Sök i Ratio Lex

Angående avveckling av tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand och upprättande i dess ställe av en förmansskola för träindustri

1929-02-15 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:92, Angående avveckling av tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand och upprättande i dess ställe av en förmansskola för träindustri

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 92.

1

Nr 92.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående avveckling av

tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand och

upprättande i dess ställe av en förmansskola för träindustri;

given Stockholms slott den 15 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 15 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindmak, ministern för utrikes ärendena Tkyggeb, statsråden

Lubeck, Wohein, Beskow, Lundvik, Boeell, von Steteen, Malmbebg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter;

I skrivelse den 26 januari 1929 har skolöverstyrelsen gjort framställning

angående avveckling av tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand

och upprättande i dess ställe av en träindustriens förmansskola. Då det

synes mig önskvärt, att den sålunda väckta frågan förelägges 1929 års riksdag,

anhåller jag att nu få anmäla detta ärende.

Skolöverstyrelsen har i sin berörda skrivelse till en början anfört:

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 75 haft. (Nr 92) 1

Avveckling

av tekniska

fackskolan

för träindustri

i Härnösand

och upprättande

i

dess ställe

av eu förmansskola

för träindu
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 92.

Tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand, som enligt riksdagens

år 1920 fattade beslut upprättats i samband med därvarande tekniska elementarskolas

omorganisation till tekniskt gymnasium, bar alltifrån början

varit litet besökt. Sålunda utgjorde antalet nyintagna elever under åren

1920—1928 respektive 4, 8, 4, 1, 4, 3, 3, 1 och 4 eller i medeltal endast^.

Med anledning härav har skolöverstyrelsen upprepade gånger påkallat åtgärder

från den lokala styrelsens sida i avsikt att åstadkomma en förbättring

i förhållandet. I)å sådan förbättring likväl icke syntes inträda, har

skolöverstyrelsen slutligen genom skrivelse den 20 september 1928 anmodat

skolans styrelse att bereda vederbörande ledamot av skolöverstyrelsen tillfälle

att personligen samråda med styrelsen tillika med representanter för

de industrier och organisationer, som tidigare ansett skolan behövlig, eller

vilkas intressen den efter eu eventuell omläggning skulle kunna tjäna.

Överstyrelsen redogör härefter för det sammanträde, som med anledning

härav ägt rum den 31 oktober 1928, samt meddelar, att vid sammanträdet

utsedda Icommitterade sammanfattat sina synpunkter å frågan i skrivelse till

styrelsen för tekniska läroverket i Härnösand den 8 december 1928. I denna

skrivelse, som bifogats överstyrelsens framställning, åberopas till eu början

det nyss omnämnda sammanträdet och framhålles därefter följande:

Av överläggningen vid detta sammanträde framgick, att fullkomlig, enhällighet

rådde bland de närvarande industrimännen därom, att tekniska

gymnasiet i Härnösand fyllde eu betydelsefull uppgift för utbildning^ av

unga män, som vilja ägna sig åt industrien, och att dess fortsatta bestånd

är önskvärt och väl motiverat av den starka utveckling, i vilken den norrländska

industrien är stadd.

Beträffande tekniska fackskolan för träindustri kom till uttryck en lika

enhällig mening, att densamma i sin nuvarande gestaltning icke är av avsevärt

gagn för träindustrien. Vad denna industri framför allt hade behov

av i undervisningsväg, vore en skola för utbildning av förmän, bör denna

uppgift ägnade sig icke fackskolan. Dess utbildningsmål låge på ett för

högt plan. Inträdesfordringarna vore till följd härav för stora och studietiden

för lång.

I fortsättningen av skrivelsen anhålla de kommitterade, att styrelsen för

tekniska läroverket i Härnösand ville lämna sin medverkan till att en förmanssJcola

för träindustri, anordnad efter här nedan angivna riktlinjer, måtte

komma till stånd.

Skolans ändamål skall, såsom den använda benämningen giver vid handen,

vara att meddela den utbildning, som jämte industriell erfarenhet erfordras

för förmän inom träindustriens olika grenar. I sådant syfte bör

skolan lämna undervisning, förutom i vissa grundläggande ämnen såsom

svenska och matematik m. fl., i sågverks-, cellulosa- och trämasseindustri, i

arbetsledning samt i ämnen av ekonomisk och social innebörd, som kunna

vara av betydelse för arbetsledare i arbetsförmans ställning, såsom nationalekonomi,

arbetarskydd och arbetarskyddslagstiftning, teknisk hygien m. m.

Studietiden bör omfatta ett läsår och uppdelas på en hösttermin och en

vårtermin. Höstterminen bör upptagas av studier i de allmänna grundläggande

ämnena, under det att vårterminen ägnas åt den egentliga förmansut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition Nr !)2. 3

bildningen. Härigenom kan vinnas den fördel, att en person, för vilken

svårigheter möta att genomgå kursen i dess helhet i sträck, kan efter genomgången

höstterminskurs avbryta sina studier för att fortsätta och genomgå

vårterminskursen under nästpåföljande läsår, ävensom att den, som förut

innehar sådana förberedande kunskaper, som svara mot genomgången höstterminskurs,

kan inskränka studietiden vid skolan till eu vårtermin.

Beträffande iuträdesfordringarna hålla kommitterade före, att kraven på

förberedande skolkunskaper böra sättas lika med det kunskapsmått, som

svarar mot genomgången allmän fortsättningsskola. Däremot böra fordringarna

på praktik sättas jämförelsevis högt, och äro kommitterade i sådant

avseende ense om att för inträde bör fordras minst 3 års yrkesmässigt arbete

av sådan art, att detsamma kan anses utgöra en god förberedelse för

den verksamhet, för vilken skolan är avsedd att utbilda.

Vidare böra lärjungarna med hänsyn till den uppgift, för vilken de skola

utbildas, hava uppnått en viss åldersmognad. Med hänsyn härtill torde

minimiåldern för inträde lämpligen kunna fastställas till fyllda 20 år.

