Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av årliga s. k. representativa jordbruksråkningar m. m

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:33, Angående anordnande av årliga s. k. representativa jordbruksråkningar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 33.

1

Sr 33.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande av

årliga s. k. representativa jordbruksråkningar m. m.; given

Stockholms slott den 31 december 1929.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december

1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

departementschefen, statsrådet Johansson:

Sedan statistiska centralbyrån i skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 februari

1927 framlagt vissa förslag till jordbruksstatistikens omorganisation,

hemställde Kungl. Maj:t i proposition nr 216 till 1927 års riksdag, att

för anordnande under år 1927 av en allmän jordbruksräkning måtte få

tagas i anspråk erforderligt belopp av de av riksdagen å extra stat för ett

vart av åren 1921 och 1922 för anordnande av en sådan räkning anvisade

medlen. Propositionen blev av riksdagen bifallen, och i enligt härmed

anordnades i samband med 1928 års allmänna fastighetstaxering en jordbruksräkning,

vid vilken från varje jordbruksföretag uppgifter införskafBihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 26 haft. (Nr 33—3b)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

fades angående ägoslagens areal, den odlade jordens användning, antalet

kreatur m. m.

I propositionen förutsattes, att för erhållande av nu nämnda, för jordbruksstatistiken

grundläggande uppgifter dylika räkningar skulle anordnas

vart femte år i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna.

Då åkerjordens användning och kreatursantalet kunna vara underkastade

betydande växlingar från år till år, erfordras emellertid, vid sidan av de

med längre tids mellanrum anordnade allmänna räkningarna, vissa ytterligare

åtgärder för erhållande av kännedom örn de i berörda avseende

inträffade förändringarna under de mellan de allmänna räkningarna liggande

åren. Med hänsyn härtill hade statistiska centralbyrån i sin förutnämnda

skrivelse, i anslutning till tidigare framställning, föreslagit, att

varje år genom s. k. representativa räkningar uppgifter från ett begränsat

antal brukningsdelar skulle införskaffas angående den odlade jordens

användning och antalet kreatur, varjämte i samma skrivelse ifrågasattes,

vissa mindre ändringar i den årliga skördestatistiken.

I förutnämnda proposition upptogos jämväl sistberörda förslag till behandling.

Beträffande frågan örn anordnande av årliga representativa

räkningar fann föredragande departementschefen det otvivelaktigt av

vikt att få de årliga uppgifterna angående åkerjordens användning förbättrade

och att kunna följa de inträffade förändringarna i kreatursstammens

storlek. Det syntes honom emellertid som örn uppgiftsinsamlingen

skulle komma att medföra åtskilliga svårigheter särskilt i de vidsträckta

socknarna i de nordliga delarna av landet. Med hänsyn bland

annat härtill fann han förslaget i denna del alltför ovisst, för att han för

det dåvarande skulle kunna taga ståndpunkt till detsamma, utan ansåg

han, att det borde bliva föremål för ytterligare utredning. Ämbetsverkens

förslag örn vissa jämkningar i den årliga skördestatistiken fann

däremot departementschefen lämpligt och anslöt sig därför på denna

punkt till detsamma, ehuru dess genomförande hittills uppskjutits i avvaktan

på slutligt ordnande av frågan örn de årliga representativa räkningarna.

Sedermera har den officiella skördestatistiken upptagits till behandling

vid hushållningssällskapens ombudsmöte år 1927 med anledning av en vid

mötet väckt motion. I anslutning härtill hava ombuden i skrivelse den

27 september 1927 hemställt, att Kungl. Majit måtte låta utreda, i vad

mån en skördestatistik kunde vara av värde för jordbruk och handel och,

örn så visade sig vara fallet, på vad sätt insamlandet av primäruppgifter

för denna statistik borde omläggas i syfte att göra detta mindre arbetskrävande

och de statistiska resultaten mera tillförlitliga än vad för närvarande

vore förhållandet.

Sedan yttranden över nämnda skrivelse införskaffats från samtliga hushållningssällskap

samt kommerskollegium och svenska lantmännens riksförbund

satts i tillfälle att uttala sig i samma fråga, hava statistiska

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 33. 3

centralbyrån och lantbruksstyrelsen den 23 februari 1929 inkommit med

infordrat gemensamt utlåtande i ärendet, varvid ämbetsverken framlagt

ett fullständigt förslag till skördestatistikens ordnande. Den 25 maj 1929

har statskontoret avgivit remissyttrande i ärendet.

Jag anhåller nu att få upptaga föreliggande fråga till vidare behandling.

För närvarande är den officiella jordbruksstatistiken ordnad på följande

sätt.

För jordbruksstatistiken grundläggande uppgifter, huvudsakligen angående

ägovidden och dess fördelning på olika ägoslag, åkerjordens användning

för olika växtslag samt antalet husdjur, insamlas genom allmänna,

vart femte år företagna jordbruksräkningar, vilka äga rum i samband

med de allmänna fastighetstaxeringarna och grunda sig på vid sagda

taxeringar avgivna deklarationer.

