Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om. ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

1929-02-08 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:85, Med förslag till förordning om. ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 85.

1

Nr 85.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om. ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid

köp och byte av fondpapper; given Stockholms slott den 8

februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1

mom. i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Wohlin.

Bihang till riksdagens protokoll 1929 1 samt. SS hä/l. (Sr 89.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kurigl. Maj ds ''proposition Nr 85.

Förslag

V V- :'''' till

• vvf \> V: ''v *.

förordning'' om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6

november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

3 §.

1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan annorlunda

stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

a) vid köp av "aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30 öre,

då de överlåtna aktiernas, lotteernas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens

sammanlagda värde icke öVbrstigér 100 kronor, och därutöver 30 öre

för varje påbörjat belopp av 100 kronor,

b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda

värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för varje

påbörjat belopp av 100 kronor,

dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet avslutas

icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan skall

förses,

c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med

stämpel av 15 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens

eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor,

och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt

d) vid köp av obligationer med stämpel av 5 öre, då de överlåtna obligationernas

sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5

öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, avräkningsnota vid

byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 15 öre,

då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 83. 3

ej överstiger 100 kronor, och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp

av 100 kronor, samt

f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom.

skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 100 kronor, och därutöver

5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Med — — — handelsböcker.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1929.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

Historik.

1908.

1913.

1917.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 8 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin, anför:

I samband med framläggandet av finansplanen i årets statsverksproposition

har jag tillstyrkt sänkning av stämpelavgiften vid köp och byte

av aktier. Jag anhåller nu att till behandling få upptaga denna fråga.

Till en början tillåter jag mig lämna en översikt av de bestämmelser,

vilka från och med fondstämpelns införande gällt beträffande avgiftsbeloppen.

Då riksdagen år 1908 i huvudsak antog Kungl. Maj:ts förslag om införandet

av en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, varmed

enligt riksdagens beslut likställdes överlåtelse av rätt till teckning

av sådana värdepapper, bestämdes skatten — med sänkning av de i propositionen

föreslagna skattesatserna — till 20 öre för varje påbörjat belopp

av 200 kronor eller 1 promille vid köp» av aktier och banklotter samt till

10 öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor eller Vs promille vid köp

av obligationer; vid byte skulle stämpelskatten utgå med hälften av dessa

skattesatser. Nämnda skattesatser blevo gällande till år 1913, då riksdagen

i anledning av väckt motion beslöt liöja den vid köp av aktier och

banklotter utgående fondstämpelavgiften till 30 öre för varje påbörjat belopp

av 200 kronor, d. v. s. till 11/2 promille. Beträffande köp av obligationer

förblevo skattesatserna oförändrade. För byte reglerades skattesatserna

så, att de fortfarande kommo att utgöra hälften av de för köp

gällande. Sistnämnda år utvidgades på förslag av Kungl. Maj:t begreppet

fondpapper till att omfatta jämväl lotter i kommanditbolag samt andelsoch

delaktighetsbevis i vissa penninginrättningar, vilka samtliga värdepapper

med avseende å stämpelbeloppen likställdes med aktier och banklotter.

I det följande inbegriper jag under benämningen »aktier» samtliga

därmed i avseende å stämpelavgiftens belopp likställda fondpapper.

Vid 1917 års riksdag beslöts på förslag av Kungl. Maj:t en fördubbling

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

av de vid köp och byte av aktier då gällande skattesatser, doek endast

provisoriskt för ett ars tid. Såsom stöd för förslaget åberopades i propositionen

ett yttrande, avgivet av de för utarbetande av förslag till börslagstiftning

in. m. tillkallade sakkunniga, vari dessa bland annat anfört,

hurusom någon varaktig höjning av fondstämpeln icke kunde av dem tillstyrkas,

medan däremot någon befogad invändning enligt de sakkunnigas

mening icke kunde göras mot att under då rådande goda konjunkturer och

våldsamma spekulation underkasta fondpappersomsättningen en tillfällig

skatteförhöjning. Omsättningen av obligationer syntes emellertid icke

böra betungas med högre avgift, i synnerhet som eu sådan förhöjning beträffande

obligationer icke skulle för staten medföra någon avsevärd

inkomstökning.

