening icke i föreliggande fall anses avgörande. Olägenheten av

att uppskjuta de inom räckhåll liggande förbättringarna, tills en fullständigt

omarbetad och moderniserad författningskomplex på tullbeskattningens område

kan föreligga, torde ligga i öppen dag, vartill kommer, att man näppeligen

kan överblicka, när ett sådant komplett revisionsförslag skulle kunna

framläggas. De partiella reformernas väg torde därför vara den för närvarande

enda framkomliga.

Vid den överarbetning av det nu föreliggande förslaget, som kollegium

sålunda anser önskvärd, torde jämväl böra beaktas de erinringar och förslag

beträffande rubricering och uppställning av vissa tulltaxerubriker, vilka

framställts i åtskilliga av de till kollegium inkomna yttrandena. Förutom

de önskemål i sådant hänseende, till vilka kollegium i det föregående särskilt

uttalat sin anslutning, innehålla de nämnda yttrandena i en del fall erin
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kommerskollegli utlåtande.

37

ringar, vilka torde böra bliva föremål för övervägande i samband med den

förordade överarbetningen.

Kommerskollegium hemställer, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder

för en omarbetning av det remitterade förslaget till ny förordning med tulltaxa,

samt att vid denna omarbetning måtte beaktas, vad kollegium här

ovan anfört. I

I behandlingen av detta ärende har, jämte undertecknade, deltagit t. f.

kommerserådet Åmark.

RAGNAR SOHLMAN.

Underdånigst

K. A. FRYXELL.

G. Holmberger.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

1

Bilaga 2.

Till KONUNGEN.

Enligt finansdepartementets ämbetsskrivelse den 30 september 1927 har

Kungl. Maj:t anbefallt generaltullstyrelsen att efter vederbörandes hörande

avgiva och senast den 31 mars 1928 inkomma med utlåtande över ett av

särskilda inom departementet tillkallade sakkunniga den 12 september 1927

avgivet betänkande med förslag till förordning med tulltaxa.

Sedan A/B Bröderne Herrmann i Stockholm till finansdepartementet

inkommit med en framställning i fråga om föreskrifterna i tulltaxeförordningen

angående tullfri införsel av verktyg, avsedda att användas av

utländsk montör vid monteringsarbete inom Sverige, har statsrådet och

chefen för finansdepartementet genom tilläggsremiss den 16 januari 1928

till generaltullstyrelsen i avskrift överlämnat berörda framställning för att

tagas i övervägande vid avgivande av det infordrade utlåtandet; och har

därefter Kungl. Maj:t av given anledning genom beslut den 31 sistlidne

mars, med ändring av Sitt beslut angående tiden för utlåtandets avgivande,

förordnat, att detta skulle inkomma till Kungl Maj:t senast den

30 juni 1928.

Till åtlydnad av förenämnda befallning får styrelsen anföra följande.

Efter mottagandet av ovanberörda ämbetsskrivelse har styrelsen, med överlämnande

av exemplar av sagda betänkande, anmodat tulldirektörerna i

Stockholm, Göteborg och Malmö samt tullkamrarna i Norrköping, Hälsingborg,

Trälleborg, Halmstad, Gävle, Borås, Örebro och Sundsvall att — tulldirektörerna

efter vederbörandes hörande — senast den 31 januari 1928 till

styrelsen inkomma med yttrande i ärendet. Härjämte har styrelsen, med

överlämnande till övriga tullkamrar i riket samt till gränsbevakningschefen

i Karlstad av exemplar av betänkandet, lämnat dessa myndigheter tillfälle

att i ärendet inkomma med yttrande.

Samtliga de tullmyndigheter, vilkas yttranden infordrats, hava i ärendet

inkommit med uttalanden, i vissa fall ganska omfattande. Av dessa tullmyndigheter

har tullkammaren i Borås inskränkt sitt yttrande att avse

endast förslaget till tulltaxa och icke uttalat sig om förslaget till tulltaxeförordning.

Av övriga fyrtiosex tullmyndigheter, till vilka exemplar av betänkandet

blivit överlämnade, hava elva insänt yttranden, nämligen tullkamrarna i

Södertälje, Jönköping, Landskrona, Falkenberg, Varberg, Marstrand, Lysekil,

Strömstad, Lidköping, Falun och Härnösand. Endast två av dessa yttran
I

— 8408.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Generaltullstyrelsens utlåtande.

den — från tullkamrarna i Jönköping och i Härnösand — avse förslaget

till tulltaxeförordning.

Vid avgivande av sitt utlåtande har styrelsen följt den principen, att i

de delar, styrelsen funnit sig kunna biträda de av de sakkunniga framlagda

förslagen, några särskilda skäl härför icke anförts, därest ej i visst fall de

sakkunnigas motivering ansetts giva anledning till särskilt uttalande.

Ej heller har styrelsen ansett nödigt att i utlåtandet specifikt angiva de

ändringar, som befunnits påkallade allenast för att vinna överensstämmelse

med den nya tullstadgans terminologi eller som eljest äro av rent formell

natur. Vad förslaget till tulltaxeförordning beträffar framgå emellertid

dessa ändringar av det vid detta utlåtande, såsom Bilaga 1, fogade författningsförslag,

vilket upptager de sakkunnigas förslag med däri av styrelsen

gjorda ändringar, ävensom än tydligare av det, likaledes här, såsom Bilaga

2, fogade fragment av de sakkunnigas tryckta betänkande, i vilket införts

samtliga de av styrelsen ifrågasatta ändringarna i förslaget till tulltaxeförordning.

De ändringar, som i berörda syfte böra företagas i själva tulltaxan,

1 får styrelsen tillfälle att närmare angiva i samband med avlämnandet

av det förslag till statistisk varuförteckning, avsedd att inordnas i en

tulltaxa, uppställd i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande

förslaget, som Kungl. Maj:t anbefallt styrelsen och kommerskollegium att

uppgöra i samråd med 1926 års besparingssakkunniga och vilket förslag

nu också är under utarbetande.

Vidare må framhållas, att de förslag till ändringar, som de olika tullmyndigheterna

framställt i sina förut omnämnda yttranden till styrelsen,

i det följande komma att behandlas endast i den mån, styrelsen ansett desamma

förtjäna avseende och vara av natur att böra upptagas till prövning

i nu ifrågavarande sammanhang.

Såsom naturligt är, har detta utlåtande liksom det ifrågavarande betänkandet

uppdelats i två huvudavdelningar, avseende den första tulltaxeförordningen

och den andra själva tulltaxan.

T ulltaxef örordningen.

Förslaget till tulltaxeförordning innebär med avseende å omfattningen av

däri ingående föreskrifter vissa väsentliga avvikelser från nu gällande tulltaxeförordning.

Sålunda har föreslagits, att av bestämmelserna i nuvarande tulltaxeunderrättelser

de, vilka ansåges böra bibehållas, skulle med vissa jämkningar

överflyttas till tulltaxeförordningen.

Å andra sidan har föreslagits, att ur tulltaxeförordningen skulle utbrytas

dels de nu i §§ 11—13 befintliga bestämmelserna rörande vissa slag av

tullrestitution dels ock de i § 14 intagna bestämmelserna rörande lastpenningar.

1 Bilagorna hava här uteslutits.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

3

Vad först angår införandet i tulltaxeförordningen av vissa nu i tulltaxeunderrättelserna

intagna bestämmelser, bär styrelsen funnit do anförda skälen

för en sådan överflyttning vara bärande. Styrelsen har sålunda i princip

intet att erinra mot en dylik åtgärd. I fråga om förslaget i detalj kommer

styrelsen att yttra sig här nedan.

Beträffande därefter förslaget att från tulltaxeförordningen utmönstra de

där nu befintliga bestämmelserna om tullrestitution torde här böra erinras,

att enligt utdrag av protokollet över finansärenden den 26 augusti 1927

Kungl. Maj:t nämnda dag uppdragit åt de sakkunniga att verkställa utredning

och avgiva förslag i fråga om revision av gällande bestämmelser angående

tullrestitution.

Detta uppdrag omfattar således icke blott de i tulltaxeförordningen förekommande

bestämmelserna om tullrestitution utan samtliga i detta ämne

meddelade föreskrifter, och i nämnda protokollsutdrag har av föredragande

departementschefen framhållits önskvärdheten av de olika restitutionsbestämmelsernas

sammanförande och systematiserande. Med hänsyn till ämnets

omfattning förefaller det styrelsen, som om det vore lämpligare att upptaga

de blivande restitutionsbestämmelserna i en särskild generell författning än

att införa dem i tulltaxeförordningen, och har styrelsen på grund härav

funnit sig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag, att de nu i tulltaxeförordningen

intagna restitutionsbestämmelserna måtte utbrytas ur nämnda författning.

Emot förslaget att ur tulltaxeförordningen borttaga bestämmelserna angående

lastpenningar har styrelsen icke något att erinra.

I detta sammanhang torde styrelsen även få meddela, att styrelsen funnit

sig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag, att stadgandena i § 2 och i § 3

av nu gällande tulltaxeförordning ej skulle inflyta i den nya tulltaxeförordningen.

Vad § 2 angår har härvid för styrelsen varit bestämmande, att

stadgandena i denna paragraf närmast hava karaktären av ordningsföreskrifter.

Såsom de sakkunniga föreslagit torde i samband med utfärdande av den

nya tulltaxeförordningen böra meddelas föreskrift därom, att §§ 11—14 i

nu gällande tulltaxeförordning tills vidare och intill dess annorlunda förordnas

skola äga gällande kraft. Angående formuleringen av de övergångsbestämmelser,

som i detta hänseende erfordras, kommer styrelsen att närmare

yttra sig längre fram.

Innan styrelsen härefter övergår till en detaljgranskning av förslaget, har

styrelsen velat här omförmäla, att styrelsen funnit vissa från nu gällande

tulltaxeförordning på olika ställen i förslaget kvarstående bestämmelser

rörande dels sättet för prövning av fråga om tullfrihet och annan förmån

dels meddelande av erforderliga kontrollföreskrifter böra utgå ur tulltaxeförordningen

och ersättas av ett generellt stadgande om rätt för Konungen

att förordna i dessa ämnen. Enligt styrelsens förmenande böra nämligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Generaltullstyrelsens utlåtande.

dylika specialföreskrifter icke inflyta i tulltaxeförordningen i andra fall, än

då särskilda skäl tala för deras upptagande i densamma.

I enlighet härmed har styrelsen formulerat förslag till ett allmänt stadgande,

avsett att ersätta bestämmelser, som i de sakkunnigas förslag återfinnas

i 5 §, sista stycket, 6 § 3 och 4 mom., 7 § 1 mom., sista stycket, och

2 mom. samt 8 §, sista stycket, och får styrelsen fördenskull hemställa,

att detta stadgande, av lydelse, som framgår av ovannämnda

Bilaga 1 till förevarande utlåtande, måtte såsom 11 § inflyta i

tulltaxeförordningen.

1 §•

Första paragrafen i nu gällande tulltaxeförordning innehåller den generella

bestämmelsen, att varor, som från utlandet införas, i fråga om tullavgift

äro underkastade bestämmelserna i tulltaxan. Genom de i samma

paragraf därjämte förekommande orden: »såframt icke annorlunda här nedan

stadgas» är angivet, att den enda form för undantag från tulltaxans

bestämmelser om tullavgift skulle vara direkt stadgande i tulltaxeförordningen.

Till denna paragraf hava de sakkunniga föreslagit två tillägg, det ena i

syfte att genom inskjutande efter de ovan citerade orden av tillägget: »eller

eljest särskilt förordnas» utmärka, att undantag i ovanberörda hänseende

skulle kunna givas även genom bestämmelse, meddelad på annat sätt än

genom dess intagande i tulltaxeförordningen, och det andra för erhållande

i tulltaxeförordningen av ett allmänt stadgande av innebörd, att gods, som

på grund av gällande bestämmelser överlåtes till kronan eller eljest hemfaller

till denna, skulle utlämnas tullfritt, då det genom tullverkets försorg

blivit försålt.

Såsom motivering för det förstnämnda tillägget hava de sakkunniga,

under hänvisning till den allt ifrån år 1919 Konungen tillagda rätten att å

tid, då riksdagen icke är samlad, åsätta särskild tullavgift (»kamptullsbestämmelser»),

anfört, att, då det icke syntes vara uteslutet, att för framtiden

andra dylika stadganden, innebärande undantag från tulltaxans allmänna

bestämmelser, kunde komma att utfärdas, det ansetts lämpligt, att

en bestämmelse av sådan innebörd som den nu ifrågavarande funnes meddelad.

Här torde emellertid ytterligare kunna åberopas, att, såsom de sakkunniga

framhållit vid motiveringen av det andra av berörda två tillägg, föreskrifter

om tullfrihet redan finnas meddelade i vissa specialförfattningar.

Även i gällande tullstadga förekomma vissa bestämmelser, som avse befrielse

från eller nedsättning i tullavgift (i händelse gods genom olycka

förstörts eller gått förlorat eller minskats genom läckage, avdunstning etc.).

Dessa omständigheter synas styrelsen betinga att ovannämnda bestämmelse

rörande undantag från 1 § jämkas till överensstämmelse med vad sålunda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gener altull styrelsens utlåtande.

b

i verkligheten gäller. Då enligt styrelsens förmenande detta lämpligen

torde kunna ske på det sätt, att denna bestämmelse och det föreslagna tilllägget

därtill sammanarbetas, får styrelsen hemställa,

att ifrågavarande föreskrift rörande undantag från tulltaxans

bestämmelser om tullavgift erhåller följande lydelse: »såframt

icke annorlunda särskilt stadgas».

Beträffande det andra av de sakkunniga föreslagna tillägget i första paragrafen

är att märka, att i samtliga de fall, å vilka enligt motiveringen

detta tillägg har avseende, sådan förmån redan åtnjutes antingen enligt

bestämmelse i åberopade specialförfattning eller enligt tillämpad praxis.

Då detta tillägg sålunda torde kunna anses obehövligt, får styrelsen hemställa,

att det ifrågasatta tillägget: »och icke enligt gällande bestämmelser

överlåtas till kronan eller hemfalla till denna» må utgå

ur författningsförslaget.

2 $.

Mom. b). Enligt de allmänna föreskrifter för tillämpning av tulltaxans

bestämmelser, som äro upptagna i § 1 av de vid gällande taxa fogade underrättelser

om vad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör, skall en genom

mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt av beståndsdelar,

hänförliga till taxerubriker med olika tullsatser, i sin helhet taxeras efter

den huvudsakliga beståndsdelen. Där i fråga om huvudbeståndsdelen tulltaxan

icke upptager sådan sammansättning, som varan företer, liksom ock

i det fall, att huvudbeståndsdelen icke kan med säkerhet utrönas, skall varan

taxeras efter den beståndsdel, som medför högsta tullavgiften. Vid tillämpning

härav skola emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras för varans

praktiska användning eller som icke giva densamma något avsevärt högre

handelsvärde, lämnas utan avseende.

De angivna undantagen från föreskriften att den beståndsdel, som är

underkastad högsta tullavgiften, i vissa fall skall vara bestämmande för

taxeringen, hava tillkommit i syfte att modifiera nämnda föreskrift, så att

den ej skulle komma att medföra allt för hårda konsekvenser i beskattningshänseende.

Det är emellertid uppenbart, att olika meningar i många fall

skola kunna göras gällande i fråga om vilka beståndsdelar av en vara, som

äro att anse såsom erforderliga för dess praktiska användning, och det stadgade

undantaget för sådana delar har också vid tillämpningen av ifrågavarande

bestämmelser mycket ofta givit anledning till tvister. Till import

förekomma även varor, som äro sammansatta av olika beståndsdelar av sådan

beskaffenhet och på sådant sätt, att det ställer sig mycket svårt såväl att

fastställa huvudbeståndsdelen som att angiva någon del, som ej kan anses

erforderlig för varans praktiska användning. Dylika artiklar böra givetvis

taxeras efter den beståndsdel, som är underkastad högsta tullavgiften, och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Generaltullstyrelsens utlåtande.

så sker ock enligt gällande praxis, men tulltaxeunderrättelserna lämna nu

inga tydliga anvisningar för taxeringen i sådant fall. Vidare är att märka

att det stadgade undantaget för beståndsdelar, som erfordras för den praktiska

användningen, icke begränsats till att avse endast delar av mindre

betydelse, varför detsamma efter- ordalydelsen skulle gälla även i fråga om

mera väsentliga delar, allt dock under förutsättning att huvudbeståndsdelen

ej kan med säkerhet utrönas. Med hänsyn härtill torde kunna ifrågasättas,

huruvida icke berörda undantag erhållit en vidare avfattning än som motsvarar

syftet. I varje fall har ifrågavarande undantagsbestämmelse visat

sig medföra så stora svårigheter vid tillämpningen av föreskrifterna i § 1 b)

tulltaxennderrättelserna, att dessa föreskrifter icke kommit att lämna den

ledning för rubriceringen och kunnat bliva av den praktiska betydelse, som

avsikten uppenbarligen varit. Följden härav har också blivit den, att en

viss osäkerhet ofta kommit att vidlåda tulltaxeringen av sammansatta varor.

Det syfte, som man velat nå genom ovan anförda undantag från den allmänna

regeln för tulltaxeringen av sammansatta varor, skulle även kunna

vinnas på det sätt, att i stället för berörda undantag infogades en allmän

bestämmelse därom, att mindre väsentliga beståndsdelar av en vara, som

icke giva densamma något avsevärt högre handelsvärde, skola lämnas utan

avseende. I stort sett bleve resultatet härav i beskattningshänseende detsamma

som med tillämpning av gällande bestämmelser, men väsentligt

större klarhet vunnes, och man torde därför hava grundad anledning antaga,

att en dylik ändring vore ägnad att befordra den eftersträvade likformigheten

i tulltaxeringen. Principen skulle då bliva den, att en sammansatt

vara skulle taxeras efter den högst tullbeskattade beståndsdelen, därest

huvudbeståndsdelen icke kunde med säkerhet utrönas, och att därvid endast

mindre väsentliga delar, som icke gåve varan något avsevärt högre handelsvärde,

finge lämnas utan avseende. Därest den del, som vore underkastad

högsta tullavgiften, kunde anses erforderlig för varans praktiska användning,

skulle man likväl ej få bortse från densamma i annat fall, än då den utgjorde

en mindre väsentlig del.

Slutligen må framhållas, att man genom vidtagandet av en sådan ändring,

som styrelsen ifrågasatt, även skulle uppnå en bättre överensstämmelse mellan

ifrågavarande mom. b) och mom. a) och e) vad beträffar undantagen

från de allmänna regler, som däri angivits, än förslaget innebär.

Styrelsen får på grund härav hemställa,

att i förslaget till mom. b) vidtages sådan ändring, att den del

därav, som lyder: »sådana beståndsdelar, som erfordras för varans

praktiska användning eller som icke giva densamma något avsevärt

högre handelsvärde, lämnas utan avseende», i stället måtte

erhålla följande lydelse: mindre väsentliga beståndsdelar, som

icke giva varan något avsevärt högre handelsvärde, lämnas utan

avseende.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande. 7

Den i mom. f) intagna bestämmelsen är uppenbarligen avsedd att tilllämpas

ej blott i fråga om varor, som äro belagda med tull, utan även beträffande

tullfria produkter. Vid sådant förhållande torde det i förslaget

nyttjade uttrycket »att den för en vara fastställda tullsatsen skall gälla» få

anses mindre lämpligt, även om något missförstånd i berörda avseende därigenom

knappast skulle kunna uppkomma, och får styrelsen på grund härav

hemställa,

att ifrågavarande moment erhåller följande lydelse:

att målning eller annan sönderdelning, slamning, rening, färgning,

torkning och saltning av en vara i och för sig icke skola

hava inverkan på varans tulltaxering.

3 %.

Med avseende å bestämmelserna för fastställandet av en varas tullpliktiga

vikt företer förslaget åtskilliga olikheter mot nu gällande taxa. Först och

främst är att märka, att tulltaxering efter nettovikten enligt förslaget skulle

tillämpas i större utsträckning än vad nu är fallet. De omständigheter

som av de sakkunniga åberopats såsom skäl härtill, måste enligt styrelsens

förmenande anses väl motivera en ändring i föreslagen riktning, och i anslutning

till vad de sakkunniga uttalat i denna punkt tillåter sig styrelsen

framhålla, att klagomål tid efter annan anförts däröver, att de nuvarande

emballagebestämmelserna medföra ogynnsamma konsekvenser och ofta leda

till ett mindre tillfredsställande resultat i flera avseenden. Särskilt har påtalats

det förhållandet, att pappkartonger, andra än sådana som utgöra ytteremballage,

skola inräknas i den tullpliktiga vikten av sömnadsarbeten och

vissa andra dylika med hög tull belagda varor, varigenom kartongerna

komma att draga samma tull som själva importvaran, även om de uppenbarligen

icke tjäna annat ändamål än att skydda varan under transporten.

Ett steg i riktning mot en allmännare tillämpning av nettovägning kan

för övrigt sägas redan hava blivit taget, i det att Sverige i nu gällande

handelsavtal med Tyska riket förbundit sig att tulltaxera vissa vävnader

och strumpstolsarbeten av silke efter nettovikten.

För egen del skulle styrelsen vara benägen att förorda övergång till nettovägning

i större utsträckning, än de sakkunniga föreslagit, för vinnande av

största möjliga likformighet i tullbeskattningen och till förebyggande av

tvister beträffande tillämpningen av emballagebestämmelserna. Då emellertid

de sakkunniga ej ansett sig böra föreslå en mera vittgående ändring i

berörda avseende, än som angivits i förslaget — vilket torde bero därpå,

att de sakkunniga med hänsyn till begränsningen av sitt uppdrag icke velat

närmare ingå på prövning av frågan vilka höjningar av gällande tullsatser

som vid en mera allmän övergång till nettoförtullning skulle behöva vidtagas

för bibehållande av det nuvarande tullskyddet oförändrat — och då

vidare en utsträckning av nettovägningen uppenbarligen skulle komma att

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Generaltullstyrelsens utlåtande.

medföra ej blott förenklingar utan även i vissa fall ett ökat arbete vid

tulltaxeringen, har styrelsen funnit sig icke böra framlägga något förslag

till längre gående ändringar i denna punkt.

Mot de sakkunnigas förslag till införandet av generella emballagebestämmelser

har styrelsen för sin del icke någon invändning att göra, utan synes

förslaget innebära en förenkling och vara ägnat att åstadkomma ökad klarhet

och likformighet vid tillämpningen av föreskrifterna på ifrågavarande område.

Styrelsen har dock fäst sig därvid, att bokstaven E vid de olika

numren, angivande att tullen skall beräknas efter nettovikten med tillägg

av visst emballage enligt vad i 3 § 1 mom. d) är närmare föreskrivet, ej

har samma innebörd vid alla nummer, där bokstaven finnes utsatt. Då

detta förhållande synes kunna medföra en viss osäkerhet vid taxans tilllämpning,

vill styrelsen ifrågasätta,

huruvida icke bokstaven E lämpligen borde utbytas mot beteckningarna

Et och E2, allt efter som bokstaven i fråga hänför

sig till den första eller till den andra gruppen inom 1 mom. d).

De i taxeförslaget förekommande bokstavsbeteckningar, som hänföra sig

till tulltaxeförordningens emballagebestämmelser, hava i de fall, då de icke

avse ett helt nummer utan endast gälla viss däri upptagen artikel, placerats

omedelbart efter ifrågavarande artikel och komma därigenom att sammanflyta

med texten i övrigt. Styrelsen tillåter sig därför ifrågasätta,

huruvida icke vid förslagets slutliga utformning bokstavsbeteckningarna

lämpligen borde angivas inom parentes i de fall, då de

förekomma inuti texten.

4 §.

För vinnande av överensstämmelse med nya tullstadgan och därtill hörande

tullordning torde i avfattningen av denna paragraf böra vidtagas åtskilliga

ändringar ej blott av formell utan i vissa fall även av saklig natur. I

sistberörda hänseende har ansetts, att det i bestämmelserna angående beräkning

av transportkostnader, vilka skulle inräknas i varas värde, använda

uttrycket: »första svenska tullplats» borde utbytas emot orden: gränsort

inom tullområdet. I sammanhang därmed borde vidare på två ställen göras

tillägg för utmärkande, att fraktande å luftfartyg skulle i fråga om transportkostnadernas

beräkning likställas med fraktande å fartyg, samt såsom konsekvens

härav ordet: »hamn» utbytas emot ordet: ort.

Ytterligare är att märka, att styrelsen av skäl, som angivas under 9 §,

funnit nu gällande bestämmelser rörande villkoren för nedsättning i tullen

för sådana vikttull underkastade varor, som under transport till införselorten

genom tillfällighet lidit skada, med viss omarbetning böra utsträckas

att omfatta även varor, som äro belagda med värdetull. Under förutsättning

att styrelsens förslag i detta hänseende vinner godkännande, böra även

vissa härav betingade ändringar vidtagas i förslaget till 4 § dels genom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande. 9

borttagande ej mindre av ordet: »oskadad» på alla ställen, där det förekommer,

än även av sista punkten i första stycket samt av orden: »eller är

fråga om skadad vara» i andra stycket dels ock genom insättning av en

hänvisning till 10 §, vilket ordningsnummer enligt styrelsens utlåtande

borde tilldelas den i de sakkunnigas förslag med 9 betecknade paragrafen.

Med anledning av vad här ovan anförts hemställer styrelsen,

att 4 § måtte erhålla följande lydelse:

Där tull skall utgå efter vissa procent av varas värde, beräknas

detta lika med varans marknadspris å inköpsorten vid tiden för

varans inköp eller, i fråga om ej inköpt vara, lika med marknadspriset

å av sändning sorten vid tiden för varans transport

därifrån med tillägg i vartdera fallet av emballagets värde jämte

frakt, försäkringspremier och annan därå använd kostnad, intill

dess varan anlänt, därest den fraktats med fartyg eller luftfartyg,

till ort, dit den är bestämd eller varest den för vidare befordran

till bestämmelseorten ur fartyget eller luftfartyget lossas, och,

därest den fraktats på annat sätt, till gränsort inom tullområdet

Det åligger varuhavare att uppgiva och, så vitt ske kan, styrka

de belopp, vilka sålunda tillhopa skola anses utgöra varas värde.

Fullgör ej varuhavare vad honom sålunda åligger eller finner

tullanstalten skälig anledning antaga, att det uppgivna värdet

understiger det verkliga, vare tullanstalten pliktig, liksom den i

allt fall är berättigad, att låta besiktiga och värdera varan.

Att nedsättning i den å godset eljest belöpande tull må under

vissa villkor tillgodonjutas för gods, som under transport till

införselort genom tillfällighet lidit skada, därom stadgas i 10 §.

