Sök i Ratio Lex

Angående anslag till posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen i Stockholm m. ra

15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:25, Angående anslag till posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen i Stockholm m. ra

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

1

Nr 25.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anslag

till posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen i Stockholm

m. ra.; given Stockholms slott den 16 januari

1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 16 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning,

bil. 3, punkt 2, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till posthusbyggnad i kvarteret

Blåmannen i Stockholm för budgetåret 1930/1931 beräkna ett reservationsanslag

av 900,000 kronor.

Jag får nu till behandling upptaga frågan örn detta byggnadsföretag.

Med bifall till Kungl. Majits proposition, nr 247, medgav 1927 års riksdag,

att fastigheten nr 12 och 13 i kvarteret Blåmannen i Stockholm — vilken

fastighet är belägen utmed Klara Norra Kyrkogata mitt emot centralposthuset

— finge förvärvas för postverkets räkning på de villkor, som angivits i

ett i ämnet upprättat köpekontrakt. Köpeskillingen utgjorde enligt kontraktet

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 20 käft. (Nr 25.)

99 80

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 25.

650,000 kronor. För köpeskillingens gäldande har 1928 års riksdag anvisat

ett reservationsanslag å nämnda belopp.

I generalpoststyrelsens skrivelse till Kungl. Majit den 9 april 1927, vilken

skrivelse låg till grund för propositionen till 1927 års riksdag angående

fastiglietsförvärvet i fråga oell beträffande vars närmare innehåll jag hänvisar

till propositionen, framhöll generalpoststyrelsen, att den under de senaste

årtiondena alltjämt fortsatta ökningen av poströrelsen inom alla dess grenar

samt överlåtandet på postverket vid olika tillfällen av nya rörelsegrenar tid

efter annan medfört behov av utvidgade lokaler för postverket. Efter en

redogörelse för de utvidgningar och förändringar, som måst under senare

tid vidtagas för tillgodoseende av lokalbehovet för de till centralposthuset

i Stockholm förlagda avdelningarna av verket, och efter att hava framhållit,

att ytterligare utvidgningsmöjligheter saknades inom centralposthuset, anförde

styrelsen bland annat, att det för postverket, vars verksamhet vore

stadd i ständigt fortgående stegring, givetvis vore en angelägenhet av synnerlig

vikt att för de betydelsefulla avdelningar av verket, vilka vore förlagda

till centralposthuset, i tid försäkra sig örn möjligheten att vid behov erhålla

utvidgade lokaler i anslutning till de nuvarande. I särskild grad skulle

detta gälla, därest statsmakterna även i fortsättningen funne sig böra uppdraga

nya rörelsegrenar åt postverket. Att för det dåvarande bedöma, när

och för vilka särskilda grenar av rörelsen ökat lokalbehov kunde komma att

yppas, läte sig icke göra, och stju-elsen kunde således icke då framlägga

förslag rörande det sätt, på vilket den till inköp ifrågasatta fastigheten skulle

för postverket närmare utnyttjas. Förslaget örn inköp grundade sig, allmänt

sett, på styrelsens strävan att, med iakttagande av klok förtänksamhet, tillgodose

postverkets lokalbehov, där detta kunde inom en mer eller mindre

närliggande framtid förväntas göra sig gällande.

Av allt att döma syntes emellertid, anförde styrelsen vidare, postsparbanks-

och postgirorörelserna vara de verksamhetsgrenar, som först

komme att kräva ökade lokaler. Särskilt beträffande postgirot syntes man

hava att räkna med en fortsatt stegring i rörelsen. I

I sin skrivelse den 27 augusti 1929 angående anslagsäskanden för budgetåret

1930/1931 till kapitalökning för postverket har generalpoststyrelsen upptagit

frågan örn uppförande av en byggnad på förevarande tomt.

Styrelsen har därvid till en början anfört, att styrelsen, då den år 1927

avgav sitt nyssberörda förslag, tänkt sig, att med de förändrade och utökade

lokaler, som i samband med andra lokaldispositioner inom centralposthuset

ställts till förfogande för styrelsens femte byrå — den byrå, å vilken postsparbanks-

och postgirogöromålen handläggas — det skulle dröja åtminstone

några år framåt, innan styrelsen behövde framlägga förslag om att taga i

anspråk den nya fastigheten för femte byråns räkning. Emellertid hade

utvecklingen av postgiro- och postsparbanksrörelsen skett i så betydligt

mycket hastigare tempo än beräknats, att generalpoststyrelsen, för att kunna

på ett nöjaktigt sätt tillgodose femte byråns lokalbehov, funne sig nödsakad

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Kungl. Maj-.ts proposition nr 25.

att redan nu göra framställning om avlåtande av proposition till 1930 års

riksdag örn uppförande av nybyggnad å tomten nr 12 och 13 i kvarteret

Blåmannen i Stockholm.

Beträffande de senaste årens utveckling inom nu avsedda rörelsegrenar

har styrelsen härefter yttrat följande:

Till närmare belysning av postgirorörelsens utveckling tillåter sig

styrelsen hänvisa till efterföljande siffror. Av dessa torde framgå, att nämnda

rörelse under den jämförelsevis korta tid, varunder den hittills varit i verksamhet,

företett en utveckling, som måste anses för i vissa avseenden rekordartat

snabb. Följande sammanställning rörande postgirokontoret under det

första året av dess verksamhet (1925), respektive 1928 och 1929 giver en

klar bild av utvecklingen.

1925

1928

1929

(beräknade tal)

Ökning

1925—1929

i %

Postgirokonton (den 31 december)...

5,010

28,421

38,500

668

Insättningar .................................

2,506,620

10,870,679

13,500,000

439

Uttagningar ................................

357,530

2,891,265

4,500,000

1,159

Insatt belopp i kronor...............

339,297,066

1,868,883,469

2,300,000,000

578

Uttaget » » » ................

