Angående anslag till posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen i Stockholm m. ra
15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1930:25, Angående anslag till posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen i Stockholm m. ra
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
1
Nr 25.
Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anslag
till posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen i Stockholm
m. ra.; given Stockholms slott den 16 januari
1930.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Th. Borell.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms
slott den 16 januari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.
Departementschefen, statsrådet Borell anför:
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning,
bil. 3, punkt 2, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till posthusbyggnad i kvarteret
Blåmannen i Stockholm för budgetåret 1930/1931 beräkna ett reservationsanslag
av 900,000 kronor.
Jag får nu till behandling upptaga frågan örn detta byggnadsföretag.
Med bifall till Kungl. Majits proposition, nr 247, medgav 1927 års riksdag,
att fastigheten nr 12 och 13 i kvarteret Blåmannen i Stockholm — vilken
fastighet är belägen utmed Klara Norra Kyrkogata mitt emot centralposthuset
— finge förvärvas för postverkets räkning på de villkor, som angivits i
ett i ämnet upprättat köpekontrakt. Köpeskillingen utgjorde enligt kontraktet
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 20 käft. (Nr 25.)
99 80
2
Kungl. Maj-.ts proposition nr 25.
650,000 kronor. För köpeskillingens gäldande har 1928 års riksdag anvisat
ett reservationsanslag å nämnda belopp.
I generalpoststyrelsens skrivelse till Kungl. Majit den 9 april 1927, vilken
skrivelse låg till grund för propositionen till 1927 års riksdag angående
fastiglietsförvärvet i fråga oell beträffande vars närmare innehåll jag hänvisar
till propositionen, framhöll generalpoststyrelsen, att den under de senaste
årtiondena alltjämt fortsatta ökningen av poströrelsen inom alla dess grenar
samt överlåtandet på postverket vid olika tillfällen av nya rörelsegrenar tid
efter annan medfört behov av utvidgade lokaler för postverket. Efter en
redogörelse för de utvidgningar och förändringar, som måst under senare
tid vidtagas för tillgodoseende av lokalbehovet för de till centralposthuset
i Stockholm förlagda avdelningarna av verket, och efter att hava framhållit,
att ytterligare utvidgningsmöjligheter saknades inom centralposthuset, anförde
styrelsen bland annat, att det för postverket, vars verksamhet vore
stadd i ständigt fortgående stegring, givetvis vore en angelägenhet av synnerlig
vikt att för de betydelsefulla avdelningar av verket, vilka vore förlagda
till centralposthuset, i tid försäkra sig örn möjligheten att vid behov erhålla
utvidgade lokaler i anslutning till de nuvarande. I särskild grad skulle
detta gälla, därest statsmakterna även i fortsättningen funne sig böra uppdraga
nya rörelsegrenar åt postverket. Att för det dåvarande bedöma, när
och för vilka särskilda grenar av rörelsen ökat lokalbehov kunde komma att
yppas, läte sig icke göra, och stju-elsen kunde således icke då framlägga
förslag rörande det sätt, på vilket den till inköp ifrågasatta fastigheten skulle
för postverket närmare utnyttjas. Förslaget örn inköp grundade sig, allmänt
sett, på styrelsens strävan att, med iakttagande av klok förtänksamhet, tillgodose
postverkets lokalbehov, där detta kunde inom en mer eller mindre
närliggande framtid förväntas göra sig gällande.
Av allt att döma syntes emellertid, anförde styrelsen vidare, postsparbanks-
och postgirorörelserna vara de verksamhetsgrenar, som först
komme att kräva ökade lokaler. Särskilt beträffande postgirot syntes man
hava att räkna med en fortsatt stegring i rörelsen. I
I sin skrivelse den 27 augusti 1929 angående anslagsäskanden för budgetåret
1930/1931 till kapitalökning för postverket har generalpoststyrelsen upptagit
frågan örn uppförande av en byggnad på förevarande tomt.
Styrelsen har därvid till en början anfört, att styrelsen, då den år 1927
avgav sitt nyssberörda förslag, tänkt sig, att med de förändrade och utökade
lokaler, som i samband med andra lokaldispositioner inom centralposthuset
ställts till förfogande för styrelsens femte byrå — den byrå, å vilken postsparbanks-
och postgirogöromålen handläggas — det skulle dröja åtminstone
några år framåt, innan styrelsen behövde framlägga förslag om att taga i
anspråk den nya fastigheten för femte byråns räkning. Emellertid hade
utvecklingen av postgiro- och postsparbanksrörelsen skett i så betydligt
mycket hastigare tempo än beräknats, att generalpoststyrelsen, för att kunna
på ett nöjaktigt sätt tillgodose femte byråns lokalbehov, funne sig nödsakad
opaginerad Kontrollera mot PDF
B
Kungl. Maj-.ts proposition nr 25.
att redan nu göra framställning om avlåtande av proposition till 1930 års
riksdag örn uppförande av nybyggnad å tomten nr 12 och 13 i kvarteret
Blåmannen i Stockholm.
Beträffande de senaste årens utveckling inom nu avsedda rörelsegrenar
har styrelsen härefter yttrat följande:
Till närmare belysning av postgirorörelsens utveckling tillåter sig
styrelsen hänvisa till efterföljande siffror. Av dessa torde framgå, att nämnda
rörelse under den jämförelsevis korta tid, varunder den hittills varit i verksamhet,
företett en utveckling, som måste anses för i vissa avseenden rekordartat
snabb. Följande sammanställning rörande postgirokontoret under det
första året av dess verksamhet (1925), respektive 1928 och 1929 giver en
klar bild av utvecklingen.
1925
1928
1929
(beräknade tal)
Ökning
1925—1929
i %
Postgirokonton (den 31 december)...
5,010
28,421
38,500
668
Insättningar .................................
2,506,620
10,870,679
13,500,000
439
Uttagningar ................................
