Sök i Ratio Lex

Angående vissa pensioner från allmänna indragningsstaten

1930-03-14 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:225, Angående vissa pensioner från allmänna indragningsstaten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 225.

1

Nr 225.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa pensioner

från allmänna indragningsstaten; given Stockholms slott den

14 mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o—4:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Johansson anför, vad angår

det under punkt 4:o upptagna ärendet efter gemensam beredning med chefen

för försvarsdepartementet, följande:

l:o.

Hos Kungl. Majit har styrelsen för veterinärhögskolan i skrivelse den 6

december 1929 gjort framställning om beredande av årlig pension av 1,200

kronor åt nattvakten vid högskolan Carl Johan Andersson från och med

tidpunkten för hans entledigande från högskolans tjänst.

över framställningen har statskontoret den 15 januari 1930 avgivit infordrat

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 190 höft. (Nr 225—227.)

Pension åt

nattvakten vid

veterinärhögskolan

C. J.

Andersson.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 225.

Departements
chefen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Andersson är född den 29 december

1862 och sålunda nu 68 år gammal, att Andersson anställdes vid

veterinärhögskolan den 1 oktober 1905 med huvudsaklig tjänstgöring som

nattvakt, att Andersson efter sist angivna tidpunkt oavbrutet tjänstgjort

vid högskolan i samma befattning med undantag allenast för de tider, då

han varit ledig för semester, samt att Andersson är gift, och är hans

hustru född den 24 september 1874. Äktenskapet är barnlöst.

Styrelsen för veterinärhögskolan anför i huvudsak följande.

Det torde vara uppenbart, att Andersson med hänsyn till hans ålder icke

kunde någon längre tid ytterligare användas i högskolans tjänst, i all synnerhet

då han lede av dövhet, som helt naturligt visade sig menligt inverka vid

fullgörande av hans tjänsteåligganden. Rektor hade ock uppgivit, att han

hade för avsikt att låta Andersson sluta sitt arbete vid högskolan med utgången

av september 1930, vid vilken tidpunkt han skulle innehava en tjänstetid

i statens tjänst av 25 år. Då han, enligt vad rektor vitsordat, därunder

fullgjort sin tjänstgöring till full belåtenhet, syntes fog förefinnas

att åt honom söka utverka någon pension. Då Andersson vid sin tjänstgöring

vid högskolan icke torde kunnat göra några besparingar för tryggande

av sin och sin hustrus ålderdom, förelåge så mycket starkare skäl

för att söka bereda honom någon pension.

I fråga örn beloppet därav tilläte sig styrelsen föreslå, att densamma med

hänsyn till Anderssons tjänstetid vid högskolan bestämdes till 2"/36 av

för ordinarie befattningshavare i motsvarande tjänsteställning fastställd

pension eller till ett uppåt avrundat belopp av 1,200 kronor per år.

Statskontoret har yttrat.

På de av styrelsen för veterinärhögskolan anförda skäl syntes någon pension

av statsmedel böra utverkas åt Andersson. I fråga om beloppet av

sagda pension finge statskontoret anföra följande.

Anderssons genomsnittsavlöning för de sista fem åren hade, enligt vad

upplyst blivit, utgjort 2,844 kronor jämte dyrtidstillägg därå jämlikt

för befattningshavare vid reglerade verk gällande grunder. Sagda belopp

motsvarade nära högsta lön för extra ordinarie befattningshavare i lönegraden

B. 4. Vid sådant förhållande ville det synas skäligt, att man vid

beräknande av den pension, som skäligen borde utverkas åt Andersson, utginge

från det för ordinarie befattningshavare i sagda lönegiad gällande

pensionsunderlaget, 1,560 kronor. Reducerades sagda belopp med hänsyn

till tjänsteårens antal, återstode 1,114 kronor, som emellertid torde böra

underkastas ytterligare någon reduktion i anledning därav att pensionsavgifter

icke blivit erlagda. Statskontoret ville alltså hemställa, att den föreslagna

pensionen bestämdes till 1,056 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen synes mig väl motivera bifall till

framställningen örn pension åt Andersson. Pensionen torde, på sätt statskontoret

föreslagit, böra bestämmas till ett årligt belopp av 1,056 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att nattvakten vid veterinärhögskolan Carl Johan

Andersson må från och med månaden näst efter den,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

varunder han lämnar nämnda anställning, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 1,056 kronor.

2:o.

Hos Kungl. Majit har styrelsen för veterinärhögskolan gjort framställning

örn beredande av någon pension åt arbetaren vid veterinärhögskolan

Carl Wiktor Pettersson från den tidpunkt han varder entledigad från högskolans

tjänst.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Pettersson är född den 24 april

1860 och sålunda i år uppnår 70 års ålder, att Pettersson den 15 november

1917 anställdes vid veterinärhögskolan med huvudsaklig tjänstgöring

som gårdskarl och stallbiträde vid kirurgiska stallet samt att han

sedan dess oavbrutet tjänstgjort i denna egenskap med undantag för de

tider, då han åtnjutit semester.

I framställningen anför styrelsen för veterinärhögskolan.

