Sök i Ratio Lex

Angående avskrivning av viss del av statslån till Varberg Ätrans och Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag

1930-02-14 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:103, Angående avskrivning av viss del av statslån till Varberg Ätrans och Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 103.

1

TSr 103.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avskrivning

av viss del av statslån till Varberg

Ätrans och Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag;

given Stockholms slott den 14 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Majis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i

statsrådet ä Stockholms slott den 14 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

1 :o.

Den 23 november 1906 beviljade Kungl. Majit koncession å järnväg om

1.435 meters spårvidd från Varberg över Ullared till Ätrans station å Kinnared—

Ätrans järnväg. Sedan denna koncession jämlikt Kungl. Majis medgivande

överlåtits på Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, fastställde Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 81 haft. (Nr 103 104.) sos 30 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Majit den 13 december 1907 kostnadsberäkning för ifrågavarande järnvägsanläggning

att, såvitt kostnaden skulle tagas till grund för sökt statslån,

slutt! a 2,370,000 kronor samt beviljade för utförande av järnvägsanläggningen

ett lån ur allmänna järnvägslånefonden av 1,185,000 kronor. Sedermera beviljade

Kungl. Majit efter riksdagens hörande den 13 juni 1913 för fullbordande

av omförmälda järnvägsanläggning ytterligare ett lån ur berörda fond

av 65,000 kronor. För dessa lån stadgades bland annat följande villkor:

„ Annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknades till fem procent

a ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först skulle gottsi1’?''8

ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden

utgöra avbetalning därå. Anstånd med räntans erläggande medgavs

för tre år från lyftningsdagarna, dock beträffande lånet å 1,185,000 kronor

icke utöver ett år från den dag, eller den 1 december 1911, då järnvägen

senast skulle vara färdig och öppnad för trafik; och skulle beloppet av den

ranta, med vars erläggande anstånd sålunda medgivits, inbetalas till staten,

sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all övrig ränta, med vilken

anstånd icke beviljats, blivit gulden oell kapitalet gottgjort, så att efter

nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande skulle fortfara så länge,

till dess även beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd medgivits,

blivit till staten inbetalt. Kapitalavbetalningen skulle vidtaga den 1 december

1914 respektive den 31 december 1916 och i sammanhang därmed gottgörelse

ske av därförinnan upplupen obetald ränta, för så vitt uppskov med densammas

erläggande icke beviljats; och skulle annuiteten sedermera erläggas

samma dag varje år, till dess försträckningen och all därå upplupen ränta

bhvit till fullo gulden. Därest till betalning förfallet belopp icke bleve i

föreskriven ordning erlagt, skulle bolaget därå gälda fem procent årlig ränta,

intill dess samma belopp bleve behörigen inbetalt. Järnvägsanläggningen

Varberg Ätran med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom

all bolagets övriga egendom skulle utgöra säkerhet för den av staten lämnade

försträckningen, och staten skulle till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning i järnvägen med förmånsrätt framför varje

annan fordran än statens.

Då alltsedan järnvägens öppnande för allmän trafik år 1911 dess trafikinkomster

visat sig otillräckliga att medgiva någon förräntning av statslånen

samt järnvägens förlust efter hand ökats, så att den balanserade förlusten

yid 1925 ars slut utgjorde 685,208 kronor, gjorde Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag

år 1926 framställning om reglering av bolagets skuld till staten

samt åberopade därvid den utredning, som nämnda år verkställts av en av

riksgäldskontoret tillsatt undersökningsnämnd.

Undersökningsnämndens utredning innehöll huvudsakligen följande:

Under åren 1912—1920 hade inkomsterna överstigit de bokförda driftkostnaderna.

Härvid vore dock att märka, att i dessa kostnader icke inninge

räntor, ej heller avskrivningar eller däremot svarande avsättning till

tornyelsefond. Efter ar 1920 hade rörelsen givit direkt driftförlust med undantag

endast för år 1924.

Vad järnvägens framtida inkomster anginge, bleve deras storlek beroende

pa dels trafikens blivande omfattning och dels tariffnivåns möjliga höjd.

1 rafakutvecklingen å banan vöre icke gynnsam. Person- och styckegodstrafiken

hade nedgått under nivån före kriget, och berodde detta kanske

huvudsakligast på konkurrens från automobiltrafiken, örn än lantbrukets

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 103. 3

under senare år försämrade räntabilitet även inverkat. Järnvägens tariffer

hade sänkts med hänsyn till konkurrensen från automobiltrafiken och syntes

i sin helhet väl anpassade efter de föreliggande förhållandenas krav.

Vissa omständigheter syntes emellertid tala för att botten vöre nadd

i fråga örn trafiknedgång och inkomstminskning och att en successiv förbättring

vöre sannolik. Sålunda kunde en ökad trafik påräknas dels elter

vidtagna förbättringar i tidtabellen och dels genom att fullständig samtrafik

sannolikt komme att bliva anordnad med Falkenbergs järnväg. \ iktigast

torde emellertid vara, att de vidsträckta skogar, för vilka Varberg—-Ätrans

färn väg bildade den naturligaste utfartsleden, efter en allt för långt driven

tidigare avverkning vore stadda i uppväxt samt att en betydande avverkning

av dessa skogar skulle kunna taga sin början efter 15 till 20 ars förlopp.

Genom av järnvägens nya ledning vidtagna eller i utsikt stålblå drittkostnadsbesparande

åtgärder skulle en utgiftsminskning av omkring 30.000

kronor kunna vinnas. Härigenom kunde banans ekonomi, såvitt det kunde

beräknas, väntas bliva så förbättrad, att driftunderskott icke vidare torde

behöva uppkomma. Körande storleken av blivande driftöverskott vöre givetvis

omöjligt att göra säkrare uttalanden. Med större grad av säkerhet syntes

nian emellertid tills vidare icke kunna räkna med större överskott an som

för upprätthållande av järnvägsanläggningens värde bleve behövliga därest

affärsmässiga och i aktiebolagslagen angivna avskrivningar eller avsattnmgar

till förnyelsefond skulle kunna göras. Sådana avskrivningar hade tidigare

icke ägt rum. Först längre fram i tiden, när skogarnas tillväxt komme att

föranleda större avverkningar och större trafik, kunde trafiken väntas bliva

så ökad i omfång, att överskotten kunde förränta ett mera avsevart kapital.

Bolagets balanserade förlust uppgick vid 1925 års slut till 685,208 kronor.

Då tvångslikvidering inträdde, när förlusten uppginge till ett belopp av

797 934 kronor, och då berörda förlust årligen ökades med förfallande räntor

eller omkring ’ 110,000 kronor, måste bolaget inom kort tid träda i likvidation

såvida en rekonstruktion av detsamma icke genomfördes

Bolagets skuld den 31 december 1925 utgjorde tillhopa 2,383,737 kronor

32 öre, varav förfallen skuld 1,104,150 kronor 4 öre.