Den årliga statistiken består dels av månatliga rapporter angående årsväxtens

ställning och skördeutsikterna, avgivna under var och en av månaderna

maj—september av hushållningssällskapens häradsombud, dels

av preliminära ävensom definitiva uppgifter örn skörden per hektar, avgivna

de förra under november månad av hushållningssällskapens häradsombud

och de senare av sällskapens sockenombud före utgången av februari

månad. Av de månatliga årsväxtrapporterna utarbetar och offentliggör

statistiska centralbyrån ett sammandrag, och med ledning av

de avgivna uppgifterna örn hektarskördens storlek verkställer samma ämbetsverk

beräkningar av den totala skördemängden.

För de år, då sådant anses erforderligt, avgivas av hushållningssällskapens

sockenombud under juni månad summariska uppgifter för varje

socken angående åkerjordens användning under det löpande året. Med

ledning härav omräknar statistiska centralbyrån uppgifterna örn den för

varje särskilt växtslag använda arealen, innan desamma läggas till grund

för årets skördeberäkningar.

Angående förändringarna i kreatursstammens storlek insamlas inga

uppgifter under åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna.

Vad först beträffar den av hushållningssällskapens ombud i deras förutnämnda

framställning upptagna frågan örn skördestatistikens behövlighet,

hava så gott som alla hushållningssällskap i sina yttranden vitsordat,

att ett dylikt behov förelåge och vore till nytta för jordbruksnäringen och

för handeln med jordbrukets produkter. Härvid har särskilt i ett yttrande

framhållits, att prisbildningen å olika jordbruksprodukter väsentligen

bestämdes av vad man visste — eller trodde sig veta — angående tillgången

och skördeutsikterna för respektive produkter inom och utom landet. Ju

säkrare grunderna vore för bedömning av produktionens storlek, desto

bättre kunde spekulationen i alla parters intresse fullgöra sin uppgift

Gällande

bestämmelser.

Skördestatistikens

behöv

lighet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 33.

Lämpligheten

av skörden

statistikens

nuvarande

anordning.

att reglera marknaden oell förhindra plötsliga, av förhållandet mellan

tillgång och efterfrågan ej motiverade svängningar i prisläget.

Kommerskollegium har uttalat att, i betraktande av de möjligheter till

ett riktigare bedömande av de ekonomiska konjunkturerna, som uppgifterna

angående skördeutsikterna och skörderesultatet lämnade, sagda statistik

borde tillmätas ett betydande värde och knappast syntes vara umbärlig.

En förutsättning härför vore emellertid givetvis, att de uppgifter, som

offentliggjordes, icke vore alltför missvisande. Huruvida uppgifterna i

fråga kunde bliva av någon praktisk betydelse för spannmålshandeln såsom

vägledande för marknadslägets bedömande under löpande skördeår,

syntes kollegium mera tvivelaktigt. I varje fall ansåge ämbetsverket det

för sådant ändamål krävas en avsevärt högre grad av tillförlitlighet hos

uppgifterna än som nu torde förefinnas.

Svenska lantmännens riksförbund har framhållit, att det vore utom

varje tvivel, att tillgång till skördestatistik vore av betydelse för spannmålshandeln,

under förutsättning att siffrorna vore fullt tillförlitliga och

ej avsåge endast kvantitet utan även kvalitet.

Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava med instämmande

i nyss berörda, av ett hushållningssällskap avgivna yttrande därtill

ytterligare framhållit, att en dylik statistik vore nödvändig jämväl för

statsmakterna såsom vägledning för deras arbete till jordbruksnäringens

hästa och för kännedomen örn landets livsmedelstillgångar, varvid särskilt

erinrades örn den betydelse denna kännedom hade med hänsyn till den ekonomiska

försvarsberedskapen.

Örn det således synes råda i det närmaste fullständig enighet i fråga

örn behovet av en skördestatistik, framträda däremot i de i förevarande

ärende avgivna yttrandena starkt divergerande meningar angående den

nuvarande svenska skördestatistikens beskaffenhet och föx-måga att fylla

sin uppgift. I den till hushållningssällskapens ombudsmöte avgivna motionen

framhölls, att de rapporter, på vilka skördestatistiken byggde, avgåves

av personer med mycket olika uppfattning och omdömesförmåga

och att de i ytterst talrika fall vore synnerligen missvisande, en uppfattning,

som biträddes av hushållning ssällskapens ombud, vilka i enlighet

härmed i sin skrivelse betecknade den nuvarande skördestatistiken såsom

otillförlitlig och av mindre värde. Även från hushållningssällskapens

sida har i åtskilliga yttranden stark kritik riktats mot ifrågavarande statistik.