357,530
2,891,265
4,500,000
1,159
Insatt belopp i kronor...............
339,297,066
1,868,883,469
2,300,000,000
578
Uttaget » » » ................
327,779,570
1,863,174,424
2,293,000,000
600
Sammanlagd behållning å postgiro-
konton (den 31 december)...........
11,517,496
33,075,318
40,000,000
247
Att postgirorörelsen i Sverige verkligen vunnit en spridning, som överträffat
alla förväntningar, framgår också vid en jämförelse med förhållandena
i de främmande länder, i vilka postgiro- eller motsvarande rörelse finnes
införd. Medan den svenska postgirorörelsen sålunda vid utgången av år
1929, d. v. s. efter 5 års verksamhet, torde komma att uppvisa inemot 6
postgirokonton på 1,000 invånare, voro efter lika många års verksamhet motsvarande
tal i de länder, vilka få anses vara de för en jämförelse ur olika
synpunkter mest lämpade, följande: i Danmark 1.95, i Schweiz 2.53 och i
Tyskland 1.53. Danmark räknade den 30 juni 1929 (efter 91/2 års verksamhet)
endast 20,047 konton, medan man i Sverige vid samma tidpunkt (efter 4V2
års verksamhet) inregistrerat icke mindre än 32,074 konton. Med ledning
av hittills vunnen erfarenhet och av de jämförelser, som låta sig göra med
förhållandena i utlandet, lärer man kunna räkna med, att den svenska postgirorörelsen
under ännu många år framåt har att emotse en lika kraftig utveckling
som hittills. En inom styrelsen utförd kalkyl ger vid handen, att
10 år härefter, d. v. s. vid utgången av år 1939, antalet postgirokonton kan
beräknas hava stigit till minst 75,000 och att vid samma tidpunkt antalet
bokföringsposter för år kan förväntas uppgå till icke mindre än i runt tal
45,000,000. Ett alldeles särskilt uppsving skulle postgirorörelsen få, om densamma
vunne obligatorisk användning vid den statliga och kommunala uppbörden.
Oavsett detta lärer det finnas många andra områden av det allmännas
verksamhet, där postgirot kan tänkas vinna tillämpning. I den inom
styrelsen verkställda beräkningen rörande förmodad utveckling av postgirot
under den närmaste framtiden har emellertid någon hänsyn icke tagits till
dylika mera ovissa förhållanden, utan siffrorna grunda sig uteslutande på
postgirots faktiska utveckling under dess snart tilländagångna första 5-årsperiod.
Vad härefter vidkommer postsparbanken, har densamma ända från
tiden för dess omorganisation (år 1923) befunnit sig i snabb och oavbruten
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
utveckling; ej minst framträder detta under de senaste åren. Följande
sammanställning belyser på ett slående sätt utvecklingen.
1925
1928
1929
(beräknade tal)
Ökning
1925-1929
i %
Motböcker med postsparbanken (den
31 december)..............................
739,067
902,374
1.050,000
42
Insättningar .................................
871,052
1,314,209
1,750,000
101
Uttagningar ................................
495,978
940,512
1,200,000
142
Insatt belopp i kronor.................
58,087,983
93,750,333
170.000,000
193
Uttaget » » » ..................
48,032,958
84,221,206
100,000,000
108
[nnestående behållning å motböcker
med postsparbanken (den 31 de-
c ernber) ...................................
165,085,227
222,822,286
280,000,000
70
Med hänsyn till det ständigt ökade förtroende, som kommit postsparbanken
till del från allmänhetens sida, är det all anledning förmoda, att
postsparbanksrörelsen skall komma att ytterligare ökas under de närmaste
åren.
Rörande behovet av utrymme för ifrågavarande verksamhetsgrenar samt
möjligheterna att tillgodose detta behov innehåller generalpoststyrelsens
skrivelse följande redogörelse:
Självfallet har postgiro- och postsparbanksrörelsernas sällsynt starka utveckling
nödvändiggjort anlitandet av en förhållandevis stor personal å den
byrå, som har att utöva den centrala ledningen av dessa rörelsegrenar, att
fullgöra all kontobokföring o. s. v. Den å byrån anställda personalen uppgår
för närvarande till ett antal av omkring 400. Den större delen härav
eller i runt tal 240 personer användes för postgirotjänsten. Redan personalens
storlek påkallar rymliga tjänstelokaler. Härtill kommer, att det omfattande
bokföringsarbetet — liksom i all möjlig mån arbetet i övrigt å såväl
postgiro- som postsparbankskontoren — försiggår och måste försiggå med
anlitande av moderna maskinella hjälpmedel (bokföringsmaskiner etc.), vilka
kräva ej obetydligt utrymme jämte särskilda dispositioner av arbetslokalerna.
Slutligen äro dels själva arbetsmaterialet, dels ock arbetets organisation sådana,
att de var för sig påfordra relativt stora utrymmen (i och för uppställande
av kortregister, arkivskåp m. m.). Allt detta har gjort, att postgiro-
och postsparbankskontorens lokalfråga varit mycket svårlöst och att
det endast med stor ansträngning varit möjligt att inom centralposthuset
anvisa lämpliga arbetslokaler åt desamma. Postgirokontoret förfogar för
närvarande över lokaler — i huvudsak förlagda till centralposthusets 4:e
våning utefter Klara Norra Kyrkogata samt till en gårdsflygel — med ett
sammanlagt golvutrymme av 2,855 kvadratmeter, medan motsvarande utrymme
för det i översta våningen vid samma gata förlagda postsparbankskontoret
utgör 887 kvadratmeter. I dessa utrymmen hava inräknats även
korridorer, kapprum m. m.
Ehuru nämnda lokaler äro av betydande storlek, äro de numera otillfredsställande.
Utrymmet är till den grad utnyttjat för avvecklingen av det
löpande arbetet, att korridorer och hallar samt tidvis i viss mån även arbetslokalerna
måst apteras till kapprum och arkivrum samt till upplagsplatser
och förråd.
