Sök i Ratio Lex

Angående viss ändring i planen för nyby g gnaden för Kungl. Maj:ts kansli

1930-05-07 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:278, Angående viss ändring i planen för nyby g gnaden för Kungl. Maj:ts kansli

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

1

Nr 278.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss ändring i

planen för nyby g gnaden för Kungl. Maj:ts kansli;

given Stockholms slott den 13 maj 1930.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 13 maj 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Borell anmäler uppkommen fråga om viss

ändring i planen för nybyggnaden för Kungl. Maj:ts kansli samt anför därvid

:

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 247 godkände 1928 års t riksdag

(skrivelse nr 357) under viss sedermera uppfylld förutsättning ett mellan

kronans fastighetskommission av år 1925, å kronans vägnar, och delegerade

för Stockholms stad, å stadens vägnar, den 22 februari 1928 träffat preliminärt

avtal angående vissa markbyten i staden mellan broarna och å Kungsholmen

immi., avseende bland annat förvärv av erforderlig mark för uppföran
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 2il Käft. (Nr 278.) 1 y

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

de av ett nytt kanslihus, innehållande lokaler för samtliga statsdepartement

med undantag av utrikes- och försvarsdepartementen. I samband med beslut

angående avtalsförslaget lämnade riksdagen i princip sitt godkännande av

ett i samma proposition framlagt, i huvuddrag utformat förslag beträffande

ny kanslihusbyggnad, enligt vilket förslag byggnadskomplexet skulle bestå av

en huvudbyggnad, med förläggning i huvudsak på det nuvarande kanslihusets

plats, och två flygelbyggnader, förlagda å de enligt nyssnämnda avtalsförslag

av staden förvärvade delarna av dåvarande kvarteret Mars (västra området

av nuvarande kvarteret Mars och Vulcanus).

Sedan berörda avtalsförslag vunnit godkännande av stadsfullmäktige, blev

detsamma, med vissa jämkningar, för kronans del godkänt genom Kungl.

Maj:ts beslut den 19 oktober 1928. I sammanhang därmed fastställde Kungl.

Maj:t de ändringar i gällande stadsplan, som påkallades av avtalets bestämmelser

rörande gränserna för kanslihuskvarteret m. m.

Efter det vissa ytterligare utredningar i ärendet verkställts, framlades för

1929 års riksdag (proposition nr 177) ett definitivt förslag till ny kanslihusbyggnad.

Detta förslag överensstämde i sina huvuddelar med det år 1928

skisserade men företedde i vissa detaljer smärre avvikelser från 1928 års förslag.

Bland annat föreslogs av estetiska skäl en utflyttning av den norra

flygelbyggnadens mot kanslikajen vettande två hörnpunkter i syfte att dessa

punkter även efter utflyttningen av huvudbyggnadens fasadlinje skulle komma

att, såsom i det ursprungliga förslaget varit fallet, skjuta fram över nämnda

fasadlinjes förlängning. I propositionen framhölls, att denna åtgärd krävde

ändring av den för området fastställda stadsplanen samt föranledde viss jämkning

av ägolinjema, så att kronan av staden skulle förvärva två smärre markstycken.

I sin skrivelse i ämnet (nr 142) fann riksdagen beträffande det å delar av

tomterna nr 2 och 4 i förutvarande kvarteret Mars belägna s. k. Olivebladska

huset — det gamla polishuset, vilket enligt planen skulle bibehållas såsom en

infogad del i den nya kanslihusbyggnaden — det böra ifrågasättas, huruvida

icke nämnda hus borde rivas och den nya byggnaden kunna alltigenom uppföras

på ett enhetligt sätt, varvid även skulle öppnas möjlighet till en utvidgning

av Myntgatan framför den gamla fastigheten till samma bredd som framför

det nya kanslihusets övriga del. Riksdagen förutsatte, att förevarande

spörsmål foges under förnyat övervägande av Kungl. Majit, som skulle äga

fatta beslut i ärendet utan riksdagens hörande.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört infordrades utlåtande av

byggnadsstyrelsen, som fann sig böra förorda, att vid den nya kanslihusbyggnadens

uppförande det gamla polishuset ersattes med nybyggnad samt att i

anledning härav viss ändring av nybyggnadens tomtgräns mot Myntgatan med

därav påkallade stadsplaneändringar vidtoges. Riksantikvarien förklarade sig

i avgivet utlåtande icke vilja motsätta sig rivning av huset i fråga.

Genom beslut den 6 juni 1929 anbefallde Kungl. Majit kronans fastighetskommission

av år 1925 att förhandla med Stockholms stad rörande de jämkningar

i förberörda den 22 februari 1928 träffade avtal, vilka kunde påkallas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

3

av förut omförmälda, i propositionen nr 177 till 1929 års riksdag saint i byggnadsstyrelsens

nyssberörda utlåtande gjorda uttalanden.

