Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker, m. m

150 sidor, varav 149 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 149 av 150 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:196, Med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

1

Nr 196.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340)

angående försäljning av rusdrycker, m. m.; given Stockholms

slott den 28 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om vissa ändringar i

förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker;

dels ock bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Adolf Dahl.

Bihang till riksdagens protokoll 1930.

1 sami. 161 hafi. (Nr 196.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917

(nr 340) angående försäljning av rusdrycker.

Härigenom förordnas, dels att 19 § 2 mom. tredje stycket förordningen

den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker skall upphöra att

gälla, dels ock att 10 § 1 mom. samt i nedan angivna delar 12 § 2 mom.

och 90 § 2 mom. samma förordning skola erhålla följande ändrade lydelse:

10 §• - _ ____

1. Rusdrycker må till riket införas blott av partihandelsbolag, som i

12 § sägs, samt, efter tillstånd av kontrollstyrelsen, av bolag, som äger

rätt till detaljhandel med rusdrycker.

12 §.

2. Konungen antager efter därom gjord ansökan ett eller flera partihandelsbolag

för viss tid, högst sex år. Ansökan — — — bolagsordningen.

Missbrukar---partihandelsbolag.

90 §.

2. Rusdrycker---avyttras. Bolag, till vilket rusdrycker sålunda

hembjudits, vare skyldigt att till skäligt pris efter grunder, som av kontrollstyrelsen

fastställas, inköpa den hembjudna varan. Är--— för
störas.

Lag —--förbrutna.

Med — — — tillhanda.

Denna förordning träder i kraft, såvitt angår 12 § 2 morn., den dag

Konungen bestämmer och i övrigt den 1 januari 1931.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 28 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson, Dahl.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, anmäler fråga örn utövandet

av partihandeln med rusdrycker och anför därvid följande:

I anslutning till pågående strävanden att från vin- och spirituosahanteringen

avlägsna privatekonomiskt intresse uppdrog chefen för finansdepartementet

i juli 1917 åt doktorn Ivan Bratt och direktören E. Wennerberg

att träda i förhandling med Reymersholms Gamla Spritförädlingsaktieholag

rörande inköp av detta bolags affärsrörelse, i vad den avsåge

sprithanteringen. De med Reymersholmsbolaget inledda förhandlingarna

resulterade i ett den 10 augusti 1917 träffat preliminärt avtal, enligt vilket

nämnda bolags hela spritförädlings- och sprithandelsrörelse överläts å ett

tillämnat nytt bolag, för vilket stiftelseurkund den 17 september 1917 inlämnades

för registrering. Vid konstituerande stämma i Stockholm den

17 oktober 1917 bildades bolaget under namn av Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen.

Spritcentralens aktiekapital bestämdes till en början till 11,225,000 kronor,

därav 225,000 kronor i stamaktier och 11,000,000 kronor i preferensaktier.

Stamaktiekapitalet ägdes av Aktiebolaget Stockholmssystemet, som

på grund av stamaktiernas högre röstvärde hade bestämmande inflytande

över Spritcentralen.

Till följd av den starkt ökade omfattningen av Spritcentralens rörelse

verkställdes åren 1918 och 1919 ökning av aktiekapitalet, förstnämnda

år till 15,000,000 kronor, varav 300,000 kronor i stam- och 14,700,000 kronor

i preferensaktier, och det följande året till 20,000,000 kronor, varav

400,000 kronor i stam- och 19,600,000 kronor i preferensaktier.

Jämväl stamaktierna i det av Aktiebolaget Stockholmssystemet • tidigare

bildade Aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co ägdes av Stockholmssystemet

men överlätos under år 1917 tili Spritcentralen, varigenom det Grönstedtska

bolaget blev dotterbolag till Spritcentralen.

Spritcentralens

tillkomst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

Spritcentra- I syfte att befria Stockliolmssy stern et från innehavet av Spritcentralens

lens organisa- stamaktier vidtogs år 1920 den ändring, att Stockholmssystemet överlät

stamaktierna till ett konsortium på tio enskilda personer. Genom detta

Tiden^i92° QCj1 vissa ändringar i bolagsordningen bereddes statsverket infly
tande

på ledningen av Spritcentralen.

Bolagsordningen för Spritcentralen är i sin sålunda ändrade, ännu gällande

lydelse av följande huvudsakliga innehåll.

Spritcentralens aktiekapital skall utgöra lägst 8,000,000 kronor och högst

24,000,000 kronor. Aktierna, som lyda å 1,000 kronor, skola vara dels stamaktier,

dels preferensaktier, vilka sistnämnda kunna utgivas till ett belopp

av högst 23,500,000 kronor. Preferensaktierna medföra framför stamaktierna

företrädesrätt till årlig ackumulativ utdelning av bolagets vinst

intill 7 procent, men därutöver icke rätt till utdelning. Å stamaktierna

får utdelas endast det belopp, som motsvarar genomsnittlig aktiebelåningsränta

för räkenskapsåret enligt uträkning av riksbanken. Återstående

vinst skall, efter det avsättningar till reservfond och pensionsfond

blivit gjorda, i den mån den ej användes för inlösen av preferensaktier

eller avsättes för sådant ändamål, inlevereras till statsverket. Då bolaget

upplöses, skall innehavare av preferensaktie med förmånsrätt framför

stamaktiernas ägare ur bolagets tillgångar erhålla ett belopp, som

motsvarar aktiens nominella värde jämte nyss angivna utdelning i den

mån, densamma ej guldits. Övriga tillgångar tillfalla stamaktiernas ägare.

Stamaktierna skola städse motsvara lägst en femtiondedel av hela aktiekapitalet.

Därest beslut framdeles skulle komma att fattas angående aktiekapitalets

ökning, skola förutvarande aktieägare äga företrädesrätt till

nyteckning. Örn de nya aktierna skola helt och hållet eller delvis utgöras av

stamaktier, hava förutvarande stamaktieägare ensamma företrädesrätt till

de nya stamaktierna. Utelöpande preferensaktier kan bolaget inlösa enligt

angivna grunder, dock att aktiekapitalet därigenom ej får nedsättas under

minimikapitalet. Å bolagsstämmor röstar aktieägare för fulla, antalet

ägda aktier. Varje stamaktie medför femtio röster, varemot varje preferensaktie

medför allenast en röst.

Spritcentralens styrelse skall bestå av åtta ledamöter med fyra suppleanter.

Kungl. Majit utser fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom ordförande

och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter. Övriga styrelseledamöter

och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma. Styrelsen

är beslutför, när fyra av styrelsens medlemmar, däribland två av de

av Kungl. Majit utsedda, finnas tillstädes. Örn ett jämnt antal styrelseledamöter

äro tillstädes och lika röstetal står mot lika, äger ordföranden

utslagsröst. Styrelsen skall senast den 1 april till revisorerna överlämna

förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning och balansräkning

för senaste räkenskapsåret.

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

skola årligen å ordinarie bolagsstämma utses två revisorer och två suppleanter

för tiden intill dess å nästa ordinarie bolagsstämma nytt val ägt

rum. Kungl. Majit äger för samma tid utse två revisorer och två suppleanter.

Örn revisionen innehåller bolagsordningen härutöver inga andra

bestämmelser, än att revisorerna böra hava avslutat sin granskning och

avlämnat sin revisionsberättelse senast den 1 maj.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

Förut nämnda avtal mellan Stockholmssystemet och stamaktieägarekonsortiet

hade följande huvudsakliga innehåll att gälla dels mellan saljaren

och köparna, dels mellan köparna och staten och dels mellan köparna

inbördes.1

Säljaren överlät till envar av köparna 40 stycken av ifrågavarande

^Köparna förhundo sig att icke överlåta aktierna till annan än stats-''

verket eller den Kungl. Maj:t på förslag ay styrelsen för Aktiebolaget

Vin- & Spritcentralen godkände såsom innehavare av aktierna, skulle

aktier annorledes än genom sådan överlåtelse lagligen overga fran någon

av köparna till person, som icke på sätt nyss sagts godkändes såsom

innehavare av desamma, skulle statsverket vara berättigat att inlösa

samma aktier med löpande och efterföljande ars kuponger till panku

med tillägg av 7 procent ränta från och med den 1 januari det ar, inlösen

skedde. Innehavare av aktie, som överlåtits enligt vad nu sagts, skulle

vara skyldig ikläda sig de förpliktelser avtalet innehöll. o „ ,

Köparna förbundo sig vidare att, när helst statsmakterna sa patordrade,

till statsverket överlåta samtliga ifrågavarande aktier med löpande och

efterföljande års kuponger enligt parikurs med tillägg av 7 procent ranta

från och med den 1 januari det år, överlåtelsen skedde, dock under lorbehåll

att statsverket åtoge sig att av preferensaktieagare i Aktiebolaget

Vin- & Spritcentralen, vilka inom tre månader efter dagen for överlåtelsen

sådant påkallade, inlösa dem tillhöriga preferensaktier med belopp,

som innehavare av dylika aktier enligt 6 § i bolagsordningen i händelse

av Aktiebolaget Vin- & Spritcentralens upplösning agde ur bolagets tillgångar

utbekomma. ,

Köparna förbundo sig slutligen att till säkerhet for fullgörandet av vad

sålunda blivit stadgat deponera ifrågavarande aktier i Sveriges riksbank

under förbud för banken att annat än med Kungl. Maj:ts medgivande

och på villkor, som Kungl. Maj:t finge bestämma, utlämna aktierna; dock

att köpare, som för likviderande av sina aktier behövde i annan bank

eller hos statsinstitution belåna desamma, skulle äga att i stället för aktierna

till riksbanken överlämna en av långivaren utgiven förbindelse av

innehåll, att de belånade aktierna icke komme att av långivaren utlämnas

utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Vid bolagsstämma skulle talan för samtliga stamaktierna toras av en

enda av köparna därtill utsedd person. Kunde köparna icke enås örn valet

av sådan person, eller vägrade någon av dem att deltaga i valet, skulle

den anses vald, örn vilken de flesta förenat sig. Vid lika röstetal avgjorde

lotten.

Under den följande tiden var frågan örn partihandelsorganisationen

vid olika tillfällen föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Kiksdagen

anhöll sålunda år 1921, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning,

på vad sätt det allmännas inflytande inom den dåvarande faktiska

organisationen av partihandeln med rusdrycker häst kunde ordnas,

samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde

1 Avlalet är fogat såsom bilaga II till det lill propositionen nr 170 år 1923 hörande

statsrådsprotokollet.

Nuvarande

organisation.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

föranleda. Efter verkställd sakkunnigutredning avläts till 1922 års riksdag

förslag i ämnet, som dock förföll, då kamrarna stannade i olika

beslut. Nytt förslag i frågan underställdes 1923 års riksdag, vilket

förslag av riksdagen bifölls. Beslutet innebar i första hand vissa för

den framtida organisationen av partihandeln grundläggande ändringar

i rusdrycksförsäljningsförordningen, utfärdade genom en förordning den

8 juni 1923 (nr 153). Därtill anslöto sig dels ett avtal angående upplåtande

åt Spritcentralen av rätt att idka partihandel med rusdrycker, dels

ett nytt avtal angående stamaktierna i Spritcentralen, dels beslut örn tillsättande

av en jourhavande direktör hos bolaget, dels ock utfärdande av

instruktioner för de utav Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna och

revisorerna i bolaget samt för jourhavande direktören. Sedermera hava

mellan staten och Spritcentralen träffats avtal den 20 juni 1924 och den

16 oktober 1925, innefattande tillägg till 1923 års avtal.

Efter de vidtagna ändringarna innehåller rusdrycksförsäljningsförordningen

följande huvudbestämmelser i avseende å organisationen av partihandeln

med rusdrycker.

Partihandel inom riket med rusdrycker må i regel bedrivas allenast

av för sådant ändamål bildat, i viss ordning antaget aktiebolag (partihandelsbolag).

Konungen antager efter därom gjord ansökan ett eller flera

partihandelsbolag för viss tid, högst fem år. Ansökan skall före ingången

av året näst före det, då försäljningen är avsedd att taga sin början,

skriftligen göras hos Konungen.

Partihandelsbolag må icke avse att bereda delägarna vinning utöver

skälig ränta å de av delägarna tillskjutna kontanta medel.

Av den vinst, som å partihandelsbolags rörelse årligen uppstår, må bolaget

enligt Konungens medgivande använda viss del till avskrivningar

och avsättning till fonder. Vad därefter, och sedan utdelning till bolagets

delägare ägt rum, kan återstå av vinsten, skall bolaget efter varje kalenderårs

slut inom påföljande juni månads utgång insätta å statsverkets

giroräkning i riksbanken. Partihandelsbolag må ej antagas, där ej genom

bestämmelse i bolagsordningen eller på annat sätt, som finnes betryggande,

åt staten beretts övervägande inflytande å bolagets ledning; och skall

bolaget därutöver vid verksamhetens bedrivande vara underkastat den

särskilda kontroll från statens sida, som Konungen prövar nödig. Närmare

bestämmelser i nu angivna hänseenden ävensom de ytterligare föreskrifter

i avseende å partihandelsbolags verksamhet och drift, som

finnas erforderliga, skola intagas i avtal, som upprättas i samband med

bolagets antagande. Konungen äger i sådant avtal avgiva försäkran att

ej för den tid, avtalet gäller, antaga annat partihandelsbolag.

Efter därom av Spritcentralen gjord ansökan beslöt Kungl. Maj:t

den 26 oktober 1923 att för tiden från och med den 1 januari 1924

till och med den 31 december 1928 åt bolaget upplåta rätt att

såsom partihandelsbolag inom riket bedriva handel med rusdrycker.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande undertecknade chefen för finansdepartementet,

å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, den 26 oktober 1923

dels avtal med sagda bolag angående upplåtande åt bolaget av sådan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

partihandelsrätt, dels ock avtal mod stamaktieägarna i samma bolag angående

statsverkets rätt att när helst så påfordrades övertaga samtliga

stamaktier i bolaget.

Huvudbestämmelserna i nämnda avtal angående upplåtande åt Spritcentralen

av rätt att idka partihandel med rusdrycker äro av följande

innehåll. . , , .

Kungl. Malit antager icke under avtalstiden till partihandelsbolag annat

bolag än sådant, som i förhållande till Spritcentralen är att anse som

deSpritcentråien må icke själv eller genom dotterföretag idka — förutom

partihandel med rusdrycker — annan verksamhet än sådan, som avser att

tillverka, förädla eller på annat sätt bereda alkoholhaltiga drycker, eller

som har samband med dylik rörelse. De bestående dotterbolagen fa dock

alltjämt fortsätta sin verksamhet, men Spritcentralen ar skyldig att, sa

snart sådant av Kungl. Majit påfordras och utan avsevärdare förlust tor

Spritcentralen kan ske, avveckla sitt förhållande till dotterbolagen _ Aktiebolaget

Nya Grand Hotel, Porterbryggeriaktiebolaget D. Carnegie &

Co samt Aktiebolaget Astra, Apotekarnas Kemiska Fabriker. Spritcentralen

må ej utan Kungl. Majits tillstånd förvärva aktier eller andelar

i annat bolag eller ekonomisk förening.

I avseende å sättet för verksamhetens bedrivande åligger det Spritcentralen

bland annat att vid försäljning av alkoholhaltiga drycker tilllämpa

sådana prissättningsgrunder, att den konsumerande allmänheten

skyddas mot obehörig fördyring av varorna, på samma gång som åt bolaget

beredes skälig inkomst av rörelsen. För vinnande av största möjliga

besparing av omkostnader skall Spritcentralen å alla områden av sin

verksamhet handhava rörelsen och anordna driften på det mest rationella

och effektiva sätt.

Kungl. Majit äger utse en person att vara jourhavande direktor hos

Spritcentralen för kontroll och tillsyn över Spritcentralens samt dess dotterbolags

rörelse och förvaltning.

För åvägabringande av planmässigt samarbete mellan Spritcentralens

olika verksamhetsgrenar samt mellan Spritcentralen och dess dotterbolag

skall finnas ett direktörsråd. Spritcentralens styrelse skall utse minst

en bland de av Kungl. Majit tillsatta styrelseledamöterna att vara ledamot

i rådet. Jourhavande direktören är självskriven medlem av dir ektörsrådet
Spritcentralen

skall till de av Kungl. Majit utsedda revisorernas disposition

ställa erforderliga penningmedel att av dem användas för anordnande

av sifferrevision och övrig kontroll, som de pröva nödig.

Avtalet innehåller vidare bestämmelser rörande Spritcentralens rätt

till avskrivningar samt avsättning till fonder. Därjämte upptagas föreskrifter

angående de ekonomiska förhållandena mellan Spritcentralen och

dotterbolag och angående säkerställande av statens inflytande över dotterbolagens

rörelse m. m. Tvist mellan staten och bolaget rörande rätta tolkningen

av avtalet skall avgöras enligt gällande lag örn skiljemän.

En jämförelse mellan 1920 och 1923 års nyssnämnda avtal angående

stamaktierna i Spritcentralen utvisar i huvudsak följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

Skyldighet för stamaktieägarna att låta statsverket inlösa stamaktierna

inträder, när helst Kungl. Majit — enligt 1920 års avtal statsmakterna —

sa påfordrar. Föreskriften i det äldre avtalet örn att innehavare av överlåten

aktie skulle vara skyldig ikläda sig de förpliktelser, detta avtal innehöll,

har utbytts mot en bestämmelse i det nya avtalet, vilken avser

skyldighet för nuvarande stamaktieägare att vid överlåtelse av aktie till

annan än statsverket tillförbinda ny innehavare att underkasta sig de

förpliktelser, detta avtal innehåller. I det nya avtalet har tillkommit

den bestämmelsen, att vid stamaktieägares död eller konkurs av honom

innehavda aktier omedelbart övergå å statsverket, som det åligger att

inom trettio dagar efter anfordran erlägga betalning för aktierna med tillhörande

kuponger enligt samma grunder, som avtalet stadgar för stamaktiernas

inlösen av statsverket. Köpet skall dock gå åter, därest inom

sextio dagar efter dödsfallet eller konkursens början hos Kungl. Majit

anmäles köpare till aktierna, vilken efter förslag av styrelsen för Spritcentralen

av Kungl. Majit godkännes såsom innehavare av desamma.

Medan det äldre avtalet lämnade föreskrifter örn stamaktiernas deponering

till säkerhet för statsverkets rättigheter, skola enligt nya avtalet

för detta ändamål stamaktieägarna pantsätta ifrågavarande aktier, och

statsverket äger rätt att, örn stamaktieägarna brista i fullgörandet av

åtagna förpliktelser enligt avtalet, utan iakttagande av i lag stadgade

föreskrifter, på sätt statsverket finner lämpligt realisera panten samt

därur göra sig betalt för sina ersättningsanspråk. Stamaktiernas belåning

må ske endast i riksbanken eller — utan att aktierna uttagas från

riksbanken — annan oktrojerad bank. Belåningsgränsen är i avtalet närmare

bestämd. Pantsättning vid belåning får ske allenast på villkor,

att pantén ej må realiseras utan att Kungl. Majit på förhand underrättats

och erhållit tillfälle att bevaka sin rätt. Avtalet av år 1920 angående

samma aktier upphävdes, i vad det avsåg rättsförhållandet mellan

stamaktieagarna och statsverket.

Det år 1924 slutna tillägg skontraktet stadgar vissa skyldigheter för

Spritcentralen i avseende å bedrivandet av försäljningen av rusdrycker

till detaljhandelsbolagen och innehåller härutinnan följande.

. Meni.ngsskiljaktigheter mellan Spritcentralen och detaljhandelsholag

i angelägenheter rörande detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker skola

hanskjutas till avgörande av den i 19 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen

omformalda pris- och inköpsnämnden. Spritcentralen skall delgiva

kontrollstyrelsen samt pris- och inköpsnämnden företagna sänkmngar

i de av nämnden godkända försäljningspriserna å rusdrycker, till

kontrollstyrelsen avlämna fullständig statistik över detaljhandelsbolags

inköp av rusdrycker m. m. Spritcentralen skall senast den femtonde

hagen i varje månad å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets

rakning insätta de omsättningsskattehelopp, som enligt vid varje

gaUand0 skattesatser belöpa å de rusdrycker, vilka Spritcentralen

under nästföregående månad försålt. Skattebeloppen uträknas med ledg

av bolagets bocker, och samtidigt med varje inleverering till statskontoret

skall avlamnas på nämnda böcker grundad uträkning av skatteavffKenn’

Vllkfn+®nall.1V^rt ! bolagets vägnar av verkställande direktören

nfrW, ./“f- VÅ•riktlgbeten styrkt av den utav Kungl. Majit utsedde

jourhavande direktören och en av de utav Kungl. Majit utsedda revisoreri

bolaget. Avskrift av bevis örn insättningen jämte uträkning av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

9

skattebeloppen, åtföljd av uppgift å det sammanlagda beloppet av varje

detaljhandelsbolags inköp under ifrågavarande månad av rusdrycker, för

vilka omsättningsskatt erlägges, skall omedelbart tillställas kontrollstyrelsen.

Spritcentralen skall tillse, att bolag, som i förhållande till Spritcentralen

är att anse som dotterbolag, i tillämpliga delar ställer sig till

efterrättelse vad sålunda bestämts med avseende å Spritcentralen.

Tillägg skontraktet av år 1925 — vilket föranleddes därav, att partihandelsrätt

enligt 12 § rusdrycksförsäljningsförordningen upplåtits jämväl åt

Spritcentralens dotterbolag, Aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co — innehåller

allenast ett åtagande av Spritcentralen att, så länge Grönstedtska bolaget

utövar partibandelsrätt, icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd vidtaga

eller biträda åtgärd, varigenom Spritcentralens inflytande över Grönstedtska

bolagets rörelse och verksamhet förminskas.

Den 14 december 1923 förordnade Kungl. Majit jourhavande direktör hos

Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen. Förordnandet skulle gälla tills vidare

under tiden från och med den 1 januari 1924 till och med den 31 december

1928.

Den 20 juni 1924 blevo instruktioner av Kungl. Majit utfärdade dels för

de av Kungl. Majit utsedda ledamöterna i styrelsen för Spritcentralen,

dels för de av Kungl. Majit utsedda revisorerna för granskning av Spritcentralens

styrelses förvaltning och bolagets räkenskaper, dels ock för den

av Kungl. Majit utsedde jourhavande direktören i Spritcentralen.

Enligt instruktionen för de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna

skola dessa ledamöter vid fullgörandet av sitt uppdrag —- med särskilt

aktgivande på att statens och det allmännas intressen av bolaget behörigen

tillvaratagas — i möjligaste mån verka för en ur olika synpunkter

rationell skötsel av bolagets angelägenheter och för dylikt ändamål göra

sig noggrant underrättade örn bolagets förhållanden samt med uppmärksamhet

följa bolagets verksamhet. I avseende å Spritcentralens förvaltning

och skötsel åligger det dessa styrelseledamöter att särskilt tillse, att

Spritcentralen i allo ställer sig till efterrättelse gällande bestämmelser på

rusdryckslagstiftningens område, avtalen mellan Kungl. Majit och Spritcentralen

samt föreskrifterna i den för Spritcentralen gällande ordningen,

i synnerhet i vad de åsyfta att tillgodose statliga och allmänna intressen.

De skola vidare tillse, att fullständig och kontinuerlig sifferrevision anordnas

beträffande räkenskaperna samt att tillgångarna upptagas till skäliga

värden vid bokslutets uppgörande. Ledamot, som finner sig

icke kunna biträda beslut, som fattas vid styrelsesammanträde, bör

låta till protokollet anteckna sin avvikande mening. Fattar Spritcentralen

eller dess styrelse beslut, som står i strid mot de intressen,

vilka det tillkommer dessa styrelseledamöter att bevaka,

eller förekommer eljest i Spritcentralens förvaltning något, som

kan anses påkalla Kungl. Majits uppmärksamhet, har ledamot att

ofördröjligen göra anmälan därom hos chefen för finansdepartementet.

Varje Spritcentralen tillhörig fabrik eller annan anläggning bör årligen

besökas av någon av dessa styrelseledamöter, som har att personligen skaffa

sig noggrann kännedom örn förhållandena vid fabriken eller anlägg
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

ningen. Det åligger deni att över dotterbolagens rörelse och förvaltning

öva den tillsyn, som påfordras av bestämmelserna i avtal mellan Kungl.

Majit och Spritcentralen angående upplåtande åt bolaget av rätt att idka

partihandel med rusdrycker, m. m. Vad i instruktionen stadgas skall i

tillämpliga delar gälla i fråga örn uppdrag, som dessa ledamöter erhålla att

vara ledamöter jämväl i styrelsen för Spritcentralens dotterbolag.

De av Kungl. Maj:t utsedda revisorerna hava, enligt den för dem utfärdade

instruktionen, att göra sig noggrant underrättade örn bolagets förhållanden

samt att med uppmärksamhet följa bolagets verksamhet. De

skola i tur och ordning, efter den fördelning, varom de sinsemellan överenskomma,

gemensamt med den utav Kungl. Majit utsedde jourhavande

direktören till riktigheten bestyrka de uträkningar, som skola ligga till

grund för bolagets inlevereringar av skatt till staten. Örn sådan revisor

finner sig i något hänseende icke kunna instämma i vad i revisionsberättelsen

yttrats eller hemställts, bör han tillkännagiva sin särskilda mening

genom berättelsen vidfogad skrift. Inom en månad efter revisionens avslutande

skola dessa revisorer till chefen för finansdepartementet ingiva berättelse

örn revisionen och därvid särskilt anmäla, huruvida enligt deras

åsikt bolagets förbindelser mot staten blivit vederbörligen uppfyllda

ävensom huruvida genom någon förvaltningsåtgärd eller något beslut

statens eller det allmännas intressen trätts för nära. Örn någon av

dem under löpande förvaltningsår eljest finner anledning till anmärkning

förekomma eller åtgärd från statens sida vara erforderlig, skall han ofördröjligen

göra anmälan hos chefen för finansdepartementet.

Jämlikt den för jourhavande direktören utfärdade instruktionen åligger

det honom att — med särskilt aktgivande på att statens och det allmännas

intressen behörigen tillvaratagas av Spritcentralen och dess dotterbolag

— i möjligaste mån verka för en ur olika synpunkter rationell skötsel av

bolagens angelägenheter. För dylikt ändamål skall han göra sig noggrant

underrättad örn bolagens förhållanden samt med uppmärksamhet

följa deras verksamhet. Jourhavande direktören åligger särskilt att tillse,

att Spritcentralen och dess dotterbolag i allo ställa sig till efterrättelse

gällande bestämmelser på rusdryckslagstiftningens område, avtalen mellan

Kungl. Majit och bolagen samt föreskrifterna i respektive bolags ordningar,

i synnerhet i vad de åsyfta att tillgodose statliga och allmänna

intressen. Han har vidare att tillse, att kalkylerna rörande vederbörande

bolags fabrikat och varornas försäljningspris äro riktigt uppgjorda samt

att erforderlig statistik över rusdrycksförsäljningen avlämnas. Det ankommer

ock på jourhavande direktören att kontrollera uppbörd av omsättningsskatt

å spritdrycker samt att tillse, att bolagens tillgångar upptagas

till skäliga värden vid bokslutens uppgörande. Han skall i regel

viss tid varje dag vara tillstädes å huvudkontoret. Han bör vidare genom

besök å bolagen tillhöriga fabriker eller andra anläggningar skaffa sig

noggrann kännedom örn förhållandena vid desamma. Örn jourhavande

direktören under utövningen av sin befattning finner någon vidtagen eller

tillämnad åtgärd sådant föranleda, bör han hos ordföranden i vederbörande

bolags styrelse påkalla utlysande av sammanträde med styrelsen.

Anser han sig icke kunna biträda beslut, som fattas vid styrelsesammanträde,

eller uttalande, som göres vid sammanträde med direktörsrådet, bör

han låta till protokollet anteckna sin avvikande mening. Det åligger

honom därjämte att göra anmälan hos chefen för finansdepartementet,

örn bolag eller styrelse fattar beslut, som står i strid mot de intressen,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

11

vilka det tillkommer honom att bevaka, eller örn det eljest förekommer

något i bolagens förvaltning, som kan anses påkalla Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

Enligt 1923 års avtal skall Spritcentralen bereda jourhavande direktören

tillfälle att närvara vid alla styrelsesammanträden med rätt att deltaga

i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Han

äger att hos styrelsens ordförande påkalla sammanträde med styrelsen,

när han finner sådant nödigt. Han har rätt att taga del av bolagets alla

böcker, räkenskaper och andra handlingar samt inspektera bolagets förråd

och tillhörigheter. Motsvarande befogenheter tillkomma honom beträffande

Spritcentralens dotterbolag.

Enligt samma avtal är jourhavande direktören självskriven medlem i

direktörsrådet. Därest han finner något av rådet gjort uttalande ej överensstämma

med de intressen, vilka det tillkommer honom bevaka, och anser

frågan vara av sådan vikt, att den bör underställas vederbörande styrelses

prövning, får åtgärd i enlighet med rådets uttalande icke vidtagas

utan styrelsens medgivande.

De för Spritcentralen och det Grönstedtska bolaget gällande bolagsordningarna

samt de mellan staten och bolagen slutna avtalen liksom ock

nyssnämnda av Kungl. Majit utfärdade instruktioner torde få fogas vid

dagens statsrådsprotokoll (Bilagor 1—10).

1923 års avtal angående upplåtande av partihandelsrätt åt Spritcentralen

liksom ock det avtal, som år 1925 träffades med Aktiebolaget J. D.

Grönstedt & Co, ägde giltighet till och med den 31 december 1928. Genom

Kungl. Majits beslut den 6 september 1928 och den 26 september 1929 har

giltighetstiden för oktrojerna förlängts till utgången av år 1930. I sammanhang

därmed har förordnandet för den jourhavande direktören förnyats,

att gälla till sistnämnda tidpunkt. Båda bolagen hava under år 1929

inkommit med ansökningar örn rätt att från och med den 1 januari 1931

under fem år fortfarande få såsom partihandelsbolag inom riket bedriva

handel med rusdrycker. Dessa framställningar hava ännu icke varit föremål

för Kungl. Majits prövning.

Att tiden för upplåtande av partihandelsrätt åt bolagen begränsats på

sätt som skett, berodde därpå, att redan före den första oktrojtidens utgång

utredning igångsatts i avseende å den statliga kontrollen å Spritcentralens

verksamhet m. m.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet förut denna dag i ärende angående

utövandet av statens tobaksmonopol, hemställde nämligen riksdagen

i skrivelse den 23 maj 1922, nr 166, att Kungl. Majit ville rörande

statsrevisionens verksamhet och förutsättningarna för densamma låta

verkställa utredning i vissa angivna avseenden ävensom för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Med denna

hemställan åsyftades bland annat frågan örn revision av vissa monopolis
-

Fortsatt

oktroj åt parti

handelsbolagen.

Utredning

fråga om

Spritcentralen.

Utredningens

igångsättande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition Nr 196.

Monopolkontrollutredningens

betänkande.

tiska företag av statsfinansiell betydelse, särskilt Aktiebolaget Vin- &

Spritcentralen oell Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet.

På sätt inhämtas av sagda statsrådsprotokoll, bemyndigade Kungl.

Majit den 12 november 1926 chefen för finansdepartementet att tillkalla

särskilda utredningsmän för att biträda vid utredning av frågan om

lämpligt anordnande av den statliga kontrollen av nämnda båda bolags

verksamhet ävensom i samband därmed stående spörsmål.

De jämlikt detta bemyndigande tillkallade utredningsmännen, monopolkontrollutredningen,

avlämnade med ett den 14 januari 1928 dagtecknat

betänkande till chefen för finansdepartementet den verkställda utredningen,

i vad angick Spritcentralens verksamhet. Betänkandet ingår i serien

Statens offentliga utredningar (1928: 4).

Utredningsmännens förslag kan i korthet sammanfattas sålunda:

Partihandelsföretagets organisation såsom ett aktiebolag. Aktieägare

och aktiekapital. Utredningsmännen hava stannat vid den meningen, att

aktiebolagsformen borde bibehållas för partihandelns organisation. För

närvarande utövades partihandeln dels av Spritcentralen och dels av ett

dess dotterbolag. Övervägande praktiska skäl talade för att avtal om

fortsatt upplåtande av partihandelsrätten för kommande avtalsperiod

borde träffas med Spritcentralen, i sammanhang varmed vissa ändringar

borde vidtagas i dess organisation, ägnade att avlägsna de olägenheter,

som framträtt vid bolagets verksamhet. Därjämte hava utredningsmännen

föreslagit, att partihandelsrätten för framtiden borde upplåtas allenast

åt Spritcentralen och att Grönstedtska bolaget följaktligen borde orne,

delbart träda i likvidation. I sistnämnda hänseende har en av utredningsmännen

varit av skiljaktig mening och förklarat sig anse praktiska skäl

tala mot förslaget örn det Grönstedtska bolagets omedelbara likvidation,

därvid han emellertid förutsatt, att till styrelse i detta bolag utsåges

samtliga ledamöter i Spritcentralens styrelse och att jämväl revisorerna

bleve gemensamma för båda bolagen.

I fråga örn stamaktiekapitalet hava utredningsmännen, som ansett den

nuvarande anordningen vara av provisorisk natur, föreslagit, såsom en

lämplig utväg att finna stamaktieägare, motsvarande de krav som enligt

utredningsmännens förmenande borde uppställas, hänvändelse till livförsäkringsbolagen

med anhållan att inträda i denna egenskap. De nya

stamaktiernas rätt till utdelning skulle fastställas till fem procent, garanterad

av staten. Statsverket skulle tillförsäkras rätt att, liksom för

närvarande, när helst så påfordrades, till parikurs inlösa samtliga ifrågavarande

aktier, men, i motsats till vad nu vore fallet, jämväl det mindre

antal därav, Kungl. Majit bestämde. I övrigt skulle gälla vissa angivna bestämmelser.

Då utdelningen till nuvarande stamaktieägare, beräknad enligt,

bolagsordningen till genomsnittlig aktiebelåningsränta för räkenskapsåret,

utgjort i medeltal 6.38 procent, skulle vinnas en minskning i förräntningskostnad

å 5,820 kronor för år. En av utredningsmännen har förklarat sig

vara av den uppfattningen, att den föreslagna anordningen icke erbjöde så

stora fördelar, att en förändring av den nuvarande anordningen borde

vidtagas.

I fråga örn preferensaktiekapitalet hava utredningsmännen ifrågasatt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

åtgärder för begränsning av utdelningen å detsamma till fem procent.

I sådant syfte har föreslagits, att till en början under förutsättning av

statsmakternas medverkan preferensaktier inlöstes till belopp av 12 miljoner

kronor, varefter nya 5 procent preferensaktier å samma belopp

skulle utsläppas. På motsvarande sätt borde förfaras vid konvertering av

återstående del av preferensaktiekapitalet, därvid för möjliggörande av

sistnämnda konverteringsåtgärd föreslagits vissa ändringar i bolagsordningen.

Oktrojtid. Härutinnan hava utredningsmännen föreslagit sådan förändring

av nu gällande bestämmelser, att oktrojtiden utsträcktes från fem

till sex år.

Styrelsen. I fråga örn styrelsens sammansättning bar ingen ändring

föreslagits.

Utredningsmännen hava föreslagit nya diskvalifikationsgrunder för

ledamotskap i styrelsen. Till ledamot eller suppleant i styrelsen skulle

icke få utses aktieägare i bolaget, den som ägde eller hade delaktighet i

annat företag som självt eller genom dotterföretag tillverkade eller försålde

rusdrycker eller maltdrycker eller som självt eller genom dotterföretag

idkade hotell- eller restaurantrörelse, ej heller den, som, ändock att

han icke ägde eller hade delaktighet i företag som nämnts, vore ledamot

eller suppleant i styrelsen för sådant företag eller tjänsteman i företaget;

dock att hinder icke skulle föreligga att till ledamot eller suppleant i

Spritcentralens styrelse utse ledamot eller suppleant i styrelsen för dotterbolag.

Enahanda diskvalifikationsgrunder skulle gälla för verkställande

direktör, som icke vore ledamot av styrelsen. En av utredningsmännen

har i avgiven reservation förklarat sig anse förbudet endast böra

avse den, som ägde eller hade delaktighet i företag, vilket självt eller genom

dotterföretag tillverkade rusdrycker och den som vore ledamot av eller

suppleant i styrelsen för eller tjänsteman i företag, vilket tillverkade eller

försålde rusdrycker. Bestämmelserna borde icke förhindra den, som vore

anställd i Spritcentralen eller dess dotterföretag eller som vore ledamot av

eller suppleant i styrelsen för visst dotterföretag, att utses till ledamot av

eller suppleant i styrelsen lör Spritcentralen. Innehav av aktier i Spritcentralen

eller något dess dotterbolag borde ej heller utgöra hinder i detta

hänseende.

Mandattiden för styrelseledamöter och suppleanter har föreslagits bestämd

till två år, successivt utlöpande.

Verkställande direktör har föreslagits fortfarande skola utses av styrelsen.

Instruktion för verkställande direktören bär ansetts böra utfärdas,

dock icke av innehåll att därigenom uteslötes ett bibehållande av så stor

handlingsfrihet för honom att den dagliga förvaltningens affärsmässighet

icke äventyrades.

Under denna punkt hava utredningsmännen framlagt jämväl vissa riktlinjer

för styrelsens förvaltning av bolagets angelägenheter.

Jourhavande direktören. Utredningsmännen hava på uppgivna grunder

föreslagit indragning av denna befattning. De med uppdraget som

jourhavande direktör förenade åligganden skulle därvid överflyttas å styrelsens

ordförande och en föreslagen jourhavande revisor.

Direktörsrådet. I avseende å direktörsrådet hava utredningsmännen

föreslagit en begränsning av antalet ledamöter i rådet, så att det kommo

att utgöras av styrelsens ordförande, som skulle vara rådets ordförande,

ytterligare en av styrelsen utsedd styrelseledamot med uppdrag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition Nr 196.

att vara rådets vice ordförande samt verkställande direktören. Avdelningschef,

under vars handläggning respektive ärende hörde, skulle äga

säte men ej röst i rådet med rätt att få sin mening antecknad.

Revisionen. Utredningsmännen hava framlagt vittgående förslag till

omläggning av revisionen i syfte att bereda ökat inflytande åt det allmänna

och för revisionen möjliggöra utövandet av en fortlöpande och ingående

granskning av förvaltningen. Revisionen skulle bestå av sju personer

med motsvarande antal suppleanter, två utsedda av vardera av riksdagens

kamrar, två förordnade av Kungl. Maj:t och en vald av bolagsstämman.

Mandattiden skulle för de av riksdagens kamrar och å bolagsstämma

utsedda revisorerna vara ett år och för de av Kungl. Majit utsedda

två år. Av de av Kungl. Majit utsedda revisorerna skulle en av

Kungl. Majit förordnas till revisionens ordförande och en till jourhavande

revisor. Dessa båda revisorer skulle jämväl utses till revisorer hos dotterbolagen.

Dem skulle beredas tillfälle att närvara vid alla sammanträden

med Spritcentralens styrelse och direktörsråd samt med styrelserna

för dotterbolagen. Åt dem skulle anförtros kontrollen över den av

verkställande direktören avgivna uträkningen av Spritcentralens inlevereringar

till staten av omsättningsskatt. I övrigt skulle deras åligganden

regleras i en av Kungl. Majit utfärdad instruktion. Jourhavande revisorn

skulle vara av handelskammare auktoriserad revisor. Revisorsuppdrag

borde ej få lämnas den, som ägde eller hade delaktighet i företag som självt

eller genom dotterföretag tillverkade eller försålde rusdrycker eller maltdrycker

eller som självt eller genom dotterföretag idkade hotell- eller restaurantrörelse.

Detsamma borde gälla den, som väl icke ägde eller hade delaktighet

i företag av nämnda slag men vore ledamot eller suppleant i styrelsen

för sådant företag eller tjänsteman i företaget. Därjämte hava föreslagits

bestämmelser örn regelbundna protokollsförda sammanträden, örn anställande

genom revisorernas försorg av siffergranskare, för vilka revisorerna

skulle utfärda instruktion, samt örn rätt för utomstående att frånvända

sig till revisorerna rörande förhållanden, som syntes påkalla uppmärksamhet

En av utredningsmännen har reserverat sig mot förslaget om

vissa diskvalifikationsgrunder för revisorsuppdraget.

Angivande av föremålet för bolagets verksamhet. Härutinnan hava utredningsmännen

föreslagit en jämkning i syfte att uppdraga fastare

gränser för Spritcentralens verksamhetsområde.

Riktlinjer för Spritcentralens förvaltning. Utredningsmännen hava i

sitt förslag upptagit en bestämmelse, att Spritcentralens verksamhet skulle

bedrivas på sådant sätt, att ej blott leverantörernas utan även återförsäljarnas

berättigade handelsintressen tillgodosåges. Beträffande prispolitiken

funnes i nu gällande avtal föreskrift, att bolaget vid försäljning av alkoholhaltiga

drycker skulle tillämpa sådana prissättningsgrunder, att den

konsumerande allmänheten skyddades mot obehörig fördyring av varorna

på samma gång som åt bolaget bereddes skälig inkomst av rörelsen. Utredningsmännen

hava nu för sin del ansett, att partihandeln med rusdrycker

icke skulle åsyfta att bereda staten vinst. Den inkomst, staten ville

hämta ur denna hantering, borde i huvudsak uttagas beskattningsvägen, i

sammanhang varmed borde komma under övervägande ett höjande av

omsättningsskatten å spritdrycker och beskattningens utsträckande att

omfatta jämväl vin. I angivet syfte hava de föreslagit föreskrift av innebörd,

att bolaget skulle söka fullfölja en prispolitik, som endast avsåge att

hålla jämvikt mellan inkomster och utgifter samt därutöver efter veder
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

börliga avskrivningar och fondavsättningar lämnade utdelning åt aktieägarna.

Härjämte hava utredningsmännen föreslagit inrättande av en

vinstregleringsfond samt bestämmelse, att eventuellt uppkommande vinst

borde upptagas först i den riksstat, som började löpa närmast efter rörelseårets

utgång.

Spritcentralens skyldigheter gent emot detaljhandelsbolagen och kontrollstyrelsen

i fråga om försäljningsverksamheten. Omsättningsskatten.

Utredningsmännen hava under dessa punkter framlagt förslag till jämkningar

i tilläggskontraktet av år 1924, väsentligen påkallade av att prosodi

inköpsnämnden och befattningen som jourhavande direktör skulle indragas.

Spritcentralens rätt att förvärva aktie eller annan delaktighet i annat

företag. Utredningsmännen hava föreslagit borttagande av möjligheten

för Spritcentralen att förvärva aktie eller annan delaktighet i företag,

som självt eller genom dotterföretag tillverkar eller försäljer rusdrycker

eller maltdrycker eller idkar hotell- eller restaurantrörelse. Till förvärv

av aktie eller annan delaktighet i annat företag syntes liksom hittills böra

fordras Kungl. Maj:ts medgivande.

Avskrivningar och fonderingar, statsgaranti för utdelning å stamaktierna.

I gällande bestämmelser i fråga örn avskrivningar hava utredningsmännen

föreslagit vissa jämkningar. Vidare borde bolaget beredas tillfälle

till ökad fondering. Det syntes därför böra medgivas, att till re-,

servfonden årligen finge avsättas högst 1 miljon kronor, intill dess fonden

uppginge till 15 miljoner kronor. För ytterligare avsättning till fonder

skulle fordras Kungl. Maj:ts medgivande. Frågan örn uppläggning

av vinstregleringsfond har förut berörts. I detta sammanhang hava utredningsmännen

även upptagit en föreskrift örn statsgaranti för 5 procent

utdelning å stamaktiekapitalet.

Kontroll över dotterföretag. Utredningsmännen hava föreslagit borttagande

av den i gällande avtal medgivna rätt för Spritcentralen att av

Kungl. Majit erhålla dispens från förbudet att ikläda sig ekonomiska förpliktelser

för dotterbolag eller lämna dotterbolag försträckning. Dessutom

hava utredningsmännen framställt förslag till stärkande av det allmännas

inflytande i dotterbolagens styrelse och revision.

Avveckling av Spritcentralens förhållande till anslutna företag. Härutinnan

har föreslagits, att Spritcentralen skulle förbinda sig att omedelbart

likvidera Grönstedtska bolaget samt, så snart lämpligen kunde ske,

avveckla sitt förhållande till Grand Hotel och Carnegie jämte Uppsala

stadshotell. Till Spritcentralen anslutna agenturbolag skulle avveckla sin

rörelse ovidkommande aktieinnehav samt nedsätta sina aktiekapital i de

fall, då detta vore onödigt stort.

Slutligen hava utredningsmännen framlagt förslag till bestämmelser beträffande

reglering av förhållandena vid oktrojtidens utgång, skiljedomsklausul

och ikraftträdande. Dessutom har föreslagits, att den för tillsyn

av detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker m. m. inrättade pris- och inköpsnämnden

skulle avskaffas, därvid vissa av nämndens uppgifter skulle

övertagas av kontrollstyrelsen.

I fråga om detaljerna i utredningsmännens förslag liksom beträffande

do skäl, som anförts för förslagen, hänvisas till betänkandet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

Yttranden

Över monopolkontrollutredningens

betänkande.

Över utredningsmännens betänkande hava utlåtanden avgivits av kontrollstyrelsen

den 26 oktober 1928 och av statskontoret den 6 november 1928.

Vid förstnämnda utlåtande hava fogats yttranden av Spritcentralens styrelse

den 29 juni 1928 och av pris- och inköpsnämnden den 24 maj 1928. Därjämte

hava, efter remiss, riksförsäkringsanstalten den 10 november 1928

och fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden den 9 november 1928 utlåtit

sig i ärendet. Utlåtandena torde få fogas vid statsrådsprotokollet (Bilaga

11).

Under hänvisning i övrigt till sagda bilaga lämnas här en sammanfattning

av innehållet i utlåtandena.

Styrelsen för Spritcentralen har efter en ingående motivering avstyrkt

utredningsmännens förslag i vad de avse såväl stamaktie- som preferensaktiekapitalets

ändrade placering. Däremot har styrelsen förklarat sig

icke hava något att erinra mot en nedkonvertering av samtliga aktier till

6 procent. Föreslagna hinder för innehav av styrelseledamotskap hava ansetts

mindre lämpliga. Särskilt har förmenats, att systembolagen borde

vara direkt företrädda i Spritcentralens styrelse åtminstone genom en representant.

Förslag å lämplig sådan har ansetts eventuellt kunna avgivas

till de tio stamaktieägarna av systembolagsföreningarnas förtroendenämnd.

Styrelsen har vidare funnit sig icke böra biträda förslaget örn jonrhavande

direktörsbefattningens indragande men väl förorda densammas utbytande

mot en befattning såsom jourhavande ledamot av styrelsen. Mot förslaget

att jourhavande revisorn i enlighet med utredningsmännens förslag skulle

utses av Kungl. Majit har icke gjorts någon erinran. Däremot har förslaget

örn revisionens utbyggnad avstyrkts. Likaledes har avråtts från

att låta det Grönstedtska bolaget uppgå i Spritcentralen. Mot pris- och

inköpsnämndens indragning har styrelsen intet att erinra. I övrigt hava

föreslagits åtskilliga jämkningar i oktrojavtalet med staten i anledning

av det framlagda förslaget till nytt avtal.

Pris- och inköpsnämnden har på anförda grunder och under erinran

tillika örn de ringa kostnaderna för dess verksamhet avstyrkt bifall till

förslaget örn nämndens indragning.

Kontrollstyrelsen har till en början påpekat, att ur det material utredningsmännen

sammanbragt några slutsatser icke kunde dragas örn att

förändringar av den nu förefintliga kontrollen vore erforderliga eller att

omläggning av Spritcentralens nuvarande organisation vore påkallad,

samt vidare framhållit huvudsakligen följande: Den ur principiell synpunkt

riktigaste anordningen syntes vara, att stamaktierna och, därest

så vore möjligt, även preferensaktierna övertoges av statsverket. Därvid

förbisåges ej, att det kunde ligga något befogat i vissa häremot gjorda erinringar;

det förefölle emellertid icke otänkbart, att sådana anordningar

kunde vidtagas, att väsentliga olägenheter icke uppstode. Då företagets

styrelse i händelse av aktiernas övertagande av staten i sin helhet borde

tillsättas av Kungl. Majit, borde närmare bestämmelser meddelas rörande

styrelsens sammansättning i syfte att exempelvis de kommersiella, sociala

och tekniska intressena samt detaljhandeln med rusdrycker var för

sig företräddes av representanter, vilka så vitt möjligt uttoges inom ramen

av personförslag, avgivna av därtill lämpade korporationer. Samtliga

revisorer borde utses av Kungl. Majit men syntes det ej vara ur vägen,

att, örn så befunnes lämpligt, företaget i likhet med annan statlig

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition Nr 196.

förvaltning men ej i större utsträckning eller i annan ordning än beträffande

denna, granskades av riksdagens revisorer. Skulle åter stamaktiekapitalet

lämpligen anses såsom hittills böra placeras på enskilda

händer, syntes det kontrollstyrelsen som örn den nuvarande anordningen

med stamaktieägarna borde bibehållas. I varje fall avstyrktes förslaget

örn stamaktiekapitalets överflyttande till livförsäkringsbolagen, ity att en

dylik anordning vore både organisatoriskt svagare och jämväl behäftad

med det felet, att statens inflytande på stamaktiernas representation i

.styrelsen skulle elimineras. Vidkommande övriga föreslagna ändringar

förefölle det kontrollstyrelsen, som örn vissa vore ägnade att

motverka den fria ställning, som måste inrymmas åt Spritcentralen

såsom ett affärsverk. Särskilt ville kontrollstyrelsen starkt ifrågasätta

lämpligheten av förslaget örn riksdagsvalda revisorer och vissa revisorers

närvaro vid sammanträden med styrelsen och direktörsrådet. Det syntes

ock kunna sättas i fråga, huruvida det vore i överensstämmelse med

grundlagarna, att riksdagen skulle utse särskilda revisorer för revisionen

av ett till formen enskilt bolag. Pris- och inköpsnämnden syntes böra

bibehållas, därest organisationen med ett bolag av nuvarande struktur

fortfarande komme att bestå; i annat fall borde systembolagen, exempelvis

genom representation i Spritcentralens ledning, beredas tillbörligt

inflytande på inköpsfrågorna. Stor tvekan hystes rörande lämpligheten

att till kontrollstyrelsen överföra prövningen av frågor örn enskildas importrätt.

På nu anförda och övriga grunder hemställde kontrollstyrelsen,

att utredningsmännens förslag icke måtte läggas till grund för ordnandet

av förhållandet mellan staten och Spritcentralen. En ny utredning

i ämnet borde i stället åvägabringas, därvid mera grundliga överväganden

av spörsmålet örn statens drivande av affärsrörelse borde äga rum.

Därest en sådan förnyad utredning icke ansåges böra äga rum, borde

enligt kontrollstyrelsens mening ett fortsatt provisorium på grundvalen

av nu gällande avtalsbestämmelser vara att föredraga framför de grunder,

som utredningsmännen föreslagit för verksamhetens ordnande.

Statskontoret, som ansett sig närmast hava att yttra sig angående grunderna

för bolagets ledning och kontrollen över bolagets förvaltning, kar

förklarat sig icke hava något att erinra mot att befattningen som jourhavande

direktör hos bolaget indroges, och att de arbetsuppgifter, som

åvila denne, överflyttades på styrelsens ordförande och bolagets revisorer.

Vidare hava de föreslagna formerna för styrelsens och direktörsrådets

arbete synts statskontoret medföra en förenkling i organisatoriskt hänseende

och ett stärkande av statens inflytande och kontroll över bolaget.

Däremot har statskontoret avstyrkt förslaget, att i revisionen skulle ingå

fyra av riksdagens kamrar valda personer, varjämte framhållits, att så

vitt statskontoret kunde finna, ett tillsättande på angivet sätt av revisorerna

icke läte sig förena med riksdagsordningens bestämmelser.

Fullmäktige för förvaltningen av pensions}örsäkringsfonden och riksför

säkring sanstalten hava yttrat sig allenast i fråga örn placering av preferensaktierna

och diirmed sammanhängande spörsmål. De förra hava

framhållit, att statsgaranti självfallet borde liimnas även för utdelningen

å preferensaktierna, då denna eljest skulle kunna bliva helt och hållet beroende

av stamaktieägarnas godtycke, men att, även örn staten iklädde sig

garanti för preferensaktierna, en maximiutdelning av b procent vore för

lågt beräknad, därest icke denna utdelning säkerställdes för längre lid.

I anslutning härtill hava fullmäktige framhållit, att diiresl föreliggande

/lilläng till riksdagens protokoll 11)30. 1 sond. lill hafi■ (Xr 100.) ''3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Vissa numera

vidtagna organisatoriska

förändringar.

Kungl. Majlis

beslut den 12

januari 1929.

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

förslag i denna del komme att i oförändrat skick godkännas, fullmäktige

säkerligen icke skulle vara villiga att lios Kungl. Majt hemställa örn medgivande

att övertaga nya preferensaktier till samma belopp som de från

fonden inlösta eller att, inom ramen av utav Kungl. Majt medgivet belopp,

placera ytterligare medel i sådana aktier. Jämväl riksförsäkringsanstalten

har förmenat, att ett konsekvent fullföljande av de föreslagna riktlinjerna

för bolagets förvaltning ledde till att staten borde ikläda sig garanti

för utdelningen å preferensaktierna, samt funnit det starkt kunna ifrågasättas,

huruvida i betraktande av den avkastning, som obligationer, fastighetsinteckningar

och dylika värdehandlingar lämnade, utdelningen kunde

begränsas såsom utredningsmännen tänkt sig, därest staten icke samtidigt

iklädde sig garanti i angivna avseende.

I anslutning till vad utredningsmännen anfört bar Spritcentralen vidtagit

åtgärder för tillgodoseende av vissa av de framförda önskemålen.

Sålunda bär 1929 års bolagsstämma med Spritcentralen fattat beslut örn

inlösen av preferensaktier till ett belopp av 5,000,000 kronor. Vidare

hava stamaktieägarna beslutat att icke inom sin egen krets välja

ledamöter av Spritcentralens styrelse, varav föranletts, att tre dåvarande

stamaktieägare var för sig överlåtit sina aktier å andra personer.

Enligt i vederbörlig ordning fattade beslut bar den ändring vidtagits beträffande

Aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co, att bolaget erhållit samma

styrelse och revisorer som Spritcentralen, varjämte föreskrivits, att medlem

i nämnda dotterbolags styrelse och revision icke skall äga åtnjuta arvode

för dylikt uppdrag.

Vid 1929 års ordinarie bolagsstämmor med de agenturbolag, vilkas aktiekapital

översteg 25,000 kronor, bar beslutats örn aktiekapitalets nedsättning

till 25,000 kronor i varje bolag, därvid verkställande direktören i

Spritcentralen bemyndigats att i de fall, där aktierna i dessa bolag innehades

av andra än Spritcentralen eller dess dotterbolag, träffa avtal örn

förvärv av dylika aktieposter för Spritcentralens räkning. Till Spritcentralen

hava överförts agenturbolags innehav av aktier i Aktiebolaget J.

D. Grönstedt & Co och Aktiebolaget Nya Grand Hotel, varigenom agenturbolagens

totala innehav av aktier i nämnda båda bolag avvecklats. Enligt

beslut vid 1928 års ordinarie bolagsstämmor med Spritcentralens agenturbolag

hava till styrelseledamöter i samtliga dessa bolag utsetts ordföranden

och vice ordföranden i Spritcentralens styrelse, bådadera utsedda av

Kungl. Majit, samt till styrelsesuppleant en likaledes av Kungl. Majit utsedd

suppleant i nämnda styrelse. Till revisorer hava samtidigt valts en

av de utav Kungl. Majit utsedda revisorerna i Spritcentralen samt dess

jourhavande revisor.

