Sök i Ratio Lex

Angående underhåll åt förre disponenten Rudolf Johan Ludvig Aust och hans hustru Gertrud Maria Nikolina Aust, född Nilsson

1930-02-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:127, Angående underhåll åt förre disponenten Rudolf Johan Ludvig Aust och hans hustru Gertrud Maria Nikolina Aust, född Nilsson

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 127.

15

Nr 127.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående underhåll

åt förre disponenten Rudolf Johan Ludvig

Aust och hans hustru Gertrud Maria Nikolina Aust,

född Nilsson; given Stockholms slott den 21 februari

1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 21 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Bissmark, Johansson,

Dahl.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anför:

I § 3 av förordningen den 21 december 1857, angående vad i testamente

givas må, så ock örn gåva av fast egendom, stadgas följande: »Har någon

genom gåva fast egendom sig avhänt och kommer han i nöd, så att han .

sig ej försörja kan; vare då gåvotagaren skyldig att, efter ty som han förmår

412 30

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Ma.j:ts proposition nr 127.

till givarens nödtorftiga underhåll årligen bidraga. Åsämjas de ej; pröve

rätten huru myeket gåvotagaren bestå skall. Ej må dock det bidrag sättas

högre än till hälften av den givna egendomens behållna avkomst.»

Genom gåvobrev den 12 september 1903 överlät förre disponenten Rudolf

Johan luldvig Aust såsom gåva till kronan dels 1/I25 mantal kronoskatte

Hinsholmen i Västra Frölunda socken av Göteborgs och Bohus län, dels

ock y360 mantal i samma hemman för att användas till befästningsanläggning

vid Göta älvs mynning. Å de skänkta ägorna anlades sedermera en befästning.

Uti en till Kungl. Majit ställd skrift, dagtecknad den 25 juni 1929, har

Aust, under åberopande av § 3 i förenämnda förordning den 21 december

1857, gjort framställning örn att komma i åtnjutande av årligt understöd

till belopp av 2,500 kronor för sig och sin hustru, Gertrud Maria Nikolina

Aust, född Nilsson, att utgå till dem gemensamt samt, efter enderas frånfälle,

till den efterlevande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Aust är född den 19 mars 1862;

att hans hustru är född den 1 mars 1871; att hustrun haft giftorätt i de av

Aust till kronan överlämnade fastigheterna; att han saknar ekonomiska tillgångar;

att han lider av paralysi och på grund av sjukdomen under de

senare åren varit sängliggande; samt att han är oförmögen att bidraga till

sitt och sin hustrus uppehälle och är i stort behov av understöd.

Kommendanten i Alvsborgs fästning har i ärendet avgivit yttrande till

marinförvaltningen rörande värdet av de till kronan skänkta fastigheterna

och därvid anfört, att ifrågavarande område, efter markvärdet i trakten,

kunde värderas till i runt tal 60,000 kronor. Behållen avkomst av området

kunde ej värderas i penningar, då marken användes för befästningsändamål,

men syntes principiellt dock böra få sättas till 5 % av värdet å området

eller till 3,000 kronor. På grund av stadgande i åberopade förordning av

den 21 december 1857, att bidrag icke finge sättas högre än till hälften av

den givna egendomens behållna avkomst, tillstyrkte kommendanten, att ett

årligt understöd av 1,500 kronor måtte tillerkännas Aust.

Marinförvaltningen, som den 12 september 1929 avgivit utlåtande i ärendet,

har som sin åsikt uttalat, att ansökningen icke kunde avvisas. På de av

kommendanten i Älvsborgs fästning anförda skäl ansåge ämbetsverket, att

beloppet av det nödtorftiga underhåll, som skulle tillerkännas Aust och

hans hustru samt, efter enderas frånfälle, den efterlevande, borde bestämmas

till 1,500 kronor, att utgå från och med den 1 juli 1929.

I avgivet utlåtande den 23 september 1929 har statskontoret anfört, att då

Aust, vilken år 1903 till Kungl. Majit och kronan såsom gåva överlämnat

vissa fastigheter i Västra Frölunda socken av Göteborgs och Bohus län för

att användas till befästningsanläggning vid Göta älvs mynning, numera en
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majus proposition nr 127.