Enligt vad sysslomannen vid högskolan meddelat, hade Petterssons tjänstgöringstid

i genomsnitt utgjort 10 timmar örn dagen. Hans genomsnittsavlöning

per år för de sista fem åren hade utgjort 2,660 kronor jämte dyrtidstillägg

därå enligt för befattningshavare vid reglerade verk gällande

grunder. Det torde vara uppenbart, att han efter uppnådd 70 års ålder

icke kunde någon längre tid ytterligare användas i högskola ns tjänst. Rektor

hade ock uppgivit, att han hade för avsikt att låta Pettersson sluta sitt

arbete vid högskolan med utgången av juni 1930, vid vilken tidpunkt han

skulle innehava en tjänstetid i statens tjänst av 12 år 7 1/i månader. Då

han, enligt vad rektor vitsordat, därunder alltid skött sina sysslor samvetsgrant

och utan någon som helst anmärkning, syntes fog företinnas att åt

honom söka utverka någon pension, i all synnerhet som han under sin

tjänstgöring vid högskolan icke torde kunnat göra några besparingar för

tryggande av sin ålderdom; och finge därför styrelsen, under åberopande

av vad sålunda anförts, hemställa till Kungl. Majit, i vad mån någon pension

kunde beredas Pettersson vid hans entledigande från högskolans tjänst.

Statskontoret yttrar i remissutlåtande den 14 oktober 1929.

Såvitt av handlingarna framginge hade Pettersson blivit anställd i statens

tjänst först den 15 november 1917, då han uppnått en levnadsålder av 57 år.

Med hänsyn till detta förhållande och till Petterssons jämförelsevis korta

anställningstid i statstjänst förefölle det statskontoret synnerligen tveksamt,

om tillräckliga skäl kunde anses föreligga att i detta fall bereda pension

av statsmedel. I alla händelser ansåge statskontoret att, om pension åt

Pettersson befunnes böra utverkas, beloppet borde begränsas till 600 kronor

att från allmänna indragningsstaten utgå från och med månaden näst efter

den, vari Pettersson entledigades från sin anställning.

Ehuru Petterssons anställningstid i statstjänst är relativt kort, synes mig

likväl omständigheterna i ärendet motivera framställning till riksdagen, att

Pension åt

arbetaren vid

veterinärhögskolan

C. W.

Pettersson.

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Pension dt

läraren vid

undervisningskurserna

i navigation

för bohuslänska

fiskare

C. E. L.

Carlsson.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

pension må beredas honom i den begränsade omfattning, som ifrågasatts

av statskontoret.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att arbetaren vid veterinärhögskolan Carl Wiktor

Pettersson må från och med månaden näst efter den,

varunder han frånträder sin anställning därstädes, under

sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension av 600 kronor.

3:o.

Med utlåtande den 30 augusti 1929 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län överlämnat en till länsstyrelsen ställd skrivelse, däri sjökaptenen

Carl Emil Lorents Carlsson gjort framställning örn erhållande av pension

såsom t. f. lärare vid undervisningskurserna i navigation för bohuslänska

fiskare. Vid länsstyrelsens skrivelse hava fogats utlåtanden i ärendet av

lantbruksstyrelsen, fiskeriintendenten i västra distriktet och t. f. inspektören

för navigationskurserna.

Till följd av remiss har vidare statskontoret den 16 september 1929 avgivit

yttrande i ärendet.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat.

Sedan hösten 1902 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län med bidrag

av statsmedel anordnat undervisningskurser i navigation för bohuslänska

fiskare, till vilka kurser jämväl länets landsting och hushållningssällskap

lämnat bidrag. Såsom lärare vid dessa kurser har länsstyrelsen till och med

våren 1914 förordnat förutom Carlsson jämväl annan person, men från

och med hösten samma år har Carlsson ensam tjänstgjort såsom lärare vid

berörda kurser. Carlsson, som är född den 13 maj 1860 och sålunda i år

uppnår 70 års ålder, har, med tillkännagivande att han ämnade från angivna

tid lämna befattningen såsom lärare vid dessa kurser, hemställt, att

länsstyrelsen måtte utverka, att han vid avskedstagandet bereddes pension.

T. f. inspektören för navigationskurserna för fiskare framhåller, att under

de 9 år han varit förordnad såsom inspektör för kurserna hade Carlsson

på ett fullt tillfredsställande sätt bibringat eleverna de kunskaper, kurserna

voro avsedda att meddela, samt att Carlsson varit mycket intresserad av

sin tjänst. Som det kunde förmodas, att Carlsson på grund av sin höga

ålder icke kunde någon längre tid få behålla den goda vigor, han fortfarande

besutte, syntes det lämpligt, att han vid den önskade tiden finge avgå från

sin befattning som lärare vid kurserna samt att, örn så kunde ske, någon

pension bereddes honom.

Fiskeriintendenten i västra distriktet har under hänvisning till det av

t. f. inspektören för kurserna avgivna yttrandet samt till den mycket stora

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225. 5

nytta, navigationskurserna medfört för fiskarebefolkningen, tillstyrkt bifall

till framställningen.

Lantbruksstyrelsen yttrar bland annat.

