Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse av vissa områden å Kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag och till Stockholms stad

1930-02-28 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:176, Angående upplåtelse av vissa områden å Kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag och till Stockholms stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

1

Nr 176.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtelse av vissa

områden å Kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag och till Stockholms stad; given

Stockholms slott den 28 februari 1930.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 28 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

Genom resolution den 14 juli 1882 beviljade Kungl. Majit Stockholm-—Rimbo

järnvägsaktiebolag koncession å järnväg av 0.891 meters spårvidd från Stockholm

till Rimbo. Därjämte medgav Kungl. Majit, att bolaget skulle erhålla

upplåtelse för alltid av den för järnvägens anläggning behövliga, kronan tillhöriga

jord utan annan kostnad än att, vad anginge bland annat all jord å

Djurgården, ersättning därför skulle lämnas i enlighet med bestämmelserna i

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. US Käft. (Nr 176.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Stockholm—

Rimbo järnvägsak

tiebolags

ansökning

år

1916.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående för ali-''

mänt behov.

Sedan bolagets järnväg öppnats för allmän trafik, har dess markområde inom

Stockholms stad vid några tillfällen blivit förändrat och utvidgat. Sålunda

lades till järnvägens ändstation i Stockholm, Stockholms östra station, år 1889

ett område av omkring 6,960 kvadratmeter tillhörigt Stockholms stad, därvid

dock i stället till staden avstods ett lika stort, men för jämvägsändamål

mindre väl beläget område. Dessutom har bolaget enligt särskilda Kungl.

Maj :ts resolutioner genom expropriation från Djurgården förvärvat flera områden;

enligt resolution år 1893 4,379 kvadratmeter, enligt resolution år 1900

11,634 kvadratmeter, enligt resolution år 1904 5,320 kvadratmeter och enligt

resolution år 1910 13,187 kvadratmeter, jämte 605 kvadratmeter från ett till

statens järnvägar förut upplåtet område. Slutligen har jämlikt beslut av 1914

års senare riksdag medgivits upplåtelse till bolaget av två områden, dels ett

örn 18,080 kvadratmeter vid östra stationen från Djurgården och dels ett om

6,780 kvadratmeter vid Albano järnvägsstation från statens järnvägar.

I en till Kungl. Maj:! ingiven skrift av den 16 november 1916 hemställde

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, att vissa å Djurgården vid Albano och

Experimentalfältets hållplatser belägna områden, av vilka det största begränsades

i öster av bolagets järnvägslinje, i söder av statens järnvägars station vid

Albano och i väster av allmänna landsvägen från Stockholm till Roslagen, måtte

mot lägsta möjliga avgäld upplåtas till bolaget att av bolaget disponeras så

länge områdena användes för jämvägsändamål. Som skäl för sin ansökning

anförde bolaget följande:

Det hade länge varit ett önskemål, att omlastningen av gods mellan statens

järnvägar och bolagets järnvägar, vilken skedde vid Stockholms östra station,

kunde förflyttas därifrån till lämplig plats invid Albano. Utrymmet vid

Stockholms östra station vore nämligen synnerligen begränsat, och då trafiken

år efter år växte, vore det nödvändigt, att anordningarna för omlastningen förlädes

annorstädes än vid nämnda station. Det för sådant ändamål lämpligaste

området vore det på nyss angivet sätt begränsade, och å detsamma kunde lämpliga

anordningar för omlastningen mellan de båda järnvägarna utföras ävensom

vid Experimentalfältets hållplats en rangeringsbangård med tillhörande lastspår

m. m. anläggas. Bolaget erinrade slutligen, att Kungl. Maj:t den 3 december

1915 vid beviljande av koncession för bolaget å järnvägsanläggning från

Faringe till Gimo såsom villkor för sagda koncession föreskrivit bland annat,

att bolaget efter överenskommelse med järnvägsstyrelsen skulle anordna ett

förbindelsespår mellan Experimentalfältets hållplats och Albano station på sätt

Kungl. Maj :t godkände.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 3 februari 1917,

att de av bolaget till upplåtelse avsedda områdena skulle användas dels till

rangerings- och omlastningsbangård med lokomotivstallar och boställshus, dels

till stationshus för rangeringsbangården, dels ock till ett tredje huvudspår, ett

förbindelsespår mellan östra stationen och den nya bangården samt ett utdragsspår

för växlingar å bangården. Styrelsen, som funne de sålunda föreslagna

anordningarna synnerligen av behovet påkallade, tillstyrkte bolagets

ansökning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176. 3

Sedermera inkommo åtskilliga framställningar, som äga samband med förevarande

fråga.

