Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag, innefattande tillägg till 12 § lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank, m. m

1930-04-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:274, Med förslag till lag, innefattande tillägg till 12 § lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 274.

1

Nr 274.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag, innefattande

tillägg till 12 § lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för

Sveriges riksbank, m. m.; given Stockholms slott den 4 april

1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till lag, innefattande tillägg till 12 §

lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank;

dels ock bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Adolf Dahl.

bihang till riksdagens protokoll 1930.

1 sami.

237 hafi. (Nr 274.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274.

Förslag

till

lag, innefattande tillägg till 12 § lagen den 12 ma] 1897 (nr 27) för

Sveriges riksbank.

Härigenom förordnas, att till 12 § lagen den 12 maj 1897 för Sveriges

riksbank skall fogas ett stycke av följande lydelse:

Riksbanken äger jämväl förvärva aktier i banken för internationell betalningsutjämning

(Banque des Réglements Internationaux) intill belopp,

som bestämmes av Konungen och riksdagen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274-

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 4 april 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, anmäler en av fullmäktige

i Sveriges riksbank i skrivelse den 27 mars 1930 gjord framställning

örn rätt för riksbanken att förvärva aktier i en på grundval av överenskommelse

mellan åtskilliga främmande makter bildad internationell bank.

Föredraganden anför:

Mellan Tyskland och de forna allierade makterna har den 20 januari 1930

undertecknats en överenskommelse, som ersätter förut gällande avtal beträffande

de tyska skadeståndsbetalningama. Den nya överenskommelsen grundar

sig i huvudsak på ett förslag (den s. k. Young-planen), som den 7 juni

1929 avlämnats av en för ändamålet tillsatt kommitté.

I enlighet med denna överenskommelse har under form av ett aktiebolag

bildats en internationell bank (Banque des Réglements Internationaux), som

enligt stadgarna skall hava till föremål för sin verksamhet att befordra

samarbetet mellan centralbankerna, att skapa nya möjligheter för internationella

finansaffärer samt att efter avtal med de intresserade regeringarna

uppträda som förvaltare (mandataire, trustee) eller ombud vid de internationella

betalningarna.

Så länge nämnda överenskommelse, även denna i allmänhet benämnd

Young-planen, är gällande, skall banken dessutom mottaga, förvalta och

fördela de av Tyskland erlagda annuiteterna, övervaka och vara behjälplig

med kommersialiseringen och mobiliseringen av vissa delar av desamma

samt efter överenskommelse med de intresserade regeringarna utföra alla

uppgifter, som stå i samband med de tyska skadeståndsbetalningama och

de därmed förknippade internationella kapitalöverföringarna.

Enligt stadgarna skola riktlinjerna för bankens verksamhet stå i överensstämmelse

med vederbörande länders centralbankspolitik, och av banken

ifrågasatta affärer i de särskilda länderna få icke utföras, örn landets centralbank

inlägger förbud däremot.

Banken skall hava sitt säte i Basel.

Grunderna

för den internationella

bankens verksamhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Banko fullmäktiges

framställning.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 274.

Bankens aktiekapital skall utgöra femhundra miljoner schweiziska guldfrancs,

fördelat i tvåhundratusen aktier å tvåtusenfemhundra francs.

Teckningen av aktiekapitalet är garanterad av centralbankerna i Belgien,

England, Frankrike, Tyskland, Italien och Japan samt av bankinstitut i

New York och Chicago. Banken kan börja sin verksamhet, när minst etthundratolvtusen

aktier tecknats. Inom två år efter det hanken börjat sin

verksamhet skall den återstående delen av aktiekapitalet utbjudas till teckning.

Denna del kan erbjudas centralbankerna eller andra banker i sådana

länder, som icke deltagit i den ursprungliga teckningen. Varje land äger

därvid teckna högst 8,000 aktier eller 20 miljoner schweiziska francs. Vid

teckningen skola endast 25 procent av det tecknade beloppet inbetalas. Styrelsen

kan emellertid fordra inbetalning av återstående belopp i en eller

flera poster efter en uppsägningstid av tre månader. Aktierna kunna överlåtas,

men styrelsen kan utan angivande av skäl vägra godkännande därav.