Alltsedan oktober 1902 hade sökanden tjänstgjort såsom lärare vid omförmälda

navigationskurser. Hans undervisningstid hade i allmänhet växlat

mellan fem och sju månader årligen. Såsom lärare hade han även haft

att ombesörja anordnandet av kurserna på de olika fiskelägena i enlighet

med länsstyrelsens bestämmande. Hans verksamhet hade alltså varit av

ambulatorisk natur, vilket givetvis försvårat hans arbete.

Efter det sökanden uppnått 70 års ålder, torde han icke lämpligen böra

förordnas att uppehålla ifrågavarande relativt krävande lärarbefattning.

Med hänsyn till angivna förhållanden och då sökanden varit en skicklig

lärare och hans verksamhet uti förevarande avseende varit till stort gagn

för fiskarbefolkningen, ville lantbruksstyrelsen för sin del tillstyrka, att

sökanden erhölle någon pension av statsmedel.

För egen del anför länsstyrelsen i huvudsak följande.

Från och med hösten 1902 till och med våren 1912 hade Carlsson tjänstgjort

årligen vid 2 navigationskurser. Han hade under denna tid årligen

varit sysselsatt ungefär 5 månader. Från och med hösten 1912 till och med

våren 1917 hade Carlsson varje läsår upphålla 2 undervisningskurser örn

vardera 2 månader samt 3—4 föreläsningskurser örn vardera 10—20 dagar.

Lärarverksamheten hade under denna tid tagit Carlssons tid i anspråk omkring

6—6V2 månader årligen. Från och med hösten 1917 hade Carlsson

varje läsår varit förordnad som lärare vid 2 undervisningskurser, vardera

omfattande omkring 2 månader samt 4 föreläsningskurser, var och en

omfattande omkring 20 dagar, vadan han alltså från denna tid i genomsnitt

varit sysselsatt något mer än 6V2 månader årligen. Kurserna hade med

hänsyn till fiskeribefolkningens möjligheter att kunna deltaga i desamma

varit förlagda till olika tider under året.

Carlsson hade erhållit särskilt förordnande för varje kurs.

Kungl. Maj:t hade under de senare åren föreskrivit, att kostnaderna för

ifrågavarande kurser skulle utgå i huvudsaklig överensstämmelse med

följande beräkning:

arvode till lärarna ........................................ kronor 1,320

dagavlöning till lärarna inberäknat ersättning för lokal,

dess renhållning, lyse och uppvärmning med högst 7 kronor

25 öre örn dagen för tjänstgöringsdag ................ » 1,450

lärarnas resekostnad ...................................... » 240

kostnad för inköp av material.............................. » 140

arvode till inspektör........................................ » 400

kostnader för inspektörens resor............................ » 100

Kronor 3,650.

Arvode utginge till Carlsson med ett belopp av 400 kronor för undervisningskurs

samt ett belopp av 130 kronor för föreläsningskurs. Dagavlöning

utginge med 7 kronor 25 öre för tjänstgöringsdag. Carlsson hade

uppgivit, att lians behållna inkomst av verksamhet såsom lärare vid navigationskurserna

under do senaste åren uppgått till omkring 2,000 kronor.

Denna lärarverksamhet vore, enligt vad länsstyrelsen inhämtat, för närvarande

Carlssons enda sysselsättning. Själv uppgåve han, att detta även

varit fallet under alla de år, han innehaft förordnande som lärare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

Verkställd utredning kade ock givit vid handen, att Carlsson under år

1928 utöver sin inkomst som lärare vid dessa kurser icke haft annan inkomst

än en pension från Strömstads sjömanshus på omkring 200 kronor

samt en inkomst av kapital av 232 kronor. Carlsson ägde en fastighet

i Strömstad, taxeringsvärderad till 12,700 kronor, vilken fastighet enligt

uppgift vore inteeknad för 3,000 kronor.

Till ifrågavarande kurser bidroge staten med 1,650 kronor samt länets

landsting och hushållningssällskap med tillhopa 2,000 kronor. Då emellertid

uti förenämnda beräkning av kostnaderna ingående arvode till inspektören

enbart skulle gäldas av de anslagna statsmedlen, vilket jämväl syntes

böra vara förhållandet med kostnaderna för inspektörens resor, bidroge

staten till övriga kostnader med allenast 1,150 kronor.

Carlsson, som hittills tjänstgjort såsom lärare vid dessa kurser under

sammanlagt 27 år, hade under denna tid fullgjort sina åligganden på ett

synnerligen förtjänstfullt sätt. Länsstyrelsen ansåge därför hans tjänstgöring,

som varit av stor betydelse för fiskares utbildning i navigation, väl

motivera, att han från tid, han icke längre anlitades såsom lärare, av statsmedel

bereddes pension.