327,779,570

1,863,174,424

2,293,000,000

600

Sammanlagd behållning å postgiro-

konton (den 31 december)...........

11,517,496

33,075,318

40,000,000

247

Att postgirorörelsen i Sverige verkligen vunnit en spridning, som överträffat

alla förväntningar, framgår också vid en jämförelse med förhållandena

i de främmande länder, i vilka postgiro- eller motsvarande rörelse finnes

införd. Medan den svenska postgirorörelsen sålunda vid utgången av år

1929, d. v. s. efter 5 års verksamhet, torde komma att uppvisa inemot 6

postgirokonton på 1,000 invånare, voro efter lika många års verksamhet motsvarande

tal i de länder, vilka få anses vara de för en jämförelse ur olika

synpunkter mest lämpade, följande: i Danmark 1.95, i Schweiz 2.53 och i

Tyskland 1.53. Danmark räknade den 30 juni 1929 (efter 91/2 års verksamhet)

endast 20,047 konton, medan man i Sverige vid samma tidpunkt (efter 4V2

års verksamhet) inregistrerat icke mindre än 32,074 konton. Med ledning

av hittills vunnen erfarenhet och av de jämförelser, som låta sig göra med

förhållandena i utlandet, lärer man kunna räkna med, att den svenska postgirorörelsen

under ännu många år framåt har att emotse en lika kraftig utveckling

som hittills. En inom styrelsen utförd kalkyl ger vid handen, att

10 år härefter, d. v. s. vid utgången av år 1939, antalet postgirokonton kan

beräknas hava stigit till minst 75,000 och att vid samma tidpunkt antalet

bokföringsposter för år kan förväntas uppgå till icke mindre än i runt tal

45,000,000. Ett alldeles särskilt uppsving skulle postgirorörelsen få, om densamma

vunne obligatorisk användning vid den statliga och kommunala uppbörden.

Oavsett detta lärer det finnas många andra områden av det allmännas

verksamhet, där postgirot kan tänkas vinna tillämpning. I den inom

styrelsen verkställda beräkningen rörande förmodad utveckling av postgirot

under den närmaste framtiden har emellertid någon hänsyn icke tagits till

dylika mera ovissa förhållanden, utan siffrorna grunda sig uteslutande på

postgirots faktiska utveckling under dess snart tilländagångna första 5-årsperiod.

Vad härefter vidkommer postsparbanken, har densamma ända från

tiden för dess omorganisation (år 1923) befunnit sig i snabb och oavbruten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

utveckling; ej minst framträder detta under de senaste åren. Följande

sammanställning belyser på ett slående sätt utvecklingen.

1925

1928

1929

(beräknade tal)

Ökning

1925-1929

i %

Motböcker med postsparbanken (den

31 december)..............................

739,067

902,374

1.050,000

42

Insättningar .................................

871,052

1,314,209

1,750,000

101

Uttagningar ................................

495,978

940,512

1,200,000

142

Insatt belopp i kronor.................

58,087,983

93,750,333

170.000,000

193

Uttaget » » » ..................

48,032,958

84,221,206

100,000,000

108

[nnestående behållning å motböcker

med postsparbanken (den 31 de-

c ernber) ...................................

165,085,227

222,822,286

280,000,000

70

Med hänsyn till det ständigt ökade förtroende, som kommit postsparbanken

till del från allmänhetens sida, är det all anledning förmoda, att

postsparbanksrörelsen skall komma att ytterligare ökas under de närmaste

åren.

Rörande behovet av utrymme för ifrågavarande verksamhetsgrenar samt

möjligheterna att tillgodose detta behov innehåller generalpoststyrelsens

skrivelse följande redogörelse:

Självfallet har postgiro- och postsparbanksrörelsernas sällsynt starka utveckling

nödvändiggjort anlitandet av en förhållandevis stor personal å den

byrå, som har att utöva den centrala ledningen av dessa rörelsegrenar, att

fullgöra all kontobokföring o. s. v. Den å byrån anställda personalen uppgår

för närvarande till ett antal av omkring 400. Den större delen härav

eller i runt tal 240 personer användes för postgirotjänsten. Redan personalens

storlek påkallar rymliga tjänstelokaler. Härtill kommer, att det omfattande

bokföringsarbetet — liksom i all möjlig mån arbetet i övrigt å såväl

postgiro- som postsparbankskontoren — försiggår och måste försiggå med

anlitande av moderna maskinella hjälpmedel (bokföringsmaskiner etc.), vilka

kräva ej obetydligt utrymme jämte särskilda dispositioner av arbetslokalerna.

Slutligen äro dels själva arbetsmaterialet, dels ock arbetets organisation sådana,

att de var för sig påfordra relativt stora utrymmen (i och för uppställande

av kortregister, arkivskåp m. m.). Allt detta har gjort, att postgiro-

och postsparbankskontorens lokalfråga varit mycket svårlöst och att

det endast med stor ansträngning varit möjligt att inom centralposthuset

anvisa lämpliga arbetslokaler åt desamma. Postgirokontoret förfogar för

närvarande över lokaler — i huvudsak förlagda till centralposthusets 4:e

våning utefter Klara Norra Kyrkogata samt till en gårdsflygel — med ett

sammanlagt golvutrymme av 2,855 kvadratmeter, medan motsvarande utrymme

för det i översta våningen vid samma gata förlagda postsparbankskontoret

utgör 887 kvadratmeter. I dessa utrymmen hava inräknats även

korridorer, kapprum m. m.

Ehuru nämnda lokaler äro av betydande storlek, äro de numera otillfredsställande.

Utrymmet är till den grad utnyttjat för avvecklingen av det

löpande arbetet, att korridorer och hallar samt tidvis i viss mån även arbetslokalerna

måst apteras till kapprum och arkivrum samt till upplagsplatser

och förråd.

