Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72

1929-02-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:72, Kungl. Maj:ts proposition Nr 72

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

Unders tödåt

änkan efter

en deltagare i

Vegaexpeditionen.

Nr 72.

Kungl.

efter en deltagare i Vegaexpeditionen; given Stockholms

slott den 8 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Öl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tbyggeb, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Bobell, von Steyebn, Malmbebg,

Lindskog, Bissmabk, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför följande:

»Såsom en gärd av det erkännande, varmed svenska folket hyllade förtjänsten

av ett stort och lyckligen utfört värv» anvisade 1880 års riksdag i

anledning av inom riksdagen väckta förslag om nationalbelöningar åt deltagarna

i den med ångaren Vega fullbordade kringseglingen av Asien åt

professorn A. E. Nordenskiöld och kaptenen i kungl. flottan sedermera amiralen

A. A. L. Palander af Vega ett årligt anslag av 4,000 kronor för dem

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 72.

11

vardera att från och med år 1881 under deras återstående livstid utgå från

allmänna indragningsstaten, utan att dessa anslag finge tagas i beräkning

vid frågan om don pension, vartill de eljest kundo vara eller bliva berättigade,

varjämte riksdagen ställde till Kungl. Maj:ts förfogande på extra stat

för år 1881 ett belopp av 50,000 kronor, att av Kungl. Maj:t användas till

lämpliga belöningar åt övriga deltagare i förevarande forskningsfärd; och

hade riksdagen vid bestämmande av sistnämnda belopp, därvid det skulle

ankomma på Kungl. Maj:t att tilldela vederbörande belöningar i den form,

Kungl. Maj:t kunde pröva lämplig, antagit, att dymedelst icke någon belöning

borde komma att i värde understiga 1,000 kronor, vilket belopp syntes

vara tillräckligt för anskaffande åt män av besättningen å Vega av ett eget

hem för deras ålderdom, vilket enligt riksdagens mening vore den »säkerligen

mest kärkomna belöningen för deras ansträngningar och umbäranden».

I Vegafärden deltog dåvarande timmermannen vid flottan Sven Andersson.

Från ovannämnda av riksdagen anslagna belopp å 50,000 kronor tillerkändes

genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 maj 1880 Andersson eu belöning .av

1,000 kronor.

Hos Kungl. Maj:t har nu styrelsen för svenska sällskapet för antropologi

och geografi efter framställning av Anderssons änka Maria Helena Andersson,

född Petersdotter, anhållit om beredande av skäligen avpassad pension

åt henne.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att änkan Andersson är född den 1

januari 1851 och sedan den 22 juli 1928 änka efter timmermannen Andersson,

att hon icke år 1928 var taxerad vare sig till bevillning eller inkomstoch

förmögenhetsskatt samt att hennes ekonomiska ställning är sådan, att

hon på gamla dagar väl kan behöva något understöd.

I ärendet har statskontoret den 23 januari 1929 avgivit utlåtande och

därvid anfört:

I anledning av Kungl. Majrts i propositionen nr 136, punkt 12, gjorda

framställning om understöd åt två änkor efter deltagare i Vegaexpeditionen

beviljade 1925 års riksdag bland annat understöd å 500 kronor åt båtsmannen

Per Magnus Jansson Lustigs änka Stina Maria Jansson, född Andersdotter.

Ett motsvarande nyreglerat understöd utgör omkring 600 kronor.

På grund härav och då i förevarande fall synes böra beredas en förmån

svarande mot vad som beviljades föreuämnda båtsmansänka, hemställer

statskontoret, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva, att timmermannen

Sven Anderssons änka Maria Helena Andersson, född Petersdotter,

må från och med den 1 augusti 1928 under sin återstående livstid,

så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, från allmänna indragningsstaten

uppbära årligt understöd till belopp av 600 kronor.

Riksdagens avsikt med den nationalbelöning, som tillerkändes deltagarna Departei

Vegaexpeditionen, synes främst hava’ varit att bereda dem en tryggad men techefen,

ålderdom. Av handlingarna i nu föreliggande ärende framgår, att änkan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

efter eu av deltagarna i expeditionen befinner sig i knappa ekonomiska villkor,

vilket föranlett vederbörande att hos det allmänna för henne söka bistånd.

Då riksdagen redan tidigare behjärtat behov av understöd för änkor

till deltagarna i Vegaexpeditionen, synes det mig skäligt att jämväl i nu

förevarande fall ifrågasätta ett understöd av statsmedel. I likhet med vad

i framställningar till 1921 års riksdag om pension åt amiralen Palanders

änka samt till 1925 års riksdag om pensioner till kommendörkaptenen

Brusewitz’ änka och båtsmannen Lustigs änka från då föredragande departementschefens

sida framhölls, torde förevarande fråga icke böra bedömas

efter sedvanliga grunder för beräknande av änkepension utan snarare

betraktas ur den synpunkten, att avsikten med den av 1880 års riksdag beslutade

nationalbelöningen bör säkerställas. Mot det av statskontoret föreslagna

beloppet, 600 kronor, har jag ingen erinran att göra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att förre timmermannen Sven Anderssons änka Maria

Helena Andersson, född Petersdotter, må från och med den

1 augusti 1928 under sin återstående livstid, så länge hon

förbliver i sitt nuvarande änkestånd, från allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av 600 kronor.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Enar Sahlin.

Stockholm 1929, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

200352

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1929:26 Bankoutskottets utlåtande Nr 26 s. 54 i texten