Men å andra sidan har ett flertal andra sällskap såsom sin uppfattning

framhållit, att skördestatistiken tillfredsställande fyllde de rimliga

anspråk, man kunde ställa på densamma. Svenska lantmännens riksförbund

har ansett de månatliga årsväxtrapporterna icke vara till nämnvärt

gagn, då de helt och hållet byggde på okontrollerade uppgifter och.

endast avspeglade en subjektiv uppfattning hos enskilda uppgiftslämnare.

Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava i sitt utlåtande

framhållit, att av de i ärendet avgivna yttrandena näppeligen några säkra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

5

slutsatser kunde dragas angående den nuvarande skördestatistikens beskaffenhet

och att de varandra motsägande resultat, vartill man i detta

fall kommit, till stor del torde bero på olika uppfattning av skördestatistikens

karaktär och olika anspråk på de genom densamma erhållna

skördeuppgifternas grad av exakthet.

Ämbetsverken framhålla, att beträffande de sifferomdömen, som meddelades

i de månatliga årsväxtrapporterna, man måste hålla i minnet, att

de angåve årsväxtens ställning och utsikterna för den kommande skörden

vid tidpunkten för rapporternas avgivande, varemot de givetvis

ingenting med säkerhet kunde utsäga örn det slutliga skördeutfallet, som

kunde komma att mer eller mindre avvika från skördeutsikterna på

grund av eventuellt senare inträffade omständigheter. Att på detta sätt

divergenser stundom kunde uppstå mellan förhandsomdömena och slutresultaten

kunde därför, enligt ämbetsverkens mening, icke tagas som

bevis för bristande tillförlitlighet hos de förra, lika litet som man torde

kunna bestrida betydelsen av att under vegetationsperiodens lopp äga

kännedom örn årsväxtens ställning, enbart på grund av att denna sedermera

kunde komma att undergå förändringar. I betraktande av den begränsade

räckvidd de ifrågavarande årsväxtrapporterna på grund av sin

natur måste hava, syntes det ämbetsverken, att de på ett i huvudsak tillfredsställande

sätt återspeglade huvuddragen av årsväxtens utveckling

och de därpå grundade skördeutsikterna vid olika tidpunkter under vegetationsperioden.

Anledning syntes därför icke föreligga att frångå den

för dessa rapporters avgivande grundläggande metoden med siffermässiga

omdömen, lämnade av praktiskt verksamma jordbrukare i skilda delar

av landet.

Även de till den officiella statistiken lämnade uppgifterna örn skörden

per hektar hava av åtskilliga hushållningssällskap gjorts till föremål för

kritik, varvid man anmärkt på att en skördeberäkning, grundad på uppgifter

örn avkastningen på ytenhet, aldrig kunde bliva exakt, då den byggde

på ett osäkert primärmaterial. Härtill hava statistiska centralbyrån

och lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande framhållit, att fullt exakta uppgifter

örn skörden kunde erhållas, endast örn från varje brukningsdel kunde

erhållas på noggranna vägningar grundade uppgifter örn hela skörden.

Men detta vore endast en teoretisk möjlighet, och erfarenheten hade visat,

att en skördestatistik, som grundades på från varje jordbrukare insamlade

uppgifter i absoluta tal örn skördens storlek, lämnade osäkrare resultat

än en skördeberäkning, verkställd med ledning av uppgifter örn hektarskördens

storlek. Så länge man icke hade anledning antaga, att det övervägande

flertalet uppgiftslämnare behärskades av en tendens att lämna

oriktiga uppgifter i en och samma riktning, motverkade genom de stora

talens lag de i olika riktningar gående felen varandra, och slutresultatet

bleve i huvudsak riktigt. Ämbetsverken ville därför bestämt hävda, att

skördestatistiken för normala förhållanden fullt kunde tillfredsställa vårt

s. 6 Kontrollera mot PDF

Föreslagna

förbättringar

i skörden

statistiken.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

behov av kunskap om skördens storlek. Det syntes därför icke finnas

någon anledning att frångå de sedan år 1913 följda grunddragen i den

för skördeberäkningarna tillämpade metoden.

Örn också de båda ämbetsverken sålunda icke funnit anledning påyrka

någon mera genomgripande omläggning av den nuvarande skördestatistiken,

hava de likväl icke velat förneka, att densamma vore behäftad

med vissa brister, och därför ansett sig böra föreslå en del förändringar.

