Sök i Ratio Lex

Kungl. Majlis proposition Nr 121

1931-02-20 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:121, Kungl. Majlis proposition Nr 121

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 121.

1

Nr 121.

Kungl. Majits proposition till riksdagen fangående rätt för medarbetaren

vid landsmålsarkivet i Uppsala L. J. Levander

och föreståndaren vid landsmålsundersökning arna i Lund

A. N. Lindqvist att för placering i löneklass tillgodoräkna

viss tidigare tjänstgöring; given Stockholms slott den 20

februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Städener anför härefter:

I skrivelse den 28 maj 1930, nr 296, anmälde riksdagen, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Majda förslag och med bifall till två i ämnet väckta

motioner (I: 139 och II: 307) till bestridande av med landsmålsundersökningarna

i riket förenade kostnader för budgetåret 1930/1931 under åttonde

huvudtiteln anvisat ett extra anslag av 67,040 kronor att utgå i enlighet

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 103 haft. (Nr 121.) 1

Rätt för med

arbetaren vit

landsmålearkiveti

Upp

sala L. J.

Levander

orh före
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

ståndaren vid

landsmålsundersökningarna

i

Lund A. N.

Lindqvist

att för placering

i löneklass

tillgodoräkna

viss tidigare

tjänstgöring.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 121.

med den närmare fördelning och enligt de villkor, Kungl. Maj:t kunde

finna gott föreskriva.

I huvudsak torde jag beträffande tillkomsten och fördelningen av nämnda

anslag kunna inskränka mig till att hänvisa till dels Kungl. Maj:ts proposition

nr 115 till 1929 års riksdag, dels punkt 271 av 1930 års åttonde

huvudtitel, dels riksdagens ovanberörda skrivelse den 28 maj 1930, nr 296,

dels ock punkt 291 av 1931 års åttonde huvudtitel.

Såsom närmare framgår av nyssberörda punkt 291 av 1931 års åttonde

huvudtitel meddelade Kungl. Majit den 20 juni 1930 åtskilliga föreskrifter

med anledning av 1930 års riksdag ovan omförmälda beslut. Kungl. Majit

föreskrev därvid bland annat, att från och med den 1 juli 1930 tills vidare,

så länge riksdagen för ändamålet anvisade medel, skulle vara anställda

ej mindre vid landsmålsarkivet i Uppsala

dels en föreståndare, med rätt för denne befattningshavare att åtnjuta

avlöning motsvarande lönegraden 30 av den löneplan, som innefattas i avdelningen

B av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 i dess lydelse enligt

kungörelsen den 6 juni 1925 (nr 270),

dels ock två medarbetare, med rätt för en var av dessa befattningshavare

att åtnjuta avlöning motsvarande lönegraden 26 i samma löneplan,

än även vid landsmålsundersökningarna i Lund en föreståndare, med rätt

för denne befattningshavare att åtnjuta avlöning motsvarande lönegraden

28 av samma löneplan,

och skulle i avseende å samtliga nu nämnda befattningshavare gälla bestämmelserna

i 33 § av kungörelsen den 26 juni 1925 med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Vidare förordnade Kungl. Majit den 21 november 1930

dels docenten vid universitetet i Uppsala filosofie doktorn A. H. Geijer

att tills vidare vara föreståndare för landsmålsarkivet i Uppsala,

dels docenten vid universitetet i Uppsala, filosofie doktorn J. A. Götlind

och filosofie doktorn L. J. Levander att tills vidare vara medarbetare vid

landsmålsarkivet i Uppsala,

dels ock docenten vid universitetet i Uppsala, lektorn vid högre allmänna

läroverket i Orebro, filosofie doktorn A. N. Lindqvist att tills vidare vara

föreståndare för landsmålsundersökningarna i Lund,

en var med de åligganden, som av Kungl. Majit bestämdes, samt med

rätt för en var av dem att åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna i ovanberörda

brev den 20 juni 1930.

Under punkt 291 av 1931 års åttonde huvudtitel framhöll jag beträffande

beräkningen av de medel, som kunde bliva erforderliga för bestridande

under budgetåret 1931/1932 av med landsmålsundersökningarna i riket förenade

kostnader bland annat:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition Nr 121.

