Sök i Ratio Lex

Angående tillbyggnadsoch ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning

1930-02-14 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:90, Angående tillbyggnadsoch ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

1

tfr 90.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillbyggnads-

och ändringsarbeten för skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning i Karlstens fästning; given

Stockholms slott den 14 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kr onprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 14 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anför:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln, punkten 106, föreslagit riksdagen att, i avvaktan

på den proposition i ämnet, som kunde komma att till riksdagen avlåtas,

tillsvidare för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret 1930/1931 beräkna

ett extra reservationsanslag av 113,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 72 käft. (Nr 90.)

287 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Jag anhåller nu att få underställa detta ärende Kungl. Maj:ts prövning.

Till en början torde böra lämnas en kortfattad redogörelse för den tidigare

behandlingen från statsmakternas sida av frågan örn skeppsgossekårens i

Marstrand förläggning.

Alltsedan år 1907 har en skeppsgossekår varit förlagd till Marstrand, där

inkvartering beretts skeppsgossarna å kasernfartyget Norrköping. På grund

av att detta fartyg visat sig vara mindre lämpligt för ifrågavarande ändamål,

hava förslag örn ändring i förläggningsförhållandena tid efter annan framkommit.

Sålunda framlades i ett av vissa sakkunniga den 10 december 1917

avgivet betänkande förslag om kårens kasernering i land enligt olika alternativ.

Innan statsmakterna fattat beslut i anledning av de sakkunnigas

förslag, upptogs frågan om skeppsgosseinstitutionen till behandling av försvarsrevisionen,

som i sitt den 15 mars 1923 avgivna betänkande rörande

revision av Sveriges försvarsväsende föreslog, att Marstrandskåren skulle

indragas och samtliga skeppsgossar förläggas till Karlskrona.

Detta förslag upptogs dock icke i 1924 års försvarsproposition, enligt

vilken Marstrandskåren tillsvidare skulle bibehållas på sin dittillsvarande

förläggningsplats. Däremot anslöt sig försvarsutskottet vid nämnda års riksdag

för sin del till försvarsrevisionens förslag örn ifrågavarande kårs indragning.

Narken nämnda proposition eller utskottets förslag vann emellertid

riksdagens bifall.

Förslaget örn Marstrandskårens indragning återupptogs i 1925 års försvarsproposition.

I samband härmed föreslogs en utökning av numerären vid

skeppsgossekåren i Karlskrona, vilken skulle förbliva förlagd i sin dittillsvarande

kasern. Eventuellt bristande utrymme därstädes avsågs att beredas

antingen genom en tillbyggnad eller ock genom anlitande av ett logementsfartyg.

Försvarsutskottet vid 1925 års riksdag framhöll i sitt utlåtande nr 1, att

utskottet i fråga örn skeppsgossarnas förläggning endast ansett sig kunna

välja mellan tvenne alternativ, nämligen i ena fallet en påbyggnad av skeppsgossekasernen

i Karlskrona och i andra fallet bibehållande tillsvidare av en

förläggning i Marstrand med utbyte av logementsfartyget Norrköping mot

annat logementsfartyg, eventuellt »Thule» eller »Göta». Ehuru det senare

alternativet skulle komma att föranleda större kostnader, fann utskottet med

hänsyn till de fördelar, som en delad förläggning av skeppsgossarna skulle

medföra, sig böra förorda detsamma. Emellertid ansåg utskottet det önskvärt,

att en utredning verkställdes, huruvida icke en förläggning till Nya

Varvet eller eventuellt annan plats kunde med utnyttjande av ledigblivna

etablissemang visa sig ur såväl ekonomisk som andra synpunkter fördelaktigare

än förläggningen i Marstrand.

Vad utskottet sålunda anfört lämnades av riksdagen utan erinran.

I anslutning till en av marinförvaltningen och chefen för marinstaben

gjord framställning föreslog Kungl. Majit sedermera i 1926 års statsverksproposition,

att den i Marstrand förlagda skeppsgossekåren skulle förflyttas

till Nya Varvet i Göteborg, och att medel skulle ställas till förfogande för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 90.

verkställande av vissa för skeppsgosseförläggning å Nya Varvet erforderliga

tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten.

Detta Kungl. Maj:ts förslag vann emellertid icke bifall av riksdagen, som

gentemot detsamma framhöll, bland annat, att kårens förflyttning till Nya

Varvet skulle medföra en blandad förläggning av skeppsgossar oell vuxet

manskap, vilket icke vore lämpligt. Även den omständigheten, att Nya

Varvet vore beläget i omedelbar närhet till en storstad, vore enligt riksdagens

mening ett skäl, som talade mot det framlagda förslaget. Riksdagen

ansåg därför, att skeppsgossekåren åtminstone tillsvidare borde kvarbliva i

Marstrand och en allsidig utredning verkställas rörande dess blivande förläggning.

Sedan chefen för försvarsdepartementet, jämlikt bemyndigande av Kungl.