Förordning i ämnet utfärdades den 30 mars 1 Öl 7.

Den sålunda bestämda förhöjningen av skattesatserna föreslogs av

Kungl. Maj:t genom proposition till 1918 års lagtima riksdag att gälla för

ytterligare ett år.

Till (let vid nämnda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 22 januari 1918 anförde chefen för finansdepartementet

— efter anmälan av ett utav de för utarbetande av förslag till

börslagstiftning m. in. tillkallade sakkunniga avgivet yttrande — följande:
De

förhallanden, vilka föranledde tillkomsten av 1917 års förordning,

äro, såsom de sakkunniga framhållit, alltjämt förhanden. Huru länge

desamma komma att fortvara, lärer ej nu låta sig avgöra. Emellertid kan

förvisso icke inom den närmaste framtiden förväntas någon sådan ändring

i dessa förhållanden, att återgång till förut gällande stämpelavgifter skulle

redan för det närvarande kunna anses motiverad. Med hänsyn till önskvärdheten

av att stävja den för det närvarande alltför livliga spekulationen

kan det till och med ifrågasättas, att stämpelavgiften borde än ytterligare

ökas. Då det emellertid kan befaras, att den legitima fondhandeln

därigenom skulle försvåras alltför mycket, har jag dock ansett en sådan

åtgärd åtminstone icke för det närvarande böra vidtagas. Enligt min mening

bör alltså den vid 1917 års riksdag beslutade högre avgiften utgå med

oförändrat belopp jämväl för tiden efter den 31 mars 1918. Med hänsyn

till nämnda avgifts tillfälliga natur synes, på sätt de sakkunniga yttrat,

ett beslut om avgiftens fortsatta utgörande för det närvarande dock icke

böra avse längre tid än ett år, räknat från sistnämnda dag, varjämte

Ivungl. Maj:t tillika lärer böra tillerkännas befogenhet att, därest förhållandena

skulle sådant påkalla, redan dessförinnan förordna, att beslutet

om stämpelavgiftens förhöjning ej vidare skall äga tillämpning.

Det med propositionen framlagda förslaget blev av riksdagen antaget.

I en till 1918 ars urtima riksdag avlaten proposition, nr 25, föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen att från och med den 20 november 1918 till dag,

som av Konungen bestämdes, dock ej längre än till den 1 juli 1919, för

överlåtelse av samtliga fondpapper fastställa dubbelt så höga stämpel
-

11)18 års lagtima

riksdag.

11) 18 års urtima

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

1019.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

avgifter som enligt förutnämnda provisoriska bestämmelser eller alltså 6

promille beträffande aktier och 1 promille beträffande obligationer.

Vid ärendets föredragning för Kungl. Maj:t den 25 oktober 1918 anförde

chefen för finansdepartementet bland annat följande:

Det är väl bekant, att omsättningen å fondmarknaden för närvarande

är mycket livlig. Icke minst torde de ökade fredsutsikterna verka stimulerande

å värdepappersomsättningen. Det synes mig länder sådana förhållanden

vara angeläget att, genom höjning av fondstämpeln, i större utsträckning

än nu sker i statsfinansiellt syfte utnyttja denna, skattekälla,

vars betydelse ej får underskattas.

Ifrågavarande stämpelskatt har ansetts vara av betydelse jämväl såsom

ett medel att motverka den osunda fondbörsspekulationen. I det utlåtande

av fondbörssakkunniga, som åberopades i 1917 års proposition, yttrade väl

dessa, att enligt deras åsikt den osunda spekulationen icke kunde medelst

omsättningsskatt stävjas, utan att densamma gjordes så hög, att samtidigt

kapitalplaceringen i aktier i alltför stor grad motverkades och varje sund

spekulation så gott som omöjliggjordes. För min del vågar jag heller icke

antaga, att ens den fördubbling av de nuvarande, provisoriska skattesatserna,

som jag ämnar föreslå, skall förhindra den osunda spekulationen.