I anledning härav överlämnade fastighetskommissionen med skrivelse den

26 juni 1929 ett samma dag mellan Kungl. Majit och kronan genoml kommissionen,

å ena, samt Stockholms stad genom dess fastighetsnämnd, a andra

sidan, träffat avtal örn byte av vissa markområden inom nuvarande kvarteret

Mars och Vulcanus m. m. Detta avtal hade upprättats under förutsättning

att för nämnda kvarter fastställdes stadsplan och byggnadsbestämmlelser i

huvudsaklig överensstämmelse med ett förslag, som funnes närmare angivet a

en Stockholms stads stadsplanenämnds skrivelse till fastighetsnämnden den

19 juni 1929 bifogad, med Pl. 676 betecknad stadsplanekarta jämte tillhörande

beskrivning. Stadsplaneförslaget innefattade beträffande kanslihusets tomtgräns

mot Myntgatan sådan förändring, att denna gräns från Myntgatans

mynning skulle komma att bilda en rät linje ända fram till Rådhusgränden.

Härigenom skulle kanslihusets södra flygel minskas med omkring 25 kvadratmeter

tomtmark, medan samma areal skulle tilläggas huvudkomplexet. Härav

skulle alltså endast betingas ett byte av lika stora markområden mellan kronan

och staden.

Kungl. Majit anbefallde därefter genom beslut den 27 juni 1929 byggnadsstyrelsen

att låta utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma med huvudritningar

till nybyggnad för Kungl. Majits kansli. Därvid föreskrevs, att till grund

för dessa ritningar skulle läggas den förutsättningen, att det gamla polishuset

ersattes med nybyggnad samt att stadsplan för kvarteret Mars och Vulcanus

fastställdes i överensstämmelse med det förslag, som angivits i nyssnämnda

den 26 juni 1929 träffade bytesavtal.

Genom beslut den 22 november 1929 uppdrog Kungl. Majit sedermera åt

byggnadsstyrelsen att i enlighet med av styrelsen uppgjorda huvudritningar

låta uppföra de i den nya kanslihusbyggnaden ingående två flygelbyggnaderna.

Sedan Stockholms stadsfullmäktige den 16 september 1929 för stadens del

godkänt förenämnda den 26 juni 1929 träffade avtal om byte av vissa markområden

inom kvarteret Mars och Vulcanus, meddelade Kungl. Majit genom

beslut den 15 november 1929 för kronans del godkännande å samma avtal.

Samtidigt härmed fastställde Kungl. Maj :t jämväl det i bytesavtalet omförmälda

stadsplaneförslaget.

I det förslag till ändringar av stadsplanen, som fastställdes genom förberörda

beslut den 19 oktober 1928, ingick bestämmelse därom, att vid uppförandet

av nybyggnaden för Kungl. Majits kansli skulle a viss del av dåvarande kvarteren

Mars och Vulcanus utmed Myntgatan anordnas arkader för gångtrafiken.

Med hänsyn till att — på sätt av det föregående framgår — den å tomten

nr 2 och 4 i kvarteret Mars befintliga byggnaden (gamla polishuset) enligt

det då föreliggande förslaget var avsedd att ingå i den nya kanslihusbyggnaden,

skulle enligt stadsplanebestämmelserna arkaderna sluta vid nyssnämnda tomt.

Sedan planerna på bibehållandet av gamla polishuset frångåtts, utlades genom

den av Kungl. Majit den 15 november 1929 fastställda stadsplaneändringen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

viss del av förra kvarteret Mars till gata i samband med att motsvarande areal

ga tumark tillädes kvarteret Vulcanus, varigenom ga tulinjen mot Myntgatan

skulle komma att ligga i en enda rät linje. Härigenom ändrades icke den tidigare

fastställda arkaden på annat sätt, än att denna försköts efter den ändrade

gatulinjen.

Med erinran om vad sålunda förekommit i stadsplanehänseende meddelade

iStockholms stads stadsplanekontor i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 14 februari

1930, att stadsplanekontoret, som hade frågan rörande Myntgatans

framtida gestaltning under utredning, därvid funnit att, under förutsättning

att arkadanordningen kunde genomföras å Myntgatans bägge sidor,

nu fastställd gatubredd borde kunna bibehållas. Då motivet med arkadanordnmgens

upphörande vid gamla polishuset med byggnadens rivning förfallit

och då det dessutom vid detaljstudium av gatutekniska anordningar å

Myntgatan framgått, att en tilltalande lösning för trottoaren utefter kanslihustomten

vore ogörlig, hemställde stadsplanekontoret på uppdrag av stadsplanenämnden

om byggnadsstyrelsens yttrande, huruvida arkadanordningen kunde

genomföras å den utefter Myntgatan belägna delen av kvarteret, där sådan anordning

ej funnes fastställd. Då stadsplanenämnden ansåge, att arkadanordningens

genomförande vore synnerligen önskvärd, hemställde stadsplanekontoret

örn byggnadsstyrelsens medverkan i frågan.