Allteftersom arbetet så påfordrat, hava nya lokaler ställts till förfogande
och för ändamålet inretts. Då man emellertid därvid haft endast begränsad
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 25.
möjlighet till disposition och planläggning av lokalerna, hava dessa all ansträngning
till trots i många fall måst bliva för sitt ändamål mindre tjänliga.
Detta förhållande i förening med den allmänna trångboddheten inverkar
försvårande på arbetet, vilket är så mycket olägligare som postgirobokföringen
— den viktigaste detaljen av postgiroarbetet — måste försiggå under stor
brådska samtidigt med att det kräver iakttagandet av en minutiös noggrannhet.
Klart är att, örn lokalerna redan nu äro för knappt tillmätta, ingen
möjlighet förefinnes att inom desamma på ett tillfredsställande sätt möta
den år för år växande arbetsmängd, som postgirokontoret, enligt vad tidigare
i denna skrivelse anförts, har att emotse. På grund av den arbetsökning,
som är att förvänta, beräknar styrelsen, att tjänstepersonalen å postgirokontoret
måste inom 10 år hava ökats från nuvarande numerär, 240, till 600,
varjämte maskinparken behöver utökas i betydande omfattning. Vad nu
sagts i fråga örn postgirokontoret gäller i tillämpliga delar väsentligen även
beträffande postsparbanken.
I anslutning till vad sålunda anförts måste styrelsen med bestämdhet
hävda det ofrånkomliga i, att åtgärder omedelbart vidtagas för att åt nu
ifrågavarande båda avdelningar bereda väsentligt större lokaler än dem,
varöver de för närvarande förfoga. I anslutning till vad styrelsen redan
vid framläggande av förslag örn inköp av fastigheten nr 12 och 13 i kvarteret
Blåmannen framhållit, vill styrelsen nu särskilt betona, att den erforderliga
lokalökningen ovillkorligen bör ske i direkt anslutning till nuvarande arbetslokaler.
I annat fall skulle man, helt naturligt, äventyra verksamhetens
rationella skötsel och arbetsledning. En utökning av lokalerna inom centralposthuset
kan ej ifrågakomma, då denna byggnad i övrigt helt disponeras
för andra postala ändamål.
Den enda lösning av femte byråns lokalfråga, som är möjlig, är därför
att, till fullföljande av Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut angående inköp
av fastigheten i kvarteret Blåmannen, låta i denna fastighet anordna erforderliga
lokaler för postgirorörelsen i direkt förbindelse med det nuvarande
centralposthuset. I sistnämnda byggnad skulle postsparbanken erhålla nödvändiga
utökade lokaler genom övertagandet i huvudsak av de lokaler, som
för närvarande där tagas i anspråk av postgirokontoret.
De nuvarande lokalerna för femte byrån i centralposthusets två översta
våningar äro, med därå nedlagda stora kostnader, speciellt utbyggda och
inredda för sitt ändamål och kunna icke lämpligen disponeras för annat
postverkets behov. För övrigt ligger det i öppen dag, att, då särskilt postgirokontorets
verksamhet sker i intim förbindelse med postarbetet i övrigt
samt allmänheten bör hava bekväm möjlighet att besöka kontoret, detta
kontor under alla förhållanden måste beredas lokaler, som äro centralt belägna
för allmänheten och som äga goda kommunikationer med centralposthuset.
A den tomt i kvarteret Blåmannen, som postverket förvärvat, finnas redan
nu en del byggnader. Då emellertid dessa äro av hög ålder och sådan
beskaffenhet i övrigt, att de omöjligt kunna komma i fråga vid beredande
av tjänstelokaler åt postverket, måste byggnaderna rivas och ny byggnad
uppföras å tomten.
Med avseende å sättet för bebyggande av tomten samt beträffande vissa
i samband därmed stående frågor angående stadsplaneändring m. m. har
generalpoststyrelsen härefter anfört:
Förhandlingar hava av generalpoststyrelsen förts med vederbörande
myndigheter i Stockholms stad angående sättet för tomtens bebyggande
6
Kungl. Majus proposition nr 25.
m. m. Härvid har från styrelsens sida av skäl, som tidigare berörts, påyrkats
att få anordna förbindelseled över Klara Norra Kyrkogata från postgirots
och postsparbankens nuvarande lokaler i centralposthuset till våningarna
3 och 4 trappor upp i den planerade nybyggnaden. Från stadens sida har
i detta sammanhang upptagits frågan örn ändring av stadsplanen för trakten
kring centralposthuset. Vid sammanträde den 21 augusti 1929 har stadsplanenämnden
beslutat ingå till stadens vederbörande myndigheter med
förslag till stadsplaneändring, innefattande dels breddning av såväl Klara
Norra Kyrkogata som ock Bryggare- och Mästersamuelsgatorna, dels rättighet
för postverket i egenskap av fastighetsägare att anordna nyssnämnda förbindelseled
över Klara Norra Kyrkogata, dels ock slutligen tillstånd för
verket att å tomten nr 12 och 13 i kvarteret Blåmannen uppföra byggnad
till en meter högre höjd än som eljest gäller för byggnad vid gata örn 16
meters bredd.
Därest denna stadsplan bliver slutgiltigt fastställd, varemot från styrelsens
sida givetvis icke är något att invända, skulle Klara Norra Kyrkogata breddas
från nuvarande omkring 7.5 meter till 16 meter. Detta skulle medföra, att
den utefter Klara Norra Kyrkogata belägna delen av nu omhandlade tomt
(i kvarteret Blåmannen) till en bredd av omkring 8.5 meter utlägges till
gatumark. I vad förslaget avser breddning av Bryggare- och Mästersamuelsgatorna,
skulle detsamma icke innebära någon ändring beträffande sistnämnda
tomt. Däremot skulle förslaget i denna del innefatta, att sistnämnda gators
gränslinjer utefter centralposthuset komme att sammanfalla med yttergränserna
för denna byggnad. Centralposthuset är nämligen mot Bryggare- och Mästersamuelsgatorna
icke uppfört helt intill respektive tomtgränser, utan huset
har uppförts till huvudsakliga delar utefter en linje, belägen 2.8 meter
innanför tomtgränsen mot Bryggaregatan och l.i meter innanför tomtgränsen
mot Mästersamuelsgatan. De tomtremsor, som härigenom icke bebyggts,
hava av staden iordningställts till och underhållits såsom gator.