Allteftersom arbetet så påfordrat, hava nya lokaler ställts till förfogande

och för ändamålet inretts. Då man emellertid därvid haft endast begränsad

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 25.

möjlighet till disposition och planläggning av lokalerna, hava dessa all ansträngning

till trots i många fall måst bliva för sitt ändamål mindre tjänliga.

Detta förhållande i förening med den allmänna trångboddheten inverkar

försvårande på arbetet, vilket är så mycket olägligare som postgirobokföringen

— den viktigaste detaljen av postgiroarbetet — måste försiggå under stor

brådska samtidigt med att det kräver iakttagandet av en minutiös noggrannhet.

Klart är att, örn lokalerna redan nu äro för knappt tillmätta, ingen

möjlighet förefinnes att inom desamma på ett tillfredsställande sätt möta

den år för år växande arbetsmängd, som postgirokontoret, enligt vad tidigare

i denna skrivelse anförts, har att emotse. På grund av den arbetsökning,

som är att förvänta, beräknar styrelsen, att tjänstepersonalen å postgirokontoret

måste inom 10 år hava ökats från nuvarande numerär, 240, till 600,

varjämte maskinparken behöver utökas i betydande omfattning. Vad nu

sagts i fråga örn postgirokontoret gäller i tillämpliga delar väsentligen även

beträffande postsparbanken.

I anslutning till vad sålunda anförts måste styrelsen med bestämdhet

hävda det ofrånkomliga i, att åtgärder omedelbart vidtagas för att åt nu

ifrågavarande båda avdelningar bereda väsentligt större lokaler än dem,

varöver de för närvarande förfoga. I anslutning till vad styrelsen redan

vid framläggande av förslag örn inköp av fastigheten nr 12 och 13 i kvarteret

Blåmannen framhållit, vill styrelsen nu särskilt betona, att den erforderliga

lokalökningen ovillkorligen bör ske i direkt anslutning till nuvarande arbetslokaler.

I annat fall skulle man, helt naturligt, äventyra verksamhetens

rationella skötsel och arbetsledning. En utökning av lokalerna inom centralposthuset

kan ej ifrågakomma, då denna byggnad i övrigt helt disponeras

för andra postala ändamål.

Den enda lösning av femte byråns lokalfråga, som är möjlig, är därför

att, till fullföljande av Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut angående inköp

av fastigheten i kvarteret Blåmannen, låta i denna fastighet anordna erforderliga

lokaler för postgirorörelsen i direkt förbindelse med det nuvarande

centralposthuset. I sistnämnda byggnad skulle postsparbanken erhålla nödvändiga

utökade lokaler genom övertagandet i huvudsak av de lokaler, som

för närvarande där tagas i anspråk av postgirokontoret.

De nuvarande lokalerna för femte byrån i centralposthusets två översta

våningar äro, med därå nedlagda stora kostnader, speciellt utbyggda och

inredda för sitt ändamål och kunna icke lämpligen disponeras för annat

postverkets behov. För övrigt ligger det i öppen dag, att, då särskilt postgirokontorets

verksamhet sker i intim förbindelse med postarbetet i övrigt

samt allmänheten bör hava bekväm möjlighet att besöka kontoret, detta

kontor under alla förhållanden måste beredas lokaler, som äro centralt belägna

för allmänheten och som äga goda kommunikationer med centralposthuset.

A den tomt i kvarteret Blåmannen, som postverket förvärvat, finnas redan

nu en del byggnader. Då emellertid dessa äro av hög ålder och sådan

beskaffenhet i övrigt, att de omöjligt kunna komma i fråga vid beredande

av tjänstelokaler åt postverket, måste byggnaderna rivas och ny byggnad

uppföras å tomten.

Med avseende å sättet för bebyggande av tomten samt beträffande vissa

i samband därmed stående frågor angående stadsplaneändring m. m. har

generalpoststyrelsen härefter anfört:

Förhandlingar hava av generalpoststyrelsen förts med vederbörande

myndigheter i Stockholms stad angående sättet för tomtens bebyggande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 25.

m. m. Härvid har från styrelsens sida av skäl, som tidigare berörts, påyrkats

att få anordna förbindelseled över Klara Norra Kyrkogata från postgirots

och postsparbankens nuvarande lokaler i centralposthuset till våningarna

3 och 4 trappor upp i den planerade nybyggnaden. Från stadens sida har

i detta sammanhang upptagits frågan örn ändring av stadsplanen för trakten

kring centralposthuset. Vid sammanträde den 21 augusti 1929 har stadsplanenämnden

beslutat ingå till stadens vederbörande myndigheter med

förslag till stadsplaneändring, innefattande dels breddning av såväl Klara

Norra Kyrkogata som ock Bryggare- och Mästersamuelsgatorna, dels rättighet

för postverket i egenskap av fastighetsägare att anordna nyssnämnda förbindelseled

över Klara Norra Kyrkogata, dels ock slutligen tillstånd för

verket att å tomten nr 12 och 13 i kvarteret Blåmannen uppföra byggnad

till en meter högre höjd än som eljest gäller för byggnad vid gata örn 16

meters bredd.

Därest denna stadsplan bliver slutgiltigt fastställd, varemot från styrelsens

sida givetvis icke är något att invända, skulle Klara Norra Kyrkogata breddas

från nuvarande omkring 7.5 meter till 16 meter. Detta skulle medföra, att

den utefter Klara Norra Kyrkogata belägna delen av nu omhandlade tomt

(i kvarteret Blåmannen) till en bredd av omkring 8.5 meter utlägges till

gatumark. I vad förslaget avser breddning av Bryggare- och Mästersamuelsgatorna,

skulle detsamma icke innebära någon ändring beträffande sistnämnda

tomt. Däremot skulle förslaget i denna del innefatta, att sistnämnda gators

gränslinjer utefter centralposthuset komme att sammanfalla med yttergränserna

för denna byggnad. Centralposthuset är nämligen mot Bryggare- och Mästersamuelsgatorna

icke uppfört helt intill respektive tomtgränser, utan huset

har uppförts till huvudsakliga delar utefter en linje, belägen 2.8 meter

innanför tomtgränsen mot Bryggaregatan och l.i meter innanför tomtgränsen

mot Mästersamuelsgatan. De tomtremsor, som härigenom icke bebyggts,

hava av staden iordningställts till och underhållits såsom gator.