Under punkt 271 av 1930 års åttonde huvudtitel hade min företrädare i

statsrådsämbetet anfört bland annat, att man vid beräkningen av de för

budgetåret 1930/1931 erforderliga medlen torde böra räkna med en särskild

post för löneförhöjning. Han ansåg sig emellertid till en början endast

behöva räkna med ett ålderstillägg till en var av de befattningshavare, som

kunde komma att förordnas å omförmälda tjänster. Därest blivande innehavare

av här ifrågavarande befattningar redan omedelbart efter befattningarnas

tillträdande prövades berättigade till liera ålderstillägg, borde härför

erforderliga medel bestridas av övriga till vederbörande institutions förfogande

ställda medel. För ett kommande år borde emellertid i så fall anslaget

höjas med erforderligt belopp.

Då förordnanden för innehavarna av här ifrågavarande befattningar meddelats

så sent som den 21 november 1930, hade givetvis icke frågan örn

deras eventuella rätt till ålderstillägg ännu hunnit prövas och avgöras av

Kungl. Majit. Jag saknade sålunda för det dåvarande möjlighet att göra

någon beräkning i detta hänseende.

Vad emellertid till en görjan budgetåret 1930/1931 beträffade, torde —

örn eventuellt ålderstillägg för denna tid komrne att tillerkännas någon eller

några av dessa befattningshavare till belopp, som överstiga de härför beräknade

anslagsposterna — möjlighet finnas att inom ramen för det av

riksdagen anvisade anslaget å 67,04-0 kronor bestrida dessa kostnader.

För budgetåret 1931/1932 torde likaså möjliga kostnader för ålderstillägg

få bestridas av övriga till vederbörande institutioners disposition ställda

medel, vilka jag föreslog måtte beräknas till samma belopp som för innevarande

budgetår eller sammanlagt 67,040 kronor. Jag framhöll emellertid

— liksom min företrädare i statsrådsämbetet —- att jag utginge från

att, så snart de för ålderstillägg erforderliga medlen kunde beräknas, här

förevarande anslag bomme att höjas med erforderligt belopp.

Hos Kungl. Majit hava nu doktor Levander och docenten Lindqvist hemställt

örn rätt att för uppfattning i löneklass få tillgodoräkna sig viss föregående

tjänstgöring, och anhåller jag nu att få lämna en redogörelse för

dessa framställningar.

Doktor Levander har anhållit att från och med den 1 januari 1931 få åtnjuta

avlöning motsvarande högsta löneklassen av lönegraden B 26.

Doktor Levander har härvid, jämte annat, åberopat dels ett intyg av föreståndaren

för landsmålsarkivet i Uppsala, professor H. Geijer, dels ock ett

intyg av landsmålsarkivets styrelse.

Professor Geijer har i sitt berörda intyg anfört bland annat:

Fil. doktor Lars Levander, som tidigare alltifrån år 1904 arbetat på undersökningar

och samlingar rörande dialekter, folkliv, folktraditioner och ortnamn

i övre Dalarne, har från och med den 1 maj 1920 varit anställd i

landsmålsarkivets tjänst mot arvode, som utgått dels ur donationsmedel,

dels ur anslag, som Kopparbergs läns landsting beviljat till landsmålsarkivet,

dels ur lotterimedel.

Villkoren för Levanders anställning med avseende på ersättning och arbetstid,

som bestämts av styrelsens eller dess arbetsutskotts vid olika tillfällen

fattade beslut, lia flera gånger växlat, beroende bland annat därpå

att institutionen ej alltid disponerat tillräckliga medel för att honorera

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung1. Maj:ts proposition Nr 121.

honom för full arbetstid hela det löpande året, vadan Levander i viss mån

varit hänvisad till att genom enskilt förvärvsarbete (i vissa bokförlags tjänst)

bereda sig extra inkomster. Någon semestertid med bibehållet arvode har

Levander aldrig kunnat tillgodoräkna sig under de förhållanden, som rått

intill den 1 juli 1930. Sammanlagda tiden av Levanders effektiva tjänstgöring

under tiden den 1 maj 1920—den 30 juni 1930 uppgår till 7 år

10 Ys månader. Under samma tid har han, enligt varje gång av styrelsens

arbetsutskott beviljat medgivande, varit frånvarande under sammanlagt 2 år

3 månader 16 dagar, för vilken tid han icke uppburit något arvode.