Nu ifrågasatt stadsplaneändring skulle, såsom av det anförda framgår,
innebära, att postverket finge avstå vissa tomtområden till gatumark. De
förhandlingar, som på grund av ändringsförslaget jin gä med Stockholms
stads fastighetsnämnd, föras på den linje, att postverket utan ersättning
avstår berörda tomtområden till gatumark, mot det att staden utan ersättning
till postverket avstår den del av nuvarande Klara Norra Kyrkogata,
som kommer att genom postverkets försorg överbyggas med omhandlade
förbindelseled.
Generalpoststyrelsen anför i detta sammanhang, att avtal i berörda ämne
inom den närmaste tiden komme att avslutas mellan styrelsen, under förutsättning
av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, och Stockholms stads
fastighetsnämnd, under förutsättning av stadsfullmäktiges godkännande. Så
snart detta avtal blivit i vederbörlig ordning underskrivet, komme styrelsen
att överlämna detsamma till Kungl. Majit.
Styrelsen har vidare uppehållit sig vid vissa andra lokalbehov för postverket,
vilka genom en nybyggnad på förevarande tomt skulle kunna tillgodoses.
Härutinnan yttrar styrelsen bland annat:
Genom sådan nybyggnad skulle även kunna tillgodoses det krav på väsentligt
utökade förråds- och lagerlokaler för generalpoststyrelsen i dess
helhet, som icke utan högst väsentliga olägenheter längre kan undanskjutas.
Dylika lokaler skulle lämpligen kunna erhållas i byggnadens källarvåningar.
Yisserligen hava genom den nu slutförda örn- och tillbyggnaden av central
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
posthuset förråds- och lagerlokaler erhållits för postverkets tryckerier och
för blankettförrådet, men det är för en annan avdelning av postarbetet,
som de nu ifrågasatta lokalerna finnas påkallade, nämligen för persedelförrådet.
Såsom av styrelsen i annat sammanhang vid upprepade tillfällen framhållits,
har styrelsen sökt nedbringa postverkets kostnader för anskaffning
av inventarier, effekter, förbrukningsartiklar m. m. genom centralupphandling
av dessa föremål. Denna centralupphandling har ur ekonomisk synpunkt
visat sig synnerligen fördelaktig för verket och omfattar numera
— med undantag för vissa större möbler — praktiskt taget alla de inventarier,
effekter, klädespersedlar, förbrukningsartiklar och skrivmaterialier,
som erfordras i posttjänsten. Övervägande delen av dessa inventarier m. m.
förvaras i och distribueras till de olika postanstalterna genom postverkets
persedelförråd. De egentliga lokalerna för nämnda förråd äro belägna i
posthuset vid Lilla Nygatan i Stockholm. Lokalerna omfatta en golvyta
av 692 kvadratmeter och ett kubikutrymme av 1,834 kubikmeter, fördelade
på ej mindre än 25 rum, därav 15 i källaren, 2 i bottenvåningen, 6 i våningen
1 trappa upp och 2 i våningen 2 trappor upp. Enär lokalerna utgöras av ett
flertal små rum, dessutom förlagda i olika våningar och med dåliga förbindelser
sinsemellan, hava desamma aldrig varit fullt lämpliga såsom förrådslokaler.
Sedan avsevärd tid tillbaka äro de även otillräckliga, vilket
missförhållande snart kommer att väsentligt ökas. Styrelsen har nämligen
från ingången av år 1929 genomfört standardisering av möbler för postkontor
och postexpeditioner och i samband därmed bestämt, att vissa av
de nya standardmöblerna såsom anslagstavlor, postbokshyllor, uppsatser för
expeditionsbord, sedelbord, stolar av olika slag, förvaringslådor m. m. skola
upphandlas centralt och tillhandahållas postanstalterna genom persedelförrådet.
Bristen på förrådsutrymme lägger stora hinder i vägen för att kunna
ordna upphandlingen på bästa möjliga sätt.
Ritningar till det ifrågasatta nybygget hava på generalpoststyrelsens uppdrag
utarbetats av professorn E. Lallerstedt samt bifogats styrelsens skrivelse.
Byggnaden har enligt styrelsen planerats med beaktande så långt
möjligt av de förhållanden, som kunna tänkas inträffa, därest i en framtid
poströrelsen kommer att kräva inköp för postverkets räkning av angränsande
tomter inom kvarteret Blåmannen och uppförande därå av tillbyggnader till
den nu planerade nybyggnaden. Inom sistnämnda byggnad erfordras ej
installation av särskild centralvärmeanläggning, utan byggnaden kan uppvärmas
genom anknytning till den befintliga centralvärmeanläggningen i
centralposthuset. Såsom generalpoststyrelsen påpekat, ställer sig en sådan
anordning givetvis ekonomiskt fördelaktig med hänsyn till såväl anläggningssom
driftkostnaderna. Av ritningarna till nybyggnaden framgår, att densamma
skulle uppföras i två källarvåningar samt därutöver till delvis fem
våningars höjd. Genom huset i dess helhet skulle leda en trappa med hiss,
från undre källarvåningen till våningen 4 trappor upp ytterligare en trappa
med personhiss samt från övre källarvåningen till våningen 5 trappor upp
en paternosterliiss.
