Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart

1931-02-20 · 121 sidor, varav 110 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 110 av 121 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:124, Angående anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 124.

i

Nr 124.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart;

given Stockholms slott den 20 februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

D. Hansén.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Halis Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmback,

Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén:

Vid anmälan den 3 januari 1931 av do frågor, som tillhörde regleringen

för budgetåret 1931/1932 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel,

anförde jag, på sätt det vid 1931 års statsverksproposition fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för sagda dag utvisar,

beträffande frågan örn anslag till undervisningsanstalterna for sjöfart

bland annat följande.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10G hafi. (Nr 124.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

1930 års riksdag hade vid behandlingen av frågan örn anslag till undervisningsanstalterna

för sjöfart för budgetåret 1930/1931 avslagit av

Kungl. Majit då framlagt förslag angående omorganisation av undervisningen

vid navigationsskolorna m. m. under uttalande bland annat, att

denna organisationsfråga och därmed sammanhängande spörsmål enligt

riksdagens mening borde undergå en förnyad och skyndsam omprövning

i olika avseenden, innan ett slutligt avgörande skedde.

Med anledning av den utav riksdagen sålunda uttalade uppfattningen

örn behovet av ytterligare utredning i förevarande omorganisationsfråga

m. m. hade Kungl. Majit den 14 juli 1930 funnit gott bemyndiga mig att

tillkalla högst fem personer att såsom sakkunniga inom handelsdepartementet

verkställa och örn möjligt före den 1 december 1930 slutföra den

ifrågavarande utredningen.

Jämlikt detta bemyndigande hade jag den 17 juli 1930 tillkallat ledamoten

av riksdagens första kammare, undervisningsrådet K. A. W. Björck»

ledamoten av samma kammare, verkställande direktören i Sveriges redareförening

O. A. Nordborg, navigationsskoleinspektören A. G. Carell

verkställande direktören i Sveriges fartygsbefälsförening, sjökaptenen

N. P. Larsson och verkställande direktören i svenska maskinbefälsförbundet,

övermaskinisten S. L. Äström att såsom sakkunniga inom departementet

verkställa berörda utredning. Dessa sakkunniga, vilka antagit

benämningen 1930 års navigationsskolesakkunniga, hade den 3 december

1930 avgivit betänkande med förslag i förevarande ämne (St off utr

19301 32.)

Genom remiss den 13 december 1930 hade vederbörande ämbetsverk och

myndigheter anbefallts att Idre den 25 januari 1931 avgiva utlåtande över

de sakkunnigas betänkande och förslag. Dessa syntes alltså kunna upptagas

till närmare övervägande i så god tid, att ärendet kunde föreläggas innevarande

års riksdag. Särskild proposition i ämnet komma sålunda

framdeles att till riksdagen avlåtas. I avbidan därå borde i förslaget

till riksstat för budgetåret 1931/1932 de särskilda i anslagstiteln »Under

visningsanstalter för sjöfart» ingående anslagen allenast beräknas. Utan

att för det dåvarande taga ställning till de av de sakkunniga uppgjorda

anslagsberäkningarna i annan mån, än att jag — med hänsyn till den

nuvarande inskränkningen i allmänhet i utdelningen av resestipendier

—- icke fann mig kunna förorda en av de sakkunniga gjord framställning

örn anslag å 1,500 kronor för beredande av dylika stipendier åt lärarpersonalen

vid navigationsskolorna, tillstyrkte jag, att i statsverkspropositionen

anslagen i övrigt upptoges med de av de sakkunniga föreslagna

beloppen.

I enlighet med av mig i statsverkspropositionen under punkterna

10-17 gjord hemställan har också Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

] avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

for budgetåret 1931/1932 beräkna anslagen till undervisningsanstalterna

för sjöfart på sätt av följande sammanställning framgår i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Ordinarie

anslag

kronor

Navigationsskolorna ••••”•• • • 1 ■1

Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navi
‘

gationsskolorna, förslagsanslag ................................

Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter

för sjöfart, förslagsanslag ...............

Navigationslärarkurs, reservationsanslag....................

Praktisk lärarkurs, reservationsanslag .............

Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska

handelsflottan, reservationsanslag ■■■■■■..........•••••••.....

Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk, reserva
-

203,000

23,000

tionsanslag .................................... ......

Maskinlaboratorier, reservationsanslag

Extra

anslag

kronor

5,700

2,500

10,000

2.40Q

15,000.

Därjämte skulle för beredande av förhöjda avlöningsförmåner åt den

ordinarie lärarpersonalen vid navigationsskolorna det under, tionde huvudtiteln

upptagna förslagsanslaget till tillfällig löneförbättring for viss

personal inom den civila statsförvaltningen, i löpande riksstat upptaget

med 42,000 kronor, höjas med ett belopp av 23,000 kronor till 65,000

kronor.

Över do sakkunnigas betänkande och däri innefattade förslag hava

statskontoret den 15, skolöverstyrelsen den 21 och kommerskollegium den

24 nästlidna januari avgivit infordrade utlåtanden, varjämte statskontoret

den 29 i samma månad på given anledning ånyo yttrat sig.

Vid skolöverstyrelsens utlåtande äro fogade från styrelserna för de

tekniska läroverken i Norrköping, Borås, Malmö, Örebro, Härnösand

och Eskilstuna samt styrelsen för tekniska skolan i Stockholm inkomna

yttranden. .... ,

. Kommerskollegium har anmodat examensförrättaren i l:a och <s:a

maskinistklasserna, samtliga navigationsskoledirektioner och föreståndarne

vid de olika navigationsskolorna att, de senare i samråd med skolans

lärare, till kollegium inkomma med yttranden i ärendet, varjämte kollegium

berett tillfälle för Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges

redareförening, Stockholms rederiförening, Sveriges segelfartygsförening,

Sveriges fartygsbefälsförening och svenska maskinbefälsförbundet

ävensom rederiaktiebolaget Portunus och Pollux (Alex. Pedersen) att

avgiva yttranden i ämnet. . 1

Från samtliga dessa samt från Sveriges varvsindustriförening Ilai a

yttranden inkommit till kollegium.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majus proposition Nr 124.

Jag får nu ånyo för Kungl. Majit anmäla detta ärende. För att giva

en så fyllig bild som möjligt av den tilltänkta organisationen och därmed

sammanhängande spörsmål torde jag därvid lå redogöra även för

vissa av ae sakkunniga framställda förslag, vilka först senare, nämligen

i samband med fastställande av erforderliga reglementariska bestämmelser

för navigationsskolorna m. m. och ny befälsförordning, böra underställas

Kungl. Majlis prövning.

[l.J 1- Navigationsskolorna. Innan jag ingår på en redogörelse för de sak
A“kolonia,

kunnigas förslag i denna del och de däröver avgivna utlåtandena, torde

(ordinarie med utgångspunkt från de sakkunnigas betänkande få lämna en

anslag.) översikt av den nuvarande organisationen av navigationsundervisningen

och tidigare framställda ändringsförslag.

Nuvarande Navigationsskolornas nuvarande organisation grundar sig på beslut av

^avnaiiuT 1911 års. riksda»- Dessförinnan funnos i riket 10 navigationsskolor, förtiomu.

der- lagda till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Strömstad, Karlsvismngen.

harmij Kalmar, Västervik, Visby och Gävle. Enligt Kungl. Majits förslag

till 1911 års riksdag skulle skolornas antal begränsas till 7, för

lagda till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Kalmar, Gävle och

Västervik. Riksdagen beslöt emellertid indragning av jämväl de två

sistnämnda skolorna.

Den organisation navigationsundervisningen sålunda erhöll genom

1911 års riksdags beslut kvarstår alltjämt i huvudsak oförändrad. I detta

sammanhang är emellertid att uppmärksamma, att kommerskollegium

pa grund av beslut vid 1919 ars riksdag från och med år 1920 fungerar

såsom överstyrelse för skolorna. Tidigare hade marinförvaltningen haft

sig detta uppdrag anförtrott.

I samband med utfärdandet den 29 mars 1912 av ny förordning angående

befäl å svenska handelsfartyg m. m. fastställdes samma dag nytt

reglemente för navigationsskolorna i riket. Detta reglemente är med

vissa sedermera vidtagna ändringar alltjämt gällande. Samtidigt utfärdades

jämväl särskild kungörelse med bestämmelser angående navigations]

ärarexamen, vilka bestämmelser, med vissa genom kungörelse den

31 december 1919 vidtagna ändringar, fortfarande äga tillämpning.

Den nuvarande organisationen omfattar alltså fem navigationsskolor,

förlagda till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar. Av

dessa inrymma de fyra förstnämnda såväl navigationsavdelning som

maskinistavdelning. Skolan i Kalmar omfattar däremot endast navigationsavdelning.

Navigationsavdelning består av sjökaptens-, styrmansoch

skeppar klass, maskinistavdelning av lia maskinist- (övermaskinist-).

2:a maskinist- och 3:e maskinistklass. Beträffande navigationsskolan i

Malmö må emellertid framhållas, att genom Kungl. Majits beslut den 5

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

oktober 1923 en därstädes tidigare förefintlig 3:e maskinistklass indragits

Irån och med år 1924.

I avseende å navigationsskolornas nuvarande organisation oell vad därmed

äger samband torde här böra ytterligare erinras allenast örn följande.

......

Vid varje skola finnes en föreståndare, som jämväl undervisar i sjo
kaptensklassen.

Föreståndare utnämnes av Kungl. Majit. Därjämte

finnas en eller flera, vid samtliga skolor tillhopa 18, ordinarie lärare, som

utnämnas av överstyrelsen. I staten avsedda extra lärare förordnas jämväl

av överstyrelsen. Direktion för navigationsskola utses av stadsfullmäktige

i den stad, där skolan är förlagd. Staden tillhandahåller enligt,

åtagande lokal för skolan samt bostad eller ersättning darfor at föreståndaren.

Elev erlägger vissa mindre avgifter till skolan. Dessa .använda»

_ i den mån den skolan tillkommande andelen av anslaget till boekers,

undervisningsmateriels och anora inventariers underhåll och förökande

samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. befmnes otillräcklig

— såsom bidrag för nämnda ändamål.

I ett den 4 februari 1925 avgivet betänkande rörande omorganisation

av kommerskollegium och vissa kollegium underlydande organ föreslog

1923 års besparingskommitté beträffande navigationsskolorna indragning

av skolorna i Härnösand och Kalmar samt av vissa klasser vid navigationsskolan

i Göteborg, dock att i mån av behov alltjämt skulle anordnas

i Härnösand skeppar- och 3:e maskinistkurser samt i Kalmar

skepparkurser.

Efter viss ytterligare utredning, som i anledning av kommit

téns framställning ägde ruin, framlade Kungl. Majit i statsverkspropositionen

till 1926 års riksdag förslag rörande vissa inskränkningar i navigationsskolornas

organisation. Förslaget vann ej riksdagens biiall.

I anledning av väckta motioner anhöll emellertid riksdagen, att Kungl.

Majit ville låta verkställa en allsidig utredning av frågan, huru befälsutbildningen

för den svenska handelsflottan måtte kunna lämpligen ordnas,

och vidtaga de åtgärder, som med anledning av denna utredning

knnde visa sig erforderliga.

Genom beslut den 19 november 192G uppdrog Kungl. Majit åt kommerskollegium

att verkställa den av riksdagen begärda utredningen,

därvid kollegium bemyndigades att för utredningsarbetet anlita biträde

av samtidigt högst två sakkunniga personer. Med stöd av detta bemyndigande

tillkallade kollegium för ändamålet såsom sakkunniga (fartygsbefälssakkunniga)

sjökaptenen N. P. Larsson och kommendörkaptenen

B. R. von Sydow ävensom för viss tid, varunder von Sydow tillfälligtvis

frånträddo sitt uppdrag, tullkontrollören C. Rudberg.

Sedan examensförrättaren i lia och 2ia maskinistklasserna, mai in ingenjören

C. C. Böös på uppdrag av kollegium verkställt viss utredning

Förebi^fjnu

förändringar

i organisationen.

(923 års

besparingskommitté.

t92G ars

riksdag.

1927 ilis

lartygsbefälsxtikknrmiga.

1928 år»

maskinbotälssakkunniga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ikommers
kollegium
1929.

b Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

och framlagt förslag rörande åtgärder för vinnande av en förbättrad

lindel visning vid navigationsskolornas maskinistavdelningar ävensom

förslag till vissa organisatoriska förändringar; beträffande samma avdel

ningar samt yttranden över berörda förslag av kollegium inhämtats från

navigationsskolorna oell svenska maskinbefälsförbundet, tillkallade kollegium

den 17 november 1928, efter bemyndigande av Kungl. Maj:t

förenämnde Böös samt övermaskinisten S. L. Äström ävensom läraren

vid navigationsskolan i Göteborg, civilingenjören P. G. Koos att såsom

sakkunniga biträda kollegium vid utarbetande av slutligt förslag rörande

ordnandet av utbildningen av maskinister för den svenska handelsflottan.

Dessa sakkunniga (maskinbefälssakknmiga) avgå vo den 5 mars

1929 betänkande mell förslag i ämnet. Över maskinbefälesakkunnigas

betänkande bade yttranden inhämtats av direktionerna för samt föreföreståndare

och lärare vid navigationsskolorna ävensom av Sveriges

redareförening, Sveriges allmänna sjöfartsförening, Stockholms rederiförening

och svenska maskinbefälsförbundet.

På grundvalen av ovannämnda utredningar inkom kommerskollegium

den 30 september 1929 med förslag till omorganisation av navigationsskolorna

samt till en av tidsförhållandena betingad omläggning av un

ilervisningen vid desamma.

Till en lior jan upptog kollegium till behandling frågan örn navigationsskolornas

ledning och i samband därmed spörsmålet örn maskinbefälsutbildningens

förläggning. Kollegium kom därvid till den slutsatsen,

att för det dåvarande inga förändringar i berörda hänseende

kunde anses påkallade. Beträffande navigationsskolornas organisation

ifrågasattes icke någon ändring rörande antalet skolor samt deras förläggning,

liksom icke heller vad angår antalet klasser vid respektive

navigationsavdelningar. Däremot innebar förslaget i fråga örn maskinistavdelningarna

indragning av en Ira maskinistklass, nämligen den

vid nai igationsskolan i Härnösand. Vidare ifrågasattes viss begränsning

a\ antalet extra lärare å maskinistavdelningarna, i samband varmed

föreslogs ökning av de ordinarie lärarne å samma avdelningar

med tre.

Beträffande kommerskollegii förslag i övrigt må här erinras, att koll

legium föreslog beteckningen »handelsflottans befälsskolor» för nu ifråga

varande utbildningsanstalter, varjämte benämningen »maskinistavdel*

ning» borde utbytas mot beteckningen »maskinavdelning». I anslutning

till visst från maskinbefälshåll framkommet förslag ifrågasatte kollegium,

att maskinistklasserna borde betecknas maskinchefsklass, maskin

nistklass och maskinskötarklass (maskinskötare av l:a klass).

Vidare föreslog kollegium benämningen »rektor» för vederbörande skolas

föreståndare samt att rektor skulle erhålla förordnande för en

tid av 5 år i sänder. Såsom särskild föreståndare för maskinavdelning

skulle en av skolans lärare förordnas med ett årligt arvode av

600 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124. 7

Beträffande lärokursens längd tillstyrkte kollegium utökande av läse

uret för lia ock 2:a maskinistklasserna med en månad eller till 8 respektive

9 månader. ... .... .

• Kollegium förordade vidare inrättande vid skolorna av lararkollegie

samt klass- ock ämneskonferenser. ''

I fråga örn läroämnena upptog ett av kollegium framlagt förslag till tini

plan för navigationsavdelning vissa läroämnen utöver de förut föreskrivna.

Sålunda ifrågasattes såsom nya läi*oämnen i sjokaptensklassen

elektroteknik ock körselmottagning samt kandelsgeografi. Söm nya

läroämnen i styrmansklåssen föreslogos fysik ock mekanik samt skeppsbyggeri

ock maskinlära. Sistnämnda tre ämnen ingingo i viss ernfält

ning i läroämnet sjömanskap i sistberörda klass. Även i fråga örn maskinavdelningarna

upptog förslaget nya läroämnen. Beträffande så val lia

som 2:a maskinistklasserna ifrågasattes införande av ämnet författningskunskap,

varjämte i sistnämnda klass från ämnet maskinlära utbrott

maskinritning såsom särskilt ämne.

I övrigt innefattade kollegii förslag yrkanden på skärpta intradesfordringar.

Sålunda föreslogs bland annat såsom villkor för inträde i styrmansklass

avlagd realexamen med godkända betyg i vissa ämnen

eller däremot svarande kunskaper, vilken anordning likväl forutsattes

skola träda i kraft först efter en övergångstid av fem år. Vidare

ifrågasatte kollegium komplettering av undervisningsmaterielen genom

inrättande av maskinlaboratorier vid vissa skolor och anskaffande av

radiopejlingsapparater för samtliga skolor. Därjämte borde resestipendier

få tilldelas lärarpersonalen.

Kommerskollegii utlåtande utmynnade i en hemställan örn utverkande

j108 riksdagen av anslag för undervisningsanstalterna för sjöfart enligt

följande sammanställning:

Handelsflottans befälsskolor kronor 173,700

Navigationslärarkurs .............................. " Tenn

Provisorisk avlöningsförbättring för vissa lärare >

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna

... .... . » 23,000

för sjöfart............................................:............

Resestipendier till lärare vid undervisningsanstalterna för

i.... ■ . ................ > 1,500

sjöfart...............................••••••..... ................. . .''i

Maskinlaboratorier vid handelsflottans befälsskolor i Stockholm

och Göteborg och viss undervisningsmateriel i övrigt

vid undervisningsanstalterna för sjöfart .................... » 130,000. I

I skrivelse till Kungl. Majit den 2 december 1929 framlade kommerskollegium

sedermera förslag beträffande ordnandet av fartygsbefälsaspiran

tornas praktiska utbildning för erhållande av styrmansbrev och skeppar - brev av lia klass. Förslaget i denna del innebar bland annat sådan ändring

av nu gällande bestämmelser, att det för respektive behörighets--

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen

till 1930 års

riksdag.

-Motioner

1930 ars

riksdag.

s Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

brevs erhållande, liksom för inträde i någon av åsyftade klasser, icke

skulle under alla förhållanden erfordras att hava fullgjort hittills föreiVe“8Bge-''“rtywtiaiwt

Denna skulle nämligen - under förutsättning

att vederbörande avlagt realexamen med godkända betyg i vissa

ämnen ener styrkt sig äga däremot svarande kunskaper — kunna ersättas

av tjänstgöring såsom befälsaspirant å maskindrivet fartyg av viss

högre storleksklass i säx^skilt angiven fart.

I statsverkspropositionen till 1930 års riksdag framlade Kungl. Maj-t

e t forsing i ämnet, som nära anslöt sig till det av kommerskollegnun

avgivna med uteslutande dock av anslag till resestipendier sam,,

maskmlaboratorier. Beträffande laboratorierna hade föredragande

departementschefen ansett ytterligare utredning erforderlig,

i ärendet framställdes motionsledes följande vianden

mät ^ 1uda?d9,n,0t.i0M1'' <Ii144 °ch II:218) att riksdagen

matto avslå forslaget om indragning av Ira maskinistklossen i Härnö
sand.

I en inom andra kammaren väckt motion (106) föreslogs, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att realexamen icke

sat es som villköl- för inträde vid rikets navigationsskolor, eller örn

e. lck° ^de blfaIIas> att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj-t

derstälfnhå iT»att fol''Slaget tiU nytt reglemente för skolorna måtte understallas

riksdagens prövning.

