Sök i Ratio Lex

Angående pensionering av vissa i försvarsväsendets tjänst anställda eller förut anställda peiponen

1930-01-31 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:57, Angående pensionering av vissa i försvarsväsendets tjänst anställda eller förut anställda peiponen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 57.

1

Nr 57.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionering

av vissa i försvarsväsendets tjänst anställda

eller förut anställda peiponen; given Stockholms slott

den 31 januari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna 1 :o—7 :o hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 31 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anhåller att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning åtskilliga inkomna framställningar angående beredande

av pension åt vissa i försvarsväsendets tjänst anställda eller förut

anställda personer samt anför därvid följande:

1 :o.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 10 juni 1929 bar chefen för Jönköpings-Kalmar

regemente gjort framställning örn beredande av pension åt

kokerskan vid regementet Augusta Jonsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 42—43 haft. (Nr 57—58.) 162 30

Äng.

pension

åt kokerskan

Augusta

Jonsson.

162 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 57.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Jonsson, som är född den 9

juni 1863, varit anställd såsom föreståndarinna vid förutvarande Smålands

husarregementes manskapsmäss under tiden 5 oktober 1905—31 augusti

1910 samt såsom kokerska dels vid förutvarande Kalmar regemente under

tiden 6 april 1914 — 31 december 1927, dels ock vid Jönköpings-Kalmar

regemente från sistnämnda dag; att hon vid regementet uppburit en avlöning,

som — frånsett dyrtidstillägg — uppgått till 930 kronor för år,

jämte fri bostad, kost, bränsle, lyse och tvätt; att hon lider av starkt

utvecklade blodåderbråck i båda benen och kronisk lungutvidgning samt

därjämte företett accentuerade hjärttoner; att hon under det senaste året

vid garnisonssjukhuset i Linköping undergått behandling för lymfkörtel(och

blod-)sjukdom; samt att hon under hela sin tjänstetid fullgjort sina

åligganden på ett synnerligen berömvärt sätt samt städse iakttagit ett

hedrande uppförande.

Chefen för östra brigaden har tillstyrkt den gjorda framställningen.

I avgivet utlåtande i ärendet den 2 juli 1929 har arméförvaltningens

intendents- och civila departement anfört, att, med hänsyn till Jonssons

långa och väl vitsordade verksamhet i statens tjänst och i betraktande av

att hon på grund av sjukdom snart måste lämna sin anställning vid regementet,

departementen ansåge det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att åt henne vid avgång ur kokerskebefattningen vid regementet

bereddes något årligt understöd av statsmedel för hennes återstående

levnad. Vad anginge beloppet av ett dylikt understöd, finge departementen

hänvisa till vad 1927 och 1929 års riksdagar beslutat i fråga

örn pension åt förra kokerskan vid Norrlands artilleriregemente Anna

Juliana Nilsson (riksdagens skrivelse den 25 maj 1927 nr 214 p. 48)

samt förra kokerskan vid intendenturkompaniet å Karlsborg Hilma Charlotta

Katarina Björling (riksdagens skrivelse den 28 maj 1929 nr 215

p. 31). Oaktat riksdagen, såsom framginge av dess förstnämnda skrivelse

(sid. 15), ansett det vara mindre lämpligt att vid bestämmandet av pensioner

åt arbetarpersonal såsom regel taga till utgångspunkt de i kungörelsen

den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension och avskedsersättning

åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen

angivna grunder, hade likväl riksdagen beträffande ifrågavarande kokerskor

bestämt pensionsbeloppen i enlighet med sagda grunder. I anledning

härav och då Jonsson i pensionshänseende icke borde bliva sämre ställd

än ovannämnda kokerskor, ansåge departementen, att berörda pensioneringsgrunder

borde jämväl i här förevarande fall komma till användning.

Utmätt enligt dessa grunder skulle den Jonsson tillkommande pensionen

uppgå till 720 kronor (530 + 70 + 127 = 727, efter avrundning 720)

eller samma belopp, vartill pensionen bestämts för ovannämnda Björling,

vilken varit i statstjänst i omkring 20 år. Jonssons pension torde, i en
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 57.

lighet med vad som i allmänhet plägat ske, böra tillkomma henne från

och med månaden näst efter den, varunder hon entledigades från sin anställning

vid regementet. På grund av vad sålunda anförts hemställde

departementen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att

Jonsson finge från och med månaden näst efter den, under vilken hon

entledigades från sin ifrågavarande anställning, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 720 kronor.