Så hemställde styrelsen för veterinärhögskolan i skrivelse den 18 juni 1917

på anförda skäl, att Kungl. Majit med avslag å bolagets ansökning måtte reservera

ifrågavarande, för omlastningsbangård m. m. avsedda område för framtida

nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt. En liknande framställning

gjordes den 12 juni 1917 av medicinalstyrelsen.

Vidare överlämnade och tillstyrkte Överståthållarämbetet med skrivelse den

25 maj 1917 en framställning av Stockholms stadsfullmäktige, däri stadsfullmäktige

på anförda skäl anhöllo, att tillstånd till en av bolagets nyanläggningar

vid Experimentalfältets hållplats föranledd förlängning av den omedelbart norr

örn hållplatsen befintliga vägporten för landsvägen från Stockholm till Roslagen

måtte meddelas endast under förutsättning av nämnda vägports vidgning

i erforderlig utsträckning för tillgodoseende av landsvägstrafikens behov. Liknande

framställning gjordes av de väghållnings skyldig a i Danderyds skeppslags

väghållningsdistrikt i skrivelse den 8 augusti 1917.

Järnvägsstyrelsen anförde i utlåtande den 23 december 1919, att då för utvidgningen

av statens järnvägars godsstation vid Albano erfordrades viss del

av nämnda för omlastningsbangård m. m. avsedda markområde och då denna

del enligt styrelsens uppfattning lämpligen borde tillhöra statens järnvägar,

styrelsen härom förhandlat med bolaget samt att därvid enighet vunnits örn ett

förslag, enligt vilket bolaget skulle erhålla endast så stor del av området, som

erfordrades för anläggning av en lokomotivstation jämte kolupplag, medan återstående

delar skulle upplåtas till statens järnvägar för utvidgning av Albano

godsstation samt för anläggning av spår för omlastning mellan statens järnvägar

och bolagets bana.

I en den 31 maj 1919 dagtecknad, av järnvägsstyrelsen med dess nyssnämnda

utlåtande överlämnad skrift inskränkte bolaget sin ansökan i enlighet med vad

järnvägsstyrelsen föreslagit.

Bolagets sålunda modifierade framställning tillstyrktes i huvudsak av riksmarskalksämbetet

den 21 juni 1920, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 14

oktober 1921, byggnadsstyrelsen den 30 augusti 1922 och järnvägsstyrelsen den

31 januari 1924, därvid dock åtskilliga villkor och inskränkningar beträffande

markupplåtelsen föreslogos.

Mot de av riksmarskalksämbetet angivna villkoren framställdes av bolaget

vissa erinringar, vilka bemötts av riksmarskalksämbetet i förnyat utlåtande

den 21 juni 1921. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslog såsom villkor,

att bolaget utan ersättning skulle avstå erforderlig mark för breddning av nyssberörda

vägport samt att bolaget skulle förbinda sig att ej utöka vägporten,

förrän förslag till vägkorsningens ordnande i dess helhet blivit av Kungl. Maj :t

godkänt. Byggnadsstyrelsen framhöll såsom önskvärt, att det område, som

kunde komma att upplåtas till bolaget och till statens järnvägar att användas

såsom omlastningsbangård, icke framdroges i väster ända till landsvägen mellan

Stockholm och Roslagen utan att utmed denna väg ett bälte av minst 30

meters bredd bibehölles såsom parkområde. Byggnadsstyrelsen framställde

jämväl i övrigt vissa erinringar.

Framställningar

i ärendet

av styrelsen

för

veterinärhögskolan

m. fl.