Maj:t, tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa den av riksdagen

begärda utredningen, avgåvo dessa sakkunniga den 19 oktober 1927 betänkande

och förslag i ämnet. Utredningen i fråga var huvudsakligen inriktad

på en jämförelse mellan Marstrands och Nya Varvets lämplighet såsom förläggningsplats

för skeppsgossar. Flertalet av de sakkunniga, som funnit de

av riksdagen anförda betänkligheterna mot förslaget om en förläggning till

Nya Varvet vara i huvudsak befogade, hade kommit till den uppfattningen,

att Marstrand vore att föredraga, och föreslogo för den skull, att den till

nämnda plats förlagda skeppsgossekåren skulle förbliva därstädes och inkaserneras

i land i Karlstens fästning i enlighet med ett av de sakkunniga

uppgjort förslag, vars genomförande beräknades betinga en engångskostnad

av 230,000 kronor. De sakkunniga förutsatte härvid, att det borde ankomma

på marinförvaltningen att, innan förslaget komme till utförande, med Marstrands

stad träffa bindande uppgörelse rörande de förbindelser, staden vid

kårens kvarblivande förklarat sig vilja ikläda sig — nämligen att dels genom

ombyggnad utvidga och förbättra stadens gymnastiklokal, dels anlägga idrottsplats,

dels ock anskaffa färskvatten till fästningen, för den händelse tillgången

å sådant därstädes ej skulle vara tillräcklig — eller som i övrigt av marinförvaltningen

prövades erforderliga och möjliga att uppnå.

I över betänkandet avgivet gemensamt utlåtande den 24 november 1927

förklarade sig marinförvaltningen och chefen för marinstaben anse, att en

förläggning av skeppsgossekåren å västkusten kunde äga rum antingen i

Marstrand eller till Nya Varvet under förutsättning, att vissa förläggningsanordningar

m. m., som av myndigheterna angivits såsom erforderliga å

respektive platser, komme till utförande. Engångskostnaderna för dessa anordningar

i Marstrand beräknades av myndigheterna uppgå till 480,000

kronor eller 250,000 kronor utöver det av de sakkunniga för ändamålet beräknade

beloppet. För Nya Varvet beräknades motsvarande kostnader till

126,000 kronor. Även i fråga örn de årliga kostnaderna skulle en förläggning

till sistnämnda plats enligt myndigheternas åsikt ställa sig gynnsammare

än en förläggning till Marstrand. Då härtill komme, att en förläggning till

Nya Varvet även med avseende å inkasernering och ur hygienisk synpunkt

erbjöde åtskilliga fördelar i förhållande till Marstrandsförslaget, hade myndigheterna

ansett sig böra förorda en förläggning till Nya Varvet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 90.

I den proposition angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning

(nr 148), som avläts till 1928 års riksdag, framhöll föredragande departementschefen,

att Nya Varvet enligt hans förmenande nr vissa av honom

angivna synpunkter vore vida underlägset Marstrand i fråga örn lämpligheten

såsom förläggningsort för skeppsgossekåren. Den i ärendet förebragta utredningen

hade ådagalagt, att en fullt nöjaktig förläggning för skeppsgossekåren

kunde anordnas i Karlstens fästning. De av marinförvaltningen och

chefen för marinstaben angivna engångskostnaderna, 480,000 kronor, för en

dylik förläggnings ordnande syntes departementschefen kunna avsevärt nedbringas.

Sålunda kunde en av myndigheterna upptagen utgiftspost å 86,000

kronor för uppförande av ett nytt exercis- och gymnastikhus helt bortfalla,

då Marstrands stad erbjudit sig att låta verkställa en utvidgning av det

redan befintliga, staden tillhöriga gymnastikhuset, vilket därefter torde bliva

fullt tillfredsställande för kårens behov. Även åtskilliga andra av myndigheterna

beräknade utgiftsposter syntes kunna uteslutas eller i varje fall icke

oväsentligt minskas, varigenom engångskostnaderna borde kunna hållas inom

en kostnadsram av 350,000 kronor.

Ehuru särskilt engångskostnaderna ställde sig ej oväsentligt dyrare vid

en förläggning av skeppsgossekåren till Marstrand, talade dock enligt departementschefens

mening så övervägande skäl för kårens definitiva förläggning

till nämnda plats, att han funne sig böra förorda detta alternativ, dock

under förutsättning, att staden vidhölle sina gjorda erbjudanden. Det borde

ankomma på marinförvaltningen att härom träffa bindande avtal med stadsfullmäktige

i Marstrand, vilket avtal borde föreligga, innan Kungl. Majit

meddelade beslut i förläggningsfrågan.

Det syntes departementschefen nödvändigt, att vissa arbeten för kasernförläggningens

ordnande i land påbörjades redan under budgetåret 1928/1929.

För bestridande av kostnaderna härför borde i första hand anlitas det belopp

av 77,000 kronor, som återstode av de utav 1925 års riksdag för omändring

av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande

ställda medel. För den skull borde riksdagens medgivande att för

ifrågavarande ändamål disponera sagda belopp inhämtas. Framställning örn

ytterligare medelsanvisning för förläggningens ordnande kunde däremot anstå

till nästföljande år.

I enlighet med vad departementschefen sålunda anfört, föreslog Kungl.

