Angående pension eller understöd åt efterlevande till vissa i försvarsväsendets tjänst anställda personer m. fl
1930-02-21 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1930:125, Angående pension eller understöd åt efterlevande till vissa i försvarsväsendets tjänst anställda personer m. fl
Dokumentets text
Kungl. Majda proposition nr 125.
1
Nr 125.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension
eller understöd åt efterlevande till vissa i försvarsväsendets
tjänst anställda personer m. fl.; given
Stockholms slott den 21 februari 1930.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna l:o—3:o hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Harald Malmberg.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 21 februari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Bissmark, Johansson,
Dahl.
Departementschefen, statsrådet Malmberg anhåller att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning vissa inkomna framställningar örn pension eller
understöd åt efterlevande till i försvarsväsendets tjänst anställda personer
m. fl. samt anför därvid följande:
1 :o.
Uti en till Kungl. Maj:t ställd, till flygstyrelsen överliimnad skrift, dag- Äng.
tecknad den Dl september 1929, har underlöjtnanten i Norrlands dragonregementes
reserv Carl Oscar Claes Crafoords änka Alice Ingeborg Cra Alice Ingeborg
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 100 haft. (Nr 125—128.'') lii 3o 1 född^Hotm
2
Kungl. Maj-.ts proposition nr ]25.
foord, född Holm, anliållit att komma i åtnjutande av pension och såsom
skäl härför anfört, att hennes make avlidit till följd av olycksfall under
flygtjänstgöring den 27 juni 1929.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att änkan Crafoord är född den
14 juli 1907; att bouppteckningen efter underlöjtnant Crafoord utvisat
en behållning av 5,967 kronor 70 öre; samt att riksförsäkringsanstalten
tillerkänt änkan Crafoord, förutom begravningshjälp med 300 kronor, en
livränta av 750 kronor för år räknat, att utgå från och med den 28 juni
1929, så länge hon lever ogift.
Med överlämnande av handlingarna i ärendet har flygstyrelsen i skrivelse
till Kungl. Majit den 19 november 1929 erinrat, att Kungl. Majit genom
proposition, nr 164, punkt 3, till 1928 års riksdag föreslagit riksdagen
att tillerkänna änkan efter fänriken i flottans reserv E. Ljungström, vilken
avlidit till följd av olycksfall under flygtjänstgöring, pension från allmänna
indragningsstaten. Ankan Ljungström hade i likhet med sökanden tillerkänts
livränta från riksförsäkringsanstalten och med lika stort belopp
som den senare. Jämväl med avseende å ålder vore dessa fall fullt jämförliga.
Även örn dödsboet efter underlöjtnant Crafoord visade större
behållning, än som förefunnits efter reservfänrik Ljungström, så vore det
emellertid uppenbart, att berörda behållning vore otillräcklig för att säkerställa
änkans framtida uppehälle. Med hänsyn till vad sålunda anförts
och då riksdagen i fallet Ljungström intagit den ståndpunkten, att sammanlagda
förmånen icke borde sättas högre än till omkring 1,200 kronor
för år (riksdagens skrivelse nr 354, punkt 15), syntes sökanden böra
komma i åtnjutande av enahanda förmåner. Elygstyrelsen hemställde sålunda,
att proposition måtte avlåtas till riksdagen örn medgivande, att
underlöjtnant Crafoords änka finge från och med den 1 juli 1929, så
länge hon förbleve i sitt nuvarande änkestånd, utöver henne författningsenligt
tillkommande livränta, å allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension av 456 kronor.
StatsTcontoret, som den 29 november 1929 avgivit utlåtande i ärendet,
har därvid anfört, att såsom flygstyrelsen framhållit, hade 1928 års riksdag
i alldeles liknande fall beviljat en tilläggspension å 456 kronor, i
syfte att änkans årliga ersättning för mannens genom flygolycka förorsakade
död skulle, inberäknat henne tillkommande livränta, uppgå till ungefär
1,200 kronor. Med hänsyn härtill torde det icke vara något att erinra
mot flygstyrelsens förslag i anledning av nu förevarande ansökning. Statskontoret
hemställde alltså örn avlåtande till riksdagen av framställning i
ärendet i enlighet med vad flygstyrelsen tillstyrkt.