Beträffande raålsmansskapet för skolan äro kommitterade av den uppfattningen,

att skolan bör upprättas såsom eu statens läroanstalt. Härigenom

äro avgjorda fördelar att vinna. Skolans organisation och läroplan

torde erhålla mera stadga och förtroendet för skolan bland dem, som skola

använda sig av dess undervisning, torde bliva större än i fråga om en läroanstalt

stående under privat ledning. Kommitterade föreslå i sådant syfte,

att skolan upprättas i samband med tekniska läroverket i Härnösand och

ställes under närmaste inseende av styrelsen för detta läroverk. Härigenom

kommer skolans förläggningsort att befinna sig i centrum av det stora norrländska

träindustriområdet. Samtidigt med inrättandet av förmansskolan bör

fackskolan för träindustri i Härnösand avvecklas. Statens kostnader för undervisningen

torde genom denna anordning komma att bliva lägre än de

för närvarande äro.

Av synnerlig vikt i fråga om eu skola av den art, som den här föreslagna,

är, att densamma omfattas med intresse av och står i intim kontakt

med målsmännen för den industri, som den är avsedd att tjäna. Dessa

böra därför beredas tillfälle att direkt utöva inflytande på undervisningen

vid skolan.

I samma skrivelse meddela kommitterade, att träindustriens målsmän för

att visa sitt intresse för den föreslagna förmansskolan äro villiga att ekonomiskt

bidraga till skolans upprätthållande och bifoga eu i sådant avseende

skriven utfästelse.

Till gengäld härför och till tryggande av nämnda inflytande anse de

kommitterade, att träindustrien bör tillerkännas rätt att genom någon sin

organisation eller sammanslutning tillsätta en nämnd med uppgift att i

frågor, som röra undervisningens vid skolans planläggning, samarbeta med

styrelsen.

Till sist framhålles i skrivelsen, att, när kommitterade uttalat som sin

mening, att fackskolan för träindustri bör avvecklas i samband med upprättande

av ovan skisserade förmansskola, de därmed icke velat göra gällande,

att teknisk fackutbildning på mellanstadiet är obehövlig för träindustriens

vidkommande. Tvärtom anse de av vikt, särskilt för sågverksindustrien,

att möjlighet till erhållande av dylik utbildning vid tekniska läroverket i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 92.

Härnösand är till finnandes. Sådan möjlighet kunde beredas antingen genom

differentiering av undervisningen i det tekniska gymnasiet eller genom

påbyggnad av detsamma. Då gällande författningar medgiva viss differentiering

av undervisningen för mindre grupper av lärjungar inom tekniskt

gymnasium, hysa kommitterade den förhoppningen, att, i händelse fackskolan

avvecklas, dylik differentiering skall komma till stånd i syfte att

bereda tillfälle till lämplig utbildning för de lärjungar i gymnasiet, som

vilja inrikta sina studier för framtida verksamhet inom träindustrien. Skulle

sedermera erfarenheten visa, att behovet ger stöd för en påbyggnad, bör

enligt kommitterades mening denna fråga då upptagas till närmare behandling.

Skolans styrelse har, i anslutning till kommitterades framställning, i skrivelse

till skolöverstyrelsen den 22 december 1928 anhållit, att skolöverstyrelsen

ville träffa sådana anstalter, att vid tekniska läroverket i Härnösand

upprättas en statens förmansskola för träindustri, om möjligt från och med

höstterminen 1929, och att i samband därmed fackskolan för träindustri

avvecklas. Sedermera har läroverkskollegiet vid sammanträde den 15 januari

1929 förklarat sig kunna biträda, vad styrelsen sålunda anfört och föreslagit.

Beträffande de riktlinjer, efter vilka den föreslagna skolan bör organiseras,

finner sig styrelsen till alla delar kunna instämma i vad kommitterade

i sin skrivelse framhållit och föreslagit. Till komplettering härav anför

styrelsen emellertid följande:

Kommitterade hava föreslagit, att studietiden vid förmansskolan fastställes

till ett år och uppdelas på eu hösttermin och en vårtermin. I detta avseende

får styrelsen framhålla, att det synes lämpligt, att läsårets längd

fastställes till'' densamma som vid fackskolan för träindustri, nämligen 280

dagar, däri inräknat den ledighet, som lämnas lärjungarna vid påsk och

pingst och som likaledes lämpligen kan sättas lika med den, som lämnas i

fackskolan. Höstterminen, som föreslås skola omfatta 126 dagar, bör taga

sin början under augusti månad och vårterminen, omfattande 154 dagar,

vid sådan tidpunkt, att densamma kan avslutas under juni månad. Om så

befinnes lämpligt, bör arbetstiden i skolan under veckans olika dagar kunna

göras i någon mån olika, men dock avpassas så, att sammanlagda antalet

timmar per vecka blir konstant och lika med 40, däri inräknat övningstimmarna

i gymnastik.

Enär kurserna i de flesta ämnena inom förmansskolan komma att omfatta

ett jämförelsevis litet antal timmar och det beträffande vissa ämnen

torde bliva lämpligt att koncentrera undervisningen till endast en del av

eu termin, håller styrelsen före, att man vid beräkningen av erforderliga

lärarkrafter och kostnaderna för undervisningen bör utgå ifrån att denna,

i den mån den icke skall övertagas av vid läroverket redan befintliga ordinarie

eller vikarierande lärarkrafter, kommer att bestridas av extra lärare.

Med denna utgångspunkt äro de förslag till stater för läroverket dels under

övergångsåret på grund av omläggningen, dels ock efter fullbordad omläggning,

vilka närslutas styrelsens framställning, av läroverkets rektor upprättade;

och får styrelsen beträffande frågan om erforderliga lärarkrafter och

kostnaderna för undervisningen hänvisa till dessa förslag och därvid framhålla

följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 92. 5

I stället för i gällande stat för läroverket ingående beloppet 400 kronor

till föredrag om arbetarskydd och hygien har i samtliga förslagen till stat

upptagits 600 kronor till föredrag om arbetarskydd, hygien och arbetsledning.

