Sök i Ratio Lex

Angående rätt för förra folkskollärarinnan Gurli Clara Emelie Maria d’Aubigné till viss tjänstårsberäkning för pension

1930-02-21 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:139, Angående rätt för förra folkskollärarinnan Gurli Clara Emelie Maria d’Aubigné till viss tjänstårsberäkning för pension

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

7

Nr 139.

Kungl. Maf.ts proposition till riksdagen angående rätt för förra

folkskollärarinnan Gurli Clara Emelie Maria d’Aubigné

till viss tjänstårsberäkning för pension; given Stockholms

slott den 21 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 21 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:

Hos Kungl. Majit har förra lärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Kätt för förra

Gurli Clara Emelie Maria d’Aubigné — med förmälan att hon före sin anställning

vid nämnda folkskolor tjänstgjort vid statsunderstödda flick- och

samskolor, samt att hon från statens pensionsanstalt åtnjöte avkortad pension —

anhållit att av de tio läsår med mer än tjugu veckotimmars undervisningsskyldighet,

som hon före sin övergång till folkskolan tjänstgjort vid dylik

folkskollärarinnan

Gurli

Clara Emelie

Maria

d’Aubigné

till viss

tjänstårsberäkning

för pension.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

flick- och samskola i klasserna över de förberedande, få tillgodoräkna sig

behövligt antal tjänstår för erhållande av oavkortad pension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, att sökanden, som är

född den 1 juli 1867, tjänstgjort som lärarinna dels med full tjänstgöring

vid Östermalms högre läroanstalt i Stockholm från och med läsåret 1888/

1889 till och med läsåret 1894/1895 samt med sammanlagt full tjänstgöring

vid Palmgrenska samskolan i Stockholm och Åhlinska skolan därstädes

från och med läsåret 1898/1899 till och med läsåret 1900/1901, dels ock

därefter vid Stockholms stads folkskolor från och med den 1 oktober 1901

till och med den 31 december 1928, att hon erhållit avsked från sistnämnda

befattning från och med den 1 januari 1929, att statens pensionsanstalt genom

beslut den 10 november 1928 funnit henne berättigad att efter avgång

från sin befattning komma i åtnjutande av avkortad tjänstepension med

27/33 av hel pensions belopp, 1,875 kronor, utgörande 1,534 kronor 9 öre,

samt att Stockholms folkskoledirektion genom beslut den 30 november 1928

förklarat henne berättigad att från och med den 1 januari 1929 från kommunen

uppbära tilläggspension med 1,147 kronor örn året.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 7 oktober 1929 anfört huvudsakligen

följande:

Vid den tidpunkt, år 1901, då sökanden från sin anställning vid statsunderstött

privatläroverk övergick till folkskolan, var den för erhållande av

hel pension bestämda pensionsåldern enligt bestämmelserna i då gällande

reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning lägre än för närvarande

(55 levnads- och 30 tjänstår), varjämte lärare kunde utan starkare begränsning

kvarstå i tjänsten efter uppnådd pensionsålder, varigenom eventuellt

för hel pension felande pensionsår kunde intjänas. Sökanden hade sålunda

goda utsikter att i folkskolans tjänst hinna intjäna erforderligt antal tjänstår

för erhållande av hel pension. Förhoppningen härom gick emellertid om

intet genom sedermera skedd ändring i pensionsreglementet, varigenom pensionsåldern

höjdes och bestämmelserna örn skyldigheten till avgång från

tjänst blevo strängare.

Ansökningen avser nu, att de sex år, som fattas för sökanden i de för

erhållande av hel pension erforderliga 33 tjänståren, måtte få ersättas med

motsvarande antal år, som sökanden före sin övergång till folkskolan intjänat

såsom lärarinna vid vissa i ansökningen nämnda privatläroverk.

Härvid är att märka, att, därest sökanden stått kvar vid något av dessa

läroverk, hade hon enligt bestämmelserna i kungörelsen den 23 december

1910 (nr 145) angående pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen vid

enskilda läroanstalter kommit att obligatoriskt tillhöra lärarinnornas pensionsanstalt.

