Angående godkännande av avtal mellan kronan och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag samt kronan och Stockholms stad rörande marköverlåtelser m. m
1930-01-24 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1930:178, Angående godkännande av avtal mellan kronan och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag samt kronan och Stockholms stad rörande marköverlåtelser m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
1
Nr 178.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av
avtal mellan kronan och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag
samt kronan och Stockholms stad rörande
marköverlåtelser m. m.; given Stockholms slott den 28
februari 1930.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Th. Borell.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 28 februari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,
Johansson, Dahl.
Departementschefen, statsrådet Borell anför:
Genom resolution den 14 juli 1882 beviljade Kungl. Majit Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag koncession å järnväg av 0.891 meters spårvidd från
Stockholm till Rimbo. Därjämte medgav Kungl. Maj :t, att bolaget skulle erhålla
upplåtelse för alltid av den för järnvägens anläggning behövliga, kronan
tillhöriga jord utan annan kostnad än att, vad anginge bland annat all jord
å Djurgården, ersättning därför skulle lämnas i enlighet med bestämmel
Bihang
till riksdagens protokoll 1980. 1 sami. l4o haft. (Nr 178.)
1
Framställning
av Stockholm
—Rimbo järnvägsaktiebolag.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
serna i förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående
för allmänt behov.
Sedan bolagets järnväg öppnats för allmän trafik, har dess markområde
inom Stockholms stad vid några tillfällen blivit förändrat och utvidgat. Sålunda
Indes till järnvägens ändstation i Stockholm, Stockholms östra station,
år 1889 ett område av omkring 6,960 kvadratmeter tillhörigt Stockholm stad,
därvid dock i stället till staden avstods ett lika stort men för järnvägsändamål
mindre väl beläget område. Dessutom har bolaget enligt särskilda Kungl.
Maj:ts resolutioner genom expropriation från Djurgården förvärvat flera områden;
enligt resolution år 1893 4,379 kvadratmeter, enligt resolution år 1900
11,634 kvadratmeter, enligt resolution år 1904 5,320 kvadratmeter och enligt
resolution år 1910 13,187 kvadratmeter, jämte 605 kvadratmeter från ett till
statens järnvägar förut upplåtet område. Slutligen ilar jämlikt beslut av 1914
års senare riksdag medgivits upplåtelse till bolaget av två områden, dels ett
om 18,080 kvadratmeter vid östra stationen från Djurgården och dels ett om
6,780 kvadratmeter vid Albano järnvägsstation från statens järnvägar. Beträffande
sistberörda område örn 6,780 kvadratmeter, vilket icke tagits i anspråk
av bolaget, har jag förut denna dag — i samband med behandling av
annan fråga, jämväl avsedd att föreläggas riksdagen — föreslagit, att upplåtelsemedgivandet
beträffande området skulle upphöra att gälla under förutsättning
att visst annat område komme att upplåtas till bolaget.
I en den 24 februari 1916 dagtecknad framställning anhöll Stockholm—
Rimbo järnvägsaktiebolag hos Kungl. Majit om medgivande att av den mark,
som bolaget med stöd av nyssberörda resolution den 14 juli 1882 fått förvärva
från kronan, avskilja och för annat än järnvägsändamål disponera, eventuellt
försälja vissa, huvudsakligen invid norra sidan av Vallhallavägens alléområde
och utmed Drottning Kristinas väg belägna områden.
Tillika anhöll bolaget, att den i järnvägsområdet till säkerhet för ett bolaget
år 1885 beviljat statslån gällande inteckningen måtte få dödas i vad avsåge
det till avsöndring ifrågasatta området. Denna inteckningsdödning har
av riksgäldsfullmäktige den 30 september 1920 tillstyrkts på vissa villkor.
Sedan yttranden över bolagets framställning, i vad densamma avsåge avsöndring
av mark från järnvägsområdet, inhämtats från åtskilliga myndigheter,
fann bolaget anledning att, på grund av vad vid ärendets behandling
förekommit, i skrivelse den 23 december 1919 inskränka sin ansökan att gälla
dels ett något minskat område utmed Valhallavägens alléområde, dels ock
ett område beläget vid Drottning Kristinas väg där denna utgör uppfart till
tekniska högskolan. En mellan dessa områden, i hörnet mellan nämnda vägar
belägen tomt skulle bolaget behålla för uppförande av ett stationshus,
även avsett för administrationslokaler m. m.
Väg- och vattenhy g gnadssty reisen tillstyrkte denna modifierade framställning
på vissa villkor, däribland att bolaget skulle vara skyldigt uppföra den
ifrågasatta stationsbyggnaden samt till rik smör skalk sämb et et hembjuda den
mark, som enligt ett av sagda ämbete avgivit yttrande erfordrades för vidg
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
3
ning av Drottning Kristinas väg. Tekniska högskolan och dess byggnadskommitté
samt byggnadsstyrelsen gjorde åtskilliga erinringar mot bolagets
framställning. Sålunda framhölls från representanterna för tekniska högskolan,
att ett bifall till framställningen borde lämnas endast i den mån detta
icke lade hinder i vägen för ett lämpligt ordnande av högskolans entréområde
samt anordnande av en tillfredsställande utfart till vetenskapsstaden å Norra
Djurgården. Härför erfordrades emellertid ovillkorligen, att av järnvägsområdets
östligaste del viss mark utlades till breddning av Drottning Kristinas
väg. Byggnadsstyrelsen framhöll i sitt utlåtande, att det syntes synnerligen
olämpligt, att ifrågavarande områden skulle få upplåtas för bebyggande med
bostadshus i större omfattning innan definitivt stadsplaneförslag för hela
trakten förelåge. Med all sannolikhet krävdes nämligen för genomförandet
av ett sådant stadsplaneförslag, att gränserna för bolagets nuvarande järnvägsområde
ändrades, vilket emellertid kunde avsevärt försvåras ur ekonomisk
synpunkt, därest de ifrågasatta områdena skulle utan vidare få avsöndras från
järnvägsområdet. Byggnadsstyrelsen hemställde därför, att i anledning av
bolagets framställning Kungl. Majit ville uppdraga åt byggnadsstyrelsen att
i samråd med riksmarskalksämbetet, Stockholms stads vederbörande myndigheter,
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag och ombud från tekniska högskolan
upprätta förslag till stadsplan för ett område, sträckande sig från
Valhallavägen i söder till och med det åt Röda korset upplåtna området i norr,
samt att med Stockholms stad förhandla om villkoren för sagda områdes upptagande
inom stadens planlagda område. Tillika hemställde byggnadsstyrelsen
örn bemyndigande att med Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag inleda
förhandlingar örn sådan överenskommelse med bolaget, att därigenom samtliga
med stadsplanefrågan sammanhängande spörsmål kunde erhålla sin lösning.
