Angående anordnande av årliga s. k. representativa jordbruksråkningar m. m
14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1930:33, Angående anordnande av årliga s. k. representativa jordbruksråkningar m. m
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition Nr 33.
1
Sr 33.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande av
årliga s. k. representativa jordbruksråkningar m. m.; given
Stockholms slott den 31 december 1929.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
J. B. Johansson.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december
1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
departementschefen, statsrådet Johansson:
Sedan statistiska centralbyrån i skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 februari
1927 framlagt vissa förslag till jordbruksstatistikens omorganisation,
hemställde Kungl. Maj:t i proposition nr 216 till 1927 års riksdag, att
för anordnande under år 1927 av en allmän jordbruksräkning måtte få
tagas i anspråk erforderligt belopp av de av riksdagen å extra stat för ett
vart av åren 1921 och 1922 för anordnande av en sådan räkning anvisade
medlen. Propositionen blev av riksdagen bifallen, och i enligt härmed
anordnades i samband med 1928 års allmänna fastighetstaxering en jordbruksräkning,
vid vilken från varje jordbruksföretag uppgifter införskafBihang
till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 26 haft. (Nr 33—3b)
1
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
fades angående ägoslagens areal, den odlade jordens användning, antalet
kreatur m. m.
I propositionen förutsattes, att för erhållande av nu nämnda, för jordbruksstatistiken
grundläggande uppgifter dylika räkningar skulle anordnas
vart femte år i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna.
Då åkerjordens användning och kreatursantalet kunna vara underkastade
betydande växlingar från år till år, erfordras emellertid, vid sidan av de
med längre tids mellanrum anordnade allmänna räkningarna, vissa ytterligare
åtgärder för erhållande av kännedom örn de i berörda avseende
inträffade förändringarna under de mellan de allmänna räkningarna liggande
åren. Med hänsyn härtill hade statistiska centralbyrån i sin förutnämnda
skrivelse, i anslutning till tidigare framställning, föreslagit, att
varje år genom s. k. representativa räkningar uppgifter från ett begränsat
antal brukningsdelar skulle införskaffas angående den odlade jordens
användning och antalet kreatur, varjämte i samma skrivelse ifrågasattes,
vissa mindre ändringar i den årliga skördestatistiken.
I förutnämnda proposition upptogos jämväl sistberörda förslag till behandling.
Beträffande frågan örn anordnande av årliga representativa
räkningar fann föredragande departementschefen det otvivelaktigt av
vikt att få de årliga uppgifterna angående åkerjordens användning förbättrade
och att kunna följa de inträffade förändringarna i kreatursstammens
storlek. Det syntes honom emellertid som örn uppgiftsinsamlingen
skulle komma att medföra åtskilliga svårigheter särskilt i de vidsträckta
socknarna i de nordliga delarna av landet. Med hänsyn bland
annat härtill fann han förslaget i denna del alltför ovisst, för att han för
det dåvarande skulle kunna taga ståndpunkt till detsamma, utan ansåg
han, att det borde bliva föremål för ytterligare utredning. Ämbetsverkens
förslag örn vissa jämkningar i den årliga skördestatistiken fann
däremot departementschefen lämpligt och anslöt sig därför på denna
punkt till detsamma, ehuru dess genomförande hittills uppskjutits i avvaktan
på slutligt ordnande av frågan örn de årliga representativa räkningarna.
Sedermera har den officiella skördestatistiken upptagits till behandling
vid hushållningssällskapens ombudsmöte år 1927 med anledning av en vid
mötet väckt motion. I anslutning härtill hava ombuden i skrivelse den
27 september 1927 hemställt, att Kungl. Majit måtte låta utreda, i vad
mån en skördestatistik kunde vara av värde för jordbruk och handel och,
örn så visade sig vara fallet, på vad sätt insamlandet av primäruppgifter
för denna statistik borde omläggas i syfte att göra detta mindre arbetskrävande
och de statistiska resultaten mera tillförlitliga än vad för närvarande
vore förhållandet.
Sedan yttranden över nämnda skrivelse införskaffats från samtliga hushållningssällskap
samt kommerskollegium och svenska lantmännens riksförbund
satts i tillfälle att uttala sig i samma fråga, hava statistiska
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 33. 3
centralbyrån och lantbruksstyrelsen den 23 februari 1929 inkommit med
infordrat gemensamt utlåtande i ärendet, varvid ämbetsverken framlagt
ett fullständigt förslag till skördestatistikens ordnande. Den 25 maj 1929
har statskontoret avgivit remissyttrande i ärendet.
Jag anhåller nu att få upptaga föreliggande fråga till vidare behandling.
För närvarande är den officiella jordbruksstatistiken ordnad på följande
sätt.