Med anledning härav meddelade by g guladis styrelsen i skrivelse till stadsplanenämnden

den 7 maj 1930, att en dylik förlängning av den avsedda arkadanordningen

skulle komma att medföra en icke oväsentlig förminskning av de redan

knappa lokalutrymmena inom den nya kanslihusbyggnaden ävensom medföra

omläggningar av de redan igångsatta byggnadsarbetena. Ur ren stadsplanesynpunkt

måste emellertid styrelsen finna anordningen i fråga tilltalande,

varför styrelsen trots nyssberörda olägenheter förklarade sig beredd att stödja

de åtgärder, som i sådant syfte kunde komma att från stadens sida vidtagas.

Styrelsen betonade emellertid uttryckligen, att styrelsen därvid förutsatte, att

statsverket av staden ersattes för det intrång i kanslihusets utrymme och de

förändringar i övrigt i ritningsförslaget till kanslihuset, med därav föranledda

merkostnader för byggnadsföretagets utförande, som härav bleve en följd, med

det belopp, som mellan kronan och staden kunde överenskommas.

I en till Kungl. Majit ställd, till byggnadsstyrelsen ingiven skrivelse den

9 maj 1930 har nu Stockholms stads fastighetsnämnd anfört följande:

Sedan stadsplanenämnden med anledning av byggnadsstyrelsens skrivelse

den 7 maj 1930 ånyo företagit ärendet till behandling, har nämnden hos Stockholms

stads fastighetsnämnd förordat medverkan från stadens sida till att

arkadanordningen måtte komma till stånd ävensom överlämnat ett för anordningens

genomförande betingat förslag till ändring av stadsplanebestämmelserna

för marken i fråga.

Fastighetsnämnden har lika nied stadsplanenämnden funnit det ur stadspiane-

och trafiksynpunkt önskvärt, att arkadanordning anordnas utefter

kanslihus byggnadens hela fasad mot Myntgatan, varför nämnden — för tids

vinnande, i den händelse det nya förslaget örn arkadanordning kommer till

genomförande - - översänt det uppgjorda stadsplaneändringsförslaget till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

5

Stockholm^ stads byggnadsnämnd för att i författningsenlig ordning utställas.

Nämnden har ej heller funnit något att erinra mot att staden ersätter

statsverket för det intrång i kanslihusets utrymme m. m., som kan bliva en

följd av arkadens anordning på dylikt sätt. Såsom framgår av här bilagda,

av arkitekten hos byggnadsstyrelsen Arvid Sjöqvist och t. f. förste ingeniören

hos Stockholms stads fastighetskontor Åke Virgin upprättade värderingsutlåtande,

har det ersättningsbelopp, som staden skäligen bör erlägga till statsverket

för arkadanordningens genomförande, ansetts kunna uppskattas till

150,000 kronor. Med hänsyn till de fördelar ur stadsplane- och trafiksynpunkt,

som ett realiserande av förslaget örn arkadanordning utefter hela kanslihusbyggnadens

fasad mot Myntgatan skulle komma att innebära, är fastighetsnämnden

beredd att hos stadsfullmäktige tillstyrka, att staden med omkring

beräknade 150,000 kronor ersätter statsverket för det intrång i kanslihusets

utrymme m. m., som därav kommer att bliva en följd.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har fastighetsnämnden anhållit,

att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att arkadanordningen

i fråga under angiven förutsättning måtte komma till utförande.

Det vid fastighetsnämndens skrivelse fogade värderingsutlåtandet är av

följande lydelse:

»Undertecknade, vilka under hand erhållit uppdrag att uppskatta ersättningsbelopp

till kronan från Stockholms stad för rätten att i kanslihusbyggnadens

södra flygel hava- en för allmän gångtrafik anordnad arkad mellan

Rådhusgränden och förra Myntgränden i enlighet med av arkitekterna Clason

och Gahn uppgjorda ritningar, få härmed, efter verkställda beräkningar dels

av den kapitaliserade hyreskostnaden för de rum, som bortfalla genom arkadens

anordnande, dels av de kostnader, som förorsakas kronan genom1 av arkaden

föranledda ändringsarbeten, som vår åsikt uttala, att förenämnda ersättning

bör bestämmas till Etthundrafemtio tusen (150,000) kronor.

I nämjnda ersättning ingår jämväl kapitalvärdet av underhållskostnader

för arkaden med undantag av golv.

Stockholm den 7 maj 1930.

Arvid Sjöqvist. Åke Virgin.»

Med skrivelse den 9 maj 1930 har byggnadsstyrelsen till Kungl. Majit överlämnat

fastighetsnämndens framställning och därvid för egen del i ämnet anfört

följande:

Såsom byggnadsstyrelsen redan i skrivelsen till stadsplanenämnden uttalat,

delar styrelsen till fullo den från stadens vederbörande myndigheter uttalade

uppfattningen, att det ur stadsplane- och trafiksynpunkt vore särdeles önskvärt,

att på sätt nu ifrågasatts arkadanordningen i det nya kanslihuset utsträckes

utefter byggnadens hela längd mot Myntgatan.