Landsmålsarkivets styrelse har anfört bland annat:

Levander har tjänstgjort vid landsmålsarkivet från och med den 1 maj

1920, då han av styrelsen anställdes efter särskilt avtal, som tid efter annan

förnyats, intill den 1 juli 1930. Från sistnämnda dag har han genom

kungl, brev den 20 juni 1930 förordnats att, intill dess tillsättning på föreskrivet

sätt ägt rum, uppehålla den befattning, vartill han den 21 november

1930 förordnats. Levanders tjänstgöring ha;’ hela tiden varit av väsentligen

samma art som nu, börjande med en mera begränsad undersökning

av Sveriges kanske viktigaste dialektområde: övre Dalarne, där arbetet hela

tiden utförts under Levanders ledning. Sedermera har hans arbete därjämte

ägnats åt allmännare uppgifter. Under de första åren omfattade

hans tjänstgöring 5 timmar dagligen, men ökades från och med den 1 juli

1926 till 6 timmar och från den 1 juli 1930 till 7 timmar.

Enligt ovan berörda avtal med styrelsen har han under tiden den 1 maj 1920

—den 30 juni 1930 ej åtnjutit någon semester med bibehållet arvode, men har

däremot varje år, utom det första, för olika ändamål uttagit kortare eller

längre ledighetstider, nämligen under år 1921 3 månader och 15 dagar,

under år 1922 2 månader och 9 dagar, under år 1923 3 månader och 11

dagar, under år 1924 1 månad och 26 dagar, under år 1925 2 månader,

under år 1926 5 månader, under år 1927 3 månader, under år 1928 3 månader,

under år 1929 2 månader och 15 dagar samt under år 1930 (intill

1 juli) 1 månad, således intill den 1 juli 1930 en tid av sammanlagt 2 år

och 3 V2 månad.

Styrelsen vitsordar slutligen, att Levander med utmärkt nit och utmärkt

skicklighet utfört de uppdrag, som inom arkivet enligt vad ovan förmälts

anförtrotts åt honom.

Över denna ansökning har statskontoret den 30 december 1930 avgivit

utlåtande och därvid anfört:

Jämlikt bestämmelserna i nådiga brevet den 20 juni 1930 skola i avseende

å sökanden gälla bestämmelserna i 33 § av kungörelsen den 26 juni

1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattnings

havare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen. Levander äger alltså, där ej Kungl. Maj:t annorlunda

bestämmer, åtnjuta lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den, som

skulle hava gällt, därest han hade varit innehavare av ordinarie tjänst inom

lönegraden B 26.

Av handlingarna i förevarande ärende framgår, att Levander, vilken alltsedan

år 1904 arbetat på undersökningar av enahanda slag, som åligga

honom å innehavande befattning, anställdes vid landsmålsarkivet i Uppsala

redan den 1 maj 1920, där han sedan dess tjänstgjort. Under denna tid

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 121.

Ilar han icke varit berättigad till någon semester, men däremot under varje

år begagnat sig av någon tids tjänstledighet, sammanlagt 2 år 3 månader

16 dagar. Dessförinnan bar han tjänstgjort som statens folkskolinspektör

under tiden från och med den 1 juli 1913 till och med den 30 juni 1919,

då han på egen begäran erhöll avsked från befattningen ifråga.

Vad till en början beträffar sökandens tjänstgöring som statens folkskolinspektör,

lärer med hänsyn till de avbrott, som därefter förekommit i hans

tjänstgöring, denna tid icke kunna utan vidare tillgodoräknas honom.

Vidkommande därefter hans tjänstgöring vid landsmålsarkivet äro i fråga

örn tillgodoräkning av denna tid bestämmelserna i 11 § 2 mom. av avidningsreglementet

den 6 juni 1925 (nr 270) för ordinarie befattningshavare

tillämpliga. Enligt dessa bestämmelser må befattningshavare för samma

ändamål, som avses i 1 morn., efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt

fall helt eller delvis tillgodoräknas jämväl den tid han utom statens

tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende

å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara

mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att

utföra å befattningen. I anseende till de avbrott, som förekommit på grund

av åtnjutna ledigheter, synes Kungl Majit svårligen kunna förklara Levander

berättigad att tillgodoräkna ifrågavarande tjänstgöring. Ett medgivande

i sådan riktning skulle nämligen innebära, att Levander finge tillgodoräkna

denna tjänstgöring efter förmånligare grunder, än vad som varit fallet,

därest han under tiden varit anställd i statens tjänst.

