Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 4 juni 1926 (nr 163) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete

1930-01-24 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:32, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 4 juni 1926 (nr 163) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

21

Nr 32.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

lag angående fortsatt giltighet av lagen den 4 juni

1926 (nr 163) om vissa inskränkningar beträffande

tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete;

given Stockholms slott den 24 januari 1930.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen

den 4 juni 1926 (nr 163) örn vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete.

GUSTAF.

Sven Lubeck.

67 so

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 4 juni 1926 (nr 163) om

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete.

Härigenom förordnas, att lagen den 4 juni 1926 om vissa inskränkningar

beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,

vilken lag gäller till och med den 31 december 1930, skall äga fortsatt

giltighet till och med den 31 december 1933, dock att slutbestämmelserna

i lagen från och med den 1 januari 1931 skola hava följande

lydelse:

I fråga örn sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse,

som avses i 6 eller 7 §, skall vad i lagen är stadgat fortfara att gälla

även efter den 31 december 1933.

Eftergift, som beviljats med stöd av lagen den 17 oktober 1919 om

begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete eller lagen den 22

juni 1923 örn vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av

bageri- och konditoriarbete, skall fortfarande äga giltighet, till dess den

därför bestämda tiden utgår eller, där eftergift beviljats utan begränsning

till viss tid, vederbörande myndighet finner skäl återkalla den.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 32.

23

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning nied chefen för justitiedepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Lubeck:

Lagstiftning angående förhud mot natt- och söndagsarbete i bageri- och

konditoriföretag tillkom vid 1919 års urtima riksdag. Den då antagna

lagen örn begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete utfärdades

den 17 oktober 1919 och gällde till utgången av år 1923. Sedan sistnämnda

års riksdag antagit förslag till väsentligen oförändrad förnyad lagstiftning

i ämnet, utfärdades den 22 juni 1923 lag örn vissa inskränkningar

beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,

vilken lag gällde till utgången av år 1926.

För 1926 års riksdag framlades proposition av den 29 januari 1926

(nr 72) med förslag till ny lagstiftning i ämnet, avsedd att gälla under

obegränsad tid. I propositionen redogjordes för en, närmast med anledning

av vissa uttalanden av andra lagutskottet vid 1923 ars riksdag verkställd,

utredning örn lagstiftningens verkningar i ekonomiskt och andra

hänseenden. Det förhållandet att internationella arbetskonferensen vid

sitt sammanträde år 1925 antagit ett förslag till konvention angående

nattarbete i bagerier, vilket förslag, ehuru på det hela taget mindre långt

gående än den dittills gällande svenska lagstiftningen, likväl i vissa avseenden

företedde en snävare reglering, beaktades även i propositionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, ansåg önskvärt, att

Sverige kunde ansluta sig till denna konvention, och föreslog därför sådana

ändringar i den äldre lagstiftningen, som ansågos erforderliga för att

ratifikation skulle bliva möjlig. Med hänsyn till att viss fråga beträffande

nämnda konventionsförslag vid tiden för propositionens avlåtande var hänskjuten

till den permanenta internationella domstolen i Haag, förordades

emellertid icke då ratifikation av denna konvention.

Till stöd för förslaget rörande fortsatt lagstiftning anförde föredragande

departementschefen huvudsakligen, att, ehuru av de utförda undersökningarna

onekligen framginge, att ifrågavarande lagstiftning medfört vissa

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 32.

olägenheter, dessa i jämförelse med de synnerligen välbehövliga förbättringar,

som lagstiftningen berett bageriarbetarna, ej syntes kunna tillmätas

någon avgörande betydelse. Även kommerskollegium hade, tilläde departementschefen,

haft den uppfattningen, att ett slopande av bagerilagstiftningen

knappast syntes kunna eller böra ifrågakomma.

Beträffande förslaget att lagstiftningen skulle göras definitiv hänvisade

föredragande departementschefen till de motiv, som anförts för motsvarande

förslag beträffande den allmänna arbetstidslagen och för vilka jag

förut i dag redogjort vid behandlingen av frågan örn fortsatt dylik lagstiftning.

Därjämte anförde han, att ett fortsatt försöksstadium knappast

skulle bereda säkrare grundval för bedömandet av lagstiftningens berättigande

men däremot vara ägnat att uppehålla en skadlig osäkerhet och på

sina håll möjligen även bedrägliga förhoppningar örn en återgång till den

tidigare friheten i fråga örn arbetstidens förläggning — båda dessa företeelser

givetvis av beskaffenhet att motverka en rationell anpassning efter

den lagstadgade regleringen. Slutligen framhölls, att en förutsättning Klätt

Sverige skulle kunna ansluta sig till nyssnämnda konvention vore att

lagstiftningen i ämnet vore definitiv.