Enligt här ovan lämnade redogörelse torde Carlssons behållna inkomst

av föreliggande uppdrag kunna beräknas till 2,000 kronor örn året. Vid

bestämmande av storleken av pension torde såsom pensionsunderlag böra

beräknas 66.67 procent av förenämnda belopp eller 1,333 kronor 34 öre. Av

detta belopp syntes staten böra bidraga endast med så stor del, som belöpte

på ovan omförmälda statsbidraget å 1,150 kronor av sammanlagda

kostnader 3,150 kronor. Med tillämpning av detta beräkningssätt skulle

det från staten utgående pensionsbeloppet uppgå till i runt tal 485 kronor.

Pension av statsmedel syntes böra utgå till Carlsson oavsett örn landstinget

eller hushållningssällskapet för sin del komme att anvisa medel för

Carlssons pensionering.

Ender åberopande av vad sålunda anförts hemställer länsstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte utverka, att Carlsson från den tid, efter vilken han

icke vidare komme att tjänstgöra såsom lärare vid ifrågavarande undervisningskurser,

måtte under sin återstående livstid av statsmedel tilldelas

en till 500 kronor avrundad pension.

Statskontoret anför i sitt utlåtande.

Då statskontoret föreställde sig, att lärarbefattningen vid undervisningskurserna

i navigation för bohuslänska fiskare icke kunde vara avsedd att

utgöra annat än en bisyssla bredvid annan huvudsaklig verksamhet, hyste

statskontoret stark tvekan i fråga örn beredande av pension för sådan

lärarbefattning. Då emellertid handlingarna i ärendet syntes utvisa, att

denna befattning för nuvarande innehavaren åtminstone under större delen

av den period, varunder han meddelat berörda undervisning, utgjort

hans enda förvärvsarbete, ansåge sig statskontoret icke böra motsätta sig,

att åtgärd vidtoges i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande framställning.

Den föreslagna pensionen å 500 kronor, som syntes böra anvisas

att utgå från allmänna indragningsstaten, torde till beloppet böra avpassas

i med tolv jämnt delbart krontal och således bestämmas till 504

kronor.

Med hänsyn till Carlssons långa och väl vitsordade tjänstgöring synes

mig billigheten bjuda, att han, då han lämnar sin ifrågavarande befatt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

ning, kommer i åtnjutande av någon årlig pension av statsmedel. Även

jag anser pensionsbeloppet böra fastställas till 504 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att sjökaptenen Carl Emil Lorents Carlsson må från

oell med månaden näst efter den, under vilken han

frånträder det honom före uppnådd 70 års ålder senast

meddelade förordnande såsom lärare vid undervisningskurserna

i navigation för bohuslänska

fiskare, under sin återstående livstid från allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av 504

kronor.

4:o.

Med utlåtande den 11 juni 1929 har stuteriöverstyrelsen överlämnat en

till styrelsen inkommen skrivelse, däri t. f. chefen för Strömsholms hingstdepå,

med förmälan att läkarbefattningen vid hingstdepån borde och kunde

indragas, hemställt, att styrelsen måtte taga under övervägande huruvida

icke det för medicine licentiaten Nils Fredrik Netzel meddelade förordnandet

att tills vidare vara läkare vid depån kunde upphöra den 30 september

1929.

över framställningen hava infordrade yttranden avgivits den 19 juni

1929 av chefen för ridskolan vid Strömsholm, där Netzel även vore läkare,

den 27 juni 1929 av inspektören för kavalleriet, den 24 juli 1929

av statskontoret och den 17 januari 1930 av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,

som därvid tillika överlämnat till sjukvårdsstyrelsen i

ärendet inkomna yttranden dels från chefen för ridskolan dels ock från

chefen från östra arméfördelningen. Sedan fråga därefter uppkommit

örn beredande av pension åt Netzel såsom innehavare av nämnda läkar - befattning, under förutsättning av att befattningen funnes böra indragas,

hava i anledning härav infordrade yttrande avgivits den 4 februari

1930 av stuteriöverstyrelsen, den 12 februari 1930 av direktionen för arméns

pensionskassa och den 17 februari 1930 av statskontoret.

Av framställningen rörande indragning av ifrågavarande lakarbefanning

och de däröver avgivna yttrandena inhämtas i huvudsak följande.

T. f. chefen för Strömsholms hingstdepå anför.

Den av Kungl. Majit den 3 oktober 1902 tillsatta kommittén rörande reglering

av statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden anförde i

sitt den 1 februari 1908 avgivna betänkande angående lönereglering för stuteriöverstyrelsen

och stuteristaten, att i fråga om tjiinstemännen vid hingstdepåerna

förelåge i de kommittén tillhandakomna framställningarna från

vederbörande depåchefer och stuteriöverstyrelsen icke något annat ändringsförslag

i organisatoriskt hänseende, än att chefen för Strömsholms

hingstdepå och stuteriöverstyrelsen ifrågasatt, huruvida ej vid nämnda depå

läkarvården kunde, på sätt vid Flyinge ägde rum, uppdragas åt någon i

trakten bosatt läkare och alltså för framtiden undvaras en på stat anställd

läkare.

Pension åt

läkaren vid

Strömsholms

hingstdepå

N. F. Hetzel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

Kommittén hade ock för sin del funnit av handlingarna bestyrkt, att

det ej vidare kunde anses behövligt att hava för Strömsholms hingstdepå

å stat uppförd någon läkarbefattning, utan att med läkarvården lämpligen

kunde ordnas å nyssberörda sätt. Ifrågavarande befattning syntes därför

böra vid den dåvarande innehavarens avgång indragas och i avvaktan därå

uppföras å övergångsstat.