Ökningen betingas dels därav, att området för föredragen utvidgats,

dels ock därav, att styrelsen, särskilt med tanke på elevernas vid förmansskolan

behov, anser av vikt, att utom timplanen föredrag av kvalificerade

krafter kunna komma till stånd inom denna ämnesgrupp.

Hör förmansskolan erforderliga och lämpliga lokaler finnas i den åt tekniska

läroverket upplåtna byggnaden. Styrelsen har hos stadsfullmäktige i

Härnösand gjort framställning, att stadsfullmäktige måtte medgiva, att dessa

lokaler få användas för undervisningen i förmansskolan.

Likaledes har styrelsen gjort framställning, att stadsfullmäktige, i likhet

med vad förut skett beträffande lektor, som förordnas att biträda rektor i

ledningen och övervakandet av undervisningen i fackskolan, måtte besluta

att åt lektor med enahanda uppgift beträffande förmansskolan lämna skälig

hyresersättning. Beträffande dessa framställningar hava emellertid beslut

ännu icke kunnat komma till stånd.

I sin framställning till styrelsen giva kommitterade uttryck åt önskvärdheten

och angelägenheten av att industrien genom någon sin organisation

eller sammanslutning tillerkännes rätt att utse en nämnd eller delegation

att samarbeta med styrelsen i fråga om undervisningens i skolan planläggning.

Styrelsen finner eu sådan anordning betydelsefull och även från skolans

synpunkt önskvärd. Dock får styrelsen såsom sin åsikt uttala, att den befogenhet,

som kan komma att tillerkännas denna nämnd, bör begränsas till

att giva råd i nyss anförda avseende.

Vidkommande den av kommitterade uttalade förhoppningen att genom

differentiering av undervisningen vid tekniska gymnasiet möjlighet skall

beredas de lärjungar, som vilja utbilda sig för framtida verksamhet inom

träindustrien, att erhålla eu för sådan verksamhet lämplig teknisk fackutbildning,

får styrelsen uttala sin beredvillighet att, för den händelse fackskolan

kommer att nedläggas, vidtaga de åtgärder, som på styrelsen ankomma,

för att gå detta önskemål till mötes. I sådan avsikt har därför i

förslagen till stat för tekniska läroverket upptagits anslag till bestridande

av kostnaderna för den ökade undervisning, som kan komma till stånd på

grund av dylik differentiering.

Beträffande det av styrelsen förordade statförslagct alternativ A ävensom

ett alternativ B och ett förslag till stat för övergångsåret hänvisar jag till

handlingarna i ärendet och vill här endast nämna, att alternativ A innebär,

att samtliga nuvarande lärarbefattningar vid läroverket skulle bibehållas,

under det att alternativ B innefattar, att en lektorsbefattning i kemi och

kemisk teknologi, som för närvarande uppehälles medelst vikarie, skulle

indragas samt ersättas med extra lärare.

Med anledning av den av skolans styrelse sålunda gjorda framställningen

har skolöverstyrelsen i sin förut omförmälda skrivelse den 26 januari 1929

erinrat om de utredningar, som föregått upprättandet av den ifrågavarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 92.

tekniska fackskolan, och de åtgärder, som därefter företagits i avseende å

densamma. Vad överstyrelsen härom anfört synes mig icke äga sådan betydelse

för bedömande av det föreliggande spörsmålet, att jag nu behöver

uppehålla mig härvid i annan mån, än att jag återgiver det sammanfattande

omdöme, varmed överstyrelsen avslutat denna del av sitt yttrande,

nämligen att vederbörande myndigheter allt ifrån början sökt utfinna och

beakta industriens och övriga intresserades önskemål i avseende å genomförandet

av den från alla håll varmt förordade omorganisationen av den

förutvarande tekniska elementarskolan i Härnösand till ett tekniskt gymnasium

och en teknisk fackskola för träindustri. Trots vad sålunda åtgjorts

har, såsom förut blivit framhållet, särskilt fackskolan varit allt för litet

besökt, Angående orsakerna härtill yttrar skolöverstyrelsen:

Enligt en av fackskolans styrelse på anmodan av skolöverstyrelsen i slutet

av år 1927 företagen undersökning synes bristen i elevtillgången härröra

från flera samverkande orsaker.

Skolan kom att börja sin verksamhet under en särskilt besvärlig ekonomisk

lågkonjunktur. Den därunder rådande arbetslösheten gjorde det svårt

för de unga industriarbetare, som kunde önska besöka skolan, att åstadkomma

de härför erforderliga penningmedlen och försvårade även uppfyllandet

av skolans inträdesfordringar såväl i avseende å teoretiska kunskaper

som beträffande föreskriften om minst två års lämplig praktik. Därtill kom,

att stor arbetslöshet syntes råda även bland tidigare från andra läroanstalter

utgångna tekniker, varför utsikterna att efter genomgången skolkurs erhålla

sådan anställning, som studierna skulle åsyfta, syntes ganska små. Aven

inom den hithörande industrien förtog lågkonjunkturen intresset för ifrågavarande

utbildning och den därför avsedda anstalten, eftersom behovet av

tekniker var mer än tillräckligt fyllt och undervisningsfrågan alltså ej längre

aktuell. Dessa ogynnsamma förhållanden hava visserligen under tiden väsentligt

förbättrats, men den ringa tillslutning, fackskolan hittills rönt, har

gjort, att skolan icke blivit så väl känd som under gynnsammare förhållanden

kunde blivit fallet. Snarare har bristen på elever bidragit till att

göra skolan misskänd, så att mången kommit att tro, att skolan i sin hittillsvarande

beskaffenhet icke vore något att reflektera på. Denna uppfattning

motsäges visserligen av det faktum, att de personer, som genomgått

skolan, vunnit sådan framgång, att de numera nästan utan undantag innehava

ganska goda befattningar inom industrien, men ännu så länge äro ju

dessa personer relativt få. Dessutom måste nog ändå medgivas, att fackskolans

läggning icke är den lämpligaste med hänsyn till den ifrågavarande

industriens verkliga behov.