För jordbruksstatistiken grundläggande uppgifter, huvudsakligen angående
ägovidden och dess fördelning på olika ägoslag, åkerjordens användning
för olika växtslag samt antalet husdjur, insamlas genom allmänna,
vart femte år företagna jordbruksräkningar, vilka äga rum i samband
med de allmänna fastighetstaxeringarna och grunda sig på vid sagda
taxeringar avgivna deklarationer.
Den årliga statistiken består dels av månatliga rapporter angående årsväxtens
ställning och skördeutsikterna, avgivna under var och en av månaderna
maj—september av hushållningssällskapens häradsombud, dels
av preliminära ävensom definitiva uppgifter örn skörden per hektar, avgivna
de förra under november månad av hushållningssällskapens häradsombud
och de senare av sällskapens sockenombud före utgången av februari
månad. Av de månatliga årsväxtrapporterna utarbetar och offentliggör
statistiska centralbyrån ett sammandrag, och med ledning av
de avgivna uppgifterna örn hektarskördens storlek verkställer samma ämbetsverk
beräkningar av den totala skördemängden.
För de år, då sådant anses erforderligt, avgivas av hushållningssällskapens
sockenombud under juni månad summariska uppgifter för varje
socken angående åkerjordens användning under det löpande året. Med
ledning härav omräknar statistiska centralbyrån uppgifterna örn den för
varje särskilt växtslag använda arealen, innan desamma läggas till grund
för årets skördeberäkningar.
Angående förändringarna i kreatursstammens storlek insamlas inga
uppgifter under åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna.
Vad först beträffar den av hushållningssällskapens ombud i deras förutnämnda
framställning upptagna frågan örn skördestatistikens behövlighet,
hava så gott som alla hushållningssällskap i sina yttranden vitsordat,
att ett dylikt behov förelåge och vore till nytta för jordbruksnäringen och
för handeln med jordbrukets produkter. Härvid har särskilt i ett yttrande
framhållits, att prisbildningen å olika jordbruksprodukter väsentligen
bestämdes av vad man visste — eller trodde sig veta — angående tillgången
och skördeutsikterna för respektive produkter inom och utom landet. Ju
säkrare grunderna vore för bedömning av produktionens storlek, desto
bättre kunde spekulationen i alla parters intresse fullgöra sin uppgift
Gällande
bestämmelser.
Skördestatistikens
behöv
lighet.
4
Kungl. Maj.ts proposition Nr 33.
Lämpligheten
av skörden
statistikens
nuvarande
anordning.
att reglera marknaden oell förhindra plötsliga, av förhållandet mellan
tillgång och efterfrågan ej motiverade svängningar i prisläget.
Kommerskollegium har uttalat att, i betraktande av de möjligheter till
ett riktigare bedömande av de ekonomiska konjunkturerna, som uppgifterna
angående skördeutsikterna och skörderesultatet lämnade, sagda statistik
borde tillmätas ett betydande värde och knappast syntes vara umbärlig.
En förutsättning härför vore emellertid givetvis, att de uppgifter, som
offentliggjordes, icke vore alltför missvisande. Huruvida uppgifterna i
fråga kunde bliva av någon praktisk betydelse för spannmålshandeln såsom
vägledande för marknadslägets bedömande under löpande skördeår,
syntes kollegium mera tvivelaktigt. I varje fall ansåge ämbetsverket det
för sådant ändamål krävas en avsevärt högre grad av tillförlitlighet hos
uppgifterna än som nu torde förefinnas.
Svenska lantmännens riksförbund har framhållit, att det vore utom
varje tvivel, att tillgång till skördestatistik vore av betydelse för spannmålshandeln,
under förutsättning att siffrorna vore fullt tillförlitliga och
ej avsåge endast kvantitet utan även kvalitet.
Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava med instämmande
i nyss berörda, av ett hushållningssällskap avgivna yttrande därtill
ytterligare framhållit, att en dylik statistik vore nödvändig jämväl för
statsmakterna såsom vägledning för deras arbete till jordbruksnäringens
hästa och för kännedomen örn landets livsmedelstillgångar, varvid särskilt
erinrades örn den betydelse denna kännedom hade med hänsyn till den ekonomiska
försvarsberedskapen.
Örn det således synes råda i det närmaste fullständig enighet i fråga
örn behovet av en skördestatistik, framträda däremot i de i förevarande
ärende avgivna yttrandena starkt divergerande meningar angående den
nuvarande svenska skördestatistikens beskaffenhet och föx-måga att fylla
sin uppgift. I den till hushållningssällskapens ombudsmöte avgivna motionen
framhölls, att de rapporter, på vilka skördestatistiken byggde, avgåves
av personer med mycket olika uppfattning och omdömesförmåga
och att de i ytterst talrika fall vore synnerligen missvisande, en uppfattning,
som biträddes av hushållning ssällskapens ombud, vilka i enlighet
härmed i sin skrivelse betecknade den nuvarande skördestatistiken såsom
otillförlitlig och av mindre värde. Även från hushållningssällskapens
sida har i åtskilliga yttranden stark kritik riktats mot ifrågavarande statistik.