Bolagets praktiskt sett ende fordringsägare vöre staten. Det berodcle

därför på statens medverkan, huruvida åtgärder till förhindrande av likvidation

kunde vidtagas. Då det enligt inom järnvägsstyrelsen verkställd utredning

icke kunde anses fördelaktigt för staten att efter likvidation övertaga

banan och driva densamma, syntes möjligheten av en nedskrivning av statslånen

böra utredas. Vid bedömande av hur stor nedskrivning sorn kunde

anses skälig hade man att taga hänsyn till dels järnvägens affarsvarde, dels

dess sakvärde vid realisation och dels värdet för järnvägens större aktieägare

och trafikanter av att järnvägsdriften upprättliölles

Undersökningsnämnden beräknade järnvägens affarsvarde till 200,000 krolior

och dess sakvärde till 420,000 kronor. Betydelsen av järnvägsdriftens

uppehållande vore enligt nämndens mening framgent mycket stor tor jarnvägens

trafikområde oell särskilt den största aktieägaren i bolaget, varbergs

stdyid ett efterskänkande av statens fordran i syfte att förebygga likvidation

och konsolidera företagets ställning syntes nedskrivning icke bora ske

till lägre belopp än 500,000 kronor. Av detta belopp torde under de torsta

femton åren, under vilka trafiken väntades komma att icke synnerligt överstiga

den nuvarande trafiken i storlek, skäligen böra forrantas endast 200,0 JO

kronor. Först därefter borde förräntning av hela beloppet, oOO,000 kronor,

ä"a ruin Med fyra och en halv procent ränta skulle for slutbetalning ar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majus proposition nr 103.

1967 erfordras annuiteter om 10,868 kronor under åren 1928—1942 och om

31,100 kronor under åren 1943—1967. Såsom villkor för en dylik nedskrivning

torde böra krävas säkerhet för fullgörandet av berörda annuiteter i

form av, förutom första inteckning i järnvägen, borgen för annuiteternas

fullgörande, därvid såsom borgensmän främst komme i fråga Varbergs stad

och övriga av järnvägen berörda kommuner.

Emellertid ansåge undersökningsnämnden sig icke för det dåvarande

funna framlägga något förslag till definitivt ordnande av bolagets skuldförhållande

till staten. På grund av föreliggande förhållanden syntes det i stället

lämpligt att inskränka sig till en provisorisk lösning, varigenom järnvägsbolag6;

kunde utan reorganisation beredas tillfälle att under viss tid, förslagsvis

tre ar fortsatta sill verksamhet, utan att likvidationstvång skulle behöva

inträda. Bolagets nya styrelse och trafikledning, vilka redan åstadkommit

avsevarda besparingar, skulle härigenom få rådrum att i möjlig utsträckning

genomfora avsedda reformer. Det kunde därefter med större säkerhet av

olika parter bedömas, till vilket belopp statens fordran skäligen borde nedskrivas

och vilken garanti borde fordras och kunde ställas för fullgörandet

av anniliteterna å det belopp, till vilket statslånen nedskreves. Och slutligen

torde det ej vara uteslutet, att under en sådan uppskovstid tillfälle

skulle kunna uppstå till järnvägens sammanslutning på rationellt sätt med

någon av de anslutande banorna.

Den lämpligaste formen för vinnande av dylikt rådrum syntes vara, att

vlss.delav redan förfallen ränteskuld avskreves. Med en dylik avskrivning

ni01161'' kmule beräknas en frist av omkring tre år, vilken tid an

setts tillräcklig for vinnande av det med ifrågavarande rådrum avsedda syftet.

a j ai n vågs drift ens fortsatta uppehållande vöre av stor betydelse för de

trakter som järnvägen berörde, och såväl kommunerna som trafikanterna

helst torde se att driften uppehölles i ungefär samma form som dittills

syntes det rimligt, att staten såsom villkor för en avskrivning, som skulle

medgiva upprätthållande under några år framåt av järnvägsdriften i oförfärad

regi, uppställde, att vederbörligen godkänd borgen lämnades för

ni betalning av så stor del av låneräntorna, som kunde anses skälig. Såsom

skäligt belopp foresloges under prövningstiden 10,000 kronor årligen, ungefärligen

motsvarande ränta å järnvägens halva realisationsvärde. Anledning funnes

ju att förvänta en sådan förbättring i järnvägens ekonomi, att åtminstone

något driftöverskott för framtiden skulle uppkomma, ehuru det givetvis kunde

vara svårt att säga, örn resultatet av järnvägsdriften, sedan nödiga avskrivningar

blint gjorda, komme att medgiva berörda belopps inbetalande av

överskottsmedel.

Prövningstiden borde omfatta åren 1927—1929. Före densammas utgång

borde en förnyad utredning komma till stånd, avseende ett definitivt regie

rande av järnvägsbolagets skuldförhållande till staten.

På grund av det anförda tillstyrkte undersökningsnämnden, att av bolagets

vid 1926 års utgång förfallna ränteskuld till staten finge avskrivas

400,000 kionor under villkor att säkerhet, som av vederbörande myndighet

kunde godkännas, ställdes för vederbörligt inbetalande till riksgäldskontoret

av minst 10,000 kronor vart och ett av åren 1927—1929.

Bolaget hemställde, att undersökningsnämndens förslag till provisorisk

skuldreglering måtte föreläggas riksdagen.

I anledning av denna framställning, vilken tillstyrktes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt fullmäktige i riksgäldskontoret, föreslog Kungl. Majit

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

i proposition, nr 94, 1927 års riksdag medgiva, att av statens den 51 december

1926 förfallna räntefordran lios bolaget ett belopp av 400,000 kronor finge

avskrivas under det av undersökningsnämnden föreslagna villkor.

Denna proposition blev av riksdagen bifallen (skrivelse nr 97).

Genom brev den 6 maj 1927 har Kungl. Majit anmodat fullmäktige i

riksgäldskontoret att verkställa utredning, avseende en definitiv reglering av

ifrågavarande järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten.

I skrivelse den 23 januari 1930 hava fullmäktige i riksgäldskontoret meddelat,

att sedan bolaget avlämnat av Varbergs stad tecknad borgen för fullgörande

av de såsom villkor för avskrivningen stadgade räntelikviderna

— minst 10,000 kronor under vart och ett av åren 1927—1929 — sagda

avskrivning vidtagits, varigenom skulden minskats till 2,078,149 kronor 41 öre.

Bolaget hade under åren 1927—1929 till riksgäldskontoret inbetalt det stadgade

beloppet av tillhopa 30,000 kronor. Emellertid hade skulden för statslånen

under nämnda tid ånyo ökats med debiterade, oguldna räntor och

hade vid 1929 års slut uppgått till 2,332,399 kronor 51 öre, fördelade på

förfallen och icke förfallen skuld sålunda:

Förfallen

skuld

Icke förfallen

skuld

Summa

kr.

kr.

kr.

1907 års lån.

Kapital ...............................................

| Kanta..................................................

Överränta.............................................