Rörande nybyggnadsförslagets närmare innehåll har generalpoststyrelsen
lämnat i huvudsak följande redogörelse;
8
Kungl. Majus proposition nr 25.
De båda källarvåningarna skulle innehålla förrådslokaler om sammanlagt
2,508 kvadratmeter, vilka skulle helt disponeras av persedelförrådet. Till
båda dessa källarvåningar skulle anordnas nedfart från gatan för motorfordon.
Aven viss del, sammanlagt 123 kvadratmeter, av bottenvåningen skulle
tagas i anspråk för persedelförrådet. Här skulle sålunda beredas utrymme
dels för förvaring av ömtåligare effekter, dels ock för materialförvaltarens
expedition.
I övrigt skulle byggnaden helt och hållet disponeras för postgirokontoret.
I bottenvåningen, som helt överbygges med en ljusgård, skulle vid Bryggaregatan
anordnas en kassaexpedition, med avdelning för allmänheten, örn
sammanlagt 278 kvadratmeter inklusive i omedelbar anslutning därtill inrett
kassavalv jämte rum för kassakontrollant. Kassaexpeditionen beräknas inrymma
plats för 9 kassaexpedienter, vilket antal icke kan anses för stort
tilltaget med hänsyn till den betydande omfattning, vari postgirokontoret
har att redan nu betjäna allmänheten. Innanför den för allmänheten avsedda
delen av kassaexpeditionen skulle — intill dess att postgirorörelsens
utveckling kräver utökning av denna expedition — ett utrymme örn 125
kvadratmeter användas till förrådsrum för postgirokontorets blanketter,
övriga trycksaker m. m. Utefter Klara Norra Kyrkogata skulle ett utrymme
örn sammanlagt 120 kvadratmeter disponeras av den expedition inom postgirokontoret,
som har till huvudsaklig uppgift att öppna och avsluta postgirokonton,
föra register över kontoinnehavarna, redigera postgiroförteckningen
samt mottaga beställningar och ombesörja expeditionen av blanketter till
giroutbetalningskort. Utrymmet under ljusgården skulle huvudsakligen eller
till ett utrymme av 437 kvadratmeter disponeras av den del utav postverkets
blankettryckeri, som utför särskilt tryck för postgirokontorets räkning, samt
för uppställning av kontorets adresseringsmaskiner. Postgirokontoret är
redan nu, för expeditionen av de dagligen till ett antal av över 8,000 utgående
kontoutdragen, nödsakat att för anbringande av kontobeteckning å
olika handlingar m. m. använda ett flertal adresseringsmaskiner, vilka anlitas
oavbrutet hela dagen. För det speciella girotrycket användas redan
nu 7 mindre tryckpressar jämte skär- och häftmaskiner, sysselsättande en
personal ^av 14 personer. Slutligen skulle till bottenvåningen förläggas ett
rum örn 50 kvadratmeter för expedition av ankommande och avgående post.
Återstoden av utrymmet skulle utnyttjas till entré för allmänheten, kapprum
och toaletter samt passager.
Till våningen en trappa upp vore meningen att förlägga de egentliga administration
slokalerna. Här skulle således utmed Bryggaregatan beredas
tjänsterum för byråchefen jämte väntrum för allmänheten med plats för
byråchefens amanuens ävensom tjänsterum för kamreraren och sekreteraren.
Två rum örn respektive 48 och 97 kvadratmeter skulle användas av tjänstemännen
å kamrerarens respektive sekreterarens expeditioner. Ett rum i
hörnet av Klara Norra Kyrkogata och Bryggaregatan skulle reserveras för
de sammanträden och överläggningar med ett flertal personer, vilka ofta
Såkallas inom såväl postgirokontoret som postsparbanken. Utmed Klara
''orra Kyrkogata skulle femte byråns korrespondensavdelning — omfattande
både postsparbanken och postgirokontoret — med tillhörande arkiv, inklusive
ett par smärre rum för avdelningens föreståndare och stenografer, disponera
ett utrymme örn sammanlagt 243 kvadratmeter. Ett rum örn 148 kvadratmeter
skulle disponeras av postgirokontorets skatteavdelning. Återstående
utrymme i våningen komme att upptagas av förrum med plats för vaktmästare,
korridorer, kapprum och toaletter.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Våningarna två och tre trappor upp skulle användas för postgirokontorets
mest lokalkrävande arbete, nämligen kontobokföringen med därtill börande
för- och efterarbeten. Respektive våningar skulle, praktiskt taget, utnyttjas
utan indelning i avgränsade mindre utrymmen. Våningen två trappor upp
skulle i huvudsak (828 kvadratmeter) användas för sortering och bearbetning
av inbetalningskort samt våningen tre trappor upp (755 kvadratmeter) för
motsvarande arbeten i fråga örn giro- och utbetalningskort. Den egentliga
bokföringen skulle försiggå i båda våningarna. Utrymmet måste därvid beräknas
nied hänsyn till det stora antal bokförings- och andra maskiner,
kontoskåp m. m., som erfordras för ifrågavarande arbete. Uti nu omhandlade
våningar samt i förbindelseleden till centralposthuset i våningen tre
trappor upp skulle inredas kapprum och toaletter.
Våningen fyra trappor upp (örn 624 kvadratmeter) skulle disponeras av
postgirokontorets revisionsavdelning, som även denna har till sitt förfogande
en stor maskinuppsättning. I övergången till centralposthuset skulle inredas
kapprum och toaletter.
I våningen 5 trappor upp skulle inredas dels en bostadslägenhet örn 2 rum
och kök, avsedd till bostad åt tillsyningsmannen vid fastigheten, dels och
ett lunchrum med erforderliga ekonomiutrymmen (370 kvadratmeter) åt såväl
postgirokontorets som postsparbankens personal. I män av utrymme
skulle lunchrummet givetvis även stå till förfogande för övrig personal i
posthuskomplexet. Omkring lunchrummet samt å taket till förbindelseleden
till centralposthuset skulle förekommande utrymmen användas till
promenadterrasser.
