Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag örn tjurbesiktning stvång

1930-02-21 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:188, Med förslag till lag örn tjurbesiktning stvång

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 188.

1

Nr 188.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag örn tjurbesiktning

stvång; given Stockholms slott den 21 februari

1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om tjurbesiktningstvång.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Bihang till riksdagens protokoll 1930.

1 sami. 193 hafi. (Nr 188.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 188.

Förslag

till

Lag

om tjurbesiktningstvång.

Härigenom förordnas som följer:

1

Där förhållandena inom hushållningssällskaps område sådant påkalla,

äger Kungl. Maj:t på framställning av hushållningssällskapet och vederbörande

landsting förordna, att tjurbesikningstvång skall införas inom

hushållningssällskapets område eller del därav.

2 i

Inom område, där tjurbesiktningstvång införts, må icke tjur, med

mindre den med hänsyn till nötboskapsavelns ståndpunkt inom orten

prövats vara lämplig för betäckningsändamål, vare sig kostnadsfritt eller

mot ersättning användas till betäckning av hondjur, som tillhör annan än

tjurens ägare, och ej heller, därest tjuren äges av två eller flera personer

samfällt, till betäckning av hondjur, som tillhör någon av dem enskilt.

Angående prövning, som nyss nämnts, meddelas närmare bestämmelser

av Kungl. Maj :t.

3 §.

I förordnande örn införande av tjurbesiktningstvång skall tillika utsättas

viss dag för förordnandets ikraftträdande; och må denna dag ej

sättas tidigare än två år från det förordnandet gavs.

4 §.

Förseelse mot denna lag straffes med böter från och med tio till och

med tvåhundra kronor.

Därest någon under tid, då han är ställd under åtal för sådan förseelse,

fortsätter densamma, skall hail för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits fällas till de böter, som äro stadgade för förseelsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 188.

5

För förseelse, som med husbondes vetskap begås av bans husfolk eller

i hans arbete antagen person, ansvare husbonden likasom förseelsen vore

begången av honom själv.

6 *.

Förseelse mot denna lag åtalas av allmän åklagare. Åtal anhängiggöres

vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

7 §.

Förordnande örn införande av tjurbesiktningstvång skall tillika med erinran

örn påföljden för förseelse mot bestämmelserna i denna lag genom

länsstyrelsens försorg på statsverkets bekostnad införas i länskungörelserna

och i tidning inom orten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1930.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Martts proposition Nr 188.

Utdrag av protokollet över jordbruks^enden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 21 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson, Dahl.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Johansson anför:

I skrivelse den 10 april 1929 har Södermanlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott anhållit, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn

införande av tjurbesiktningstvång. Sedan berörda framställning remitterats

till lantbruksstyrelsen, har styrelsen den 4 juli 1929 avgivit utlåtande

i ärendet och därvid bland annat åberopat ett av styrelsen tidigare till

Kungl. Maj:t avgivet förslag till lag örn tjurbesiktningstvång ävensom

ett från statskonsulenten Helge Eyde den 14 juni 1929 till styrelsen inkommet

yttrande i ämnet. Därefter hava infordrade yttranden i ärendet

avgivits av samtliga hushållningssällskap.

Innan jag närmare ingår på ifrågavarande framställning, vill jag något

erinra örn de åtgärder, som av staten hittills vidtagits för nötboskapsavelns

befrämjande.

Bland nämnda åtgärder märkas särskilt beviljande av bidrag till premiering

av nötboskap och till bildande av tjurföreningar ävensom till

bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap. Såsom ett led

i nämnda åtgärder ingår även den av lantbruksstyrelsen ombesörjda riksstamboksföringen

av nötboskap. Vidare hava medel anvisats till främjande

av den verksamhet, som utövas av kontrollföreningar, vilka hava

till syfte att underlätta och ordna undersökning av och kontroll å utfodringen

och avkastningen av sina medlemmars nötkreatursbesättningar.

För statsbidrag till premiering av nötboskap är stadgat såsom villkor,

att minst lika stort belopp som statsbidraget skall tillskjutas av hushållningssällskap

eller landsting. Varje hushållningssällskaps område utgör

ett premieringsdistrikt. Föremål för premiering äro endast den eller de

raser jämte typer därav, som lantbrukstyrelsen på förslag av vederbörande

hushållningssällskaps förvaltningsutskott bestämmer för varje

distrikt eller del därav. Hushållningssällskap, inom vars område nötboskap

av fjällras, ayrshireras eller svartbrokig låglandsras premieras, är

för stamboksföring av den eller de raser, som sålunda premieras, skyldigt

att enligt de bestämmelser, lantbruksstyrelsen i sådant avseende meddelar,

låta genom vederbörande premieringsnämnd dels föra sådan förbere
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 188.