1 Anståndsränta.......................................

134,612

816,539

95,613

07

31

63

1,050,387

3,807

114,925

93

66

24

1,185,000

820,346

95,613

114,925

97

63

24

Kronor

1,046,765

01

1,169,120

83

2,215,885

84

1913 års lån.

| Kapital ...............................................

Kanta...................................................

1 Överränta.............................................

1 Anståndsränta.......................................

6,152

39,347

5,850

95

05

58,847

6.316

05

62

65,000

39,347

5,850

6,316

05

62

Kronor

51,350

—

65,163

67

116,513

67

Summa summarum

1,098,115

01 1,234,284

50

2,332,399

51

Fullmäktige anföra vidare att, sedan fullmäktige föranstaltat örn utförande

av den i förenämnda brev den 6 maj 1927 avsedda utredningen, utredningsmännen

i en den 23 oktober 1929 dagtecknad promemoria avgivit förslag till

definitiv reglering av bolagets skuldförhållande till staten.

I berörda promemoria, beträffande vilken torde få hänvisas till handlingarna

i ärendet, lämna utredningsmännen inledningsvis en redogörelse för vad i

frågan förevarit intill tiden för avlåtande av förenämnda proposition till 1927

års riksdag. Beträffande förhållandena under tiden därefter anföra utredningsmännen

huvudsakligen följande:

De ekonomiska resultaten av bolagets rörelse hade under åren 1925 1928

ixtfallit sålunda:

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 103.

6

o

A r

Inkomster

Driftkostnader

Driftöverskott

eiler drift- förlust

Räntor

Förlust (—)

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1925 ......

1926 ........

1927 ......

1928 .........

251,641

247,308

261,253

262,369

277,299

259,249

250.393

250,968

— 25,658

— 11.941

+ 10,860

+ 11,401

91,200

94,143

101,810

104,435

—116,858

— 106,084

— 90,950

— 93,034

, ,.*Y''n deu J juli 1926, da personskifte i bolagets ledning ägt rum, framtra,

!e, en t.?<llll8 förbättring av järnvägens driftresultat. Det ekonomiska

xi noo av si“7a dnften utvisade sålunda från oell med år 1925 till oell nied

år 1928 en förbättring av ej mindre än 37,000 kronor. Förhållandet mellan

inkomster och utgifter vöre emellertid, även bortsett från räntekostnaderna,

alltjamt otillfredsställande, enar några avskrivningar eller däremot svarande

avsattningar till fornyelsefond ej blivit gjorda — årliga avsättningar för

sådana ändamål skulle rätteligen behövas nied över 20,000 kronor.

. 1 taxehanseende hade under den senaste tiden viktiga och enligt utredmngsmannens

uppfattning ändamålsenliga reformer genomförts. I personva-

iihade salunda mellan samtliga stationer införts söndags tur-och returbiljetter

till pris som för enkel biljett och dessutom för färd torg- och lördagar

till och från Tarberg biljetter till enkelt pris med tillägg av endast

_o procent I godstrafik hade en starkt förenklad och efter rådande konkurrens

med automobiltrafiken anpassad taxa trätt i tillämpning den 1 juni

, * i ■ir< n •.. dlxau uPPf°Re endast en tariff för styckegods och endast

. tariftserier för vagnslastgods, en för dyrbarare gods och en för gods av

mindre varde i öppna vagnar. Tariffserierna upptoge särskilda tariffer för

vagnslaster örn minst 3, 5 och 10 ton.

Medan de med varandra i viss mån konkurrerande Falkenbergs och Var.

erg—Ätrans järnvägar tidigare ej kunnat träffa överenskommelse örn full

inbördes samtrafik, hade nu sådan överenskommelse ingåtts. Avtalet innebure,

att den lokala taxan, som vore densamma vid båda banorna, utan till.

88 skulle tiilampas även i banornas inbördes samtrafik. Sedan denna åtgärd

genomförts, hade tidigare planer på en sammanslagning av de båda

banorna tätt förfalla. En sådan sammanslagning mötte ock på grund av

jarnvagarnas olika spårvidd mycket stora svårigheter.

Järnvägens _ drift handhades numera efter möjligast enkla och kostnadsbesparande

principer. De ytterligare utgiftsreduceringar, som i mån av personaieiis

avgång m. m kunde bliva möjliga, syntes icke vara av den storlek,

att hänsyn till dem kunde behöva tågås vid nu förevarande undersökning.

1 or framtiden torde man kunna räkna med något större driftöverskott än

„ '' ''-28 uppnådda av 11,400 kronor. Ett driftöverskott av något

över 20,000 kronor syntes för år 1929 sannolikt. Till liknande belopp (23 180

kronor) uppgmge emellertid den avsättning till förnyelsefond, som enligt av

jarnvagens trafikchef verkställd beräkning oundgängligt behövde göras. Trafikmedel

till bolagets finansiella utgifter för räntor m. m. syntes sålunda tills

vidare icke kunna påräknas på andra villkor än att otillräcklig avsättning

till fornyelsefond gjordes. Såsom av 1926 års utredning framginge, hyste

man emellertid förhoppning, att trafiken framdeles, i mån som trafikområdets

skogar uppväxte till avverkningsbar ålder, skulle uppnå sådan storlek, att

visst ej obetydligt kapital skulle kunna vederbörligen förräntas och amorteras

av trafiköverskottsmedel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 103.

Vid en undersökning ;iv bolagets ekonomiska ställning oell framtidsutsikter

syntes även böra beaktas, att dess likvida stallning vore svag.

Balansräkningen vid 1928 års utgång, som slutade å 3,466,799 kronor, upptoge

å skuldsidan huvudsakligen aktiekapitalet och statslånen jamte räntor

samt bland tillgångarna järnvägsanläggningen med rullande materiel och

inventarier ävensom förråd örn tillhopa 2,888,474 kronor samt en balanserad

förlust å 555,276 kronor. . , , ... , .... ..... .

I första hand erfordrades medel till rörelsekapital och till ställande av

säkerhet för samtrafiksuppbörd m. m. Vidare erfordrades medel for reparation

av byggnader och iståndsättande av räls, rullande materiel m m., som

varit i bruk under snart 20 år nied i vissa fall försummad vard. Vissa av

bolagets trafikchef angivna förbättringar i verkstad och lokomotivstall samt

beträffande personvagnarnas uppvärmning och belysning syntes ej tala uppskov.