Det från stadens sida nu framlagda förslaget, som återgives å en förevarande

skrivelse bilagd ritning nr 1, innebär, att den till 16 meters bredd fastställda

Myntgatan skulle genom trottoarernas förläggande i arkader å ömse sidor örn

gatan helt kunna användas för åkande, varigenom skulle medgivas två körfiler

i vardera riktningen samt därjämte en fil för väntande åkdon, vilken sistnämnda

omständighet, måste sägas vara till viss fördel för kanslihusanläggningen.

Förslagets genomförande nödvändiggör emellertid icke oväsentliga ingrepp i

kanslihusets södra flygelbyggnader, såsom framgår av en av arkitekterna

för det nya kanslihusbygget P. Clason och W. Gahn på styrelsens anmodan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

verkställd utredning. Av bilagda 8 ritningar (nr 2—9) — av vilka fyra utgöra

förändringsritningar och fyra (blåkopior) kopior av de fastställda ritningarna

— med tillhörande »P. M. Ändringar oell tillägg i arbetsbeskrivning» av

den 9 april 1930 framgå sålunda de förändringar, som bliva en följd av förslagets

genomförande. Dessa förändringar äro i huvudsak följande.

Framdragandet i södra flygeln av arkaden, vilken givits samma bredd eller

3.5 meter som arkaden i huvudbyggnaden, bär minskat bottenvåningens tjänstelokaler

med omkring 110 kvadratmeter golvyta, motsvarande fyra ä fem ordinära

rum. Till följd härav måste bottenvåningens plan omläggas, varvid tillgripits

vissa korridorutrymmen, vilka blivit överflödiga, sedan en del tjänsterum

genom arkadens framdragande bortfallit. I de fastställda ritningarna löper

korridoren utefter tre av gårdens sidor, men numera skulle korridorutrymmet

inskränkas till endast gårdens södra sida. Den i hörnet mellan Myntgatan

och Myntgränden nu förlagda bostadslägenheten förlägges nu till hörnet av

Myntgatan och Rådhusgränden samt omfattar två rum och kök. Den nu planerade

bostaden innefattar i första utbyggnadsstadiet endast ett rum och kök men är

avsedd att i det senare byggnadsskedet i samband med att huvudentrén till

hela kanslihuskomplexet ordnas från entrén vid Mynttorget utökas med ett rum,

vilket erhålles vid borttagande av den endast för första byggnadsetappen ordnade

provisoriska entrén, vilken förändras till ett bostadsrum och tillägges lägenheten.

Omläggningen är förorsakad av att lägenheten efter arkadens tillkomst

på denna plats icke längre skulle bliva tillräckligt belyst. I samband

med denna omläggning har gjorts en särskild trappa med ingång från arkaden,

ledande till bostaden ävensom till källarvåningens utrymmen för pannrum, kol,

verkstadsutrymmen, förråd, tvättstuga m. m.

Genom det utrymme, som åtgår för arkaden, har antalet rum i bottenvåningen

minskats, varför det återstående rumsantalet helt åtgår till tjänsterum för

handelsdepartementets byrå för industri och bergsbruk (6 rum) samt byrån för

handelstraktater (3 rum). Rummen 214, 215, 218, 219, 220, 221 samt 210, 212—

213 i de fastställda ritningarna ersättas av 213—218 och 210—212 i de förändrade

ritningarna. Ett vaktrum 221 i de fastställda ritningarna ersättes av

plats för expeditionsvakt i vaktrum 204. För konferensrum, bibliotek och två

rum för bokförråd saknas utrymme.

Genom överbyggande av gården kunna emellertid ytterligare lokaler beredas.

Genom att till det härigenom vunna utrymmet foga det utrymme, som tidigare

upptogs av korridor, ävensom det härintill belägna utrymmet mellan förutvarande

hjärtmur och den nya ytterväggen till arkaden vinnas ytterligare lokaler.

Dessa komma att belysas, förutom genom takbelysningen i lokalernas inre

under gården belägna delar, medelst fönster från arkaden. Dessa lokaler måste

emellertid anses vara i saknad av fullgod belysning och kunna icke anses lämpade

som tjänsterum, varemot de (220 och 221 i de ändrade ritningarna) torde

kunna användas såsom bibliotek och till förvaring av trycksaker samt ersätta

rummen 223—225 i de fastställda ritningarna. För konferensrummet 222 finnes

emellertid ingen ersättning i denna våning. Detta har därför måst förläggas

i souterrainvåningens plan (106 i de ändrade ritningarna). Härjämte upptager

souterrainvåningen fyra reservrum (107—110 i de ändrade ritningarna),

vilka motsvaras av sex rum (107—112 i de fastställda ritningarna), varvid

alltså reservutrymmet minskats med två mindre rum örn tillhopa 30 kvadratmeter.

Förrådsutrymmena äro i huvudsak oförändrade, ehuru något inknappade

på grund av omläggning av verkstadslokal, dusch och toalettrum samt omläggning

av trappan, men motsvarande utrymme har tillagts värmeledningens lokaler,

varvid särskilt kolrummet erhållit en betydande ökning. Förrådsrummet

118 i de fastställda ritningarna, motsvarande 128 i de ändrade, som tidigare

varit belyst från taket, är numera mörkt. På grund av den av arkadens fram
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

7

dragande erforderliga sänkningen av taket i pannrummet måste även golvet i

pannrummet och korridorutrymmet innanför detta sänkas för placering av

gnistkammaren till pannorna, vilket medför dyrbarare isolering mot vattentryck,

varför kostnaden för de med arkadens genomförande förbundna arbetena

ställer sig förhållandevis högre än för motsvarande arbeten i den fastställda

delen.