Men å andra sidan har ett flertal andra sällskap såsom sin uppfattning
framhållit, att skördestatistiken tillfredsställande fyllde de rimliga
anspråk, man kunde ställa på densamma. Svenska lantmännens riksförbund
har ansett de månatliga årsväxtrapporterna icke vara till nämnvärt
gagn, då de helt och hållet byggde på okontrollerade uppgifter och.
endast avspeglade en subjektiv uppfattning hos enskilda uppgiftslämnare.
Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava i sitt utlåtande
framhållit, att av de i ärendet avgivna yttrandena näppeligen några säkra
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
5
slutsatser kunde dragas angående den nuvarande skördestatistikens beskaffenhet
och att de varandra motsägande resultat, vartill man i detta
fall kommit, till stor del torde bero på olika uppfattning av skördestatistikens
karaktär och olika anspråk på de genom densamma erhållna
skördeuppgifternas grad av exakthet.
Ämbetsverken framhålla, att beträffande de sifferomdömen, som meddelades
i de månatliga årsväxtrapporterna, man måste hålla i minnet, att
de angåve årsväxtens ställning och utsikterna för den kommande skörden
vid tidpunkten för rapporternas avgivande, varemot de givetvis
ingenting med säkerhet kunde utsäga örn det slutliga skördeutfallet, som
kunde komma att mer eller mindre avvika från skördeutsikterna på
grund av eventuellt senare inträffade omständigheter. Att på detta sätt
divergenser stundom kunde uppstå mellan förhandsomdömena och slutresultaten
kunde därför, enligt ämbetsverkens mening, icke tagas som
bevis för bristande tillförlitlighet hos de förra, lika litet som man torde
kunna bestrida betydelsen av att under vegetationsperiodens lopp äga
kännedom örn årsväxtens ställning, enbart på grund av att denna sedermera
kunde komma att undergå förändringar. I betraktande av den begränsade
räckvidd de ifrågavarande årsväxtrapporterna på grund av sin
natur måste hava, syntes det ämbetsverken, att de på ett i huvudsak tillfredsställande
sätt återspeglade huvuddragen av årsväxtens utveckling
och de därpå grundade skördeutsikterna vid olika tidpunkter under vegetationsperioden.
Anledning syntes därför icke föreligga att frångå den
för dessa rapporters avgivande grundläggande metoden med siffermässiga
omdömen, lämnade av praktiskt verksamma jordbrukare i skilda delar
av landet.
Även de till den officiella statistiken lämnade uppgifterna örn skörden
per hektar hava av åtskilliga hushållningssällskap gjorts till föremål för
kritik, varvid man anmärkt på att en skördeberäkning, grundad på uppgifter
örn avkastningen på ytenhet, aldrig kunde bliva exakt, då den byggde
på ett osäkert primärmaterial. Härtill hava statistiska centralbyrån
och lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande framhållit, att fullt exakta uppgifter
örn skörden kunde erhållas, endast örn från varje brukningsdel kunde
erhållas på noggranna vägningar grundade uppgifter örn hela skörden.
Men detta vore endast en teoretisk möjlighet, och erfarenheten hade visat,
att en skördestatistik, som grundades på från varje jordbrukare insamlade
uppgifter i absoluta tal örn skördens storlek, lämnade osäkrare resultat
än en skördeberäkning, verkställd med ledning av uppgifter örn hektarskördens
storlek. Så länge man icke hade anledning antaga, att det övervägande
flertalet uppgiftslämnare behärskades av en tendens att lämna
oriktiga uppgifter i en och samma riktning, motverkade genom de stora
talens lag de i olika riktningar gående felen varandra, och slutresultatet
bleve i huvudsak riktigt. Ämbetsverken ville därför bestämt hävda, att
skördestatistiken för normala förhållanden fullt kunde tillfredsställa vårt
Föreslagna
förbättringar
i skörden
statistiken.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
behov av kunskap om skördens storlek. Det syntes därför icke finnas
någon anledning att frångå de sedan år 1913 följda grunddragen i den
för skördeberäkningarna tillämpade metoden.
Örn också de båda ämbetsverken sålunda icke funnit anledning påyrka
någon mera genomgripande omläggning av den nuvarande skördestatistiken,
hava de likväl icke velat förneka, att densamma vore behäftad
med vissa brister, och därför ansett sig böra föreslå en del förändringar.