Majit riksdagen att dels besluta, att den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren

skulle kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort och, sedan

erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i land i Karlstens

fästning, dels ock medgiva, att av de utav 1925 års riksdag för omändring

av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande

ställda medel finge tagas i anspråk ett belopp av 77,000 kronor för

verkställande av vissa för skeppsgosseförläggningen i Karlstens fästning

erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 00. 5

Genom brev den 14 juni 1928 anbefallde Kungl. Majit marinförvaltningen

och chefen för marinstaben att, med beaktande av vad föredragande departementschefen

anfört i det vid förenämnda proposition angående skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning fogade utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden, till Kungl. Majit inkomma med förslag, jämte kostnadsberäkningar

och av riksantikvarien granskade arbetsritningar, till skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning i Karlstens fästning. Härjämte uppdrog

Kungl. Majit genom samma brev åt marinförvaltningen att med stadsfullmäktige

i Marstrand träffa för staden bindande avtal rörande de erbjudanden,

som från stadens sida gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren

komme att kvarbliva i Marstrand; och skulle detta avtal sedermera

underställas Kungl. Majits prövning.

Med skrivelse till Kungl. Majit den 18 juni 1929 hava marinförvaltningen

och c-hefen för marinstaben överlämnat kostnadsförslag och arbetsritningar

för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning jämte avtal med Marstrands

stad samt därvid anfört i huvudsak följande.

Marinförvaltningen hade anmodat stationsbefälhavaren vid flottans station

i Stockholm att i enlighet med de närmare direktiv, som ämbetsverket på

grund av statsmakternas beslut i ämnet samtidigt lämnat, låta utarbeta förslag

till skeppsgossekårens förläggning i Karlstens fästning jämte därtill

hörande kostnadsberäkningar och ritningar.

Det i anledning härav uppgjorda förslaget hade slutat å en summa av

350,000 kronor. I överensstämmelse med föreskriften i förenämnda brev

den 14 juni 1928 hade detsamma underställts riksantikvarien för granskning.

Denne hade emellertid icke kunnat godkänna förslaget ur arkitektonisk synpunkt

utan hemställt, att byggnadsstyrelsen i samråd med honom måtte

erhålla i uppdrag att omarbeta detsamma. På grund härav hade myndigheterna

den 29 augusti 1928 anhållit, att byggnadsstyrelsen i samråd med

riksantikvarien ville verkställa ifrågavarande omarbetning. I skrivelse den

6 december 1928 hade emellertid byggnadsstyrelsen med anledning av myndigheternas

nyssberörda framställning föreslagit, att det av dem upprättade

förslaget till örn- och påbyggnad av Karlstens fästning måtte underkastas

en omarbetning efter vissa av styrelsen i skrivelsen närmare angivna riktlinjer.

Samtidigt hade styrelsen anhållit, att densamma jämte riksantikvarien

i sinom tid måtte bliva satt i tillfälle att slutligt granska ett sålunda eventuellt

omarbetat ritningsförslag.

På grund härav hade marinförvaltningen den 19 december 1928 anmodat

stationsbefälhavaren i Stockholm att åt varvschefen därstädes uppdraga att

vidtaga de ändringar i det uppgjorda förläggningsförslaget, som föranleddes

av byggnadsstyrelsens nyssnämnda förslag, och hade det omarbetade ritningsförslaget

därefter granskats av byggnadsstyrelsen och riksantikvarien

samt befunnits i huvudsak kunna godkännas. Slutligen hade byggnadsstyrelsen

hemställt, att densamma måtte sättas i tillfälle att före arbetenas

utförande granska den arkitektoniska detaljutbildningen, och komme marinförvaltningen

att i sinom tid bereda styrelsen tillfälle härtill.

Kostnaden för det av myndigheterna överarbetade förslaget vore 16,000

kronor högre än för det ursprungligen uppgjorda förslaget, som slutade å

350,000 kronor, och uppginge sålunda till 366,000 kronor.

Förslaget vore uppgjort med hänsyn till förläggning av 150 gossar, varvid

en luftkub beräknats av 16 kubikmeter för varje gosse. Den nuvarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

skeppsgossekårens i Marstrand storlek vöre genom generalorder nr 572/1928

fastställd till 167 gossar, vilket antal kunde något ytterligare utökas beroende

på antalet vakanser inom sjömanskåren. Myndigheterna ville emellertid

framhålla, att kasernutrymmet medgåve en förläggning av det genom generalordern

fastställda maximiantalet gossar, varvid dock luftkuben för varje

gosse minskades till omkring 13 kubikmeter.

Såsom framginge, bland annat, av en av ingenjören vid Stockholms vattenledningsverk

J. F. Bergström verkställd, myndigheternas skrivelse bifogad

utredning, borde ett reningsverk anordnas för renande av det vatten, som

toges från fästningsområdet och från Koön. Kostnaden härför uppginge

till 10,000 kronor. Anläggandet av ett dylikt reningsverk ansåge myndigheterna

vara nödvändigt.

För förläggningen erfordrades även en del lösa inventarier, såsom bord,

bänkar, stolar, sängar m. m., vilken materiel myndigheterna förutsatte till

stor del kunna erhållas dels från flottans förråd, dels i övrigt från inom

försvaret i samband med genomförandet av 1925 års försvarsordning ledigblivna

etablissemang. I myndigheternas utlåtande i ämnet den 24 november

1927 hade härför beräknats 10,000 kronor, och ansåge myndigheterna denna

summa fortfarande nödvändig, särskilt som densamma även vore avsedd

till att bestrida kostnaderna för sådana inventariers transport till Marstrand.

