Angående beräknandet av tjänstetid i lönehänseende för ryttmästaren 0. Ribbing och kaptenen N. E. Jönnick
1929-02-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1929:84, Angående beräknandet av tjänstetid i lönehänseende för ryttmästaren 0. Ribbing och kaptenen N. E. Jönnick
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
1
Nr 84.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beräknandet
av tjänstetid i lönehänseende för ryttmästaren
0. Ribbing och kaptenen N. E. Jönnick; given
Stockholms slott den 8 februari 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Harald Malmberg.
Ltdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 8 februari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tkygger, statsråden
Lubeck, "W ohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Stetern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Departementschefen, statsrådet Malmberg anför:
I 7 § 6 mom. i avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat
m. fl. vid armén och marinen stadgades, att beställningshavare finge för bestämmande
av begynnelselön i beställningen och sedermera för uppflyttning
till högre löneklass, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt
eller delvis tillgodoräknas den tid, han utom statens tjänst utfört arbete,
som ur det allmännas synpunkt kunde anses likvärdigt med eller av högre
värde än det, han hade att utföra å beställningen.
Bihan g till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 67 häft. (Nr 84.)
306 89
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
I anslutning till den ändrade lydelse, som motsvarande stadgande i avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra” verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, den 22 juni 1921 (nr 451)
erhållit genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 367), har i 7 § 5 mom. av
det nu gällande officersavlöningsreglementet av den 20 maj 1927 (nr 170),
vilket trätt i kraft den 1 januari 1928, stadgats, att beställningshavare må
för dylik placering i löneklass, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt
fall, tillgodoräknas den tid, han utom statens tjänst utfört sådant arbete
av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning
finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av
högre värde än det, han har att utföra å beställningen.
I en till Kungl. Maj:t ställd, den 22 augusti 1928 dagtecknad skrift har
ryttmästaren vid Livregementet till häst O. Ribbing anhållit, att han, som
enligt särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 10 oktober 1924, den 9 oktober
1925, den 3 november 1926 och den 30 augusti 1927 beviljats tjänstledighet
för tjänstgöring såsom lärare vid Finlands krigshögskola, måtte få tillgodoräkna
sig nämnda tjänstgöring såsom tjänstetid.
Vidare har kaptenen vid intendenturkåren N. E. Jönnick i en likaledes
till Kungl. Maj:t ställd, den 29 oktober 1928 dagtecknad skrift anhållit, att
han, som enligt särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 28 april 1926, den 21
januari och den 23 december 1927 samt den 20 februari 1928 beviljats tjänstledighet
för att stå till Finlands försvarsministeriums förfogande såsom sakkunnig
vid utredning av vissa militärförvaltningen berörande frågor, måtte
få såsom tjänstetid tillgodoräkna sig nämnda tjänstgöring.
Arméförvaltningens civila departement har i ett den 29 augusti 1928 över
den av Ribbing gjorda ansökningen avgivet yttrande anfört i huvudsak
följande.
Kungl. Maj:t hade i ett flertal fall lämnat utan bifall av vederbörande
militära beställningshavare gjorda ansökningar att såsom tjänstetid fa tillgodoräkna
de tidsperioder, varunder vederbörande efter erhållet avsked från
tidigare innehavda beställningar a stat haft anställning i utländsk krigstjänst.
Ribbing hade visserligen icke erhållit avsked från beställning å stat utan
allenast åtnjutit tjänstledighet under vissa tidsperioder för tjänstgöring i
finska armén, och hade därvid föreskrivits, att ledigheten vore att hantora
till gruppen C i 2 kap. 1 § av kungörelsen den 31 december 1921 med vissa
tilläggsbestämmelser till de militära avlöningsreglementena. Då sålunda bestämmelserna
i 13 § i officersavlöningsreglementet icke ansetts böra i forevarande
fall tillämpas, torde den av Ribbing åtnjutna tjänstledigheten vara
av sådan beskaffenhet, att densamma jämlikt 6 § 3 mom. a) av aberopade
reglemente borde läggas honom till last vid bestämmande av den löneklass,
vartill han skulle hänföras. .
På grund härav och då först efter riksdagens medgivande dels den personal
tillhörande flottan, som deltagit i yachten Fidras världsomseglmg, dels
ock de beställningshavare vid armén, vilka fullgjort uppdrag att organisera
Persiens gendarmeri, fått för löneklassplacering räkna sig till godo den tid de
för sådant ändamål erhållit tjänstledighet, respektive såsom lönlösa kvarstad
Kungl. Maj:ts proposition nr ,V-i. 3
i respektive regementen ocli kårer, ansåge departementet sig icke kunna tillstyrka
bifall till den av Ribbing gjorda ansökningen.
I yttrande den 2 november 1928 över den av .Tönniek gjorda ansökningen
bär civila departementet, under hänvisning till vad departementet anfört i
fråga om Ribbings ansökning, förklarat, att departementet icke kunde tillstyrka,
att Jönnick genom något allenast av Kungl. Maj:t meddelat beslut
erhölle medgivande att såsom tjänstetid tillgodoräkna sig den tid, som avsåges
i den av honom gjorda ansökningen. Däremot hade departementet
icke något att erinra emot att, därest skäl därtill skulle anses föreligga,
Kungl. Maj:t inhämtade riksdagens medgivande för tillgodoseende av det i
ansökningen angivna syftet.