Utan vederbörande centralbanks medgivande får styrelsen icke godkänna

dylik Överlåtelse. Alla aktier åtnjuta samma rätt i bankens tillgångar och

vinster. Aktieägares ansvar är begränsat till aktiens nominella belopp.

Aktieinnehav berättigar i och för sig icke till rösträtt vid eller deltagande

i bankens generalförsamling. Nämnda rättigheter tillkomma endast centralbanken

i det land, där aktier tecknats.

Beträffande bankens styrelse gälla i huvudsak följande bestämmelser.

Styrelsen skall bestå dels av cheferna för de centralbanker, som utgöra

bankens stiftare, eller deras ersättare, dels av sju representanter för finans,

industri och handel, vilka utses av nämnda centralbankschefer, vilka därvid

var och en utse en sin landsman, dels, så länge Tysklands betalningsskyldighet

fortfar, av ytterligare en fransk och en tysk representant, dels

slutligen av högst nio personer, tillhörande sådana länder, som icke deltagit

i bankens stiftande. Dessa ledamöter utses av styrelsen bland de personer,

som föreslagits av centralbankscheferna i sistnämnda länder. Varje centralbankschef

kan föreslå fyra personer, bland dem sig själv. Av de föreslagna

skola två representera finans och två industri eller handel.

Sedan viss avsättning skett till den s. k. lagliga reservfonden, äro aktieägarna

berättigade till 6 procent ackumulativ utdelning samt under viss

förutsättning till ytterligare utdelning.

I sin förutnämnda skrivelse den 27 mars 1930 hava fullmäktige i riksbanken

efter en redogörelse för den internationella bankens tillkomst, uppgifter

och organisation anfört följande:

»Vårt land har hittills icke underlåtit att deltaga i det internationella

samarbetet på det finansiella området. Ökningen av våra ekonomiska intressen

i utlandet och våra för varje år allt livligare finansiella förbindelser

med främmande länder utgöra anledning för oss att icke ställa oss avböjande

till ett förslag att ytterligare utveckla detta samarbete genom att teckna

aktier i den internationella banken.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274.

5

Teckning av aktier är visserligen icke ett villkor för förbindelser nied

den internationella banken, men det är uppenbart, att riksbanken i egenskap

av aktieägare skulle komma i en gynnsammare ställning än eljest.

Genom aktieteckning skulle vårt land erhålla möjlighet att bliva representerat

i bankens styrelse, varigenom tillfälle skulle beredas till ett närmare

deltagande i samarbetet mellan centralbankerna, bland vars arbetsuppgifter

frågan örn en stabilisering av guldvärdet särskilt framträder.

Praktiskt sett synes enligt fullmäktiges mening någon nämnvärd risk icke

vara förenad med en aktieteckning. Sammansättningen av bankens styrelse

utgör i sin mån en garanti härför. En tillfredsställande avkastning å

bankens kapital synes också vara säkerställd därigenom, att banken enligt

avtal i samband med skadeståndsbetalningarna kommer att disponera betydande

räntefria insättningar samt vara berättigad att uppbära viss provision

å de av Tyskland erlagda likviderna, varigenom den kommer att tillföras

avsevärda inkomster.

Enligt vad fullmäktige i dagarna inhämtat, torde inbjudan till riksbanken

angående aktieteckning sannolikt icke vara att förvänta förrän efter riksdagens

avslutande. Storleken av det belopp, som kan komma att erbjudas

riksbanken, torde icke heller bliva bestämt vid en sådan tidpunkt, att förslag

örn aktieteckning med angivande av nämnda belopp kan föreläggas

riksdagen.