I samband med nybygget och förbindelseledens anordnande skulle av
arkitektoniska och andra skäl en del av den nuvarande oinredda vinden å
centralposthuset omändras, varigenom erhölles lokaler örn 81 kvadratmeter,
användbara för tjänstebruk.
Såsom tidigare vidrörts, skulle postsparbanken erhålla sitt behov av
ökade lokaler tillgodosett genom övertagande av de utrymmen i våningen
tre trappor upp i centralposthuset, vilka nu disponeras av postgirokontoret.
Generalpoststyrelsen framhåller, att härvid, enligt vad nu kan bedömas,
postsparbanken åtminstone tills vidare icke skulle behöva taga i anspråk
några mindre rum, som nu disponeras av byråchefen, kamreraren med flera
tjänstemän å femte byrån med i huvudsak administrativa uppgifter, utan
att dessa rum lämpligen skulle kunna användas för andra ändamål, för
vilka lokalbehov föreligger. Yad beträffar postsparbankens nuvarande lokaler
(i våningen över postgirokontoret) har avsetts, att desamma skulle tjäna till
gemensamt arkivutrymme för postgirokontoret och postsparbanken.
Beträffande kostnaderna för byggnadsföretaget innehåller generalpoststyrelsens
framställning med därvid fogade beräkningar i huvudsak följande:
Kostnaderna för rivning av befintliga byggnader å tomten i kvarteret
Blåmannen samt för uppförande av ett posthus å sagda tomt ävensom för
anordnande av förbindelseleden mellan centralposthuset och det nya huset
med därav föranledd ändring av vinden i centralposthuset hava av professorn
Lallerstedt beräknats till sammanlagt 1,540,000 kronor.
Denna summa fördelar sig på följande huvudposter:
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Kronor.
Byggnadskostnader m. m. för nybyggnaden....................................... 1,296,000
Gatuöverbyggnaden mellan centralposthuset och nybyggnaden ...... 82,000
Ombyggnader inom centralposthuset, sammanhängande med dels
gatuöverbyggnaden, dels mindre påbyggnad av centralposthusets
vindsvåning, dels framdragandet av rörledningar genom sistnämnda
hus ..................................................................................... 57,000
Gatukulvert för rörledningar .............................................................. 6,000
Värmeanläggning m. m.:
Värme- och ventilationsanläggningen inom nya posthuset 42,000
Huvudledningar från den befintliga värmecentralen jämte
övriga arbeten för anslutning till densamma.................. 12,000
Sanitär anläggning................................................................. 45,000 99000
Summa kronor 1,540,000
Totalkostnaden för tomt och byggnad skulle alltså komma att uppgå till
2,190,000 (650,000 + 1,540,000) kronor. Genom byggnadsföretagets realiserande
skulle postverket erhålla kontorslokaler örn 4,639 kvadratmeter, förrådslokaler
i källare örn 2,508 kvadratmeter, en bostadslägenhet om 2 rum
och kök samt lunchlokaler örn 370 kvadratmeter. Enär fastigheten bomme
att nyttjas uteslutande för postverkets drifts omedelbara behov, skulle densamma
icke bliva föremål för beskattning. Omkostnaderna i framtiden för
fastigheten kunna därför uppskattas till högst 2 % av fastighetens värde.
Med en beräknad ränta av 5 % å nedlagt kapital blir årshyran för samtliga
i byggnaden inrymda lokaler 153,300 kronor (7 % av 2,190,000). För bostadslägenheten
kan beräknas en årshyra av 1,000 krono]''. Därest för förrådslokalerna
i källarna räknas med en tredjedel så hög hyra per kvadratmeter
som för övriga lokaler — med undantag för bostadslägenheten — skulle
alltså postverkets omkostnader för lokalerna kunna sättas till: för förrådslokalerna
21,783 kronor per år och för övriga lokaler 130,517 kronor per år,
motsvarande alltså 8 kronor 68 öre respektive 26 kronor 4 öre per kvadratmeter.
Då hyrorna i den allmänna marknaden inom här ifrågavarande stadsdel,
för lokaler likvärdiga med de nu omhandlade, ligga avsevärt över nyssnämnda
hyresbelopp, lärer någon anmärkning mot byggnadsföretagets ekonomiska
innebörd icke kunna med fog framställas.
Beträffande fördelningen av den beräknade kostnadssumman på olika
budgetår har generalpoststyrelsen anfört, att enär posthusbyggnaden icke
kunde beräknas bliva färdig före den 1 juli 1931, det icke syntes vara nödigt
att belasta riksstaten för budgetåret 1930/1931 med mera än en del av kostnaderna
för byggnadsföretaget. Ett belopp av 900,000 kronor har av styrelsen
ansetts tillfyllest för arbetets bedrivande intill den 1 juli 1931. Återstående
för byggnadens uppförande erforderliga medel skulle behöva anvisas
först för budgetåret 1931/1932.
Med stöd av det anförda har generalpoststyrelsen hemställt, att för påbörjande
av en posthusbyggnad å tomten nr 12 och 13 i kvarteret Blåmannen
i Stockholm måtte för budgetåret 1930/1931 anvisas ett reservationsanslag
av 900,000 kronor.
På grund av föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 1 april 1927 har samarbete
ägt rum mellan generalpoststyrelsen och byggnadsstyrelsen såväl vad
11
Kungl. Majlis proposition nr 25.
angår byggnadsföretagets planläggning som ock beträffande utarbetandet av
närmare förslag till detsamma. Med skrivelse den 1 oktober 1929 har generalpoststyrelsen
överlämnat ett av byggnadsstyrelsen den 12 september 1929
avgivet yttrande i ärendet, däri byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen
icke hade något att erinra mot förslaget. De till 1,540,000 kronor beräknade
byggnadskostnaderna syntes emellertid styrelsen väl knappt tilltagna
och förutsatte iakttagande av den största sparsamhet vid byggnadens uppförande.