Statskontoret, som den 16 juli 1929 avgivit utlåtande i ärendet, har

förklarat sig intet hava att erinra mot bifall till förevarande framställning

på det sätt arméförvaltningen tillstyrkt.

Genom brev den 3 augusti 1929 har Kungl. Majit medgivit, att till

Jonsson finge tillsvidare, räknat från och med månaden näst efter den,

varunder hon erhölle entledigande från sin ifrågavarande anställning, från

lantförsvarets anslag till extra utgifter utbetalas understöd med 60 kronor

vid varje månads utgång, intill dess frågan örn beredande av pension åt

henne blivit slutligt prövad, med skyldighet för henne att, i den mån

pension kunde bliva henne tillerkänd jämväl för tid, varunder hon uppburit

nu medgivna understöd, till nämnda anslag återbetala därifrån för

sådan tid uppburna understödsmedel, vilken återbetalning finge ske genom

överföring av till betalning förfallna pensionsmedel och därå eventuellt

belöpande dyrtidstillägg.

Jag biträder myndigheternas förslag örn beredande av pension åt Jonsson.

Även i fråga örn pensionsbeloppet ansluter jag mig till vad myndigheterna

därutinnan föreslagit. Enligt vad jag inhämtat, har Jonsson

ännu icke lämnat sin anställning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kokerskan vid Jönköpings-Kalmar regemente Augusta

Jonsson må från och med månaden näst efter den, varunder

avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 720 kronor.

2:o.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd, till arméförvaltningens civila departement

överlämnad skrivelse den 4 juli 1929 har chefen för Jämtlands

fältjägarregemente gjort framställning örn beredande av pension åt kokerskan

vid regementet Märta Karolina Lundin, född Sjölander.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Lundin, som är född den 22

september 1876, varit anställd såsom kokerska vid Jämtlands fältjägarregemente

sedan den 1 november 1912, vilken anställning hon fortfarande

innehar; att hon sålunda tjänat kronan i över 17 år; att hon vid rege
-

ring
pension

åt kokerskan

Märta Karolina

Lundin,

född Sjölander.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds proposition nr 57.

mentet uppburit en avlöning, som — frånsett dyrtidstillägg — uppgått

till 930 kronor för år, varjämte hon åtnjutit förmån av fri bostad, kost,

bränsle, lyse och tvätt; att hon från statens järnvägars änke- och pupillkassa

uppbär en årlig pension av 615 kronor efter sin avlidne man; att

hon enligt läkarintyg lider av kraftnedsättning efter upprepade gall sten aanfall

samt på grund av sin ålder är mindre arbetsför i det arbete, som

kräves i hennes befattning; att vederbörande regementschef såsom sin

asikt uttalat, att det i många avseenden påkostande och tunga arbetet

inom regementets kök torde i någon mån hava bidragit till Lundins ohälsa;

samt att hon efter bästa förmåga fullgjort sina åligganden och städse

iakttagit ett mycket gott uppförande.

Chefen för norra arméfördelningen har tillstyrkt den gjorda framställningen.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har armé förvaltningens

civila departement uti skrivelse till Kungl. Majit den 10 september 1929

anfört, att enär Lundin endast vore omkring 53 år gammal, torde det kunna

ifragasättas, huruvida för närvarande över huvud taget någon pension borde

beredas henne på grund av hennes befattning såsom kokerska vid Jämtlands

fältjägarregemente. Med hänsyn till innehållet i handlingarna bilagt

läkarintyg och i betraktande av Lundins relativt långa och väl vitsordade

verksamhet i statens tjänst hade departementet emellertid icke velat motsätta

sig ett förslag örn beredande av sådan pension åt henne. Yad anginge

beloppet av den pension, som sålunda syntes böra tillkomma Lundin,

finge departementet hänvisa till vad 1927 och 1929 års riksdagar beslutat

i fråga örn pension åt förra kokerskan vid Norrlands artilleriregemente

Anna Juliana Nilsson (riksdagens skrivelse den 25 maj 1927 nr 214 p.