I fråga örn de månatliga årsväxt- och skör der apporterna har i förutnämnda,

av hushållningssällskapen avgivna yttranden påtalats, att beträffande

vissa växtslag omdömen örn växtlighetens ståndpunkt begärdes

redan vid den tidpunkt, då i stora delar av landet uppgiftslämnarna ännu

icke kunnat bilda sig något stadgat omdöme därom. Denna uppfattning

biträdes av ämbetsverken, som härtill för sin del framhållit, att det särskilt

under år med försenad utveckling visat sig svårt att för Norrland

och stora delar av mellersta Sverige erhålla uppgifter beträffande vårsäd

och rotfrukter i den första årsväxtrapporten vid utgången av maj, så att

statistiska centralbyrån i sitt av trycket utgivna sammandrag för åtskilliga

län icke kunnat framlägga några medeltalssiffror. Att till uppgiftslämnare

för statistiken framställa frågor, som de även med god vilja

icke kunde tillfredsställande besvara, vore alltid ägnat att hos dessa väcka

en irriterad stämning och misstroende till statistikens tillförlitlighet. Då

därjämte de i majrapporten erhållna omdömena beträffande nämnda växtslag

knappast kunde tillmätas något större värde, föreslå ämbetsverken,

att vårsäd och rotfrukter måtte helt uteslutas från den första årsväxtrapporten.

Däremot förefunnes enligt ämbetsverkens mening otvivelaktigt ett

behov att vid en så tidig tidpunkt som möjligt under vegetationsperioden

erhålla kännedom örn höstsädens och vallarnas utseende efter övervintringen,

varför det syntes lämpligt att, trots yrkanden i motsatt riktning i

vissa av hushållningssällskapens utlåtanden, bibehålla den första årsväxtrapporten

men att begränsa densamma till att avse endast höstsäd och hö

från odlad jord.

Ämbetsverken framhålla vidare, att vid månadsskiftet juni—juli inom

de nordligare delarna av landet alltjämt kvarstode en del av svårigheterna

för uppgiftslämnarna. att avgiva tillförlitliga omdömen örn utsikterna

för vårsäd och rotfrukter. Framflyttades tidpunkten för den andra årsväxtrapporten

till den 15 juli, borde uppgifterna bliva säkrare icke endast

för nämnda växtslag utan även för höstsäden, på samma gång som omdömena

beträffande höskörden för stora delar av landet kunde grundas på

resultaten från den redan avslutade bärgningen. Ämbetsverken föresloge

därför, att den andra årsväxtrapporten måtte avgivas först den 15 juli,

varvid även den nuvarande rapporten för den 30 juli syntes bliva överflödig

och därför torde kunna indragas. Den tredje rapporten skulle under

sådana förhållanden komma att avgivas den 31 augusti. Vid denna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

tidpunkt vore höskörden avslutad för hela landet, varför det icke torde

möta några svårigheter för uppgiftslämnarna att beträffande hö från odlad

jord och naturlig äng lämna uppgifter angående skördemängden per

hektar. Dessa uppgifter syntes därför böra ersätta de dittillsvarande sifferomdömena.

Även höstsäden vore vid sistnämnda tidpunkt till största

delen bärgad och, även örn tröskningen ännu endast i mindre utsträckning

hunnit verkställas, torde likväl lantmännen hava förskaffat sig så pass

säker kännedom örn skörderesulatet, att, vid sidan örn sifferomdömena,

en ungefärlig uppgift örn skörden per hektar av höstvete och höstråg borde

kunna lämnas. På grundval av de i nämnda rapport lämnade uppgifterna

örn skörden per hektar för höstsäd och hö skulle statistiska centralbyrån

bliva i stånd att för nämnda växtslag verkställa en första beräkning

angående skördens kvantitet. I årsväxtrapporten för den 30 september,

som syntes ämbetsverken böra bibehållas, kunde utan olägenhet

uppgifterna angående höskörden uteslutas.

Det primärmaterial, varpå den officiella skördestatistiken grundar sig,

är, förutom de nyss berörda årsväxt- och skörderapporterna, dels de preliminära

uppgifterna om skörden per hektar, som i mitten av november

skola avgivas av hushållningssällskapens häradsombud, dels motsvarande

defintiva uppgifter, avgivna före utgången av januari av sällskapens

sockenombud. Beträffande ifrågavarande uppgifter hava ämbetsverken

icke funnit sig föranlåtna att föreslå någon annan ändring, än att tidpunkten

för avgivande av de definitiva skördeuppgifterna flyttades till den

15 januari, då tröskningarna torde hava fortskridit så långt, att jordbrukarna

ägde tillräckligt säker kännedom örn skörden per hektar.

Ämbetsverken hava starkt betonat, att värdet av de till grund för skördestatistiken