Slutligen bar Spritcentralen försålt sina aktieinnehav i Porterbryggeriaktiebolaget

D. Carnegie & Co och i Aktiebolaget Nya Grand Hotel.

På skäl, som chefen för finansdepartementet anförde till statsrådsprotokollet

den 12 januari 1929, återgivet förut i dag vid anmälan av frågan

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

örn utövandet av statens tobaksmonopol, bemyndigade Kungl. Maj:t sagda

dag chefen för nämnda departement att tillkalla en person att inom departementet

biträda vid fortsatt behandling av frågan örn anordnandet av den

statliga kontrollen av Spritcentralens och Tobaksmonopolets verksamhet

jämte därmed sammanhängande spörsmål.

I enlighet med detta bemyndigande tillkallades justitierådet A. Borgström.

Justitierådet Borgström har den 24 februari 1930 avgivit yttrande örn

organisationen av Spritcentralens fortsatta verksamhet.

I detta yttrande har Borgström till en början erinrat därom, att föredragande

departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den

12 januari 1929 avvisat det av kontrollstyrelsen framförda förslaget örn

förnyad utredning rörande Spritcentralens organisation i vidare mån än

som föranleddes av ett ställningstagande till nu föreliggande organisationsfrågor.

Därjämte har Borgström påpekat, att partihandeln med rusdrycker

och utövandet av tobaksmonopolet självfallet syntes böra organiseras

i så nära överensstämmelse med varandra, som omständigheterna

medgåve.

Yttrandet, som följer uppställningen i utredningsmännens betänkande,

innehåller i huvudsak följande.

Partihandelsföretagets organisation såsom ett aktiebolag. Aktieägare

och aktiekapital. För sin del har Borgström anslutit sig till utredningsmännens

uppfattning örn bibehållandet av aktiebolagsformen för

partihandelns organisation, och under sådana förhållanden syntes

anledning icke förefinnas att vid upplåtande av partihandelsrätten

frångå Spritcentralen. Däremot har Borgström, i likhet med reservanten

bland utredningsmännen och Spritcentralens styrelse, ansett,

att de fördelar, man skulle vinna genom partihandelsrättens upplåtande

åt allenast ett företag, icke uppvägde de nackdelar, som skulle följa av det

Grönstedtska bolagets avveckling.

Borgström har alltså föreslagit, att partihandelsrätten för nästkommande

avtalsperiod måtte upplåtas åt dess nuvarande innehavare, Spritcentralen,

och dess dotterbolag, Aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co, och syntes det

vara lämpligt att genom särskild bestämmelse i avtalet med Spritcentralen

för framtiden säkerställa anordningen örn gemensam styrelse och revision

för de båda bolagen.

I fråga örn stamaktiekapitalet har Borgström till en början yttrat, att

kontrollstyrelsens förslag, att stamaktiekapitalet skulle övertagas av

statsverket — ett förslag som vid upprepade tillfällen avvisats av riksdagen

— icke nu syntes böra föranleda någon åtgärd. Vid valet mellan

nuvarande anordning i fråga örn innehavet av stamaktiekapitalet och den

av utredningsmännen föreslagna ansåge Borgström, med erinran om föredragande

departementschefens uttalande i frågan till statsrådsprotokollet

den 12 januari 1929, den förra äga ett bestämt företräde. Den stöde också i

god överensstämmelse med vad han föreslagit i fråga örn innehavet av

preferensaktiekapitalet i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet. Borgström

förordade alltså dess bibehållande. Måhända borde i avtalet med

stamaktieägarna göras den jämkning, att förslag till ny aktieägare skulle

Justitierådet

Borgströms

utredning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

avgivas icke av Spritcentralens styrelse utan exempelvis av Stockholms

handelskammare. Mot de av Spritcentralens styrelse löreslagna jämkningar

i bolagsordningen syntes intet vara att erinra.

I fråga örn preierensaktiekapitalet har Borgström kommit till den uppfattningen,

att det icke kunde vara erforderligt eller lämpligt att fastlåsa

den jämväl från Spritcentralens sida såsom önskvärd betecknade konverteringen

vid en viss form, örn vilken man för övrigt ej visste, att den läte

sig genomföras. Borgström har alltså förordat, att bestämmelser i förevarande

hänseende icke upptoges i blivande avtal.

Oktrojtid. I yttrandet har här först erinrats, att utredningsmännen

föreslagit sådan förändring av nu gällande bestämmelser, att oktrojtiden

skulle utsträckas från fem till sex år, samt att Spritcentralens styrelse funnit

utredningsmännens förslag icke i och för sig föranleda någon erinran

men hemställt, att man skulle återgå till den äldre till år 1924 tillämpade

anordningen med beviljande av tillstånd tills vidare.

Borgström har för sin del ansett, att företräde borde givas nu gällande

bestämmelser, enligt vilka statsmyndigheterna hade särskild anledning

att för varje oktrojperiod upptaga ifrågavarande förhållanden till förnyad

prövning, och då intet syntes vara att erinra mot den ifrågasatta förlängningen

av oktrojtiden, har Borgström anslutit sig till utredningsmännens

förslag.

Styrelsen. I avseende å utredningsmännens förslag örn nya diskvalifikationsgrunder

för ledamotskap i styrelsen har Borgström anfört följande:

»Vad först beträffar det föreslagna förbudet för aktieägare i Spritcentralen,

respektive dess dotterbolag, att innehava uppdrag i fråga må det

väl vara riktigt, att stamaktieägare icke bör begagna sin rösträtt att förskaffa

sig den ekonomiska fördel, ett styrelseledamotskap kan medföra.

Enligt vad Spritcentralens styrelse meddelat hava stamaktieägarna också

förklarat sig icke ämna inom sin egen krets välja ledamöter av styrelsen.

Såsom skäl för förbudet hava utredningsmännen åberopat stadgandet i

instruktionen för de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna i bolaget,

att dessa icke få innehava aktier i bolaget, ävensom föreskriften i

rusdrycksförsäljningsförordningen, att av kontrollstyrelsen, landsting,

stadsfullmäktige eller kommunalstämma utsedd styrelseledamot i detaljhandelsbolag

icke må vara delägare i bolaget. Vid utfärdandet av dessa

bestämmelser har man emellertid, såsom Spritcentralens styrelse framhåller,

utgått från att det allmännas representanter hade vissa offentliga

intressen att bevaka, som kunde komma i strid med företagets. Bestämmelserna

kunna således icke tagas till intäkt för en föreskrift, att de styrelseledamöter,

som skola representera det enskilda aktieägareintresset,

icke själva skulle få innehava någon aktie, och en dylik undantagsföreskrift

skulle vara ägnad att skarpt framhålla Spritcentralens aktiebolagsform

såsom utgörande allenast en konstruktion. För övrigt må erinras,

att motsvarande undantagsbestämmelser icke förefinnas beträffande detaljhandelsbolag.

Jag kan således icke ansluta mig till utredningsmännens

förslag i denna del.

För det ifrågasatta förbudet i tråva örn styrelseledamot eller suppleant

i samt tjänsteman hos detaljhandelsbolag kunna väl anföras vissa beaktansvärda

skäl, men å andra sidan är det uppenbarligen av stor vikt, att

såsom av kontrollstyrelsen och Spritcentralens styrelse med skärpa framhålles,

de försäliningsorgan, som tillhandahålla Spritcentralens varor åt

allmänheten, få tillfälle att till Spritcentralen framföra sina på sakkun
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

skap grundade synpunkter beträffande inköpsfrågorna. Därest nu jämväl

pris- och inköpsnämndens verksamhet i enlighet med utredningsmännens

förslag komme att upphöra, skulle detaljhandelsbolagens inilytande i fråga

örn partihandelns utövande fullständigt utplånas, något som icke synes

mig lämpligt eller eftersträvansvärt. Jag kan således icke tillstyrka förslaget

i denna del.

Utredningsmännen hava knappast förebragt något egentligt skäl för

det föreslagna förbudet mot att till ledamot eller suppleant i Spritcentralens

styrelse utse den, som har delaktighet i företag, vilket självt eller genom

dotterföretag tillverkar eller försäljer maltdrycker eller vilket självt

eller genom dotterföretag idkar hotell- eller restaurantrörelse, eller den,

som utan att vara delägare i maltdrycks-, hotell- eller restaurantföretag är

ledamot eller suppleant i styrelsen för sådant företag. Vid övervägande av

dessa frågor har jag funnit de av reservanten och Spritcentralens styrelse

framförda skälen mot de ifrågasatta bestämmelserna övertygande och kan

därför icke tillstyrka desammas genomförande.»

Under denna punkt hava — fortsätter yttrandet — utredningsmännen

framlagt vissa riktlinjer för styrelsens förvaltning av bolagets angelägenheter.

Även örn, såsom kontrollstyrelsen antytt, viss fara förelåge för att

dessa riktlinjer skulle leda till en byråkratisering av Spritcentralen, ägnad

att motverka den affärsmässiga handläggningen av ärendena, har Borgström,

då Spritcentralens styrelse förklarat sig i stort sett icke hava någon

erinran mot desamma, ansett sig sakna anledning att föreslå modifikation

härutinnan. Styrelsen hade framställt erinran mot den föreslagna

särskilda röstmajoriteten för de kungavalda ledamöterna i styrelsen

vid beslut örn avtal, vilka innefattade åtagande för längre tid än bolagets

koncessionsperiod, men i anslutning till vad Borgström anfört i fråga

örn motsvarande föreskrift rörande Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet

har han ansett bestämmelsen i fråga böra bibehållas.

Jourhavande direktören. Liksom i fråga örn motsvarande befattning vid

Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har Borgström anslutit sig till

förslaget örn jourhavande direktörsbefattningens indragande och har icke

kunnat finna erforderligt att upptaga styrelsens förslag örn jourhavande

styrelseledamot. Mot inrättandet av en dylik befattning kunde med fog

anmärkas vad utredningsmännen anfört i fråga örn jourhavande direktören,

att åtgärden kunde befaras leda till en förskjutning av verkställande

direktörens ställning i förhållande till styrelsen och ett försvagande av styrelsens

intresse och ansvar för förvaltningen. Då alltid minst en av styrelsens

ledamöter komme att deltaga i direktörsrådets förhandlingar, bleve

styrelsen satt i tillfälle att följa dessa.

Direktör srådet. Vad angår denna organisation har Borgström yttrat följande:
»Beträffande

antalet ledamöter i rådet ansluter jag mig närmast till utredningsmännens

uppfattning. Jag förutsätter dock, att örn Grönstedtska

bolagets partihandelsrättighet bibehålies, jämväl detta bolags verkställande

direktör, därest särskild sådan utses, erhåller säte och stämma

i rådet. För övrigt synes mig skillnaden mellan rätten att få sin mening

antecknad och själva rösträtten i detta sammanhang icke vara alltför

betydande.

I likhet med vad jag yttrat beträffande det föreslagna direktörsrådet

hos Aktiebolaget Tobaksmonopolet, anser jag, att verkställande direktören

bör vara den ledande mannen inom rådet och att det icke ovillkor
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

ligen bör föreskrivas, att styrelsens ordförande skall vara ledamot i rådet.

Jag föreslår alltså, att rådet skall bestå av verkställande direktören,

eventuellt jämväl verkställande direktören i Aktiebolaget J. D. Grönstedt

■& Co, samt ytterligare två av styrelsen utsedda ledamöter, bland dessa

minst en av de kungavalda ledamöterna i Spritcentralens styrelse, med

uppdrag åt denne att mera ingående ägna sig åt rådets förhandlingar.

Åt Spritcentralens styrelse synes kunna fortfarande anförtros att utse ordförande

och, örn så anses erforderligt, jämväl vice ordförande i rådet.

Därest styrelsen, trots dess ovan återgivna uttalande, skulle finna lämpligt

insätta sin ordförande i rådet, lärer han självfallet komma att väljas

till rådets ordförande.»

Revisionen. Under hänvisning till vad han anfört i fråga örn revisionen

hos Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har Borgström hemställt,

att förslaget örn riksdagsvalda reAusorer icke måtte föranleda någon åtgärd,

att, därest så funnes lämpligt, i god tid före oktrojperiodens utgång

anordnades en särskild undersökning av Spritcentralen och dess \Terksamhet,

att Kungl. Majit skulle utse tre, eventuellt fyra revisorer jämte

suppleanter och Spritcentralen utse endast en revisor jämte suppleant, att

Kungl. Maj :t skulle utse en bland de kungavalda re\Tisorerna att vara jourhavande

revisor, att denne skulle Amra av handelskammare auktoriserad

revisor eller, på sätt Spritcentralens styrelse hemställt, av Kungl. Majit

prövades äga motsvarande kvalifikationer, att jourhavande reArisorn

jämväl skulle fungera som revisionens ordförande, att åt honom skulle

anförtros att jämte ytterligare en revisor, som revisorerna utsåge bland

de kungavalda, kontrollera ATerkställande direktörens uträkningar av omsättningsskatten

å spritdrycker, att instruktion för jourhavande revisorn

utfärdades av Kungl. Majit, att revisorerna skulle utse siffergranskare

och utfärda instruktion för dem, att största möjliga frihet lämnades revisorerna

att ordna granskningsarbetet på sätt de funne lämpligast, samt att

förslagen örn rätt för de kungavalda revisorerna att närvara Aud sammanträden

med styrelser och råd och örn rätt för utomstående att hos revisorerna

göra anmälan örn förmenta missförhållanden icke måtte vinna

bifall.

I likhet med reservanten inom utredningsmännen och Spritcentralens

styrelse har Borgström ansett de föreslagna diskvalifikationsgrunderna

för mottagande ax revisorsuppdrag ur sakliga synpunkter knappast tillräckligt

motUerade, och de kunde tänkas lägga hinder i vägen för val av

en eljest lämplig person till revisor.

Till sist har Borgström velat framhålla, att det under alla omständigheter

icke syntes tillrådligt, att riksdagens kamrar valde vardera två revisorer.

Ett reAusorskollegium på sju personer förefölle onekligen vara en

väl tungrodd apparat.

Angivande av föremålet för bolagets verksamhet. Vad utredningsmännen

härutinnan föreslagit, mot Aulket Spritcentralens styrelse icke haft

något att erinra, har icke föranlett något uttalande från Borgströms sida.

Riktlinjer för Spritcentralens förvaltning. Under denna punkt har

Borgström anfört, att han för egen del anslöte sig till utredningsmännens

ståndpunkt med de däri av Spritcentralens styrelse föreslagna jämkningar.

Den väckta frågan örn förändrade bestämmelser beträffande omsättningsskatten

syntes honom vara Ami värd att upptaga till närmare

övervägande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

Vad utredningsmännen anfört i fråga örn Spritcentralens skyldigheter

gent emot detaljhandelsbolagen och kontrollstyrelsen i fråga om försäljningsverksamheten

och angående omsättningsskatten har ej föranlett

något särskilt uttalande från Borgströms sida.

Sprit centralens rätt att förvärva aktie eller annan delaktighet i annat

företag. I detta ämne innehåller Borgströms yttrande följande:

»Utredningsmännen föreslå borttagande av möjligheten för Spritcentralen

att förvärva aktie eller annan delaktighet i företag, som självt eller

genom dotterföretag tillverkar eller försäljer rusdrycker eller maltdrycker

eller idkar hotell- eller restaurantrörelse. Till fövärv av aktie eller

annan delaktighet i annat företag syntes liksom hittills böra fordras

Kungl. Majit medgivande.

Spritcentralens styrelse anser med hänsyn till den i upprättat avtalsf örslag

upptagna utfästelse av bolaget i fråga örn föremålet för dess verksamhet

det föreslagna absoluta förbudet för bolaget att förvärva aktie eller annan

delaktighet i angivna företag överflödig samt ifrågasätter av angivna

grunder modifikation av nu gällande föreskrift örn Kungl. Maj:ts tillstånd

för förvärv av aktie eller annan delaktighet i företag, som faller

inom bolagets i avtalet utstakade arbetsområde.

För min del anser jag den av styrelsen föreslagna modifikationen

knappast böra vidtagas. De av styrelsen angivna praktiska olägenheterna

synas mig icke vara av allt för stor betydelse. Vad styrelsen i övrigt

anmärkt mot utredningsmännens förslag torde närmast vara av redaktionell

art. I detta sammanhang får jag mot den av styrelsen föreslagna

lydelsen av bestämmelsen i fråga anmärka, att det förefaller mindre

lämpligt uttryckligen förutsätta, att bolaget förvärvar aktie i företag,

som bedriver verksamhet av annan art än som angives i avtalet.»

Avskrivningar och f anderin gar, statsgaranti för utdelning å stamaktierna.

Borgström har härutinnan anfört följande:

»Mot vad utredningsmännen föreslagit i fråga örn avskrivningar och

fondavsättningar har Spritcentralens styrelse icke haft annat att erinra,

än att avsättning till reservfond — av utredningsmännen föreslagen till

en miljon kronor örn året till dess fonden uppgår till femton miljoner kronor

— må ske intill ett belopp av tjugu miljoner kronor utan att bindas

vid visst årligt belopp, samt att uttrycklig bestämmelse bör i blivande

avtal intagas örn rätt att göra avsättning till vinstregleringsfond.

Vad styrelsen i sistnämnda hänseende föreslagit synes böra iakttagas

vid utformningen av blivande avtal.»

Med hänsyn till bolagets kapitalbehov har Borgström funnit det synnerligen

önskvärt att redan i blivande avtal tillmötesgå styrelsens hemställan

örn höjande av reservfondens maximibelopp utöver vad utredningsmännen

förslagit och att icke fixera den årliga avsättningen till visst

angivet belopp.

Kontroll över dotterföretag. 1 yttrandet har här erinrats, att utredningsmännen

föreslagit borttagande av den i gällande avtal medgivna rätt

för Spritcentralen att av Kungl. Majit erhålla dispens från förbudet att

ikläda sig ekonomiska förpliktelser för dotterbolag eller lämna dotterbolag

försträckning. Såsom Spritcentralens styrelse erinrat syntes — har

Borgström anfört — bestämmelsen i fråga närmast hava tillkommit i syfte

att hindra Spritcentralen från att utsträcka sina engagement i fråga örn

Grand Hotel och Carnegie. Sedan numera Spritcentralen avhänt sig sina

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

Departe
mentschefen.

aktier i dessa båda företag, syntes anledning icke föreligga att vidhålla

utredningsmännens förslag. Snarare syntes praktiska skäl tala för styrelsens

hemställan, att i fråga örn återstående dotterbolag, vilka utövade

samma verksamhet som moderbolaget eller en därmed sammanhängande

rörelse, villkoret örn Kungl. Maj:ts medgivande borde bortfalla.

De av utredningsmännen framställda förslagen till stärkande av det allmännas

inflytande i dotterbolagens styrelse och revision, mot vilka Spritcentralens

styrelse i stort sett ej ha haft något att erinra, hava biträtts av

Borgström.

Beträffande revisorernas rätt att närvara vid styrelsesammanträden

hänvisas till vad Borgström förut anfört.

Utredningsmännens förslag beträffande avskrivningar och fondavsättningar

har icke föranlett något yttrande från Borgströms sida.

Avveckling av Spritcentralens förhållande till anslutna företag. Borgström

har under denna punkt yttrat:

»Beträffande Grönstedtska bolaget har jag redan yttrat mig, och Spritcentralen

Ilar, efter det utredningsmännens betänkande avgivits, sålt sina

aktier i Grand Hotel och Carnegie. Beträffande Spritcentralens förhållande

till Uppsala stadshotell kan detta bolag, såsom Spritcentralens styrelse

utrett, knappast betraktas som ett dotterföretag till Spritcentralen,

oell anledning att i blivande avtal intaga föreskrift örn avveckling av

Spritcentralens engagement i bolaget synes mig så mycket mindre föreligga

som Spritcentralens styrelse, enligt vad departementschefen upplyst till

statsrådsprotokollet den 12 januari 1929, redan fattat beslut i sådan riktning.

Beträffande återstående dotterbolag, agentbolagen, saknar jag, då utredningsmännens

avtalsförslag icke innehåller någon bestämmelse örn avveckling

av dessa företag, anledning att uttala mig.»

Reglering av förhållandena vid oktrojtidens utgång. Vad utrednings

männen härutinnan föreslagit har Borgström — under hänvisning till

vad han yttrat i fråga örn Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet — för

sin del biträtt, med erinran dock att de föreslagna bestämmelserna syntes

böra undergå någon formell jämkning.

Skiljedomsklausul. Mot utredningsmännens förslag i denna del har

Borgström icke någon erinran.

Ikraftträdande. Detta syntes böra äga rum den 1 januari 1931.

Pris- och inköpsnämnden. I avseende å förslaget örn indragning av

denna institution har Borgström anslutit sig till utredningsmännens uppfattning.

Någon avsevärd olägenhet syntes icke vara att befara av vissa

ärendens överflyttning till kontrollstyrelsen. Däremot ansåge Borgström

en ovillkorlig förutsättning för den föreslagna indragningen vara, att,

såsom kontrollstyrelsen uttryckt det, tillbörligt inflytande i annan ordning

bereddes systembolagen; och syntes detta lämpligen kunna ske genom

att inrymma säte och stämma i Spritcentralens styrelse åt en eller

flera representanter för systembolagen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, avser utredningsmännens

förslag endast i fråga örn vissa detaljer — främst frågorna örn oktrojtidens

längd och örn pris- och inköpsnämndens avveckling — ändringar i

rusdrycksförsäljningsförordningen. I denna del erfordras riksdagens med
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

verkan. Men upplåtande av rätt till partihandel oell fastställande av villkor

för upplåtelsen tillkomma Kungl. Majit. Då emellertid frågan örn nu

gällande partihandelsupplåtelse i förberedande läge av Kungl. Majit bragts

till riksdagens kännedom, torde motsvarande förfarande nu böra tillämpas,

och särskild anledning härtill föreligger i det förhållande, att resultatet

av den på riksdagens föranledande verkställda utredningen skall tagas

i beaktande vid nu förestående partihandelsupplåtelse.

Med hänsyn till ordningen för prövning av fråga örn partihandeln med

rusdrycker torde Kungl. Majits ställningstagande till de skilda momenten

av en blivande upplåtelse höra här utvecklas allenast i de delar, som äro

av mera väsentlig betydelse eller eljest kunna antagas påkalla riksdagens

uppmärksamhet.

Lika med utredningsmännen och justitierådet Borgström finner jag

skäl ej föreligga att frångå formen av aktiebolag för partihandelns utövande.

Enligt rusdrycksförsäljningsförorduingen står det Kungl. Majit öppet

att upplåta partihandelsrätt åt skilda utövare. Formellt innehaves dylik

rätt nu av två företag, Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen samt Aktiebolaget

J. D. Grönstedt & Co. Då emellertid det förra bolaget har aktiemajoriteten

i det senare, står partihandeln i dess helhet under enhetlig

ledning.

Utredningsmännen hava förordat, att partihandeln överlämnas ensamt

åt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen. Detta bolag har hävdat, att praktiska

hänsyn betingade en fortsatt formell uppdelning, och samma mening

omfattas av Borgström.

Jag för min del finner, att den utveckling, som Kungl. Majit med riksdagens

anslutning givit åt partihandelns ordnande, otvetydigt hänvisar

på ett odelat organ. Överskådlighet, ordning och reda måste härigenom

befrämjas. De praktiska olägenheter, som framhållits, böra kunna begränsas

till en kort övergångstid. Jag har alltså för avsikt att tillstyrka

Kungl. Majit att meddela upplåtelse ensamt åt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen,

och det uppgjorda förslaget till avtal utgår från denna förutsättning.

Utredningsmännen föreslå i fråga örn stamaktiekapitalet i Spritcentralen,

att en anordning genomföres motsvarande den, som förordats för pre

ferensaktiekapitalet i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet, d. v. s. att

stamaktiekapitalet övertages av vissa livförsäkringsbolag. Med hänsyn

till de erinringar, som framställts, har jag, liksom i fråga örn Tobaksmonopolet,

funnit mig ej böra fullfölja berörda förslag utan upptagit motsvarande

anordning, som av mig nu föreslagits för Tobaksmonopolet. Stamaktiekapitalet

avses alltså att uppdelas å enskilda ägare, vilka hädanefter

Partihandela
företagets
organisation.

Förändringar

i Aktiebolaget

Vin- & Spritcentralen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

utses av Kungl. Majit med ledning av förslag, som handelskamrarna i

Stockholm, Göteborg och Malmö ävensom systembolagsföreningarnas förtroendenämnd

bör beredas tillfälle avgiva.

Vid dylik anordning kan utdelningen å stamaktierna ej skäligen begränsas

till fem procent, på sätt utredningsmännen föreslå, utan torde

böra bestämmas till sex procent, vilken räntesats kan anses motsvara

genomsnittlig belåningsränta.

Det avses att i särskilt avtal med stamaktieägarna tillförsäkra staten

rätt att, när staten påfordrar, inlösa stamaktiekapitalet eller del därav.

Ehuru anledning ej finnes till antagande, att tillämpning av denna för

utomordentligt fall upptagna bestämmelse skall behöva ifrågakomma, synes

dock böra påkallas ett beslut av riksdagen av innebörd, att nödiga

medel hållas tillgängliga i händelse av avtalets tillämpning på denna

punkt. Ett bemyndigande åt riksgäldskontoret i sådant avseende torde

vara tillfyllest.

Uppenbart torde vara, att det rörelsekapital, som Spritcentralen nu disponerar

i preferensaktiekapitalet, betingar för hög ränta. Genom tillfällig

ökning av stamaktiekapitalet och därigenom möjliggjord inlösning av

hela preferensaktiekapitalet torde en konvertering av räntan från sju till

fem procent kunna genomföras sålunda, att efter det nuvarande preferensaktiekapitalets

inlösning nya preferensaktier till erforderligt belopp utfärdas.

Efter samråd med fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden förutsätter

jag medverkan från nämnda fond — som innehar ett betydande antal

preferensaktier — till genomförande av denna transaktion. Fullmäktige

vidhålla sitt i utlåtandet den 9 november 1928 framförda anspråk på

statsgaranti för blivande kapitalinvestering i preferensaktier ävensom

för utdelning. En dylik garanti torde med hänsyn till Spritcentralens

blivande ställning till staten väsentligen kunna betraktas såsom en formell

utfästelse.

Garantien för utdelning å preferensaktierna har upptagits i avtalet i

form av motsvarande gottskrivning av omsättningsskattemedel. Ifråga

örn garantien för pensionsförsäkringsfondens blivande kapitaltillskott

hemställer jag om utverkande av riksdagens medgivande till utfästelse

från statens sida.

Vad utdelningen å stamaktierna beträffar synes mig däremot någon

statsgaranti icke erforderlig, då denna till beloppet ringa utdelning torde

tryggas genom blivande vinstregleringsfond.

Vad angår rättsförhållandet vid Spritcentralens avveckling förutsättes

vid nu avsedd organisation, att, efter det aktieägarna erhållit gottgörelse

till beloppet av kapital och ogulden utdelning, återstående behållning

tillfaller statsverket. Uttrycklig bestämmelse härom synes böra införas

i bolagsordningen och har fogats till dess § 6.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

i Jag ansluter mig till utredningsmännens förslag, att, liksom beträffande

Tobaksmonopolet, oktrojtiden bör fastställas till sex år.

I fråga örn de diskvalifikationsgrunder för ledamotskap i bolagets styrelse,

som utredningsmännen förordat, synas vissa jämkningar vara motiverade.

Innehav av aktie i bolaget torde ej böra utesluta valbarhet å bolagsstämma

till styrelse. Och med hänsyn särskilt till pris- och inköpsnämndens

föreslagna avveckling synes det böra beredas möjlighet för

någon representant för systembolagen att insättas i styrelsen. Utredningsmännen

hava föreslagit, att delaktighet i företag inom maltdryckshanteringen

skall diskvalificera för ledamotskap i Spritcentralens styrelse.

Då intressemotsättning till sagda näring knappast kan antagas,

har jag emellertid, med beaktande av framkomna erinringar, funnit mig

böra vidtaga ändring på denna punkt.

Utredningsmännens förslag örn jourhavande direktörsbefattningens indragning

tillstyrkes av mig.

Förändring av direktörsrådet finner jag böra vidtagas i enlighet med

utredningsmännens förslag, dock med den jämkning att självskrivenheten

för styrelsens ordförande bortfaller. Direktörsrådet skall sålunda bestå

av, förutom verkställande direktören, två ledamöter, som styrelsen inom

sig utser, med iakttagande att åtminstone en av dessa väljes bland de

kungavalda styrelseledamöterna. Tillika har styrelsen att utse ordförande

och vice ordförande i rådet, vilket sammanträder på kallelse av

ordföranden eller verkställande direktören.

Beträffande revisionen åberopar jag vad jag anfört i fråga örn Tobaksmonopolet

och föreslår samma anordning för Spritcentralen. Det avses

alltså, att Kungl. Maj:t skall utse två ledamöter av revisionen, ordföranden

och jourhavande revisorn, samt bolagsstämman en ledamot, varförutom

bankofullmäktige och riksgäldsfullmäktige skola äga att var för

sig tillsätta en revisor. Därest fullmäktige ej begagna denna befogenhet,

bör Kungl. Maj:t äga meddela erforderliga förordnanden, så att

revisionen kommer att bestå av fem ledamöter.

I fråga örn diskvalifikationsbestämmelser har utredningsmännens förslag

jämkats i huvudsaklig motsvarighet till de ändringar, som upptagits

för styrelsen.

Jämte det att jag bibehållit utredningsmännens enligt min mening välgrundade

förslag örn särskild av Kungl. Maj:t utsedd ordförande, förutsätter

jag, att revisionen erhåller den fastare organisation, som utredningsmännen

avsett. Liksom för Tobaksmonopolet har jag med hänsyn

till framställda erinringar emellertid ej upptagit bestämmelsen örn rätt

Oktrojtid.

Styrelsen.

Jourhavande

direktören.

Direktörs
rådet.

lievisionen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

för ordföranden och jourhavande revisorn att närvara vid styrelsens och

direktörsrådets sammanträden.

Riktlinjer för Utredningsmännen hålla före, att partihandeln icke har till uppgift

förvaltningen. genom handelsvinst bereda staten inkomst utan att denna inkomst

hör uttagas medels beskattning. Med utgångspunkt från denna åsikt hava

vissa riktlinjer angivits avseende prisberäkning, omsättningsskattens utsträckning

eventuellt även till vin samt vinstens upptagande i riksstaten.

I princip har jag funnit utredningsmännens ståndpunkt motiverad.

Emellertid vill jag i detta sammanhang erinra örn chefens för finansdepartementet

i propositionen nr 119 till 1929 års riksdag gjorda uttalande,

som av riksdagen lämnades utan erinran, innebärande att, sedan numera

en viss stabilitet uppnåtts i partihandelsbolagens tillverkningskostnader

och inköpspriser, det syntes böra i möjligaste mån undvikas, att

mera tillfälliga förhållanden komme att medföra förändringar i utförsäljningspriserna

med därav följande växlingar i omsättningsskattens avkastning.

Då därjämte praktiska hänsyn försvåra ett fullföljande av

en anordning efter de av utredningsmännen antydda riktlinjerna samt

särskilt i fråga örn handeln med vin olägenheter måhända kunna uppstå

vid ett utbyte av det nuvarande affärsmässiga systemet mot en mera

expeditionell drift, har jag stannat vid bibehållande i det väsentliga av

nu gällande direktiv för driften och i övrigt nuvarande bestämmelser i

nyssberörda avseenden.

Vad angår utredningsmännens förslag till bestämmelse örn förbud för

Spritcentralen att själv eller genom dotterföretag förvärva aktie eller

andel i annat företag, har jag funnit övervägande skäl tala för att hålla

möjligheten till dispens öppen även i avseende å engagemang i företag,

som tillverka eller försälja rusdrycker eller maltdrycker eller idka hotell-

eller restaurantrörelse. Nu gällande föreskrift i detta ämne torde

sålunda böra bibehållas i sak oförändrad.

Fondbildning. Utredningsmännen hava föreslagit successiv avsättning till reservfonden

intill 15 miljoner kronor. Borgström har ansett, att avsättning bör

tillåtas intill ett belopp av 20 miljoner kronor utan särskild begränsning

med hänsyn till det årliga avsättningsbeloppet.

Då utredningsmännen vid avgivandet av sitt förslag utgingo ifrån att

sammanlagda beloppet av Spritcentralens i rörelsen investerade fonder

skulle uppbringas till 35 miljoner kronor, men aktiekapitalet numera efter

utlottning av preferensaktier utgör blott 15 miljoner kronor, har jag anslutit

mig till vad Borgström föreslagit beträffande reservfondens storlek,

varvid jämväl hänsyn tagits därtill, att Spritcentralens och Grönstedtska

bolagets reservfonder redan i år komma att uppgå till sammanlagt

12.5 miljoner kronor. I likhet med utredningsmännen anser jag dock

att icke mer än en miljon kronor årligen böra få av tillgänglig vinst

överföras till denna fond.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

29

Här förutom torde Kungl. Maj:t böra medgiva avsättning till en vinstregleringsfond

till skäligt belopp.

Spritcentralen har numera avvecklat sina intressen i Porterbryggeriaktiebolaget

D. Carnegie & Co och Aktiebolaget Nya Grand Hotel, varemot

aktieinnehavet i Aktiebolaget Uppsala stadshotell är oförändrat. Jag

är ense med utredningsmännen däri, att Spritcentralen bör tillförbindas

att, så snart lämpligen kan ske, sälja sina aktier i sistnämnda bolag. En

följd av partihandelns upplåtande ensamt till Spritcentralen bör bliva

likvidering, så snart ske kan, av Aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co och

överlåtelse av det senare bolagets tillgångar och skulder å Spritcentralen.

I enlighet med utredningsmännens förslag förordar jag pris- och inköpsnämndens

avveckling.

I huvudsaklig anslutning till utredningsmännens förslag med de jämkningar,

vilka jag nu väsentligen omförmält, har jag låtit utarbeta förslag

till

l:o) avtal angående upplåtande åt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen

av rätt att idka partihandel med rusdrycker, ävensom, att såsom bilaga

fogas vid avtalet, förslag till ändringar i bolagsordningen för Spritcentralen;

och

2:o) avtal angående stamaktiekapitalet i Spritcentralen.

Nu nämnda avtalsförslag torde få fogas vid statsrådsprotokollet (Bilagor

A och B).

Föredragande departementschefen anmäler vidare och uppläser ett

inom departementet upprättat förslag till förordning örn vissa ändringar

i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker.

Härefter hemställer departementschefen, att Kungl. Majit måtte i proposition

föreslå riksdagen att

l:o) antaga nämnda förslag till förordning örn vissa ändringar i rusdryekförsäljningsförordn

ingen;

2:o) medgiva, att Kungl. Majit må för staten utfästa garanti för dels kapitalet

av de preferensaktier i Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen intill

belopp av 14,600,000 kronor, som komma att tecknas för pensionsförsäkringsfonden,

dels ock utdelning å preferensaktierna i Spritcentralen i enlighet

med de här förut angivna grunder;

3io) besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av behov

tillhandahålla medel för såväl infriande av den enligt punkt 2io) utfästa

garantiiörbindelse, avseende kapitalet av de preferensaktier, som komma

att tecknas för pensionsförsäkringsfonden, som även inlösen helt eller

delvis av stamaktiekapitalet i Spritcentralen.

Avveckling av

anslutna företag.

Pris- och inköpsnämnden.

Avtalsförslag

m. m.

Departe
mentschefens
hemställan.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

E. Regnér.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

31

Bilaga A.

Förslag

till

avtal angående upplåtande åt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen av

rätt att idka partihandel nied rusdrycker.

§ 1.

Med föranledande av 12 § i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående

försäljning av rusdrycker, sådant detta författningsrum lyder enligt

förordningen den 1930 (nr ), upplåter Kungl.

Majit å statens vägnar härmed för en tid av sex år från och med

den 1 januari 1931 till och med den 31 december 1936 åt Aktiebolaget Vin&

Spritcentralen (här nedan kallat Spritcentralen) rätt att såsom partihandelsbolag

inom riket bedriva handel med rusdrycker med de rättigheter

och skyldigheter, som därmed följa jämlikt lag och författning,

samt på följande villkor i övrigt.

Kungl. Majit antager icke för tid, under vilken detta avtal är gällande,

annat bolag till partihandelsbolag.

§ 2.

Spritcentralen utfäster sig att, så snart ske kan, genomföra de ändringar

i Spritcentralens bolagsordning, som härvid fogad bilaga utvisar.

§ 3.

Spritcentralen må icke idka — förutom partihandel med rusdrycker —

annan verksamhet än sådan, som avser att tillverka, förädla eller på

annat sätt bereda alkoholhaltiga drycker eller att tillverka för rörelsen

erforderliga förbrukningsartiklar.

Beträffande redan bestående dotterföretag till Spritcentralen gäller

vad i §§ 17 och 18 stadgas.

§ 4.

Det åligger Spritcentralen

att under den tid, avtalet gäller, driva partihandel med rusdrycker, på

sätt förutsättes i förordningen angående försäljning av rusdrycker,

att vid inköp, tillverkning och beredning av alkoholhaltiga drycker

bedriva verksamheten på sådant sätt, att leverantörers och återförsäljares

berättigade handelsintressen tillgodoses, att garanti vinnes för en

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

fullt ärlig- varubeteckning, och att behörig hänsyn tages till den konsumerande

allmänhetens smak och vanor,

att vid försäljning av alkoholhaltiga drycker tillämpa sådana prissättningsgrunder,

att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig

fördyring av varorna, på samma gång som åt bolaget beredes skälig inkomst

av rörelsen,

samt att, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader,

å alla områden av sin verksamhet handhava rörelsen och anordna driften

på det mest rationella och effektiva sätt.

§5.

Spritcentralen förbinder sig:

att så bedriva försäljningen av rusdrycker till detaljhandelsbolagen,

att dessa, i vad på Spritcentralen ankommer, kunna ställa sig till efterrättelse

givna föreskrifter i avseende å detaljhandelsbolags inköp av,

försäljningspris för samt alkoholstyrka hos sådana drycker; skolande

meningskiljaktigheter mellan Spritcentralen och detaljhandelsbolag i

angelägenheter rörande detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker hänskjutas

till avgörande av kontrollstyrelsen,

att i god tid delgiva kontrollstyrelsen företagna ändringar i försäljningspriserna

å rusdrycker, så ock i övrigt tillhandagå kontrollstyrelsen

med uppgifter och yttranden, som äro erforderliga för fullgörandet av

styrelsen åliggande tillsyn över detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker,

m. m.,

samt att före februari månads utgång värjo år till kontrollstyrelsen

avlämna fullständig statistik över detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker

under nästföregående år, upprättad i enlighet med av kontrollstyrelsen

lämnade anvisningar.

§ 6.

Spritcentralen åligger att senast den femtonde dagen i varje månad å

statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning insätta

de omsättningsskattebelopp, som enligt vid varje tid gällande skattesatser

belöpa å de rusdrycker, vilka Spritcentralen under nästföregående

månad försålt.

Skattebeloppen uträknas med ledning av bolagets böcker, och skall

samtidigt med varje inleverering till statskontoret avlämnas på nämnda

böcker grundad uträkning av skattebeloppen, vilken skall vara å bolagets

vägnar av verkställande direktören avgiven samt till riktigheten

styrkt av revisionens ordförande och jourhavande revisorn.

Avskrift av bevis örn insättningen jämte uträkning av skattebeloppen,

åtföljd av uppgift å det sammanlagda beloppet av varje detaljhandelsbolags

inköp under ifrågavarande månad av rusdrycker, för vilka omsättningsskatt

erlägges, skall omedelbart tillställas kontrollstyrelsen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

33

§7.

Spritcentralen åtager sig att, sedan kontrollstyrelsen enligt Kungl.

Maurts föreskrifter övertagit vissa av de arbetsuppgifter, som för närvarande

åligga pris- och inköpsnämnden, gottgöra statsverket de kostnader,

som efter Kungl. Maj:ts prövning må föranledas av styrelsens

ifrågavarande verksamhet.

§ 8.

Spritcentralen förbinder sig att, så snart ske kan, genomföra inlösning

av nuvarande preferensaktier och desammas ersättande med preferensaktier

till fem procent ränta.

Staten skall hava rätt att, därest den så påfordrar och erbjuder lika

förmånliga villkor, som vid upplåning hos annan kunna erhållas, lämna

Spritcentralen lån för inlösen av preferensaktier ävensom övrig kredit intill

det belopp, av vilket Spritcentralen har mera stadigvarande behov.

§ 9.

För åvägabringande av planmässigt samarbete mellan Spritcentralens

olika verksamhetsgrenar skall finnas en beredning, direktörsrådet. Rådet

består av två ledamöter, som styrelsen inom sig utser, därav minst en

bland de av Kungl. Maj:t förordnade ledamöterna, samt verkställande direktören

i Spritcentralen. Därjämte deltager i rådets överläggningar,

men icke i dess beslut den eller de avdelningschefer, på vilkas handläggning

ärendet ankommer. Styrelsen utser ordförande och vice ordförande i rådet,

vilket sammanträder på kallelse av ordföranden eller verkställande direktören.

Rådet skall dels söka åstadkomma nödig enhetlighet rörande inköp,

prissättning, benämning och saluförande av viktigare varuslag, dels ock

avhandla frågor rörande tjänstemäns och arbetarepersonals avlöningar

och arbetsvillkor samt i övrigt alla spörsmål av större betydelse för bolagets

handhavande av dess verksamhet. Åtgärd i strid mot något av rådet

gjort uttalande må icke vidtagas av verkställande direktören eller annan,

med mindre styrelsen godkänner den ifrågasatta åtgärden.

Vid rådets sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift omedelbart

efter justeringen tillställes samtliga styrelseledamöter ävensom revisionens

ordförande och jourhavande revisorn.

§ 10.

1. Spritcentralen åtager sig att med belopp, som fastställas av Kungl.

Maj:t, gälda ersättningar till de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna,

styrelsesuppleanterna och revisorerna samt till de av fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda revisorerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 161 höft. (Nr 196.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

2. Spritcentralen må ej för å bolagsstämma utsedd styrelseledamot och

suppleant bestämma högre ersättning än av Kungl. Majit fastställts för

av Kungl. Majit utsedd styrelseledamot och suppleant.

§ 11.

Spritcentralen skall till revisorernas disposition ställa erforderliga penningmedel

att av dem användas för anordnande av sifferrevision och övrig

kontroll, som de pröva nödig.

§ 12.

Spritcentralen må ej själv eller genom dotterföretag efter denna dag

utan Kungl. Majits medgivande förvärva aktie eller andel i annat företag.

§ 13.

Spritcentralen må ej efter denna dag sluta avtal, som innefattar åtagande

för längre tid än den, för vilken partihandelsrätt upplåtits åt bolaget,

utan så är att minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna

i Spritcentralens styrelse biträda beslut därom; dock må utan hinder

härav hyresavtal slutas till fardag, som infaller näst efter utgången

av nämnda tid.

§ 14.

1. Spritcentralen må årligen avskriva å byggnaders anskaffningsvärde

högst fem procent och å inventariers anskaffningsvärde högst femton procent,

med iakttagande av att, sedan anskaffningsvärdet till fullo avskrivits,

avsättning till avskrivningsfond ej vidare må äga rum. För ytterligare

avskrivningar, som ej enligt lag skola ske, fordras Kungl. Majits

medgivande.

Annan avsättning till fonder må icke utan Kungl. Majits medgivande

äga rum i vidare mån än att till reservfond årligen må avsättas högst

1,000,000 kronor, intill dess fonden uppgår till 20,000,000 kronor.

2. Skulle den till utdelning tillgängliga årsvinsten ej förslå till fem procent

utdelning å bolagets preferensaktiekapital, skall staten vara förpliktad

att av de enligt § 6 influtna skattemedel tillgodoföra bolaget så stort

belopp, som erfordras, för att utdelning å preferensaktierna av fem procent

må kunna ske.

§ 15.

Spritcentralen må ej efter denna dag ikläda sig ekonomiska förpliktelser

för dotterföretag eller lämna dotterföretag försträckning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

% 16.

Spritcentralen må, så länge dotterbolag är anslutet till Spritcentralen,

icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd vidtaga eller biträda åtgärd, varigenom

Spritcentralens inflytande över bolagets rörelse och verksamhet förminskas.

§ 17.

Spritcentralen förbinder sig att tillse:

att ändring i dotterbolags ordning icke vidtages utan Kungl. Marits

medgivande,

att minst två av ledamöterna i varje dotterbolags styrelse utses bland

de av Kungl. Majit tillsatta ledamöterna i Spritcentralens styrelse,

att de av Kungl. Majit tillsatta revisorerna hos Spritcentralen jämväl

utses till revisorer hos dotterbolagen,

att dotterbolag, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader,

å alla områden av sin verksamhet handhaver rörelsen och anordnar

driften på det mest rationella och effektiva sätt,

att dotterbolag icke utan särskilt medgivande från Spritcentralen ikläder

sig förpliktelser, som kunna medföra avsevärda utgifter, eller verkställer

mera betydande kapitalplaceringar,

att av dotterbolag ej verkställas avskrivningar i vidare mån än enligt

de bestämmelser, som enligt § 14 morn. 1 gälla för Spritcentralen,

att av dotterbolag avsättning till fonder icke utan Kungl. Majits medgivande

verkställes i vidare mån än enligt lag skall ske,

samt att den vinst å dotterbolags rörelse, som kan återstå sedan avsättning

till fonder blivit gjord, icke användes för annat ändamål än till utdelning

åt aktieägarna i överensstämmelse med gällande bolagsordning.

§ 18.

Spritcentralen förbinder sig:

att, så snart ske kan, likvidera Aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co,

samt att, så snart lämpligen kan ske, försälja sitt innehav av aktier i

Aktiebolaget Uppsala Stadshotell.

§ 19.

Därest annan än Spritcentralen erhåller rätt till partihandel med rusdrycker

för tid efter den, under vilken detta avtal är gällande, skall den

nye innehavaren berättigas och förpliktas att övertaga Spritcentralens

för rörelsens bedrivande erforderliga tillgångar, såsom varulager, fastigheter,

inventarier, förbrukningsartiklar, recepter m. m., ävensom förpliktas

att, i den mån sådant lämpligen kan ske, bibehålla hos Spritcentralen

anställd personal. Vid överlåtelse, som nu sagts, skall värdering av

tillgångar, som ifrågakomma till övertagande, i den mån överenskommelse

ej kan träffas, hänskjutas till avgörande enligt lagen om skiljemän.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

§ 20.

Skulle tvist uppstå mellan staten och bolaget rörande rätta tolkningen

av detta avtal, skall dylik tvist avgöras enligt lagen om skiljemän.

§ 21.

Detta avtal skall, där ej annat i avtalet sägs, äga tillämpning från och

med den 1 januari 1931.

§ 22.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och mellan parterna utväxlade.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

37

Bilaga till Bilaga A.

Förslag

till

ändringar i bolagsordningen för Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen.

§ 6.

Aktierna--- 23,500,000 kronor.

Preferensaktierna skola framför stamaktierna medföra företrädesrätt

till årlig utdelning av bolagets vinst intill fem för hundra av aktiebeloppet

ävensom rätt att, därest under ett eller flera år sådan utdelning ej

kunnat lämnas, av följande års vinst bekomma vad däruti brustit, innan

utdelning å stamaktierna må äga rum. Därutöver skola preferensaktierna

icke medföra rätt till utdelning av vinsten.

Å stamaktierna må av vinsten årligen utdelas endast sex för hundra

av aktiebeloppet.

Återstående vinst skall, efter det beslutad avsättning till fonder blivit

gjord, i den mån den ej enligt § 8 användes för inlösen av preferensaktier

eller för sådant ändamål avsättes, inlevereras till kungl, statskontoret

för statsverkets räkning.

Då bolaget upplöses, skall innehavare av preferensaktie med förmånsrätt

framför stamaktiernas ägare ur bolagets tillgångar erhålla ett belopp,

motsvarande aktiens nominella värde jämte fem procent ränta, i den mån

sådan ej genom utdelning guldits. Därefter skall innehavare av stamaktie

erhålla vad som motsvarar aktiens nominella värde jämte ränta efter sex

procent, i den mån sådan ej genom utdelning guldits. Övriga tillgångar

tillfalla statsverket.

Iakttagas skall att stamaktierna städse motsvara lägst en femtiondedel

(Voo) av bela aktiekapitalet.

§ 8.

Utelöpande---penningmedel.

Med enkel majoritet å bolagsstämma bestämmes det antal preferensaktier,

som för varje gång skall inlösas, varefter ordningen för inlösen

bestämmes genom utlottning inför notarius publicus i Stockholm.

Innehavare av utlottad preferensaktie är skyldig att en månad efter

uppsägning, verkställd i den ordning som i fråga örn meddelanden till aktieägarna

är föreskriven, för densamma taga lösen med ett belopp, motsvarande

aktiens nominella värde jämte ränta efter fem procent örn året

från det löpande räkenskapsårets början samt dessutom möjligen ogulden

utdelning för föregående år.

Från---inlösandet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

% 10.

1. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med fyra suppleanter för

dem.

2. Till ledamot eller suppleant i styrelsen må icke utses den, som äger

eller har andel i företag, som självt eller genom dotterföretag tillverkar

eller försäljer rusdrycker, eller som självt eller genom dotterföretag idkar

hotell- eller restaurantrörelse, ej heller den, som, ändock att han icke äger

eller har andel i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen

för sådant företag eller tjänsteman i företaget.

Vad sålunda är stadgat skall dock icke utgöra hinder för att till ledamot

eller suppleant i Spritcentralens styrelse utses ledamot eller suppleant

i styrelse för dotterbolag till Spritcentralen eller ledamot eller suppleant

i styrelse för detaljhandelsbolag med rusdrycker och ej heller för att å

bolagsstämma sådant uppdrag lämnas den, som är aktieägare i Spritcentralen.

3. Kungl. Maj:t utser fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom ordförande

och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter. Övriga styrelseledamöter

och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma.

Såväl ledamöter som suppleanter utses för två år i sänder, så att två

ledamöter och en suppleant bland de av Kungl. Maj:t utsedda och likaledes

två ledamöter och en suppleant bland de å bolagsstämma utsedda avgå

varje år; och skola i följd härav, när styrelseledamöter och suppleanter

utses år 1931, av Kungl. Majit två ledamöter och en suppleant samt å bolagsstämma

likaledes två ledamöter och en suppleant utses för blott ett

år. Därest styrelseledamot eller suppleant avgår före utgången av den

tid, för vilken han blivit utsedd, skall i hans ställe annan utses för den

återstående tiden.

Styrelsen utser verkställande direktör för bolaget. Tillhör verkställarn

de direktören ej styrelsen, skall ändock för honom gälla vad i mom. 2 är

stadgat för styrelseledamot.

4. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden i regel minst en

gång i månaden och eljest så ofta ärendenas behandling det fordrar. Sammanträde

skall ock utlysas, när minst två styrelseledamöter det påkalla.

Kallelse till sammanträde jämte föredragningslista skall i god tid tillställas

samtliga ledamöter och suppleanter.

5. Därest såväl ordföranden som vice ordföranden äro förhindrade att

närvara vid styrelsesammanträde, skall ordet föras av annan bland de

utav Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna.

Styrelsen är beslutför, när fyra av styrelsens ledamöter, däribland minst

två av de utav Kungl. Majit utsedda, finnas tillstädes. Frågor av större

betydelse skola, därest minst två ledamöter så påfordra, behandlas vid

två styrelsesammanträden.

Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst.

Beslut örn avtal, som innefattar åtagande för längre tid än den, för vilken

partihandelsrätt upplåtits åt bolaget, är ej giltigt, med mindre det

biträdes av minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna; dock

må utan hinder härav hyresavtal slutas till fardag, som infaller näst efter

utgången av nämnda tid.

6. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift

omedelbart efter justeringen tillställes revisionens ordförande och jourhavande

revisorn.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

7. Ersättningar till de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna

och styrelsesuppleanterna bestämmas av Kungl. Majit.

§ 12.

1. För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

skall finnas en revision, bestående av fem revisorer jämte lika många

suppleanter.

2. Till revisor eller suppleant må icke utses den, som äger eller har andel

i företag, som självt eller genom dotterföretag tillverkar eller försäljer

rusdrycker, eller som självt eller genom dotterföretag idkar botell- eller

restaurantrörelse, ej heller den, som, ändock att han icke äger eller har andel

i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen för sådant

företag eller tjänsteman i företaget.

Vad sålunda är stadgat skall dock icke utgöra hinder för att å bolagsstämma

till revisor eller suppleant utses aktieägare i Spritcentralen eller

ledamot eller suppleant i styrelse för detaljhandelsbolag med rusdrycker.

3. Å ordinarie bolagsstämma utses årligen en revisor och en suppleant

för tiden till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

Kungl. Majit äger utse två revisorer och två suppleanter för tiden från

en ordinarie bolagsstämma till och med den ordinarie bolagsstämman två

år därefter. Av dessa revisorer förordnar Kungl. Majit den ene att vara

revisionens ordförande och den andre att vara jourhavande revisor; och

må till jourhavande revisor endast förordnas av handelskammare eller

i annan, av Kungl. Majit godkänd ordning auktoriserad revisor.

Fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret äga årligen

var för sig utse en revisor och en suppleant för tiden från den

ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie

bolagsstämma. Begagnas icke denna befogenhet, äger i stället

Kungl. Majit meddela erforderliga förordnanden.

4. Revisionen sammanträder på kallelse av ordföranden minst en gång

varje kalenderkvartal och eljest då ordföranden eller minst två revisorer

anse det erforderligt.

5. Vid revisionens sammanträden skall föras protokoll.

6. Ersättningar till de av Kungl. Majit, fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda revisorerna bestämmas av Kungl.

Majit.

§ 15.

Ordinarie---utgång.

Å denna---lyftas;

4. Val av styrelseledamöter och suppleanter;

5. Val av en revisor och en suppleant; samt

6. Bestämmande av ersättningar åt de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter

samt den revisor, som utses å bolagsstämma.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

Bilaga B.

Förslag

till

avtal angående stamaktiekapitalet i Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen.

Sedan staten i avtal nied Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen för en tid av

sex år från och nied den 1 januari 1931 till och med den 31 december 1936

åt bolaget upplåtit rätt att såsom partihandelsbolag inom riket bedriva

handel med rusdrycker, har mellan staten, å ena, samt undertecknade

.............., å andra sidan, träffats följande avtal:

§ 1.

Envar av undertecknade övertager......stamaktier i Aktiebolaget Vin
fe

Spritcentralen med 1931 och efterföljande års kuponger till ett pris enligt

parikurs av ettusen (1,000) kronor för aktie.

I fråga örn den rätt, som, utöver vad bolagsordningen innehåller, tillkommer

dessa aktier, gäller vad i avtalet den................mellan sta
ten

och bolaget stadgas.

§ 2.

Stamaktieägarna tillförsäkra staten rätt att, när helst Kungl. Majit så

påfordrar, till parikurs inlösa samtliga ifrågavarande stamaktier eller det

antal därav, Kungl. Majit bestämmer, jämte kuponger, som ej förfallit

till betalning, med tillägg av sex procent ränta, i den mån sådan ej genom

utdelning guldits.

§ 3.

Stamaktieägarna förbinda sig att icke överlåta aktierna till annan än

staten eller den Kungl. Majit godkänner såsom innehavare av aktierna.

Vid överlåtelse av aktie till annan än staten skall stamaktieägare tillförbinda

ny innehavare att underkasta sig de förpliktelser, detta avtal

innehåller.

§ 4.