48) samt förra kokerskan vid intendenturkompaniet å Karlsborg Hilma

Charlotta Katarina Björling (riksdagens skrivelse den 28 maj 1929 nr 215

p. 31). Enär dessa kokerskors pensioner bestämts i enlighet med de i

kungörelsen den 15 januari 1926 angående förtidspension och avskedsersättning

åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen angivna

grunder, torde den kokerskan Lundin tillkommande pension böra

bestämmas enligt samma grunder. Utmätt enligt dessa grunder skulle

Lundins pension uppgå till 660 kronor (530 + 28 4- 111 = 669, efter avrundning

660). Emellertid åtnjöte Lundin pension efter sin avlidne man.

Då man vid bestämmandet av Lundins här ifrågasatta pension icke torde

kunna bortse från nämnda förhållande, syntes det departementet, som

borde ovannämnda av departementet föreslagna pensionsbelopp något reduceras.

I avsaknad av precedensfall ansåge sig likväl departementet

icke böra föreslå något lämpligt reduktionsbelopp. Den Lundin tillkommande

pensionen torde, i enlighet med vad som i allmänhet plägat ske,

böra utgå från och med månaden näst efter den, varunder hon entledigades

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 57.

5

från sin anställning vid regementet. På grund av vad sålunda anförts

hemställde departementet, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Lundin finge från och med månaden näst efter den, under

vilken hon entledigades från sin anställning vid regementet, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

med belopp, som Kungl. Majit, med hänsyn till vad departementet ovan

framhållit, ansåge skäligt.

Statskontoret, som den 27 september 1929 avgivit utlåtande i ärendet,

har därvid anfört, att då Lundin efter en tjänstetid av 17 år inom kort

nödgades på grund av sjukdom lämna sin befattning vid Jämtlands fältjägarregemente

och därefter vore för sitt uppehälle beroende av den pension

å 615 kronor för år, hon såsom änka efter befattningshavare vid statens

järnvägar åtnjöte från statens järnvägars änke- och pupillkassa, syntes det

statskontoret billigt, att någon pension av statsmedel bereddes henne. Då

arméförvaltningens civila departement ifrågasatt, att det pensionsbelopp,

som eljest skulle befinnas skäligt, borde i någon mån reduceras med

hänsyn till den änkepension, som Lundin innehade, tilläte sig statskontoret

framhålla, att en reducering av sådan anledning visserligen

förekommit med avseende å pension åt vid riksbanken anställd städerska,

som i egenskap av änka efter vid riksbanken anställd vaktmästare innehade

pension från bankostatens änke- och pupillkassa, såsom framginge

av bankoutskottets utlåtanden nr 19/1926 punkt 2 och nr 20/1 928, men

att vid riksdagens beslut örn tjänstepensioner åt kvinnliga befattningshavare

i allmänhet icke syntes hava vidtagits någon reducering av pensionsbeloppet

av dylik anledning, såsom exempelvis framginge av 1929

års riksdags beslut i anledning av propositionen nr 27 punkt 2 örn

pension åt amanuensen Rosa Christina Norström och propositionen nr

211 om pension åt kanslibiträdet Anna Scherdin. Yad beträffade nu

föreliggande fall, ansåge statskontoret någon nedsättning i det av nämnda

departement uträknade pensionsbeloppet 660 kronor icke i vidare mån

böra äga rum än att pensionen bestämdes till ett belopp av 600 kronor.

I likhet med myndigheterna anser även jag, att Lundin bör beredas pension

av statsmedel. I betraktande av Lundins jämförelsevis låga levnadsålder

och då hon ännu icke torde sakna utsikt till någon arbetsförtjänst, har jag

emellertid i detta fall icke funnit så ömmande förhållanden föreligga, att jag

ansett mig kunna biträda statskontorets förslag i fråga om pensionsbeloppets

storlek. Jag ber att få erinra örn att 1929 års riksdag i ett jämförbart

fall på förslag av Kungl. Majit (prop. nr 137 punkt 5) beviljade ett

pensionsbelopp av 480 kronor. Jag har av ovan angivna skäl funnit mig

böra föreslå, att pensionen för Lundin bestämmes till sistnämnda belopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

att kokerskan vid Jämtlands fältjägarregemente Märta

Karolina Lundin, född Sjölander, må från oell med månaden

näst efter den, varunder avgång från tjänsten äger

rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 480 kronor.