Under åberopande av vad sålunda i ärendet förekommit finner jag mig
böra tillstyrka, att änkan Crafoord, utöver vad hon äger uppbära från
Kungl. Majus proposition nr 125.
3
riksförsäkringsanstalten i form av livränta, kommer i åtnjutande av pension
från allmänna indragningsstaten, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd. Gentemot det av myndigheterna föreslagna beloppet, 456
kronor för år räknat, vilket överensstämmer med det änkan Ljungström
av 1928 års riksdag beviljade, har jag icke något att erinra; och torde
understödet böra utgå från och med månaden näst efter den, varunder
underlöjtnant Crafoord omkommit, eller från och med den 1 juli 1929.
Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att underlöjtnanten i Norrlands dragonregementes reserv
Carl Oscar Claes Crafoords änka Alice Ingeborg Crafoord,
född Holm, må från och med den 1 juli 1929, så länge
hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, utöver henne författningsenligt
tillkommande livränta, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 456 kronor.
2:o.
Uti en till Kungl. Majit ställd skrift, dagtecknad den 14 oktober 1929,
har löjtnanten vid Södermanlands regemente Per Einar Engströms änka
Sigrid Margareta Elisabet Engström, född Raab, gjort framställning örn
att hon och makarnas minderårige son Per Predrik måtte, utöver dem
tillkommande pension och pupilltillägg från arméns nya änke- och pupillkassa,
komma i åtnjutande av pensionstillägg.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att änkan Engström är född den
12 januari 1892; att makarna Engströms son Per Fredrik är född den
12 juli 1923; att löjtnant Engström under övningar den 29 maj 1929
erhöll en hudavskrapning å vänstra fotens lilltå, vilken skada sedermera infekterades
och gav upphov till ros och vårfeber med dödlig utgång; att
Engström avled den 8 juli 1929; att enligt ett av vederbörande regementsläkare
den 7 oktober 1929 utfärdat intyg, som bestyrkts av regementschefen,
den skada, som ledde till Engströms död, förorsakats av
den militära tjänstgöringen; att bouppteckningen utvisat en brist av 8,491
kronor 11 öre; samt att vid bouppteckningen företetts äktenskapsförord
för änkan Engström.
Direktionen över arméns pensionskassa, som den 23 oktober 1929 avgivit
utlåtande i ärendet, har därvid anfört, att änkan Engström från och
med den 1 augusti 1929, så länge hon levde ogift, åtnjöte 400 kronor
änkepension från arméns nya änke- och pupillkassa jämte dyrtidstillägg
därå samt vidare såsom pupilltillägg för den omyndige sonen ett årligt
belopp av 100 kronor, att utgå till och med slutet av det kalenderår, under
vilket sonen fyllde 21 år eller modern dessförinnan avlidit eller ingått
Äng.
understöd
åt löjtnanten
P. E.
Engströms
änka och son.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
nytt äktenskap eller på annat sätt förlorat sin pensionsrätt. Då riksdagen
på förslag av Kungl. Majit i ett flertal fall beviljat änka och barn efter
genom olyckshändelse under tjänstutövning omkommen personal tilläggspension
utöver dem tillkommande pension och pupilltillägg från arméns
nya änke- och pupillkassa, ansåge direktionen, med hänsyn till att boet
efter avlidne mannen utvisade en brist av 8,491 kronor 11 öre, att understöd
även borde tillerkännas sökanden och hennes omyndige son. Beträffande
understödets storlek ansåge direktionen, att detsamma, inberäknat
sökanden tillkommande pension och pupilltillägg från arméns nya änkeoch
pupillkassa, i enlighet med de synpunkter, som vid 1922 års riksdag
gjorts gällande vid beviljande av understöd åt översten af Sandebergs
änka och hennes omyndiga barn, borde bestämmas till för änkan 2,000
kronor och för sonen 325 kronor för år räknat (riksdagens skrivelse år
1922 nr 302, punkt 35). Direktionen hemställde därför, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att löjtnanten Engströms änka och
minderårige son finge, utöver dem tillkommande pension och pupilltillägg
från arméns nya änke- och pupillkassa, från och med den 1 augusti 1929
komma i åtnjutande av pension från allmänna indragningsstaten, änkan,
så länge hon levde ogift, med 1,600 kronor årligen samt sonen med 225
kronor årligen till och med det år, under vilket han fyllde 18 år.
