Sök i Ratio Lex

Angående vissa understöd från allmänna indragningsstaten

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:30, Angående vissa understöd från allmänna indragningsstaten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

1

Nr 30.

Kungl. Majtts proposition till riksdagen angående vissa understöd

från allmänna indragningsstaten; given Stockholms slott den

16 januari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Vilhelm Lundvik.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lundvik:

l:o.

Uti en till Kungl. Majit ställd, av kommerskollegium med eget utlåtande

den 12 november 1929 överlämnad skrift har Esther Erika von

Krusenstjerna, född Sabelström, änka efter förre navigationsskoleföreståndaren

M. F. von Krusenstjerna, anhållit, att någon pension eller understöd

av statsmedel måtte beredas åt henne.

Vid ansökningen fogade handlingar ävensom en inom kommerskollegium

uppgjord promemoria i ärendet utvisa, bland annat, att sökandens

man, född den 17 januari 1847, förordnats till underlöjtnant vid flottan

den 8 mars 1867, erhållit fullmakt å dylik befattning den 5 februari 1869

och beviljats avsked ur krigstjänsten den 24 mars 1882; att han utnämnts

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 24 haft. (Nr 30.)

Äng. understöd

åt förre

navigationsskoleföreståndaren

M. F. vonKrus

enst jernäs

änka E. E.

von Krusenstjerna.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kommerskollegium.

Statskontoret.

Departements
chefen.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

till föreståndare för navigationsskolan i Strömstad den 25 juni 1881,

varefter lian transporterats till föreståndare för navigationsskolan i

Stockholm den 19 augusti 1889; att han, som frånjsistnämnda befattning

erhållit avsked med pension med utgången av juli månad 1912,

avlidit den 81 juli 1929; samt att boet efter honom utvisat en behållning

av 3,951 kronor 66 öre.

Sökanden har uppgivit, att hon, utöver vad som tillkommit henne ur

boets kvarlåtenskap, icke ägde några som helst medel för sitt uppehälle.

Med hänsyn till sin framskridna ålder, 72 år, hade hon icke heller möjlighet

att genom arbete skaffa sig försörjning.

I sitt förenämnda utlåtande har kommerskollegium tillstyrkt ansökningen.

Statskontoret har i ett den 20 december 1929 avgivet utlåtande anfört

följande:

»Jämlikt bestämmelserna i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa

den 21 december 1907, som trädde i kraft med ingången av år

1908, hade sökandens man, vilken då innehade befattningen såsom föreståndare

för navigationsskolan i Stockholm, varit berättigad att ingå såsom

delägare i nämnda kassa, därest han icke redan den 17 januari 1907

uppnått en levnadsålder av 60 år. Då han alltså icke kunnat genom inträde

i statsunderstödd kassa för familjepensionering sörja för underhåll

åt sin änka samt hon nu är ålderstigen och saknar medel till sitt uppehälle,

synas goda skäl föreligga för utverkande åt henne av någon pension

av statsmedel.

Vid 1923 års riksdag (propositionen nr 147) beviljades åt f. d. navigationsskoleföreståndaren

Bolins änka en pension å 600 kronor, motsvarande

med någon reduktion 1/« av mannens pensionsbelopp. Med tillämpning i

detta fall av samma beräkningsgrund skulle — vid det förhållande att

sökandens man var i åtnjutande av pension med förhöjning enligt kungörelsen

nr 280/1925 till sammanlagt belopp av i det närmaste 4,500 kronor

— änkepensionen i detta fall utgöra omkring 1,000 kronor.

Statskontoret hemställer alltså, det täcktes Kungl. Majit föreslå riksdagen

medgiva, att sökanden må från och med den 1 augusti 1929 under

sin återstående livstid, så länge hon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension till belopp av 996 kronor.»

På sätt statskontoret erinrat, har avlidne förre navigationsskoleföreståndaren

von Krusenstjerna på grund av gällande åldersstreck icke varit

berättigad att ingå såsom delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.

Till följd härav är sökanden, som uppnått en ålder av 72 år och vars tillgångar

äro mycket knappa, i sin egenskap av änka efter von Krusen

stjerna i avsaknad av pensionsförmån. I likhet med ämbetsverken anser

jag under sådana omständigheter starka billighetsskäl tala för att hon

av statsmedel erhåller något understöd såsom bidrag till sin försörjning

på ålderdomen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 30. 3

I fråga om beloppet av understödet och tidpunkten, från vilken detsamma

bör utgå, ansluter jag mig till vad statskontoret därutinnan föreslagit-

. , ....

Då enligt de grunder för handläggningen av frågor örn understöd at

befattningshavares efterlevande, vilka i annat sammanhang förordats av

chefen för finansdepartementet, det ej skulle tillkomma Kungl. Maj:t att

i förevarande fall besluta örn understöd, hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre navigationsskoleföreståndaren M. F. von

Krusenstjernas änka Esther Erika von Krusenstjerna,

född Sabelström, må från och med den 1 augusti 1929

under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av 996 kronor.

2: o.

Genom beslut den 18 september 1929 lämnade Kungl. Majit utan bifall

av förre extra läraren vid navigationsskolan i Malmö Konrad Emil

Rydholm anförda besvär över kommerskollegii beslut den 14 juni

samma år, varigenom åt annan person än Rydholm meddelats förordnande

att vara extra lärare i elektricitetslära vid navigationsskolan

i Malmö. Tillika förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles fatta beslut

i fråga örn en av Rydholm i hans besvärsinlaga gjord framställning

örn pension, därest hans besvär ej vunne bifall.