Med skrivelse den 10 december 1929 har generalpoststyrelsen sedermera,
i anslutning till vad förut anförts angående vissa med nybyggnadsförslaget
sammanhängande stadsplanefrågor m. m., överlämnat ett] mellan styrelsen,
under förutsättning av Kungl. Majits och riksdagens godkännande, å ena,
samt Stockholms stads fastighetsnämnd, under förbehåll av stadsfullmäktiges
godkännande, å andra sidan, upprättat kontrakt i fråga om visst markbyte
m. m. Kontraktet, vilket lämpligen torde böra såsom bilaga fogas till statsrådsprotokollet,
har slutits under förutsättning att för kvarteren Posthornet
och Blåmannen å Norrmalm i Stockholm ändring av stadsplanen bleve vederbörligen
fastställd i huvudsaklig överensstämmelse med förslag, som angivits
å en av stadsplanekontoret den 22 oktober 1929 upprättad, med Pl. 745 betecknad
karta jämte tillhörande beskrivning. Enligt avtalet skulle generalpoststyrelsen
till staden med full äganderätt överlåta vissa å en kontraktet
bifogad karta betecknade, utmed Bryggaregatan, Mästersamuelsgatan och
Klara Norra Kyrkogata belägna delar, tillhopa utgörande omkring 610 kvadratmeter,
av kvarteret Posthornet samt av tomten nr 12 och 13 i kvarteret
Blåmannen, mot det att staden till styrelsen med full äganderätt överlåter
den del av Klara Norra Kyrkogata, i areal innehållande omkring 65 kvadratmeter,
som skulle komma att överbyggas med en förbindelseled mellan centralposthuset
och den föreslagna nybyggnaden. Styrelsen skulle enligt avtalet
befrias från den skyldighet att utgiva gatumarksersättning beträffande
förevarande tomter, som eljest enligt gällande lag skulle åligga styrelsen på
grund av stadsplaneändringens genomförande.
Beträffande avtalets innehåll i övrigt hänvisar jag till förenämnda bilaga.
Generalpoststyrelsen har vidare med skrivelse den 3 januari 1930 till
Kungl. Majit överlämnat utdrag av Stockholms stadsfullmäktiges protokoll
den 20 december 1929, utvisande att stadsfullmäktige beslutat dels godkänna
förenämnda avtal mellan generalpoststyrelsen och fastighetsnämnden,
dels ock antaga och underställa Kungl. Majlis prövning den ifrågasatta stadsplaneändringen.
Stadsfullmäktiges beslut i fråga om godkännande av avtalet har den 11
januari 1930 blivit av Överståthållarämbetet fastställt.
I utlåtande den 7 januari 1930 har byggnadsstyrelsen förklarat sig icke
hava något att erinra mot det mellan generalpoststyrelsen och Stockholms
stads fastighetsnämnd ingångna avtalet eller mot det i samband med avtalet
stående förslaget till stadsplanoändring.
12
Departements
chefen.
Kungl. Majits proposition nr 26.
Generalpoststyrelsens utredning i ärendet synes mig ådagalägga, att ett
oavvisligt behov föreligger av att snarast bereda nya, avsevärt utökade lokaler
för styrelsens femte byrå, omfattande postgiro- och postsparbankskontoren.
De nuvarande lokalerna för dessa båda kontor hava på grund av
rörelsens snabba uppsving redan blivit otillräckliga samt i vissa avseenden
mindre lämpliga. Den fortsatta utveckling, som efter allt att döma torde
vara att vänta inom berörda rörelsegrenar och särskilt beträffande postgirorörelsen,
kan uppenbarligen icke mötas utan att föreliggande lokalfråga
blivit löst.
Generalpoststyrelsens förslag att för ifrågavarande ändamål uppföra en
nybyggnad å den enligt beslut av 1927 års riksdag för postverkets räkning
inköpta fastigheten i kvarteret Blåmannen finner jag vara lämpligt. I denna
nybyggnad — vilken genom en gatuöverbyggnad skulle direkt förbindas med
centralposthuset — skulle postgirokontoret erhålla tillräckliga och ändamålsenliga
lokaler med erforderliga utvidgningsmöjligheter för den framtid, under
vilken lokalbehovet för närvarande kan med någon grad av sannolikhet beräknas.
Samtidigt skulle postverkets behov av ökade förråds- och lagerutrymmen
bliva väl tillgodosett. För postsparbankskontoret skulle slutligen
åstadkommas rymliga och i övrigt tjänliga utrymmen genom övertagande i
huvudsak av de lokaler, vilka nu disponeras av postgirokontoret.
I avseende å generalpoststyrelsens av byggnadsstyrelsen godtagna utformning
av nybyggnadsförslaget, vid vars upprättande erforderlig enkelhet och
sparsamhet synas hava iakttagits, har jag liksom beträffande generalpoststyrelsens
förslag till huvudsaklig disposition av nybyggnaden och genom densamma
frigjorda utrymmen i centralposthuset intet att erinra. Ej heller
finner jag anledning till anmärkning mot de genom generalpoststyrelsens
försorg upprättade kostnadskalkylerna för byggnadsföretaget, slutande å en
kostnadssumma av 1,540,000 kronor, vilket belopp jämte köpeskillingen för
tomten med nuvarande byggnader — 650,000 kronor — torde representera
ett efter skälig hyresberäkning fullt räntabelt värde.