Än vidare framstode såsom önskvärt, att vissa moderniseringar oc

förbättringar skulle kunna genomföras. Slutligen hade av trafikchefen betecknats

såsom enligt hans uppfattning behövliga och ur affarsmassig synpunkt

motiverade vissa nyanskaffningar och anläggningar, nämligen ett

kraftigt godstågslokomotiv, en motorvagn, tio öppna godsvagnar, tre automobilomnibusar

och tre lastautomobiler for landsvägstrafik eller inköp av

befintliga med järnvägen konkurrerande automobilbolag, ledningar for KunzeIvnorrbronisar

i godsvagnarna, ett nytt lokomotivstall i Varberg samt ett

för Varberg—Ätrans och Falkenbergs järnvägar gemensamt godsmagasin i

TJllärGcl i •

För fyllande av förberörda medelbehov hade man inom järnvägens ledning

ansett behövligt att i järnvägen investera nytt kapital till ett belopp av

200 000 kronor, vilket man tänkt sig kunna uppbringa genom lan i enskild

bank med säkerhet, beträffande 50,000 kronor av Varbergs stads borgen och

beträffande 150,000 kronor av inteckning med basta förmånsrätt i Varberg

Ätrans järnväg, därest från statens sida medgåves, att sadan inteckning finge

ianmajer ^ ^ som förflutit, sedan 1926 års undersökningsnämnd avgivit

preliminärt förslag till skuldreglering, hade genom jarnyagsledningens

energiska arbete en väsentlig förbättring av driftresultatet vunnits. Emellertid

verkade vissa förhållanden, över vilka ledningen ej kunde rada, i motsatt

^E^tidigare innehavd transitotrafik hade ej kunnat återvinnas, och landsvägarnas

motortrafik utvecklades alltjämt till förfång för järnvägen. Harti

komme, att förestående allmän taxesänknmg i samtrafik torde komma att

medföra viss inkomstminskning även för Varberg—-Ätrans järnväg, lorut
sättningarna

för en i framtiden ekonomiskt lönande järnvägsdrift vöre därför

nu något mindre än de år 1926 kunde beräknas vara. Med hänsyn altin

och då några utsikter ej syntes föreligga för järnvägens sammanslagning

med någon angränsande järnväg, funne utredningsmannen skäligt, att av bolagets

ledning framställda önskemål om mildring av tidigare ifrågasätta villköl

tillmötesginges på så sätt, att statslånet nedskreves till ett belopp av 4-0,00(

kronor, motsvarande järnvägens sakvärde vid realisation, i stallet för tidigare

ifrågasatt belopp av 500,000 kronor, och att den del därav, för vars omedelbart

inträdande annuiteter krävdes särskild borgen, som av riksgäldskontoret

godkännes, sänktes från 200,000 till 150,000 kronor. „

Då bolaget vore i starkt behov av rörelsekapital och ela några avskrivningar

eller däremot svarande avsättningar till förnyelsefond ej kunnat göras

under järnvägens snart 20 ånga trafikenngstid, framstode vidare som nödvändigt,

att nytt kapital tillfördes bolaget.

Av

do framlagda

utredningarna finge anses

framgå, att bolagets Ölind
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Majus proposition nr 103.

gängligt1 behov av rörelsemedel och nja kapitalinvesteringar ej understetre

ett belopp av 100,000 kronor. Härav syntes ungefär hälften behövas som

rörelsekapital och for oundgängliga arbeten, medan den andra hälften

bunde behovas för ur affärsmässig synpunkt motiverade förbättringar. Då

det för staten i egenskap av långivare hnge anses vara av vikt, att järnvägens

drift upprätthölles medelst sådan materiel, som ur affärsmässig synpunkt

krävdes, oell . då särskild borgen skulle ställas för viss del av statslänet,

ansage utredningsmännen sig kunna tillstyrka, att staten medgåve sådana

lånevillkor, som för bolaget kunde möjliggöra upptagande av lån i

bank till belopp av 100,000 kronor. Härför fordrades, att bolaget som säkerhet

tor berörda lån kunde ställa inteckningar med bästa förmånsrätt i järnvägen,

i. vå sådana inteckningar syntes böra medgivas, en å 50,000 kronor

över vilken bolaget agde rätt till fritt förfogande, och en likaledes å 50 000

kronor sorn av bolaget finge under viss begränsad tid och efter riksgäldsr-

b^kbges provning användas för erhållande av lån till genomförande av

tor bättringar. Till den senare inteckningen skulle således bolaget få endast

viss begränsad nyttjanderätt.

Med hänsyn till den kända förekomsten av i uppväxt stadda skogar i

järnvägens trafikområde syntes det sannolikt, att bolaget skulle bliva i tillfälle

att redan efter en tid av något över 10 år av egna inkomster fullgöra

anniuteterna å en större del av statslånet än det belopp av 150,000 kronor

tor vilket särskild borgen enligt vad förut anförts ansåges böra stil lias’

A agon sakrare beräkning i berörda hänseende kunde emellertid givetvis ej

nu göras, och utsikt ansåges därför ej föreligga, att ifrågakommande kommuner,

framst Varbergs stad, skulle vara villiga att ikläda sig garanti för

° oleoni *ran ^t1 nmec* v*ss ^ av annuiteterna för återstående statslån

A Jj <0,000 kronor. Under anförda förhållande syntes, i analogi med vad vid

ett flertal andra statslåneregleringar medgivits, å ifrågavarande återstående

•f !ra bravas erläggande av ränta och amortering, förrän fullmäktige i

riksgäldskontoret efter företagen undersökning funne järnvägens ekonomiska

tage sa förbättrat, att annuiteter å även denna del av lånet borde kunna

e naggas.

Med en reglering av bolagets statslån syntes böra förbindas villkor om

ratt till inlösen av järnvägen till pris, motsvarande det nedskrivna statslånets

belopp med tillägg av nyinvesteringar och avdrag för värdeminskning.

Utredningsmännen hava därför föreslagit, att statens fordran hos bolaget

nedskrives till 420,000 kronor, fördelade på två lån, det ena å 150,000 kronor

och det andra å 270,000 kronor, på följande villkor:

... lånen skola ställas, säkerhet genom inteckning i Varberg—Ätrans

-nAnnV tlJ1 förinånsratten liggande närmast efter två inteckningar å vardera

o0,000 kronor, över vilka bolaget må äga att på vissa i det följande angivna

villkor självt disponera. För det förstnämnda lånet å 150,000 kronor skall

bolaget därjämte ställa säkerhet, som av riksgäldskontoret godkännes.

A länet å 150,000 kronor skall annuitet erläggas med 5 procent, varav

4.5 procent utgör ränta.

A lånet å 2(0,000 kronor skall annuitet tills vidare icke beräknas eller

ranta debiteras, ägande dock riksgäldskontoret att framdeles debitera sådan

tor beloppet i dess .helhet eller del därav, därest riksgäldsfullmäktige efter

l?r®.aSe.n undersökning finna järnvägsbolagets ställning hava undergått sådan

förbättring, att bolaget bör vara i stånd att av egna medel bestrida ej mindre

driftsutgitter, med vräkning av skälig avsättning till förnyelsefond, än även

räntor a lån, för vilka lämnats inteckning i järnvägen med förmånsrätt framfor

statslånet, och å statslån, för vilka annuitet fordras.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Över en första inteckning i järnvägen å 50,000 kronor må bolaget fritt

disponera. Över en andra inteckning i järnvägen a likaledes 50,000 Pionen

må bolaget disponera som säkerhet för lån, som upptagas under arén 1930

1935 meri villkor att sådant lån uteslutande anvandes för nyby ggnader eller

nyanskaffningar, som få anses ur affärsmässig synpunkt fordelaktiga, skolande

bolaget i varje fall, med företeende av utredning genom sakkunnig,

inhämta riksgäldsfullmäktiges samtycke till upptagande av sådant Ian. -Bolaget

bör förbinda sig att till säkerhet för statens fordran pantsätta sistberörda

inteckning å 50,000 kronor, i den man avbetalning skei a den enskilda

gäld, för vilken inteckningen må utgöra säkerhet. .....