Närmare bestämmelser angående den bevisning, som erfordras

till styrkande av varas värde, ävensom angående varas besiktning

och värdering meddelas av Konungen.

Vad i fråga om utrönande av varas värde här ovan stadgas

skall i tillämpliga delar iakttagas jämväl där vid varas tulltaxering

erfordras att bestämma kostnaden för reparation eller bearbetning,

som varan utomlands undergått.

5 §.

Den allmänna ingressen till samtliga moment i denna paragraf har av

de sakkunniga givits samma avfattning som ingressen till motsvarande § 4

i nu gällande tulltaxeförordning, vilken är av följande lydelse:

»Tullfrihet åtnjutes, utom för varor, vilka enligt tulltaxan äro fria från

tullavgift, jämväl för»:

Då de sakkunnigas förslag till tulltaxeförordning upptager den förändringen,

att förordningen blivit indelad i kapitel och överrubriken till 2 Kapitlet,

i vilket 5 § ingår, lyder: »Tullfrihet eller tullnedsättning i särskilda

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Generaltullstyrelsens utlåtande.

fall», synas de i ingressen förekommande orden: »utom för varor, vilka enligt

tulltaxan äro fria från tullavgift, jämväl» vara obehövliga; och får

styrelsen alltså hemställa,

att dessa ord här måtte utgå.

I mom. e) hava de sakkunniga föreslagit det tillägg till de motsvarande

bestämmelserna i § 4 mom. f) av nu gällande tulltaxeförordning, att tullfrihet

skulle få åtnjutas för begagnad skrivmaskin under liknande omständigheter

som beträffande begagnad fotografikamera. Insättandet i författningstexten

endast av orden: »eller skrivmaskin» synes emellertid icke med

tillräcklig tydlighet angiva förutsättningen, att skrivmaskinen skall vara

begagnad. På denna grund hemställer styrelsen,

att i mom. e) närmast före ordet: »skrivmaskin» måtte inflyta

ordet: begagnad.

I samma moment finnes — liksom för närvarande i motsvarande moment

— ett allmänt villkor beträffande tullfriheten för där avsedda förnödenheter,

vilket blivit uttryckt med följande ord: »samt försåvitt anledning

icke finnes antaga, att de äro avsedda för annat ändamål». Detta villkor

synes rätteligen vara att betrakta såsom en kontrollföreskrift av sådan innebörd,

att den icke har sin rätta plats i tulltaxeförordningen, och på denna

grund hemställer styrelsen,

att de ovan citerade orden måtte bortfalla.

Mom. f) upptages i de sakkunnigas förslag med enahanda avfattning

som mom. g) i § 4 av gällande tulltaxeförordning.

A/B Bröderne Herrmanns ovan omförmälda framställning, vilken remitterats

till generaltullstyrelsen för att tagas i övervägande vid avgivande av

utlåtande över förslaget till tulltaxeförordning, avser bestämmelserna i före

varande moment. Dessa bestämmelser medgiva tullfrihet för instrument

redskap, verktyg och dylikt, som på resa stadd utövare av vetenskap, konst

eller hantverk i och för sådan utövning medför eller vilka till honom inkomma

med särskild lägenhet. I sistnämnda fall gäller såsom villkor, att

han avlämnar på tro och heder avgiven skriftlig försäkran, att föremålen

införas för att av honom brukas i dylik utövning och ej införas i handelsavsikt.

Bolaget framhåller, att verktyg, som införas för berörda ändamål, i allmänhet

inkomma samtidigt med de delar eller maskiner, som skola monteras,

under det att montören ofta ej ankommer och stundom ej ens blivit

utsedd förr än någon eller några månader senare. Då det enligt bolagets

uppgift visat sig föranleda svårigheter att till tullmyndigheterna avlämna

intyg, underskrivet av den utländska montören, hemställer bolaget om sådan

avfattning av bestämmelserna, att ifrågavarande försäkran i dylika fall

måtte kunna få avgivas av den, som inför varorna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

11

Sveriges industriförbund har i ett till kommerskollegium avgivet yttrande

angående förslaget till förordning med tulltaxa förklarat sig icke

hava något att erinra emot den nu ifrågavarande framställningen.

över denna framställning hava här bifogade yttranden 1 avgivits av tullbehandlingsinspektionen

i Stockholm, tulldirektören och tullbehandlingsinspektionen

i Malmö och tullkammaren i Trälleborg. Tullbehandlingsinspektionen

i Stockholm har förklarat sig anse något skäl icke förefmnas

för bifall till framställningen, varemot densamma tillstyrkts av de övriga

hörda tullmyndigheterna.

Styrelsen finner ett medgivande av ifrågasatt innebörd ej stå väl i överensstämmelse

med grunden för ovannämnda bestämmelser. Då härtill kommer,

att i de avsedda fallen — som väl dock äro att hänföra till undantagsfall

— den omständigheten, att ifrågavarande försäkran avgives först

vid montörens ankomst, icke innebär hinder för tullfrihetens tillgodonjutande,

därest, i avbidan på författningsenlig försäkran, för godset belöpande

tull deponerats eller betryggande säkerhet därför i föreskriven ordning blivit

ställd, får styrelsen hemställa,

att bolagets förevarande framställning icke måtte föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Mot de sakkunnigas förslag till avfattning av mom. f) har styrelsen

icke något att erinra.

Mom. g) och mom. h). Styrelsen har ansett, att den inbördes ordningen

mellan dessa två moment lämpligen bör omkastas, och att härvid i det nya

mom. h) dels efter ordet »skeppsförnödenheter» insättas orden: av annat

slag än i g) sägs, dels ock borttagas orden: »dock att beträffande bensin,

medförd å farkost såsom driftmateriel för denna, skall iakttagas, vad här

nedan under h) stadgas». På grund härav får styrelsen hemställa,

att åtgärder i dessa hänseenden måtte vidtagas.

I mom. i) hava de sakkunniga föreslagit ett tillägg till de motsvarande

bestämmelserna i § 4 mom. i) av nu gällande tulltaxeförordning genom insättande

av orden: »då de inbärgas från fartyget eller då de tillhört

svenskt, utom riket förolyckat fartyg och såsom särskild försändelse införas

av fartygets ägare eller för hans räkning».

Vad de sakkunniga anfört till stöd för detta tillägg har styrelsen icke funnit

klart ådagalägga behovet av dess införande. Då detsamma dessutom skulle

innefatta en inskränkande begränsning av den förmån, vilken — såsom även

av de sakkunnigas motivering framgår — torde hava varit avsedd genom

formuleringen av nu gällande bestämmelse i ämnet, hemställer styrelsen,

att förslaget om införande i detta moment av ovanberörda tilllägg

icke måtte bifallas.

1 Yttrandena äro här uteslutna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Generaltullstyrelsens utlåtande.

Mom. I). Enahanda skäl, som ovan angivits för borttagande ur mom. e)

av ett såsom kontrollföreskrift ansett villkor för där avsedd tullfrihet, har

givit styrelsen anledning hemställa,

att orden: »samt detta intyg icke av andra omständigheter motsäges»

måtte utgå ur mom. 1).

Mom. o). Detta moment motsvarar § 4 mom. o) i nu gällande tulltaxeförordning,

vilket i huvudsak gäller tullfrihet för emballage, vari varor

inkomma. Angående momentets avfattning hava de sakkunniga framlagt

två alternativa förslag. Gemensamt för båda alternativen är, att tullfriheten

skulle utsträckas att omfatta även särskilt inkommande emballage,

vari varor bevisligen införts till frihamn, att det nu för tullfriheten gällande

villkoret, att emballaget ej är sådant, som skall inräknas i varans

vikt, utvidgats att avse även fall, då emballaget inräknas i varans värde,

samt att formen för en given exemplifiering blivit ändrad. Däremot skilja

sig förslagen från varandra i så måtto, att Alternativ I utan förändring

upptager de nu gällande inskränkande bestämmelserna i fråga om emballagets

användbarhet för annat ändamål men från rätten till tullfrihet definitivt

undantager järncylindrar för förtätade gaser, under det att Alternativ

II innefattar utbyte av orden: »i och för sig i handelsavsikt införd

artikel» mot orden: såsom handelsvara uppenbarligen lämpad artikel utan

någon annan förändring emot nuvarande lydelse.

Av de tio tullmyndigheter, som yttrat sig angående mom. o), hava nio

förordat Alternativ II och en Alternativ I.

Enligt vad styrelsen under hand inhämtat hava i till kommerskollegium

inkomna yttranden över förslaget till tulltaxeförordning fyra handelskamrar

samt Sveriges industriförbund förordat Alternativ II men en handelskammare

förklarat sig anse, att detta skulle bliva svårtillämpat och medföra vissa

olägenheter.

Behovet av en sådan författningsändring, som Alternativ II i den mån

det skiljer sig från Alternativ I innebär, torde, såsom även framgår av de

sakkunnigas motivering, hava blivit ådagalagt av i praktiken vunnen erfarenhet.

Då styrelsen ej heller i övrigt har något att i sak erinra mot de föreslagna

förändringarna, har styrelsen funnit sig kunna biträda det såsom

Alternativ II framlagda förslaget; dock har styrelsen ansett ett par jämkningar

däri böra vidtagas.

Sålunda torde större klarhet vinnas, om den passus, vilken avser emballage,

vari varor införts till frihamn, i stället gives följande formulering: från

svensk frihamn särskilt inkommande emballage, vari varor bevisligen införts

till frihamnen.

Vidare har styrelsen funnit vad i momentets sista del förekommer angående

ventilationstrummor och garneringsmateriel lämpligare böra upptagas

såsom ett särskilt moment, i sammanhang varmed vissa formella jämkningar

böra ske. Genom denna bestämmelses sammanknytning med vad i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

i;s

mom. o) sagts angående emballage synes nämligen tvekan kunna uppstå,

huruvida den för emballage gällande strängare bestämmelsen om tullplikt,

när det utgör en såsom handelsvara uppenbarligen lämpad artikel, i förekommande

fall kan beträffande ventilationstrummor och garneringsmateriel —

såsom de sakkunniga torde hava förutsatt — upphävas av orden: »och icke

inkommande i handelsavsikt», vilka anknutits till sistnämnda varor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer styrelsen,

dels att mom. o) måtte erhålla följande lydelse:

o) emballage, vari varor inkomma, därest det icke skall i varans

vikt eller värde inräknas, ävensom från svensk frihamn särskilt

inkommande emballage, vari varor bevisligen införts till frihamnen,

allt försåvitt icke av emballagets form och utseende eller av

eljest förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke

blott emballage utan jämväl en för annat ändamål lika mycket

eller mera användbar eller såsom handelsvara uppenbarligen lämpad

artikel;

dels ock att närmast efter mom. p) i förslaget införes ett nytt

moment under litt. q) av följande lydelse:

q) av trävirke hopfogade trummor för ventilation i lastrum

ävensom bastmattor och annan s. k. garneringsmateriel, uppenbarligen

avsedd endast till att skydda gods under transport, då

sådana föremål för ovan angivna ändamål och icke i handelsavsikt

medföras å inkommande fartyg, så ock då föremålen särskilt

inkomma från svensk frihamn och bevisligen införts dit

under omständigheter, som nyss sagts;

Mom. p). Beträffande detta moment har fråga uppstått, huruvida icke

möjligen ett uppgivande, såsom förslaget innebär, av den enligt § 4 mom. p)

i nu gällande tulltaxeförordning uppställda fordran på identitet mellan infört

och utfört emballage i den praktiska tillämpningen komme att bliva väl

betungande för tullmyndigheterna, då kontrollförfarandet givetvis måste

bliva ganska omfattande. Från dessa myndigheters sida har också i ett fall

framhållits, att kontrollen komme att tillföra tullpersonalen en hel del arbete.

Då emellertid å andra sidan de av de sakkunniga till stöd för förslaget

framförda synpunkterna icke kunna frånkännas betydelse, har styrelsen, ehuru

med någon tvekan, funnit sig icke böra avstyrka förslaget; dock synas ett

par mindre ändringar däri böra ske.

Den person, som enligt förslaget skulle förebringa viss närmare angiven

bevisning, har betecknats med ordet: »varuägaren». Med hänsyn därtill, att

bevisningen skulle avse emballagets utförsel med varor, synes emellertid

ordet ägaren tydligare beteckna den bevisningsskyldige.

Vidare torde till förekommande av tvekan därom, huruvida personlig

identitet skall förefinnas mellan importör och exportör, på tre ställen framför

orden »återutföras», »utförts» och »utföras» böra insättas orden av honom.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Generaltullstyrelsens utlåtande.

För det fall, att förslaget anses böra i huvudsak bifallas, hemställer sålunda

styrelsen,

att ändringar i nyssherörda hänseenden i detsamma vidtagas.

I mom. q) hava de sakkunniga föreslagit ett tillägg till de motsvarande

bestämmelserna § 4 mom. q) av gällande tulltaxeförordning i syfte att den

nu stadgade skyldigheten att vid tullfri återinförsel av vara enligt detta

moment återbetala eventuellt vid varans tidigare utförsel restituerat tullbelopp

skulle utsträckas att gälla även annan restituerad avgift, som uppburits

av tullverket. Såsom exempel på avgifter, vilkas återbetalning enligt

ett dylikt tillägg skulle kunna ifrågakomma, hava angivits bensinskatt,

sockerskatt och automobilgummiringskatt.

Då emellertid enligt nu föreliggande förslag i övrigt ej skulle i tulltaxeförordningen

förekomma bestämmelser angående annan avgift än tullavgift

och enligt styrelsens åsikt föreskrifter, som åsyftas med detta tillägg, böra

tillhöra de olika specialförfattningarna, har styrelsen funnit sig icke kunna

tillstyrka detta förslag.

I enlighet härmed och då föreskriften om återbetalning av restitutionsbelopp

synes böra, i likhet med vad som skett i § 13 mom. 6 och 7 av

nu gällande tulltaxeförordning, formuleras med hänsyn till möjligheten att

vid varas utförsel i stället för restitution kan hava åtnjutits befrielse från

gäldande av ännu icke erlagd tullavgift, får styrelsen — under hänvisning

därjämte till den i mom. 5 av nyssnämnda paragraf förekommande huvudbestämmelsen

rörande denna rätt till restitution eller befrielse — hemställa,

dels att i förevarande moment orden: »restitution av tull eller

annan avgift, som uppburits av tullverket, det restituerade beloppet

skall till tullkassan återbetalas» måtte utbytas emot orden: tullrestitution

eller befrielse från tullavgift, restitutions- eller tullbeloppet

skall till tullkassan inbetalas;

dels ock att detta moment i sammanhang med det ovan förordade

insättandet efter mom. p) av ett nytt moment måtte betecknas

med litt. r).

Mom. r). De sakkunnigas förslag motsvarar med ett par ändringar § 4

mom. r) av nu gällande tulltaxeförordning med lydelse enligt kungl. kungörelse

den 30 april 1927, nr 162. Den där omhandlade tullfriheten för

transportmateriel gäller endast, då sådan materiel inkommer för tillfälligt

bruk inom Sverige. Tillämpningsföreskrifterna till detta moment — med

senaste lydelse enligt kungl. kungörelse den 13 april 1928, nr 78, utom vad

angår järnvägsvagnar, för vilka föreskrifter meddelats i 148 § tullstadgan

—- begränsa också tiden för tullfrihetens åtnjutande till viss kortare period,

vilken tidsfrist dock efter särskild prövning kan utsträckas.

Bestämmelserna rörande denna tullfrihet förete sålunda en avsevärd likhet

med de bestämmelser, som enligt § 8 mom. 1 tulltaxeförordningen — i för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande. 15

slaget motsvarat av 7 § 1 mom. — gälla den där omhandlade tullfriheten

under viss kortare tid, medan däremot den i övriga moment av § 4 tulltaxeförordningen

medgivna tullfriheten i allmänhet är delinitiv och ej begränsad

till viss tid. På grund härav har vid behandlingen inom styrelsen av förevarande

moment fråga uppstått, huruvida icke de däri upptagna bestämmelserna

lämpligare hade sin plats bland bestämmelserna rörande tullfrihet under

viss kortare tid. Härvid har styrelsen kommit till den uppfattningen, att bestämmelserna

rörande tullfrihet för transportmateriel icke lämpligen böra kvarstå på

sin nuvarande plats. Emellertid synes deras överförande till 7 § 1 mom. i förslaget

icke vara att förorda, särskilt på grund därav, att de erforderliga tillämpnings-

och kontrollföreskrifterna ej torde väl lämpa sig för sammanställande

med motsvarande föreskrifter till bestämmelserna i 7 §. Däremot har styrelsen

funnit bestämmelserna rörande t ra n spo r t m ater i e 1 med fördel kunna tillsammans

med de bestämmelser, som i förslaget förekomma dels i 6 § 3 mom., andra

stycket, angående dragare och fordon m. in., dels ock i 7 § 3 mom. angående

automobil, såsom en särskild paragraf inskjutas närmast före 7 § i förslaget.

Denna nya paragraf skulle sålunda komma att innehålla bestämmelser av

sinsemellan likartad innebörd.

Beträffande de av de sakkunniga föreslagna ändringarna i mom. r) kommer

styrelsen att yttra sig längre fram i sammanhang med förslaget om införande

av en ny paragraf med nyss angivet innehåll.

Styrelsen hemställer alltså,

att bestämmelserna under mom. r) icke måtte upptagas i 5 §.

Mom. t). Detta moment i de sakkunnigas förslag innebär vissa ändringar

av motsvarande § 4 mom. u) i nu gällande tulltaxeförordning, bland annat

genom överförande dit av vissa varuslag, vilka i gällande tulltaxa specifikt

äro nämnda såsom tullfria men i sammanhang med deras upptagande i

mom. t) uteslutits i förslaget till tulltaxa. Emellertid hava hit överförts

även konstnärsarbeten, ehuru dessa därjämte under tulltaxenummer 1103

i förslaget till tulltaxa upptagits såsom tullfria. Enligt vad styrelsen under

hand inhämtat har avsikten härmed varit att beträffande infattade målningar,

vilka inkomma för något av de i mom. t) avsedda ändamål, upphäva

tillämpningen av den enligt anmärkningen under nämnda tulltaxenummer

för detta slag av konstnärsarbeten eljest gällande föreskrift, att de skola

draga den för ramen bestämda tull.

Enär infattade målningar utgöra en obetydlig del av de till den generella

varurubriken konstnärsarbeten hänförliga varuslag, har styrelsen funnit föreskriften

i sagda anmärkning icke böra föranleda upptagande av konstnärsarbeten

i mom. t); däremot synes den åsyftade tullfriheten böra beredas

genom anmärkningens omformulering på sätt längre fram närmare angives.

Enligt förslaget skulle tullfrihet för naturalier och med dessa jämställda

föremål åtnjutas, då föremålen vore avsedda för »offentliga samlingar och

undervisningsanstalter». Styrelsen anser dock, att vad undervisningsanstalter

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Generaltullstyrelsens utlåtande.

beträffar denna förmån borde beredas alla sådana, utan hänsyn därtill, om

de äro offentliga (officiella) eller icke, men torde det förhållande, att föremålen

verkligen äro avsedda för viss samling eller undervisningsanstalt,

böra vederbörligen styrkas.

Då därjämte ett par formella mindre jämkningar i avfattningen av detta

författningsrum synas lämpliga, får styrelsen hemställa,

att detsamma måtte erhålla följande lydelse:

t) naturalier, etnografiska och kulturhistoriska föremål, anatomiska

modeller, gipsavgjutningar samt avbildningar, därest vederbörligen

styrkes, att föremålen äro avsedda för offentlig samling

eller för undervisningsanstalt; ävensom handskrifter.

Mom. u). Enahanda skäl, som ovan angivits för borttagande ur mom. e)

av ett likalydande såsom kontrollföreskrift ansett villkor för där avsedd

tullfrihet, har ansetts även böra föranleda,

att orden: »samt försåvitt anledning icke finnes antaga, att förnödenheterna

äro avsedda för annat ändamål» utgå ur mom. u).

I mom. v) hava vissa ord och satsdelar ansetts obehövliga för uttryckandet

av den mening, som avses. I anledning härav hemställer styrelsen,

att detta moment måtte erhålla följande lydelse:

v) likkistor med lik; urnor med aska av lik; ävensom kransar

och blommor, avsedda till minnesgärd åt avliden person.

6 §.

I denna paragraf hava sammanförts samtliga de bestämmelser rörande

tullfrihet vid gränstrafik med Norge och Finland, som i nu gällande tulltaxeförordning

finnas meddelade i §<§> 5, 6 och 7, § 8 mom. 4 och § 9

mom. 2.

Mom. 1 motsvarar § 5, som uteslutande gäller trafiken annorledes än med

järnväg från Norge till Sverige över viss del av gränsen. Då de sakkunniga

föreslagit, att ur ingressen till detta moment skulle borttagas det generella

stadgandet, att från rätten till tullfrihet vore undantagna brännvin

och sprit jämte därmed beredda drycker ävensom vin, torde härvid böra

erinras, att enligt de nu gällande bestämmelserna liknande undantag äro

stadgade även för spelkort och arbetad tobak. Syftet med dessa direkt

stadgade undantag torde givetvis hava varit, att man härigenom velat särskilt

framhålla, att tullfrihet för de sålunda undantagna varorna icke finge

beredas genom att låta dem ingå under någon av de två samlingsrubrikerna

»andra varor» med angivet högsta sammanlagda värde av 30 respektive 50

kr. Enär ett vidtagande av den föreslagna åtgärden möjligen skulle kunna

föranleda den uppfattningen, att det ej vidare skulle möta hinder att bereda

tullfrihet i denna gränstrafik för rusdrycker genom deras upptagande under

s. 17 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

17

dessa två samlingsrubriker, har styrelsen funnit sig icke kunna förorda den

ifrågasatta förändringen.

Det har emellertid förefallit styrelsen, som om syftet med ovanberörda

stadganden om undantag från rätten till tullfrihet lämpligare skulle kunna

vinnas genom att i stället angiva undantagen i ovannämnda två samlingsrubriker.

De ifrågavarande stadgandenas borttagande från ingressen till

1 mom. skulle även innefatta avlägsnande av möjligheten till sådana missförstånd

som att de innebure hinder för tillgodonjutande av den allmänna

rätten för resande att mot tullavgifts erläggande för eget bruk införa vissa

mindre kvantiteter rusdrycker ävensom att för eget bruk tullfritt medföra

viss mindre kvantitet färdiga tobaksvaror. Genom undantagens införande

under samlingsrubrikerna utan att därvid — såsom nu är fallet — genom

direkt bestämmelse påbjudes, att tull skall erläggas, bör även med erforderlig

tydlighet framgå, att för de respektive undantagna varuslagen gällande generella

bestämmelser om tullavgift skola tillämpas.

Vid en förändring av bestämmelserna i angivna hänseende torde ordet

»rusdrycker» kunna användas i stället för uttrycket »brännvin och sprit

jämte därmed beredda drycker ävensom vin», enär samtliga dessa varor

innefattas under begreppet »rusdrycker».

Då i sammanhang med dessa ändringar ingressen till 1 mom. torde böra

omformuleras till närmare överensstämmelse med förordningens övriga bestämmelser

om tullfrihet, hemställer styrelsen,

dels att första stycket i 1 mom. måtte erhålla följande lydelse:

1. Tullfrihet åtnjutes för nedan angivna mindre partier av

naturalster eller tillverkningar, då de medföras vid resa, annorledes

än med järnväg, från Norge till Sverige över de delar av

gränsen, som äro belägna norr om tullstationen i Mitandersfors

i Värmland, nämligen:

dels ock att de ovan avsedda två samlingsrubrikerna måtte

formuleras på följande sätt:

andra tullbelagda varor — dock icke spelkort, rusdrycker eller

arbetad tobak — till ett sammanlagt värde av 30 kr.;

andra tullbelagda varor — dock icke spelkort, rusdrycker eller

arbetad tobak — till ett sammanlagt värde av 50 kr.

Mom. 3. Såsom här ovan under 5 § mom. r) anförts, har styrelsen funnit

de i andra stycket av förevarande moment förekommande bestämmelserna

angående dragare och fordon m. m. lämpligen böra tillsammans med bestämmelserna

i nyss åberopade moment angående transportmateriel och i 7 §

3 mom. angående automobil under formen av en särskild ny paragraf inskjutas

närmast före 7 § i förslaget. I anledning härav hemställer styrelsen,

att de i andra stycket av förslaget till 3 mom. förekommande

bestämmelserna icke måtte upptagas i detta moment.

2 — 8408.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Ny §.

Beträffande den paragraf, vilken, enligt vad här ovan anförts, styrelsen

ansett böra inskjutas närmast framför 7 § i förslaget, får styrelsen nu vidare

anföra följande.

Denna paragraf skulle, såsom förut angivits, upptaga de bestämmelser,

vilka i de sakkunnigas förslag förekomma under 5 § mom. r), 6 § 3 mom.,

andra stycket, och 7 § 3 mom.

I förslaget till 5 § mom. r) hava de sakkunniga bland exemplen på transportmateriel

insatt fartyg och båtar. Nya tullstadgan innehåller emellertid

i 148 § bestämmelse, att fartyg, som i trafik ingå till tullområdet, skola

vara fritagna från förtullning, utom i fall då de förvärvas till Sverige från

utlandet. Följaktligen bleve det icke riktigt att låta fartyg — vilken beteckning

enligt terminologien i 8 § tullstadgan omfattar varje transportmedel,

som framföres på eller i vattnet — vara underkastade sådana särskilda

kontrollbestämmelser, som komme att gälla de i mom. r) avsedda

transportmateriel. På grund härav anser styrelsen fartyg och båtar icke

böra omnämnas i detta sammanhang.

Däremot har styrelsen icke något att erinra emot de sakkunnigas förslag,

att genom ett tillägg till bestämmelserna angående transportmateriel tullfrihet

skulle förklaras tillkomma även särskilt inkommande lösa delar,

avsedda till reparation av sådan materiel.

Den nya paragrafen skulle enligt styrelsens mening lämpligen uppdelas

i två moment. 1 mom. skulle under en gemensam ingress, lydande: »tullfrihet

under kortare tid åtnjutes för», i fem med olika littera betecknade

punkter upptaga alla de till paragrafen överförda bestämmelserna med undantag

av dem, som gälla resandes rätt att utan tullavgifts erläggande förfoga

över medförd automobil, vilka skulle upptagas i 2 mom. För de fem olika

punkterna i 1 mom. avsedda föreskrifter angående tiden för tullfrihetens

åtnjutande skulle i slutet av momentet inflyta i ett särskilt stycke. 2 mom.

har givits den lydelse, som § 8 mom. 3 i gällande tulltaxeförordning erhållit

enligt kungl. kungörelse den 11 maj 1928, nr 111.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställer styrelsen,

att denna nya paragraf, med lydelse, som framgår av Bilaga 1

till detta utlåtande, måtte såsom 7 § inflyta i tulltaxeförordningen.1

7 §.