I propositionen nr 148/1928 angående skeppsgossekårens i Marstrand

förläggning hade föredragande departementschefen framhållit, att den i det

av myndigheterna den 24 november 1927 avgivna kostnadsförslaget beräknade

utgiften av 86,000 kronor för uppförande av ett nytt exercis- och

gymnastikhus kunde helt bortfalla, enär en utvidgning av det redan befintliga,

staden tillhöriga gymnastikhuset, som staden erbjudit sig att låta verkställa,

torde vara fullt tillfredsställande för kårens behov, och hade 1928 års riksdag

ej haft något att erinra häremot. Emellertid måste, innan påbyggnaden

av Södra donjongen kunde taga sin början, de å vinden av densamma placerade

kanonerna m. m., vilka användes för skeppsgossarnas riktnings- och

skjutövningar, flyttas till annan plats. Då såsom nyss framhållits något

nytt exercis- och gymnastikhus ej avsåges att uppföras, och dessa kanoner

ej kunde placeras i stadens gymnastikhus, måste desamma flyttas till annan

plats. Någon annan möjlig plats än den s. k. Fyrkanten i fästningen funnes

ej för berörda ändamål. Marinförvaltningen komme emellertid framdeles

att, sedan erfarenhet vunnits örn de förbättringar i belysningsförhållanden

m. m. i Fyrkanten, som betingades av nyssberörda övningars bedrivande

därstädes, göra framställning om medel för utförande av sådana förbättringar,

därest så skulle visa sig erforderligt.

I sitt utlåtande i ämnet den 24 november 1927 hade myndigheterna bland

annat anfört, att myndigheterna ansåge, att vid en permanent förläggning

vatten- och värmeledning måste införas i det nuvarande expeditions- och

sjukhuset, vilket föranledde en merkostnad av 10,000 kronor. Även örn vidtagandet

av dessa åtgärder medförde modernisering av ifrågavarande lokaler,

komme likväl deras från förläggningen i övrigt avskilda läge att medföra

åtskilliga olägenheter. Så t. ex. måste skeppsgossarna ofta under tjänstetid

kallas till kompaniexpeditionerna, och ju längre bort dessa befunne sig, desto

större tidsspillan uppstode. Att sjukhuset läge avlägset från kasernen medförde

givetvis också stora olägenheter, ej minst att maten till de sjuka måste

bäras lång väg. Myndigheterna hade vid avgivandet av utlåtandet i fråga

även haft under omprövning, huruvida ej expeditionslokalerna och sjukstugan

borde flyttas till inre kasernen och de där befintliga bostäderna i

stället flyttas till förstnämnda lokaler. Härigenom skulle alla anordningar

för skeppsgossarnas inkasernering och utbildning m. m,, med undantag för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 90. 7

gymnastiklokalen och vissa i Södra strandverket betintliga lokaler, bliva

koncentrerade på ett ställe oell onödig omgång och tidsutdräkt för förflyttningar

mellan kasernen samt expeditionslokalerna och sjukstugan undvikas.

Sistnämnda lokaler hade varit väl belägna, så länge kåren varit förlagd till

kasernfartyget Norrköping, men läge alltför avlägsna från fästningen. På

grund av de med berörda förflyttningar förenade kostnaderna hade emellertid

myndigheterna då icke upptagit detta förslag.

Nu hade emellertid stationsbefälhavaren i Stockholm i sitt den 17 augusti

1928 avgivna förslag till förläggningens ordnande upptagit denna fråga, och

på grund härav hade marinförvaltningen anmodat nämnde befälhavare att

låta utarbeta ritningar och kostnadsberäkningar för berörda lokalförflyttningar.

Enligt den i anledning härav av stationsbefälhavaren verkställda

utredningen skulle kostnaderna för inredning av »inre kasernen» för ifrågavarande

ändamål uppgå till 34,500 kronor. I händelse den nyss omförmälda

förflyttningen bomme till stånd, borde de nuvarande expeditionslokalerna

och sjukstugan inredas till fem underofficersbostäder i stället för de inom

fästningen belägna, vilka måste utrymmas. Kostnaderna härför uppginge till

20,200 kronor. Mot här angivna kostnadsberäkningar hade marinförvaltningen

intet att erinra.

Ifrågavarande förflyttningar ansåge myndigheterna i likhet med stationsbefälhavaren

vid flottans station i Stockholm vara synnerligen önskvärda,

men hade de till följd av därmed förknippade kostnader, 54,700 kronor, ej

för närvarande ansett sig kunna föreslå desamma till utförande. Enär

emellertid myndigheterna ansåge, att berörda förflyttningar, så snart medel

därför kunde avses, borde komma, till utförande, syntes förut omnämnda

inledande av vatten- och värmeledning i sjukstuga och expeditionslokaler

för närvarande ej böra komma till utförande.

Engångskostnaderna för förläggningen i sin helhet uppginge sålunda, örn

ej ovanberörda förflyttningar och inledande av vatten- och värmeledning

med t oges, till 350,000 + 10,000 + 16,000 + 10,000 eller tillhopa 386,000 kronor.