I betraktande av Levander ovanberörda, med hans nuvarande göromål

likvärdiga tjänstgöring, såsom ordinarie folkskolinspektör och såsom befattningshavare

vid landsmålsarkivet i Uppsala, vilken tjänstgöring efter avdrag

av åtnjutna ledigheter uppgår till icke mindre än 13 år 10 månader 15

dagar, måste statskontoret emellertid finna det vara med billighet överensstämmande,

att Levander får för uppfattning till högre löneklass tillgodoräkna

den del av berörda tjänstgöring, som överstiger 3 år, eller sålunda

10 år 10 månader 15 dagar. Statskontoret anser sig därför böra förorda,

att riksdagens medgivande härtill inhämtas. I anseende till de säregna

omständigheter, som föreligga i detta fall, torde några konsekvenser i icke

önskvärd riktning ej vara att befara av ett dylikt medgivande.

Docenten Lindqvist har anhållit att från och med den 1 jannari 1931 få

åtnjuta avlöning enligt 30 löneklassen i lönegraden B 28.

Till stöd för denna sin framställning har docenten Lindqvist anfört bland

annat:

Redan den 1 november 1905 började mitt arbete inom området för landsmålsarkivets

verksamhet, i det att jag utsågs till sekreterare i styrelsen för

undersökningen av östgötamålen, vilken syssla innebar, att jag blev ledare

för dialektundersökningarna i Östergötland och norra Småland. Denna befattning

skötte jag i nära 9 års tid eller till den 30 september 1914. Vid

sidan av nämnda ledarskap bedrev jag under denna tid på nämnda styrelses

uppdrag även speciella dialektundersökningar såväl i Östergötland (Valkebo,

Östkinds, Björkekinds och Hammarkinds härader) som Småland (Norra

Vedbo härad).

Sommaren 1914 påbörjade jag mitt huvudarbete på landsmålsforskningens

område, nämligen undersökningen av dialekten i Hanekinds härad i Öster
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition Nr 121.

götland med särskild hänsyn till Vists socken, varmed jag fortsatt ända till

tiden för mitt förordnande som föreståndare för landsmålsundersökningarna

i Lund. Enbart själva uppteckningsresoma i terrängen lia tagit över två

är i anspråk. Därtill kommer ett mångårigt arbete med systematiskt ordnande

och bearbetande av det insamlade materialet, liela detta insamlingsoch

undersökningsarbete faller inom ramen för landsmålsarkivets allmänna

undersökningsuppgift, oell resultaten komma dess samlingar till godo.

Från och med september 1926 bär jag varit fast anställd vid landsmålsarkivet

för att leda dess arbeten i Östergötland och norra Småland.

Jag har även för ortsnamnskommitténs räkning utfört ett omfattande

upptecknings- och undersökningsarbete. Den första delen av detta arbete,

som påbörjades år 1907, har bestått i ortnamnsgranskning för rikets allmänna

kartverk i Uppland, Södermanland, Västmanland, Skåne och Östergötland

och har pågått i tillsammans 16 månaders tid. Dessutom har jag

under åren 1914 1926 som ett led i dialektundersökningarna i Hanekinds

härad upptecknat och undersökt ortnamnen i samma härad, vilket bland

annat resulterat i det 488 foliosidor stora verket Bjärka-Säby ortnamn.

Detta arbete fäller inom ramen för ortnamnsarkivets undersökningsuppgifter

(.?■ k- djupundersökning) och kommer arkivets ortnamnsundersökningar i

Östergötland till godo.

Mera stadigvarande anställning i ortnamnskommitténs tjänst erhöll jag

från och med den första mars 1927, då jag förordnades till sekreterare, i

vilken egenskap jag tjänstgjort tills dato. Då jag under detta förordnande

i stor utsträckning arbetat på semestertid och övertid, kan min samlade

tjänstgöring som sekreterare beräknas till 4 år med halv tjänstgöring.