Bolagets ansökan

modifieras

år 1919.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Förslag år

1925 till överenskommelse

mellan bolaget

och riksmarskalksämbetet.

Kronans

fastighetskommissions

av år 1925

yttrande.

Järnvägsstyrelsen meddelade, att bolaget i enlighet med ett av styrelsen omarbetat

förslag låtit den 16 november 1923 upprätta en ny sammanställningsritning

över hela den sträcka, som berördes av de ifrågasatta markupplåtelserna,

därvid de av byggnadsstyrelsen framställda önskemålen i möjligaste mån tillgodosetts.

I en till chefen för kommunikationsdepartementet ingiven skrift av den 18

mars 1925 anhöll bolaget därefter örn utverkande av Kungl. Maj:ts godkännande

av ett skriften bilagt förslag till överenskommelse mellan bolaget och

riksmarskalksämbetet angående villkor för upplåtelse till bolaget av mark från

Djurgården vid Albano och Experimentalfältets hållplatser. Berörda förslag

hade upprättats med ledning av de uttalanden och yrkanden, som gjorts i de

tidigare i ärendet avgivna utlåtandena, och riksmarskalksämbetet hade under

förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande förklarat sig intet hava att erinra

mot förslaget. Enligt detta förslag skulle bolaget, mot återställande till

riksmarskalksämbetet av ett å en av baningenjören Hj. Ekholm den 18 februari

1925 upprättad karta angivet område vid Experimentalfältets hållplats örn

cirka 2,575 kvadratmeter, vilket genom expropriation förvärvats från Djurgården,

i utbyte med äganderätt erhålla så stora delar av vissa andra ä berörda

karta angivna områden, som vid laga ägoutbyte kunde komma att tillerkännas

bolaget. Vidare skulle riksmarskalksämbetet till bolaget upplåta

de områden utmed bolagets järnväg mellan östra stationen och kronolägenheten

Lilla Frescati — med undantag av nyssnämnda till förvärv med äganderätt

avsedda områden — vilka å förut omförmälda, den 16 november 1923 upprättade

sammanställningsritning betecknats med grön streckning, att av bolaget

nyttjas så länge de användes för järnvägsändamål. För dessa områden,

vilkas sammanlagda ytinnehåll utgjorde omkring 18,000 kvadratmeter men

vilkas definitiva areal skulle bestämmas i enlighet med en i laga ordning av

lantmätare upprättad karta, skulle bolaget erlägga en årlig avgäld av 50 öre

för kvadratmeter, att utgå från den dag bolaget, efter därom sex månader i

förväg till riksmarskalksämbetet gjord anmälan, toge marken i anspråk. För

områdena gällande arrendeavtal skulle respekteras av bolaget, varjämte växande

träd å området förbehöllos kronan. Slutligen skulle riksmarskalksämbetet

förbinda sig att för framtida utläggning av ytterligare ett järnvägsspår reservera

vissa, å förenämnda den 16 november 1923 upprättade sammanställningsritning

med blå färg streckade områden utmed banan mellan östra stationen och

Lilla Frescati.

Sedan kronans fastighetskommission av år 1925 den 5 oktober 1928 erhållit

remiss å ärendet, har kommissionen den 31 januari 1929 avgivit utlåtande, vari

anföres bland annat följande.

Bolagets ansökan omfattade flera områden. Ett av dessa områden avsågs

enligt den ursprungliga ansökningen för lokstation, kolupplag, rangeringsbangård

och omlastningsplats samt var beläget väster örn och i anslutning till

Rimbobanans nuvarande område och angränsades i övrigt mot söder av statens

järnvägars område och mot nordväst av allmänna landsvägen Stockholm—•

Roslagen. Bolaget hade sedermera inskränkt sin ansökan, i vad avsåge detta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

5

område, i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag, så att området numera omfattade

mark endast för lokstation och kolupplag (omkring 10,100 kvm.).