liggande primäruppgifterna vore i hög grad beroende av kvalifikationerna

hos uppgiftslämnarna och organisationen överhuvud taget

av uppgiftsinsamlingen. I den till hushållningssällskapens ombudsmöte

avgivna motionen såväl som från några hushållningssällskap hade det

förslaget framförts, att de i allmänhet häradsvis lämnade årsväxtrapporterna

samt de preliminära skörderapporterna i stället borde avgivas av

hushållningssällskapens sekreterare i samråd med jordbrukskonsulenterna,

vilka alltså därvid skulle för varje tidpunkt avgiva en rapport för

sällskapets hela område. Det övervägande flertalet hushållningssällskap,

som yttrat sig i denna fråga, hade likväl tagit bestämt avstånd från en

dylik anordning, och de båda ämbetsverken hava för sin del helt instämt

i de av sistnämnda sällskap framförda betänkligheterna. Enligt ämbetsverkens

mening vore det icke möjligt för ifrågavarande tjänstemän att

äga personlig kännedom örn årsväxtens ställning och skörderesultatet inom

do olika delarna av vederbörande sällskaps område, varför det för dem

skulle bliva nödvändigt att i en eller annan form införskaffa upplysningar

från på skilda håll bosatta jordbrukare. Under sådana förhållanden vore

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

det avgjort att föredraga, att den nuvarande formen för uppgiftsinsamlandet

bibehölles i princip oförändrad och att alltså primäruppgifterna

såsom hittills avgåves av lämpliga personer bland jordbrukarna själva

enligt ett för hela landet likformigt, av lantbruksstyrelsen och statistiska

centralbyrån fastställt formulär.

Det har från åtskilliga hushållningssällskaps sida framställts yrkande

örn att antalet uppgiftslämnare under alla förhållanden måtte inskränkas,

under motivering att det icke så mycket vore mängden av inhämtade rapporter

utan fastmera arten av desamma, som vore bestämmande för statistikens

tillförlitlighet. Denna uppfattning hava ämbetsverken icke velat

ur principiell synpunkt bestrida. Det vore dock enligt deras mening

icke utan vidare säkert, att den ifrågasatta begränsningen i antalet uppgiftslämnare

utan vidare skulle medföra en tillförlitligare statistik. Visserligen

vore det sant, att det med ett mindre antal uppgiftslämnare vore

lättare att erhålla fullt kvalificerade personer, på samma gång som allmänheten

bleve mindre besvärad. På grund av ifrågavarande uppgifters

karaktär av medeltal bomme å andra sidan svårigheten att i ett enda

tal sammanfatta ett skördeomdöme att växa, ju större område uppgiften

skulle avse, varjämte det alltid erfordrades ett icke ringa antal uppgifter,

för att eventuella felaktigheter icke skulle allt för mycket förrycka

resultatet. Det gällde därför att hålla en medelväg mellan de båda mot

varandra stridande önskemålen, varvid givetvis också hänsyn i varje fall

borde tagas till de uppgifter statistiken hade att fylla. I den nuvarande

skördestatistiken hade man löst det föreliggande problemet på så sätt,

att man för årsväxtrapporterna och de preliminära skörderapporterna,

där huvudsyftet varit att erhålla en sammanfattande översikt över läget,

i regel hade nöjt sig med en rapport för varje härad, under det att de

definitiva skörderapporterna, som vore avsedda att giva en fullständigare

och mera tillförlitlig bild av det slutliga skördeutfallet, byggde på uppgifter

från varje socken. Det syntes ämbetsverken, som örn anledning icke

förelåge att som regel frångå den rådande ordningen i ifrågavarande avseende,

ehuru de dock icke ville bestrida, att förhållandena i vissa fall

kunde vara sådana, att en modifikation av detta system kunde vara lämp

ligt. Häradena vore icke alltid lämpliga områden, enär de stundom innefattade

trakter med så vitt skilda förutsättningar för jordbruket, att det

måste bliva mycket svårt för uppgiftslämnaren att lämna en gemensam

rapport för hela häradet. Sedan åtskilliga år hade med hänsyn härtill

vissa modifikationer genomförts i områdesindelningen, och det vore enligt

ämbetsverkens mening icke uteslutet, att ytterligare jämkningar kunde

befinnas lämpliga. Med hänsyn härtill hava statistiska centralbyrån och

lantbruksstyrelsen föreslagit, att områdesindelningen icke utan vidare

fastlåses vid den administrativa indelningen i härad och socknar, utan att

statistiska centralbyrån bemyndigas att i samråd med hushållningssällskapen

vidtaga de jämkningar, som kunde befinnas lämpliga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

9

Det har från ett flertal hushållningssällskap framhållits, att de för

skördestatistiken avgivna primäruppgifterna borde underkastas granskning

av sällskapens sekreterare och jordbrukskonsulenter. I detta önskemål

hava ämbetsverken livligt instämt och i anslutning härtill föreslagit,

att för hushållningssällskapens nämnda tjänstemän uttrycklig skyldighet

måtte stadgas att granska ifrågavarande uppgifter.

Huruvida de på ovan angivet sätt avgivna och granskade primäruppgifterna

sedermera skulle, såsom av vissa hushållningssällskap föreslagits,

av sällskapens sekreterare sammanfattas till en för hela länet gällande

rapport eller den vidare bearbetningen skulle förläggas till statistiska

centralbyrån, vore enligt ämbetsverkens mening en lämplighetsfråga, men

förorda de på närmare angivna skäl det senare alternativet.