Den 18 september 1918 förordnades jag till docent i svenska språket vid

Uppsala universitet. Jag har under tiden 1 januari 1920 — 31 december

1925 varit innehavare av docentstipendium och under sagda tid fullgjort

den för docentstipendiater stadgade undervisningsskyldigheten, har två månader

under vårterminen 1925 uppehållit den med professuren i svenska

språket förenade undervisningsskyldigheten samt har på grund av särskilt

anslag under vårterminen 1926 givit den propedeutiska kursen nr 2 i nordiska

språk. Jag har således under tillsammans 6 1/2 år i en följd haft

full undervisning vid universitetet. Dessutom har jag hela min docenttid,

från och med höstterminen 1918 till och med höstterminen 1930, så när

som på höstterminen 1925, alltså under 24 terminer, varit biträdande lärare

vid skilda universitetsseminarier. Jag vågar härmed hemställa örn att även

denna min akademiska tjänstgöring får räknas mig till godo för uppflyttning

i högre löneklass.

Örn min tjänstgöring i landsmåls- respektive ortnamnsarkiven åren

1926/1930 jämte tjänstgöringen på min nuvarande befattning från 21 november

1930 till årets slut tillsammans räknas till 4 år, så skulle jag, med

^beräkning av min nyssnämnda akademiska tjänstgöring, under 10 1/2

år i följd ha haft sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens

art och omfattning svarar mot eller är jämförbar med min nuvarande

tjänst. Lägges härtill min ovannämnda extra tjänstgöring vid universitetets

seminarier, den tid, jag under 9 år arbetat för Östgöta landsmålsförening,

vars arbetsuppgifter och material senare övertagits av landsmålsarkivet,

deli tid på åtskilligt över 2 år, som jag använt enbart för dialektundersökningen

i Hanekinds härad, vilken gjorts för landsmålsarkivets

syften och till dess gagn, samt den tid på ett år och 4 månader, som jag

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.i.s proposition Nr 121.

före ortsnamnsarkivets bildande arbetade på ortnamnskommitténs uppdrag

och för rikets allmänna kartverks räkning, så överstiger den samlade tid.

under vilken jag haft tjänstgöring eller bedrivit allmännyttigt arbete av

samma art som min nuvarande tjänstgöring, väsentligt den tid av 12 år,

som författningsenligt erfordras i min nuvarande tjänst för uppflyttning i

högsta löneklass.

Vid docenten Lindqvists ansökning hava, jämte annat, fogats intyg av

föreståndaren för landsmålsarkivet i Uppsala, professor H. Geijer, ordföranden

i ortnamnskommissionen, professor B. Hesselman och sekreteraren hos

centralstyrelsen för landsmålsföreningarna i Lund, professor E. Olson, och

anhåller jag att beträffande dessa intyg få hänvisa till handlingarna i

ärendet.

Över denna framställning har statskontoret den 5 februari 1931 avgivit

utlåtande och därvid anfört:

Jämlikt bestämmelserna i kungl, brevet den 20 juni 1930 angående bestridande

av med landsmålsundersökningarna i riket förenade kostnader

m. m. äger föreståndaren vid landsmålsundersökningarna i Lund att åtnjuta

avlöning motsvarande lönegraden 28 av den löneplan, som innefattas i avdelningen

B av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 i dess lydelse enligt

kungörelsen den 6 juni 1925 (nr 270), skolande i avseende å honom gälla

bestämmelserna i 33 § av kungörelsen den 26 juni 1925 med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Lindqvist, som den 21 november 1930 förordnats till föreståndare för

landsmålsundersökningarna i Lund, äger alltså åtnjuta lön enligt löneklass,

som är närmast lägre än den, som skulle hava gällt, därest han varit innehavare

av ordinarie tjänst i lönegraden B 28.

Enligt 11 § 1 morn. i ovanberörda avlöningsreglemente för ordinarie befattningshavare

äger den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran

till ordinarie tjänst och innehar sådan anställning i statens tjänst, som i

avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar

med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, för bestämmandet

av begynnelselön i denna tjänst och sedermera för uppflyttning

till högre löneklass tillgodoräkna den tid utöver tre år, under vilken han

efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.

Enligt 2 mom. i nämnda § må för samma ändamål, som avses i 1 morn.,

befattningshavare, efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, helt

eller delvis tillgodoräknas jämväl den tid han utom statens tjänst utfört

sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende asin art

och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart

med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra å befattningen.