Upplåtelse av detta område sådant det angåves å en av kommissionen från

bolaget införskaffad, av baningenjören Hj. Ekholm år 1928 upprättad karta

ansåge sig kommissionen kunna tillstyrka, dock endast på vissa andra villkor

än de i förenämnda förslagsavtal angivna. Sålunda syntes böra stadgas, att,

därest det ifrågavarande området icke toges i anspråk för avsett ändamål inom

viss tid. förslagsvis 10 år efter Kungl. Maurts beslut om områdets upplåtelse,

det meddelade tillståndet skulle upphöra att gälla. Vidare kunde kommissionen

ej tillstyrka upplåtelse mot en, en gång för alla bestämd nyttjanderättsavgäld,

utan ansåge, att avgälden borde med vissa tidsintervaller underkastas

revidering med hänsyn till sig då företeende omständigheter, i främsta rummet

inträdda förändringar nied avseende å markvärdet. Då markvärdets fluktuationer

inom detta, invid Stockholms planlagda delar belägna område kunde

förutsättas icke enbart bero av penningvärdets variationer utan järnvä! av andra

faktorer, vore det för det av kommissionen åsyftade ändamålet icke tillräckligt,

att exempelvis genom avgäldens anknytning till markegång — d. v. s.

att avgälden bestämdes i viss kvantitet spannmål, att lösas efter markegångspris

— låta avgälden växla med penningvärdet. Det syntes, för att nå det av

kommissionen avsedda syftet, vara nödvändigt, att avgälden bestämdes för allenast

viss period i sänder. Denna period kunde, därest avgälden därjämte direkt

anknötes till markegången, göras längre, än örn dylik anknytning ej skedde;

i senare fallet syntes varje avgäldsperiod kunna givas samma längd, som tiden

för nyttjanderättsupplåtelser i allmänhet å Djurgården eller 20 år, varemot

vid anknytning till markegången avgäldsperioden syntes kunna sättas till det

dubbla eller 40 år. För första avgäldsperioden torde kunna godtagas den av

riksmarskalksämbetet och bolaget i förslagsavtalet överenskomna avgälden.

För en var följande avgäldsperiod syntes avgälden böra, därest parterna icke

kunde enas om beloppet, bestämmas av en nämnd, utsedd på sätt gällande allmän

expropriationslag föreskreve i fråga örn expropriationsnämnd.

Vad anginge de övriga områden, vilka bolaget önskat få till sig upplåtna

med nyttjanderätt men enligt förenämnda förslagsavtal delvis skulle med äganderätt

överlåtas å bolaget, och vilka områden varit avsedda för anläggande av

nya spår och nytt stationshus vid Experimentalfältets hållplats, finge kommissionen

framhålla följande. I anledning av framställningen i denna del hade

Stockholms stadsfullmäktige i en av Överståthållarämbetet med tillstyrkan den

25 maj 1917 överlämnad skrivelse anhållit, att tillstånd till den förlängning av

den omedelbart norr örn Experimentalfältets hållplats belägna vägporten för

landsvägen från Stockholm till Roslagen, som skulle möjliggöras genom upplåtelsen

i förevarande del, måtte meddelas endast under förutsättning av vägportens

vidgning i enlighet med landsvägstrafikens behov. Liknande framställning

hade gjorts av Danderyds skeppslags väghållningsdistrikt. Sedan samtliga

myndigheter i sina utlåtanden uttalat sig för, att den av bolaget i nu ifrågavarande

delar sökta upplåtelsen icke borde medgivas med mindre samtidigt

tryggades möjligheten att vidga sagda vägport och tillfartsvägarna till densamma,

hade, med beaktande av vad myndigheterna sålunda uttalat, i förenämnda,

mellan riksmarskalksämbetet och bolaget uppgjorda förslagsavtal intagits

vissa bestämmelser rörande upplåtande av nu ifrågavarande områden.