Sedan en del ytterligare utlåtanden och utredningar inkommit samt för- stadspianehandlingar
förts mellan de intresserade parterna, biföll Kungl. Maj :t den 3 förslag “tarapril
1925 byggnadsstyrelsens angivna förslag. rådet odinär
Med
skrivelse den 17 januari 1928 överlämnade därefter byggnadsstyrelsen liggande
ärendet ånyo till Kungl. Majit och anförde då huvudsakligen följande:
Efter samråd med av vederbörande myndigheter och järnvägsbolaget för
ändamålet utsedda delegerade hade byggnadsstyrelsen uppdragit åt professorn
Erik Lallerstedt att upprätta förslag till stadsplan för området. Sedan
Lallerstedt uppgjort ett dylikt förslag, hade delegerade, efter vissa ändringar,
för sin del godtagit detsamma vid sammanträde den 9 december
1927. Emot det sålunda föreliggande stadsplaneförslaget, som slutligen blivit
genom Stockholms stads stadsplanekontor uppritat och av stadsplanedirektören
x\lb. Lilienberg undertecknat, hade byggnadsstyrelsen icke något att
erinra. I stadsplanen angåves med bokstaven J ett område, som vore avsett
att bebyggas med för järnvägen erforderlig stationsbyggnad, i vilken anbringats
en genomfart för Djursholmsbanan. De för bostadsbebyggande avsedda
områdena, som järnvägsbolaget avsåge att få avstyckade, vore i planen
märkta med bokstaven B. Med OB hade utmärkts områden, som utgjordes av
dels till statens materialprovningsanstalt och tekniska högskolan upplåtna örn
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Kronans
fastighetskoinmission
av år 1925.
rådén, dels vissa å ömse sidor om den uträtade Drottning Kristinas väg belägna
områden, vilka torde erfordras för högskolans vidare utbyggnad. Till
stadsplaneförslaget hörde därjämte ett av förre stadsplanedirektören P. Hallman
den 8 december 1925 uppgjort förslag till byggnadsbestämmelser.
Vid sammanträdet den 9 december 1927 hade förberörda delegerade föreslagit
byggnadsstyrelsen att hos Kungl. Maj:t utverka, att de av Kungl. Majit
den 3 april 1925 anbefallda förhandlingarna i fortsättningen skulle föras av
kronans fastighetskommission av år 1925 i stället för byggnadsstyrelsen, och
i särskilda skrivelser hade riksmarskalksämbetet, Stockholms stadskollegium
samt Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag förklarat sig icke hava något
att erinra mot detta förslag. Då jämväl byggnadsstyrelsen funne den sålunda
tilltänkta anordningen lämplig, hemställde byggnadsstyrelsen, att det byggnadsstyrelsen
genom Kungl. Maj:ts nyssberörda beslut den 3 april 1925 givna
uppdrag att i angivna avseenden förhandla med Stockholms stad och Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag måtte överflyttas å kronans fastighetskommission
av år 1925.
Genom beslut den 24 februari 1928 uppdrog därefter Kungl. Maj :t åt kronans
fastighetskommission av år 1925 att omhändertaga ärendets vidare behandling.
Med utlåtande den 28 september 1929 har kronans fastighetskommission av
år 1925 överlämnat villkorliga avtal med Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag,
daterat den 13 september 1929, och Stockholms stad, daterat den 13 och
den 27 september 1929; det senare avtalet har sedermera försetts med ett tilllägg
av den 24 januari 1930. Dessa avtal torde böra såsom bilagor fogas vid
detta protokoll.
Till motivering för avtalen anför kommissionen bland annat följande:
I det område, som det genom byggnadsstyrelsens försorg sålunda uppgjorda
stadsplaneförslaget omfattar, ingå vissa delar av den kronans mark, vilken
avses i det år 1928 mellan kronan och staden träffade avtalet om grunder för
exploateringen av vissa delar av Norra Djurgården, nämligen delar av Valhallavägens
alléområde samt uppfarten till tekniska högskolan. Ett eventuellt
stadsplaneavtal beträffande nämnda områden måste alltså utformas i enlighet
med Ladugårdsgärdesavtalet.
Vad angår den nu ifrågasatta stadsplanens omfattning, så har det med. hänsyn
till Ladugårdsgärdesavtalets innehåll synts kronans fastighetskommission
av år 1925 nödvändigt, att i stadsplaneområdet intages även den lilla del (c:a
270 kvm.) av Valhallavägens alléområde, som i det genom byggnadsstyrelsens
försorg upprättade förslaget ligger utanför den däri föreslagna västra stadsplanegränsen.
Å andra sidan har det synts kommissionen icke lämpligt att i stadsplanen
intaga hela det område, som byggnadsstyrelsens berörda förslag omfattar. Vad
som nu behöver intagas i stadsplan torde vara de delar av järnvägsbolagets
område, vilka för närvarande avsetts för bebyggelse, vidliggande delar av
Valhallavägens alléområde och Drottning Kristinas väg samt de obetydliga delar
av djurgårdsmark, vilka enligt förslaget skulle antingen ingå i samma
byggnadskvarter som den av bolaget disponerade marken eller ock utanför
detta kvarter utläggas till gatumark, respektive beläggas med byggnadsförbud
för ernående av önskad byggnadshöjd inom sagda kvarter. Däremot synas
betänkligheter möta mot att i stadsplanen intaga övriga, i förslaget angivna
delar av kronans mark, ingående i tekniska högskolans, materialprovningsan
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:is proposition nr 178.
3
staltens och Röda korsets områden ävensom den till utvidgning av förstnämnda
två institutioner och för tekniska högskolans elevkårs byggnad avsedda marken.
Dessa områdens intagande i stadsplan lär icke medföra någon fördel för
kronan utan endast ett fastlåsande redan nu av områdenas stadsplaneindelning
med vad därav följer i avseende å skyldighet för kronan att till staden avstå
mark för gatuändamål och iordningställa denna mark såsom gata. Och å andra
sidan torde icke behöva föreligga någon betänklighet mot att i stadsplan icke nu
intaga sistberörda områden vid det förhållande, att det förberörda, genom
byggnadsstyrelsens försorg utarbetade stadsplaneförslaget tillfullo utvisar, att
med en på antytt sätt inskränkt stadsplan synnerligen väl kan förenas en tillfredsställande
stadsplan även för intilliggande, kronan tillhöriga mark, som
kommissionen anser för närvarande icke böra intagas i stadsplan. Det av förre
stadsplanedirektören Hallman uppgjorda förslaget till byggnadsbestämmelser
för stadsplaneområdet har också, särskilt i vad avser den kronan tillhöriga
marken, synts kommissionen böra modifieras så, att ett mer tillfredsställande
bebyggande av områdena i fråga kan åstadkommas.
I enlighet med nyssnämnda grunder har, efter förhandlingar med Stockholms
stad samt Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, av stadsplanedirektören Alb.
Lilienberg utarbetats ett den 26 juni 1929 dagtecknat förslag till stadsplan
med tillhörande stadsplanebestämmelser.