A andra sidan torde måhända dock eu dylik höjning icke alldeles sakna

betydelse i detta avseende. Härtill kommer, att det argument, som eljest

framförts mot starkare höjning av fondstämpeln, nämligen att kapitalplaceringen

i aktier skulle motverkas, under nu rådande förhållanden å penningmarknaden

snarare talar för en sådan höjning. I Danmark har nyligen

av regeringen framlagts ett förslag om höjning av fondstämpeln till

1 krona för 200 kronors omsättningsvärde. Jag anser, såsom nyss antyddes,

att man hos oss bör gå något längre, och föreslår fördubbling av nu

gällande skattesatser, varigenom stämpelavgiften skulle bliva 1 krona 20

öre vid direkta försäljningar av aktier ocli liknande fondpapper samt 60

öre vid byte av berörda värdehandlingar. Samtidigt torde eu höjning

böra ske även av stämpelavgiften vid överlåtelse av obligationer.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts proposition med endast den ändring, att

författningen på grund av den framskridna tiden förklarades skola gälla

från och med den 1 december 1918, varefter förordning i ämnet utfärdades

den 29 november 1918.

Med proposition den 18 februari 1919, nr 98, föreläde Kungl. Maj:t riksdagen

förslag avseende förhöjning av fondstämpelavgiften under ytterligare

ett år eller till den 1 juli 1920, i sammanhang varmed fondstämpelavgiften

för underlättande av dess uträknande ställdes i relation till jämna

hundratal i stället för, såsom förut, tvåhundratal av de överlåtna fondpapperens

värde. Vid anmälan av förslaget inför Kungl. Maj:t uttalade

chefen för finansdepartementet i huvudsak, att med hänsyn till den korta

tid, under vilken den senast beslutade förhöjningen av fondstämpelavgiften

varit i tillämpning, det ännu vore för tidigt att göra några uttalanden

om dess verkningar. En förlängning av gällande bestämmelser, vilka trädde

ur kraft den 1 juli 1919, syntes emellertid erforderlig ur statsfinansiell

synpunkt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ku»yl. Mnj.In proposition AV 85. 7

Jämväl denna proposition vann riksdagens bifall.

På förslag av Kungl. Maj:t hava 1920—1926 års riksdagar sedermera

beslutat fortsatt tillämpning i det stora hela av de skattesatser, som til 1 - lämpats från och med den 1 december 1918. Enligt förordning den 30 april

1926 (nr 96) skulle sålunda den högre stämpelavgiften, för vilken beloppen

senast intagits i en förordning den 13 april 1922 (nr 175), utgå till och

med den 30 juni 1927, med rätt för Konungen att, om särskilda förhållanden

därtill föranledde, förordna om stämpelavgiftens nedsättande till

lägst de belopp, vilka i motsvarande fall utgingo enligt förordningen den

15 augusti 1913 (nr 191) om ändrad lydelse av 3 § i omförmälda förordning

den 6 november 1908.

I skrivelse den 16 oktober 1926 hemställde styrelsen för Stockholms

fondbörs, att Kungl. Maj:t täcktes till 1927 års riksdag avlåta proposition

med förslag om, bland annat, nedsättning till hälften av nu utgående fondstämpelavgifter

för aktier. Därvid framhölls, hurusom från de mest skilda

håll betygats, att den nuvarande höga fondstämpelavgiften i hög grad bidragit

till det ringa intresse, allmänheten visade att placera penningar i

aktier, och att följaktligen denna från kristiden ännu kvarstående höga avgift

utgjorde en verklig hämsko för näringslivet i vårt land.

Uti infordrat utlåtande över börsstyrelsens ifrågavarande framställning

tillstyrkte bank- och fondinspektionen densamma.