3:o.

An9; Uti en till Kungl. Majit ställd, till arméförvaltningens intendentsdepar
it

tvätterskan tement överlämnad skrivelse den 31 juli 1929 har militärbefälhavaren på

An™ Teresia Gotland gjort framställning örn beredande av pension åt tvätterskan vid

född Hagman. Gotlands truppers ångtvättinrättning Anna Teresia Karlsson, född Hagman.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Karlsson, som är född den

15 juli 1867, sedan den 10 mars 1915 varit anställd såsom tvätterska

vid Gotlands truppers ångtvättinrättning, vilken anställning hon fortfarande

innehar men kommer att lämna den 1 juli 1930; att hon sålunda tjänat

kronan i omkring 15 år; att hennes avlöning, inberäknat dyrtidstillägg,

under senare åren uppgått till i medeltal omkring 1,230 kronor för år;

att hon lider av åderbråck och bensår och att hennes arbetsförmåga på

grund därav är väsentligt nedsatt ävensom att hennes arbete av läkare

ansetts skäligen kunna antagas hava i väsentlig grad bidragit till uppkomsten

av hennes sjukdom; att hon utfört henne åliggande arbete till

full belåtenhet; samt att hon saknar anhöriga, som kunna bidraga till

hennes uppehälle.

Med överlämnade av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens intendentsdepartement

uti skrivelse till Kungl. Majit den 9 augusti 1929 anfört,

att i betraktande av Karlssons av sjukdom nedsatta arbetsförmåga

samt hennes väl vitsordade verksamhet i statens tjänst funne departementet

det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att hon

efter erhållet avsked från sin anställning komme i åtnjutande av årligt

understöd från statens sida för sin återstående levnad. Yad beträffade

storleken av dylikt understöd, holle departementet före, att, då ifrågavarande

tvätterskas anställningstid i statens tjänst den 1 juli 1930 komme

att uppgå till omkring 15 år och 3 månader, understödet till henne borde,

i likhet med vad riksdagen uti skrivelse den 1 juni 1928, nr 352, under

p. 21, tillerkänt förra tvätterskan vid Svea ingenjörkår, änkan Kristina

Matilda Andersson, född Lundqvist, vilkens anställningstid i statens tjänst

uppgått till omkring 15 år, bestämmas till 600 kronor för år. På grund

av vad sålunda anförts hemställde departementet, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva, att Karlsson finge från och med den 1 juli

1930 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 600 kronor.

Statskontoret har i avgivet utlåtande den 26 augusti 1929 instämt i vad

arméförvaltningens intendentsdepartement i ärendet anfört och hemställt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 57.

7

Under åberopande av vad sålunda i ärendet förekommit och då jag

icke har något att erinra emot det av myndigheterna föreslagna pensionsbeloppet,

får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att tvätterskan vid Gotlands truppers ångtvättinrättning

Anna Teresia Karlsson, född Hagman, må från och med månaden

näst efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum,

dock tidigast från och med den 1 juli 1930, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 600 kronor.

4:o.

Uti skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 25 februari

1929 har styresmannen för ammunitionsfabriken gjort framställning örn beredande

av pension åt arbeterskan vid fabrikens avdelning å Marieberg

Maria Kastman, född Kers.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Kastman, som är född den 15

juni 1885, varit anställd vid ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg

sedan den 3 mars 1902, vilken anställning hon fortfarande innehar; att

hon sålunda tjänat kronan i omkring 28 år; att hennes avlöning vid

fabriken under de senare åren uppgått till i medeltal omkring 1,730 kronor

för år, inklusive dyrtidstillägg; att hennes arbetsförmåga på grund av

strama är och torde komma att förbliva väsentligt nedsatt; att hon under

sin tjänstetid iakttagit ett hedrande uppförande och visat god arbetsduglighet;