Såsom synes betingar arkadanordningens förlängning ett icke oväsentligt intrång

i kanslihusets utrymme samt omfattande omläggningar av plandispositionen.

I betraktande av de olägenheter, som ovedersägligen härmed äro förknippade,

har byggnadsstyrelsen till en början ställt sig icke så litet tveksam

beträffande förslaget. Styrelsen har emellertid underkastat frågan en särdeles

ingående prövning, och styrelsen har därvid slutligen kommit till det resultatet,

att de påfallande fördelar, som arkadanordningens vidtagande skulle medföra

ur stadsplanesynpunkt, i detta fall böra vara avgörande med hänsyn till

att det här gäller att för lång framtid ordna ett av Stockholms intressantare

stadspartier.

Den beräknade ersättning av omkring 150,000 kronor, som från stadens sida

skulle ''till statsverket utgivas, finner byggnadsstyrelsen skälig.

På grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj :t måtte, med bifall till Stockholms stads fastighetsnämnds förevarande

framställning, efter riksdagens hörande och under förutsättning av vederbörliga

beslut i ämnet av Stockholms stadsfullmäktige, vidtaga erforderliga

åtgärder i syfte att den ifrågasatta arkadanordningen måtte komma till utförande.

Till följd av remiss har kronans fastighetskommiissimi av år 1925 i ärendet

avgivit utlåtande den 10 maj 1930 och därvid anfört följande:

»Vid lösningen av problemet om ny kanslihusbyggnad hava framför allt två

önskemål varit vägledande, det ena att såvitt möjligt alla departement med undantag

av de, en särställning intagande utrikes- och försvarsdepartementen

borde inrymmas i en och samma byggnad, det andra att denna byggnad borde

vara väl belägen i förhållande till statsmakternas naturliga centrum, slottet

och riksdagshuset, samt de kring detta centrum lokaliserade centrala ämbetsverken.

Båda dessa huvudsynpunkter hava tillgodosetts genom statsmakternas

nu föreliggande beslut i kanslihusfrågan. En omstridd punkt har emellertid

därvid varit, huruvida lösningen innebure tillräckliga garantier för att

genom densamma tillgodosåges ■— för överskådlig tid och med ovan angiven

inskränkning -—• kravet på departementens sammanförande i en enda byggnad.

Detta krav kunde nämligen anses fyllt allenast i den mån den tilltänkta kanslihusbyggnaden

vid färdigställandet inrymde en tillräckligt stor lokalreserv,

avpassad med hänsyn till oundvikliga framtida utvidgningar inom departementen.

Kanslihusdelegerade i skrivelse den 28 augusti 1926 ansågo berörda krav

icke kunna tillgodoses å den avsedda byggnadsmarken inom kvarteren Vulcanus

—Mars av den orsak, att staden påfordrat så stora inskränkningar beträffande

byggnadsmarken till förmån för Myntgatans breddning mellan dåvarande

kvarteren Vulcanus och Aglaurus och anordnandet därjämte av en arkad i

kanslihuset å samma sträcka. Med uppgivande av kravet å ifrågavarande departements

sammanförande i en enda byggnad föreslogo därför delegerade,

att från staden skulle förvärvas gamla rådhuset och däri inrymmas ett departement.

T sitt yttrande i kanslihusfrågan den 11 oktober 1926 gjorde däremot kronans

fastighetskommissiön av år 1925 gällande, att, därest den avsedda tomt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

arealen inom kvarteren Vulcanus—Mars utnyttjades fullt rationellt, den nödvändiga

lokalreserven kunde därinom åstadkommas, på sätt framginge av

vissa av kommissionen därvid framlagda beräkningar. Önskemålet örn sammanförandet

av alla de ifrågasatta departementen i en enda byggnad skulle

alltså, enligt kommissionens åsikt, verkligen kunna tillgodoses inom kvarteren

Vulcanus—Mars trots av staden påfordrade gatubreddning och arkadanordning.

I sitt därefter avgivna utlåtande den 15 oktober 1926 fann byggnadsstyrelsen

den inom komplexet å sagda kvarter beräkneliga lokalreserven

icke böra uppskattas fullt så högt, som kommissionen gjort, men fann denna

lokalreserv likväl vara så pass omfattande, att densamma kunde anses föreligga

i erforderlig utsträckning.

Såväl Eders Kungl. Maj:t som riksdagen anslöto sig vid kanslihusfrågans

vidare behandling och avgörande till de av kommissionen och byggnadsstyrelsen

sålunda framförda synpunkterna.