Till säkerhet för statens rättigheter enligt detta avtal pantsätta stamaktieägarna

ifrågavarande aktier, vilka för detta ändamål, in blanco

transporterade, överlämnas till Sveriges riksbank under förbud för ban
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

ken att annat än med Kungl. Maj:ts medgivande ock på villkor, som

Kungl. Maj:t må bestämma, utlämna aktierna. Och tillförsäkra stamaktieägarna

staten rätt att, om stamaktieägarna brista i fullgörandet

av åtagna förpliktelser enligt detta avtal, utan iakttagande av i lag stadgade

föreskrifter, på sätt staten finner lämpligt realisera panten samt

därur göra sig betald för sina ersättningsanspråk.

Utan binder av vad nu sagts må stamaktieägare i riksbanken eller —

utan att aktierna uttagas fran riksbanken — i annan bank, vars reglemente

blivit av Kungl. Maj:t fastställt, ställa aktierna såsom pant med

förmånsrätt framför statens ersättningsanspråk för ett fordringsbelopp

av högst aktiernas parivärde jämte Tänta, motsvarande den å aktierna

belöpande utdelningen. Sådan pantsättning må dock ske allenast på

villkor, att panten ej må realiseras utan att Kungl. Maj :t på förhand underrättats

och erhållit tillfälle att bevaka statens rätt.

§ 5.

Stamaktieägarna förbinda sig att vid nyteckning av stamaktier verkställa

överlåtelse av de nytecknade aktierna i enlighet med av Kungl.

Maj:t given anvisning.

§ 6.

Örn stamaktieägarnas förpliktelser enligt detta avtal skall anteckning

göras å aktiebreven.

§ T.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka staten tagit ett

och N. N. för stamaktieägarnas räkning ett.

4

Pillau!) riksdagens protokoll 19:10. 1 sami. 161 huft. (Nr 196.)

s. 1 Kontrollera mot PDF

BILAGOR

Bihang till riksdagens protokoll lotto.

1 sami. 161 hafi. (Nr 106. Bilaga.)

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 196. Bilaga.

3

Bilaga 1.

Ordning för Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen.

(Sådan den antagits vid konstituerande bolagsstämma den 17 oktober 1917 med

sedermera däri vidtagna ändringar.)

§ 1.

Detta bolag, vars firma är »Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen», är

grundat på aktier med begränsad ansvarighet enligt bestämmelserna i

1910 års lag örn aktiebolag.

§ 2.

Bolagets verksamhet har till föremål att framställa, förädla eller på annat

sätt bereda sprit, brännvin och andra alkoholhaltiga drycker, att driva

handel med dylika varor samt att handhava därmed i sammanhang stående

rörelse.

§ 3.

Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.

§ 4.

Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst 8,000,000 kronor och högst

24,000,000 kronor.

§ 5.

Aktie skall lyda å ettusen (1,000) kronor. Aktiebreven skola ställas till

viss man. Med varje aktiebrev skola följa vinstutdelningskuponger för

tio år, varje å ett års utdelning, jämte talong. Efter dessa kupongers inlösen

utgivas mot avlämnande av talongen behörigen kvitterad, nya kuponger

till samma antal och förfares på samma sätt allt framgent.

§ 6.

Aktierna skola vara dels stamaktier, dels preferensaktier, vilka sistnämnda

skola kunna utgivas till ett belopp av högst 23,500,000 kronor.

Preferensaktierna skola framför stamaktierna medföra företrädesrätt till

årlig utdelning av bolagets vinst intill sju för hundra av aktieheloppet,

ävensom rätt, att därest under ett eller flera år sådan utdelning ej kunnat

lämnas, av följande års vinst bekomma vad däruti brustit, innan utdelning

å stamaktierna må äga rum. Därutöver skola preferensaktierna

icke medföra rätt till utdelning av vinsten.

Å stamaktierna må utdelas endast det belopp, som motsvarar genomsnittlig

aktiebelåningsränta för räkenskapsåret, uträknad av riksbanken.

Återstående vinst skall, efter det avsättningar till reservfond och pensionsfond

blivit gjorda, i den mån den ej enligt § 8 användes för inlösen

av preferensaktier eller för sådant ändamål avsättes, inlevereras till kungl,

statskontoret för statsverkets räkning.

Då bolaget upplöses, skall innehavare av preferensaktie med förmåns
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

rätt framför stamaktiernas ägare ur bolagets tillgångar erhålla ett belopp,

motsvarande aktiens nominella värde jämte nyss angivna utdelning

i den mån, densamma ej guldits. Övriga tillgångar tillfalla stamaktiernas

ägare.

Iakttagas skall att stamaktierna städse motsvara lägst en femtiondedel

(1/so) av hela aktiekapitalet.

§ 7.

Därest beslut framdeles skulle komma att fattas angående aktiekapitalets

ökning, skola förutvarande aktieägare äga företrädesrätt, envar i förhållande

till antalet av honom innehavda aktier, till de nya aktierna, dock

att, därest dessa skola helt och hållet eller delvis utgöras av stamaktier,

förutvarande stamaktieägare ensamma skola äga på nyssnämnda sätt bestämd

företrädesrätt till de nya stamaktierna.

§ 8.

Utelöpande preferensaktier skall bolaget kunna inlösa, dock att aktiekapitalet

därigenom ej må nedsättas under minimikapitalet.

Vid dylik inlösen gälla följande bestämmelser:

Örn av uppkommen årsvinst finnas till förfogande medel utöver vad

som enligt § 6 erfordras för avsättande till fonder och för utdelning, äger

bolaget använda sådant vinstöverskott till inlösen av preferensaktier.

Bolaget må för sådant ändamål ävenledes begagna på annat sätt anskaffade

penningmedel.

Det antal intill samtliga preferensaktier, som för varje gång skall inlösas,

bestämmes med enkel majoritet å bolagsstämma och bestämmes ordningen

för inlösen genom utlottning inför notarius publicus i Stockholm.

Innehavare av utlottad preferensaktie är skyldig att en månad efter

uppsägning, verkställd i den ordning som i fråga örn meddelanden till

aktieägarna är föreskriven, för densamma taga lösen med ett belopp, motsvarande

aktiens nominella värde jämte ränta efter sju procent örn året

från det löpande räkenskapsårets början samt dessutom möjligen ogulden

utdelning för föregående år, dock att, därest under tiden före den 1 januari

1923 beslut fattas örn inlösen av preferensaktier till antal, som för

ett år överstiger en femtedel av det vid bolagets bildande utsläppta preferensaktiekapitalet,

skall för den del av det inlösta aktiebeloppet, som

överstiger en femtedel, lämnas lösen, som — förutom ränta och ogulden

utdelning efter förut angivna grunder — motsvarar 103 procent av aktiens

nominella belopp. Genom lottning inför notarius publicus bestämmas de

aktier, som skola inlösas efter sistnämnda grund.

Från den dag, då lösebeloppet förfallit till betalning, upphör all ränteberäkning

därå.

Då aktie enligt vad ovan sagts blivit inlöst, skall aktiebrevet genom

styrelsens försorg förses med påskrift örn inlösandet.

§ 9.

Av bolagets aktier må allenast så många aktier, att röstetalet för dem

utgör viss del, vid varje tid mindre än en femtedel av röstetalet för bolagets

samtliga aktier, genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk

medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,

vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt

aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

• Kungl. Maj:ts proposition Nr 1D6. Bilaga.

svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits sådant förbehåll, som

avses i 2 § av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att

förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, dock att utan

hinder av nu gjorda förbehåll aktier må förvärvas av svenskt bolag eller

svensk förening, som avses i 18 § av nyssnämnda lag.

§ 10.

Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med fyra suppleanter för dem.

Kungl. Majit utser fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom ordförande

och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter. Övriga styrelseledamöter

och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma.

Styrelsen är beslutför, när fyra av styrelsens medlemmar, däribland

två av de av Kungl. Majit utsedda, finnas tillstädes. Örn ett jämnt antal

styrelseledamöter äro tillstädes och lika röstetal står mot lika, äger

ordföranden utslagsröst.

§ 11.

Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter

eller suppleanter, som styrelsen därtill utser. Styrelsen må ock bemyndiga

annan än styrelseledamot eller suppleant att teckna firman.

§ 12.

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper utses

årligen å ordinarie bolagsstämma två revisorer och två suppleanter

för dem för tiden, intill dess å nästa ordinarie bolagsstämma nytt val

ägt rum.

Kungl. Majit äger att för samma tid utse två revisorer och två suppleanter

för dem.

§ 13.

Bolagets räkenskaper skola för den 31 december varje år i fullständigt

bokslut sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 1 april

påföljande år, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av

styrelsen avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning

och balansräkning för senaste räkenskapsåret skola för granskning överlämnas

till de utsedda revisorerna, vilka senast den 1 maj böra över

granskningen avgiva skriftligt utlåtande, däri ansvarsfrihet för styrelsen

bestämt tillstyrkes eller avstyrkes.

§ 14.

Bolagsstämma öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för

honom, av annan ledamot av styrelsen, varefter närvarande röstberättigade

genom öppen omröstning sig emellan välja ordförande vid stämman.

§ 15.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång örn året före

juni månads utgång.

Å denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jämte

vinst- och förlusträkning samt balansräkning för det förflutna räkenskapsåret

tillika med revisorernas utlåtande över den av dem verkställda

granskningen.

Utom övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

hänskjutas, skola å stämman följande ärenden till behandling förekomma,

nämligen:

1. Fastställande av balansräkning;

2. Fråga örn beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen

omfattar;

3. Fråga örn användning av den vinst, som å bolagets rörelse uppkommit,

samt, därest vinstutdelning beslutes, när densamma får av aktieägarna

lyftas;

4. Val av styrelseledamöter och suppleanter för dem; samt

5. Val av revisorer och revisorssuppleanter.

§ 16.

Å bolagsstämmor må aktieägare rösta för fulla antalet av envar ägda

aktier. Varje stamaktie medför femtio röster, varemot varje preferensaktie

allenast medför en röst.

§ 17.

Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna

skola ske medelst kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörelse

angående ordinarie bolagsstämma skall vara införd i tidningen senast

fjorton dagar före stämman och kungörelse angående extra stämma

senast åtta dagar före stämman.

§ 18.

Denna bolagsordning får ej ändras utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

7

Bilaga 2.

Avtal

angående upplåtande åt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen av rätt att idka

partihandel med rusdrycker.

§ 1.

Med föranledande av 12 § i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående

försäljning av rusdrycker, sådant detta lagrum lyder enligt förordningen

den 8 juni 1923 (nr 153), upplåter Kungl. Maj:t å svenska statens

vägnar härmed för en tid av fem år från och med den 1 januari 1924

till och med den 31 december 1928 åt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen

(här nedan kallat Spritcentralen) rätt att såsom partihandelsbolag inom

riket bedriva handel med rusdrycker med de rättigheter och skyldigheter,

som därmed följa jämlikt lag och författning, samt pa följande villkor

i övrigt.

§ 2.

Kungl. Majit antager icke för tid, under vilken detta avtal är gällande,

till partihandelsholag, varom förmäles i förordningen angående försäljning

av rusdrycker, annat bolag än sådant, som i förhållande till Spritcentralen

är att anse som dess dotterbolag.

Spritcentralen avstår från och med den 1 januari 1924 från det bolaget

av kontrollstyrelsen meddelade tillstånd till partihandel.

§ 3.

Spritcentralen må icke själv eller genom dotterföretag idka förutom

partihandel med rusdrycker — annan verksamhet än sådan, som avser

att tillverka, förädla eller på annat sätt bereda alkoholhaltiga drycker,

eller som har samband med dylik rörelse.

Vad nu sagts skall ej utgöra hinder för att redan bestående dotterbolag

alltjämt fortsätta sin verksamhet.

§ 4.

Det åligger Spritcentralen

att under den tid, avtalet gäller, driva partihandel med rusdrycker, på

sätt förutsättes i förordningen angående försäljning av rusdrycker,

att vid inköp, tillverkning och beredning av alkoholhaltiga drycker bedriva

verksamheten på sådant sätt, att berättigade handelsintressen från

leverantörer tillgodoses, att garanti vinnes för en fullt ärlig varubeteckning,

och att behörig hänsyn tages till den konsumerande allmänhetens

smak och vanor,

att vid försäljning av alkoholhaltiga drycker tillämpa sådana prissättningsgrunder,

att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig

fördyring av varorna, på samma gång som åt bolaget beredes skälig inkomst

av rörelsen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

samt att, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader, å

alla områden av sin verksamhet handhava rörelsen och anordna driften

på det mest rationella och effektiva sätt.

§ 5.

För kontroll och tillsyn över Spritcentralens samt dess dotterbolags rörelse

och förvaltning äger Kungl. Majit utse en för ändamålet lämplig

person att vara jourhavande direktör hos Spritcentralen. Instruktion för

jourhavande direktören utfärdas av Kungl. Majit. Avlöning till jourhavande

direktören fastställes av Kungl. Majit och gäldas av Spritcentralen.

Jämväl övriga utgifter, som föranledas av jourhavande direktörens verksamhet,

bestridas av Spritcentralen.

Spritcentralen skall bereda jourhavande direktören tillfälle att närvara

vid alla sammanträden med styrelsen för Spritcentralen, med rätt för

honom att deltaga i överläggningarna samt, när hans mening avviker

från styrelsens beslut, få densamma antecknad till protokollet, att genom

styrelsens ordförande få sammanträde utlyst med styrelsen, när helst han

finner sådant sammanträde påkallat, att, när helst han så önskar, taga

del av bolagets alla böcker, räkenskaper och andra handlingar samt inspektera

bolagets förråd och tillhörigheter, samt att i övrigt fullgöra de

skyldigheter, som jämlikt utfärdad instruktion åligga honom.

Spritcentralen förbinder sig att tillse, att jourhavande direktören erhåller

i förhållande till Spritcentralens dotterbolag samma rättigheter, som

enligt vad nu sagts tillkomma honom beträffande Spritcentralen.

§ 6.

För åvägabringande av planmässigt samarbete mellan Spritcentralens

olika verksamhetsgrenar samt mellan Spritcentralen och dess dotterbolag

skall finnas ett direktörsråd. Rådet skall bestå av dels självskrivna medlemmar,

dels av Spritcentralens styrelse utsedda ledamöter till det antal,

styrelsen bestämmer. Självskrivna medlemmar skola vara verkställande

direktören och vice verkställande direktörerna i Spritcentralen samt

verkställande direktörerna i dotterbolag med partihandelsrätt, så ock jourhavande

direktören. Av de ledamöter i rådet, som skola tillsättas av

Spritcentralens styrelse, skall minst en utses bland de av Kungl. Majit

tillsatta ledamöterna av nämnda styrelse. Spritcentralens styrelse utser

ordförande och vice ordförande i rådet.

Rådet skall dels söka åstadkomma nödig enhetlighet rörande inköp,

prissättning, benämning och saluförande av viktigare varuslag, dels ock

avhandla frågor rörande tjänstemäns och arbetarepersonals avlöningar

och arbetsvillkor samt i övrigt alla spörsmål av större betydelse för bolagens

handhavande av sin verksamhet. Åtgärd i strid mot något av rådet

gjort uttalande må icke vidtagas av verkställande direktör eller annan,

med mindre vederbörande styrelse godkänner den ifrågasatta åtgärden.

Finner jourhavande direktören av rådet gjort uttalande ej överensstämma

med de intressen, vilka det tillkommer honom att bevaka, och anser

han frågan vara av sådan vikt, att den bör underställas vederbörande

styrelses prövning, må åtgärd i enlighet med rådets uttalande icke utan

styrelsens medgivande vidtagas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

§ 7.

Spritcentralen skall till de av Kungl. Majit utsedda revisorernas disposition

ställa erforderliga penningmedel att av dem användas för anordnande

av sifferrevision och övrig kontroll, som de pröva nödig.

§ 8.

Spritcentralen må ej efter denna dag utan Kungl. Majits tillstånd förvärva

aktier eller andelar i annat bolag eller ekonomisk förening.

§ 9.

Spritcentralen må årligen avskriva å byggnader högst fem procent och

å inventarier högst femton procent. För ytterligare avskrivningar, som

ej enligt lag skola ske, fordras Kungl. Majits medgivande.

Avsättning till fonder må icke utan Kungl. Majits medgivande äga

rum i vidare mån än

att till reservfond årligen må avsättas högst tjugu procent av årsvinsten,

intill dess fonden uppgår till femtio procent av aktiekapitalet,

samt att till pensionsfond årligen må avsättas skäligt belopp, dock högst

fem procent av årsvinsten, intill dess fonden uppgår till tio procent av

aktiekapitalet.

§ 10.

Spritcentralen må ej efter denna dag utan Kungl. Majits tillstånd ikläda

sig ekonomiska förpliktelser för dotterbolag eller lämna dotterbolag

försträckning.

§ 11.

Spritcentralen må efter denna dag, så länge dotterbolag är anslutet till

Spritcentralen, icke utan Kungl. Majits tillstånd vidtaga eller biträda åtgärd,

varigenom Spritcentralens inflytande över bolagets rörelse och verksamhet

förminskas.

§ 12.

Spritcentralen förbinder sig att tillse i

att efter denna dag ändring i dotterbolags ordning icke vidtages utan

Kungl. Majits medgivande,

att en av ledamöterna i varje dotterbolags styrelse utses bland de av

Kungl. Majit tillsatta ledamöterna i Spritcentralens styrelse,

att beträffande dotterbolag, för vilket enligt bolagsordningen skall utses

mer än en revisor, en av de utav Kungl. Majit tillsatta revisorerna

hos Spritcentralen jämväl utses till revisor hos dotterbolaget,

att dotterbolags rörelse och förvaltning handhavas enligt enahanda

grunder, som för motsvarande fall äro i § 4 stadgade för Spritcentralen,

att efter denna dag dotterbolag icke utan särskilt medgivande från Spritcentralen

ikläder sig förpliktelser, som kunna medföra avsevärda utgifter,

eller verkställer mera betydande kapitalplaceringar,

att av dotterbolag ej verkställas avskrivningar eller avsättningar till

fonder i vidare mån än enligt de bestämmelser, som enligt § 9 gälla för

Spritcentralen,

samt att den vinst å dotterbolags rörelse, som kan återstå, sedan avsätt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

ningar till fonder inom angiven gräns blivit gjorda, icke användes för

annat ändamål än till utdelning åt aktieägarna i överensstämmelse med

gällande bolagsordning.

§ 13.

Spritcentrålen förbinder sig att, så snart sådant av Kungl. Maj:t påfordras

och utan avsevärdare förlust för Spritcentralen kan ske, avveckla

sitt förhållande till dotterbolagen Aktiebolaget Nya Grand Hotel, Porterbryggeriaktiebolaget

D. Carnegie & Co, samt Aktiebolaget Astra, Apotekarnas

Kemiska Fabriker, antingen genom försäljning av Spritcentralens

innehav av aktier i dessa bolag eller på annat sätt, som kan finnas

lämpligt.

§ 14.

Skulle tvist uppstå mellan staten och bolaget rörande rätta tolkningen

av detta avtal, skall dylik tvist avgöras enligt gällande lag örn skiljemän.

Skiljemännen skola vara tre till antalet och tillsättas på det sätt,

att vardera parten utser en och Överståthållarämbetet den tredje.

Stockholm den 26 oktober 1923.

Förestående avtal med därtill hörande tilläggskontrakt av den 20 juni

1924 och den 16 oktober 1925 skall gälla jämväl för tiden 1 januari—31

december 1929.

Stockholm den 6 september 1928.

Förestående avtal med därtill hörande tilläggskontrakt av den 20 juni

1924 och den 16 oktober 1925 skall gälla jämväl för tiden 1 januari—31 december

1930.

Stockholm den 26 september 1929.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

11

Bilaga 3.

Tilläggskontrakt

till det mellan svenska staten samt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen den 26

oktober 1923 träliade avtalet örn upplåtande åt bolaget av rätt att idka partihandel

med rusdrycker.

Emellan svenska staten samt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen är såsom

tillägg till avtalet den 26 oktober 1923 följande överenskommelse

träffad:

1. Spritcentralen förbinder sig

att så bedriva försäljningen av rusdrycker till detaljhandelsbolagen, att

dessa, i vad på Spritcentralen ankommer, kunna ställa sig till efterrättelse

givna föreskrifter i avseende å detaljhandelsbolags inköp av, försäljningspris

för samt alkoholstyrka hos sådana drycker; skolande meningsskiljaktigheter

mellan Spritcentralen och detaljhandelsholag i angelägenheter

rörande detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker hänskjutas till avgörande

av den i förordningen angående försäljning av rusdrycker omförmälda

pris- och inköpsnämnden;

att i god tid delgiva kontrollstyrelsen samt pris- och inköpsnämnden

företagna sänkningar i de av nämnden godkända försäljningspriserna å

rusdrycker, så ock i övrigt tillhandagå kontrollstyrelsen samt pris- och

inköpsnämnden med uppgifter och yttranden, som äro erforderliga för

fullgörandet av dem åliggande tillsyn över detaljhandelsbolags inköp av

rusdrycker, m. m.; samt

att före februari månads utgång varje år till kontrollstyrelsen avlämna

fullständig statistik över detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker under

nästföregående år, upprättad i enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade

anvisningar.

2. Spritcentralen åligger att senast den femtonde dagen i varje månad

å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning insätta

de omsättningsskattebelopp, som enligt vid varje tid gällande skattesatser

belöpa å de rusdrycker, vilka Spritcentralen under nästföregående

månad försålt.

Skattebeloppen uträknas med ledning av bolagets böcker, och skall samtidigt

med varje inleverering till statskontoret avlämnas på nämnda böcger

grundad uträkning av skattebeloppen, vilken skall vara å bolagets

vägnar av verkställande direktören avgiven samt till riktigheten styrkt

av den utav Kungl. Maj:t utsedde jourhavande direktören och en av de

utav Kungl. Maj:t utsedda revisorerna i bolaget.

Avskrift av bevis örn insättningen jämte uträkning av skattebeloppen,

åtföljd av uppgift å det sammanlagda beloppet av varje detaljhandelsbolags

inköp under ifrågavarande månad av rusdrycker, för vilka omsättningsskatt

erlägges, skall omedelbart tillställas kontrollstyrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

3. Spritcentralen förbinder sig att tillse, att bolag, som i förhållande

till Spritcentralen är att anse som dotterbolag, i tillämpliga delar ställer

sig till efterrättelse vad i detta kontrakt bestämts med avseende å Spritcentralen.

Detta kontrakt skall äga tillämpning från och med den 1 oktober 1924.

Stockholm den 20 juni 1924.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

13

Bilaga 4.

T illäggs ko ntr akt

till det mellan svenska staten samt Aktiebolaget Vin & Spritcentralen den 26

oktober 1923 träffade avtalet örn upplåtande åt bolaget av rätt att idka partihandel

med rusdrycker.

Emellan svenska staten samt Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen är såsom

tillägg till avtalet den 26 oktober 1923 följande överenskommelse

träffad:

Spritcentralen må efter denna dag till den 1 januari 1926 och därefter,

så länge Aktiebolaget J. D. Grönstedt & C:o utövar partihandelsrätt, icke

utan Kungl. Maj :ts tillstånd vidtaga eller biträda åtgärd, varigenom Spritcentralens

inflytande över Aktiebolaget ,T. D. Grönstedt & C:os rörelse

och verksamhet förminskas.

Stockholm den 16 oktober 1925.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Bilaga 5.

Avtal

mellan stamaktieägarna i Aktiebolaget Vin- & Spriteentralen samt svenska staten.

Mellan undertecknade........ ägare av samtliga stamaktierna i Aktie
bolaget

Vin- & Spritcentralen, uppgående till ett antal av 40 för envar eller

tillhopa 400, samt svenska staten är följande överenskommelse träffad.

§ 1.

Stamaktieägarna tillförsäkra statsverket rätt att, när helst Kungl. Majit

så påfordrar, inlösa samtliga ifrågavarande stamaktier med löpande och

efterföljande års kuponger enligt parikurs med tillägg av sju procent

ränta från och med den 1 januari det år, inlösen sker, dock under förbehåll

att statsverket åtager sig att av preferensaktieägare i Aktiebolaget

Vin- & Spritcentralen, vilka inom tre månader efter dagen för stamaktiernas

inlösen sådant påkalla, lösa dem tillhöriga preferensaktier med

belopp, som innehavare av dylika aktier enligt 6 § i bolagsordningen i

händelse av Aktiebolaget Vin- & Spritcentralens upplösning äga ur bolagets

tillgångar utbekomma.

§ 2.

1. Stamaktieägarna förbinda sig att icke överlåta aktierna till annan

än statsverket eller den Kungl. Majit efter förslag av styrelsen för

Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen godkänner såsom innehavare av aktierna.

Vid överlåtelse av aktie till annan än statsverket skall stamaktieägare

tillförbinda ny innehavare att underkasta sig de förpliktelser, detta avtal

innehåller.

2. Vid stamaktieägares död eller konkurs övergå av honom innehavda

aktier omedelbart å statsverket, och åligger det statsverket att inom

trettio dagar efter anfordran erlägga betalning för aktierna med tillhörande

kuponger enligt vad i § 1 stadgas. Dock skall köpet gå åter därest

inom sextio dagar efter dödsfallet eller konkursens början hos Kungl.

Majit anmäles köpare till aktierna, vilken på sätt i 1 mom. sägs godkännes

såsom innehavare av desamma.

§ 3.

Vid bolagsstämma skall talan för samtliga stamaktierna föras av en

enda, av stamaktieägarna därtill utsedd person. Kunna stamaktieägarna

icke enas örn valet av sådan person, eller vägrar någon av dem att deltaga

i valet, anses den vald, örn vilken de flesta förena sig. Vid lika röstetal

avgöra lotten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga. 15

§ 4.

Till säkerhet för statsverkets rättigheter enligt detta avtal pantsätta

stamaktieägarna ifrågavarande aktier, vilka för detta ändamål, in blanco

transporterade, överlämnas till Sveriges riksbank under förbud för banken

att annat än med Kungl. Maurts medgivande och på villkor, som

Kungl. Maj:t må bestämma, utlämna aktierna. Och tillförsäkra stamaktieägarna

statsverket rätt att, örn stamaktieägarna brista i fullgörandet

av åtagna förpliktelser enligt detta avtal, utan iakttagande av i lag stadgade

föreskrifter, på sätt statsverket finner lämpligt realisera panten samt

därur göra sig betalt för sina ersättningsanspråk.

Utan binder av vad nu sagts må stamaktieägare i riksbanken eller —

utan att aktierna uttagas från riksbanken — i annan bank, vars reglemente

blivit av Kungl. Majit fastställt, ställa aktierna såsom pant med

förmånsrätt framför statsverkets ersättningsanspråk för ett fordringsbelopp

av högst aktiernas parivärde jämte ränta, motsvarande den å aktierna

belöpande utdelningen. Sådan pantsättning må dock ske allenast på

villkor, att panten ej må realiseras utan att Kungl. Majit på förband underrättats

och erhållit tillfälle att bevaka sin rätt.

§ 5.

Genom detta avtal uppbäves avtalet den 1 september/19 oktober 1920

angående samma aktier, i vad det avser rättsförhållandet mellan stamaktieägarna

och statsverket.

§ 6.

Av detta avtal erhålla stamaktieägarna gemensamt ett och statsverket

ett exemplar, varjämte särskilda exemplar i avskrift överlämnas till statskontoret,

kontrollstyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank samt styrelsen

för Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen.

Stockholm den 26 oktober 1923.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Bilaga 6.

Kungl. Majrts instruktion

för de av Kungl. Majst utsedda ledamöterna i styrelsen för Aktiebolaget

Vin- & Spritcentralen;

given Stockholms slott den 20 juni 1924.

1*.

De av Kungl. Majit utsedda ledamöterna i styrelsen för Aktiebolaget

Vin- & Spritcentralen skola vid fullgörandet av sitt uppdrag — med särskilt

aktgivande på att statens och det allmännas intressen varda av bolaget

behörigen tillvaratagna — i möjligaste mån verka för en ur olika

synpunkter rationell skötsel av bolagets angelägenheter och för dylikt

ändamål göra sig noggrant underrättade örn bolagets förhållanden samt

med uppmärksamhet följa bolagets verksamhet.

2 §.

I avseende å Spritcentralens förvaltning och skötsel åligger det de av

Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna, att, i vad på dem ankommer,

särskilt tillse,

att Spritcentralen i allo ställer sig till efterrättelse de vid varje tid gällande

bestämmelserna på rusdryckslagstiftningens område;

att Spritcentralen noggrant fullgör villkoren i avtal mellan Kungl.

Majit och Spritcentralen angående upplåtande åt bolaget av rätt att idka

partihandel med rusdrycker, m. m., så ock i övrigt, på sätt i avtalen förutsättes

driver sin verksamhet på ett för staten och det allmänna gagneligt

sätt;

att föreskrifterna i den för Spritcentralen gällande ordningen, i synnerhet

i vad de åsyfta att tillgodose statliga och allmänna, intressen, noga

iakttagas;

att fullständig och kontinuerlig sifferrevision av Spritcentralens räkenskaper

anordnas;

att vid bokslutets uppgörande Spritcentralens tillgångar upptagas till

skäliga värden.

3 §.

De av Kungl. Majit utsedda ledamöterna i Spritcentralens styrelse skola

närvara ej mindre vid styrelsens sammanträden än även vid såväl ordinarie

som extra bolagsstämmor.

Är ledamot förhindrad att bevista styrelsesammanträde eller bolagsstämma,

skall han skyndsamligen därom göra anmälan och i hans ställe

en av de utav Kungl. Majit utsedda suppleanterna i styrelsen inkallas.

Ordningen för suppleanternas inträdande bestämmes, i samband med

utseendet av suppleanter, av Kungl. Majit.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majlis proposition Nr 196. Bilaga.

4 §.

Ledamot, som finner sig icke kunna biträda beslut, som vid styrelsesammanträde

fattas, bör låta till protokollet anteckna sin avvikande

mening.

Fattar Spritcentralen eller dess styrelse beslut, som står i strid mot

de intressen, vilka det tillkommer av Kungl. Majit utsedd styrelseledamot

att bevaka, eller förekommer eljest i Spritcentralens förvaltning något,

som kan anses påkalla Kungl. Majits uppmärksamhet, har ledamoten

att ofördröjligen därom göra anmälan hos chefen för finansdepartementet.

5 §.

Av Kungl. Majit utsedd ledamot eller suppleant i Spritcentralens styrelse

må icke innehava aktier i Spritcentralen eller något dess dotterbolag;

dock att på Kungl. Majits prövning skall bero, huruvida dylik ledamot

eller suppleant, som genom arv, testamente eller giftorätt blivit ägare av

sådana aktier, det oaktat må kunna kvarstå i styrelsen.

Av Kungl. Majit utsedd ledamot eller suppleant må ej bekläda någon

som helst befattning hos bolagen eller för dessas räkning åtaga sig eller

utföra annat med ersättning i någon form förenat uppdrag än sådant,

som åligger honom i egenskap av styrelseledamot.

Ej heller må av Kungl. Majit utsedd ledamot eller suppleant utöva verksamhet,

vars bedrivande för honom medför ett intresse, som kan vara

stridande mot bolagens.

6 §.

Varje Spritcentralen tillhörig fabrik eller annan anläggning bör årligen

besökas av någon av de av Kungl. Majit utsedda ledamöterna i Spritcentralens

styrelse, som därvid personligen har att skaffa sig noggrann

kännedom örn förhållandena vid fabriken eller anläggningen.

7 §.

Det åligger de av Kungl. Majit utsedda ledamöterna i styrelsen för

Spritcentralen att över dess dotterbolags rörelse och förvaltning öva den

tillsyn, som påfordras av bestämmelserna i avtal mellan Kungl. Majit

och Spritcentralen angående upplåtande åt bolaget av rätt att idka partihandel

med rusdrycker, m. m.

8 §.

Vad i denna instruktion stadgats skall i tillämpliga delar gälla i fråga

örn uppdrag åt av Kungl. Majit utsedd ledamot i styrelsen för Spritcentralen

att vara ledamot jämväl i styrelse för dess dotterbolag.

Bihang till riksdagens protokoll 1030. 1 samt. 161 höft. (Nr 196■ Bilaga.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Mciy.ts proposition Nr 196. Bilaga.

Bilaga 7.

Kungl. Maj:ts instruktion

för de av Kungl. Ma|:t utsedda revisorerna för granskning av Aktiebolaget Vin- &

Spritcentralens styrelses förvaltning och bolagets räkenskaper;

given Stockholms slott den 20 juni 1924.

1 §.

De av Kungl. Majit utsedda revisorerna för granskning av Aktiebolaget

Vin- & Spritcentralens styrelses förvaltning och bolagets räkenskaper

hava att göra sig noggrant underrättade om bolagets förhållanden

samt att med uppmärksamhet följa bolagets verksamhet.

2 $.

De av Kungl. Majit utsedda revisorerna hava att i tur och ordning, efter

den fördelning, varom de sinsemellan överenskomma, gemensamt med den

utav Kungl. Majit utsedde jourhavande direktören till riktigheten bestyrka

de uträkningar, som skola ligga till grund för bolagets inlevereringar

av skatt till staten.

3 §.

Är av Kungl. Majit utsedd revisor förhindrad att deltaga i granskningen

av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper eller att fullgöra

vad honom enligt 2 § åligger, skall han skyndsamligen därom göra

anmälan och i hans ställe en av de utav Kungl. Majit utsedda suppleanterna

inkallas.

Ordningen för suppleanternas inträdande bestämmes, i samband med

utseendet av suppleanter, av Kungl. Majit.

4 $.

Över den verkställda granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets

räkenskaper skola de av Kungl. Majit utsedda revisorerna gemensamt

med de revisorer, som å bolagsstämma väljas, så snart ske kan inom den

i bolagsordningen stadgade tid avgiva skriftligt, av dem undertecknat

utlåtande, däri ansvarsfrihet för styrelsen bestämt tillstyrkes eller avstyrkes;

börande av Kungl. Majit utsedd revisor, som i något hänseende

finner sig icke kunna instämma i vad i utlåtande yttrats eller hemställts,

tillkännagiva sin särskilda mening medelst berättelsen vidfogad skrift.

5 §.

Inom en månad efter granskningens avslutande skola de av Kungl. Maj it

utsedda revisorerna till chefen för finansdepartementet ingiva berättelse

örn granskningen, med särskild anmälan, huruvida enligt deras åsikt bolagets

förbindelser mot staten blivit vederbörligen uppfyllda ävensom

huruvida genom någon förvaltningsåtgärd eller något beslut statens eller

det allmännas intressen trätts för nära.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Marits proposition Nr 196. Bilaga.

Finner dylik revisor under löpande förvaltningsår eljest anledning till

anmärkning förekomma eller åtgärd från statens sida vara erforderlig,

skall lian likaledes därom ofördröjligen göra anmälan hos chefen för

finansdepartementet.

6$.

Av Kungl. Majit utsedd revisor och revisorssuppleant må icke utan

Kungl. Maj:ts särskilda medgivande bekläda någon som helst befattning

hos bolaget eller något dess dotterbolag eller för bolagens räkning åtaga sig

eller utföra annat med ersättning i någon form förenat uppdrag än sådant,

som åligger honom i egenskap av revisor.

7 %.

Vad i denna instruktion stadgats skall i tillämpliga delar gälla i fråga

örn uppdrag åt av Kungl. Maj :t utsedd revisor hos Spritcentralen att vara

revisor jämväl hos dess dotterbolag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Bilaga. 8.

Kungl. Maj:ts instruktion

för den av Kungl. Maid utsedde jourhavande direktören i Aktiebolaget

Vin- & Spritcentrålen;

given Stockholms slott den 20 juni 1924.

1 *.

Jourhavande direktören i Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen åligger att

— nied särskilt aktgivande på att statens och det allmännas intressen,

varda av nämnda bolag och dess dotterbolag behörigen tillvaratagna — i

möjligaste mån verka för en ur olika synpunkter rationell skötsel av bolagens

angelägenheter och för dylikt ändamål göra sig noggrant underrättad

örn bolagens förhållanden samt med uppmärksamhet följa bolagens

verksamhet.

2 §.

Jourhavande direktören åligger särskilt att tillse:

att Spritcentralen och dess dotterbolag i allo ställa sig till efterrättelse

de vid varje tid gällande bestämmelserna på rusdryckslagstiftningens område;
att

bolagen noggrant fullgöra villkoren i avtal mellan Kungl. Majit och

Spritcentralen eller dess dotterbolag angående upplåtande av. rätt att

idka partihandel med rusdrycker, m. m., så ock i övrigt, på sätt i avtalen

förutsättes, driva sin verksamhet på ett för staten och det allmänna gagnelig!

sätt;

att föreskrifterna i respektive bolags ordningar, i synnerhet i vad de

åsyfta att tillgodose statliga och allmänna intressen, noga iakttagas;

att kalkylerna rörande vederbörande bolags fabrikat och varornas försäljningspris

äro riktigt uppgjorda;

att erforderlig statistik över rusdrycksförsäljningen varder behörigen

upprättad och avlämnad till vederbörlig myndighet;

att skatt å rusdrycker, som det åligger Spritcentralen eller dess dotterbolag

med partihandelsrätt att uppbära för statsverkets räkning, vederbörligen

debiteras och inbetalas; skolande jourhavande direktören därvid,

gemensamt med en av de av Kungl. Maj:t utsedda revisorerna i Spritcentralen

eller dotterbolag, med ledning av vederbörande bolags böcker till

riktigheten bestyrka de uträkningar, som skola ligga till grund för bolagens

inlevereringar av skatt till staten; samt

att vid bokslutens uppgörande bolagens tillgångar upptagas till skäliga

värden.

3 §.

Jourhavande direktören skall i regel varje söckendag vara tillstädes å

Spritcentralens huvudkontor under kontorstiden i sådan utsträckning, att

han kan noggrant följa det dagliga arbetet och göra sig fullt förtrogen

med samtliga förekommande ärenden av vikt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts proposition Nr 196. Bilaga.

4 *.

Jourhavande direktören åligger: .

att närvara ej mindre vid sammanträdena med styrelserna i Spritcentralen

och dotterbolag med partihandelsrätt än även vid bolagsstämmorna,

såväl ordinarie som extra, med dessa bolag;

att, när omständigheterna därtill kunna föranleda, övervara sammanträde

med styrelse i annat dotterbolag till Spritcentralen;

att närvara vid sammanträdena med direktörsrådet för Spritcentralen

och dess dotterbolag; samt

att deltaga i sammanträdena med i 7 § omförmäld nämnd, vare sig

jourhavande direktören är däri ledamot eller icke..

Jourhavande direktören skall i god tid före varje bolagsstämma, såväl

ordinarie som extra, med Spritcentralen eller dotterbolag med partihandelsrätt

göra anmälan örn stämman hos chefen för finansdepartementet.

Jourhavande direktören åligger tillika att årligen, så snart ske kan, till

chefen för finansdepartementet ingiva de av styrelserna för Spritcentralen

samt dess dotterbolag avgivna förvaltningsberättelser ävensom vinstock:

förlusträkningar för samma bolag.

5 §.

Jourhavande direktören bör, när han så finner nödigt och hans övriga

tjänstegöromål det medgiva, genom besök å bolagen tillhöriga fabriker

eller andra anläggningar skaffa sig noggrann kännedom örn förhållandena

vid desamma.

6 §.

Finner jourhavande direktören under utövningen av sin befattning

någon vidtagen eller tillämnad åtgärd sådant föranleda, bör han hos ordföranden

i vederbörande bolags styrelse påkalla utlysande av sammanträde

med styrelsen.

Anser jourhavande direktören sig icke kunna biträda beslut, som fattas

vid sammanträde med vederbörande styrelse, eller uttalande som göres vid

sammanträde med direktörsrådet, bör han låta till protokollet anteckna

sin avvikande mening.

Fattar bolag eller styrelse beslut, som står i strid mot de intressen, vilka

det tillkommer jourhavande direktören att bevaka, eller förekommer eljest

i vederbörande bolags förvaltning något, som kan anses påkalla Kungl.

Maj:ts uppmärksamhet, har jourhavande direktören att ofördröjligen därom

göra anmälan hos chefen för finansdepartementet.

7 §.

Jourhavande direktören är pliktig att utan särskild ersättning mottaga

Kungl. Maj:ts uppdrag att vara ledamot av styrelsen för Spritcentralen

eller för dotterbolag med partihandelsrätt, ävensom att vara ordförande

eller ledamot i sådan av Kungl. Majit tillsatt nämnd, vars uppgifter ligga

inom området för Spritcentralens eller dess dotterbolags verksamhet.

8 §.

Med befattningen som jourhavande direktör må icke utan Kungl. Maj:ts

medgivande förenas annan tjänstebefattning eller avlönat, mera stadigvarande

uppdrag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

9 *.

Jourhavande direktören må icke innehava aktier i bolagen; dock att

på Kungl. Maurts prövning skall bero, huruvida jourhavande direktör,

som genom arv, testamente eller giftorätt blivit ägare av sådana aktier,

det oaktat må kunna bibehållas vid befattningen.

Jourhavande direktören må ej bekläda någon som helst befattning hos

bolagen eller för dessas räkning åtaga sig eller utföra annat med ersättning

i någon form förenat uppdrag än sådant, som kan åligga honom i

egenskap av styrelseledamot enligt vad i 7 § sägs.

Ej heller må jourhavande direktören utöva verksamhet, vars bedrivande

för honom medför ett intresse, som kan vara stridande mot bolagens.

10 §.

Jourhavande direktören åtnjuter årligen 45 dagars semester, att uttagas

i en följd eller vid skilda tillfällen i den mån hans arbete det medgiver.

Utan Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd äger jourhavande direktören därutöver

att för enskilda angelägenheter mot avstående av honom tillkommande

avlöningsförmåner åtnjuta ledighet under högst 15 dagar.

Varje gång jourhavande direktören begagnar sig av rätt till semester

eller ledighet, bör han örn tiden därför göra anmälan hos chefen för finansdepartementet,

som vid behov förordnar örn tjänstens uppehållande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

23

Bilaga 9.

Bolagsordning för Aktiebolaget J. D. Grönstedt & C:o.

§ 1.

Detta bolag, vars firma är aktiebolaget J. D. Grönstedt & C:o, är grundat

på aktier med begränsad ansvarighet enligt bestämmelserna i lagen

örn aktiebolag den 12 augusti 1910.

§ 2.

Bolagets verksamhet skall hava till föremål att idka beredning av och

handel med viner och spritdrycker samt att handhava därmed i sammanhang

stående rörelse.

§ 3.

Bolagets styrelse skall hava sitt säte i Stockholm.

§ 4.

Aktiekapitalet skall utgöra lägst tre miljoner (3,000,000) kronor och

högst nio miljoner (9,000,000) kronor.

§ 5.

Aktie skall lyda å ettusen (1,000) kronor. Aktiebreven skola ställas

till viss man. „

Av bolagets aktier må allenast så många aktier, att rostetalet för dem

utgör viss del, vid varje tid mindre än en femtedel av röstetalet för bolagets

samtliga aktier, genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk

medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,

vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt

aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat

svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits sådant förbehåll, som

avses i 2 § av lagen den 30 maj 1916 örn vissa inskränkningar i rätten att

förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, dock att utan

hinder av det nu gjorda förbehållet, aktier må förvärvas av svenskt bolag

eller svensk förening, som avses i 18 § av nyssnämnda lag.

§ 6,

Aktierna skola vara dels stamaktier, dels preferensaktier, vilka sistnämnda

skola kunna utgivas till belopp av högst sjumiljonersjuhundratusen

(7,700,000) kronor. Preferensaktierna skola framför stamaktierna

medföra företrädesrätt till årlig utdelning av bolagets vinst intill sju för

hundra av aktiebeloppet ävensom rätt att, därest under ett eller flera år

sådan utdelning ej kunnat lämnas, av följande års vinst bekomma, vad

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

däri brustit, innan utdelning å stamaktierna må äga rum. Därutöver

skola preferensaktierna icke medföra någon rätt till utdelning av vinsten.

Stamaktierna skola, sedan utdelning å preferensaktierna ägt rum, äga

rätt till årlig utdelning av bolagets vinst intill sju för hundra av aktiebeloppet.

Återstående vinst skall, sedan avskrivningar och avsättningar till fonder

i vederbörlig ordning blivit gjorda, i den mån den ej på sätt nedan

sägs användes för inlösen av preferensaktier, insättas å statsverkets giroräkning

i riksbanken.

Upplöses bolaget, skall innehavare av preferensaktie ur bolagets tillgångar

erhålla endast aktiens nominella värde jämte nyss angivna utdelning,

i den mån densamma ej guldits, allt med förmånsrätt framför

stamaktiernas ägare.

Därest beslut framdeles skulle komma att fattas angående aktiekapitalets

ökning intill maximikapitalet, skola förutvarande aktieägare äga

företrädesrätt, envar i förhållande till antalet av honom innehavda aktier,

till de nya aktierna, dock att, därest dessa skola helt och hållet eller delvis

utgöras av stamaktier, förutvarande stamaktieägare ensamma skola

äga på nyssnämnda sätt bestämd företrädesrätt till de nya stamaktierna.

Preferensaktie berättigar till en röst, stamaktie till sex röster.

Bolaget skall vara berättigat att i fråga örn andra preferensaktier än

de vid bolagets bildande tecknade tvåhundrafemtio (250) stycken inlösa

sålunda ytterligare utsläppta preferensaktier.

Örn vinst å bolagets rörelse återstår, sedan preferensaktieägarna erhållit

den dem med företrädesrätt tillkommande utdelning, eller medel därtill

på annat sätt kunna beredas, äger bolaget använda sådant vinstöverskott

eller sådana för ändamålet anskaffade medel till inlösen av dylika preferensaktier

efter utlottning, dock att aktiekapitalet därigenom ej må nedsättas

under minimikapitalet.

Det antal preferensaktier, som för varje gång på sådant sätt skall inlösas,

bestämmes av ordinarie bolagsstämma.

Innehavare av utlottad preferensaktie är skyldig att tre månader efter

uppsägning, verkställd i den ordning, som i fråga örn meddelande till

aktieägarna är föreskriven, för densamma taga lösen med ett belopp, motsvarande

aktiens nominella värde jämte ränta därå efter sju procent om

året från det löpande räkenskapsårets början, förutom möjligen ogulden

utdelning för föregående år.

Från den dag, då lösenbeloppet förfallit till betalning, upphör all ränteberäkning

därå.

Har aktie enligt vad ovan sagts blivit inlöst, skall aktiebrevet genom

styrelsens försorg förses med påskrift örn inlösandet.

§ 7.

Bolagets styrelse skall bestå av minst tre och högst fem ledamöter jämte

två suppleanter för dem. Styrelsen är beslutför när tre ledamöter äro

tillstädes, såvida dessa äro örn beslutet ense.

§ 8.

Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter

eller suppleanter, som styrelsen därtill utser.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga. 25

§ 9.

För granskning av styrelsens förvaltning och. bolagets räkenskaper utses

årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden intill nästa ordinariestämma

två revisorer och lika antal suppleanter för dem.

§ 10.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång örn året före

utgången av juni månad.

Å denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jämte

vinst- och förlusträkning och balansräkning för det förflutna räkenskapsåret

tillika med revisorernas utlåtande över den av dem verkställda

granskningen.

Utom övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande

hänskjutas, skola därjämte å densamma följande ärenden till behandling

förekomma, nämligen,

l:o) fråga örn fastställande av balansräkningen samt örn beviljande av

ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid revisorernas utlåtande avser;

2:o) fråga örn användningen av den vinst, som å bolagets rörelse uppkommit,

samt, därest vinstutdelning beslutes, när densamma får av aktieägarne

lyftas;

3:o) val av styrelse och styrelsesuppleanter; samt

4:o) val av revisorer och revisorssuppleanter för tiden intill nästa ordinarie

bolagsstämma.

§ 11.

Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för fulla antalet av

honom ägda aktier utan reduktion i det antal röster, vartill dessa aktier

berättiga.

§ 12.

Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarne

skola ske medelst kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörelse

angående ordinarie bolagsstämma skall vara införd i tidningen senast

fjorton dagar före stämman och kungörelse angående extra stämma senast

åtta dagar före stämman.

§ 13.

Denna bolagsordning får ej ändras utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Bilaga 10.

Avtal

angående upplåtande åt Aktiebolaget J. D. Grönstedt & C:o av rätt att idka

partihandel nied rusdrycker.

§ 1.

Med föranledande av 12 § i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående

försäljning av rusdrycker, sådant detta lagrum lyder enligt förordningen

den 8 juni 1923 (nr 153), upplåter Kungl. Majit å svenska statens

vägnar härmed för tiden från och med den 1 januari 1926 till och

med den 31 december 1928 åt Aktiebolaget J. D. Grönstedt & C:o (här nedan

kallat Grönstedt) rätt att såsom partihandelsbolag inom riket bedriva

handel med rusdrycker med de rättigheter och skyldigheter, som därmed

följa jämlikt lag och författning, samt på följande villkor i övrigt.

§ 2.

Grönstedt må icke själv eller genom dotterbolag idka — förutom partihandel

med rusdrycker — annan verksamhet än sådan, som avser att tillverka,

förädla eller på annat sätt bereda alkoholhaltiga drycker, eller

som har samband med dylik rörelse.

§ 3.

Det åligger Grönstedt

att under den tid, avtalet gäller, driva partihandel med rusdrycker, på

sätt förutsättes i förordningen angående försäljning av rusdrycker,

att vid inköp, tillverkning och beredning av alkoholhaltiga drycker bedriva

verksamheten på sådant sätt, att berättigade handelsintressen

från leverantörer tillgodoses, att garanti vinnes för en fullt ärlig varubeteckning,

och att behörig hänsyn tages till den konsumerande allmänhetens

smak och vanor,

att vid försäljning av alkoholhaltiga drycker tillämpa sådana prissättningsgrunder,

att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig

fördyring av varorna, på samma gång som åt bolaget beredes skälig inkomst

av rörelsen,

samt att, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader, å

alla områden av sin verksamhet handhava rörelsen och anordna driften på

det mest rationella och effektiva sätt.

§ 4.

Grönstedt må ej efter denna dag utan Kungl. Maj :ts tillstånd förvärva

aktier eller andelar i annat bolag eller ekonomisk förening.

§ 5.

Grönstedt må ej efter denna dag utan Kungl. Maj:ts tillstånd ikläda sig

ekonomiska förpliktelser för Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen eller dess

dotterbolag eller lämna sagda aktiebolag eller dess dotterbolag försträckning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 196. Bilaga.

§ 6.

Skulle tvist uppstå mellan staten och bolaget rörande rätta tolkningen

av detta avtal, skall dylik tvist avgöras enligt gällande lag om skiljemän.

Skiljemännen skola vara tre till antalet och tillsättas på det sätt, att vardera

parten utser en och Överståthållarämbetet den tredje.

Stockholm den 16 oktober 1925.

Förestående avtal skall gälla jämväl för tiden 1 januari—31 december

1929.

Stockholm den 6 september 1928.

Förestående avtal skall gälla jämväl för tiden 1 januari—31 december

1930.

Stockholm den 26 september 1929.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Kontroll
styrelsens
utlåtande.

Kritiken mot

spritcentralen.

Bilaga 11.

Utlåtanden

över monopolkontrollutredningens betänkande angående anordnandet av den

statliga kontrollen av aktiebolaget Vin- & spritcentralens verksamhet.

Till KONUNGEN.

Genom remiss den 20 januari 1928 har Kungl. Majit anbefallt kontrollstyrelsen

att avgiva utlåtande över monopolkontrollutredningens betänkande

angående anordnandet av den statliga kontrollen av aktiebolaget Vin- och

spriteentralens verksamhet, sedan kontrollstyrelsen berett aktiebolaget Vin- och

spritcentralen samt Pris- och inköpsnämnden tillfälle att avgiva yttrande.

I anledning härav får kontrollstyrelsen, med överlämnande av yttranden

från aktiebolaget Vin- och spritcentralen och från Pris- och inköpsnämnden,

för egen del anföra följande.

Spörsmålet örn partihandelns utövning och anordnandet av den statliga

kontrollen över densamma har varit föremål för meningsbrytningar allt

sedan den gällande rusdrycksförsäljningsförordningen blev antagen. Knappast

någon riksdag sedan år 1918 har förgått, utan att förslag framställts, som

i ett eller annat avseende beröra frågan örn partihandeln. Även utanför

riksdagen har sagda fråga ägnats uppmärksamhet. Den kritik, som riktats

mot spritcentralens organisation och verksamhet, har varit av skiftande slag

och haft ganska olika utgångspunkter. Åtskilligt av den kritik, som framträtt

skarpast, har stött sig snarare på obestyrkta rykten och missuppfattningar

än på objektiva fakta. Såväl den av dåvarande chefen för finansdepartementet

år 1923 föranstaltade utredningen som ock det föreliggande

betänkandet torde ådagalägga, att reell grund saknas för de även inom

riksdagen framkomna påståendena örn svåra missförhållanden inom spritcentralens

förvaltning.

Den mera sakligt inriktade kritiken synes väsentligen avse tre punkter.

Det har gjorts gällande, att spritcentralens förvaltning icke lämnade statsverket

en tillräckligt betydande vinst, och det har hemställts örn utredning,

huruvida icke tilläventyrs större belopp vinstmedel, än som erhållits från

spritcentralen, kunde för statsverkets räkning fordras och uttagas. Vidare

har det gjorts gällande, att ledningen inom spritcentralen utövades alltför

självständigt och att spritcentralen gått utöver gränserna för sitt naturliga

verksamhetsområde genom inköp av vissa företag, såsom Carnegies porterbryggeri

i Göteborg, aktiebolaget Grand hotell i Stockholm och aktiebolaget

Astra i Södertälje. På grund härav har yrkats på en ingående kontroll

från statens sida över spritcentralens verksamhet. Slutligen har det ansetts,

att grunderna för spritcentralens organisation icke vore tillfredsställande,

och särskilt hava anmärkningar framställts beträffande stamaktiekapitalets

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

placering. I enlighet härmed har gång efter annan föreslagits, att staten

skulle övertaga stamaktierna.

Vad först beträffar frågan örn inlevererande av större belopp vinstmedel Spntcentrafrån

spritcentralen till statsverket hava statsmakterna vid olika tillfällen ™vinst
anslutit

sig till den av 1921 års partihandelssakkunniga uttalade uppfatt- medel.

ningen, att partihandelsbolaget borde i främsta rummet inrikta sig på att

söka tillhandahålla varor av tillfredsställande beskaffenhet under riktiga

ursprungsbeteckningar och att vinstfrågan borde komma i andra rummet.