samt att hon är gift med instrumentmakaren Karl Edvard Kastman,

född den 10 december 1886, vilken år 1928 varit för inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerad till ett belopp av 3,310 kronor.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens

artilleridepartement uti skrivelse till Kungl. Majit den 21 mars 1929 anfört,

att departementet funne billigt, att arbeterskan Kastman på grund av sin

långvariga tjänstetid vid ammunitionsfabriken tillerkändes pension under sin

återstående livstid. I fråga örn storleken av den ifrågasatta pensionen

funne departementet sig med hänsyn till hennes mans inkomst böra föreslå

ett belopp av 500 kronor för år räknat. Departementet hemställde

således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmänna indragningsstaten

bevilja arbeterskan Kastman en årlig pension under hennes

återstående livstid av 500 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, då hon avginge från sin tjänst vid ammunitionsfabriken.

Statskontoret, som den 2 april 1929 avgivit utlåtande i ärendet, har

därvid anfört, att arbeterskan Kastman visserligen hade uppnått en levnadsålder

av allenast 43 år, men enligt fabriksläkarens intyg lede hon av

sjukdom (struma), och hennes arbetsförmåga vore och förbleve till följd

Äng.

pension

åt arbeterskan

Maria Kastman,

född

Kers.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr <57.

An(h

pension åt

förra arbetere

skan Emma

Josefina Rossander,

född Djerf.

därav väsentligen nedsatt. Vid sådant förhållande syntes hon icke länge

kunna bibehållas vid sin arbetsanställning. Då hon med goda vitsord

arbetat vid fabriken under 27 år, torde någon pension böra henne beredas.

Mot vad arméförvaltningens artilleridepartement i sådant hänseende

föreslagit ville statskontoret icke göra annan erinran än att den föreslagna

pensionen torde böra något jämkas enligt regeln, att pensionsbelopp

borde vara i fullt krontal jämnt delbart med tolv, samt alltså bestämmas

till 504 kronor.

Med hänsyn till vad i ärendet sålunda förekommit anser jag billigt, att

något understöd av statsmedel beredes arbeterskan Kastman. I fråga örn

understödsbeloppets storlek ansluter jag mig till vad statskontoret härutinnan

föreslagit.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att arbeterskan vid ammunitionsfabriken Maria Kastman,

född Kers, må från och med månaden näst efter den, varunder

avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 504 kronor.

5:o.

Uti skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 22 juli

1929 har tjf. styresmannen för ammunitionsfabriken gjort framställning örn

beredande av pension åt förra arbeterskan vid ammunitionsfabrikens avdelning

å Marieberg Emma Josefina Kossander, född Djerf.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Rossander, som är född den

10 juli 1864, varit anställd vid Stockholms tygstation under tiden 1

mars 1887 — 1 juni 1897 samt vid ammunitionsfabrikens avdelning å

Marieberg sedan den 23 november 1901 intill den 1 september 1929

och sålunda tjänat kronan i omkring 38 år; att hennes arbetsinkomst

under de senare åren utgjort i medeltal 2,000 kronor för år, inklusive

dyrtidstillägg; att hennes arbetsförmåga på grund av hög ålder är väsentligt

nedsatt; samt att hon under sin anställningstid iakttagit ett synnerligen

hedrande uppförande samt erhållit de bästa vitsord för flit och arbetsduglighet.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens

artilleridepartement uti skrivelse till Kungl. Majit den l augusti 1929 anfört,

att departementet ansåge billigt, att Rossander genom pension bereddes

någon hjälp till livsuppehälle under sin återstående livstid. Pensionen

torde böra bestämmas till 900 kronor för år, vilket i allmänhet

varit maximibelopp för pension åt kvinnlig daglönare med en tjänstetid av

över 35 år, och hemställde departementet således, att Kungl. Majit måtte

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 51.

9

föreslå riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja Bossander en

årlig pension under hennes återstående livstid av 900 kronor, att utgå

från och med månaden näst efter den, då hon entledigades från sin anställning

vid ammunitionsfabriken.