Myndigheterna finge jämväl på grund av föreskriften i merberörda brev

den 14 juni 1928 till Kungl. Marits prövning överlämna i två exemplar det

mellan marinförvaltningen och Marstrands stadsfullmäktige träffade, för Marstrands

stad bindande avtalet rörande de erbjudanden, som från stadens

sida gjorts, under förutsättning att skeppsgossekåren komme att kvarbliva i

Marstrand, och ville myndigheterna beträffande detta avtal anföra följande.

Vissa villkor rörande tillförsel av vatten och elektrisk energi hade inrymts

i avtalet. Beträffande vattentillförseln funne sig emellertid myndigheterna

i detta sammanhang böra framhålla, att Marstrands stadsfullmäktige ej erbjudit

sig att tillhandahålla skeppsgossekåren dricksvatten utan endast förbundit

sig att tillgodose »färskvattensbeliovet», varför fordran på Marstrands

stad på erhållande av dricksvatten för skeppsgossekåren ej torde kunna

uppställas.

Priset a ström för elektrisk belysning hade i avtalet mast sättas lika med

det nuvarande, vilket måste anses synnerligen högt. Orsaken till detta höga

pris lage emellertid däri, efter vad myndigheterna i Marstrand meddelat,

att Marstrands stad under världskriget blivit ålagd att för erhållande av

elektrisk ström ansluta sig till Trollhättenätet. Kostnaderna härför hade

blivit mycket hilga och höllö nu på att amorteras. Först sedan amorteringen

verkställts, beräknades priset på elektrisk ström i Marstrand kunna väsentligt

nedbringas. Priset leir leverans av ström till kronan vore dock i avtalet

satt ej obetydligt lägre än för leverans till enskilda förbrukare inom staden.

I förslaget till avtal hade inrymts en bestämmelse örn, att staden, under

den tid vattnet i fästningen ej erfordrades för kasernetablissemanget, skulle

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Majlis proposition nr 90.

äga rätt att använda vattnet i fästningen mot erläggande av ersättning härför

efter samma taxa, enligt vilken avgift utginge för vatten från Stockholms

stads vattenledningsverk.

Myndigheterna hemställde, att avtalet måtte vinna Kungl. Maj:ts godkännande.

I fråga örn äskande av medel för förläggningen ville marinförvaltningen

anföra följande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr 148/1928 hade riksdagen

beslutat, att skeppsgossekåren skulle kvarbliva i Marstrand, samt medgivit,

att av de utav 1925 års riksdag för omändring av f. d. pansarskeppen Göta

och Thule till logementsfartyg till förfogande ställda medel finge tagas i

anspråk ett belopp av 77,000 kronor för verkställande av vissa för skeppsgosseförläggningen

i Karlstens fästning erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten.

I det vid nyssnämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

hade dåvarande statsrådet och chefen för försvarsdepartementet framhållit,

att engångsutgifterna för förläggningen borde kunna hållas inom en kostnadsram

av 850,000 kronor. Av ovanstående utredningar framginge, att själva

förläggningskostnaderna kunnat inrymmas inom denna summa, örn ej vissa

anspråk ur arkitektonisk synpunkt framkommit, vilka betingade en kostnadsökning

av 16,000 kronor. Därtill måste dock läggas kostnaderna för anordnande

av ett reningsverk för vatten, 10,000 kronor, och för anskaffning

av lösa inventarier, ytterligare 10,000 kronor. Totala erforderliga engångsutgifterna

utgjorde sålunda 886,000 kronor. Från denna summa kunde

emellertid dragas det belopp, som 1928 års riksdag anvisat för ifrågavarande

ändamål, eller 77,000 kronor, vadan anslagsbehovet utgjorde 309,000 kronor.

Anslaget måste i sin helhet tagas i anspråk under budgetåret 1930/1931,

för att förläggningen skulle hinna bliva ordnad till den 1 oktober 1981, då

skeppsgossekåren började nytt utbildningsår.

Myndigheterna ville i detta sammanhang göra följande uttalande.

Sedan riksdagen, som ovan anförts, beslutat, att Marstrands skeppsgossekår

skulle kvarbliva i Marstrand och förläggas i land i Karlstens fästning,

och sedan till grund för propositionen och dess kostnadsberäkningar legat

ett av särskilt tillkallade sakkunniga den 19 oktober 1927 avgivet betänkande,

däri förutsatts, att en kasern skulle anordnas genom påbyggnad av den s. k.

Södra donjongen, hade frågan örn kårens förläggning blivit bunden ej blott

till Marstrand utan även till viss plats därstädes.

Den för kasernbyggnaden avsedda platsen ovanpå en betydligt hög stendonjong.

vilken i sin ordning befunne sig å Marstrandsklippans krön utan

något som helst skydd mot Kattegatts och Skageracks stormar, vore icke

lämplig för uppförande av boningshus, allra minst en kasernbyggnad för

gossar. Nämnda sakkunniga hade själva anfört, att byggnaden »på grund

av det för vinden utsatta läget» måste väl uppvärmas och byggas med stor

soliditet. Det vore att befara, att vinterstormarna med snö och regn komme

att bliva mycket pinande såväl vid själva kasernen som å fästningsgården

och å andra omgivande platser, där gossarna med den nu bestämda förläggningen

komme att huvudsakligen uppehålla sig.