Då frågan örn lönereglering för stuteriöverstyrelsen och stuteristaten

föredrogs för Kungl. Majit i statsrådet den 12 januari 1909 anförde föredragande

departementschefen, att det syntes honom vara tvekan underkastat,

huru läkarvården vid Strömsholms hingstdepå för framtiden borde

ordnas. Å ena sidan torde nämligen, såsom kommittén framhållit, hänsynen

enbart till depåpersonalens behov icke med nödvändighet påkalla

läkarbefattningens bibehållande å depåns stat. Å andra sidan kunde det ej

bestridas, att särskilt för ridskolans räkning det kunde vara av synnerlig

vikt att hava en läkare boende på platsen. Sistnämnda skäl föranledde, att

enligt departementschefens uppfattning saken bäst ordnades genom att bibehålla

läkarbefattningen vid hingstdepån; dock att denna befattning för

framtiden endast borde tillsättas medelst förordnande och läkarens kontanta

avlöning således endast utgå i form av arvode.

Vad departementschefen sålunda anfört blev av Kungl. Majit och riksdagen

gillat.

År 1923 förelåg ånyo fråga örn lönereglering för stuteristaten. Löneregleringskommittén

anförde därvid att, då kommittén åter hade att taga ställning

till frågan, huruvida arvode å stat borde i fortsättningen upptagas

för en läkare vid Strömsholms hingstdepå, kommittén ansett sig icke

kunna frångå den ståndpunkt, vartill kommittén kommit, då frågan örn

lönereglering för stuteristatens befattningshavare år 1908 förelegat till

kommitténs prövning. Kommittén föresloge alltså, att läkarbefattningen

vid Strömsholms hingstdepå med nuvarande innehavarens avgång indroges

samt att befattningen i avbidan härå med bibehållande av de dåvarande avlöningsförmånerna

uppfördes å övergångsstat.

Enligt statsverkspropositionen till 1923 års riksdag (nionde huvudtiteln,

sid. 81) förklarade sig vederbörande departementschef icke hava något att

erinra mot löneregleringskommitténs förslag; detta förslag blev ock bifallet

av Kungl. Majit och riksdagen. Läkarbefattningen vid Strömsholms

hingstdepå vore alltså numera uppförd å övergångsstat och skulle indragas

med nuvarande innehavarens avgång.

Då Netzel vore född den 27 september 1869 och alltså innevarande år uppnådde

sextio års ålder, syntes frågan örn tjänstens definitiva indragning

höra tagas under allvarligt övervägande. För Strömsholms hingstdepås

personal funnes fortfarande intet trängande behov av en på platsen boende

läkare. Efter senaste lönereglering vore fri läkarvård vid depån

medgiven allenast för stallpersonalen, omfattande 19 befattningshavare

jämte deras familjemedlemmar. Att depåns läkare icke söktes av dem i

synnerligen hög grad torde kunna i någon mån bedömas av antalet utav

Netzel utfärdade recept, som utgjorde under tiden: 1 juli 1926—30 juni

1927 103 st., 1 juli 1927—30 juni 1928 62 st. och 1 juli 1928—30 mars 1929

51 st.

Av dessa recept hade 61 st. avsett Netzel själv samt hans husfolk.

Behov av läkare på platsen skulle väl närmast göra sig gällande, örn

olycksfall av svårare art och i större antal inträffade eller behövde befaras.

For lnngstdepåns personal vore dock detta icke förhållandet. Olycksfallens

antal hade dess bättre hittills varit mycket ringa, och faran för dylika un
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 225.

9

der skötseln och handhavandet av depåns hingstar vore icke större än vid

stallvården å större egendomar i allmänhet.

De närmast Strömsholm boende läkarna hade sina hemvist i Västerås,

Köping och Eskilstuna på respektive 20, 18 och 30 kilometers avstånd irån

Strömsholm. Genom användande av teleion iör påkallande av läkarhjälp

samt automobil för läkares iortskaffande från sitt hem till depån kunde

läkare vara på platsen inom 45 minuter elter ett inträffat olycksfall.

Inom samma eller kortare tid kunde den, som råkat ut för ett olycksfall,

vara förd till närmaste sjukhus, där i alla händelser större resurser funnes

för hastigt och effektivt läkaringripande än vid depån.

På sätt vid Flyinge hingstdepå och stuteri ägde rum torde avtal kunna

träffas med någon av de närboende läkarna att mot ersättning enligt provinsialläkartaxan

eller ackord bestrida sjukvården vid depån. Kostnaderna

för läkarvården vid Flyinge, varest den till läkarvård berättigade personalen

vore mer än dubbelt så stor som vid Strömsholms hingstdepå,

hade i medeltal under de fyra senaste åren utgjort 249 kronor årligen.

Att under dessa förhållanden ådraga statsverket avsevärt större utgifter

för avlönande av en läkare vid Strömsholms hingstdepå syntes meningslöst.