Av det anförda och vad som i övrigt förekommit i kanslihusfrågan torde

framgå, att å ena sidan statsmakterna åsyftat och en bestämd förutsättning för

beslutet i kanslihusfrågan varit, att samtliga de ifrågasatta departementen

skulle, med tillgodoseende av kravet på nöjaktig lokalreserv, kunna sa*mmanföras

i en enda byggnad, men å andra sidan att lokalreserven redan från början

varit sådan, att varje som helst minskning i densamma måste anses betänklig.

Så långt ifrån att man kunnat tänka på någon inknappning i utbyggnadsmöjligheterna

å tomtmarken, har tvärtom problemet hela tiden varit,

huruvida man verkligen skulle kunna, med utnyttjande av alla möjligheter,

utvinna det erforderliga lokalbehovet å det tillgängliga området. Det är

också att märka, att då gränserna för den av kanslihusdelegerade utstakade

egentliga kanslihustomten blivit dels i 1928 års avtal dels ock därefter år

1929 för vidgning av angränsande trafikleder omreglerade, noga tillsetts att

komplexets minskning på ett, till fullo uppvägts av motsvarande ökning å

annat håll.

På grund av nu anförda förhållanden måste det möta synnerligen allvarliga

betänkligheter för kronan att, i enlighet med stadens föreliggande framställning,

avhända sig en del av det knappa utrymmet inom kanslihuset, varmed

man också tvingas att redan från början taga i anspråk en icke obetydlig

del av de i och för sig mycket begränsade reservutrymmena. En minskning

av lokalerna inom det påbörjade kanslihuskomplexet måste alltid medföra,

att behovet av ytterligare en kanslihusbyggnad tidigare aktualiseras, och

erfarenheten visar tillfullo, att ett underskott — motsvarande den nu ifrågavarande

rumsförlusten — av fem tjänsterum för ett departement kan under

ogynnsamma omständigheter framtvinga nybyggnader eller nya fastighetsförvärv

till högst avsevärda belopp.

Kommissionen tillåter sig ytterligare framhålla, att enligt kommissionens

åsikt en utökning av Myntgatans trafikkapacitet å den nu ifrågavarande sträckningen

icke kan tillmätas större betydelse och värde utan att samtidigt trafikleden

undergår motsvarande förbättringar vid förträngningarna dels öster

ut vid kvarteret Aglaurus dels ock väster ut.

Därest det emellertid för trafikförhållandenas ordnande anses oundgängligen

nödvändigt att kräva en utvidgning, samt staden säkerställer utvidgningen

å trafikledens övriga delar, torde kronan icke böra undandraga sig att

göra den uppoffring för förbättringens genomförande jämväl vid kanslihuskomplexet,

som den föreliggande framställningen åsyftar.

Kronan lärer för sådant fall böra förbehålla sig ersättning för dels den

golvyta, som förloras eller undergår försämring, dels den ökning i kostnaderna

för kanslihusbygget, som ändringen — även genom anordnandet av

ersättningslokaler — direkt eller .indirekt förorsakar, dels ock därutöver viss

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

9

ersättning för den allmänna försämring i möjligheten att inom komplexet

tillgodose framtida utökningar inom kansliet, som följer av reservutrymmenas

delvisa ianspråktagande redan nu.

I den av staden och byggnadsstyrelsen föreslagna ersättningen örn 150,000

kronor synes emellertid ingå ersättning allenast i förstnämnda två hänseenden,

varemot i beloppet icke torde ingå någon ersättning för den allmänna försämringen

i kanslihuskomplexets möjligheter att tillgodose lokalbehovet för

framtida utvidgningar inom kansliet. Med den begränsade tid för detta yttrandes

avgivande, som stått kommissionen till buds, har en värdesättning

i penningar av sagda olägenheter icke kunnat fastställas, men kommissionen

vill ej underlåta att än en gång framhålla, att på grund av kanslihusets så starkt

begränsade utvecklingsmöjligheter ifrågavarande förhållande ej kan lämnas

ur räkningen.

Under ovan angivna förutsättningar och villkor anser kommissionen kronan

icke böra undandraga sig att tillmötesgå stadens föreliggande framställning.»

Avvikande mening har anförts av kommissionens ordförande, landshövdingen

S. II. Kvarnzelius, som ansett att kommissionens utlåtande bort hava följande

lydelse:

»Vid lösningen-----avsevärda belopp.

Kommissionen tillåter sig ytterligare framhålla, att enligt kommissionens

åsikt en utökning av Myntgatans trafikkapacitet å den nu ifrågavarande sträckningen

icke kan tillmätas större betydelse och värde utan att samtidigt trafikleden

undergår motsvarande förbättringar dels öster ut vid brandkontorets hus

i kv. Aglaurus dels ock väster ut vid gamla rådhuset. Särskilt bör anmärkas,

att den trottoarens utbuktning i körbanan, som det föreliggande förslaget åsyftar

att borttaga vid kanslihusets södra flygel, likväl skulle förefinnas längre

västerut, därest icke rådhusets båda södra flyglar genomskäras med en motsvarande

arkadanordning, eller eventuellt helt nedrivas. Varken en arkadanordning

i eller ett nedrivande av de båda rådhusflyglarna har ifrågasatts eller synes

—- av arkitektoniska och pietetshänsyn — tillrådlig. Även örn nian skulle

tillmötesgå den nu föreliggande framställningen, skulle alltså icke därmed tryggas

en sådan utvidgning av hela trafikleden, utan vilken, enligt kommissionens

åsikt, den nu ifrågasatta utvidgningen -— genom arkadanordning å endast en

del av trafikleden — icke erhåller ur trafiksynpunkt sådant värde, att detta kan

tillnärmelsevis uppväga de för staten genom minskningen i kanslihuslokalema

uppkomna nackdelarna.