Därest statsverket ville av rusdryckslianteringen uttaga inkomst, kunde detta

på enklare sätt ske i form av brännvinstillverkningsskatt, omsättningsskatt

och utskänkningsskatt. Också i det nu förevarande betänkandet uttalas,

att partihandeln med rusdrycker icke skall åsyfta att bereda staten vinst,

utan att den inkomst, staten vill hämta ur denna hantering, i huvudsak

bör uttagas genom varornas beskattning (sid. 128). Bakom den kritik, som

riktats mot spritcentralen för att den icke skulle hava inlevererat tillräckligt

mycket vinstmedel, har emellertid legat ett antagande, att förvaltningen

skötts på ett mindre tillfredsställande sätt och att på partihandeln med spritdrycker

och viner uppkommande bruttovinster till en del kommit till användning

för ändamål, som icke stöde i omedelbart sammanhang med

nämnda partihandel. Åt detta spörsmål har i den föreliggande utredningen

ägnats särskild uppmärksamhet under rubriken »Huvuddragen av Aktiebolaget

Vin- och spritcentralens ekonomiska utveckling» (sid. 64—99). Härvid

hava behandlats frågorna örn företagna avskrivningar, gåvor, representation,

annons- och reklamkostnader, arvoden till styrelse och revision, avlöningsbestämmelser,

informationsbyrån och den inre kontrollen. Visserligen

hava på enstaka punkter erinringar framställts mot vissa åtgärder i nyss

angivna hänseenden, men några bestämda omdömen beträffande den sålunda

verkställda utredningens resultat hava emellertid icke formulerats. Såsom

monopolkontrollutredningens arbete blivit utfört, saknas det erforderliga

sammanhanget mellan undersökningen av spritcentralens ekonomiska utveckling

och de förslag, som framställts för att åvägabringa statskontrollen över

företaget. Frånvaron av anmärkningar i det föreliggande betänkandet mot

spritcentralens förvaltning under tiden efter år 1923 eller under den tid,

då nuvarande bestämmelser örn partihandeln varit gällande, torde icke kunna

tolkas annorlunda än att förvaltningen under denna tid icke lämnat rum

för några anmärkningar. Det är nämligen att förmoda, att, örn under utredningsarbetets

gång några verkliga brister i organisationen och förvaltningen

kommit i dagen, de sakkunniga icke skulle hava underlåtit att beröra

dessa i sitt betänkande, sä mycket mera som statsrådet och chefen för

finansdepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet, då uppdraget

till de sakkunniga lämnades, särskilt underströk behovet av förstärkt kontroll

med hänsyn till den nuvarande kontrollens bristande effektivitet (betänkandet

sid. 11). Han anförde nämligen, att det dock svårligen läte sig

förnekas, att gällande kontrollföreskrifter lode av åtskillig oklarhet, samt att

kontrollverksamheten måhända delvis på grund härav brustit i effektivitet

och i varje fall icke i tillräcklig grad tagit sikte på de statsfinansiella intressenas

tillgodoseende. Mot bakgrunden av de negativa resultat, vartill utredningen

kommit, torde det få anses ådagalagt, att den sistberörda anmärkningen

i varje fall icke vunnit bekräftelse i vad den avser förvaltningen

under den tid, de nu giillande bestämmelserna tillämpats.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Spritcen- De sakkunniga hava (betänkandet sid. 108) framhållit, att man vid en

vidgnZgUtut- undersökning av spritcentralens verksamhet icke undginge den iakttagelsen,

över gärt serna ^ bolagsstyrelsen, särskilt före 1923 års avtal, ägt en mycket stor hander

sitt veile- lingsfrihet och att det kunde ifrågasättas, huruvida det ej skulle hava varit

samhetbom- till gagn för företaget, örn bolagsstyrelsen ålagt sig en större begränsning.

ra e- Vissa åtgärder, genom vilka bolaget utvidgat sitt intresseområde, vore av

beskaffenhet att föranleda anmärkningar. Till huvudsaklig del hade dessa

åtgärder företagits före 1923 års avtal. I vissa fall hade avvecklingen av

dessa utvidgningar skett med betydande förluster. I andra fall hade bolaget

ej frigjort sig från följderna av åtgärderna i fråga. De sakkunniga omnämna

därefter vilka utvidgningar, deras anmärkningar avse, nämligen

övertagandet av agenturfirmorna, inköpen av Grand hotell, Carnegie & C:o

och aktiebolaget Astra samt verkställandet av avskrivningar för reglerandet

av de nyssnämnda förlusterna.

Vad först beträffar det anmärkta övertagandet av agenturfirmorna inom

vin- och spirituosabranschen må allenast erinras örn att åtgärderna ifråga

vunnit godkännande av Kungl. Majit och riksdagen såsom en form för

lösande av ersättningsfrågan (kungl. prop. nr 287/1920, sid. 36—55 och

särskilt sid. 54, samt statsutskottets utlåtande nr 177/1920).

Vad därefter angår inköpen av Grand hotell, Carnegie & C:o och aktiebolaget

Astra är att märka, att dessa inköp föregingo icke blott 1923 års

utan även 1920 års avtal. De ägde sålunda rum under en tid, då spritcentralen

var i alla avseenden obunden av statsavtal. Kontrollstyrelsen

saknar anledning att göra något uttalande beträffande ifrågavarande transaktioner,

enär de ej tjäna till att exemplifiera vad spritcentralen och dess

styrelse under nu gällande avtal kunna företaga.

Vad slutligen beträffar den anledning till erinringar mot spritcentralens

avskrivningspolitik, som de sakkunniga ansett föreligga, synes denna anledning

åtminstone betydligt försvagas, örn man jämväl tager hänsyn till vad

spritcentralen härom anfört i sin P. M. (betänkandet sid. 177—181). I den

mån anledning till några erinringar möjligen skulle kvarstå, avse dessa i

varje fall icke förvaltningen under de nuvarande avtalsbestämmelserna.

Man kan därför enligt kontrollstyrelsens mening icke ur det material,

utredningsmännen sammanbragt i fråga örn anmärkningar och erinringar

mot spritcentralens förvaltning, draga några slutsatser örn att förändringar

av . den nu förefintliga kontrollen äro erforderliga eller att omläggning av

spritcentralens nuvarande organisation är påkallad.

u ränderna för Den tredje huvudanmärkningen, som hittills framställts mot spritcentralen,

organisa- galler, sorn tidigare framhållits, grunderna för spritcentralens organisation

tonen. särskilt med hänsyn till stamaktiekapitalets placering. Spörsmålet härom

";r torde utgöra kärnpunkten i de meningsstrider, som ägt rum beträffande

pUcerine! spritcentralen. Den uppfattningen har nämligen gång efter annan kommit

till uttryck, att först i och med att stamaktierna innehavas av staten man

linge garanti för en tillfredsställande förvaltning av bolaget. I en motion

vid 1925 års riksdag anfördes, att en inlösen av samtliga stamaktier skulle

i ett slag avvärja alla de komplikationer och svårigheter, som kunde bliva

förknippade med den nuvarande ordningen; överförandet av stamaktierna i

statens ägo skulle också tillfredsställa opinionens krav inom vida kretsar.

I en motion vid 1926 års riksdag framhölls, att genom ett statens övertagande

av stamaktiestocken större möjlighet skulle yppa sig för statsmakterna

att komma till rätta med missförhållanden, för vilka det allmänna

nu oförskylt finge uppbära tadel. Örn sålunda å ena sidan stamaktiekapitalets

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kanyl. Muj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

övertagande av staten på vissa håll ansetts som en hart när nödvändig

förutsättning för åvägabringande av tillfredsställande förhållanden på förevarande

område, har tanken på ett dylikt övertagande på andra håll rönt

ett bestämt motstånd. Då spritcentralen första gången år 1920 organiserades

under en viss statskontroll var frågan örn stamaktiekapitalets placering en

av de mest omstridda punkterna (betänkandet sid. 18—22). Såväl vid sagda

tidpunkt som ock sedermera har stamaktiekapitalets övertagande av staten

ansetts såsom liktydigt med det rena statsmonopolets införande. Såsom

skäl häremot har vid olika tillfällen anförts, att det ur principiella synpunkter

syntes mindre tilltalande, att staten så engagerade sig i rusdryckshanteringen,

att staten direkt uppträdde som köpare och säljare; det kunde

också vara förenat med vissa, ej obetydliga olägenheter för staten att själv

uppträda på den utländska marknaden såsom köpare av viner och spirituosa.

De handelspolitiska synpunkternas betydelse vid frågans bedömande hava

de sakkunniga i det föreliggande betänkandet särskilt understrukit (betänkandet

sid. 100), och de hava på av dem anförda skäl funnit det önskvärt,

att staten icke själv utövar denna rörelse.

Enligt kontrollstyrelsens mening får spritcentralen i sin nuvarande organisation

anses i realiteten vara ett statligt monopolföretag. Kungl. Maj:t

utser halva antalet styrelseledamöter, och denna hälvt har bestämmanderätten

genom den av Kungl. Majit utsedda ordförandens utslagsröst. Genom

gällande avtal är staten tillförsäkrad att när som helst få inlösa stamaktierna

till parikurs (avtalet mellan stamaktieägarna samt svenska staten

den 26 oktober 1923 § 1). Preferensaktierna medföra rätt till sju procent

ackumulativ utdelning, varutöver dessa aktier icke medföra rätt till utdelning

av vinsten. Å stamaktierna må utdelas endast det belopp, som motsvarar

genomsnittlig aktiebelåningsränta för räkenskapsåret uträknad av

riksbanken; enär aktierna skola vara pantsatta, kunna stamaktieägarna icke

göra någon räntevinst på dessa aktier. All vinst utöver den sålunda

bestämda utdelningen å aktierna tillfaller staten. Nya stamaktieägare skola

godkännas av Kungl. Majit. I själva verket är konstruktionen av spritcentralen

sådan, att stamaktieägarna utgöra ett slags »kolding company»,

som för statens räkning utan något slags ersättning innehar stamaktierna

för att åt spritcentralen bevara skenet av ett enskilt bolag. Denna spritcentralens

dubbelställning har inneburit både fördelar och nackdelar för

bolaget. Gent emot utlandet har spritcentralens karaktär av enskilt bolag

måhända skänkt vissa fördelar såsom vid traktatförhandlingar, då det otvivelaktigt

på formella grunder kunnat göras gällande, att staten icke kan

ingripa i spritcentralens förvaltning. Men inom landet torde dubbelställningen

väsentligen hava medfört att den enskilde medborgaren haft svårt

att genomskåda syftet med alla dessa anordningar med stamaktieägare,

stamaktieägarnas förtroendeman, preferensaktieägare m. m. Man synes i

stora lager bland folket hava haft svårt att frigöra sig från den uppfattningen,

att bakom alla dessa organisatoriska detaljer dolde sig privatekonomiska

intressen, vilka ju icke förefinnas, såsom envar i saken införsatt vet

och det föreliggande betänkandet till fullo bekräftar. Det är onekligen från

denna spritcentralens dubbelställning av ett till formen enskilt bolag men

i realiteten ett statsföretag, som svårigheterna för spritcentralen att vinna

ett otvetydigt erkännande inför den allmänna meningen härleda sig.

Det torde icke kunna förnekas, att konstruktionen av spritcentralen på

vissa punkter ter sig såsom artificiell. De sakkunniga hava anfört, att den

nuvarande anordningen med avseende å stamaktiekapitalet torde böra anses

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

vara av provisorisk natur och att den ur flera synpunkter saknar organisatorisk

fasthet. I detta uttalande får kontrollstyrelsen instämma. Det förslag,

som de sakkunniga framställt om stamaktiekapitalets överflyttande till

livförsäkringsbolagen faller emellertid enligt kontrollstyrelsens mening under

samma dom. Detta förslag innebär icke en bättre lösning av spörsmålet

än att aktiekapitalet innehaves av de av Kungl. Majit godkända tio personerna.

Det torde dessutom vara behäftat med olägenheter, som den nuvarande

anordningen icke har att uppvisa. Gent emot livförsäkringsbolagens

innehav av stamaktiekapitalet kan nämligen göras den befogade

invändningen, att statsinflytandet kommer att väsentligen försvagas, då

Kungl. Majit icke längre skulle vara befogad att pröva och godkänna de

personer, som skulle representera dessa aktier. Det kan förtjäna att erinras,

ett enligt aktiebolaget Svenska tobaksmonopolets bolagsordning stamaktierna

kunna ägas endast av svenska staten eller av svensk undersåte, som därtill

erhållit Kungl. Majits tillstånd. Den i det föreliggande betänkandet föreslagna

anordningen är också organisatoriskt svagare än den nuvarande, i

det att det skulle saknas föreskrifter örn den nödvändiga samverkan mellan

stamaktieägarna vid bolagsstämmorna; vad de sakkunniga anfört örn att

det finnes anledning att förutsätta, att en dylik samverkan kommer till

stånd (betänkandet sid. 103), utgör enligt kontrollstyrelsens mening icke

någon tillfredsställande garanti.

Därest stamaktiekapitalet såsom hittills skulle placeras på enskilda händer

synes det kontrollstyrelsen som örn den nuvarande anordningen med stamaktieägarna

borde bibehållas. Denna anordning har nämligen, kontrollstyrelsen

veterligt, icke medfört några sådana olägenheter, att man bör

övergå till annan anordning, gent emot vilken samma principiella invändningar

kunna resas och som dessutom är behäftad med det felet, att statens

inflytande på stamaktiernas representation elimineras.

Den ur principiell synpunkt riktigaste anordningen synes enligt kontrollstyrelsens

mening vara, att stamaktierna övertagas av statsverket. Kontrollstyrelsen

har, alltsedan frågan örn partihandelns ordnande första gången

uppkom, hävdat den uppfattningen, att stamaktierna böra innehavas av

staten. Sålunda har styrelsen i en i december månad 1917 avgiven P. M.

föreslagit inlevererandet av stamaktierna i partihandelsbolagen till statsverket

och i samband härmed sammanslagning av partihandelsbolagen till

ett bolag. I en till chefen för finansdepartementet den 10 december 1919

avlåten skrivelse hemställde kontrollstyrelsen örn åläggande för aktiebolaget

Stockholmssystemet att inleverera stamaktierna i spritcentralen. I ett den

7 februari 1920 dagtecknat utlåtande i anledning av förslag om förändrad

organisation av spritcentralen uttalade kontrollstyrelsen, att något motiv

icke funnes för att lämna åsido den tidigare enhälligt intagna ståndpunkten,

att aktierna skulle inlevereras till statsverket. Slutligen har kontrollstyrelsen

i sitt yttrande över 1921 års partihandelssakkunnigas förslag ej funnit anledning

att uppgiva den av styrelsen tidigare hävdade uppfattningen.

Kontrollstyrelsen förbiser ej, att det kan ligga något befogat i vissa av

de tidigare nämnda erinringarna mot att staten blir innehavare av stamaktierna.

Det synes emellertid icke otänkbart, att sådana anordningar

kunna vidtagas, att väsentliga olägenheter icke uppstå. Någon ingående

undersökning i detta syfte har hittills icke företagits.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kung!. Maits grogosilian Nr 196. Bilaga.

De svårigheter, som möta vid lösandet av uppgiften att på ett ur olika I,e grundiägsynpunkter

tillfredsställande sätt organisera spritcentralen, sammanhänga ^^erna för''

enligt kontrollstyrelsens mening därmed, att man hittills icke lyckats skapa att nu katadtillfredsställande

former för utövandet av statens affärsverksamhet över- komma en tillhuvud.

Djupgående skiljaktigheter linnas mellan statens förvaltning, då freds ställande

staten framträder såsom innehavare av överhöghetsrättigheterna och då °''(iamsaUonstaten

utövar affärsrörelse. Den statliga verksamheten har hittills varit

väsentligen inriktad på den förstnämnda uppgiften och den statliga administrationen

har inrättats och utvecklats för realiserande av sagda uppgift.

Jämväl hava reglerna för statens handlande utformats väsentligen med

hänsyn till statens ursprungliga uppgifter. Det torde vara uppenbart, att

man icke kan överflytta på statens affärsverksamhet formerna för den statliga

administrationen och hittills vedertagna regler för statens handlande i

dess egenskap av innehavare av överhöghetsrättigheterna. Statens affärsverksamhet

måste liksom en enskild affärsverksamhet arbeta under mycket

fria former. Ät nämnda spörsmål har uppmärksamhet ägnats av socialiseringsnämnden

i dess utlåtande örn »Statens järnvägar såsom allmänt affärsverk».

Socialiseringsnämnden framhåller, att med omhändertagandet av

ekonomisk företagarverksamhet staten beträtt områden av principiellt annan

art lin den egentliga statsförvaltningens. På den tid, då statens företagarverksamhet

grundlädes, syntes emellertid detta icke hava varit insett. De

synpunkter, som av ålder gjorts gällande beträffande statsförvaltningen,

hade traditionellt tillämpats även vid utformningen av den statliga affärsverksamhetens

organisation. Även i de fall, då från början ansatser till en

i förhållande till statsadministrationen fri och obunden förvaltning förelegat,

hade, såsom ifråga örn statens järnvägar, kameraltraditionen småningom

brutit igenom. Det vore först under senare tid, efter det den statliga affärsverksamhetens

egen utveckling ställt saken i skarpare belysning, som insikten

örn det nya och från den egentliga statsverksamheten artskilda i den

statliga affärsverksamheten börjat vakna. Men därmed ock förståelsen, att

denna säregna statsuppgift icke kunde rationellt fyllas med mindre nya,

från den egentliga statsförvaltningen avvikande och av affärsverksamhetens

egen natur betingade förvaltningsformer komme till bruk. I ett annat sammanhang

framhåller socialiseringsnämnden, att grundsatser från statsförvaltningen

ej kunde tillämpas å en affärsverksamhet, där resultatet måste

vara beroende av företagsledningens åtgöranden. En kollektiv ägare kunde

icke direkt och i denna sin egenskap handhava ett företags förvaltande.

Risken att låta en företagsledning vara självständigt förvaltande vore

mindre än risken av kameral bundenhet. Denna kunde endast brytas genom

att giva affärsverket en ifråga örn förvaltningen autonom ställning utanför

statsverket. Med den .statliga affärsverksamheten hade uppvuxit en helt ny,

vid grundlagarnas stiftande icke förutsedd typ av statsverksamhet. Försöket

att förlika denna nya statsverksamhets behov med de gamla konstitutionella

formerna hade haft att brottas med ständiga kompromisser och svårigheter,

vilka alltmera tenderat att bliva oövervinnerliga. Den principiella oklarheten

hade varit förbunden med en praktisk obestämdhet, som ä ena sidan

omöjliggjort en fast och enhetlig affärsledning och å den andra överlastat

statsmakterna med en mängd detaljbekymmer, som gjort önskemålet örn en

förändring allt starkare. Det vore blott att draga den naturliga slutsatsen

av allt detta, örn man grundlagsmässigt gåva den statliga affärsverksamhetens

förhållande till Kungl. Maj:t och riksdagen en principiellt ny gestaltning.

En grundlagsändring, som gåve den statliga affärsverksamheten en

nilian<i lill riksdagens protokoll Wilo. I sand. 1(11 höft. (Sr Wik inlaga.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr lHi>. Bilaga.

Kritik av

vissa av de

sakkunnigas

förslag.

Detaljerade

regler för

spritcentralens

ledning.

Revisionen.

konstitutionel! särställning gentemot statsförvaltningen i övrigt, vore den

ofrånkomliga förutsättningen för att nå fram till en självständig förvaltning

av det statliga affärsföretaget och för att grundlägga en sådan praxis

i statsmakternas handlande, att denna självständighet tryggades. Denna

grundlagsbestämmelse behövde innehålla, att statens affärsverk skulle förvaltas

skilda från statsverket och att i en särskild lag bestämdes örn grunderna

för denna förvaltning och örn den ordning, vari regering och riksdag

samt särskilda menigheter och korporationer skulle däri deltaga.

Enligt kontrollstyrelsens mening giva de citerade satserna ur socialiseringsnämndens

utredning en föreställning örn arten och omfattningen av de

problem, som föreligga i fråga örn organiserandet av statens affärsrörelse.

Spörsmålet örn spritcentralens organisation är ett led i sagda problem. Åt

detta spörsmåls principiella innebörd hava de sakkunniga emellertid icke

ägnat någon som helst uppmärksamhet. I vissa avseenden hava de sakkunniga

föreslagit anordningar, som synas vara ägnade att motverka den

fria ställning, som måste inrymmas åt spritcentralen såsom ett affärsverk.

De sakkunnigas förslag innebär nämligen, att spriteentralens förvaltning

på åtskilliga punkter skall insnöras i vissa bestämda former. Under det

att i en affärsrörelse i allmänhet det anses som en självklar förutsättning,

att företaget bör få ordna den inre förvaltningen så, att därigenom möjliggöres

bästa resultat, hava de sakkunniga genom åtskilliga detaljerade regler

velat i olika avseenden begränsa handlingsfriheten. Kontrollstyrelsen tillåter

sig hänvisa till vad de sakkunniga anfört å sid. lil—112 i betänkandet örn

verkställande direktörens befogenhet, örn styrelsesammanträden, örn behandling

av viktigare ärenden, örn avslutande av avtal, om förande av protokoll,

örn förvaltningsberättelse m. m. Förslaget i dessa avseenden synes tyda på

att de sakkunniga tänkt sig en instruktion för spritcentralen, analog med

de instruktioner, som gälla för ämbetsverken. Den byråkratisering av spritcentralen,

som härigenom uppkomme, skulle säkerligen icke befordra de

uppgifter, som åvila spritcentralen, utan snarare motverka den affärsmässiga

handläggningen av ärendena.

Detta intryck förstärkes, när man tager del av vad de sakkunniga föreslagit

beträffande revisionen. Denna skulle nämligen bestå av sju personer,

av vilka två utsågos av Kungl. Maj:t, fyra av riksdagen (två av vardera

kammaren) samt en av bolaget. För envar revisor borde suppleant utses

på samma sätt som revisorn. De revisorer, som utses av bolagsstämman

och av riksdagens kamrar, skulle väljas på ett år. Ät de av Kungl. Majit

utsedda revisorerna skulle anförtros den fortlöpande kontrollen över företaget.

Kungl. Majit skulle förordna den ene av dessa revisorer att vara

revisionens ordförande och den andre att vara jourhavande revisor. De

skulle övertaga vissa av den jourhavande direktörens befogenheter och

skyldigheter. 1 förhållande till bolaget skulle dessa revisorer erhålla en

mera vidgad befogenhet än den, som enligt bolagslagen tillkomme revisorer.

Nämnda revisorer skulle nämligen beredas tillfälle att närvara vid alla

sammanträden med styrelsen och direktörsrådet. De skulle jämväl utses

till revisorer hos dotterbolagen samt beredas tillfälle att närvara vid alla

sammanträden med styrelserna för dessa bolag och med ekonomirådet i

Grand hotell. Vidare skulle de i erforderlig omfattning granska produktionskalkyler

och försäljningspris samt tillse, att erforderlig statistik över

rusdrycksförsäljningen avlämnades. De skulle gemensamt kontrollera den

av verkställande direktören avgivna uträkningen av bolagets ^leverering

till staten av omsättningsskatt. De skulle tillse, att spritcentralens och dess

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

dotterföretags tillgångar upptoges till skäliga värden vid boksluten. Om

revisorerna funne anledning till anmärkning förekomma av beskaffenhet,

att Kungl. Maj:t borde få kännedom därom, skulle de göra anmälan till

Kungl. Majit. Revisionens ordförande skulle vara den sammanhållande

inom revisionen, mottaga jourhavande revisorns oell annan revisors erinringar

och rapporter, föredraga dem för revisorerna, utöva fortlöpande kontroll

över företagens förvaltning samt mottaga till revisionen inkommande

framställningar o. s. v. Han borde vara en person med betydande allmän

insikt och erfarenhet inom näringslivet men ej nödvändigt revisionstekniskt

utbildad.

En förstärkning av det allmännas delaktighet i revisionen och dennas

inriktning från ekonomiska och finansiella synpunkter motiveras med dels

att spritcentralen handhar uppbörden av omsättningsskatten å spritdrycker,

dels ock statsverkets intressentskap i fråga om både avkastning och kapital.

Vad uppbörden av omsättningsskatten beträffar, synas de sakkunniga hava

förbisett, att en synnerligen ingående kontroll å uppbörden av densamma

är anordnad genom kontrollstyrelsen, som månatligen genom uppgifter örn

bolagens inköp från spritcentralen är i tillfälle att effektivt övervaka, att

spritcentralens inleverans av omsättningsskattemedel stämmer med vad systembolagen

betalt i omsättningsskatt under månaden. Vad angår statsverkets

intressentskap i fråga om både avkastning och kapital må erinras,

att enligt de sakkunnigas mening spritcentralens avkastning skulle inskränkas

till den minsta möjliga — prispolitiken skulle endast avse att hålla jämvikt

mellan inkomster och utgifter samt därutöver, efter vederbörlig avskrivning

och avsättning till fonder, lämna den enligt bolagsordningen begränsade

utdelningen på aktierna (betänkandet sid. 128). I jämförelse med andra

affärsföretag, där statens avkastning och intressentskap är betydligt större

— såsom i fråga om gruvbolagen — har en så omfattande revisionsapparat

som den nu föreslagna ej varit ens ifrågasatt. Enligt kontrollstyrelsens

mening kan en fullt betryggande revision för tillgodoseende av statens intressen

åvägabringas utan de stora anordningar, som de sakkunniga föreslagit.

Särskilt vill emellertid kontrollstyrelsen starkt ifrågasätta lämpligheten

av de sakkunnigas förslag om riksdagsval revisorer och örn de kungavalda

revisorernas närvaro vid alla sammanträden med styrelsen och direktörsrådet.

I likhet med spritcentralens styrelse (styrelsens utlåtande sid.

---’) anser kontrollstyrelsen det kunna ifrågasättas, huruvida det är i

överensstämmelse med våra grundlagar, att riksdagen skulle utse särskilda

revisorer för revisionen av ett till formen enskilt bolag. I vad mån riksdagen

bör medverka vid revisionen av offentliga och halvoffentliga affärsföretag

är ett spörsmål, som synes böra underkastas ett övervägande från betydligt

vidare synpunkter än vad som i nu förevarande sammanhang är möjligt.

Överhuvud framträder på denna punkt som på åtskilliga andra, det tidigare

berörda behovet av ett principiellt klarläggande av de lämpligaste formerna

för utövande av statens affärsverksamhet och för åvägabringandet av kontroll

å denna verksamhet.

Vad beträffar förslaget om de kungavalda revisorernas närvaro vid alla

sammanträden med styrelsen och direktörsrådet, synes det vara ägnat att

kunna medföra en desorganisation av styrelsens verksamhet. Beträffande

jourhavande direktören hava de sakkunniga anfört (betänkandet sid. 116),

Se sid. 58—59 nedan.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Spritcentralens

förhållande

till systembolagen

samt

avskaffandet

av pris- och inköpsnämnden.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

att införandet av ett fristående organ emellan styrelsen och verkställande

direktören måste befaras leda till försvagande av styrelsens intresse oell

känsla av ansvar för förvaltningen. Enligt kontrollstyrelsen kan denna

synpunkt med lika fog vändas mot ett deltagande av sagda revisorer i styrelsens

sammanträden. Denna närvaro måste vara ägnad att försvaga styrelsens

intresse att handla under eget ansvar. Det måste ju ligga nära till

hands att revisorernas mening under sådana förhållanden inhämtas före

besluts fattande. Revisionens uppgift komme att i realiteten bli dirigerande

och icke, som den bör vara, kontrollerande. Med hänsyn till de anförda

betänkligheterna får kontrollstyrelsen avstyrka de sakkunnigas förslag i

denna del.

Beträffande ytterligare en punkt i de sakkunnigas förslag anser sig kontrollstyrelsen

böra yttra sig. Den gäller frågan örn förhållandet mellan

spritcentralen och systembolagen. Systembolagen äro för närvarande de

huvudsakliga köparna av spriteentralens varor, och såsom köpare intresserade

av såväl varornas beskaffenhet som försäljningssätt. Då pris- och inköpsnämnden

såsom inköpsorgan för samtliga systembolag första gången

inrättades, var det naturligt, att i nämnden bereddes plats för systembolagsrepresentanter;

pris- och inköpsnämnden var i realiteten ett slags kooperativt

inköpsorgan för systembolagen och efterträdde i sina uppgifter den av

systembolagen själva bildade kooperativa sammanslutningen »Göteborgssystembolagens

leveransförening u. p. a.». Då spritcentralen var under

bildande, var tanken på en medverkan från systembolagens sida i spritcentralens

ledning så livlig, att det ifrågasattes, att spritcentralen skulle bliva

ett för systembolagen kooperativt inköpsföretag. Det har under den följande

utvecklingen ansetts lämpligt, att inrymma plats åt systembolagen såväl i

spritcentralens ledning som ock särskilt i pris- och inköpsnämnden. Genom

pris- och inköpsnämnden har det varit möjligt för systembolagen att framföra

sina anmärkningar till spritcentralen beträffande de försålda varorna,

leveranssättet, betalningsförhållandena m. m.

De sakkunniga hava föreslagit ett fullständigt utplånande av det inflytande,

som systembolagen nu hava i fråga örn partihandelns utövning. Enligt de

sakkunnigas förslag skulle den, som innehade aktier i systembolag, eller

som vore ledamot eller suppleant i styrelse för systembolag eller tjänsteman

i sådant bolag, icke få vara styrelseledamot eller suppleant i spritcentralen.

Vidare skulle, enligt de sakkunnigas förslag, pris- och inköpsnämnden upphöra.

I denna nämnd hava utom systembolagen jämväl de enskilda restaurantföretagen

haft en representation. Därest de sakkunnigas förslag skulle

genomföras, komma de försäljningsorgan, som tillhandahålla spritcentralens

varor till allmänheten och som i följd härav måste anses äga en sakkunskap

på vissa områden av dess förvaltning, att sakna varje representation,

varigenom de kunna framföra sina synpunkter beträffande inköpsfrågorna.

Enligt kontrollstyrelsens mening bör därför pris- och inköpsnämnden bibehållas,

därest den nuvarande organisationen med ett bolag av nuvarande

struktur fortfarande kommer att bestå. I annat fall böra systembolagen,

exempelvis genom representation i spritcentralens ledning, beredas tillbörligt

inflytande på inköpsfrågorna. I detta sammanhang anser sig kontrollstyrelsen

böra uttala sin stora tvekan rörande lämpligheten att till kontrollstyrelsen

överföra prövningen av sådana ärenden, som avses i 50 § rusdrycksförsäljningsförordningen.

Det synes kunna ifrågasättas, huruvida

icke det skulle vara riktigare, att det i lagstiftningen uttryckligen angåves,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

under vilka förhållanden den i 50 § avsedda importen skulle få äga rum,

hellre än att bestämmandet härutinnan förlädes till ett ämbetsverk.

Såsom torde framgå av vad kontrollstyrelsen anfört finnér kontrollstyrelsen

det föreliggande betänkandet på åtskilliga punkter otillfredsställande.

Det saknas i detsamma den utredning ur principiella synpunkter, som synes

vara nödvändig för att statsmakterna skola kunna intaga en ståndpunkt

till frågan örn den lämpligaste organisationen av spritcentralen såsom ett

av det allmänna ägt och kontrollerat affärsverk. Det innehåller åtskilliga

förslag, som otvivelaktigt skulle motverka en affärsmässig skötsel av spritcentralen.

Det synes icke vara ägnat att åvägabringa en mera definitiv

ordning av det allmännas förhållande till partihandeln med rusdrycker.

Med hänsyn härtill får kontrollstyrelsen hemställa, att de sakkunnigas

förslag icke lägges till grund för ordnandet av förhållandet mellan staten

och spritcentralen.

Enligt kontrollstyrelsens mening bör en ny utredning rörande spritcentralens

organisation åvägabringas, därvid mera grundliga överväganden av

spörsmålet örn statens drivande av affärsrörelse böra äga rum. Uppmärksamhet

bör ägnas åt frågorna örn Kungl. Maj:ts och riksdagens ställning till

företaget såväl ur synpunkten av statens intressen som ock med hänsyn till

önskvärdheten av att skapa största möjliga affärsmässighet i avseende å

företagets ledning. Därest formen av aktiebolag bibehålies, torde staten

böra innehava hela stamaktiekapitalet och, därest så är möjligt, även preferensaktiekapitalet,

samt företagets styrelse i sin helhet tillsättas av Kungl.

Majit. Då några styrelseledamöter icke skulle utses av andra intressenter

än staten själv, borde närmare bestämmelse meddelas rörande styrelsens

sammansättning. Sålunda borde exempelvis de kommersiella, sociala och

tekniska intressena samt detaljhandeln med rusdrycker var för sig företrädas

av representanter, som så vitt möjligt uttoges inom ramen av personförslag,

avgivna av därtill lämpade korporationer. Revisorerna skulle likaledes i

sin helhet utses av Kungl. Majit med revisionsverksamheten eljest ordnad

efter nuvarande linjer. Då spritcentralen skulle vara ett rent statsföretag,

synes det kontrollstyrelsen ej heller vara ur vägen, att, om så befinnes

lämpligt, företaget i likhet med annan statlig förvaltning men ej i större

utsträckning eller i annan ordning än beträffande denna granskades av riksdagens

revisorer.

Därest Kungl. Majit icke skulle finna en sådan förnyad utredning böra

äga rum, bör, enligt kontrollstyrelsens mening, ett fortsatt provisorium på

grundvalen av nu gällande avtalsbestämmelser vara att föredraga framför

de grunder, som de sakkunniga föreslagit för verksamhetens ordnande.

I behandlingen av detta ärende hava byråchefen Thulin och tillförordnade

byråchefen Almgren deltagit med den förstnämnde såsom föredragande.

Stockholm den 26 oktober 1928.

Underdånigst i

C. E. SVENSSON.

I. Skantze.

Slutsatser.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Stockholm den 29 juni 1928.

Till KUNGL. KONTROLLSTYEELSEN.

Aktiebolaget Genom remiss den 24 januari 1928 har Kungl, kontrollstyrelsen velat

vin-& Sprit bereda styrelsen för Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen tillfälle att avgiva

Utlåtande yttrande med anledning av Monopolkontrollutredningens betänkande angående

anordnandet av den statliga kontrollen av bolagets verksamhet m. m.

Styrelsen har i en den 13 januari 1928 avgiven V. P. M. i anledning av

uppkommen fråga örn offentliggörandet av ifrågavarande betänkande varit

i tillfälle att utförligt yttra sig rörande den i betänkandet innehållna utredningen,

och har denna V. P. M. bifogats det tryckta betänkandet. Av

denna anledning har föreliggande yttrande begränsats att avse utredningsmännens

positiva förslag.

I en särskild bilaga till yttrandet meddelas en sammanfattande redogörelse

rörande organisationen av Anssa svenska aktiebolag, i

staten deltager.

Inledande anmärkning.

En mera ingående granskning av utredningsmännens betänkande giver

vid handen, att några brister i bolagets nuvarande förvaltningsorganisation

sådan denna från och med år 1924 utformats genom 1923 års lagändringar

rörande partihandelsorganen samt samma års avtal med staten, ävensom i

samband därmed meddelade föreskrifter, icke ha påvisats i utredningen.

Lika litet lia utredningsmännen gjort gällande, att bolaget i sin verksamhet

under den hittills förlupna avtalstiden icke skulle ha på ett tillfredsställande

sätt uppfyllt sina åtaganden eller sina uppgifter i övrigt. Ej heller har i

betänkandet visats eller påståtts, att den från ovannämnda år rörande verksamheten

anordnade kontrollen skulle lia i något särskilt fall brustit i ändamålsenlighet

eller effektivitet. De i vissa avseenden djupgående ändringsförslag

rörande såväl bolagets egen organisation som ock anordnandet a\’

det granskande organet, vilka av utredningsmännen framställas, motiveras

sålunda icke av något ådagalagt behov att avhjälpa vissa förefintliga brister

eller missförhållanden eller av tvånget att ersätta former, som visat sig

odugliga eller mindre lämpliga för sitt ändamål, med andra, vilka i dessa

avseenden skulle äga obestridliga företräden. I varje fall saknas i utredningsmännens

framställning ett dylikt logiskt samband mellan det gamla,

som förkastas eller ändras, med det nya, som föreslås i dess ställe. Då

vidare även de mera speciella skäl, som föranlett de positiva förslagens

framläggande, i regel icke angivas mera utförligt och understundom endast

antydas, försvåras i hög grad det närmare bedömandet av den nu till behandling

föreliggande delen av utredningsmännens betänkande.

Styrelsen har ej velat underlåta att förutskicka denna erinran, enär den

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

bland annat må lända till förklaring av att styrelsen i det följande ofta

nödgas till diskussion upptaga vissa principiella spörsmål, vilka av utredningsmännen

antingen ej alls eller ock allenast flyktigt berörts, men som

bilda den bakgrund, mot vilken vissa av dem framställda förslag synas

böra ses.

1.

Aktiebolagsformen.

Vid behandlingen av frågan rörande formen för partihandelsbolagens

organisation lia utredningsmännen, utan att ägna någon mera ingående uppmärksamhet

åt spörsmålet angående de olika alternativa lösningar, som i

detta avseende kunna ifrågakomma, uttalat, att vid ett närmare övervägande

vissa påtagliga fördelar befunnes vara förenade med användandet av aktiebolagsformen

vid utövandet av partihandeln med rusdrycker. Förutom ur

handelspolitiska synpunkter syntes det av skäl, vilka mera allmänt framginge

av utredningsmännens förslag, vara önskvärt, att staten icke själv utövade

denna rörelse. Utredningsmännen hade därför stannat vid den mening,

att aktiebolagsformen borde behållas för partihandelsbolagens organisation.

Styrelsen ansluter sig för sin del till den av utredningsmännen sålunda

intagna ståndpunkten. Då emellertid detta principiella spörsmål har betydelse

för bedömande av ett flertal i det följande till behandling upptagna

problem, vill styrelsen här ägna någon uppmärksamhet däråt.

Frågor av denna art lia vid olika tillfällen ingående behandlats både i

riksdagen och i samband med offentliga utredningar. Den finansminister

(Vennersten), som år 1914 framlade förslaget angående införande av tobaksmonopol,

framhöll, att åtskilliga olägenheter vore förenade med statsdrift

inom en stor industri. Staten kunde i sin verksamhet icke begagna sig av

lika fria former som den enskilde näringsutövaren och kunde knappast anpassa

sig lika smidigt som denne efter konsumenternas krav. Där det

personliga intresset för ett företags utveckling förminskades, försvagades

också de skiftande impulserna, initiativet och arbetsintensiteten. Härtill

bomme, att det ur statens synpunkt icke kunde anses önskligt, att staten

inträdde såsom ensam arbetsgivare och producent inom en stor industrigren

och sålunda kanske mot sin vilja såsom part intvingades i sociala stridigheter,

vilka staten i sådan egenskap helst borde hålla sig utanför. Under

riksdagsbehandlingen av frågan örn tobaksmonopolets införande uttalades

visserligen i en del motioner önskemålet, att monopolet skulle utövas direkt

av staten och icke av ett enskilt företag, enär därigenom företagets avkastning

helt eller delvis tillfölle enskilda. Riksdagen godkände emellertid som

bekant det av regeringen framlagda förslaget, enligt vilket monopolets utövande

överlämnades till ett aktiebolag, vars aktiekapital skulle uppdelas

mellan staten och enskilda.

T en på socialiseringsnämndens föranstaltande utarbetad utredning rörande

tobaksmonopolets verksamhet under åren 1915 1922 anföres rörande frågan

örn bolagsformens betydelse, att goda skäl syntes tala för, att monopolets

ställning såsom ett enskilt företag möjliggjort ett friare och kanske även

effektivare genomförande av dess ekonomiska och tekniska koncentration

— en av huvudförutsättningarna för driftsresultatets gynnsamma gestaltning

— ett mjukare ani jassande efter marknadens växlande krav ifråga

såväl om inköps- som försäljningsverksamhet samt förande av en lönepolitik

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

i närmare anslutning till de former och villkor, som eljest gällt inom svenskt

näringsliv. Statsmyndighetens, ämbetsmannens bundenhet av riksdags- oell

regeringsbeslut, av instruktion, form och tradition hade hos det såsom privatbolag

arbetande företaget ersatts av styrelsens, dess verkställande ledamots

och dennes närmaste medarbetares frihet att handla i första rummet såsom

företagsledare och köpmän, mindre beroende av på förhand givna direktiv

än av skyldigheten att taga och fullfölja egna initiativ och risker och hära

därav följande ansvar.

När frågan om den lämpligaste formen för utövandet av partihandeln

med rusdrycker första gången gjordes till föremål för offentlig utredning

av inom finansdepartementet år 1921 tillkallade sakkunniga, avvisade dessa

bestämt tanken på, att staten skulle själv taga hand örn denna verksamhet.

Ej heller funno de sakkunniga skäl föreligga att förorda, att staten, i likhet

med vad som skett ifråga om bildandet av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet,

inginge såsom huvuddelägare i bolaget. Till denna uppfattning

anslöt sig finansministern, när denne föreläde 1922 års riksdag ett på nämnda

sakkunnigas yttrande utarbetat förslag i ämnet. Även bevillningsutskottet

uttalade sig i samma riktning i sitt utlåtande över propositionen. Denna

bifölls emellertid ej av riksdagen. Den återkom dock som bekant i huvudsakligen

oförändrad form till 1923 års riksdag, och uttalade finansministern

(Thorsson) härvid rörande den i förevarande sammanhang berörda frågan

i huvudsak följande.

Av tänkbara organisationsformer kunde med hänsyn till föreliggande omständigheter

ifrågakomma: 1) det rena statsmonopolet, 2) bolag av Svenska

Tobaksmonopolets typ, 3) bolag av Spritcentralens typ. Vad först beträffade

det rena statsmonopolet — varmed torde lia avsetts driftens organisation såsom

ett statens affärsverk — syntes det finansministern ur principiella synpunkter

mindre tilltalande, att staten så engagerade sig i rusdryckshanteringen,

att den direkt uppträdde såsom köpare och säljare. Det vore ej

heller uteslutet, att det kunde vara förenat med vissa ej obetydliga olägenheter

för staten att själv uppträda på den utländska marknaden såsom köpare

av viner och spirituosa. I valet mellan de två alternativen: att upplåta

rätten till partihandel med rusdrycker åt ett nybildat bolag av Tobaksmonopolets

typ (d. v. s. i vilket staten ägde större delen av kapitalet), eller

att bibehålla den nuvarande organisationsformen, sedan statsmakternas inflytande

däri genom vissa åtgärder ytterligare stärkts, hade partihandelssaltkunniga

i sin utredning stannat vid det senare alternativet, vilken ståndpunkt

finansministern fortfarande gåve sin anslutning. Det framginge för

övrigt, att staten genom sådana bestämmelser som dem, vilka redan funnes

intagna i Spritcentralens bolagsordning och i avtalet med de tio stamaktieägarne,

samt genom de ytterligare föreskrifter, som vore avsedda att intagas

i det av finansministern föreslagna avtalet, i ett bolag av Spritcentralens

typ kunde erhålla garantier för inflytande på bolagets förvaltning och för

kontroll över densamma, som ej vore mindre betryggande än motsvarande

garantier ifråga örn tobaksmonopolet. Lagstiftningen borde därför utgå från

den bestående formen, blott med förstärkande, där så funnes nödigt, av

garantierna för statens rätt till kontroll och inflytande.

Sedan bevillningsutskottet tillstyrkt även denna proposition, godkändes

den av riksdagen.

De av finansministern i detta sammanhang anförda synpunkterna underströkos

ytterligare av statsutskottet vid 1925 års riksdag, som hade att yttra

sig med anledning av en motion (av hr Lithander) med förslag om, att

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 196. Bilaga.

staten skulle begagna sin rätt att inlösa stamaktierna i Spritcentralen. Utskottet

erinrade om, att den nuvarande avvägningen mellan statens inflytande

och de av privata aktieägare företrädda intressena av 1923 års riksdag

fastslagits såsom lämplig, samt uttalade, att inga omständigheter sedan

dess tillkommit, som borde påkalla beslut örn ändring i detta förhållande.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag avslå motionen. Samma

händelseförlopp återupprepades vid 1926 års riksdag.

Det förtjänar i detta sammanhang även erinras örn, att i den sista officiella

utredning, som verkställts rörande en eventuell omorganisation av

statens största affärsverk, nämligen Statens Järnvägar, vilken utredning år

1924 utförts av socialiseringsnämnden, denna framlagt förslag till en sådan

organisation av statsbanorna, som i möjligaste män anknyter sig till de

former, under vilka aktiebolagen arbeta. Statens inflytande skulle enligt

detta förslag inskränkas till utövande av rösträtt på en stämma, där företagets

styrelse valdes, och denna styrelse skulle därefter i allt väsentligt

fullt självständigt handhava statsbanornas hela förvaltning samt i detta avseende

ansvara endast inför stämman.

Enligt dessa principer skulle ock den nya riksförsäkringsanstalt lia organiserats,

som enligt ett av Kungl. Majit vid 1926 års riksdag framlagt

förslag skulle ha omhändertagit förvaltningen av hela den sociala olycksfallsförsäkringen.

Anstalten skulle ledas dels av en stämma, bestående av

16 representanter för staten samt 7 för arbetsgivare och arbetare vardera,

dels ock närmast av en av stämman utsedd styrelse, vilken skulle administrera

anstalten under ett privat företags fria former. I sin motivering till

detta organisationsförslag anförde socialministern (Möller), att rörande denna

fråga en del förmenade, att handhavandet av olycksfallsförsäkringsmonopolet

borde anförtros åt en anstalt av den nuvarande riksförsäkringsanstaltens

typ, d. v. s. ett centralt ämbetsverk, organiserat enligt traditionen,

medan andra holle före, att monopolet borde handhavas av en anstalt, skild

från statsverket och organiserad i huvudsak efter bilden av den moderna

typen för enskilda företag. Det svenska ämbetsverket hade historiskt vuxit

upp för ätt handha statens allmänna administrativa uppgifter, innan staten

hade tillagts omsorgen om ekonomiska företag. Hur väl lämpat för allmänna

förvaltningsuppgifter i äldre mening ämbetsverket med dess stadga

och fasthet än vore, erbjöde det icke den bästa möjliga organisationsformen

för en sådan verksamhet som olycksfallsförsäkring. En försäkringsinrättning

vore i övervägande grad ett ekonomiskt företag. I ett dylikt

företag behövde personalen ingalunda alltid den särskilda art av kvalifikationer,

som krävdes av ämbetsmannen. Praktiskt handlag i organisationsfrågor

kunde lia större betydelse än en examen. Förmågan att ta ett ansvar

på egen hand, att fatta ett snabbt beslut kunde ofta vara viktigare än ingående

kunskaper uti svensk författningssamling. Instruktioner och reglementen

inom en i privatföretagets fria former arbetande anstalt meddelades

icke av Kungl. Majit, avlöningarna till personalen bestämdes icke av riksdagen,

fullmakter å tjänsterna förekomme icke. I den mån instruktioner

och anordningar behövde förändras, kunde detta ske snabbt och utan byråkratiska

omgångar genom beslut av vederbörande direktör eller anstaltens

styrelse. Behövliga förändringar i organisationen, i personalbeståndet, dess

fördelning på olika avdelningar o. s. v. kunde genomföras utan dröjsmål,

då de blivit påkallade. Överhuvudtaget kunde den från statsmakternas

direkta ledning befriade anstalten prestera en helt annan smidighet i anpassningen

lill alla de skiftningar, som utveckling»1» medförde. Utskottet

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

uttalade icke någon bestämd mening om förslaget rörande organisationen,

men avstyrkte dess genomförande bl. a. av det skäl, att, därest, såsom föreslagits,

anstaltens samtliga förvaltningskostnader skulle bestridas av arbetsgivarne,

det måste från deras sida framstå såsom ett berättigat krav att

erhålla ett bestämmande inflytande på anstaltens förvaltning. Riksdagen

anslöt sig till utskottets mening.

I viss överensstämmelse med den i de båda nu nämnda förslagen uttryckta

tanken ha de tyska statsjärnvägarna sedan år 1924 organiserats såsom ett

enskilt affärsföretag i aktiebolagsform. Styrelsen skall bestå av »erfarna

kännare av näringslivet eller av järn vägssak kunniga» och få icke väljas

bland medlemmar av riksdagen, riksregeringen eller en del andra politiska

korporationer.

Ett år 1925 av en fransk regeringskommission avgivet betänkande rörande

omorganisationen av det franska tobaksmonopolet, vilket utövas av ett helt

såsom ämbetsverk fungerande organ, går ut på ett relativt mycket radikalt

frånskiljande av det direkta statsinflytandet över förvaltningen och företagets

organisation efter den privata affärsdriftens principer.

Slutligen må även påpekas, att, när det norska vinmonopolet år 1922 inrättades.

såväl den utredande kommittén som regeringen i sin proposition

till stortinget bestämt uttalade sig mot statsdrift på detta område, utan

föreslogo, att monopolet organiserades »såsom ett av den offentliga administrationen

helt oavhängigt rättssubjekt med sitt eget självständiga ekonomiska

liv.»

När åt partihandeln med rusdrycker i vårt land givits aktiebolagets form,

har detta sålunda kunnat motiveras icke blott med de särskilda skäl, som

återfinnas i ovan återgivna uttalanden, utan ock med en numera alltmer

framträdande tendens att i största möjliga utsträckning välja privatföretagets

form för utövande av affärsverksamhet även i sådana fall, där staten

är huvud- eller medintressent i driften. Visserligen skulle den anordning,

som i de ovan refererade förslagen tänkts för statens järnvägar och riksförsäkringsanstalten,

åt dessa företag giva en gestaltning, som i formella

hänseenden icke helt anslöte sig till ett vanligt svenskt aktiebolags form.

Att så skett torde emellertid huvudsakligen ha berott därpå, att då staten

vore och alltjämt förutsattes vara ensam ägare, en övergång till aktiebolagsformen

skulle ha framstått såsom en konstlad åtgärd utan stöd av de

faktiska förhållandena. Det förtjänar dock att uppmärksammas, att den

nya företagsformen till gengäld i lag tillförsäkrades en gentemot statsverket

fristående förvaltning. Uppenbarligen tillkommer det icke styrelsen att uttala

någon mening örn lämpligheten av en dylik organisation i och för sig

- denna fråga torde böra prövas i ett vidare sammanhang än det här föreliggande.

Så mycket torde emellertid kunna sägas, att, även om denna

organisationsform vid en framtida granskning skulle befinnas ändamålsenlig

för vissa allmänföretag, den torde vara föga ägnad för ett verksamhetsområde

sådant som Spritcentralens, där staten särskilt ur handelspolitisk

synpunkt, men även av andra skäl. ansetts icke böra vare sig direkt eller

indirekt framträda som näringsutövare.

Har man alltså gått in för en lösning av detta organisationsproblem i

aktiebolagets form, är det emellertid av stor vikt, att man icke samtidigt

genom andra föreskrifter berövar företaget de fördelar, som ligga i att vara

organiserat som ett vanligt aktiebolag, och i övrigt kringskär dess handlingsfrihet

på sådant sätt, att ställningen såsom enskilt företag blir sken.

Styrelsen kan icke helt frigöra sig från intrycket, att vissa av utrednings
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

männens i detta sammanhang framställda omorganisationsförslag skulle

verka i sådan riktning, och tänker därvid särskilt på förslagen rörande

preferensaktiekapitalets övertagande av staten närstående fonder samt revisionens

sammansättning och funktion, vilka, örn de realiserades, skulle kunna

lämna rum för sidoinflytanden av beskaffenhet att menligt påverka företagets

affärsmässiga skötsel samt dess handelspolitiskt fria och obundna

ställning.

2.

Stamaktiekapitalet.

Till de förslag rörande förändringar ifråga örn aktieägarförhållandena i

Spritcentralen, som av utredningsmännen framställts, förutskicka de i betänkandet

en erinran örn, att gällande rusdrycksförsäljningsförordning, så

långt möjligt, söker avlägsna det privatekonomiska intresset från partihandeln

med rusdrycker, vadan det bleve av väsentlig betydelse att i detta sammanhang

beakta, huruvida gällande regler beträffande aktiekapitalet överensstämde

med detta rusdrycksförsäljningsförordningens syfte.

Någon närmare analys av denna fråga återfinnes emellertid icke i betänkandet,

vadan det är ovisst, huruvida utredningsmännens mening är, att

den angivna lagstiftningens syfte i anförda hänseende tillgodosetts eller icke

i Spritcentralens nuvarande konstitution. Det är likväl för styrelsen angeläget

att såsom ett ostridigt faktum fastslå, att för ägarne av de företag,

som utöva den nuvarande partihandeln med rusdrycker, avlägsnats varje

privatekonomiskt intresse utöver det lojala strävandet hos varje ägare av

kapital att göra detta räntebärande och säkerställt mot förlust. Innehavarne

av partihandelsbolagens aktiekapital kunna, enligt uttryckliga bestämmelser

i bolagsordningen, aldrig erhålla mera än en på förhand begränsad utdelning,

samt vid bolagets upplösning, likaledes på grund av bolagsordningen

eller — beträffande stamaktierna — genom civilrättsligt bindande avtal med

staten, icke återfå mera än parivärdet på sina aktier. Det är sålunda här

fråga om en kapitalplacering mot en begränsad förräntning utan någon möjlighet

till vinst, som kan härledas ur bolagets omsättning eller ekonomiska

resultat.

Utredningsmännen ha ifråga örn aktiekapitalet föreslagit den förändring

av nu gällande förhållanden, att dels stamaktierna skulle överlåtas på andra

ägare, samtidigt som staten skulle garantera 5 % utdelning på dessa aktier,

dels ock preferensaktiekapitalets avkastning nedsättas till 5 %'', varjämte

enligt utredningsmännens mening såsom ett önskemål borde uppställas, att

det allmänna i en framtid bleve ägai-e till alla preferensaktierna.

Vad först stamaktiekapitalet beträffar, så ansluta sig utredningsmännen

till den i ovannämnda motion år 1925 (av hr Lithander) uttalade, men av

riksdagen avvisade meningen, att den nuvarande anordningen vore att anse

såsom ett provisorium. Härtill fogas det uttalandet, att den saknade sådan

organisatorisk fasthet, att den kunde bibehållas under en ny oktrojperiod.

Utredningsmännen, som framhålla, att utdelningen å stamaktierna hittills

uppgått i medeltal till 6.84 ”, och sålunda betydligt överstigit den utdelning

av högst 5 % , som kan tillfalla delägarne i systembolag, anse, att urvalet

av de enskilda personer, som skola erhålla ställning av stamaktieägare, alltid

är förenad med svårighet. Ordnades saken så, att staten direkt utsåge

dessa personer, ginge fördelen av affärslivets medverkan vid personvalet förlorad.

Men även den nuvarande ordningen, enligt vilken valet skedde pä

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Moj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

förslag av bolagets styrelse, kunde föranleda kritik. Utredningsmännen,

som förutsätta, att man med de nuvarande bestämmelserna velat ernå den

fördelen, att möjlighet skulle beredas för enskilt initiativ och affärsduglighet

att göra sig gällande vid förvaltningen av företaget, hålla före, att ett

sådant syfte kan tillgodoses på annat mera tillfredsställande sätt, samt uppställa

»ur allmän synpunkt» vissa i det följande närmare angivna önskemål

ifråga örn aktieägare, som skola utöva bestämmanderätten å bolagets stämmor.

När utredningsmännen med dessa utgångspunkter gått att överväga

de olika möjligheter, som stått till buds för finnande av stamaktieägare,

som fylla de nämnda kraven, lia de kommit till den mening, att i första

hand livförsäkringsbolagen borde komma i fråga. Samtidigt lia de föreslagit,

att stamaktieägarnes rätt till utdelning fastställdes till 5 %, och att

staten skulle garantera denna utdelning. Vidare skulle statens skyldighet

till inlösen av stamaktier icke avse samtliga aktier och icke vara förenad

nied förbindelse att lösa preferensaktier, som hembjödes, varjämte skulle

bortfalla dels rätten för bolagets styrelse att i fall av överlåtelse av stamaktie

framlägga förslag örn ny aktieägare, dels stamaktieägares rätt att sätta

aktie i pant för egna förbindelser ävensom föreskriften örn aktiernas pantsättning

till säkerhet för avtalets fullgörande, dels ock slutligen den i nuvarande

avtal innehållna utfästelsen av stamaktieägarne att utöva sin rösträtt

å bolagsstämma genom en enda förtroendeman.

Innan styrelsen till närmare granskning upptager utredningsmännens förslag

örn överlåtande av stamaktierna på livförsäkringsbolagen, skall någon

uppmärksamhet ägnas åt förslaget, att staten skulle garantera en flx utdelning

av 5 på dessa aktier. En dylik bestämmelse torde vara helt utan

motstycke inom något annat svenskt aktiebolag, även sådana, där det allmänna

har ekonomiska intressen och viss del av kapitalet tillskjutits av

enskilda. För A/B Svenska Tobaksmonopolet gäller visserligen, att staten

garanterar 41 2 % utdelning på de av privata aktieägare innehavda aktierna.