De av bolaget disponerade områden, som ingå i denna
stadsplan, utgöras av dels mark, vartill bolaget innehar äganderätten,
dels ock mark, som bolaget jämlikt riksdagens beslut 1914 och Kungl.
Maj:ts resolution den 6 november 1914 fått sig med nyttjanderätt upplåten
att disponera, så länge densamma av bolaget användes för järnvägsändamål.
Av det enligt nyssnämnda beslut allenast upplåtna området — i sin helhet
utgörande 18,080 kvadratmeter med en årlig avgäld av 3,500 kronor att
erläggas till djurgårdskassan — skall i stadsplanen ingå: såsom järnvägsområde
cirka 490 kvadratmeter, såsom annan kvartersmark (liggande i sammanhang
med bolagets kvartersmark) cirka 755 kvadratmeter samt såsom gatumark
cirka 115 kvadratmeter. Av odisponerad djurgårdsmark
skulle enligt förslaget cirka 355 kvadratmeter utläggas till annan kvartersmark
än för offentlig byggnad (liggande i sammanhang med den del av bolagets
nyttjanderättsområde, som utlägges till dylik kvartersmark) varjämte
vissa arealer skulle utläggas till gatumark (Drottning Kristinas väg). Till
gatumark skulle ytterligare utläggas vissa arealer av dels tekniska
högskolans fastighet, dels Valhalla vägens alléområde (jämte dess förlängning
västerut) dels ock det område, vartill bolaget innehar äganderätt. Av elevkårens
fastighet skulle slutligen en smal remsa om 6 meter, belägen utmed fastighetens
södra gräns, beläggas med byggnadsförbud.
Av det område, som bolaget har till sig upplåtet med allenast nyttjanderätt
att disponeras så länge området användes för järnvägsändamål, skulle alltså
vissa delar intagas i stadsplan icke såsom järnvägsområde utan såsom kvarters-
eller gatumark. Därmed lär bolagets nyttjanderätt till denna kvartersoch
gatumark förfalla, och områdena böra återgå till kronans fria disposition.
Till kronans fria disposition bör också återgå en liten triangel örn cirka 98
kvadratmeter av bolagets nyttjanderättsmark, som skall ingå i det för tekniska
högskolans elevkårs byggnad avsedda området. Å andra sidan torde
till bolaget böra upplåtas för att tilläggas dess nyttjanderättsområde cirka 155
kvadratmeter djurgårdsmark, som ytterligare erfordras för järnvägen.
De sålunda vidtagna regleringarna av bolagets nyttjanderättsområde skulle
innebära, att området netto minskades med cirka 1,300 kvadratmeter, eller
från cirka 18,080 kvadratmeter till cirka 16,700 kvadratmeter, varför nytt
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
janderättsavgälden torde böra nedsättas med 250 kronor till 3,250 kronor. Beträffande
den mark, som enligt stadsplaneförslaget skall ingå i kvartersmark
samt utgöres av antingen mark, vartill nyttjanderätten i enlighet med det nyss
anförda återfaller till kronan, eller ock av odisponerad djurgårdsmark, uppstår
fråga, huruvida kronan bör i egen hand behålla eller ock till bolaget försälja
densamma. Kommissionen bar ansett det mest fördelaktigt för kronan,
att bolaget av kronan förvärvar sagda mark ävensom den kronans mark, vilken,
avsedd att ingå i Drottning Kristinas väg, ligger mer än 9 meter från
tekniska högskolans fastighet. Tillika har kronan synts böra därvid i utbyte
förvärva ett av bolaget ägt litet markområde, som ligger inom sagda niometersgräns,
enär kronan lärer böra, i enlighet med grunderna för stadsplanelagens
bestämmelser om tomtägares skyldighet att avstå eller ersätta mark som
utlagts till gata, till staden utan ersättning överlämna äganderätten till de
delar av Drottning Kristinas väg, där denna angränsar tekniska högskolans
fastighet, vilka ligga mindre än 9 meter från sistsagda fastighets gräns. I
den mån stadsplaneområdet omfattas av Ladugårdsgärdesavtalet, skall givetvis,
på sätt förut erinrats, dettas bestämmelser och villkor för överlåtelse av
gatumark m. m. lända till efterrättelse. Beträffande den mark, som kronan
alltså enligt kommissionens mening bör i detta sammanhang försälja till
Stockholm—Rimbo jämvägsaktiebolag, har kommissionen låtit verkställa värdering
genom arkitekten i byggnadsstyrelsen Arvid Sjöqvist, vilken därvid avgivit
följande den 1 juni 1929 dagtecknade värderingsinstrument:
»Anmodad avgiva värderingsutlåtande rörande visst markområde nära östra station
i Stockholm i samband med ifrågasatt försäljning till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag
får jag härmed meddela följande. — Området återfinnes på bilagda
karta, plansch 394, ''Förslag till stadsplan för del av Kungl. Djurgården'', och hänvisas
till beteckningarna å sagda karta. Det med gul färg belagda området avser
byggnadsyta, och är denna beräknad med hänsyn till vidgat liusdjup till 15 meter.
Byggnadsytan utgör cirka 500 kvadratmeter och inrymmer sålunda cirka 17 eldstäder
i varje plan. På grund av önskvärdheten att uppföra byggnadskomplex med
samma taklisthöjd som mot Valhallavägen inskränkes antalet våningar, med hänsyn
till lutningen i Drottning Kristinas väg, till fyra, varav den nedersta kommer
att delvis ligga under marknivån. Totala eldstadsantalet uppskattas till 67 st. och
kan anses hava ett värde av 1,200 kronor per eldstad, d. v. s. sammanlagt 80,000
kronor. Från denna summa bör dock avräknas kostnader för sprängning, cirka
20.000 kronor, varigenom värdet nedgår till 60,000 kronor. Förutom byggnadsytan
bör till tomten räknas ett område, innefattande dels till viss höjd bebyggbar tomt,
dels (prickade) förgårdar mot norr och mot Drottning Kristinas väg. Örn dessa
ytor inräknas i tomten, blir totala ytan 503 + 604 — 1,107 kvadratmeter. Priset
per kvadratmeter blir 60,000 : 1,107 = cirka 55 kronor. Den mark, som betecknas
med violett färg (cirka 730 kvadratmeter), kan anses som s. k. överskottsmark och
är avsedd att gå i byte med staden för gatumarksersättning vid Valhallavägen.
Denna torde kunna uppskattas till halva priset, d. v. s. cirka 27 kronor per kvadratmeter,
sammanlagt sålunda cirka 19,700 kronor. Beträffande slutligen en del av
stationsområdet, innehållande cirka 470 kvadratmeter, kan denna värderas till cirka
20 kronor per kvadratmeter, men kan det ifrågasättas, huruvida icke vid värdesättningen
bör avdragas kapitalvärdet av den arrendesumma, 19 öre per kvadratmeter
och år, som nu betalas av trafikbolaget. Totala värdet på denna mark skulle i så
fall bliva cirka 7,600 kronor. Värdet av området i sin helhet uppgår sålunda till
60.000 + 19,700 + 7,600 = 87,300 kronor eller avrundat till 87,000 kronor.»