Läkararvodet utgjorde 700 kronor örn året, vartill komme tillfällig

löneförbättring med 175 kronor (dyrtidstillägg utbetalades f. n. vid

ridskolan) samt fri bostad, trädgård och vedbrand. Sammanlagda värdet

av avlöningsförmånerna från hingstdepån kunde beräknas till 2,000 kronor,

dyrtidstillägg oberäknat.

Redan år 1909 tycktes också den uppfattningen hava gjort sig gällande,

att hingstdepån ej hade behov av egen på platsen boende läkare. Det var,

såsom av det anförda framginge, allenast hänsynen till ridskolans personal,

som föranledde statsmakterna att då bibehålla en läkare å depåns

stat. Möjligen rådde därutinnan numera en annan mening, eftersom Kungl.

Majit och riksdagen såsom ovan erinrats beslutat, att läkarbefattningen

skulle indragas med nuvarande innehavarens avgång. De sedan år 1909

betydligt förbättrade kommunikationsförhållandena och därav ökade möjligheterna

att erhålla snabb läkarhjälp ävensom det numera mycket begränsade

elevantalet vid skolan hade även för ridskolan minskat behovet

av läkare på platsen.

Slutligen kunde i detta sammanhang framhållas att, därest andra militära

eller medicinska myndigheter skulle hysa en i detta avseende avvikande

uppfattning, borde i dylikt fall åtgärder vidtagas för att överflytta

alla kostnaderna för läkarens avlönande till ridskolans stat. Att med utgifter

därför tynga hingstdepåns stat, då behov därav icke förefunnes.

syntes ej böra ifrågakomma.

Då indragning av läkarbefattningen vid hingstdepån alltså kunde och

borde äga rum, vore frågan allenast, när indragningen skulle ske. Billigheten

fordrade, att Netzel erhölle meddelande om förordnandets upphörande

i så god tid, att han hunne anskaffa annan bostad och i övrigt ordna

för sig, innan han måste lämna hingstdepån. Entledigandet borde alltså

sättas i samband med inträffande laga fardag, och torde kunna ske den 30

september 1929.

Stuteriöverstyrelsen yttrar i denna fråga.

För egen del ansåge stuteriöverstyrelsen, i likhet med t. f. depåchefen,

att förordnandet för Netzel att vara läkare vid hingstdepån borde upphöra,

så snart lämpligen kundo ske. Läkarvården för den fåtaliga perso
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

nål vid Strömsholms hingstdepå — 19 befattningshavare jämte deras hemmavarande

familjemedlemmar — som ännu vore berättigade till fri sjukvård,

kunde utan allt tvivel bestridas med betydligt mindre kostnader för

statsverket än genom att hava en särskild förordnad läkare på platsen.

Stuteriöverstyrelsen vitsordade i detta avseende t. f. depåchefens vid

Strömsholms hingstdepå uppgift, att läkarvården vid Flyinge hingstdepå

och stuteri med dess ungefär dubbelt så talrika, till fri sjukvård berättigade

personal droge en kostnad av i medeltal 250 kronor örn året, under

det att Strömsholms hingstdepås kostnader för avlöning och hostad m. m.

åt Netzel kunde beräknas till omkring 2,000 kronor örn året.

Chefen för ridskolan anför i fråga örn ordnandet av sjukvården vid

skolan:

Jämlikt föreskrifterna i reglementet för ridskolan (Sv. förf.-saml. nr

199/1922, § 8) upprätthölles befattningen såsom läkare vid skolan av den

vid Strömsholms hingstdepå anställde läkaren.

Den personal, som på den grund vid skolan vore berättigad till fri läkar
-

vård, utgjordes av:

chef, lärare m. fl......................................... 7

elever .................................................... 14

e. o. befattningshavare .................................... 10

manskap, fast anställda, omkring ........................ 9

värnpliktige, omkring .................................... 30

Summa omkring 70.

För bestridande av denna läkarvård åtnjöte hingstdepåns läkare från

fjärde huvudtiteln

arvode ..................................................... kronor 930

dyrtidstillägg (gemensamt för båda institutionerna) år 1928 » 462

Summa kronor 1,392,

varjämte sagda läkare, för att närvara vid vissa skolans

övningar, betingade sig honorar, utgående av statsmedel,

och år 1928 uppgående till .............................. kronor 200

Summa för år 1928 kronor 1,592.

Den fria läkarvården bestredes emellertid endast å läkarens mottagningsrum

eller vid behov i vederbörandes bostad, varvid bilskjuts för

eventuellt besök hos på Strömsholms slott inkvarterad personal skulle bekostas

av ridskolan.

Läkaren kunde således icke beordras närvara vid några av skolans övningar,

utan måste, vid tillfällen då sådant ansåges oundgängligen erforderligt,

särskild uppgörelse därom träffas.

Vid beräknandet av kostnaderna för sjukvårdens bestridande vid skolan

finge emellertid även tagas i betraktande, att för närvarande i regeln

endast de relativt enklare sjukdomsfallen — sedan de av läkaren vid skolan

konstaterats — även behandlades vid densamma; även remitterades till

olika sjukvårdsanstalter, företrädesvis lasarettet i Västerås, varvid transport-

och sjukvårdskostnader i flertalet fall författningsenligt gäldades

av statsverket.