Denna bestämmelse, vilken emellertid ingalunda utesluter en utdelning, som

väsentligen överstiger garantiens belopp — i själva verket bär utdelningen

hittills alltid varit ej oväsentligt högre än 41/, % — tillkom för att stimulera

enskilda att teckna aktier i företaget under en ekonomisk period, som

präglades av undantagsförhållandena vid världskrigets utbrott. Garanterad

och samtidigt fixerad utdelning på en aktie är något, som egentligen är

främmande för själva aktiens natur, men i stället kännetecknar obligationen.

Innehavarne av Spritcentralens stamaktier skulle enligt utredningsmännens

förslag förvandlas från aktieägare till innehavare av obligationer. Intresset

för företagets resultat och därmed för det sätt, på vilket dess ledning handhades,

skulle i samma mån försvagas. Väl kan det sägas, att detta skulle

ske redan därigenom, att utdelningen begränsats uppåt. Men en garanti

örn viss utdelning under alla omständigheter skulle borttaga jämväl det

intresse för en rationell affärsdrifts åvägabringande, som ligger däri, att

med nu gällande bestämmelser det betydande preferensaktiekapitalet först

skall ur vinsten erhålla full förräntning, innan stamaktieägarne få någon som

helst utdelning på sina insatser. Ett bolag, vars i rösthänseende avgörande

aktiekapital skulle ha denna karaktär, komme att förlora något av ett vanligt

aktiebolags mest utmärkande egenskaper och därmed skulle också ett

viktigt syfte med bolagsformens bibehållande lia åsidosatts. För stora kretsar

av svenska folket komme det dessutom att förefalla egendomligt, ja, måhända

rent av anstötligt, att staten garanterade viss utdelning för dem,

som placerade sitt kapital i ett rusdrycksförsäljningsbolag, men icke i före
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kunni. Maj:ts proposition Nr 196. tillaga.

tag med enligt mångas mening långt nyttigare uppgifter. Någon motsvarande

bestämmelse rörande aktier i systembolag förekommer ej heller.

När utredningsmännen i detta sammanhang påtala, att den hittillsvarande

medelutdelningen på stamaktierna varit 6‘s-t , torde böra erinras, att

räntefoten under den tid. örn vilken här är fråga, varit relativt hög och

att sannolikheten talar för, att, om de nuvarande bestämmelserna bibehållas,

utdelningen under en kommande oktrojperiod snarare komme att ligga under

än över 6 . Den besparing, som genom den av utredningsmännen före
slagna

åtgärden skulle åstadkommas, komme sålunda att röra sig örn högst

4 000 kr. per år — en minskning av förräntningskostnaden, som i och för

sig är så obetydlig, att den näppeligen torde kunna motivera en åtgärd av

ur andra synpunkter synnerligen omtvistlig natur.

Den nuvarande av utredningsmännen såsom ett provisorium betecknade

anordningen tillkom år 1920 efter ingående överväganden av de olika former,

som kunde ifrågasättas för fyllande av det avsedda syftet. Redan vid

denna tidpunkt dryftades såsom ett alternativ den tanken att överlåta stamaktierna

på staten — en anordning, för vilken uttalats sympatier såväl av

kontrollstyrelsen som av olika motionärer i riksdagen. Tanken övergavs

emellertid, enär inga verkliga fördelar ansåges därigenom kunna vinnas,

men väl vissa olägenheter av praktisk natur befarades skola uppstå — en

uppfattning, till vilken såväl Kungl. Majit som riksdagen sedermera vid

flera tillfällen anslutit sig under åberopande av såväl handelspolitiska som

andra skäl. Övriga anordningar rörande stamaktieinnehavet, som dryftades,

voro aktiernas överlåtande till ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag,

till en organisation av stiftelses natur eller till en grupp enskilda personer,

vilka utsågos för detta speciella syfte. Överlämnandet till ett aktiebolag av

förvaltningsbolags natur skulle visserligen icke lia mött några formella

olägenheter, men hade måhända hos många framträtt såsom ett försök att

ytterligare inveckla organisationen, samt skulle, vid utseendet av det nya

bolagets styrelse, i sak lia medfört samma svårigheter, som mötte vid realiserandet

av de båda övriga, ur andra synpunkter enklare alternativen. Att

man vid valet mellan dessa stannade för den nuvarande anordningen berodde

i huvudsak därpå, att stiftelseformen icke syntes erbjuda påtagliga

fördelar framför en organisation, fotad på ett avtal mellan en grupp enskilda

personer, vilka, vore beredda att åtaga sig ställningen såsom ett slutet

aktieägarkonsortium. Väl skulle en stiftelse, därest en sådan konstituerats

för aktiernas övertagande, lia kommit att disponera aktierna, men stiftelsens

angelägenheter skulle i sin tur handhavas av en styrelse, bestående av ett

visst antal personer, vilka ifråga örn sina åtgärder för stiftelsens räkning

varit bundna av dennas stadgar. Då nu dessa ifråga örn innehåll eller form

i intet avseende äro beroende av i lag givna föreskrifter, koni man till den

slutsatsen, att en i sak lika fördelaktig, men till formen enklare lösning

kunde vinnas genom den anordning, som valdes.

Vid övervägande i nu förevarande sammanhang av frågan, huruvida den

nuvarande ordningen ifråga örn stamaktierna bör övergivas, har styrelsen

ånyo dryftat de olika vägar, som i detta avseende kunna tänkas. Den närmast

till hands liggande utvägen vore — nu liksom år 1920 — att staten

övertoge stamaktierna. Så länge de handelspolitiska synpunkterna bestämt

synas tala häremot, så länge boskillnad mellan statens politiska förvaltning

och dess ekonomiska företagarverksamhet icke genomförts och därigenom

en första förutsättning för en rationell statlig affärsverksamhet skapats,

föreligga icke grundbetingelserna för att den med röstövervikt utrustade

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

delen av aktiekapitalet skulle kunna med fördel övertagas av staten. Jämväl

i övrigt torde de skäl, som år 1920 föranledde tillskapandet av systemet

med de tio stamaktieägarne i stället för andra möjliga anordningar, i väsentliga

delar fortfarande vara giltiga. Då därtill kommer, att anordningen av

riksdagen lämnats utan erinran år 1923, att framställda ändringsförslag i

denna punkt såväl år 1925 som 1926 avvisats, samt slutligen att anordningen

under den följd av år, varunder den varit i tillämpning, styrelsen

veterligen icke föranlett någon som helst olägenhet, synes det, som om goda

skäl talade för, att någon ändring i detta avseende icke vidtoges.

Utredningsmännens förslag måste också, bortsett från detaljen örn den

garanterade utdelningen, anses i princip innebära ett fasthållande vid den

nuvarande organisationen. Det nya, som förordas, är i huvudsak, att stamaktieägarne,

i stället för att tagas från för uppgiften lämpliga enskilda

personers krets, skulle utses bland en enda grupp av juridiska personer,

nämligen sådana bolag, som bedriva livförsäkringsverksamhet. Då utredningsmännen

icke närmare angivit vilka fördelar, som skulle vinnas med

en dylik förändring, och framför allt icke ens antytt, varför särskilt livbolagen

borde komma ifråga för det åsyftade uppdraget, undandrager det

sig styrelsens bedömande, vilka överväganden som kunnat ligga till grund

för detta förslag. En viss ledning för ställningstagandet till frågan, huruvida

livbolagen kunna vara bättre skickade för uppdraget än med vissa

kvalifikationer utrustade enskilda personer, kan emellertid givas, därest en

något närmare granskning ägnas åt de ovan antydda önskemål, som utredningsmännen

uppställt ifråga örn dem, vilka borde utses till aktieägare.

I första rummet böra dessa, enligt betänkandets framställning, lia »ekonomisk

styrka». Detta krav torde säkerligen kunna tillgodoses, utan att därför

livbolagens tjänster behöva tagas i anspråk. Visserligen är det riktigt, att,

enligt nu gällande bestämmelser i avtalet mellan staten och stamaktieägarne,

dessa icke behöva disponera eget kapital för innehav av stamaktier. Skulle

det emellertid anses erforderligt att utöver de garantier av personlig art,

som stamaktieägarnes namn och ställning skänka, bereda särskild trygghet

även rörande deras ekonomiska styrka, torde icke någon svårighet förefinnas

för förverkligandet av en sådan anordning, enligt vilken de bestämmelser,

som nu möjliggöra aktiernas belåning, borttagas, under det att föreskriften

örn deras förvarande i riksbanken kvarstår. Styrelsen finner sig emellertid

böra framhålla, att genom en dylik anordning personer, vilka eljest vore

väl lämpade för uppgiften, kunde komma att uteslutas från möjligheten att

bli stamaktieägare i bolaget.

Stamaktieägarne böra enligt utredningsmännen vidare »ha vana vid bedömande

av ekonomiska angelägenheter». Det torde visserligen icke kunna

ifrågasättas, att icke livbolagen besitta duglighet i handläggandet av ekonomiska

ärenden. Någon större svårighet torde det emellertid å andra sidan

icke erbjuda att konstatera förefintligheten av denna egenskap jämväl hos

ett visst mindre antal enskilda personer, vilka särskilt utsetts för en viss

bestämd uppgift, varvid den angivna synpunkten tillmätes stor betydelse

för urvalet. Därtill kommer, att man ifråga örn de enskilda personer, som

åtagit sig ett uppdrag av denna art, näppeligen har anledning betvivla förefintligheten

av intresse för uppgiften, under det att det starkt kan ifrågasättas,

huruvida en dylik förutsättning utan vidare kan antagas vara förhanden

hos livbolagen, för vilka ett uppdrag av denna art alltid måste

representera en för deras verksamhet i övrigt helt och hållet främmande

detalj. Det kan med stor sannolikhet antagas, att livbolagen, när de enligt

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga. 47

utredningsmännens uppgift preliminärt förklarat sig villiga övertaga stamaktierna,

därvid mera tagit hänsyn till aktiernas värde såsom kapitalplacering

samt önskan att tillmötesgå statsmyndigheterna än av någon åstundan

att fylla en funktion inom den ekonomiska förvaltningen av rusdryckshandeln

och påtaga sig den därmed förbundna risken att indragas i nykterhetspolitiska

meningsbrytningar.

När det vidare framhålles, att stamaktieägarne böra »erbjuda trygghet

ifråga örn kontinuitet» samt »företräda humanitära och sociala synpunkter»,

så må med fog frågas, huruvida icke för kontinuiteten är sörjt i minst lika

hög grad inom den nuvarande organisationens ram, som fallet skulle bliva,

örn stamaktierna omhändertoges av livbolagen, vilkas styrelser sannolikt

skifta mera än sammansättningen av ett konsortium, bestående av ett fåtal

enskilda personer. Likaledes synas icke några grundade skäl tala för den

uppfattningen, att icke humanitära och sociala synpunkter skulle kunna i

större utsträckning företrädas av enskilda personer, utsedda för ett speciellt

syfte, än av bolag. Humanitet och socialt intresse äro egenskaper, knutna

till personligheten och utmärkande vissa mänskliga individer framför andra,

men torde säkerligen med vida mindre lätthet kunna uppdagas hos en sådan

helt opersonlig korporation som ett aktiebolag, även örn detta arbetar för

uppgifter, vilka kunna betecknas såsom socialt gagneliga.

Slutligen lia utredningsmännen uttalat, att stamaktieägarne »icke borde

av vinstintresse ingå såsom delägare och därför också kunna påräknas vara

villiga medgiva, att aktierna när som helst inlösas av staten.» Enligt såväl

utredningsmännens förslag som den nuvarande organisationen förbinda sig

aktieägarne att när som helst till pari försälja sina aktier till staten. I

detta avseende äro de båda organisationsformerna sålunda i princip jämställda.

Men enligt den nu gällande ordningen kunna stamaktieägarne icke

få någon utdelning på sina aktier, förrän preferensaktieägarne fått den i

bolagsordningen föreskrivna maximiutdelningen. Härigenom få stamaktieägarne

ett verkligt intresse av en sådan skötsel av bolaget, att full förräntning

av hela aktiekapitalet kan vinnas. Denna form av sunt vinstintresse

är utesluten genom den av utredningsmännen föreslagna anordningen, ty

livbolagen bleve visserligen innehavare av aktierna, men utdelningen på

det för dessa oftast stora bolag ringa kapitalet kan för dem icke ha någon

som helst betydelse, jämfört med intresset hos enskilda stamaktieägare att

få utdelning på ett för var och en så pass avsevärt kapital som 40 000 kr.

Men framför allt är livbolagens intresse, hur litet det än må vara, helt

borteliminerat på grund av den garanterade utdelningen. Därmed är också

tryggheten avlägsnad för preferensaktieägarne att få sin utdelning, åtminstone

för såvitt ankommer på stamaktieägarne och deras insats för åvägabringande

av en god skötsel av bolaget.

Till dessa synpunkter må slutligen framhållas, att den även av utredningsmännen

såsom önskvärd framhållna möjligheten att bereda enskilt initiativ

och affärsduglighet tillfälle att göra sig gällande vid förvaltningen av företaget

minst lika väl torde tillgodoses, om uppgiften att handha stamaktierna

överlämnas till en grupp enskilda personer som till livbolagen. Stamaktieägarnes

praktiskt sett enda men viktiga funktion är ju att utse halva antalet

styrelseledamöter och revisorer. Enligt den nuvarande ordningen för

utövande av denna funktion, för vars bibehållande utredningsmännen icke

uttalat sig, kunna stamaktieägarne icke splittra sig, utan måste förena sig

örn en medlem av konsortiet, som utövar samtligas rösträtt. Härigenom

undvikas kombinationer med preferensaktieägarne och ansvaret för valet

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

faller alltid på stamaktieägarne, som handla under fullt och öppet ansvar.

Skulle stamaktierna övertagas av ett flertal livbolag, vilka dessutom ej

skulle vara bundna av något avtal rörande gemensamt uppträdande vid

stämmorna, bomme ansvaret för röstningens utövande att delas mellan

många. Då livbolagen ha uppgifter,som ligga helt fjärran från bär ifrågavarande

områden, vill det förefalla mycket sannolikt, att inom varje bolag

ärendet rörande representationen för Spritcentralens stamaktier på bolagets

stämmor bomme att betraktas såsom en helt oväsentlig fråga, så mycket

mera som livbolagen icke kunde känna sig lia något ansvar för Spritcentralens

ekonomiska förvaltning, då deras aktieägareintresse är garanterat

och säkerställt av staten. Tillfälligheter kunna därför i stor utsträckning

komma att spela in vid valen, och det är omöjligt att förutse, vilka nykterhetspolitiska

eller andra tendenser som kunna göra sig gällande hos den eller

dem, vilka bomme att sysselsätta sig med denna för bolagens verksamhet

i övrigt underordnade fråga. I detta sammanhang vill styrelsen omnämna,

att de nuvarande stamaktieägarne fattat beslut därom att icke inom sin

egen krets välja ledamöter av Spritcentralens styrelse.

Det anförda torde ge vid handen, att utredningsmännens förslag rörande

överlåtande av stamaktiekapitalet till nya ägare samt garanti för kapitalets

utdelning icke äro av den art, att därmed några fördelar skulle vinnas eller

förbättringar åvägabringas i den nuvarande organisationen. Tvärtom tror

styrelsen sig lia visat, att denna i väsentliga avseenden är att föredraga

framför utredningsmännens förslag, och tillåter styrelsen sig framhålla, att

en av utredningsmännen, hr Sävström, i en reservation till betänkandet uttalat

samma mening. Ej heller de andra vägar för frågans lösning, vilka

i det föregående antytts eller som eljest kunna tänkas, synas erbjuda en

anordning, som är överlägsen eller ens likvärdig med den nu tillämpade.

Den enligt nuvarande bestämmelser Spritcentralens styrelse tillerkända

rätten att vid ifrågasatt överlåtelse av stamaktie framlägga förslag örn ny

aktieägare skulle enligt utredningsmännens förslag förfalla. I detta avseende

tillåter sig styrelsen framhålla, att även denna detalj i anordningen sakligt

synes innebära bestämda fördelar samt formellt sett näppeligen kan betraktas

såsom oegentlig, därest det uppmärksammas, att avgörandet inom styrelsen

ligger hos dess kungavalda ledamöter. Därest det emellertid skulle anses

lämpligare, att stamaktieägarne själva tillerkändes förslagsrätt rörande ny

innehavare av stamaktie, har styrelsen för sin del intet att erinra mot en

dylik omläggning. Däremot finner styrelsen intet praktiskt betydelsefullt

syfte stå att vinna genom en tillämpning av det av utredningsmännen föreslagna,

ehuru icke motiverade, stadgandet, att statsverket vid begagnandet

av sin inlösningsrätt skulle kunna övertaga endast visst antal i stället för

alla stamaktier. Ekonomiskt skulle en dylik bestämmelse icke medföra någon

avsevärdare lättnad, enär hela stamaktiekapitalet, uppgående till 400,000

kronor, representerar en summa, som ej torde vara betungande för statsverket

att på en gång disponera. Ej heller synes något annat skäl kunna

angivas, som skulle tala till förmån för den föreslagna anordningen.

önskvärt vore emellertid, att vissa bestämmelser rörande stamaktierna,

vilka hittills förekommit endast i avtalet mellan staten och stamaktieägarne,

infördes jämväl i Spritcentralens bolagsordning. Fördelar av formell natur

skulle härigenom vinnas. Sålunda synes böra i bolagsordningen uttryckligen

stadgas, att stamaktierna (liksom preferensaktierna) vid bolagets upplösning

ej medföra rätt till erhållande av mera än aktiens nominella värde jämte

ogulden utdelning, ävensom att talan för samtliga stamaktier vid bolagsstämma

skall föras av en enda, av stamaktieägarne därtill utsedd person.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Med dessa formella jämkningar torde örn den nuvarande anordningen

kunna sägas, att den åt stamaktieägarekonsortiet ger karaktären av ett

kuratel, bestående av kända personer, utsedda med hänsyn till vissa kvalifikationer

samt till förmågan att fylla vissa bestämda uppgifter, vilka, utan

ekonomiskt vinstintresse, åtagit sig en i offentlighetens fulla ljus handhavd

funktion, för vars behöriga fullgörande de personligen bära det gemensamma

ansvaret.

3.

Pre fe r e n s a kt i e k capital et.

Utredningsmännens förslag ifråga örn preferensaktiekapitalet innebär, att

utdelningen därå skulle minskas från 7 till 5 %, samt att staten närstående

fonder skulle övertaga aktiekapitalet. För detta ändamål skulle till en

början preferensaktier inlösas till ett belopp av 12 milj. kr., varigenom

aktiekapitalet bleve nedbragt till den enligt bolagsordningen fastställda

minimisumman av 8 milj. kr., varav 400 000 kr. alltjämt skulle utgöras av

stamaktier, samt preferensaktierna uppgå till 7 600 000 kr. Därefter skulle

en ny serie preferensaktier örn sammanlagt 12 milj. kr. utsläppas men med

rätt till allenast 5 % utdelning. Dessa aktier skulle genom ändring av

bolagsordningen benämnas »Ny serie», under det de övriga erhölle namnet

»Preferensaktier utan beteckning». I den mån enskilda icke komme

att teckna de nya aktierna, skulle de övertagas av fonder under statsmyndighets

förvaltning''. »På motsvarande sätt bör förfaras vid konvertering

av återstående del av preferensaktiekapitalet», heter det därefter i betänkandet

utan angivande av närmare riktlinjer. Dessa synas emellertid kunna utläsas

av utredningsmännens i en bilaga till betänkandet meddelade förslag

till ändringar av Spritcentralens bolagsordning. Enligt detta förslag skulle

bolagsordningen ändras så, att med enkel majoritet å bolagsstämma skulle

kunna fastställas det antal preferensaktier, som för varje gång skulle inlösas,

ävensom den serie, inom vilken inlösen skulle verkställas, varjämte

innehavare av utlottad preferensaktie skulle tillförbindas att en månad efter

uppsägning för densamma taga lösen med ett belopp, motsvarande aktiens

nominella värde jämte ränta. Meningen vore väl, att, sedan denna ändring

av bolagsordningen genomförts, bolagsstämman skulle besluta inlösen av

samtliga återstående 7 %-preferensaktier.

Styrelsen vill till en början beröra det väckta förslagets sakliga innehåll,

i vad det avser nedsättningen av utdelningen till 5

Redan i den första för bolaget gällande ordningen infördes de ännu i

kraft varande bestämmelserna angående preferensaktiekapitalets utlottning i

det bestämda syftet att för bolaget möjliggöra en konvertering av räntefoten

för större delen av aktiekapitalet. Någon befogad erinran synes näppeligen

kunna göras mot, att en konvertering nu genomföres, men tillåter sig

styrelsen framhålla, att den av utredningsmännen föreslagna utdelningen

av 5 % synes vara alltför låg. I förslaget hänvisas till, att utdelningen av

systembolagets aktier är bestämd till denna räntesats. Härvid böra emellertid

vissa omständigheter tagas i betraktande, vilka icke berörts av utredningsmännen.

Stadgandet om 5 maximiutdelning för systembolagens

aktier infördes redan år 1895, då den allmänna kapitalräntan torde lia varit

lägre än nu. Av landets 122 systembolag äro visserligen 75 aktiebolag,

men dessa bolags totala aktiekapital uppgår till endast 1 719 450 kr. Härav

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 101 haft. (Nr 196. Bilaga.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

komma 812 500 kr. på bolagen i rikets fem största städer, vadan sålunda det

genomsnittliga kapitalet för de övriga 70 bolagen icke är större än örn kr.

13 000 kr. Trots att detta kapital är omgärdat med den alldeles särskilda

säkerhetsföreskriften, att det i förhållande till aktiekapitalet i regel mycket

betydande vinstöverskott, som skall inlevereras till statsverket, vid bolagets

likvidation ej må användas för nämnda syfte, förrän aktieägarne återfått

sin insats i bolaget, har det ofta visat sig vara förenat med stora svårigheter

att uppbringa nödigt kapital för aktieteckning. Före år 1913, då

systembolagens överskott i huvudsak gick till kommuner, landsting o. s. v.,

var det väsentligen det härmed förbundna budgetintresset, som förmådde

vissa personer i ledande ställning inom samhällena att teckna de 5 % -iga

aktierna i bolagen. Understundom kunde emellertid den relativt obetydliga

summa, örn vilken det i allmänhet rörde sig, icke erhållas genom frivillig

teckning, utan måste bolagen åt de personer, som tecknade aktier, lämna

försträckning med ett mot aktieinbetalningen svarande belopp. Vid den

kapitalanskaffning, som efter genomförandet av föreskriften örn, att systembolagens

vinst skulle odelad tillfalla statsverket, förekom i det år 1913 bildade

systembolaget i Stockholm, rikets största detaljhandelsföretag, med ett

aktiekapital av 500 000 kr., visade det sig nödvändigt att för åvägabringandet

av erforderlig teckning rikta sig till personer, som gjort sig kända

för intresse för de nykterhetspolitiska tankar, som systembolagens verksamhet

avser att realisera. När någon gång försäljning av aktier av detta slag

numera sker, torde de i regel betinga ett pris ej oväsentligt under pari.

Den sista kända försäljningen (av aktier i A/B. Stockholmssystemet) skedde

till en kurs av 85 %, motsvarande en förräntning av omkr. 6 %. Det

anförda torde visa, att utredningsmännens jämförelse med systembolagens

aktiekapital icke har något vägledande värde för den av dem väckta frågan

rörande bestämmandet av maximiavkastningen på Spritcentralens preferensaktier

till 5 %. När det mött så betydande svårigheter att inom systembolagen,

där aktiekapitalet likväl är på särskilt sätt säkerställt, och ett

vädjande till sociala och kommunalfinansiella intressen i stor utsträckning

varit möjligt, erhålla de i regel jämförelsevis obetydliga belopp, till vilka

aktiekapitalet i dessa bolag bestämts, så skulle dessa svårigheter givetvis i

väsentlig grad stegras, örn det skulle gälla att anskaffa erforderligt kapital

för teckning av 5 ^-aktier i Spritcentralen med dess aktiekapital av nära

20 milj. kr.

Det må i detta sammanhang även erinras örn, att, när så sent som år 1926

särskilda direktiv av statsmakterna meddelades för Tobaksmonopolets prispolitik,

en avkastning av 7 % uttryckligen förutsattes såsom skäligt maximum

för preferensaktierna.

Utredningsmännens förslag örn nedsättning av utdelningen till 5 %'' torde

ock böra ses mot bakgrunden av deras uppfattning örn önskvärdheten av

aktiekapitalets övertagande av staten närstående fonder, varvid frågan,

huruvida något intresse kunde förväntas för förvärvande av dessa aktier

på aktiemarknaden komme att sakna betydelse.1 Emellertid synes det styrelsen,

att de skäl, som tidigare anförts mot statens övertagande av stamaktierna

och som delats av utredningsmännen, i stort sett gälla även ifråga

örn ett eventuellt inköp från det allmännas sida av bolagets preferensaktier.

Även örn den formella beslutanderätten på bolagsstämmorna är knuten vid

1 I detta sammanhang må erinras, att pensionsförsäkringsfonden och ohcksfallsförsäkringstonden

äga preferensaktier i Spritcentralen, den förra till ett belopp av omkr- 3''t milj. kr.

och den senare till omkr. 1 milj. kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Hilana.

stamaktiekapitalet, skulle ett övertagande från statens sida av preferensaktierna

utåt giva i huvudsak samma intryck, som örn staten ägde stamaktierna,

och ur vissa synpunkter skulle måhända detta intryck förstärkas

med hänsyn till preferensaktiekapitalets nominellt vida större belopp. De

svårigheter, man på goda grunder velat undvika, när det var fråga örn

stamaktiekapitalet, skulle sålunda med den av utredningsmännen såsom

lämplig förutsatta anordningen ånyo dyka upp.

Örn styrelsen sålunda icke kan ansluta sig till förslaget örn en konvertering

till 5 X» varav efter all sannolikhet skulle följa, att några enskilda

spekulanter på preferensaktierna näppeligen skulle uppträda i marknaden,

så torde däremot ställningen i detta hänseende bliva gynnsammare, därest

utdelningen för dessa aktier fastställdes till 6 %. Erfarenheten rörande den

börskurs, till vilken de nuvarande 7 % preferensaktierna säljas, visar, att

den effektiva avkastningen på det i aktierna investerade kapitalet beräknas

till något över 6 %. Det torde därför kunna antagas, att, örn för de nya

preferensaktierna maximiräntan fastställes till 6 %. papperet skall kunna avyttras

till pari på aktiemarknaden. Därest sålunda en sänkning av preferensaktiernas

maximiutdelning anses böra genomföras, vill styrelsen för sin del

föreslå, att denna för de nya aktierna fastställes till 6 %.

Rörande den formella sidan av utredningsmännens förslag vill styrelsen i

detta sammanhang allenast anföra, att styrelsen kommit till den uppfattningen,

att det av dem angivna förfaringssättet för preferensaktiekapitalets

konvertering näppeligen torde kunna genomföras. Visserligen synes det

vara möjligt, att, sedan preferensaktier för 12 milj. kr. utlottats och minimikapitalet,

bestående av kr. 400 000 i stamaktier och 7 600 000 i 7 % preferensaktier,

kvarstår, besluta aktiekapitalets ökning till dess ursprungliga

storlek genom utsläppande av 5 % preferensaktier för 12 milj. kr., samt

införa olika beteckningar för den nya och gamla serien preferensaktier.

För såväl utgivandet av de nya preferensaktierna som införandet av den

särskilda seriebeteckningen, vilka åtgärder förutsätta ändring av bolagsordningen,

erfordras jämlikt föreskrift i 4 mom. av 91 § aktiebolagslagen, att

beslutet fattas å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en

ordinarie, samt att det å den stämma, som sist hålles, biträdes av minst

två tredjedelar av de röstande. Då de ifrågasatta besluten icke synas lända

in neka, värne av de outlottade 7 % preferensaktierna till förfång, talar sannolikheten

för, att den erforderliga majoriteten skall kunna ernås. Däremot

torde det vara synnerligen tvivelaktigt, huruvida, även örn medverkan från

stamaktiernas sida kan vinnas, den ytterligare ändring av bolagsordningen

skall kunna verkställas, som av utredningsmännen föreslagits och som skulle

innebära, att stämman med enkel majoritet kunde besluta utlottning intill

minimikapitalet av endast en viss serie aktier, exempelvis de gamla 7 %

aktierna. Ett dylikt förslag till ändring av bolagsordningen torde möjligen

kunna hemfalla under 1 mom. av 91 § aktiebolagslagen och fordrar i så

fall enhälligt medgivande från samtliga kvarvarande innehavare av de

gamla preferensaktierne. Förutsättningen för ett dylikt medgivande torde

praktiskt taget icke förefmnas. Men även örn beslutet anses kunna fattas

enligt det tidigare åberopade lagrummet (4 mom. av 91 §) och sålunda kunna

genomföras med två tredjedels majoritet bland de röstande, synes det vara

mindre troligt, att man skall kunna nå det avsedda resultatet, enär preferensaktieägarne

niippeligen torde vara beredda att medverka till en anordning,

som skulle väsentligt försämra deras aktiers räntabilitet.

Emellertid torde säkerligen andra utvägar finnas för ernående av det

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

åsyftade målet — en konventering av preferensaktiekapitalet till lägre

avkastning. En utlottning av 12 mili. kr. preferensaktier och dessas ersättande

med nya aktier, löpande med högst 6 % ränta, torde, såsom av det

föregående framgår, kunna verkställas. En motsvarande konvertering av

det återstående, med högst 7 % förräntade preferensaktiekapitalet förutsätter

emellertid, för att på enklaste sätt kunna genomföras, medverkan från preferensaktieägarnes

sida i en utsträckning, som formellt måhända icke utan

viss svårighet kan ernås. Syftet synes dock kunna vinnas även på andra

till buds stående vägar. En närmare diskussion av dessa till stor del formella

och tekniska problem torde emellertid lämpligen böra anstå, tills dess

frågan, huruvida en konvertering överhuvud anses böra ske och i så fall,

till vilken högsta räntesats preferensaktiernas avkastning bör nedsättas,

gjorts till föremål för slutlig prövning.

4.

Jourhavande direktören. Revisionen.

Flerstädes i den nu behandlade delen av betänkandet framhålla utredningsmännen,

att det åt dem lämnade uppdraget närmast avsåge att åstadkomma

en förbättrad anordning av den statliga kontrollen av Spritcentralen.

Deras förslag i detta hänseende utmynnar i huvudsak dels i borttagandet

av jourhavande direktörens befattning, dels i en utökning av antalet revisorer

från fyra till sju, av vilka riksdagen skulle utse fyra, Kungl. Majit

två och aktieägarne en, och skulle åt de av Kungl. Majit utsedda båda

revisorerna, som skulle bekläda posterna såsom revisionens resp. ordförande

och jourhavande revisor, anförtros den fortlöpande kontrollen av företaget

med rätt att närvara vid alla sammanträden med styrelsen i Spritcentralen

och dess dotterbolag samt i direktörsrådet och Grand Hotels ekonomiråd.

Utredningsmännen ha ifråga örn jourhavande direktören framhållit, att

denna befattning torde ha sin upprinnelse i riksdagens år 1921 uttalade

krav på en utsträckt kontroll av den löpande affärsverksamheten. Jourhavande

direktörens uppgift hade till en del kommit att med förstärkta

befogenheter omfatta avsnitt av revisorernas arbetsområde, men samtidigt i

allmänna grunddrag överensstämt med de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöternas.

Å ena sidan vore jourhavande direktören styrelsens, resp.

dess kungavalda medlemmars kunskapare gentemot affärsledningen och, å

andra sidan, vore han ifråga örn samma styrelseledamöter rapportör till

departementschefen. Införandet av ett fristående organ mellan styrelsen

och verkställande direktören måste befaras leda till försvagande av styrelsens

intresse och känsla av ansvar för förvaltningen och ävenledes förskjuta

verkställande direktörens ställning och förhållande till styrelsen. Dessa

olägenheter, ävensom jourhavande direktörens överhuvud oklara och svåra

ställning, talade enligt utredningsmännen för en omorganisation, i vilken

såsom ett led inginge jourhavande direktörsbefattningens indragning.

I de nu gällande grunderna för denna befattning förefinnes måhända en

viss oklarhet, och det skall icke bestridas, att vad utredningsmännen i detta

avseende anmärkt, åtminstone teoretiskt, äger ett visst fog. Skäl kunna

sålunda anföras för en indragning av befattningen i dess nuvarande form

och för den därmed åsyftade kontrollens utövande på annat sätt.

De uppgifter, som enligt gällande instruktion tillkomma jourhavande

direktören inom Spritcentralen — i likhet med vad som är fallet inom

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Tobaksmonopolet, vars motsvarande befattning varit dess förebild — beröra

i viss utsträckning såväl det förvaltande som det granskande arbetet inom

bolaget. Till grund för befattningens inrättande har sannolikt legat en

önskan att åvägabringa en viss fortlöpande kontroll i båda dessa hänseenden.

Vill man undvika den av utredningsmännen påpekade dualismen men likväl

tillgodose det dubbla syftet, torde detta kunna vinnas genom en klyvning

av uppgiften. En dylik tankegång synes också ha legat under utredningsmännens

organisationsplan, enligt vilken dels ökade anspråk skulle ställas

på styrelseordförandens deltagande i förvaltningsarbetet, dels det väsentliga

i jourhavande direktörens kontrollarbete överföras på de organ inom revisionen

— dess ordförande och dess jourhavande ledamot — vilka skulle

erhålla uppgiften att i granskningssyfte följa den löpande förvaltningen.

Styrelsen vill — med de inskränkningar ifråga örn formerna för revisionens

utövande, vilka skola senare beröras — för sin del ansluta sig till

detta förslag i dess senare del, d. v. s. i vad det gäller den uppgift, som

skulle anförtros åt revisionens ordförande samt jourhavande revisorn. Den

jourhavande revisorns uppgifter skulle i allt väsentligt sammanfalla med

de åligganden, vilka påvila den nuvarande revisionens jourhavande ledamot.

Styrelsen har ingen erinran emot, att denne, som för närvarande väljes av

de kungavalda revisorerna, i enlighet med utredningsmännens förslag skulle

komma att utses av Kungl. Majit. Däremot tinner styrelsen det näppeligen

vara erforderligt att såsom kompetensvillkor för jourhavande revisorn uttryckligen

föreskriva, att han skall vara av handelskammare auktoriserad.

Visserligen skall icke bestridas, att ett dylikt formellt kompetensbevis kan

ha sitt värde, men bl. a. vår egen erfarenhet, exemplifierad av den persons

verksamhet, vilken alltsedan bolagets bildande innehaft befattningen såsom

bolagets jourhavande revisor och vilken är aktiv ledamot av Svenska

Revisorssam flin det samt tillhör denna organisations styrelse, har visat, att

för uppdrag av denna art fullt kompetenta och synnerligen kvalificerade

krafter förefinnas även bland personer, som icke förskaffat sig handelskammares

auktorisation för utövande av sitt yrke. Styrelsen håller sålunda

före, att kompetensvillkoret för jourhavande revisorn i Spritcentralen bör

kunna bestämmas så, att han skall vara av handelskammare auktoriserad

eller äga därmed jämförliga kvalifikationer.

Ifråga åter örn den del av jourhavande direktörens uppgift, som närmast

varit inriktad på ett följande av det fortlöpande förvaltningsarbetet, synes

den av utredningsmännen föreslagna anordningen icke fullt tillfredsställande.

Vad till en början beträffar placeringen av styrelsens ordförande såsom

obligatorisk ledamot och ordförande jämväl i direktörsrådet, så må lämpligheten

av en dylik föreskrift betvivlas. Det kan i varje fall ifrågasättas,

huruvida styrelsen i sitt val av ledamöter och ordförande i direktörsrådet

bör vara bunden av den föreslagna bestämmelsen, vars genomförande förutsätter

en ny och betydande arbetsbelastning för den, som utses till styrelsens

ordförande. Det vore sannolikt lyckligare att hålla denna fråga öppen och

sålunda icke uttryckligen föreskriva en dylik gemenskap i dessa båda befattningar.

Men även örn åt styrelsens ordförande skulle beredas den i förslaget avsedda

platsen, synes han likväl näppeligen kunna förväntas bli i tillfälle

att på ett så ingående sätt följa bolagets dagliga förvaltning, som fallet

varit med jourhavande direktören. För att jämväl i fortsättningen bereda

det allmänna möjlighet att även inom bolagets ledning på nära håll följa

arbetet, torde därför den anordningen böra införas, att Kungl. Majit bland

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1U6. Bilaga.

de kungavalda medlemmarna av styrelsen förordnar en såsom jourhavande

styrelseledamot med uppgift att följa den dagliga förvaltningen. Därigenom

skulle icke tillskapas något organ mellan styrelsen och verkställande direktören

och inga kompetenstvister uppstå, enär den jourhavande ledamoten i

motsats till den nuvarande jourhavande direktören skulle vara medlem av

styrelsen, varjämte den yttre anledning till vilseledande uppfattning rörande

den sistnämnde befattningshavarens befogenhet, som till äventyrs legat i

direktörsnamnet, komme att bortfalla. Liksom jourhavande direktören måste

anses ha biträtt de styrelsens beslut, vid vilkas fattande han närvarit utan

att ha anmält avvikande mening, så blir jourhavande ledamoten i likhet

med varje annan styrelseledamot under samma förutsättning ansvarig för

de styrelsebeslut, i vilka han deltagit. Genom inrättande av en befattning

såsom jourhavande styrelseledamot skulle styrelsen och särskilt den del

därav, som bör anses representera det allmänna, beredas tillfälle att på ett

effektivare sätt, än som kunde ske allenast genom ordförandens försorg,

hållas i kontakt med bolagets utveckling. Instruktion för jourhavande

ledamoten torde böra utfärdas av Kungl. Maj:t.

Jourhavande styrelseledamoten skulle vara självskriven ledamot av direktörsrådet

med samma befogenhet som den, vilken nu tillkommer jourhavande

direktören ifråga örn sådana rådets uttalanden, vilka han anser sig

icke kunna biträda, i det att dessa icke finge verkställas, förrän de underställts

styrelsens prövning och vunnit dess godkännande. Då styrelsen sålunda

linge avgörandet i alla tveksamma fall, synes ifråga örn antalet representanter

för styrelsen i direktörsrådet kunna bibehållas den nuvarande

bestämmelsen, enligt vilken dessa skola vara minst två, vartill sålunda

skulle utses utom jourhavande ledamoten minst en av styrelsens kungavalda

medlemmar.

Med hänsyn till de anspråk, som sålunda komma att ställas på jourhavande

styrelseledamoten, och de kvalifikationer, han torde förutsättas böra

äga, synes avlöningen till honom ej böra sättas alltför snävt. Då det emellertid

kan komma att visa sig, att hans arbetskraft blott delvis tages i anspråk

för verksamheten inom bolaget, men det å andra sidan kan såväl för

det allmänna som för bolaget vara önskvärt, att han icke utövar tjänsten

som ren bisyssla, synes böra övervägas, huruvida icke befattningen som

jourhavande ledamot i Spritcentralen lämpligen skulle kunna förenas med

en motsvarande befattning inom Tobaksmonopolet. En dylik anordning

skulle jämväl medföra den fördelen, att rön, som gjordes inom det ena företaget,

kunde utan omgång komma det andra tillgodo. Styrelsen vill i detta

sammanhang icke underlåta påpeka, att det hade varit synnerligen önskvärt,

att tillfälle beretts till en ingående prövning av frågan rörande en eventuell

omorganisation av Tobaksmonopolet samtidigt med undersökningen av

motsvarande spörsmål för Spritcentralens vidkommande. En dylik parallell

granskning av dessa båda ur nationalekonomiska, fiskala och organisatoriska

synpunkter i många hänseenden likartade företag hade säkert kunnat bereda

underlag för en fruktbar diskussion och möjliggöra en klarare belysning av

ett stort antal i föreliggande yttrande berörda problem, varjämte den måhända

kunnat giva uppslag till vissa organisationsfrågors enhetligare bedömande

och lösning.

Tidigare har antytts, att styrelsen ifråga örn de befogenheter, som skulle

tillerkännas revisionens ordförande och jourhavande revisorn, icke kan följa

utredningsmännens förslag. Detta gäller tanken, att dessa båda ledamöter

av revisionen skulle äga deltaga i sammanträden med styrelserna för bola
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

get och dess dotterbolag samt i direktörsrådet och Grand Hotels ekonomiråd.

Styrelsen håller före, att en dylik bestämmelse icke blott skulle vara formellt

oegentlig, utan dessutom i sin tillämpning skadlig för företagets behöriga

skötsel.

Ifråga örn det inflytande på ett enskilt företags verksamhet, som bör tillerkännas

det allmänna, måste strängt skiljas mellan delaktigheten i, å ena

sidan, företagets förvaltning och ledning, samt, å andra sidan, granskningen

av förvaltningsarbetet. En sammanblandning av dessa uppgifter kan icke

ske utan förfång för företaget och dess verksamhet, och en oklarhet i denna

punkt kan vara till skada icke minst för effektiviteten av det kontrollerande

organets arbete. Den styrande makten inom ett företag måste hållas

principiellt och praktiskt skild från den kontrollerande. Ett införande av

den senare inom den förras område kringskär dennas handlingsfrihet och

känsla av ansvar, samt försvagar såväl ledningens som kontrollens självständighet.

Ett bolags förvaltande myndighet — styrelsen — beslutar vad

som skall ske, dess granskande organ — revisionen — tager ställning till

vad som skett.

Bedömes utredningsmännens nu berörda förslag ur dessa synpunkter, mot

vilkas bärighet befogade erinringar näppeligen torde kunna göras, framträder

förslagets olämplighet i klarare belysning. Även örn revisorerna icke skulle

äga att deltaga i styrelsens beslut, kunde näppeligen förhindras, att styrelsens

medlemmar bomme att känna deras närvaro såsom ett tvång eller en

hämsko på den fria yttranderätten inom styrelsen. Det är icke uteslutet,

att den praxis kunde utbilda sig, att före besluts fattande revisorernas åsikt

inhämtades och sålunda även deras mening bleve bunden. Gränslinjen mellan

bolagets beslutande och granskande organ bomme att mer eller mindre upplösas,

till skada för bådadera och för företaget i dess helhet.

I samma riktning skulle sannolikt verka ett realiserande av utredningsmännens

förslag örn att utomstående skulle äga hänvända sig till revisionens

ordförande med påpekanden rörande förhållanden inom bolaget, som syntes

påkalla uppmärksamhet. Visserligen lär frånvaron av ett dylikt stadgande

näppeligen kunna förhindra utomstående att framställa sina klagomål i den

form och till den myndighet eller de organ, som de finna lämpligt. Men

det synes böra betecknas såsom olämpligt att giva en uttrycklig anvisning

på revisionen såsom det för behandling av sådana anmärkningar utvalda

organet samt sålunda konstituera revisionen såsom ett slags överinstans

över styrelsen, vilken skulle äga att döma rörande varje än så obefogat

klagomål, som tillfälligtvis kunde komma till dess kännedom. Givetvis

skulle styrelsens auktoritet bli i hög grad lidande av en dylik anordning,

vilken sålunda skulle lända bolagets verksamhet till skada, utan att gagna

något betydelsefullt syfte.

Styrelsen finner sig sålunda icke kunna tillstyrka ett genomförande av

utredningsmännens förslag rörande rätt för de kungavalda revisorerna att

närvara vid styrelsesammanträdena eller i direktörs- och ekonomiråd samt

angående revisorernas ställning såsom forum för klagomål mot bolagets förvaltning

— tvenne förslag, vilka dessutom icke äga någon som helst motsvarighet

inom något allared rivan de företag i vårt land, vare sig i statens

eller enskild ägo och sannolikt ej heller realiserats inom något annat land.

Vid bifall till styrelsens ståndpunkt i denna fråga skulle revisionens ordförande

icke betungas med väsentligt större arbetsbörda än den, som nu

bäres av de revisorer, vilka icke förordnats såsom jourhavande. En följd

härav bleve, att anledning saknades att för ordföranden i revisionen ifråga
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

sätta väsentligt högre arvode än för övriga revisorer, jourhavande revisorn

undantagen.

Utom de nu berörda frågorna är den märkligaste nyheten i utredningsmännens

förslag angående revisionen det inflytande av dominerande art,

som däri skulle beredas direkt åt riksdagen.

Tanken på införandet av ett dylikt moment i kontrollen över bolaget

framträdde första gången år 1922 i en inom andra kammaren (av hr Olsson

i Kullenbergstorp) väckt motion med begäran örn utredning angående utvidgning

av statsrevisionens arbetsområde till »vissa monopolistiska företag

av statsfinansiell betydelse.» Konstitutionsutskottet, vars förslag av riksdagen

bifölls, yttrade i sitt över motionen avgivna utlåtande, att utredning

borde ske beträffande åvägabringandet av en statlig revision av särskilt

Spritcentralen och Tobaksmonopolet. Då — enligt utskottets mening —

dessa företag uppstått genom statliga åtgärder, då vissa överskott av deras

vinstmedel skulle inlevereras till statsverket och då deras förvaltning alltså

vore av stort intresse för statens ekonomiska ställning, borde en särskild

granskning av desamma ur statsfinansiell synpunkt äga rum. Den rätt att

utse vissa av bolagets revisorer, som enligt gällande bolagsordning tillkomme

Kungl. Majit, vore i detta hänseende icke tillräcklig. Den i bolagsordningen

stadgade revisionen borde i statens intresse kompletteras med en

rent statlig revision, som från allmän statsfinansiell synpunkt granskade

bolagens förvaltning. Resultaten av detta revisionsarbete borde därefter framläggas

för riksdagen. Huruvida denna revision borde ske genom statsrevisionen

eller på annat sätt, saknade utskottet anledning att yttra sig örn.

De olika möjligheter, som härvid kunde tänkas, borde givetvis vid utredgingen

uppmärksammas.

Med anledning av denna riksdagens begäran tillkallades inom finansdepartementet

två sakkunniga för utredning bl. a. av den nämnda frågan.

I sitt år 1924 avgivna betänkande förklarade de sakkunniga emellertid, att

de tillsvidare lämnat frågan örn statlig revision av de monopolistiska företagen

å sido. Det hade nämligen vid en allenast förberedande undersökning,

som de sakkunniga medhunnit, visat sig, att ett fullständigt och noggrant

inträngande i detta spörsmål krävde avsevärd tid och erbjöde stora

svårigheter. Ett tillförlitligt bedömande förutsatte bl. a. ett ingående studium

ej allenast av vederbörande företags organisation och verksamhet utan även

av åtskilliga spörsmål av såväl offentligträttslig som privaträttslig natur.

Vid 1926 års riksdag framställdes till finansministern en interpellation

rörande frågan, huruvida riksdagen hade att emotse något förslag med anledning

av den begärda utredningen. I svaret på denna interpellation meddelade

departementschefen (Wigforss), att under år 1924 överläggningar förts

med förutnämnda båda sakkunniga örn utredningens fortsättande, men att

dessa överläggningar resulterat i, att de sakkunniga icke ansett sig kunna

till behandling upptaga spörsmålet örn statlig revision av monopolföretagen.

Efter överenskommelse med dåvarande finansministern (Beskow) hade utredningen

därför i denna del fått tillsvidare vila. Även den därefter fungerande

finansministern (Thorsson) hade hyst den uppfattning, att den av riksdagen

begärda utredningen tillsvidare icke borde återupptagas. Detta ställningstagande

inom finansdepartementet sammanhängde enligt hr Wigforss’

uttalande även därmed, att, efter det riksdagen avlåtit sin ifrågavarande

skrivelse med begäran om den berörda utredningen, de båda monopolbolagen

fått sin organisation prövad och fastställd av riksdagen. På grundval av

denna organisation vore en ingående kontroll från statens sida av bolagen

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga. 57

redan nu möjlig, och en sådan kontroll utövades även faktiskt. De önskemål

inom riksdagen, som tagit sig uttryck i 1922 års skrivelse, kunde

sålunda i realiteten anses i icke ringa mån förverkligade.

I direktiven för Monopolkontrollutredningen uttalade finansministern

(Lyberg) rörande det här föreliggande spörsmålet, att det svårligen läte sig

förnekas, att gällande kontrollföreskrifter tede av åtskillig oklarhet, samt

att kontrollverksamheten måhända delvis på grund härav brustit i effektivitet,

och i varje fall icke i tillräcklig grad tagit sikte på de statsfinansiella

intressenas tillgodoseende.1 Med de betydande intressen för det allmänna,

som vore knutna till de båda företagen, vore det icke minst av

statsfinansiella skäl ofrånkomligt, att statens kontroll bleve i möjligaste mån

effektiv. Å andra sidan vore det av icke mindre vikt, att kontrollen så

organiserades, att den icke komme att utgöra ett obehörigt band på företagens

ekonomiska rörelsefrihet och affärsmässiga skötsel.

Utredningsmännen förklara sig i sitt betänkande ha övervägt olika möjligheter

att anordna revisionen, för att densamma skulle effektivt fylla det

allmännas krav på kontroll. Det hade därvid framstått såsom en förutsättning,

att riksdagen skulle medverka vid utseendet av revisionsorganet. För

det framkomna förslaget, att granskning av bolagets förvaltning skulle

anförtros åt statsrevisionen, kunde åberopas, att denna framträdde såsom

ett omedelbart organ för riksdagen och att granskningens verkställande

genom detta organ skulle förläna en särskild styrka åt revisionen. Svårigheter

syntes dock möta att underkasta bolaget en dylik granskning. Man

måste nämligen vid övervägande av frågan taga ställning till spörsmålet

örn en sådan anordnings anknytande till och betydelse för Spritcentralens

organisation i dess helhet. Utredningsmännens förslag innefattade bibehållande

av aktiebolagsformen för företaget. Aktiebolagslagens ovillkorliga

föreskrifter örn revision och beslut ifråga örn ansvarsfrihet komme alltså

att vinna tillämpning. Därest en revision genom statsrevisionen stadgades,

komme alltså en dubbel revisionsapparat att fungera med två av varandra

oavhängiga organ. Revisionen enligt aktiebolagslagen komme att avgiva

sin berättelse och bolagsstämman skulle besluta i ansvarsfrågan, innan statsrevisionen

företagit granskning. Även örn ett av bolagsstämma fattat beslut

örn ansvarsfrihet ej lade hinder för vissa förfoganden, som från Kungl.

Maj:t och riksdagen kunde ifrågakomma, skulle dock ett sådant beslut begränsa

möjligheterna för vidtagande av åtgärder från statens sida. En

mera ändamålsenlig ordning syntes därför enligt utredningsmännen kunna

ernås på det sätt, att riksdagen finge tillfälle att öva ett betydande inflytande

vid den enligt aktiebolagslagen fungerande revisionen. Olägenheterna

av en tvåfaldig granskning skulle därigenom undvikas, samtidigt som det

statliga inslaget i revisionen på ett verksamt sätt ökades. Riksdagens representanter

i revisionen kunde utses inom eller utom riksdagen, och krävde

en dylik anordning icke ändring i riksdagsordningen. Det vore tillräckligt,

att riksdagen förklarade sig villig ataga sig den ifrågasatta uppgiften. Önskvärdheten

av att skilda meningsriktningar bereddes utrymme vid riksdagens

val av revisorer hade föranlett, att de riksdagsvalda revisorernas antal föreslagits

till fyra, valda tvä av vardera kammaren.

Den översikt, som i bilagan till föreliggande yttrande gives rörande organisationen

av flertalet svenska aktiebolag, i vilkas förvaltning staten deltager

på ett eller annat sätt, visar, att den av utredningsmännen föreslagna

Styrelsen hänvisar rörande detta yttrande tili vad styrelsen nedan anlör (se sid. (il).

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

anordningen i intet fall kommit till användning vid utseende av revisorer

i dylika företag. I Tobaksmonopolet är revisorernas antal lika stort som

för närvarande inom Spritcentralen och grunderna för deras utseende också

desamma, i det att hälften skall utses av Kungl. Maj:! och hälften av bolagsstämman.

Luossavaara-Kiirunavaara A/B. har, i likhet med Spritcentralen,

fyra revisorer, av vilka halva antalet tillsättes av staten i dess egenskap av

preferensaktiekapitalets innehavare. I Ostkustbanan, där staten tillskjutit

omkr. 60 % av kapitalet, tillsätter Kungl. Majit en av de tre revisorerna,

men får, ifråga örn valet av de övriga, rösta endast med 80 “o av sina

aktiers röstvärde. Det äldre Spetsbergsbolaget tillerkände ägarne av preferensaktierna,

vilka innehades av staten, rätt att utse två av de tre revisorerna.

I det nya, år 1928 bildade bolaget, där staten äger hela kapitalet,

tillsättas givetvis alla revisorer av statens ombud på stämman. På samma

sätt förhåller det sig med A/B. Jordbrukarbanken, där praktiskt taget alla

aktier tillhöra statsverket.

Det är i detta sammanhang av intresse att framhålla, att i socialiseringsnämndens

förslag till ny organisation av Statens Järnvägar, vilket väsentligen

avser att åt detta verk förläna ett enskilt affärsföretags ställning,

föreslagits, att revisionen av företagets räkenskaper och förvaltning skall

anförtros åt tre överrevisorer, utsedda av Statens Järnvägars stämma, vilken

skulle organiseras i nära anslutning till de för privata företags bolagsstämma

gällande grundsatser, men representera det allmänna såsom ägare

till verkets kapital (Statens Järnvägars överrevisorer utses för närvarande

av Kungl. Majit). Dessutom skulle riksdagens revisorer äga en granskningsrätt,

som emellertid uttryckligen skulle begränsas till uppgiften att vinna

ett allmänt omdöme örn det i företaget nedlagda statskapitalets ställning

och förvaltning. Den borde icke ha karaktären av en affärsrevision i egentlig

mening eller vara avsedd att föregå beslut örn ansvarsfrihet för företagets

styrelse. Affärsrevisionen skulle fullgöras av företagets ovannämnda egna

revisorer, och stämman skulle fatta beslut örn décharge. För att formellt

möjliggöra statsrevisionens granskning i detta fall förutsatte nämnden uttrycklig

ändring i instruktionen för riksdagens revisorer.

I nära anslutning till dessa grundsatser hade revisionen organiserats även

i det tidigare omnämnda regeringsförslaget rörande en monopolanstalt folden

sociala olycksfallsförsäkringen.

Socialiseringsnämndens berörda betänkande har intresse även ur en annan

synpunkt. Såsom nyss nämnts, skall enligt förslaget företagets högsta beslutande

korporation vara Statens Järnvägars stämma. Till denna skall

riksdagen ha rätt att utse visst antal representanter. Rörande frågan örn

riksdagens rätt att utse dessa representanter har av nämnden verkställts en

utförlig statsrättslig undersökning, som utmynnar i uttalandet, att nödvändigheten

av ett grundlagsstadgande för konstituerande av denna rätt syntes

vara obetingad. Visserligen förelåge från de senaste åren ett fall, då riksdagen

jämte Kungl. Majit valt representanter till en institution, utan att härför

grundlagsändring ansetts erforderlig, vare sig ifråga örn riksdagens rätt

till sådan representation eller formen för riksdagens val. Detta gällde den

enligt förordningen den 28 maj 1920 örn uppskattning av mark etc. inrättade

uppskattningsövernämnden. Det hade emellertid då varit fråga örn en

tillfällig institution och örn en angelägenhet, som kunde anses sammanhänga

med riksdagens suveräna bevillningsrätt. Därför vore fallet icke att

anse såsom fullt parallellt, och det vore icke tillrådligt att anse det prejudicerande,

helst såväl grundlagens ordalydelse som doktrinen syntes fullt

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 196. Bilaga.

bestämda på den punkten, att riksdagen ägde rätt att välja representanter

för speciella förvaltningsuppgifter allenast i de fall, där rätten vore i grundlagen

uttryckligen stadgad.