dande avdelning'' till stambok, som föreskrives av lantbruksstyrelsen, dels

ock hos lantbruksstyrelsen anmäla djur till införande i riksstambok samt

lämna styrelsen för stamboksföringen erforderliga uppgifter örn de sålunda

anmälda djuren. Nu gällande bestämmelser rörande premieringen

och stamboksföringen av nötboskap samt i fråga örn bidragen till premiering

av nötboskap och bildande av tjurföreningar återfinnas dels i

reglementet den 15 juni 1922 (nr 302) för med statsmedel understödd premiering

och stamboksföring av nötboskap med däri genom kungörelserna

nr 224/1927 och 79/1928 vidtagna ändringar, dels ock i kungörelsen den 15

juni 1922 (nr 303) angående statsbidrag till nötboskapsavelns främjande.

Beträffande bildande och upprätthållande genom statsbidrag av ovanberörda

avelscentra återfinnas nu gällande bestämmelser därom i kungörelsen

den 21 augusti 1925 (nr 395) med föreskrifter i fråga örn bildande

och upprätthållande av avelscentra för nötboskap.

Omnämnas må vidare, att frågan örn införande av tjurbesiktningstvång

tidigare varit föremål för framställningar till Kungl. Majit. I

skrivelse den 29 september 1920 hemställde sålunda hushållningssällskapens

år 1920 församlade ombud, att Kungl. Majit täcktes låta verkställa

utredning beträffande möjligheterna för genomförande av tjurbesiktningstvång.

I ärendet avgav lantbruksstyrelsen utlåtande den 23 februari

1922, därvid fogats en till styrelsen inkommen framställning i

ämnet från Kronobergs läns hushållningssällskaps förvalningsutskott.

Yttranden inhämtades vidare från hushållningssällskapens förvaltningsutskott.

Sedermera hemställde Kronobergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

ävensom avelsföreningen för fjällras i särskilda skrivelser

av den 3 mars 1924 och den 30 oktober 1927, att Kungl. Majit måtte vidtaga

åtgärder för införande av tjurbesiktningstvång. Över sistnämnda

båda framställningar avgav lantbruksstyrelsen utlåtande.

Av berörda framställningar från hushållningssällskapens ombud, Kronobergs

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott och avelsföreningen

för fjällras må här intagas följande.

Hushållningssällskapens ombuds framställning var föranledd av en vid

ombudens möte år 1920 i Stockholm väckt motion, däri med hänsyn till

det gynnsamma inflytande på landets nötkreatursavel, som införandet

av tjurbesiktningstvång skulle komma att medföra, hemställts, att ombuden

måtte hos lantbruksstyrelsen anhålla örn åstadkommande av utredning

rörande möjligheterna för genomförande av tjurbesiktningstvång.

I likhet med motionären ansåge ombuden, att mycket skulle

kunna vinnas genom införandet av tjurbesiktningstvång. Även örn

stora delar av landet ännu icke vore mogna för reformens genomförande

inom rimlig tid, vore ombuden dock övertygade örn, att man i åtskilliga

län skulle hälsa densamma med tillfredsställelse. De obligatoriska

tjurbesiktningarna skulle medföra, att avelsgårdarna skulle starkt öka

i antal och avelsintresset stimuleras, varigenom en ökad export av avelsdjur

skulle möjliggöras. Jämväl i fråga örn bildandet av tjurföreningar

Tidigare framställningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Nn föreliggande

framställning.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 188.

skulle reformen verka uppmuntrande. Ombuden hade tänkt sig'', att Kungl.

Maj :t efter framställning från hushållningssällskap och landsting'' skulle

äga förordna, att tjurbesiktningstvång skulle gälla inom län eller del därav,

och därvid fastställa den frist, efter vilken förordnandet skulle tilllämpas.

På grund av vad sålunda anförts hemställde ombuden, att Kungl.

Majit täcktes låta verkställa utredning beträffande möjligheterna för genomförande

av tjurbesiktningstvång.

Kronobergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har i sina

framställningar — under förmälan att av olika avdelningar av sällskapet

gjorts uttalanden örn önskvärdheten av, att en lag örn tjurbesiktningstvång

med det snaraste genomfördes, ävensom att länets nämnd för

premiering av nötboskap uti infordrat yttrande förordat införande av

tjurbesiktningstvång — anhållit, att frågan därom måtte snarast bringas

till avgörande, därvid tillika anförts, att införande av tjurbesiktningstvång

inom länet måste anses såsom en nödvändig förutsättning för tjurföreningarnas

vidmakthållande och för höjande av nötboskapsaveln.

Avelsföreningen för fjällras anförde i huvudsak: Förutom vid med

statsmedel understödda avelscentra för fjällras bedreves så gott som allt

avelsarbete för fjällrasens höjande inom likaledes statsunderstödda tjurföreningar.