1 mom. avser liksom motsvarande moment i nu gällande § 8 tulltaxeförordningen

sådana fall, då tullmyndighet skulle äga medgiva tullfrihet

under viss kortare tid. Bland de ändringar, som de sakkunniga ifrågasatt, är

att märka förslaget, att enligt 1 mom. a) sådan tullfrihet skulle kunna medgivas

för vara, som införts för att komplettera annan, för export avsedd vara.

Härvid bör först och främst erinras därom, att jämlikt § 13 mom. 5 tull
-

1 Bilagan är här utesluten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

(hener altullstyrelsens utlåtande. 19

taxeförordningen, sådant detta författningsrum lyder enligt kungl. kungörelse

den 18 .juni 1926, nr 235, tullrestitutionsrätt (industrirestitution) må medgivas,

bland annat, beträffande vara, som införes för användning till reparation

eller komplettering av vara, avsedd att ur riket utföras. Till stöd för

sitt ifrågavarande, för alldeles likartade förhållanden avsedda förslag hava

de sakkunniga åberopat, att begagnande av restitutionsrätt enligt § 13 mom.

5 tulltaxeförordningen vore förknippat med omständliga formaliteter och

därav förorsakad tidsutdräkt, samt att den föreslagna bestämmelsen icke

behövde föranleda ändring av sistnämnda författningsrum, utan att båda

författningsbestämmelserna kunde för olika fall tillämpas jämsides.

Med avseende härå har en av de över förslaget hörda tullmyndigheterna

framhållit, att, då förmånerna enligt de olika författningsrummen i realiteten

vore av samma art, det vore nödvändigt, att, till undvikande av olikformighet

i tillämpningen, gränserna för respektive myndigheters befogenhet

i fråga om dessa förmåners medgivande bleve vederbörligen reglerade.

I detta hänseende förutsätter styrelsen, som icke funnit något att erinra

emot förslaget, att erforderliga direktiv komma att meddelas i blivande

tillämpnings- och kontrollföreskrifter.

Av de i 1 mom. b) upptagna särskilda punkterna synas de två sista lämpligen

böra för vinnande av större klarhet erhålla något ändrad formulering.

Därjämte torde här böra tilläggas en ny punkt, innehållande föreskrift, att

tullfrihet må medgivas även för en vara, vilken införes för att användas

vid avprovning av annan vara, avsedd att utföras. Såsom exempel på ett

fall, där dylik bestämmelse skulle vinna tillämpning, må anföras, att det

upprepade gånger inträffat, att ammunitionsfabrik i Sverige från utländsk

statsmyndighet erhållit beställning å kanonammunition, under villkor att

denna skulle sammansättas så, att den i olika angivna hänseenden lämpade

sig för viss kanontyp, varav ett exemplar blivit hitsänt för provskjutningar.

I dylikt fall har visserligen prejudikat vunnits på tillämpning av sista

punkten i § 8 mom. 1 b) nu gällande tulltaxeförordning, men tydligt är, att

detta författningsrum icke ursprungligen varit avsett för sådan tillämpning.

Nu gällande bestämmelser angående tidsfristen för tullfrihet enligt mom. 1,

vilka oförändrade upptagits i förslaget, äro av följande lydelse: »Tullfrihet

enligt detta moment må icke medgivas för längre tid än ett år, och bör,

där tullfrihet medgives för vara, som skall avprovas och eventuellt återutföras,

eller för emballage, tiden begränsas till högst sex månader.» I ett

anmärkningsmål rörande tidsfristen för tullfri disposition av en vara, som

införts för att avprovas, har styrelsen grundat sitt beslut på uppfattningen,

att härvid det i författningsbestämmelsen använda ordet »bör» vore att

tolka såsom skall. Flera av de över förslaget hörda tullmyndigheterna

hava åberopat detta beslut och hemställt om förtydligande av bestämmelsens

innebörd och vidtagande därjämte av sådan författningsändring, att möjlighet

icke bleve utesluten att för varor, som skulle avprovas, och för emballage

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Generaltullstyrelsens utlåtande.

utsträcka sexmånadersfristen med ytterligare sex månader. I praktiken hade

nämligen fall förekommit, då synnerligen vägande skäl kunnat andragas för

en förlängd dispositionstid. Enligt vad styrelsen under hand inhämtat, hava

även vissa handelskamrar i till kommerskollegium inkomna yttranden över

förslaget till tulltaxeförordning uttalat sig för beredande av möjlighet att

vinna utsträckning av den i momentet stadgade sexmånadersfristen.

Enligt styrelsens uppfattning torde en begränsning i angivna fall av

ifrågavarande tidsfrist till sex månader icke böra såsom definitivt stadgande

upptagas i tulltaxeförordningen. I de tillämpnings- och kontrollföreskrifter,

som lära komma att utfärdas till komplettering av denna förordnings bestämmelser,

torde däremot de av tullmyndigheterna uttalade önskemålen

lämpligen kunna tillgodoses.

I sammanhang härmed anser styrelsen sig böra omförmäla, att enligt vad

styrelsen under hand inhämtat Sveriges maskinindustriförening i en av

Sveriges industriförbund till kommerskollegium ingiven skrift återupptagit

en tidigare gjord anhållan om förlängning av tidsfristen för disposition

enligt § 8 mom. 1 b) tulltaxeförordningen av gjutgodsmodeller från ett till

tre år. Om sådan förmån icke ansåges kunna lämnas genom direkt för

fattningsbestämmelse, anhölle föreningen alternativt, att möjligheten till

förlängd tidsfrist måtte på något sätt beredas, eventuellt genom befogenhet

för generaltullstyrelsen att efter prövning av ansökning medgiva sådan.

Denna framställning har icke givit styrelsen anledning till framläggande

av något förslag men har här upptagits för det fall, att densamma skulle

anses böra föranleda närmare utredning, i vad mån från industriens sida

något mera allmänt intresse kunde grunda berättigade anspråk på författningsbestämmelse

i den riktning, det alternativa förslaget åsyftade.

Styrelsen har vidare funnit de på fem olika ställen i 1 mom. förekommande

orden »tullpliktiga», respektive »tullpliktigt» böra såsom obehövliga

utgå. Skulle dessa kvarstå här, kunde med liknande fog ifrågasättas att

på andra ställen i förordningen, vilka omhandla tullfrihet, insätta motsvarande

ord. Slutligen må framhållas, att på två ställen i 1 mom. b)

införts tillägg för tydligt angivande, att såsom en förutsättning för medgivande

av tullfrihet skall gälla, att återutförsel av varan skall vara avsedd.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställer styrelsen,

dels att de tre sista punkterna i 1 mom. b) måtte avfattas på

följande sätt:

för att användas vid anordnade tävlingar, idrottsfester eller

under andra liknande förhållanden, vid tillfälliga föreläsningar

eller tillfälliga teater- eller cirkusföreställningar och därefter

återutföras;

för att avprovas och eventuellt återutföras; dock endast då fråga

är antingen om blott enstaka föremål eller om varor, som icke

skäligen kunna antagas vara införda i försäljningsändamål; eller

s. 21 Kontrollera mot PDF

Gener altull styrelsens utlåtande.

21

för att användas vid av-provning av vara, avsedd alt utföras;

dels att bestämmelserna om tidsfrist för tullfrihet enligt 1 mom.

måtte erhålla följande lydelse:

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgivas för längre tid

än ett år;

dels att 3 mom., som redan föreslagits skola inflyta i en ny

paragraf, icke måtte upptagas i förevarande paragraf, ävensom att

4 mom. i förslaget i sammanhang därmed erhåller numret 3;

dels att denna paragraf med anledning därav, att nämnda nya

paragraf tilldelats ordningsnumret 7, måtte betecknas såsom 8

dels ock att paragrafen i sin helhet med iakttagande av vad

styrelsen förut vidare anfört måtte erhålla lydelse, som framgår

av Bilaga 1 till detta utlåtande.1

8 §.

Beträffande denna paragraf i förslaget får styrelsen hemställa,

att densamma, under iakttagande av styrelsens generella förslag

angående frånskiljande av föreskrifter rörande tillämpning och

kontroll, måtte — med ett par formella jämkningar — upptagas

såsom 9 §.

9 $.

I fråga om nedsättning i den enligt tulltaxan belöpande tullavgiften för

gods, som lidit skada, tillämpas nu, såsom ock av de sakkunnigas motivering

framgår, olika förfaringssätt beträffande, å ena sidan, värdetull underkastade

varor och, å andra sidan, varor, vilka förtullas efter annan grund

Enligt § 3 tulltaxeunderrättelserna skall för det förra slaget av varor, då

de lidit avsevärd skada, till grund för beräkning av tullavgiften läggas

allenast det lägre värde, varan vid förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen;

och är i samma författningsrum angivet, huru detta värde

skall utrönas. Nedsättning i motsvarande fall av tullavgift, som skall utgå

efter annan grund än viss procent å varuvärdet, är däremot enligt § 10 i

nu gällande tulltaxeförordning anknuten till förutsättningarna, att varuägaren

avstår från att själv förfoga över godset, och att detta försäljes å

auktion.

De sakkunniga meddela, att till dem från olika håll framställts krav

därpå, att även beträffande varor, som förtullas annorlunda än efter värde,

tullnedsättning skulle kunna få åtnjutas, utan att därför varuägaren frånhändes

rätten att förfoga över godset. Av anförda skäl hava emellertid de

sakkunniga funnit sig icke kunna göra någon hemställan i denna riktning

utan föreslagit bibehållande av de nu ifrågavarande bestämmelserna i oförändrat

skick.

Enligt vad styrelsen inhämtat hava Stockholms handelskammare och

Skånes handelskammare i sina till kommerskollegium ingivna yttranden

1 Bilagan är här utesluten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Generaltullstyrelsens utlåtande.

över förslaget till förordning med tulltaxa, under åberopande av de hos de

sakkunniga i nyss angivna hänseende framställda önskemålen, ytterligare

talat för ett tillmötesgående av desamma. I denna riktning har även en

av de i ärendet hörda tullkamrarna uttalat sig.

För egen del har styrelsen funnit tvivelaktigt, huruvida några bärande

skäl kunna anses betinga nu tillämpade olika förfaringssätt i förevarande

hänseende; styrelsen är dock mest benägen för den uppfattningen, att ändring

härutinnan bör vidtagas. Härvid uppställer sig emellertid frågan, huruvida

icke, med hänsyn till vad de sakkunniga anfört angående de hos dem framställda

ändringsyrkandena, genomförande av ett likartat förfaringssätt lämpligare

borde åvägabringas på sådant sätt, att beträffande möjligheten till nedsättning

i tull för värdeförtullade varor bleve påbjudna i huvudsak samma

former, som nu enligt § 10 tulltaxeförordningen gälla varor, förtullade efter

annan grund. En åtgärd i den andra riktningen, som nu senast förordats av

nämnda två handelskamrar, synes för övrigt icke böra vidtagas, därest icke

dess möjlighet och lämplighet skulle framgå av en mera ingående utredning,

i vilken jämväl representanter för industrien lämnats tillfälle att yttra sig.

På grund av det anförda har styrelsen ansett sig höra framlägga förslag

till författningsändring i syfte att bestämmelser om nedsättning i tull för

skadad vara, till sina grunddrag liknande dem, som nu finnas meddelade i

§ 10 tulltaxeförordningen, skulle komma att gälla även värdeförtullade varor.

Vid den omarbetning av de sakkunnigas förslag till 9 §, som i anledning

härav blivit verkställd, hava, förutom vissa formella jämkningar däri, vidtagits

två sakliga ändringar. Den ena är, att någon tidsfrist för anmälande

av önskan att komma i åtnjutande av tullnedsättning ej ansetts behöva här

angivas. De i nya tullstadgan införda ändrade bestämmelserna rörande avlämnande

av varuanmälan för tullklarering av gods (120 §) och anståndstid

för betalning av tull (157 §) torde nämligen innefatta sådan tidsbegränsning,

som i förevarande hänseende kan anses erforderlig. Detta innebär i förhållande

till nu gällande bestämmelse förlängning av tidsfristen. Den andra

ändringen är den, att det icke ansetts nödvändigt vidtaga den tidskrävande

proceduren med det skadade godsets värdering i andra fall, än då vederbörande

tullanstalt funnit sig hava skälig anledning förmoda, att försäljningsbeloppet

för varan mera väsentligt understiger dess värde i skadat skick.

I anledning härav hemställer styrelsen,

att ifrågavarande paragraf måtte avfattas i enlighet med styrelsens

ändringsförslag, vilket upptagits såsom 10 § i det förut

omförmälda, såsom Bilaga 1 vid detta utlåtande fogade förslag

till ny tulltaxeförordning.1

Den ståndpunkt styrelsen sålunda intagit med avseende å förslaget till

9 § har, såsom tidigare anförts, föranlett styrelsen att hemställa om vissa

ändringar även i 4 § av de sakkunnigas förslag.

Bilagan är här utesluten.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

23

övergångsbestämmelse.

Såsom förut blivit anfört skulle, därest i enlighet med de sakkunnigas

förslag §§, 11—14 av nu gällande tulltaxeförordning icke komme att inflyta

i den nya tulltaxeförordningen, i övergångsstadgande meddelas, att bestämmelserna

i nämnda paragrafer tills vidare, intill dess annorlunda förordnades,

skulle äga gällande kraft.

Då i detta syfte ett tillägg torde böra göras till den av de sakkunniga

föreslagna föreskriften angående den nya förordningens ikraftträdande m. m.,

vilken föreskrift även i visst annat avseende synes böra kompletteras, får

styrelsen hemställa,

att denna föreskrift måtte erhålla följande lydelse:

Denna förordning träder i kraft den ...................................., från

och med vilken dag bestämmelserna i §§ 1—10 av förordningen

den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor jämte

till förordningen hörande tulltaxa, taratariff och tulltaxeunderrättelser

skola upphöra att gälla; skolande bestämmelserna i

§§ 11—14 av sistnämnda förordning fortfarande äga tillämpning,

intill dess annorlunda varder bestämt.

Tulltaxan.

Gällande tulltaxa trädde i kraft den 1 december 1911 och har sålunda nu

varit i tillämpning under en tidrymd av mer än 16 år. Under denna tid

hava väsentligt ändrade förhållanden inträtt på olika områden, och det

synes därför endast vara helt naturligt att 1911 års tulltaxa ej längre kan

motsvara de fordringar, som man torde hava rätt att ställa på en modern

taxa. Behovet av en efter de ändrade förhållandena anpassad tulltariff har

även gjort sig allmänt gällande i främmande länder, och åtskilliga utländska

tulltaxor hava ock under de senare åren underkastats en mer eller mindre

fullständig revision.

Vad särskilt beträffar de tekniska brister, som vidlåda vår tulltaxa, tilllåter

sig styrelsen framhålla, att dessa numera göra sig gällande på ett

sådant sätt, att en revision av taxan för avhjälpande av dessa brister verkligen

kan sägas vara av ett starkt behov påkallad.

Det förslag till ny tulltaxa, som de sakkunniga framlagt, innebär enligt

styrelsens förmenande i väsentliga delar avsevärda tekniska förbättringar.

De ändringar med avseende å indelning och uppställning samt de förenklingar

i avfattningen av rubrikerna, som vidtagits, hava obestridligen medfört

betydligt större klarhet och överskådlighet, än den nuvarande taxan

företer. Härtill har även i ej ringa mån bidragit att de anmärkningar,

som innefatta emballagebestämmelserna, uteslutits ur taxan och ersatts med

generella föreskrifter i tulltaxeförordningen jämte bokstavsbeteckningar vid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Generaltullstyrelsens utlåtande.

de olika numren i taxan, vilken ändring redan i det föregående berörts.

Vad själva uppställningen och taxans formella gestaltning i övrigt beträffar

torde styrelsen få tillfälle att närmare uttala sig därom i samband med

avlämnandet av förslag till statistisk varuförteckning, som nu är under

utarbetande.

De tullsatser i den nuvarande taxan, som grunda sig på vikten, äro angivna,

en del med 1 kg och en del med 100 kg såsom viktenhet. Denna

bristande enhetlighet har åtskilliga gånger givit anledning till misstag, och

det vore därför otvivelaktigt av värde, att en och samma beräkningsgrund

bleve fastställd. Man har i sådant fall uppenbarligen att välja endast mellan

1 kg och 100 kg. De sakkunniga hava föredragit den senare kvantiteten

bland annat därför, att formell överensstämmelse i nu ifrågavarande avseende

därigenom skulle vinnas med ett flertal utländska moderna tulltariffer.

Några tullanstalter hava anfört betänkligheter mot vidtagandet av

en ändring i den av de sakkunniga angivna riktningen och framhållit, att

en dylik ändring enligt deras förmenande skulle komma att medföra vissa

svårigheter med avseende å debiteringen. I likhet med de sakkunniga vågar

styrelsen emellertid hysa förhoppning om att de svårigheter i berörda avseende,

som kunna uppstå, komma att göra sig gällande endast under den

första tiden, innan erforderlig övning vunnits i debiteringen med de efter

en viktenhet av 100 kg angivna tullsatserna, och har styrelsen sålunda för

egen del icke någon invändning att göra mot de sakkunnigas förslag att

upptaga 100 kg såsom kvantitetsenhet för samtliga vikttullsatser i taxan.

I detta sammanhang må nämnas att förslaget att vissa under avdelning

V E upptagna kläder och andra sömnadsarbeten (nr 431, 433—435, 441—

442 och 444—446), som nu äro belagda med en fast tull per kg, skulle

draga tull såsom den spånadsvara, av vilken de framställts, med vissa

procentuella tillägg, givit anledning till uttalanden av några tullanstalter,

vari framhållits att en ändring i enlighet med förslaget skulle komma att

göra tulltaxeringen mera komplicerad, än den nu är, och under alla förhållanden

medföra ökat arbete vid debiteringen. Vad sålunda framhållits

måste uppenbarligen anses äga ett visst berättigande, och det hade ur tullteknisk

synpunkt i varje fall varit önskvärt, att de procentuella tilläggen

kunnat angivas i mera jämna tal, än som upptagits i förslaget. Å andra

sidan torde det vara obestridligt, att den av de sakkunniga föreslagna beräkningsgrunden

för tullen å ifrågavarande kläder och andra sömnadsarbeten

i stort sett skulle komma att leda till en mera rättvis beskattning,

än som nu kan vinnas. Med hänsyn härtill och då de tulltekniska synpunkterna

i denna fråga icke torde kunna tillmätas avgörande betydelse,

har styrelsen här icke velat ifrågasätta någon ändring i förslaget.

I samband med vidtagandet av vissa smärre ändringar i den nuvarande

taxan, som tidigare befunnits erforderliga, har den meningen understundom

gjorts gällande, att sådana rubriker, som innefatta ej särskilt nämnda varor

inom en viss grupp, alltid böra infogas i taxan efter de rubriker, som upp
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Qeneraltullstyrclsens uttalande.

Inga de särskilt specificerade artiklarna inom samma grupp. Vid uppgörandet

av det föreliggande förslaget hava de sakkunniga i vissa punkter avvikit

frän denna regel. Det är emellertid att märka, att även gällande

taxa innehåller åtskilliga undantag härutinnan, och så är ock i större eller

mindre grad fallet med utländska tulltariffer. I betraktande härav och dä

det uppenbarligen måste vara förenat med mycket stora tekniska svårigheter

att konsekvent genomföra angivna princip vad beträffar tulltaxan i

dess helhet, torde några berättigade anmärkningar i nu berörda hänseende

knappast kunna göras mot det föreliggande förslaget.

Vid utarbetandet av förslaget hava de sakkunniga vidtagit ändringar i

några rubriker, som beröras av Sveriges handelsavtal med främmande makter.

En av dessa ändringar innebär en skärpning av gällande bestämmelser.

Vägg- och studsarur i foder av glas eller silver, som nu falla under rubrik

1292 och draga en tull av 1 kr. för kg, hava nämligen i förslaget upptagits

jämte dylika ur med foder av alabaster eller annan sten etc. under

nummer 898, med en tull av 250 kr. för 100 kg. Andra här avsedda ändringar

skulle komma att medföra tullsänkning för vissa artiklar. Sålunda

innebära bestämmelserna i förslagets nummer 137 och följande samt nummer

163 och följande vissa tullindringar för pälsverk och arbeten därav, som

höra under rubrik 222 a och följande i gällande tulltaxa. Enahanda är

förhållandet beträffande förslagets nummer 381 (skrivmaskinsband av silke),

nummer 821 (särskilt inkommande delar och tillbehör till vissa tryckpressar

m. m.), nummer 1006 (vissa esterhaltiga lösningsmedel för lacker) och nummer

881 (fotografikameror med en styckevikt av 3—5 kg), jämförda med

den nuvarande taxans rubriker 362 1/i, 1018, 1226 ’/* och 1262 respektive.

Samtliga de rubriker, som här ovan omnämnts, beröras av handelsavtalet

den 14 maj 1926 med Tyska riket.

Ehuru visserligen de i nyssnämnda punkter företagna ändringarna även

ur traktatsynpunkt torde vara av ringa betydelse, har styrelsen ansett sig

böra i förevarande sammanhang fästa uppmärksamheten vid desamma.

Beträffande taxeförslagets ekonomiska innebörd hava de sakkunniga i den

allmänna motiveringen (sidan 199) anfört, att de ändringar i gällande taxa,

som av tulltekniska och andra skäl föreslagits, i vissa fall vore av den beskaffenhet,

att de kunde förväntas medföra viss ökning eller minskning av

tulluppbörden för vederbörande varuslag, men att det måste möta stora

svårigheter att, särskilt beträffande varuslag, i fråga om vilka i handelsstatistiken

uppgift saknas angående införselns omfattning, med någon säkerhet

bedöma storleken av denna ökning respektive minskning. Styrelsen har

ej heller kunnat verkställa någon mera tillförlitlig beräkning angående de

konsekvenser i statsfinansiellt avseende, som ett antagande av förslaget skulle

medföra. Emellertid anser sig styrelsen våga uttala den uppfattningen att

man i varje fall icke torde hava att befara, att någon avsevärd minskning

i tullinkomsterna därigenom skulle uppkomma.

Åtskilliga bestämmelser i den nuvarande tulltaxan hava uteslutits i för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Generaltullstyrelsens utlåtande.

slaget, enär de sakkunniga ansett dem vara av mindre väsentlig betydelse

och därför lämpligen kunna intagas i den varuförteckning, som det ankommer

pa styrelsen att utfärda. Med hänsyn härtill och då det under alla

förhallanden, därest gällande tulltaxa bleve ersatt med en ny sådan i huvudsaklig

överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, lärer bliva nödvändigt

att omarbeta den varuförteckning, som nu är i bruk, synes det vara av stor

vikt, att åtgärder för en dylik omarbetning av varuförteckningen bliva vidtagna

i så god tid, att arbetet därmed kan hinna färdigställas, innan den

nya taxan träder i tillämpning.

Styrelsen övergår härefter till en detalj granskning av taxeförslaget, företrädesvis

ur tullteknisk synpunkt.

I. Levande djur samt närings- och njutningsmedel m. m.

A. Levande djur samt matvaror av animaliskt ursprung.

Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd:

Nr 15 torskrom i tunnor.

Ovanstående nummer avser att motsvara rubrik 143 i gällande taxa.

Det i nämnda rubrik förekommande tillägget »saltad men utan vidare bearbetning»

har dock uteslutits i förslaget. Härjämte är att märka, att

nummer 15 inordnats under en överrubrik, som upptager »fiskrom, saltad

eller på annat sätt beredd». De ändringar, som sålunda vidtagits, torde

kunna medföra följder, som icke varit avsedda. Därest färdigberedd torskrom

infördes i tunnor och sedan ompackades å mindre, för detaljhandeln

lämpade kärl, skulle varan enligt förslaget bliva helt fri från tull. Avsikten

torde emellertid hava varit, att en tull av 50 kr. för 100 kg alltid

skulle utgå för torskrom i färdigberett skick — med tillämpning av antingen

nummer 17 eller nummer 115 —- och att ifrågavarande rubrik jämväl enligt

förslaget skulle innefatta endast sådan torskrom, som införes såsom råvara

för beredning här i landet, huvudsakligen vid konservfabrikerna. Med

hänsyn härtill anser sig styrelsen böra föreslå, att orden enbart saltad eller

rökt infogas i nummer 15, som då skulle erhålla följande lydelse:

Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd:

torskrom, enbart saltad eller rökt, i tunnor.

B. Spannmål, potatis, frö, kreatursfoder m. m.

Potatis:

rå:

Nr 36 av det löpande årets skörd och inkommande under tiden 1

januari—30 juni.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

27

Enligt förslaget skulle den tull av 2 kr. 50 öre för 100 kg, som nu utgår

för potatis av det löpande årets skörd under tiden 15 februari—30

.juni, träda i tillämpning redan från och med den 1 januari. Styrelsen har

för sin del icke någon erinran att göra mot vidtagandet av en dylik ändring

beträffande tidpunkten för tullens ikraftträdande, men torde uttrycket »av

det löpande årets skörd» då icke lämpligen böra bibehållas i rubriken.

I fråga om den färska potatis, som inkommer under de första dagarna av

januari månad, skulle det nämligen komma att ställa sig svårt för tullmyndigheterna

att avgöra, huruvida varan blivit skördad under det löpande

året eller redan i december månad näst föregående år. På grund härav och då

avsikten med den ändring, som av de sakkunniga ifrågasatts, uppenbarligen

varit den, att all färsk potatis, som införes under den första hälften av

året, skall bliva tullbelagd, synes nummer 36 böra erhålla följande lydelse:

Potatis:

rå:

ny skördad (färsk) och inkommande under tiden 1 januari—

30 juni.

C. Frukter, bär, grönsaker, blommor och levande växter m. m.

Frukter och bär:

Nr 63 icke ätbara, andra än till prydnad användbara.