Enligt bestämmelser i nu gällande reglemente för statens pensionsanstalt,

§ 22, äger folkskollärarinna att såsom tjänstår för pension

räkna sig till godo alla de tjänstår, hon intjänat för pension i bland annat

nämnda lärarinnors pensionsanstalt. Det är sålunda endast den omständigheten,

att sökanden före år 1910 övergått till folkskolan, som gjort, att hon

gått i mistning av de tjänstår vid berörda privatläroverk, vilka tjänstår hon

vid uppnådd pensionsålder skulle ägt att räkna sig till godo, därest övergången

skett efter nämnda år.

I ett med det nu förevax-ande likartat fall, nämligen beträffande förra

folkekollärarinnan Anna Fredrika Ljungberg, har Kungl. Maj:t i proposition

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

till 1929 års riksdag (nr 133) föreslagit riksdagen medgiva Ljungberg rätt

att för erhållande av pension från statens pensionsanstalt tillgodoräkna sig

viss del av den tid, hon före sin övergång till folkskolan tjänstgjort såsom

ämneslärarinna vid Palmgrenska samskolan i Stockholm. Såsom framgår

av riksdagens skrivelse den 28 maj 1929 (nr 215, sid. 2) biföll riksdagen

Kungl. Maj:ts nämnda förslag.

På grund av vad sålunda anförts, och då sökanden under tio år med full

tjänstgöring tjänstgjort såsom ämneslärarinna dels vid Östermalms högre

läroanstalt för flickor i Stockholm och dels vid Palmgrenska samskolan och

Åhlinska skolan därstädes, hemställer överstyrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen medgiva, att sökanden må för erhållande från statens pensionsanstalt

av hel pension såsom folkskollärarinna räkna sig till godo två

tredjedelar av den tid, hon före sin övergång till folkskolan tjänstgjort såsom

ämneslärarinna vid nämnda statsunderstödda privatläroverk.

Statens pensionsanstalt har i utlåtande den 1 november 1929 förklarat sig

intet ha att erinra mot, att i anledning av förevarande ansökning proposition

avlätes till riksdagen av den innebörd, skolöverstyrelsen föreslagit.

Slutligen har statskontoret den 30 november 1929 avgivit utlåtande i

ärendet och därvid anfört huvudsakligen följande.

Då, såsom skolöverstyrelsen framhållit, beträffande sökanden föreligga i

huvudsak alldeles liknande förhållanden som i fråga om förra folkskollärarinnan

Anna Fredrika Ljungberg, vilken i anledning av propositionen nr

133/1929 erhöll riksdagens medgivande till sådan tjänstårsberäkning för pension,

varom nu är fråga, tillstyrker statskontoret, att framställning till riksdagen

i nu förevarande ärende avlåtes i överensstämmelse med skolöverstyrelsens

hemställan.

På de skäl, skolöverstyrelsen anfört, anser jag, att Gurli Liara Lmelie

Maria d’Aubigné bör medgivas rätt att för pension som folkskollärarinna

tillgodoräkna sig viss del av den tid, hon tjänstgjort dels med full tjänstgöring

vid Östermalms högre läroanstalt för flickor i Stockholm, dels ock med

sammanlagt full tjänstgöring vid Palmgrenska samskolan och Åhlinska skolan

därstädes. Samtliga dessa tre läroanstalter hava under den tid, varom här

är fråga, åtnjutit statsunderstöd.

Den tid, sökanden bör få tillgodoräkna sig, torde i överensstämmelse med

den beräkningsgrund, som tillämpades i fråga örn förenämnda Anna Fredrika

Ljungberg, böra fastställas till två tredjedelar av tio år, eller sex år åtta

månader. Härigenom skulle sökanden kunna beredas hel pension från

statens pensionsanstalt.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva

att förra lärarinnan vid Stockholms folkskolor Gurli Clara

Emelie Maria d’Aubigné må för erhållande av pension från

statens pensionsanstalt räkna sig tillgodo två tredjedelar av

den tid, hon före sin övergång till folkskolan tjänstgjort

Departe
mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

såsom ämneslärarinna dels med full tjänstgöring vid Östermalms

högre läroanstalt för flickor i Stockholm, dels ock

med sammanlagt full tjänstgöring vid Palmgrenska sam-,

skolan och Åhlinska skolan därstädes.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:369 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 1 i texten
  2. BU 1930:30 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiv s. 1 i texten