Nu ifrågasatt stadsplaneändring skulle, såsom av det anförda framgår,

innebära, att postverket finge avstå vissa tomtområden till gatumark. De

förhandlingar, som på grund av ändringsförslaget jin gä med Stockholms

stads fastighetsnämnd, föras på den linje, att postverket utan ersättning

avstår berörda tomtområden till gatumark, mot det att staden utan ersättning

till postverket avstår den del av nuvarande Klara Norra Kyrkogata,

som kommer att genom postverkets försorg överbyggas med omhandlade

förbindelseled.

Generalpoststyrelsen anför i detta sammanhang, att avtal i berörda ämne

inom den närmaste tiden komme att avslutas mellan styrelsen, under förutsättning

av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, och Stockholms stads

fastighetsnämnd, under förutsättning av stadsfullmäktiges godkännande. Så

snart detta avtal blivit i vederbörlig ordning underskrivet, komme styrelsen

att överlämna detsamma till Kungl. Majit.

Styrelsen har vidare uppehållit sig vid vissa andra lokalbehov för postverket,

vilka genom en nybyggnad på förevarande tomt skulle kunna tillgodoses.

Härutinnan yttrar styrelsen bland annat:

Genom sådan nybyggnad skulle även kunna tillgodoses det krav på väsentligt

utökade förråds- och lagerlokaler för generalpoststyrelsen i dess

helhet, som icke utan högst väsentliga olägenheter längre kan undanskjutas.

Dylika lokaler skulle lämpligen kunna erhållas i byggnadens källarvåningar.

Yisserligen hava genom den nu slutförda örn- och tillbyggnaden av central
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

posthuset förråds- och lagerlokaler erhållits för postverkets tryckerier och

för blankettförrådet, men det är för en annan avdelning av postarbetet,

som de nu ifrågasatta lokalerna finnas påkallade, nämligen för persedelförrådet.

Såsom av styrelsen i annat sammanhang vid upprepade tillfällen framhållits,

har styrelsen sökt nedbringa postverkets kostnader för anskaffning

av inventarier, effekter, förbrukningsartiklar m. m. genom centralupphandling

av dessa föremål. Denna centralupphandling har ur ekonomisk synpunkt

visat sig synnerligen fördelaktig för verket och omfattar numera

— med undantag för vissa större möbler — praktiskt taget alla de inventarier,

effekter, klädespersedlar, förbrukningsartiklar och skrivmaterialier,

som erfordras i posttjänsten. Övervägande delen av dessa inventarier m. m.

förvaras i och distribueras till de olika postanstalterna genom postverkets

persedelförråd. De egentliga lokalerna för nämnda förråd äro belägna i

posthuset vid Lilla Nygatan i Stockholm. Lokalerna omfatta en golvyta

av 692 kvadratmeter och ett kubikutrymme av 1,834 kubikmeter, fördelade

på ej mindre än 25 rum, därav 15 i källaren, 2 i bottenvåningen, 6 i våningen

1 trappa upp och 2 i våningen 2 trappor upp. Enär lokalerna utgöras av ett

flertal små rum, dessutom förlagda i olika våningar och med dåliga förbindelser

sinsemellan, hava desamma aldrig varit fullt lämpliga såsom förrådslokaler.

Sedan avsevärd tid tillbaka äro de även otillräckliga, vilket

missförhållande snart kommer att väsentligt ökas. Styrelsen har nämligen

från ingången av år 1929 genomfört standardisering av möbler för postkontor

och postexpeditioner och i samband därmed bestämt, att vissa av

de nya standardmöblerna såsom anslagstavlor, postbokshyllor, uppsatser för

expeditionsbord, sedelbord, stolar av olika slag, förvaringslådor m. m. skola

upphandlas centralt och tillhandahållas postanstalterna genom persedelförrådet.

Bristen på förrådsutrymme lägger stora hinder i vägen för att kunna

ordna upphandlingen på bästa möjliga sätt.

Ritningar till det ifrågasatta nybygget hava på generalpoststyrelsens uppdrag

utarbetats av professorn E. Lallerstedt samt bifogats styrelsens skrivelse.

Byggnaden har enligt styrelsen planerats med beaktande så långt

möjligt av de förhållanden, som kunna tänkas inträffa, därest i en framtid

poströrelsen kommer att kräva inköp för postverkets räkning av angränsande

tomter inom kvarteret Blåmannen och uppförande därå av tillbyggnader till

den nu planerade nybyggnaden. Inom sistnämnda byggnad erfordras ej

installation av särskild centralvärmeanläggning, utan byggnaden kan uppvärmas

genom anknytning till den befintliga centralvärmeanläggningen i

centralposthuset. Såsom generalpoststyrelsen påpekat, ställer sig en sådan

anordning givetvis ekonomiskt fördelaktig med hänsyn till såväl anläggningssom

driftkostnaderna. Av ritningarna till nybyggnaden framgår, att densamma

skulle uppföras i två källarvåningar samt därutöver till delvis fem

våningars höjd. Genom huset i dess helhet skulle leda en trappa med hiss,

från undre källarvåningen till våningen 4 trappor upp ytterligare en trappa

med personhiss samt från övre källarvåningen till våningen 5 trappor upp

en paternosterliiss.

Rörande nybyggnadsförslagets närmare innehåll har generalpoststyrelsen

lämnat i huvudsak följande redogörelse;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 25.