Nämnda föreningar arbetade emellertid inom avelsföreningens

för fjällras verksamhetsområde — Norrland och Dalarne — under

stora svårigheter. Den största av dessa svårigheter vållades av det så

kallade gagnstjurhållet, vilket ofta rent av kunde betecknas såsom okynnestjurhåll.

Det förekomme nämligen, att jordbrukare, som icke tidigare

plägat hålla tjur, efter tillkomsten av tjurförening i konkurrenssyfte

uppställde egen tjur, som i regel vore illa uppfödd och för tidigt toges i

bruk till avel.

Dylika missförhållanden, mot vilka premieringsnämnderna stöde maktlösa,

vore utan tvivel de vanligaste orsakerna till att tjurföreningarna

i stor utsträckning nedlade sin verksamhet. Det många gånger lovande

förädlingsarbete, som sålunda avbrötes, bleve därigenom till liten eller

ingen nytta och de medel, som offrats därpå, mer eller mindre förspillda.

Att dessa medel vore rätt avsevärda torde framgå därav, att

endast inom Västerbottens län ej mindre än 88 tjurföreningar under tiden

1915—1927 nedlagt sin verksamhet. I penningpris och inlösta frisedlar

hade dessa föreningar uppburit 53,243 kronor 50 öre, varav ungefär hälften

utgjorts av statsmedel.

Då avelsföreningen holle före, att tjurbesiktningstvång i lämplig form

i huvudsak skulle avlägsna nu berörda olägenheter och sålunda utgöra

ett verksamt medel för kreatursavelns höjande, samtidigt som det skulle

bidraga till att de allmänna medel, som årligen ansloges därtill, bleve

bättre utnyttjade, hemställde avelsföreningen, att Kungl. Maj:t måtte

vidtaga erforderliga åtgärder för införande av lag örn tjurbesiktningstvång.

Berörda till Kungl. Majit tidigare inkomna framställningar föranledde

emellertid icke någon Kungl. Majits åtgärd.

Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott anför i

sin nu föreliggande framställning, att det under senare år blivit ett allt

angelägnare behov inom länet att med hjälp av lagstadgat tjurbesiktningstvång

kunna bringa nötkreatursaveln det stöd, av vilket den vore i

behov. Premieringsarbetet hade under de senare åren på sina håll avstannat

på den grund, att så kallade okynnestjurar i rätt stor omfattning

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 188.

liölles. Inom många tjurföreningar förekomme det, att låg procent av

medlemmarnas kor tecknats i föreningen. Med de andra korna ginge medlemmarna

ofta till en »okynnestjur», vilket hade till följd, att de till tjurföreningarna

anvisade bidrag av allmänna medel icke komme till avsedd

nytta. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde utskottet,

att Kungl. Majit täcktes föranstalta örn införande av lag örn tjurbesiktningstvång.

Statskonsulenten Ryde har i sitt till lantbruksstyrelsen avgivna yttrande

förklarat sig tillstyrka bifall till ifrågavarande framställning.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande i föreliggande ärende hänvisat

till sitt förberörda i ämnet avgivna utlåtande av den 23 februari 1922

samt hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder för

ändamål, som av Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

avsåges.

Från lantbruksstyrelsens nyssnämnda tidigare utlåtande må här anmärkas

följande:

Styrelsen erinrade till en början, hurusom de sakkunniga, vilka av

lantbruksstyrelsen jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 27 februari

1920 tillkallats för utredning rörande omarbetning av då gällande bestämmelser

rörande den statsunderstödda nötboskapspremieringen, i en till

lantbruksstyrelsen ingiven, den 16 februari 1921 dagtecknad skrivelse

hemställt, att lantbruksstyrelsen måtte hos Kungl. Majit göra framställning

örn utfärdande av lag örn tjurbesiktningstvång i syfte att skydda

det med statsmedel understödda rationella avelsarbetet och undertrycka

illojal konkurrens från enskilda tjurägares sida i fråga örn tjurhållnmgen.

Vidare anför styrelsen:

De utav statsmakterna för nötboskapsavelns främjande vidtagna åtgärder

hade hittills inriktats huvudsakligen dels på genomförande av premieringsväsendet

i samband med stamboksföreningen, dels ock på understödjande

av tjurföreningsrörelsen. Den från det allmännas sida sålunda

gjorda insatsen för åvägabringande av en rationell utveckling av landets

nötkreatursavel torde med fog kunna anses hava varit av genomgripande

betydelse.