Med proposition nr 56 framlade Kungl. Maj:t för 1927 års riksdag förslag,

att fondstämpelavgiften vid köp och byte av aktier med 1928 års ingång

skulle nedsättas till hälften eller vid köp till 3 promille men beträffande

obligationer lämnas orubbad. Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

anförde departementschefen, att ett av skälen till höjningarna

av fondstämpeln vid köp och byte av aktier, nämligen att motverka en

osund och våldsamt uppdriven spekulation, sedan lång tid tillbaka saknade

giltighet. Departementschefen yttrade vidare bland annat:

En ökad livaktighet å aktiemarknaden måste anses önskvärd, då därigenom

industriens möjligheter att anskaffa eget kapital, vilka för näryarande

äro starkt begränsade, skulle till gagn jämväl för det allmänna

undeilättas. Då det är sannolikt, att den nuvarande höga fondstämpeln

a aktier verkar i väsentlig grad återhållande å omsättningen på aktiemarknaden,

lärer därav följa, att från nyss angivna synpunkt en sänkning

av fondstämpeln bör vidtagas. Ett ytterligare skäl för en sådan sänkning

utgör angelägenheten av att befrämja avvecklingen av åtskilliga under

kristiden beviljade krediter mot säkerhet av aktier, vilka sedermera starkt

sju.nkit i värde och i följd därav antingen ligga »frusna» hos långivare

eller övertagits av s. k. stödkonsortier. För en sådan avveckling utgör

den höga fondstämpeln ett betydande hinder. Ku anförda och andra olägenheter

av den höga aktiestämpeln hava föranlett mig att, trots de betänkligheter,

som ur statsfinansiell synpunkt möta mot en sänkning av skattesatserna,

förorda en dylik nedsättning av stämpelavgiften till hälften.

1920— 1920.

1927.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

1928.

Nuvarande

stämpelavgifter

i förhållande

till

stämpelavgifterna

i

utlandet.

I motion nr 279 i andra kammaren yrkades, att riksdagen med avslag

å propositionen måtte besluta, att de gällande skattesatserna skulle bibehållas

oförändrade.

Bevillningsutskottet hemställde i betänkande nr 43 — under uttalande

att utskottet icke kunnat finna att statsfinansiellt sett sådana förändringar

inträtt, att de hinder för en skattesänkning, som 1926 av olika meningsriktningar

inom utskottet ansågos föreligga, bortfallit — att riksdagen måtte

med bifall till motionen samt med förklarande att propositionen, i vad densamma

avsåge nedsättning av stämpelavgiften vid köp och byte av aktier

och därmed likställda fondpapper, icke kunnat av riksdagen bifallas, antaga

ett av utskottet upprättat författningsförslag, vari stadgades, att stämpelavgiften

enligt 1908 års förordning fortfarande till och med den 30 juni

1928 skulle utgå med de i förutnämnda förordning den 13 april 1922 stadgade

belopp.

Enligt en vid utskottets betänkande fogad reservation funno emellertid

tio av utskottets ledamöter — under framhållande att de höjningar av fondstämpeln

vid köp och byte av aktier och med dessa likställda fondpapper,

som ägt rum under kristiden, erhållit karaktär av provisorium och att avsikten

syntes hava varit, att de höjda skattesatserna skolat gälla endast sä

länge de särskilda förhållanden fortvoro, vilka föranlett höjningarna —

att ökat beaktande borde skänkas åt de skäl, som ur näringslivets synpunkt

talade för en sänkning av skattesatserna. På grund härav och av i övrigt

av reservanterna anförda skäl ansågo dessa, att utskottet hort förorda bifall

till propositionen.

Vid ärendets behandling stannade kamrarna i olika beslut, i det att första

kammaren biföll reservationen men andra kammaren utskottets förslag. Vid

gemensam votering beslöt riksdagen i enlighet med andra kammarens mening.

I proposition nr 13 till 1928 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t förlängning

till och med den 30 juni 1929 av de gällande skattesatserna. Vid

anmälan av förslaget inför Kungl. Maj:t uttalade emellertid departementschefen,

att han fortfarande vore av den uppfattningen, att fondstämpelavgiften

vid köp och byte av aktier var olämpligt hög, men att han, med

hänsyn till den ställning 1927 års riksdag intagit i denna fråga, ansett sig

ej böra ifrågasätta • förnyande av förslaget om nedsättning av avgiften.