Såsom från ridskolan vid upprepade tillfällen framhållits torde det sätt,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

11

på vilket hälso- och sjukvårdstjänsten vid skolan sålunda vore ordnad,

icke kunna anses vara för tjänsten i övrigt vid skolan tillfredsställande.

Ehuru det måste anses vara för skolan fördelaktigt att hava läkare på

platsen, måste chefen för ridskolan dock såsom sin åsikt framhålla, att

denna läkare, därest hälso- och sjukvården skulle kunna ordnas på ett folskolan

fullt nöjaktigt sätt, borde vara uppförd på ridskolans stat och ställd

under skolchefens befäl.

Därest så icke kunde ske, torde säkerligen sagda hälso- och sjukvård

kunna bestridas genom avtal med närboende läkare på ett för personalen

vid ridskolan lika betryggande och för statsverkets icke dyrbarare sätt.

På grund av det anförda framhölles, att från ridskolans sida hinder

icke kunde anses föreligga för att nu indraga läkarbefattningen vid

Strömsholms hingstdepå.

Inspektören för kamalleriet förklarar sig helt gilla de av chefen för ridskolan

anförda synpunkterna i fråga örn läkarvårdens ordnande vid skolan

samt finner sig icke hava något att invända mot den föreslagna indragningen

av läkarbefattningen vid Strömsholms hingstdepå.

Statskontoret förklarar sig icke hava något att erinra mot att Netzels

förordnande att tillsvidare vara läkare vid Strömsholms hingstdepå indrages

från och med den fardag, som infaller näst efter tre månader från

den dag, då beslut örn förordnandets upphörande delgivits Netzel.

Vid sitt till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse avgivna yttrande har

chefen för ridskolan fogat vissa uppställningar rörande antalet sjukdomsfall

vid ridskolan under tiden från och med den 1 september 1926 till och

med den 1 december 1929 samt framhåller med ledning härav, att medelkostnaderna

för av Netzel behandlade fall vore under tiden 1 september

1926—15 juli 1927 22 kronor 45 öre, under tiden 1 september 1927—1 september

1928 29 kronor 60 öre och under tiden 1 september 1928—20 juli

1929 24 kronor 40 öre. Chefen för ridskolan tillägger.

Därvid vore att märka, att i de fall, då patienten icke personligen inställt

sig i läkarens mottagningsrum, denne debiterat och erhållit ersättning

för färd med taxeautomobil.

Vid ett bedömande av de sannolika kostnaderna för sjukvården vid ridskolan,

därest läkare vid hingstdepån icke funnits, torde följande synpunkter

vinna beaktande.

Åkommornas art och i regel korta varaktighet utvisade, att i ett icke

ringa antal fall å annan ort bosatt läkare kunnat giva sina föreskrifter efter

konsultation per telefon. Ofta nog inträffade flera sjukdomsfall samma

dag, vilket nedbringade färdkostnaderna. Slutligen borde bemärkas,

att vid sjukdoms- och olycksfall, vilka krävt vård av annan läkare eller

lasarettsvistelse, Netzels ingripande inskränkt sig till att sjuk- och friskskriva

patienten.

Chefen för östra arméfördelningen anför i sitt yttrande till arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse.

Av remisshandlingarna framginge, att läkarbefattningen vid Strömsholms

hingstdepå för närvarande avlönades med 700 kronor jämte extra

tillägg 175 kronor samt bostad m. m., som beräknades till 1,125 kronor,

summa 2,000 kronor; samt läkarbefattningen vid ridskolan å Strömsholm

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

med 930 kronor -+- dyrtidstillägg 463 kronor jämte för närvaro vid vissa

övningar 200 kronor, summa 1,592 kronor.

Läkarens arvode utgjorde således för närvarande 3,592 kronor.

Under kand gjord undersökning kade med vissket visat, att legitimerad

läkare funnes, som förkunde sig att upprättkålla nämnda kåda tjänster i

enligket med en vid yttrandet fogad promemoria för ett årligt arvode av

1,600 kronor jämte 8 kronor i ersättning för varje resa till Strömskolm

— i kandkrev keräknade ckefen för ridskolan kostnaden för dylika resor

till kögst 200 kronor — således liögst 1,800 kronor.

Ar méförvältning ens sjukvårdsstyrelse framkåller att, därest den nuvarande

organisationen av liingstdepåens sjukvård uppkävdes, från sjukvårdsstyrelsens

sida i sak intet vore att erinra mot ett ordnande av sjukvården

i liuvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i

ckefens för ridskolan till sjukvårdsstyrelsen avgivna yttrande. En förutsättning

vore givetvis, att reglementet för ridskolan ändrades.

Av yttrandena i fråga om pension åt Netzel inkämtas liuvudsakligen

följande.