Ehuru ifrågavarande åtgärder från statsmakternas sida utan tvivel i

hög grad främjat nötkreatursaveln inom landet, hade dock ett mot förväntningarna.

tillfullo svarande resultat knappast uppnåtts. Anledningen

härtill torde förnämligast vara att söka i användningen av mindervärdiga

eller olämpliga tjurar för avelsändamål. Örn än ekonomiska skäl huvudsakligen

torde vara orsaken till hållande av dylika mindre lämpliga tjurar,

syntes dock nämnda missförhållande ofta vara föranlett av okunnighet

örn grundbetingelserna för en rationell avel. Emellertid läge det i

öppen dag, att en okontrollerad användning av otjänliga tjurar vore ägnad

att i hög grad motverka eller rent av äventyra de med stora uppoffringar

vunna resultaten på ifrågavarande område.

Behovet av verksamma skyddsåtgärder i syfte att i möjligaste mån

från avelsbruk utestänga olämpliga tjurar, syntes lantbruksstyrelsen därför

uppenbart. I ett av lantbruksstyrelsen den 17 oktober 1921 med anledning

av omförmälda sakkunnigas betänkande avgivet förslag till ändrade

grunder för premiering av nötboskap hade styrelsen framhållit, hurusom

nötboskapspremieringen numera syntes böra baseras huvudsakligen

på tjur- och kontroll föreningsverksamheten samt att statsunderstö
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 188.

den borde komma huvudsakligen tjurföreningsverksamheten till godo.

Så mycket mer syntes vid sådant förhållande det lantbruksstyrelsen vara

av vikt, att tjurföreningarna såvitt möjligt befriades från skadlig konkurrens

från enskilda tjurhållare, en konkurrens, som för tjurföreningarna

understundom bleve av ödesdiger art. Såsom de sakkunniga anfört,

torde nämligen — synnerligast i bygder, där förståelsen för avelsarbetet

vore ringa, där stort avseende fästes vid språngavgiftens storlek

och där man överhuvud taget icke vore villig att offra något för avelsarbetet

— tjurföreningarnas existens och därmed kontinuiteten i avelsarbetet

lätt äventyras, så länge hushållningssällskapen och de enskilda

jordbrukarna stöde maktlösa i förevarande avseende.

En såvitt möjligt effektiv reglering härutinnan torde emellertid enligt

lantbruksstyrelsen förmenande kunna åvägabringas endast på lagstiftningens

väg genom lämpliga föreskrifter rörande obligatorisk kontroll

av de till avel använda handjurens kvalifikationer. En lagstiftning, varigenom

besiktningstvång infördes, syntes så mycket mera önskvärd som

övriga åtgärder för nötboskapsavelns höjande därigenom torde kunna

utnyttjas bättre än som nu skedde, samtidigt som de av dylika åtgärder

förorsakade kostnaderna torde kunna nedbringas.

Att en tvångsbesiktning innebure ett starkt intrång i den enskildes bestämmanderätt

och frihet att förfoga över sin egendom kunde icke bestridas.

Emellertid torde detta förhållande icke böra tillmätas alltför

stor betydelse, då det torde ligga i såväl det allmännas som ock den enskildes

intresse att i möjligaste mån söka skydda nötkreatursstammen mot

ogynnsam avelspåverkan. Lantbruksstyrelsen ville i detta sammanhang

erinra, att statsmakterna redan förut till skydd för avelsarbetet inom

landet meddelat bestämmelser av karaktär att i icke mindre mån, än

vad nu ifrågasattes, verka ingripande å den enskildes dispositionsrätt

över sin egendom. I sådant avseende kunde åberopas lagen den 23 december

1914 örn hingstbesiktningstvång och lagen den 20 juni 1918 örn

förbud mot utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark.

Vid genomförande av tjurbesiktningstvång komrne givetvis ett avsevärt

antal undermåliga tjurar att utgallras. Härigenom skulle, åtminstone

inom de delar av landet, där avelsarbetet ännu icke nått en tillfredsställande

utveckling, en kännbar, ehuru relativt hastigt övergående brist

på för avelsändamål lämpliga tjurar göra sig gällande. Med hänsyn såväl

härtill som ock till de ifrågasatta bestämmelsernas tvångsnatur, holle

lantbruksstyrelsen före, att besiktning, varom här vore fråga, icke utan

vidare horde påbjudas över hela landet. Fastmer torde bestämmelsernas

tillämpning för visst hushållningssällskaps område eller del därav böra

göras beroende av framställning i ämnet från vederbörande hushållningssällskap

och landsting, i den mån förhållandena sådant påkallade. Fråga

örn införande av besiktningstvång torde i allt fall böra ankomma på

Kungl. Majlis prövning.

Anmärkas kunde att, därest besiktningstvång infördes, tjurföreningarnas

tjurar tvivelsutan skulle komma att i högre grad utnyttjas.