I fråga örn lagens giltighetstid yrkades vid ärendets behandling i riksdagen

i motioner i första kammaren av herr C. G. Ekman m. fl. och i

andra kammaren av herr Hamilton m. fl., att denna tid måtte bestämmas

till åren 1927 1929. Några särskilda skäl för detta yrkande anfördes

icke i motionerna utan hänvisades till de motioner, som av samma riksdagsledamöter

väckts i motsvarande fråga beträffande den allmänna arbetstidslagstif

tningen.

Riksdagens andra lagutskott år 1926 anförde i principfrågan, att ett upphörande

av lagstiftningen sannolikt skulle medföra, att nattarbete i viss

män ånyo skulle komma till användning inom ifrågavarande yrken. Då

en dylik utveckling givetvis skulle från social synpunkt vara beklaglig,

hade utskottet ansett sig böra förorda förnyad lagstiftning.

I fråga örn lagens giltighetstid anförde utskottet, att de verkställda

undersökningarna icke givit sådana resultat, att utskottet ansåge sig berett

att förorda definitivt antagande av bagerilagen. Mer välbetänkt syntes det

utskottet vara att, i överensstämmelse med vad utskottet föreslagit i fråga

örn lagen örn arbetstidens begränsning, antaga den förnyade bagerilagen

med giltighet allenast för fyra år.

Beträffande omförmälda konvention förklarade utskottet, att densamma

för närvarande icke syntes vara av något större direkt intresse för vårt

land. Utskottet avstyrkte också de ändringar i lagens särskilda bestämmelser,

som föreslagits för att bringa densamma i överensstämmelse med

konventionen. I stället föreslog utskottet vissa jämkningar i lindrande

riktning. Den mest betydelsefulla av dessa var, att tiden för det egentligt

bageriarbetets början tillbakaflyttades från kl. 6 f. m. till kl. 5 f. m., i

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

25

samband varmed den särskilda tiden för uppeldning och deggörning förlädes

till mellan kl. 3.30 och kl. 5 f. m. i stället för tidigare mellan kl.

4 och kl. 6 f. m.

Utskottets mening godkändes av riksdagen. I överensstämmelse härmed

utfärdades den 4 juni 1926 (svensk författningssamling nr 163) lag

om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och

konditoriarbete. Denna lag gäller alltså till och med den 31 december

1930.

Frågan örn fortsatt lagstiftning i förevarande hänseende bör alltså

prövas vid 1930 års riksdag. I anledning härav har socialstyrelsen i skrivelse

den 27 december 1929 upptagit denna fråga till behandling. Styrelsen

har därvid yttrat, att ifrågavarande lagstiftning, vilken tillgodosåge

gamla samt från bageri- och konditoriarbetarnas sida kraftigt förfäktade och

livligt uppskattade önskemål och vilken numera bestått under mer än tio

år, icke lämpligen syntes kunna lämnas utan åtgärd för förnyelse. Den

starka ovilja, som tidigare mött lagstiftningen från arbetsgivarnas sida,

syntes väl även numera, sedan vid den senaste förnyelsen, bland annat,

tiden för arbetets början framflyttats från kl. 6 till kl. 5 f. m., hava i

avsevärd mån mildrats.

Sedan socialstyrelsen vidare erinrat örn förberörda konvention angående

nattarbete i bagerier, har socialstyrelsen ytterligare anfört, att det syntes

sannolikt, att riksdagen nu skulle vara lika litet benägen som år 1926

att vidtaga sådana ändringar i lagstiftningen, som erfordrades för att ratifikation

därav från svensk sida skulle bliva möjlig. Några starkare krav

på ändringar av lagen i andra avseenden hade, såvitt styrelsen hade sig

bekant, icke gjorts gällande.

Efter påpekande, att ifrågavarande lagstiftning med hänsyn till sin

giltighetstid hittills i regel följt lagen om arbetstidens begränsning, för

vilken styrelsen i skrivelse av samma dag föreslagit förlängning med två

år, har socialstyrelsen sålunda föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte till 1930

års riksdag avlåta proposition med förslag till lag örn vissa inskränkningar

beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,

vilken lag, med undantag för slutbestämmelserna, skulle överensstämma

med den nu gällande lagen i ämnet och vars giltighet skulle begränsas

till tiden 1 januari 1931—31 december 1932.