Med överlämnande av bland annat ett av direktionen för nämnda navigationsskola

inhämtat yttrande i ärendet har kommerskollegium sedermera

i skrivelse den 31 oktober 1929 anfört följande:

»Rydholm, som är född den 25 april 1864 och således uppnått en ålder

av mera än 65 år, anställdes vid navigationsskolan i Malmö första gången

år 1910. då han den 2 december förordnades att tills vidare, under annan

lärares tjänstledighet, under återstående delen av läsåret 1910—1911 upp

rätthålla en extra lärarbefattning i elektricitetslära å maskinistavdel

ningen.

Härefter har Rydholm med visst avbrott tjänstgjort såsom extra lärare

vid samma skola till oell med utgången av augusti månad 1929.

Beträffande Rydholms tjänstgöringstider och arvoden under denna

tjänstgöring tillåter sig kollegium hänvisa till bifogade, av föreståndaren

vid navigationsskolan i Malmö häröver verkställda utredning.

Enligt beslut den 25 februari 1929 förordnade kollegium, att Rydholm

den 5 juni 1916 av navigationsskolans dåvarande överstyrelse, marinförvaltningen,

meddelat förordnande att tills vidare med sex månaders uppsägningstid

vara extra lärare i elektricitetslära vid navigationsskolan i

Malmö med undervisningsskyldighet i lia och 2:a maskinistklasserna

skulle upphöra med utgången av augusti månad 1929. Entledigandet föranleddes

därav, att Rydholm den 25 april 1929 uppnådde en ålder av 65

Äng. understöd

åt förre

extra navigationsläraren
K.

E. Rydholm.

Kommers
kollegium.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

Direktionen

för navigationsskolan

i

Malmö.

Statskontoret.

år, d. v. s. den ålder, då jämlikt gällande bestämmelser skyldighet att från

tjänsten avgå inträder för föreståndare och ordinarie lärare vid navigationsskola.

---

Under åberopande i övrigt av utredningen i ärendet och av vad direktionen

för navigationsskolan i Malmö anfört, hemställer kollegium, som

med hänsyn även till att Rydholm, såsom av direktionen framhålles, lever

i fattiga omständigheter, finner starka skäl tala för att Rydholm på

grund av hans långa tjänstetid vid navigationsskolan i Malmö må under

sin återstående livstid komma i åtnjutande av årligt understöd till belopp,

som i förhållande till tjänstetidens längd och uppburet arvode må

anses skäligt, det täcktes Eders Kungl. Majit göra framställning till riksdagen

örn anslag av statsmedel för ifrågavarande ändamål.»

I sitt ovannämnda yttrande har direktionen för navigationsskolan i

Malmö meddelat följande.

Enligt uppgift av Rydholm, som vore gift och i äktenskapet hade en son

och en dotter i åldern 26 respektive 23 år, hade hans barn »allenast tillfälliga

vikariatsinkomster hos banker och assuransbolag». Den 24 maj

1912 hade Rydholms hustru till det i Malmö stad förda handelsregistret

anmält, att hon ämnade driva handel — elektroteknisk byrå — samt att

hon antagit sin man till prokurist. Den sålunda anmälda rörelsen torde

under några år till väsentlig del hava täckt kostnaderna för familjens

bärgning. Emellertid bade firman, fastän den ännu kvarstode i handelsregistret,

sedan ett tiotal år upphört med rörelsen. Numera sysslade

Rydholm med upprättande av program för elektriska installationer och

anläggningar men beredde denna verksamhet Rydholm allenast helt obetydliga

inkomster. Direktionen hade sig bekant, att Rydholm levde i

fattiga omständigheter. På grund härav och med hänsyn till Rydholms

oförvitliga tjänstgöring finge direktionen tillstyrka ansökningen.

Av en direktionens yttrande bilagd, av föreståndaren vid meranämnda

skola avlämnad uppgift framgår, att Rydholm med avbrott för tiden

1 september 1912—15 augusti 1915 tjänstgjort som extra lärare vid skolan

från och med den 2 december 1910 till och med den 31 augusti 1929 samt

att hans avlöningsförmåner — frånsett tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg

— under perioden 1915—1929 uppgått till i medeltal 1,185 kronor

per år.

Statskontoret har i ett den 17 december 1929 avgivet utlåtande anfört

följande:

»Ehuru det icke lärer kunna förnekas, att Rydholms lärarverksamhet

vid navigationsskolan i Malmö varit att anse såsom ren bisyssla bredvid

annan verksamhet, som givit huvudsakligt levebröd för honom och hans

familj, vill statskontoret dock med hänsyn till omständigheterna i detta

fall icke motsätta sig, att något årligt understöd må utverkas åt Rydholm.

För att detta understöd må kunna innebära en effektiv hjälp, vill

statskontoret ifrågasätta ett belopp av förslagsvis 900 kronor.

Statskontoret hemställer alitsa, det täcktes Kungl. Majit föreslå riksdagen

medgiva, att Rydholm må från och med den 1 september 1929 un
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

der sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära understöd

till belopp av 900 kronor årligen.»

Lika med ämbetsverken finner jag med billigheten överensstämmande,

att Rydholm av statsmedel erhåller något understöd till sin försörjning

på ålderdomen. Statskontorets förslag i fråga örn understödsbeloppet och

tidpunkten, från vilken detsamma bör utgå, hava icke heller givit mig

anledning till erinran.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att förre extra läraren vid navigationsskolan i

Malmö Konrad Emil Rydholm må från och med den

1 september 1929 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta årligt understöd

med 900 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda under

punkterna l:o och 2:o hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämma, behagar Hans Majit Konungen

bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet

skall till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet!

Einar Engelstedt.

Departements
chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 19,10.

1 sami
-

U höft. (Nr 30.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1930:32 Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda pers s. 25 i texten