Inom område, varest tjurbesiktningstvång införts, borde endast sådan

tjur, som med hänsyn till nötkreatursavelns ståndpunkt inom orten prövats

vara till avel lämplig, få användas till betäckning av annan än tjurägaren

tillhörig ko. Däremot syntes vederbörande tjurägare icke kunna

förvägras att för egna hondjur använda honom själv tillhörig tjur, av

vad beskaffenhet den än vore. Prövning som nyss nämnts, skulle ske

genom vederbörande premieringsnämnd eller dess ordförande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 188.

9

Enligt lantbruksstyrelsen mening borde icke blott premierade utan

■— i distrikt, där tillgången till premierade tjurar vore allt för knapp —

även opremierade tjurar, vilkas användande icke kunde anses vara till

direkt skada för nötkreatursaveln, få efter besiktning och godkännande

användas såsom avelsdjur.

I förordnande örn införande av tjur besiktningst vång borde viss dag'' utsättas

för förordnandets ikraftträdande. Denna dag torde, med hänsyn

till nödvändigheten att bereda den djurägande allmänheten rådrum för

anskaffande vid behov av tjurar av beskaffenhet att kunna godkännas,

icke böra sättas tidigare än två år från det förordnandet örn tjurbesiktningstvång

meddelats.

I övrigt torde generella bötesbestämmelser för överträdelse av de ifrågasatta

lagbestämmelserna böra utfärdas.

Den sålunda ifrågasatta lagen torde böra upptaga allenast de i förevarande

avseende erforderliga allmänna bestämmelserna. På Kungl.

Majit torde däremot böra ankomma att utfärda särskilda detaljbestämmelser

angående besiktnings verkställande och villkoren för att tjur finge

användas för avelsändamål m. m. Med hänsyn till nötkreatursavelns

ståndpunkt torde nämligen å skilda orter olika bedömningsgrunder behöva

tillämpas och förty detaljbestämmelser i ämnet icke böra införas i

själva lagen.

Vad anginge de kostnader, som skulle förorsakas av besiktning utav tjurar,

där sådan icke kunde ske i samband med premiering eller med utav

premieringsmedel bekostad stamboksföring, förutsatte lantbruksstyrelsen,

att dessa bestredes utav vederbörande hushållningssällskap, eventuellt i

förening med landsting.

I anslutning till vad sålunda anförts hade lantbruksstyrelsen utarbetat

förslag till lag örn tjurbesiktningstvång; och hemställde styrelsen, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Av hushållningssällskapens i förevarande ärende avgivna utlåtanden

inhämtas, att Stockholms läns och stads, Göteborgs och Bohus läns, Älvsborgs

läns norra, Värmlands läns, Västmanlands läns, Gävleborgs läns

och Västernorrlands läns hushållningssällskap avstyrkt förslaget örn införande

av tjurbesiktning. Övriga hushållningssällskap tillstyrka förslaget

eller förklara sig ej hava något att erinra däremot.

Stockholms läns och stadts, Göteborgs och Bohus läns samt Älvsborgs

läns norra hushållningssällskap avstyrka förslaget utan anförande av någon

motivering.

Värmlands läns hushållningssällskap anför, att en lagstiftning av ifrågavarande

art och omfattning komme att medföra ekonomiska och andra

konsekvenser, som åtminstone delvis vore av svårberäknelig natur. Sällskapet

ansåge, att övervägande skäl talade mot införande av tjurbesiktningstvång

och att i varje fall det icke för närvarande vore lämpligt att

inom Värmlands län införa dylikt tvång.

Västmanlands läns hushållningssällskap förklarar sig anse det ändamål,

som den föreslagna lagen angående tjurbesiktningstvång avsåge att

främja, vara ur många synpunkter önskvärt. Då emellertid do krav,

som skulle ställas på godkännande av tjur för avelsbruk, vore angivna

i alltför svävande ordalag samt olägenheterna av nuvarande förhållanden

knappast kunde motivera ett sådant förmynderskap för länets jordbrukare,

som den föreslagna lagen komme att medföra, ville sällskapet

avstyrka förevarande förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 193 hafi. (Nr 188)

O

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 188.

Gävleborgs läns hushållningssällskap åberopar det yttrande, som sällskapets

förvaltningsutskott avgivit med anledning av hushållningssällskapens

ombudsmötes förenämnda framställning den 29 september 1920.

Från nämnda yttrande må anmärkas följande: Ehuru ur teoretisk

synpunkt ett tjurbesiktningstvång kunde vara ägnat att påskynda

den fortgående goda utvecklingen å nötkreatursavelns område, vöre

dock därmed förbundna vissa konsekvenser, som ej obetingat staude

sig lika för olika djurägare. Den mindre djurägaren komme sålunda

att i högre grad än den större göras beroende av en lagstiftning

som den nu ifrågasatta, i det att den förstnämnde nästan undantagslöst

komme att i sin verksamhet med avseende å nötboskapsaveln stå under

tvång av lagen, då däremot den större djurägaren, som i regel med fördel

kunde hålla egna tjurar för sin kreatursbesättnings rekrytering, aven

efter tjurbesiktningstvångets genomförande bleve oförhindrad att för betäckning

av honom själv tillhöriga hondjur använda tjur av den kvalitet,

han för gott funne. Ett tjurbesiktningstvång skulle på grund av därmed

förbundna fordringar på hållandet av ett ur såväl anskaffnings- som underhållssynpunkt

dyrbart tjurmaterial därjämte åstadkomma en ej obetydlig

fördyring av nötboskapsaveln.