I sitt meranämnda utlåtande upptaga statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen

jämväl frågan örn den till grundval för skördestatistiken

liggande arealstatistiken, varvid de betona, att beskaffenheten av arealuppgifterna

för varje särskilt växtslag vore av den allra största betydelse

för skördeberäkningarnas tillförlitlighet.

Utgångspunkt för arealstatistiken hade alltsedan år 1919 varit den då

förrättade arealinventeringen, då uppgifter erhöllos från varje brukningsdel

angående den odlade jordens användning. De under årens lopp inträffade

förändringarna därutinnan hade statistiska centralbyrån, i enlighet

med bestämmelserna i reglementet för jordbruksstatistiken den 13 december

1912 (nr 319), sökt följa genom att, då så ansetts nödigt, från hushållningssällskapens

sockenombud införskaffa summariska uppgifter angående

ökningen eller minskningen i den för varje växtslag använda arealen.

Denna metod har emellertid av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen

betecknats såsom i hög grad otillfredsställande. Sockenombuden

hade icke möjlighet att exakt angiva storleken av arealförändringarna

från ett år till ett annat, då man icke kunde begära, att ombuden skulle

utan någon som helst ersättning från varje jordbrukare införskaffa uppgifter

därom. De nödgades därför, örn de överhuvud taget vore villiga att

lämna någon uppgift, göra en ungefärlig uppskattning eller rättare sagt

gissning, och även örn resultaten av alla sockenombudens gissningar, då

de sammanfattades för hela landet, kunde giva en ungefärlig föreställning

örn den huvudsakliga riktningen av de inträffade förändringarna, så

måste dock en sådan löslig undersökningsmetod bibringa uppgiftslämnarna

den uppfattningen, att hela skördestatistiken vilade på en mycket osäker

grundval, och stärktes därigenom ytterligare det inrotade misstroendet

mot all statistik. Det hade också visat sig förenat med icke obetydliga

svårigheter att från sockenombuden erhålla uppgifter av ifrågavarande

slag. Genom en jämförelse mellan de viktigare växtslagens areal år 1927

dels enligt de preliminära beräkningarna, sådana do på grundval av sockenombudens

arealuppgifter framförts från år till år efter 1919, dels enligt

Arealstatistiken.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 33.

1927 års jordbruksräkning hava ämbetsverken också påvisat, att statistiska

centralbyrån med arealstatistikens dittillsvarande anordning icke kunnat

nöjaktigt följa de sedan 1919 inträffade förändringarna i växtodlingen.

Till följd därav hade skördeberäkningarna i betänklig grad kommit

att avvika fran de faktiska förkallandena, och jämförbarheten mellan

skördesiffrorna för 1927 och närmast föregående år hade gått förlorad.

På grund av dessa förhållanden syntes det ämbetsverken ofrånkomligt,

att den till grund för skördestatistiken liggande arealstatistiken omlades.

En förbättring komme den att undergå redan därigenom, att direkta uppgifter

örn åkerjordens användning skulle komma att erhållas vart femte

år genom de i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna anordnade

jordbruksräkningarna. Frågan vore endast, huru de under mellanliggande

år inträffade förändringarna i växtodlingen skulle kunna följas

i arealstatistiken. Ämbetsverken anse den lämpligaste utvägen vara att

genom s. k. representativa undersökningar införskaffa upplysningar angående

åkerjordens användning och hava i huvudsaklig överensstämmelse

med tidigare gjorda framställningar framlagt en plan för dylika undersökningar.

Enligt nämnda plan skulle ifrågavarande undersökningar anordnas på

följande sätt.

De uppgifter, som vid undersökningarna borde insamlas, vore dels angående

åkerjordens användning och dels angående kreatursantalet, vilka

sistnämnda uppgifter vore erforderliga, för att man skulle bliva i stånd

att för åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna följa huvuddragen

av förändringarna i kreatursstammens storlek.

Till förenkling av uppgiftsinsamlingen borde, anse ämbetsverken, undersökningen

icke utsträckas till de minsta brukningsdelarna, vilka visserligen

uppginge till ett stort antal, men vilkas produktion endast utgjorde

en ringa del av landets totalproduktion. Med hänsyn härtill borde

utan större olägenhet kunna uteslutas alla brukningsdelar med högst 2

hektar åker. Deras antal utgjorde omkring 120,000. De därefter återstående

310,000 brukningsdelarna omfattade icke mindre än 96 procent av landets

hela åkerareal. Vidare syntes städerna kunna ställas helt utanför,

varjämte det kunde ifrågasättas, huruvida icke även vissa landsdelar

kunde uteslutas. Ämbetsverken tänkte därvid i främsta rummet på Norrland

och vissa delar av inre Svealand, där jordbrukets produktion endast

till en ringa del vore inriktad på försäljning oell förändringarna från år

till år därför vore små. Endast under år med särskilt ogynnsamma väder - leksförhållanden, då i dessa landsdelar stora omkastningar kunde inträffa

i de skördade arealerna och i kreatursstammens storlek, förelåge större

behov att genom särskild undersökning vinna kännedom örn förändringarnas

storlek.