Icke ätbara frukter och bär av sådan beskaffenhet, att de äro användbara

till prydnad, finnas icke särskilt upptagna i gällande taxa och hava

ej heller blivit omnämnda i förslaget. Ifrågavarande produkter skulle sålunda

alltjämt komma att tulltaxeras, om de undergått någon bearbetning,

såsom varor, som icke kunna hänföras under någon av de i tulltaxan upptagna

bestämmelser, mer eller mindre arbetade (nr 1106), med tull av 15

procent av värdet, och eljest såsom råämnen (nr 1105), med tullfrihet. Frånvaron

av uttryckliga bestämmelser i taxan angående huru till prydnad användbara

frukter och bär skola tulltaxeras har emellertid i många fall

givit anledning till tveksamhet och måste enligt styrelsens förmenande

under alla förhållanden anses utgöra en brist i synnerhet som blommor,

kvistar och blad, användbara till prydnad, äro särskilt nämnda. Nummer

63 har även, i likhet med motsvarande rubrik i nu gällande taxa, erhållit

en avfattning, som är ägnad att ingiva den föreställningen, att till prydnad

användbara frukter och bär finnas upptagna under annat nummer.

För avhjälpande av berörda brist synes det icke vara behövligt att införa

någon ny rubrik i taxan för sistnämnda varuslag, utan torde den erforderliga

ändringen enklast kunna ske på det sätt, att nummer 63 uteslötes och

alla icke ätbara naturliga frukter och här upptoges tillsammans med naturliga

kvistar och blad i överrubriken till nummer 81—82. Detta skulle

visserligen medföra en ändring i beskattningen, i det att de till prydnad

användbara frukterna och bären då bleve belagda med en enhetlig tull av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Generaltullstyrelsens utlåtande.

50 kr. för 100 kg, men någon berättigad invändning mot att sistnämnda

artiklar i beskattningshänseende jämställas med naturliga, till prydnad användbara

kvistar och blad torde näppeligen kunna göras, då ju prydnadskvistar

ofta äro försedda med påsittande frukter.

Frukter och bär, icke ätbara, andra än till prydnad användbara, skulle efter

ändringen komma att falla under nummer 82 och sålunda fortfarande bliva

fria från tull.

Under förutsättning att styrelsens förslag till ändring i denna punkt

vinner beaktande, bör uttrycket »ätbara» uppflyttas i överrubriken till

nummer 51—62.

Styrelsen får sålunda föreslå,

att nummer 63 uteslutes ur förslaget,

att uttrycket »ätbara» uppflyttas i överrubriken till nummer 51—62,

samt

att överrubriken till nummer 81—82 erhåller följande lydelse:

Kvistar och blad, naturliga; ävensom frukter och här, naturliga,

icke ätbara, samt gräs.

Rötter, ätbara, ej särskilt nämnda:

Nr 72 av det löpande årets skörd och inkommande under tiden 1

januari—30 juni; ävensom pepparrot samt skurna och torkade

rötter.

Det i ovanstående nummer infogade uttrycket »av det löpande årets

skörd» skulle vid tillämpningen kunna leda till svårigheter av samma

natur som enahanda uttryck i nummer 36, varför styrelsen, i anslutning

till vad förut anförts under sistnämnda nummer, tillåter sig föreslå, att

nummer 72 erhåller följande lydelse:

Rötter, ätbara, ej särskilt nämnda:

ny skördade (färska) och inkommande under tiden 1 januari—

30 juni; ävensom pepparrot samt skurna och torkade rötter.

Nr 81—82 Kvistar och blad, naturliga, samt gräs.

Av skäl och på sätt som angivits under nummer 63 torde frukter och bär,

naturliga, icke ätbara, böra upptagas i överrubriken till nummer 81—82.

Nr 113—115 Konserver av djurs kött och andra djurdelar eller av frukter,

bär, grönsaker, svampar och rötter.

Med uttrycket »grönsaker» i ovanstående rubrik torde avses samma vegetabiliska

produkter, som i överrubriken till nummer 64—70 betecknats

»köksväxter». Vid sådant förhållande synes den senare beteckningen lämp
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

29

ligen böra användas jämväl i nu ifrågavarande rubrik, som dä skulle

komma att lyda på fiiljande sätt:

Konserver av djurs kött och andra djurdelar eller av frukter,

bär, köksväxter, svampar och rötter.

Kr 131 Tobak och tobaksvaror.

Vissa tullanstalter hava framhållit, att då fråga är om mindre sändningar

tobaksvaror, som utgöra gåvor från i utlandet bosatta personer, eller

prover, vilka inkomma till handelsresande, varornas licensbehandling ofta

förorsakar mottagaren stort besvär och tidsförlust, som åstadkomma missnöje.

Med hänsyn härtill har ifrågasatts, huruvida icke dylika sändningar

kunde befrias från licensbehandlingen och i stället tulltaxeras enligt de bestämmelser,

som gälla för av resande medförda och för eget bruk avsedda

tobaksvaror. En dylik anordning förutsätter emellertid ändring i gällande

tobaksskattebestämmelser och vid den förberedande undersökning i detta syfte,

som styrelsen låtit verkställa, hava vissa omständigheter framkommit, som

tala häremot. Styrelsen har därför ansett sig icke böra upptaga frågan till

närmare behandling i detta sammanhang.

II. Hudar, skinn, tagel, ben, horn m. m. samt arbeten därav.

Nr 137—143 och 163—172 Pälsverk och arbeten därav.

I nummer 138, 142 och 164 samt i överrubriken till nummer 169—170

hava efter uttrycket »äkta säl» inom parentes infogats orden »amerikanskt

sjölejon». Mot den sålunda lämnade förklaringen angående vad som skall

förstås med uttrycket »äkta säl» torde emellertid vissa berättigade invändningar

kunna göras. I allmänna handeln lärer nämligen även sjöbjörnen

betecknas såsom äkta säl, och sistnämnda art tillhör också samma familj

inom säldjuren som sjölejonet. Att märka är vidare att sjöbjörnens skinn

anses vara minst lika värdefullt som sjölejonets. I betraktande härav synes

förklaringen huru uttrycket »äkta säl» skall tolkas böra utgå ur förslaget

och ersättas med en anvisning i varuförteckningen.

Till import hava förekommit hopsydda oberedda pälsverk, avsedda att

användas såsom mattor eller besättning å klädespersedlar. För dylika arbeten

av pälsverk saknar förslaget, liksom den nuvarande taxan, lämplig

rubrik. Något nytt nummer synes emellertid här icke behöva infogas i

taxan, utan torde ifrågavarande arbeten, i den mån de förekomma till införsel,

lämpligen kunna hänföras till samma nummer som motsvarande

arbeten av beredda pälsverk. Den härför erforderliga utvidgningen av nummer

163—165 synes enklast kunna ske på det sätt, att uttrycket »beredda»

i överrubriken till dessa nummer uteslutes. Härigenom bleve ordet »lösa» i

överrubriken till nummer 140—143 överflödigt, varför det ävenledes skulle

kunna utgå.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Generaltullstyrelsens utlåtande.

Styrelsen får alltså föreslå,

dels att tillägget »amerikanskt sjölejon» uteslutes ur nummer

138, 142 och 164 samt ur överrubriken till nummer 169—170,

dels ock att uttrycken »lösa» och »beredda» uteslutas, det förra

ur överrubriken till nummer 140-143 och det senare ur överrubriken

till nummer 163—165.

Nr 159, 160 och 162 Handskar.

Handskar återfinnas i förslaget under tre olika nummer, nämligen under

nummer 159 (grövre arbetshandskar), nummer 160 (handskar, ej särskilt

nämnda) och nummer 162 (fäkt- och boxhandskar). För vinnande av större

överskådlighet i uppställningen får styrelsen föreslå, att nämnda varor inordnas

under en gemensam överrubrik, och torde grövre arbetshandskar samt

fäkt- och boxhandskar, som äro jämförelsevis obetydliga importvaror, härvid

lämpligen kunna sammanföras under ett nummer. Tullsatsen vid detta

nummer synes böra upptagas till 150 kr., enär grövre arbetshandskar torde

utgöra den större importartikeln och enligt nu gällande praxis tulltaxeras

såsom klädespersedlar, av skinn, ej till annan rubrik hänförliga, rubrik 220,

med tull av 1 kr. 50 öre för kg. Styrelsen får sålunda föreslå, att handskar

upptagas efter nummer 159 på följande sätt:

Arbeten av läder och skinn:

handskar:

grövre arbetshandskar; ävensom, oavsett materialet,

fäkt- och boxhandskar........................................ N 150: —

andra slag ........................................................................ N 600:_

Under förutsättning att detta förslag vinner godkännande, böra vissa ändringar

vidtagas i nummer 159 och 162, varigenom dessa skulle komma att

erhålla följande lydelser:

Arbeten av läder och skinn:

Nr 159 klädespersedlar, ej till annat nummer hänförliga

Nr 162 andra arbeten, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna, oavsett

materialets beskaffenhet, sadelmakararbeten och rakstriglar. III.

III. Trävaror och växtämnen in. m. samt arbeten därav.

Nr 180 Trävaror, oarbetade eller endast bilade eller sågade; syllar, master,

bogspröt, spiror, pumpstockar och årämnen; lådämnen, ej särskilt

nämnda, och stav, endast sågade; tunnband; käppämnen och

paraplyskaftämnen, även böjda, ämnen till valsar för spinnerimaskiner,

gevärstocksämnen och tändsticksämnen av asp; ävensom

tangentskivor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

31

Med tillämpning av gällande bestämmelser skola alla ämnen av trä till

valsar för maskiner, som användas inom textilindustrien, hänföras till rubrik

245 och sålunda beläggas med en tull av 20 öre för kg. Vid utarbetandet

av förslaget har vidtagits den ändringen häri, att ämnen till valsar

för spinnerimaskiner överflyttats till rubriken för oarbetade trävaror m. m.,

nummer 180, med tullfrihet. Då emellertid de olika valsämnena äro av

sinsemellan likartad beskaffenhet och det därför torde komma att ställa sig

svårt för tullmyndigheterna att i förekommande fall med säkerhet avgöra,

för vilket ändamål dylika ämnen äro avsedda, samt dessutom de sakliga

skäl, som tala för borttagandet av tullen å ämnen till valsar för spinnerimaskiner,

i stort sett även torde kunna åberopas för medgivandet av tullfrihet

för övriga till rubrik 245 nu hänförliga valsämnen, anser sig styrelsen

böra föreslå, att nummer 180 erhåller följande avfattning:

Trävaror, oarbetade eller endast bilade eller sågade; syllar, master,

bogspröt, spiror, pumpstockar och årämnen; lådämnen, ej särskilt

nämnda, och stav, endast sågade; tunnband; käppämnen och

paraplyskaftämnen, även böjda, ämnen till valsar för maskiner,

avsedda för textilindustrien, gevärstocksämnen och tändsticksämnen

av asp; ävensom tangentskivor.

IV. Papper och arbeten därav samt tryckalster m. in.

A. Pappersmassa, papp och papper.

Anmärkning till nummer 210.

Hit hänföres endast sådant svagt limmat, oglättat eller svagt

glättat (maskinglättat) papper med en vikt, ej överstigande 55

gr per kvm och en slipmassehalt, ej understigande 60 procent

av det i papperet ingående fibermaterialet, som i skriftlig, på

tro och heder avgiven försäkran förklaras vara avsett till

tryckning av tidningar.

Ur den vid rubrik 308 i gällande taxa fogade anmärkningen med närmare

bestämmelser angående beskaffenheten av det papper, som i tullhänseende

skall anses utgöra tidningspapper, hava de sakkunniga uteslutit ordet

»vitt». Nummer 210 skulle följaktligen komma att innefatta icke blott vitt

papper utan även papper av annan än vit färg, allt dock under förutsättning

att det uppfyllde de i anmärkningen upptagna villkoren. Det är möjligt,

att en sådan utvidgning av rubriken för tidningspapper sakligt sett skulle

kunna anses motiverad. Den metod, som nu tillämpas för undersökning av

papperets slipmassehalt, är emellertid användbar endast för vitt papper, och

någon annan för tullmyndigheterna lämpad undersökningsmetod torde icke

kunna tillgripas. Av tekniska skäl synes alltså anmärkningen till nummer

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Generaltullstyrelsens utlåtande.

210 böra, i likhet med anmärkningen till rubrik 308, begränsas till att avse

endast vitt papper, och får styrelsen i överensstämmelse härmed föreslå, att

ifrågavarande anmärkning erhåller följande avfattning:

Anm. Hit hänföres endast sådant vitt, svagt limmat, oglättat eller

svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt, ej överstigande

55 gr per kvm och en slipmassehalt, ej understigande 60 procent

av det i papperet ingående fibermaterialet, som i skriftlig, på tro

och heder avgiven försäkran förklaras vara avsett till tryckning

av tidningar.

B. Arbeten av pappersmassa, papp och papper.

Nr 220 Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, jacquardkort med eller utan

hål, även sammanhäftade, rör av papper, ej till annat nummer

hänförliga, samt klistrad wellpapp eller wellpapper.

Rör av papp hava hitintills tulltaxerats enligt rubrik 330 såsom rör av

papper, ej till annan rubrik hänförliga. Då några sakliga invändningar

icke torde vara att göra mot den praxis för taxeringen, som sålunda utbildats,

och arbeten av papp och papper i övrigt blivit likställda i förslagets

avdelning IV B, synas rör av papp lämpligen böra omnämnas i nummer

220. Ifrågavarande nummer skulle då komma att erhålla följande lydelse:

Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, jacquardkort med eller utan

hål, även sammanhäftade, rör av papp eller papper, ej till annat

nummer hänförliga, samt klistrad wellpapp eller wellpapper.

Nr 225 Spelkort; ävensom målade eller tryckta ark, avsedda att sönderskäras

till spelkort.

Anm. Vid införsel av spelkort skall dessutom erläggas stämpelavgift

enligt vad därom är särskilt stadgat.

Tillämpningen av gällande bestämmelser angående stämpelavgift för spelkort

innefattar en besvärlig och tidsödande procedur, som särskilt då det

gäller av resande medförda eller såsom gåvor inkomna spelkort är ägnad att

åstadkomma förklarligt missnöje hos trafikanten. Det synes därför kunna

tagas under övervägande, huruvida icke, då det gäller dylika sändningar,

stämpelavgiften skulle kunna ersättas med en tilläggstull. För ändamålet

kräves en ändring av kungl. kungörelsen den 13 juni 1919 (nr 291). Styrelsen

har icke funnit anledning nu framlägga något förslag till sådan författningsändring,

men har trott sig böra i detta sammanhang fästa uppmärksamheten

å frågan.

s. 33 Kontrollera mot PDF

G ener altull styrelsens utlåtande. 33

Nr 226—228 Arbeten, ej särskilt nämnda, av papp, papper eller pappersmassa.

De sakkunniga hava ansett, att den vid rubrik 315 i gällande taxa fogade

anmärkningen rörande tulltaxeringen av vulkanfiber i rör eller stänger borde

kunna utgå, enär dessa arbeten även utan särskilt stadgande skulle bliva

hänförliga till ej särskilt nämnda arbeten av papp etc. Att märka är emellertid

att vulkanfiber i plattor upptagits i nummer 207 under rubriken papp.

Vid sådant förhållande torde tveksamhet kunna uppstå, huruvida icke rör

av vulkanfiber borde tulltaxeras enligt nummer 220. Detta nummer innefattar

rör av papper och enligt gällande praxis tulltaxeras rör av papp såsom

dylika arbeten av papper. Härtill kommer slutligen att styrelsen under

nummer 220 föreslagit, att rör av papp skulle bliva omnämnda i detta

nummer. Med hänsyn till anförda omständigheter torde det få anses lämpligt,

att i förslaget uttryckligen angåves, huru rör av vulkanfiber skola

tulltaxeras, och synes detta enklast kunna ske på det sätt, att i överrubriken

till nummer 226—228 tillfogades orden vulkanfiber i rör härunder inbegripna,

varigenom nämnda överrubrik skulle erhålla följande lydelse:

Arbeten, ej särskilt nämnda, av papp, papper eller pappersmassa,

vulkanfiber i rör härunder inbegripna. V.

V. Spånadsämnen samt arbeten därav.

B. Garn, tråd, tågvirke och linor.

S. k. sniljgarn.

S. k. sniljgarn har i förslaget blivit särskilt omnämnt endast i nummer

251 under rubriken garn av ull. Emellertid förekommer till införsel sniljgarn

även av annat spånadsämne, såsom bomull eller kapok, och det synes

då vara lämpligt, att artikeln i fråga upptoges jämväl i nummer 269 och 285.

Visserligen tulltaxeras varan för närvarande, i det fall att den består av

annat spånadsämne än ull, icke såsom garn utan såsom band, enär varan

framställes genom sönderklippning av vävnad, men då s. k. sniljgarn plägar

användas huvudsakligen såsom inslag i mattor eller andra vävnader, torde

tulltaxeringen såsom garn under alla förhållanden få anses vara den mest

naturliga. Det stöd för varans attestering såsom band, som finnes i gällande

bestämmelser, skulle även komma att bortfalla, därest de nuvarande föreskrifterna

för tulltaxeringen av vävnadsremsor, såsom av de sakkunniga

ifrågasatts, uteslötes ur taxan, och det bleve uppenbarligen icke möjligt att

beträffande förenämnda artikel tillämpa de för tulltaxering av vävnader

gällande bestämmelserna.

På grund härav får styrelsen föreslå, att s. k. sniljgarn infogas i nummer

269 och 285, vilka nummer då skulle komma att lyda på följande sätt:

3 — 8408.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Garn:

av bomull, utan inblandning av annat spånadsämne:

flertrådigt, mer än en gång tvinnat; ävensom effekt- eller

fantasigarn:

Nr 269 blekt, färgat eller tryckt; ävensom s. k. sniljgarn

helt eller delvis av lin, hampa, ramie och andra vegetabiliska

spånadsämnen, ej särskilt nämnt, utan inblandning av silke

eller ull:

två- eller flertrådigt (N), härunder inbegripen tråd (T):

Nr 285 blekt, färgat eller tryckt; ävensom s. k. sniljgarn.

C. Vävnader och filt.

Vävnader och stampad filt, vattentäta genom beläggning eller

impregnering med massa eller innehållande kautschuk; ävensom

sammanklistrade, fernissade eller lackerade vävnader, vaxduk

härunder inbegripen:

Nr 301 tydligen avsedda för tekniskt bruk eller för användning inom

skofabrikationen eller för tillverkning av säckar.

Såsom i motiveringen under nummer 301—304 framhållits bliva vissa

med kautschuk impregnerade vävnader, som införas för användning inom

skofabrikationen, med tillämpning av gällande bestämmelser underkastade

en tull, som icke står i rimligt förhållande vare sig till varuvärdet eller

till den tull, som utgår för vävnaderna, då de importeras i oimpregnerat

skick. För vinnande av rättelse häri har till rubrik 543 (nummer 301 i förslaget)

fogats ett tillägg, varigenom berörda vävnader skulle komma att

bliva jämställda med likartade, för tekniskt bruk i egentlig mening avsedda

spånadsvaror och sålunda belagda med en tull av endast 25 kr. för 100 kg.

Emellertid har i nummer 301 icke gjorts något undantag för varor, innehållande

silke. Följaktligen skulle exempelvis siden och bomullsvävnad,

sammanklistrade medelst kautschuk, ävensom andra dylika sammanklistrade

eller med kautschuk impregnerade vävnader, innehållande silke och avsedda

att användas inom skofabrikationen, komma att falla under nummer 301.

Sistnämnda varor betinga emellertid ett jämförelsevis högt pris och lära

också komma till användning företrädesvis i mera dyrbara skodon, varför

en tull av 25 kr. för 100 kg i detta fall torde få anses alltför låg. Av

motiveringen framgår även att den av de sakkunniga här föreslagna

ändringen vore avsedd att gälla endast vissa vävnader av enklare beskaffenhet,

som nu falla under rubrik 545. De spånadsvaror, som för närvarande

äro hänförliga till rubrik 544 — d. v. s. »andra slag, innehållande silke» —

torde sålunda även i fortsättningen böra draga en tull av 4 kr. för kg.

Till jämförelse må framhållas att för tekniskt bruk avsedda vävnader, inne
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande. 35

hållande silke, draga en tull av 6 kr. för kg. Ändring häri har dock på

förslag av Kungl. Maj:t beslutits av innevarande års riksdag beträffande drivoch

transportremmar, för vilka tullen blivit nedsatt till 1 kr. 75 öre för kg.

På grund härav anser styrelsen, att till nummer 301 böra fogas orden

och icke innehållande silke, varigenom detta nummer skulle komma att

erhålla följande lydelse:

Vävnader och stampad tilt, vattentäta genom beläggning eller

impregnering med massa eller innehållande kautschuk; ävensom

sammanklistrade, fernissade eller lackerade vävnader, vaxduk

härunder inbegripen:

tydligen avsedda för tekniskt bruk eller för användning inom

skofabrikationen eller för tillverkning av säckar och icke

innehållande silke.

Mattor, ej särskilt nämnda:

andra slag, även försedda med sömnadsarbete eller fransar:

Nr 314 av jute, med eller utan inblandning av annat spånadsämne.

Det i ovanstående nummer förekommande tillägget »med eller utan in

blandning av annat spånadsämne» synes icke vara fullt förenligt med innehållet

i de föregående numren 308—313 och torde i varje fall vid jämförelse

med bestämmelserna i nummer 313 kunna giva anledning till tveksamhet,

huru mattor av jute och annat spånadsämne rätteligen böra tulltaxeras.

Enligt ordalydelsen i överrubriken till nummer 308—311 skola dessa

nummer innefatta icke endast sådana mattor, som helt bestå av ull eller

andra djurhår, utan även mattor av nämnda material jämte annat spånadsämne,

med undantag av silke. Vidare har i förslaget upptagits ett särskilt

nn mm pr, 313, för mattor av kokostågor eller kokosgarn med inblandning

av annat spånadsämne. På grund härav och då avsikten uppenbarligen

icke varit att något undantag från vad i sistnämnda nummer blivit stadgat

skulle göras i fråga om mattor, innehållande jute, torde nummer 314 böra

förtydligas, och synes detta lämpligen kunna ske på det sätt, att rubriken

avfattas i enlighet med nedanstående förslag.

Det bör tilläggas, att nummer 314 jämväl efter vidtagandet av en dylik

omformulering skulle komma att innefatta s. k. Naparamattor, som nu hänföras

till rubrik 545, med tull av 2 kr. för kg, men för vilka framställning

om tullnedsättning gjorts hos Kungl. Maj:t, i anledning varav styrelsen tillsammans

med kommerskollegium avgivit utlåtande den 10 januari 1928.

Styrelsen får alltså föreslå, att nummer 314 erhåller följande lydelse:

Mattor, ej särskilt nämnda:

andra slag, även försedda med sömnadsarbete eller fransar:

helt eller delvis av jute, utan inblandning av silke, ull eller

andra djurhår eller kokostågor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Gener altullstyrélsens utlåtande.

Vävnader, ej särskilt nämnda:

av bomull, utan inblandning av andra spånadsämnen än kokostågor

eller jute:

Nr 335—336 dukar, gardiner och andra avpassade vävnader, ej till nr

333 och 334 hänförliga, försåvitt hela ytan är till vävnadssättet

likartad, som på en yta av 1 cm i kvadrat

innehålla etc.

Enligt ordalydelsen i överrubriken till nummer 330—332 skulle dessa

nummer vara avsedda att innefatta, förutom fälb-, plysch- och sammetsvävnader,

avpassade varor därav. Vid sådant förhållande torde i ovanstående

överrubrik till nummer 335—336 undantag böra göras icke blott för

näsduksvävnader, fallande under nummer 333—334, utan även för avpassade

varor av förstnämnda slag av vävnader. Den erforderliga inskränkningen

i rubriken skulle lämpligen kunna vinnas på det sätt, att orden »ej till

nr 333 och 334 hänförliga» ersattes med uttrycket ej särskilt nämnda.

Rubriken i fråga komme då att erhålla följande lydelse:

Vävnader, ej särskilt nämnda:

av bomull, utan inblandning av andra spånadsämnen än kokostågor

eller jute:

dukar, gardiner och andra avpassade vävnader, ej särskilt

nämnda, försåvitt hela ytan är till vävnadssättet likartad,

som på en yta av 1 cm i kvadrat innehålla etc.

D. Band, snören, svetsar, strumpstolsarbeten, sadelgjordsväv, nät,

tekniska artiklar m. m.

I överensstämmelse med vad de sakkunniga i den allmänna motiveringen

(sidorna 180—181) anfört rörande lämpligheten av att endast uttrycket »för

tekniskt bruk avsedda artiklar» komme till användning i taxan såsom

beteckning å varor för tekniskt ändamål torde rubriken till avdelning V D

böra erhålla följande avfattning:

Band, snören, spetsar, strumpstolsarbeten, sadelgjordsväv, nät, för

tekniskt bruk avsedda artiklar m. m.

Nr 381 För tekniskt bruk samt för skrivmaskiner avsedda

band, innehållande silke ................................................ N 600: —

Skrivmaskinsband, innehållande silke, hava i förslaget upptagits under

ovanstående nummer med en tullsats av 600 kr. för 100 kg. Andra för skrivmaskiner

avsedda band skulle bliva hänförliga till nummer 386 och sålunda

komma att draga en tull av 200 kr. för 100 kg. Att märka är emellertid

att tullen enligt förslaget skulle beräknas i förra fallet endast efter nettovikten

men i senare fallet efter nettovikten »med tillägg av visst emballage».

Vid tulltaxering av skrivmaskinsband, som icke innehålla silke, skulle sålunda

s. 37 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

37

i vikten komma att inräknas såväl rullar som askar, vilka båda pläga vara tillverkade

av bleckplåt och representera en jämförelsevis stor vikt. Till följd härav

komme, trots den betydande skillnaden mellan tullsatserna vid sagda nummer,

skrivmaskinsband, innehållande silke, i verkligheten att bliva lägre beskattade

än andra för skrivmaskiner avsedda band, vilket givetvis icke vore rimligt och

uppenbarligen ej heller varit avsikten. Härtill kommer även att det säkerligen

skulle bliva förenat med ej ringa besvär att i förekommande fall utröna

nettovikten för sidenbanden. I betraktande härav och då det vidare synes

vara lämpligt att enhetliga grunder för beräkningen av tullen å skrivmaskinsband

bleve fastställda, får styrelsen föreslå, att sådan ändring vidtages

i nummer 381, att den tullpliktiga vikten för till detta nummer hänförliga

band till skrivmaskiner komme att beräknas med tillämpning av

samma bestämmelser, som skulle gälla i fråga om band, fallande under nummer

386. Nummer 381 torde då böra erhålla följande lydelse:

Band, innehållande silke och avsedda för tekniskt bruk

(N) eller för skrivmaskiner (E) ........................................ 600: —

Band, snören och andra snörmakararbeten samt spetsar, spetsvävnader

och tyll i förening med finare metalltråd.