Såsom framgår av diskussionen vid det här förut omnämnda samman

trädet med representanter för träindustrien och vilket även vid åtskilliga

andra tillfällen framkommit, har industrien väsentligt större behov av tekniker

med mera allmänt teknisk utbildning än speciellt fackbildade. Aven

ur ungdomens synpunkt är den allmänt tekniska utbildningen ofta att föredraga

framför den speciella, enär den unge ej alltid kan på förhand bestämma,

vilket fack han kommer att ägna sig åt, utan i många fall måste

låta detta bero på förekommande anställningsmöjligheter. Det har också

visat sig, att den, som fått en god allmänt teknisk underbyggnad, har rela
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 92.

tivt lätt att vid behov tillugna sig den specialkunskap, som kommer i fråga

i särskilda fall. Men för vinnande av sådan underbyggnad synes fackskolans

tvååriga lärotid i allmänhet vara för kort, och utvägen att förbättra

studieresultatet genom ökning av inträdesfordringarna har tyvärr visat sig

föga tillfredsställande, enär det i en stor mängd fall torde vara allt för svårt

för den arbetande unge att skaffa sig de erforderliga inträdeskunskaperna

utan anlitande av någon förberedande kurs, som ändå kräver ett avbrott i

förvärvsarbetet och vistelse utom hemorten. Allt detta har gjort, att det

tekniska gymnasiet med treårig lärotid och inträdesfordringar, som i huvudsak

icke överstiga vad som fordras för godkända betyg i realskolexamen,

samt med en tämligen allmänt lagd teknisk undervisning, eventuellt med

någon inriktning åt visst tekniskt fack, alltså tämligen lika tekniska elementarskolan,

trots tidigare motsatta uppfattningar, kommit att framstå såsom

den i de tiesta fall mest lämpliga typen av tekniska läroanstalter på

mellanstadiet.

För dem åter, vilka endast åstunda sådan mera begränsad utbildning,

som jämte praktisk erfarenhet fordras av arbetsförmän och liknande befattningshavare

inom industrien, synes den tekniska fackskolan onödigt krävande

såväl beträffande de teoretiska inträdesfordringarna som vad angår

studietidens längd. Ifrågavarande befattningshavare rekryteras vanligen direkt

ur arbetarnas led. Den tekniska utbildning de behöva kan i många

fall mer eller mindre fullständigt inhämtas i förekommande lärlings- och

yrkesskolor eller dithörande anstalter. Sålunda hava ett flertal kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning upprättat särskilda kurser

för arbetsförmän och vid Hantverksinstitutet anordnas årligen ett flertal

speciella och allmänna mästarkurser, allt med bidrag av statsmedel. Men

dylika kurser synas icke tillfyllest för sådana industrier som exempelvis

träindustrien, vilkens företag i allmänhet äro så belägna, att därvarande

arbetare icke hava tillgång till varken lärlings- och yrkesskolor eller annan

läroanstalt, i vilken den avsedda utbildningen skulle kunna erhållas utan

avbrott i förvärvsarbetet. Att bär föreligger ett avsevärt behov av särskilda

utbildningsmöjligheter framgår även därav, att åtskilliga privata så kallade

verkmästarskolor uppstått och trots höga avgifter samla stora skaror av

elever utan att genomgången av eu dylik skola kan sägas vara särskilt

meriterande.

Skolöverstyrelsen framhåller, att dess sålunda gjorda uttalande angående

den tekniska fackskolans olägenheter i främsta rummet gäller den tekniska

fackskolan för träindustri i Härnösand och ej utan vidare äger tillämpning

i andra fall, där fackskolan arbetar under gynnsammare förhållanden och

bättre motsvaras av förefintliga behov.

Vad nu fackskolan i Härnösand beträffar, anser överstyrelsen emellertid

övervägande skäl tala för att denna skola snarast möjligt avvecklas, och att

i dess ställe upprättas en förmansskola för träindustrien huvudsakligen enligt

industrirepresentanternas och skolstyrelsens förut angivna förslag.

Det kunde sättas i fråga, yttrar överstyrelsen, om icke förmansskolan

borde betraktas som anstalt för yrkesundervisning och såsom sådan jämlikt

yrkesskolstadgan upprättas av kommun eller enskilda. I ett par andra fall

har förmansutbildningen omhändertagits på sådant sätt. I detta fall synes

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 92.

emellertid icke möjligt att samla det enskilda intresset till målsmanskap för

skolan, så att dennas tillkomst och framtida verksamhet därigenom bleve

betryggad, och det torde icke heller kunna förväntas, att någon kommun

skulle vilja ikläda sig de för skolans upprättande och underhåll nödvändiga

kostnaderna, då såsom här det är fråga om en skola icke blott för ortens

utan för hela landets ifrågavarande industri. Uppenbart är även, att den

laboratorieutrustning och annan undervisningsmateriell, som anskaffats för

den trätekniska fackskolan och bekostats av statsmedel, lämpligen bör komma

till användning just i den förmansskola, som skulle avlösa fackskolan, liksom

ock att åtskilliga andra fördelar kunna vinnas i fråga om lokaler och

vissa lärarkrafter, ifall förmansskolan organiseras som statsanstalt och liksom

fackskolan i nära kombination med tekniska gymnasiet i Härnösand.

Exempel på en liknande kombination finnes för övrigt redan förut, i det

att vävskolan i Borås, ehuru en lägre anstalt för yrkesundervisning, är

statlig och ställd under samma styrelse som därvarande tekniska elementarskola.