Såsom framhålles av flertalet kommentatorer till grundlagarna k togo

grundlagsstiftarne som en av sina huvuduppgifter att förebygga en upprepning

av frihetstidens sammanblandning av statsfunktionerna, varigenom

ständerna hade hos sig samlat såväl den lagstiftande som den styrande och

dömande makten. Karakteristiskt för denna strävan är ett yttrande till

statsrådsprotokollet den 10 januari 1816 av Hans Järta, varl det heter:

»Rikets ständer kunna välja styresmän för sina penningverk, revisorer av

dessas och statsverkets förvaltning, justitieombudsman och dess suppleant,

samt kommitterade till tryckfrihetens vård. Allt vad grundlagarna i detta

avseende icke tillåta, måste de anses förbjuda, ty annars skulle till rubbning

av alla konstitutionella förhållanden riksens ständer kunna insätta

särskilda sina ombud i varje förvaltningsgren.»

Utredningsmännen ha utan någon motivering uttalat den mening, att ett

genomförande av deras förslag örn riksdagens val av revisorer i Spritcentralen

ej skulle kräva ändring av riksdagsordningen. Vissa i det föregående

återgivna uttalanden synas tyda på, att, även örn denna uppfattning

är riktig, det likväl torde vara tvivelaktigt, örn icke i varje fall regeringsformen

hindrar ett genomförande av den av utredningsmännen tänkta anordningen.

Dessa formella synpunkter hade måhända, såsom berörande den centrala

punkten i utredningsmännens uppdrag, förtjänat ett utförligare dryftande

i betänkandet än de mycket flyktiga antydningar, som där förekomma. En

närmare granskning därav måste givetvis falla utom ramen för föreliggande

yttrande. I själva saken tinner sig styrelsen emellertid böra uttala ett bestämt

avstyrkande av den väg, som utredningsmännen föreslagit.

Beredande av ökat inflytande i revisionen åt det allmänna skulle enligt

utredningsmännen vara betingat av dels statsfinansiella, dels sociala skäl.

Vad först de sociala skälen för den av utredningsmännen föreslagna anordningen

beträffar, så lia i betänkandet inga skäl anförts, som tala för, att

dessa synpunkters behöriga tillgodoseende skulle vid sidan av de av Kungl.

Majit tillsatta revisorerna erfordra jämväl revisorer, utsedda av riksdagen.

Ifråga örn betydelsen för statsfinanserna av Spritcentralens verksamhet,

torde böra framhållas, att staten för närvarande icke äger eller föreslagits

skola direkt äga något kapital i bolaget, samt att utredningsmännen i annat

sammanhang, i likhet med vad bolaget självt vid upprepade tillfällen uttalat

sig för, framställt förslag om, att bolaget hädanefter i sin ekonomiska

politik skulle söka åvägabringa allenast jämnvikt mellan inkomster och utgifter

och sålunda icke eftersträva något överskott för statsverket. Ett bifall

till detta förslag, vilket i allt väsentligt synes styrelsen välbetänkt —

frågan skall senare utförligare beröras — skulle innebära, att statsbudgeten

icke längre hade något tillskott av betydelse att påräkna såsom vinstandel

från bolaget. Härmed försvunne sålunda ock riksdagens intresse av att ur

denna synpunkt utöva någon speciell uppsikt över företaget. Behovet av

en dylik kontroll synes icke heller kunna härledas ur bolagets inkasserande

av omsättningsskatten, vilken visserligen uppgår till betydande belopp, men

som till sin storlek bestämmes av riksdagen och icke är avhängig av det

sätt, på vilket bolagets förvaltning utövas — frånsett risken för oredlighet

1 Jfr 1)1. a. Malmgren, Sveriges grundlagar, Sthlm 1926, kommentar till §§ 4 och 90 regeringsformen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

vid skattens redovisning. Mot en dylik risk beredes emellertid icke någon

effektiv garanti genom tillskapandet av en månghövdad revisionsapparat,

utan snarare genom en intensivt verkande och daglig tillsyn av det slag,

som utövas av bolagets ledning, dess kontrollavdelning samt av jourhavande

revisorn.

Jämföres det intresse statsverket har i Spritcentralens förvaltning med

dess motsvarande intressen hos exempelvis Luossavaara-Kiirunavaara A/B.,

torde utan vidare kunna påstås, att de senare äro ur alla synpunkter väsentligen

större, i det att staten äger icke blott halva aktiekapitalet i detta företag,

utan därjämte har en betydande direkt intäkt av driften, vilken till

sin s orlek är avhängig av dennas skötsel. Först under de senaste åren,

sista gången år 1927, ökades emellertid statens inflytande i bolagets ledning

till ungefärlig, ehuru icke full överensstämmelse med de för Spritcentralen

gällande bestämmelserna, varemot från intet håll, varken inom eller utom

riksdagen, ens ifrågasatts, att det allmännas anspråk på andel i revisionsarbetet

skulle utsträckas utöver rätten att genom Kungl. Maj:t (via preferensaktierna)

tillsätta halva antalet revisorer. I varje fall har i sådant

sammanhang aldrig något förslag varit å bane, enligt vilket i revisionen

skulle beredas plats jämväl för representanter för riksdagen. Veterligen har

något krav av denna art ej heller framställts rörande granskningen av sådana

företag som Ostkustbanebolaget, där staten äger mer än hälften av

det investerade kapitalet, eller Spetsbergsbolaget, där hela, och Jordbrukarbanken,

där så gott som hela kapitalet är statens. Av dessa bolag voro

likväl de båda sistnämnda föremål för ingående behandling så sent som

vid 1928 års riksdag.

Den av utredningsmännen föreslagna revisionsapparaten skulle bilda ett

revisionskollegium av sju personer och sålunda numerärt ha ungefärligen

samma omfattning som styrelsen. Denna församling, vilken ifråga örn

sammansättning och storlek skulle bliva utan motstycke inom någon gren

av den offentliga eller enskilda förvaltningen i vårt land, måste rent tekniskt

betecknas såsom ett onödigt komplicerat organ. Den hänsyn, som enligt

förslaget skulle tagas till att olika meningsriktningar bleve representerade

bland de av riksdagen utsedda revisorerna, skulle medföra faran av

att revisionen bleve en mer eller mindre politisk organisation, sammansatt

snarare med hänsyn till de under olika tider förhärskande politiska styrkeförhållandena

i riket än till de särskilda sakliga uppgifter, som ett kontrollorgan

av denna art borde ha att fylla. Under sådana omständigheter torde

näppeligen kunna förhindras, att en på detta sätt åvägabragt politisk inriktning

av revisionen skulle, icke minst vid ett samtidigt genomförande

av utredningens förslag örn revisorernas deltagande i styrelsens förhandlingar

och dess ställning såsom klagoinstans, medföra en politisering av

bolagets hela förvaltning, förryckande grunden för dess lugna och sunda

utveckling, samt försvårande ett tillfredsställande fyllande av dess väsentligen

på kommersiella syften inriktade uppgifter. Helt visst skulle därigenom

motsatsen ha vunnits till vad som i statsrådsdirektiven för utredningen

uttryckligen angivits, när det heter, att kontrollapparaten borde

så organiseras, »att den icke komme att utgöra ett obehörigt band på företagens

ekonomiska rörelsefrihet och affärsmässiga skötsel.»

Det må slutligen uppmärksammas, att riksdagens deltagande i kontrollen

över företaget näppeligen kan motiveras av den erfarenhet, som vunnits

av den nu fungerande kontrollapparatens arbete. Den ingående granskning

utredningsmännen ägnat företagets förvaltning under det nuvarande

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Majlis proposition Nr 196. Bilaga.

statsavtalets giltighetstid har klart ådagalagt, att icke i något avseende

kunnat påvisas, att de statsfinansiella eller sociala intressena skulle ha

åsidosatts eller att den granskning, som under denna tid utförts rörande

statsfinansernas tillgodoseende, skulle ha brustit i effektivitet. De motsatta

förmodanden, som uttalats i finansministerns direktiv för utredningsmännens

arbete (jfr ovan sid.---x), ha sålunda på intet sätt besan
nats,

utan i stället måste utredningens betänkande sägas giva vid handen,

att vad finansministern uftalat såsom »av statsfinansiella skäl ofrånkomligt»,

d. v. s. »att statens kontroll bleve i möjligaste mån effektiv», helt uppfyllts

inom ramen av den nuvarande organisationen. Härav synes närmast den

slutsatsen böra dragas, att den nuvarande kontrollapparaten fungerat på ett

ur det allmännas synpunkt fullt tillfredsställande sätt. Det plägar vara en

god regel att icke ändra en bestående organisation, därest den icke i något

väsentligt avseende visat sig bristfällig. En av utredningsmännen, hr Rooth,

giver ett klart uttryck åt denna uppfattning, när han i sin reservation till

betänkandet anfört, att det, för att bolaget skulle kunna skötas på ett ur

affärssynpunkt lika förtjänstfullt sätt, som nu vore fallet, givetvis vore av

vikt, att förändringar i den nuvarande organisationen föresloges endast, när

starka skäl talade därför.

Även dessa synpunkter torde tala för ett avstyrkande av utredningsmännens

förslag, i vad de avse en utökning av revisionen med av riksdagen valda

ledamöter, samt tillämpningen av i viss mån nya arbetsformer för densamma.

Skulle några särskilda skäl, vilka emellertid styrelsen för sin del

icke kunnat utfinna, anses tala för en förstärkning av det allmännas inflytande

i revisonen, torde allenast böra ifrågasättas en ökning — inom

ramen av revisionens nuvarande numerär — av antalet kungavalda revisorer.

Men enligt styrelsens mening synes en revision, bestående av fyra

ledamöter, av vilka Kungl. Majit utser två och bolagsstämman två, och där

de av Kungl. Majit valda skola vara revisionens resp. ordförande och jourhavande

ledamot samt arbetande enligt i huvudsak samma instruktion som

den nu gällande, fylla alla berättigade anspråk på effektiv kontroll över

Spritcentralens förvaltning. 5

5.

Styrelsen.

Den granskning, utredningsmännen ägnat styrelsens organisation och

arbetsformer, har givit dem anledning uttala, att man vid undersökning av

Spritcentralens verksamhet icke undgår den iakttagelsen, att styrelsen särskilt

före 1923 års avtal ägt en mycket stor handlingsfrihet. Även örn det

icke finge förbises, att i ett företag av detta slag ledningen borde åtnjuta

ett betydande mått av rörelsefrihet, måste det likväl ifrågasättas, huruvida

det ej skulle ha varit till gagn för företaget, örn styrelsen ålagt sig en större

begränsning. Anmärkningarna gällde särskilt vissa åtgärder, genom vilka

bolaget utvidgat sitt intresseområde — övertagandet av ett antal agenturfirmor

inom vin- och spirituosabranschen samt inköpen av Grand Hotel,

Carnegie och Astra.

Styrelsen har i sitt inledningsvis åberopade tidigare yttrande med anledning

av föreliggande betänkande utförligt behandlat de sålunda gjorda anmärkningarna

mot bolagets förvaltning och vill därför icke här ägna ytterligare

uppmärksamhet däråt. I nu förevarande sammanhang må allenast

1 Se sid. 57 ovan.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

understrykas, att samtliga de påtalade åtgärderna vidtagits under den tid,

som föregick 1923 års avtal med staten och den därpå baserade nuvarande

organisationen av företaget. Även örn utredningsmännens anmärkningar

mot åtgärderna vore befogade — i vilket avseende styrelsen, såsom av det

tidigare yttrandet framgår, tillåter sig hysa en motsatt uppfattning — sakna

de sålunda varje som helst värde såsom bevis för, att den nuvarande organisationen

av styrelsen eller av bolagets förvaltning skulle vara olämplig

eller mindre tillfredsställande. Intet annat skäl har heller av utredningsmännen

anförts för deras i detta samband gjorda påstående, att de ifråga

örn styrelsens sammansättning, arbete o. s. v. träffade anordningar »ej i

allo varit till fyllest för att åt Spritcentralens verksamhet giva den form

och stadga, som bör krävas av ett organ, som har att fylla en maktpåliggande

uppgift i det allmännas tjänst.» De ändringsförslag, utredningsmännen

i denna punkt framlägga, sakna således sakligt underlag.

Tyngdpunkten i utredningsmännens ändringsförslag rörande styrelsen

ligger i de ifrågasatta nya diskvalifikationsgrunderna för innehav av styrelseuppdraget.

Enligt dessa bestämmelser skulle till ledamot eller suppleant i

Spritcentralens styrelse eller till verkställande direktör i bolaget »icke få

utses den, som äger eller har delaktighet i företag, som självt eller genom

dotterföretag tillverkar eller försäljer rusdrycker eller maltdrycker eller som

självt eller genom dotterföretag idkar hotell- eller restaurantrörelse», och

skulle samma föreskrifter gälla örn »den, som, ändock att han icke äger

eller har delaktighet i företag, som nu nämnts, är ledamot aller suppleant

i styrelsen för sådant företag eller tjänsteman i företaget.»

För dessa, förslag Ira av utredningsmännen icke åberopats några som helst

särskilda skäl. För förbudet att inneha aktier i Spritcentralen hänvisas

allenast till nu gällande motsvarande förbud för de av Kungl. Maj:t utsedda

styrelseledamöterna samt till liknande bestämmelser i rusdrycksförsäljningsförordningen

rörande de av offentliga organ utsedda ledamöterna

av systembolags styrelser. En viss ledning rörande utredningsmännens motiv

erhålles emellertid måhända av hr Rooths reservation. I denna anföres

nämligen, att två bärande skäl skulle ha anförts för de föreslagna diskvalifikationsgrunderna,

i det att man dels framhållit nödvändigheten av att

Spritcentralen såsom ett halvofficiellt företag vore fullt fristående i förhållande

tili såväl säljare som köpare, dels ock betonat, att det personliga

sambandet mellan Spritcentralen och systembolagen borde upplösas, för att

man därigenom skulle kunna undanrycka grunden till den populära missuppfattning,

som gjorde Spritcentralen ansvarig för av systembolagen vidtagna

åtgärder. Reservanten finner dessa skäl bärande endast för att stadga

förbud mot aktieinnehav i Spritcentralen eller ledamotskap i systembolags

styrelse, men anser motiven ohållbara för att utsträcka förbudet jämväl

till dem, som blott ha aktier i systembolag eller äro aktieägare eller styrelseledamöter

i maltdrycks-, hotell- eller restaurantföretag.

Styrelsen tillåter sig i denna fråga i första rummet framhålla, att, när

utredningsmännen i detta sammanhang tala örn »dualismen i detta säreget

organiserade företag», samt att anledningen till att de av Kungl. Majit utsedda

styrelseledamöterna tillerkänts avgörande inflytande i styrelsen .varit

angelägenheten att »giva betryggat utrymme åt de ekonomiska och sociala

hänsyn, vilkas upprätthållande vid partihandeln måste krävas från statens

sida», denna uppfattning lider av en viss principiell oklarhet. Någon dualism i

betydelsen av en motsättning mellan staten och bolaget, mellan allmänna

och enskilda intressen kan helt säkert icke förefinnas inom den nuvarande

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition Nr W6. Bilaga.

organisationen av partihandeln. Erfarenheten har i varje fall icke bestyrkt

existensen av ett dylikt motsatsförhållande. I de sociala synpunkternas tillgodoseende

Ira intressena aldrig divergerat — icke ett enda exempel av

detta slag har av utredningsmännen anförts och torde överhuvud icke, såvitt

styrelsen förstår, kunna påvisas. Vad de ekonomiska frågorna beträffar,

förtjänar endast framhållas, att bolagets uppgift enligt vid upprepade tillfällen

bekräftade och även av utredningsmännen godkända direktiv icke är

att leverera största möjliga affärsvinst till staten, samt att vad bolaget

reserverar visserligen stannar hos bolaget och användes i dess rörelse men

blir statens egendom, enär aktieägarne vid bolagets upplösning icke kunna

återfå mer än sin ursprungliga insats.

En förklaring till den nu nämnda uppfattningen örn staten och bolaget

såsom två kontrahenter med mot varandra stridande intressen — en åskådning,

vilken torde ha givit upphov till åtskilliga stadganden i nu gällande

statsavtal och vilken starkt framträder i utredningsmännens hela betänkande

— kan måhända sökas däri, att i ett flertal andra företag av halvofficiell

prägel, i vilkas förvaltning det allmänna deltager, såsom L. K. A. B.,

Ostkustbanans A/B. o. s. v., en dylik intressemotsats enligt sakens natur

måste föreligga. Inom Spritcentralen existerar den emellertid icke.

Det är säkerligen denna uppfattning, som dikterat utredningsmännens

förslag, att de av bolagsstämman valda ledamöterna icke skola ha rätt att

äga aktier i Spritcentralen eller dess dotterbolag. Det enda härför åberopade

skälet eller motsvarande stadgande ifråga örn de av Kungl. Majit valda

styrelseledamöterna i bolaget, liksom de av offentliga organ utsedda representanterna

i systembolagens styrelser, är icke bärande. Vid utfärdandet av

dessa föreskrifter har man uppenbarligen utgått från den meningen, att det

allmännas representanter hade vissa offentliga intressen att bevaka, som tilläventyrs

kunde komma i strid med företagets, vadan dessa representanter

icke borde vara bundna genom delägareskap i företaget. Det har förut betonats

angelägenheten av att bestämmelser, som avvika från de för vanliga

bolag gällande, måtte införas för Spritcentralen endast där detta visas vara

nödigt eller nyttigt. I allmänhet torde det vara lämpligt och riktigt, att

ledamöter i bolags styrelse jämväl äro aktieägare i företaget, och inga skäl

tala för, att det för partihandelsbolagen skulle innebära någon olägenhet

med en dylik anordning. I varje fall innebär ett innehav av aktier med

begränsad utdelning icke något privatekonomiskt intresse av det slag, som

man med rusdrycksförsäljningsförordningen avsett att avlägsna. Ett förbud

av denna, art skulle allenast öka antalet av de bestämmelser, som äro av

övervägande artificiell natur, och icke tjäna något praktiskt betydelsefullt

syfte.

I än högre grad gäller det senast sagda örn det föreslagna förbudet för

ledamot av Spritcentralens styrelse att äga aktie i systembolag, bryggeriföretag

eller hotell- och restaurantföretag. Styrelsens uppfattning i denna

punkt delas, såsom ovan angivits, även av en av utredningsmännen själva,

och styrelsen tillåter sig helt instämma i dennes omdöme örn detta förslag

såsom varande »ohållbart».

Vad därefter angår det ifrågasatta förbudet för styrelseledamot eller

tjänsteman i systembolag, bryggeri, hotell- eller restaurantföretag att vara

styrelseledamot eller verkställande direktör i Spritcentralen, så avser detta

förslag att förhindra varje persongemenskap mellan de här åsyftade företagen.

Att ett dylikt förbud, när det gäller en person, som råkar tillhöra

styrelsen för ett bryggeri, saknar sakligt underlag, torde utan vidare vara

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

klart. Men i stort sett lika osannolikt måste det vara, att den, som är

ledamot av ett hotell- eller restaurantbolags styrelse, skulle kunna bereda

vare sig Spritcentralen eller det andra företaget någon fördel eller olägenhet

genom det dubbla intressentskapet, enär partihandeln som bekant icke är

leverantör till restauranterna, utan dessa förse sig med sina varor hos

systembolagen. Någon gemenskap eller divergens i intressena mellan Spritcentralen

å ena och bryggerier, hotell- eller restauranter å andra sidan kan

väl sålunda näppeligen ens teoretiskt tänkas, och därmed försvinner ock

varje motiv för utredningsmännens förslag i denna punkt.

En dylik gemenskap är däremot utan tvivel förefintlig ifråga om systembolagen.

Dessa kunna i själva verket betraktas såsom systerorgan till partihandiarne.

Båda äro led inom en gemensam ram till förverkligandet av

ett gemensamt syfte. Spritcentralen var som bekant ursprungligen ett

dotterbolag till Stockholmssystemet och år 1920, då det organisatoriska sambandet

mellan bolagen bröts genom de av Stockholmssystemet innehavda

stamaktiernas överlåtande till det nuvarande stamaktieägarekonsortiet, bestreds

från intet håll lämpligheten av att ett visst personligt samband alltjämt

upprätthölls mellan bolagens styrelser — ett samband, som ytterligare

underströks av dåvarande finansministern (Thorsson), i det att Kungl. Maj:t

till ordförande i Spritcentralens styrelse utsåg samma person, som beklädde

ordförandeposten i Stockholmssystemet. Vid diskussionen av de lämpligaste

organisationsformerna för rusdrycksförsäljningen i vårt land har den tanken

varit uppe att antingen konstituera partihandeln såsom ett kooperativt inköpsorgan

för systembolagen eller ock att låta partihandeln omhändertaga

jämväl detaljhandeln. Enligt det senare systemet har denna fråga lösts i

Norge, där monopolbolaget bedriver icke blott samma verksamhet som Spritcentralen

utan därjämte ock utövar utminutering i ett visst antal städer.

Under den enskilda vinhandelns tid i vårt land var det ock regel, att

samma företag bedrev såväl parti- som detaljhandel i branschen.

En viss intressegemenskap mellan de båda grenarna av rusdryckshandeln

framstår sålunda såsom fullt naturlig. Så som försäljningen från partihandeln

till systembolagen är ordnad på grundval av den gällande lagstiftningen,

är det icke möjligt att upptäcka, i vilka avseenden ett samtidigt

styrelseledamotskap i ett partihandelsbolag och ett systembolag skulle kunna

medföra olägenheter. Risken för ett obehörigt gynnande av ett systembolag,

vars styrelseledamot eller tjänsteman placerats i partihandelsbolagets styrelse

eller utsetts till dess verkställande direktör, är, såsom alla med dessa frågor

någorlunda förtrogna lätt torde kunna intyga, helt utesluten. Lika litet kan

någon fara för inflytande i motsatt riktning föreligga. I stället måste det

vara ett önskemål för partihandelns ledning att inom styrelsen äga tillgång

till åtminstone någon person med verklig erfarenhet rörande detaljhandelns

arbetssätt, kundkrets, behov och synpunkter, för att vid styrelsens beslut

och i ledningens åtgärder hänsyn skall kunna tagas härtill och därigenom

friktioner skola kunna undvikas och ett i alla avseenden tillfredsställande

samarbete upprätthållas mellan dessa båda intimt sammanknutna led i försäljningsorganisationen.

Dessa synpunkter ha uppenbarligen vari tledande för stamaktieägarne,

när de hittills låtit systembolagen representeras i Spritcentralens styrelse.

Måhända hade det för de antydda syftenas tillgodoseende icke varit nödvändigt

att, såsom under större delen av Spritcentralens verksamhetstid

varit fallet, låta systembolagen representeras i Spritcentralens styrelse av

minst två personer i ledande ställning inom denna verksamhetsgren. Det

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition Nr lija. Bilaga.

är möjligt, att denna omständighet bidragit till den bl. a. av hr Rooth påpekade

populära missuppfattningen rörande Spritcentralens ansvar för systembolagens

åtgärder. Visserligen ha i detta avseende sannolikt ett betydande

antal faktorer samverkat och säkerligen komma dylika missuppfattningar

ej heller för framtiden att hävas, även örn utredningsmännens förslag örn

personlig boskillnad genomföres. Men då det måhända ur denna synpunkt

kan vara av värde, att en viss återhållsamhet i berörda avseende iakttages

och det i varje fall icke torde vara oundgängligen erforderligt, att den

sakkunskap och de förbindelser, örn vilka här är fråga, i Spritcentralens

styrelse direkt företrädas av mer än en ledamot, vill styrelsen för sin del

icke motsätta sig en begränsning av denna art. Därvid synes det kunna

tagas under övervägande lämpligheten av en sådan anordning, att vid val

av representant för systembolagen i Spritcentralens styrelse något organ för

systembolagen, exempelvis systembolagsföreningarnas förtroendenämnd, bleve

i tillfälle att hos den utslagsgivande församlingen, d. v. s. stamaktieägarekonsortiet,

framställa förslag till för uppdraget lämpliga personer. Skulle

ett närmare ordnande av dessa frågor anses erforderligt, föreligger ett tillfälle

härtill i samband med verkställandet av den av årets riksdag begärda

utredningen rörande åtskilliga nied systembolagens organisation sammanhängande

spörsmål. Till förekommande av missförstånd vill styrelsen emellertid

framhålla, att styrelsen icke anser partihandelns intressen fordra, att

dess styrelse representeras inom systembolagen, men väl finner det såväl

för partihandels- som detaljhandelsföretagen av betydelse, att de senare äro

företrädda inom de förras styrelse.

Styrelsen finner sig sålunda i den utsträckning, styrelsen angivit, böra

avstyrka utredningsmännens förslag rörande nya, positiva diskvalifikationsgrunder

för ledamöter av Spritcentralens styrelse eller för dess verkställande

direktör. Styrelsen håller fastmera före, att de förutsättningar, som anses

böra förefinnas hos innehavare av dessa poster, må sökas icke efter vissa

formella linjer, i och för sig svåra att på hållbart sätt motivera och ägnade

att framkalla missförstånd rörande bolagets verkliga ställning och uppgifter,

samt måhända från uppdraget uteslutande dem, som eljest av positiva skäl

skulle vara synnerligen väl skickade därför. I stället är det givetvis de

personliga egenskaperna, som måste fälla det avgörande utslaget för att

såsom utredningsmännen uttrycka sig ifråga örn de kungavalda ledamöterna,

den representation, som Spritcentralens styrelse och ledning utgör, »städse

må hållas högt kvalificerad».

Vad sålunda anförts rörande de föreslagna diskvalifikationsgrunderna för

styrelsens medlemmar, gäller i allt väsentligt även utredningsmännens motsvarande

förslag angående revisorerna, vilket styrelsen, i likhet med vad

hr Rooth i sin reservation till betänkandet uttalat, finner sig böra avstyrka.

Mot de övriga förslag, som utredningsmännen framställt under detta

kapitel, har styrelsen i stort sett icke någon erinran. Detta gäller allra

minst de förslag, som syfta till genomförande av vissa åtgärder, vilka redan

sedan länge varit föremål för tillämpning, såsom förslaget att avskrifter av

styrelsens protokoll skola utsändas till ledamöterna av revisionen, ävensom

att för de av bolagsstämman utsedda styrelseledamöterna och suppleanterna

icke skall bestämmas högre ersättning, än som Kungl. Majit fastställt för

de kungavalda motsvarande befattningshavarne. Önskemålet, att förvaltningsberättelserna

skola vara utförliga och dess uppgifter meddelas under

enhetlig uppställning, har under många år tillgodosetts. Intet svenskt aktiebolag

torde publicera utförligare förvaltningsberättelser, och särskild vikt

Bihang lill riksdagens protokoll 1030. 1 sand. Bil hafi. I\''r Ulli. Bilaga). 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

har fästs därvid, att uppställningen av berättelsen år för år bibehålies enhetlig

för att möjliggöra jämförelser. Det är sant, att vinst och förlusträkningens

rubriker under senare år något förändrats, men i stället meddelas

årligen en ytterst detaljerad tablå angående omkostnadskontots olika

poster, möjliggörande en vida intimare inblick i denna gren av bokföringen

än veterligen någonstädes inom andra bolag förekommer och meddelande

vida mera överskådliga och rikhaltiga uppgifter än ett än så detaljerat

vinst- och förlustkonto skulle kunna erbjuda. Ett utbyte av dessa uppgifter

mot en dylik vinst- och förlusträkning skulle sålunda helt visst medföra

försämrade möjligheter att inhämta upplysningar rörande denna detalj av

bolagets verksamhet. Däremot har styrelsen icke någon erinran mot, att,

såsom utredningsmännen föreslå, framdeles i balansräkningen såsom en

regleringspost uppföres ett förnyelse- eller avskrivningskonto, vilket krediteras

för verkställda avskrivningar på anläggningar.

Ett genomförande av de i betänkandet föreslagna delvis förändrade formerna

för besluts fattande inom styrelsen, vilka äro hämtade från de motsvarande

föreskrifter, som gälla inom en del andra större företag, i vilkas

förvaltning staten deltager (jfr i Bilagan lämnade utredning), saknar styrelsen

anledning att för sin del motsätta sig, ehuru intet skäl anförts, som

skulle göra dessa ändringar nödvändiga. Den särskilda röstmajoritet för de

kungavalda ledamöterna, som föreslagits vid beslut örn avtal, vilka innefatta

åtagande för längre tid än bolagets koncessionsperiod, synes emellertid för

Spritcentralens vidkommande näppeligen vara motiverad, i det att något

motsatt intresse mellan statens och stamaktieägarnes representanter i styrelsen

i detta avseende icke kan tänkas förekomma. Genomfördes det av styrelsen

framställda, i det följande närmare motiverade förslaget om att tillstånd till

utövande av partihandel skulle meddelas icke för visst antal år utan tillsvidare,

så bleve en föreskrift av denna art under alla omständigheter obehövlig.

6.

Prispolitiken. I

I det kapitel i betänkandet, som betitlas »Riktlinjer för Spritcentralens

förvaltning», ha utredningsmännen väsentligen uppehållit sig vid bolagets

prispolitik samt vinstöverskott. Utredningsmännen föreslå, att »bolaget skall

söka fullfölja en prispolitik, som endast avser att hålla jämvikt mellan

inkomster och utgifter, samt därutöver efter vederbörlig avskrivning och

avsättning till fonder lämnar den enligt bolagsordningen begränsade utdelningen

på aktierna». Då man med dylika regler enligt utredningsmännen

måste räkna med möjlighet, att vinsten kan bliva så ringa, att den ej förslår

till medgiven utdelning å aktierna, föreslås medgivande för bolaget

att göra avsättningar till en vinstregleringsfond örn högst en milj. kr.

I gällande avtal med staten (§ 4) har föreskrivits, att det åligger bolaget

»att vid försäljning av alkoholhaltiga drycker tillämpa sådana prissättningsgrunder,

att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig fördyring

av varorna på samma gång som åt bolaget beredes skälig inkomst

av rörelsen». De av partihandelsbolagen under statsavtalets hittillsvarande

giltighetstid redovisade vinsterna uppgå till de i nedan anförda tablå uppgivna

belopp, vilka ställts i relation dels till varuomsättningen, dels ock till

det egna kapitalet.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga. 67

Spritcentralen.

År

Nettovinst

Det egna

kapitalet*)

Omsättning

Nettovinsten i

det egna

i % av

omsätt-

1 000 kr.

1 000 kr.

1 000 kr.

kapitalet

ningen

1924

8 508

32 100

73 899

26.5

11.5

1925

6 412

33 700

74 468

19.o

8.6

1926

9 350

34 982

72 049

26.7

13.o

1927

8153

35 500

71 722

23.0

11.4

Grönstedt.

1924

862

6 306

10 695

13.7

8.i

1925

1415

6 630

11 209

21.3

12.6

1926

1169

6 913

12 540

16.9

9.3

1927 1742 7147

Spritcentralen och Grönstedt.

13 738

24.4

12.7

1924

9 370

38 406

84 594-

24.4

ll.i

1925

7 827

40 330

85 677

19.4

9.1

1926

10 519

41 895

84 589

25.i

12.4

1927

9 895

42 647

85 460

23.2

11.6

I sin underdåniga ansökan den 8 september 1927 med hemställan örn fortsatt

partihandelsrätt från och med den 1 januari 1929 har bolaget framhållit,

att vid en prövning av frågan, huruvida de angivna vinstsiffrorna

kunde anses motsvara vad som i avtalet avsåges med »skälig inkomst av

rörelsen», borde understrykas, att såväl enligt bolagets egen från verksamhetens

början hävdade uppfattning som ock enligt den mening, vilken kommit tili

uttryck bl. a. i partihandelssakkunnigas år 1921 avgivna yttrande samt i

finansministerns (Thorsson) av riksdagen utan erinran lämnade uttalanden

vid framläggandet av förslag örn partihandelns förändrade organisation, bolagets

prispolitik borde bestämmas efter rent kommersiella grunder. Gentemot

denna mening företräddes emellertid ej sällan i den offentliga diskussionen

och jämväl på sina håll i riksdagen den ståndpunkten, att en huvudsaklig

eller i varje fall väsentlig uppgift för partihandelsbolagen vore att

tillse, att vinsten på rörelsen bleve så stor, att ett mycket betydande överskott

varje år uppstode för inleverans till statsverket.

Bolaget påpekade vidare i den ovan angivna skrivelsen, att formuleringen

av den citerade föreskriften i avtalet säkerligen avsåge att giva uttryck för

den förstnämnda uppfattningen. Bolaget hade ock i sin hithörande verksamhet

sökt i möjligaste mån anpassa sig efter den givna bestämmelsen.

Emellertid hade vissa omständigheter för bolaget försvårat att vid prissättningen

taga odelad hänsyn därtill. Sålunda måste, såsom även av finansministern

i dennes förut åberopade uttalanden påpekats, i en rörelse av här

ifrågavarande omfattning ur trygghetssynpunkt alltid räknas med en viss

marginal, varav följden måste bliva ett betydande vinstöverskott. De senaste

årens instabila valutaförhållanden i några av de länder, där bolaget

verkställde betydande varuinköp, hade likaledes nödvändiggjort kalkylerandet

med kurser, som bidragit till ernåendet av icke direkt avsedda vinster. I

samma riktning hade ock verkat, att möjliga prisnedsättningar av hänsyn

till härav för detaljhandelsbolagen följande olägenheter måst uppskjutas

längre än som eljest varit nödigt. Örn än en del av de orsaker, som medverkat

till att vinsterna hållit sig i överkant, i mån av mera ordnade och

1 Aktiekapital och (onder (inkl. reserverade skattemedel) med undantag av pensionsfond.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

stabila förhållanden på marknaden komme att bortfalla, kvarstode dock

alltjämt vissa omständigheter, som syntes tala för önskvärdheten av

större klarhet rörande innebörden av avtalets uttryck örn »skälig inkomst»,

vadan bolaget fäste Kungl. Majlis uppmärksamhet på denna fråga, därest

Kungl. Majit skulle linna, att ett förtydligande av avtalet i denna punkt

vore av behovet påkallat.

Den av utredningsmännen föreslagna lösningen av det sålunda antydda

problemet förefaller vid en första granskning onekligen tilltalande såsom

angivande ett klart direktiv för prispolitiken i nära anslutning till den

grundtanke, som hittills behärskat denna gren av den ekonomiska förvaltningen,

ehuru resultatet icke alltid fullt motsvarat avsikten. Emellertid

förtjänar frågan måhända en något utförligare undersökning.

Därest man, såsom utredningsmännen föreslå, städse skulle strikt tillämpa

sådana prisgrunder, »att bolaget med säkerhet beredes högst sådan inkomst

av rörelsen, att bolaget må efter vederbörlig avskrivning och avsättning

till fonder kunna lämna utdelning åt aktieägarne» (§ 4 i utredningsmännens

avtalsförslag), kunna ofta fall förekomma, vilkas konsekvenser utredningsmännen

måhända icke fullt överblickat. Den av partihandeln genomförda

starka inhemska koncentrationen, innebärande bl. a. en minskning av försäljningsorganen

till ett fåtal, ett bortfallande av alla kostnader för resande,

reklam o. s. v., har givetvis medfört en väsentlig nedgång av omkostnaderna

i jämförelse med förhållandena på den fria handelns tid, men därutöver

ha de av Spritcentralen på flera utländska marknader vidtagna särskilda

inköpsåtgärderna berett partihandeln tillfälle att verkställa inköp av

ett flertal av de viktigaste varorna till avsevärt billigare pris, än tidigare

varit möjligt. Båda dessa faktorer samverka till att för partihandeln möjliggöra

att antingen, därest den fria hanteringens lojala prissättningsgrunder

i stort sett alltjämt tillämpades, väsentligt höja företagarvinsten eller ock

att, örn prissättningen skedde allenast under hänsynstagande till partihandelns

nuvarande avsevärt förbilligade omkostnader och inköpspris, i samma mån

sänka försäljningspriset. Användes den förra metoden, får staten stora överskottsvinster

av bolagets verksamhet, tillämpas det senare systemet, försvinner

denna inkomst för statsverket, men konsumtionen får i stället sina

spritdrycker och viner till ett ofta högst betydligt förmånligare pris än förr.

Detta sista antagande gäller givetvis endast under den förutsättningen, att

staten icke söker kompensation för den uteblivna direkta inkomsten genom

en höjning av omsättningsskatten eller en annan beskattning av rusdryckerna,

till vilken fråga styrelsen återkommer i det följande (sid. — — — '')•

Partihandeln har icke inrättats för att bereda staten ökade intäkter av

rusdryckshanteringen, men bl. a. för att tillgodose den konsumerande allmänheten

med autentiska och goda varor till billiga priser. Den vinst, bolagen

kunna göra genom koncentration av driften och en förbättrad organisation

av inköpen, bör sålunda i främsta rummet komma konsumtionen

till del. En viss modifikation i prissättningen måste emellertid ske. Skulle

prisen alltid och strikt lämpas efter den utländska marknadens svängningar,

måste prisändringar verkställas mycket ofta, och därigenom skulle partihandeln

förhindras att tillmötesgå ett av detaljhandeln allmänt uttalat och

hittills i största möjliga utsträckning tillgodosett önskemål, vilket går ut

på, att prisändringar må genomföras endast relativt sällan under året och

och då vid bestämda terminer. Vidare kan det tänkas, att, när exempelvis

ett visst under skördeåret eller närmaste åren därefter till billigt pris för
-

1 Se nästa sida.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

värvat vinparti flera år därefter blir moget att utsläppas på marknaden,

den då gällande världsnoteringen värdesätter detta vin väsentligt högre än

det pris, till vilket partihandeln på basis av sina inköpskostnader vore i

tillfälle att försälja det. Skulle vinet då säljas till detta under förevarande

omständigheter sannolikt mycket låga pris, bleve följden måhända, att större

delen av partiet uppköptes av enskilda i lagringssyfte. Fördelen av den

låga prisberäkningen skördades sålunda endast av några få till förfång för

övriga konsumenter, som, därest de alls kunde bli i tillfälle att förvärva

vinet, finge betala det avsevärt högre pris, till vilket partihandeln sedan

kunde inköpa varan på världsmarknaden. I ett dylikt läge tala sålunda

goda kommersiella grunder för en utjämning uppåt redan från början av

försäljningspriset, i strid mot en bokstavstrogen tolkning av prisföreskrifterna

enligt utredningsmännens förslag.

Överväganden av denna art tala för en viss försiktighet vid all prissättning

— rusdryckshandelns ej undantagen, vare sig denna är monopolistiskt

organiserad eller icke. Dessa antydningar skola ock förklara,

varför de av utredningsmännen föreslagna prissättningsgrunderna väl

må kunna i stort sett lända till efterrättelse, men att de i sin tillämpning

tarva vissa modifikationer, vilka kunna leda till att prissättningen understundom

måste ske ungefärligen i underkanten av ett pris, som skulle ha

satts av en under fri konkurrens arbetande handel, samt att under sådana

omständigheter ett visst överskott i regel måste uppkomma.

En omläggning av prissättningsgrunderna i föreslagen riktning torde

lämpligen böra kompletteras med en anordning, varigenom en förutsebar

ökning eller minskning av partihandelns handelsvinst, i stället för att

föranleda prisändringar, kunde så att säga automatiskt omvandlas till en

sänkning eller höjning av omsättningsskatten. En dylik smidig anpassning

av denna skatt efter förekommande vinstväxlingar torde kunna

ernås därigenom, att riksdagen bestämmer huvudgrunderna för skattens

utgående, men överlåter åt partihandeln att inom vissa gränser och med

Kungl. Maj:ts medgivande beräkna de skattesatser, som erfordras för att

såväl handelsvinst som mera avsevärda fluktuationer i de för allmänheten

gällande försäljningsprisen må undvikas, under det att den förutsatta

totalinkomsten för statsverket upprätthålles. I

I fråga örn sättet för upptagande i riksstaten av bolagets till statsverket

inlevererbara vinst, ha utredningsmännen föreslagit en omläggning,

enligt vilken denna post icke som nu skulle beräknas med visst

belopp i den riksstat, som fastställes under det år, då vinsten intjänats,

utan i stället uppföras med den i verkligheten inlevererade summan i

den riksstat, som börjar löpa närmast efter rörelseårets utgång.

Mot detta förslag har styrelsen så mycket mindre någon erinran att

framställa, som det helt överensstämmer med de förslag i ämnet, vilka

bolaget vid tidigare tillfälle tillåtit sig framlägga. Skulle emellertid de

ändrade prissättningsgrunder tillämpas, som i det föregående närmare

angivits, samt kompletteras med den av styrelsen antydda rörliga omsättningsskatten,

synes denna fråga så tillvida lia kommit i ett annat läge,

att det vore riktigare att i budgeten icke alls upptaga någon inkomst från

Spritcentralens rörelse, utan att den inleverans, som eventuellt förekomme,

betraktades såsom ett förstärkningsbelopp. Styrelsen tillåter sig göra

detta påpekande även därför, att riksräkenskapsverket av budgettekniska

skäl avstyrkt det av bolaget tidigare framlagda, nu av utredningsmännen

upptagna förslaget.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

7.

Det Grönstedtska bolagets partihandelsrätt.

Utredningsmännen ha ifråga om själva partihandelsorganisationen föreslagit,

att partihandelsrätt skulle upplåtas endast åt Spritcentralen och

att det Grönstedtska bolaget omedelbart skulle likvidera. Enligt utredningsmännens

mening innebure en upplåtelse av partihandelsrätt åt tvenne

innehavare med hänsyn till bokföring och redovisning en dualism, som

icke kunde anses medföra några verkliga fördelar. Det hade ej heller

uppvisats, att en avveckling av det Grönstedtska bolaget skulle föranleda

praktiska svårigheter av nämnvärd betydelse. Härtill komme, att man

genom att upplåta rätt till partihandel med rusdrycker åt endast ett företag

erliölie större möjligheter att anordna denna partihandel på sådant

sätt, att en ändamålsenlig förvaltning och effektiv kontroll ernåddes.

Mot utredningsmännens uppfattning i denna punkt har reservation anmälts

av herr Rooth, vilken framhållit, att han av den utredning, som

förebragts, blivit övertygad örn att praktiska skäl talade mot utredningsmännens

förslag, att det Grönstedtska bolaget omedelbart måtte likvidera.

Det för denna anordning anförda skälet, enligt vilket man genom en

sammanslagning av Spritcentralen och Grönstedts skulle ernå större möjligheter

att anordna en ändamålsenlig förvaltning, vore, efter den för

några år sedan genomförda omorganisationen av Spritcentralens och

Grönstedts administration, icke längre bärande. Något dubbelarbete förekomme

numera icke. All till huvudkontoret förlagd bokföring verkställdes

av samma personal. För Grönstedts fördes jämte lagerböckerna endast

en enklare dagbok och en huvudbok. En viss ehuru obetydlig ökning

av arbetet vållades naturligtvis därigenom, att två huvudbokslut måste

göras. Herr Rooth hade emellertid kommit till den bestämda uppfattningen,

att, örn .en fullständig fusion genomfördes, detta icke skulle möjliggöra

indragning av någon av den nu på den gemensamma bokföringsavdelningen

tjänstgörande personalen. Örn det Grönstedtska bolaget bibehölles,

ansåge herr Rooth det vara av vikt, att till styrelse i detta bolag

utsåges samtliga ledamöter i Spritcentralens styrelse. Ärenden, som be

rörde Grönstedts, kunde i så fall avgöras vid styrelsesammanträdena i

Spritcentralen. Jämväl revisorerna borde vara gemensamma i de båda

bolagen. Örn detta iakttoges, torde en fullt ut lika effektiv kontroll ernås,

som örn bolagen sammansloges. Särskilda arvoden behövde ej utgå

till styrelseledamöter och revisorer för deras verksamhet i Grönstedts.

Gjorda undersökningar hade visat, att, örn särskilda styrelse- och revisionsarvoden

ej utginge, den besparing, som kunde vinnas genom en fullständig

sammanslagning av bolagen — med frånseende av dess sannolikt

relativt obetydliga inverkan i ena eller andra riktningen på skattens

storlek — inskränkte sig till några hundra kronor, utgörande merkostnad

för huvudsakligen kontorsböcker och trycksaker. Ekonomiska skäl kunde

följaktligen icke anföras för en sammanslagning.

Enligt i vederbörlig ordning fattade beslut har under år 1928 den ändring

av Grönstedts organisation vidtagits, att bolaget numera har identiskt

samma styrelse och revisorer som moderbolaget, varjämte föreskrivits,

att medlemmarna av Grönstedts styrelse och revision icke äga åtnjuta

något arvode för dessa sina uppdrag. Därmed lia de av herr Rooth

i reservationen uttalade önskemål förverkligats.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Styrelsen vill vitsorda, att systemet med två partihandelsbolag, som

nu ägt bestånd alltsedan år 1923 oell så sent som år 1925 i samband med

upplåtande av partihandelsrätt åt det Grönstedtska bolaget varit föremål

för Kungl. Maj:ts prövning och godkännande, verkat på gynnsamt

sätt, och att ingen erfarenhet, vunnen vid utövandet av Spritcentralens

eller Grönstedts verksamhet, talar för nödvändigheten eller behovet av en

ändring. Några ökade förvaltningskostnader medför systemet icke, liksom

det ej heller visat några olägenheter ur kontrollsynpunkt. Då vidare

uppköp och import samt lagring och behandling av viner i många fall

innebär helt andra problem än motsvarande frågor, när det gäller spritdrycker,

är det snarare naturligt än anmärkningsvärt att låta de olikheter

av kommersiell och teknisk natur, som här framträtt, taga sig uttryck

jämväl i organisatoriskt hänseende på sådant sätt, att vinhanteringen

hänföres till ett och sprithanteringen till ett annat bolag. Härtill

komma två ej oväsentliga fördelar med den nuvarande organisationen,

vilka styrelsen anser sig böra framhålla.

En fördel ligger däri, att ett gammalt enskilt firmanamn fortfarande

kan användas inom vinhanteringen, vare sig såsom beteckning på etiketter

eller i annan ordning. Skulle det Grönstedtska bolaget tvingas att

likvidera, vore det ej möjligt att i fortsättningen i samma utsträckninganvända

dess namn, enär detta i allmänhet lätt skulle uppfattas såsom

uttryck för något oegentligt. Visserligen användas för närvarande ett

par äldre, av Spritcentralen inköpta vinfirmors namn på några punschetiketter,

utan att detta påtalats, men härmed ges uttryck allenast åt, att

den vara, örn vilken är fråga, är av den typ eller kvalitet, som motsvarande

vara hade i äldre tider. När sålunda en punschsort med beteckningen

»Cederlunds» ännu förekommer, så uppfattas detta av dem, som

ägna någon närmare tanke däråt, allenast på det sättet, att de nuvarande

företagen brygga en punsch efter samma recept som det, vilket på sin tid

användes av den Ceder lundska firman. Sedan det Grönstedtska bolaget

förklarats skola upphöra, kan däremot icke i fortsättningen såsom hittills

på de viner, som tappas i vårt land, bibehållas namnet J. D. Grönstedt

& C:o. Följden härav kan med ganska stor säkerhet antagas, bliva,

att många av de i landet tappade och på detta sätt etiketterade vinerna

skulle bliva svårsåldare än fallet varit, när de burit det Grönstedtska

bolagets namn. Den härav förorsakade nedgången i försäljningen bleve

till förmån endast för sådana märken, vilka hit importerats i buteljera^

d. v. s. i utlandet tappat skick.

Den andra fördelen ligger på det handelspolitiska området. Grönstedtska

bolagets upphörande skulle kunna bland partihandelsorganisationens

talrika inköpskällor komma att väcka förvirring och osäkerhet, därest de

gamla förbindelser, som etablerats och under årens lopp ostört upprätthållits

med det Grönstedtska bolaget, utan vidare upphörde och nya skulle

knytas med Spritcentralen såsom det enda därefter förefintliga svenska

företaget på området. Det kan icke vara något svenskt intresse att utan

avgörande skäl inför utlandet särskilt understryka den svenska partihandelsorganisationens

monopolartade karaktär.

Enär sålunda ett upphörande av det Grönstedtska bolaget icke skulle

medföra några som helst fördelar av ekonomisk eller organisatorisk natur,

men dess bibehållande såsom partihandelsbolag i anknytning till Sprit

centralen och med den nu genomförda ändrade organisationen av styrelse

och revisorer icke kan visas innebära några som helst olägenheter men

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

''keil vissa fördelar, vilkas betydelse icke får underskattas, anser sig styielsen

icke kunna underlåta att avråda från genomförande av utredningsmännens

förslag på denna punkt.

Skulle emellertid avgörande skäl kunna anföras för önskvärdheten av

att endast ett partihandelsbolag utövade verksamhet inom rusdrycksbranschen

i vårt land, finner styrelsen sig böra ifrågasätta, huruvida icke

det kvarvarande företaget borde erhålla det Grönstedtska bolagets namn,

varigenom vissa av de ovan påpekade olägenheterna av detta bolags upphörande

skulle undvikas.

8.

Agentbolagen.

Vid behandling av frågan angående Spritcentralens dotterföretag —

där utredningsmännen rörande Grand Hotel och Carnegie i huvudsak

förorda allenast, ett upprepande i det nya statsavtalet av i det nu gällande

avtalet givna .föreskrifter angående avvecklingen av dessa enga8®ment

■ 1 kar särskild uppmärksamhet ägnats åt de s. k. agentbolagen.

Härom yttra utredningsmännen bl. a., att den strävan att från agentverksamheten

avlägsna privatekonomiskt intresse, som tagit sig uttryck vid

bildandet av de till Spritcentralen anknutna agentbolagen, stöde i överensstämmelse

med den utveckling, varigenom privatekonomiskt vinstintresse

i möjligaste mån avvecklats från såväl detaljhandeln som partihandeln

med rusdrycker. Det — visserligen indirekta — sammanförandet

av agentur och partihandel, som för närvarande förekommit, syntes

emellertid ur vissa synpunkter ej vara önskvärt. Handelspolitiska hänsyn

hade föranlett, att förslag örn åtgärd i antydda avseende icke nu av

utredningsmännen framlagts.

Dylika hänsyn lia likväl icke hindrat en av utredningsmännen, hr

Ljunggren, att reservationsvis påyrka åtagande för Spritcentralen »att i

sådan ordning, som låter sig förena dels med Spritcentralens ekonomiska

intresse, dels med synpunkter, som ifråga örn agenturorganisationen finnas

äga. betydelse, vidtaga åtgärder, varigenom till formen fristående men

till Spritcentralen ansluten agentverksamhet avvecklas».

Den av utredningsmännen uttalade uppfattningen, att partihandeln

principiellt bör helt skiljas från agenturverksamhet, har icke närmare

motiverats. Av de antydningar, som i betänkandet förekomma, synes

emellertid den slutsatsen kunna dragas, att utredningsmännens mening

vöre, att Spritcentralens övertagande av en del agentföretag skulle lia

inneburit en olämplig utvidgning av bolagets egentliga verksamhet, partihandeln.

Denna uppfattning rörande partihandelns begrepp torde emellertid

ej vara riktig. Den svenska rusdryckslagstiftningen känner allenast

Henne former av verksamhet, nämligen tillverkning, partihandel och

detaljhandel. Denna uppdelning är emellertid icke uttömmande och ej

heller äro de Irenne verksamhetsgrenarna klart åtskilda. Sålunda föres

exempelvis till partihandeln jämväl rening av råbrännvin, liksom den förskäring

och blandning av drycker, som förekommer. Enligt språkbruket

borde dylik verksamhet egentligen föras till tillverkning. Vad agenturverksamheten

beträffar, vilken uppenbarligen är en form av rusdryckshandel,

torde den icke rimligtvis kunna hänföras till annan gren därav

än partihandeln — en uppfattning, som Ilar stöd utom i det sakliga läget

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. bilaga.

jämväl i den historiska utvecklingen. Spritcentralens skiljande från

agenturföretagen kan sålunda icke grundas på det av utredningsmännen

antydda skälet.

Den föreliggande frågan har emellertid en långt djupare innebörd och

betydelse. De åtgärder, som Spritcentralen vidtagit för inköp och ombildande

av ett betydande antal av de större och viktigare agenturfirmorna,

ha enligt styrelsens mening varit av måhända avgörande betydelse

för den nuvarande lagstiftningens tillämpning och för möjliggörandet

av partihandelns omläggning. De bekanta svårigheter i förhållandet

till de vinodlande länderna, som gjort sig gällande för vissa andra staters

vidkommande, då de sökt genomföra mer eller mindre långt gående inskränkningar

i rusdryckshandeln, resp. strängare beskattning av dessa

drycker, ha så gott som helt uteblivit ifråga örn vårt land. De nuvarande

friktionsfria förhållandena på detta område av vår handelspolitik skulle

sannolikt icke lia åvägabragts, därest ett stort antal privata agenturer

med omfattande rörelse skulle lia fortsatt sin verksamhet.

Härmed är emellertid icke sagt, att den nuvarande organisationen i

detta avseende icke möjligen skulle kunna avlösas av en annan, byggd

på samma ekonomiska principer som de inom parti- och detaljhandeln nied

rusdrycker eljest tillämpade. Utredningsmännen ha emellertid, lika litet

som den för frågan till synes särskilt intresserade reservanten, givit ens

en antydan rörande riktlinjerna för en dylik organisation, och styrelsen

måste öppet tillstå, att den åtminstone för närvarande för egen del har

svårt att skönja någon annan här framkomlig väg än den, på vilken man

slagit in.

Givetvis har styrelsen icke någon erinran mot att framdeles ägna denna

fråga uppmärksamhet. Redan nu har styrelsen emellertid funnit sig kunna

tillmötesgå de av utredningsmännen framställda önskemålen rörande

en viss omorganisation av agentbolagens styrelser. Enligt vid årets ordinarie

bolagsstämmor med dessa bolag fattade beslut lia till styrelseledamöter

i samtliga bolag utsetts ordföranden och vice ordföranden samt

verkställande direktören i Spritcentralens styrelse samt till styrelsesuppleant

en av denna styrelses kungavalda suppleanter. Till revisorer

ha samtidigt utsetts en av de av Kungl. Majit utsedda samt bland de av

bolagsstämman valda bolagets jourhavande revisor. Därest styrelsens

förslag om, att Kungl. Majit skulle utse en av de kungavalda styrelseledamöterna

i Spritcentralen att vara jourhavande ledamot, förverkligades,

har styrelsen för avsikt att tillse, att denne beredes plats inom

samtliga agentbolags styrelser. Utredningsmännens förslag örn att föreskrifter

skulle meddelas till förhindrande av, »att Spritcentralens eller

dotterbolagens medel i någon form användes till reklam och representationskostnader

för främjande av agenturernas försäljningsverksamhet»,

torde sakna praktisk betydelse, enär dylik medelsdisposition under åren

från och med 1924 endast förekommit undantagsvis och för en sammanlagd

kostnad av omkr. 154 kr., samt för framtiden överhuvud icke avses.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

9.

Specialmotiveriny till styrelsens avtalsförslag.

Sedan styrelsen nied det nu anförda närmare granskat de av utredningsmännen

framställda förslag, vilka avse frågor av större betydelse,

skola i det följande i korthet beröras jämväl de olika detaljspörsmål, som

i betänkandet behandlats och vilka föranlett särskilda förslag. Lämpligast

torde detta ske inom ramen av en specialmotivering för styrelsens

förslag till avtal mellan staten och bolaget.