•

De spånadsvaror i förening med finare metalltråd, som finnas upptagna

i rubrik 607 i den nuvarande taxan, hava icke blivit särskilt omnämnda i

förslaget. På grund härav och då vidare uttrycket »ej särskilt nämnda»,

till följd av vidtagna ändringar i rubriceringen måst infogas i överrubriken

till nummer 451—454, skulle tveksamhet kunna uppstå, huruvida nummer

453 vore tillämpligt för band, snören och andra snörmakararbeten samt spetsar,

spetsvävnader och tyll, innehållande metalltråd eller med metalltråd

överspunnet gam till mer än 15 procent av varans hela vikt. Till förebyggande

av all tveksamhet i berörda avseende synas överrubrikerna till

nummer 382—386, 387—388 och 389—391 lämpligen böra ändras på det

sätt, att uttrycket »ej särskilt nämnda» i dessa rubriker ersättes med orden

ej till annat nummer hänförliga. Rubrikerna skulle då komma att lyda

sålunda:

Nr 382—386 Band, ej till annat nummer hänförliga, härunder inbegripna

flätade, bandliknande snören med raka kanter och utan annat

mönster än sådant, som åstadkommits genom färgat garn

eller färgad tråd;

Nr 387—388 Snören och andra snörmakararbeten, ej till annat nummer

hänförliga;

Nr 389—391 Spetsar samt spetsvävnader och tyll, ej till annat nummer

hänförliga.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Generaltullstyrelsens utlåtande.

Anmärkning till nummer 387—388.

En betydande del av de kängsnören, som förekomma till införsel, utgöres

av rundflätade snören, som efter flätningen manglats eller underkastats

annan liknande behandling, varigenom de blivit mer eller mindre platta.

Dylika snören tulltaxeras för närvarande med tillämpning av ett av Kungl.

Maj:t fattat beslut icke såsom »snören, ej särskilt nämnda, andra slag»

utan såsom »flätade, bandliknande snören, med raka kanter». De tillplattade

snörena beläggas sålunda med en tull av 20 eller 2 kr. för kg, allt efter

som de tillverkats av silke eller annat spånadsämne, under det att övriga

rundflätade snören draga en tull av 30 respektive 3 kr. för kg. Det torde

emellertid kunna ifrågasättas, huruvida ovan omförmälda efterbehandling

av snörena lämpligen bör föranleda, att varan därigenom skall bliva hänförlig

till rubrik med lägre tullsats, än som eljest skall utgå. Enligt styrelsens

förmenande borde snören av ifrågavarande slag tulltaxeras efter

samma grunder, vare sig de införas med den ursprungliga formen eller

hava tillplattats, och får styrelsen därför föreslå, att i förslaget intages en

bestämmelse därom, att alla sådana genom rundflätning tillverkade snören,

som icke äro avsedda för tekniskt bruk, skola hänföras till nummer 387—

388. En dylik bestämmelse synes lämpligen kunna fogas till anmärkningen

under nummer 388, vilken då skulle komma att erhålla följande lydelse:

. Till nummer 387—388 hänföras dels besättnings- och garneringsartiklar,

ej särskilt nämnda, medelst sömnad, klistring eller på

liknande sätt tillverkade av band eller av snören eller av band jämte

snören, även i förening med andra ämnen, dels ock rundflätade

snören, ej avsedda för tekniskt bruk.

Anmärkning till nummer 392—397.

Vid tullbehandlingen av strumpstolsarbeten fästes icke avseende

vid enstaka ränder, figurer o. dyl. av silke.

I syfte att beträffande strumpstolsarbeten, bestående av annat ämne än

silke men försedda med en eller annan, i samband med tillverkningen anbragt

rand, figur eller dylikt av silke, dels åstadkomma en rättvisare beskattning,

dels förenkla tulltaxeringen hava de sakkunniga under nummer 397 infogat

ovanstående anmärkning.

Avsikten har uppenbarligen varit att från beskattningen såsom strumpstolsarbeten

av silke undantaga artiklar, i vilka förekomsten av silke är så

obetydlig, att den skäligen icke bör utöva inflytande på taxeringen. Då

emellertid i vissa fall genom en enstaka, å ett strumpstolsarbete anbragt

figur kan åstadkommas ett mönster av betydande omfattning, synes anmärkningen

med den lydelse, som de sakkunniga givit densamma, få större räckvidd

än som avsetts.

Styrelsen får därför föreslå, att före ordet »figurer» inskjutas orden en
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Gener altullstyr elsen s u tlå ta ml e. 39

staka, smärre, varigenom anmärkningen i fråga skulle komma att erhålla

följande avfattning:

Vid tull taxeringen av strumpstolsarbeten fästes icke avseende vid

enstaka ränder, enstaka, smärre figurer o. dyl. av silke.

E. Sömnads- och andra arheten, ej annorstädes upptagna.

Nr 406

Spånadsvaror, ej särskilt nämnda, endast tillklippta,

tillskurna, utstansade, fållade och kantade, även

försedda med enkel hålsöm i omedelbart sammanhang

med fållen.......................................................E

tullbeliaudlas lika

med den spånadsvara,

av vilken de

framställts, med

tillägg av 10 %.

Uttrycket »ej särskilt nämnda» har uppenbarligen infogats i nummer 406

för att utesluta alla sådana spånadsvaror med i sagda nummer angiven bearbetning

(tillklippning, tillskärning, utstansning, fållning eller kantning),

som upptagits i annat sammanhang. Berörda uttryck synes emellertid då

icke hava sin rätta plats efter ordet »spånadsvaror» utan torde i stället böra

infogas efter ordet »kantade».

Vissa nummer under avdelning V E i förslaget innehålla den föreskriften,

att dithörande varor skola tullbehandlas lika med eller efter vad för annan

spånadsvara är bestämt, antingen utan förhöjning (nr 413 och 432) eller

med procentuellt tillägg å tullen (nr 406, 412, 427, 431, 433—435, 441—442

och 444—446). De uttryck, som här kommit till användning och vilka

hämtats från den nuvarande taxan, synas innebära den språkligt formella

oegentligheten, att orden »utan förhöjning» och »med tillägg av» framträda

som bestämning till »spånadsvara» och torde därför böra ersättas med formuleringen:

tullsats densamma som för etc.

I de fall, då tillägg skall utgå, synes vidare, till förebyggande av missuppfattning

beträffande tullens storlek, procentsatsen icke böra, såsom skett

i förslaget och i den nuvarande taxan, upptagas i den kolumn, vari tullsatserna

finnas angivna, utan i samband med texten.

I överensstämmelse härmed tillåter sig styrelsen föreslå följande lydelse

för nummer 406:

Spånadsvaror, endast tillklippta, tillskurna, utstansade,

fållade och kantade, ej särskilt nämnda,

även försedda med enkel hålsöm i omedelbart

sammanhang med fållen ........................................E

tullsats densamma

som för den spånadsvara,

av vilken

de framställts,

med tillägg av

,10%.

Ovanberörda av språkligt formella skäl motiverade ändring torde böra

göras i nummer 412—413, 427, 431—435, 441—442 och 444—446.

Övertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret eller sytt:

Nr 409 av spånadsvara, innehållande silke.

Till överklädnad å mindre dyrbara paraplyer användes i stor utsträck
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Gener altullstyrelsens utlåtande.

ning bomullsvävnad med bård av silke i kanten. Sådan vävnad tulltaxeras

för närvarande såsom halvsiden, men då silket i hården vanligen icke torde

överstiga 7 procent av hela vikten, komme varan med tillämpning av bestämmelserna

i förslaget — anmärkning 1 c) till avdelning V — att bliva

hänförlig till bomullsvävnader. Vid sådant förhållande torde tillskuret eller

sytt övertyg av bomullsvävnad med silkesbård, icke överstigande 7 procent

av hela vikten, ej längre böra i tullhänseende jämställas med övertyg av

hel- eller halvsiden, vilket emellertid skulle bliva fallet, därest nummer 409

erhölle sådan avfattning, som angivits i förslaget. För vinnande av överensstämmelse

mellan ovanstående nummer och föreskrifterna för tulltaxeringen

av sådana vävnader, vilka pläga användas såsom material till övertyg,

får styrelsen föreslå, att nummer 409 begränsas till att omfatta endast

övertyg av hel- eller halvsiden, som upptagits i nummer 319—321. Under

förutsättning att styrelsens förslag i denna punkt vinner godkännande, torde

nummer 409 böra erhålla följande lydelse:

övertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret eller sytt:

av spånadsvaror, hänförliga till nr 319—321.

Rullgardiner:

Nr 416 utan käppar och mekanism: tullbehandlas efter sin beskaffenhet;

Nr 417 andra slag; ävensom lamp-, avdelnings- och andra skärmar, ej

särskilt nämnda.

Rullgardiner utan käppar och mekanism torde numera knappast förekomma

till import. Då det härjämte synes ligga i sakens natur, att dylika gardiner

i förekommande fall skola tulltaxeras efter sin beskaffenhet, får styrelsen

föreslå, att nummer 416 uteslutes. Nummer 417 torde då böra erhålla följande

avfattning:

Rullgardiner med käppar och mekanism; ävensom lamp-, avdelnings-

och andra skärmar, ej särskilt nämnda.

Nr 427—429 Broderier (andra än å strumpstolsarbeten), även försedda med

fällning eller kantning.

Efter ordet »broderier» i ovanstående rubrik hava de sakkunniga infogat

»andra än å strumpstolsarbeten». Såsom framgår av motiveringen har

detta tillägg gjorts i förtydligande syfte, men det skulle även komma att

medföra en ändring i sak, i det att nummer 427—429 därigenom bleve tilllämpliga

för broderier å snören och andra snörmakararbeten, som nu icke

hänföras till någon av rubrikerna för broderier utan tulltaxeras såsom besättnings-

och garneringsartiklar, ej särskilt nämnda, enligt rubrikerna 371

och 535. Någon invändning synes emellertid icke vara att göra mot att

broderier å flätade bandliknande snören inrymmas i samma nummer som

s. 41 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

41

broderier å band, enär snören av sistnämnda beskaffenhet i förslaget helt

jämställts med band. I fråga om broderier å sådana snören och andra snörmakararbeten,

som upptagits i nummer 387—388, torde det däremot enligt

styrelsens förmenande få anses tvivelaktigt, huruvida en ändring i gällande

praxis lämpligen bör göras, som skulle medföra en förhöjning av tullen i

vissa fall från 30 till 45 kr. för kg. Vid bedömandet av denna fråga bör

tagas i betraktande, att ett å snören förekommande sömnadsarbete, som icke

är att anse såsom broderi, enligt förslaget icke skulle föranleda någon höjning

av den för varan eljest utgående tullen. Med hänsyn härtill vill styrelsen

ifrågasätta, huruvida icke undantag i överrubriken till nummer 427—

429 borde stadgas jämväl för broderier å snören och andra snörmakararbeten,

hänförliga till nummer 387—388. överrubriken för broderier skulle då

komma att lyda på följande sätt:

Broderier (andra än å strumpstolsarbeten eller å snören och andra

snörmakararbeten, hänförliga till nr 387—388), även försedda

med fållning eller kantning.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

Nr 432

av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol

förfärdigade varor (även metervara)................N

tullbehandlas efter

vad för strumpstolsarbeten

är bestämt

utan förhöjning.

I fråga om kläder av strumpstolsarbeten hava de sakkunniga anfört i

huvudsak följande.

Med tillämpning av nu gällande bestämmelser droge kläder, tillverkade

av trikåvaror, även broderade eller i prydnadssyfte försedda med annan utstyrsel,

den för huvudmaterialet (trikåvaran) bestämda tullen, under det att

exempelvis kläder av yllevävnad med dylik utstyrsel vore åsatta en tull av

7 eller 5 kr. för kg, beroende på huruvida silke inginge i broderiet eller

utstyrselmaterialet. (Den högsta tullsatsen för yllevävnader utgör 2 kr.

50 öre för kg.) Att någon högre tull icke är stadgad för kläder av strumpstolsgods

hade sin grund däri, att vid tiden för nuvarande taxas tillkomst

klänningar och andra dylika persedlar icke framställdes av trikåvara, vilket

däremot nu vore fallet. I vissa modernare utländska tulltaxor hade också

sydda och med broderier, spetsar och dylikt försedda persedlar av trikåvara

uppdelats efter enahanda grunder som motsvarande persedlar av vävnad.

Med erkännande av att de skäl, som föranlett den nuvarande differentieringen

av tullskyddet å klädespersedlar av vävnad allt efter utstyrselns beskaffenhet,

kunde åberopas även beträffande klädespersedlar av trikåvara,

hava de sakkunniga emellertid ansett, att frågan om en lämplig avvägning

av tullsatserna för sistnämnda artiklar borde anstå till en allmännare revision

av tulltaxan.

Generaltullstyrelsen måste för sin del vitsorda det berättigade i det krav

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Generaltullstyrelsens utlåtande.

på ändring i här förevarande avseende, som framställts. De gällande bestämmelserna

innebära icke blott att konfektionsindustrien icke åtnjuter

något skydd för sina tillverkningar av kläder av trikåvävnad utan även

att denna industri har en direkt belastning genom den högre tullen å vissa

besättningsartiklar, såsom spetsar och snören samt över huvud taget å alla

dylika artiklar, i vilka silke ingår. Med hänsyn härtill synes önskvärt att

— om också det slutliga ordnandet av tullskyddsfrågan för ifrågavarande

artiklar bör anstå till en mera allmän revision av tulltaxan — påvisbara

oformligheter i tullbeskattningen på ett tidigare stadium provisoriskt avhjälptes.

Då styrelsen erfarit, att en framställning om ändring i berörda

avseende ingivits till kommerskollegium, och frågan sålunda kommer under

prövning av detta ämbetsverk, torde styrelsen, när resultatet av denna prövning

föreligger, få tillfälle att inkomma med förslag.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

andra slag:

Nr 441—442 av hel- eller halvsiden eller av vävnad, hänförlig till nr 452.

Fälb-, plysch- och sammetsvävnader, innehållande silke, äro för närvarande

särskilt nämnda i rubrikerna 362 a—b och skola sålunda icke tulltaxeras

såsom helsiden. I taxan ej särskilt nämnda kläder och andra sömnadsarbeten

av förstnämnda vävnader hava emellertid ansetts böra attesteras

såsom motsvarande arbeten av helsiden, enär varorna med tillämpning av

bestämmelserna för tulltaxeringen av kläder »av annan spånadsvara» skulle

komma att draga lägre tull, än som fastställts för materialet, vilket uppenbarligen

icke kan hava varit avsikten. En föreskrift huru kläder och andra

sömnadsarbeten av fälb-, plysch- och sammetsvävnader, innehållande silke

skola taxeras linnes visserligen nu intagen i varuförteckningen, men denna

föreskrift är enligt styrelsens förmenande av den karaktär, att den bör hava

sin plats i själva taxan. På grund härav får styrelsen föreslå, att överrubriken

till nummer 441—442 förtydligas genom infogandet av orden av

fälb-, plysch- eller sammetsvävnader, innehållande silke, varigenom rubriken

skulle komma att erhålla följande lydelse:

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

andra slag:

av hel- eller halvsiden, av fälb-, plysch- eller sammetsvävnader,

innehållande silke, eller av vävnad, hänförlig till

nr 452.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

43

andra slag:

av yllevävnad:

Nr 444 försedda med broderier, spetsar, foder, upp- J Ined den^ånads
slag

eller annan besättning, vari silke in-! vara, av vilken de

o rp framställts, med

Sar .................................................................''''-1 I tillägg av 235 %.

av annan spånadsvara:

Nr 447 försedda med broderier, spetsar, foder, uppslag

eller annan besättning, vari silke ingår E (iOO: —

Enligt anmärkning 1 under rubrik 604 i gällande taxa skall för sydda

persedlar övertyget tagas till grund för tullberäkningen. Uppstår svårighet

att bestämma huvudbeståndsdelen, skall till beräkningsgrund tagas det

material, som drager högsta tullavgiften. I överensstämmelse härmed tulltaxeras

kläder med övertyg till en del av vara, innehållande silke, och till

en del av yllevävnad eller »annan spånadsvara» enligt vad för kläder av

sistnämnda material är stadgat (rubrikerna 601 a—604), därest detta material

befinnes utgöra den huvudsakliga beståndsdelen. Det är emellertid att märka,

att kläder av nämnda beskaffenhet bliva hänförliga till rubrik 601 a eller

602 a och följaktligen belagda med någon av de högsta tullsatserna inom

ifrågavarande rubrikgrupp, endast under förutsättning att de äro »försedda

med broderier, spetsar, foder, uppslag eller annan besättning av varor, i

vilka silke ingår». Med tillämpning av gällande bestämmelser kan sålunda

en klänning med övertyg till viss mindre del av siden komma att bliva

belagd med lägre tull än en liknande klädespersedel med övertyg helt av

yllevävnad men med en besättning av vara, vari silke ingår, hur obetydlig

denna besättning än må vara. Motsvarande bestämmelser i förslaget skulle

komma att leda till samma resultat i berörda avseende. Då detta emellertid

ur beskattningssynpunkt torde få anses oegentligt, får styrelsen föreslå,

att nummer 444 och 447 utvidgas till att omfatta, förutom kläder, försedda

med broderier etc., alla sådana klädespersedlar, bestående till en del av yllevävnad

eller av »annan spånadsvara» och till en del av siden, som icke

skulle komma att falla under nummer 437—438 eller 441—442. Vidtagandet

av en dylik ändring skulle även medföra en ej oväsentlig förenkling i tulltaxeringen

av ifrågavarande klädespersedlar, enär det ofta visat sig vara

förenat med svårigheter att avgöra, huruvida sidenvävnaden verkligen utgjort

en besättning å persedlarna eller ingått såsom del i desamma. Nummer

444 och 447 skulle då förslagsvis komma att lyda sålunda:

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

andra slag:

av yllevävnad:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Generaltullstyrelsens utlåtande.

Nr 444 försedda med broderier, spetsar, foder, upp-| tullsats densamma

slag eller annan besättning, vari silke in- |som f°r den SP“- » 7t „ , nadsvara, av vil
gar,

etter titt en del bestående av vara, > ken de huvudsakvari

silke ingår, och ej till nr 437—438 \ li9en framställts,

eller 441—442 hänförliga........................ E 1235 %.tlllägg aV

av annan spånadsvara:

Nr 447 försedda med broderier, spetsar, foder, upp
slag

eller annan besättning, vari silke ingår,

eller till en del bestående av vara,

vari silke ingår, och ej till nr 437—438

eller 441—442 hänförliga........................ E 600: —

Nr 451—454 Spånadsvaror, ej särskilt nämnda, i förening med finare metalltråd,

gulddragararbeten härunder inbegripna.

Då nummer 451 — 454 uppenbarligen äro avsedda att innefatta icke blott

i tulltaxan ej särskilt nämnda spånadsvaror, innehållande finare metalltråd,

utan överhuvud taget alla sådana spånadsvaror i förening med nämnda

material, som ej upptagits i annat sammanhang, torde uttrycket »ej särskilt

nämnda» i överrubriken böra erhålla sin plats efter ordet »metalltråd» i

stället för efter »spånadsvaror». Rubriken skulle då komma att lyda på

följande sätt:

Spånadsvaror, i förening med finare metalltråd, ej särskilt nämnda,

gulddragararbeten härunder inbegripna.

Paraplyer och parasoller:

Nr 455 av spånadsvara, innehållande silke.

I anslutning till vad ovan anförts under nummer 409 får styrelsen föreslå,

att nummer 455 erhåller följande lydelse:

Paraplyer och parasoller:

av spånadsvaror, hänförliga till nr 319—321.

Anmärkning 2 till Avdelning V.

Den i anmärkning 2 till Avdelning V upptagna bestämmelsen, att vid

tulltaxering av till nämnda avdelning hänförliga varor, tillverkade helt

eller delvis av till nummer 241 hänförligt garn, sådant garn i tullhänseende

skall likställas med garn av ull, skulle enligt förslaget icke gälla till nummer

306, 317, 318 och 382 hänförliga varor eller därav tillverkade kläder

och andra sömnadsarbeten. Emellertid torde undantag böra göras jämväl

för sniljer samt för delvis plyschartade vävnader och band ävensom för

s. 45 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande. 45

därav tillverkade kläder och andra sömnadsarbeten, dä det även beträffande

de senare artiklarna i flesta fall torde ställa sig omöjligt att vid tulltaxeringen

avgöra, huruvida långfibrigt eller kortfibrigt silke kommit till användning

vid tillverkningen av desamma.

Anmärkningen i fråga skulle sålunda enligt styrelsens förmenande böra

erhålla följande lydelse:

Vid t\i\\taxering av till denna avdelning hänförliga varor, tillverkade

helt eller delvis av till nr 241 liänförligt garn, skall

sådant garn likställas med garn av ull; dock att detta stadgande

icke gäller till nr 306, 317, 318 och 382 hänförliga varor eller

vävnader och hand med delvis plyschartad yta samt därav tillverkade

kläder och andra sömnadsarbeten, ej heller sniljer.

Anmärkning 9 till Avdelning V.

Under den senare tiden hava till import förekommit damklänningar, försedda

med metallprydnader, vilka anbragts å klänningarna på det sätt, att

å prydnaderna förefintliga spetsar trätts genom tyget och därefter tillböjts.

Då det torde få anses skäligt, att klänningar med därå på nämnda sätt

anbragta prydnader i tullhänseende jämställas med likartade klädespersedlar,

försedda med prydnader, fastsatta »medelst metalltråd, klistring eller sömnad»,

finner sig styrelsen böra föreslå, att den första punkten av ifrågavarande

anmärkning erhåller följande lydelse:

Med broderi avses, med här nedan nämnda undantag, all prydnadssöm

samt medelst sömnad, metalltråd, klistring eller på annat

sätt fastsatta prydnader. VI.

VI. Mineraliska och fossila ämnen samt arbeten därav.

A. Sten- och jordarter, mineral, kol m. m.

Nr 473 Asfalt, även konstgjord, härunder inbegripna asfaltkitt och asfaltmastix;

ävensom kabelmassa av asfalt samt beck, ej särskilt

nämnt.

I nummer 955 hava visserligen upptagits för bestrykning avsedda beckoch

asfaltpreparat, men artikeln beck finnes dock icke särskilt nämnd på

annat ställe i förslaget än under ovanstående nummer 473. Vid sådant

förhållande synes uttrycket »ej särskilt nämnt» i detta senare nummer

lämpligen böra ersättas med orden ej till annat nummer hänförligt. Nummer

473 skulle då komma att erhålla följande lydelse:

Asfalt, även konstgjord, härunder inbegripna asfaltkitt och asfaltmastix;

ävensom kabelmassa av asfalt samt beck, ej till annat

nummer hänförligt.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Nr 477 Isoleringsmassa mot värme eller köld.

Till införsel kar förekommit isoleringsmassa mot värme eller köld, som

varit av sådan beskaffenhet, att varan synts böra draga den vid rubrik 47

i gällande taxa fastställda tullen av 2 öre för kg, ehuru densamma icke i

alla avseenden uppfyllt de villkor rörande sammansättningen, som finnas

upptagna i nämnda rubrik. Med hänsyn härtill och för vinnande av enhetlighet

i taxeringen av ifrågavarande artikel hava de sakkunniga i förslaget

uteslutit berörda villkor i fråga om sammansättningen. Emellertid

torde den vidtagna förenklingen i rubrikens avfattning icke komma att leda

till åsyftat resultat, därest tillämpningen av nummer 477, såsom de sakkunniga

i motiveringen uttryckligen angivit, bleve begränsad till isoleringsmassa,

bestående helt eller till huvudsaklig del av mineraliska ämnen. Det

förtjänar i detta sammanhang nämnas, att isoleringsplattor, framställda

huvudsakligen av organiska ämnen och innehållande endast en mindre del

mineraliska beståndsdelar, med tillämpning av ett av Kungl. Maj:t fattat

beslut redan nu tulltaxeras enligt rubrik 48 (arbeten av i rubrik 47 nämnd

massa). Då det icke torde vara lämpligt att göra någon ändring häri och

tvekan angående räckvidden av nummer 477 skulle kunna uppstå, särskilt

i betraktande av vad de sakkunniga i motiveringen anfört och även med

hänsyn till att sagda nummer faller under avdelningen för »sten- och jordarter»,

synes i taxan böra angivas, dels att förekomsten av organiska ämnen

i isoleringsmassa icke skall utgöra hinder för varans hänförande till ifrågavarande

nummer, dels ock att avseende icke skall fästas vid det kvantitativa

förhållandet mellan de organiska och de oorganiska beståndsdelarna.

Detta synes lämpligen kunna framhållas genom att orden helt eller delvis

av mineraliska ämnen infogas i nummer 477, som då skulle komma att

lyda på följande sätt:

Isoleringsmassa mot värme eller köld, helt eller delvis av mineraliska

ämnen.

D. Glas och glasvaror.

Flaskor och burkar:

Nr 549 andra slag, härunder inbegripna flaskor, försedda med flätning

eller annan beklädnad, som icke utgör emballage, samt flaskor

med i prydnadssyfte åstadkommen beläggning eller annan sammansättning

med oädel metall; ävensom färdiga, lösa glas till

s. k. termosflaskor.

I en till styrelsen ingiven skrivelse har bergsingenjören John Edberg,

Stockholm, på uppdrag av Thermos Aktien Gesellschaft i Berlin hemställt,

att ändring måtte vidtagas i tulltaxans rubrik 696, enär det i sagda rubrik

numera förekommande uttrycket »termosflaskor» utgjorde den lagligen

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Generaltullstyrelsens utlåtande.

skyddade beteckningen å glasflaskor, som tillverkas av nämnda firma, och

användningen av berörda uttryck i tulltaxan såsom en generell benämning

å värmeflaskor skulle kunna medföra skada för den tyska fabrikanten. Då

den sålunda gjorda framställningen torde förtjäna att beaktas, får styrelsen

föreslå, att ordet termosflaskor i nummer 549 ersättes med uttrycket isoleringsflaskor,

varigenom ifrågavarande nummer skulle komma att erhålla

följande lydelse:

Flaskor och burkar:

andra slag, härunder inbegripna flaskor, försedda med flätning

eller annan beklädnad, som icke utgör emballage, samt flaskor

med i prydnadssyfte åstadkommen beläggning eller annan sammansättning

med oädel metall; ävensom färdiga, lösa glas till

isolering snuskor.

VII. Metaller och arbeten därav.

A. Järn och stål samt arheten därav.

1. Tackjärn och gjutgods därav (icke smidbart).

Nr 557 Tackjärn, ej särskilt nämnt, i form av tackor eller gösar, järnsvamp

samt järnskrot, även av smidbart järn.

I detta nummer synes lämpligen böra vidtagas den formella ändringen,

att de olika artiklarna skiljas genom semikolon på sätt nedanstående förslag

angiver.