Över vad socialstyrelsen sålunda anfört och föreslagit inhämtades yttrande

av kommerskollegium. Kommerskollegium har i sitt i anledning

härav avgivna utlåtande hänvisat till att kollegium i sitt senaste yttrande

i frågan av den 21 december 1925, under förutsättning av genomförandet

av vissa dels av socialstyrelsen föreslagna, dels av kollegium ytterligare

påyrkade jämkningar i lagbestämmelserna, förordat antagandet av

en definitiv lagstiftning rörande arbetstiden inom bagerirörelsen. Kommerskollegium

har vidare anfört, att en av de viktigaste av sålunda till
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 32.

Departements
chefen.

styrkta jämkningar, nämligen den som avsåg nyssnämnda ändring av

tiden för det egentliga bageriarbetets påbörjande, godkänts av riksdagen,

medan andra ändringsförslag icke föranlett någon åtgärd. I frågans

nuvarande läge och med hänsyn till det nära sammanhanget mellan den

allmänna arbetstidslagen — för vilken kommerskollegium i samma utlåtande

föreslagit permanent giltighet — och bagerilagen hade kommerskollegium

ansett sig böra förorda, att jämväl åt sistnämnda lag med

oförändrad lydelse gåves permanent karaktär. Kollegium har därför hemställt,

att Kungl. Majit måtte för riksdagen framlägga förslag till en

permanent lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggning

av bageri- och konditoriarbete i huvudsaklig överensstämmelse med nu

gällande lag i ämnet.

Beträffande förut omförmälda, av internationella arbetskonferensen antagna

konvention rörande arbetstiden i bagerirörelse må här tilläggas, att

den förut berörda, till internationella domstolen i Haag hänskjutna frågan

av denna besvarats så, att hinder icke förelegat att antaga en konvention

med det föreliggande innehållet. Emellertid har konventionen hittills

ratificerats endast av ett fåtal stater, nämligen Bulgarien, Kuba, Finland

och Luxemburg. Förslag örn ratifikation har dock därjämte framlagts i

Estland, Frankrike, Grekland, Lettland, Nederländerna, Polen, Tjeckoslovakien,

Tyskland, Uruguay och Österrike.

Tidigare i dag har jag vid behandlingen av frågan om fortsatt lagstiftning

örn arbetstidens begränsning föreslagit, att nuvarande provisoriska

lag i ämnet måtte erhålla förlängd giltighet till utgången av år 1933.

Beträffande skälen för detta mitt förslag torde jag kunna hänvisa till vad

jag vid behandlingen därav anfört.

Då lagstiftningen rörande inskränkningar i tiden för bageri- och konditoriarbete

de sista gångerna beträffande giltighetstiden behandlats på

samma sätt som den allmänna arbetstidslagstiftningen, och då det knappast

kan vara lämpligt att åt ifrågavarande speciallagstiftning förläna permanent

karaktär, under det att den allmänna lagstiftningen ännu äger allenast

begränsad giltighetstid, har jag ansett, att jämväl nu förevarande lagstiftning

bör erhålla förlängd giltighet till utgången av år 1933. I materiellt

hänseende torde anledning till ändring i lagstiftningen nu icke föreligga.

I anslutning till denna uppfattning har jag låtit inom socialdepartementet

utarbeta förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 4

juni 1926 (nr 163) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete. Det sålunda upprättade lagförslaget

innehåller —- jämte stadgande rörande den förlängda giltighetstiden —

allenast därav betingade jämkningar i övergångsbestämmelserna till lagen.

Departementschefen uppläser härefter omförmälda lagförslag, vilket är

såsom bilaga1) fogat till detta protokoll, samt hemställer, att lagrådets utlå
'')

Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget,

Ilar här uteslutits.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32. 27

tande över förslaget måtte, för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamål, inhämtas medelst utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Åke Natt och Dag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj;ts lagråd den

21 januari 1930.

Närvarande:

justitieråden Stenberg,

Appelberg,

Tiselius,

regeringsrådet Söderwall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över socialärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 3 januari 1930, hade

Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 4 juni 1926 (nr 163) om vissa inskränkningar

beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av tillförordnade byråchefen för lagärenden i socialdepartementet,

hovrättsassessorn Olof Alsén.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Hagnar Kihlgren.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 32.

29

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Magd Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 24 januari 1930.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Lubeck, lagrådets den 21 januari

1930 avgivna utlåtande över det den 3 i samma månad till lagrådet remitterade

förslaget till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 4 juni 1926

(nr 163) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch

konditor iarbete.

Föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan anmärkning,

måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Åke Natt och Dag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:138 Skrivelse till Konungen i anledning äv dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lägen den 4 juni 1926 a1 i texten
  2. 2LU 1930:16 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Martts ''proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 4 juni 1926 s. 1 i texten