Det i samband med nybyggnadsförslaget ingångna avtalet med Stockholms
stad angående byte av vissa markområden m. m., vilket ansluter sig till
upprättat och av staden antaget förslag rörande ändring av stadsplanen för
kvarteren Posthornet och Blåmannen, finner jag ur statsverkets synpunkt
vara godtagbart. Genom detta avtal i förening med de nya stadsplanebestämmelserna
skapas bland annat möjlighet för postverket till anordnande
mellan centralposthuset och nybyggnaden av förenämnda direkta förbindelseled,
vilken är en viktig förutsättning för arbetets rationella skötsel och
övervakande. Avtalet torde böra underställas riksdagens godkännande. Det
bör erinras, att avtalet innehåller bestämmelse, att det skall anses hava till
alla delar förfallit, därest Kungl. Majit och riksdagen icke före den 1 maj
1930 godkänt detsamma.
På sätt generalpoststyrelsen hemställt och i överensstämmelse med vad i
statsverkspropositionen preliminärt beräknats lärer för påbörjande av nybyggnadsföretaget
böra för nästkommande budgetår anvisas ett anslag av
900,000 kronor att utgå av lånemedel.
Kungl. Majus proposition nr 25. 13
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels godkänna såsom bilaga härvid fogat, mellan generalpoststyrelsen
och Stockholms stads fastighetsnämnd den 29
november 1929 upprättat kontrakt i fråga om byte av vissa
markområden i kvarteren Posthornet och Blåmannen å Norrmalm
i Stockholm m. m.;
dels ock till posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen i Stockholm
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag
av............................................................................kronor 900,000,
att utgå av lånemedel.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Bilaga.
Under förutsättning att för kvarteren Postkornet och Blåmannen å Norrmalm
här i staden ändring av stadsplanen varder vederbörligen fastställd i
huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som finnes närmare angivet
å en av stadsplanekontoret den 22 oktober 1929 upprättad, med Pl. 745 betecknad
karta jämte tillhörande beskrivning, är emellan kungl, generalpoststyrelsen,
under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens medgivande,
å ena, samt Stockholms stads fastighetsnämnd, under förbehåll av stadsfullmäktiges
godkännande, å andra sidan, upprättat detta
Kontrakt.
l:o.
Kungl, generalpoststyrelsen överlåter till Stockholms stad med full äganderätt
dels de delar av kvarteret Posthornet, som å bifogade, av förste ingenjören
G. Ernst Eggert den 2 november 1929 upprättade karta äro betecknade
med röd färg, innehållande i areal tillhopa omkring 345 kvadratmeter,
dels de delar av tomten nr 12, 13 i kvarteret Blåmannen, vilka å samma
karta äro betecknade med röd färg, i areal innehållande tillhopa omkring 265
kvadratmeter, mot det att staden till generalpoststyrelsen med full äganderätt
överlåter den del av Klara Norra Kyrkogata, vilken å samma karta
betecknas med blå färg, i areal innehållande omkring 65 kvadratmeter samt
på följande villkor i övrigt.
2:o.
Snarast möjligt efter det förenämnda ändringsförslag blivit fastställt, skola
kontrahenterna göra framställning till byggnadsnämnden örn sådan tomtindelning,
att den enligt mom. l:o överlåtna marken varder vederbörligen
avskild.
Samtliga kostnader för dessa förrättningar samt för mätning av de vid
tomtindelningen bildade nya tomterna skola betalas av staden ensamt.
3:o.
Genom detta kontrakt överlåten mark tillträdes av den nya ägaren första
dagen i tredje månaden efter det att de i mom. 2:o här ovan avsedda tomtindelningsförrättningarna
blivit vederbörligen fastställda.
4:o.
A den i mom. 3:o här ovan bestämda tillträdesdagen skall vardera kontrahenten
till motkontrahenten avlämna överlåtelsebrev å den mark, han
genom detta kontrakt avstår, varjämte generalpoststyrelsen skall överlämna
för de till staden överlåtna områdenas lagfarande nödiga åtkomsthandlingar
samt bevis, att de icke äro med inteckning besvärade.
Värdera kontrahenten betalar kostnader för lagfart å den egendom, han
genom detta avtal förvärvar.
5:o.
Generalpoststyrelsen frikallas från den skyldighet att utgiva sådan gatumarksersättning
beträffande tomten nr 1 i kvarteret Posthornet och tomten
nr 12, 13 i kvarteret Blåmannen, vilken eljest enligt gällande lag skulle
åligga styrelsen på grund av ovannämnda stadsplaneändrings genomförande.
Kungl. Majus proposition^ nr 25.
15
6:o.
Staden berättigas att utan ersättning för all framtid som gata nyttja marken
inom de områden, som å förutnämnda, av förste ingenjören G. Ernst Eggert
upprättade karta äro betecknade med Z1 och Z2, och att sålunda däri nedlägga
och bibehålla nödiga ledningar, dock med skyldighet för staden att
såsom gata ordna och underhålla ifrågavarande områden.
Det skall åligga generalpoststyrelsen att inom tre år från tillträdesdagen
räknat hava på sin bekostnad borttagit den trappanläggning, som nu finnes
vid Bryggaregatan på det å kartan med Z2 betecknade området, samt ordnat
å området befintlig byggnad enligt nu föreslagna stadsplanebestämmelser.
7:o.
Hava detta kontrakt och den däri förutsatta stadsplaneändringen icke
blivit före den 1 januari 1930 godkända av stadsfullmäktige genom beslut,
som varder vederbörligen fastställt, eller hava Kungl. Majit och riksdagen
icke före den 1 maj 1930 godkänt kontraktet eller har Kungl. Majit icke
före den 1 juni 1930 fastställt här ifrågavarande stadsplaneändring, skall
detta kontrakt anses hava till alla delar förfallit.
Härav äro två lika lydande exemplar upprättade.
Stockholm den 29 november 1929.
Kungl. Generalpoststyrelsen På fastighetsnämndens vägnar:
ANDERS ÖKNE. HABRY SANDBERG.
Gustaf Kihlmark ^e^er9-
Teodor Julin.
Bevittnas:
Alice Hallberg. K. Lindqvist.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1930:18 Skrivelse till Konungen angående vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1930 s. 2 i texten
- SU 1930:9a Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193011931 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk. s. 2 i texten