I detta sammanhang vill kommissionen framhålla, att Kungl. Majit år 1919
medgivit verkställande av ett markbyte mellan bolaget, å ena, samt kronan, å
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
7
andra sidan, varigenom bolaget erhölle en marktriangel vid Valhallavägens
alléområde och tekniska högskolans fastighet lika stor areal längre upp vid
entrépartiets nordvästra hörn. Dessa markbyten hava icke ännu lagligen genomförts,
och det torde också möta. svårigheter att genomföra dem helt i enlighet
med 1919 års brev. Under förevarande omständigheter synes icke heller
nödvändigt, att söka få Kungl. Maj:ts sagda beslut för sig rättsligt genomfört.
Lämpligen bör den nu ifrågasatta uppgörelsen mellan kronan och bolaget
omfatta även den mark, som skolat ingå i sagda jordbyte.
Rörande de träffade avtalen anför kommissionen vidare:
Beträffande avtalet mellan kronan och bolaget syntes icke, utöver vad förut
anförts, erfordras någon närmare motivering annat än beträffande mom. 7 :o.
Vid detta moments avfattande hade kommissionen och bolaget förutsatt, att
de i järnvägsområdet gällande inteckningar skulle i vad avsåge såväl det av
bolaget till kronan överlåtna området som de bolagets områden, vilka enligt
den förutsatta stadsplanen eljest skulle utgöra gata eller för jämvägsändamål
ej avsedd kvartersmark, dödas — sedan Kungl. Majit medgivit områdenas
avskiljande från järnvägsområdet i övrigt — på sätt riksgäldsfullmäktige angivit
i sitt förberörda utlåtande i ärendet den 30 september 1920. Kör fullgörandet
av ifrågavarande inteckningsdödning hade bolaget avlämnat en bankgaranti.
Vad anginge avtalet mellan kronan och staden, så hade i mom. l:o a) och b)
å staden överlåtits sådan i den föreliggande stadsplanen ingående gatumark,
som omfattades av Ladugårdsgärdesavtalet, medan i mom. 1 :o c) i enlighet med
grunderna för gällande stadsplanelagstiftning överlåtits den kronans mark i
övrigt inom förevarande stadsplaneområde, som skulle utläggas till gata och
vore belägen inom nio meter från kronans angränsande fastigheter. I mom. 3:o
hade intagits bestämmelse därom, att överlåtelsen av de i mom. l:o a) och b)
angivna områdena skedde på de villkor, vilka funnes angivna i punkt 2 av
Ladugårdsgärdesavtalet. Detta innebure följaktligen bland annat, att sådan
avräkning, som i sagda punkt 2 närmare omförmäldes, skulle första gången
ske 25 år efter det Kungl. Majit fastställt det föreliggande stadsplaneförslaget
för området vid östra stationen.
I den föreliggande överenskommelsen hade kronan tillförbundits att svara
för kostnaderna för iordningställande som gata, av det i mom. 1 :o b) överlåtna
området jämlikt Ladugårdsgärdesavtalets bestämmelser och av det i mom.
1 :o c) överlåtna området i analogi med samma bestämmelser. Därvid hade
tillika angivits beskaffenheten av den gatubeläggning, för vilken det skulle
åligga kronan att svara beträffande dessa, i Drottning Kristinas väg ingående
områden. Med hänsyn till angelägenheten av, att Drottning Kristinas väg
såsom belägen invid tekniska högskolans entré iordningställdes snarast möjligt,
hade i avtalet intagits bestämmelse därom, att denna gata (Drottning
Kristinas väg) skulle till hela sin bredd vara iordningställd senast fem år
efter det första byggnadslovet beviljats beträffande någon del av sådan i den
nu förutsatta stadsplanen ingående kvartersmark, som ej vore avsedd för järnvägsändamål.
Denna bestämmelse hade utformats under hänsynstagande till
järnvägsbolagets intressen, då jämväl bolaget skulle, enligt sitt avtal med staden,
svara för viss del av kostnaderna för denna gatas iordningställande.
Beträffande kloakledningar i Drottning Kristinas väg hade kommissionen
haft att utgå ifrån, att för tekniska högskolans, materialprovningsanstaltens,
tekniska högskolans elevkårsbyggnads och Röda korsets fastigheter visserligen
redan nu funnes anordnad avloppsledning fram till stadens avloppsnät. Emellertid
hade denna ledning så liten dimension, att ehuru ytvattnet från berörda
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
fastigheter icke inginge i ledningen utan utsläpptes i ett öppet dike norrut, ledningen
likväl måste anses vara överbelastad. Skulle ytterligare anläggningar
tillkomma inom kronans ifrågavarande områden, eller ville man avleda ytvattnet
från dessa genom stadens avloppsnät, erfordrades härför en ny ledning.
Efter samråd med byggnadsstyrelsen hade kommissionen därför ansett
i föreliggande sammanhang böra träffas avtal om sådana anordningar, som
garanterade kronans nu ifrågavarande områden fullt tillfredsställande och för
överskådlig framtid tillräckliga avloppsledningar. Vid förhandlingarna mellan
kommissionen, staden och bolaget hade därefter träffats sådan överenskommelse
i frågan, som framginge av mom. 8:o B. i avtalet mellan kronan och
staden.
I mom. 8:o C. hade därefter intagits närmare bestämmelser rörande beräkningen
och erläggandet av de ersättningar, som det enligt avtalet ålåge kronan
att utgiva till staden, och att i den mån de i det nu träffade avtalet förekommande
bestämmelser icke föranledde annat, skulle beträffande gatas anläggning
och ledningar ävensom beträffande underhåll och renhållning av gator och
allmänna platser gälla, vad därom funnes stadgat i Ladugårdsgärdesavtalet.
Genom stadens myndigheter hade verkställts en preliminär beräkning över de
utgifter, kronan i följd av det nu träffade avtalet skulle ikläda sig gentemot
staden beträffande iordningställandet av gatu. och avloppsledning. Beräkningen
gåve vid handen, att kronans utgifter skulle kunna beräknas till ungefär
62,000 kronor, varav 47,500 kronor utgjorde kronans andel i kostnaderna
för iordningställandet av Drottning Kristinas väg samt 14,500 kronor kronans
andel i kostnaderna för avloppsledning.