ligt vad handlingarna utvisade kommit i nöd och saknade medel för uppehälle

åt sig och sin hustru, syntes sådana omständigheter i detta fall föreligga,

att gåvotagaren-staten, som begagnat sig av gåvan för anläggande av

fästningen Västerberget invid Göteborg, vore jämlikt stadgande i § 3 av

förordningen den 21 december 1857 skyldig »att, efter ty som han förmår,

till givarens nödtorftiga underhåll årligen bidraga». I nämnda lagrum stadgades

tillika, att, örn givare och gåvotagare icke kunde sämjas örn underhållet

och saken droges under rättslig prövning, underhållet icke finge sättas

högre än till hälften av den givna egendomens behållna avkomst. På grund

härav hade myndigheterna föreslagit underhållet till 1,500 kronor, ungefär

motsvarande halva ränteavkastningen på ett kapital av samma värde, som

de givna fastigheterna beräknades hava efter markvärdet i trakten; medan

sökanden däremot anhållit, att underhållet icke måtte bestämmas lägre än

till 2,500 kronor för år. Då sistnämnda belopp enligt statskontorets mening

icke kunde anses oskäligt, ville statskontoret, som holle före, att saken icke

lämpligen borde drivas till rättslig prövning, för sin del förorda, att det

begärda beloppet beviljades. Örn sökandens hustru, med vilken han sammanvigts

under år 1891, överlevde honom, syntes, såsom ansökningen avsåge,

samma belopp böra tillkomma henne. Underhållet torde böra liksom

pensioner och understöd utbetalas månadsvis i slutet av varje månad. För

att kunna i fullt krontal månadsvis utbetalas skulle den årliga underhållssumman

måhända lämpligen böra sättas till 2,508 kronor; och torde till riksdagen

böra göras framställning örn medgivande, att ifrågavarande underhåll

finge utgå från allmänna indragningsstaten.

Sedermera har Aust i en till Kungl. Maj:t ställd skrift, dagtecknad den

28 september 1929, framställt vissa erinringar mot det uti kommendantens

i Älvsborgs fästning yttrande angivna värdet å ifrågavarande markområde

och gjort gällande, att vid en eventuell expropriation av området priset för

detsamma icke kunde beräknas till lägre belopp än 100,000 kronor.

I anledning av vad statskontoret i ärendet yttrat har marinförvaltningen

anbefallts att inkomma med förnyat utlåtande, i samband varmed till ämbetsverket

överlämnats Austs senast ingivna framställning. I yttrande den

7 oktober 1929 har marinförvaltningen anfört, att ämbetsverket, med hänsyn

bland annat till vad sökanden framhållit i sin ovanberörda skrift den 28

september 1929, ansett sig icke böra framställa någon erinran mot statskontorets

förslag, att underhållet till sökanden samt till hans hustru, örn

hon överlevde honom, bestämdes till ett belopp av 2,508 kronor för år att

utbetalas månadsvis i slutet av varje månad.

Genom brev den 18 oktober 1929 bär Kungl. Maj:t medgivit, att till

makarna Aust finge från och med den 1 juli 1929, så länge båda makarna

levde, tillsvidare intill dess, efter framställning till riksdagen, frågan örn

beredande av underhållsbidrag åt dem blivit slutligt prövad, såsom gratifi
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 100 käft. (Nr 125—128.) 41230 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj;ts proposition nr 127.

Nation från sjöförsvarets anslag till extra utgifter utbetalas ett belopp av

625 kronor för varje kvartal efter dess utgång, med skyldighet för dem att,

i den mån underhållsbidrag kunde bliva dem tillerkänt jämväl för tid, varunder

de uppburit nu medgivna gratifikation, till nämnda anslag återbetala

därifrån för sådan tid uppburna gratifikationsmedel, vilken återbetalning

finge ske genom överföring av till betalning förfallet underhållsbidrag.

Av utredningen i ärendet framgår, att makarna Aust befinna sig i sådant

ekonomiskt läge, som enligt ovannämnda förordning den 21 december 1857

torde berättiga dem till underhåll av vederbörande gåvotagare, i detta fall

staten. I likhet med statskontoret anser jag, att anledning saknas att bringa

frågan under rättslig prövning. Det av statskontoret föreslagna underhållsbeloppet

av 2,508 kronor för år synes mig skäligt. Beloppet torde lämpligen

böra utgå från allmänna indragningsstaten, och torde riksdagens medgivande

härtill böra inhämtas.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre disponenten Budolf Johan Ludvig Aust och hans hustru Gertrud

Maria Nikolina Aust, född Nilsson, må — gemensamt och efter enderas

död den efterlevande — från och med den 1 juli 1929 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära ett underhåll av 2,508 kronor

för år, dock utan rätt att därå åtnjuta någon sådan tilläggsförmån, som

enligt gällande bestämmelser tillkommer pensionstagare.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1930:30 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiv s. 57 i texten