Västernorrlands läns hushållningssällskap förklarar sig avstyrka förslaget

huvudsakligen av det skäl, att den ifrågasätta lagen innebure en

alltför stor inskränkning i jordbrukarnas fria bestämmanderätt.

Malmöhus läns hushållningssällskap anför i sitt yttrande följande:

Sällskapet uppskattade till fullo den stora betydelse, ett fullgott handjursmaterial

hade för framgång inom djuravel!!. Med gott resultat hade

också inom länet sedan många år tillämpats liingstbesiktningstvång och

under senaste året även galtbesiktningstvång. Det oaktat, ställde sig sällskapet

tveksamt med avseende å införande av tjurbesiktningstvång. Omständigheterna

härvid syntes nämligen i flera avseenden helt annorlunda.

Inom häst- och svinaveln tillvaratoges all avkomma som livdjur,

under det att inom nötkreatursaveln betäckning och kalvning inom många

besättningar agde rum mera för mjölkproduktionens än för avkommans

skull. Till följd av att de exteriöra egenskaperna inom häst- och svinaveln

hade större och mera direkt betydelse för bruksvärdet än inom den

hos oss helt på mjölkproduktion inriktade nötkreatursaveln, bleve också

bedömandet av handjurens avelsvärde i förstnämnda fall lättare och säkrare.

För närvarande torde det icke vara teoretiskt och praktiskt motiverat

att bedöma ett liandjurs avelsvärde inom en mjölkboskapsras med

hänsyn till annat än mjölkegenskaperna hos närmast besläktade hondjur

och de exteriöra egenskaper hos djuret självt och dess närmaste släktingar,

som angåve sundhet och kraft. Då man emellertid vid premiering

och stamboksföring inom nötkreatursaveln för närvarande utsträckte hänsynen

särskilt till exteriöra egenskaper vida längre än vad härav föranleddes,

kunde det befaras, att tjurbesiktningstvånget i den form, vari det

föreslagits, ej skulle verka så främjande på aveln, att det därmed följande

intrånget i den enskilda friheten bleve motiverat. Skulle tjurbesiktningstvång

genomföras, syntes det därför vara av synnerlig vikt, att

det tydligt utsädes, att meningen icke vore att därigenom medverka till

ett utsträckande av formalismen inom husdjursaveln till kretsar, som hittills

förstått att undandraga sig densamma. Sällskapet ansåge sig fördenskull

icke kunna tillstyrka genomförande av tjurbesiktningstvång under

annan förutsättning, än att i lagen uttalades, att vid bedömande av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 188.

tjurs lämplighet för avelsändamål hänsyn finge tagas, förutom till avkastningsegenskaper,

allenast till kraft och sundhet.

I vissa av övriga yttranden, som gå i tillstyrkande riktning, förordas

förslaget örn tjurbesiktningstvångs införande utan närmare motivering.

I åtskilliga yttranden framhålles emellertid, att det förelåge ett behov

av tjurbesiktningstvångs införande för att trygga de resultat, som hittills

vunnits genom det allmännas uppoffringar för nötboskapsavelns förbättrande,

och för att ytterligare höja densamma. Det vitsordas jämväl,

att mindervärdiga tjurar användas i ej ringa utsträckning samt att därigenom

tjurföreningarna utsättas för en skadlig och kännbar konkurrens.

Beträffande detaljbestämmelserna i det av lantbruksstyrelsen utarbetade

lagförslaget förklara sig Östergötlands läns och Kopparbergs läns

hushållningssällskap vilja ifrågasätta, huruvida det kan anses nödvändigt,

att framställning örn införande av tjurbesiktningstvång skall göras

av håde hushållningssällskap och landsting. Det syntes vara tillräckligt,

att sådan framställning gjordes allenast av vederbörande hushållningssällskap.

Örebro läns hushållningssällskap anser, att vid framställning

örn lagens tillämpning böra fogas protokoll, som visa, att frågan behandlats

av vederbörande hushållningssällskaps underavdelningar, och vilken

ställning dessa intagit till densamma. Malmöhus läns hushållningssällskap

anser, att den i förslaget föreskrivna minimitid av två år mellan utfärdande

och ikraftträdande av förordnande örn införande av tjurbesiktningstvång

borde kunna nedsättas till ett år.