De båda källarvåningarna skulle innehålla förrådslokaler om sammanlagt

2,508 kvadratmeter, vilka skulle helt disponeras av persedelförrådet. Till

båda dessa källarvåningar skulle anordnas nedfart från gatan för motorfordon.

Aven viss del, sammanlagt 123 kvadratmeter, av bottenvåningen skulle

tagas i anspråk för persedelförrådet. Här skulle sålunda beredas utrymme

dels för förvaring av ömtåligare effekter, dels ock för materialförvaltarens

expedition.

I övrigt skulle byggnaden helt och hållet disponeras för postgirokontoret.

I bottenvåningen, som helt överbygges med en ljusgård, skulle vid Bryggaregatan

anordnas en kassaexpedition, med avdelning för allmänheten, örn

sammanlagt 278 kvadratmeter inklusive i omedelbar anslutning därtill inrett

kassavalv jämte rum för kassakontrollant. Kassaexpeditionen beräknas inrymma

plats för 9 kassaexpedienter, vilket antal icke kan anses för stort

tilltaget med hänsyn till den betydande omfattning, vari postgirokontoret

har att redan nu betjäna allmänheten. Innanför den för allmänheten avsedda

delen av kassaexpeditionen skulle — intill dess att postgirorörelsens

utveckling kräver utökning av denna expedition — ett utrymme örn 125

kvadratmeter användas till förrådsrum för postgirokontorets blanketter,

övriga trycksaker m. m. Utefter Klara Norra Kyrkogata skulle ett utrymme

örn sammanlagt 120 kvadratmeter disponeras av den expedition inom postgirokontoret,

som har till huvudsaklig uppgift att öppna och avsluta postgirokonton,

föra register över kontoinnehavarna, redigera postgiroförteckningen

samt mottaga beställningar och ombesörja expeditionen av blanketter till

giroutbetalningskort. Utrymmet under ljusgården skulle huvudsakligen eller

till ett utrymme av 437 kvadratmeter disponeras av den del utav postverkets

blankettryckeri, som utför särskilt tryck för postgirokontorets räkning, samt

för uppställning av kontorets adresseringsmaskiner. Postgirokontoret är

redan nu, för expeditionen av de dagligen till ett antal av över 8,000 utgående

kontoutdragen, nödsakat att för anbringande av kontobeteckning å

olika handlingar m. m. använda ett flertal adresseringsmaskiner, vilka anlitas

oavbrutet hela dagen. För det speciella girotrycket användas redan

nu 7 mindre tryckpressar jämte skär- och häftmaskiner, sysselsättande en

personal ^av 14 personer. Slutligen skulle till bottenvåningen förläggas ett

rum örn 50 kvadratmeter för expedition av ankommande och avgående post.

Återstoden av utrymmet skulle utnyttjas till entré för allmänheten, kapprum

och toaletter samt passager.

Till våningen en trappa upp vore meningen att förlägga de egentliga administration

slokalerna. Här skulle således utmed Bryggaregatan beredas

tjänsterum för byråchefen jämte väntrum för allmänheten med plats för

byråchefens amanuens ävensom tjänsterum för kamreraren och sekreteraren.

Två rum örn respektive 48 och 97 kvadratmeter skulle användas av tjänstemännen

å kamrerarens respektive sekreterarens expeditioner. Ett rum i

hörnet av Klara Norra Kyrkogata och Bryggaregatan skulle reserveras för

de sammanträden och överläggningar med ett flertal personer, vilka ofta

Såkallas inom såväl postgirokontoret som postsparbanken. Utmed Klara

''orra Kyrkogata skulle femte byråns korrespondensavdelning — omfattande

både postsparbanken och postgirokontoret — med tillhörande arkiv, inklusive

ett par smärre rum för avdelningens föreståndare och stenografer, disponera

ett utrymme örn sammanlagt 243 kvadratmeter. Ett rum örn 148 kvadratmeter

skulle disponeras av postgirokontorets skatteavdelning. Återstående

utrymme i våningen komme att upptagas av förrum med plats för vaktmästare,

korridorer, kapprum och toaletter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Våningarna två och tre trappor upp skulle användas för postgirokontorets

mest lokalkrävande arbete, nämligen kontobokföringen med därtill börande

för- och efterarbeten. Respektive våningar skulle, praktiskt taget, utnyttjas

utan indelning i avgränsade mindre utrymmen. Våningen två trappor upp

skulle i huvudsak (828 kvadratmeter) användas för sortering och bearbetning

av inbetalningskort samt våningen tre trappor upp (755 kvadratmeter) för

motsvarande arbeten i fråga örn giro- och utbetalningskort. Den egentliga

bokföringen skulle försiggå i båda våningarna. Utrymmet måste därvid beräknas

nied hänsyn till det stora antal bokförings- och andra maskiner,

kontoskåp m. m., som erfordras för ifrågavarande arbete. Uti nu omhandlade

våningar samt i förbindelseleden till centralposthuset i våningen tre

trappor upp skulle inredas kapprum och toaletter.

Våningen fyra trappor upp (örn 624 kvadratmeter) skulle disponeras av

postgirokontorets revisionsavdelning, som även denna har till sitt förfogande

en stor maskinuppsättning. I övergången till centralposthuset skulle inredas

kapprum och toaletter.

I våningen 5 trappor upp skulle inredas dels en bostadslägenhet örn 2 rum

och kök, avsedd till bostad åt tillsyningsmannen vid fastigheten, dels och

ett lunchrum med erforderliga ekonomiutrymmen (370 kvadratmeter) åt såväl

postgirokontorets som postsparbankens personal. I män av utrymme

skulle lunchrummet givetvis även stå till förfogande för övrig personal i

posthuskomplexet. Omkring lunchrummet samt å taket till förbindelseleden

till centralposthuset skulle förekommande utrymmen användas till

promenadterrasser.