Ingressen.

Utredningsmännen, vilkas motsvarande förslag innehålles i § 1, ha föreslagit,

att oktroj tidens maximum skulle höjas från fem till sex år, och

ha även förutsatt en häremot svarande ändring av 12 § i rusdrycksförsäljningsförordningen.

Detta förslag föranleder visserligen i och för sig icke någon erinran,

men vill det synas styrelsen, som örn det rationellaste vore att, sedan

organisationen numera under en längre följd av år prövats och i vissa

detaljer eventuellt bleve föremål för jämkning, övergiva anordningen med

på viss tid meddelad oktroj och i stället återgå till det system med beviljande

av tillstånd »tillsvidare», som var gällande för partihandeln enligt

den äldre ända till år 1924 tillämpade hithörande föreskriften i rusdrycksförsäljningsförordningen.

Enligt denna bestämmelse var det meddelade

tillståndet giltigt, så länge den koncessionerande myndigheten ej fann

skäl till återkallande. Skedde återkallelse på annan grund än missbruk

av försäljningsrätten, ägde innehavaren åtnjuta två års uppsägningstid.

Under de sju år, denna bestämmelse varit i kraft, har veterligen icke

någon olägenhet försports av dess tillämpning. Den femåriga koncessionstiden

infördes genom 1923 års lagändring utan någon särskild motivering.

Detta stadgande torde näppeligen fylla något praktiskt betydelsefullt

syfte, enär, så som statens inflytande över partihandeln numera är

ordnat, det framdeles icke synes kunna efter utlupen oktrojtid bli fråga

örn något skifte mellan ett förefintligt och ett nytt bolag — ett sådant

skifte kan icke tänkas tillgodose något sakligt intresse — men väl örn

att bereda det allmänna tillfälle att genom ändrade avtalsbestämmelser

åvägabringa jämkning i ett eller annat förhållande, som gäller företagets

verksamhet. Ett dylikt syfte vinnes emellertid bättre genom ett tillsvidare

meddelat tillstånd, vilket när som helst kan uppsägas med förslagsvis

två års varsel, än genom en koncession på förut fixerad tid.

§ i
Denna

§ har bibehållits i ungefärligen samma lydelse som § 2, första

stycket, i nu gällande avtal med hänsyn till att styrelsen föreslagit bibehållande

av det Grönstedtska bolaget.

§ 2.

Första stycket i denna § motsvarar § 2 i utredningsmännens förslag.

§ 3.

Denna §, som svarar mot § 3 i gällande avtal, har i styrelsens förslag

erhållit i huvudsak samma redaktion som § 3 i utredningsmännens förslag.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

S i
Denna

§ överensstämmer i liuvudsak med § 4 i gällande avtal.

I andra attsatsen förekommer enligt utredningsmännens förslag ordet

»återförsäljare», vartill någon motsvarighet icke finnes i gällande avtal,

från vilket meningen eljest hämtats i oförändrad lydelse. Med återförsäljare

torde utredningsmännen ha åsyftat detaljhandelsbolagen, apotek

m. fl., till vilka partilmndlarne försälja sina varor. Förhållandet till

detaljhandelsbolagen torde på tillfredsställande sätt vara ordnat genom

föreskrifterna i § 5. Erfarenheten giver icke stöd för stadgande örn särskilt

skydd för andra avnämare, och torde det föreslagna tillägget till

paragrafen sålunda icke vara erforderligt, så mycket mindre som det

möjligen skulle kunna tolkas såsom avseende även agenter eller andra

mellanhänder.

Redaktionen av tredje attsatsen i styrelsens förslag har något jämkats

i anslutning till de synpunkter, styrelsen ovan anfört rörande grunderna

för prispolitiken.

§§ 5 och 6.

Dessa §§ lia av utredningsmännen hämtats från tilläggskontraktet mellan

staten och bolaget av den 20 juni 1924. Mot bestämmelsernas innehåll

eller formulering har styrelsen icke någon erinran, vadan de i styrelsens

förslag upptagits i samma lydelse som i utredningsmännens.

§ 7.

Under denna §, till vilken ingen motsvarighet finnes i utredningsmännens

förslag, men vars förebild i viss mån utgöres av § 5 i gällande avtal,

ha införts vissa stadganden rörande den av styrelsen föreslagna jourhavande

styrelseledamoten.

§ 8.

I fråga örn direktörsrådet, varom denna §, vilken svarar mot § 6 i gällande

avtal och § 9 i utredningsmännens förslag, handlar, ha utredningsmännen

föreslagit dels en begränsning av antalet ledamöter, i det att av

Spritcentralens befattningshavare endast verkställande direktören skulle

vara ledamot av rådet, dels ock en föreskrift, enligt vilken Spritcentralens

styrelseordförande samt den ledamot av styrelsen, som bolaget därutöver

utser såsom ledamot av rådet, skulle vara dettas självskrivna resp. ordförande

och vice ordförande.

Styrelsen har tidigare framhållit, att den finner lämpligare att åt styrelsen

bevara handlingsfrihet i fråga örn utseende av ordförande och vice

ordförande i rådet och har av sådan anledning bibehållit nu gällande avtals

bestämmelser i detta hänseende. Vad därefter angår antalet ledamöter

av rådet, finner styrelsen den av utredningsmännen föreslagna begränsningen

icke betingad av särskilda skäl. Det har under rådets hittillsvarande

verksamhet visat sig vara av stor praktisk betydelse att bereda

alla de befattningshavare hos Spritcentralen och det Grönstedtska bolaget,

vilka på ledande plats deltaga i bolagens förvaltning, tillfälle att

närvara vid rådets förhandlingar och jämväl bära ansvar för dess uttalanden.

En ändring i detta avseende skulle beröva rådet mycket av den

fackkunskap på olika områden, som genom den hittillsvarande anordningen

därstädes är representerad. Styrelsen har därför föreslagit bestämmelser,

vilka i huvudsak ansluta sig till de nu gällande.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

I fråga om jourhavande styrelseledamoten, vilken skulle såsom självskriven

ledamot tillhöra rådet, har föreslagits en bestämmelse, vilken

skulle giva honom en ställning i förhållande till rådet, som ungefärligen

överensstämmer med den, vilken för närvarande intages av jourhavande

direktören.

§ 8 i utredningsmännens förslag avser föreskrifter rörande aktiekapitalets

konvertering. Enär styrelsen, såsom tidigare angivits, icke anser

denna fråga för närvarande tillräckligt klarlagd, ha bestämmelserna utelämnats

i styrelsens avtalsförslag. Ej heller har i sistnämnda förslag

upptagits något stadgande, svarande mot den i andra stycket av paragrafförslaget

inryckta bestämmelsen örn rätt för staten att lämna Sprit''

centralen kredit. En dylik föreskrift, vartill förebilden hämtats från avtalet

mellan staten och Luossavaara-Kiirunavaara A B., saknar för Spritcentralens

vidkommande varje aktualitet, då Spritcentralen i motsats till

L. K. A. B. icke är i behov av långfristiga lån.

S 9.

Såsom första stycke i denna § har från utredningsmännens avtalsförslag

upptagits dess under § 7 införda bestämmelse örn åtagande för Spritcentralen

att gottgöra statsverket vissa kostnader, som kunna föranledas

a.y Kontrollstyrelsens övertagande av en del av de arbetsuppgifter, som

för närvarande åligga Pris- & inköpsnämnden, vars verksamhet enligt i

betänkandet framställt förslag skulle upphöra. Mot detta förslag har

styrelsen icke någon erinran.

Till denna § ha vidare såsom andra och tredje stycken förts de föreskrifter,

som innehållas i § 11 av utredningsmännens förslag och vartill

någon motsvarighet ej finnes i gällande avtal.

Fjärde stycket i paragrafen motsvarar § 12 i utredningsmännens förslag

samt § 7 i gällande avtal.

Den under § 10 av utredningsmännen föreslagna bestämmelsen rörande

åtagande från Spritcentralens sida att bereda revisionens ordförande och

jourhavande revisorn tillfälle att närvara vid styrelsens och rådets sammanträden

har förut utförligt behandlats av styrelsen, som därvid angivit

de skäl, som föranlett styrelsen att avstyrka ett dylikt stadgande.

§ 10.

Enligt motsvarande föreskrift i utredningsmännens förslag —• innehållet

i dess § 13 — skulle förbud stadgas för Spritcentralen eller dess

dotterbolag att förvärva delaktighet i företag för tillverkning eller försäljning

av rusdrycker eller maltdrycker eller för idkande av hotell- eller

restaurantröreise. Delaktighet i annat företag skulle kunna förvärvas

efter Kungl. Maj:ts medgivande.

Enligt den i § 3 av styrelsens avtalsförslag innehållna föreskriften

skulle Spritcentralen förbinda sig att icke — utom genom redan bestående

dotterföretag — själv eller genom dotterbolag idka någon sådan verksamhet,

som faller under det föreslagna förbudet, med undantag av tillverkning

och försäljning av rusdrycker. Ett förbud av det innehåll, § 13

i utredningsmännens förslag stadgar, är sålunda ej av behovet påkailat.

§ 8 i gällande avtal, som innehåller motsvarande bestämmelse, föreskriver,

att Spritcentralen ej får förvärva delaktighet i något företag

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition Nr WO. Kilaia.

utan Kungl. Maj:ts medgivande. En viss modifikation i denna föreskrift

synes kunna medföra praktiska fördelar. Det kan nämligen förekomma

fall, då ett i och för sig önskvärt förvärv från Spritcentralens sida av

aktiemajoriteten i eller kontrollen över ett inom dess avtalsenliga verksamhetsområde

fallande löretag möjligen kan äventyras, därest det

skulle vara nödvändigt att i förväg inhämta Kungl. Maj:ts tillstånd, varvid

icke torde kunna undvikas en publicitet, som i ett visst förhandlingsläge

kan omintetgöra ett för bolaget gynnsamt resultat. Det måste också

te sig egendomligt, att bolaget väl skulle kunna själv igångsätta vilken

som helst till dess i avtalet utstakade arbetsområde hörande verksamhet,

men icke förvärva ett för samma syfte redan i gång varande företag, bedrivet

såsom aktiebolag eller ekonomisk förening. Ej heller är det lätt

att inse, vilka skäl som skulle tala mot att åt Spritcentralens styrelse till

avgörande överlämna frågan, huruvida en viss del av driften bör organiseras

såsom en filial eller avdelning eller formellt självständigare såsom

ett dotterbolag. Överväganden av denna art — varvid även framkommit

tanken att för dotterföretag till Spritcentralen välja ett firmanamn, som

angiver dess samhörighet med moderbolaget — lia föranlett styrelsen att

föreslå den i förevarande § innehållna modifierade lydelsen av gällande

föreskrift i ämnet.

§ 11.

Föreskrift rörande begränsning av Spritcentralens rätt till avskrivningar

och fondavsättning inneliålles i § 9 av nu gällande avtal och § 15

mom. 1 av utredningsmännens förslag.

Ett genomförande av utredningsmännens förslag till fondavsättningar

— ifråga örn avskrivningar överensstämmer förslaget i stort sett med

bestämmelserna i gällande avtal — skulle möjliggöra en ytterligare avsättning

till reservfonden, vilken nu uppgår till 10 milj. kr. eller det

enligt gällande avtal medgivna maximibeloppet, av 5 milj. kr. (med

högst 1 milj. kr. örn året), så att denna fond uppginge till 15 milj. kr.

Vidare lia utredningsmännen i betänkandet (sid. 129) uttalat, att bolaget

borde få rätt att »göra avsättningar till vinstregleringsfond, vars belopp

icke torde behöva överstiga 1 milj. kr.» Någon bestämmelse härom återfinnes,

sannolikt till följd av förbiseende, emellertid ej i avtalsförslaget.

För bolaget föreligger ett ofta påpekat och av utredningsmännen vitsordat

behov av ökade egna rörelsemedel. Enligt utredningsmännens förslag

skulle en ökad fondavsättning örn högst 6 milj. kr. kunna ifrågakomma,

och detta belopp skulle vara nått först efter fem år. Den under

de senaste åren av bolagets verksamhet vunna erfarenheten giver emellertid

vid handen, att det ökade belopp, örn vilket här är fråga, bör uppskattas

till maximalt omkr. 10 milj. kr., men kunna ändrade förhållanden

givetvis komma att öka eller minska denna summa. Under sådana omständigheter

synes möjlighet böra skapas för bolaget att i rörelsen kunna

behålla större summor än utredningsmännen föreslagit. Avtalet torde

därför böra medgiva, att till reservfonden må avsättas ytterligare högst

10 milj. kr., varigenom denna komme att uppgå till samma belopp som

aktiekapitalet, samt att till en vinstregleringsfond finge avsättas 1 milj.

kr. Skulle ytterligare behov av egna rörelsemedel därefter uppstå, förutsätter

styrelsen, att en i enlighet med avtalet gjord hemställan till

Kungl. Majit örn medgivande till ökad fondavsättning skall utan svårighet

vinna Kungl. Majlis bifall.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Styrelsen vill emellertid icke underlåta att i detta sammanhang fästa

uppmärksamheten på att. när för något år sedan i Tobaksmonopolets avtal

med staten infördes tidigare icke förekommande bestämmelser örn begränsning

av aktiernas utdelning och bolaget i detta hänseende sålunda

blev likställt med Spritcentralen, så medgavs samtidigt en praktiskt taget

obegränsad avsättning till fonder. Vid sitt bifall till detta förslag knöt

1926 års bevillningsutskott den anmärkningen, att det ej undgått utskottets

uppmärksamhet, att, på grund av avtalsändringen, vinstmedel, som

icke vore erforderliga för rörelsens bedrivande, skulle komma att hopsparas

hos bolaget, vadan det borde tagas under övervägande, huruvida

icke vid avtalstidens utgång en anordning kunde träffas, som tillförsäkrade

staten omedelbar dispositionsrätt till de medel, som bomme att fonderas

hos bolaget. Den sålunda av statsmakterna ifråga örn Tobaksmonopolet

intagna ståndpunkten synes styrelsen värd beaktande. Skulle

en motsvarande bestämmelse rörande frihet ifråga örn fondavsättningar

genomföras jämväl för Spritcentralens vidkommande, så löstes den av

bevillningsutskottet påpekade svårigheten utan särskild åtgärd, enär, enligt

de för Spritcentralen gällande föreskrifter, vad som av vinsten icke

utdelas eller fonderas blir föremål för omedelbar inleverans till statsverket.

Det förtjänar vid behandlingen av dessa spörsmål måhända påpekas,

att det är en felaktig föreställning, örn man tror, att Spritcentralen,

när bolaget verkställer avsättning till fonder, liksom då avskrivningar

ske, »undanhåller» staten vinstmedel. Dylika åtgärder verkställas eller

i varje fall böra vidtagas allenast för att i rörelsen behålla medel, som

erfordras för verksamhetens bedrivande och för upprätthållande av bolagets

likviditet, samt vilka, örn de icke funnes, måste erhållas genom utifrån

upplånat kapital. Det är ett önskemål för varje välskött företag att

i möjligaste mån frigöra sig från behovet av främmande medel i sin

rörelse. Detta mål kan icke nås på ett gynnsammare sätt än genom att i

rörelsen behålla erforderlig del av de intjänade överskotten. Gränsen för

dylika reservationer av medel i företaget är nådd, först när det visat sig

svårt att förränta det egna kapitalet. Därför skall kritiken inriktas och

den offentliga kontrollen vara verksam på denna punkt, ty har den nu

angivna gränsen överskridits, så är beviset givet för, att avskrivningar

och fondavsättning skett i för stor utsträckning. Tillika må framhållas,

att vid Spritcentralens upplösning samtliga tillgångar, med undantag

allenast av vad som erfordras för utgivande till aktieägarne av aktiernas

parivärde jämte ogulden utdelning, tillfalla statsverket, som sålunda

i sista hand kommer i åtnjutande av det kapital, som genom fondering

och avskrivning behållits i bolaget.

Utredningsmännens förslag i § 15, mom. 2 rörande garanterad utdelning

på stamaktiekapitalet har av förut angivna skäl uteslutits ur styrelsens

förslag till förevarande §.

§ 12.

Den begränsning i rätten att ekonomiskt engagera sig för dotterbolag,

som föreskrives i denna §, behandlas i § 10 i nu gällande avtal samt i

§ 16 av utredningsmännens förslag. I detta sistnämnda, vilket eljest

överensstämmer med paragrafens nuvarande lydelse, ha utredningsmännen

strukit orden »utan Kungl. Maj:ts tillstånd» och sålunda givit det i

bestämmelsen innehållna förbudet till synes ovillkorlig giltighet. En dy
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga. 79

lik föreskrift måste styrelsen av såväl principiella som praktiska skäl

avstyrka.

Men styrelsen kan ej heller förorda paragrafen i oförändrad lydelse.

Avsikten med dess stadgande torde ha varit att förhindra Spritcentralen

att utsträcka sina engagement ifråga örn de dotterbolag, nämligen Grand

Hotel, Carnegie och det numera avvecklade Astra, mot vars tillkomst

erinringar rests och som Spritcentralen enligt avtalet förbundit sig att

under särskilda förutsättningar avveckla. Att däremot förhindra företaget

att i förekommande fall ekonomiskt stödja de övriga dotterbolagen,

vilka utöva samma verksamhet som moderbolaget eller en därmed samhörande

rörelse och vilka numera administreras antingen av samma styrelse

sorn Spritcentralen eller ock av en inom denna utsedd delegation,

kan icke vara lämpligt, men väl bereda såväl moder- som dotterbolag

onödiga olägenheter. Stadgandet utesluter sålunda bl. a. möjligheten för

Spritcentralen att utan Kungl. Maj:ts tillstånd teckna exempelvis tullborgen

eller andra övervägande formella garantier för dotterbolagen.

Styrelsen har därför föreslagit en sådan formulering av paragrafen, att

dess inskränkning skulle gälla endast Grand Hotel och Carnegie.

§ 13.

Motsvarar i oförändrad lydelse § 11 i nu gällande avtal och § 17 i utredningsmännens

förslag.

§ U.

Hithörande bestämmelser förekomma i § 12 i det nu gällande avtalet

samt § 18 av utredningsmännens förslag. Styrelsens förslag skiljer sig

från utredningsmännens väsentligen allenast därutinnan, att styrelsen

funnit ifrågakommande intressen i tillräcklig mån tillgodosedda därigenom,

att minst en av de av Kungl. Maj:t tillsatta revisorerna i Spritcentralen

jämväl utses till revisor hos dotterbolagen, under det att utredningsmännen

föreslagit, att båda de kungavalda revisorerna skulle på

detta sätt förordnas hos samtliga bolag. Dessutom har från utredningsmännens

förslag borttagits föreskriften örn, att den nämnde revisorn

skulle beredas tillfälle att närvara vid styrelsens sammanträde.

§ 15.

Denna §, som motsvarar § 13 i nu gällande avtal samt § 19 i utredningsmännens

förslag, har bibehållits i samma formulering, som den har

i nuvarande avtal och vari angives, att avveckling av vissa dotterbolag

skall ske, under förutsättning att Kungl. Majit påfordrar det och därvid

framgår, att åtgärden kan verkställas utan avsevärdare förlust för Spritcentralen.

Självfallet äger bolaget rätt att utan hemställan av Kungl.

Majit till avgörande upptaga frågor angående avveckling av här ifrågavarande

engagement.

Utredningsmännens förslag örn att i paragrafen införa föreskrift örn

omedelbar likvidation av det Grönstedtska bolaget har i enlighet med

styrelsens tidigare angivna mening icke upptagits.

Ej heller har däri införts den av utredningsmännen föreslagna bestämmelsen,

enligt vilken skyldigheten, att »så snart lämpligen kan ske»

avveckla vissa Spritcentralens engagement, skulle gälla jämväl A/B.

Uppsala Stadshotell. Spritcentralens innehav av aktier i detta företag.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

vilket tillkom år 1921, omfattar allenast preferensaktiekapitalet, medan

stamaktiekapitalet äges av systembolaget i Uppsala. Med innehavet av

sistnämnda aktier är förenad röstmajoriteten inom bolaget, vadan Uppsala

Stadshotell sålunda är ett dotterbolag till systembolaget och ej till

Spritcentralen. Denna aktiepost, som på sin tid förvärvades för ett bestämt

syfte, kan numera, sedan detta syfte nåtts, avyttras när inom en

nära liggande framtid försäljning torde kunna ske till pari. För ett

dylikt ärendes ordnande torde näppeligen särskilda föreskrifter i statsavtalet

vara erforderliga.

En konsekvens av styrelsens tidigare uttalade uppfattning rörande de

frågor, vilka behandlats i §§ 14 och 20 av utredningsmännens förslag,

är, att dessa i styrelsens förslag strukits och ej heller föranlett annorledes

formulerade stadganden av motsvarande innebörd.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört, tillåter sig styrelsen

härmed framlägga följande förslag till:

A) avtal mellan staten och Spritcentralen,

B) » » » » Grönstedts,

C) ändringar i bolagsordningen för Spritcentralen,

D) » » » » Grönstedts,

E) » » rusdrycksförsäljningsförordningen.

A.

FÖRSLAG TILL AVTAL

ANGÅENDE UPPLÅTANDE ÅT AKTIEBOLAGET VIN- OCH SPRITCENTRALEN

AV RÄTT ATT IDKA PARTIHANDEL MED RUSDRYCKER.

Med föranledande av 12 § i förordningen den 14 juni 1917 (n:r 340) angående

försäljning av rusdrycker, sådant detta lagrum lyder enligt förordningen

den ...... 1929 (n:r ..), upplåter Kungl. Majit å svenska

statens vägnar härmed från och med den 1 januari 1930 tillsvidare åt

Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen (härnedan kallat Spritcentralen) rätt

att såsom partihandelsbolag inom riket bedriva handel med rusdrycker

med de rättigheter och skyldigheter, som därmed följa jämlikt lag och

författning, samt på följande villkor i övrigt.

§ 1.

Kungl. Majit antager icke för tid, under vilken detta avtal är gällande,

till partihandelsbolag annat bolag än sådant, som i förhållande till Spritcentralen

är att anse såsom dess dotterbolag.

§ 2.

Spritcentralen utfäster sig att, så snart ske kan, genomföra de ändringar

i Spritcentralens bolagsordning, som härvid fogad bilaga utvisar.

§ 3.

Spritcentralen må icke själv eller genom dotterföretag idka — förutom

partihandel med rusdrycker — annan verksamhet än sådan, som avser

att tillverka, förädla eller på annat sätt bereda alkoholhaltiga drycker

eller att tillverka för rörelsen erforderliga förbrukningsartiklar.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Beträffande bestående dotterföretag till Spritcentralen, vilka driva

annan verksamhet än nu sagts, gäller vad i § 15 stadgas.

§ 4.

Det åligger Spritcentralen

att under den tid, avtalet gäller, driva partihandel med rusdrycker,

på sätt förutsättes i förordningen angående försäljning av rusdrycker,

att vid inköp, tillverkning och beredning av alkoholhaltiga drycker bedriva

verksamheten på sådant sätt, att leverantörers berättigade handelsintressen

tillgodoses, att garanti vinnes för en fullt ärlig varubeteckning,

och att behörig hänsyn tages till den konsumerande allmänhetens smak

och vanor,

att vid försäljning av alkoholhaltiga drycker tillämpa sådana prissättningsgrunder,

att bolaget icke beredes större inkomst av rörelsen, än att

bolaget efter vederbörlig avskrivning och avsättning till fonder må kunna

lämna utdelning åt aktieägarne i enlighet med bestämmelserna i bolagsordningen,

samt att, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader,

å alla områden av sin verksamhet handhava rörelsen och anordna driften

på det mest rationella och effektiva sätt.

§ 5.

Spritcentralen förbinder sig

att så bedriva försäljningen av rusdrycker till detaljhandelsbolagen, att

dessa, i vad på Spritcentralen ankommer, kunna ställa sig till efterrättelse

givna föreskrifter i avseende å detaljhandelsbolags inköp av, försäljningspris

för samt alkoholstyrka hos sådana drycker; skolande meningsskiljaktigheter

mellan Spritcentralen och detaljhandelsbolag i angelägenheter

rörande detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker hänskjutas

till avgörande av kontrollstyrelsen,

att i god tid delgiva kontrollstyrelsen företagna ändringar i försäljningspriserna

å rusdrycker, så ock i övrigt tillhandagå kontrollstyrelsen

med uppgifter och yttranden, som äro erforderliga för fullgörandet av

styrelsen åliggande tillsyn över detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker

m. m.,

samt att före februari månads utgång varje år till kontrollstyrelsen

avlämna fullständig statistik över detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker

under nästföregående år, upprättad i enlighet med av kontrollstyrelsen

lämnade anvisningar.

§ 6.

Spritcentralen åligger att senast den femtonde dagen i varje månad å

statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning insätta

de omsättningsskattebelopp, som enligt vid varje tid gällande skattesatser

belöpa å de rusdrycker, vilka Spritcentralen under nästföregående månad

försålt.

Skattebeloppen uträknas med ledning av bolagets böcker, och skall samtidigt

med varje inleverering till statskontoret avlämnas på nämnda boo

ker grundad uträkning av skattebeloppen, vilken skall vara å bolagets

vägnar av verkställande direktören avgiven samt till riktigheten styrkt

av revisionens ordförande och jourhavande revisorn.

Avskrift av bevis örn insättningen jämte uträkning av skattebeloppen,

åtföljd av uppgift å det sammanlagda beloppet av varje detaljhandelsJlihang

till riksdagens protokoll 19110. 1 sand. 161 hafi. (Nr 196. inlaga.) fi

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

bolags inköp under ifrågavarande månad av rusdrycker, för vilka omsättningsskatt

erlägges, skall omedelbart tillställas kontrollstyrelsen.

§ 7.

Bland de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i Spritcentralens styrelse

förordnas av Kungl. Majit en att vara styrelsens jourhavande ledamot.

Instruktion för denne utfärdas och avlöning till honom fastställes

av Kungl. Majit samt gäldas av Spritcentralen, som jämväl bestrider

övriga utgifter, vilka föranledas av jourhavande styrelseledamotens verksamhet.

§ 8.

För behandling av viktigare ärenden berörande de olika verksamhetsgrenarna

inom Spritcentralen samt dess dotterbolag med partihandelsrätt

skall finnas ett direktörsråd. Rådet består dels av följande självskrivna

medlemmar, nämligen verkställande direktören, vice verkställande

direktören och jourhavande styrelseledamoten i Spritcentralen samt

verkställande direktör i dotterbolag med partihandelsrätt, dels ock av

minst en ytterligare ledamot av Spritcentralens styrelse och den eller de

övriga befattningshavare i Spritcentralen, vilka bolagets styrelse utser.

Ordförande och vice ordförande i rådet väljas av Spritcentralens styrelse.

Rådet skall dels söka åstadkomma nödig enhetlighet rörande inköp,

prissättning, benämning och saluförande av viktigare varuslag, dels ock

avhandla frågor rörande tjänstemäns och arbetarepersonals avlöningar

och arbetsvillkor, samt i övrigt alla spörsmål av större betydelse för bolagens

handhavande av verksamheten. Åtgärd i strid mot något av rådet

gjort uttalande må icke vidtagas av verkställande direktören eller annan,

med mindre styrelsen godkänner den ifrågasatta åtgärden. Finner jourhavande

styrelseledamoten sig ej kunna biträda av rådet gjort uttalande,

och anser han frågan vara av sådan vikt, att den bör underställas styrelsens

prövning, må åtgärd i enlighet med rådets uttalande icke utan

styrelsens medgivande vidtagas.

Vid rådets sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift efter

justering tillställes samtliga styrelseledamöter och revisorer.

§ 9.

Spritcentralen åtager sig att, sedan kontrollstyrelsen enligt Kungl.

Majits föreskrifter övertagit vissa av de arbetsuppgifter, som för närvarande

åligga pris- och inköpsnämnden, gottgöra statsverket de kostnader,

som efter Kungl. Majits prövning må föranledas av styrelsens

ifrågavarande verksamhet.

Spritcentralen åtager sig vidare att med belopp, som fastställas av

Kungl. Majit, gälda ersättningar till de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna,

styrelsesuppleanterna och revisorerna.

För å bolagsstämma utsedd styrelseledamot och suppleant må Spritcentralen

ej bestämma högre ersättning, än av Kungl. Majit fastställts

för av Kungl. Majit utsedd styrelseledamot och suppleant.

Spritcentralen skall till de av Kungl. Majit utsedda revisorernas disposition

ställa erforderliga penningmedel att av dem användas för anordnande

av sifferrevision och övrig konti’oll, som de pröva nödig.

§ 10.

Spritcentralen må ej själv eller genom dotterbolag efter denna dag utan

Kungl. Majits tillstånd förvärva aktie eller annan delaktighet i annat

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1H6. Bilaga.

företag än sådant, som bedriver verksamhet av den i § 3 av förevarande

avtal angivna art.

§ 11.

Spritcentralen må årligen avskriva å byggnaders anskaffningsvärde

högst 5 % och å inventariers anskaffningsvärde högst 15 %>, med iakttagande

av att, sedan anskaffningsvärdet till fullo avskrivits, avsättning

till avskrivningsfond ej vidare må ske. För ytterligare avskrivningar,

som ej enligt lag skola ske, fordras Kungl. Maj:ts medgivande.

Avsättning till fonder må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande äga

rum i vidare mån än att dels till reservfond må avsättas högst 20 milj.

kr., dels ock till en vinstregleringsfond må avsättas högst 1 milj. kr.

§ 12.

Spritcentralen må ej efter denna dag utan Kungl. Maj:ts tillstånd

ikläda sig ekonomiska förpliktelser för de i § 15 omförmälda dotterföretag

eller lämna nämnda företag försträckning.

§ 13.

Spritcentralen må, så länge dotterbolag är anslutet till Spritcentralen,

icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd vidtaga eller biträda åtgärd, varigenom

Spritcentralens inflytande över bolagets rörelse och verksamhet förminskas.

§ 14.

Spritcentralen förbinder sig att tillse,

att ändring i dotterbolags ordning icke vidtages utan Kungl. Majits

medgivande,

att till ledamöter och suppleanter i styrelsen samt till revisorer och

revisorssuppleanter för dotterbolag med partihandelsrätt utses samma

personer, som innehava motsvarande ställning i Spritcentralen,

att i övriga dotterbolags styrelser minst två av ledamöterna samt av

dessa dotterbolags revisorer minst en utses bland de av Kungl. Majit tillsatta

styrelseledamöterna eller revisorerna i Spritcentralen,

att dotterbolag, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader,

å alla områden av sin verksamhet handhaver rörelsen och anordnar

driften på det mest rationella och effektiva sätt,

att dotterbolag icke utan särskilt medgivande från Spritcentralen ikläder

sig förpliktelser, som kunna medföra avsevärda utgifter, eller verkställer

mera betydande kapitalplaceringar,

att av dotterbolag ej verkställas avskrivningar eller avsättningar till

fonder i vidare mån än enligt § 11 föreskrivits för Spritcentralen,

samt att den vinst å dotterbolags rörelse, som kan återstå, sedan avsättning

till fonder blivit gjord, icke användes för annat ändamål än till

utdelning åt aktieägarne och inleverans till statsverket i överensstämmelse

med gällande bolagsordning.

§ 15.

Spritcentralen förbinder sig att, så snart sådant av Kungl. Majit påfordras

och utan avsevärda förluster för Spritcentralen kan ske, avveckla

sitt förhållande till dotterbolagen A/B. Nya Grand Hotel och Porterbryggeriaktiebolaget

D. Carnegie & Co., antingen genom försäljning av Sprit
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

centralens innehav av aktier i dessa bolag eller på annat sätt, som kan

finnas lämpligt.

§ 16.

Skulle tvist uppstå mellan staten och bolaget rörande rätta tolkningen

av detta avtal, skall dylik tvist avgöras enligt lagen örn skiljemän.

§ 17.

Detta avtal skall äga tillämpning från och med den 1 januari 1930.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och mellan parterna utväxlade.

B.

FÖRSLAG TILL AVTAL

ANGÅENDE UPPLÅTANDE ÅT AKTIEBOLAGET J. D. GRÖNSTEDT & CO. AV RÄTT

ATT IDKA PARTIHANDEL MED RUSDRYCKER.

Med föranledande av 12 § i förordningen den 14 juni 1917 (n:r 340) angående

försäljning av rusdrycker, sådant detta lagrum lyder enligt förordningen

den ..... 1929 (n:r ____), upplåter Kungl. Majit å svenska sta
tens

vägnar härmed från och med den 1 januari 1930 tillsvidare åt Aktiebolaget

J. D. Grönstedt & Co. (härnedan kallat Grönstedt) rätt att såsom

partihandelsbolag inom riket bedriva handel med rusdrycker med de

rättigheter och skyldigheter, som därmed följa jämlikt lag och författning,

samt på följande villkor i övrigt.

§ 1.

Grönstedt utfäster sig att, så snart ske kan, genomföra de ändringar i

Grönstedts bolagsordning, som härvid fogad bilaga utvisar.

§ 2.

Grönstedt må icke själv eller genom dotterföretag idka — förutom partihandel

med rusdrycker — annan verksamhet än sådan, som avser att tillverka,

förädla eller på annat sätt bereda alkoholhaltiga drycker eller att

tillverka för rörelsen erforderliga förbrukningsartiklar.

§ 3.

Det åligger Grönstedt

att under den tid, avtalet gäller, driva partihandel med rusdrycker, på

sätt förutsättes i förordningen angående försäljning av rusdrycker,

att vid inköp, tillverkning och beredning av alkoholhaltiga drycker

bedriva verksamheten på sådant sätt, att leverantörers berättigade handelsintressen

tillgodoses, att garanti vinnes för en fullt ärlig varubeteckning,

och att behörig hänsyn tages till den konsumerande allmänhetens

smak och vanor,

att vid försäljning av alkoholhaltiga drycker tillämpa sådana prissättningsgr

under, att bolaget icke ber edes större inkomst av rörelsen, än att

bolaget efter vederbörlig avskrivning och avsättning till fonder må kunna

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Majlis proposition Nr lita. Bilaga.

lämna utdelning åt aktieägarne i enlighet med bestämmelserna i bolagsordningen,

samt att, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader, å

alla områden av sin verksamhet handhava rörelsen och anordna driften

på det mest rationella och effektiva sätt.

§ 4.

Grönstedt förbinder sig

att så bedriva försäljningen av rusdrycker till detaljhandelsbolagen, att

dessa, i vad på Grönstedt ankommer, kunna ställa sig till efterrättelse

givna föreskrifter i avseende å detaljhandelsbolags inköp av, försäljningspris

för samt alkoholstyrka hos sådana drycker; skolande meningsskiljaktigheter

mellan Grönstedt och detaljhandelsbolag i angelägenheter

rörande detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker hänskjutas till avgörande

av kontrollstyrelsen,

att i god tid delgiva kontrollstyrelsen företagna ändringar i försäljningspriserna

å rusdrycker, så ock i övrigt tillhandagå kontrollstyrelsen

med uppgifter och yttranden, som äro erforderliga för fullgörandet av

styrelsen åliggande tillsyn över detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker

m. m.,

samt att före februari månads utgång varje år till kontrollstyrelsen avlämna

fullständig statistik över detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker

under nästföregående år, upprättad i enlighet med av kontrollstyrelsen

lämnade anvisningar.

§ 5.

Grönstedt må ej efter denna dag utan Kungl. Maj:ts tillstånd förvärva

aktie eller annan delaktighet i annat företag än sådant, som bedriver

verksamhet av den i § 2 av förevarande avtal angivna art.

§ 6.

Grönstedt må ej efter denna dag utan Kungl. Maj:ts tillstånd ikläda

sig ekonomiska förpliktelser för A/B. Nya Grand Hotel eller Porterbryggeriaktiebolaget

D. Carnegie & Co. eller lämna sagda aktiebolag försträckning.

§ 7.

Skulle tvist uppstå mellan staten och bolaget rörande rätta tolkningen

av detta avtal, skall dylik tvist avgöras enligt lagen örn skiljemän.

§ 8.

Hetta avtal skall liga tillämpning från och med den 1 januari 1930.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och mellan parterna utväxlade.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. May.ts proposition Nr 196. Bilaga.

C.

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR

1 BOLAGSORDNINGEN FÖR AKTIEBOLAGET VIN- & SPRITCENTRALEN.

§ 6.

Aktierna skola ..... 23,500,000 kronor.

Preferensaktierna skola ......av vinsten.

Å stamaktierna ......av riksbanken.

Återstående vinst skall, efter det avsättningar till fonder blivit gjorda,

i den mån den ej enligt § 8 användes för inlösen av preferensaktier eller

för sådant ändamål avsättes, inlevereras till kungl, statskontoret för statsverkets

räkning.

Då bolaget ......ej guldits. Därefter skola stamaktiernas innehavare

nr tillgångarna erhålla aktiernas nominella värde jämte ogulden utdelning.

Övriga tillgångar tillfalla svenska staten.

Iakttagas skall ......hela aktiekapitalet.

$ 30.

1. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med fyra suppleanter för

dem.

2. Kungl. Majit utser fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom ordförande

och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter. Övriga styrelseledamöter

och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma.

Såväl ledamöter som suppleanter utses för två år i sänder, så att två

ledamöter och en suppleant bland de av Kungl. Majit utsedda och likaledes

två ledamöter och en suppleant bland de å bolagsstämma utsedda

avgå varje år; och skola i följd härav, när styrelseledamöter och suppleanter

utses år 1930, av Kungl. Majit två ledamöter och en suppleant samt å

bolagsstämma likaledes två ledamöter och en suppleant utses för blott ett

år. Därest styrelseledamot eller suppleant avgår före utgången av den

tid, för vilken han blivit utsedd, skall i hans ställe annan utses för den

återstående tiden.

Styrelsen utser verkställande direktör för bolaget.

3. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden minst en gång i

månaden och eljest så ofta ärendenas behandling det fordrar. Sammanträde

skall ock utlysas, när minst två styrelseledamöter det påkalla. Kallelse

till sammanträde jämte föredragningslista skall i god tid tillställas

samtliga ledamöter och suppleanter.

4. Därest såväl ordföranden som vice ordföranden äro förhindrade att

närvara vid styrelsesammanträde, skall ordet föras av annan bland de

utav Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna.

Styrelsen är beslutför, när fyra av styrelsens ledamöter, däribland minst

två av de utav Kungl. Majit utsedda, finnas tillstädes. Frågor av större

betydelse skola, därest minst två ledamöter så påfordra, behandlas vid

två styrelsesammanträden.

5. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift

omedelbart efter justeringen tillställes samtliga revisorer.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

§ 12.

1. För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

utses årligen å ordinarie bolagsstämma två revisorer och två suppleanter

för tiden till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

2. Kungl. Majit äger att för samma tid utse två revisorer och två

suppleanter. Av dessa revisorer förordnar Kungl. Majit den ene att vara

revisionens ordförande och den andre att vara jourhavande revisor, och

må till jourhavande revisor endast förordnas revisor, som auktoriserats

av handelskammare eller yrkesrevisor, ägande därmed jämförliga kvalifikationer.

3. Kevisionen sammanträder på kallelse av ordföranden minst en gång

varje kalenderkvartal och eljest då ordföranden eller minst två revisorer

anse det erforderligt.

4. Vid revisionens sammanträden skall föras protokoll.

§ 13.

Bolagets räkenskaper skola för varje kalenderår i fullständigt bokslut

sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 1 mars påföljande

år, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av styrelsen

avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning

samt balansräkning för senaste räkenskapsåret skola för granskning överlämnas

till de utsedda revisorerna, vilka senast den 1 april böra över

granskningen avgiva skriftligt utlåtande, däri ansvarsfrihet för styrelsen

bestämt tillstyrkes eller avstyrkes.

§ 15.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång örn året före

april månads utgång.

Å denna ......revisorssuppleanter.

§ 16.

Å bolagsstämma ......en röst.

Talan för samtliga stamaktier skall vid bolagsstämma föras av en enda,

av stamaktieägarne därtill utsedd person.

I).

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR

I BOLAGSORDNINGEN FÖR AKTIEBOLAGET ,1. D. GRÖNSTEDT & C:o.

§ 7.

1. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med fyra suppleanter för

dem.

2. Kungl. Majit utser fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom ordförande

och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter. Övriga

styrelseledamöter och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma.

Såväl ledamöter som suppleanter utses för två år i sänder, så att två

ledamöter och en suppleant bland de av Kungl. Majit utsedda och likaledes

två ledamöter och en suppleant bland de å bolagsstämma utsedda

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

avgå varje år; och. skola i följd härav, när styrelseledamöter och suppleanter

utses ar 1930, av Kungl. Majit två ledamöter och en suppleant samt

a bolagsstä]ruma likaledes två ledamöter och en suppleant utses för blott

T-j aJ-’ styrelseledamot eller suppleant avgår före utgången av den

tid, för vilken han blivit utsedd, skall i hans ställe annan utses för den

återstående tiden.

Styrelsen utser verkställande direktör för bolaget.

. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden minst en gång

i månaden och eljest så ofta ärendenas behandling det fordrar. Sammanträde

skall ock utlysas, när minst två styrelseledamöter det påkalla. Kallelse

till sammanträde jämte föredragningslista skall i god tid tillställas

samtliga ledamöter och suppleanter.

4. Därest såväl ordföranden som vice ordföranden äro förhindrade att

närvara vid styrelsesammanträde, skall ordet föras av annan bland de

utav Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna.

Styrelsen är beslutför, när fyra av styrelsens ledamöter, däribland minst

tva av de utav Kungl. Majit utsedda, finnas tillstädes. Frågor av större

betydelse skola, därest minst två ledamöter så påfordra, behandlas vid två

styrelsesammanträden.

5. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift

omedelbart efter justeringen tillställes samtliga revisorer.

§ 9.

1. För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

utses årligen å ordinarie bolagsstämma två revisorer och två suppleanter

för tiden till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

2. Kungl. Majit äger att för samma tid utse två revisorer och två

suppleanter. Av dessa revisorer förordnar Kungl. Majit den ene att vara

revisionens ordförande och den andre att vara jourhavande revisor, och

må till jourhavande revisor endast förordnas revisor, som auktoriserats

av handelskammare eller yrkesrevisor, ägande därmed jämförlig kompetens.

3. Revisionen sammanträder på kallelse av ordföranden minst en gång

varje kalenderkvartal och eljest då ordföranden eller minst två revisorer

anse det erforderligt.

4. Vid revisionens sammanträden skall föras protokoll.

§ 10.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång örn året före

utgången av april månad.

Å denna ......ordinarie bolagsstämma.

E.

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING

OM VISSA ÄNDRINGAR I FÖRORDNINGEN DEN 14 JUNI 1917 (NR 340) ANGÅENDE

FÖRSÄLJNING AV RUSDRYCKER.

Härigenom förordnas, dels att 19 § mom. 2, tredje stycket i förordningen

den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker skall upphöra att

gälla, dels ock att 10 § 1 mom. samt i nedan angivna delar 12 § 2 och 4

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga. 89

mom. ävensom 90 § 2 mom. i samma förordning skola erhålla följande

ändrade lydelse.

10 $.

1. Rusdrycker må till riket införas blott av partihandelsbolag, som i

12 § sägs, samt, efter tillstånd av kontrollstyrelsen, av bolag, som äger

rätt till detaljhandel med rusdrycker.

12 §.

2. Konungen antager efter därom gjord ansökan ett eller flera partihandelsbolag.

Ansökan skall före ingången av året näst före det, då

försäljningen är avsedd att taga sin början, skriftligen göras bos Konungen.

Ansökningen skall vara åtföljd av den för bolaget antagna bolagsordningen.

Rätt att såsom partibandelsbolag inom riket bedriva bandel med rusdrycker

skall upplåtas att gälla tillsvidare och så länge Kungl. Majit ej

finner skäl återkalla densamma. Sker återkallelse på annan grund än

missbruk av försäljningsrättigheten, äger innehavaren därav åtnjuta två

års uppsägningstid.

Missbrukar bolaget ......vara partibandelsbolag.

4. Av den ...... till fonder. Vad därefter och sedan utdelning till

bolagets delägare ägt rum kan återstå av vinsten, skall bolaget efter varje

kalenderårs slut inom påföljande juli månads utgång insätta å statsverkets

giroräkning i riksbanken.

90 §.

2. Rusdrycker, som ......bruk avyttras. Bolag, till vilket rusdrycker

sålunda hembjudits, vare skyldigt att till skäligt pris efter grunder, som

av kontrollstyrelsen fastställas, inköpa den hembjudna varan. Är värdet

...... bevisligen förstöras.

Lag samma ......förklaras förbrutna.

Med den .......tullverket tillhanda.

Denna förordning träder i kraft, såvitt angår 12 § 4 mom. den 1 januari

1931, och i övrigt den 1 januari 1930.

Stockholm som ovan.

För styrelsen för

AKTIEBOLAGET VIN- & SPRITCENTRALEN

Ax. Hedenlund.

M. Marcus.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Bilaga.

ORGANISATIONEN AV VISSA SVENSKA AKTIEBOLAG,

I VILKAS FÖRVALTNING STATEN DELTAGER.

1. AKTIEBOLAGET SVENSKA TOBAKSMONOPOLET.

Aktiekapital.

Aktiekapitalet skall utgöra lägst 17 och högst 51 milj. kr.

Aktierna äro dels preferens-, dels stamaktier. De förra kunna ägas

endast av svenska staten eller av svensk undersåte, de senare endast av

svenska staten eller av svensk undersåte, som därtill erhållit Kungl.

Maj:ts tillstånd.

Preferensaktiekapitalet skall utgöra 17 milj. kr., och skola alla andra

aktier vara stamaktier. Det var ursprungligen avsett, att av monopolbolagets

till en början till 35 milj. kr. bestämda aktiekapital endast stamaktiekapitalet,

eller 18 milj. kr., skulle representera statens engagement,

under det att preferensaktiekapitalet å 17 milj. kr. skulle garanteras av

det vid bolagets bildande medverkande bankkonsortiet och sålunda tecknas

av enskilda. De svårigheter, som uppkommo vid själva starten, vilka

gällde huvudsakligen kapitalanskaffningen, hävdes därigenom, att Pen

sionsstyrelsen befanns villig övertaga 12 milj. kr. preferensaktier, varefter

endast 5 milj. kr. av preferensaktiekapitalet återstodo att via bankerna

placera bos privata tecknare. Staten kom sålunda direkt eller indirekt

att från början äga 30 milj. kr. eller 86 % av aktiekapitalet. Vid den slutliga

uppgörelsen av ersättningskostnaderna för monopolets genomförande

visade det sig, att dessa kostnader slutade på 5Pi3 milj. kr., varav det ålåg

staten att genom övertagande av stamaktier i bolaget svara för 11 milj.

kr. utöver redan i motsvarande avräkning varande 18 milj. kr. Aktiekapitalet

ökades av sådan anledning genom beslut vid bolagsstämma den

29 december 1917 med 11 milj. kr. i stamaktier, räntelöpande från och

med år 1918, och äger sålunda staten från nämnda tid 29 milj. kr. i stamaktier

och — indirekt — 12 milj. kr. i preferensaktier i bolaget, eller sammanlagt

41 milj. kr., d. v. s. 89 % av det totala, till 46 milj. kr. uppgående

aktiekapitalet.

Preferensaktierna skola framför stamaktierna medföra företrädesrätt

till årlig utdelning av bolagets vinst intill 6 % å preferensaktiekapitalet,

ävensom rätt att, därest under ett eller flera år sådan utdelning ej lämnats,

av följande årens vinster bekomma vad däri brustit, innan utdelningen

å stamaktierna gives, intill 6 %. Giver bolagets rörelse utdelningsbar

vinst utöver 6 % å aktiekapitalet, skall den överskjutande

vinsten sålunda fördelas, att för varje A %, som bärav tillfaller stamaktie,

1/8 % skall tillfalla preferensaktie, intill dess också preferensaktie

erhållit tillhopa 7 %, varefter återstående vinst fördelas så, att för varje

8/io % å stamaktie 1/10 % skall tillfalla preferensaktie. Enligt direktiv

av statsmakterna år 1926 skola emellertid priserna i möjligaste mån avvägas

så, att vinsten icke blir högre än som erfordras för 7 % utdelning

på preferens- och 13 % på stamaktierna. Upplöses bolaget, skall inne
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. ÅIaj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

havare av preferensaktie ha företrädesrätt framför stamaktiernas ägare

till erhållande ur bolagets tillgångar av aktiens nominella värde jämte

6 % utdelning, i den män sådan ej guldits.

Styrelse.

Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med lika många suppleanter.

Kungl. Majit utser halva antalet styrelseledamöter jämte suppleanter,

och skall av de sålunda utsedda en tillika vara jourhavande direktör.

Övriga styrelseledamöter jämte suppleanter väljas av preferensaktieägarne,

och skall en bland sistnämnda ledamöter utses av bolagets styrelse

att tillika vara bolagets verkställande direktör. Såväl ledamöter

som suppleanter väljas för tre år i sänder, och kunna de avgående återväljas.

Styrelsen är beslutför, när minst två tredjedelar av styrelsens

ledamöter, däribland minst två av de kungavalda eller deras suppleanter,

äro närvarande. Ordförande vid styrelsesammanträde skall alltid \ara

en av de kungavalda ledamöterna.

Den av preferensaktieägarne utsedda styrelsehalvan har under bolagets

hela verksamhetstid hittills icke undergått annan förändring'', än att en

av styrelseledamöterna år 1918 ersatts av en direkt representant för Pensionsstyrelsen

(en byråchef i verket). Verkställande direktörsposten i bolaget

bär under hela verksamhetstiden sedan monopolets ikraftträdande

innehafts av samma person.

Revision.

Årligen utses fyra revisorer jämte lika många suppleanter, och välja

resp. Kungl. Majit och preferensaktieägarne halva antalet vardera. Bland

de av preferensaktieägarne valda revisorerna lia under tidigare år två,

under de sista åren en utgjorts av personer, utsedda av Pensionsstyrelsen

(byråchefer i verket).

Fondavsättning och avskrivningar.

Enligt avtalet mellan staten och bolaget ma utdelning till aktieägare

ej ske, innan följande avskrivningar och avsättningar ägt rum. Å byggnader

skola årligen avskrivas 2 % och på inventarier 10 %. Till reservfonden

skola årligen avsättas 10 % av årsvinsten. Sedan reservfonden

uppgår till 10 % av aktiekapitalet, skall vidare avsättning till reservfond

ej äga rum. Till pensionsfond må genom bolagsstämmas beslut avsättning

äga rum av vinstmedel, som återstå, sedan till aktieägarne utdelats

6 %.

Enligt en år 1926 införd tilläggsbestämmelse må, sedan utdelning verkställts

å preferensaktierna med 7 och å stamaktierna med 13 />,_ avsättning

äga rum till vinstregleringsfond samt, efter det vinstregleringsfonden

uppgått till 5 milj. kr., jämväl till andra fonder. Dylik avsättning

till vinstregleringsfonden skedde åren 1926 och 1927, så att denna sistnämnda

år uppgick till maximibeloppet, 5 milj. kr. Därefter ha år 1928

av överskottsmedlen avsatts ett belopp av 3-9 milj. kr. till en dispositions - fond, avsedd att framdeles tagas i anspråk för amortering av den med

38 mili. kr. bland tillgångarna upptagna monopolrätten.

Skulle den till utdelning tillgängliga årsvinsten ej förslå till 4 J2 %

utdelning å bolagets preferensaktiekapital, skall staten vara förpliktad

att av tobaksskattemedel tillhandahålla bolaget så stort belopp, som erfordras,

för att utdelning å preferensaktierna av 4’/2 % må kunna ske.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

2. LUOSSA VA AB A-KUFS LIIKAVAARA AKTIEBOLAG (L. K. A. B.).

Aktiekapital.

Detta uppgår till 80 milj. kr., varav 40 milj. kr. i stamaktier, vilka

huvudsakligen ägas av Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, och

40 milj. kr. i preferensaktier, ägda av staten. Den utdelningsbara nettovinsten

skall för varje särskilt bokslutsår lika fördelas på antalet ton

malm, som från bolaget tillhöriga gruvor under året fraktats å järnvägen

Svartön—Riksgränsen. Denna nettovinst per ton skall fördelas mellan

preferens- och stamaktier, på följande sätt:

a) för tiden från och med den 1 oktober 1927 till och med den 30 september

1947 tilldelas preferensaktierna ett belopp per ton, som med 75

öre understiger halva nettovinsten per ton. Återstoden av nettovinsten

tilldelas stamaktierna.

b) för tiden från och med den 1 oktober 1947 skall nettovinsten per

ton, i vad den belöper på en under bokslutsåret bortfraktad kvantitet av

intill 3*75 milj. ton malm, delas lika mellan preferens- och stamaktier och,

i vad den belöper på överskjutande kvantiteter, fördelas med två tredjedelar

till preferensaktierna och en tredjedel till stamaktierna.

Förutom den anpart av nettovinsten, som tillfaller staten i egenskap

av innehavare av preferensaktierna, åligger det bolaget att för varje ton

järnmalm, som bolaget enligt statsavtalet är berättigat att bortfrakta, erlägga

royalty till staten med kr. 1: 50 för under tiden 1 oktober 1927—

30 september 1947 bortfraktad malm. Dessutom har staten från och med

år 1938 rätt till viss del av den royalty, som L. K. A. B. betalar till Grängesbergsbolaget.

Grängesbergsbolaget har förbundit sig att icke utan

Kungl. Maj:ts medgivande överlåta de aktier i L. K. A. B., som bolaget

nu äger eller förvärvar, intill dess staten må ha begagnat sig av sin lösningsrätt

till aktierna. Till säkerhet för fullgörandet av denna och andra

förbindelser enligt avtal med staten, pantförskriver Grängesbergsbolaget

sina aktier i L. K. A. B., och nedsättas de för sådant syfte såsom i taka

händer hos Sveriges Riksbank.

Styrelse.

Styrelsen består av åtta ledamöter med lika antal suppleanter, av vilka

stamaktieägarne utse fyra ledamöter och fyra suppleanter för ett år i

sänder, samt preferensaktieägarne utse fyra ledamöter och fyra suppleanter

för en tid av fyra år, så att en styrelseledamot och en suppleant avgå

varje år. Av Grängesbergsbolagets styrelse skall en styrelseledamot jämte

en suppleant utses av Kungl. Majit.

De av stamaktieägarne valda styrelseledamöterna äga att inom styrelsen

utse ordförande och verkställande direktör. Vid förfall för den

ordinarie ordföranden skall den av de av stamaktieägarne valda styrelseledamöterna,

som dessa härtill utse, inträda i hans ställe såsom ordförande.

Därest staten gjort bindande tillsägelse örn inlösen av Grängesbergsbolaget

tillhöriga stamaktier i L. K. A. B. — en inlösen, som kan

ske tidigast år 1937 — äga de av preferensaktieägarne valda ledamöterna

av L. K. A. B:s styrelse att utse ordförande och ersättare för honom för

tiden efter den ordinarie bolagsstämma, som närmast föregår inlösningsdagen,

samt verkställande direktör för tiden efter inlösningsdagen.

Styrelsen må ej fatta beslut, därest icke minst två av de av stamaktie
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

ägarne utsedda och minst två av de av preferensaktieägarne utsedda

ledamöterna äro närvarande. Frågor av större betydelse skola, därest

minst två av sistnämnda ledamöter så påfordra, behandlas vid två styrelsesammanträden

med minst en veckas mellanrum. Vid omröstning

inom styrelsen räknas rösterna efter huvudtalet, dock att, därest vid något

tillfälle de av stamaktieägarne och de av preferensaktieägarne valda styrelseledamöterna

ej äro till lika antal närvarande, röstetalet för envar

utav vardera sidans styrelseledamöter skall vara lika med antalet av de

från motsatt sida tillstädeskomna styrelseledamöterna. Med undantag av

de fall, som nedan beröras, skola besluten bestämmas genom enkel röstpluralitet

och, i händelse röstetalen utfalla lika för olika meningar, äger

ordföranden utslagsröst.