Genom de av ämbetsverken föreslagna begränsningarna skulle antailet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 33-

11

av de brukningsdelar, vilkas produktion skulle göras till föremål för de

representativa undersökningarna, under normala år komma att uppgå

till omkring 250,000. För erhållande av ett tillräckligt stort representativt

urval hava ämbetsverken ansett erforderligt, att uppgifter införskaffas

från omkring 10 procent av dessa, varigenom uppgifter skulle

komma att erhållas från i runt tal 25,000 brukningsdelar. Beträffande

organisationen av uppgiftsinsamlingen torde enligt ämbetsverken viss frihet

böra inrymmas åt hushållningssällskapen att låta införskaffa uppgifterna

antingen genom sina sockenavdelningar eller genom vandringsrättare

eller andra underlydande organ.

Att för avgivandet av ifrågavarande uppgifter stadga laglig uppgiftsplikt

med åtföljande straffbestämmelser ansåge ämbetsverken böra så vitt

möjligt undvikas och, då man kunde hoppas, att det skulle visa sig möjligt

erhålla erforderliga uppgifter på frivillighetens väg, syntes uppgiftsplikt

böra införas, först örn så visade sig oundgängligen nödvändigt.

Någon ersättning till uppgiftsinsamlarna hava ämbetsverken ansett

icke behöva ifrågakomma, då arbetet skulle bliva jämförelsevis obetydligt

och ersättningen i de allra flesta kommuner skulle komma att uppgå till

mycket ringa belopp.

Beträffande tidpunkten för de representativa räkningarnas utförande

hava ämbetsverken föreslagit den 15 juli med hänsyn till behovet för statistiska

centralbyrån att använda arealuppgifterna för det löpande årets

skördeberäkningar.

Bearbetningen av det vid de representativa räkningarna insamlade

materialet har beräknats draga en kostnad av omkring 5,500 kronor för år.

Ämbetsverken hava slutligen upprättat och till sitt utlåtande bifogat

ett förslag till reglemente för insamlande av årliga uppgifter till jordbruksstatistiken,

avsett att i tillämpliga delar träda i stället för det hittills

gällande reglementet av den 14 december 1912.

Statskontoret har i sitt utlåtande över förslaget, vilket innebar de nya be

stämmelsernas tillämpning redan från och med den 15 maj 1929, yttrat

sig allenast rörande det anslag, varifrån ifrågakommande kostnader borde

utgå; och har statskontoret i sådant avseende hänvisat till den behållning,

som förefunnes å de av riksdagen för åren 1921 och 1922 för anordnande

av en allmän jordbruksräkning beviljade extra reservationsanslagen.

För bedömande av en mångfald förhållanden inom jordbruksnäringen Departementssamt

landets ekonomiska liv i övrigt torde betydelsen såväl för det all- c e^en‘

männa som den enskilde av en skördestatistik vara erkänd och av erfarenheten

bekräftad. För att denna statistik skall kunna på ett tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift, är det givetvis i hög grad angeläget, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

de uppgifter, som av densamma meddelas, äro så tillförlitliga som möjligt.

Det torde emellertid icke kunna förnekas, att den svenska skördestatistiken

för närvarande icke kan anses helt fylla de anspråk, som i sådant avseende

måste ställas.

Den allvarligaste bristen i den nuvarande statistiken torde vara osäkerheten

i de arealuppgifter, på vilka skördeberäkningarna grunda sig. Statistiska

centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava i sitt i det föregående

återgivna utlåtande påvisat det otillfredsställande i den nuvarande arealstatistiken

och för sin del uttryckligt påyrkat en omläggning av densamma,

varvid de föreslagit årliga räkningar av mindre omfattning. Uppgifter

angående åkerjordens användning skulle enligt ämbetsverkens förslag

införskaffas från omkring en tiondel av alla brukningsdelar med

undantag för dels brukningsdelar med högst 2 hektar åker samt städernas

områden och dels, under normala år, hela Norrland och inre Svealand.

Härigenom skulle uppgifter komma att årligen insamlas från omkring

25,000 brukningsdelar. Uppgifterna skulle på frivillighetens väg införskaffas

genom hushållningssällskapens sockenombud eller andra dem underlydande

organ, till vilka någnn ersättning ej vore avsedd att utgå. Genom

på dylikt sätt anordnade räkningar anse ämbetsverken det möjligt

att med utgångspunkt från de vart femte år anordnade allmänna jordbruksräkningarna

nöjaktigt följa förändringarna i växtodlingen och erhålla

en någorlunda säker grundval för skördeberäkningarna.