Kommissionen anförde vidare följande:
Kommissionen hade förut angivit, att en förutsättning för Kungl. Majds
godkännande av de föreliggande avtalen samt stadsplanen måste vara, att de
ifrågavarande områdena av Kungl. Maj:t medgåves få avskiljas från järnvägsområdet
i övrigt samt därefter de avskilda områdena befriades från inteckningar
på sätt och villkor, som riksgäldsfullmäktige angivit i sitt förberörda
yttrande den 30 september 1920. Kommissionen hade tillika förutsatt, att i
enlighet med bolagets eget medgivande och på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt byggnadsstyrelsen påfordrat, såsom villkor för ifrågavarande
områdens avskiljande från järnvägsområdet i övrigt uppställdes, att bolaget å
därför i den förutsatta stadsplanen angiven plats och inom viss tid uppförde
stationshus, även avsett för administrations- och andra dylika lokaler.
Vid ett slutligt godkännande för kronans del av de föreliggande avtalen
hade statsmakterna att besluta dels om disposition av de i följd av avtalet med
bolaget inflytande medlen, dels ock på vad sätt de utgifter skulle täckas, vilka
för kronan uppkomme i följd av avtalen. Sistberörda kostnader syntes lämpligen
kunna täckas av inflytande försäljningsmedel för de nu försålda områdena.
Frågan om dispositionen av därefter återstående försäljningsmedel
syntes, liksom frågan om ersättning till djurgårdskassan för mistade inkomster,
böra avgöras först i sammanhang med den prövning av enahanda frågor, som
vore att emotse i anledning av den förestående exploateringen av de av Ladugårdsgärdesavtalet
i övrigt omfattade områdena.
Kommissionen har tillika överlämnat en av järnvägsaktiebolaget på grund
av avtalets inom. 7 avlämnad garantiförbindelse, utfärdad av aktiebolaget Svenska
Handelsbanken, att den mark, som enligt mom. 2 i avtalet överlåtes av
bolaget till kronan, vid överlåtelsen är fri från alla gravationer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
9
I ärendet hava utlåtanden därefter avgivits av vederbörande myndigheter.
Djur g år ds för valt ning en och riksmarskalksämbetet hava därvid förklarat sig
icke hava något att erinra mot de upprättade avtalen eller stadsplaneförslaget.
Genom avtalen skulle emellertid djurgårdskassans inkomster minskas med arrendebelopp
för de enligt avtalen överlåtna områdena, tillhopa 850 kronor årligen.
Då djurgårdskassan hade att med avsevärda belopp bidraga till de kungl,
slottens underhåll, borde redan vid beslut örn dispositionen av de genom avtalet
med järnvägsbolaget inflytande medlen djurgårdskassan tilldelas ett belopp,
motsvarande avgäldernas efter 4 % kapitaliserade värde eller 21,250 kronor.
Tekniska högskolans styrelse och förvaltningsnämnd hava framhållit angelägenheten
av att den i stadsplaneförslaget ingående delen av Drottning Kristinas
väg bleve iordningställd till hela sin bredd snarast möjligt och för allt
fall så snart den planerade västra flygelbyggnaden på högskolans entréområde
komme till uppförande.
Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande tillstyrkt ett slutligt godkännande för
kronans del av de båda avtalen och därvid anfört:
Beträffande det av kommissionen framlagda förslaget till stadsplan och
särskilda byggnadsbestämmelser hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra.
Med avseende å stadsplaneområdets omfattning finge byggnadsstyrelsen framhålla,
att styrelsen icke hyste några betänkligheter mot att i stadsplanen icke
medtagits vissa områden invid Drottning Kristinas väg, som ingått i det av
byggnadsstyrelsen tidigare framlagda stadsplaneförslaget. Detta förslag gåve
nämligen vid handen, att den nu föreslagna planeringen av det begränsade
stadsplaneområdet lämpligen kunde anslutas till en framtida stadsplan för
intilliggande, kronan tillhöriga mark. Den ökning av tidigare föreslagna
byggnadshö.jder, som avsåges i det nu föreliggande bestämmelseförslaget, funne
sig byggnadsstyrelsen kunna biträda. Beträffande de av fastighetskommissionen
villkorligt slutna avtalen och de ekonomiska beräkningar, som läge till
grund för desamma, hade byggnadsstyrelsen ej heller funnit något att erinra.
Styrelsen ville endast framhålla, att, då i avtalet med Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag
icke medtagits bestämmelse därom att bolaget skulle vara skyldigt
att å därför i stadsplanen angiven plats och inom viss tid uppföra stationshus,
även avsett för administrations- och andra dylika lokaler, det vore angeläget
att denna skyldighet, i enlighet med vad fastighetskommissionen förutsatte,
uppställdes såsom villkor för de i avtalet avsedda områdenas avskiljande
från järnvägsområdet i övrigt. Härjämte finge styrelsen framhålla, att
styrelsen funne beaktansvärt vad tekniska högskolans förvaltningsnämnd i
dess i ärendet avgivna utlåtande anfört med avseende å iordningställandet av
Drottning Kristinas väg utmed den planerade västra flygelbyggnaden på högskolans
entréområde.
Statskontoret har yttrat sig rörande sättet för bestridande av de statsverket
enligt avtalet med staden åliggande utgifterna samt dispositionen av de medel,
som på grund av avtalet med bolaget komme att inflyta till statsverket.
I förstnämnda avseende anför statskontoret, att berörda utgifter syntes böra,
på sätt kommissionen föreslagit, täckas av de inflytande försäljningsmedlen.
En liknande anordning hade tillämpats beträffande åtskilliga andra försäljningsmedel
av samma slag som de nu ifrågavarande, exempelvis »Köpeskillingar
för tomter å Norra Djurgården» och »Försäljningsmedel för veterinärinstitutets
forna tomter invid Karlaplan i Stockholm». Dylika inkomster bok
-
Yttranden
över fastighetskommissionens
förslag.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Stockholms
stads åtgärder
i anledning
av avtalen.
Departements
chefen.
fördes och redovisades i statskontoret under titel »Diverse medel». Beträffande
det andra spörsmålet, dispositionen av de inflytande försäljningsmedlen,
följde av det förut sagda, att de borde tillsvidare i statskontoret förvaltas såsom
diverse medel. Avgörandet av frågan om huru borde förfaras med det överskott,
som kunde uppstå, sedan förenämnda utgifter blivit bestridda från försäljningsmedlen,
syntes, såsom kommissionen förordat, böra anstå för att upptagas
till prövning i sammanhang med enahanda spörsmål rörande de områden,
som komme att exploateras på grund av det så kallade Ladugårdsgärdesavtalet.
Det mellan kommissionen för kronan med Stockholms stads fastighetsnämnd
i september 1929 slutna villkorliga avtalet har för stadens del godkänts av
Stockholms stadsfullmäktige genom beslut den 18 november 1929, som vunnit
laga kraft. Enär det i avtalet förutsatta stadsplaneförslaget icke hunnit underställas
Kungl. Maj:ts prövning före den i sagda avtals mom. 9:o angivna
tiden, har genom ett den 24 januari 1930 träffat tilläggsavtal den i sagda moment
angivna tiden för underställandet av stadsplanen förlängts till den 1 mars
1930. Detta tillägg har av stadsfullmäktige godkänts genom beslut den 27 januari
1930, som vunnit laga kraft.