Vid styrelsens sammanträden skola anmälas eller behandlas de grupper

av ärenden, beträffande vilka de av preferensaktieägarne valda styrelseledamöterna

må tid efter annan förena sig örn att begära, att föredragning

inom styrelsen skall äga rum. Denna bestämmelse skall dock icke

verka rubbning ifråga örn den beslutanderätt, som enligt gängse sedvana

bör tillkomma verkställande direktören.

De av preferensaktieägarne valda ledamöterna av styrelsen tillsätta en

jourhavande revisor jämte erforderligt biträde åt denne. Bolagets handelsböcker,

kontrakt, korrespondens och andra affärshandlingar skola

hållas tillgängliga för de av preferensaktieägarne valda styrelseledamöterna

samt jourhavande revisorn.

Beslut örn rättshandling, som innefattar åtagande för bolaget för längre

tid än intill den efter beslutet närmast fallande dag, då staten kan inlösa

Grängesbergsbolagets stamaktier i bolaget, är ej giltigt med mindre

det biträdes av minst två av de av preferensaktieägarne valda styrelseledamöterna

eller ock av en bland dem, som erhållit särskilt bemyndigande

av Kungl. Majit att underteckna vissa bolagets handlingar. Har

tillsägelse örn inlösen av ifrågavarande aktier skett, skall ifråga örn ersättning

för export, anställande av och anställningsvillkor för personal,

upprättande av agentkontrakt och vidtagande av liknande anordningar

för försäljningar samt uppgörande av befraktningsavtal, allt i den mån

sådana beslut avse tiden efter inlösningsdagen, såsom styrelsens beslut

gälla den mening, som omfattas av flertalet av de av preferensaktieägarne

valda ledamöterna.

Beslut å bolagsstämma rörande arvode eller tantiéme är icke giltigt,

med mindre det biträdes av röstande, som företräda mer än hälften av

preferensaktiekapitalet.

Bolaget må icke utan de av preferensaktieägarne valda styrelseledamöternas

godkännande driva annan verksamhet än som betingas av innehållet

i det mellan staten och bolaget träffade avtalet.

Revision.

Revisorernas antal är fyra jämte två suppleanter, av vilka preferensaktieägarne

och stamaktieägarne vardera välja hälften. Stamaktieägarnes

revisorer utses årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden till nästa

ordinarie bolagsstämma, och skall uppdraget för de revisorer, som väljas

av preferensaktieägarne, avse samma tid.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. lii i aga.

Avskrivningar.

Rörande de avskrivningar, L. K. A. B. äger rätt verkställa, innehåller

det med staten träffade avtalet synnerligen detaljerade bestämmelser,

vilka emellertid äro av så speciell natur, att de näppeligen äga ett allmännare

intresse.

:j. ostkustbanans aktiebolag.

Aktiekapital.

Aktiekapitalet uppdelas i dels stamaktier, serien A, dels preferensaktier

i två olika serier B och C.

Stamaktiekapitalet utgör för närvarande 12 847 000 kr. Preferensaktier

av serie B lia utgivits till ett belopp av 5 442 400 kr. och av serie C till

15 000 000 kr. Preferensaktie av serie C medför framför preferensaktier

av serie B och stamaktier företrädesrätt till utdelning av 5 % med rätt

till ackumulation. Sedan nämnda utdelning utgivits till dessa preferensaktier,

skola preferensaktierna av serie B lia rätt att framför stamaktierna

få utdelning efter 5 % med ackumulation. Härutöver äga preferensaktierna

ej rätt till andel i bolagets vinst.

Preferensaktierna av serie C ägas av statsverket. Dessutom Ilar staten

lämnat lån till bolaget å sammanlagt 17 281 820 kr. Av hela det i företaget

investerade kapitalet, vilket utgjorde 53 069 729 kr., Ilar staten sålunda

tillskjutit 32 281 820 kr. eller drygt 60 %.

Styrelse.

Styrelsen består av elva ledamöter med lika antal suppleanter. Av detta

antal utses sex av det allmänna, d. v. s. fem av Kungl. Majit för preferensaktierna

av serie C, som ägas av svenska staten, och en av riksgäldsfullmäktige

såsom närmast bevakande statens långivarintressen. De

övriga styrelseledamöterna väljas av ägarne av preferensaktier av serie

B och av stamaktier. Av de av Kungl. Majit utsedda ledamöterna skall

minst en lia erfarenhet inom den högre järnvägsadministrationen. Kungl.

Majit utser en av sina ledamöter att vara ordförande och en att vara

vice ordförande i styrelsen. De av Kungl. Majit och riksgäldsfullmäktige

valda ledamöterna väljas för två år, övriga för ett år i sänder.

Styrelsen må ej fatta beslut, såvida icke vid sammanträdet äro närvarande

minst två av de av Kungl. Majit och riksgäldsfullmäktige utsedda

ledamöterna och minst två av styrelsens övriga medlemmar. Vid

omröstning inom styrelsen räknas rösterna efter huvudtalet. Därest vid

något tillfälle icke är närvarande lika antal av å ena sidan de av Kungl.

Majit och riksgäldsfullmäktige utsedda ledamöterna och å andra sidan

övriga ledamöter av styrelsen, skall röstetalet för envar utav vardera

sidans närvarande styrelseledamöter vara lika med antalet av de från

motsatta sidan tillstädeskomna styrelseledamöterna. Ordföranden har utslagsröst.

Revision.

Antalet revisorer är tre med två suppleanter, av vilka en revisor jämte

en suppleant utses av Kungl. Majit för preferensaktierna av serie C, samt

två revisorer med en suppleant av ägarne av preferensaktier av serie B

och av stamaktier.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition Nr 1»6. Bilaga.

95

Bolagsstämma.

Vid bolagsstämma äger varje aktie rätt till en röst, dock att, därest

svenska staten är ägare av preferensaktier av serie C till ett belopp av

minst 13 500 000 kr., staten må ifråga örn sådana aktier utöva rösträtt

endast för så stort antal, som motsvarar 80 % av summan av samtliga

aktier, som icke tillhöra svenska staten. Vid röstning örn fråga angående

avslutande, ändring eller upphävande av avtal angående anordnande av

gemensam trafikförvaltning för Ostkustbanan och annan järnväg må

svenska staten utöva rösträtt för fulla antalet av staten tillhöriga preferensaktier

av serie C.

Gemensam trafikförvaltning av Ostkustbanan och

Uppsala—Gävle Järnväg.

År 1915 träffades mellan Ostkustbanans A B och Uppsala—Gävle Järnvägs

A/B en överenskommelse angående gemensam trafikförvaltning från

den dag, Ostkustbanan öppnades för allmän trafik av de järnvägar, som

ägdes eller trafikerades av de båda företagen. Innebörden av överenskommelsen

var, att ett av de båda bolagens styrelser valt trafikutskott

skulle jämlikt överenskommelsens bestämmelser besluta och handla i avseende

på järnvägarnas drift och underhåll. Detta utskott skulle bestå

av två ledamöter med två suppleanter från vardera av bolagens styrelser

samt en verkställande direktör, utsedd genom överenskommelse mellan

de båda bolagens styrelser. Trafikutskottets befogenhet var synnerligen

vidsträckt. Den löpande tjänsten med alla därtill hörande dispositioner

behärskades i allt väsentligt av utskottet, liksom även användningen av

bolagens inkomster, med undantag av nyanskaffningar, nyanläggningar

och sådana ändringsarbeten, som ökade banornas kapitalvärde. Verkställande

direktören hade redan genom sin tjänsteställning det dominerande

inflytandet på sammanslutningens hela förvaltning och skötsel,

men dessutom tillerkändes honom genom överenskommelsens särskilda bestämmelser

en betydande befogenhet. Han hade salunda att antaga och

befordra större delen av personalen samt ensam bestämma örn nedsättningar

under deli fastställda tariffen, varjämte för giltigheten av varje

trafikutskottets beslut fordrades verkställande direktörens godkännande.

Dock fordrades för beslutets giltighet jämväl, att en utskottsledamot från

vart och ett av bolagen biträdde detsamma. För bolagsstyrelsernas omedelbara

handläggning återstodo således, ifråga örn bolagens, förvaltning,

endast val av trafikutskottsledamöter och verkställande direktör samt

frågor angående disposition av trafiköverskott och räntor samt vissa

större nyanskaffningar och nyanläggningar och antagande av en mindre

del av personalen. Dessutom skulle bolagsstyrelserna besluta i frågor,

som hänskötos till dem av trafikutskottet, därest inom utskottet erforderlig

majoritet icke erhållits.

Vid behandling från statsmakternas sida av den omläggning i Ostkustbanebolagets

organisation, som ansågs böra utgöra förutsättning för ett

ökat finansiellt deltagande från statens sida i företaget, framhölls, att,

även örn statens inflytande i bolagsstyrelsen säkrades, detta inflytande

på grund av den nu refererade överenskommelsens innehåll åtminstone

icke omedelbart kunde göra sig gällande i den dagliga trafikskötseln,

varpå dock bl. a. förhållandet till statsbanan berodde. Man sökte därför

åstadkomma sådana ändringar i överenskommelsen, att åt statens repre
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

sentanter i Ostkustbanans styrelse bereddes tillbörligt inflytande på trafikförvaltningens

skötsel. Detta Arnnns genom att dels till styrelsens prövning

och beslut överföra vissa ärenden, som enligt överenskommelsen lågo

under trafikutskottets beslutanderätt, dels säkerställa, att statens representanter

finge plats i trafikutskottet och där erhölle makt att hindra

beslut, som kunde lända staten till men, dels ock till trafikutskottets avgörande

föra vissa ärenden, som enligt överenskommelsen avgjordes aAT

verkställande direktören.

En redan enligt den äldre överenskommelsen förefintlig svårighet ifråga

örn trafikförvaltningens organisation kunde emellertid icke undanröjas

utan endast i någon mån förminskas. Detta gällde valet av verkställande

direktör, vilken skall utses genom ÖArerenskommelse mellan båda bolagens

styrelser. Enligt den äldre överenskommelsen utgick man ifrån, att, därest

enighet i denna fråga icke kunde vinnas, förvaltningsgemenskapen mellan

Ostkustbanebolaget och Uppsala—Gävle Järnvägs A/B måste upphöra.

Denna bestämmelse kvarstår fortfarande. Emellertid har man, för att

såvitt möjligt förekomma, att en dylik meningsskiljaktighet skall utan

noggrant betänkande och omsorgsfull prövning av lämpliga kandidater

leda till, att gemenskapen brytes, i den nya överenskommelsen infört bestämmelser

örn, att denna icke får träda ur funktion, förrän de båda styrelserna

vid första valet haft två månaders betänketid och vid senare val

trafikutskottet senast två månader efter inträdd vakans avgivit förslag

till befattningens återbesättande och styrelserna därefter haft två månaders

tid för valet.

Trafiköverenskommelsen gäller intill t\Tå år efter från någondera sidan

skedd uppsägning.

I. SPkTSBERGSBOLAGEN.

Sedan det på Spetsbergen arbetande svenska kolbrytningsbolaget råkat

i ekonomiska svårigheter, blev för bevarande i svensk ägo av de i bolagets

händer befintliga stenkolstillgångarna bolaget år 1921 rekonstruerat un

der medverkan från statens sida. Ett nytt bolag, Svenska Stenkolsaktiebolaget

Spetsbergen, bildades med ett aktiekapital till en början av

4 250 000 kr., därav 3 000 000 kr. utgjorde likvid för övertagande av det

äldre bolagets rörelse och tillgångar, medan 1250 000 kr. tecknades och

kontant inbetalades av staten. Aktiekapitalet ökades sedermera år 1922

med 750 000 kr. i preferensaktier, Ailken aktiepost likaledes övertogs av

staten.

Redan kort tid efter bolagets bildande visade det sig emellertid, att den

ekonomiska grumhval, som sålunda skapats för bolagets verksamhet, var

alltför svag. Kungl. Majit igångsatte därför en ny utredning rörande en

ny rekonstruktion, och föreslogo de för sådant ändamål tillkallade sakkunniga

i början av år 1923, att staten för stödjande av bolaget skulle

under åren 1923 och 1924 bevilja bolaget lån till ett belopp av sammanlagt

4 500 000 kr., och skulle i samband därmed vissa ändringar företagas i den

för bolaget gällande ordningen, avseende att stärka statens inflytande på

bolagets ledning. Vid den förra rekonstruktionens genomförande hade

Kungl. Majit tillerkänts rätt att utse en styrelseledamot jämte suppleant,

därest antalet av de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna understeg

fem, men eljest två styrelseledamöter och två suppleanter, varjämte

Kungl. Majit erhållit rätt att utse en av bolagets tre revisorer. Det nu

åberopade sakkunnigeförslaget innebar den förändringen av bolagets orga
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 196. Kilaia. 97

nisation, att staten skulle erhålla majoritet såväl inom styrelsen som revisionen,

varjämte de av staten ägda preferensaktiernas röstvärde skulle

ökas till det tredubbla. Riksdagen minskade försträckningen från statens

sida från de föreslagna 4 500 000 kr. till 1500 000 kr., under förutsättning

av genomförande av de ovannämnda ändringarna i bolagets organisation.

Bolagets ställning försämrades emellertid alltjämt och år 1926 beslöt

riksdagen, att nödiga åtgärder skulle vidtagas för avveckling av statens

engagement i bolaget. Samma år trädde bolaget i likvidation. Vid 1928

års riksdag föreslogs i en proposition, att för fortsatt bevarande i svensk

ägo av det i likvidation varande bolagets tillgångar Kungl. Maj:t skulle

äga att teckna aktier till ett belopp av 450 000 kr. i ett nytt aktiebolag med

ändamål att övertaga det äldres tillgångar. Denna proposition bifölls av

riksdagen. Det nya bolaget bildades därefter under namnet »Nya Svenska

Stenkolsaktiebolaget Spetsbergen» med ett minimikapital av 450 000

kr., vilket helt tecknades av Kungl. Majit och således ägdes av staten.

Antalet styrelseledamöter är tre med två suppleanter och antalet revisorer

två med en suppleant.

5. AKTIEBOLAGET JORDBRUKARBANKEN.

1923 års riksdag beslöt med anledning av en proposition i ämnet att

anvisa ett anslag av 15 milj. kr. att efter Kungl. Majits bemyndigande

användas för aktieteckning i ett för övertagande av A/B Svenska Lantmännens

Banks rörelse bildat bankaktiebolag. Med anledning härav uppdrog

Kungl. Majit dels åt A/B Kreditkassan av år 1922 att medverka vid

avvecklingen av A/B Svenska Lantmännens Bank, bl. a. genom garanti

för teckning och belåning av aktier till högst 5 milj. kr. i det bankaktiebolag,

som vore avsett att bildas för övertagande av A B Svenska Lantmännens

Banks rörelse, dels ålades statskontoret att för statens räkning

verkställa teckning av aktier i det under bildning varande bankaktiebolaget

till ett belopp av 15 milj. kr.

På framställning av bankens styrelse meddelade Kungl. Majit år 1923

tillåtelse för A/B Jordbrukarbanken att, under förutsättning att bolaget

övertoge den bankrörelse, som dittills utövats av A B Svenska Lantmännens

Bank, intill utgången av år 1929 driva bankrörelse.

Enligt bankens bolagsordning skall dess grundfond utgöra minst 20 milj.

kr. och högst 30 milj. kr. i aktier å 100 kr. Till teckning utbjödos 200,000

aktier, motsvarande minimikapitalet, varav statskontoret för svenska staten

tecknade 150 000 aktier och A/B Dur — ett dotterbolag till A B Kreditkassan

av år 1922 — 49 981 aktier. Av de av A/B Dur tecknade aktierna

i Jordbrukarbanken äger bolaget för närvarande 49 044 st. I proposition

till 1928 års riksdag angående den fortsatta avvecklingen av A B Kreditkassans

engagement föreslog Kungl. Majit riksdagen, att sistnämnda

aktiepost skulle förvärvas för statsverkets räkning. Riksdagen har beslutat

i enlighet härmed, och äger staten sålunda för närvarande direkt

19 904 400 kr. av Jordbrukarbankens till 20 milj. kr. uppgående aktiekapital.

Antalet styrelseledamöter i banken uppgår till åtta och antalet revisorer

till tre.

Bihang lill riksdagens protokoll 19(10. 1 sami. lill höft. (Nr 1!)6. Bilaga).

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Majlis proposition Nr 196. Bilaga.

Pris- och

inköpsnämndens

utlåtande.

Till KUNGL. KONTROLLSTYRELSEN.

Sedan Kungl. Maj:! genom remiss den 20 januari 1928 anbefallt Kungl.

Kontrollstyrelsen att avgiva utlåtande över monopolkontrollutredningens betänkande

angående anordnandet av den statliga kontrollen av aktiebolaget

Vin- & Spritcentralens verksamhet, har Kontrollstyrelsen, med överlämnande

av ett exemplar av nämnda betänkande, genom skrivelse den 24 samma

januari och i enlighet med föreskrift i den nådiga remissen berett Pris- och

inköpsnämnden tillfälle att yttra sig.

Till följd härav får Nämnden, som funnit sig böra avgiva yttrande över

betänkandet i fråga allenast till den del, detsamma hänför sig till Nämnden

och dess verksamhet, härmed anföra följande.

I samband med genomförandet av vissa ändringar år 1915 i bränn vi nsförsäljningsförordningen,

innefattande, bland andra, befogenhet för Kontrollstyrelsen

att lämna föreskrifter örn bolagens inköp, uttalade riksdagen — i

likhet med bevillningsutskottet (betänkandet nr 25 sid. 7) — i anledning av

vad Kommerskollegium i avgivet utlåtande anfört därom, att nödig varsamhet

borde iakttagas vid förslagets genomförande, att syftet med ifrågavarande

befogenhet borde vara att, för tillgodoseende av ett av riksdagen i

skrivelse den 27 maj 1911 uttalat önskemål, möjliggöra ett enhetligt uppträdande

från brännvinsförsäljningsbolagens sida gent emot producenternas

starka sammanslutningar. Kontrollstyrelsen kunde sålunda komma att föreskriva

för bolagen gemensamma inköp och inrättande av en särskild prisoch

inköpsnämnd.

Med stöd av det sålunda gjorda uttalandet förordnade Kontrollstyrelsen

på hösten 1916 en Kungl. Kontrollstyrelsens pris- oeh inköpsnämnd. Denna

nämnd fick sin instruktion den 23 november 1916, vilken sedermera den 28

december 1918 ersattes med en ny instruktion, innefattande utvidgade befogenheter

för Nämnden. Enligt 1918 års instruktion hade Nämnden till

uppgift, att för försäljningsbolagen genom förmedlingsverksamhet eller i fall,

där så prövades lämpligt, från eget lager anskaffa de för utövandet av bolagens

rörelse erforderliga slag av spritdrycker och viner, att, där så påfordrades,

till Kontrollstyrelsen inkomma med förslag till bolagens försäljningspriser

å olika varusorter såväl vid utminutering som vid försäljning

till innehavare av utskänkningsrättigheter, att utföra de Kontrollstyrelsens

beslut, vilkas verkställighet uppdrogos åt Nämnden, samt att verkställa de

utredningar och avgiva de yttranden, Kontrollstyrelsen kunde komma att

begära.

Genom proposition nr 191 föreslog Kungl. Maj:t 1922 års riksdag vissa

ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen, därvid bland annat föreslogs

införandet i 10 § av en bestämmelse av innehåll att för rätt för detaljhandelsbolag

att importera spritdrycker och vin skulle erfordras tillstånd

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

av den av Kontrollstyrelsen tillsatta pris- och inköpsnämnd samt i 19 §, att

en sådan nämnd skulle av Kontrollstyrelsen tillsättas.

Föredragande departementschefen anförde härom följande: »Den föreslagna

ändringen i 10 §, vilken paragraf innehåller bestämmelserna angående rätt

till införsel till riket av rusdrycker, innebär en nyhet endast därutinnan

att i förordningen uttryckligen föreskrives, att för rätt för detaljhandelsbolag

att importera spritdrycker och vin skall erfordras tillstånd av den av

Kontrollstyrelsen tillsatta pris- och inköpsnämnd, som oinförmäles i 19 §

och till vilken jag återkommer vid behandlingen av sistnämnda paragraf.

Då redan nu detaljhandelsbolagen verkställa all import av spritdrycker och

vin genom den nu bestående nämnden, innebär förändringen i verkligheten

icke något nytt band på detaljhandelsbolagen. En konsekvens av den åt

partihandelsbolagen tillärnade ställningen har ansetts vara, att importen

av spritdrycker och vin i regel går genom dem, varemot de sakkunniga icke

funnit samma anledning förefinnas att koncentrera även ölimporten hos

partihandelsbolag. Enligt min mening finnas icke tillräckliga skäl att i

detta avseende göra skillnad mellan öl och andra rusdrycker, och jag tillstyrker

därför sådan ändring i paragrafen, att även för detaljhandelsbolags

rätt att importera öl skall erfordras tillstånd av pris- och inköpsnämnden.

— Den punkt, där ifrågavarande paragrafer innehålla en nyhet, är den, att i

19 § intagits bestämmelse örn att Kontrollstyrelsen skall för tillsyn och

övervakande av bolags inköp av spritdrycker och vin tillsätta en pris- och

inköpsnämnd av sju personer. Därigenom endast lagfästes ett förhållande,

som redan består i praxis och visat sig ändamålsenligt, Av förut föreslagen

ändring i de av de sakkunniga förordade bestämmelserna angående

detaljhandelsbolags rätt att importera öl lärer följa, att nämndens verksamhet

bör omfatta även nämnda slags import. Det är tydligt att, såsom också

de sakkunniga hava ansett, denna nämnd skall stå såsom en åt båda

sidor oberoende förhandlare mellan detaljhandels- och partihandelsbolagen,

och att övervakandet sålunda skall avse icke blott, huru de första ämnda

bolagen handhava sina inköp, utan även huru partihandelsbolagen bedriva

sina försäljningar och utöva sin faktiska monopolställning. Emelle rtid har

jag ansett stadgandet böra så ändras, att antalet medlemmar i nämnden

icke i förordningen närmare bestämmes, än att densamma skall utgöra högst

sju personer.»

Bevillningsutskottet anförde på denna punkt, att i motionen 11:293, bland

annat, yrkats, att 10 § samma förordning måtte så avfattas, att import

genom detaljhandelsbolag för enskild persons räkning må kunna äga rum

utan tillstånd av pris- och inköpsnämnden. Enligt 10 § i dess dåvarande

lydelse ägde detaljhandelsbolag rätt att importera rusdrycker, medan i propositionen

föreslagits, att för sådan import tillstånd skulle fordras av den

utav Kontrollstyrelsen utsedda pris- och inköpsnämnden. Enligt vad föredragande

departementschefen uppgivit, verkställde detaljhandelsbolagen redan

för det dåvarande all import av spritdrycker och vin genom den då bestående

pris- och inköpsnämnden; och hade, såvitt utskottet hade sig bekant,

någon olägenhet därav icke försports. Utskottet hade därför ansett

giltiga skäl föreligga för de i propositionen föreslagna ändringarna i sistnämnda

håda författningsrum. Med hänsyn till beskaffenheten av de åligganden,

ledamöterna i den i 19 § rusdrycksförsäljningsförordningen omförmälda

pris- och inköpsnämnden hade sig anförtrodda, hade utskottet anslutit sig

till den i motionen 11:281 gjorda hemställan, att nämndens ledamöter skulle

utses av Kungl. Maj:t.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Marits proposition Nr 1U6. Bilaga.

Förslaget föll emellertid vid 1922 års riksdag men återkom vid riksdagen

år 1923 i proposition nr 170, därvid Kungl. Majit i anledning av 1922 års

bevillningsutskotts uttalande allenast företog den ändringen i det föregående

förslaget, att i 19 § 2 mom. intogs en bestämmelse örn att ledamöterna i

Nämnden skulle utses av Kungl. Majit samt instruktionen för Nämnden utfärdas

av Kungl. Majit.

Ifrågavarande förslag antogs vid 1923 års riksdag, varefter Kungl. Majit

den 8 juni 1923 utfärdade förordning i ämnet, nr 153.

Sedan Kungl. Majit meddelat interimistisk instruktion för pris- och inköpsnämnden,

utfärdade Kungl. Majit instruktion den 27 september 1924

(nr 428), att träda i kraft den 1 därpåföljande oktober.

I fråga örn Nämndens verksamhet samt föremålet för densamma inne

håller instruktionen följande.

Pris- och inköpsnämnden har till uppgift att tillse och övervaka detaljhandelsbolags

inköp av rusdrycker. Nämnden åligger särskilt att pröva

av partihandelsbolag eller annan ingivet anbud å försäljning till detaljhandelsbolag

av rusdrycker; att tillse, att detaljhandelsbolags inköp på grundval

av godkänt anbud varder behörigen fullgjort; att avgöra frågor örn

tillstånd för detaljhandelsbolag att till riket införa rusdrycker; att giva

detaljhandelsbolag de råd och anvisningar angående inköp av rusdrycker,

som kunna av dem önskas eller eljest av förhållandena anses påkallade;

att avgöra meningsskiljaktigheter mellan detaljhandelsbolag och partihandelsbolag

i angelägenheter rörande detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker;

ävensom att på anmodan av Kontrollstyrelsen verkställa utredning samt

avgiva utlåtande och förslag i frågor, som falla inom Nämndens verksamhetsområde.

— Finner Nämnden under utövandet av sin verksamhet något

av beskaffenhet att påkalla Kontrollstyrelsens uppmärksamhet, har Nämnden

att därom ofördröjligen göra anmälan till styrelsen. Nämnden äger att från

detaljhandelsbolag och partihandelsbolag infordra uppgifter och yttranden,

som äro erforderliga för utövandet av Nämnden åliggande tillsyn över

detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker. — Prövning av rusdrycksförsäljningsanbud

må mellan Nämndens sammanträden och å dess vägnar företagas

av Nämndens ordförande eller vice ordförande efter samråd med verkställande

direktören. Örn sålunda prövat anbud bör anteckning ske till

protokollet vid Nämndens näst därefter följande sammmanträde. För utrönande

av varas beskaffenhet och alkoholstyrka må vid prövning av anbud

anlitas av Nämnden eller dess ordförande tillkallade sakkunniga personer.

I Nämndens överläggningar men ej i besluten äga deltaga Kontrollstyrelsens

chef och byråchefen å den byrå inom Kontrollstyrelsen, som har att handlägga

rusdrycksförsäljningsärenden, så ock statens jourhavande direktör hos

aktiebolaget Vin- & spritcentralen.

Utöver de av de sakkunniga i betänkandet meddelade uppgifterna örn

Nämndens verksamhet må här ytterligare meddelas, att under den tid, 1924

års instruktion varit gällande, Nämnden behandlat ansökningar örn tillstånd

till införsel till riket av spritdrycker och viner till följande antal, nämligen!

Härvid hava tillstånd till införsel genom detaljhandelsbolag meddelats

till följande kvantiteter:

7i_> 1924

191 st.

273 »

1925

1926

1927

303 » samt

234 ».

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

7 —:;1/12 1924 ................................................ 95 1. spritdr. 2 317 1. vin

1925 ................................................ 630 » » 6 994 » »

1926 ................................................ 407 » » 8 502 » » samt

1927 ................................................ 140 » » 7 843 » » .

De sakkunniga liava i sitt förslag förordat en indragning av Pris- och

inköpsnämnden och anse, dels att de med Nämndens uppdrag att pröva

frågorna örn bolagens inköp förenade åligganden icke vidare behöva utföras,

då den av de sakkunniga föreslagna organisationen av partihandelsbolaget

kan anses vara tillfyllest, dels ock att ärendena rörande meningsskiljaktigheter

mellan parti- och detalj handelsbolagen i inköpsfrågor samt frågorna

örn införseltillstånd väl skulle kunna i fortsättningen prövas och avgöras

av Kontrollstyrelsen.

Nämnden vill då till en början erinra därom, att det från 1915 års bevillningsutskott

ursprungligen framkomna förslaget örn inrättandet av en

pris- och inköpsnämnd uppenbarligen måste anses innebära, att man ansåg

erforderligt inrätta en mellan systembolagen och Kontrollstyrelsen ställd

institution, som skulle i första hand ordna med inköpsfrågorna. Åt Kontrollstyrelsen

förbehölls ju allt fortfarande befogenheten att meddela föreskrifter

om bolagens inköp, varemot styrelsen icke skulle befatta sig direkt

med inköpen. Då nu Kungl. Maj:t utövar överinseendet över partihandelsbolagen

och Kontrollstyrelsen samma inseende över systembolagen, så kan

Nämnden icke frigöra sig från den uppfattningen, att det fortfarande är

klokt och psykologiskt riktigt att bibehålla anordningen med en fristående

institution, som har till uppgift såväl att vaka över partihandelsbolagens

prissättning som ock att träffa avgöranden mellan partihandelsbolag och

systembolag i händelse av uppkommande meningsskiljaktigheter.

Såsom framgår av vad här ovan anförts bestå Nämndens huvudsakliga

uppgifter i följande: prövning av offererade varors kvalitet och pris, medlingsverksamhet

samt prövning av frågor örn tillstånd att till riket införa

rusdrycker.

Vidkommande till en början prövningen av varornas kvalitet och pris får

Nämnden erinra att sådan prövning i fall där prövning finnes behövlig

visserligen före anbudsavgivandet äger rum hos vederbörande partihandlare,

men hur omsorgsfullt än dylik prövning göres, kunna dock fall förekomma

och hava också förekommit, då Nämnden med tillhjälp av de provningssakkunniga

varit i tillfälle att kunna reglerande inverka. En dubbel, av

olika organ verkställd provning giver ju alltid säkrare garanti för varornas

fullgoda kvalitet. Härtill kommer ock den omständigheten, som icke bör

förbises, att ett av de provningssakkunnige hos den offentliga institutionen

— Nämnden — avgivet intyg örn en varas undermålighet eller för höga

pris utgör ett värderikt stöd för partihandlaren i hans förhandlingar med

leverantören. Vad därefter Nämndens medlingsverksamhet beträffar, så är

det väl sant, att Nämnden under de senare åren handlagt ärenden rörande

meningsskiljaktigheter till allenast obetydligt antal. Men den omständigheten,

att Nämnden funnits till, har sannolikt i hög grad bidragit till detta

resultat. Nämnden är därför icke övertygad örn, att en indragning av

Nämnden skulle ur nu anförda synpunkter låta förevara sig.

Vad därefter särskilt beträffar frågorna örn tillstånd till import till riket

av rusdrycker, får Nämnden erinra därom, att de ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen,

som föreslogos i propositionen till 1922 års riksdag

och biföllos år 1923, huvudsakligen avsågo att fråntaga detaljhandelsbolagen

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

deri rätt och i vissa fall skyldighet till införsel av rusdrycker, som dittills

tillkommit dessa bolag. För sådan import skulle erfordras medgivande av

pris- och inköpsnämnden varjämte på förslag från riksdagens sida vidtogs

den förändringen, att den förutvarande av Kontrollstyrelsen tillsatta prisoch

inköpsnämnden skulle förordnas av Kungl. Majit. Utan tvivel avsåg

riksdagen härmed att skapa en från såväl partihandelsbolagen som Kontrollstyrelsen

fristående och oberoende institution, vilket syntes för den konsumerande

allmänheten vara av viss betydelse, såväl med hänsyn till varornas

beskaffenhet och pris, som icke minst vid behandlingen av frågor örn import

enligt § 50 rusdrycksförsäljningsförordningen, vilka understundom kunna

vara av ömtålig art. De av Nämnden handlagda ärendena rörande importtillstånd

hava dels utgjort sådana, som direkt hänfört sig till innehållet i

50 § av nämnda förordning, dels ock, till största delen, föranletts av gåvor

från utlandet och inflyttningar till riket. Att dessa frågor visserligen skulle

kunna handläggas i och avgöras av Kontrollstyrelsen är otvivelaktigt, men

det torde icke kunna förnekas, att behandlingen av berörda importfrågor

inom en från parti- och detaljhandelsorganisationen fristående nämnd innebär

fördelar i vissa avseenden, och särskilt därigenom att en institution

som Nämnden i motsats till ett ämbetsverk är mindre bunden av formella

föreskrifter. Nämnden hyser därför den meningen beträffande denna grupp

av ärenden, att anledning saknas att efter så kort tid och i strid mot riksdagens

så sent som år 1923 uttalade åsikt vidtaga den av monopolkontrollutredningen

föreslagna förändringen.

Under åberopande av vad Pris- och inköpsnämnden sålunda anfört och

under erinran ytterligare örn den ringa kostnad dess verksamhet drager,

får Pris- och inköpsnämnden avstyrka bifall till de sakkunnigas förslag örn

indragning av Nämnden.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit, förutom

undertecknad ordförande, herrar friherre Fleming, Grauers och Steinwall.

Särskilt, av friherre Fleming avgivet yttrande i ärendet bilägges.

Stockholm den 24 maj 1928.

På Pris- och inköpsnämndens vägnar:

AX. HEDENLUND.

Arthur Wirström.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

103

SÄRSKILT YTTRANDE

av Friherre H. Fleming med anledning av Pris- och Inköpsnämndens

utlåtande angående monopolkontrollutredningens betänkande rörande A.B.

Vin- och Spritcentralen:

»Jag instämmer med hvad Nämnden anfört i sitt yttrande men anser, att

vid denna frågas bedömande äfven följande bör beaktas. Den på riksdagens

initiativ vidtagna förändringen, att Pris- och inköpsnämnden skulle förordnas

av Kungl. Majit i stället för af Kontrollstyrelsen, afsåg utan tvifvel,

att allmänheten därigenom borde få mera förtroende för fullt opartisk

behandling af sådana frågor, som hörde till Nämndens handläggning.

Föreskrift örn Pris- och inköpsnämnden finnes i rusdrycksförsäljningsförordningen

§ 19, och det synes mig därför tämligen obefogat att hopblanda

densamma berörande frågor med organisatoriska spörsmål rörande

vissa af Kungl. Majit för viss tid antagna partihandelsbolag.

Sedan riksdagen nu beslutat en revision af hela rusdrycksförsäljningsförordningen,

synes mig den föreslagna förändringen beträffande handläggningen

af pris- och inköpsnämnden berörande ärenden ännu mera omotiverad.

En sådan åtgärd skulle hos den stora allmänheten uppfattas som en ytterligare

byråkratisering med ökning af Kontrollstyrelsens maktbefogenhet.

Och detta åter skulle bidraga till att hos allmänheten än mera minska förtroendet

för det rent sakliga bedömandet af hithörande frågor, vilket förtroende

ett restriktionssystem uppbyggt som det svenska dock är i särskild

grad i behof af, örn det skall kunna nå målet att tjäna folknykterheten, ett

mål som i icke oväsentlig grad redan nåtts. Det kan därför befaras att

åtgärden skulle komma att försvåra det i och för sig ingalunda lätta utredningsarbetet.

»

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Till KONUNGEN.

Stats- Genom nådig remiss den 20 januari 1928 har Eders Kungl. Majit anbe
kontorets

fällt statskontoret att avgiva utlåtande över ett av monopolkontrollutredi^låtande.

ningen den 14 januari 1928 avgivet betänkande angående anordnandet av

den statliga kontrollen av aktiebolaget Vin- och spritcentralens verksamhet.

I anledning härav får statskontoret, med remissaktens återställande, i underdånighet

anföra följande.

De i monopolkontrollutredningens förevarande betänkande framlagda förslag,

över vilka statskontoret närmast torde hava att yttra sig, avse fastställandet

av grunder för bolagets ledning och den statliga kontrollen över

bolagets verksamhet, för den händelse bolaget efter 1928 års utgång erhåller

förlängd oktroj att såsom partihandelsbolag inom riket bedriva handel med

rusdrycker. Vad då först beträffar frågan örn bolagets ledning har statskontoret

intet att erinra mot att den nuvarande befattningen såsom jourhavande

direktör hos bolaget indrages och att de arbetsuppgifter, som åvila

denne, överflyttas på styrelsens ordförande och bolagets revisorer. Den av

utredningsmännen föreslagna förändringen i den ställning, styrelsens ordförande

hittills innehaft, och den därmed sammanhängande ökningen av

haus förvaltningsuppgifter finner statskontoret vara ägnad att nedbringa

kostnaderna för bolagets administration och även i övrigt ändamålsenlig.

Ej heller föranleder den föreslagna höjningen av ordförandens arvode från

sammanlagt 8,000 kronor till 12,000 kronor någon erinran från statskontorets

sida. Förslaget örn höjning av arvodet jämväl till vice ordföranden

i bolagsstyrelsen från 3,000 till 4,000 kronor anser sig ämbetsverket böra

tillstyrka. Arvodena till övriga styrelseledamöter och suppleanter, vilka

arvoden ansetts böra oförändrade bibehållas, föranleda icke någon erinran

från statskontorets sida. Vad utredningsmännen i övrigt föreslagit rörande

formerna för styrelsens och direktörsrådets arbete synes statskontoret medföra

en förenkling i organisatoriskt hänseende och ett stärkande av statens

inflytande och kontroll över bolaget.

Ifråga örn bolagets revision hava genomgripande förändringar föreslagits

av utredningsmännen. Att, såsom tidigare ifrågasatts, till riksdagens revisorer

överlämna den egentliga statliga kontrollen över bolagets verksamhet

har med hänsyn till bestämmelserna i aktiebolagslagen icke ansetts böra

ifrågakomma, då riksdagens revisorers granskning ofta icke skulle låta sig

förena med bolagsstämmans beslutanderätt rörande ansvarsfrihet för styrelsens

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Marits proposition Nr 196. Bilaga.

förvaltning. Statskontoret, som finnér denna uppfattning välgrundad, vill

för sin del uttala den meningen, att riksdagens revisorer väl böra äga rätt

företaga en allmän granskning i avseende å Vin- och spritcentralens verksamhet,

men att de icke böra handhava statens direkta och primära kontroll

över bolaget.

Den egentliga statskontrollen skulle enligt utredningsmännens förslag utövas

av två av Kungl. Majit utsedda revisorer, varav den ene tillika skulle

vara revisionens ordförande och den andre jourhavande revisor, ävensom av

fyra utav riksdagens kamrar valda revisorer jämte en av bolagsstämman

utsedd revisor. Till revisorernas förfogande skulle ställas särskilda biträden

för siffergranskning m. m. Statskontoret kan icke finna det vara lämpligt

och överensstämma med de allmänna grundsatser, på vilka den genom riksdagen

utövade förvaltningskontrollen vilar, att den primära revisionen av

bolaget, på sätt nu ifrågasatts, skulle gemensamt utövas av revisorer, utsedda

av Kungl. Majit, riksdagens kamrar och bolagsstämman. En dylik

anordning skulle därjämte i viss mån inkräkta på den uppgift, som i allmänt

kontrollhänseende tillkommer riksdagens revisorer. För övrigt torde,

av utredningsmännens förslag att döma, de av riksdagens kamrar valda

revisorerna icke komma att intaga samma ställning inom revisionen som

de av Kungl. Majit utsedda, enär det verkliga revisionsarbetet skulle komma

att utföras av de senare jämte biträden. De av riksdagen utsedda revisorerna

skulle vid sådant förhållande mera få karaktär av riksdagens förtroendemän

inom bolagets revision, och skulle, såvitt av förslaget framgår,

endast vid vissa tillfällen komma att deltaga i revisionsarbetet. Denna de

riksdagsvalda revisorernas särställning synes knappast bliva till fördel vare

sig för bolagets verksamhet eller för kontrollen över detsamma. Redan av

denna anledning finner sig statskontoret böra avstyrka förslaget, att i revisionen

skola ingå fyra av riksdagens kamrar valda personer. Härtill kommer

emellertid, att, såvitt statskontoret kan finna, ett tillsättande på angivet

sätt av revisorer för bolagets förvaltning icke låter sig förena med riksdagsordningens

bestämmelser. Då grundlagarna reglera samtliga de uppgifter,

vilka tillkomma riksdagen, och då någon befogenhet för riksdagen vid sidan

härav icke kan anses förefinnas, lärer det icke vara tillräckligt, att riksdagens

kamrar förklara sig villiga att välja revisorer för bolaget, utan en

ändring i riksdagsordningen lärer i så fall vara erforderlig. Vidtagandet

av en dylik ändring anser sig emellertid statskontoret icke böra tillstyrka,

då några skäl icke synas föreligga för att tillsätta andra riksdagens kontrollorgan

än dem, som redan nu hava att utöva riksdagens granskning av

statsverksamheten i dess olika former. Bolagets ställning såsom innehavare

av monopol å partihandel synes nämligen icke i och för sig böra giva anledning

till vidtagande av anordningar av berörda slag. Enligt statskontorets

mening är det fullt tillräckligt, att revisionen inom bolaget, på av

utredningsmännen i övrigt föreslaget sätt, utövas av två av Kungl. Majit

utsedda revisorer jämte den av bolagsstämman utsedda revisorn. Att märka

är även, att de beräknade kostnaderna för ersättning till statens representanter

i bolagets styrelse och revision sammanlagt äro jämförelsevis höga

och att en sänkning av dessa kostnader måste anses önskvärd. Genom den

av statskontoret föreslagna minskningen i revisorernas antal kan detta

önskemål i någon mån tillgodoses.

De föreslagna arvodena för de av Kungl. Majit utsedda revisorerna föranleda

i och för sig icke till någon erinran från statskontorets sida, och

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 161 haft. (Nr 196. Bilaga.) 8

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

ämbetsverket har ej heller i övrigt något att erinra mot vad utredningsmännen

föreslagit i fråga örn kontrollen över bolagets verksamhet.

Beträffande därefter de allmänna riktlinjerna för bolagets förvaltning

vill statskontoret ifrågasätta, huruvida det icke må anses lämpligare, att

bolagets rörelse fortfarande inriktas på, att ett skäligt vinstöverskott skall

uppstå, än att, såsom av utredningsmännen ifrågasatts, höja omsättningsskatten

å spritdrycker samt utsträcka den att avse även vin. Då förslaget

härutinnan skulle nödvändiggöra en utvidgning av den redan nu vidlyftiga

och dyrbara kontrollapparaten, synes det av praktiska skäl vara att föredraga,

att bolaget vid sin försäljning kalkylerar med en vinst, motsvarande

den inkomstökning, som den föreslagna förändringen i omsättningsskatten

beräknats medföra.

I anslutning till vad utredningsmännen föreslagit anser sig statskontoret

böra tillstyrka, att överskottet å bolagets verksamhet upptages i den riksstat,

som fastställes för budgetåret närmast efter utgången av det verksamhetsår

hos bolaget, vartill vinsten hänför sig.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit

statskommissarierna friherre Leijonhufvud, Thorstenson och Spilhammar

samt t. f. statskommissarien Gibson.

Stockholm den 6 november 1928.

Underdånigst:

PER SÖDERMARK.

KARL H. TOTTIE.

Carl Peyron.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

107

Till KONUNGEN.

Genom remiss den 20 januari 1928 har Eders Kungl. Majit anbefallt riks- ri*s/amtai.

försäkringsanstalten avgiva utlåtande över monopolkontrollutredningens be- t~ns uUå_

tänkande den 14 januari 1928 angående anordnandet av den statliga kon- tande.

trollen av aktiebolaget Vin- & Spritcentralens verksamhet i vad betänkandet

avsåge frågan örn placering av preferensaktier i aktiebolaget ävensom därmed

sammanhängande spörsmål.

Till åtlydnad härav får riksförsäkringsanstalten anföra följande.

I nu gällande avtal mellan staten och aktiebolaget föreskrives, att bolaget

vid försäljning av alkoholhaltiga drycker skall tillämpa sådana prissättningsgrunder,

att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig fördyring

av varorna på samma gång som åt bolaget beredes skälig inkomst av rörelsen.

Med avseende å användningen av uppkommande vinst stadgas i bolagsordningen,

att preferensaktierna framför stamaktierna medföra företrädesrätt

till årlig utdelning intill 7 %\ att å stamaktierna endast må utdelas

det belopp, som motsvarar genomsnittlig aktiebelåningsränta för räkenskapsåret;

samt att återstående vinst skall, efter det avsättningar till reservfond

och pensionsfond blivit gjorda, i den mån den ej användes för inlösen av

preferensaktier eller avsättes för sådant ändamål, inlevereras till statsverket.

Enligt de av utredningsmännen uppdragna riktlinjerna för bolagets förvaltning

skulle bolaget fullfölja en prispolitik, som endast avsåge att hålla

jämvikt mellan inkomster och utgifter, samt därutöver, efter vederbörlig

avskrivning och avsättning till fonder, lämna viss enligt bolagsordningen

begränsad utdelning på aktierna. I stället för att staten hittills erhållit

betydande vinstbelopp efter det aktieägarna erhållit utdelning, skulle något

avsevärt vinstöverskott hädanefter ej beräknas, utan staten skulle uttaga

sin inkomst ur rörelsen genom beskattning av varorna, alltså innan vinst

för utdelning till aktieägarna kan uppkomma.

I fråga örn aktieägarnas rätt till utdelning skulle gälla, att, efter genomförd

konvertering av nuvarande preferensaktiekapitalet, samtliga preferensaktier

skulle medföra företrädesrätt till årlig utdelning intill 5 %. Å stamaktierna

skulle årligen få utdelas 5 %. Med hänsyn till möjligheten, att

vinsten kunde bliva så ringa, att den ej försloge till medgiven utdelning

å aktierna, skulle avsättning äga rum till en vinstregleringsfond å 1 milj. kr.

För utdelningen å stamaktierna skulle staten ikläda sig garanti. Någon

dylik statsgaranti skulle däremot icke äga rum beträffande de i avseende

å utdelningens storlek likställda preferensaktierna.

Enligt de av utredningsmännen sålunda förordade nya riktlinjerna för

bolagets förvaltning skulle preferensaktieägarnas ställning undergå en försämring

med avseende å såväl tryggheten för utbekommande av medgiven utdelning

som denna utdelnings storlek.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

I förstnämnda hänseende må endast erinras, att vid en tillämpning av

sagda riktlinjer stamaktieägarnas intresse för företagets ekonomiska resultat

skulle i betänklig grad försvagas. Riksförsäkringsanstalten kan för sin del

icke linna annat än att ett konsekvent fullföljande av dessa riktlinjer i övrigt

leder till att staten bör ikläda sig garanti jämväl för utdelningen å preferensaktierna

— en garanti som väl borde utsträckas att avse även kapitalets

återbetalande vid en eventuell upplösning av bolaget. Därest dylik garanti

ej lämnas, synas i allt fall ifrågavarande aktier icke — med avseende å

den säkerhet de erbjuda — kunna likställas med de i § 3 av reglementet

för förvaltningen av olycksfallsförsäkringsfonden uppräknade värdehand!ingar,

i vilka anstalten utan särskilt bemyndigande äger redovisa fondens

tillgångar, utan torde frågan örn placering av olycksfallsförsäkringsfondens

medel i preferensaktier böra prövas i den ordning, som gäller beträffande

de i mom. 1 punkten 6 i åberopade § av fondförvaltningsreglementet omförmälda

»andra värdehandlingar». För placering av fondmedel i dessa

förutsättes, att Konungen efter framställning av riksförsäkringsanstalten

prövar desamma erbjuda fullgod säkerhet.

Vad angår den medgivna utdelningens storlek, synes det enligt riksförsäkringsanstaltens

mening kunna starkt ifrågasättas, huruvida i betraktande

av den avkastning, som obligationer, fastighetsinteckningar och dylika värdehandlingar

lämna, utdelningen kan begränsas såsom utredningsmännen tänkt

sig, därest staten icke samtidigt ikläder sig garanti i ovan angivna avseende.

Slutligen vill riksförsäkringsanstalten meddela, att olycksfallsförsäkringsfonden

för närvarande innehar preferensaktier i aktiebolaget Vin- & Spritcentralen

till ett nominellt belopp av 916 000 kr.

I detta ärendes handläggning hava deltagit, förutom undertecknade, byråchefen

Östrand samt de särskilda ledamöterna i riksförsäkringsanstalten vid

behandling. av frågor örn placering av olycksfallsförsäkringsfondens medel

f. d. bankdirektören J. Oison Kjellberg och bankinspektören F. von Krusenstjerna.

Stockholm den 10 november 1928.

AKBERT EISEN.

Underdånigst:

KARL LEVINSON.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 196. Bilaga.

109

Till KONUNGEN.

Genom remiss den 20 januari 1928 har Kungl. Majit anmodat fullmäktige

för pensionsförsäkringsfonden att avgiva utlåtande över monopolkontrollutredningens

betänkande angående anordnandet av den statliga kontrollen

av Aktiebolaget Vin- och Spritcentralens verksamhet, i vad detta

betänkande avsåge frågan örn placering av preferensaktier i aktiebolaget

ävensom därmed sammanhängande spörsmål; och få fullmäktige med anledning

härav anföra följande.

På av fullmäktige gjord framställning har Kungl. Majit den 26 oktober

1923 och den 2 oktober 1925 medgivit, att för fondens medel finge inköpas

preferensaktier i Spritcentralen för sammanlagt högst 12 milj. kr. Fonden

äger för närvarande 3 672 sådana preferensaktier, vilka i kraft av detta

bemyndigande inköpts i olika poster under åren 1923—1926, för ett genomsnittligt

pris av kr. 1 059:7 3 per aktie. Denna placering lämnar en avkastning

av i medeltal 6’6 % För fondens medel hava i allmänhet sökts

placeringar, som erbjuda ej endast fullgod säkerhet utan även en tryggad

avkastning på lång sikt. Då fondmedel nu placerats i aktier, som kunna

i avsevärd omfattning och inom jämförelsevis kort tid inlösas, Ilar hänsyn

givetvis tagits därtill, att dessa aktier kunde beräknas för den närmaste

framtiden giva en säkerställd utdelning, som vore så hög, att olägenheten

av en eventuell inlösning kunde anses vara fullt kompenserad.

Monopolkon trollutredningen har föreslagit, att Aktiebolaget Vin- och

Spritcentralen skulle omedelbart använda sig av sin i bolagsordningen stadgade

rätt till inlösning intill minimikapitalet av det för närvarande med

7 % förräntade preferensaktiekapitalet; samt att de inlösta aktierna skulle

konverteras till 5 % preferensaktier, alltjämt förenade med inlösningsrätt

för bolaget. Ställda inför en sådan situation skulle fullmäktige hava att

först och främst taga ståndpunkt till frågan, huruvida det vid den tidpunkt,

då konvertering skulle äga rum, vore för fonden med hänsyn till marknadsläget

mera fördelaktigt att återtaga det genom inlösningen frigjorda

kapitalbeloppet för att användas till annan placering, än att låta beloppet

kvarstå såsom preferensaktier på de ifrågasatta försämrade villkoren. Även

örn man finge anse, att en fortsatt placering i dylika aktier icke skulle

behöva innebära någon risk för kapitalförlust, synes det dock fullmäktige

uppenbart, att förslaget skulle medföra minskad trygghet för en stabil

utdelning å de nya preferensaktierna. Vid tillämpning av den ändrade

prispolitik, som föreslås av monopolkontrollutredningen och som bland annat

skulle medföra en avsevärd nedskärning av företagets årsvinst, synes den

möjligheten icke vara helt utesluten, att denna vinst i vissa fall kunde

bliva otillräcklig för medgivande av maximiutdelning å aktierna. Den

förutsatta, icke alltför betydliga avsättningen till vinstregleringsfond torde

icke innebära erforderlig trygghet härutinnan. I detta avseende intaga

stamaktierna, enligt förslaget, en mera gynnad ställning, i det att staten

skulle ikläda sig garanti för 5 % utdelning å dessa aktier. Preferensaktieägarnas

i bolagsordningen stadgade företrädesrätt framför stamaktieägarna

till utdelning torde härigenom bliva ganska illusorisk.

linning till riksdagens protokoll 1930. 1 sand. Ull hafi. (Nr 196. inlaga.)

Fullmäktiges

för

pensionsförsäkringsfonden

utlåtande.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196. Bilaga.

Enligt gällande bolagsordning, vilken i denna del enligt förslaget icke

skulle komma att ändras, ligger bolagsstämmans bestämmanderätt över

bolagets verksamhet helt i stamaktieägarnas händer. Genom statsgaranti

för utdelning å stamaktierna med det föreslagna maximibeloppet bortelimineras

emellertid det enskilda intresse av företagets ekonomiska skötsel,

som bör finnas hos de vid bolagets stämma beslutande. På grund av nuvarande

bestämmelser kunna stamaktieägarna icke erhålla någon utdelning,

förr än preferensaktieägarna bekommit dem tillerkänd 7 % ackumulativ

utdelning. Enligt föreliggande förslag skulle däremot stamaktieägarna alltid

erhålla 5 % utdelning oberoende av örn bolagets vinst medgåve, att utdelningen

utginge till de övriga aktieägarna. För att preferensaktieägarna

vid sådant förhållande icke skola bliva sämre ställda än stamaktieägarna,

borde statsgaranti självfallet även lämnas för utdelningen å preferensaktierna,

vilken eljest skulle kunna bliva helt och hållet beroende av stamaktieägarnas

godtycke. Staten synes vid sådant förhållande även böra garantera,

att preferensaktieägarna vid en upplösning av bolaget återfå aktiernas

nominella belopp.

Även örn — på sätt ovan ifrågasatts — staten skulle ikläda sig garanti

för preferensaktierna, synes en maximiutdelning av 5 % för dessa aktier,

vilka enligt förslaget när som helst skulle kunna inlösas, vara för lågt

beräknad, därest icke denna utdelning säkerställes för längre tid. Det må

i detta sammanhang även erinras örn att, då för några år sedan aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolets prispolitik omlades i samband med en då beslutad

överföring från vinst till skatt, en utdelning av 7 % till preferensaktieägarna

av statsmakterna ansågs vara skälig.

Under hänvisning till vad sålunda anförts få fullmäktige uttala, att,

därest monopolkontrollutredningens föreliggande förslag skulle komma att

i oförändrat skick godkännas, fullmäktige säkerligen icke skulle vara villiga

att hos Kungl. Majit hemställa örn medgivande att övertaga nya preferensaktier

till samma belopp som de från fonden inlösta eller att, inom ramen

av utav Kungl. Majit medgivet belopp, placera ytterligare medel i sådana

aktier.

Fullmäktige hava i det föregående berört det föreliggande förslaget, i vad

det avser konvertering av den del av preferensaktiekapitalet, som enligt

bolagsordningen kan inlösas. Monopolkontrollutredningen föreslår emellertid

även, att vissa ändringar skulle vidtagas i bolagsordningen i syfte

att möjliggöra en konvertering framdeles av jämväl den återstående, icke

utlottade delen av detta kapital. Utan att ingå på frågan, huruvida de

föreslagna åtgärderna med nu gällande lagbestämmelser skulle låta sig

praktiskt genomföras, få fullmäktige endast framhålla, att det för verkställande

av en sådan konvertering synes vara både erforderligt och rimligt,

att bättre villkor än de av monopolkontrollutredningen ifrågasatta

erbjudas för tryggande av preferensaktieägarnas intresse.

Stockholm den 9 november 1928.

Underdånigst

På fullmäktiges vägnar i

J. Oison KJELLBERG.

FERD. O. SCHAGER

800830. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:259 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 s. 1 i texten
  2. BevU 1930:27 Memorial, med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 21 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordn s. 11 i texten
  3. BevU 1930:20 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utövandet av statens tobaksmonopol jämte i ämnet väckta motioner. s. 28 i texten
  4. BevU 1930:21 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 s. 1 i texten