I detta sammanhang må även erinras om att Ebersteinska skolan i

Norrköping, likaledes huvudsakligen en lägre anstalt för yrkesundervisning

men byggd på enskild donation, jämlikt av Kungl. Maj:t fastställda stadgar

har samma styrelse och samma föreståndare som tekniska elementarskolan

därstädes.

Med hänsyn till den omständigheten, att industrien tidigare varmt förordat

den tekniska fackskolan och allt ifrån början haft goda tillfällen att

medverka vid undervisningens anordnande men likväl föga intresserat sig

för densammas utveckling och nu anser skolan olämplig, har inom skolöverstyrelsen

ansetts nödigt att kräva någon garanti för att industriens nuvarande

intresse för förmansskolan blir mera bestående och kommer skolan

till verkligt gagn. Överstyrelsen anför härom:

Då från den närmast berörda industriens sida avgivits en utfästelse om

bidrag till kostnaderna för skolan med ett belopp av 5,000 kronor årligen

under minst 5 år och samtidigt såsom gengäld för denna utfästelse föreslagits,

att träindustrien skulle genom någon sin representation få samverka

med skolans styrelse i frågor rörande undervisningen, så synes man kunna

förvänta, att förmansskolan skall från industriens sida bliva mera beaktad

än fackskolan varit och därigenom även bliva i stånd att fylla sin uppgift

på ett mera tillfredsställande sätt. Det torde böra förutsättas, att nämnda

bidrag från industriens sida skall komma att beredas även efter de angivna

fem årens utgång, och att i annat fall skolan eventuellt skall kunna nedläggas

eller ombildas på annan grund.

Vad sedan beträffar önskemålet att inom tekniska gymnasiet i Härnösand

vissa elever eller grupper av elever, som kunde önska undervisning i trätekniska

ämnen, skulle beredas möjlighet att erhålla sådan, yttrar skolöverstyrelsen

:

Överstyrelsen anser, att sådan möjlighel i viss begränsad utsträckning lätt

kan åstadkommas med hjälp av förmansskolans lärare och förhandenvarande

utrustning. För detta ändamål skulle endast en mindre utökning av antalet

extra lärartimmar vara behövlig. Sedan genom Kungl. Maj:ts kungörelse

den 18 maj 1928 (nr 137) generellt medgivits sådan differentiering av un
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition Nr 92. 9

dervisningen vid tekniskt gymnasium som den här avsedda, synes något

särskilt beslut härom i nu förevarande fall ieke erfordras utom i avseende

a det i staten beräknade beloppet till arvode åt extra lärare.

Återkommande till förmansskolan har skolöverstyrelsen även i fråga om

de närmare bestämmelserna angående dennas organisation och undervisning

i huvudsak anslutit sig till skolstyrelsens på industrirepresentanternas kommitterade

grundade förslag.

Sålunda skulle förman skolans ändamål vara att meddela den utbildning,

som jämte industriell erfarenhet fordras för förmän inom träindustriens

olika grenar.

För detta ändamål skulle undervisningen omfatta, förutom vissa grundläggande

ämnen såsom svenska språket och matematik, speciellt sågverks-,

cellulosa- och trämasseteknik, ävensom arbetsledning och andra ämnen, som

kunna vara av betydelse för eu arbetsledare i arbetsförmans ställning såsom

ekonomilära, yrkes- och arbetarlagstiftning samt teknisk hygien. Närmare

bestämmelser angående undervisningen torde böra meddelas av skolöverstyrelsen

efter samråd med skolans styrelse.

Lärotiden skulle omfatta ett läsår om 280 dagar inberäknat för teknisk

fackskola medgivna lovdagar. Angående antalet undervisningstimmar i

veckan in. in. skulle likaledes gälla detsamma, som föreskrives beträffande

teknisk fackskola. För övrigt skulle lärotiden uppdelas på två terminer, av

vilka den första skulle användas företrädesvis till undervisning i de grundläggande

ämnena, medan undervisningen i övriga ämnen skulle huvudsakligen

koncentreras till den andra terminen.

Det torde vara lämpligt, att vardera terminens lärokurs betraktas såsom

eu klass och att för uppflyttning i andra klassen fordras att hava nöjaktigt

genomgått den första.

För inträde i förmansskolans första Mass skulle fordras

1) en ålder av minst 20 år,

2) kunskaper och färdigheter motsvarande dem, som vitsordas genom

godkänt avgångsbetyg från allmän fortsättningsskola,

3) att under minst tre år hava deltagit i yrkesmässigt arbete av sådan

art, att det kan anses utgöra en god förberedelse för den verksamhet, för

vilken skolan avser att utbilda.

För inträde i andra Mässen skulle fordras att dels uppfylla fordringarna

för inträde i första klassen, dels därutöver äga de kunskaper och färdigheter

denna klass avser att meddela.

Undervisningen skulle bestridas av dels tekniska gymnasiets lärare, så långt

detta är lämpligt, dels och huvudsakligen av ytterligare extra lärare och

föreläsare, i den mån undervisningens ändamålsenliga upprätthållande

påkallar.

Tekniska gymnasiets rektor bör tillika vara rektor för förmansskolan, men

någon av skolans lärare bör på förslag av styrelsen kunna av skolöverstyrelsen

förordnas att såsom föreståndare för förmansskolan biträda rektor vid

ledningen och övervakandet av undervisningen i denna.

Styrelsen för tekniska gymnasiet i Härnösand skulle tillika vara styrelse

för förmansskolan. Vid sidan av styrelsen skulle finnas en teknisk nämnd,

med vilken styrelsen skulle hava att samråda i frågor rörande undervisningens

planläggning. Denna nämnd, som likväl icke skulle äga att deltaga

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition Nr 92.

i styrelsens beslut, synes lämpligen böra bestå av minst tre, högst fem personer,

utsedda av de organisationer eller personer, som enligt vad här förut

meddelats utfästa sig lämna ekonomiskt bidrag till skolans upprätthållande.