Stadsplaneförslag för området av det innehåll avtalen förutsätta har av stadsfullmäktige
antagits vid sistnämnda sammanträde och, sedan stadsfullmäktiges
beslut vunnit laga kraft, av Överståthållarämbetet med skrivelse den 13 februari
1930 underställts Kungl. Maj:ts prövning.
De av kronans fastighetskommission av år 1925 med Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag och Stockholms stad avslutade villkorliga avtal, för vilka
jag nu redogjort, synas mig äga det innehåll, att desamma böra slutligt godkännas
även för kronans del. Jag anser sålunda, att fullgoda skäl anförts till
stöd för den begränsning av stadsplaneområdet, som det nu föreliggande förslaget
innebär i förhållande till tidigare förslag.
Vad särskilt beträffar avtalet med järnvägsaktiebolaget, torde det vara för
kronan mest fördelaktigt att nu till bolaget försälja den kronans tomtmark,
som avses i avtalet. Varken mot det överenskomna priset eller mot avtalets
bestämmelser i övrigt synes något vara att erinra.
På sätt kommissionen anfört lärer, i enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt byggnadsstyrelsen föreslagit, Kungl. Maj:t böra vid medgivande
för bolaget att från järnvägsområdet avsöndra bolagets nu ifrågavarande
mark fästa det villkoret, att bolaget å den därför i stadsplanen angivna
platsen och inom viss tid uppför nytt stationshus.
Vad vidare angår avtalet med staden, så har detta utformats huvudsakligen
i enlighet med det av statsmakterna år 1928 antagna Ladugårdsgärdesavtalet;
någon anledning till erinran härutinnan torde icke förefinnas. Att i förevarande
sammanhang ordna upp avloppsfrågan för tekniska högskolan m. fl.
närbelägna institutioner synes mig riktigt. Icke heller mot övriga delar av avtalet
har jag någon invändning att göra. Från tekniska högskolans och byggnadsstyrelsens
sida har — dock utan något yrkande om tilläggsbestämmelse till
avtalet — framhållits angelägenheten av att Drottning Kristinas väg till hela
sin bredd iordningställdes snarast möjligt och för allt fall så snart en planerad
Kungl. Majsts proposition nr 178.
11
flygel å västra sidan av högskolans entréområde bleve uppförd. I anledning
därav torde få erinras, dels att något beslut icke ännu föreligger om
uppförande av den ifrågavarande flygelbyggnaden, dels ock att jämväl i detta
fall äro tillämpliga fastiglietsbildningslagens bestämmelser örn skyldighet
för staden att upplåta gata, så snart bebyggelse vid densamma tillkommit i
viss i lagen angiven utsträckning. Det är vidare att märka att, på sätt jag nyss
anfört, järnvägsbolaget lärer komma att av Kungl. Maj :t, vid medgivande att
från järnvägsområdet avskilja de till exploatering avsedda områdena, tillförbindas
att uppföra nytt stationshus vid Drottning Kristinas väg inom viss tid.
Därav och av övrig bebyggelse invid denna väg följer skyldighet för staden
att iordningställa gatan i den utsträckning sagda lag angiver. Bestämmelsen i
mom. 8 av det föreliggande avtalet med staden avser alltså egentligen det eventuella
fall, att byggnader mot förmodan icke skulle komma till stånd utmed
denna gata i sådan omfattning, att med hänsyn därtill gatan skall vara iordningställd.
Fastighetskommissionen synes mig hava anfört bärande skäl för
att icke från kronans sida för ett sådant fall påfordra gatans iordningställande
till hela sin bredd — 26 meter — förrän inom den i avtalet angivna tiden. Man
torde nämligen icke rimligen kunna bortse från, att större delen av gatukostnaderna
icke falla på kronan utan på staden och framför allt, enligt ett nu
mellan staden och bolaget träffat avtal, å järnvägsbolaget, samt att det då bör
finnas möjlighet för bolaget att genom försäljning av tomter först hava anskaffat
erforderliga medel innan bolaget tvingas att — jämte det bolaget har
att uppföra, det nya. och helt visst ganska dyrbara stationshuset — utbetala
kostnaderna för denna gata.
Beträffande frågorna örn dispositionen av de genom avtalet med bolaget inflytande
medlen och sättet för bestridande av de utav avtalen föranledda kostnaderna
ävensom örn ersättning till djurgårdskassan för minskade inkomster,
ansluter jag mig till vad fastighetskommissionen och statskontoret därutinnan
samstämmande föreslagit. Ett särskilt skäl att icke nu framlägga något förslag
örn ersättning till djurgårdskassan förefinnes däri, att förslag längre fram
torde kunna föreläggas nu pågående riksdag beträffande formerna för Ladugårdsgärdesexploateringen,
varvid till prövning torde få upptagas bland annat
frågan örn ersättning till djurgårdskassan för de inkomster, vilka till följd av
exploateringen komma att frångå kassan.
Därest de ifrågavarande avtalen av riksdagen godkännas, torde ärendet därefter
få underställas Hans Majit Konungens prövning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna förut omförmälda avtal av den 13 september
1929 mellan kronans fastighetskonnnission av år 1925, å kronans
vägnar, och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag samt
av den 13 och den 27 september 1929, med tillägg den 24 januari
1930, mellan sagda kommission, å kronans, och Stockholms
stads fastighetsnämnd, å stadens vägnar,
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
dels och medgiva, att av de genom avtalet med bolaget inflytande
medlen må bestridas de kostnader, vilka komma att
uppstå i följd av avtalen.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Waldemar Wiens.
Kungl. Maj:ls proposition nr 178.
13
Bilaga 1.
Under förutsättning att för områdena kring Stockholms östra station stadsplan
och byggnadsbestämmelser fastställas i huvudsaklig överensstämmelse
med det förslag, som finnes närmare angivet å en stadsplanenämndens skrivelse
till fastighetsnämnden den 26 juni 1929 bifogad, med Pl. 689 betecknad
stadsplanekarta jämte tillhörande beskrivning, har mellan Kungl. Majit och
kronan, å ena, samt Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, å andra sidan,
träffats följande
Avtal.
l:o.
Kungl. Majit och kronan överlåter med full äganderätt till Stockholm—
Rimbo järnvägsaktiebolag de å den härvid fogade kartan Pl. A med blå kantfärg
och bokstäverna a, b, c, d, e, f, g och a samt h, i, k och h betecknade två
områden, innehållande i areal det förstnämnda omkring 2,355 kvadratmeter
och det sistnämnda omkring 311 kvadratmeter; och innefattas i sistsagda området
all den mark, som bolaget enligt Kungl. Majits beslut den 23 maj 1919
skolat förvärva från kronan i utbyte mot viss annan mark.
2 :o.
