Sök i Ratio Lex

Angående pension åt reservpostexpeditören A. C. J. Lundholm, född Nyman

1930-02-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:87, Angående pension åt reservpostexpeditören A. C. J. Lundholm, född Nyman

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 87.

1

tfr 87.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension

åt reservpostexpeditören A. C. J. Lundholm, född

Nyman; given Stockholms slott den 14 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i

statsrådet ä Stockholms slott den 14 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

Hos Kungl. Majit har reservpostexpeditören Anna Christina

Jakobina Lundholm, född Nyman, i Saltsjöbaden gjort framställning

om pension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande:

Lundholm, som är född den 30 januari 1866, inträdde i postverkets tjänst

såsom extra ordinarie postexpeditör den 1 juli 1885 och antogs den 29 juni

1886 till extra biträde (extra ordinarie postexpeditör med fast placering vid

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 69 käft. (Nr 87.)

851 80

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

viss postanstalt) vid postkontoret Stockholm 1. Såsom extra biträde —

vilken tjänstebeteckniug den 1 januari 1910 förändrades till biträdande postexpeditör

— kvarstod Lundholm till den 9 december 1911, då hon anställdes

som reservpostexpeditör. Anställning såsom reservpostexpeditör eller,

såsom tjänstebeteckningen från och med den 1 januari 1912 lydde, extra

postexpeditör innehades av Lundholm till och med utgången av juni 1920.

Då, med hänsyn till posttrafikens nedgång vid ifrågavarande tidpunkt, Lundholm

icke med säkerhet ansågs kunna beredas fortlöpande tjänstgöring, fann

generalpoststyrelsen, att hon vid övergången till nu gällande lönesystem —

d. v. s. från och med den 1 juli 1920 — icke lämpligen borde antagas till

extra ordinarie postexpeditör, varom hon anhållit, utan erhöll Lundholm

den något lösare anställningen såsom reservpostexpeditör. I sådan egenskap

har Lundholm visserligen icke haft skyldighet att tjänstgöra mera än 90

dagar varje kalenderår, men har dock med kortare avbrott — ungefär motsvarande

den extra ordinarie tjänstemän tillkommande semesterledighet —- hela tiden innehaft tjänstgöringsuppdrag i postexpeditörsgraden.

På grund av att Lundholm ständigt anlitades till tjänstgöringsuppdrag

fann generalpoststyrelsen den 30 december 1925 skäligt att för tiden från

och med den 1 januari 1926 tillerkänna henne avlöning såsom extra ordinarie

postexpeditör; och uppbär Lundholm numera, sedan den 1 januari

1929, avlöning i 12:e löneklassen, G-ort, av den för extra ordinarie tjänstemän

vid kommunikationsverken gällande löneplanen, d. v. s. efter 3,672

kronor för år räknat. Under de senaste fem åren har hennes avlöning uppgått

till i medeltal 3,200 kronor 91 öre för år.

Sökanden ingick den 6 november 1890 äktenskap med dåvarande postexpeditören,

sedermera postmästaren i Saltsjöbaden A. U. Lundholm. Mannen

avled den 2 november 1923. På grund av sitt giftermål kunde sökanden

icke i vanlig ordning erhålla befordran till ordinarie postexpeditör, en

befordran, som hon eljest bort kunna påräkna.

Sökanden har sålunda innehaft anställning i postverkets tjänst under omkring

44V2 år. Hennes sammanlagda ledighetstid under anställningen till och

med den 31 december 1929 — 5 år 4 månader och 10 dagar — överskrider

föga den tid, under vilken hon i egenskap av ordinarie tjänsteman skulle

hava ägt åtnjuta semester. För sin tjänstgöring har sökanden erhållit gott

vitsord.

Örn sin ekonomiska ställning har sökanden upplyst, att hon åtnjuter

änkepension från civilstatens änke- och pupillkassa med 720 kronor för år

jämte dyrtidstillägg därå, vilket för närvarande uppgår till 348 kronor, varjämte

sökanden, som bebor egen fastighet i Saltsjöbaden, av kapital och

annan fastighet, vilken hon äger gemensamt med två systrar, har en årlig

inkomst av omkring 720 kronor.

Under åberopande av sin långvariga tjänstgöring i postverkets tjänst och

med hänvisning till den av henne under de senaste fem åren åtnjutna av.

löningen har sökanden anhållit om pension av postmedel med 1,400 kronor

för år jämte dyrtidstillägg därå.

Generalpoststyrelsen har i utlåtande den 21 januari 1930, efter erinran örn

sökandens tjänstgörings- och avlöningsförhållanden vid postverket, anfört

följande:

Det synes billigt och rättvist, att Lundholm, när hon efter en lång, väl

vitsordad tjänstgöring lämnar sin anställning vid postverket, beviljas pension

för sin återstående livstid.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 87.

Generalpoststyrelsen vill erinra om att pension eller därmed jämförligt

understöd av Kungl. Majit och riksdagen tidigare beviljats i liknande fall.