Statskontoret, som den 10 augusti 1929 avgivit utlåtande i ärendet,

har därvid, under erinran örn Kungl. Maj:ts under punkt 6 i proposition

nr 46 till 1929 års riksdag framställda förslag om pension åt arbeterskan

vid ammunitionsfabriken K. A. Andersson (bankoutskottets utlåtande nr

24 p. 34), anfört, att statskontoret, som i likhet med arméförvaltningen

ansåge goda skäl tala för att Bossander erliölle ett årligt understöd av

statsmedel, tillstyrkte, att åt henne utverkades en årlig pension till belopp

av 876 kronor.

Genom brev den 30 augusti 1929 har Kungl. Maj:t medgivit, att till

Bossander finge tills vidare, räknat från och med månaden näst efter den,

varunder hon entledigades från sin ifrågavarande anställning, från lantförsvarets

anslag till extra utgifter utbetalas understöd med 70 kronor vid

varje månads utgång, intill dess frågan örn beredande av pension åt henne

blivit slutligt prövad, med skyldighet för henne att, i den mån pension

kunde bliva henne tillerkänd jämväl för tid, varunder hon uppburit nu

medgivna understöd, till nämnda anslag återbetala därifrån för sådan tid

uppburna miderstödsmedel, vilken återbetalning finge ske genom överföring

av till betalning förfallna pensionsmedel och därå eventuellt belöpande

dyrtidstillägg.

Med hänsyn till Bossanders 38-åriga, väl vitsordade anställning anser

jag i likhet med arméförvaltningens artilleridepartement, att pensionen för

henne bör bestämmas till 900 kronor för år. Detta belopp har av 1928

års riksdag på förslag av Kungl. Majit (prop. nr 138 punkt 9) beviljats

förra arbeterskan vid ammunitionsfabriken Anna Bombén, vilken innehade

en anställningstid av 36 år.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra arbeterskan vid ammunitionsfabriken Emma

Josefina Bossander, född Djerf, må från och med den 1

september 1929 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 900 kronor.

6:o.

Uti skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 22 juli

1929 har tjf. styresmannen för ammunitions fabriken gjort framställning örn

beredande av pension åt förra arbeterskan vid ammunition sfabrikens avdelning

å Marieberg Kerstin Andersson.

Äng.

;pension åt

förra arbeterskan

Kerstin

Andersson.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 57.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Andersson, som är född den

23 december 1861, under tiden 7 januari 1881—31 augusti 1929 varit

anställd vid ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg och sålunda tjänat

kronan i mer än 48 år; att hennes arbetsinkomst under de senare åren

utgjort i medeltal 2,000 kronor för år, inklusive dyrtidstillägg; att hennes

arbetsförmåga på grund av hög ålder är väsentligt nedsatt; samt att hon

under sin anställningstid iakttagit ett synnerligen hedrande uppförande

samt erhållit de bästa vitsord för flit och arbetsduglighet.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens

artilleridepartement uti skrivelse till Kungl. Majit den 1 augusti 1929 anfört,

att departementet ansåge billigt, att Andersson genom pension bereddes

någon hjälp till livsuppehälle under sin återstående livstid. Med

hänsyn till Anderssons ovanligt långa tjänstetid (över 48 år) torde pensionen

böra bestämmas till 996 kronor för år. Departementet hemställde

således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmänna indragningsstaten

bevilja Andersson en årlig pension under hennes återstående livstid

av 996 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då

hon entledigades från sin anställning vid ammunitionsfabriken.

Statskontoret, som den 10 augusti 1929 avgivit utlåtande i ärendet, har

därvid anfört, att statskontoret i likhet med arméförvaltningen ansåge, att

något årligt understöd borde beredas Andersson. Såvitt statskontoret hade

sig bekant, hade emellertid ett så högt pensionsbelopp som det av arméförvaltningen

ifrågasatta, eller 996 kronor, endast i ett fall beviljats en

arbeterska (1928: prop. nr 138 p. 9; riksdagens skr. nr 352 p. 32),

vilken dock under mera än 50 år varit anställd i statens tjänst. För

sin del ville statskontoret förorda, att en pension till belopp av 960 kronor

utverkades åt Andersson.