Staten förbehåller sig rätt att inlösa Varberg-Ätrans järnväg till^ ett belopp,

motsvarande 420,000 kronor, ökat med de belopp, som framdeles kunna

komma att bindas i järnvägens fasta anläggningar och rullande materiel, men

minskat med behörigt avdrag på grund av slitning och annan teknisk värdeminskning.

För egen del anföra fullmäktige i riksgäldskontoret beträffande ifrågavarande

förslag följande:

Yid granskning av utredningsmännens förslag liaya fullmäktige ansett sig

kunna i huvudsak biträda detta, dock nied den ändring, att det skuldbelopp,

vilket skulle av bolaget förräntas och återbetalas i den nian dess ekonomiska

städning det * medgåve, höjdes från 270,000 kronor till 350,000 kronor och

att i följd därav den ifrågasatta nedskrivningen av bolagets lim aiande skir

begränsades till 500,000 kronor. Sedan bolaget erhållit del liarav, har bolaget

i en till Kungl. Majit ställd, till fullmäktige ingiven skrivelse av den

20 januari 1930 hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att bolagets skuld för statslånen matte regleras i överensstämmelse

med utredningsmännens förslag med nyssberorda förändring. V d^ ansökningen

finnes fogat utdrag av stadsfullmäktiges i Y arberg protokoll foi den

?1 "november 1929, utvisande att stadsfullmäktige »t teclma den av

utredningsmännen ifrågasatta borgen for det nya länet a l.i0,000 kionoi.

diet nu föreliggande regleringsförslaget medför visserligen en betydande

förlust för staten, "i det att alla räntor och därjämte 750,000 kronor av statens

kapitalfordran skulle efterskänkas. En för staten tormånligare uppgörelse

torde dock i betraktande av järnvägsbolagets synnerligen singa stallning

icke kunna ernås. Da nödiga förutsättningar ej heller synas föreligga foi

ifrågavarande järnvägs införlivande med statens järnvägar eliel sammans ag

liing med någon angränsande enskild järnväg, huva fullmäktige ansett, att

...c<l har »clae angiv...,

desS?m*TtffiäcsI.>,.ikt för ifrågavarande sln.ldreglering torde bestämmas

den 1 januari 1930, då räll.teberäkningen å det nuvarande skuidbeloppet

skulle upphöra och från vilken dag det nya länet a 150,000 kronor skulle

löpa med ränta. I enlighet härmed torde annuiteten a nyssnämnda lan bora

erikgörs första gången den 31 december 1930 och sedermera samma dag

årligen intill dess lånet blivit slutbetalt. Annuitet och räntefot för länet a

350 000’ kronor torde beräknas efter samma grunder sorn för forstnamnda

lån’ och således utgå efter resp. 5 och Därest ocdage,pav

fullmäktiges beslut har att erlägga annuitet a berörda 3o0,000 kronor eiler

del därav, bör inbetalningen av densamma aven edes ilga ruin den 31 le

(•ernber I fråga örn båda lånen torde bolaget, därest den stadgade betalningsskyldigheten

icke full göres, förpliktas att å »guldina mbetalmngsbelopp

erlägga överränta efter 5 %.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

“g* .utl’edningSmännens förslag skulle bolaget berättigas att under vissa

förutsättningar disponera en i järnvägen meddelad inteckning å 50 000 kronor

såsom hypotek for lån, vilka komme att under åren 1930—1935 upptagas

anså^anönskvSnadTr ^ nyansbafflMr> som ur affärsmässig synpunkt

bleve infriadeTeffie h ^ • f°r berörda ändamål upptagna lånen

Enligt ful mtktfii n berörda inteckning utgöra säkerhet för statens fordran,

dvlik in1 £nUIS Unr bor, uttryckligt stadgande meddelas om att, sedan

djhk inlösen en gang skett, bolaget ovillkorligen skall ställa motsvarande

äggrätt^tt"åter mvind Yf ^^skontorets förfogande och således icke

° T i i a i r-iauvanda det frigjorda hypoteket för anskaffande av nva lån

holn ^ delse bolaget försattes i konkurs eller träder i likvidation eller ock

bolagets järnväg forsaljes på exekutiv auktion, bör statens hela då återstå

ende fordran anses vara genast förfallen till betalning. — Härjämte torde det

ankomma pa Kungl. Majit att, på sätt skett vid tidigare skahl eAeringar

pil tryggande af JfftS

^ a r ftr3 erforderlig kontroll över bolagets förvaltning så t ex

utte siv! 1 riV°r Maj:t att- så länge skulden till staten äfogulden

utse styrelseledamot och revisor i bolaget, beträffande förbud för bolaget

Tidt*ea it8är<,er-som <“•*»

Ätraiis^iimväCT^Hv^+f^if<^ningSrn^nen för1eslaSit aga rätt att inlösa YarbergEnbgf

vide ll e.tt bel°PP- motsvarande det nedskrivna statslånet.

augt iad fullmäktige under hand inhämtat, hava stadsfullmäktige i

flSe^edutet ^°%Krgl''dMa]:ti anhåUit om fastställelse av det av dem

Kunfl ifTf -aV b?rgr /Ör,det “Ja länet å 150,000 kronor.

Jxungi. iviaj.ts beslut i detta ärende torde dock icke komma att meddelas

dagen. ‘ 6 ““ forehggande förslaget till skuldreglering behandlats av riks
På

grund av det anförda hemställa fullmäktige, att förslag måtte framaggas

för riksdagen örn reglering av bolagets skuldförhållande till staten

enligt de av fullmäktige angivna grunderna.

Fullmäktiges förslag har tillstyrkts av ralp och vattenbyggnadsstyrelsen.

Av den senast i ärendet verkställda utredningen framgår, att trots det

erkannansvarda arbete på förbättrande av företagets ekonomi, som bolagets

nya ledning redan nedlagt, bolagets ekonomiska ställning alltjämt är mycket

svag. Da utsikterna för bättre driftresultat än det nu uppnådda måste betecknas

som synnerligen ovissa och då med avsättning av medel till förnyelsefond

synes icke längre kunna få anstå, lärer efter det sådan avsätt
“ngagt

aven 1 basta fal1 endast ett mycket ringa belopp av eventuella

driftöverskott vara att påräkna för förräntning och amortering av bolagets

avsevarda skuld till staten. Till följd härav torde den svävande skulden

a tjärn t komma att vaxa så, att en likvidation inom en jemförelsevis nära

framtid bill- oundviklig. Med hänsyn härtill och då, enligt vad utredningen

giver vid handen, någon utsikt att järnvägen skulle övertagas av annat, närbelaget

jarnvagsforetäg icke lärer förefinnas, synes enda sättet att för bolaget

mojhggora en fortsatt verksamhet under mera lugna ekonomiska förhållanden

vara att nedskriva bolagets skuld å statslånen till ett belopp, sorn såvitt

nu kail bedömas, kan förväntas bliva av bolaget förräntat och amorterat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Jas anser mig därför, trots det avsevärda belopp jämväl av kapitalskulden

som, även med av fullmäktige i riksgäldskontoret förordad modifikation av

utredningsmännens förslag, skulle efterskänkas, böra tillstyrka, att skulden pa

sätt och villkor fullmäktige föreslagit nedskrives till 500,000 kronor, foidelade

å två lån om respektive 150,000 oell 350,000 kronor. ^

Vid bifall till vad sålunda förordats lärer det få ankomma på Kungl. Maj.