Såsom förut nämnts, är en centralbank, som icke tillhör den internationella

bankens stiftare, berättigad att teckna aktier å högst nominellt tjugu

miljoner schweiziska francs. För riksbankens vidkommande torde det dock

sannolikt icke bliva fråga örn att teckna maximibeloppet. Till jämförelse

må nämnas, att man i Schweiz räknar med en aktieteckning av nominellt

7.3 miljoner schweiziska francs, och riksbanken torde icke komma att erbjudas

teckning av större belopp än som erbjudes Schweiz. Av det tecknade

beloppet skola, enligt vad redan berörts, endast 25 procent inbetalas

vid tecknandet.

Gällande lag för riksbanken stadgar i § 22, att riksbanken ej må deltaga

i eller driva annan rörelse än den, som i lagen är riksbanken uttryckligen

medgiven. Någon bestämmelse örn rätt för riksbanken att förvärva aktie

tinnes icke intagen i lagen.

För ett förvärvande av aktier i den internationella banken erfordras sålunda

antingen viss ändring av riksbankslagen eller ock att Eders Kungl.

Majit och riksdagen medgiva, att riksbanken utan hinder av bestämmelserna

i gällande riksbankslag äger att förvärva ifrågavarande aktier. Med hänsyn

därtill, att förevarande aktieförvärv utgör ett undantagsfall, synes enligt

fullmäktiges mening den sistnämnda utvägen vara att föredraga.»

Med åberopande av vad sålunda anförts hava fullmäktige hemställt, att

Kungl. Majit ville vidtaga de åtgärder, som för ifrågavarande ändamål

kunde anses erforderliga.

Såsom fullmäktige i riksbanken framhållit, synes riksbanken icke böra Pepartementsundandraga

sig att i den omfattning, som efter närmare prövning finnes chefen.

lämplig, teckna aktier i Banken för internationell betalningsutjämning

(Banque des Reglements Internationaux). Beträffande de skäl, som tala för

aktieteckning, tillåter jag mig hänvisa till fullmäktiges framställning. Enligt

gällande riksbankslag är riksbanken förhindrad att förvärva aktier. Fråga

nilian!) lill riksdagens protokoll 19110. 1 sami. 237 hafi. (Nr 27U.) -

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274.

uppstår då, huruvida för möjliggörande av aktieteckningen ändring bör vidtagas

i riksbankslagen. Med hänsyn till att det ifrågasatta aktieförvärvet

är avsett att utgöra ett undantagsfall hava bankofullmäktige förordat, att

Kungl. Majit och riksdagen skulle medgiva, att riksbanken utan hinder av

bestämmelserna i riksbankslagen äger att förvärva aktier i den internationella

banken. På grund av bestämmelsen i § 72 regeringsformen synes det

emellertid icke kunna undgås att för ändamålet vidtaga ändring i riksbankslagen.

Jag har förty låtit inom finansdepartementet upprätta förslag

till lag, innefattande tillägg till 12 § riksbankslagen, varigenom riksbanken

skulle tillerkännas rätt att förvärva aktier i banken intill belopp, som bestämmes

av Konungen och riksdagen.

Det belopp, intill vilket riksbanken skulle äga förvärva aktier i den internationella

banken, torde böra bestämmas till tjugu miljoner schweiziska francs,

motsvarande vad enligt bankens stadgar högst må sammanlagt tecknas av

centralbanken och andra banker i land, som icke deltagit i den ursprungliga

aktieteckningen. I vilken mån det avsedda bemyndigandet sedermera

bör tagas i anspråk torde få ankomma på bankofullmäktige att avgöra.

Föredragande departementschefen uppläser härefter det inom finansdepartementet

upprättade förslaget till lag, innefattande tillägg till 12 § lagen den

12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank samt hemställer, att Kungl. Majit

måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels antaga samma förslag;

dels ock besluta, att riksbanken skall äga förvärva

aktier i banken för internationell betalningsutjämning

intill ett belopp av nominellt tjugu miljoner schweiziska

francs.

Vad föredragande departementschefen sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet!

Elis Lindahl.

301812. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:189 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts propositioner dels med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 12 maj 1897 s. 1 i texten
  2. BU 1930:39 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts propositioner dels nied förslag till lag om nissa ändringar i lagen den 12 maj 1897 s. 1 i texten