Försvar$ väsendets lönenämnd, som den 27 november 1928 avgivit utlåtande
över berörda ansökningar, har därvid anfört följande.
Frågan angående rätt för officer att för placering i löneklass tillgodoräkna
sig tid, varunder han utfört arbete utom statens tjänst, reglerades, såvitt
avsåge tid före den 1 januari 1928, i 7 § 6 mom. av 1921 års provisoriska
officersavlöningsreglemente samt beträffande senare tid i 7 § 5 mom. av nu
gällande, 1927 års officersavlöningsreglemente. Den olika avfattning, som
ifrågavarande bestämmelser sins emellan företedde, sammanhängde därmed,
att motsvarande stadgande i allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente,
vilket ursprungligen varit av samma lydelse som bestämmelsen i 1921 års
officersavlöningsreglemente, genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 367) i
förtydligande syfte underkastats en omredigering, samt att det nuvarande
officersavlöningsreglementet i hithörande del avfattats i överensstämmelse
med det sålunda omredigerade stadgandet i allmänna civilförvaltningens
avlöningsreglemente.
Rörande syftet med och innebörden av ifrågavarande stadgande finge
lönenämnden hänvisa till propositionen nr 217/1922, sid. 6 och 7. Ehuru
vad där sades direkt endast hade avseende å allmänna civilförvaltningen,
torde detsamma i tillämpliga delar äga giltighet även för försvarsväsendets
vidkommande. I enlighet härmed torde, på sätt lönenämnden tidigare vid
olika tillfällen framhållit och Kungl. Maj:t jämväl konsekvent tillämpat, omförmälda
bestämmelse i 1921 och 1927 års officersavlöningsreglementen icke
avse sådana fall, varom i nu föreliggande ansökningar vore fråga. På grund
av det sålunda anförda hemställde lönenämnden, att Kungl. Maj:t måtte
finna förevarande ansökningar icke kunna av Kungl. Maj:t bifallas.
Vid ärendets behandling inom lönenämnden hava två ledamöter anmält
från nämndens majoritet avvikande mening och för sin del anfört, att de
ansåge, att Ribbing och Jönnick, som åtagit sig ett såväl för dem själva
som för det egna landet hedrande uppdrag, varunder de varit i tillfälle att
skaffa sig vidgad erfarenhet å områden, som direkt berörde deras militära
tjänst, härigenom utövat en verksamhet, som kunde sägas hava kommit
jämväl vårt eget försvarsväsende till godo. Enär den tid ifrågavarande officerare
varit i finsk statstjänst sålunda syntes böra fullt jämställas med tjänstetid
å ordinarie beställning, syntes — även i betraktande av att staten under
deras bortovaro inbesparat omkring 50 % av deras löner — de gjorda framställningarna
vara fullt berättigade och ett bifall till desamma väl förenligt
med hithörande bestämmelser i 6 och 7 §§ i officersavlöningsreglementet.
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava Eibbing och Jönnick
under vissa tider åren 1925—1928 tjänstgjort vid det finska försvarsväsendet,
den förre såsom lärare vid Finlands krigshögskola och den senare såsom
sakkunnig vid utredning av vissa militärförvaltningen berörande frågor.
Bibbings tjänstgöring har omfattat en tid av omkring 2*/2 år och Jönnicks
en tid av omkring 2 år. Under tiden för tjänstgöringen hava visserligen
såväl Eibbing som Jönnick åtnjutit tjänstledighet från sina befattningar vid
svenska armén, men med hänsyn till tjänstgöringens beskaffenhet och övriga
föreliggande omständigheter synes det vara obilligt, att ledigheten ifråga
lägges dem till last vid bedömandet av frågan om till vilken löneklass de
enligt officersavlöningsreglementet skola hänföras.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen vid tvenne särskilda
tillfällen under de senare åren med anledning av i ämnet väckta motioner
medgivit försvarsväsendet tillhörande personal rätt att för uppflyttning i
löneklass tillgodoräkna sig till och med sådan tid, varunder samtliga löneförmåner
frånträtts. Sålunda har riksdagen enligt skrivelse den 2 maj
1924, nr 121, medgivit, att den personal tillhörande flottan, som deltagit i
yachten Fidras världsomsegling, finge för uppflyttning i löneklass tillgodoräknas
viss i skrivelsen närmare angiven tid, varunder tjänstledighet avnämnda
anledning åtnjutits. Vidare har riksdagen enligt skrivelse den 25
maj 1925, nr 222, medgivit, att de officerare och underofficerare, som fullgjort
uppdrag att organisera Persiens gendarmeri, och som vore på aktiv
stat vid svenska armén, finge i lönehänsende tillgodoräkna sig den tid, de
med vederbörligt tillstånd på grund av detta uppdrag såsom lönlösa kvarstått
i respektive regementen och kårer.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit finner jag mig böra tillstyrka,
att förslag om beredande av motsvarande förmån åt Eibbing och Jönnick
avlåtes till riksdagen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ryttmästaren vid Livregementet till häst O. Eibbing och kaptenen vid
intendenturkåren N. E. Jönnick må för uppflyttning i löneklass tillgodoräknas
den tid, varunder de åtnjutit tjänstledighet från sina beställningar vid
krigsmakten för tjänstgöring vid Finlands försvarsväsende.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Alf Eiverlöf.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1929:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beräknandet av tjänstetid i lönehänseendeför ryttmästaren O. Ribbing och kaptenen N. E. Jönnick. s. 21 i texten