Tackjärn, ej särskilt nämnt, i form av tackor eller gösar; järnsvamp;

samt järnskrot, även av smidbart järn.

Ferrolegeringar:

Nr 558 kiseljärn och kiselmanganjärn, hållande mer än 15 % kisel.

Av skäl, som anföras under nummer 976, tillåter sig styrelsen föreslå,

att till nummer 558 måtte fogas en anmärkning av följande innehåll:

Hit hänföres även kisel.

2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.

Tråd, band- och fasonjärn härunder inbegripet, av 10 mm eller

därunder i största dimension av tvärsektion:

kallvalsad eller dragen samt tråd, som genom annan behandling

än kallvalsning eller dragning bibragts en blank yta:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Generaltullstyrelsens utlåtande.

andra slag:

av annan form; ävensom s. k. solvtråd, med största

dimension i tvärsektion av:

Nr 597 1.5 mm eller däröver

Nr 598 mindre än 1.5 mm men icke under 0.5 mm

Nr 599 mindre än 0.5 mm.

Enär de i överrubriken till nummer 597—599 infogade orden »med

största dimension i tvärsektion av» uppenbarligen skola avse icke blott

»s. k. solvtråd» utan även tråd »av annan form», synes rubriken i fråga

böra erhålla följande avfattning:

Tråd, band- och fasonjärn härunder inbegripet, av 10 mm eller

därunder i största dimension av tvärsektion:

kallvalsad eller dragen samt tråd, som genom annan behandling

än kallvalsning eller dragning bibragts en blank yta:

andra slag:

av annan form, s. k. solvtråd härunder inbegripen,

med största dimension i tvärsektion av:

Anmärkning 1 till nummer 612—615.

Rör, som på mekanisk väg försetts med omhölje av nickel, koppar

eller kopparlegering, tullbehandlas såsom rör av den metall,

varav omhöljet består.

Jämte rör förekomma till import vissa andra varor av järn, exempelvis

stänger, som på mekanisk väg försetts med omhölje av nickel, koppar eller

kopparlegering. Jämväl dessa andra artiklar torde böra tulltaxeras såsom

arbeten av den metall, varav omhöljet består, och styrelsen får därför föreslå,

att ovanstående anmärkning till nummer 612—615, som avser endast

rör, uteslutes och ersättes med en mera allmän bestämmelse i berörda

avseende, vilken lämpligen torde kunna upptagas i första stycket av anmärkning

1 till Avdelning VII A tillsammans med föreskrifterna angående

tulltaxeringen av varor av järn eller stål, överdragna på mekanisk väg

(pläterade) med nickel, koppar eller kopparlegeringar.

Förslag till ändrad lydelse av anmärkning 1 till Avdelning VII A finnes

upptaget i det följande (sidan 50).

Nr 623 Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner; ävensom nitade

master samt s. k. sträckmaster.

De sakkunniga hava ansett, att den vid rubrik 797 i gällande taxa fogade

anmärkningen i fråga om rubrikens tillämplighet å valsade stänger, för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gener altullstyrelsens utlåtande.

4!)

sedda med hål, torde kunna utgå ur tulltaxan och ersättas med en anvisning

i varuförteckningen, enär stänger av nämnda beskaffenhet näppeligen kunde

hava annan användning än såsom fackverk. Alla med hål försedda valsade

stänger borde sålunda enligt de sakkunnigas förmenande hänföras till

nummer 623. Detta skulle emellertid innebära en rätt betydande ändring

i rådande praxis för tulltaxeringen. Berörda anmärkning till rubrik 797

anses nämligen för närvarande gälla endast sådant till rubrikerna 725—727

eljest hänförligt järn, med undantag av s. k. valstråd, som på grund av den

bearbetning, det undergått, uppenbarligen är avsett till fackverk eller andra

dylika järnkonstruktioner. Mot den föreslagna åtgärden att ur taxan utesluta

anmärkningen i fråga har styrelsen givetvis icke någon erinran att göra,

men den anvisning, som skulle komma att ersätta ifrågavarande anmärkning,

torde icke, såsom de sakkunniga synas hava förutsatt, böra innehålla

föreskrift om att alla med hål försedda valsade stänger skola hänföras till

nummer 623, utan erhålla en avfattning, som överensstämmer med förut

omnämnda praxis för tillämpningen av rubrik 797.

Nr 680 Tråd, överspunnen eller överklädd med spånadsämne eller papper.

I tulltaxan ej särskilt nämnda arbeten av med spånadsämne eller papper

överspunnen eller överklädd järntråd tulltaxeras nu enligt rubrik 767 och

hänföras alltså icke till någon av rubrikerna för ej särskilt nämnda varor

av smidbart järn. Berörda arbeten skulle nämligen i senare fallet komma

att draga väsentligt lägre tull än materialet, vilket uppenbarligen icke kan

hava varit avsikten. Den praxis, som sålunda utbildats, synes lämpligen

böra stadfästas i samband med revisionen av taxan, och får styrelsen i detta

syfte föreslå, att till nummer 680 fogas orden ävensom arbeten därav, ej

till annat nummer hänförliga. Nummer 680 skulle då komma att lyda på

följande sätt:

Träd, överspunnen eller överklädd med spånadsämne eller papper;

ävensom arbeten därav, ej till annat nummer hänförliga.

Anmärkning 1 till avdelning VII A.

Varor av järn eller stål, överdragna på mekanisk väg (pläterade)

med nickel, koppar eller kopparlegeringar, tullbehandlas som den

metall, varav överdraget består. Vad sålunda stadgats gäller dock

icke med avseende å plåt. Varor av järn eller stål, pläterade med

silver eller guld, tullbehandlas såsom försilvrade eller förgyllda.

Med kobolt, krom eller aluminium på galvanisk väg överdragna

järn- och stålvaror tullbehandlas såsom förnicklade.

Med aluminium pläterade järnvaror hava förekommit till införsel. Såsom

exempel härpå kan nämnas slangar till dammsugare. Dylika järnvaror

4 — 8408.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50 Generaltullstyrelsens utlåtande.

hava attesterats såsom arbeten av aluminium, i analogi med vad som är

stadgat beträffande tulltaxeringen av järn- och stålvaror, på mekanisk väg

överdragna med nickel, koppar eller kopparlegeringar. På grund härav får

styrelsen föreslå, att första stycket av anmärkning 1 till Avdelning VII A

fullständigas genom infogandet av aluminium efter »kopparlegeringar».

I anslutning härtill och av skäl som förut anförts under nummer 612—615

torde i samma stycke böra intagas en allmän bestämmelse därom, att varor

av järn och stål, som på mekanisk väg försetts med omhölje av nickel,

koppar, kopparlegeringar eller aluminium, skola tulltaxeras såsom arbeten

av den metall, varav omhöljet består.

Det är vidare att märka, att kadmium under den senaste tiden börjat

användas i allt större utsträckning såsom överdragsmetall för järnvaror.

Vid sådant förhållande och då i stort sett samma skäl, som av de sakkunniga

anförts för upptagandet i tulltaxan av en bestämmelse om att med

kobolt, krom eller aluminium på galvanisk väg överdragna järn- och stålvaror

skola tulltaxeras såsom förnicklade, lärer kunna åberopas för införandet

av en motsvarande föreskrift rörande taxeringen av järn- och stålvaror, på

galvanisk väg överdragna med kadmium, torde sistnämnda metall böra omnämnas

i andra stycket av ifrågavarande anmärkning.

Därest ovan angivna förslag till ändringar skulle vinna beaktande, torde

de båda första styckena av anmärkning 1 till Avdelning VII A böra erhålla

följande lydelse:

Varor av järn eller stål, på mekanisk väg överdragna (pläterade)

med eller försedda med omhölje av nickel, koppar, kopparlegeringar

eller aluminium, tulItaxeras som den metall, varav överdraget

består. Vad sålunda stadgats gäller dock icke med avseende

å plåt. Varor av järn eller stål, pläterade med silver

eller guld, taxeras såsom försilvrade eller förgyllda.

Med kobolt, krom, kadmium eller aluminium på galvanisk väg

överdragna järn- och stålvaror tull taxeras såsom förnicklade.

I sådant fall bör kadmium infogas jämväl i de med nummer 1 betecknade

fotnoterna å sidorna 65, 75 och 86 i förslaget.

B. Andra oädla metaller samt arbeten därav.

Bör, ej särskilt nämnda:

Nr 745 av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa metaller,

rördelar av nämnda metaller härunder inbegripna.

Nummer 745 torde vara avsett att innefatta dels ej särskilt nämnda rör

av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa metaller, dels ock rördelar

såväl av nämnda metaller som av legeringar därav. Med den lydelse,

ifrågavarande nummer erhållit i förslaget, skulle emellertid en viss tveksamhet

kunna uppstå, huru rördelar av legeringar av bly, tenn eller zink

s. 51 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

51

rätteligen böra tulltaxeras. Full tydlighet i berörda avseende synes enklast

kunna vinnas på det sätt, att orden »av nämnda metaller» uteslutas. Nummer

745 skulle då komma att lyda sålunda:

Rör, ej särskilt nämnda:

av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa metaller,

rördelar härunder inbegripna.

Stänger:

av annan metall:

Nr 750 av annan genomskärning eller försedda med ytbetäckning men

utan vidare bearbetning.

Stänger av koppar, mässing eller andra dylika metaller eller metallegeringar

tulltaxeras nu, om de äro försedda med annan ytbetäckning än förtenning,

såsom »andra arbeten» av ifrågavarande metall eller metallegering

och bliva följaktligen hänförliga till någon av rubrikerna 929 eller 930.

Såsom av de sakkunniga framhållits, torde det emellertid icke kunna anses

skäligt, att det jämförelsevis obetydliga arbete, som är förbundet med anbringandet

av ytbetäckningen, skall föranleda höjning av tullen från 10

respektive 25 öre (rubrikerna 902—903) till 75 respektive 85 öre för kg.

De sakkunniga hava därför i förslaget upptagit stänger, försedda med ytbetäckning

men utan vidare bearbetning, under nummer 750. För egen del

vill styrelsen ifrågasätta, huruvida icke i samband därmed jämväl -polerade

stänger, som nu falla under rubrik 931, med tull av 50 öre för kg, borde

inordnas under samma nummer, enär dylika stänger eljest komme att draga

högre tull än stänger med ytbetäckning, vilket näppeligen torde kunna anses

vara rimligt. Framhållas må även att polerade rör såväl i den nuvarande

taxan (rubrik 907) som i förslaget jämställts med rör, försedda med ytbetäckning.

Styrelsen får sålunda föreslå, att nummer 750 erhåller följande lydelse:

Stänger:

av annan metall:

av annan genomskärning eller försedda med ytbetäckning eller

polerade men utan vidare bearbetning.

Arbeten, ej särskilt nämnda:

Nr 778 fernissade, lackerade eller försedda med annan, ej särskilt nämnd

ytbetäckning än förtenning.

Patinerade och oxiderade varor av oädel metall måste nu tulltaxeras

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Generaltullstyrelsens utlåtande.

såsom arbeten utan ytbetäckning, enär patinering och oxidering innebära

en behandling av ytan, som ej kan sägas utgöra ytbetäckning i egentlig

mening. Artiklar med patinerad eller oxiderad yta torde emellertid i regel

vara produkter av hög kvalitet. Såväl patinering som oxidering kunna

även vara förenade med betydligt högre kostnader än exempelvis fernissning.

Det torde därför få anses oegentligt, att patinerade och oxiderade varor skola

draga lägre tull än fernissade, lackerade eller med annan ej särskilt nämnd

ytbetäckning än förtenning försedda varor. 1 betraktande härav får styrelsen

föreslå, att patinerade och oxiderade arbeten upptagas i nummer 778

på följande sätt:

Arbeten, ej särskilt nämnda:

fernissade, lackerade eller försedda med annan, ej särskilt nämnd

ytbetäckning än förtenning, patinerade och oxiderade arbeten

härunder inbegripna.

Nr 787 Bladguld och bladsilver, även äkta, samt glansguld och andra likartade

preparater av guld.

Glanssilver och andra dylika preparater av silver hava icke blivit särskilt

omnämnda i tulltaxan och måste därför nu hänföras till rubrik 1259, som

innefattar kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt nämnda, med tull av 15

procent av värdet. Berörda preparater av silver äro emellertid av likartad

beskaffenhet och inkomma även mycket ofta tillsammans med glansguld och

andra dylika preparater av guld, som äro upptagna i rubrik 959. Det synes

därför vara naturligt och lämpligt, att de bleve likställda i tullhänseende

och inordnade under samma nummer i tulltaxan som sistnämnda artiklar.

Härför synes även tala den omständigheten, att bladsilver i rubrik 959 jämställts

med bladguld. På grund härav får styrelsen föreslå, att glanssilver

och andra dylika preparater av silver upptagas i nummer 787, som då skulle

komma att erhålla följande avfattning:

Bladguld och bladsilver, även äkta, samt glansguld, glanssilver och

andra likartade preparater av guld eller silver. VIII.

VIII. Maskiner, instrument, fartyg och fordon.

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

Nr 846 Maskiner och apparater, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna

pressvalsar med stativ för textil- eller pappersindustri, ost- och

fllterpressar samt mjölkförvärmare; pneumatiska verktyg; ävensom

delar, ej särskilt nämnda, till maskiner och apparater, härunder

inbegripna kul- och rullager och delar därtill samt s. k.

harnesk till jacquardmaskiner, allt försåvitt delarna äro särskilt

inkommande.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Gener altullstyr el scns utlåtande. 53

Samlingsrubriken 1034 innehåller nu en lång förteckning över olika slag

av maskiner, som skola tulltaxeras enligt sagda rubrik. Härav hava endast

några få maskiner medtagits i förslaget och rubriken i fråga har givetvis

därigenom vunnit i överskådlighet. Det torde emellertid kunna ifrågasättas,

huruvida icke tveksamhet kunde komma att uppstå beträffande tulltaxeringen

av en del av de i rubrik 1034 särskilt omnämnda men i förslaget ej specificerade

maskinerna. Sålunda skulle kunna göras gällande att följande maskiner

borde hänföras till nedanstående nummer, nämligen kalandrar och

kapsylmaskiner till nummer 808 — 811, valsstolar till nummer 828, mjölkkylare

och pastorer till nummer 797—798, iläggningsmaskiner för tryckpressar

till nummer 821, pneumatiska maskiner till diverse nummer, vissa

axelkopplingar till nummer 912 samt perforerade eller annorledes med hål

försedda eller med duk beklädda cylindrar för sil-, sikt- eller sorteringsinaskiner

till nummer 829—830.

För att den vidtagna åtgärden att utesluta exemplifieringen ur rubrik

1034 ej skulle komma att medföra någon inskränkning i rubrikens omfattning,

vilket tydligen ej varit avsikten, synas nyss uppräknade slag av maskiner

och maskindelar böra särskilt omnämnas i nummer 846, som då

skulle komma att lyda på följande sätt:

Axelkopplingar, kalandrar, kapsylmaskiner, pressvalsar med stativ

för textil- eller pappersindustri, ost- och filterpressar, mjölkkylare,

mjölkförvärmare och pastorer, iläggningsmaskiner för tryckpressar,

pneumatiska maskiner och verktyg, perforerade eller annorledes

med hål försedda eller med duk beklädda cylindrar för sil-,

sikt- eller sortering smaskiner, valsstolar samt andra, ej särskilt

nämnda maskiner och apparater; ävensom särskilt inkommande

kul- och rullager och delar därtill, s. k. harnesk till jacquardmaskiner

samt ej särskilt nämnda delar till maskiner och apparater.

Anmärkning 2 till nummer 847—850.

För artiklar, hänförliga till dessa nummer, skall tullen i varje

fall motsvara minst 5 % av varans värde och må, beträffande

till nr 848 och 849 hänförliga artiklar, i intet

fall utgå med lägre belopp än respektive 1 kr. 25 öre och 7

kr. 50 öre per stycke.

Enligt ovanstående anmärkning må, beträffande till nummer 848 och 849

hänförliga artiklar, tullen i intet fall utgå med lägre belopp än respektive

1 kr. 25 öre och 7 kr. 50 öre per stycke. Dessa siffror avse oförnicklade

varor. För sådana artiklar, hänförliga till något av sagda nummer, som

äro helt eller delvis förnicklade, skall tullen med tillämpning av anmärkning

1 till nummer 847—850 höjas med 50 procent. I betraktande härav

synes förstnämnda anmärkning lämpligen böra kompletteras med uppgift

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Generaltullstyrelsens utlåtande.

på de lägsta tullbelopp, som skola utgå för förnicklade varor, fallande under

nummer 848 och 849. Ifrågavarande anmärkning skulle då komma att lyda

sålunda:

För artiklar, hänförliga till dessa nummer, skall tullen i varje

fall motsvara minst 5 % av varans värde och må, beträffande

till nummer 848 och 849 hänförliga artiklar, i intet fall utgå

med lägre belopp än, för oförnicklade artiklar respektive 1 kr.

25 öre och 7 kr. 50 öre samt för förnicklade artiklar respektive

1 kr. 88 öre och 11 kr. 25 öre per stycke.

B. Maskiner och apparater m. m., elektriska.

Anmärkning till nummer 851—855.

Under förutsättning att styrelsens i det följande anförda förslag om vidtagandet

av viss ändring i nummer 857 samt om införandet under sagda

nummer av en ny anmärkning rörande beräkningen av tullen å dithörande

artiklar vinner beaktande, bör sista punkten i ovanstående anmärkning (»Vid

procentuell — — — stycke.») utgå.

Delar, ej särskilt nämnda, till i nr 851—856 upptagna maskiner

och apparater m. m., försåvitt delarna äro särskilt inkommande:

Nr 857 statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare och

härvor: förtullas efter de för elektriska maskiner, nr 851—

855, fastställda grunder med 50 % förhöjning av tullen.

Den bestämmelse att tullen för vissa elektriska maskiner och delar därav

i varje fall skall motsvara minst 10 procent av varans värde, som nu återfinnes

i anmärkning 2 till rubrikerna 1060—1065, har vid utarbetandet av

förslaget flyttats och upptagits i en anmärkning omedelbart efter nummer 851

—855, vilka motsvara rubrikerna 1060—1064 i gällande taxa. Till följd

härav skulle föreskriften i nummer 857 angående beräkningen av tullen för

statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare och härvor komma

att få en annan innebörd än motsvarande bestämmelse i rubrik 1065. Avsikten

torde emellertid hava varit, att den procentuella förhöjningen enligt

nummer 857 skulle, i likhet med vad nu är förhållandet, komma att gälla

endast vikttullen och icke jämväl det fall, att tullen utgår efter värdet.

På grund härav får styrelsen föreslå,

att uttrycket »tullen» i slutet av nummer 857 ersättes med tullsatsen,

samt

att till samma nummer fogas en anmärkning — nummer 2 — angående

beräkningen av tullen för dithörande artiklar, motsvarande anmärkningen

under nummer 855.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande. 55

Förslaget skulle härigenom i nu ifrågavarande del komma att erhålla

följande lydelse:

Delar, ej särskilt nämnda, till i nr 851—856 upptagna maskiner

och apparater m. m., försåvitt delarna äro särskilt inkommande:
Nr

857 statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare och

härvor: tulltaxeras efter de för elektriska maskiner, nr

851—855, fastställda grunder med 50 % förhöjning av

tullsatsen;

Anm. 1. För vara---av Konungen.

Anm. 2. För varor, hänförliga till nr 857, skall vikttullen

i varje fall motsvara minst 10 % av varans

värde och må beträffande delar till maskiner, hänförliga

till nr 852, 853, 854 och 855, vid procentuell

förhöjning i intet fall utgå med lägre belopp än

respektive 41 kr. 25 öre, 57 kr., 210 kr. och 990 kr.

per stycke.

Elektriska lampor och lyktor samt delar därav, ej särskilt nämnda:

glödlampor:

Nr 862 koltrådslampor

Nr 863 metalltrådslampor

Nr 864 båglampor, även med tillhörande glober, samt strålkastare

Nr 865 andra slag.

Uttrycket elektriska lampor i överrubriken till nummer 862—865 skulle

kunna giva anledning till den uppfattningen, att nummer 865 vore avsett

att inrymma elektrisk armatur, såsom elektriska bordslampor och dylika

artiklar. Så har emellertid uppenbarligen icke varit avsikten. Såsom

exempel på varor, som skulle komma att falla under sistnämnda nummer,

hava de sakkunniga i motiveringen anfört elektriska ficklampor, velocipedoch

handlyktor samt kvicksilverlampor. På grund härav torde, till förebyggande

av missuppfattning i berörda avseende, nummer 865 böra förtydligas,

och synes detta nummer då kunna erhålla förslagsvis följande lydelse:

Elektriska lampor och lyktor samt delar därav, ej särskilt nämnda:

ficklampor, velociped- och handlyktor, kvicksilverlampor samt

andra dylika elektriska lampor och lyktor.

Anmärkning till nummer 867—871.

I denna anmärkning, vilken har väsentligen samma lydelse som anmärkning

1 till rubrikerna 1076—1081 i gällande taxa, stadgas endast att delar

till telefon- och telegrafapparater eller till telefonväxlar eller telefonväxelbord

icke skola hänföras till nummer 867—871, men någon föreskrift, huru de

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Generaltullstyrelsens utlåtande.

artiklar, som genom anmärkningen bliva undantagna från tillämpningen av

sagda nummer, skola tulltaxeras, lämnas icke, varför bestämmelsen i fråga

kan föranleda tveksamhet. Då avsikten varit, att ifrågavarande artiklar

skola tulltaxeras såsom delar, ej särskilt nämnda, till telefon- och telegrafapparater

etc., synes detta böra uttryckligen angivas, och får styrelsen i

enlighet härmed föreslå följande avfattning för ifrågavarande anmärkning:

1 dessa nummer upptagna varor hänföras, om de utgöra delar

till telefon- och telegrafapparater eller till telefonväxlar eller

telefonväxelhord, till nummer S72.

Nr 875 Elektrotekniska specialapparater och delar därtill, ej särskilt nämnda ;

ävensom jacklister till telefonväxelbord.

Rubrik 1087, som innefattar elektrotekniska specialapparater, ej särskilt

nämnda, har i förslaget förkortats genom att exemplifieringen uteslutits ur

densamma. Enligt motiveringen har detta skett med tanke på den statistiska

varulörteckningens inarbetande i taxan, och någon ändring i sak torde

sålunda icke hava åsyftats. I rubrik 1087 nu upptagna »till annan rubrik

ej hänförliga apparater för trådlös telegrafi och telefoni» skulle emellertid,

därest de ej bleve särskilt omnämnda i nummer 875, komma att falla under

telefon- och telegrafapparater (nr 872), och bleve då belagda med en tull av

150 kr. för 100 kg i stället för 10 procent av värdet. Till förebyggande

härav torde nummer 875 böra givas följande avfattning:

Elektrotekniska specialapparater och delar därtill, ej särskilt nämnda,

till annat nummer ej hänförliga apparater för trådlös telegrafi

och telefoni härunder inbegripna; ävensom jacklister till telefonväxelbord.

C. Instrument, vågar och ur.

Nr 882 Kassetter, sökare, slutare och bländare samt särskilt inkommande

objektiv till fotografikameror; ävensom delar till artiklar, hänförliga

till detta nummer.

Oinfattade linser, avsedda för objektiv till fotografikameror, tulltaxeras

nu icke enligt någon av rubrikerna för optiska instrument utan hänföras

till rubrik 700 och beläggas sålunda ej med tull. De sakkunniga torde icke

hava avsett, att någon ändring häri skulle bliva vidtagen, och nummer 553

i förslaget upptager även i likhet med nyssnämnda rubrik 700 »optiska glas,

lösa och oinfattade», utan inskränkning. För att emellertid någon tveksamhet

i berörda avseende ej skall kunna uppstå, får styrelsen föreslå, att

uttrycket ej särskilt nämnda infogas efter ordet »delar» i ovanstående nummer

882, varigenom detta nummer skulle komma att erhålla följande lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

•u

Kassetter, sökare, slutare och bländare samt särskilt inkommande

objektiv till fotografi kameror; ävensom delar, ej särskilt nämnda,

till artiklar, hänförliga till detta nummer.

Musikinstrument:

biåsinstrument:

Nr 886 flöjter, klarinetter, oboer och saxofoner samt delar därtill.

Den ändring, som vidtagits i nuvarande rubrik 1275, vilken upptager

biåsinstrument av trä samt delar därtill, med tullfrihet, synes icke vara avsedd

att medföra någon inskränkning i rubrikens omfattning utan i stället

en viss utvidgning därav. Vid sådant förhållande torde fagotter, vilka nu

falla under rubrik 1275, böra särskilt omnämnas i nummer 886, som då

skulle komma att lyda på följande sätt:

Musikinstrument:

biåsinstrument:

fagotter, flöjter, klarinetter, oboer och saxofoner samt delar

därtill.

IX. Oljor, fett, torrdestillationsprodukter, kautschuk m. m. samt

arbeten därav.

A. Oljor, fett m. m.

Nr 920—924 Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett och andra vegetabiliska

fettämnen, även härdade, ej till annat nummer hänförliga.

De sakkunniga hava föreslagit, att härdade vegetabiliska fettämnen skola

tulltaxeras enligt samma grunder som de icke härdade produkterna. Detta

skulle bland annat innebära, att härdade lin-, rov- och rapsoljor, som nu

hänföras till rubrik 1108, med tullfrihet, bleve belagda med en tull av 7

kr. för 100 kg (nr 920). För vidtagandet av en dylik ändring i tulltaxeringen

av nämnda produkter skulle visserligen kunna anföras, att de härdade

oljorna äro mera bearbetade och därför icke lämpligen böra vara lägre

beskattade än de icke härdade. Enligt vad erfarenheten under senare tiden

givit vid handen torde det emellertid i många fall möta oöverstigliga svårigheter

att för härdat fett fastställa produktens ursprung. Det lärer därför

icke kunna anses lämpligt att i taxan intaga någon bestämmelse om att

härdade vegetabiliska fettämnen skola i tullhänseende likställas med motsvarande

icke härdade produkter. I överensstämmelse härmed får styrelsen

föreslå, dels att orden »även härdade» uteslutas ur ovanstående överrubrik,

dels ock att härdade vegetabiliska fettämen, ej till annat nummer hänförliga,

upptagas i nummer 924. I sådant fall skulle sagda överrubrik och

nummer komma att erhålla följande lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett och andra vegetabiliska fettämnen,

ej till annat nummer hänförliga:

Nr 924 andra slag, härdade vegetabiliska fettämnen, ej till annat

nummer hänförliga, härunder inbegripna.

Nr 928 Olein och andra, ej särskilt nämnda oljesyror.