Vad angår ordningen för prövning av tjurs lämplighet för betäckningsändamål,

föreslås i vissa yttranden, att sådan prövning borde för vinnande

av nödig smidighet och för undvikande av för stora kostnader

kunna anförtros utom åt premieringsnämnd eller dess ordförande även

åt husdjurskonsulent, som vore ledamot av dylik nämnd. Norrbottens

läns hushållningssällskap framhåller angelägenheten av, att besiktningsförfarandet

ordnas på sådant sätt, att detsamma icke inom Norrbottens

län med dess stora avstånd bleve ur kostnadssynpunkt alltför betungande.

Jag har ovan erinrat örn de åtgärder, som av staten hittills vidtagits Departementsför

nötboskapsavelns befrämjande. Vad genom dem vunnits torde otvi- chefm

velaktigt hava varit av synnerlig betydelse för en rationell utveckling

av landets nötboskapsavel. Ytterligare åtgärder synas emellertid vara

påkallade, örn vår nötboskapsavel skall kunna på önskvärt sätt vidare utvecklas

och lämna jordbruket det viktiga stöd, som däri måste sökas. Ett

av de väsentligaste hindren för uppnåendet av än gynnsammare resultat

på ifrågavarande område torde vara den omfattande användningen för

avelsändamål av mindervärdiga eller därtill olämpliga tjurar. Särskilt

har härigenom uppstått avsevärt men för deli med allmänna medel understödda

tjurföreningsverksamheten. Såsom från flera håll påtalats, utövas

nämligen i många trakter av ägare till mindervärdiga tjurar konkurrens

med tjurföreningarna, i det att sådana tjurar mot lägre avgifter än föreningarnas

tjurar upplåtas till betäckning även av andra än ägarna tillhöriga

hondjur. Många tjurföreningar hava på grund av dylik konkurrens

haft att kämpa med stora svårigheter, vilka jämväl vållat föreningars

upphörande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 188.

Man torde knappast kunna förvänta, att rättelse i berörda missförhållande

likasom insikt i övrigt rörande betydelsen av att för avelsändamål

begagnas allenast fullgoda tjurar skall kunna vinnas enbart på upplysningens

väg. Ett värdefullt medel i förevarande syfte synes vara att

finna i tjurbesiktningstvång. De upprepade framställningarna i ämnet

och det stora antalet tillstyrkande yttranden, som avgivits rörande nu

ifrågavarande förslag till beredande av möjlighet till införande därav,

synas mig ock giva vid handen, att det förefinnes en utbredd uppfattning

rörande betydelsen av en dylik anordning samt att tiden för ett

ingripande från det allmänna nu synes vara inne. Genom tjurbesiktningstvång

torde även ernås möjlighet att utvinna ett bättre resultat

av de betydande uppoffringar, som från statens sida göras för nötboskapsavelns

befrämjande.

Givet är emellertid, att man vid genomförandet av bestämmelser i förevarande

avseende måste framgå med försiktighet. Tjurbesiktningstvång

torde sålunda icke lämpligen kunna införas inom hela landet utan bör

komma i fråga allenast inom trakter, där nötkreatursskötselns allmänna

utveckling och de lokala förhållandena i övrigt motivera detsamma.

Därest, i likhet med vad fallet är beträffande hingstbesiktningstvång

och galtbesiktningstvång samt jämväl i förevarande ärende ifrågasatts,

införandet av tjurbesiktningstvång göres beroende av framställning från

hushållningssällskap och landsting samt medgives kunna införas även allenast

i viss del av hushållningssällskaps område ävensom åt Kungl.

Maj:t förbehållas bestämmanderätten rörande dylikt tvångs genomförande,

synes tillfyllestgörande garanti vinnas för att anordningen kommer

till tillämpning endast i fall, där så befinnes lämpligt och önskvärt och

där den uppbäres av den allmänna meningen. Mot det föreslagna besiktningstvånget

har invänts, att detsamma skulle komma att verka betungande

för de mindre djurägarna, vilka icke hava tillfälle att hålla sig

med egna tjurar. Vid en försiktig tillämpning av anordningen och dennas

anpassande i nödig utsträckning efter det i orten förefintliga tjurbeståndets

beskaffenhet -— till vilken fråga jag nedan återkommer — synes

ej heller för ifrågavarande djurägare behöva uppkomma större olägenhet.

I anslutning till vad ovan anförts har jag inom jordbruksdepartementet

låtit utarbeta förslag till lag örn tjurbesiktningstvång, vilket i huvudsak

ansluter sig till det av lantbruksstyrelsen upprättade lagförslaget

samt lagarna örn hingstbesiktningstvång och galtbesiktningstvång.

Berörda förslag torde allenast i nedan angivna avseenden kräva närmare

motivering.