Kungl Maj:ts förslag vann icke riksdagens bifall i vidare mån, än

slaten1 BliageD’- T f°r,budgetåret 1930/1931 upptog de ordinarie arv

slagen till navigationsskolorna, navigationslärarkursen och ålderstillägg

or personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart med oförändrade*

be opp respektive 171,000, 2,200 och 23,000 kronor, för samma budgetår anvisade

dels till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid natania

fa T fÖrSlagSanslag av 3’900 ^onor, dels för anskafi
r?5

0^n\ Pe3llanfaPP,arfter tm Sk0l0rna ett estra reservationsanslag

f enJk °°I k Tf;, d,!1S °Ck f°r praktisk utbildning av däcksbefäl för doo

enska handelsflottan ett extra anslag likaledes av 15,000 kronor.

husom av riksdagens skrivelse i ärendet inhämtas, betingades den av

visande hållningen till förelaget av flera olika skäl. pXt a“ "i

sågs forslaget genom ilen förlängning av vissa kurser, detsamma förut•satte,

komma att medverka till ett skärpande av redan förefintlig brist

LnVhadeghaf>tPti1irnbefii1; 6geUtlig rePresentant för rederinäriu
Jerka

Vi p ° att "nder vlsst skede av utredningsarbetet meuJnt

i1 detsamma. De motionsledes framställda yrkandena, vilka

gm e ut pa jämkningar i skilda hänseenden i det framlagda förslaget

lund?kommin, ^ kUQ“a avvisas- Riksda^n hade sa
de

unde!? r aPPfattUmgen’ att nu ifrågavarande spörsmål borde

undergå en förnyad omprövning, innan ett slutligt avgörande skedde

Sy?erår?-ett huvudÖQskemål framträda, att en reform på detta

e icke borde fa medverka till en ökning av den nuvarande befäls
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

fristen ävensom ej heller försvåra cn rekrytering till befälsgraderna för

manskapet ombord å fartyg eller från de medborgargrupper, av vilka

hittills en stor kontingent av fartygsbefäl rekryterats. Riksdagen uttalade

tillika den förväntan, att de i de väckta motionerna framförda synpunkterna

måtto komma under förnyat övervägande, i samband varmed

borde förebringas en klarläggande utredning beträffande frågan, huru

statens omkostnader skulle komma att gestalta sig under en längre tid

framåt, därest för erhållande av styrmansbrev och skepparbrev av l:a

klass fordran å segelfartygstjänst med vissa av kommerskollegium föreslagna

modifikationer i gällande bestämmelser skulle bibehållas. Slutligen

må erinras, att riksdagen i detta sammanhang jämväl framhållit

önskvärdheten därav, att frågan örn behovet av särskilda maskinlaboratorier

för navigationsundervisningen måtte prövas i samband med

övriga spörsmål, som rörde nämnda undervisning.

Vid föredragning i statsrådet den 14 juli 1930 av riksdagens ifrågavarande

skrivelse uttalade jag, i anslutning till min hemställan örn förnyad juli 1030.

ötredning i ämnet, att några särskilda direktiv — utöver vad riksdagsskrivelsen

därutinnan innehölle — rörande ifrågavarande utredning icke syntes

mig vara erforderliga. Vid det förnyade utredningsarbetet borde

emellertid de redan föreliggande omorganisationsförslagen m. m. göras

till föremål för granskning och överarbetning med beaktande av de erihringar

och synpunkter, som i riksdagens skrivelse och i densamma omför - mälda motioner framförts. Särskilt betonade jag önskvärdheten av att

— med hänsyn till de betydande kostnaderna — inrättandet av speciella

maskinlaboratorier för navigationsskolorna kunde undvikas i så stor utsträckning

som möjligt. I sådant avseende bordo noggrant undersökas,

huruvida icke — liksom vid tidigare utredning visat sig kunna ske i Malmö

— å respektive övriga orter anordningar kunde träffas, som möjliggjorde

användandet av vid statens eller annan läroanstalt redan befintligt

laboratorium för undervisning jämväl vid navigationsskola. "Vidare

syntes de motionsvis framförda skälen mot en indragning av l:a maskinistklassen

vid navigationsskolan i Härnösand så vägande, att frågan

härom enligt min mening borde än en gång sorgfälligt prövas.

Då jag nu övergår till att närmare redogöra för innehållet i det före

liggande förslaget rörande navigationsskolaväsendets omorganisation,

torde jag först fä återgiva en av de sakkunniga verkställd undersökning

av den med skolornas antal och erforderliga klasser intimt sammanhängande

frågan om handelsflottans befälsbehov. Med avseende å detta spörsmål

hava de sakkunniga uttalat sig på följande sätt:

timi iirs

navigations ■

skolosakkunniga.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Handels
flottans
befäls
behov.

Allmänna

Synp-inkter

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

hälSÄ ..befäIs«tbildningens ändamålsenliga ordnande sammanhander

på det narmaste med spörsmålet om handelsflottans behov järn™‘

sett « KfJ «''• »Om kategorier. Det måste nårn? “gen arn

otina r- frine ;,?enhet av synnerlig vikt, att vid en omläggning av

utbildningsforhallandena statsmakterna icke genom åtgärder, vilka vising™

3"® ur nt^ningssynpunkt Önskvärda men som

inne hai a ett försvarande av betalsbehörighetens förvärvande, medverka

taU skapandet av brist på befäl av viss kategori eller till skärpandet av

•lisett}“"ei|ntIlg dy lk ’nst- Fastmera torde en reform på området böra

svillitvm a-gnade blott att “öjliggöra en ur sjöfartsK

lrll ll f 1 S a utbl''dmng j och för sig utan tillika att underlätta utbildnmgen

i sådana hanseenden, att i ali den utsträckning som är görligt

den erforderliga tillgången på befäl säkerställes. Genom riksdagens

uttalande i den förevarande fragnil, liksom genom de i anslutning därtill

clersttrukftsPr0t0k01 6t a“nade direktivpn- har denna synpunkt starkt un
RfllLlafitåIUnda

f?!ett °1S bbr? tin en bör-ian ugna särskild uppmärksamhet

at spörsmålet örn handelsflottans befälsbehov för närvarande och

tor den närmare framtiden.

Jad nu sagts gäller emellertid allenast i fråga om befäl med minst

styrmans- och 2 :a maskinistbehörighet, men däremot icke skeppare av

l.a klass och maskinister av 3:e klass, beträffande vilka sistnämnda båda

befulskategorier tillgången för närvarande torde kunna anses i huvudsak

motsvara efterfrågan och i allt fall även någon omläggning av utbild''

ningen icke rimligen synes kunna äventyra rekryteringen.

Det ligger i sakens natur, att de beräkningar angående befälsbehovet

som i detta sammanhang över huvud taget låta sig åvägabringa, endast

kunna aga approximativ giltighet, särskilt i den män de taga sikte på

framtida förfall landen. Och redan en undersökning av det nuvarande

belalsbenovet efter en mera exakt metod är förbunden med mycket stora

svårigheter, icke minst med hänsyn till att gällande fordringar i avseende

a fältj gs förseende med befäl (befälsförordningen, särskilt §§ 4—7)

xaxia icke blott ined fartygens typ (segelfartyg, maskindrivna fartyg)

Pt0rjeb 0(dl 1 förekommande fall maskinstyrka, utan även med sådana

Jorna [landen av mera föränderlig art som ändamålet med fartygets nyttig

ten(fSSagerailrdyS’bl^^ och den fart, vari det sysselsätter

Härtill kommer, att resultatet av en undersökning med utgångspunkt allenast

fran nämnda fordringar i allt fall mäste bliva förbundet med icke

oväsentliga felkällor, sa till vida att detsamma kommer att giva uttryck

allenast för ett efter vissa regler konstruerat behov, medan däremot det

taktiskt föreliggande behovet icke låter sig exakt bedöma. Ty, såsom

jemväl kommerskollegium uttalat i underdånig skrivelse den 28 september

. j?’ anstalles å åtskilliga befälsbefattningar överkvalificerad arbetskraft

i sa hänseende, att därtill anlitas befäl av högre behörighet, än befälsforordningen

omedelbart föreskriver. Orsakerna till detta förhållande

havn av kollegium i åsyftade sammanhang angivits vara flera och framhåller

kollegium härutinnan följande:

''Särskilt å vissa större fartyg anse vederbörande rederier sig äga an!

edri ing besätta vissa underordnade befattningar med personer med högre

kvillHikationm- äii de föreskrivna, liksom å fartyg i åtskilliga fall till

sattas liera belalsbefattningar än som formellt erfordras. I en del fåll

äter torde vid viss befattnings tillsättande tillgången på befäl hava varit

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition Nr 124.

sa pass stor, att vederbörande i valet mellan olika väl kvalificerade funnit

sig böra antaga person med högre behörighet an som formellt

varit erforderlig. I en del fall åter torde överkvalifikationen bero på

vederbörande befäls önskan att tjänstgöra i viss träde exempelvis i ny - heten av hemlandet eller i visst rederi, varför lägre befattning an sadan,

vartill behörigheten berättigar, sökes respektive bibehålla i avvaktan pa

befordran^nda ay kollegium framhållits äger jämväl enligt vårt sätt att

se fortfarande full giltighet. Särskilt mäste i förevarande sammanhang

uppmärksammas, att å större fartyg för vissa underordiiade^ bei^ttmngar

i; vidsträckt omfattning anställes befäl med högre kvalifikationer an de

föreskrivna, liksom att i mångå fall flera befälsbefattningar tillsattas ari

som författningsenligt erfordras. Sagda praxis torde för övrigt i betraktande

av den inom handelsflottan pågående utvecklingen mot, genomsnittligt

sett, allt större fartygsenheter hava under senaste aren erhållit

yttodigare'' omständighet, vartill man har ali taga skälig hänsyn

vid beräknandet av det faktiska befälsbehovet, utgör den ,mmera ganska

allmänt medgivna förmånen för befälet av semester växlande melian^

och 4 veckor, sedan vederbörande tjänstgjort inom rederiet tv& ®°“

eh konsekvens härav inställer sig ett oundgängligt behov av tillgång på

semesSrviarier med erforderlig behörighet, från vilket man enligt vårt

förmenande icke i detta sammanhang kan bortse, aven örn för närvarande

semesterförmånen i viss utsträckning utbytes mot kontant ersättning.

Med hänsyn till nu angivna omständighet torde det få anses tillfyllest

att i genomsnitt räkna med en semestertid av allenast 2 veckor.

Med tillämpning bland annat av ovan angivna synpunkter hava vi beräknat

handelsflottans behov för närvarande av sjökaptener och starman

'' B r otto t o n . j

-i

Antal fartyg

Anul sjökaptener och i

styrmän

--—-----“

492

■, ;■

1.0

x 492 = 492

1CX)—OUU ....................................... •

187

3.0

x .487 = 1461

84

3.5

x 84= 294 1

113

4.0

x 113 = 452

5

j o.fi

Of

Ol

11

vk

X

Summa

1 181

2 727

Vikarier under semester (1/24 av 2 727)

114

Summa 2 841

Uppgifterna angående antalet fartyg inom olika dräktighetsgrupper

havit^sämmanstiil lis mod ledning av 1929 ira *?!*“£»*

snittliga behovet inom de olika grupperna — tredje kolumnen har be

stämts efter ingående överväganden i fråga örn de faktiska förhållandena

på området. Vi hava därvid ansett oss kunna utgå från följande antaganden

för vilka nämnda genomsnittsvärden giva uttryck, nämligen att

ii värjo fartyg örn 100 ton och därutöver finnes anställd befälhavare med

Sjökaptener

o<''h styrman.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Murits proposition Nr 124.

minst den behörighet som styrmansbrev medför (de undantag, som i verkÄ10IST

.an.tagaa kompenserade därav> att även å vissa farn

k ! k ,0- °n, toriattnmgseniigt skall finnas anställd befälhavare

med högre behörighet), samt att därjämte a fartygen tjänstgöra följande

antal styrman: i gruppen 500—2,000 ton två styrmän å varje fartyg i

gluppen 2,000—5,000 ton två styrmän å varje fartyg men därjämte yetterifcaie

en styrman å i genomsnitt vart annat fartyg, i gruppen 3,000—10,000

ton tre styrman a varje fartyg samt slutligen i gruppen över 10,000 ton

annTf ocil dessutom en styrman å i genomsnitt

vart annat faityg Behovet av semestervikarier har med hänsyn till ovan

Set befäl torhallaildeu antaSlts motsvara en fjug lif järdedel av hela anta
m?eLrimmaDlagda

nuyaraade behovet av sjökaptener och styrmän kan

följaktligen, såsom av tabellen framgår, fastställas till siffran 2 841

lia tjänstgöringstiden i befäisställning, som här avses med hänsyn till

avgang fran banan, dödlighet m. m., genomsnittligt torde kunna förutsattas

vara oniKrmg 25 år, skulle det årliga tillskott, som i medeltal erfoidras

för att uppehålla befälsiiumerären vid angivna siffra, utgöra en

ljugulemtedel harav eller i runt tal 114.

Uppenbarligen måste emellertid behovet växla med förändringarna i

händeIsllottans storlek och sammansättning. Handelsflottan har under

<e senare tio arén ökats med i medeltal per år omkring 2 procent örn

tTlTYrnu ! anta !t mfd omkring 6 procent, örn hänsyn tages

till bi uttotonnaget. Det skulle da ligga nära till hands att uppskatta

den ytterligare rekrytering, som är betingad av handelsflottans ökning,

med ledning just av dessa siffror. Emellertid hava vi, även med beaktande

av de vidgade möjligheter till nyanskaffning av fartyg, som skeppshypotekskassans

upprättande otvivelaktigt innebär, ansett försiktigheten

bjuda att icke for den närmare framtiden räkna med större ärlig ökning

iv: „,afUai:et fa,’fyg lin 1 procent. Denna vår ståndpunkt betingas

framst daiav, aff handelsflottans ovan redovisade jämförelsevis avsevarda

tillväxt till ej oväsentlig del lär få anses föranledd av den efter

världskriget mycket starka ersättningen för förlorat tonnage. Då handelsflottans

nyförvärv genomsnittligt torde utgöras av fartyg överstU

gande 1 000 ton, Ilar den erforderliga ökningen av nu ifrågavarande befäl

beräknats etter i genomsnitt 3.5 för nytillkommet fartyg. För tillgodoseende

av sagda rekrytering har upptagits ett antal av 50.

Enligt de sålunda verkställda beräkningarna skulle man alltså för

framtiden, i män den nu kan överblickas, eftersträva ett ärligt tillskott

av styrman, som icke kan skattas lägre än till 164 (114 50).

Riktigheten av en dylik uppskattning motsäges icke av viss av fartygs

befalssakkunniga i aninet utlörd beräkning, vars resultat kommerskollegium

för sin del godtagit. Enligt denna beräkning, vilken verkställts

i samband med de sakkunnigas övervägande av frågan örn ett lättare förvarvande

av dea för styrmansbrev föreskrivna segel fartygst jansfon,

+ j ,Ma“..!geu särskilda åtgärder erfordras för beredande av tillfällen

till dylik tjänst för befälsaspiranter till ett antal av 175.

, ®.aS0DJ stöd *Ö1'' våra beräkningar i viss del förtjänar för övrigt framhållas,

hurusom under senaste tioårsperiod i medeltal per år 122 styrmansbrev

utfärdats, ett antal, som nära överensstämmer med det av osa

beraknade arliga tillskottet med utgångspunkt allenast från det nuvarande

befälsbehovet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Om än för närvarande någon mera utpräglad disproportion mellan tillgång

och efterfrågan å beiäl med minst styrmans behörighet icke kan

anses vara rådande, så torde likväl, såsom jämväl kommerskollegium antyder,

under den senaste tiden en viss åtstramning i tillgången på styrmän

hava gjort sig märkbar, ett förhållande, som ytterligare belyses avovan

anförda uppgift angående antalet utfärdade styrmansbrev. Aven

till detta förhållande måste givetvis hänsyn tagas vid bestämmande av
skolorganisationens

omfattning. , __,,

Vid fastställande av det erforderliga utbildningsbehovet kan emellertid

icke bortses ifrån, att vid examinationen en viss kuggnmgsprocent

måste beräknas. För närvarande torde denna uppgå till inemot 20 procent

Vid en förbättrad organisation av undervisningen synes man emellertid

vara berättigad förutsätta, att denna anmärkningsvärt hoga kuggnin^sprocent

framdeles skall låta sig nedbringa till åtminstone hälften

eller till 10 procent. Med hänsyn härtill ävensom till nyss anförda omständighet

lär det verkliga årsbehovet av styrmansaspiranter bora angivas

till 190.

Vad härefter angår maskinister av l:a och 2:a klass, så hava vi ansett *«***''

lämpligt att enligt väsentligen motsvarande grunder, sorn tillämpats be- ^

träffande sjökaptener och styrmän, verkställa en uppskattning av behovet

för närvarande av förstnämnda slag ay befäl.

Resultatet av en dylik beräkning framgår av nedanstående tabell:

Rrut toton

Antal fartyg

Antal maskinister av

lia och 2:a klass

492

0.7 x 492 = 344

487

2.0 x 487=974

84

2.5 x 84 = 210

37

3.o x 37 = 130

76

■4.0 x 76 = 304

5

9.0 x 6 = 45

AU wv Oell llrtlUVcl

Summa

1 181

2 007

Vikarier under semester (1/24 av 2 007)

84

Summa 2 091

De genomsnittssiffror, som kommit till användning vid uppskattningen

av beiälsbehovet å fartyg inom olika storleksgrupper, hava ^arnval l detta

fall bestämts efter ingående övervägande med ledning ay de faktiska tor

hållandena. I övrigt torde den meddelade sammanställningen icke påkalla

någon kommentar, då densamma bygger på enahanda grunder, som

tillämpats ifråga om motsvarande tabell beträffande sjökaptener och

StHaaulelsflottans behov för närvarande av maskinbefäl med behörighet

åtminstone såsom maskinist av 2:a klass kan, såsom av tabellen framgår,

unn skattas till sif tran 2,091. . ...

Den genomsnittliga tjänstgöringstiden i befälsstallnmg, som har avses,

har, nied hänsyn tagen till den betydande avgången genom anställning i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Martis proposition Nr 124.

anel, dödlighet o. dyl., antagits till 20 år. Riktigheten av detta antaganf.

e. har bestyrkts av en särskild undersökning rörande genomsnittliga

tjänstgöringstiden, vilken vi åvägabragt på grundval av den nuvarande

åldersfördelningen inom maskinistkåren enligt svenska maskinbelälslorbundets

matrikel. Det årliga tillskott, som genomsnittligt skulle er,

°nmraS. -or miaskjnheiälsnumerärens uppehållande vid angivna antalet

--,UJ1, utgör salunda en tjugondedel därav eller i runt tal 104.

mellerud är det ett allmänt känt faktum, att för närvarande och sedan

ganska lang tid tillbaka tillgången pä maskinbefäl av här åsyftat

slag icke tillnärmelsevis motsvarar efterfrågan. En avsevärd brist lorens8?1;

sålunda, och angelägenheten av att med det snaraste åstadkomma

lorbattrade lörliållanden härutinnan ligger i öppen dag. Den ifrågavarande

kristen bär av oss uppskattats till siffran 360. Uppskattningen

bär verkställts pa grundval av vissa under hand från Sveriges redareförening

erhållna uppgifter. Enligt dessa uppgifter föreligger enbart i

Håga örn till Sveriges redareförening anslutna fartyg (det stora flertalet

överstigande 500 bruttoton) en brist, som, örn hänsyn tages allenast

tiH be (minimi-)krav gallande författning i ämnet innefattar, kan beraknas

till silf rån 20o, men, om man ser till det faktiska behovet, icke kan

uppskattas lägre än till 260. Då vidare, enligt vad som uppgivit^, den

svenska handelsflottan omfattar fartyg örn över 500 bruttoton till ett.

antal av 192, vilka icke äro anslutna till Sveriges redareförening, och

man torde hava grundad anledning att antaga, att å åtminstone halva

antalet av dessa saknas en maskinist av 2:a klass, så torde man vara

berättigad förutsätta, att den sammanlagda faktiska bristen å maskinbefal

för närvarande icke understiger talet 356 (260 + 96) eller avrundat

uppåt ubO. Att därvid den föreliggande bristen åtminstone icke blivit

beraknad i överkant, synes bekräftas därav, att en i annan väg verkställd

uppskattning av densamma, till grund för vilken legat vissa uppgifter

Iran svenska maskinbefälsförbundet, givit till resultat en något högre

siffra eller omkring 400. Den förefintliga skillnaden torde emellertid betingas

av att förbundet ifråga icke omfattar samtliga tjänstgörande maskimster.

i Gi1iV.etvis lärer man icke kunna förutsätta, att en så omfattande brist

skall kunna omedelbart bringas att försvinna, utan är man nödsakad utgå

?? ganska lång. övergångsperiod såsom erforderlig för dess täckande.

Härvid torde man icke kunna räkna med kortare tidrymd än tio år.

Med en sålunda antagen utgångspunkt bör till ovan angivna siffra 104

laggas en tiondel av den beräknade bristen (360) för att man skall

kunna erhålla ett riktigt intryck för det årliga tillskott, som under förutsättning

av handelsflottans förblivande vid nuvarande storlek och sammansättning

är att eftersträva såsom nödvändigt. Nämnda tillskott bör

sålunda enligt vårt sätt att se uppskattas till siffran 140 (104 -j- 36).

Självfallet Ilai man emellertid även vid nu förevarande överväganden

att taga vederbörlig hänsyn till den i det föregående åsyftade alltjämt

fortgående ökningen av handelsflottan. Enligt en beräkning motsvarande

den, som i detta hänseende blivit verkställd ifråga om sjökaptener

och styrmän, skulle för tillgodoseende av nu ifrågavarande rekryteringsbehov

behöva avses ett antal av 35 maskinister.