Genom brev den 30 augusti 1929 har Kungl. Majit medgivit, att till

Andersson finge tills vidare, räknat från och med månaden näst efter den,

varunder hon entledigades från sin ifrågavarande anställning, från lantförsvarets

anslag till extra utgifter utbetalas understöd med 80 kronor vid

varje månads utgång, intill dess frågan örn beredande av pension åt henne

blivit slutligt prövad, med skyldighet för henne att, i den mån pension

kunde bliva henne tillerkänd jämväl för tid, varunder hon uppburit nu

medgivna understöd, till nämnda anslag återbetala därifrån för sådan tid

uppburna understödsmedel, vilken återbetalning finge ske genom överföring

av till betalning förfallna pensionsmedel och därå eventuellt belöpande

dyrtidstillägg.

Med hänsyn till Anderssons 48-åriga anställningstid synes mig det av

statskontoret förordade pensionsbeloppet vara väl avvägt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 57. 11

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra arbeterskan vid ammunitionsfabriken Kerstin

Andersson må från och med den 1 september 1929 under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 960 kronor.

7:o.

Uti skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 4 april 1929

har styresmannen för ammunitions fabr ilten gjort framställning örn beredande

av pension åt förra arbeterskan vid ammunitionsfabrikens avdelning å

Marieberg Per Jons Anna Andersson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Andersson, som är född den

2 september 1870, varit anställd vid ammunitionsfabrikens avdelning å

Marieberg under tiden 1 oktober 1897—30 september 1929 och sålunda

tjänat kronan i 32 år; att hennes arbetsinkomst under de senare åren

utgjort omkring 1,920 kronor, inklusive dyrtidstillägg; att hon på grund

av sjuklighet är oförmögen till fortsatt arbete vid ammunitionsfabriken;

att hon under sin anställning visat god arbetsduglighet och iakttagit ett

hedrande uppförande; samt att hon är medellös och oförmögen att sig

själv försörja.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens

artilleridepartement uti skrivelse till Kungl, Maj:t den 30 juli 1929 anfört,

att departementet ansåge billigt, att Andersson genom pension bereddes

någon hjälp till livsuppehälle under sin återstående livstid. I fråga örn

storleken av sådan pension finge departementet föreslå, att denna bestämdes

till 852 kronor om året, motsvarande vad som enligt tidigare tilllämpade

grunder beviljats kvinnlig daglönare med en tjänstetid av omkring

30 år. Departementet hemställde således, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja Andersson en årlig pension

under hennes återstående livstid av 852 kronor, att utgå från och med

månaden näst efter den, då hon slutade sin anställning vid ammunitionsfabriken.

Statskontor et, som den 10 augusti 1929 avgivit utlåtande i ärendet, har

därvid anfört, att ämbetsverket intet hade att erinra mot bifall till förevarande

framställning, på sätt arméförvaltningen hemställt

Genom brev den 30 augusti 1929 har Kungl. Majit medgivit, att till

Andersson finge tills vidare, räknat från och med månaden näst efter den,

varunder hon entledigades från sin ifrågavarande anställning, från lantförsvarets

anslag till extra utgifter utbetalas understöd med 70 kronor vid

varje månads utgång, intill dess frågan örn beredande av pension åt henne

Äng.

pension åt

förra arbeterskan

Per

Jons Anna

Andersson.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr <57.

blivit slutligt prövad, med skyldighet för henrie att, i den mån pension

kunde bliva henne tillerkänd jämväl för tid, varunder hon uppburit nu

medgivna understöd, till nämnda anslag återbetala därifrån för sådan tid

uppburna understödsmedel, vilken återbetalning finge ske genom överföring

av till betalning förfallna pensionsmedel och därå eventuellt belöpande

dyrtidstillägg.

I likhet med myndigheterna anser jag, att Andersson bör beredas någon

pension av statsmedel. Emot det av myndigheterna föreslagna pensionsbeloppet

har jag intet att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra arbeterskan vid ammunitionsfabriken Per Jons

Anna Andersson må från och med den 1 oktober 1929

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 852 kronor.

Yad departementschefen ovan under punkterna l:o

— 7:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten

bifalla samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Z. Topelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1930:30 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiv s. 33 i texten