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag överlåter med full äganderätt till
Kungl. Majit och kronan det å förenämnda karta Pl. A med röd kantfärg och
bokstäverna e, k, 1 och e betecknade området, i areal innehållande omkring
348 kvadratmeter; och innefattas i angivna område all den mark, som kronan
enligt Kungl. Majits förberörda beslut den 23 maj 1919 skolat i utbyte mot
viss annan mark förvärva från bolaget.
3 :o.
Tillträdet av de genom detta avtal överlåtna områdena skall ske den 1
juli 1930.
4 :o.
1^ mellangift skall bolaget till kronan å tillträdesdagen erlägga ett belopp
av åttiosjutusen (87,000) kronor.
5 io.
Vardera parten betalar de avstyckningsförrättningar eller andra arealmätningar,
vilka erfordras för att parten skall erhålla lagfart å av honom förvärvad
mark.
Vardera parten vidkännes likaså alla övriga kostnader för lagfart å den
av honom förvärvade marken.
6 :o.
Vardera kontrahenten skall äga att enbart med stöd av detta avtal, och sålunda
utan att något särskilt köpebrev eller annan ytterligare handling av
medkontrahenten utfärdas, söka och erhålla lagfart å den fasta egendom, som
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
kontrahenten genom detta avtal förvärvat, så snart avtalet blivit, i enlighet
med vad i mom. 10 här nedan sägs, godkänt av Kungl. Majit och riksdagen.
Vardera kontrahenten skall beträffande av honom överlåtet område tillhandahålla
medkontrahenten kartor, lagfarts- eller äganderättsbevis å området,
i den mån sådana kartor eller bevis kunna av överlåtaren innehavas.
7 :o.
Kronan och bolaget garantera ömsesidigt, att de av dem överlåtna områdena
äro gravationsfria.
8:o.
Vardera kontrahenten skall uppbära den avkastning från den av honom förvärvade
fasta egendomen, som belöper på tiden från och med tillträdesdagen
samt ansvarar för egendomens på samma tid belöpande skatter och onera.
9:o.
A. Från och med den 1 juli 1930 avstår bolaget och återfår kronan dispositionsrätten
till det å förbemälda karta Pl. A med brun färg och bokstäverna
m, n, o och m betecknade område, innehållande cirka 98 kvadratmeter, vilket
utgör del av den mark, som bolaget jämlikt Kungl. Majits resolution den 6
november 1914 fått sig med nyttjanderätt upplåten att disponera, så länge den
av bolaget användes för järnvägsändamål.
Däremot upplåter kronan till bolaget det å sagda karta Pl. A med grön färg
och bokstäverna o, p, r och o betecknade området, innehållande cirka 155
kvadratmeter, att av bolaget besittas med samma rätt och på samma villkor,
som den genom Kungl. Majits förberörda resolution den 6 november 1914
till bolaget upplåtna marken, dock att beträffande avgäldsbeloppet skall gälla,
vad här nedan under B. stadgas.
B. För det område, vartill bolaget den 1 juli 1930 alltjämt och på grund
av 1914 års berörda nådiga resolution innehar nyttjanderätt och för vilket ^avgäld
skall utgivas till djurgårdskassan, ävensom för det ytterligare område,
vartill nyttjanderätt genom detta avtal upplåtes till bolaget, skall bolaget till
djurgårdskassan från och med den 1 juli 1930 erlägga en årlig avgäld av allenast
tretusentvåhundrafemtio (3,250) kronor.
10 :o.
Har detta avtal icke blivit godkänt av riksdagen och Kungl. Majit före den
1 juli 1930 eller har förutnämnda stadsplaneförslag icke blivit av Stockholms
stadsfullmäktige underställt Kungl. Majit och av Kungl. Majit godkänt före
den 1 juli 1930, skall detta avtal anses hava till alla delar förfallit.
Härav äro två lika lydande exemplar upprättade och växlade.
Stockholm den 13 september 1929.
För Kungl. Majit och kronan:
Kronans fastighetskommission av år
1925:
S. II. Kvarnzelius.
I. Gust. Clason. Värner Rydén.
Sten Stendahl. Anders Anderson.
Bevittnas:
Sten Grönvall. Carl Rudstrand.
För Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag
:
G. Malm. Å. Nerell.
Bevittnas:
E. Rydebeck. C. Blomström.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
15
Bilaga 2.
Under förutsättning att för områdena kring Stockholms östra station stadsplan
och byggnadsbestämmelser fastställas i huvudsaklig överensstämmelse
med det förslag, som finnes närmare angivet å en stadsplanenämndens skrivelse
till fastighetsnämnden den 26 juni 1929 bifogad, med Pl. 689 betecknad
stadsplanekarta jämte tillhörande beskrivning, har mellan Kungl. Maj:t
och kronan, å ena, samt Stockholms stad, å andra sidan, träffats följande
Avtal.
1 :o.
Kungl. Hajd och kronan överlåter med full äganderätt till Stockholms
stad följande: dels, i enlighet med den år 1928 mellan kronan och staden
träffade överenskommelsen rörande allmänna grunder vid uppgörelser mellan
kronan och staden avseende exploatering av viss del av Norra Djurgården,
a) det å den härvid fogade kartan Pl. A med röd kantfärg och bokstäverna
a, b, c, d, e, f, g, h, i, j och a betecknade området, vilket till större
delen ingår i det av kronan till staden med nyttjanderätt upplåtna Valhallavägens
alléområde, samt
b) det å samma karta med röd kantfärg och bokstäverna k, 1, m, d och k
betecknade området;
dels ock
c) det å samma karta, med röd kantfärg och bokstäverna 1, n, o, p, q, r, s, t,
u, m och 1 betecknade området.
2 :o.
Äganderätten till den under 1 :o a) angivna i Valhallavägens alléområde ingående
marken skall övergå å staden den 1 juli 1930, vid vilken tidpunkt staden
också skall tillträda övriga i mom. l:o ovan angivna områden,
3:o.
Överlåtelsen av de ovan under mom. l:o a) och b) angivna områdena sker
på de villkor, vilka finnas angivna i punkt 2 av förenämnda år 1928 mellan
kronan och staden träffade överenskommelse rörande allmänna grunder vid uppgörelser
mellan kronan och staden avseende exploatering av viss del av Norra
Djurgården. Det under mom. 1 :o c) angivna området överlåtes utan ersättning,
men mot befrielse från skyldighet för ägare av vidliggande tomtmark
att, så vitt detta område angår, utgiva gatumarksersättning.
4:o.
Staden skall ensam vidkännas kostnaderna för de överlåtna områdenas avmätning
och avstyckning ävensom övriga kostnader för stadens erhållande av
lagfart å de överlåtna områdena.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
5:o.