Enligt vara ovanstående beräkningar bör sålunda för den närmaste

framtiden eftersträvas en årlig rekrytering av i medeltal minst 175 (104

- r 36 + 35) maskinister av 2:a klass.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition Kr 124

Belysande för dc nuvarande förhållandena på området äro siffi orna

för antalet utfärdade maskinistbrev av 2:a klass under senare är. Medeltalet

lör den senaste tioårsperioden (1920—1929) av sådana uppgår sålunda,

enligt vad vi inhämtat, till allenast omkring 60.

A.v det nu an i örda framgår, att den av inaskinbeiälssakkunniga

ställda uppskattningen, enligt vilken behovet av ärlig nyrekrytering a\

maskinister av 2:a klass skulle utgöra 70, icke kan godtagas såsom motsvarande

de faktiskt föreliggande förhållandena. Kommerskollegium har

också vid sina överväganden härutinnan framhållit såsom ganska uppenbart,

att de sakkunniga i alltför hög grad räknat i underkant.

Liksom i fråga örn styrmännen kan emellertid vid fastställande av det

erforderliga utbildningsbehovet av maskinbefäl icke bortses ifrån, att

vid examinationen en viss kuggningsprocent måste beräknas. Denna

torde även för 2:a maskinistklassens del för närvarande uppgå till inemot

20 procent men vid en förbättrad organisation av undervisningen låta

sig nedbringa till åtminstone hälften eller till 10 procent. Med hänsyn

härtill lär det verkliga årsbehovet av maskinbefälsaspiranter (av 2:a

klass) böra angivas till 190.»

Härefter övergå de sakkunniga till att behandla själva omorganisationsspörsmålet.

Därvid ha de till en början framhållit följande allmänna

synpunkter.

»Vid de tidigare verkställda utredningarna hava olika brister i navi- Allmänna

gationsundervisningen gjorts till föremål för uppmärksamhet och över- synpunkter,

vägande. I det föregående hava vi redan haft anledning att sysselsätta Den nuva_

oss med vissa hithörande angelägenheter, företrädesvis avseende rent r.,n(ie 0rgamyttre

organisatoriska förhållanden. Sålunda må erinras, hurusom frågan sationens

om dea ställning skolornas båda avdelningar intagit av maskinbefäls- bostel,

sakkunniga skjutits i förgrunden. Likaledes hava såväl ay sistnämnda

sakkunniga som av fartygsbelälssakkunniga ägnats särskild uppmärksamhet

åt spörsmålet örn höjande av inträdesfordringarna och därmed

jämväl åt den allmänna inriktningen av skolornas arbete. Slutligen må

framhållas det omfattande arbete, som både nämnda sakkunniga och kommerskollegium

nedlagt på att giva åt skolornas undervisningsplan en

läggning, som bättre än den nu gällande är ägnad att tillgodose utvecklingens

krav. ..

Vid den prövning, som vi ägnat nu närmast föreliggande spörsmål,

hava vi visserligen funnit någon jämkning påkallad i yttre organisatoriskt

avseende och därvid även i de håda skolavdelningarnas inbördes

ställning. Men med den vikt vi ansett oss böra tillmäta de förefintliga

rekryteringssvåriglieterna, enkannerligen i vad det gäller den maskintekniska

linjen, hava vi funnit anledning särskilt framhäva en annan

brist hos nuvarande organisation, vilken visserligen konstaterats av maskinbefälssakkunniga,

men genom sagda utredning efter var asikt icke

tillräckligt beaktats. Vi åsyfta härvid tredjemaskinistklassens ställning.

Otvivelaktigt innebär det en svaghet, att sagda klass icke närmare anslutits

till andra maskinistklassen. Men ur undervisnings- och rekryteringssynpunkt

ännu betänkligare är, att man hittills icke uppmäiksammat

betydelsen av, att den grundläggande teoretiska maskinistutbildningen

må kunna förvärvas samtidigt med det obligatoriska arbetet å

verkstad. Med nuvarande arbetsförhållanden inom industrien skulle otvivelaktigt

något som erfarenheten från dea senaste tiden jämväl be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Omorganisationens

syfte.

Kungl. Majris proposition Nr 124.

krabat -- om tillfälle beretts att jämsides med verkstadsarbetet deltaga

5 ordnad skolundervisning, åtskilliga inom verkstadsindustrien anställda

arbetare satts i stand att förvärva erlorderlig utbildning såsom maskiför

reformarbetet 1 detta avseende föreligger en betydelsefull uppgift

Vad angår inträdesfordringarna och undervisningens allmänna inrikt

ning huva vi i det föregående halt tillfälle att framhålla, hurusom dea

nu rådande ordningen säkerligen i åtskilliga hänseenden är i behov av

en revision. Redan den utveckling, som folkskolan undergått, sedan nu

gillande navigationsskoieregiemente tillkom, samt iniörandet av obliga

tonsk lortsattmngsskola har i viss mån givit ett annat och gvnnsammare

utgangslage at navigationsskoleundervisningen. Och de betvdande Iram

stegen pa det sjöiartstekniska området ha i skilda avseenden låtit den

nuvarande anordningen av undervisningen, dess ämnesområde och kursomiattmng,

framstå såsom i behov av en omläggning. Sålunda har vid

det tidigare utredningsarbetet klargjorts, att vissa nya ämnen med fog

kunna gora anspråk på utrymme å arbetsordningen. Och inom de cen

träla amnena å skolornas båda linjer har den tekniska utvecklingen medfört,

att nya moment måste upptagas, vilket svårligen kan ske utan en

motsvarande beskärning av äldre, mindre nödvändigt stoff. Förbises kan

e;i heller, att arbetsbelastningen i skolan beträffande åtskilliga klasser

jy1 närvarande är så betydande, att en rationell studieanordning måste

förutsätta en oundgänglig reduktion av timplanens veckotimsummor.

ytter ägare må erinras, att vår tids pedagogiska strävanden på den ali

manna undervisningens tält icke kunna lämnas obeaktade vid en örnlaf

ning av navigationsskolorna.

Särskilt i två avseenden torde i belysning av sistberörda förhållande

bristerna i den nuvarande ordningen göra sig påminta. Sålunda synes

den experimentella undervisningsmetoden icke hava kommit så till'' sin

ratt vid arbetet i navigationsskolorna, som önskvärt är. Och vidare torde

de nu gällande examensformerna icke hava anpassats efter de krav, som

nutilldags å skilda undervisningsområden ställas på redovisandet av inhämtade

kunskaper.

De brister av mera pedagogisk art, som alltså framträtt, lära åtminstone

till en del kunna tillskrivas det mindre tillfredsställande sätt, på

vilket hittills sörjts för lärarnas utbildning för sin uppgift. I viss män

torde de ock sammanhänga med det ganska konsekvent tillämpade klasslärarsystem,

som är för navigationsskolorna utmärkande. Utan att underskatta

de fördelar, som detsamma obestridligen ur vissa synpunkter

erbjuder, län det icke kunna förnekas, att de skäl som vid läroanstalter

jämlörliga med navigationsskolorna föranlett sagda systems utbytande

mot en ordning, enligt vilken en starkare begränsning av ämnesområdet

för varje enskild lärares verksamhet inträtt, jämväl äga bärighet, när

det gäller den nautiska och maskintekniska undervisningen.

Slutligen bör i detta sammanhang uppmärksammas den brist på ordnad

samverkan lärarna emellan, som karakteriserar navigationsskolorna

till skillnad från det offentliga undervisningsväsendet i övrigt. Givetvis

skulle det för arbetet i dess helhet vara till bestämd båtnad, örn i detta

avseende en annan ordning komma till stånd.

Da det härefter gäller att bedöma, vilka åtgärder böra vidtagas för

undanröjande av de brister, som befunnits vidlåda navigationsskolornas

undervisning, och i syfte att låta dessa skolors arbete komma till uffo
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

rande under former och betingelser, som överensstämma med tidslägets

brav, hava vi redan i det föregående närmare angivit vår ståndpunkt

i fråga örn flera av de vid tidigare utredningar framkomna önskemålen

och komma nedan att ytterligare avhandla olika detaljspörsmål i berörda

avseende. Under hänvisning i övrigt till vad som annorstädes anföres,

anse vi oss i detta sammanhang kunna begränsa oss till några erinringar

av mera allmän natur.

Av de organisatoriska problemen tilldrager sig frågan örn 3:e maskinistklassen

huvudintresset. På denna punkt finna vi oss främst ur rekryteringssynpunkt

äga goda skäl att påkalla en omläggning, avseende

att bereda möjlighet för framförallt sådana inom verkstadsindustrien sysselsatta,

som önska utbilda sig för maskinistyrket, att jämsides med yrkesutövningen

deltaga i undervisningen. Detta syfte torde kunna tillgodoses

genom att anordna kursen i fråga såsom aftonskola, i huvudsaklig

anslutning till vad som gäller beträffande jämförlig utbildning inom

yrkes- och lärlingsundervisningens område. De erfarenheter rörande ändamålsenligheten

av en dylik anordning, som föreligga såväl från våra

grannländer som från Malmö, ådagalägga övertygande den föreslagna

vägens framkomlighet. Med hänsyn till föreliggande, förhållanden torde

vid navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg, .vilka städer som bekant

hysa en betydande verkstadsindustri, 3:e maskinistklassen böra omläggas

till en ettårig aftonskola. Av enahanda skäl bör vid skolan i

Malmö maskinistutbildning enligt samma linjer komma till stånd. Vad

åter angår skolan i Härnösand, lära tillräckliga skäl icke föreligga lör

en omedelbar förändring av nu bestående ordning. Huruvida vid förstnämnda

skolor parallellt med aftonkursen jämväl en mera koncentrerad

helgdagskurs kan vara av behovet påkallad, undandrar sig för närvarande

ett säkert bedömande. Med ledning av de senaste årens frekvenssiffror

beträffande antalet i 3:e maskinistklass undervisade elever med hemort

utanför läroverksstaden torde snarast gälla, att ett sådant behov icke

förefinnes. Då det emellertid låter sig tänkas, att elever finnas, som löredraga

dagundervisning, synes möjlighet böra föreligga att vid ett icke

alltför ringa elevantal — förslagsvis minst 6 — vid skolorna i Stockholm

och Göteborg fortfarande upprätthålla den hittillsvarande anordningen

av sagda utbildning. ...

Beträffande det mycket betydelsefulla spörsmålet örn undervisningens

allmänna planläggning och arbetets bedrivande hava vi vid utformningen

av det såsom bilaga till detta betänkande fogade förslaget till kursplaner

letts av följande synpunkter. T avseende på skolarbetets omlattning hava

vi sökt nedbringa antalet dagliga lektioner till ungefärligen den nivå,

som föreskrivits för de med navigationsskolorna närmast jämförliga tekniska

fackskolorna. Även örn de för olika klasser upptagna veckotimtalen

alltjämt torde få anses höga, hava vi vid överarbetningen i det

hela sökt bereda rimlig tid för ett rationellt bedrivet hemarbete lrån elevernas

sida, något som måste bliva till fromma för utbildnmgsresuhatet.

Med avseende på undervisningens allmänna inriktning må särskilt understrykas,

att så viii stoffets utväljande som dess metodiska behandling

städse måste försiggå med strängt aktgivandc på de praktiska krav. som

de framtida befälsuppgifterna uppställa. Positivt synes en lortsatt .utveckling

i denna riktning kunna uppnås genom vidsträcktast möjliga

utnyttjande av besök ombord å fartyg och i verkstäder för meddelande

av kunskap rörande fartygsteknik o. dyl. Likaledes bör vid undervis
Bihang

till riksdagens protokoll V.l.lt. 1 somt. 10G haft. f\r 12''i.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

ningen i de skilda ämnena noga beaktas, att framställningen genom val

av praktiskt värdefulla exempel städse anknytes till det arbetsområde,

tor vilket skolan avser att förbereda. Negativt tillgodoses enahanda syfte

genom radikal utmönstring av otidsenligt stoff och planmässig begränsning

av invecklade formelhärledningar och tidskrävande bevis. I samma

syfte bör jämväl tillses, att, alltefter som den fortskridande utvecklingen

föranleder upptagande av nytt ämnesmaterial, lämplig utskiltning av

äldre mindre nödvändiga delar av läroinnehållet äger rum. Synnerlig

vikt. måste jämväl tilläggas den omständigheten, att undervisningen i all

görlig utsträckning kontinuerligt utgår från experiment och egen iakttagelse

samt i det hela anknyter till konkreta förhållanden inom elevernas

erfarenhet. Gäller detta örn stora områden av navigationsskolans verksamhet,

äger det. otvivelaktigt i särskild grad tillämpning på ämnena

navigation,. maskinlära, fysik, kemi och elektroteknik. Med hänsyn härtill

hava vi i förslaget till kursplaner funnit oss böra uttryckligen angiva

i vissa fall, att kurserna skola genomgås i anslutning till demonstrationsförsök,

i andra att elevlaborationer skola utgöra ett obligatoriskt led

i undervisningen.

Slutligen må i detta sammahang erinras örn lämpligheten av att vid

undervisningen praktiska hjälpmedel, tabeller, räknestickor, grafiska

framställningar m. m. tagas i anspråk på ett sådant sätt, att eleverna

förvärva full förtrogenhet med desamma. Såmedelst torde jämväl kunna

uppnås ett bättre ekonomiserande med lärotiden.

Vad examensformerna angår, synes i denna del en icke oväsentlig förenkling

kunna vidtagas. En reform härutinnan bör främst hava till syfte

att bereda utrymme för ett mera rationellt redovisande av elevernas inhämtade

kunskaper. Till främjande av en sådan utveckling hava till en

början vägande skäl funnits anförda för ett undanröjande av anordningen

med särskild slutrepetition. I stället synes det naturligt, att vederbörande

lärare under läsårets lopp hänvisas att efter avslutad genomgång

av olika huvudpartier av kursen på lämpligt sätt förvissa sig örn,

att de behandlade avsnitten verkligen inhämtats. Vid en konsekvent tilllämpning

av en sådan ordning torde repetitionen vid slutet av läsåret

kunna väsentligen begränsas till allmänna översikter.

De skriftliga examensproven böra vidare nära anslutas till praktiskt

betydelsefulla delar av vederbörande ämnesområden och till främsta uppgift

få att bereda eleverna tillfälle att ådagalägga, att de väl tillgodogjort

sig. det vid undervisningen genomgångna. I syfte att främja det laborativa

arbetssättets snara och konsekventa genomförande lär det få anses.

lämpligt, att vid valet av examensuppgifter i ämnena maskinlära och

fysik jämväl sådana ifrågakomma, som hava omedelbar anknytning till

utförda demonstrations- och laborationsförsök.

Vid den muntliga prövningen har, på sätt kommerskollegium förordat,

en inskränkning av ämnesantalet synts lämpligen kunna och böra ske.

I fråga örn examens bedömande hava avgörande skäl funnits tala för

ett bibehållande i princip av det hittills tillämpade kontrollsystemet.

Examensförrättaren bör alltså hava att bestämma såväl elevernas fördelning

i grupper som ock de olika ämnen, förhöret skall omfatta. Vad däremot

bedömandet angår, bör detta ankomma på vederbörande lärare, vilken

därvid har att beakta såväl elevens under kursen ådagalagda kun>

kaper som ock resultatet av den skriftliga och muntliga prövningen.

Gin e x a in ensior rättaren sålunda skulle för framtiden befrias från ålig
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Majlis proposition Nr 124.

19

mandet att obligatoriskt betygsätta examensresuitatet i varje amne, bor

han i stället utrustas nied befogenhet att, på grundvalen av till protokollet

i varje särskilt fall aniörda skäl, underkänna examensprov såsom

sådant. Därjämte torde examensförrättaren böra äga att göra de uttalanden

i övrigt till protokollet, vartill examen må kunna giva, anledning.

Vidkommande därefter frågan örn lärarnas ställning, utbildning och

kompetens hava vi ansett denna angelägenhet vara av den stora vikt, att

vi funnit oss böra avhandla densamma i särskilt sammanhang. Har vilja

vi begränsa oss att såsom vår uppfattning framhålla, att tidpunkten synes

vara inne att jämväl för navigationsskolornas del övergiva klasslärarsystemet

och övergå till anordningen med ämneslarare. Jim dylik

ordning betingas redan av det krav på likställighet mellan skolornas

skilda avdelningar, vilket vi betecknat såsom naturligt och befogat. Särskilt

betydelsefullt är, att man genom anlitande av denna väg uppnår

fördelen att för undervisningen i matematik och fysix kunna tillgodoföra

sig de i fackligt och pedagogiskt avseende val kvalificerade lärare,

som omhänderhava motsvarande undervisning vid andra iaroanstalter.

Och jämväl med hänsyn till kontinuiteten vid undervisningen i de rena

fackämnena navigation, sjömanskap och maskinlära ar det otvivelaktigt

ägnat att erbjuda bestämda fördelar, att en och samma lärare sattes i

tillfälle att handhava densamma a skilda stadler. En verkställd ingående

undersökning rörande förhållandena vid varje särskild skola bär adafalagt,

att inga större praktiska svårigheter inställa sig vid en tillämpning

av systemet i den utsträckning, förslaget avser.

Emellertid är det uppenbart, att vid en ordning med

hovet av reglerad samverkan mellan olika lärare, såväl å samma ämnesområde

som ock inom en och samma klass gör sig än starkare fallande

än för närvarande. En oavvislig förutsättning for ett fruktbringande

arbetsresultat är därför, att ämnes- och klasskonferenser komma till stand

efter mönster från andra läroanstalter i riket.»

Vid behandlingen av de särskilda organisationsspörsmålen upptaga de

sakkunniga till en början till prövning frågan örn maskinbefälsutbildnmgens

förläggning. Härom alif öres i betänkandet bland annat följande:

»Vid övervägandet av spörsmålet örn maskinbefälsutbildningens förläggning

i organisatoriskt avseende hava flera olika utvägar framstått såsom

möjliga och tänkbara. Förutom bibehållande av utbildningen i truga vid

navigationsskolorna, har föreslagits dels anordnande av särskilda bil oanstalter,

speciellt inriktade på meddelande av dylik utbildning, dels ock anlitande

för ändamålet av de tekniska läroverken. Givetvis later det sig

därjämte tänkas, att två eller flera av do nämnda utbildning,,egarna

samtidigt utnyttjas och organisationen sålunda uppbygges enligt ett kom
Ilinpi*nt

ovct0|yji t .

Vad till en början angår förslaget att lör maskinbefiilsutbildningen

upprätta särskilda läroanstalter med uteslutande denna uppgift mäste

uppmärksammas, att en dylik organisation nödvändigtvis blir förbunden

med väsentligt ökade kostnader för såväl statsverket som vederbörande

skolkommuner, därest tillfällen till utbildningens erhållande morn olika

landsdelar alltjämt skola beredas i ungefärligen samma utsträckning som

för närvarande är fallet. Örn dessa kostnader redan lur statsverket skulle

bliva betydande nog i jämförelse med nuvarande organisation, kail, detta

Särskilda

organisa
tionsspörs
mål.

Jlaskinbeläls
utbildningens
förläggning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

förutses bliva förhållandet i an högre grad för vederbörande kommuner

örn såsom självfallet måste förutsättas, tillhandahållandet av skollokaler

m. m. skulle avila dessa i analogi med vad som hittills gällt i fråga örn

navigationsskolorna. Att, på sätt förslagsställarna synas hava avsett

anka sig de nuvarande navigationsskolebyggnaderna samtidigt utnvttäl^.

V tva ollka Jaroanstalter under skild ledning vill knappast förefalla

go ligt ur synpunkten av de erfarenheter, som föreligga från andra håll.

ul en koncentration av maskinbefälsutbildningen till en eller högst två

ningen för ° ? de statsfinansiella betänkligheterna mot anord
ningen

foiloia i betydelse. Men med desto större styrka måste vid en sädA^p-n111118!0^lagenheter

gora sig gällande, därigenom att befolkningen i

e skilda orterna erholle väsentligen försämrade möjligheter att i hemortens

närhet förvara sm utbildning. Då vi icke heller kunna inse att

mer«Ori?atniSftl0nf--a7idenra tyP sklllle 1 sakligt avseende innebära några

Patasliga forde:lar finna vi oss förhindrade att tillstyrka en anordning

av nu berörd innebord.

utMlnHndAdöm Utvä.gen att för dea teoretiska maskinbefälsutbildningen

uteslutande taga i anspråk de redan bestående tekniska läroverken

förmån a<f”Sk0 °rn? ,°?h de tekniska gymnasierna, torde visserligen till

*°™ i f°r dyhk anordning åtskilliga skäl låta sig anföra. Och

med de knud a Vant fraga T att ira.n beg>''nuelsen tillskapa läroanstalter för

medde.ande av sjomaskmistutbildning, skulle otvivelaktigt anledning

forefunmts att noga prova huruvida icke densamma mest naturligt och

knvtms ni?T''Sk synpunkt till förmån för det allmänna hade bort anknytas

till de ifrågavarande Inroanstalterna. I nuvarande läge, då sedan

lange sagda uppgift varit anförtrodd åt navigationsskolorna och dessa nå

et ■ » ort sett tillfredsställande sätt lylli densamma, syne”en förändring

icke utan starkt tvingande skäl böra påkallas. g

Hima ÖTelfly^tniug aV ™askfubefälsutbildningen från navigationsskolorna

till de tekniska läroverken skulle otvivelaktigt nödvändiggöra avsevärda

utvidgningar av dessa läroanstalter i organisatoriskt avseende. Den i det

föregående kemnade utredningen angående befälsbehovets omfattning är

harvul talande nog Bestående skolor skulle erfordra utbyggnad med särskilda

siomaskmistlinjer och. med hänsyn därtill att i Stockholm och Göteborg

Jamphga tekniska läroverk icke finnas upprättade, skulle dylika läroanstalter

jämväl å dessa orter behöva anordnas.