I fråga örn de månatliga årsväxt- och skör der apporterna har i förutnämnda,
av hushållningssällskapen avgivna yttranden påtalats, att beträffande
vissa växtslag omdömen örn växtlighetens ståndpunkt begärdes
redan vid den tidpunkt, då i stora delar av landet uppgiftslämnarna ännu
icke kunnat bilda sig något stadgat omdöme därom. Denna uppfattning
biträdes av ämbetsverken, som härtill för sin del framhållit, att det särskilt
under år med försenad utveckling visat sig svårt att för Norrland
och stora delar av mellersta Sverige erhålla uppgifter beträffande vårsäd
och rotfrukter i den första årsväxtrapporten vid utgången av maj, så att
statistiska centralbyrån i sitt av trycket utgivna sammandrag för åtskilliga
län icke kunnat framlägga några medeltalssiffror. Att till uppgiftslämnare
för statistiken framställa frågor, som de även med god vilja
icke kunde tillfredsställande besvara, vore alltid ägnat att hos dessa väcka
en irriterad stämning och misstroende till statistikens tillförlitlighet. Då
därjämte de i majrapporten erhållna omdömena beträffande nämnda växtslag
knappast kunde tillmätas något större värde, föreslå ämbetsverken,
att vårsäd och rotfrukter måtte helt uteslutas från den första årsväxtrapporten.
Däremot förefunnes enligt ämbetsverkens mening otvivelaktigt ett
behov att vid en så tidig tidpunkt som möjligt under vegetationsperioden
erhålla kännedom örn höstsädens och vallarnas utseende efter övervintringen,
varför det syntes lämpligt att, trots yrkanden i motsatt riktning i
vissa av hushållningssällskapens utlåtanden, bibehålla den första årsväxtrapporten
men att begränsa densamma till att avse endast höstsäd och hö
från odlad jord.
Ämbetsverken framhålla vidare, att vid månadsskiftet juni—juli inom
de nordligare delarna av landet alltjämt kvarstode en del av svårigheterna
för uppgiftslämnarna. att avgiva tillförlitliga omdömen örn utsikterna
för vårsäd och rotfrukter. Framflyttades tidpunkten för den andra årsväxtrapporten
till den 15 juli, borde uppgifterna bliva säkrare icke endast
för nämnda växtslag utan även för höstsäden, på samma gång som omdömena
beträffande höskörden för stora delar av landet kunde grundas på
resultaten från den redan avslutade bärgningen. Ämbetsverken föresloge
därför, att den andra årsväxtrapporten måtte avgivas först den 15 juli,
varvid även den nuvarande rapporten för den 30 juli syntes bliva överflödig
och därför torde kunna indragas. Den tredje rapporten skulle under
sådana förhållanden komma att avgivas den 31 augusti. Vid denna
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
tidpunkt vore höskörden avslutad för hela landet, varför det icke torde
möta några svårigheter för uppgiftslämnarna att beträffande hö från odlad
jord och naturlig äng lämna uppgifter angående skördemängden per
hektar. Dessa uppgifter syntes därför böra ersätta de dittillsvarande sifferomdömena.
Även höstsäden vore vid sistnämnda tidpunkt till största
delen bärgad och, även örn tröskningen ännu endast i mindre utsträckning
hunnit verkställas, torde likväl lantmännen hava förskaffat sig så pass
säker kännedom örn skörderesulatet, att, vid sidan örn sifferomdömena,
en ungefärlig uppgift örn skörden per hektar av höstvete och höstråg borde
kunna lämnas. På grundval av de i nämnda rapport lämnade uppgifterna
örn skörden per hektar för höstsäd och hö skulle statistiska centralbyrån
bliva i stånd att för nämnda växtslag verkställa en första beräkning
angående skördens kvantitet. I årsväxtrapporten för den 30 september,
som syntes ämbetsverken böra bibehållas, kunde utan olägenhet
uppgifterna angående höskörden uteslutas.
Det primärmaterial, varpå den officiella skördestatistiken grundar sig,
är, förutom de nyss berörda årsväxt- och skörderapporterna, dels de preliminära
uppgifterna om skörden per hektar, som i mitten av november
skola avgivas av hushållningssällskapens häradsombud, dels motsvarande
defintiva uppgifter, avgivna före utgången av januari av sällskapens
sockenombud. Beträffande ifrågavarande uppgifter hava ämbetsverken
icke funnit sig föranlåtna att föreslå någon annan ändring, än att tidpunkten
för avgivande av de definitiva skördeuppgifterna flyttades till den
15 januari, då tröskningarna torde hava fortskridit så långt, att jordbrukarna
ägde tillräckligt säker kännedom örn skörden per hektar.