Staden skall äga att enbart med stöd av detta avtal och sålunda utan att
något särskilt köpebrev eller annan ytterligare handling av kronan utfärdas,
söka och erhålla lagfart å den fasta egendom, som staden genom detta avtal
förvärvar, så snart avtalet blivit, i enlighet med vad i mom. 9:o här nedan
sägs, godkänt ej mindre för stadens del av stadsfullmäktige genom beslut,
som blivit i vederbörlig ordning fastställt, än även för kronans del av Kungl.
Majit och riksdagen.
Kronan skall tillhandahålla staden de kartor och lagfartsbevis, som röra
enbart de överlåtna områdena och innehavas av kronan.
6:o.
Staden förbinder sig att respektera de upplåtelser och medgivanden, som av
kronan lämnats beträffande framdragande av järnvägsspår samt elektriska och
andra ledningar över, resp. i de nu överlåtna områdena.
I övrigt lämnar kronan de överlåtna områdena fria från gravationer.
7 :o.
På tiden från och med tillträdesdagen belöpande avkastning av samt skatter
och onera för de överlåtna områdena skall Stockholms stad äga uppbära resp.
vara skyldig utgöra.
8:o.
A. Kronan förbinder sig att svara för kostnaderna för de under mom. l:o
b) och c) överlåtna områdenas iordningställande som gata. Då ifrågavarande
gata, varav nyssnämnda områden alltså utgöra allenast viss del, första, gången
förses med permanent beläggning, skall iakttagas att körbanan bör beläggas
med smågatsten eller annan därmed jämförbar beläggning, samt trottoaren med
plattor eller annan liknande beläggning.
Staden förbinder sig att hava iordningställt ifrågavarande gata till hela
dess bredd senast fem år efter det första byggnadslovet beviljats beträffande
någon del av sådan i den förutsatta stadsplanen ingående kvartersmark, som
ej är avsedd för järnvägsändamål.
B. Staden förbinder sig att i Drottning Kristinas väg från den förutsatta
nya stadsplanegränsen till ledning i Valhallavägen anlägga en avloppsledning,
avsedd att i första hand betjäna den i den nu förutsatta stadsplanen
vid nämnda väg belägna kvartersmarken. Kronan medgives rätt att för avloppet
från tekniska högskolans och övriga i denna trakt belägna kronan nu
tillhöriga områden använda denna ledning. Av kostnaderna för sagda kloakledning
skall kronan därför gälda så stor del, som svarar mot dels ledningens
av stadens till kronan nu lämnade medgivande förorsakade större dimensionering,
dels ock ledningens framdragande de trettiofem (35) meter, som inom
stadsplaneområdet ligga närmast den nu förutsatta stadsplanegränsen, där
denna skär Drottning Kristinas väg.
C. I övrigt skall beträffande gatas anläggning och ledningar gälla de bestämmelser,
vilka innehållas i förenämnda, år 1928 mellan kronan och staden
träffade överenskommelse rörande allmänna grunder vid uppgörelser mellan
kionan och staden avseende exploatering av viss del av Norra Djurgården, dock
med iakttagande av följande.
Kronan, som i förevarande fall icke vill använda sig av sin rätt att själv
utföra vissa, i 8 punkten av nyssnämnda överenskommelse avsedda arbeten,
skall vara skyldig att till staden gälda
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
17
i avseende å kostnader enligt st. A. ävensom enligt st. B. i vad rör kloakledningen
de 35 meter, som kronan helt bekostar: avlönings- och materialkostnader
jämte ett tillägg av 15 %, motsvarande administrationskostnader; samt
i avseende å kostnader enligt st. B. i vad rör den övriga delen av kloakledningen
i Drottning Kristinas väg: skillnaden i materialkostnad mellan den använda
dimensionen och den, som skulle kommit till användning, därest ledningen
skolat betjäna allenast den i den nu förutsatta stadsplanen vid Drottning
Kristinas väg belägna kvartersmarken.
Räkning å ersättning, som det på grund av förestående bestämmelser åligger
kronan att utgiva till staden, skall staden, efter det arbetet slutförts, tillställa
den kronans myndighet eller annan, som Kungl. Majit utser därtill,
jämte specificerad kontokurant rörande kostnaderna för arbetet och ledningsmaterialen
i fråga, varefter det åligger kronan att inom en månad pröva och,
efter godkännande, likvidera räkningen.
Stadens till grund för omförmälda kontokurant liggande räkenskaper med
tillhörande verifikationer skola hållas tillgängliga för den kronans myndighet
eller annan, som Kungl. Maj :t utser därtill, under en månads tid räknat från
och med den dag, staden överlämnat sagda räkning och kontokurant.
9 :o.
Har detta avtal icke blivit godkänt av stadsfullmäktige före den 1 december
1929 genom beslut, som varder vederbörligen fastställt, och av Kungl.
Majit och riksdagen före den 1 juli 1930, eller har förutnämnda stadsplaneförslag
icke blivit av stadsfullmäktige antaget och före den 1 januari 1930
underställt Kungl. Majits prövning eller har sagda förslag icke blivit av Kungl.
Majit fastställt före den 1 juli 1930, skall detta avtal anses hava till alla delar
förfallit.
Härav äro två lika lydande exemplar upprättade och växlade.
Stockholm den 13 september 1929.
För Kungl. Majit och Kronan:
Kronans fastighetskommission av år
1925:
S. H. Kvarnzelius.
I. Gust. Clason. Värner Rydén.
Sten Stendahl. Anders Anderson.
Bevittnas:
Sten Grönvall. Carl Rudstrand.
Stockholm den 27 september 1929.
För Stockholms stad:
Dess fastighetsnämnd:
Harry Sandberg.
M. Sellberg.
Bevittnas:
Karl W. Ericsson. Alice Hallberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. l-iö haft. (Nr 178.)
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Tilläggsavtal.
Förestående avtal skall gälla till alla delar nied undantag allenast därav, att
den i morn. 9 angivna tid, före vilken det i momentet avsedda stadsplaneförslaget
skall hava av Stockholms stadsfullmäktige antagits och underställts
Kungl. Maj:ts prövning, bestämmes till den 1 mars 1930 i stället för den 1
januari 1930.
Stockholm den 24 januari 1930.
För Kungl. Maj :t och kronan:
Kronans fastighetskommission av år
1925:
S. H. Kvarnzelius.
Sten Stendahl. Värner Rydén.
I. Gust. Clason. Anders Anderson.
Bevittnas:
Sten Grönvall. Carl Rudstrand.
För Stockholms stad:
Dess fastighetsnämnd:
Harry Sandberg.
M. Sellberg.
Bevittnas:
Alice Hallberg. Karin Lindqvist.
Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
300761
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1930:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående exploatering av Ladugårdsgärdet m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 2 i texten
- SU 1930:173 Utlåtande i anledning av Kungl. Mårts proposition angående exploatering av Ladugårdsgärdet m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 7 i texten
- SU 1930:96 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av avtal mellan kronan och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag samt kronan och Stockholms s. 22 i texten
- Rskr. 1930:146 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av avtal mellan kronan och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag samt kronan s. 3 i texten