För övrigt torde de bestämmelser, som gälla beträffande tekniska fackskolor,

böra i tillämpliga delar göras gällande även i fråga om den bär avsedda

förin ansskolan.

Enär det är av synnerlig vikt, att skolan kan erhålla dugliga och för den

ifrågavarande undervisningen lämpliga lärare, synas kraven på lärarnas kompetens

och undervisningsskicklighet icke böra ställas lägre, än då det gäller

undervisning i teknisk fackskola. På grund härav anser skolöverstyrelsen,

att arvodet för undervisningen ej heller bör vara lägre utan bestämmas till

samma belopp, som gäller för teknisk fackskola. Således bör arvodet till

extra lärare beräknas med i medeltal 175 kronor för veckotimme och läsår.

Inom industrikretsar har anmärkts, att denna avlöning skulle vara för låg

för att locka verkligt dugande lärarkrafter, vilka i detta fall åtminstone delvis

måste hämtas från industrien. Ehuru skolöverstyrelsen väl inser det

berättigade i denna anmärkning, anser sig överstyrelsen icke nu kunna föreslå

högre arvode än det eljest vid tekniska läroverk vanliga, men uttalar

den förhoppningen, att, om så skulle erfordras, industrien själv bereder det

extra tillägg, som möjligen i visst fall kan bliva behövligt.

Då sålunda anspråken på lärarnas duglighet och även deras avlöning

skulle bliva minst lika höga i förmansskolan som i den tekniska fackskolan,

synes det icke böra möta något hinder, att, såsom hittills varit fallet i Härnösand

och är vanligt även å andra orter, där teknisk fackskola finnes i

kombination med tekniskt gymnasium, såväl de ordinarie som extra lärarnas

tjänstgöring må kunna delvis förläggas till vilken som helst av läroverkets

avdelningar, alltså tekniska gymnasiet eller förmansskolan, beroende på hur

det kan befinnas lämpligt med hänsyn till undervisningens ändamålsenliga

bedrivande.

Till utredning av kostnadsfrågan har skolöverstyrelsen anfört följande:

Under förutsättning att ovan anförda synpunkter bliva godkända, skulle

kostnaden för förmansskolan lämpligen kunna upptagas i en för hela läroverket

gemensam stat. Härvid är då att märka, att antalet undervisningstimmar

i tekniska gymnasiet skulle bliva som hittills motsvarande 40 veckotimmar

i vardera klassen, inbegripet 3 timmar gymnastik, alltså, då gymnastiken

är gemensam för alla 3 klasserna, 3x37 + 3 = 114 veckotimmar förutom

do extra timmar, som erfordras för klassernas uppdelning i grupper

vid vissa laborationer samt för undervisningens avsedda differentiering i

förekommande fall. För dessa ändamål torde böra anslås i medeltal 15

veckotimmar. Härtill kommer så förmansskolan med ytterligare 40 veckotimmar,

inbegripet 3 timmar gymnastik, eller, om gymnastiken kan vara

gemensam med gymnasiets, 37 veckotimmar, varförutom även här bör beräknas

några extra veckotimmar, exempelvis 6, för uppdelning i laborationsgrupper

och eventuell differentiering. Summan av antalet veckotimmar för

hela läroverket skulle sålunda bliva 114+15 + 37 + 6= 172.

Vid bibehållande av läroverkets nu i stat uppförda rektor och fem lektorer,

enligt styrelsens beräkning alternativ A, och under antagande, att

rektor bestrider 18 samt lektorerna i medeltal 24 veckotimmar vardera,

skulle alltså 18+5x24= 138 veckotimmar kunna beräknas för ordinarie

lärare och 172 —138 = 34 veckotimmar komma att bestridas av extra lärare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 92. 11

Nu äro emellertid två av de fem lektorstjänsterna vakanta och upprätthållas

enligt Kungl. Maj:ts beslut tills vidare genom vikarier. Skolöverstyrelsen

håller före, att vid den tekniska fackskolans avveckling en av de nämnda

lektorstjänsterna bör kunna indragas, vilket även styrelsen förutsatt i beräkningen

enligt dess alternativ B. Om så sker, skulle antalet undervisningstimmar,

som bestridas av ordinarie lärare, kunna beräknas till 18 + 4 X

X 24 =114 och alltså 172—114 = 58 veckotimmar återstå för extra lärare.

I övrigt skulle enligt styrelsens beräkning icke fordras annan förändring

i läroverkets stat, än att det belopp av 400 kronor, som beräknats till föredrag

om arbetarskydd och hygien, skulle höjas till 600, vilken höjning skolöverstyrelsen

finner väl motiverad, eftersom föredragen med hänsyn till förmansskolan

skulle utökas att omfatta även arbetsledning.

I anslutning till dessa utredningar beräknar skolöverstyrelsen följande

Stat för tekniska gymnasiet och träindustriens förmansskola i

Harnosand.

1 rektor (förutom av kommunen

bekostad bostad eller ersättning

därför)..........

1 lektor.................

3 lektorer ...............

1 vaktmästare..........

1 laboratorievaktmästare . . .

1 maskinist och eld are ....

Extra lärare (58 veckotimmar

å 175 kronor)..........

Övningar i lantmäteri......

Föredrag om arbetarskydd, hy

gien och arbetsledning . . .

Bokförings- och skrivbiträde åt

rektor.

Skolläkare..............

Bibliotekarie.............

Böcker, samlingar och undervis
ningsmateriell.

..........

Materialier m. m. till labora
tioner.

................

Trycksaker, annonser, skrivma
teriell

m. m.............

Uppvärmning, belysning in. m.