Sålunda har f. d. extra postexpeditörs Anna Maria Österlund av 1921 års

riksdag (skrivelse nr 250 sid. 1) tillerkänts ett understöd å 1,200 kronor, beräknat

å ett arvode av 1,800 kronor för år. Det av Österlund uppburna

understödet utgår numera, efter förhöjning enligt kungörelsen den 18 juni

1925 (nr 280), med 1,728 kronor för år jämte dyrtidstillägg därå. Vidare har

1927 års riksdag (skrivelse nr 215 sid. 43) beviljat f. d. biträdande postexpeditörs

Hilma Olivia Dahlén en årlig pension av 1,344 kronor. Dahléns

pension beräknades efter ett årligt arvodesbelopp av 1,350 kronor på så sätt,

att detta belopp först reducerades med en tredjedel, varefter det sålunda

erhållna grundbeloppet höjdes i enlighet med bestämmelserna i förenämnda

kungörelse.

Vidkommande storleken av det understöd, som synes böra tillkomma

Lundholm, får generalpoststyrelsen anföra följande.

Enligt tidigare tillämpade grunder har understöd eller pension åt icke

ordinarie tjänstemän plägat beviljas till belopp, motsvarande två tredjedelar

av senast utgående arvode. I dessa fall har dock icke varit fråga örn tjänstemän,

som uppburit avlöning enligt de för s. k. nyreglerade verk fastställda

bestämmelserna.

Nyss angivna beräkningsgrund kan enligt generalpoststyrelsens mening

icke tillämpas i nu förevarande fall. Understödsbeloppet skulle nämligen

då komma att överstiga full pension för ordinäre tjänsteman i postexpeditörsgraden.

Att ställa en icke ordinarie tjänsteman gynnsammare i pensionshänseende

än en ordinarie i samma grad lärer icke böra ifrågakomma.

I yttranden över ett av kommunikationsverkens lönekommitté avgivet förslag

rörande pensionering av icke ordinarie personal vid kommunikationsverken

hava 1921 års pensionskommitté samt 1926 års pensionsutredning

beträffande pension åt extra ordinarie och därmed jämställda befattningshavare

föreslagit enahanda grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän vid

sagda verk. Såväl pensionskommittén som 1926 års pensionsutredning hava

därvid föreslagit ett tjänstepensionsunderlag av 2,040 kronor för icke ordinarie

kvinnliga befattningshavare i postexpeditörsgraden (Ilie lönegraden).

Av detta belopp skulle två tredjedelar anses som statspensionsunderlag och

en tredjedel som avgiftspensionsunderlag. Därest, vilket generalpoststyrelsen

anser skäligt, understöd åt Lundholm skulle komma att beräknas

efter dessa grunder, skulle Lundholm, som icke erlagt några tjänstepensionsavgifter,

erhålla en pension motsvarande statspensionsunderlaget, d. v. s.

1,360 kronor eller, efter avrundning till närmast högre med 12 delbara tal,

1,368 kronor för år.

Generalpoststyrelsen hemställer, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen

att bevilja Lundholm en årlig pension av 1,368 kronor, att utgå av postmedel

från och med dagen näst efter den, då hon frånträder sin anställning

vid postverket.

Statskontoret anför i utlåtande den 5 februari 1930 följande:

Med hänsyn till sökandens långa, väl vitsordade arbete i postverkets

tjänst torde det få anses billigt, att någon pension av postmedel utverkas

åt henne. Beträffande de av generalpoststyrelsen tillämpade grunderna för

beräkning av pensionsbeloppet vill statskontoret allenast erinra, att så stor

reducering av det för motsvarande ordinarie befattningshavare gällande pensionsunderlaget

som med 1/3 i anseende till att inga avgifter erlagts icke

alltid iakttagits. Med hänsyn till i detta fall föreliggande omständigheter

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Majlis proposition nr 87.

och då det av generalpoststyrelsen föreslagna pensionsbeloppet 1,368 kronor

nära överensstämmer med vad sökanden själv begärt, anser sig statskontoret

böra tillstyrka vidtagande av åtgärd i enlighet med nämnda styrelses hemställan.

Med hänsyn till Lundholms långvariga anställning i postverket och hennes

väl vitsordade tjänstgöring därstädes vill jag i likhet med generalpoststyrelsen

och statskontoret tillstyrka att, såsom i liknande fall ägt rum,

pension beredes henne. Mot det av generalpoststyrelsen föreslagna beloppet,

1,368 kronor för år, har jag intet att erinra. Pensionen torde böra

utgå från och med dagen näst efter den, då avgång från anställningen äger

rum, och bestridas av postmedel.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att reservpostexpeditören Anna Christina Jakobina Lundholm,

född Nyman, må från och med dagen näst efter den, då

hon frånträder sin anställning vid postverket, under sin återstående

livstid uppbära en årlig pension av 1,368 kronor, att

utgå av postmedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1930:31 Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner och understöd m. m., att utgå av affärsdrivande verks medel. l:o. Äng. til s. 7 i texten