Med anledning av det lämnade uppdraget hemställde emellertid myndigheterna,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att i riksstaten för budgetåret

1930/1931 uppföra ett extra reservationsanslag av 309,000 kronor till

erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand

förläggning i Karlstens fästning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

9

Såsom redan nämnts, har 1928 års riksdag beslutat, att den till Marstrand

förlagda skeppsgossekåren skall kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort

och, sedan erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas

i land i Karlstens fästning. Yad myndigheterna anfört rörande de

olägenheter, som komme att bliva förbundna med ett förverkligande av detta

riksdagens beslut, är visserligen ägnat att väcka betänkligheter mot detsamma.

Vid övervägande av alla på ärendets bedömande inverkande omständigheter

har jag dock icke funnit tillräckliga skäl föreligga att ifrågasätta

någon ändring av det fattade beslutet örn kårens förläggning.

Jag anser mig i detta sammanhang böra omnämna, att stationsbefälhavaren

vid flottans station i Karlskrona med skrivelse till marinförvaltningen

den 81 oktober 1929 överlämnat förslag till riktlinjer för en omläggning av

skeppsgosseutbildningen, som utan några mera betydande engångskostnader

skulle kunna möjliggöra de båda skeppsgossekårernas sammanslagning till

en kår med förläggning i Karlskrona. Marinförvaltningen och chefen för

marinstaben hava emellertid i till Kungl. Maj.t avgivet yttrande av den 6

december 1929 förklarat sig med hänsyn till 1928 års riksdags beslut i förläggningsfrågan

sakna anledning att ingå på prövning av stationsbefälhavarens

förslag.

Det av marinförvaltningen och chefen för marinstaben framlagda förslaget

rörande skeppsgossekårens i Marstrand förläggning innebär, att för ändamålet

skall å den s. k. Södra donjongen i Karlstens fästning uppföras en

påbyggnad, i vilken avses att inrymmas erforderligt antal logement med

tvätt- och putsrum för 150—170 skeppsgossar, läsrum samt kök och matsal.

I nedre våningarna av donjongen inrymmas övningsrum, logement för 30

man, hantverksrum samt dessutom en bostadslägenhet för kasernuppbördsmannen.

Hela den blivande kasernbyggnaden skall förses med värmeledning.

Förläggningens behov av vatten beräknas i huvudsak kunna tillgodoses

genom rörledningar från fästningens vallgrav och inom fästningsområdet befintliga

brunnar. Marstrands stad har åtagit sig att, därest vattentillgången

inom fästningen ej skulle förslå, genom anläggande av vattenledning tillhandahålla

den vattenmängd, som ytterligare erfordras. För vattnets renande

har uppförandet av ett reningsverk ansetts behövligt.

Kostnaderna för det i marinmyndigheternas förevarande skrivelse omförmälda

ursprungliga förslaget till byggnads- och omändringsarbeten m. m.

hava beräknats sålunda:

Påbyggnad över Södra donjongen ....................................

Omändringar i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp

Sanitära inredningar för kasernen jämte vatten- och avloppsledningar,

cistern m. m. .........................................

Värmeledning i hela kasernen med varmvattenberedare

m. m...................................................................................

Håltagningar och efterlagningar jämte ventilationsrör med

ventiler................................................................................

kronor 206,800: —

5,200: —

19,000: —

38,000: —

27,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 72 haft. (Nr 90.) 287 so 2

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kunell. Majus proposition nr 00.

Uppfattning av kanoner i den s. k. Fyrkanten ...

Yattenanläggning för kasernen utomhus...............

Förbättring av inredningar i kök och förråd .......

Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll..........

............. kronor 1,000: —

............ » 15,000: —

............ » 3,500: —

............. » 34,500: —

Summa kronor 350,000: —

Det efter verkställande av viss överarbetning nu framlagda byggnads- och

ändringsförslaget, vilket granskats och i huvudsak godkänts av byggnadsstyrelsen

och riksantikvarien, har beräknats draga en kostnad av 366,000

kronor, varav ett belopp av 16,000 kronor hänför sig till merkostnader, som

uppstå till följd av de särskilda krav, som från riksantikvariens sida ur

arkitektonisk synpunkt framställts beträffande kasernbyggnaden.

Utöver nyssnämnda kostnadssumma, 366,000 kronor, tillkomma enligt det

föreliggande förslaget de till 10,000 kronor beräknade kostnaderna för anläggandet

av ett vattenreningsverk ävensom ett belopp av 10,000 kronor,

som avsetts för erforderlig nyanskaffning av lösa inventarier m. m.

Förslag till avtal mellan kronan och staden har upprättats rörande de erbjudanden,

som från stadens sida gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren

komme att kvarbliva i Marstrand. Avtalsförslaget, som bland

annat innefattar nyssberörda åtagande från stadens sida att tillhandahålla

skeppsgossekåren vatten, har godkänts av stadsfullmäktige.