Under sådana omständigheter torde det få anses utan vidare klart att en

omläggning av nu ifrågasatt innebörd är ägnad att även för statsverket

medtorii betydande utgifter av såväl engångsnatur som i driftkostnader

vilka endast till en del lära kunna kompenseras av besparingar å navigationsskolornas

stat. .

De olägenheter, som nuvarande ordning medför, synas oss icke alltför

aysevorclä och Imvn under det förda meningsutbytet säkerligen på sina

hall tillmätts för stor betydelse. Främst har anförts, att navigationsskolornas

maskmbefä^utbildning icke kunnat i erforderlig utsträckning tillgodoses

med de bestämmelser, som hittills gällt i fråga örn skolornas ledning.

I den mån denna erinran kan anses äga grund i föreliggande förhållanden,

torde anledningen jämförelsevis lätt låta sig undanröja genom att åt

den nuvarande maskinistavdelningen eller, såsom vi i det följande velat

beteckna den, den maskintekniska linjen i organisatoriskt hänseende giva

likställighet med navigationsavdelningen, av oss benämnd den nautiska

linjen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

21

lia enligt vår uppfattning de fördelar, som skulle uppnås genom en överflyttning

av maskinbefälsuthildningen till. de tekniska läroverken, icke

motivera ett så starkt ingrepp i organisationen, hava vi icke ansett oss

kunna tillråda åtgärder i detta syfte. Såsom vi nedan ga att närmare utveckla,

synas förhållandena i stället anvisa den av kommerskollegium principiellt

förordade utvägen att nu vidtaga sådana anordningar, att utbildningen

vid de tekniska läroverken anpassas jämväl med hänsyn till svartens

behov. Omedelbara åtgärder i sådan riktning hava payrkats av

Sveriges Redareförening och jämväl funnit förespråkare inom riksdagen»

främst i syfte att uppnå en ökad maskinbefälsrekrytermg. Skulle det i

en framtid, på grund av vunna erfarenheter rörande en dylik utbildnings

lämplighet, visa sig möjligt att i större eller mindre omfattning begränsa

maskinbefälsuthildningen vid navigationsskolorna, lara åtgärder i sadan!

syfte utan större svårigheter låta sig vidtaga. Men att utan sadan erfarenhet

påkalla en grundväsende nyordning synes oss icke överensstämma

med den försiktighet, som under föreliggande kännbara brist pa maskinbefäl

måste anses mer än eljest nödvändig. .

Efter ingående överväganden hava vi alltså funnit oss bora förorda rnaskinbefälsutbildningens

bibehållande vid navigationsskolorna.

Utöver de skäl, som i det föregående anförts för denna var ståndpunkt,

må ytterligare framhållas, hurusom enligt vår uppfattning en anordning,

som tilllåter utbildning vid samma skolor av både fartygs- och maskinbefäl

i sig inrymmer ett ideellt värde, som icke far underskattas.. Otvivelaktigt

måste det nämligen vara till fördel, att de unga befälsaspiranterna

av skilda kategorier redan under de gemensamma skolåren i storsta möjliga

utsträckning få tillfälle att lära känna och uppskatta varandras arbete,

för att dymedelst ett gott förhållande mellan motsvarande befalskategoner

även för framtiden må grundläggas. ..., +M1

Såsom av det föregående framgår, hänföra sig de i omformalda, till oss

remitterade framställning gjorda erinringarna mot det vid de tidigare utredningarna

framkomna förslaget i nu åsyftad del väsentligen till den legering

av behörighetsfordringarna i fråga örn förestandar-(rektors-) befattning.

som därvid ifrågasatts. De synpunkter, som i detta hänseende kommit

till uttryck, hava funnits förtjänta av beaktande. Emellertid hava

vi vid våra överväganden angående nämnda behorighetsfordnngar ansett

oss icke böra stanna vid den utväg till frågans lösning, som maskinbefalssakkunniga

på sill tid anvisat och vars frångående i viss utstrackniiig 1

kollega förslag synes hava utgjort den omedelbara anledningen till flam

ställningen i fråga. Härvid torde man böra låta den synpunkten vara ensamt

vägledande, att urvalsmöjligheterna, da det galler besättande av den

viktiga och ansvarskrävande föreståndar-(rektors-)befattningen vnl navigationsskola,

bliva så stora som möjligt. Det kan salunda enligt var mening

icke vara försvarligt att begränsa dessa. mojligheter till att avse

allenast innehavare av ordinarie lärarebefattning å skolornas nautiska

linje utan bör möjlighet stå öppen att till innehavare av forestandar(rektors-)befattning

förvärva den därför med hänsyn till såval föregående

utbildning som tidigare verksamhet till sjöss överhuvud taget lämpligaste

inom kretsen av skolornas ordinarie lärare.»

Ehuruväl de sakkunniga sålunda stannat för bibehållande av den nuvarande

förläggningen av maskinbefälsuthildningen vid navigationsskolorna,

ha de likväl ansett erforderligt att närmare undersöka, huruvida icke

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maris proposition Nr 124.

Skolornas

ledning.

Skolornas

benämning.

Organisation,

klassernas

benämning.

utbildningen vid tekniska läroverk kunde på ett eller annat sätt få Hilgo

oräknas eleverna för vinnande av behörighet som maskinbefäl. Till

detta spörsmål torde jag få tillfälle närmare återkomma i det följande vid

behandlingen av ett av de sakkunniga framfört förslag örn anslag för anordnande

av en särskild kompletteringskurs vid tekniskt läroverk.

De sakkunniga lia med avseende å de särskilda organisationsfrågorna

ytterligare anfört följande:

ledning finni101''- /rågan navigationsundervisningens centrala

edning, tinna vi de av kommerskollegium anförda skälen för bibehållan
«LtVtnncIvland?

ordnillg övertygande. Tillgång till den speciella pedals

g ska sakkunskap, som i särskilda lall kan vara önskvärd eller behöv
mo,

l S]-U ailiS O 11C svårighet kunna beredas genom lämpligt samarbete

s k o 1 o v e rs t y r e 1 s en, i överensstämmelse med vad som redan vunnit

ningsområdetbetraffande V1SSR laroanstalter inom det militära förvalt
-

ldkommanGe den lokala ledningen av läroanstalterna bär vid det tidigare

utredningsarbetet uttryck givits åt den uppfattningen, att direktionens

sammansättning borde ändras i sådan riktning, att lokalstyrelsen

komme att inrymma representanter för såväl stat som kommun. Jämväl

“lif1 par asi1^ frigga go^ skäl att vidtaga en ändring i angivet

syne. läsa satt skulle samma ordning, som numera principiellt vunnit

burskap inom det statliga undervisningsväsendet i det liela, bliva gällande

i fråga, örn nu förevarande läroanstalter. I enlighet med vad kommerskollegium

angivit, synes detta mål kunna nås på den vägen att

hahm antalet ledamöter — förslagsvis 2 eller 3 — förordnas för viss tid

av statlig myndighet, kommerskollegium eller Kungl. Maj:t, och den

andra hälften utses av vederbörande stadsfullmäktige. Direktionen torde

själv bora utse ordförande. I fråga örn direktionens åligganden synes

anledning föreligga att överväga någon utvidgning av de befogenheter,

sorn nu tillkomma densamma. Jämväl i detta avseende lära förhållandena

vid de tekniska läroverken erbjuda lämpliga jämförelsepunkter

De skal, som enligt vad ovan framhållits, anförts till stöd för en ändrad

benämning av navigationsskolorna, synas oss icke vägande. TJpdmarksammas

måste härvid, att beteckningen i fråga går tillbaka till den

tid, då dessa laroanstalter först kommo till stånd, och torde den därför

lä anses djupt rotad i språkbruk och medvetande. Den anledning till

missförstånd, som förmenats ligga däri, att läroanstaltens namn nära

överensstämmer med beteckningen å en av dess avdelningar, kan icke

...matas någon större betydelse, då densamma lätt nog låter sig undanroja

Och da . därtill kommer, att ingen av de beteckningar, som under

det förda meningsutbytet ifrågasatts såsom lämpliga att ersätta den hittillsvarande,

sjofartsskola och ''handelsflottans befälsskola’, synes oss

lyckligt vald, hava vi ansett oss böra bibehålla den hävdvunna benämningen

navigationsskola.

I allt väsentligt hava vi funnit oss böra föreslå, att den nuvarande

allmänna organisationen av navigationsskolorna förblir oförändrad allenast

att skolans båda avdelningar fastare förbindas med varandra'' och

sålunda bättre samorganiseras, i analogi med vad som redan gäller i

fråga om de .tekniska läroverken. Navigationsavdelningen har härvid

ansetts lämpligen kunna betecknas nautiska linjen och maskinistavdelningen

maskintekniska linjen. En var av dessa linjer rekryteras visser
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Ul,eil av olika clever, men, såsom ovan antytts, böra lärarkrafterna i ali

lief utsträckning, som är praktiskt möjligt vara »h ,n0“

skolan i dess helhet företräda en var visst amne eller ämnesgrupp,

så sätt kan i stället för den isolering, som hittills torde hava prag

Skilda avdelningarnas arbete träda en fast ™

hållande saknas givetvis anledning förorda det framstallda förslagen örn

införande av särskilda avdelningsföreståndare.

Med denna ståndpunkt hade det legat H^^- f^^^^Uanden bättre

väl ’klass’-beteckningarna mot en med var lids skoltorhaiianaen oaiue

öveMnsstämmamle eldning, moa av huvudsakligeu samma skal som b,

tingat vart avböjande av rubrice
ringsangelägenhet

törcslå allenast en mindre jämkning ''iViliaktiition

kupna^ekomma att lägden utbiledung, =. bär ar fråga, taglanUS

ÄSÄi framlagt närmare beräkningar

»g

ÄmYtterlikare tn omständighet måste emellertid härvid beaktas, narn
SÄÄÄ

Ä^ÄbeS
SiiÄÄttisrÄ?
stridligt,

“*t.lo0^®e”YjteraX undervisning, där eleverna äro sysselsatta

gora sie gal''an alltså vid elevlaborationerna i maskinlära

man alltjamt kunna rakna m a överstyrelsen att, där särskilda

avl^!,niIj.^’1 !if^l S^å mikalt^nmd^iv^i1 någo^förhöjnin^av detsamma.

OIyadndäre?to betfälC“i,chevet av ntbildningsmöjligheter för fartygs
-

Antal behövliga

skolor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

talet styrmansklasser ma erinras att en I det ®rforderllga an
Ȁ

SSS B

sS0ÄneavvLÄZ ÄÄrTdef"88 ^

wäsö» sbSS?S

!®n..''*d skilda skolor torde emellertid anledning saknas att föreslå natron

SEiSrÄ meinSan

«£MÄ ÄÄ!^ - “ÄSÄ

«7<L M ?«* *» förefintliga wÄÄSh

«ki n 11 bri jga! a^ upphöra. I detta syfte skulle alltså påkallas en gam

ska avsevard utvidgning av navigationskolorganisationen för den hän

delse maskinbefalsutbildningen skulle i framtiden uteslutande försiggå

inom denna Såsom vi i det föregående framhållit, hava vi emellertid

förutsatt, att sadan utbildning skall meddelas jämväl vid vissa tekniska

lai overk. Med hänsyn härtill och i betraktande tillika av den för nåd™

“de mycket otillfredsställande tillströmningen till navigationsskolornas

2:a maskinistklasser, kan det givetvis icke ifrågakomma ali nrir

organisationen i denna del. A andr? sidan är det uÄart ått ei litt

nagell begränsning av densamma kan vara tillrådlig. I förslaget hava vi

alitsa upptagit en 2:a maskinistklass vid en var av skolorna i Stockholm

Malme enil Härnösand samt två sådana vid skolan 7°''Sorg lent

het med vad nyss föreslagits i fråga örn dea nautiska linien torde där

koU ginm f stind j ,““d ga »r ,att vid behov

athild^ i ytterligärfen^ICs a"0r''i“ maski"is‘-

Vad angår det behövliga antalet övermaskinistklasser hava, såsom av

den lamnade redogörelsen framgår, vid de tidigare utredningarna delade

^rfgar • barUtfnf? iramträtt- därvid kommerskollegium på anförda

skal funnit sagda klass vid navigationsskolan i Härnösand kunna och

bora indragas Då vi haft att ånyo särskilt överväga denna anoelägen

het, hava vi icke kunnat underlåta att noga beakta, att den ifrågavaSn''

de overmaskinistklassen for närvarande är den mest besökta i riket Ti

kaledes måste uppmärksammas, att laboratoriefrågan Icke längre kan

åberopas till forman för en indragning av sagda klass På cåcrT • j <.

följande antimes tillgång till maskinlaboratorium kan ordnas utan nämn

vard kostnad. Under dessa omständigheter och med hänsyn jämväl till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

önskvärdheten av att förefintliga utbildningstillf allen i görligaste män

fördelas å skilda landsdelar, bör en eventuellt möjligbefunnen indragning

enligt vår mening icke rimligen drabba den nämnda skolan. I belysning

av det stora behov av maskinbefäl, som faktiskt föreligger, synes det oss

därför icke tillrådligt att skrida till en indragning i annan man, än att

vid skolan i Göteborg dubbla ldassavdelningar icke böra inrättas med

mindre elevantalet gör detta nödvändigt. Vi hava alltså räknat med 4 å

5 övermaskinistklasser i den framtida organisationen. .

Beträffande slutligen antalet 3:e maskinistklasser hava vi redan i det

föregående föreslagit sådan omläggning av denna del av maskinbefälsutbildningen,

att dylik undervisning anordnas såsom aftonkurs vid navigationsskolorna

i Stockholm, Malmö och Göteborg, medan den nuvarande

dagkursen skulle tillsvidare f ortbestå vid skolan i Härnösand, i tillika

liava vi uttalat, att med hänsyn till möjligen inträdande svårigheter,

åtminstone under en övergångstid, dagkurser vid skolorna i Stockholm

och Göteborg kunna tänkas fortfarande behövliga vid sidan av. de nya

aftonkurserna. Vid beräkning av erforderliga medel hava vi tagit denna

omständighet i betraktande.»

De sakkunniga övergå härefter till att behandla de teoretiska inträdes- Teoretiska infordringarna.

Efter att hava erinrat, hurusom kommerskollegium i sin före- tr*[j1eg3*°‘d''

nämnda skrivelse den 30 september 1929 föreslog för inträde i styrmansklass

fordran på avlagd realexamen med godkända betyg i vissa ämnen

eller motsvarande kunskaper och för inträde i 2:a maskinistklass viss

skärpning i kraven på kunskaper i svenska språket och matematik, uttala

de sakkunniga för egen del i detta ämne i huvudsak följande.

Vid uppställandet av krav på avlagd realexamen för inträde i styrmansklass

skulle den utväg, som hittills av ålder stått öppen att genom

jämförelsevis begränsad komplettering av folkskolekursen uppnå kvalifikationer

för inträde i navigationsskola, vara stängd för det stora flertalet

sjöfarande ynglingar. De sakkunniga funne sig icke kunna tillstyrka

ett inslående på en väg, som kunde förutses medföra dylika konsekvenser.

Ehuru de sålunda icke kunde biträda ifrågavarande förslag,

ville de emellertid framhålla, att en utveckling i antydd riktning måhända

kunde betecknas såsom inom en nära framtid uppnäsig. . Möjligheterna

att före sjömanstjänsten vinna dylik utbildning i offenliga ungdomsskolor

hade under de senare åren icke oväsentligt vidgats. Att utvecklingen

också alltmera påtagligt fortskrede i sådan riktning framginge

av följande sifferuppgifter rörande den föregående utbildningen

hos eleverna i styrmansklasserna. Under 10-årsperioden 1920—1930 hade

12.5 procent av sagda elever avlagt real- eller högre examen och under

senare hälften av samma period, 1925—1930, 15.3 procent. Innevarande

läsår konstaterades en ytterligare utökning av denna elevgrupp. Av

årets 194 styrmanselever hade ej mindre än 43 avlagt real- eller högre

examen,-eller 22 procent. Även i fråga örn 2:a maskinistklassen skönjdes

en liknande ehuru tillsvidare mindre påtaglig utveckling i samma riktning.

Med tanke på att förhållandena å området sålunda holle på att

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

anpassa sig elter en ordning, som befunnits innesluta bestämda fördelar

ur undervisningssynpunkt, skulle det vara mindre välbetänkt att anlita

tvångsåtgärder.

Vid intagandet av denna ståndpunkt bade det för de sakkunniga gällt

att överväga örn och i vilken utsträckning det kunde anses görligt att tillmötesgå

de framställda kraven pa ökade förkunskaper hos styrmans- och

2:a maskinistklassens elever. Den vid olika skolor påvisbara, i vissa fall

anmärkningsvärt höga kuggningsprocenten i examina syntes giva stöd

för antagandet, att de nu stadgade inträdesfordringarna icke allestädes

behörigen upprätthölles. Otvivelaktigt vore vissa åtgärder av behovet

påkallade till säkerställande av att eleverna verkligen kunde följa undervisningen.

Intet syntes vara att erinra emot en anordning, enligt vilken inträdesfordringarna

i vissa ämnen ställdes högre än den obligatoriska skolkursen

(folkskola -f- fortsättningsskola) i respektive ämnen. Det måste emellertid

noga tillses, att det kunskapsmått, som utöver folkskolekursen uppställdes

såsom villkor för inträde i förevarande klasser, så avvägdes, att

de erforderliga kunskaperna kunde av aspiranterna utan alltför stora svårigheter

inhämtas jämsides med det dagliga förvärvsarbetet.

De sakkunniga fortsätta härefter sålunda:

»Vad då först beträffar den nautiska utbildningen, synes densamma i

huvudsak kunna jämföras med den utbildning, som meddelas vid en teknisk

fackskola, därvid denna sistnämnda skolas första årsklass har sin

motsvarighet i styrmansklassen och dess andra i sjökaptensklassen. Med

avseende på inträdesfordringarna vid styrmansklassen torde i fråga om

svenska språket anledning saknas att modifiera det för fackskolorna uppställda

kravet på förmåga att utan avsevärda fel skriva efter diktamen*.

En dylik fordran bör nämligen kunna fyllas av en var, som genomgått

folk- och fortsättningsskola samt sedermera sörjt för de inhämtade kunskapernas

nödtorvtiga vidmakthållande. I ämnet matematik hava fordringarna

redan för närvarande avsevärt överstigit folkskolekursen och

föreslås av fartygsbefälssakkunniga och kommerskollegium i någon mån

utökade genom upptagande av enkla sifferekvationer av första graden

med en obekant jämte tillämpningar på aritmetiska uppgifter och regula

de tri. Härigenom skulle kunskapsförutsättningarna hos eleverna komma

att närma sig dem, som vid inträdet förefinnas hos eleverna i de tekniska

fackskolorna. De huvudsakliga avvikelserna skulle ligga däri, att

av aspiranterna till styrmansklassen icke skulle krävas förstagradsekvationer

med flera obekanta, icke heller de rent geometriska kursmoment,

som ingå i inträdesfordringarna till fackskola, vilka senare moment av

kollegium uteslutits med hänsyn till vad som från navigationsskolan

anförts mot en dylik ordning.

Enligt vår mening äro de av kommerskollegium föreslagna inträdesfordringarna

i matematik att anse såsom ur olika synpunkter väl avvägda

och sålunda icke ägnade att framkalla betänkligheter.

Vidkommande därefter avfattningen av de föreslagna inträdesfordringarna

i geografi föranleder densamma ingen erinran från vår sida.