Summa kronor

Lön

Tjänstgö

ringspenningar
-

Summa

Anmärkningar

5,000

3,900

11,700

900

1,100

1,100

2,500

1,900

5,700

550

650

650

7,500

5.800

17,400

1,450

1,750

1,750

10,150

300

600

600

400

300

2,000

2,000

1.800

6,000

J Efter 5 år kan lönen hö

jas med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

Efter 3 år kan lönen höjas

med 100 kronor, efter

6 år med ytterligare

100 kronor och efter 9

år med än ytterligare

100 kronor.

59,800

o Anm. 1. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där

sådant anordnats, anvisas åt vaktmästare eller maskinist och eldare, skall av lönen avstås

för bostad och bränsle 150 kronor samt för lyse 25 kronor för år. Därest ifrågavarande

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen
-

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 92.

befattningshavare åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme men icke i övrigt erforderligt

bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan

anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna

bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum. Förmånen

av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill

högst 100 kw. timmar; åtnjutes lyse, skall befattningshavaren själv bekosta armatur och

lampor. I övrigt skall i fråga om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till

efterrättelse bestämmelsen i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående aylöningsförbättring

från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare (Svensk författningssamling 1918 nr 836), sådant nämnda författningsrum

lyder enligt kungörelsen den 9 juli 1920 (nr 584).

Anm. 2 Läroverkets styrelse äger att beträffande de utgiftstitlar, som icke innefatta

avlöning till ordinarie personal, å en post göra minskning och å en annan ökning, endast

statens slutsumma icke överskrides.

Därjämte skulle, yttrar överstyrelsen, med avseende å ifrågavarande stat

i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i kungl. brev den 21 maj 1920

angående stat för tekniska gymnasiet och tekniska fackskolan i Härnösand

m. in.

Denna stat understiger den nuvarande staten med (62,950 — 59,800 =) 3,150

kronor, vilket belopp alltså skulle bliva den direkta besparingen genom den

föreslagna omläggningen. Då därtill lägges det från industrirepresentanterna

utlovade bidraget 5,000 kronor för år, skulle sålunda den på detta sätt beräknade

besparingen ökas till 8,150 kronor för år och den i staten beräknade

utgiften för tekniska läroverket i Härnösand minskas till 54,800 kronor

för år.

Då enligt det nu framlagda förslaget fackskolans avveckling skulle börja

med höstterminen 1929 och alltså denna skolas första klass då icke skulle

komma att finnas men i stället förmansskolan samtidigt begynna och således

antalet lärjungeavdelningar och undervisningstimmar bliva detsamma

som nu, synes lämpligt, att för övergångsåret 1929j 1930 den nuvarande staten

bibehålies oförändrad. Det meromnämnda bidrag, som från industriens

sida skulle lämnas till förmansskolans upprätthållande, 5,000 kronor, skulle

dock kunna frånräknas och sålunda det i reservationsanslaget till tekniska

läroverk ingående beloppet minskas till (62,950—5,000=) 57,950 kronor.

Med hänsyn till att nämnda reservalionsanslag även för budgetåret 1929/

1930 föreslagits tillfälligt nedsatt till 450,000 kronor, synes den nu anförda

omständigheten dock icke böra föranleda någon ytterligare nedsättning i

detsamma.

Något särskilt anslag för nyanskaffning av undervisningsmateriell till förmansskolan

synes icke behövligt.

Vad slutligen angår möjligheten att, såsom i det föregående berörts, förmansskolan

åter skulle kunna nedläggas, i händelse den framdeles skulle

komma att sakna industriens nu utlovade stöd eller eljest visa sig olämplig,

har skolöverstyrelsen framhållit, att, då förmansskolans lärokurs omfattar

endast ett år och inga ordinarie lärare skulle anställas för densamma, ett

sådant nedläggande icke erbjuder någon svårighet utan skulle kunna ske med

utgången av vilket budgetår som helst.

Tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand har alltifrån sin tillkomst

'' varit besökt av ett påfallande ringa antal elever. Frågan om skolans nedläggande

har därför länge varit på tal, men man har hittills ansett sig böra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 92. ]3

avvakta ytterligare erfarenhet beträffande elevrekryteringen under år med

mera normala ekonomiska konjunkturer än dem, som varit rådande underskolans

första tillvaro. Jag hänvisar i detta sammanhang till den utredning

av hithörande förhållanden vid de tekniska läroverken i allmänhet,

som förebragts i Kungl. Maj:ts proposition nr 146 till 1926 års riksdag.

Det har nu visat sig, att undervisningen vid den ifrågavarande trätekniska

fackskolan alltjämt förblivit föga eftersökt, och från industriellt håll

har uttalats den meningen, att skolan i sin nuvarande gestaltning icke är

av nämnvärt gagn för träindustrien. Vid sådant förhållande vore det uppenbarligen

dålig hushållning med statens medel att i fortsättningen upprätthålla

denna läroanstalt, och jag biträder därför det föreliggande förslaget

angående skolans successiva avveckling på det sätt, att första klassen indrages

redan från och med läsåret 1929/1930.

Likaledes ansluter jag mig till det framförda förslaget om upprättande

i fackskolans ställe av en förmansskola med uppgift att meddela den utbildning,

som jämte industriell erfarenhet fordras för förmän inom träindustriens

olika grenar. Behovet av en dylik skola är från sakkunnigt håll

vitsordat, och ehuru här är fråga om en skoltyp, närmast jämförlig med

kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning, synes det mig

på de skäl, skolöverstyrelsen anfört, vara önskvärt att skolan upprättas av

staten och anknytes till tekniska gymnasiet i Härnösand. Från den närmast

berörda industriens sida har utfästs ett bidrag till kostnaderna för skolans

upprätthållande med 5,000 kronor ärligen under fem år från tidpunkten

för skolans trädande i verksamhet, och det torde vara att förvänta, att

dylikt bidrag även i fortsättningen kommer att lämnas. Det villkor, som

uppställts för det nu utfästa bidraget, nämligen att träindustrien tillerkännes

rätt att genom någon sin organisation eller sammanslutning tillsätta en

nämnd att samarbeta med skolans styrelse i frågor, som röra skolans organisation

och planläggningen av undervisningen, torde kunna uppfyllas i den

form, skolöverstyrelsen föreslagit. Såsom överstyrelsen framhållit, torde det

icke komma att erbjuda någon svårighet att, därest ifrågavarande bidrag

skulle utebliva eller omständigheterna eljest skulle anses därtill föranleda,

åter nedlägga skolan, vid vilken inga ordinarie lärare skulle anställas.