Riksdagen biföll propositionen.

För jämförelse huru våra nuvarande fondstämpelavgifter ställa sig i förhållande

till utlandets får jag åberopa följande inom bank- och fondinspektionen

upprättade tablå:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kitngl. Majits proposition

Nr 85.

<)

Land

Belopp

Stämpel

1 promille

Sverige ..............

...................... 1,000 sv. kr.

6 sv. kr.

6

Norge..................

...................... 1,000 n. kr.

10 n. kr.

10

Danmark

...................... 1,000 d. kr.

3 d. kr.

3

Finland

...................... 1,000 fmk

8 fmk

8

Tyskland ...........

...................... 1,000 Emk

1 3 Bni k

3

England..............

...................... 1,000 £

4 shs

0.2

Frankrike ..........

...................... 1,000 frcs

2 frcs

2

Italien...................

...................... 1,000 lire

- 1.2 lire

1.2

Holland ...............

..................... 1,000 fl.

■! 2 fl.

2

Belgien ...............

1,000 frcs

1 frcs

1

Schweiz ...............

1,000 frcs

0.3 frcs

O.s

Tjeckoslovakien .

..................... 1,000 Kc

1 Kc

1.

Förenta staterna

.................... 1,000 $

0.4 $

0.4

Av denna tablå framgår, att med undantag för Finland och Norge intet

av de angivna länderna i Europa och ej heller Amerikas Förenta Stater

hava så höga fondstämpelavgifter å aktier som

Sverige.

Enligt tillgängliga

uppgifter har stämpelavgiften vid köp och byte av

fondpapper, räknat från och med år 1910, inbragt följande belopp i av-

rundade krontal:

År

Kronor År

Kronor

1910..............................

580,841 1920 ....

... 5,448,826

1911..............................

838,598 1921 ....

... 2,320,751

1912..............................

...... 1,518,466 1922 ....

. 2,362,046

1913..............................

...... 1,177,093 1923 ...

.............................

. 1,853,283

1914.............................

590,480 1924 ....

.. 1,913,291

1915...............................

734,527 1925 ....

.. 2,283,086

1916

...... 4,264,031 1926 ....

.. 2,985,085

1917...............................

...... 11,911,452 1927 .....

.. 4,283,377

1918 ............................

...... 14,144,368 1928 ....

.. 6,424,918

1919..............................

..... 8,301,894

Föi- det närmare bedömandet av dessa uppgifter torde bär sammanfattningsvis

få erinras, att gällande stämpelavgifter beträffande aktier (vid köp

6 Promille) äro fyra gånger så höga som de år 1913 stadgade stämpelavgifterna

men för obligationer (vid köp 1 promille) endast fördubblade. Gällande

stämpelavgifter hava i det stora hela tillämpats från och med den 1 december

1918 och ersatte då, såvitt angår aktier, de jämlikt 1917 års förordning

1 Vid »Händler»-affärer ulgår stämpeln med hälften av eljest gällande belopp. »Händler»- alfärer äro affärer, där samtliga parter äro inländska »Händler», d. v. s. börsmäklare, banker,

bankirer eller officiella sparkassor.

Stämpeln är fix och utgar för vardera parten med 60 cent oavsett värdet.

s Banker och andra yrkesmässiga fondhandlare fria från fondstämpel.

Bihanr/ till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. OS hd fl. (Sr. Hd.) 2

Statistik.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Föx''slagets

tatsflnansiella

verkningar.

10 Kanyl. May.ts proposition Nr 85.

stadgade stämpelförhöjningarna, vilka beträffande sistnämnda värdepapper

inneburo en fördubbling av 1913 års skattesatser.

Vid beräkningen av stämpelintäkten i årets statsverksproposition bär jag

utgått från att en sänkning av stämpelavgiften vid köp och byte av aktier

till hälften skulle medföra en reduktion i stämpelmedlens avkastning av

omkring 2 miljoner kronor.