Då det emellertid synts oss av vikt att förebygga, att prövningen må i

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl, Mårds proposition Nr 124.

allt för hög grad komma att inriktas på detalj vetande, hava vi ansett oss

böra föreslå att, på sätt för närvarande är fallet, det uttryckligen angles,

att fordringarna avvägas med hänsyn till vad som inhamtas i sexklassig

folkskola, anordnad enligt någon av undervisnmgsplanens hnvud
I

fråga slutligen örn de föreslagna fordringarna i sjömanskap syna»

dessa lämpligen kunna begränsas till att avse kännedom örn morsealfa
b6Med

nu nämnda modifikationer hava vi alltså funnit oss böra godtaga

det av kommerskollegium i fråga örn styrmansklassen framstallda forslaget,

i vad detsamma avser omedelbar omläggning av mtradesfordnngar
na

i vissa kunskapsämnen. . ... , ...

Yad vidare angår sjökaptensklassen, torde av vad vi redan anfort rörande

denna utbildningskurs’ ställning följa, att ingen erinran synts oss

kunna göras emot att för inträde i denna klass kräva minst godkanda

vitsord i samtliga uti styrmansexamen ingående ämnen. . .

Beträffande därefter kunskapsfordringarna för inträde i 2: a maskinistklass

innebära dessa såsom ovan erinrats någon utökning såtillvida, att i

svenska språket för närvarande fordras att skriva i huvudsak feif litt,

medan i matematik tillkommit procenträkning och de geometriska kursmomenten.

Enär det i och för sig måste anses rimligt och naturligt att

av aspiranterna förutsätta de kunskaper, som inhamtas i en sexklassig

folkskola, synes det ifrågavarande förslaget i detta avseende icke giva

anledning till erinran. Dock torde för uppnående av likformighet med

motsvarande krav i fråga örn styrmansklass fordran pa kunskaperna i

svenska språket böra formuleras: förmåga att utan a vse var da fel skriva

efter diktamen. Då vidare enligt vad redan framhållits, avlagd maskinistexamen

av 3:e klass skulle berättiga till inträde i 2:a maskinistklass

utan prövning, har det icke ansetts obilligt utan fastmera som en i och

för sig lämplig och praktisk ordning att aven formellt anpassa mtradesfordringarna

efter kursomfånget i sagda klass och sålunda dari upptaga

jämväl enkla sifferekvationer jämte tillämpningar på enkla aritmetiska

unngifter och regula de fri. .

Även beträffande 2:a maskinistklassen vill det synas som örn den i flera

fall anmärkningsvärt höga kuggningsprocenten i examen ger anledning

befara, att de stadgade inträdeskraven icke allestädes upprätthållas. Da

vi ansett oss böra förorda så begränsade inträdesfordrmgar som fallet

är, har detta skett under den förutsättningen att det från skolornas sida

sörjes för att undervisningen verkligen kan utgå fran det stadgade kunskapsmåttet

såsom förefintligt hos samtliga elever.

I fråga slutligen örn övermaskinistklassen synes bora galla, i analogi

med vad redan föreslagits beträffande den nautiska linjen, att för inträde

uppställes krav på avlagd maskinistexamen av 2:a klass med minst

godkända vitsord i samtliga i examen ingående ämnen.»

Beträffande inträdesprövningarna förorda do sakkunniga, bland annat

för uppnående av likformighet vid de olika skolorna, att uppgifterna för

den skriftliga prövningen bestämmas av kommerkollegium.

Härefter fortsätta de sakkunniga på följande sätt:

»Vid de förut verkställda utredningarna har beträffande den nautiska

linjen icke ifrågasatts någon utökning av lärotiden. Icke heller vi hava

inträdeaprov
ning&r.

Liirokuraena

längd.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Tiderna föl''

kursernas

början.

28

Kungl. Majlis proposition Nr 124.

funnit anledning att i detta avseende påkalla förändring av nu gällande

ordning. Vad ater angår den maskintekniska linjen, Ilar kommerskollegium

i enlighet med maskinbefälssakkunnigas förslag förordat en utökning

av lasaret, for övermaskinistklassen från 7 till 8 månader och för

maskinistklassen från 8 till 9 månader.

Under de ingående överväganden, som vi ägnat denna del av det föreUggande

orgamsatmnsspörsmåiet, har en utökning av läsåret med hänsyn

till de omiattande lärokurserna befunnits ofrånkomlig. En dylik åtgärd

bär för oss icke framstått som rekryteringshämmande utan snarare

agnad att verka i motsatt riktning. Med ledning av föreliggande erfarenheter

torde man nämligen vara berättigad göra gällande, att med ett

något lugnare arbetstempo kuggningsprocenten i 2:a maskinistexamen

icke skulle lia behövt nå den anmärkningsvärda böjd, som fallet under

senare ar varit. Da vi, på grundvalen av de föreslagna kursplanerna och

övriga pa frågan inverkande förhållanden, gått att pröva behovet av förangmng,

hava vi icke funnit oss kunna motsätta oss, att 2:a maskinistkursen

erhåller samma längd som styrmanskursen eller 9 månader I

umgå ater örn övermaskinistkursen torde en utökning med 2 veckor få

anses tillfyllest, varigenom denna kurs skulle komma att omfatta 7V,

manader. ''

Emellertid synes det ur olika synpunkter praktiskt lämpligt, att navigationsskolornas

lasar for framtiden angives i veckor med frånräknande

av 2 veckors julferier men med påsklovet inberäknat i läsåret. Uttryckt

pa detta satt skulle skeppar-, respektive 3:e maskinistkurserna (dagundervismng)

komma att omfatta 13 veckor, styrmans-, respektive 2:a maskinistkurserna

37 veckor, sjökaptenskursen 33 veckor samt övermaskinistkursen

31 veckor. Till dessa tidsperioder bör läggas erforderligt aneni

föfrättandI(TtradeSPrÖVIlillSarnaS °CU ^ muntliga examensprövning
Då

det gällt att taga ställning till frågan örn de olika kursernas förläggning

under året, hava vi haft att mot varandra väga två huvudsynpunkter.

Å ena sidan framstår det såsom mycket önskvärt, att utbildmngstillf

allen, låt vara vid olika skolor, föreligga vid skilda tider av

året, a andra sidan böra begynnelsetiderna icke variera så starkt att

skilda examensuppgifter bliva av nöden. Med hänsyn till sistnämnda

omständighet hava vi ansett en förskjutning av 2 veckor i begynnelsetrden

tor kurser ay samma slag vara den högsta, som enligt vår mening

möjliggör upprätthållandet av ordningen med för samtliga klasser <*emensamma

skriftliga prov. Därjämte måste uppmärksammas, att erforj

förfogande för den muntliga examensprövningens för
rattande.

Med beaktande av nu angivna synpunkter vilja vi föreslå

följande tiden för kursernas begynnelse, å nautiska linjen: samtliga skepparklasser

den 8 januari; styrmansklasser i Stockholm, Göteborg Malmö

och Härnösand den 1 augusti samt i Stockholm, Göteborg, Malmö och

Kalmar den lo augusti, ävensom sjökaptensldasser i Stockholm Göteborg

och Kalmar den 1 augusti samt i Göteborg, Malmö och Härnösand

den i5 augusti; å maskintekniska linjen: 3:e maskinistklasser i Härnösand

den 8 januari (eventuellt övriga dagkurser), i Stockholm, Göteborg

och Malmo den lo augusti; 2:a maskinistklasser i Stockholm, Malmö och

Goteborg dea 1 augusti, i Göteborg och Härnösand den 15 augusti, ävensom

overmaskimstklasser i Stockholm, Malmö och Göteborg den 15 september

samt i Göteborg (eventuellt) och Härnösand den 1 oktober.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl, Maj:ts proposition Nr 124.

I fråga om nu medgivna rätt för elev att efter föreståndarens beprövande

vinna inträde i klass även efter kursens början hava vi ansett

denna rätt böra fortbestå, ehuru med hänsyn till de betydande olagenheter,

med vilka densamma ur undervisningssynpunkt är förbunden, begränsad

till 2 veckor. Därest ytterligare uppskov skulle vara av noden,

bör det ankomma på kommerskollegium att därom besluta.. .

Vad angår de föreslagna nya läroämnena å nautiska linien, hava vi

funnit välbetänkt, att i sjökaptensklassen undervisning meddelas i elektroteknik,

varjämte ämnet hörselmottagning, under benämningen radiotelegrafering,

ansetts böra bliva ett obligatoriskt led i utbildningen. 01stnämnda

undervisning har en särskild uppgift att fylla därutinnan, att

såmedelst öppnas möjlighet för eleven att avgöra rörande lämpligheten

av fortsatt specialutbildning såsom styrmanstelegrafist. I fråga ater örn

den föreslagna kursen i handelsgeografi kava vi icke kunnat bliva övertygade

örn det oavvisliga behovet av densamma. Med beaktande av den

tyngande arbetsbelastningen i övrigt i denna klass hava vi därför sett

oss nödsakade att avböja förslaget i denna del. Vidkommande den ifrågasatta

uppdelningen i styrmansklassen ay ämnet sjömanskap pa detta

ämne jämte de tre nyuppförda ämnena fysik och mekanik, skeppsbyggeri

samt maskinlära måste betänkligheter inställa sig mot en så långt gående

uppdelning. Upptagandet å timplanen av särskilda lektioner tor amoena

fysik och maskinlära hava vi icke velat motsätta oss, men på grund

av den föreslagna kursens jämförelsevis ringa omfattning icke ansett

erforderligt att låta skeppsbyggeri inträda som självständigt amny i

denna klass. Hit hänförliga kursmoment hava därför i förslaget tillfogats

ämnet sjömanskap. ,

Förslaget att å maskintekniska linjen införa amnet författningskunskap

i övermaskinist- och 2:a maskinistklasserna synes oss välbetänkt. Emot

maskinritningens upptagande såsom särskilt ämne hava vi intet att

För de allmänna grunder, som vi vid överarbetningen av föreliggande

förslag till undervisningsplaner gått att tillämpa, har redogörelse i det

föregående lämnats, vadan vi i detta sammanhang kunna begränsa oss

till några anmärkningar beträffande vissa specialfrågor.

Vad beträffar timplanen hava vi ansett, att densamma skall vara bindande

såtillvida, att de angivna veckotimsummorna icke må överskridas.

Genom begränsning av timtalen för vissa ämnen hava vi genomgående för

alla klasser upptagit 38 timmar för vecka. Härvid hava vi inräknat effi

undervisning, således även laborationer samt kurser, vilka i tidigare förslag

förlagts utanför läsordningen. Härigenom kunna eleverna i varje

klass med ett dagligt högsta lektionsantal av 7, erhålla lördagen elter

frukostlovet fri. I likhet med kommerskollegium hava vi vidare forutsatt

att skrivningarna på lärorummet förläggas till växlande dagar enligt’särskild

plan. I de fall, då i ett ämnes timtal ingå halva lektioner,

avses att timtalen under skilda delar av läsåret växla på sådant sätt. att

genomsnittliga undervisningstiden under läsåret blir den angivna. Koncentration

må därjämte förekomma i all den utsträckning, som finnes

önskvärt och lämpligt. För elevlaborationer lian upptagits viss tid for

vecka men får detta beteckningssätt icke utgöra hinder for att laborationerna

förläggas till samlad tid under de delar av läsåret, då så ur undervisningssynpunkt

är till fördel. I likhet med kommerskollegium hava

vi ansett nödvändigt, att föreskrift meddelas därom, att undervisningen

Läroämnen.

Undervigningeplan

och

Oordning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Läroböcker.

Underrib
ngsmateriel.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

skall vara förlagt! mellan 8 f. m. oell 4 e. m. Undantag från denna regel

ina endast ifrågakomma, därest laborationsövningar så skulle påkalla.

Vad nu sagts bär givetvis icke tillämpning på den såsom aftonskola

anordnade ettåriga 3:e maskinistkursen. Sannolikt skall det befinnas

lämpligt att förlägga undervisningen därstädes med 2 å 3 timmar dagligen

under alla veckodagar utom lördag och söndag. På så sätt torde

man böra räkna med ett veckotimtal av lägst 12, och kursen alltså utsträckas

över omkring 38 veckor. Emellertid synes försiktigheten bjuda

att till en början gå försöksvis fram under anpassning till de å olika

orter rådande förhållandena.

Vad angår det förslag till kursplaner, vilket såsom bilaga fogats till

detta betänkande, gäller, att den blivande i författning utfärdade kursplanen

avsetts tjäna till huvudsaklig ledning vid undervisningen. På

de ämnes- och klasskonferenser, som vi förutsätta komma till stånd, bör

det ankomma att i detalj planlägga undervisningen och bör därvid särskilt

övervägas, huru besläktade kursmoment lämpligen må fördelas, så

att tidsödande dubbelläsning i all görlig utsträckning undgås.

I den mån, så varit möjligt, hava vi sökt anpassa kursplanerna efter

nutida krav och utmönstrat moment, som synts böra träda tillbaka fölin-

praktisk utbildningssynpunkt mera betydelsefulla. Vad särskilt angår

undervisningen i det nya läroämnet elektroteknik inom sjökaptensklassen,

ma erinras, att vi at kursen velat giva karaktären av en mera

allmänt hållen inledningskurs, väl icke speciellt inriktad på radiotelegrafi

men dock så lagd, att den må kunna utgöra en lämplig grundval

för fortsatt specialutbildning på området. Med avseende på de repetitioner

av tidigare genomgångna kurser, som beträffande åtskilliga ämnen

förordats, må framhållas, att åt desamma icke får givas alltför brett

utrymme, utan böra de erhålla prägeln av översikter med fördjupning å

viktigare punkter, därvid stor återhållsamhet i fråga örn detaljer är att

tillråda.

Uppenbart är, att spörsmålet örn tillgången på lämpliga läroböcker

måste bliva av största betydelse för navigationsskolornas arbetsresultat.

Med den omläggning av kurserna, införandet av nya ämnen o. dyl. sorn

ovan förordats, framstår det såsom särskilt angeläget, att åtgärder omedelbart

vidtagas, i syfte att lämpliga läroböcker må stå till förfogande.

Initiativet synes därvid böra tillkomma kommerskollegium i egenskap

av skolornas överstyrelse.

Beträffande bestämmandet av läroböcker bör för framtiden gälla, att

kommerskollegium på framställning, i förekommande fall av vederbörande

ämneskonferens, skall äga att besluta rörande införandet av ny lärobok.

Härvid synes böra eftersträvas, att likformighet i görligaste mån

uppnås mellan olika skolor, framför allt i vad det gäller praktiskt betonade

ämnesområden.

Stor vikt hava vi, såsom anförts, fäst vid att undervisningen alltigenom

erhåller en konkret läggning. I fråga örn ämnena fysik och kemi

hava vi till främjande av detta syfte ansett oss böra i planen uttryckligen

fastslå, att kursen skall genomgås i anslutning till av läraren utföida

demonstrations!örsök. Vid cn dylik inriktning av undervisningen

påkallar givetvis frågan örn undervisningsmateriel och laboratorier stor

uppmärksamhet. I detta avseende synes gälla, att utrymme vid samtliga

skolor förefinnes för anordnande av erforderliga speciallärosalar för fysik

och kemi. Och redan för närvarande lär materielutrustningen i ali
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

mänhet varu förhållandevis god. Den komplettering, som ma kunna erfordras,

torde, på sätt kommerskollegium anfört, kunna bestridas av de i

staten upptagna expensmedlen. , ... , „ ,.

Mera ingående övervägande påkallar spörsmålet örn tillhandahalfande Maskmav

laboratorier för elevlaborationer i maskinlära och elektroteknik. Pä laborator

^rund av de för utredningen meddelade direktiven hava vi ägnat särskild

uppmärksamhet åt denna angelägenhet. Med hänsyn till de förhållandevis

avsevärda kostnader, varmed såväl anordnandet som driften av dylika

laboratorier äro förbundna, hava vi i enlighet med de nämnda direktiven

i första hand gått att undersöka, huruvida sagda utgifter skulle

kunna undgås eller begränsas genom samarbete med andra läroanstalter.

I syfte att erhålla underlag för bedömandet av möjligheterna härutinnan

hava vi i särskilda skrivelser hänvänt oss till styrelserna för tekniska

högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska institut i Göteborg,

ävensom beträffande de tekniska läroverken i Malmö och Härnösand till

skolöverstyrelsen. Avsikten vore att de ifrågavarande laborationerna, vad

angår navigationsskolan i Stockholm, skulle, tillsvidare och intill dess en

elementarteknisk läroanstalt där kommit till upprättande, kunna förläggas

till tekniska högskolan, vad beträffar navigationsskolan i Göteborg

på samma sätt till Chalmerska institutet samt vad angår navigationsskolorna

i Malmö och Härnösand till därvarande tekniska läroverk.

Styrelsen för tekniska högskolan har förklarat sig instämma i ett av

lärarkollegiet avgivet yttrande, vari erinras bland annat, att kollegiet

tidigare i skrivelse till kommerskollegium framhållit de svåiighetei, vilka

enligt sakens natur måste uppstå vid en sammankoppling av undervisning

i två så vitt skilda läroanstalter som tekniska högskolan och

navigationsskolan i Stockholm. Lärarkollegiet ville betona, att dessa svårigheter

allt fortfarande förefunnes och, örn lärarkollegiet ansåge sig i

viss begränsad utsträckning böra tillmötesgå de uttalade önskningarna

att medgiva utförandet av laborationer i maskinlära och elektroteknik i

vissa av högskolans laboratorier, så skedde detta endast under förutsättning

av att denna anordning utgjorde ett provisorium som upphörde, så

snart möjlighet yppade sig att överflytta dessa laborationer till annan

institution. , „ ,

Enligt den undersökning lärarkollegiet latit utföra,. skulle den föreslagna

provisoriska undervisningen kunna bedrivas enligt följande plan.

I ångtekniska laboratoriet förutsattes laborationerna utförda dels med

en vattenrörpanna för 30 atmosfärers tryck, dels med en liggande, encylindrisk

ventilångmaskin, alternativt med en liggande slidångmaskin och

en ångturbin. Vidare förutsattes, att institutionens förste assistent medverkade

vid laborationsprogrammets uppgörande och ledde laborationerna

utan att dock deltaga i granskningen av laborationsprotokollen. Laboratoriet

ställde erforderliga instrument till förfogande, därvid ingen

nyanskaffning skulle ifrågakomma. Antalet laborationstimmar i laboratoriet

förutsattes vara högst 30, fördelade på exempelvis 6 å 8 laborationsdagar

och på tider, som godkändes av institutionsföreståndaren. Högskolan

beräknade kostnaderna för dessa laborationer (bränsle, arvoden,

slitage) till 800 kronor per år. I förbränningsmotortekniska laboratoriet

förutsattes laborationerna utförda dels med en dieselmotor, dels med en

tändkulemotor. I övrigt gällde samma förutsättningar, som föi det ungtekniska

laboratoriet, och beräknades kostnaderna för dessa laborationers

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

genomförande för bränsle, arvoden och slitage likaledes till 800 kronor

för ar.

Medan beträffande de nu berörda laborationerna ingen nyanskaffning

av maskiner förutsattes, pakallades i fråga örn det elektromaskintekniska

laboratoriet för navigationsskolans laborationer särskilt avsedd instrumentuppsats.

Sagda laborationer förutsattes utförda med kompoundlindad

likströmsgenerator jämte likströmsmotor, sbuntmotor, 3-fas asynkronmotor,

motorgenerator för batteriladdning och transformator. Det

förutsattes vidare samma medverkan från institutionens förste assistent

som vid förutnämnda laboratorier. Totala antalet laborationstimmar beräknades

till högst 36, fördelade på 12 laborationsdagar, koncentrerade

pa 2 veckor och helst mellan klockan 8 och 11 varje veckodag. Högskolan

beräknade kostnaderna för ovannämnda instrumentuppsats till 1,200 å

1,500 kronor och årskostnaderna för arvoden och slitage till 800 kronor

Kollegiet betonar slutligen, att det sålunda framlagda förslaget endast

voie pieliminärt, detta särskilt med tanke på att det ej vöre möjligt för

lärarkollegiet att beräkna antalet laborationstimmar utan kännedom örn

antalet studerande, örn frågan huruvida 2:a och lia maskinistklasserna

ansåges kunna laborera gemensamt samt antalet elever per grupp. Skulle

det vid närmare studium visa sig nödvändigt att något öka det totala

antalet laborationstimmar, borde detta kunna ske, men skulle då årskostnaderna

beräknas höjda i proportion till det ökade timtalet.

Från styrelsen för Chalmers tekniska institut har framhållits, att samarbete

med navigationsskolan kunde vålla vissa olägenheter för institutets

elever vid deras övningar och examensarbeten, men ville styrelsen

ej ställa sig avvisande till frågan örn samarbete av antytt slag, under

förutsättning dels att kostnaderna för den komplettering i laboratoriets

utrustning, som betingades för navigationsskoleundervisningen, bestriddes

av navigationsskolan, dels att utrustningen bleve institutets egendom.