I avseende å skolans styrelse och organisation, lärotidens omfattning, inträdesf

ord ringar, lärarkrafter m. in. har jag icke funnit något att erinra

mot vad skolöverstyrelsen därutinnan föreslagit. Det torde ankomma på

Kungl. Maj:t att, därest riksdagen beslutar förmansskolans upprättande,

meddela de bestämmelser, som i nyss angivna hänseenden eller eljest må

befinnas erforderliga. I avseende å disponerandet för den föreslagna förmansskolan

av fackskolans nuvarande lokaler kan jag meddela, att stadsfullmäktige

i Härnösand den 8 januari 1929 beslutat medgiva, att för den

händelse en statens förmansskola för träindustri knötes till tekniska läroverket

därstädes i stället för den hittills verksamma fackskolan för samma

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. May.ts proposition Nr 92.

industri, lokaler i läroverkshuset finge tagas i anspråk för denna förmansskolas

behov.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag, att kostnaderna för förmansskolan

lämpligen kunna upptagas i en för denna skola och det tekniska

gymnasiet gemensam stat. Undervisningen vid läroverket i dess helhet har

beräknats omfatta 172 veckotimmar, varav, under förutsättning att en av

de båda nu med vikarier uppehållna lektorstjänsterna vid läroverket indrages,

114 veckotimmar skulle bestridas av ordinarie lärarkrafter och återstående

58 veckotimmar skulle uppehållas av extra lärare med arvode av

i medeltal 175 kronor för veckotimme. I övrigt har icke ifrågasatts annan

förändring i nu gällande stat för tekniska läroverket i Härnösand, än att

anslagsposten å 400 kronor till föredrag om arbetarskydd och hygien skulle

utbytas mot en post å 600 kronor till föredrag om arbetarskydd, hygien

och arbetsledning. Mot det av skolöverstyrelsen i enlighet med dessa beräkningar

framlagda statförslaget, vilket slutar å ett belopp, som med 3,150

kronor understiger den nuvarande statens slutsumma, har jag icke något

att invända. Den nya staten torde emellertid böra träda i tillämpning först

från och med budgetåret 1930/1931. Lika med skolöverstyrelsen anser jag

nämligen, att under övergångsåret 1929 1930 den nuvarande staten bör bibehållas

oförändrad. Härvid bör dock liksom vid den blivande förändrade

staten fogas det villkoret, att anslagsposten till extra lärare må tagas i anspråk

för avlönande av dylika lärare vid förmansskolan endast under förutsättning

att såsom bidrag till täckande av statens slutsumma av kommuner

eller enskilda tillskjutes ett belopp av sammanlagt minst 5,000

kronor.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit torde statsverkets kostnader för tekniska

läroverket i Härnösand under budgetåret 1929/1930 komma att minskas

med 5,000 kronor. Det låge då närmast till hands att föreslå en

motsvarande nedsättning av det i 1929 års statsverksproposition beräknade

ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk. På sätt framgår av

den vid statsverkspropositionen fogade bilagan: åttonde huvudtiteln, punkten

231, har, med utgångspunkt från de för de olika tekniska läroverken gällande

eller av mig föreslagna staterna samt behovet av medel till arvoden

åt extra lärare och vikarier in. m., beräknats, att sagda reservationsanslag

för budgetåret 1929/1930 rätteligen bort upptagas till 489,500 kronor, men

att å anslaget tillgängliga besparingar ansetts möjliggöra en tillfällig nedsättning

av detsamma. Med hänsyn härtill har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit riksdagen att i riksstaten för sagda budgetår uppföra

ifrågavarande anslag med oförändrat belopp av 450,000 kronor, att

jämte erforderligt belopp av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas

mellan de olika tekniska läroverken på av mig angivet sätt. Då det

emellertid är önskvärt, att besparingarna icke alltför hårt anlitas, anser jag

mig icke nu böra förorda någon minskning av nyssnämnda anslagssumma

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition Nr 92.

nv 450,000 kronor. Den föreslagna omorganisationen vid tekniska läroverket

i Härnösand skulle följaktligen icke påkalla annan ändring av ifrågavarande

i statsverkspropositionen gjorda anslagsäskande, än att i avseende å fördelningen

av anslaget skulle iakttagas, att berörda tekniska läroverk kornine

i åtnjutande av allenast 57,950 kronor i stället för 62,950 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

jMnj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att tekniska fackskolan för träindustri i

Härnösand må, pa sätt av mig i det föregående angivits,

successivt avvecklas;

dels besluta, att i stället för nämnda fackskola skall från

och med läsåret 1929/1930 i samband med tekniska gymnasiet

i Härnösand upprättas eu förmansskola för träindustri

med de uppgifter och den organisation samt under de villkor,

som i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i

det föregående tillstyrkt av Kungl. Maj.t bestämmas;

dels ock — med ändring därutinnan av Kungl. Maj:ts i

statsverkspropositionen till 1929 års riksdag framlagda förslag

— i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det

ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk med

oförändrat belopp av 450,000 kronor, att jämte erforderligt

belopp av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas

mellan de olika läroverken på i statsverkspropositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden

angivet sätt, dock med den ändring att för tekniska läroverket

i Härnösand beräknas 57,950 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:208 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 231, gjorda framställning i fråga om det s. 4 i texten
  2. SU 1929:108 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 231, gjorda framställning i fråga om det ordinarie rese s. 1 i texten