Enligt dessa bestämmelser skulle bolaget genom ägoutbyte av kronan förvärva

den av bolaget vid sagda hållplats åstundade marken mot viss bolaget tillhörig

mark. som nu inginge i järnvägsområdet och vore belägen vid samma

hållplats. Bolaget skulle tillika medgiva breddning av själva vägporten och

upplåta sådan härför och för breddning av tillfartsvägarna erforderlig mark,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

som efter ägoutbytet vore i bolagets ägo. Avtalet utginge tillika från, att

kronan av de områden, vilka vid ägoutbytet tillf olle kronan, skulle till vidgningen

av berörda vägport och Roslagsvägen tillsläppa erforderliga arealer.

Kronan skulle slutligen enligt avtalet förbinda sig att reservera vissa områden

utmed järnvägen mellan Stockholms östra station och Lilla Frescati hållplats

för ett eventuellt utläggande av ytterligare spår till Rim hohan an.

Enligt vad bolaget under de med kommissionen företagna underhandlingarna

meddelat, hade bolaget icke för avsikt att för det dåvarande eller under överskådlig

framtid genomföra de planer på utläggande av ett ytterligare spår samt

ombyggnad av Experimentalfältets hållplats, som läge till grund för framställningen

i förevarande del. Därtill komme, att utläggande av ett ytterligare spår

till banan förutsatte än ytterligare förvärv av kronomark, särskilt Djurgårdsmark.

Bolaget hade fördenskull förklarat sig icke vilja vidhålla ansökningen

i förevarande del.

Med hänsyn till vad sålunda dåmera förekommit, ansåge sig kommissionen

böra hemställa, att bolagets framställning i denna del icke skulle föranleda någon

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Enligt kommissionens förslag skulle alltså till bolaget upplåtas allenast det

för lokstallar och kolupplag avsedda, i kommissionens yttrande först omhandlade

området.

I skrivelse den 1 februari 1929 till chefen för kommunikationsdepartementet

har bolaget därefter återkallat sin framställning i vad densamma avsåge

mark, som skulle ingått i det i 1925 års förberörda förslagsavtal angivna ägoutbytet

mellan kronan och bolaget.

Djurgårdsförvaltningen har i yttrande den 15 januari 1930 och riksmarskalksämbetet

i utlåtande den 20 januari 1930 förklarat sig icke hava något

att erinra mot att nyssberörda ägoutbytesförslag förfölle, ej heller i övrigt mot

de av kronans fastighetskommission föreslagna inskränkningarna i och ändrade

villkoren för markupplåtelsen till bolaget.

Upplåtelse

till Stockholms

stad av

mark vid

Experimentalfältets

vägundergång.

I sitt berörda utlåtande den 31 januari 1929 har kronans fastighetskommission

ytterligare anfört följande.

Kommissionen ville i det sammanhanget icke underlåta att uttala att, därest

Stockholms stad önskade vidtaga sådan vidgning av vägporten vid Experimentalfältet

och Roslagsvägen mellan stadens planlagda område och fram till

vetenskapsstaden, som i ärendet antytts, kommissionen ansåge sig — med hänsyn

till de särskilda omständigheterna härvidlag och under uttryckligt framhållande

av, att detta medgivande från kronans sida icke finge tagas till

intäkt för bifall till andra liknande framställningar — böra tillstyrka, att kronan

utan ersättning uppläte för vidgningen erforderlig mark så länge den användes

för avsett ändamål. Skulle vidgningen ske under sådan i B. B. 25 kap.

avsedd form, att jämväl de till vidgning av den nuvarande vägen utlagda delarna

av kronans mark komme att ingå i allmän landsväg, syntes jämväl äganderätten

till berörda kronomark böra utan ersättning avstås till staden.

Med anledning av vad sålunda förekommit anbefallde Kungl. Majit den 13

februari 1929 Överståthållarämbetet att lämna Stockholms stadsfullmäktige

tillfälle att avgiva yttrande i ärendet i vad avsåge fråga örn vägport vid Experimentalfältets

hållplats samt att inkomma till Kungl. Majit med det ytt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

vKungl. Maj:ts proposition nr 176. 7

rande, som i anledning därav kunde komma att avgivas, ävensom med eget

utlåtande.

Sedan ärendet därefter inkommit till stadens myndigheter, anförde stadens

fastighetsnämnd i ett till stadskollegiet avgivet yttrande bland annat.