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad fullmäktige i riksgäldskontor^

föreslagit stadga villkor för åtnjutande av de nya lånen ävensom meddela

bestämmelser rörande lånens förräntande och återbetalning m. m.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Magt matte

föreslå riksdagen medgiva,

att statens den 31 december 1929 beräknade kapital-^ och

räntefordran hos Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag må till

den del, densamma överstiger 500,000 kronor, avskrivas under

de av mig i det föregående förordade villkor.

2:o.

Den 14 maj 1910 beviljade Kungl. Majit koncession å järnväg örn 0.8 91

meters spårvidd från Eksjö å Nässjö-Oskarshamns järnväg till Österbymo

i Sunds socken av Östergötlands län. Den 31 januari 1913 fastställde

Kungl. Majit kostnadsberäkning för ifrågavarande jarnvagsanlaggnmg att,

såvitt kostnaden skulle tagas till grund for sokt statslån, sluta a 1,300,0.

kronor samt beviljade för utförande av järnvägsanläggningen ett Ian ui allmänna

järn vägslånefonden å 643,000 kronor. För tillgodonj utande av detta

lån stadgades — förutom att aktiebolag för övertagande av koncessionen a

järnvägen skulle hava inom viss angiven tid bildats och fatt samma koncession

med Kungl. Majits samtycke på sig överlåten — villköl- motsvarande

de förut omförmälda, för statslån till Varberg-Ätrans jarnvugsaktiebohrn

föreskrivna, dock med andra tider för anstånd med rantans erläggande

och kapitalavbetalnings påbörjande, vilka tider sedermera blivit andrade.

Sålunda medgav Kungl. Majit efter hörande av 1917 ars riksdag den 14 apr

1917 dylikt anstånd för högst tre år från lyftmngsdagarna, ehuru tiden tor

räntans erläggande därigenom bomme att sträcka sig utöver ett år från den

dag, då järnvägen senast skulle vara färdig och oppund för trafik. Med

anledning av sistnämnda beslut bestämdes sedermera, att kapitalavbetal

ningen skulle vidtaga den 31 december 1921.

Sedan koncessionen å järnvägen jämlikt Kungl. IV aj. s mecgranet (en

15 augusti 1913 överlåtits på Eksjö-Österbymo järnvägsaktiebolag, utbetalade

riksgäldskontoret under åren 1917 och 1918 hela det beviljade lånebeloppet

till nämnda bolag.

I skrivelse den 31 januari 1930 hava fullmäktige i riksgäldskontoret^ gjort

framställning i fråga örn reglering av bolagets skuld till staten. Fu mirtige

anföra härvid till en början följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl, Majlis proposition nr 103.

Under tiden från statslånets lyftningsdagar t. o. m. år 1922 fullgjorde Eksiö—

s erbymo jarnvagsaktiebolag sin betalningsskyldighet för lånet och erlade

t a“ultetei- å tillsammans 64,300 kroner samt dessutom rentor

• Elonor o ore. Sedermera har bolaget endast verkställt två inbetal
ingar

a statslånet, nämligen med 17,000 kronor i december 1923 och 15150

kronor i december 1927. Till följd därav har bolagets skuld efter hand

okats och uppgick vid 1929 års slut till 907,048 kronor 69 öre Fördelningen

samrnanst^äing* *: & “ OCh ** skuld framgår ÄjånTe

Kapital ...............

Ränta...................

Overränta .............

Anståndsränta.......

Summa kronor

Förfallen

skuld

kr.

Icke förfallen

skuld

kr.

30,630

18

598,933

67

174,944

82

_

15,735

02

—

_

—

—

86,805

—

221,310

02

685,738 |67

Summa

kr.

629,563

174,944

15,735

86,805 —

907,048 691

''

• „ /lnlcd liing av bolagets uraktlåtenhet att fullgöra stadgade inbetal1999

låtit ISeta^ fullmäktige två gånger, nämligen åren 1925 och

nomisÄäK^TTnof^-t undersokmng ay bolagets förvaltning och ekoJ

Häglund och ld? T? hava verkjställts av riksgäldssekreteraren

• ’ ‘ och byråchefen S. Norrman, vilka i promemorior av den 17

lini 192o och den 3 oktober 1929 avgivit redogörelse!-Tämnet Dessa

nä^f för^ !rIlehå !ia- dock ej’ nä«ot förslag till skuldens reglering; prelin^-

gåeuleTsiisjö—Österbymo1" jiirnräg!'' -

personer6 verks Oltin fd- under...höstei1 1929 låtit genom tre sakkunniga

nedlnöoc verkställa värdering ay järnvägen, under förutsättning att driften

unda h järnvägen med tillhonglieter realiserades. De sakkunniga hava

under november månad 1929 avgivit instrument över värderingen vart de

uppskatta järnvägens realisationsvarde till 218,300 kronor. Värderingen bär

MM ingenjören Hj Fogelmarck, som i uTåSe av

aen -U november 1J29 förklarat sig icke hava något att erinra mot det av

vardermgsmanneli beräknade realisationsvärdet å järnvägen.

Av de på fullmäktiges föranstaltande verkställda utredningarna, beträfföljandlllka

t0lde hanV1SaS tm baudlingarna i ärendet, må här återgivas

tillförsellecP till ^N^ssiö ^ O ^do™eter kmSa järnväg utgjorde en smalspårig

morseiiecl „ hassjö—Oskarshamns normalspånga järnväg. Banan hade

öppnats for allman trafik i slutet av år 1915. 8 11 llade

Under de första trafikåren till och med år 1920, då trafiken var livlm

Förfallande WintorT^f tdlamPas]’.1hade rel;ttivt goda driftsresultat erhållits

o-dJoo 1 1 ade kunnat likvideras och avsättningar till egna fonder

nor A?e<19211SSaT- ?'' ’r°°- kI0n°r’ dfaT tiU förnyelse fond 97,400 kroårligen

nått meri r i la8fit förandra^, och bolagets rörelse hade därefter

ärligen gatt nied förlust. Senaste fem ar hade lämnat följande resultat:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

13

Å r

«•

Inkomster

Kr.

Utgifter,

utom

räntor

Kr.

Driftöverskott

eller

driftförlust (—)

Kr.

Kantor

Kr.

Förlust

Kr.