Till utredning i detta avseende bar bank- och fondinspektionen på anmodan

upprättat en promemoria, i vilken inspektionen — efter anmärkande

att från generalpoststyrelsen ingått meddelande, att under år 1928 genom

postverket till allmänheten försålts överlåtelsestämplar för ett sammanlagt

belopp av 6,424,918 kronor, samt att för bedömande av nämnda belopps

fördelning å olika slag av överlåtelser in. in. en jämförelse verkställts med

de uppgifter angående omsättning och stämpelförbrukning under 1928, som

av fondkommissionärer avlämnats till inspektionen anfört följande:

Sistnämnda uppgifter utvisa, att värdet av de fondpapper, som under år

1928 omsatts bos fondkommissionärerna, uppgått till 1,517,787,601 kronor.

Detta omsättningsbelopp avser till en början sådana överlåtelser, för vilka

enligt särskilda bestämmelser i fondstämpelförordningen fondstämpelavgift

icke skall utgå, t. ex. överlåtelser av svenska statens obligationer. Till vilket

belopp de stämpelfria överlåtelserna uppgått undandrager sig ett tillförlitligt

bedömande. Det synes emellertid med hänsyn till verkställda nyemissioner

och konverteringar av obligationer icke osannolikt, att de stämpelfria överlåtelserna

uppgått till sådant belopp, att det återstående beloppet för stämpelpliktiga

överlåtelser kan avrundas till 1,400,000,000 kronor. För de stämpelpliktiga

fången har enligt fondkommissionärernas uppgifter fondstämpelavgift

erlagts med 5,111,053 kronor. Av beloppet för stämpelpliktiga överlåtelsei

kunna 742.0 miljoner kronor antagas hava utgjort aktieöverlåtelse!’ och 658.0

miljoner kronor obligationsöverlåtelser, enär fondstämpelavgifter, efter 6

promille för de förra och 1 promille för de senare, då skulle hava uppgått

för aktieöverlåtelserna till 4.453 miljoner kronor och för obligationsöveilåtelserna

till 0.658 miljoner kronor eller tillhopa 5.111 miljoner kronor

såsom i fondkommissionärernas uppgifter angivits.

Mellan sistnämnda belopp och det av generalpoststyrelsen redovisade föisäljningsbeloppet

föreligger eu skillnad av 1.314 miljoner kronor. Häri

ingår till en början en ökning i lagerbehållningen av fondstämplar, som

synes hava föranletts därav, att behovet av fondstämplar pa grund av

stegrad omsättning varit större vid 1928 års utgång än vid dess böljan.

Uppgifter, som liärutinnan erhållits från vissa fondkommissionärer, synas

utvisa, att en ökning av lagerbehållningen med O.i miljon kronor icke är

osannolik. Återstoden av nyssnämnda skillnadsbelopp eller 1.214 miljoner

kronor utgöres av stämplar, som använts vid överlåtelser, vid vilkas genomförande

fondkommissionärer icke medverkat. Vid samma procentuella fördelning

mellan aktie- och obligationsöverlåtelser, som förut angivits ten

fondkommissionärer, skulle av stämpelintäkterna från de ifrågavaiande

överlåtelserna — i det följande betecknade enskilda överlåtelser — 1.0 5 6

miljoner kronor avse aktieöverlåtelse!’ och 0.15 8 obligationsöverlåtelser. De

enskilda överlåtelsernas omsättningsbelopp skulle sålunda under år 1928

hava uppgått för aktie- och obligationsfång till respektive 176 och 158

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

11

miljoner kronor. Dessa omsättningssiffror torde emellertid icke stå i överensstämmelse

med verkliga förhållandet. Även om de enskilda stämpelförbrukarna

under den tidigare delen av året i relativt större utsträckning

sysslat med aktieöverlåtelse!-, torde med största sannolikhet under årets

senare del det motsatta hava varit förhållandet. Förmodligen hava de enskilda

obligationsöverlåtelsernas belopp överstigit 200 miljoner kronor, och

man synes därför hava anledning antaga, att de enskilda aktieöverlåtelserna

icke överstigit det helopp — 166 miljoner kronor — på vilket en fondstämpelavgift

av l.o miljoner kronor belöpt. Nämnda belopp för enskilda

aktieöverlåtelse!'' lärer emellertid till betydande del avse aktier, vilka under

året försålts till utlandet i samband med aktiernas introduktion på främmande

fondbörser. Dessa överlåtelser äro sålunda av en mera tillfälligt

förekommande art, och då man icke lärer kunna räkna med att dylika slag

av överlåtelser skola återkomma, i varje fall icke i samma omfattning som

under år 1928, synes man böra i förevarande sammanhang särställa desamma.