Uttrycket »oljesyror» torde i allmänhet uppfattas såsom en beteckning å

flytande varor. Vid sådant förhållande och då till nuvarande rubrik 1110,

som i förslaget motsvaras av ovanstående nummer, hänföras vissa fettsyror

med mer eller mindre fast konsistens, får styrelsen i förtydligande syfte

föreslå, att nämnda uttryck ersättes med fettsyror, varigenom ifrågavarande

nummer skulle komma att erhålla följande lydelse:

Olein och andra, ej särskilt nämnda fettsyror.

Nr 933—935 Flyktiga vegetabiliska oljor samt inom parfymindustrien eller

vid tillverkningen av konfityrer, bakverk, drycker o. dyl.

använda essenser, estrar och andra välluktande ämnen, ej

till annat nummer hänförliga, naturliga eller konstgjorda:

Välluktande estrar skola nu tulltaxeras enligt rubrik 1226 med de undantag,

som finnas angivna i rubrik 1226V*. Enligt den avfattning, överrubriken

till nummer 933—935 erhållit i förslaget, skulle nummer 934—935

komma att innefatta endast sådana välluktande estrar, som användas inom

parfymindustrien eller vid tillverkningen av konfityrer, bakverk, drycker

och dylikt. Då emellertid sistnämnda två nummer, vad beträffar estrar,

torde vara avsedda att helt motsvara rubrik 1226, synes ifrågavarande överrubrik

böra erhålla följande lydelse:

Flyktiga vegetabiliska oljor, sammansatta eterarter (estrar) samt

inom parfymindustrien eller vid tillverkningen av konfityrer,

bakverk, drycker o. dyl. använda essenser och andra välluktande

ämnen, ej till annat nummer hänförliga, naturliga eller konstgjorda

:

B. Produkter av oljor, fett m. m., såsom lacker, tvål, parfymer o. dyl.

Nr 939—940 Lacker.

Till införsel förekomma lacker i koncentrerad form, s. k. lackextrakter,

vilka utgöra i stort sett färdigkokta lacker, ehuru utan lösningsmedel. Dessa

produkter äro i regel mycket tjockflytande och icke utstrykbara, varför en

tillämpning av rubrikerna för fernissor mött svårigheter.

Då varorna i fråga ofta endast behöva spädas med terpentinolja eller en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

51)

tullfri mineralolja för att bliva fullt färdiga, synes det vara mest naturligt

att tulltaxera dem såsom fernissor.

Någon svårighet att vid tulltaxeringen skilja lackextrakter från sickativer

torde icke behöva befaras.

Styrelsen får på grund härav föreslå, att s. k. lackextrakter upptagas

jämte lacker i överrubriken till nummer 939—940, som därigenom skulle

komma att erhålla följande lydelse:

Lacker och s. k. lackextrakter.

Nr 941 Kitt, ej särskilt nämnt, berett av olja och fasta mineraliska ämnen;

ävensom modelleringsmassa.

I stället för oljekitt användes numera i stor utsträckning cellulosakitt,

d. v. s. kitt vari ingår cellulosalösning i stället för olja. Någon anledning

att i tullhänseende göra skillnad mellan de båda slagen av kitt torde icke

förefinnas, och styrelsen får på grund härav föreslå, att orden eller cellulosalösning

infogas efter »olja» i nummer 941, varigenom detta nummer skulle

komma att lyda på följande sätt:

Kitt, ej särskilt nämnt, berett av olja eller cellulosalösning och

fasta mineraliska ämnen; ävensom modelleringsmassa.

Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions- och appreturmedel,

ej särskilt nämnda, innehållande fett, olja, harts, vax, tvål eller

såpa men utan inblandning av dextrin eller stärkelse:

Nr 948 fasta eller i pulverform

Nr 949—950 i flytande form — — — — — — — — — — — — — —

Alla varor, som förekomma i pulverform, äro givetvis fasta. Det i nummer

948 använda uttrycket »fasta eller i pulverform», som är hämtat från rubrik

1125 i gällande taxa, torde därför få anses oegentligt och innebära en upprepning.

Vidare är att märka att vid tulltaxeringen av sådana hithörande produkter,

som hava en salv- eller pastaliknande konsistens, tvister ofta uppstått,

huruvida de vore att anse såsom fasta eller ej. Det är därför önskvärt, att

skillnaden i berörda avseende om möjligt måtte bliva närmare preciserad i

taxan. Lim, som återfinnes under nummer 1047—1049 i förslaget, uppdelas

i »icke flytande» och »flytande», och det förefaller, som om sistnämnda

beteckningar vore mera tydliga och i varje fall mindre ägnade att giva

anledning till tvister än de, som kommit till användning i nummer 948—

950. Styrelsen får på grund härav föreslå, att ändring vidtages i sistnämnda

nummer och att de erhålla följande lydelse:

Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions- och appreturmedel,

ej särskilt nämnda, innehållande fett, olja, harts, vax, tvål eller

såpa men utan inblandning av dextrin eller stärkelse:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Nr 948 icke flytande

Nr 949—950 flytande — — — — — — — — — — — — — — — —

Nr 951 Putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten.

Enär vissa skodon av annat material än skinn i förslaget, liksom i den

nuvarande taxan, upptagits under gruppen »arbeten av läder och skinn»,

torde för dylika skodon avsedda putsmedel kunna hänföras till nummer 951,

under förutsättning att de ej äro sprithaltiga. Att göra någon skillnad i

tullhänseende mellan icke sprithaltiga putsmedel allt efter som de äro avsedda

för det ena eller för det andra slaget av skodon skulle även vara

mindre lämpligt, enär det i vissa fall komme att erbjuda svårigheter att

utan närmare undersökning vid tulltaxeringen avgöra, för vilket slag av

skodon den föreliggande varan vore avsedd att användas. Till förebyggande

av tvister beträffande tillämpningen av ifrågavarande nummer å putsmedel

för skodon och för vinnande av likformighet i tulltaxeringen av ifrågavarande

produkter synes emellertid i taxan böra uttryckligen angivas att

icke sprithaltiga putsmedel för skodon utan undantag skola hänföras till

nummer 951. Detta nummer torde i sådant fall böra erhålla följande avfattning

:

Putsmedel, ej sprithaltiga, för skodon och läderarbeten.

C. Torrdestillationsprodukter och närstående ämnen.

Tjära, tjär- och hartsoljor samt andra genom torrdestillation framställda

ämnen, ej till annat nummer hänförliga:

Nr 955 stenkolstjära, beredd till bestrykning av tak, betonggrunder,

järnkonstruktioner eller dylikt; ävensom för sådant ändamål

avsedda beck- och asfaltpreparat.

Ovanstående nummer lärer icke vara avsett att innefatta sådana beckoch

asfaltprodukter för bestrykning av exempelvis betonggrunder, som förekomma

i fast form, utan torde dessa produkter, vilka smältas vid användningen

och utstrykas varma, böra hänföras till nummer 473. På grund

härav synes ordet flytande böra infogas i nummer 955 närmast före »beckoch

asfaltpreparat». Nummer 955 skulle då komma att erhålla följande

lydelse:

Tjära, tjär- och hartsoljor samt andra genom torrdestillation framställda

ämnen, ej till annat nummer hänför liga:

stenkolstjära, beredd till bestrykning av tak, betonggrunder,

järnkonstruktioner eller dylikt; ävensom för sådant ändamål

avsedda flytande beck- och asfaltpreparat.

Nr 960 Träsprit (metanol) T; ävensom aceton och acetonolja N.

Metyletylketon tulltaxeras nu såsom kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt

nämnda (rubrik 1259), med tull av 15 procent av värdet. Nämnda vara

s. 61 Kontrollera mot PDF

Gener altullstyrclsens utlåtande. 61

företer emellertid stor likhet i olika avseenden med aceton (diinetylketon) och

användes numera även i rätt stor utsträckning för samma ändamål som denna

senare produkt. Det torde därför få anses lämpligt, att metyletylketon i

tullhiinseende bleve jämställd med aceton. Visserligen betingar den förra

varan för närvarande ett pris, som med omkring 30 procent överstiger priset

å den senare, men man torde hava grundad anledning antaga, att denna

skillnad efter hand kommer att reduceras. I varje fall torde berörda prisskillnad

nu icke kunna anses vara så betydande, att den i och för sig bör

utgöra hinder för vidtagande av sådan ändring i tulltaxeringen, som nyss

antytts, och tillåter sig styrelsen i enlighet härmed föreslå, att metyletylketon

upptages i nummer 960. Detta nummer skulle då komma att erhålla följande

lydelse:

Träsprit (metanol) (T); ävensom aceton och acetonolja samt metyletylketon

(N).

D. Kautschuk och arheten därav.

Stänger av hårdgummi.

Stänger av hårdgummi, som nu äro jämte strängar, rör och packningar

särskilt nämnda i rubrik 645, med tull av 50 öre för kg, återfinnas icke i

förslaget, och tvekan skulle därför kunna uppstå, huruvida de rätteligen

borde tulltaxeras såsom strängar (nr 966), med tull av 50 kr. eller såsom

»andra arbeten» (nr 974), med tull av 120 kr. för 100 kg. Sistnämnda

tullsats torde emellertid få anses innebära en allt för hård beskattning för

en vara av så enkel beskaffenhet som stänger. I betraktande härav får

styrelsen föreslå, att nämnda vara upptages under nummer 966 i enlighet

med nedanstående förslag.

Arbeten av kautschuk, guttaperka och balata samt av konstgjord

mjuk kautschuk:

plattor, ej till nr 961 eller 963 hänförliga; ävensom packningar,

tätningar och material därtill, ej innehållande asbest:

andra slag; ävensom gummiklackar och gummisulor till

skodon, hov- och andra buffertar, stänger samt strängar,

ej till nr 964 hänförliga.

X. Produkter av kemisk industri samt dithörande råämnen, ej annorstädes

upptagna.

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar.

Anmärkning till nummer 975.

Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke bevisligen

inom landet tillverkats eller förut införtullats, utgår särskild

tullavgift för dessa enligt vad för dem är stadgat.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Generaltullstyrelsens utlå tände.

Ovanstående anmärkning, som motsvarar första delen av den vid rubrik

1128 i gällande taxa fogade anmärkningen, innebär icke något undantag

från de i 5 § o) i förslaget till tulltaxeförordningen intagna allmänna bestämmelserna

rörande tulltaxeringen av emballage, som icke skall inräknas i

den tullpliktiga vikten av däri införd vara. En erinran om att järncylindrar,

vari förtätade gaser inkomma, skola tulltaxeras med tillämpning av

nämnda bestämmelser torde dock kunna anses hava ett visst berättigande

under nummer 975, enär den nuvarande taxan innehåller särskilda bestämmelser

för tulltaxeringen av dylika cylindrar (rubrik 1128 jämte anmärkning).

Emellertid synes en anmärkning i berörda avseende icke lämpligen

böra avfattas i enlighet med förslaget utan erhålla formen av en hänvisning

till vad i 5 § o) tulltaxeförordningen är stadgat.

Styrelsen får på grund härav föreslå, att ifrågavarande anmärkning erhåller

följande avfattning:

Angående tulltaxeringen av järncylindrar, i vilka förtätade gaser

inkomma, gäller vad i fråga om taxeringen av emballage i

5 § o) tulltaxeförordningen är stadgat.

Nr 976 Svavel, fosfor, brom, jod, arsenik, selen och kisel; ävensom kolsvavla,

klorsvavel, fosforseskvisulfid och fosforhydrid samt svavelkalium,

svavelnatrium och svavellever.

Kisel, som för närvarande belägges med en tull av 15 procent av värdet

enligt rubrik 1259, har i förslaget upptagits med tullfrihet. Det har emellertid

visat sig vara förenat med vissa svårigheter att i och för tulltaxeringen

uppdraga en bestämd gräns mellan kisel och högprocentigt kiseljärn. Vid

sådant förhållande och då båda produkterna användas för samma ändamål,

nämligen såsom legeringsmedel, torde det näppeligen vara lämpligt att göra

sådan skillnad mellan dem, som de sakkunniga föreslagit. En eventuell

ändring i rubriceringen av kisel synes i stället böra gå ut därpå, att varan

jämställes med högprocentigt kiseljärn. Någon mera betydande ändring i

beskattningshänseende skulle härigenom knappast uppstå.

På grund härav tillåter sig styrelsen föreslå, dels att kisel uteslutes ur

nummer 976, dels ock att under nummer 558 upptages en anmärkning

därom, att kisel skall hänföras till sistnämnda nummer. I sådant fall

skulle nummer 976 komma att lyda på följande sätt:

Svavel, fosfor, brom, jod, arsenik och selen; ävensom kolsva via,

klorsvavel, fosforseskvisulfid och fosforhydrid samt svavelkalium,

svavelnatrium och svavellever.

C. Konstgödsel.

Nr 1029 Chilesalpeter (natriumnitrat); kalksalpeter (kalciumnitrat), även med

en halt av högst 10 % ammoniumnitrat; stassfurterkalisalter, ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

(I!

särskilt nämnda; superfosfat, s. k. benprecipitat, tornasf osfat och

omalen tomasslagg samt andra oorganiska, fosforsyrehaltiga gödselmedel,

ej särskilt nämnda.

De sakkunniga hava ansett, att samtliga fosforsyregödselmedel borde bliva

fria från tull, och därför upptagit »andra oorganiska, fosforsyrehaltiga

gödselmedel, ej särskilt nämnda» efter »tomasslagg» i nummer 1029. Det

gjorda tillägget synes emellertid ej med erforderlig tydlighet angiva vad

som avses och torde även kunna inbjuda till försök att kringgå tullen å

vissa närbesläktade varuslag. Styrelsen tillåter sig med hänsyn härtill

föreslå, att berörda tillägg förtydligas och erhåller följande avfattning, som

jämväl ansluter sig till de sakkunnigas motivering för ifrågavarande nummer:

rhenaniafosfat och andra liknande oorganiska fosforsyregödselmedel,

ej särskilt nämnda. Nummer 1029 skulle i sådant fall komma att lyda på

följande sätt:

Chilesalpeter (natriumnitrat); kalksalpeter (kalciumnitrat), även med

en halt av högst 10 %" ammoniumnitrat; stassfurterkalisalter, ej

särskilt nämnda; superfosfat, s. k. benprecipitat, tomasfosfat och

omalen tomasslagg samt rhenaniafosfat och andra liknande

oorganiska fosforsyregödselmedel, ej särskilt nämnda.

E. Produkter av övrig kemisk industri.

Nr 1057 Kemiska preparat, ej särskilt nämnda; kemikalier för fotografisk

framkallning, fixering, toning, förstärkning och försvagning, inkommande

i mindre, för detaljhandeln avsedda förpackningar;

ävensom plåster, ej till apoteksvaror hänförligt.

I ovanstående nummer hava upptagits kemikalier för fotografisk framkallning,

fixering, toning, förstärkning och försvagning, inkommande i

mindre, för detaljhandeln avsedda förpackningar. Härigenom skulle nummer

1057 komma att innefatta praktiskt taget alla andra för fotografiskt

ändamål avsedda kemikalier i detaljförpackningar än blixtljuspreparat, som

äro nämnda i nummer 1040. Vid sådant förhållande synes någon närmare

specifikation med hänsyn till användningen icke vara erforderlig i taxan,

utan torde ifrågavarande nummer kunna förkortas på sätt nedanstående

förslag angiver:

Kemiska preparat, ej särskilt nämnda; kemikalier för fotografiskt

ändamål, inkommande i mindre, för detaljhandeln avsedda förpackningar

och ej till nummer 1040 hänförliga; ävensom plåster,

ej till apoteksvaror hänförligt.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Generaltullstyrelsens utlåtande.

XI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Ramar, fotografi- och tavel-, även med infattade fotografier eller

tavlor:

Nr 1091 av metall: tullbehandlas efter sin beskaffenhet;

Nr 1092 andra slag.

Vissa bilder med infattning av papp, papper eller pappersmassa skulle

enligt ordalydelsen i överrubriken till nummer 232 och 233 komma att

falla under sistnämnda nummer och sålunda icke följa de i ovanstående

nummer 1091 och 1092 angivna generella föreskrifterna för tulltaxeringen

av fotografi- och tavelramar, även med infattade fotografier eller tavlor.

Detta synes böra komma till uttryck i nummer 1092, vilket lämpligen torde

kunna ske på det sätt, att till sagda nummer fogas tillägget ej till nr

233 hänförliga. Nummer 1092 skulle då komma att erhålla följande''Alydelse:

Ramar, fotografi- och tavel-, även med infattade fotografier eller

tavlor:

andra slag, ej till nr 233 hänförliga.

Anmärkning till nummer 1103.

Infattade målningar, ritningar och teckningar draga den för

ramen bestämda tull.

I anslutning till vad förut anförts beträffande lydelsen av 5 § t) tulltaxeförordningen

får styrelsen föreslå, att anmärkningen till nummer 1103 erhåller

följande avfattning:

Infattade målningar, ritningar och teckningar, andra än sådana

som vederbörligen styrkas vara avsedda för offentlig samling

eller för undervisningsanstalt, draga den för ramen bestämda

tull.

Nr 1104 Husgeråds- eller andra lösörepersedlar, gångkläder härunder inbegripna,

gamla och brukade och ej inkommande i den ordning i

5 § tulltaxeförordningen sägs, därest ägaren på tro och heder

skriftligen intygar, att de införas för eget bruk och ej i handelsavsikt.

Gamla och brukade knutna mattor av ull samt begagnade pianon hava

blivit särskilt omnämnda i nummer 308—309 respektive nummer 883—884.

Då avsikten torde hava varit, att nämnda artiklar alltid skulle hänföras

s. 65 Kontrollera mot PDF

Generultullsiyrelsens utlåtande.

65

till sagda nummer, därest tullfrihet ej kunde medgivas enligt bestämmelserna

i 5 § tulltaxeförordningen, böra undantag för dem stadgas i nummer

1104, varigenom detta nummer skulle erhålla följande lydelse:

Husgeråds- eller andra lösörepersedlar, gångkläder härunder inbegripna,

gamla och brukade, ej hänförliga till nr 308—309 eller

till nr 883—884 och ej inkommande i den ordning i 5 § tulltaxeförordningen

sägs, därest ägaren på tro och heder skriftligen

intygar, att de införas för eget bruk och ej i handelsavsikt.

Sedan de sakkunniga framlagt sitt förslag till tulltaxa, har Kungl. Maj:t

utfärdat kungörelse (nr 73 år 1928) angående ändrad lydelse av rubrikerna

642 och 643 i gällande taxa från och med den 1 innevarande maj månad.

Vidare har riksdagen fattat beslut om vidtagandet av ändringar i rubrikerna

212, 362 1/3, 634, 1135, 1145, 1176 och 1228 samt om införandet av

två nya anmärkningar i taxan, den ena under rubrik 682 och den andra

under rubrik 695. Med iakttagande av vad Kungl. Maj:t sålunda förordnat

och riksdagen beslutat torde förslaget i nedanstående delar böra erhålla

följande ändrade lydelse:

Tullsats

för 100 kg

kronor

Slangar, driv- och transportremmar, solv och andra för

tekniskt bruk avsedda artiklar, ej särskilt nämnda:

innehållande silke:

Nr 403 a driv- och transportremmar.................................... N 175: —

Nr 403 b andra ........................................................................... N 600: —

Fönster- och spegelglas:

of olierat:

utan slipning eller etsning, i plana skivor med en

sammanlagd längd och bredd av:

Nr 536 mindre än 245 cm ...............................................B 10: —

Anm. Till detta nummer eljest hänförligt

glas med en sammanlagd längd och hredd

av mindre än 135 cm tulltaxeras, om det

inkommer med fasett- eller kantslipning,

enligt nr 539.

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning eller eljest

annan dekorering än sådan, som åstadkommits genom

gravyr i formen:

av större rymd:

Nr 546 flaskor av grön eller brun massa för maltdrycker,

5 — 8408.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Generaltullstyrelsens utlåta nde.

Tullsats

för 100 kg

kronor

mineralvatten, läskdrycker, vin eller sprit
-

drycker samt damejeanner av sådan massa .... T 2: —

Nr 547 andra slag................................................................ T 6: —

Nr 548 med slipade kanter eller bottnar eller med inborrade,

oslipade eller slipade proppar men i övrigt helt oslipade

och utan målning, förgyllning eller eljest annan

dekorering än sådan, som åstadkommits genom gravyr

i formen.................................................................... T 15: —

Anm. till nr 546—548. Mekaniska tillslutningsanordningar,

anbragta å artiklar, hänförliga till

något av dessa nummer, tulltaxeras särskilt

för sig enligt vad för huvudbeståndsdelen är

stadgat.

Tjära, tjär- och hartsoljor samt andra genom torrdestillation

framställda ämnen, ej till annat nummer hänför liga:

Nr 956 andra slag, härunder inbegripna bensololjor, karbol
syra,

naftalin och andra likartade destillationsprodukter

ur stenkolstjära; ävensom karbolkalk samt

tetrahydronaftalin och andra hydreringsprodukter

av naftalin .................................................................... fria

Arbeten av kautschuk, guttaperka och balata samt av konstgjord

mjuk kautschuk:

Nr 973 velocipeddelar, ej till nr 969 hänförliga, härunder

inbegripet pedal- och bromsgummi i längder .... E 160: —

Nr 974 automobildelar, ej till nr 913 eller 969 hänförliga;

motorcykeldelar, ej till nr 969 hänförliga, härunder

inbegripet pedal- och bromsgummi i längder;

galoscher och andra kautschuksskodon; ävensom

andra arheten, ej särskilt nämnda, radergummi och

kirurgiska artiklar härunder inbegripna ............ E 120: —

Nr 980 Fosforsyra samt kalium-, natrium- och ammoniumfosfåt;

ävensom kresolfosforsyra (kresylfosforsyra) samt för

malmanrikning avsedda flotationsmedel, innehållande

kresolfosforsyra (kresylfosforsyra)................................ N 1: 50

Nr 1030 Kalkkväve (karbidkväve)

fritt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Generaltull styrelsens utlåtande.

(17

Taratariffen.

Sedan styrelsens tullbehandlingsbyrå den 23 juni 1927 till de sakkunniga

överlämnat ett inom byrån uppgjort förslag till ny taratariff, upprättat med

ledning av den vid nu gällande tulltaxa fogade tariffen, liava, med hänsyn

till den stora ekonomiska betydelsen av att rätta procentsatser för taran

bliva fastställda, vissa tullmyndigheter anmodats att ytterligare utreda, i vad

mån ändringar i den nuvarande taratariffen kunde befinnas erforderliga.

Utredningen, som härigenom blivit utsträckt till en längre tidrymd, än som

på sin tid stod tullbehandlingsbyrån till buds, har givit vid handen, bland

annat, att taraprocenten blivit i förslaget för högt upptagen för i vissa förpackningar

inkommande apelsin-, citron- och pomeransskal, korinter, timotej-,

kanarie- och rödklöverfrö, orostat kaffe, omalen kanel, omalna nejlikor och

nejlikstjälkar, omalen senap samt spannmål.

Av allt kaffe, som importeras, härstammar den övervägande delen från

Brasilien. Detta kaffe torde alltid vara förpackat i enkel bal av tämligen

tunn väv. Enär vikten av detta emballage aldrig plägar uppgå till mer än

1 %■ av varans bruttovikt, har styrelsen ansett nämnda procentsats böra

fastställas för orostat kaffe i enkel bal av väv. Emballage av dubbel bal

vari kaffe av högre kvalitéer ofta införes, har befunnits motsvara 2 X av

bruttovikten.

Vad beträffar omalen spannmål torde taran för sådan vara, förpackad i

bal, sällan överstiga 1 %. Av den malna spannmålen utgör det amerikanska

vetemjölet den ojämförligt största importartikeln. Detta mjöl lärer så gott

som undantagslöst införas i originalsäckar av bomullsvävnad, vilkas vikt

plägar något understiga 1 % av bruttovikten. För övriga mjölsorter, liksom

även för gryn, torde taran för balarna ävenledes hålla sig mycket nära

nämnda procentsats, vilken styrelsen därför anser böra fastställas för såväl

om alen som malen spannmål.

Rörande timotej-, kanarie- och rödklöverfrö har upplysts, att dessa varor

pläga införas ej blott i enkel utan även i dubbel bal, varför tarabestämmelser

torde böra utfärdas även för sistnämnda emballage, som befunnits

motsvara 2 % av bruttovikten.

Enligt vad styrelsen erfarit har Skånes handelskammare i skrivelse till

kommerskollegium framhållit vissa av Svenska sockerfabriksaktiebolaget anförda

erinringar mot uppställningen av tarabestämmelserna för socker. Det

har bland annat anmärkts därpå, att förslaget, liksom nu gällande taratariff,

upptager krossat eller pulveriserat socker, varmed åsyftas s. k. strösocker.

Dylikt socker undergår emellertid numera i allmänhet varken krossning

eller pulverisering utan erhålles vid raffineringen direkt i form av pulver.

Bestämmelsen angående krossat och pulveriserat socker torde sålunda såsom

varande obehövlig kunna utgå ur taratariffen. Vidare har framhållits, att

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Generaltullstyrelsens utlåtande.

till import förekommer ett annat slag av socker i pulverform, nämligen det

som är känt under beteckningen »Deutsche Kristalle». Detta utgöres av

vid råsockerframställningen uppbyggda sockerkristaller, vilka genom särskilda

procedurer befriats från vidhäftande sirap. Båda dessa slag av socker,

ävensom råsockret, torde böra hänföras under rubriken »andra slag». De

slag av socker, som falla under denna rubrik, synas i tarahänseende böra

uppdelas, och det torde då vara mest naturligt att därvid följa tulltaxans

uppdelning i två kategorier efter polarisationsprocenten. Socker, polariserande

högst 98 %, är i motsats till det som polariserar mer än 98 % relativt

fuktigt och klibbigt, vilket åstadkommer, att emballaget förtynges, varför

även taraprocenten bör sättas något högre för detta slag av socker, förpackat

i balar, än för det andra. Utredningen har visat, att taraprocenten

utgör för det senare slaget förpackat i enkel bal av väv 1 % och i dubbel

bal 2 X samt för det övriga 1.5 % respektive 3 %. Bal av bast eller säv

torde numera icke förekomma i någon nämnvärd grad såsom emballage för

socker.

I taraföislaget finnes under rubriken frukter och bär, färska, upptaget

ananas i låda med träull och papper med en taraprocent av 50. Emellertid

har upplysts, att två olika lådförpackningar för nämnda vara förekomma.