1924 ...........................

1925 ..........................

1926 ...........................

1927 ...........................

1928 ...........................

Summa

113,088

107,043

109,752

110,460

98,701

106,818

109,134

95,491

95,323

93,383

6,270

- 2,091

14,261

15,137

5,318

27,914

29,390

30,849

31,706

33,001

21,644

31,481

16,588

16,569

27,683

539,044

500,149

38,895

152,860

113,965

Brut toinkomsternas

tabellen framträdande minskning berodde liuvudsakQi7

{Kilanda nrmpnfter. nå nedgång i trafiken:

År

Antal

resande

Inkomst av

persontrafik

Kr.

II- och

fraktgods

Ton

1924 .....................

19,800

26.300

18,900

1925 ...........................

19,200

23,700

18,100

iq^fi ..........................

17.200

21.500

19,700

1927 ..................

15,000

20,800

20,700

1928 !...........................................

13,100

19,600

18,100

Inkomst av

godstrafik

Kr.

83,300

80,100

85,100

86.400

76.400

Persontrafiken visade stadig minskning, givetvis beroende på motorfordonstrafikens

stegring. Godstrafiken bade i tontal räknat hållit sig bättre,

men vissa avgifter hade måst något sänkas, främst av den anledningen, att

konkurrens med flottled till sjön Sommen funnes. 1928 års trafik hade varit

särskilt svag. . ,, , , ... , -p.-,

I driftkostnaderna hade med år 1926 mtratt en betydlig nedgång Därefter

hade de kunnat endast obetydligt nedbringas. Av elen av byråchefen

Englund verkställda trafiktekniska utredningen franninge, att bolagets ledning

energiskt strävat att ställa banans ekonomi på fotter, men att utsikterna

härför vore små eller snarare inga, då banan ginge genom en tolkfattig

trakt i total avsaknad av industri, vadan någon förhoppning örn trahirökning

ej syntes föreligga. Enligt Englunds mening vöre tor dnitens tor
billigande

gjort vad göras kunde. .. , •

Skillnaden mellan järnvägens inkomster och utgifter utom räntor hade i

medeltal för de tre senaste åren utgjort något över 11,000 kronor Det senaste

året hade emellertid erhållits ett driftöverskott av endast 5,318 kronor,

och att döma av resultatet för första halvåret 1929 syntes man icke kunna

beräkna bättre resultat för detta år. Några avskrivningar eller häremot svarande

avsättningar till förnyelsefond hade icke gjorts under nämnda ar. De

ekonomiska framtidsutsikterna för bolaget vore sålunda foga lovande, och

det i järnvägen nedlagda statskapitalet finge anses till åtminstone större

delen förlorat. , „ _ rr.„ .

Balansräkningen vid 1928 års slut, som slutade a l,681,o20 kronor, upptoge

å skuldsidan huvudsakligen aktiekapitalet och statslånet jämte räntor

ävensom en förnyelsefond å 65,401 kronor samt bland tillgångarna järnvägsanläggningen

med rullande materiel och inventarier ävensom torrud örn

tillhopa 1,459,500 kronor, i bank och kassa 46,705 kronor samt balanserad

förlust 168,315 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 103.

Annuiteter å statslånet hade fullgjorts till och med år 1922. Den senaste

inbetalningen hade gjorts år 1927, då bolaget inreverserat 15,150 kronor

ii inte f111^6 lltVld f°r overranta och V1SS mindre avräkning å 1923 års an
3Lv?re

Skyldi|tatt .träda i likvidation, förrän förlusten uppgmge

till 478,467 kronor, och da ifrågavarande förlust vid 1928 års utgång

var bokord till endast 168,315 kronor (vilken förlust med hänsyn till an

1''edncei:as)> sa vöre det tydligt, att tvångslikvidation ej

ej förbättradesmtlada ^ manga ar’ aven om Jänvägens ekonomiska resultat

Under angivna förhållanden syntes bolagets skuldförhållande böra om

möjligt snarast regleras. Ifrågasättas kunde antingen att Nässjö—Oskarshamns

järnväg inlöste banan eller mot arrende övertoge banans'' trafikering

eliel ock att statens fordran nedskreves, på villkor att intresserade kom
imdskrivet

statslårfSb° ag tecknade §aranti för större eiler mindre del av ett

Då järnvägen hade annan spårvidd än nämnda huvudbana och då enligt

WiW dt> .l.ai“Jägarnäs gemensamme trafikchef upplysts, tillförseln åv

trafik från Eksjö—Österbymo till Nässjö—Oskarhamns järnväg icke vore

synnerligt betydande syntes nian icke kunna räkna på större intresse från

enna huvudbanas sida för övertagande av ifrågavarande sidolinje.

„ ''Ue ay järbvägen berörda landskommunernas intresse för järnvägen urmlf

ves numera efter motortrafikens tillkomst icke vara lika starkt som förr.

Äs ads intresse för järnvägen torde vara minskat. Av aktiekapitalet,

707,800 kronor, hade tecknats av: ”

Eksjö stad. ........ 200,000 kronor Nässjö—Oskarshamns

» landsförsamling 15,000 » järnvägsaktiebolag 110,000 kronor

Sunds kommun ......... 90,000 » Skånska Cementaktie
Västra

Ryds kommun 105,000 » bolaget .................. 60 000

Landstinget ............... 8,500 » Övriga ........................ 119^300

Då likvidation ej vöre förestående, kunde en för staten antaglig uppgörelse

örn skuldförhållandets reglering kanske för närvarande ej åstadkommas.

Det borde emellertid för bolagets styrelse vara angeläget att genom en sådan

iiPPSoreise fa bolagets stallning konsoliderad.

Fullmäktige hava meddelat, att i anledning av vad sålunda förekommit

förhandlingar ägt rum mellan fullmäktige och bolaget i fråga örn en eventuell

reglering av dess skuldförhållande till staten, och hava fullmäktige överlämnat

en av bolagets styrelse den 25 januari 1930 gjord framställning i ämnet.

I berörda skrivelse hemställer bolaget, att dess skuld till staten måtte

nedskrivas till 250,000 kronor. Beträffande villkoren för nedskrivningen

anför bolaget följande:

immo1®/ ^avstående lånebeloppet, 250,000 kronor, skulle tillsvidare endast

100,000 kronor förrän tas och atergaldas medelst erläggande av en annuitet

av O /o därvid forst gottgjordes ränta ä 4 */a % å ogulden kapitalskuld och

återstoden utgjorde kapitalavbetalning.

För fullgörande av bolagets betalningsskyldighet för ifrågavarande 100 000

ronor hade borgen tecknats av Eksjö stad, Eksjö landsförsamling, Västra

Ryds församling, Sunds församling och Nässjö-Oskarshamns Nya Järnvägsaktieboiag.

Dessa garanter svarade var för sig för ett belopp, motsvarande

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majlis proposition nr 103.

deras innehav av aktier i bolaget, och utgjorde den arliga andelen av

snmman för envar följande belopp:

Eksjö stad .............. kronor

» landsförsamling.