De ändringar och kompletteringar, som syntes vara behövliga, vore

enligt styrelsens mening omkastaranordning i den befintliga ångmaskinen,

en ny ångturbingenerator och en polar-diesel motor med tillbehör.

Enligt ett preliminärt överslag skulle kostnaderna belöpa sig till omkring

35,000 kronor.

Vad angår skolorna i Malmö och Härnösand, uttalar skolöverstyrelsen,

att det ifrågasatta samarbetet visserligen skulle medföra en del svårigheter,

men att dessa ej syntes större än de lätt nog borde kunna övervinnas,

bland annat genom lämplig överenskommelse angående laborationstiderna.

Tillika upplyses, att några mera betydande nyanskaffningar

icke torde bliva behövliga, utom möjligen i Härnösand, därest den

där befintliga kompoundlokomobilen och dieselmotorn icke passade för

navigationsskolans behov.

Från samtliga de nämnda högskolorna och läroanstalterna har i det

hela visats stort tillmötesgående. På grundvalen av den verkställda undersökningen

anse vi oss kunna uttala, att möjligheter till anordnande

av elevlaborationer i maskinlära och elektroteknik kunna beredas vid

samtliga navigationsskolor genom samarbete med de nämnda institutionerna,

vad ämnet elektroteknik för Stockholmsskolans del angår, dock

under den förutsättningen, att det ur undervisningssynpunkt otillfredsställande

villkoret örn laborationernas koncentration till två veckor icke

oeftergivligt upprätthålles. Med hänsyn till lärarkollegiets framhållande

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

av att förslaget allenast hade preliminär karaktär, synes man emellertid

kunna hysa den förhoppningen, att en ur navigationsskolans synpunkt

gynnsam lösning av jämväl denna förläggningsdetalj skall kunna uppnås.

Därest denna vår uppfattning skulle visa sig överensstämma med verkligheten,

torde inrättandet av speciella maskinlaboratorier vid navigationsskolorna

under föreliggande omständigheter icke vara av behovet

påkallat.

I detta läge begränsas alltså den föreliggande frågan till att avse kostnaderna

dels för utnyttjande av de till förfogande ställda laboratorierna,

dels ock för viss komplettering av desamma.

I förstnämnda avseende föreligger detaljerade upplysningar från tekniska

högskolan samt från tekniska läroverket i Malmö.

För högskolans del har, såsom den lämnade redogörelsen giver vid

handen, lärarkollegiet angivit samtliga kostnader för laborationernas

bedrivande till 2,400 kronor (800 + 800 + 800 kronor). I detta belopp

ingå arvoden jämväl till vederbörande laboratorieassistenter, vilkas medverkan

ur praktiska synpunkter torde få anses oundgänglig. Framhållas

må dock, att, därest laborationstimmarnas antal skulle komma att överskrida

det ovan angivna, kostnaderna förutsättas proportionellt ökade.

Vad beträffar tekniska läroverket i Malmö uppskattas motsvarande

kostnader till 600 kronor för år.

På grundval av meddelade underhandsupplysningar synes det icke erforderligt

att räkna med högre belopp för Härnösandsläroverkets del.

Vad slutligen angår Chalmers tekniska institut, föreligga, _ såsom anförts,

inga kostnadsuppgifter. Men med huvudsaklig tillämpning av enahanda

grunder, som ifrågasatts för tekniska högskolan, och med beaktande

att vid institutet allenast förekomma två laboratorier, torde ett belopp

av 1,500 kronor icke kunna anses för lågt.

För täckande av nu förevarande kostnader torde i staten böra uppföras

en särskild post, kostnader för laborationer i maskinlära och elektroteknik,

med ett belopp av 5,100 kronor (2,400 + 600 + 600 + 1,500 kronor).

Skulle detta belopp, på grund av den ofrånkomliga osäkerheten i förutsättningarna,

icke vara tillräckligt, torde eventuellt ytterligare erforderligt

belopp kunna utan svårighet utgå av tillgängliga expensmedel.

Beträffande den erforderliga kompletteringen hava vi genom besök

å de skilda laboratorierna sökt erhålla närmare uppfattning av nuvarande

utrustning och förefintligt kompletteringsbeliov, detta senare företrädesvis

hänförligt till maskinlaboratorierna. Beträffande tekniska

högskolan gäller i detta avseende, med hänsyn till den interimistiska karaktären

av den föreslagna åtgärden, att komplettering icke pakallats

i annan mån, än att en särskild instrumentuppsats ansetts nödvändig

för det elektromaskintekniska laboratoriet för den jämförelsevis mindre

betydande kostnaden av 1,200 å 1,500 kronor. Vad åter Chalmers tekniska

institut angår, synes däremot, på sätt styrelsen uttalat, viss nyanskaffning

behövlig. Enär emellertid de planlagda försöken i ganska

stor utsträckning torde kunna komma till utförande redan med tillgängliga

resurser och då det dnr jämte synes gälla, att maskinell utrustning för

ett laboratorium av den karaktär, varom här är fråga, kan förväntas förvärvad

till en kostnad, som avsevärt understiger gällande marknadspriser,

lär man knappast behöva räkna med så hög anskaffningskostnad, som

av vederbörande styrelse angivits. Beaktas ma, att vid den tidigare utredningen

kostnaderna för inköp av ångturbingenerator och polar-diesel
Bihang

till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10(1 höft. (Nr 124). 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 124.

motor enligt anbud beräknats till sammanlagt 9,800 kronor, vartill komma

kostnader för montering, rörledningar och dylikt, förslagsvis uppskattaj

"... *71 kronor. För erforderlig befunnen omkastningsanordning å

den förefintliga ångmaskinen och med marginal för ytterligare behövlig

modernisering av nödig materiel torde man kunna förutsätta, att ett anslag

a 20,000 kronor skall visa sig till fyllest.

Vidkommande slutligen laboratorierna i Malmö och Härnösand torde

aven vid dessa läroverk någon komplettering vara önskvärd, särskilt i fråga

örn den förstnämnda läroanstalten, till vilken den i det föregående föreslagna

kompletteringskursen tänkes förlagd. Att exakt uppskatta kostnaderna

för förvarande av ny eller komplettering av förefintlig materiel vid

sistnämnda båda läroanstalter erbjuder stora vanskligheter. Laboratoriet

vid tekniska läroverket i Malmö har ansetts med fördel böra kompletteras

med en mindre sjöångmaskin å 25 hästkrafter samt en 2-cylindrig

omkastbar diesel-motor. Kostnaderna lör denna nyanskaffning torde

approximativt kunna uppskattas till 13,000 kronor. För Härnösandsskolans

vidkommande har uttalats, att den skolan tillhöriga sjöångmaskinen

behövde repareras samt dieselmotorn å tekniska läroverket kompletteras

med kompressor, startluftkärJ och inblåsningsluftkärl. Därjämte vore

med hänsyn till den förefintliga ångmaskinens beskaffenhet en god modell

av omkastningsanordning synnerligen önskvärd. Samtliga nu nämnda

kompletteringar uppgivas kunna ske för en kostnad av 2,000 kronor

Genom de förhandlingar, som för klarläggande av den föreliggande frågan

forts med vederbörande laboratorieföreståndare, torde man vara berättigad

förutsätta, att ett belopp av 15,000 kronor för båda de sistnämnda

laboratoriernas utrustning kan anses tillräckligt.

Emellertid torde den komplettering av laboratorieutrustning, som sålunda

skulle ifrågakomma, icke i sin helhet vara oundgängligen erforderlig

omedelbart, utan synas kostnaderna kunna fördelas å de tre närmaste

åren. Lämpligast torde härvid vara, att medel för ändamålet beviljas

såsom ett extra reservationsanslag av förslagsvis 36,500 kronor (1,500 +

20,000 + 15,000 kronor), varav under budgetåret 1931/1932 ett belopp av

åtminstone 15,0U0 kronor synes böra vara tillgängligt. Återstoden bör

kunna fördelas å de båda följande budgetåren. Det torde sedermera böra

ankomma på Kungl. Majit att lämna närmare föresKrift angående medlens

fördelning på de tre nämnda institutionerna.

Beträffande äganderätten till nyförvärvad utrustningsmateriel torde

denna, därest erforderligt anslag anvisas å tionde huvudtiteln, böra tillförsäkras

navigationsskolan, ehuru med bestämmelse att materielen i

fråga skall uppställas i och fritt disponeras av vederbörande läroanstalt

så lange dess laboratorium hålles tillgängligt för navigationsskolans unaervisning.

Slutligen anse vi oss i detta sammanhang böra framhålla vikten av att

den tid, som enligt överenskommelse ställes till förfogande för navigationsskolans

laborationer, måtte förläggas till för ändamålet lämplig del

av dagen och läsåret.»

De sakkunniga hava härefter övergått till att behandla frågan om lärarna

vid skolorna och hava härutinnan anfört följande:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition Nr 124.

35

»För föreståndar- och lärarbefattningarna vid navigationsskola stadgas

i § 52 av navigationsskolereglementet följande behörighetsfordringar:

1. För behörighet till föreståndarbefattning vid navigationsskola ford
r&att

hava fullgjort vad som för vinnande av ordinarie lärartjänst vid

sådan skolas navigationsavdelning är stadgat; samt la

att hava med goda vitsord under minst tva läsår tjänstgjort såsom lärare

i navigation i sjökaptens- eller styrmansklass vid navigationsskola

eiler vid någon av flottans undervisningsanstalter. .

2. För behörighet till ordinarie lärarbefattning vid navigationsavdel
niaft

hava avlagt realskolexamen eller att medelst intyg av lärare, som

undervisar vid läroverk, där realskolexamen avlagges, hava styrkt, att

sökanden innehar kunskaper jämförliga med dem, som erfordras for att

bliva godkänd i nämnda examen,

att hava erhållit sjökaptensbrev, ...

att hava utövat praktisk navigering till sjöss och därvid utfört astronomiska

observationer, vilket, därest sökanden ej vant anställd såsom

befälhavare i Östersjö- eller vidsträcktare fart, skall styrkas medelst av

fartygsbefälhavare utfärdat intyg, samt

att hava avlagt navigationslärarexamen. . „

3. För behörighet till ordinarie lärarbefattning vid maskinistavdelning

fordras* ^l#

att hava fullständigt genomgått tekniska högskolans fackskola för maskinbyggnadskonst

och mekanisk teknologi eller annan darmed jamiorlig

lärokurs samt att äga praktisk kännedom örn fartygsmaskmers sammansättning,

skötsel och vård samt örn explosionsmotorer ävensom kunskap

i de rörande maskindrivna fartyg med hänsyn till säkerhet m. m.

^i^För att kunna8anställas som extra lärare vid navigations- eller ma
SkattSuati

ämn^vSom är fråga, äga kunskaper, som av överstyrelsen prövas

vara för befattningens skötande tillräckliga.

5. För vinnande av anställning såsom föreståndare, lärare eller ext .

lärare erfordras därjämte att vara känd för en hedrande vandel, vara fri

från sjukdom och lyte, som gör sökanden för befattningen olämplig, och

att besitta förmåga att lätt och tydligt meddela undervisning.

Närmare bestämmelser angående navigationslararexamen mnehallas i

kungl, kungörelserna i ämnet den 29 mars 1912 (nr 06) och den 31 decem
b(''l

Kungl. Majds proposition (nr 167) till 1911 års riksdag angående omorganisation

av navigationsskolorna föreslogs en avlöning till föreståndare

och ordinarie lärare i huvudsak jämförbar med den avlöning, som

för det dåvarande utgick till motsvarande befattningshavare vid rcalskolorna.

I skrivelse den 31 maj 1911 (nr 5) i anledning av Kungl. Maj.ts

ifrågavarande proposition uttalade riksdagen sin anslutning till Kung .

^Ifrågavarande belopp framgår av födande sammanställning, som jämväl

upptager för det dåvarande utgående avlöning till rektor och adjunkt

vid realskola.

Lärarna.

Nuvarande

bestämmelser

om behörighet

till föreståndar-

ochlärarbefattningar.

Avlöningj

tidigare och

nuvarande förhållanden.

Föreståndare

och ordinarie

lärare.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

1

Navigationsskolan i

Befattningshavare:

Stockholm

Göteborg och

Malmö

Härnösand

Kalmar

Realskola

Föreståndare (rektor):

begynnelselön ..............

5,000

5,000

4,500

5,000

slutlön......................................

6,000

6,000

5,500

5.500

Ordinarie lärare (adjunkt):

begynnelselön ..........................

3,500

3,200

3,200

3,000

slutlön........................

5,000

4,700

4,700

5,000

Föreståndare för navigationsskola liksom rektor vid realskola åtnjöt

.?am.te pa alltjämt är fallet förmånen av fri bostad eller hyresersattning.

Sedermera bär såväl den ena som den andra av ifrågavarande personalgrupper

kommit i åtnjutande av tillfällig löneförbättring. Likställigheten

i lonehänseende mellan de båda grupperna kvarstod emellertid alltjämt

anda till ingången av år 1919, då den av 1918 års lagtima riksdag

beslutade regleringen av läroverkslärarnas avlöningsförmåner trädde i

kraft. För navigationsskolornas personal innebar detta beslut ett upphavande

a.v den tidigare likställigheten i avlöningshänseende. Tilliällig

löneförbättring utgår till navigationsskolornas ordinarie personal för

närvarande med följande belopp, nämligen till föreståndare vid en var

av samtliga navigationsskolor utom den i Kalmar med 1,200 kronor samt

vid sistnämnda skola med 1,100 kronor, ävensom till lärare vid en var av

skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö med 1,100 kronor, vid skolan

1 ,fraf.nÖSand med 1,050 kronor ock vi(i skolan i Kalmar med 950 kronor,

allt för år räknat. Provisorisk avlöningsförbättring utgår för närvarande

med 300 kronor för år till lärare vid en var av skolorna i Stockholm,

Göteborg och Härnösand.

Det förslag, som av den s. k. lärarlönekommittén den 15 augusti 1923

avgavs, hävdade såsom grund för den definitiva löneregleringen för nu

ifrågavarande personal principen örn full likställighet mellan navigationsskolornas

och realskolornas lärare. I sitt den 21 juli 1930 avgivna

betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet

har 1928 års lönekommitté i fråga om navigationsskolornas

lärare förordat lön till föreståndare enligt samma grunder som

föreslagits för läroverksrektorer.

I fråga örn ordinarie lärare erinrar sistnämnda kommitté, hurusom

desamma tidigare jämförts med adjunkter. Med hänsyn till tjänstgöringsskyldighet

och undervisningens krävande art har synts kommittén

intet vara att invända mot jämförelsen. Däremot kunde i avseende å utbildningskrav

samt tid och kostnader för kompetensens vinnande jämförelsen

icke sägas vara riktig. I betraktande härav ansåge sig kommitténs

majoritet böra förorda en placering en lönegrad lägre än adjunkt

Reservationsvis hava emellertid två ledamöter påyrkat likställighetens

bibehållande.

Extra lärare. Beträffande extra lärarna vid navigationsskolorna utgår alltsedan omorganisationen

år 1912 avlöning beräknad efter 150 kronor för undervis
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 124.

37

ningstimma per vecka för lärare i skeppsbyggeri, maskinlära, fysik och

mekanik och elektricitetslära, samt 120 kronor för underyisnmgstimma

per vecka för lärare i författningskunskap, svenska språket, engelska

språket och matematik. . .. ,

Vad nu sagts gäller i fråga örn extra lärare i annan klass an skepparoch

3:e maskinistklass. Lärare i författningskunskap och svenska språket

i skepparklass erhåller avlöning efter 40 kronor per undervismngstimma

per vecka. För lärare, som ensam ombesörjer undervisningen i

samtliga ämnen i 3:e maskinistklass samt i skepparklassen i Kalmar, har

bestämts ett arvode av 1,200 kronor per lärokurs. ... .

För undervisning i hälso- och förbandslära utgår avlöning beraknad

efter 7 kronor 50 öre per undervisningstimma beträffande samtliga klas
Extra

lärare, som här avses, åtnjuter dessutom tillfällig löneförbättring

enligt därför stadgade grunder.

Vid de tidigare utredningarna har navigationsskolornas lararfratoa

varit föremål för uppmärksamhet allenast såtillvida, att dels i samoand

med föreslagen omläggning av organisationen åtskilliga av de nuvarande

extra lärarna å maskinistavdelningen ifrågasatts skola ersattas med ordinarie

lärare, dels viss ändring i navigationslärarkursens anordning och

därmed även i lärarnas allmänna kompetens funnits bora vidtagas.

Såsom redan framhållits, hava vi vid den prövning, som agnats föreliggande

organisationsspörsmål, ansett frågan örn lärarnas kompetens,

utbildning och avlöning vara av grundläggande betydelse för verksamheten

i dess helhet. Med hänsyn härtill hava vi funnit oss bora i ett

sammanhang ingå på ett närmare övervägande av olika hithörande angelägenheter.

I sådant avseende har i första hand uppmärksamhet ägnats trugan om

lärarnas utbildning och behörighet. _ Den brist, som pa detta omiade kompJens

främst faller i ögonen, är otvivelaktigt, att man hittills alldeles uraktlåtit

att sörja för pedagogisk utbildning av lärarkrafterna. Vid avhja - pandet av denna brist kunna olika utvägar tankas anatade. bom ett led

i strävandet att stärka skolornas ställning hava vi funnit oss bora föreslå

det nuvarande klasslärarsystemets ersättande med ett ämneslararsystem.

Lärarkåren vid de omorganiserade navigationsskolorna skulle därigenom

komma att innesluta fyra olika grupper, en grupp nied nautisk utbildning

(navigation och sjömanskap), en med teknisk utbildning (maskinlära

och^maskinritning), en grupp med akademisk utbildning inom ämnesområdet

matematik, fysik och kemi samt slutligen en grupp, bestående helt

och hållet av timlärare, vilka skulle omhänderhava undervisningen i övrigt.

Lärarna inom den universitetsutbildade gruppen kunna givetvis

förvärva den erforderliga pedagogiska skolningen genom deltagande i

provår i den ordning, som är stadgad i fråga örn de allmänna läroverkens

m. fl. läroanstalters lärare, och denna grupp kan följaktligen i detta sammanhang

lämnas å sido. , .. „...

Vad däremot angår lärarna i de nautiska fackamnena, påkallas åtgärder

för deras såväl fackliga som pedagogiska utbildning. Den torra har

hittills förvärvats genom deltagande i navigationslärarkurs, den enda

högre nautiska utbildning, som vårt land hittills erbjudit. Härutinnan

synes ingen principiell förändring böra ifrågakomma. Alltjämt torde

sålunda dylik lärarkurs böra i mån av behov anordnas, ehuru anledning

förefinnes att överväga en omläggning av densamma, i syfte att avaga
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

bringa överensstämmelse med de krav, som en ny undervisningsplan kan

komma att uppställa. Beträffande den närmare anordningen och förläggningen

av kursen sakna vi anledning att uttala oss i vidare mån, än

att efter vår mening goda skäl kunna anföras för att den del av kursen

i fråga, som behandlar det betydelsefulla ämnet kompasslära, framdeles

förlägges till Göteborg, vars livliga varvsindustri öppnar goda möjligheter

till inhämtande av praktisk erfarenhet. Jämväl synes det förtjäna

undersökas, huruvida icke kursen skulle kunna samtidigt tillgodose önskemålet

att bereda sjökaptener tillfälle att förvärva högre nautisk utbildning.

I detta syfte torde böra övervägas, huruvida delar av kursen må

kunna genomgås även av andra än blivande navigationslärare.

Ur synpunkten av navigationslärarkursens behövlighet under instundande

budgetår torde gälla, att f. n., och särskilt i betraktande av den

föreslagna övergången till ämneslärare vid skolorna, tillgången på nautiskt

utbildade lärare synes tillräcklig för de närmaste åren. Under dessa

omständigheter och då det tillika lär få anses önskvärt att bereda rådrum

för övervägande av erforderlig omläggning av kursen, finna vi oss

icke böra äska medel för anordnande av sådan under budgetåret 1931/

Vidkommande lärarna i maskinlära och maskinritning synes den grundläggande

fackliga utbildningen, på sätt hittills varit fallet, böra meddelas

vid högre teknisk, läroanstalt, ehuru hinder icke bör möta även för

aspiranter med kvalificerad utbildning vid navigationsskola och fortsatta

val vitsordade studier inom ämnesområdet i fråga att vinna behörighet

till nu förevarande lärartjänster.