Ämbetsverken hava starkt betonat, att värdet av de till grund för skördestatistiken
liggande primäruppgifterna vore i hög grad beroende av kvalifikationerna
hos uppgiftslämnarna och organisationen överhuvud taget
av uppgiftsinsamlingen. I den till hushållningssällskapens ombudsmöte
avgivna motionen såväl som från några hushållningssällskap hade det
förslaget framförts, att de i allmänhet häradsvis lämnade årsväxtrapporterna
samt de preliminära skörderapporterna i stället borde avgivas av
hushållningssällskapens sekreterare i samråd med jordbrukskonsulenterna,
vilka alltså därvid skulle för varje tidpunkt avgiva en rapport för
sällskapets hela område. Det övervägande flertalet hushållningssällskap,
som yttrat sig i denna fråga, hade likväl tagit bestämt avstånd från en
dylik anordning, och de båda ämbetsverken hava för sin del helt instämt
i de av sistnämnda sällskap framförda betänkligheterna. Enligt ämbetsverkens
mening vore det icke möjligt för ifrågavarande tjänstemän att
äga personlig kännedom örn årsväxtens ställning och skörderesultatet inom
do olika delarna av vederbörande sällskaps område, varför det för dem
skulle bliva nödvändigt att i en eller annan form införskaffa upplysningar
från på skilda håll bosatta jordbrukare. Under sådana förhållanden vore
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
det avgjort att föredraga, att den nuvarande formen för uppgiftsinsamlandet
bibehölles i princip oförändrad och att alltså primäruppgifterna
såsom hittills avgåves av lämpliga personer bland jordbrukarna själva
enligt ett för hela landet likformigt, av lantbruksstyrelsen och statistiska
centralbyrån fastställt formulär.
Det har från åtskilliga hushållningssällskaps sida framställts yrkande
örn att antalet uppgiftslämnare under alla förhållanden måtte inskränkas,
under motivering att det icke så mycket vore mängden av inhämtade rapporter
utan fastmera arten av desamma, som vore bestämmande för statistikens
tillförlitlighet. Denna uppfattning hava ämbetsverken icke velat
ur principiell synpunkt bestrida. Det vore dock enligt deras mening
icke utan vidare säkert, att den ifrågasatta begränsningen i antalet uppgiftslämnare
utan vidare skulle medföra en tillförlitligare statistik. Visserligen
vore det sant, att det med ett mindre antal uppgiftslämnare vore
lättare att erhålla fullt kvalificerade personer, på samma gång som allmänheten
bleve mindre besvärad. På grund av ifrågavarande uppgifters
karaktär av medeltal bomme å andra sidan svårigheten att i ett enda
tal sammanfatta ett skördeomdöme att växa, ju större område uppgiften
skulle avse, varjämte det alltid erfordrades ett icke ringa antal uppgifter,
för att eventuella felaktigheter icke skulle allt för mycket förrycka
resultatet. Det gällde därför att hålla en medelväg mellan de båda mot
varandra stridande önskemålen, varvid givetvis också hänsyn i varje fall
borde tagas till de uppgifter statistiken hade att fylla. I den nuvarande
skördestatistiken hade man löst det föreliggande problemet på så sätt,
att man för årsväxtrapporterna och de preliminära skörderapporterna,
där huvudsyftet varit att erhålla en sammanfattande översikt över läget,
i regel hade nöjt sig med en rapport för varje härad, under det att de
definitiva skörderapporterna, som vore avsedda att giva en fullständigare
och mera tillförlitlig bild av det slutliga skördeutfallet, byggde på uppgifter
från varje socken. Det syntes ämbetsverken, som örn anledning icke
förelåge att som regel frångå den rådande ordningen i ifrågavarande avseende,
ehuru de dock icke ville bestrida, att förhållandena i vissa fall
kunde vara sådana, att en modifikation av detta system kunde vara lämp
ligt. Häradena vore icke alltid lämpliga områden, enär de stundom innefattade
trakter med så vitt skilda förutsättningar för jordbruket, att det
måste bliva mycket svårt för uppgiftslämnaren att lämna en gemensam
rapport för hela häradet. Sedan åtskilliga år hade med hänsyn härtill
vissa modifikationer genomförts i områdesindelningen, och det vore enligt
ämbetsverkens mening icke uteslutet, att ytterligare jämkningar kunde
befinnas lämpliga. Med hänsyn härtill hava statistiska centralbyrån och
lantbruksstyrelsen föreslagit, att områdesindelningen icke utan vidare
fastlåses vid den administrativa indelningen i härad och socknar, utan att
statistiska centralbyrån bemyndigas att i samråd med hushållningssällskapen
vidtaga de jämkningar, som kunde befinnas lämpliga.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
9
Det har från ett flertal hushållningssällskap framhållits, att de för
skördestatistiken avgivna primäruppgifterna borde underkastas granskning
av sällskapens sekreterare och jordbrukskonsulenter. I detta önskemål
hava ämbetsverken livligt instämt och i anslutning härtill föreslagit,
att för hushållningssällskapens nämnda tjänstemän uttrycklig skyldighet
måtte stadgas att granska ifrågavarande uppgifter.
Huruvida de på ovan angivet sätt avgivna och granskade primäruppgifterna
sedermera skulle, såsom av vissa hushållningssällskap föreslagits,
av sällskapens sekreterare sammanfattas till en för hela länet gällande
rapport eller den vidare bearbetningen skulle förläggas till statistiska
centralbyrån, vore enligt ämbetsverkens mening en lämplighetsfråga, men
förorda de på närmare angivna skäl det senare alternativet.