Det av marinförvaltningen och chefen för marinstaben framlagda förslaget

synes innebära en godtagbar lösning av frågan örn skeppsgossekårens förläggning

i Karlstens fästning. Genom den föreslagna påbyggnaden å och

omändringen av Södra donjongen samt genom anlitande av vissa utrymmen

i den s. k. inre kasernen i fästningen erhållas icke blott nöjaktiga logementsutrymmen

m. m. för kårens skeppsgossar och till densamma förlagt manskap

utan även övningsrum och hantverksrum m. m. i erforderlig omfattning.

Den ömtåliga inramningen av påbyggnaden i det gamla fästningsbyggnadskomplexet

synes enligt förslaget komma att ske på ett ur arkitektonisk

synpunkt tillfredsställande sätt.

Emot de verkställda beräkningarna av kostnaderna för nybyggnads- och

omändringsarbetena har jag icke något att erinra. Bortsett från den merkostnad

av 16,000 kronor, som uppkommer till följd av de särskilda arkitektoniska

krav, vilka av riksantikvarien framställts i fråga örn påbyggnaden av

Södra donjongen, hålla sig dessa kostnader inom den i propositionen nr

148/1928 angivna kostnadsramen av 350,000 kronor.

Liksom myndigheterna anser även jag det vara nödvändigt, att ett reningsverk

anordnas för renande av det vatten, som tillföres förläggningen. Emot

de härför beräknade kostnaderna, 10,000 kronor, har jag icke något att erinra.

Jag finner mig vidare böra förorda myndigheternas förslag örn beräknande

av ett belopp å 10,000 kronor för anskaffande av för förläggningen

erforderliga lösa inventarier m. m.

I likhet med myndigheterna har jag kommit till den uppfattningen, att

med den ifrågasatta förflyttningen av skeppsgossekårens expeditionslokaler

och sjukstuga till inre kasernen i fästningen kan tillsvidare anstå.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj;ts proposition nr DO.

Till de av myndigheterna beräknade utgifterna torde böra läggas kostnaderna

för de utredningsarbeten, som verkställts i samband med uppgörandet

av det föreliggande förslaget. Dessa kostnader uppgå enligt av marinförvaltningen

i skrivelse den 19 juni 1929 lämnad uppgift till 3,736 kronor

32 öre.

Det av stadsfullmäktige i Marstrand godkända förslaget till avtal mellan

kronan och staden — vilket torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet

rörande detta ärende — synes mig böra biträdas av kronan.

Beslut örn avtalsförslagets godkännande å kronans vägnar torde emellertid

böra fattas först sedan riksdagen prövat frågan örn sådana åtgärder för förläggningens

ordnande, som avses att bekostas av statsverket. Det lärer

bliva nödvändigt att vidtaga jämkning beträffande stadgandet i § 8 i avtalet

angående de tidpunkter, vid vilka vissa arbeten, som staden åtagit sig att

utföra, senast skola vara verkställda.

Enligt vad i det föregående anförts, skulle kostnaderna för skeppsgosseförläggningens

ordnande, på sätt här föreslagits, uppgå till 366,000 + 10,000 +

10.000 + 3,736: 32 = 389,736 kronor 32 öre eller i runt tal 390,000 kronor. I sin

förut omförmälda skrivelse den 18 juni 1929 hava marinförvaltningen och chefen

för marinstaben framhållit, att det för ombyggnadsarbetenas utförande erforderliga

beloppet behövde i sin helhet tagas i anspråk under budgetåret

1930/1931, för att förläggningen skulle hinna bliva ordnad till den 1 oktober

1931, då skeppsgossekåren började nytt utbildningsår. Sedermera har jag

emellertid under hand inhämtat, att den nya skeppsgossekasernen skulle

kunna färdigställas till nyssnämnda tidpunkt även under förutsättning, att

kostnaderna fördelades på två budgetår, varvid för budgetåret 1930/1931

skulle erfordras ett belopp av 190,000 kronor. Såsom förut nämnts, har

1928 års riksdag medgivit, att för verkställande av för skeppsgosseförläggningen

i Karlstens fästning erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten

finge användas ett belopp av 77,000 kronor av de utav 1925 års riksdag för

omändring av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till

förfogande ställda medel. Behovet av medelsanvisning för ifrågavarande

ändamål för nästkommande budgetår skulle alltså utgöra 190,000 — 77,000 =

113.000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten m. m. för skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret 1930/1931

under fjärde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av 113,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lindman.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

A v t a 1.

Bil. Å.

Sedan Kungl. Majit oell riksdagen beslutat, att den till Marstrand förlagda

skeppsgossekåren skall kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort och,

sedan erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i land i

Karlstens fästning, är mellan Kungl. Majit och kronan, här nedan kallad

kronan, å ena samt Marstrands stad, här nedan kallad staden, å andra sidan

följande avtal träffat.

§ I
Staden

verkställer örn- och tillbyggnad samt reparationer av stadens gymnastiklokal

i enlighet med bifogade ritningar (bil. 1 och 2), därvid tillika skola

utföras de förändringar, som angivas i bilagda avskrift av en av gymnastikofficeren

vid skeppsgossekåren i Marstrand upprättad handling (bil. 3 ). Staden

förser lokalerna med centraluppvärmning och anordnar ventilation genom

uppsättande av elektriska fläktar och friskluftventiler på lämpliga platser.