I samband med nybygget och förbindelseledens anordnande skulle av

arkitektoniska och andra skäl en del av den nuvarande oinredda vinden å

centralposthuset omändras, varigenom erhölles lokaler örn 81 kvadratmeter,

användbara för tjänstebruk.

Såsom tidigare vidrörts, skulle postsparbanken erhålla sitt behov av

ökade lokaler tillgodosett genom övertagande av de utrymmen i våningen

tre trappor upp i centralposthuset, vilka nu disponeras av postgirokontoret.

Generalpoststyrelsen framhåller, att härvid, enligt vad nu kan bedömas,

postsparbanken åtminstone tills vidare icke skulle behöva taga i anspråk

några mindre rum, som nu disponeras av byråchefen, kamreraren med flera

tjänstemän å femte byrån med i huvudsak administrativa uppgifter, utan

att dessa rum lämpligen skulle kunna användas för andra ändamål, för

vilka lokalbehov föreligger. Yad beträffar postsparbankens nuvarande lokaler

(i våningen över postgirokontoret) har avsetts, att desamma skulle tjäna till

gemensamt arkivutrymme för postgirokontoret och postsparbanken.

Beträffande kostnaderna för byggnadsföretaget innehåller generalpoststyrelsens

framställning med därvid fogade beräkningar i huvudsak följande:

Kostnaderna för rivning av befintliga byggnader å tomten i kvarteret

Blåmannen samt för uppförande av ett posthus å sagda tomt ävensom för

anordnande av förbindelseleden mellan centralposthuset och det nya huset

med därav föranledd ändring av vinden i centralposthuset hava av professorn

Lallerstedt beräknats till sammanlagt 1,540,000 kronor.

Denna summa fördelar sig på följande huvudposter:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Kronor.

Byggnadskostnader m. m. för nybyggnaden....................................... 1,296,000

Gatuöverbyggnaden mellan centralposthuset och nybyggnaden ...... 82,000

Ombyggnader inom centralposthuset, sammanhängande med dels

gatuöverbyggnaden, dels mindre påbyggnad av centralposthusets

vindsvåning, dels framdragandet av rörledningar genom sistnämnda

hus ..................................................................................... 57,000

Gatukulvert för rörledningar .............................................................. 6,000

Värmeanläggning m. m.:

Värme- och ventilationsanläggningen inom nya posthuset 42,000

Huvudledningar från den befintliga värmecentralen jämte

övriga arbeten för anslutning till densamma.................. 12,000

Sanitär anläggning................................................................. 45,000 99000

Summa kronor 1,540,000

Totalkostnaden för tomt och byggnad skulle alltså komma att uppgå till

2,190,000 (650,000 + 1,540,000) kronor. Genom byggnadsföretagets realiserande

skulle postverket erhålla kontorslokaler örn 4,639 kvadratmeter, förrådslokaler

i källare örn 2,508 kvadratmeter, en bostadslägenhet om 2 rum

och kök samt lunchlokaler örn 370 kvadratmeter. Enär fastigheten bomme

att nyttjas uteslutande för postverkets drifts omedelbara behov, skulle densamma

icke bliva föremål för beskattning. Omkostnaderna i framtiden för

fastigheten kunna därför uppskattas till högst 2 % av fastighetens värde.

Med en beräknad ränta av 5 % å nedlagt kapital blir årshyran för samtliga

i byggnaden inrymda lokaler 153,300 kronor (7 % av 2,190,000). För bostadslägenheten

kan beräknas en årshyra av 1,000 krono]''. Därest för förrådslokalerna

i källarna räknas med en tredjedel så hög hyra per kvadratmeter

som för övriga lokaler — med undantag för bostadslägenheten — skulle

alltså postverkets omkostnader för lokalerna kunna sättas till: för förrådslokalerna

21,783 kronor per år och för övriga lokaler 130,517 kronor per år,

motsvarande alltså 8 kronor 68 öre respektive 26 kronor 4 öre per kvadratmeter.

Då hyrorna i den allmänna marknaden inom här ifrågavarande stadsdel,

för lokaler likvärdiga med de nu omhandlade, ligga avsevärt över nyssnämnda

hyresbelopp, lärer någon anmärkning mot byggnadsföretagets ekonomiska

innebörd icke kunna med fog framställas.

Beträffande fördelningen av den beräknade kostnadssumman på olika

budgetår har generalpoststyrelsen anfört, att enär posthusbyggnaden icke

kunde beräknas bliva färdig före den 1 juli 1931, det icke syntes vara nödigt

att belasta riksstaten för budgetåret 1930/1931 med mera än en del av kostnaderna

för byggnadsföretaget. Ett belopp av 900,000 kronor har av styrelsen

ansetts tillfyllest för arbetets bedrivande intill den 1 juli 1931. Återstående

för byggnadens uppförande erforderliga medel skulle behöva anvisas

först för budgetåret 1931/1932.

Med stöd av det anförda har generalpoststyrelsen hemställt, att för påbörjande

av en posthusbyggnad å tomten nr 12 och 13 i kvarteret Blåmannen

i Stockholm måtte för budgetåret 1930/1931 anvisas ett reservationsanslag

av 900,000 kronor.

På grund av föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 1 april 1927 har samarbete

ägt rum mellan generalpoststyrelsen och byggnadsstyrelsen såväl vad

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majlis proposition nr 25.

angår byggnadsföretagets planläggning som ock beträffande utarbetandet av

närmare förslag till detsamma. Med skrivelse den 1 oktober 1929 har generalpoststyrelsen

överlämnat ett av byggnadsstyrelsen den 12 september 1929

avgivet yttrande i ärendet, däri byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen

icke hade något att erinra mot förslaget. De till 1,540,000 kronor beräknade

byggnadskostnaderna syntes emellertid styrelsen väl knappt tilltagna

och förutsatte iakttagande av den största sparsamhet vid byggnadens uppförande.