Stuteriöverstyrelsen anför:

Stuteriöverstyrelsen finge meddela: att Netzel vore född den 27 septemker

1869; att kan avlagt medicine licentiatexamen vid Karolinska

medico-kirurgiska institutet den 28 novemker 1908; att kan dessförinnan

dels under tiden den 1 oktoker 1896—31 mars 1897 tjänstgjort såsom underläkare

vid allmänna garnisonssjukkuset, dels den 28 april 1897 antagits

till fältläkarstipendiat av andra klassen, dels ock den 27 april

1898 antagits till läkarstipendiat vid flottan, från vilken senare kefattning

kan entledigades den 19 april 1905; att, sedan Netzel enligt medicinalstyrelsens

förordnanden tjänstgjort såsom extra distriktsläkare i

flera särskilda läkardistrikt ävensom vid åtskilliga tillfällen uppeliållit

läkarkefattningen vid Strömskolms kingstdepå ock vid ridskolan,

kan den 28 fekruari 1910 förordnats att tillsvidare vara läkare

vid Strömskolms kingstdepå ock samma år jämväl anställts såsom läkare

vid ridskolan, vilka befattningar kan allt sedan dess innekaft; att kan

därjämte kestritt befattning såsom läkare vid Utnäslöts remontdepå från

år 1910 till år 1926, då denna befattning indrogs; att han för sin tjänst såsom

läkare vid hingstdepån, alltsedan han tillträtt densamma, åtnjute

ett arvode av 700 kronor örn året jämte fri bostad med trädgård och fritt

bränsle, vartill numera komme tillfällig löneförbättring med 175 kronor

örn året, vadan hans sammanlagda löneinkomster vid hingstdepån

kunde beräknas till 2,000 kronor; samt att han enligt vad som inhämtades

av chefens för östra arméfördelningen vid remissakten fogade yttrande

åtnjöte ersättning från ridskolan med sammanlagt 1,592 kronor,

däri inberäknat dyrtidstillägg med för närvarande 463 kronor å sammanlagda

beloppet av den från hingstdepån och den från ridskolan utgående

kontanta avlöningen.

Stuteriöverstyrelsen finge slutligen anmäla, att styrelsen icke hade

något att erinra mot, att Netzel vid upphörandet av hans förordnande såsom

läkare vid Strömsholms hingstdepå erhölle pension från allmänna

indragningsstaten med belopp, som Kungl. Majit kunde finna skäligt föreslå

riksdagen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

Direktionen för arméns pensionskassa meddelar, att enligt nu gällande

pensionsbestämmelser någon tjänstepension från arméns pensionskassa

icke kunde beredas Netzel i dennes egenskap av läkare vid ridskolan å

Strömsholm. Dylik pension vore endast medgiven beställningshavare å ordinarie

stat, men Netzel bade i egenskap av läkare vid ridskolan åtnjutit

allenast arvode av statsmedel.

Statskontoret anför slutligen:

Under förutsättning att läkarbefattningen vid Strömsholms hingstdepå

och den därmed förenade befattningen såsom läkare vid ridskolan indroges,

syntes befattningarnas nuvarande innehavare, vilken vore 60 år gammal

och — efter att tidigare hava innehaft åtskilliga förordnanden i statstjänst

— alltsedan den 1 mars 1910 uppehållit förenämnda läkarbefattningar

samt tillika under tiden 1910—1926 varit läkare vid Utnäslöts remontdepå,

böra erhålla någon pension av statsmedel. Med hänsyn till de

arvoden och förmåner i övrigt, som Netzel åtnjöte såsom tjänsteläkare,

samt i ärendet eljest föreliggande omständigheter torde ett pensionsbelopp

i detta fall av 2,400 kronor kunna anses skäligt.

Statskontoret hemställde alltså, att det täcktes Kungl. Majit föreslå riksdagen

medgiva, att Netzel måtte från och med månaden näst efter den,

vari han entledigades från läkarbefattningen vid Strömsholms hingstdepå

och den därmed förenade befattningen såsom läkare vid ridskolan, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension till belopp av 2,400 kronor.

I likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter anser jag läkarbefattningen

vid Strömsholms hingstdepå och den därmed förenade befattningen

såsom läkare vid ridskolan böra indragas. Emellertid synes det

vara med billighet överensstämmande att Netzel, vilken sedan den 1 mars

1910 efter förordnande uppehållit befattningarna och som fyllt 60 år, vid

befattningarnas indragande erhåller någon pension av statsmedel. På av

statskontoret anförda skäl synes mig pensionsbeloppet böra bestämmas till

2,400 kronor för år.

Sedan riksdagens beslut i pensionsfrågan föreligger, torde jag ånyo få

för Kungl. Majit anmäla frågan örn indragande av ifrågavarande läkarbefattningar.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att — under förutsättning att läkarbefattningen vid

Strömholms hingstdepå och den därmed förenade befattningen

såsom läkare vid ridskolan indrages — medicine

licentiaten Nils Fredrik Netzel må från och

med den dag, då beslutet örn indragningen träder i

tillämpning, under sin återstående livstid från allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av

2,400 kronor.

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

Vad föredragande departementschefen sålunda under

punkterna l:o—4:o hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att proposition

i ämnet skall till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1930:30 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiv s. 132 i texten