Det synes då icke vara osannolikt, att de enskilda aktieöverlåtelserna

av mera normalt förekommande art under år 1928 kunna uppskattas

till 100. o miljoner kronor, därför stämpelavgift utgått med 0.6

miljoner kronor.

Bil sammanfattning av vad nu anförts ger vid handen, att det belopp,

till vilket fondstämplar under år 1928 försålts från postverket, eller 6.425

miljoner kronor, synes kunna fördelas på följande sätt, därvid beloppen angivits

i miljoner kronor:

Ökning av stämpellagerbehållningen ........................................................ O.ioo

Aktieöverlåtelse!-:

hos fondkommissionärer............................

........................ 4.453

enskilda ........................................................

........................ 0.600

5.05 3

Obligationsöverlåtelser:

hos fondkommissionärer............................

........................ 0.658

enskilda ........................................................

........................ 0.214

0.872

5.9 25

Överlåtelser av tillfällig art.......................

0.400

Summa

6.425

Efter det inspektionen vidare påpekat, att ifråga om beräkningarna av

fondstämpelintäkten av aktieöverlåtelse!- för budgetåret 1929/1930 ett direkt

överförande av de förut verkställda beräkningarna för år 1928 givetvis icke

kunde ske, enär det vore omöjligt att på förhand bedöma den blivande konjunkturen

å fondmarknaden, samt att man i varje fall måste bortse från

intäkterna av sådana överlåtelser, som i det föregående betecknats såsom

mera tillfälliga, anför inspektionen, bland annat, följande:

Vid i genomsnitt oförändrad konjunktur och oförändrad avgiftssats kan

man beräkna fondstämpelintäkten för aktieöverlåtelser till samma belopp

som för år 1928 eller 5.0 miljoner kronor. Därest en halvering av fondstämpelavgiften

för aktieöverlåtelser äger rum, skulle intäkten sålunda komma

att uppgå till 2.5 miljoner kronor. Att märka är emellertid, att en avgiftssänkning

otvivelaktigt skulle komma att medföra en ökning av omsättningen.

Även om någon grund för ett beräknande av dylik omsättningsökning

icke kan angivas, lärer det icke vara osannolikt, att man kan under

budgetåret räkna med en omsättningsökning av inemot 200 miljoner kronor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

Departements
chefen.

vilket skulle medföra, att stämpelintäkten av aktieöverlåtelse!- skulle komma

att uppgå till omkring 3.o miljoner kronor.

Såsom härav framgår, skulle enligt bank- och fondinspektionens uppskattning

vid en i genomsnitt oförändrad konjunktur eu sänkning av stämpelavgiften

vid köp och byte av aktier till hälften för nästkommande budgetår

innebära eu minskning i intäkten från stämpelmedlen av 2 miljoner kronor.

Min i statsverkspropositionen tillkännagivna uppfattning angående den ifrågasatta

stämpelnedsättningens verkan överensstämmer alltså med den av inspektionen

uttalade.

Den höga stämpelavgift, som för närvarande utgår vid köp och byte av

aktier och därmed i förevarande avseende likställda fondpapper, tillkom

under kristiden med dass särskilda förhållanden. Ett av syftena med

den företagna höjningen av skattesatserna var att i större utsträckning än

tidigare varit fallet i statsfinansiellt hänseende utnyttja denna skattekälla,.

Vid olika tillfällen, då planer varit å hane att åstadkomma eu sänkning av

stämpeln, har såsom huvudskäl däremot åberopats, att det statsfinansiella

läget varit sådant, att en reduktion av skatten icke borde ifrågakomma.