Därest, sedan jämlikt 1 § förordnande meddelats örn tjurbesiktningstvångs

införande inom visst område, ändrade förhållanden skulle inträda,

så att besiktningstvångets bibehållande inom området icke längre vore betingat

av omständigheterna, äger givetvis Kungl. Majit att efter fram
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 188. 13

ställning från vederbörande förordna om besiktningstvångets upphörande

helt eller delvis.

I föreliggande förslag har — i likhet med vad som i motsvarande hänseende

gäller enligt lagarna örn hingstbesiktningstvång och galtbesiktningstvång

— införts bestämmelse örn att tjur, som äges av två eller flera

personer samfällt, icke må, därest ej angivna förutsättningar föreligga,

användas till betäckning av hondjur, som tillhör någon av dessa personer

enskilt. Sagda bestämmelse synes erforderlig för att förhindra, att

flera personer inom samma trakt söka genom sammanslutning kringgå

lagen.

Därest tjur en gång prövats vara lämplig för hetäckningsändamål, torde

sedermera ytterligare besiktningar ej vara erforderliga.

Vid bedömande av, huruvida tjur må anses lämplig för betäckningsändamål,

skall enligt föreskrift i 2 § hänsyn tagas till nötboskapsavelns

ståndpunkt inom orten. Denna bestämmelse innebär, att ej allenast premieringsbara

tjurar kunna godkännas för avel utan med hänsyn till lokala

förhållanden även tjurar, som beträffande ras och härstamning ej

uppfylla fordringarna för premiering men dock kunna anses för ändamålet

användbara. Särskilt under första tiden av lagens tillämpning torde

bliva nödvändigt, att å vissa orter kraven på tjurs godkännande ej ställas

alltför höga. I den mån nötboskapsaveln utvecklas och tillgången på

goda tjurar ökas, vilket torde bliva en följd av lagens genomförande,

synas dock fordringarna kunna skärpas. Med hänsyn till olikheterna i

nötboskapsavelns tillstånd och förhållandena i övrigt inom skilda delar

av landet torde godkännandet av tjur för avel böra begränsas att avse

tjurens användning inom visst område.

Vid utarbetandet av de närmare bestämmelser angående prövningen av

tjurs lämplighet för hetäckningsändamål, som enligt 2 § skola utfärdas av

Kungl. Majit, lära nyss angivna synpunkter likasom de av Malmöhus läns

hushållningssällskap i samma ämne framförda bliva beaktade. I berörda

bestämmelser böra jämväl upptagas stadganden angående vem det bör tillkomma

att besiktiga och godkänna tjur för betäckning och andra erforderliga

detaljföreskrifter. Vad angår frågan, i vilken ordning tillstånd

till tjurs användning för avel må meddelas, bör givetvis premieringsnämnd

äga befogenhet att meddela dylikt tillstånd. Prövning av tjurs

lämplighet för avel torde kunna företagas i samband med premiering av

nötboskap. Emellertid synes, på sätt jämväl framhållits i ärendet, vara

erforderligt, att godkännande även må kunna lämnas under mera enkla

och smidiga former. Behörighet att meddela dylikt godkännande synes

därför lämpligen böra tillkomma jämväl ordförande i premieringsnämnd

ensam och av hushållningssällskapet anställd husdjurskonsulent, som är

ledamot av premieringsnämnden.

Några särskilda kostnader för besiktning av tjur torde, i den mån godkännande

sker i samband med premiering, ej behöva uppkomma. Kostna
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 193 höft. (Nr IHH.)

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 188.

derna för besiktning, som ej företages i samband med annan åtgärd för

nötboskapsavelns befrämjande, synas icke böra bestridas av statsmedel.

I anslutning till lantbruksstyrelsen förslag synes lämpligt, att vederbörande

hushållningssällskap eller landsting eller dessa korporationer i förening

åtaga sig dylika kostnader. Sådant åtagande synes böra föreligga,

innan framställning hos Kungl. Majit göres örn införande av tjurbesiktningstvång.

Därest besiktningarna ordnas på ett planmässigt sätt, torde

hushållningssällskapens och landstingens utgifter för ändamålet ej komma

att uppgå till några mera avsevärda belopp.

På sätt lantbruksstyrelsen föreslagit bör förordnande örn införande av

tjurbesiktningstvång icke träda i kraft tidigare än tva ar från det dylikt

förordnande meddelats.

Departementschefen uppläser härefter ovan omförmälda, inom jordbruksdepartementet

upprättade förslag till lag örn tjurbesiktningstvång

samt hemställer, att detsamma måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

300896.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tjurbesiktningstvång. s. 1 i texten
  2. JoU 1930:69 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om tjurbesiktning stvång jämte i ämnet väckta motioner. s. 7 i texten