På grund av vad sålunda anförts ser sig kommissionen förhindrad att tillstyrka

den föreliggande framställningen.»

Kommissionens ledamot, /. d. byggnadsrådet I. G. Clason har i fråga örn

motiveringen till komlmissionens utlåtande anfört avvikande mening och ansett

att densamma bort lyda på följande sätt:

»Vid lösningen------annat håll.

På grund av anförda förhållanden möter det allvarliga betänkligheter för

kronan att avhända sig en del av det knappa utrymmet inom kanslihuset; en del

av de i och för sig mycket begränsade reservutrymmena måste härvid tagas i

anspråk, vilket åter medför att behovet av nybyggnad tidigare kommer att

aktualiseras.

Vad trafikförhållandena angår ha alla parter en gång — och detta så sent

som 1929 — varit ense örn, att den skulle kunna ordnas utan portiker i det parti

av kanslihuset (gamla polishuset), där staden nu önskar sådana. Man böjde

sig då inför intresset att bevara en byggnad av ett visst kulturhistoriskt värde.

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 1 sami. Sihl käft. (Nr 278.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 278.

Departe
mentschefen.

Av för kronan ännu mera avgörande skäl fick emellertid det gamla polishuset

falla; man vann större bekvämlighet i kanslihusets inre, då man blev fri att

anordna golvhöjder och rumsfördelningen utan hänsyn till gamla polishusets

bjälklag och planindelning.

Det kan dock icke bestridas, att förhållandena skulle gestalta sig väsentligt

fördelaktigare för framförandet av en större trafik genom Myntgatan örn portikerna

under kanslihuset framdroges, såsom nu av staden ifrågasättes, ända

till Rådhusgränden, d. v. s. även under den del av kanslihuset som kommer att

stå på polishusets plats. Man vinner härmed även två estetiskt värdefulla fördelar,

nämligen, att kanslihusets södra fasad blir mera enhetlig samt att Myntgatan

skulle komma att framgå mellan likartade portiker så gott som på hela

sin längd, ty staden avser att anordna motsvarande portiker på gatans södra

sida.

Då man sålunda genom den föreslagna åtgärden möjliggör ordnande av större

delen av Myntgatan på ett både praktiskt och estetiskt tillfredsställande sätt och

då man genom vissa ändringar i byggnadsplanen, vilkas genomförande förutsättes

komma att bekostas av staden, kan inskränka förlusten av nyttig golvyta

till ett antal kvadratmeter motsvarande endast fem rum, torde kronan icke

böra undandraga sig att göra denna uppoffring.

Samtidigt med ändringen av byggnadsplanen i och för beredande av utrymme

åt portiken har man föreslagit övertäckandet av en närbelägen gård. Härigenom

har redan nu kunnat tagas i bruk en ''dold’ reserv, som förut icke beräknats

ingå i denna kategori. Den effektiva förlusten av nyttig golvyta minskas för

närvarande härmed avsevärt och torde böra beräknas till två, högst tre rum.

Kronan lärer —----föreliggande framställning.»

Såsom av utredningen i ärendet framgår, skulle den ifrågasatta arkadanordningen

i det nya kanslihusets södra flygel medföra avsevärda omläggningar

av plandispositionen för byggnaden samt sådant intrång i husets utrymmen,

att en icke oväsentlig del av de redan nu tämligen knappt tilltagna reservutrymmena

skulle omedelbart behöva tagas i anspråk. Med hänsyn till

dessa förhållanden har jag i likhet med byggnadsstyrelsen och fastighetskommissionen

icke kunnat undgå att hysa stor tvekan, huruvida kronan borde medgiva

den från stadens sida ifrågasatta anordningen. Då emellertid de önskemål

ur trafik- och stadsplanesynpunkter, som framställningen åsyftar att tillgodose,

av staden tillmätas stor betydelse, synes det mig, att staten icke bör

motsätta sig ett sådant medgivande, detta dock endast under förutsättning dels

att från stadens sida beredes skälig ersättning för de kostnader och olägenheter,

som genom anordningen skulle vållas kronan, dels ock att staden medelst genomförande

av en arkadanordning vid Myntgatans motsatta sida nu säkerställer

den förbättring av trafikleden, som i förslaget avsetts och av byggnadsstyrelsen

tillstyrkts. Det ifrågasatta kravet på trafikledens förbättrande vid

förträngningarna dels österut vid kvarteret Aglaurus dels ock västerut torde

icke nu böra uppställas, bland annat på grund av de konsekvenser, som ett

sådant krav skulle medföra beträffande de kulturhistoriskt värdefulla byggnader,

vilka skulle beröras därav. Trafikintensiteten synes mig ej heller för

närvarande motivera ett så kraftigt ingripande, vilket bör anstå till dess förhållandena

kunna så påfordra, då det torde vara i stadens eget intresse att

vidtaga erforderliga och lämpliga åtgärder.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