Vidgningen av den vid Experimentalfältets hållplats belägna vägporten

jämte närliggande delar av Roslagsvägen vore oundgänglig av hänsyn till trafiken.

Stadsfullmäktige hade också vid behandlingen av 1928 års stat medgivit,

utförande av ifrågavarande vidgning samt anslagit medel härför. För

vägvidgningen erfordrades vissa markområden, tillhöriga Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag, beträffande vilka områden fastighetsnämnden träffat preliminär

överenskommelse med bolaget, att de kostnadsfritt skulle ställas till

stadens förfogande, sa länge de användes för gatuändamål. Härutöver erfordrades

vissa kronan tillhöriga, å en av förste ingenjören Gr. Ernst Eggert den

29 augusti 1929 upprättad karta med grön färg angivna områden, i areal innehållande

tillhopa 460 kvadratmeter. Frågan örn sistnämnda marks upplåtande

för vägändamål hade berörts av kronans fastighetskommission av år 1925 i

utlåtande till Kungl. Majit den 31 januari 1929 rörande vissa markbyten mellan

kronan och förenämnda järnvägsbolag. Av utlåtandet framginge, att kommissionen

tillstyrkte kostnadsfri upplåtelse av såväl nu för vägvidgningen erforderlig

mark som den kronans mark, som framdeles kunde komma att erfordras

för Roslagsvägens vidgning mellan stadens planlagda område och fram till

vetenskapsstaden. Med stöd av detta uttalande syntes stadsfullmäktige böra

hos Kungl. Majit göra framställning örn kostnadsfri upplåtelse av den kronans

mark, varom här vore fråga, så länge den användes för avsett ändamål.

I enlighet härmed hemställde fastighetsnämnden, att stadsfullmäktige ville

hos Kungl. Majit göra framställning örn, att den kronan tillhöriga mark vid

Experimentalfältets station, som enligt vad nämnden förut anfört erfordrades

för ifrågavarande vägvidgning, måtte för ändamålet-kostnadsfritt ställas till

stadens förfogande.

I skrivelse den 30 september 1929 hava därefter stadsfullmäktige hos Kungl.

Maj :t gjort hemställan i enlighet med nyssnämnda förslag.

Överståthållarämbetet har i skrivelse den 5 november 1929 tillstyrkt stadens

framställning.

Djurgårdsförvaltningen och riksmarskalksämbetet hava i sina förberörda

yttranden den 15 respektive den 20 januari 1930 förklarat sig dels icke hava

något att erinra mot att den Djurgårdsmark örn tillhopa 460 kvadratmeter,

som enligt Eggerts förenämnda karta erfordrades för vidgning av Experimentalfältets

vägport jämte närliggande delar av Roslagsvägen, kostnadsfritt

upplätes till Stockholms stad, dels ock förutsätta att de komme att sättas i

tillfälle avgiva yttranden, därest framdeles kunde komma att föreligga ansökning

från Stockholms stad angående ytterligare vidgning av Roslagsvägen

å dess sträckning från stadens planlagda område fram till vetenskapsstaden.

Vad angår de områden, vilka innefattades i den av Stockholm—Rimbo jämvägsaktiebolag

i november 1916 gjorda framställningen, har bolaget numera,

såsom den lämnade redogörelsen visar, för närvarande behov av upplåtelse endast

beträffande det väster örn bolagets nuvarande mark belägna, för lokstation

och kolupplag avsedda område örn cirka 10,100 kvadratmeter, som finnes

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

angivet å förenämnda av baningenjören Hj. Ekholm år 1928 upprättade karta.