Statskontoret har i avgivet utlåtande den 16 november 1929 anfört, att
änkan Engström, enligt vad statskontoret inhämtat, ägde någon förmögenhet
i aktier och banklotter, som för närvarande lämnade en avkastning av
omkring 2,500 kronor; men då hon inberäknat det gemensamma boets
skulder hade att förränta och amortera en skuldsumma på något över
10,000 kronor, vore ställningen icke så god, att icke skäl syntes föreligga
att bereda tillskott i pensionsförmånen, på sätt i föregående liknande fall
ägt rum. Såsom förut i dylika fall bestämts, syntes tilläggspension böra
utgå med sådana belopp, att änkan och barnet, inberäknat dem tillkommande
pensioner från vederbörande pensionskassa, erhölle, änkan högst
1,500 kronor och barnet 300 kronor för år räknat (jfr propositionen nr
83/1919 och riksdagens skrivelse nr 10 A, punkt 99, örn understöd
åt omkomne jägmästaren O. G. Engströmers änka och barn). Att såsom
direktionen över arméns pensionskassa föreslagit höja beloppen därutöver
syntes statskontoret icke vara av omständigheterna påkallat. Då den änkan
Engström tillkommande pensionen från arméns änke- och pupillkassa uppginge
till 400 kronor och sonen ägde åtnjuta 100 kronor från kassan,
skulle tilläggspensionerna utgöra för änkan 1,100 kronor och för sonen
200 kronor.
Med hänsyn till i ärendet förekomna omständigheter anser jag det
vara med billighet överensstämmande, att änkan Engström och hennes son
Kungl. Majlis proposition nr 125.
5
komma i åtnjutande av något understöd utöver de pensionsförmåner, vartill
de äro författningsenligt berättigade. Jag ansluter mig till vad statskontoret
i sådant hänseende föreslagit och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att löjtnanten vid Södermanlands regemente Per Einar
Engströms änka Sigrid Margareta Elisabet Engström, född
Raab, och makarnas minderårige son Per Predrik må, räknat
från och med den 1 augusti 1929, från allmänna indragningsstaten
uppbära årliga understöd till sådana belopp,
att desamma, jämte dem tillkommande pensioner från arméns
nya änke- och pupillkassa, utgöra för änkan 1,500 kronor
och för sonen 300 kronor, att utgå för änkan så länge hon
förbliver i sitt nuvarande änkestånd och för sonen till och
med det kalenderår, varunder han fyller 18 år.
3:o.
Uti särskilda till försvarsdepartementet ingivna skrifter, dagtecknade den Äng.