Taran för dessa emballage är väsentligt olika, beroende på innerförpackningens

beskaffenhet, varför några särskilda taraföreskrifter icke lämpligen

synas böra fastställas för nämnda vara, detta så mycket mer som varje

låda endast plägar innehålla tio frukter, vilkas nettovikt med lätthet kan

utrönas.

I avsikt att förtydliga innebörden av »andra, ej särskilt nämnda» slag

av färska frukter får styrelsen föreslå vissa ändringar i uppställningen, vilka

angivas här nedan. Dessa innebära dock icke någon förändring i sak.

Bestämmelsen rörande korinter i fat, upptagen under rubriken frukter,

torde böra utgå, enär nämnda förpackning numera icke lärer förekomma.

Risgryn finnas i taratariffen upptagna dels under rubriken »Gryn», dels

under rubriken »Risgryn». I taxeförslaget däremot är varan upptagen under

»Spannmål» och torde densamma i överensstämmelse därmed även i taratariffen

böra införas under denna rubrik.

Enligt motiveringen till tulltaxeförordningens 3 § 2 mom. i förslaget

skulle ljus utgå ur taratariffen. Nämnda artikel har likväl blivit upptagen,

varför det vill synas som om den av förbiseende kommit att stå kvar. Den

torde emellertid utan olägenhet kunna utgå, enär tullpliktiga vikten med

lätthet kan utrönas för denna vara.

På grund av vad ovan anförts får styrelsen hemställa,

dels att i förslaget till taratariff måtte uteslutas bestämmelserna för ljus

och för ananas under rubriken »Frukter och bär»,

dels ock att förslaget i nedanstående delar måtte erhålla följande ändrade

lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

(i 9

Nummer

Varuslag

Kmballage, för vilket

tara utgår

Tara-

pro-

cent

Frukter och bär, ätbara:

52, 55

färska:

äpplen, päron och andra, ej särskilt

nämnda ................................................

fat — — — — —

57—60

torkade:

apelsin-, citron- och pomeransskal ...

bal av gräs

8

korinter...................................................

låda

10

44, 45

Frö: timotej-, kanarie- och rödklöver- ..

enkel bal

1

dubbel bal

2

33

Gryn: ris-; se under Spannmål.

83

Kaffe: orostat ............................................

enkel bal av väv

1

dubbel bal av väv

2

94

Kanel: om alen............................................

bal

3

92

Nejlikor och nejlikstjälkar:

omalna ......................................................

dubbel bal av bast

7

33

Risgryn; se under Spannmål.

89

Senap: omalen ...........................................

bal

1

103, 104

Socker:

kandi- ........................................................

låda

10

sågat eller hugget i bitar ....................

låda

12

topp-............................................................

papper

3

andra slag:

polariserande högst 98 % ....................

enkel bal

1.5

dubbel bal

3

polariserande mer än 98 X ................

enkel bal

1

dubbel bal

2

29—34

Spannmål:

risgryn........................................................

bal

1

fat

9

annan, omalen och malen ....................

bal

1

Tullmyndigheternas förut omförmälda yttranden i ämnet ävensom de till

styrelsen remitterade handlingarna rörande A/B Bröderne Herrmanns ovanberörda

framställning överlämnas härjämte. I

I ärendets behandling hava deltagit, förutom undertecknad generaltulldirektör,

byråcheferna Beyer, Ewerlöf, föredragande för vissa delar av tulltaxeförordningen,

Nordström och Jansson samt tjänstförrättande byråchefen,

byråinspektören Olson, föredragande för vissa delar av tulltaxeförordningen

och för tulltaxan.

Stockholm den 31 maj 1928.

Underdånigst

A. E. M. ERICSSON.

Ivar Kullgren.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Tillägg till bilaga. 2.

Till KONUNGEN.

Jämte det generaltullstyrelsen denna dag avgiver utlåtande i anledning

av vissa av Sveriges kemiska industrikontor föreslagna ändringar i det av

1925 års tulltaxerevision framlagda förslaget till förordning med tulltaxa,

tillåter sig styrelsen att i nedanstående punkter komplettera sitt den 31

maj 1928 avgivna yttrande över nyssnämnda tulltaxeförslag.

Klädespersedlar av strumpstolsgods draga enligt nu gällande tulltaxa den

för det ingående materialet bestämda tullsatsen utan förhöjning. Framställning

om ändring härutinnan hade gjorts till de år 1925 av chefen för finansdepartementet

tillkallade sakkunniga för revision av gällande tulltaxa, varvid

framhållits önskvärdheten av att en differentiering genomfördes av tullskyddet

för klädespersedlar av trikåvara. Med hänsyn till frågans stora

omfattning och befarade svårigheter vid tulltaxeringen ansågo de sakkunniga,

under erkännande av det berättigade i ovan anförda önskemål, att spörsmålet

borde upptagas till prövning först i samband med en allmännare

revision av tulltaxan.

I sitt ovannämnda utlåtande den 31 maj 1928 över de sakkunnigas förslag

vitsordade även styrelsen det berättigade i den gjorda framställningen

och framhöll önskvärdheten av att — även om slutliga ordnandet av denna

fråga syntes böra anstå till en senare tidpunkt — en provisorisk lösning

kunde komma till stånd tidigare. Då emellertid en skrivelse i frågan ingivits

till kommerskollegium, framlade styrelsen för det dåvarande icke

något förslag i ämnet, men uttalade, att styrelsen, då resultatet av kollegii

prövning av berörda framställning förelåge, torde få tillfälle avgiva yttrande

i frågan.

Nämnda framställning hade ingivits av Sveriges industriförbund och gick

ut på, att klädespersedlar av strumpstolsarbeten av annat spånadsämne än

silke, försedda med broderier eller spetsar eller med foder, uppslag eller

annan besättning, vari silke ingår, skulle taxeras efter enahanda grunder,

som gälla för av vävnad tillverkade klädespersedlar. Övriga varor av

strumpstolsgods skulle däremot liksom hitintills beskattas efter vad för

strumpstolsarbeten är bestämt, utan förhöjning.

Sedan kommerskollegium numera i skrivelse till Kungl. Maj:t tillstyrkt

det av industriförbundet framlagda förslaget, tillåter styrelsen sig anföra

följande.

Förslaget angavs såsom en provisorisk lösning av frågan rörande tull
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens utlåtande.

71

taxeringen av kläder av strumpstolsarbeten, icke innehållande silke, i det

att detsamma endast berörde vissa mera lyxutstyrda konfektionerade varor

av strumpstolsgods, i fråga om vilka konfektionsindustrien icke blott icke

åtnjuter något tullskydd utan har att vidkännas direkt tullbelastning för i

dylika varor ingående, högt tullbeskattade besättningsartiklar. Av den

motivering, som anförts av industriförbundet, framgår, att avsikten varit,

att den föreslagna tulltaxeändringen endast skulle drabba kläder, som tillverkades

av metervara vid konfektionsfabrikerna, och sålunda icke persedlar,

som i samband med tillverkningen endast underginge en enklare sömnad.

Så som förslaget utformats komme emellertid bland annat även en hel del

underkläder att drabbas av ändringsförslaget, vilket icke vore lämpligt.

Å andra sidan skulle genom förslaget endast i begränsad utsträckning —

d. v. s. i fråga om kläder med broderier eller spetsar eller med foder, uppslag

eller annan besättning, vari silke ingår — praktiskt erkännande givas

åt det berättigade i principen angående de av trikåvara tillverkade klädernas

likställighet i tullskyddshänseende med dylika kläder, tillverkade av vävnad.

Fullt erkännande häråt torde vid en provisorisk lösning av frågan knappast

kunna lämnas. Åtskilligt skulle emellertid vinnas, om de viktigaste av

trikåmetervara framställda klädespersedlarna likställdes med motsvarande

av vävnad tillverkade kläder. De persedlar, som i första hand härvid borde

ifrågakomma, äro klädningar, blusar, kjolar och morgonrockar. Däremot

synas koftor, som i regel endast undergå en enklare konfektionering icke

lämpligen böra drabbas av tullförhöjningen, och då vidare vissa tulltekniska

svårigheter säkerligen skulle uppstå vid särskiljandet av koftor och kappor,

torde icke heller sistnämnda varuslag böra göras till föremål för särbestämmelse.

Med hänsyn bland annat till att tullsatsen för rubrik 373 b i gällande

tulltaxa år bunden genom handelstraktaten mellan Sverige och Tyskland,

böra silkestrikåvaror icke beröras av ändringsförslaget.

Därest ovan angivna synpunkter vinna beaktande, torde nummer 432 i

förslaget böra uppdelas på följande sätt:

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade

varor:

blusar, kjolar, klädningar och morgonrockar av

spånadsvara (metervara), icke innehållande I tulltaxeras lika med

{ klädespersedlar av

Silke ....................................................................... ( motsvarande vävnad

I tulltaxeras etter vad

I för strumpstolsarbe
andra

........................................................................ I ten är bestämt utan

{ förhöjning.

Senaste tidens erfarenhet har givit vid handen, att beträffande en annan

artikel ett förtydligande vore önskvärt.

I nummer 617 av tulltaxeförslaget upptages s. k. Ewarts kätting med

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Generaltullstyrelsens utlåtande.

en tull av 12 kronor för 100 kilogram. Emellertid förekomma kättingar, som

till beskaffenhet och användning äro likartade med Ewarts kätting, men som i

handeln gå under andra namn. Så finnes exempelvis en bultkätting, benämnd

Leys. Det utmärkande för samtliga dessa slag av kättingar är, att

de i regel tillverkats av aducerat gjutgods till skillnad från Galls, ett slag

av ledbultkätting, som framställts av lameller av smidesjärn. Enligt ett

regeringsrättens beslut skall Leys kätting i tullbeskattningshänseende likställas

med Ewarts. Sedan den i motsvarande rubrik av nu gällande taxa till belysande

av vad som avses med ledbultkätting anförda beteckningen »Galls»

i föi slaget boittagits, synes ett tillägg till beteckningen Ewarts kätting vara

önskvärt för att klarlägga omfattningen av denna rubrik till skillnad från

den efterföljande. Styrelsen får sålunda föreslå, att nummer 617 i taxeförslaget

måtte erhålla följande ändrade lydelse:

s. k. Ewarts kätting; ävensom ledbultkättingar av smidbart gjutgods,

i vilket fall jämväl överrubriken till nummer 618—619 torde böra ändras och

givas följande avfattning:

ledbultkättingar, ej till nummer 617 hänförliga, med en längd å rullen

(invändig länkbredd) av:

I anslutning till de ändringsförslag, för vilka här ovan redogjorts, får

styrelsen överlämna en av föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium

utarbetad promemoria,1 huvudsakligen berörande vissa av Sveriges kemiska

industrikontor i utlåtande till kungl. kommerskollegium den 30 april 1928

framställda erinringar rörande tulltaxeförslaget. De i promemorian framförda

synpunkterna torde enligt styrelsens förmenande förtjäna beaktande

vid den slutliga utformningen av taxeförslaget.

I ärendets behandling hava deltagit, förutom undertecknad generaltulldirektör,

byråcheferna Ewerlöf och Nordström samt tjänstförrättande byråchefen,

byråinspektören Olson, föredragande.

Stockholm den 12 december 1928.

Underdånigst:

A. E. M. ERICSSON.

Ivar Kullgren.

1 Promemorian är här ej intagen.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lantbruksstyrelsens utlåtande.

1

Bilaga 3.

Till KONUNGEN.

Genom beslut den 23 januari 1925 tillkallade dåvarande chefen för finansdepartementet

särskilda sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva

förslag i fråga om revision av gällande tulltaxa. Sedan dessa sakkunniga

den 12 september 1927 avgivit betänkande med förslag till förordning med

tulltaxa, har lantbruksstyrelsen anbefallts avgiva utlåtande i ärendet.

Till åtlydnad härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

Det torde ankomma på lantbruksstyrelsen att yttra sig endast i vad förslaget

avser produkter av lantbruket och fisket samt för dessa näringar

erforderliga varor.

Vid granskning av förslaget har lantbruksstyrelsen med tillfredsställelse

funnit, att en omläggning av tulltaxans uppställning skett i syfte att på

ett bättre sätt än hittills sammanföra däri upptagna varor efter deras större

eller mindre inbördes samband.

Beträffande de varor, som kunna anses hänförliga till lantbruksstyrelsens

verksamhetsområde, har styrelsen i stort sett inga väsentliga erinringar mot

förslaget. Styrelsen anser sig dock böra ifrågasätta vissa ändringar däri.

Så synes det lantbruksstyrelsen lämpligt, om för tydlighetens skull under

rubriken fisk efter ordet skarpsill inom parentes tillfogades ordet vassbuk.

Under nr 42 upptagas såväl icke ätbara rötter, rotknölar av gladiolus

därunder inbegripna, som ätbara, nämligen manioka- och arrowrötter, vilka

användas vid stärkelsefabrikationen. I gällande tulltaxa äro dessa upptagna

under olika nummer. Då icke ätbara rötter torde importeras endast

för odlingsändamål såsom fallet är med rotknölar av gladiolus, synas dylika

rötters upptagande under grupp B vara mindre befogat. De böra hellre

hänföras under grupp C, som omfattar trädgårdsprodukter i allmänhet samt

levande växter. Manioka- och arrowrot synas sålunda böra kvarstå å sin

nuvarande plats, under det att rötter, icke ätbara, ej särskilt nämnda, rotknölar

av gladiolus därunder inbegripna, flyttades till grupp C, under rubriken

»växter, ej särskilt nämnda».

Då de under nr 43 upptagna varor icke kunna anses höra till de ätliga,

utan äro avsedda för plantering och således närmast höra samman med

levande växter, synes det lantbruksstyrelsen önskvärt, att nämnda varor

likaledes nedflyttas under grupp C.

1 — 8408.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lantbruksstyrelsens utlåtande.

Under nr 44 hava sammanförts tvenne i gällande tulltaxa upptagna

nummer eller timotej- och kanariefrö. Dessa båda varuslag torde icke hava

något samband med varandra och enda orsaken till deras sammanförande

torde väl vara, att för båda gäller samma tullsats. Ur sammanhangssynpunkt

hade det varit önskvärt, att ett sådant sammanförande icke skett och

att numreringen inom undergruppen frö kunnat omkastas så, att timotej

och rödklöver kommit närmast före nr 48 »andra slag, ej särskilt nämnda».

Därigenom skulle samtliga vallgräs lättare kunna i blivande statistik sammanföras

på ett ställe.

Med hänsyn till varornas naturliga sammanhang finner lantbruksstyrelsen

det vidare knappast lämpligt, att nötkärnor såsom skett upptagas tillsammans

med torkade frukter (nr 60). Enligt lantbruksstyrelsens förmenande

höra nötkärnor betydligt mera samman med de under nr 59 upptagna varor.

Då emellertid förslaget i denna del torde vara beroende av de olika tullsatserna,

vill lantbruksstyrelsen nedan återkomma härtill.

I samband med fragan om tulltaxans uppställning hava de sakkunniga

jämväl principiellt berört frågan om uppställningen av den varaförteckning,

som lägges till grund för import- och exportstatistiken. Dessa två, tulltaxa

och varuförteckning, böra ju vara uppställda så, att de eventuellt kunna

sammanarbetas på ett eller annat sätt. De sakkunniga uttala såsom sin åsikt,

att, på samma sätt som skett i föreliggande förslag till tulltaxa, i en omarbetad

varuförteckning en minskning av antalet rubriker jämväl borde

ske genom sammanförande av likartade varor i större utsträckning, än som

nu äger rum. Att så i vissa fall torde kunna ske, finner jämväl lantbruksstyrelsen

vara fallet. Styrelsen anser sig dock böra framhålla, att, då

import- och exportstatistiken grundar sig på varuförteckningen, stor försiktighet

måste iakttagas vid ett sådant sammanförande, så att icke svårigheter

uppstå att ur statistiken avläsa utbytet med utlandet av i ett eller

annat avseende betydelsefulla varor. Härvid finner sig lantbruksstyrelsen

böra anmärka, att en varas betydelse i detta avseende icke torde framgå

enbart av den större eller mindre exporten eller importen därav. I vissa

fall torde det t. ex. i fråga om import —- vara av nöden att kunna konstatera,

huruvida någon import alls äger rum eller ej. I flera fall synes

det lantbruksstyrelsen, som om en ny varuförteckning, därest den skall vara

till avsett gagn, måste särskilja vissa i den nuvarande förteckningen sam - manförda varor. Ur lantbruksstyrelsens synpunkt synes en mera detaljerad

varuförteckning vara av behovet påkallad särskilt i fråga om fisk och andra

till fiskerinäringen hörande produkter ävensom beträffande frö samt i vissa

avseenden jämväl beträffande trädgårdsprodukter.

Enligt vad lantbruksstyrelsen har sig bekant pågår inom kommerskollegium

och generaltullstyrelsen utredning rörande omredigering av varuförteckningen;

och har kommerskollegium begärt lantbruksstyrelsens yttrande

rörande vissa av dess grupper. I det yttrande, lantbruksstyrelsen på grund

härav har för avsikt att inom den närmaste tiden avgiva, kommer styrel
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lantbruksstyrelsens utlåtande. 3

sen att närmare angiva de förändringar i varuförteckningen, som enligt

styrelsens förmenande synas erforderliga rörande ifrågavarande varugrupper.

1 fråga om tullsatser synes föreliggande förslag ieke innebära några

väsentliga ändringar. Endast mindre jämkningar hava av ett eller annat

skäl ifrågasatts. Inom de varugrupper, som beröra lantbruksstyrelsens

verksamhet, hava sålunda föreslagna jämkningar endast i nedan anförda

fall givit anledning till uttalande från lantbruksstyrelsens sida.

Förslaget upptager, såvitt angår annan fiskrom, saltad eller på annat sätt

beredd, än torskrom i tunnor samt kaviar (störrom), en tullsats av 50 öre

per kilogram (nr 17). Detta innebär eu sänkning av tullsatsen från ,)

kronor till 50 öre för enklare slag av kaviar. Det synes svårt att på ett

lämpligt sätt avväga tullen å detta varuslag. De sakkunnigas förslag synes

motsvara cirka 10 procent av varuvärdet. Enligt lantbruksstyielsens fölmenande

kan det dock ifrågasättas, om icke denna tullsats är allt för låg

och att ett realiserande av förslaget i denna del skulle komma att innebära

en allt för stark rubbning av rådande förhållanden. Det må i detta sammanhang

framhållas, att den svenska tillverkningen av konserver av det

slag, varom här är fråga, är av ganska stor betydelse för konservfabiikerna

på fiskerinäringens område. På grund härav kan också befaras, att den

föreslagna tullsänkningen skall komma att medföra ganska skadliga verkningar

för nämnda konservindustri och därmed jämväl för fiskerinäringen.

Enligt vad lantbruksstyrelsen har sig bekant, utgör den stadgade tullsatsen

i Norge för ifrågavarande slag av kaviar 75 öre per kilogram med 50 procents

tillägg. Då den svenska fiskerinäringen torde vara i behov av minst

lika effektivt skydd som den norska, anser lantbruksstyrelsen, att tullsatsen

för »Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd: andra slag» (nr 17) skäligen

bör sättas till 125 kronor per 100 kilogram.

Såsom redan förut omnämnts hava nötkärnor, som i gällande tulltaxa

under nr 114 b sammanförts med apelsin-, persiko- och sviskonkärnor, hela

eller sönderdelade, och där äro belagda med en tull av 75 öre per kilogram,

i föreliggande förslag under nr 60 sammanförts med torkade frukter såsom

plommon, dadlar, äpplen in. fl. och således åsatts en tull av 50 öre per

kilogram. Aprikos-, persiko- och plommonkärnor ävensom arachidmandel

hava däremot sammanförts med mandel samt sålunda åsatts en tull av 35

öre per kilogram. Av ålder hava mandel, nötkärnor och förenämnda kärnor

av plommon m. m. ansetts böra åsättas samma tullsats. Då på grund av

det spanska handelsavtalet tullsatsen å mandel sänktes till 35 öre per kilogram,

kom tullsatsen å kärnor att kvarstå oförändrad. De sakkunniga hava

tydligen avsett att med föreliggande förslag skapa en större rättvisa. Enligt

lantbruksstyrelsens förmenande förefinnas emellertid knappast, åtminstone

ur synpunkten av de intressen, styrelsen har att bevaka, några skäl för att

skilja nötkärnor från den grupp varor, varmed de hittills sammanförts. En

högre tull å dessa än å mandel torde med hänsyn till varornas beskaffenhet

knappast kunna motiveras och något skydd för svensk nötodling torde eu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lantbruksstyrelsens utlåtande.

sådan tull icke kunna anses vara, då svenska nötter näppeligen komma till

användning för framställande av en sådan produkt. Enligt lantbruksstyrelsens

förmenande tala sålunda flera skäl för att nötkärnor överföras till nr

59 i förslaget.

Under grupp C upptagas, bland annat, köksväxter, ej särskilt nämnda,

färska eller enbart kokade. Det kan emellertid icke anses skäligt, att samma

tullsats skall gälla för färsk och kokad vara i de fall, då denna representerar

en betydligt större mängd näringsvärde på grund av den intorkning,

som vid kokningen ägt rum. Särskild betydelse får detta för t. ex. tomater,

Om — i enlighet med nuvarande tillämpning av tulltaxans bestämmelser —

genom förslagets antagande skulle för framtiden fastslås, att tullsatsen för

färska och kokade tomater skulle vara lika, så innebär detta vid det förhållandet

att till ett kilogram inkokade tomater av det slag, som i regel

införas, torde åtgå 5—6 kilogram färska tomater, att tomater efter inkokning

kunna införas mot en tullsats, som är cirka 5 gånger lägre än den för färska

tomater bestämda. Inkokning av tomater torde närmast vara att jämställa

med konservering och sker under den tid, då tomatskörden är rikast. Importen

av denna vara, som i många avseenden kan ersätta de färska tomaterna,

blir därför i konkurrensavseende farlig för den svenska tomatodlingen och

förfarandet torde knappast stå i överensstämmelse med det syfte, den åsatta

tullen är avsedd att främja.

Lantbruksstyrelsen anser sig dock böra framhålla, att vad speciellt inkokta

tomater (tomatpuré) beträffar, det från den fiskerinäringen närstående konservindustriens

sida torde vara ett önskemål, att någon förändring ifråga

om tullsättningen å denna vara icke kommer till stånd.

Samma förhållande som det ovan påpekade föreligger även beträffande

vissa frukter och bär. Här innebär emellertid föreliggande förslag ingen

ändring av gällande bestämmelser. Lantbruksstyrelsen anser sig dock icke

kunna underlåta att framhålla det till synes orimliga däri, att t. ex. jordgubbar

och äpplen i kokat skick nu till men för den svenska fruktodlingen

kunna införas till landet mot en tullsats, som endast utgör en ringa del av

den, som fastställts för den färska frukten.

Vid granskning av föreliggande förslag med hänsyn till varor, som utnyttjas

inom jordbruksproduktionen och folknäringen, har lantbruksstyrelsen vidare

uppmärksammat de jämkningar i tullsatserna, som föreslagits ifråga om

maskiner m. m. (kap. VIII).

Beträffande förbrännings- och varmluftsmotorer (nr 803—806) hava de

sakkunniga föreslagit sådan ändring, att tullen skulle utgå med 10 procent

av värdet för motorer, som per styck väga högst 1,500 kilogram. För närvarande

är denna maximigräns satt till 500 kilogram och tullen för motorer,

vägande mer än 500 kilogram men ej mer än 1,500 kilogram, utgår med 20

kronor per 100 kilogram. Det är svårt att med bestämdhet beräkna, huru

denna omläggning verkar, men av tillgängliga uppgifter att döma, skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lantbruksstyrelsens utlåtande.

5

förslaget i flera fall innebära en höjning av den nuvarande tullen för motorer

av ifrågavarande slag. Sålunda kan som exempel anföras, att en fotogenmotor

om 10 hästkrafters styrka torde väga omkring 600 kilogram och kosta ungefär

2,300 kronor. Med den nuvarande beräkningen skulle tullen belöpa sig till

120 kronor men enligt de sakkunnigas förslag utgå med 230 kronor. Dä

de nämnda näringarna arbeta under tryckta förhållanden och redan förut

äro starkt belastade av det nuvarande tullsystemet, anser lantbruksstyrelsen

sig böra avstyrka förslaget i förevarande avseende.

Vidare har befunnits, att tullen å vissa tyngre lantbruksredskap såsom

vältar, sladdar och andra jordbruksredskap, vilka i gällande tulltaxa äro

upptagna under särskilt nummer (1024) och åsatta en tull av 4 kronor per

100 kilogram, i förslaget sammanförts med maskiner för skörd, sortering

in. in. (nr 828) och sålunda skulle komma att påföras en tull av 6 kronor

per 100 kilogram. Detta innebär en tullförhöjning av icke mindre än 50

procent. Visserligen framliålles från de sakkunnigas sida, att importen av

sådana redskap, varom här är fråga, är synnerligen obetydlig. Detta argument

torde dock knappast få anses avgörande. Enligt lantbruksstyrelsens

förmenande måste den föreslagna tullförändringen innebära en möjlighet

för den industri, som tillverkar dessa varor, att till egen fördel belasta jordbruket

med ytterligare förhöjda priser på denna för alla jordbrukare i ekonomiskt

avseende betydelsefulla utgiftspost. Lantbruksstyrelsen anser sig

därför böra föreslå, att gällande bestämmelser härutinnan bibehållas.

Slutligen må anmärkas, att i föreliggande tulltaxeförslag tullen å kalkkväve

(nr 1030), som enligt gällande tulltaxa (nr 1228) är tullfritt, upptagits

med 2 kronor 50 öre per 100 kilogram eller samma tullsats, som gällde, då

de sakkunniga år 1927 avgåvo sitt förslag. Emellertid borttogs denna tull

genom beslut av 1928 års riksdag.

Lantbruksstyrelsen får hemställa, att Kungl. Maj:t vid ett eventuellt

framläggande för riksdagen av förslag till reviderad tulltaxa måtte taga

hänsyn till vad styrelsen ovan anfört.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören

Insulander, byråcheferna Bjurstedt, von Zweigbergk och Andersson samt

byrådirektören Sonesson.

Stockholm den 16 november 1928.

Underdånigst

ERIK INSULANDER,

GEORG von ZWEIGBERGK.

o

8408.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:316 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till tulltaxeförordning ävensom i ämnet väckta motioner. s. 7 i texten
  2. BevU 1929:32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32 s. 30 i texten
  3. BevU 1929:29 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29 s. 1 i texten
  4. BevU 1929:30 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till tulltaxeförordning, i vad angår därvid fogat förslag till taratariff. a1 i texten
  5. BevU 1929:25 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till tulltaxeförordning, i vad angår tullen å te. s. 1 i texten

Visa alla 9