I sitt meranämnda utlåtande upptaga statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen
jämväl frågan örn den till grundval för skördestatistiken
liggande arealstatistiken, varvid de betona, att beskaffenheten av arealuppgifterna
för varje särskilt växtslag vore av den allra största betydelse
för skördeberäkningarnas tillförlitlighet.
Utgångspunkt för arealstatistiken hade alltsedan år 1919 varit den då
förrättade arealinventeringen, då uppgifter erhöllos från varje brukningsdel
angående den odlade jordens användning. De under årens lopp inträffade
förändringarna därutinnan hade statistiska centralbyrån, i enlighet
med bestämmelserna i reglementet för jordbruksstatistiken den 13 december
1912 (nr 319), sökt följa genom att, då så ansetts nödigt, från hushållningssällskapens
sockenombud införskaffa summariska uppgifter angående
ökningen eller minskningen i den för varje växtslag använda arealen.
Denna metod har emellertid av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen
betecknats såsom i hög grad otillfredsställande. Sockenombuden
hade icke möjlighet att exakt angiva storleken av arealförändringarna
från ett år till ett annat, då man icke kunde begära, att ombuden skulle
utan någon som helst ersättning från varje jordbrukare införskaffa uppgifter
därom. De nödgades därför, örn de överhuvud taget vore villiga att
lämna någon uppgift, göra en ungefärlig uppskattning eller rättare sagt
gissning, och även örn resultaten av alla sockenombudens gissningar, då
de sammanfattades för hela landet, kunde giva en ungefärlig föreställning
örn den huvudsakliga riktningen av de inträffade förändringarna, så
måste dock en sådan löslig undersökningsmetod bibringa uppgiftslämnarna
den uppfattningen, att hela skördestatistiken vilade på en mycket osäker
grundval, och stärktes därigenom ytterligare det inrotade misstroendet
mot all statistik. Det hade också visat sig förenat med icke obetydliga
svårigheter att från sockenombuden erhålla uppgifter av ifrågavarande
slag. Genom en jämförelse mellan de viktigare växtslagens areal år 1927
dels enligt de preliminära beräkningarna, sådana do på grundval av sockenombudens
arealuppgifter framförts från år till år efter 1919, dels enligt
Arealstatistiken.
10
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 33.
1927 års jordbruksräkning hava ämbetsverken också påvisat, att statistiska
centralbyrån med arealstatistikens dittillsvarande anordning icke kunnat
nöjaktigt följa de sedan 1919 inträffade förändringarna i växtodlingen.
Till följd därav hade skördeberäkningarna i betänklig grad kommit
att avvika fran de faktiska förkallandena, och jämförbarheten mellan
skördesiffrorna för 1927 och närmast föregående år hade gått förlorad.
På grund av dessa förhållanden syntes det ämbetsverken ofrånkomligt,
att den till grund för skördestatistiken liggande arealstatistiken omlades.
En förbättring komme den att undergå redan därigenom, att direkta uppgifter
örn åkerjordens användning skulle komma att erhållas vart femte
år genom de i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna anordnade
jordbruksräkningarna. Frågan vore endast, huru de under mellanliggande
år inträffade förändringarna i växtodlingen skulle kunna följas
i arealstatistiken. Ämbetsverken anse den lämpligaste utvägen vara att
genom s. k. representativa undersökningar införskaffa upplysningar angående
åkerjordens användning och hava i huvudsaklig överensstämmelse
med tidigare gjorda framställningar framlagt en plan för dylika undersökningar.
Enligt nämnda plan skulle ifrågavarande undersökningar anordnas på
följande sätt.
De uppgifter, som vid undersökningarna borde insamlas, vore dels angående
åkerjordens användning och dels angående kreatursantalet, vilka
sistnämnda uppgifter vore erforderliga, för att man skulle bliva i stånd
att för åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna följa huvuddragen
av förändringarna i kreatursstammens storlek.
Till förenkling av uppgiftsinsamlingen borde, anse ämbetsverken, undersökningen
icke utsträckas till de minsta brukningsdelarna, vilka visserligen
uppginge till ett stort antal, men vilkas produktion endast utgjorde
en ringa del av landets totalproduktion. Med hänsyn härtill borde
utan större olägenhet kunna uteslutas alla brukningsdelar med högst 2
hektar åker. Deras antal utgjorde omkring 120,000. De därefter återstående
310,000 brukningsdelarna omfattade icke mindre än 96 procent av landets
hela åkerareal. Vidare syntes städerna kunna ställas helt utanför,
varjämte det kunde ifrågasättas, huruvida icke även vissa landsdelar
kunde uteslutas. Ämbetsverken tänkte därvid i främsta rummet på Norrland
och vissa delar av inre Svealand, där jordbrukets produktion endast
till en ringa del vore inriktad på försäljning oell förändringarna från år
till år därför vore små. Endast under år med särskilt ogynnsamma väder - leksförhållanden, då i dessa landsdelar stora omkastningar kunde inträffa
i de skördade arealerna och i kreatursstammens storlek, förelåge större
behov att genom särskild undersökning vinna kännedom örn förändringarnas
storlek.