4 september och den 17 november 1929, har änkan Johanna Lindblom ^avlidne
anhållit örn understöd i anledning därav, att hennes sonson, värnpliktige värnpliktige
Åke Lindblom avlidit till följd av sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att värnpliktige Lindblom under
fullgörande av sin värnpliktstjänstgöring vid flottan ådragit sig epidemisk
hjärnhinneinflammation, i vilken sjukdom han avled den 21 juni 1929;
att han haft fast anställning vid sulfitfabriken i Vansäter och därifrån
under åtta månader år 1928 uppburit en avlöning av 1,767 kronor; att
han bott hos sin farmoder, änkan Johanna Lindblom, och under flera år
varit hennes ekonomiska stöd; att änkan Lindblom är född år 1856; att
hon från Bergvik och Ala Nya aktiebolag uppbär pension efter sin avlidne
man med fem kronor i månaden samt åtnjuter förmånen av fri bostad,
vedbrand och lyse; att hon är svag till hälsan och saknar förmåga att
bereda sig någon inkomst; att hon har en son och en dotter; att hennes
son, värnpliktige Lindbloms fader, har stor familj att försörja och icke
kail bidraga till sin moders uppehälle; samt att änkan Lindbloms dotter,
som är 29 år gammal och ogift samt bor hos sin moder, har en obetydlig
inkomst av tillfälliga hjälparbeten.
I avgivet utlåtande den 28 november 1929 har marinförvaltningen anfört,
att örn värnpliktig avlede i sjukdom, som ådragits under militärtjänstgöring,
skulle enligt förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) örn
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
6
Kungl. Majus proposition nr 125.
till den avlidnes fader eller moder, adoptivfader eller adoptivmoder, eller
om båda föräldrarna eller adoptivföräldrarna levde, till båda gemensamt,
därest de för sitt uppehälle varit av den avlidnes arbete väsentligen beroende,
utgå livränta å ett årligt belopp, motsvarande värdet av det underhåll,
de av den avlidne åtnjutit, dock högst en fjärdedel av den avlidnes
arbetsförtjänst. Av handlingarna i förevarande ärende inhämtades, att den
avlidne värnpliktige Lindblom syntes hava ådragit sig sin sjukdom under
militärtjänstgöring samt att hans farmoder för sitt uppehälle varit väsentligen
beroende av den avlidnes arbete. Då nyssnämnda förordning icke
vore tillämplig i detta fall men marin förvaltningen ansåge samma skäl,
som läge till grund för den adoptivmoder medgivna ersättningsrätten, böra
föranleda ersättning åt värnpliktige Lindbloms farmoder, syntes enligt
marinförvaltningens mening framställning härom böra föreläggas riksdagen.
Med hänsyn till att änkan Lindblom från ett privat företag åtnjöte kontant
fem kronor i månaden ävensom fri bostad med vedbrand och lyse samt
den avlidne således icke helt bestritt hennes levnadskostnader, ansåge
marinförvaltningen, att den pension, som kunde beviljas henne, lämpligen
borde sättas till 300 kronor för år. Pensionen syntes böra utgå från
och med den 1 juli 1929 å allmänna indragningsstaten och borde icke
vara förenad med rätt till dyrtidstillägg.
Statskontoret har i avgivet utlåtande den 15 januari 1930, med erinran
att 1920 års riksdag under i viss mån likartade omständigheter beviljat
ett årligt understöd till avlidne 2:a klass sjömannen J. M. Sjölanders
farmoder (prop. nr 34), tillstyrkt marinförvaltningens förevarande framställning.
I likhet med myndigheterna anser jag, att omständigheterna i förevarande
fall äro sådana, att något understöd bör beredas värnpliktige
Lindbloms farmoder, vilken synes hava varit väsentligen beroende av den
hjälp den avlidne sonsonen kunnat lämna henne. Det av marinförvaltningen
föreslagna beloppet, 300 kronor, har jag funnit väl avvägt. Understödet
torde böra utgå från allmänna indragningsstaten från och med
månaden näst efter den, varunder värnpliktige Lindblom avlidit, eller från
och med den 1 juli 1929.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att avlidne värnpliktige Åke Lindbloms farmoder, änkan
Johanna Lindblom må från och med den 1 juli 1929
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av 300 kronor, dock utan
rätt att därå åtnjuta dyrtidstillägg.
7
Kungl. Majus proposition nr 125.
Vad departementschefen ovan under punkterna
l:o—3:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämma, behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifalla samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Alf Ewerlöf.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1930:371 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer. s. 6 i texten
- BU 1930:32 Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda pers s. 3 i texten