Kronan äger att så länge någon del av skeppsgossekåren är förlagd till

staden hyresfritt begagna gymnastiklokalerna under minst fyra timmar dagligen

efter chefens för skeppsgossekåren i Marstrand närmare bestämmande.

§ 2.

Staden garanterar anläggandet av en idrottsplats å plats, som angives i

bil. 4, och i enlighet med bifogade ritning (bil. 5) samt med iakttagande av

de villkor, som angivas i bilagda transund av en av chefen för skeppsgossekåren

i Marstrand upprättad handling (bil. 6).

Kronan äger att så länge någon del av skeppsgossekåren är förlagd till

staden använda idrottsplatsen för kåren eller för annan avdelning av flottan,

som kan vara tillfälligt förlagd till staden, under minst tjugofyra timmar i

veckan efter chefens för skeppsgossekåren i Marstrand närmare bestämmande.

Därjämte äga personer tillhörande flottan jämväl å andra tider begagna

idrottsplatsen för enskild träning, därest hinder därför ej möter, på grund

av att idrottsplatsen är upptagen för annat ändamål.

§ 3.

Staden anordnar nio stycken nya ljuspunkter inom fästningen för yttre

belysning av liknande utseende och beskaffenhet som därstädes nu befintliga

och i enlighet med bifogade skiss (bil. 7) och skall låta förbättra belysningen

vid infartsvägarna till fästningen.

Staden åtager sig att till kasernetablissementet framdraga elektriska ledningar

av erforderlig beskaffenhet och genom dessa leverera ström av lämplig

spänning för såväl belysning som kraft. För levererad trefasenergi örn

25 perioder per sek. debiteras ett pris av högst fyra öre per kwh, mätt vid stadens

elektricitetsverk å högspänningssidan. För levererad likströmsenergi

debiteras ett pris av högst femtio öre per kwh, mätt å hos förbrukaren uppsatt

mätare, och skall priset per kwh vara minst 10 öre lägre än det för

belysningsabonnenter i staden allmänt gällande.

§ 4.

Staden medgiver, att avloppsledningen från kasernetablissementet får utan

kostnad för kronan anknytas till stadens avloppsledning (se bil. 4), vilken

ledning för den skull skall, därest så befinnes behövligt, förändras till sådana

dimensioner, att hinder ej möter för avlopp jämväl från kasernetablissementet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

13

§5-

Staden garanterar, att all tvätt för den till staden förlagda skeppsgossekåren

jämte därtill körande personal skall kunna utföras till skäliga priser,

som inklusive eventuella transportkostnader under inga förhållanden få överstiga

motsvarande priser för tvätt i Göteborg.

§6.

Staden förbinder sig att, därest tillgången av vatten inom fästningen

skulle visa sig vara otillräcklig, förse kasernetablissementet med färskvatten

i erforderlig mängd genom av staden anordnad vattenledning samt att omedelbart

påbörja arbetena härför, så snart vattenståndet i Kungsdammen vid

förbrukning för avsedda ändamål sjunkit till hälften av dess vanliga nivå,

och därefter skyndsamt fullfölja nämnda arbeten, så att fara för vattenbrist

ej uppkommer. Skulle en sådan anordning visa sig nödvändig, äger staden

rätt att, sedan vattenledningen färdigställts, under den tid, då skeppsgossarna

tjänstgöra ombord, få använda vattnet i fästningen för stadens behov, i den

mån det ej behövs för kasernetablissementet. Därest kronan anordnar reningsverk

och färskvatten därifrån tillhandahålles staden på dess begäran,

förbinder sig staden att härför erlägga ersättning efter samma taxa, enligt

vilken avgift utgår för vatten från Stockholms stads vattenledningsverk, såvida

ej båda parter enas örn annan debiteringsgrund.

§ 7.

Staden garanterar, att, så länge någon del av skeppsgossekåren är förlagd

till staden, minst fyra lämpliga lägenheter örn 2—ö rum och kök finnas

att hyra i staden för kårens räkning till priser, som ej överstiga normalhyror

i staden.

§ 8.

För de förpliktelser staden genom detta avtal åtagit sig och för de rättigheter

staden tillförsäkrat kronan skall staden icke uppbära någon ersättning.

Avtalet är bindande för staden, sedan det antagits av stadsfullmäktige

genom beslut som vunnit laga kraft samt vederbörligen undertecknats förstadens

räkning.

De i § 1 omförmälda arbeten skola vara för besiktning av ombud för

kronan färdigställda senast till den 1 september 1930 samt övriga arbeten

senast till den 1 september 1931.

§ 9.

Tvister, som kunna härleda av detta avtal, skola avgöras av skiljemän

enligt lag.

Marstrand den

Ä stadsfullmäktiges vägnar:

N. VON ZWEIGBEBGK

Bertil Egnell J. W. Olsson

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 72 höft. (Nr 90.)

287 311 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:170 Skrivelse till Konungen i anledning av Kwngl. Maj.ts framställning angående tillbyggnadsoch ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karl s. 4 i texten
  2. SU 1930:97 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående tillbyggnadsoch ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning s. 1 i texten