Vid uppgörandet av budgeten för nästkommande budgetår har emellertid

den inkomstminskning tagits i beräkning, som fondstämpelns nedsättning

kan antagas komma att föranleda, och med hänsyn härtill och till statsverkspropositionens

innehåll i övrigt synas numera ur berörda synpunkt

avgörande betänkligheter knappast kunna resas mot en nedsättning av fondstämpeln.

Det andra skälet, varmed på sin tid höjningen motiverades, var

att densamma antogs skola komma att motverka eu osund, våldsamt uppdriven

spekulation. Ej heller detta skäl äger längre giltighet, sedan numera

en återgång skett från kristidens exceptionella förhållanden. Då alltså de

synpunkter, som åberopats för den höga fondstämpeln, ej längre synas med

fog kunna göras gällande, har jag ansett tidpunkten lämplig att föreslå eu

sänkning av stämpeln till ett med hänsyn till det för närvarande rådande

läget rimligt belopp.

En sådan sänkning skulle säkerligen visa sig bliva till icke ringa gagn

för näringslivet. I sådant avseende får jag erinra om, att en fondbörs endast

vid relativt stor omsättning kan fylla den betydelsefulla uppgiften att åstadkomma

stabilisering av kurserna å fondpapper och enhetlighet i kurssättningen

ävensom förhindra, att större avslut medföra väsentliga förändringar beträffande

kurserna. Endast under förutsättning av eu stor omsättning å fondbörsen

kunna vidare de börsnoterade aktierna uppnå, önskvärd likviditet och locka

till kapitalplacering, varigenom i sin ordning den för nutida former av ekonomisk

verksamhet nödvändiga kapitalanskaffningen främjas och kapital i erforderlig

utsträckning kan tillföras näringslivet. Industriens finansiering, som för

närvarande i väsentlig mån äger rum genom bankerna, skulle genom underlättande

av aktieemissioner i högre grad, än nu är fallet,, kunna tillgodoses genom

direkt kapitalinvestering från allmänhetens sida. Då det måste antagas, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 8ö.

fondstämpelns nuvarande höjd i Sverige motverkar uppnåendet av eu av

nu anförda skäl önskvärd ökning av omsättningen å börsen, lärer alltså en

sänkning av densamma vara av väsentlig betydelse för det produktiva

näringslivets utveckling. I detta sammanhang bör även uppmärksammas

det hinder, den höga fondstämpeln innebär för avvecklingen av åtskilliga

under kristiden beviljade krediter mot säkerhet av aktier, vilka sjunkit i

värde och i följd därav antingen ligga »frusna» hos exempelvis banker eller

övertagits av s. k. stödkonsortier. Det synes vara av vikt, att bankerna

frigöras från dessa krediter, för att därigenom lösgjorda medel må kunna

komma industri- och jordbruksföretag till gagn.

Det av mig nu anmälda förslaget rörande stämpelavgiften vid köp och

byte av fondpapper innebär sådan ändring i 3 § 1 mom. av förordningen

den 6 november 1908, att de däri genom förordningen den 13 april 1922

stadgade stämpelavgifterna beträffande aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis

nedsättas till hälften, vartill kommer att avgifternas utgående icke

till tiden begränsats. Vid överlåtelser av obligationer skola enligt förslaget

samma stämpelavgifter, som enligt nämnda mom. för närvarande gälla, allt

fortfarande utgå. Då emellertid även sistnämnda avgifter äro allenast provisoriskt

beslutade, erfordras uttrycklig föreskrift om ändring i 1908 års förordning

jämväl i vad avser stämpelavgifterna vid överlåtelser av obligationer.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har författningsförslag i ämnet

upprättats.

Föredraganden uppläser härefter förslag till förordning om ändrad lydelse

av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en

särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper samt hemställer, att

Kungl. Maj: t måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 68 höft. (Nr Sö.j

.''5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:313 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 s. 1 i texten
  2. BevU 1929:32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32 s. 19 i texten