1 fråga örn båda de nu nämnda lärargruppernas fackliga utbildning

bör emellertid ytterligare uppställas krav å praktisk tjänstgöring till

sjöss, vid vilket krav stor vikt måste fästas. Visserligen torde starka

lämplighetsskäl kunna anföras för att bindande minimifordringar icke

författningsenligt fastslås rörande arten och omfattningen av sagda

tjänstgöring. Men med den grundläggande betydelse vi velat tillerkänna

undervisningens anpassning efter det praktiska livets förhållanden, har

det synts oss uppenbart, att såsom allmänt villkor för behörighet till

lärartjänst inom nu ifrågavarande ämnesområden uppställes fordran på

grundlig praktisk erfarenhet, förvärvad genom tjänstgöring ombord å

fartyg.

Vad därefter beträffar den pedagogiska utbildningen för berörda båda

lärargrupper, torde det bliva ofrånkomligt att härutinnan omedelbart

vidtaga särskilda åtgärder. Härvid måste såväl teoretiskt som praktiskt

pedagogiska synpunkter beaktas. De senare kräva för vederbörligt tillgodoseende

beredande av tillfälle till provårstjänstgöring vid navigationsskola.

Med hänsyn till bland annat nödvändigheten av att vid en

dylik kurs ett ej alltför ringa antal klasser står till förfogande för auskultation

och övningsundervisning, torde allenast skolorna i Stockholm

och Göteborg kunna komma i betraktande. Lämpligen synes så böra

förfaras, att, enligt närmare bestämmande av kommerskollegium, läraraspirant,

som förvärvat vederbörlig facklig utbildning, hänvisas att vid

en av nämnda läroanstalter genomgå provår. Under loppet av en termin

bör lärarkandidaten efter av rektor uppgjord plan dels följa undervisningen

inom skolans olika klasser, företrädesvis dock inom vederbörligt

ämnesområde, dels inom detta senare själv meddela undervisning till

en omfattning, som förslagsvis synes kunna beräknas till omkring 60

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

lektioner. Undervisningsövningarna böra ledas av läraren i ^derborande

klass samt bedömas av denne och rektor marvid i fall av ^jäktig

mening det av rektor avgivna vitsordet skall galla. San?^lgt "or

lertid aspiranten genom åhörande av iörelasmngar erhålla en allman

orVentering i pedagogiska och metodiska frågor av större betydelse for

navigationsskolans undervisning. *PT1

Över genomgånget provår skall särskilt betyg utfardas av rektor, en

ligt i huvudsak enahanda grunder, som tillämpas beträffande de vid läroverken

och folkskoleseminarierna anordnade provarskurserna.

I avvaktan på närmare erfarenhet torde det knappast vara valbetan

itt nu söka "iva åt navigationsskolarnas praktiska lärarutbildning en

meraVst oration. 1 stället anvisa de föreliggande förMllandena

anlitande av försökets väg, därvid det bör ankomma pa Kungl. Maj .t att,

efter förslag av kommerskollegium och eventuellt skolöverstyrelsen ut - färda erforderliga närmare föreskrifter, vilka ma kunna jämkas i må

"ÄttUw. att vissa kostnader äro förbundna med

anordnandet av en dylik utbildningskurs, och medel bora under sådana

omständigheter stå till förfogande. Utan kännedom örn den omfattning,

vald utbildningen kan anses böra bedrivas, erbjuder det vissa vanskligheter

att åvägabringa mera tillförlitliga beräkningar. ...

Beträffande de pedagogiska och metodiska föreläsningarna vi ja vi

föreslå att 20 sådana beräknas. Med sedvanligt arvode av 3o kronor för

Sä skulle kostnaderna utgöra 700 kronor. Rektor torde bora

tillerkännas ett arvode av 400 kronor för ledningen av lararkursen samt

en var av de handledande lärarna, tillsammans förslagsvis 4 2 i navrg^

tion och siömanskap och 2 i maskinlära och maskini ilning), likaledes

arvodefS kurs.skäligen beräknat till 300 kronor. För en kurs av nu

avsedd omfattning skulle kostnaderna alltså kunna beraknas uppgå till

(700 + 400 * 1,200 kronor) 2.300 kronor. Med någon marginal för.oförutsedda

behov, torde ett anslag av 2,500 kronor kunna anses t, IWlest

för itt möilig°''öra anordnande under budgetaret 1J31/193_, pa torson

én prakt”»™ torkare vid en av de nämnda navigationsskolorna Ansiaset

svnes lämpligen böra erhålla natur av extra reservationsanslag.

Det är vår övertygelse, att genom här ifrågasatta åtgärder navigationsskolornas

linder visning skall vinna en kvalitativ förstärkning till stor

fromma för arbetet och arbetsresultatet vid skolorna.

do krav som den före
slasna

nva undervisningsplanen ställer på lamma vid skolorna, inga

, ag ..t.,.,, ku o rare större än för närvarande. Och med hänsyn

tallen till undervisningens jämförlighet med de tekniska fackskol ornäs,

skulle fullgiltig anledning hava förelegat att för styrmans-, sjökaptens-,

o.a maskinist- och övermaskinistklasserna rakna med lararkrafter a\ lek

torskompetens. För en sådan omliiggning kunna för visso stärka sakliga

skäl åberopas. Då det emellertid i nuvarande statsfinansiella lage och

förestående lönereglering för bland annat navigationsskolornas lasTg

alldelesgutsiktslöst att vinna gehör för ett dylikt

krav hur välgrundat det än må vara. hava vi sett oss nödsakade att va

kr ir ,nr> ViPgränsa reformprogrammet i denna del. I framsta rummet

plkallar den i''det föregående motiverade anordningen med ämneslärare

Lärarna»

ställning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

oavvisUgcn, att den tidigare fastställda likställigheten med läroverksad

attVtfairi,1rtfPrtg0r^gSSkfidlgliet °Ch avlöninS upprätthålles. I motsatt

tall lar det nämligen hilva alldeles omöjligt att för de föreslasrna

amneslararbefattnmgarna i matematik oell fysik påräkna välmeriterade

nftnda r6d fd-)ankts.komPetens- Men för säkerställande av tillgången

pa goda lararkrafter inom de centrala ämnena, navigation och maskin

lara, kan den nämnda atgarden icke vara tillfyllest. Med hänsyn till den

mom det praktiska livet kan uppnås på grundvalen av

den utbildning, som kräves för behörighet till ifrågavarande lärlrbefatt

™gar’ ar det enligt var åsikt nödvändigt att sörja lör att vid de skolor

■ °“Lmnes U,ta såJal nautlsk sorn maskinteknisk linje, å vardera linien

mrattas en huvud arartjänst med lektors ställning. Genom en dylik an

ordning skulle ur läroanstaltens synpunkt uppnås i huvudSk vad vid dé

tidigare utredningarna avsetts genom särskilda avdelninosfbreståldare

samtidigt som genom tjänsternas självständiga ledi gf örklar ande skulle

skapas större garantier för att till befattningarna kundeförvärvas väl

sokande- For nu åsyftade lärartjänster, med vilka skulle

\ara förbunden samma tjänstgöringsskyldighet, som stadgas för övriga

lärare mäste grvetvis krävas högre teoretisk kompetens än för övriga

den Syn f7Tlghet?n att pa förhand fastslå beskaffenheten av den

av Kungl MaTts6 ^“petensen’ torde behörigheten böra bliva beroende

av Kungl. Maj.ts, eitel provning i varje särskilt fall, meddelade beslut

Innehavare av befattning, varom här är fråga, torde böra benämnas lek
Vid^Jams°tälifndet

avabe .la];ar«...läalplifen toi''d« erhålla adjunktstitel.

via xramstailandet av berörda förslag hava vi icke förbisett att skn

ornäs rektorer formellt komma att i ^hänseende intaga en förhållandevis

mindre gynnsam ställning än för närvarande. Redan med hänsyn

1 föreliggande förslag till lönereglering hava vi emellertid icke ansett

oss bora inlåta oss på detta spörsmål. Därtill kommer, att sagda disproportion

i realiteten kommer att bliva mindre framträdande dels genom

varde! av den rektor tillförsäkrade fria bostaden eller hyresersäTtningen

dels ock genom det arvode for tidssignalering, som för närvarande åtniutes

av rektor vid skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö

• ulid+-S Uthgea anga-'' fektorstjänst vid navigationsskola, hava vi redan

i det föregående angivit, att behörighet till sådan tjänst bör tillkomma

en var ordinarie lärare vid navigationsskola, som styrkt sin lämplighet

för densamma dels genom verksamhet såsom lärare, dels ock genom förvarvad

praktisk erfarenhet på sjöfartsområdet. Rektorstjänsterna böra

tillsattas pa förordnande av Kungl. Maj:t för en tid av fem år därest ei

KaPf- Maj:* finnér skäl föreligga för tillämpande av en annan ordning

, T/ s{st Vlljf T1 1 detta sammanhang framhålla, att vad vid övriga

statens läroanstalter stadgats rörande kollegium bör i huvudsak äga tilllampnmg

jamval vid navigationsskola. S

I anslutning till det anförda fä vi alltså föreslå, dels att vid var och en

ay navigationsskolorna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Härnösand

ma fran och med den 1 juli 1931 två av de nuvarande lärarbetättningarna

utbytas mot två lektorstjänster, den ena omfattande ämnena navigation

och sjömanskap och den andra omfattande ämnena maskinlära och maskmritning,

dels ock att övriga ordinarie lärarbefattningar i staten upptagas

såsom adjunktstjänster. simen upp

Vad angår behörighet till lektorstjänst vid navigationsskola synes

lämpligen kunna tillampas enahanda ordning, som gäller i fråga örn tek
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

niskt läroverk. Självfallet måste härvid, såsom redan framhållits, särskilt

avseende fästas vid vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap.

För behörighet till adjunktsbefattning torde höra föreskrivas lönande

villkor och bestämmelser: . . _

att antingen hava förvärvat den behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, som föreskrives i gällande stadga för ifrågavarande läroanstalter

eller ock

att genom avlagd navigation slärarexamen, examen vid tekniska högskolan

eller Chalmers tekniska institut samt med goda vitsord utövad

tjänst å fartyg hava förvärvat grundliga insikter i de till befattningen

hörande ämnen.

Därjämte måste i avseende på pedagogisk skicklighet och erfarenhet

för befordran till såväl lektors- som adjunktstjänst krävas, att sökande

genomgått praktisk lärarkurs samt bestritt tjänstgöring såsom lärare vid

under offentligt inseende ställd läroanstalt.

Slutligen må framhållas, att föreskrift synes böra meddelas därom, att

behörighet till adjunktstjänst vid navigationsskola skall tillkomma jämväl

den, som av Kungl. Majit, efter hörande av kommerskollegium, blivit

förklarad behörig till sådan tjänst i visst ämne eller ämnesgrupp.

Genom nu föreslagna bestämmelser avses givetvis icke att beröva någon

redan förvärvad kompetens enligt hittills gällande föreskrifter.

Med avseende på övergången till den nya ordningen torde fullmakt på

adjunktstjänst böra av Kungl. Majit utfärdas för nuvarande ordinarie

lärare. I den mån vederbörande befinnes besitta nöjaktig reell kompetens

för lektorstjänst, synes Kungl. Majit, i analogi med vad som tilllämpats

vid införande av en motsvarande ordning vid folkskolesemmarierna,

böra bemyndigas förordna läraren i fråga till lektor vid den läroanstalt,

där han tjänstgör. Skulle åter dylik befordran icke omedelbart

befinnas kunna ske, bör möjlighet beredas vederbörande att inom viss

angiven tid, förslagsvis fem år, komplettera utbildningen, och befordringsfrågan

sedan detta skett upptagas till ny prövning utan tjänstens

ledigförklarande.

Den navigationsskolornas lärare ursprungligen tillerkända likställigheten

i avlöningshänseende med de allmänna läroverkens, adjunkter har

beklagligtvis i samband med de upprepade provisoriska tillägg till i stat

upptagna avlöningar, som under det senaste årtiondet av riksdagen beviljats,

icke till fullo upprätthållits. Såsom i det föregående nied styrka

betonats, utgör det emellertid med hänsyn till skolornas hela verksamhet

en mycket betydelsefull angelägenhet, att förhållandena på detta område

snarast återföras till utgångsläget. Uppenbarligen låter det sig under

nuvarande omständigheter icke tänkas, att den ifrågavarande likställigheten

åvägabringas genom ett definitivt fastställande av förändrade löne

satser för skolornas adjunkter. I stället lär man vara hänvisad att fullfölja

provisoriets väg och genom höjning av den tillfälliga löneförbättringens

belopp bereda den ifrågavarande lärargruppen ersättning för

den numera förefintliga differensen. Vi anse oss alltså böra föreslå,

att den till lärare vid navigationsskolorna utgående tillfälliga löneförbättringen

må från och med budgetaret 1931/1932 fastställas att utgå med

belopp så avvägda, att summan av den enligt stat utgående avlöningen

och löneförbättringen sammanfaller med de rektor vid realskola, respektive

Icktor och adjunkt vid allmänt läroverk tillkommande avlöningsförmånerna

av motsvarande karaktär.»

s. 42 Kontrollera mot PDF

Kostnads
beräk
ningar.

Stat för

navigationsskolorna.

42

Kungl. Martts proposition Nr 124.

De sakkunniga hava slutligen verkställt vissa beräkningar rörande

kostnaderna för navigationsskolorna. Deras uttalande i denna del lyder

sålunda:

»Vid de undersökningar, som av oss verkställts beträffande olika ämneskombinationer

för ordinarie lärare vid navigationsskola, hava vi väl

tunnit, att det av oss förordade ämneslärarsystemet icke låter sig helt genomföras,

men kan detsamma dock i betydande utsträckning realiseras.

Därvid hava vi utgått ifrån att undervisningen i navigation och sjömanskap

bör bestridas av nautiskt utbildad lärare, i maskinlära och maskinritnmg

av tekniskt utbildad samt undervisningen i matematik och lysik

ävensom i elektroteknik å nautiska linjen av akademiskt utbildad lärare.

Denna helt naturliga ämnesfördelning kan emellertid, såsom nyss anförts

icke helt genomföras, utan har viss undervisning i matematik måst

tilldelas saväl nautiskt som tekniskt utbildad lärare samt viss undervisning

i fysik även den senare kategorien lärare.

Med utgångspunkt från det av oss föreslagna högsta klassantalet, dvs

6 sjökaptens-, 8 styrmans-, 5 skeppar-, 4 å 5 övermaskinist-, 5 2:a maskinist-

samt 5 3:e maskinistklasser skulle vid de olika navigationsskolorna

erfordras följande

0 r d i

Rektor

Stockholm............... 1

Göteborg ................ 1

Malmö ................. 1

Härnösand ............ 1

Kalmar.................... 1

5

arie lärare:

Nautiskt Tekniskt Akademiskt

utbildad utbildad utbildad

2 2 2

3 3 3

2 2 2

12 2

1 - 1

9 9 10

eller tillsammans 5 rektorer och 28 ordinarie lärare, därav 8 lektorer.

Nämnda antal ordinarie lärare är emellertid såsom ovan nämnts erforderligt

endast under förutsättning att 5 övermaskinistklasser bibehållas

därav 2 vid navigationsskolan i Göteborg. Då emellertid under de senaste

10 aren elevantalet i dessa klasser icke något år varit större än att 4 sådana,

under de flesta åren 3, varit fullt tillräckliga för att tillgodose behovet

och dessutom elevantalet i de båda övermaskinistklasserna i Göteborg

under de senaste åren icke varit större än att undervisningen kunnat

meddelas i en klass, hava vi ansett oss för det närvarande endast

böra räkna med en dylik klass vid nämnda skola.

Av denna anledning hava vi i staten för Göteborgs navigationsskola

endast upptagit 8 ordinarie lärare mot i tabellen angivna 9. Den sålunda

gjorda minskningen har av praktiska skäl ansetts böra drabba en av de

akademiskt utbildade lärarna. Det torde nämligen vara lättare att i händelse

av behov erhålla extra lärarkrafter i de ämnen, som tillkomma denna

lärarkategori än i de rent tekniska ämnena. Tre tekniskt utbildade

lärare äro dessutom tillräckliga för undervisningen i de dessa lärarkategorier

tillkommande ämnen, även om två övermaskinistklasser skulle

visa sig erforderliga, och om så skulle bliva fallet hava vi räknat med

att den därmed förbundna kostnaden tillsvidare kan bestridas av anslaget

till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden m. m., vilket anslag

vi ansett böra rätt väsentligt höjas.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

43

Arvodena för extralärarna i de å nautiska linjen tillkomna läroämnena

elektroteknik och radiotelegraf ering (tidigare kallat horselmottagning)

hava vi ansett böra beräknas på sätt kollegium föreslagit eller för det

förstnämnda ämnet efter 150 kronor per veckotimme och for det sistnämnda

efter 120 kronor per veckotimme. . , ,,

Arvodet för det å maskintekniska linjen nytillkomna amnet iorlattningskunskap

hava vi även i likhet med kollegium upptagit till motsvarande

belopp, som utgår till lärare i samma ämne å nautiska lmjen elier

till 120 kronor per veckotimme. . . , . ,

Till lärare i hälso- och förbandslära i 3:e maskinistklassen hava vi beräknat

enahanda arvode, som skulle utgå i övriga klasser, där ämnet enligt

den föreslagna timplanen skulle förekomma. .

Vidare bör framhållas, att vi i fråga örn extra lärare i elektroteknik å

'' maskintekniska linjen, med hänsyn därtill, att vid laborationer klassen

skall uppdelas i två laborationsgrupper, därest elevantalet överstiger lb,

ansett oss böra öka det i timplanen upptagna antalet undervisnmgstimmar

per vecka med i övermaskinistklass 1 timme och i 2:a maskinistklass

^ Vi anse oss dessutom böra erinra, att genom det av oss föreslagna utbytet

av klasslärare mot ämneslärare antalet nautiskt utbildade lärare

kommer att minskas från nuvarande 13 till 9. De på grund arden föreslagna

omorganisationen övertaliga ordinarie lärarna mäste sålunda antingen

överflyttas på indragningsstat eller placeras a lararbefattning,

som enligt vårt förslag är avsedd för akademiskt utbildad lärare, i den

mån de icke kunna beredas anställning å för dem avsedd lärår befattning

till följd av avgång från tjänsten av nautiskt utbildad lärare. Tva adjunktstjänster

med undervisning i nautiska ämnen bliva emellertid lediga

under år 1931, under vilket år föreståndarna för navigationsskolorna

i Malmö och Göteborg uppnå pensionsåldern. De två övriga lararna

torde däremot tillsvidare kunna placeras på lärarbefattnmg, avsedd for

akademiskt utbildad lärare, intill dess för dem avsedda lararbefattnmgar

blTill examensförrättare i övermaskinist- och 2:a maskmistklasserna hava

vi i enlighet med kommerskollegii, av Kungl. Maj :t vid 1930 års riksdag

framlagda förslag ansett böra utgå ett arvode av 2,400 kronor per år.

Med utgångspunkt från nu gällande stat för navigationsskolorna och

med iakttagande av de förändringar och tillagg dan, som föranledas av

vad vi förut anfört och föreslagit, hava vi uppgjort nedanstående

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Förslag till stat för navigationsskolorna i riket.

Lön

kronor

Tjänst-

görings

penga*

kronor

. Orts- tillägg

kronor

Arvode

kronor

n Summa

kronor

3,050

1,950

_

5,000

.. 9,150

5,850

—

—

15,000

.. 2,850

1,650

—

—

4,500

1,900

—

—

5,800

27,300

13,300

—

—

40,600

. 2,150

1,050

300

—

3,500

. 27,950

13,650

3,900

—

45,500

. 2,150

1,050

—

—

3,200

. 8,600

r

4,200

12,800

3,075

14,160

—

1,400

—

—

—

6,675

—

—

—

5,220

—

—

—

120

—

—

—

_

3,375

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

5,100

—

-

—

—

9,850

—

—

—

—

2,400

—

—

—

—

12,000

—

—

—

—

2,525

- |

- |

- |

— 1203,000

1 rektor

3 rektorer ■

1 rektor ....

1 lektor —

7 lektorer .

1 adjunkt .

13 adjunkter.

1 adjunkt ..

4 adjunkter .

vecka (150 X 20.B) ................................

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen berak

Hade å 120 kronor lör undervisningstimm

vecka (120 X 118) ...............................

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräk

nade å 40 kronor lör undervisningstimm

vecka (40 x 35) ...................................

per vecka (150 X 44.5)

per vecka (120 X 43.5)

per vecka (40 X 3) .................................

Arvoden till extra lärare i hälso- och förbandslära

beräknade a 7 kronor 50 öre lör undervisningstimme

(7. B x 450)........................

1 extra lärare i 3:e maskinistklassen............

Kostnader tor laborationer i maskinlära och elektroteknik

............................................