Med skrivelse den 10 december 1929 har generalpoststyrelsen sedermera,

i anslutning till vad förut anförts angående vissa med nybyggnadsförslaget

sammanhängande stadsplanefrågor m. m., överlämnat ett] mellan styrelsen,

under förutsättning av Kungl. Majits och riksdagens godkännande, å ena,

samt Stockholms stads fastighetsnämnd, under förbehåll av stadsfullmäktiges

godkännande, å andra sidan, upprättat kontrakt i fråga om visst markbyte

m. m. Kontraktet, vilket lämpligen torde böra såsom bilaga fogas till statsrådsprotokollet,

har slutits under förutsättning att för kvarteren Posthornet

och Blåmannen å Norrmalm i Stockholm ändring av stadsplanen bleve vederbörligen

fastställd i huvudsaklig överensstämmelse med förslag, som angivits

å en av stadsplanekontoret den 22 oktober 1929 upprättad, med Pl. 745 betecknad

karta jämte tillhörande beskrivning. Enligt avtalet skulle generalpoststyrelsen

till staden med full äganderätt överlåta vissa å en kontraktet

bifogad karta betecknade, utmed Bryggaregatan, Mästersamuelsgatan och

Klara Norra Kyrkogata belägna delar, tillhopa utgörande omkring 610 kvadratmeter,

av kvarteret Posthornet samt av tomten nr 12 och 13 i kvarteret

Blåmannen, mot det att staden till styrelsen med full äganderätt överlåter

den del av Klara Norra Kyrkogata, i areal innehållande omkring 65 kvadratmeter,

som skulle komma att överbyggas med en förbindelseled mellan centralposthuset

och den föreslagna nybyggnaden. Styrelsen skulle enligt avtalet

befrias från den skyldighet att utgiva gatumarksersättning beträffande

förevarande tomter, som eljest enligt gällande lag skulle åligga styrelsen på

grund av stadsplaneändringens genomförande.

Beträffande avtalets innehåll i övrigt hänvisar jag till förenämnda bilaga.

Generalpoststyrelsen har vidare med skrivelse den 3 januari 1930 till

Kungl. Majit överlämnat utdrag av Stockholms stadsfullmäktiges protokoll

den 20 december 1929, utvisande att stadsfullmäktige beslutat dels godkänna

förenämnda avtal mellan generalpoststyrelsen och fastighetsnämnden,

dels ock antaga och underställa Kungl. Majlis prövning den ifrågasatta stadsplaneändringen.

Stadsfullmäktiges beslut i fråga om godkännande av avtalet har den 11

januari 1930 blivit av Överståthållarämbetet fastställt.

I utlåtande den 7 januari 1930 har byggnadsstyrelsen förklarat sig icke

hava något att erinra mot det mellan generalpoststyrelsen och Stockholms

stads fastighetsnämnd ingångna avtalet eller mot det i samband med avtalet

stående förslaget till stadsplanoändring.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen.

Kungl. Majits proposition nr 26.

Generalpoststyrelsens utredning i ärendet synes mig ådagalägga, att ett

oavvisligt behov föreligger av att snarast bereda nya, avsevärt utökade lokaler

för styrelsens femte byrå, omfattande postgiro- och postsparbankskontoren.

De nuvarande lokalerna för dessa båda kontor hava på grund av

rörelsens snabba uppsving redan blivit otillräckliga samt i vissa avseenden

mindre lämpliga. Den fortsatta utveckling, som efter allt att döma torde

vara att vänta inom berörda rörelsegrenar och särskilt beträffande postgirorörelsen,

kan uppenbarligen icke mötas utan att föreliggande lokalfråga

blivit löst.

Generalpoststyrelsens förslag att för ifrågavarande ändamål uppföra en

nybyggnad å den enligt beslut av 1927 års riksdag för postverkets räkning

inköpta fastigheten i kvarteret Blåmannen finner jag vara lämpligt. I denna

nybyggnad — vilken genom en gatuöverbyggnad skulle direkt förbindas med

centralposthuset — skulle postgirokontoret erhålla tillräckliga och ändamålsenliga

lokaler med erforderliga utvidgningsmöjligheter för den framtid, under

vilken lokalbehovet för närvarande kan med någon grad av sannolikhet beräknas.

Samtidigt skulle postverkets behov av ökade förråds- och lagerutrymmen

bliva väl tillgodosett. För postsparbankskontoret skulle slutligen

åstadkommas rymliga och i övrigt tjänliga utrymmen genom övertagande i

huvudsak av de lokaler, vilka nu disponeras av postgirokontoret.

I avseende å generalpoststyrelsens av byggnadsstyrelsen godtagna utformning

av nybyggnadsförslaget, vid vars upprättande erforderlig enkelhet och

sparsamhet synas hava iakttagits, har jag liksom beträffande generalpoststyrelsens

förslag till huvudsaklig disposition av nybyggnaden och genom densamma

frigjorda utrymmen i centralposthuset intet att erinra. Ej heller

finner jag anledning till anmärkning mot de genom generalpoststyrelsens

försorg upprättade kostnadskalkylerna för byggnadsföretaget, slutande å en

kostnadssumma av 1,540,000 kronor, vilket belopp jämte köpeskillingen för

tomten med nuvarande byggnader — 650,000 kronor — torde representera

ett efter skälig hyresberäkning fullt räntabelt värde.