Genom de av ämbetsverken föreslagna begränsningarna skulle antailet
Kungl. Majlis proposition Nr 33-
11
av de brukningsdelar, vilkas produktion skulle göras till föremål för de
representativa undersökningarna, under normala år komma att uppgå
till omkring 250,000. För erhållande av ett tillräckligt stort representativt
urval hava ämbetsverken ansett erforderligt, att uppgifter införskaffas
från omkring 10 procent av dessa, varigenom uppgifter skulle
komma att erhållas från i runt tal 25,000 brukningsdelar. Beträffande
organisationen av uppgiftsinsamlingen torde enligt ämbetsverken viss frihet
böra inrymmas åt hushållningssällskapen att låta införskaffa uppgifterna
antingen genom sina sockenavdelningar eller genom vandringsrättare
eller andra underlydande organ.
Att för avgivandet av ifrågavarande uppgifter stadga laglig uppgiftsplikt
med åtföljande straffbestämmelser ansåge ämbetsverken böra så vitt
möjligt undvikas och, då man kunde hoppas, att det skulle visa sig möjligt
erhålla erforderliga uppgifter på frivillighetens väg, syntes uppgiftsplikt
böra införas, först örn så visade sig oundgängligen nödvändigt.
Någon ersättning till uppgiftsinsamlarna hava ämbetsverken ansett
icke behöva ifrågakomma, då arbetet skulle bliva jämförelsevis obetydligt
och ersättningen i de allra flesta kommuner skulle komma att uppgå till
mycket ringa belopp.
Beträffande tidpunkten för de representativa räkningarnas utförande
hava ämbetsverken föreslagit den 15 juli med hänsyn till behovet för statistiska
centralbyrån att använda arealuppgifterna för det löpande årets
skördeberäkningar.
Bearbetningen av det vid de representativa räkningarna insamlade
materialet har beräknats draga en kostnad av omkring 5,500 kronor för år.
Ämbetsverken hava slutligen upprättat och till sitt utlåtande bifogat
ett förslag till reglemente för insamlande av årliga uppgifter till jordbruksstatistiken,
avsett att i tillämpliga delar träda i stället för det hittills
gällande reglementet av den 14 december 1912.
Statskontoret har i sitt utlåtande över förslaget, vilket innebar de nya be
stämmelsernas tillämpning redan från och med den 15 maj 1929, yttrat
sig allenast rörande det anslag, varifrån ifrågakommande kostnader borde
utgå; och har statskontoret i sådant avseende hänvisat till den behållning,
som förefunnes å de av riksdagen för åren 1921 och 1922 för anordnande
av en allmän jordbruksräkning beviljade extra reservationsanslagen.
För bedömande av en mångfald förhållanden inom jordbruksnäringen Departementssamt
landets ekonomiska liv i övrigt torde betydelsen såväl för det all- c e^en‘
männa som den enskilde av en skördestatistik vara erkänd och av erfarenheten
bekräftad. För att denna statistik skall kunna på ett tillfredsställande
sätt fylla sin uppgift, är det givetvis i hög grad angeläget, att
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
de uppgifter, som av densamma meddelas, äro så tillförlitliga som möjligt.
Det torde emellertid icke kunna förnekas, att den svenska skördestatistiken
för närvarande icke kan anses helt fylla de anspråk, som i sådant avseende
måste ställas.
Den allvarligaste bristen i den nuvarande statistiken torde vara osäkerheten
i de arealuppgifter, på vilka skördeberäkningarna grunda sig. Statistiska
centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava i sitt i det föregående
återgivna utlåtande påvisat det otillfredsställande i den nuvarande arealstatistiken
och för sin del uttryckligt påyrkat en omläggning av densamma,
varvid de föreslagit årliga räkningar av mindre omfattning. Uppgifter
angående åkerjordens användning skulle enligt ämbetsverkens förslag
införskaffas från omkring en tiondel av alla brukningsdelar med
undantag för dels brukningsdelar med högst 2 hektar åker samt städernas
områden och dels, under normala år, hela Norrland och inre Svealand.
Härigenom skulle uppgifter komma att årligen insamlas från omkring
25,000 brukningsdelar. Uppgifterna skulle på frivillighetens väg införskaffas
genom hushållningssällskapens sockenombud eller andra dem underlydande
organ, till vilka någnn ersättning ej vore avsedd att utgå. Genom
på dylikt sätt anordnade räkningar anse ämbetsverken det möjligt
att med utgångspunkt från de vart femte år anordnade allmänna jordbruksräkningarna
nöjaktigt följa förändringarna i växtodlingen och erhålla
en någorlunda säker grundval för skördeberäkningarna.