Genom de av ämbetsverken ifrågasatta förenklingarna i de årliga räkningarnas

omfattning synas mig de tidigare framförda betänkligheterna

mot deras genomförbarhet i det väsentliga vara undanröjda. Särskilt

kommer uteslutandet av de stora och glest bebyggda socknarna i norra

Sverige att innebära en stor lättnad. I de delar av landet, där räkningarna

äro avsedda att utföras, kommer det endast mera sällan i fråga, att antalet

av räkningarna berörda brukningsdelar inom en socken skulle uppgå

till mera än 50, och i det stora flertalet socknar kommer detta antal att

understiga 15. Under sådana förhållanden synes någon ersättning till

de lokala organen för uppgiftsinsamlandet knappast behöva ifrågasättas,

likasom man torde kunna dela den av ämbetsverken uttalade förhoppningen,

att uppgifter från ett så begränsat antal uppgiftslämnare skola

kunna erhållas utan stadgad uppgiftsplikt.

Bearbetningen av det vid de årliga räkningarna insamlade materialet

skulle enligt ämbetsverkens förslag verkställas av statistiska centralbyrån

i anslutning till dess allmänna verksamhet. De ökade kostnader, som härigenom

skulle uppkomma för centralbyrån, hava beräknats till omkring

5,500 kronor för år. Sagda beräkning synes mig kunna godkännas, och torde

en förhöjning med motsvarande belopp böra ske av det å sjunde huvudtiteln

upptagna anslaget till avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare

i statistiska centralbyrån. Framställning härom kommer att av chefen för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

13

finansdepartementet göras i samband med framställning i statsverkspropositionen,

sjunde huvudtiteln, örn anslag för budgetåret 1930/1931 till

statistiska centralbyrån. I detta samband vill jag erinra att, på grund av

föreskrifterna i kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser

rörande äldre reservationsanslag, efter utgången av innevarande

budgetår ovan omförmälda behållning å anslaget för anordnande av en

allmän jordbruksråkning ingår i kassafonden och sålunda icke längre står

till förfogande.

I samband med nämnda representativa räkningar synes en annan viktig

gren av jordbrukets produktion böra göras till föremål för en förbättrad

statistik. Ej minst under nuvarande, för jordbruket bekymmersamma

tider har det visat sig vara en olägenhet, att någon årlig statistik

icke finnes över kreatursantalet. De sista uppgifterna härom äro från

1927, och angående de sedan denna tidpunkt inträffade förändringarna,

vilka särskilt i fråga örn svinstammen torde hava varit betydande, lämnar

den officiella statistiken ingen som helst upplysning. Det är angeläget,

att denna lucka i statistiken fylles. Statistiska centralbyrån och

lantbruksstyrelsen hava med hänsyn härtill i sitt utlåtande föreslagit, att

vid de ifrågasatta årliga räkningarna, vid sidan av uppgifterna om åkerjordens

användning, uppgifter skulle införskaffas även angående kreatursantalet,

varigenom för åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna

de inträffade förändringarna i kreatursstammens storlek skulle kunna i

sina huvuddrag följas. Även på denna punkt ansluter jag mig till ämbetsverkens

förslag. Vid beräkning av kostnaderna för bearbetningen av

materialet från ifrågavarande räkningar har vederbörlig hänsyn tagits

jämväl till sistberörda uppgifter.

Beträffande jordbruksstatistiken i övrigt i de delar, varom nu är fråga,

synas mig statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava anfört

fullgoda skäl för ett bibehållande i huvudsak av den nu tillämpade metoden

med rapporter angående årsväxt och skörd, avgivna av praktiskt

verksamma jordbrukare. Att helt eller delvis överflytta denna uppgift

på hushållningssällskapens sekreterare och jordbrukskonsulenter torde

icke vara lämpligt redan av det skälet, att det skulle alltför mycket inkräkta

på dessa tjänstemäns tid. Däremot synes mig det framställda förslaget

att låta ifrågavarande rapporter granskas av sällskapens sekreterare

mycket lämpligt. Likaså finner jag de av ämbetsverken föreslagna

förenklingarna och jämkningarna i årsväxtrapporterna och de definitiva

skördeuppgifterna motiverade, varför jag på dessa punkter ansluter mig

till deras förslag, till vilket det i fråga örn närmare detaljer torde vara

tillräckligt att hänvisa. Till denna fråga skall jag tillåta mig återkomma,

sedan riksdagens beslut i ärendet angående de representativa räkningarna

föreligger.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

att godkänna ovan angivna förslag rörande anordnande årligen av representativa

jordbruksräkningar för inhämtande av statistiska uppgifter

angående den odlade jordens användning samt kreatursantalet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas,

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Sture Idar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:283 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till statistiska s. 7 i texten
  2. Rskr. 1930:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av årliga s. k. representativa jordbruk sräkning ar m. m. jämte en i ämnet a1 i texten
  3. JoU 1930:65 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av årliga s. k. representativa jordbruksråkningar m. m. jämte två i ämnet väckta motioner s. 1 i texten