För sistsagda områdes upplåtelse till bolaget synas fullgiltiga skäl vara anförda,

och jag anser mig därför böra tillstyrka, att riksdagens medgivande utverkas

till områdets upplåtande till bolaget i den mån och för den tid det användes

för järnvägsändamål. Såsom villkor för upplåtelsen torde böra uppställas,

att bolaget till djurgårdskassan erlägger avgäld med belopp, som för tiden intill

den 1 april 1949 skall utgöra 50 öre per kvadratmeter upplåten mark men

beträffande tiden därefter skall bestämmas för tjugu år i sänder i början av varje

avgäldsperiod. Kunna parterna därvid icke enas örn avgäldsbeloppet, torde

beloppet böra fastställas av en nämnd, utsedd på sätt gällande lag föreskriver

i fråga örn expropriationsnämnd. Vid upplåtelsen torde böra fogas

det förbehåll, att, därest bolaget icke inom tid, som Kungl. Majit bestämmer,

tager det upplåtna området i anspråk för järnvägsändamål, upplåtelsen

skall anses hava förfallit. I samband med upplåtelsen torde vidare böra meddelas

sådana detaljbestämmelser rörande tillträdesdag, tid och sätt för avgäldens

erläggande, avstyckning av det upplåtna området samt skyldighet för

bolaget att bestrida därmed förbundna kostnader m. m., som Kungl. Majit må

finna nödiga.

Det område örn 6,780 kvadratmeter av statens järnvägars mark vid Albano

station, som på sätt förut anförts enligt medgivande av 1914 års senare riksdag

må upplåtas till bolaget, har detta icke ännu tillträtt och området torde

enligt ett av bolaget lämnat meddelande icke bliva erforderligt för något bolagets

järnvägsändamål, därest den nu föreslagna upplåtelsen kommer till stånd.

Med hänsyn härtill synes den nu ifrågasatta markupplåtelsen böra förbindas

med föreskrift örn, att den bolaget medgivna rätten att få sig upplåtet angivna,

statens järnvägar tillhöriga område vid Albano örn 6,780 kvadratmeter icke

längre skall gälla.

Någon anledning att i förevarande sammanhang — på sätt 1925 års förberörda

förslagsavtal avsåg — förbinda kronan att, med hänsyn till framtida

markbehov för utläggning av ytterligare spår, reservera eller bibehålla fri från

bebyggelse viss kronans mark invid järnvägens område synes mig icke föreligga.

Vad därefter angår frågan örn upplåtelse till Stockholms stad av sådan

kronans mark, som erfordras för vidgning av vägporten vid Experimentalfältet

jämte närliggande delar av Roslagsvägen, så torde stadens framställning

härutinnan böra tillmötesgås. Till staden lärer då böra utan ersättning

upplåtas, att av staden disponeras så länge den användes för avsett ändamål,

all den kronans mark, som enligt den här förut omförmälda, av kaptenen

G. Ernst Eggert i augusti 1929 uppgjorda kartan erfordras för breddning av

själva vägporten jämte tillfartsvägarna. Skulle emellertid senare visa sig

erforderligt att vidga även övriga delar av Roslagsvägen å dess sträckning

mellan Stockholms stads planlagda område och den s. k. vetenskapsstaden

vid Frescati, synes, på sätt kronans fastighetskommission förordat, kronan

på därom då gjord framställning böra medgiva avgiftsfri upplåtelse av jämväl

den mark, som erfordras för denna ytterligare vägvidgning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

9

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag må, på huvudsakligen

de villkor, som angivits i statsrådsprotokollet, av

Kungl. Djurgårdens mark upplåtas det å omförmälda, av baningenjören

Hj. Ekholm år 1928 upprättade karta angivna området

örn ungefär 10,100 kvadratmeter,

ävensom att till Stockholms stad må av kronans mark, i den

mån och för den tid densamma av staden användes för trafikändamål,

utan ersättning upplåtas, dels de å förenämnda, av

kaptenen G. Ernst Eggert upprättade karta angivna områdena

för breddning av vägporten vid Experimentalfältet jämte tillfartsvägar,

dels ock i den omfattning Kungl. Maj:t prövar

skäligt de områden, som kunna erfordras för Roslagsvägens

vidgning jämväl å övriga delar av dess sträckning mellan

Stockholms stads planlagda område och den s. k. vetenskapsstaden

vid Frescati.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen*

Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. H3 haft. (Nr 176.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1930:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av vissa områden å Kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag och till Sto s. 17 i texten