Av handlingarna i ärendet framgår bland annat, att Lindqvist under

tiden 1 november 1905—30 september 1914 varit sekreterare i styrelsen

för undersökningen av östgötamålen; att han alltsedan sommaren 1914

bedrivit synnerligen omfattande undersökningar angående vissa dialekter i

Östergötland; att resultatet därav kommit landsmålsarkivets i Uppsala samlingar

till godo; att han från och med den 1 september 1926 till och med

höstterminen 1930 varit fast anställd vid landsmålsarkivet; att han under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departementschefen

.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 121.

eu lång följd av år tidvis utfört ett omfattande upptecknings- och granskningsarbete

för ortsnamnskommitténs räkning; att han alltsedan den 1 mars

1927 varit sekreterare i nämnda kommitté; att han efter att den 18 september

1918 hava förordnats till docent i svenska språket vid Uppsala

universitet, under tiden 1 januari 1920—31 december 1925 innehaft docentstipendium

och därunder fullgjort stadgad undervisningsskyldighet; samt

att han under tiden 1918/1930 så gott som oavbrutet varit biträdande

lärare vid olika professorers seminarier i ämnen, som äga nära sammanhang

med landsmålsundersökningarna.

Med hänsyn till Lindqvists synnerligen långvariga och förtjänstfulla arbete

för landsmålsundersökningarna i riket synes det statskontoret rättvist, att

han för placering i löneklass får tillgodoräkna så stor del av sin tidigare

tjänstgöring, som fordras för ernående av 30 löneklassen.

Statskontoret får därför hemställa, att Kungl. Majit härtill täcktes inhämta

riksdagens medgivande.

Vid beräkningen av det anslag, som skulle bliva erforderligt för bestridande

av de med landsmålsundersökningarna i riket förenade kostnaderna

utgingo Kungl. Majit och riksdagen från att innehavarna av föreståndaroch

medarbetarbefattningarna vid landsmålsinstitutionerna i Uppsala och

Lund skulle bliva berättigade att — på samma sätt som föreskrivits för

andra icke-ordinarie befattningshavare i statens tjänst — erhålla uppfattning

i löneklass.

Sedan Kungl. Majit den 21 november 1930 förordnat innehavare av

ovanberörda befattningar, hava nu från de sålunda förordnade ansökningar

inkommit örn uppflyttning i löneklass. I två fall, nämligen beträffande

doktor Levander och docenten Lindqvist, föreligga emellertid sådana omständigheter,

att Kungl. Majit icke utan vidare torde kunna medgiva dylik

uppflyttning, utan torde frågan härom böra underställas riksdagens prövning.

Statskontoret har i utförligt motiverade utlåtanden, för vilka jag i det föregående

redogjort, tillstyrkt bifall till ansökningarna. På de av statskontoret

anförda skäl och därvid särskilt med hänsyn till doktor Levanders och docenten

Lindqvists långvariga och förtjänstfulla arbete för landsmålsundersökningarna

i riket finner jag mig böra, i anslutning till vad statskontoret därutinnan

hemställt, tillstyrka de föreliggande ansökningarna. De säregna förhållanden,

som här måste anses föreligga, synas mig utgöra en borgen för att ett bifall

till framställningarna icke kommer att få prejudicerande betydelse.

Såsom jag redan framhållit under punkt 291 av 1931 års åttonde huvudtitel,

torde den kostnadsökning, som bliver en följd av vad jag nu tillstyrkt,

i fråga örn budgetåren 1930/1932 kunna bestridas med till buds stående

eller redan av riksdagen äskade medel. För budgetåret 1932/1933 torde

däremot en mindre anslagsökning bliva oundgänglig.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att medgiva,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 121.

dels att medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala,

filosofie doktorn L. J. Levander må för uppfattning till högre

löneklass av sin tidigare tjänstgöring tillgodoräkna 10 år 10

månader 15 dagar,

dels och att föreståndaren för landsmålsundersökningarna

i Lund, docenten A. N. Lindqvist må för placering i löneklass

tillgodoräkna så stor del av sin tidigare tjänstgöring,

som erfordras för ernående, räknat från och med den 1

januari 1931, av 30 klassen i lönegraden B 28.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Enar Sahlin.

Bihang till riksdagens protokoll Wiil

I sami.

I0S käft. (Nr 121.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:108 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala L. J. Levander och föreståndaren s. 4 i texten
  2. SU 1931:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala L. J. Levander och föreståndaren vid landsmålsu s. 1 i texten