Genom de av ämbetsverken ifrågasatta förenklingarna i de årliga räkningarnas
omfattning synas mig de tidigare framförda betänkligheterna
mot deras genomförbarhet i det väsentliga vara undanröjda. Särskilt
kommer uteslutandet av de stora och glest bebyggda socknarna i norra
Sverige att innebära en stor lättnad. I de delar av landet, där räkningarna
äro avsedda att utföras, kommer det endast mera sällan i fråga, att antalet
av räkningarna berörda brukningsdelar inom en socken skulle uppgå
till mera än 50, och i det stora flertalet socknar kommer detta antal att
understiga 15. Under sådana förhållanden synes någon ersättning till
de lokala organen för uppgiftsinsamlandet knappast behöva ifrågasättas,
likasom man torde kunna dela den av ämbetsverken uttalade förhoppningen,
att uppgifter från ett så begränsat antal uppgiftslämnare skola
kunna erhållas utan stadgad uppgiftsplikt.
Bearbetningen av det vid de årliga räkningarna insamlade materialet
skulle enligt ämbetsverkens förslag verkställas av statistiska centralbyrån
i anslutning till dess allmänna verksamhet. De ökade kostnader, som härigenom
skulle uppkomma för centralbyrån, hava beräknats till omkring
5,500 kronor för år. Sagda beräkning synes mig kunna godkännas, och torde
en förhöjning med motsvarande belopp böra ske av det å sjunde huvudtiteln
upptagna anslaget till avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare
i statistiska centralbyrån. Framställning härom kommer att av chefen för
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
13
finansdepartementet göras i samband med framställning i statsverkspropositionen,
sjunde huvudtiteln, örn anslag för budgetåret 1930/1931 till
statistiska centralbyrån. I detta samband vill jag erinra att, på grund av
föreskrifterna i kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser
rörande äldre reservationsanslag, efter utgången av innevarande
budgetår ovan omförmälda behållning å anslaget för anordnande av en
allmän jordbruksråkning ingår i kassafonden och sålunda icke längre står
till förfogande.
I samband med nämnda representativa räkningar synes en annan viktig
gren av jordbrukets produktion böra göras till föremål för en förbättrad
statistik. Ej minst under nuvarande, för jordbruket bekymmersamma
tider har det visat sig vara en olägenhet, att någon årlig statistik
icke finnes över kreatursantalet. De sista uppgifterna härom äro från
1927, och angående de sedan denna tidpunkt inträffade förändringarna,
vilka särskilt i fråga örn svinstammen torde hava varit betydande, lämnar
den officiella statistiken ingen som helst upplysning. Det är angeläget,
att denna lucka i statistiken fylles. Statistiska centralbyrån och
lantbruksstyrelsen hava med hänsyn härtill i sitt utlåtande föreslagit, att
vid de ifrågasatta årliga räkningarna, vid sidan av uppgifterna om åkerjordens
användning, uppgifter skulle införskaffas även angående kreatursantalet,
varigenom för åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna
de inträffade förändringarna i kreatursstammens storlek skulle kunna i
sina huvuddrag följas. Även på denna punkt ansluter jag mig till ämbetsverkens
förslag. Vid beräkning av kostnaderna för bearbetningen av
materialet från ifrågavarande räkningar har vederbörlig hänsyn tagits
jämväl till sistberörda uppgifter.
Beträffande jordbruksstatistiken i övrigt i de delar, varom nu är fråga,
synas mig statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava anfört
fullgoda skäl för ett bibehållande i huvudsak av den nu tillämpade metoden
med rapporter angående årsväxt och skörd, avgivna av praktiskt
verksamma jordbrukare. Att helt eller delvis överflytta denna uppgift
på hushållningssällskapens sekreterare och jordbrukskonsulenter torde
icke vara lämpligt redan av det skälet, att det skulle alltför mycket inkräkta
på dessa tjänstemäns tid. Däremot synes mig det framställda förslaget
att låta ifrågavarande rapporter granskas av sällskapens sekreterare
mycket lämpligt. Likaså finner jag de av ämbetsverken föreslagna
förenklingarna och jämkningarna i årsväxtrapporterna och de definitiva
skördeuppgifterna motiverade, varför jag på dessa punkter ansluter mig
till deras förslag, till vilket det i fråga örn närmare detaljer torde vara
tillräckligt att hänvisa. Till denna fråga skall jag tillåta mig återkomma,
sedan riksdagens beslut i ärendet angående de representativa räkningarna
föreligger.
Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
att godkänna ovan angivna förslag rörande anordnande årligen av representativa
jordbruksräkningar för inhämtande av statistiska uppgifter
angående den odlade jordens användning samt kreatursantalet.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas,
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Sture Idar.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1930:283 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till statistiska s. 7 i texten
- Rskr. 1930:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av årliga s. k. representativa jordbruk sräkning ar m. m. jämte en i ämnet a1 i texten
- JoU 1930:65 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av årliga s. k. representativa jordbruksråkningar m. m. jämte två i ämnet väckta motioner s. 1 i texten