Det i samband med nybyggnadsförslaget ingångna avtalet med Stockholms

stad angående byte av vissa markområden m. m., vilket ansluter sig till

upprättat och av staden antaget förslag rörande ändring av stadsplanen för

kvarteren Posthornet och Blåmannen, finner jag ur statsverkets synpunkt

vara godtagbart. Genom detta avtal i förening med de nya stadsplanebestämmelserna

skapas bland annat möjlighet för postverket till anordnande

mellan centralposthuset och nybyggnaden av förenämnda direkta förbindelseled,

vilken är en viktig förutsättning för arbetets rationella skötsel och

övervakande. Avtalet torde böra underställas riksdagens godkännande. Det

bör erinras, att avtalet innehåller bestämmelse, att det skall anses hava till

alla delar förfallit, därest Kungl. Majit och riksdagen icke före den 1 maj

1930 godkänt detsamma.

På sätt generalpoststyrelsen hemställt och i överensstämmelse med vad i

statsverkspropositionen preliminärt beräknats lärer för påbörjande av nybyggnadsföretaget

böra för nästkommande budgetår anvisas ett anslag av

900,000 kronor att utgå av lånemedel.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 25. 13

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels godkänna såsom bilaga härvid fogat, mellan generalpoststyrelsen

och Stockholms stads fastighetsnämnd den 29

november 1929 upprättat kontrakt i fråga om byte av vissa

markområden i kvarteren Posthornet och Blåmannen å Norrmalm

i Stockholm m. m.;

dels ock till posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen i Stockholm

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag

av............................................................................kronor 900,000,

att utgå av lånemedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Bilaga.

Under förutsättning att för kvarteren Postkornet och Blåmannen å Norrmalm

här i staden ändring av stadsplanen varder vederbörligen fastställd i

huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som finnes närmare angivet

å en av stadsplanekontoret den 22 oktober 1929 upprättad, med Pl. 745 betecknad

karta jämte tillhörande beskrivning, är emellan kungl, generalpoststyrelsen,

under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens medgivande,

å ena, samt Stockholms stads fastighetsnämnd, under förbehåll av stadsfullmäktiges

godkännande, å andra sidan, upprättat detta

Kontrakt.

l:o.

Kungl, generalpoststyrelsen överlåter till Stockholms stad med full äganderätt

dels de delar av kvarteret Posthornet, som å bifogade, av förste ingenjören

G. Ernst Eggert den 2 november 1929 upprättade karta äro betecknade

med röd färg, innehållande i areal tillhopa omkring 345 kvadratmeter,

dels de delar av tomten nr 12, 13 i kvarteret Blåmannen, vilka å samma

karta äro betecknade med röd färg, i areal innehållande tillhopa omkring 265

kvadratmeter, mot det att staden till generalpoststyrelsen med full äganderätt

överlåter den del av Klara Norra Kyrkogata, vilken å samma karta

betecknas med blå färg, i areal innehållande omkring 65 kvadratmeter samt

på följande villkor i övrigt.

2:o.

Snarast möjligt efter det förenämnda ändringsförslag blivit fastställt, skola

kontrahenterna göra framställning till byggnadsnämnden örn sådan tomtindelning,

att den enligt mom. l:o överlåtna marken varder vederbörligen

avskild.

Samtliga kostnader för dessa förrättningar samt för mätning av de vid

tomtindelningen bildade nya tomterna skola betalas av staden ensamt.

3:o.

Genom detta kontrakt överlåten mark tillträdes av den nya ägaren första

dagen i tredje månaden efter det att de i mom. 2:o här ovan avsedda tomtindelningsförrättningarna

blivit vederbörligen fastställda.

4:o.

A den i mom. 3:o här ovan bestämda tillträdesdagen skall vardera kontrahenten

till motkontrahenten avlämna överlåtelsebrev å den mark, han

genom detta kontrakt avstår, varjämte generalpoststyrelsen skall överlämna

för de till staden överlåtna områdenas lagfarande nödiga åtkomsthandlingar

samt bevis, att de icke äro med inteckning besvärade.

Värdera kontrahenten betalar kostnader för lagfart å den egendom, han

genom detta avtal förvärvar.

5:o.

Generalpoststyrelsen frikallas från den skyldighet att utgiva sådan gatumarksersättning

beträffande tomten nr 1 i kvarteret Posthornet och tomten

nr 12, 13 i kvarteret Blåmannen, vilken eljest enligt gällande lag skulle

åligga styrelsen på grund av ovannämnda stadsplaneändrings genomförande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition^ nr 25.

15

6:o.

Staden berättigas att utan ersättning för all framtid som gata nyttja marken

inom de områden, som å förutnämnda, av förste ingenjören G. Ernst Eggert

upprättade karta äro betecknade med Z1 och Z2, och att sålunda däri nedlägga

och bibehålla nödiga ledningar, dock med skyldighet för staden att

såsom gata ordna och underhålla ifrågavarande områden.

Det skall åligga generalpoststyrelsen att inom tre år från tillträdesdagen

räknat hava på sin bekostnad borttagit den trappanläggning, som nu finnes

vid Bryggaregatan på det å kartan med Z2 betecknade området, samt ordnat

å området befintlig byggnad enligt nu föreslagna stadsplanebestämmelser.

7:o.

Hava detta kontrakt och den däri förutsatta stadsplaneändringen icke

blivit före den 1 januari 1930 godkända av stadsfullmäktige genom beslut,

som varder vederbörligen fastställt, eller hava Kungl. Majit och riksdagen

icke före den 1 maj 1930 godkänt kontraktet eller har Kungl. Majit icke

före den 1 juni 1930 fastställt här ifrågavarande stadsplaneändring, skall

detta kontrakt anses hava till alla delar förfallit.

Härav äro två lika lydande exemplar upprättade.

Stockholm den 29 november 1929.

Kungl. Generalpoststyrelsen På fastighetsnämndens vägnar:

ANDERS ÖKNE. HABRY SANDBERG.

Gustaf Kihlmark ^e^er9-

Teodor Julin.

Bevittnas:

Alice Hallberg. K. Lindqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:18 Skrivelse till Konungen angående vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1930 s. 2 i texten
  2. SU 1930:9a Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193011931 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk. s. 2 i texten