11

Den nyligen beslutade utvidgningen av Rådhusgränden, vilken utvidgning

kommer att möjliggöra upptagande av en ökad trafik mellan angränsande del

av Myntgatan och Vasabron, kommer, därest den nu föreslagna förbättringen

av Myntgatan vidtages, att i icke oväsentlig grad avlasta trafiken framför rådhuset.

Rörande förträngningen vid kvarteret Aglaurus vill jag påpeka, att

trafiken i Myntgatan här kan avlastas genom Salviigränd. Sedan nu staden

föreslagit att även på Myntgatans motsatta sida genomföra en arkad, torde

arkadens anordnande mellan Mynt- och Rådhusgränderna ur såväl arkitektonisk

som stadsplanesynpunkt kunna anses vara motiverad.

Ett tillmötesgående av den gjorda framställningen lärer icke kunna äga

rum utan riksdagens medverkan. Då ärendet så sent som den 9 innevarande

månad inkommit till Kungl. Maj:t, kan det ifrågasättas, huruvida proposition

bör avlåtas till innevarande års riksdag, så mycket mera som stadsfullmäktige

ännu icke för sin del fattat beslut i ärendet. Ett uppskov med frågans prövning

till nästkommande år synes dock icke vara möjligt i det stadium, till vilket

byggnadsarbetet numera hunnit; även måste tagas i betraktande nödvändigheten

att -— med hänsyn bland annat till bestämmelserna i det s. k. KanslihusKungsholmsavtalet

— byggnaden färdigställes inom beräknad tid. Vid nu antydda

förhållanden och då frågan synes vara av den beskaffenhet, att ärendet

torde jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna, utan hinder av att den för propositioners

avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade tiden gått till ända,

föreläggas riksdagen, har jag ansett mig böra tillstyrka, att proposition i ämnet

nu avlåtes.

Vad angår storleken av den ersättning, som av staden skulle erläggas vid

genomförande av förslaget, har stadens fastighetsnämnd, i anslutning till det

vid nämndens skrivelse fogade värderingsutlåtandet, utgått från ett belopp av

omkring 150,000 kronor. Detta belopp skulle innefatta ersättning för dels

den golvyta, som förloras eller undergår försämring, dels ock den ökning i kostnaderna

för kanslihusbygget, som ändringen — även genom anordnandet av

ersättningslokaler — direkt eller indirekt förorsakar. Kronans fastighetskommission

har emellertid ansett ersättning därutöver böra utgå jämväl för den

allmänna försämring i möjligheten att inom komplexet tillgodose framtida

utökningar inom kansliet, som följer av att reservutrymmena delvis måste

tagas i anspråk redan nu.

Självfallet måste praktiska olägenheter av olika slag uppstå vid en av det

minskade utrymmet framkallad partiell utflyttning ur det nya kanslihuset.

Då det såsom ersättning för minskade utrymmen beräknade beloppet sannolikt

icke kan förslå till täckande av samtliga vid en sådan utflyttning uppkommande

kostnader, delar jag kommissionens uppfattning att ett belopp av

150,000 kronor icke kan anses tillfyllest. En närmare beräkning av ersättningsbeloppet

från sistberörda utgångspunkter kan uppenbarligen icke på förhand

göras. Med hänsyn till föreliggande förhållanden har jag emellertid ansett

ersättningen skäligen böra höjas till 200,000 kronor.

Jag vill alltså tillstyrka, att bemyndigande för Kungl. Maj:t utverkas att

under här förut angivna förutsättningar och på villkor i övrigt, som Kungl.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Maj :t torde vilja fastställa, med Stockholms stad träffa avtal örn genomförande

av arkadanordning jämväl i södra flygeln av det nya kanslihuset. Bland

de närmare villkor, som sålunda kunna ifrågakomma, torde, då byggnadsarbetena

icke tåla uppskov, böra inrymmas, att staden skall inom viss kort tid

hava godkänt avtal i ämnet.

Ersättningsbeloppet torde böra tagas i anspråk för byggnadskostnadernas

bestridande, varigenom anslagsbehovet för kanslihusbygget skulle minskas med

den del av ersättningen, som icke åtgår för täckande av de vid förslagets genomförande

uppkommande merkostnaderna för byggnadsföretaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att under här förut angivna

förutsättningar och på villkor i övrigt, som av Kungl. Majit

fastställas, med Stockholms stad träffa avtal örn anordnande

av arkad i södra flygeln av nybyggnaden för Kungl. Majits

kansli.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

301530

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1930:195 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i planen för nybyggnaden för Kungl. Maj:ts kansli. s. 1 i texten