.......................

Västra Ryds församling.

.......................

1,923:08

144: 23

1,009: 62

Sunds församling kronor

Nässjö—Oskarshamns

nya järnvägsaktiebolag

.....................

ansvars865:

38

1,057: 69

Återstående 150,000 kronor skulle bilda ett särskilt lån, varå ränta och

amortering skulle erläggas, örn och i den mån riksgäldsfullmaktige efter

företagen prövning funne bolagets ekonomiska ställning, sedan annuiteten

för lånet å 100,000 kronor erlagts, medgiva detta.

Skyldighet för bolaget att erlägga annuitet å sistnämnda lan skulle dock

kunna inträda tidigast fem år efter skuldregleringens genomförande.

Bolaget medgåve sådan ändring av de för bolaget gallande koncessionsvillkoren,

att staten vore berättigad inlösa järnvägen till det efter regleringen

kvarstående skuldbelopppet, 250,000 kronor, ökat med det belopp som framdeles

kunde komma att bindas i järnvägens fasta anläggningar och rullande

materiel, men minskat med behöriga avdrag på grund av slitning och annan

teknisk värdeminskning.

För egen del anföra fullmäktige i riksgäldskontoret beträffande bolagets

framställning följande:

Det av järnvägsbolaget sålunda framställda förslaget till reglering av dess

skuld anse fullmäktige sig kunna tillstyrka. Av statens fordran skulle visserligen

upplupna räntor å 277,484 kronor 84 öre samt dessutom ett kapitalbelopp

av nära 380,000 kronor gå helt och hållet förlorade. Emellertid har

i de på föranstaltande av fullmäktige verkställda utredningarna pavisats, att

bolagets ekonomiska ställning, som i början varit jämförelsevis god, under

de senare åren allt mer försämrats, och att någon utsikt till förbättring

härutinnan icke finnes. Enligt fullmäktiges mening kan darf or en tor staten

förmånligare uppgörelse icke erhållas. ... ,

Förslaget innefattar emellertid endast huvudgrunderna for en blivande

skuldreglering och torde i anledning därav böra fullständigas med nedan

angivna särskilda villkor och bestämmelser. ,

tinder förutsättning att bolagets nu gjorda ansökan bifalles av Kung .

Maj:t och riksdagen, bör skuldregleringen anses vara genomford vid 1930

års början, från vilken tidpunkt bolagets skyldighet att förränta och återgälda

det nya lånet å 100,000 kronor inträder. Annuiteten a detta lån bor

alltså erläggas första gången den 31 december 1930 och sedermera samma

dag årligen, intill dess lånet varder slutbetalt. I händelse bolaget genom

beslut av fullmäktige förpliktas att inbetala annuitet jemväl för länet a

150,000 kronor, torde inbetalningen därav lämpligen böra verkställas pa

samma dag som annuiteten å förstnämnda lån eller den 31 december. A

till betalning förfallna, oguldna annuitetsbelopp bör beräknalovér ranta etter

5 procent. Därest bolaget försättes i konkurs eller trader i likvidation elier

bolagets järnväg försiiljes å exekutiv auktion, bör den då återstående skulden

för båda statslånen anses vara genast förfallen till betalning. Realsäkerheten

för de nybildade lånen bör utgöras av den i järnvägen redan beviljade inteckningen

för det ursprungliga statslånet. Härjämte torde, i likhet med

vad vid tidigare skuldregleringar beträffande andra järnvägsbolag agt runi,

särskilda bestämmelser böra meddelas till tryggande av statens ratt såsom

fordringsägare och för erforderlig kontroll över bolagets verksamhet, såsom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

beträffande rättighet för Kungl. Majit att, så länge skulden för statslånen

ar ogulden, utse styrelseledamot och revisor i bolaget, förbud för bolaget

att utan Kungl. Marits medgivande företaga åtgärder, som innebära utvidgning

av bolagets verksamhet, m. m. h

Fullmäktige hemställa, att till riksdagen måtte avlåtas proposition örn

reglering av bokgets skuldförhållande till staten i enlighet med bolagets

ansökning med därtill av fullmäktige föreslagna tillägg.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har tillstyrkt fullmäktiges förslag.

Dep"8- A,V UtredninSen 1 ärendet framgår, att Eksjö-Österbymo järnvägs driftresultat

till följd av konkurrensen med andra kommunikationsleder sedan

år 1921 efter hand försämrats, så att järnvägsbolaget under senare år icke

kiinnat fullgöra sina förpliktelser på grund av statslånet. Den ekonomiska

stallning, vari bolaget för närvarande befinner sig, är visserligen icke sådan,

att faran för bolagets trädande i likvidation är överhängande. Emellertid

forefinnas näppeligen utsikter för en framtida förbättring av det ekonomiska

laget. Något ytterligare nedbringande av driftkostnaderna genom besparingar

och förenklingar utöver de av bolagets ledning redan vidtagna torde knappast

vara att förvänta, och med hänsyn till att banans trafikområde är glest

befolkat och saknar industri lärer man ej heller kunna räkna med någon

nämnvärd ökning av trafikinkomsterna. Man har därför anledning att befara

en fortgående ökning av bolagets skuldbörda, så att likvidation inom

en ej alltför avlägsen framtid blir nödvändig. Vid sådant förhållande och

då det ej synes kunna påräknas, att företaget skall övertagas av annat närbeläget

järnvägsföretag, samt då vidare det torde vara otänkbart, att staten

någonsin skall kunna erhålla likvid för mera än en mindre del av sin

fordran, synes nu lämpligen böra vidtagas en nedskrivning av skulden till

sådant lielopp, att, såvitt för närvarande kan bedömas, förräntning och

amortering blir möjlig. Oaktat ett genomförande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förslag skulle innebära efterskänkande av förutom upplupna

räntor större delen av kapitalskulden, anser jag mig därför böra förorda,

att bolagets skuld regleras i enlighet med sagda förslag. Statens den 31

december 1929 beräknade kapital- och räntefordran skulle sålunda nedskrivas

till 250,000 kronor, vilket belopp skulle fördelas å två lån örn respektive

100,000 och 150,000 kronor.

Därest vad sålunda förordats vinner bifall, lärer det få ankomma på

Kungl. Majit att beträffande de nya lånen å tillhopa 250,000 kronor föreskriva

villkor och bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad fullmäktige

i riksgäldskontoret därutinnan föreslagit.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att statens den 31 december 1929 beräknade kapital- och

räntefordran hos Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag må till

den del, densamma överstiger 250,000 kronor, avskrivas under

de av mig i det föregående förordade villkor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majus proposition nr 103.

Till vad departementschefen sålunda under punkterna

l:o och 2:o hemställt, vari statsrådets övriga ledamöter

instämma, behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1030. 1 sami. Hl haft. (Nr 103-104.) 803 30 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:84 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av viss del av statslån till Varberg—Ätrans och Eksjö—Österbymo järnvägsak a1 i texten
  2. SU 1930:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av viss del av statslån till Varberg—Ätrans och Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag. s. 17 i texten