Till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers

underhåll och lörökande samt till

utgiiter tor bränsle, lyshållning m. m.......

1 exam ens förrättare i övermaskinist- och 2:a maskinistklasserna

..........................................

Till extra lärarkralter vid behov, vikaiiatsarvoden

m. m. enligt överstyrelsens bestämmande ......

Till Kungl. Maj:ts disposition...........................

Summa kronor) — | — | _ j _

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

I det föregående hava vi föreslagit, att de ordinarie navigationslärare

må komma i samma löneställning som motsvarande lärare vid realskolorna,

och hava vi tillika angivit, att en dylik likställighet synts bora

åvägabringas genom ökande av den tillfälliga löneförbättringens belopp.

En jämförelse mellan de vid navigationsskolorna och realskolorna fo

närvarande utgående löneförmånerna ter sig sålunda:

Tillfällig

löneförbättring

för lärarpersonalen

vid navigagationsskoloma.

Realskola

Rektor:

D-ort

E.F.G.-ort

Ord. avlöning

............ 6,400

6,400

Tillfällig löneförbättring 900

1,000

S:a 7,300

7,400

Navigationsskola

D-ort E.F.G.-ort

Begynnelselön.... 4,500 5,000

Slättön................ 5,500 6,000

1,100 1,200

_ f 5,600 6,200

S:a( 6,600 7,200

Adjunkt:

Begynnelselön ................ 4,300

Slutlön ........................ 5,800

Tillfällig löneförbättring 800

q.„ J 5,100

b-a [ 6,600

4,300

5,800

900

5,200

6,700

.. , E.F.G.-ort

D-ort Härnösand utom Härnösand

3,200 3,200 3,500

4,700 4,700 5,000

950 1,050 1,100

4^150 4,250 4,600

5,650 5,750 6,100

Den höjning av löneförmånerna, som bör äga rum för föreståndare

och lärare vid navigationsskolorna, för att de, med utgångspunkt från

nu utgående tillfällig löneförbättring och med bibehållande av den löneskillnad,

som förefinnes mellan föreståndare och lärare a olika örte ,

skola erhålla samma löneställning som rektorer och adjunkter vid realskolorna,

framgår av följande sammanställning.

Tillfällig löneförbätt- Föreslagen

Föreståndare (Rektor) ring 1930-1931 lönetörbättring

å Dort (Kalmar) ..............................................,• i-100 11800 (1’100 + 700)

4 Ei!“h01*: GÖteb0r6'' 1,200 1.400 (1,200 + 200)

Lärare (Adjunkt)

å D-ort (Kalmar) ........................

i Härnösand

å E.F.G.-ort (utom Härnösand)

950 1,900 (950 + 950)

1,050 2,000 (1,050 + 950)

1,100 1,700 (1,100 + 600)

Med denna förbättring i löneförmånerna skulle föreståndarnas (rektorerna)

och lärarnas (adjunkterna) avlöning komma att utgå med ioijan
-

de belopp:

E.F.G.-ort (Stockholm

Rektor

Begynnelselön........................

Slut lön ............................

Tillfällig löneförbättring

D-ort (Kalmar)

Göteborg, Malmö

och Härnösand)

............ 4,500

........ 5,500

............ 1,800

5.000

6.000

1,400

0 i 6,300

6,400

S:a\ 7,300

7,400

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majus proposition Nr 124.

Provisorisk

avlönings
fbrbättring.

Praktisk

lärarkurs.

Maskinlabo
ratorier.

Adjunkter

Begynnelselön........................

Slutlön ......................

Tillfällig löneförbättring ....

D-ort (Kalmar)

............ 3,200

............ 4,700

........ 1,900

Härnösand

3,200

4,700

2,000

E.F.F.-ort utom

Härnösand

3,500

5,000

1,700

«/ 5,100

b''a\ 6,600

5,200

6,700

5,200

6,700

,.. ■D*!;r.eft. defta vårt förslag realiseras, kunna kostnaderna för tillfällig

löneförbättring med utgångspunkt från den av oss uppgjorda staten beräknas

uppgå till följande belopp:

1 rektor å D-ort ........................

4 rektorer å E.F.G.-ort å 1,400: —

2 adjunkter å D-ort å 1,900

3 » i Härnösand å 2,000: —

14 » å E.F.G.-ort å 1,700: —

8 lektorer å E.F.G.-ort å 1,000:— ..

Summa ökade kostnader 23,600 kr.

1,800

5,600

3,800

6,000

23,800

8,000

7,400 nu 5,900 kr.

41,600 nu 19,500 kr.

Summa 49,000 nu 25,400 kr.

Vi få därför föreslå, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att den ordinane

lärarpersonalen vid navigationsskolorna med ingången av instundande

budgetår beredes förhöjd tillfällig löneförbättring i överensstäm“®J|sf.

1™.ha^ an®lvna grunder. För möjliggörande härav torde anslaget

t“f tillfällig Ionelorbättnng åt viss personal inom den civila statsförvaltningen

böra höjas med ett belopp av 23,000 kronor.

. ^Hligf förut framställt förslag skulle i staten för navigationsskolorna

tillkomma i Stockholm 2 nya ordinarie lärarbefattningar, i Göteborg 2

samt i Härnösand 2.

J- riksstaden för innevarande budgetår är till provisorisk avlöningsförbättring

för lärare vid navigationsskolarna upptaget ett extra förslagsanslag

å 3,900 kronor. Till följd av nyss angivna nytillkomna ordinarie

lärår befattningar skulle detta anslag för nästkommande budgetår böra

upptagas med ett med 1,800 (6 X 300) kronor förhöjt belopp eller sålunda

med ett belopp av 5,700 kronor.

Under åberopande av jad förut anförts i fråga örn anordnande vid en

av navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg av praktisk lärarkurs

för en beräknad kostnad av 2,500 kronor, få vi iöreslå att för nu ifrågavarande

ändamål måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra reservationsanslag

å nämnda belopp.

För komplettering av maskinlaboratorierna vid Chalmers tekniska institut.

samt tekniska läroverken i Malmö och Härnösand ävensom för reparationer

av samt anskaffning av viss materiel vid navigationsskolan i

Härnösand erfordras enligt vad av oss tidigare anlörts ett anslag av

36,o00 kronor, vilket dock synts oss kunna fördelas på de tre närmaste

åren. "Vi få därför föreslå, att för tillgodoseende av nu ifrågavarande

ändamål hos riksdagen måtte äskas ett extra reservationsanslag å 36,500

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

kronor, varav ett belopp å minst 15,000 kronor torde böra anvisas för budgetåret

1931/1932.»

En av de sakkunniga, Åström, har uttalat en från majoriteten

skiljaktig mening i fråga örn benämningarna ä maskinbefälet, i

det han ansett, att nuvarande benämningarna maskinist av l:a, 2:a och

3:e klass samt maskinskötare borde utbytas mot respektive fartygsingenjör,

maskinist samt maskinskötare av l:a och 2:a klass.

Av åtskilliga vid de sakkunnigas betänkande fogade sammanställningar

m. m. torde av dem upprättade förslag till timplan och kursplaner för

navigationsskolorna få såsom bilagor A och B fogas vid dagens protokoll.

Såsom redan nämnts hava statskontoret, skolöverstyrelsen och kom- Remissmerskollegium

avgivit infordrade utlåtanden över de sakkunnigas betan- yttran enkande

och förslag.

Statskontoret har i sitt den 15 januari 1931 dagtecknade utlåtande anfört

följande:

»Med hänsyn till det av de sakkunniga beräknade behovet av under- Statskontorets

visningsmöjligheter vid rikets navigationsskolor synes intet vara att erinra

mot den iöreslagna ökningen av antalet lärarbefattninga.r vid lira^- 1931.

gavarande skolor. Ej heller linner sig ämbetsverket i anledning av vad

de sakkunniga anfört rörande lärarnas kompetens böra ifrågasätta någon

sänkning av de beräknade avlöningsbeloppen. Statskontoret får alltså

tillstyrka, att i staten för navigationsskolorna i riket upptagas följande

ordinarie beiattningar: 5 rektorer, 8 lektorer och 19 adjunkter. Aven

örn de iöreslagna ersättningsbeloppen för undervisningstimme till extra

lärare måhända kunna i vissa fall anses väl högt tilltagna, finnér statskontoret

dock icke tillräckliga skäl föreligga att påyrka vidtagande av

jämkning härutinnan. Statskontoret tillstyrker, att ett belopp av 2,o25

kronor upptages till Eders Kungl. Maj:ts disposition för beredande i förekommande

lall av möjlighet att anställa ytterligare lärarkiafter.

De sakkunniga hava löreslagit, att höjningen av avlöningarna till den

ordinarie lärarpersonalen skall ske i form av ökad^ tillfällig löneförbättring.

Detta förslag föranleder icke någon erinran från statskontorets sida,

liksom ej heller beräkningen av kostnaderna härför.

I enlighet med beslut av 1929 och 1930 års riksdagar åtnjuta de lärare

vid navigationsskolorna, som äro stationerade å F- och G-orter, provisorisk

avlöningsförbättring. De sakkunniga hava nu föreslagit, att jämväl

framdeles provisorisk avlöningsförbättring skall utgå till lärarpersonalen

vid navigationsskolorna, och hava för ändamålet beräknat en

höjning av nu utgående anslag med (6 X 300 =) 1,800 kronor. Statskontoret

anser sig böra med anledning härav erinra, att socialstyrelsen 1

sitt nyligen till Eders Kungl. Majit avgivna förslag rörande ny dyrorts"ruppering

bland annat föreslagit, att Malmö skall uppflyttas från Eort

till F-ort. Skulle detta förslag genomföras, bör höjningen av anslaget

till provisorisk avlöningsförbättring till navigationsskolans lärare 1

stället bestämmas till (8 X 300 =) 2,400 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Skolöver
styrelsen.

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

+ °dinarie aaslaget till alderstillägg är i innevarande års riksstat upptaget

såsom förslagsanslag med 23,000 kronor. Under budgetåret 1929/

1930 uppgingo utgiiterna under anslaget till 22,832 kronor 78 öre. Med

Hänsyn tili den föreslagna ökningen av antalet lärare skulle en höjning

av detta anslag kunna ifrågasättas. Då emellertid, enligt vad de sak

kunniga meddelat, två navigationsskoleföreståndare kunna förväntas komma

att under ar 1931 avgå på grund av uppnådd pensionsålder, kan å

andra sidan en minskning av utgiiterna under anslaget beräknas härigenom

uppsta. Statskontoret anser sig därför icke böra nu påyrka någon

ökning i förevarande anslag.

För kompletteringskurs vid tekniskt läroverk samt för praktisk lärarkurs

hava de sakkunniga såsom extra reservationsanslag upptagit belopp

å respektive 2,400 och 2,o00 kronor. I överensstämmelse med vad som i

allmänhet tillampas vid anvisning i riksstaten av anslag för fristående

kurser bora dessa anslag lämnas obetecknade.

I övrigt giver de sakkunnigas förslag icke anledning till särskilt uttalande

fran statskontorets sida.»

Skolöverstyrelsens utlåtande över nu omhandlade delar i de sakkunnigas

betänkande lyder sålunda:

»I fråga örn maskinbefälets teoretiska utbildning föreslå de sakkunniga

att denna fortfarande skall vara förlagd till navigationsskolorna men

att, dar sa kan ske, ett visst samarbete etableras med befintliga tekniska

laroanstalter i fråga örn tekniska laborationer. Sålunda skulle bland överstyrelsen

understalida läroanstalter de tekniska läroverken i Malmö och

Härnösand komma att upplåta sina maskintekniska laboratorier för därvarande

navigationsskolors laborationsövningar.

Såsom de sakkunniga omnämna, har skolöverstyrelsen på förfrågan

och med stöd av från läroverkens styrelser inhämtade yttranden i ärendet

redan givit sin anslutning till tanken på den föreslagna kombinationen

och skolöverstyrelsen anser fortfarande, att de olägenheter, som den

avsedda gemenskapen kan tänkas medföra för den ena eller andra läroanstalten,

lätt nog böra kunna övervinnas, bland annat genom lämplig

överenskommelse angående laborationstiderna.

De sakkunniga hava funnit, att såväl i Malmö som i Härnösand de

tekniska läroverkens laboratorier behöva någon komplettering för att

motsvara navigationsskolornas behov och beräkna kostnaden härför till

sammanlagt 15,000 kronor. Beträffande äganderätten till nyförvärvad

utrustmngsmateriell anse de sakkunniga, att denna, därest erforderligt

anslag anvisas å tionde huvudtiteln, torde böra tillförsäkras navigationsskolan

ehuru med bestämmelse att materielen i fråga skall uppställas i

och fritt disponeras av vederbörande läroanstalt, så länge dess laboratorium

hålles tillgängligt för navigationsskolans undervisning. Utan att

i detta fall tillmäta frågan örn äganderätten allt för stor betydelse kan

skolöverstyrelsen dock icke undgå att finna det mindre lämpligt, att den

jämförelsevis ringa del av utrustningen, varom här är fråga, skulle ägas

av annan än den, som äger materielen i övrigt, särskilt som i en del fall

det nyanskaffade kan komma att delvis ersätta eller sammanbindas med

förut befintlig materiel. Skolöverstyrelsen anser därför, att tekniska

laroverket bör vara ägare till all den inom laboratoriet fast uppsatta ma
Av

det anförda torde redan hava framgått, att skolöverstyrelsen icke

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Martts proposition Nr 124.

har något att erinra mot maskinbefälsutbildningens bibehållande vid navigationsskolorna.

Lika litet bar skolöverstyrelsen något att invända

mot att den iirågavarande undervisningens centrala ledning fortfarande

utövas av kommerskollegium, vilken anordning ej hindrar, att skolöverstyrelsen

gärna ställer sin speciella sakkunskap till förfogande, i de fall

detta, såsom de sakkunniga förutsätta, skulle kunna vara till gagn och

ett samråd från kommerskollegiets sida påkallas.

Ett av de sakkunniga framfört förslag i fråga örn maskinbefälsutbildningens

ordnande är, att den grundläggande teoretiska utbildningen delvis

skulle kunna iörvärvas i altonkurser jämsides med det iöreskrivna

verkstadsarbetet. De sakkunniga hava härvid i främsta rummet tänkt

på utbildningen till tredjemaskinister och åberopa bland annat de gynnsamma

erlarenheter, som vunnits vid en dylik kurs, vilken lörsöksvis anordnats

av Malmö stads lärlings- och yrkesskolor. I detta sammanhang

får skolöverstyrelsen påpeka, att deltidsundervisning förekommit sedan

gammalt inom skilda yrkesområden, varvid icke blott vissa altontimmar

utan i många fall även några timmar av söndagens morgontimmar kommit

till användning. Om begagnandet av en på dylikt sätt ordnad deltidsundervisning

var möjligt förr, då arbetstiden inom yrkena i regel omfattade

omkring 60 timmar i veckan, så bör det vara så mycket lättare

nu, sedan arbetstiden begränsats till 48 veckotimmar. Såsom exempel

på vad genom deltidsundervisningen kan åstadkommas får skolöverstyrelsen

erinra örn de gynnsamma erfarenheterna vid tekniska skolan i

Eskilstuna. Denna skola, vilken år 1921 omorganiserades till maskinteknisk

fackskola, har som bekant första årets kurs fördelad på två år

med deltidsundervisning 15—17 timmar i veckan. Dessutom finnes vid

skolan en förberedande kurs likaledes med deltidsundervisning under två

år. I betraktande av de fördelar, deltidsundervisningen erbjuder, och de

goda resultat, skolöverstyrelsen kunnat konstatera, anser skolöverstyrelen

mycket önskligt, att deltidsundervisning bliver tillämpad i största

möjliga utsträckning även på nu ifrågavarande utbildningsområde.

Beträffande de föreslagna undervisningsplanerna har skolöverstyrelsen

fäst sig vid att däri icke upptagits ämnet gymnastik. Detta synes vara

en brist icke blott med hänsyn till gymnastikens hygieniska betydelse

utan även i betraktande av navigationsskolornas utbildningsmål, särskilt

i fråga örn styrmans- och kaptensklasserna. I de tekniska fackskolorna

äro 3 av deras 40 veckotimmar anslagna till gymnastik.

i fråga om den dagliga undervisningstiden anse de sakkunniga, att

föreskrift bör meddelas därom, att undervisningen skall vara förlagd mellan

klockan 8 f. m. och 4 e. m. Vid de tekniska läroverken förekommer,

att undervisningen börjar redan löre klockan 8 f. m., och då det möjligen

i något fall kan befinnas lämpligt, att exempelvis maskinistklasserna

börja vid samma tid som arbetet påbörjas i verkstäderna på orten, så

torde, såsom styrelsen för tekniska läroverket i Malmö föreslagit, den

ifrågavarande tidsbegränsningen böra uteslutas eller kanske hellre ändras

så, att undervisningen skall vara förlagd mellan klockan 7 f. m. och

4 e. m.

Beträffande navigationsskolornas lärare föreslå de sakkunniga, att för

varje linjo skall finnas en huvudlärare med lektors ställning, att övriga

Hillring lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 106 hafi. (Nr 121.)

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommerskollegium.

^ Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

lärare med full tjänstgöring skola likställas med läroverksadjunkter och

att dessutom skola finnas timlärare i män av behov. Häremot har skolöverstyrelsen

intet att invända, således ej heller mot de på grund av lä
i

anias sålunda angivna tjänsteställning beräknade löneförmånerna _

förutsatt dock att kraven på lärarnas kompetens och på tjänstgöringens

omfattning vederbörligen upprätthållas. I sistnämnda avseende får skolöverstyrelsen

påpeka, att läsåret vid navigationsskolornas olika kurser

äro av olika längd oell över huvud taget avsevärt kortare än vid de tekniska

fackskolorna. Med hänsyn härtill torde det cj vara lämpligt att

uttrycka tjänstgöringsskyldigheten i veckotimmar utan, såsom skolöverstyrelsen

i annat sammanhang föreslagit beträffande de tekniska läroverkens

lärare, i undervisningstimmar för år. (Skolöverstyrelsens underdåniga

utlåtande den 17 oktober 1930.)

Nödvändigheten av åtgärder för lärarnas utbildning torde icke kunna

bestridas. Onskligt vore, att vad de sakkunniga föreslå i avseende härå

kunde i tillämpliga delar komma till användning även för utbildning av

lärare för de tekniska läroverkens behov.

I fråga örn den lokala styrelsens sammansättning föreslå de sakkunniga,

att halva antalet ledamöter — förslagsvis 2 eller 3 — förordnas av

statlig myndighet, kommerskollegium eller Kungl. Majit, samt att styrelsen

själv skulle utse ordförande. Vid de tekniska läroverken gäller,

att halva antalet, däribland ordföranden, utses av Kungl. Majit. Skolöverstyrelsen

anser, att det har en viss betydelse, hur styrelsens ledamöter,

särskilt ordföranden, utses, och att, då. de sakkunniga på åtskilliga

punkter förordat en viss överensstämmelse mellan navigationsskolorna

och de tekniska fackskolorna, den ordning, som i förevarande avseende

gäller beträffande de senare, vore att föredraga.»

Kommerskollegium bär vid behandlingen av de sakkunnigas förslag till

en början uttalat, att kollegium funnit detsamma i allt väsentligt innefatta

en synnerligen väl avvägd och god lösning av de olika problemen.

Utan att bryta med organisationsformer, vilka i det hela visat sig lämpade

för den specialundervisning, varom här vore fråga, hade de sakkunniga

på ett enligt kollega mening obestridligen lyckligt sätt tillgodogjort navigationsskolorganisationen

och undervisningen vid navigationsskolorna

senaste tids erfarenheter inom närgränsande undervisningsområden.

Sedan kollegium härefter i korthet redogjort för de sakkunnigas förslag

beträffande navigationsskolornas centrala och lokala ledning, skolornas

antal och förläggning samt avdelningarnas benämning, fortsätter

kollegium sålundai

»Nu angivna huvudpunkter av förslaget hava — örn man frånser föreståndarens

vid navigationsskolan i Göteborg uttalande, att den allmänna

uppsikten över navigationsskolorna såsom läroanstalter borde kunna

överlämnas åt skolöverstyrelsen — allmänt tillstyrkts i de avgivna yttrandena.

Föi slaget skiljer sig i dessa delar fran kollegii tidigare avgivna

förslag i huvudsak allenast beträffande benämningarna å skolorna och de

olika avdelningarna inom dessa. Hå de sakkunniga själas hava anfört

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

vägande skal för sina förslag i sistnämnda hänseenden, kan även kollegium

lämna desamma utan erinran. Det föreslagna samarbetet med skolöverstyrelsen

för tillgodogörande, i den män detta kan vara önskvärt

eller behövligt, av speciell pedagogisk sakkunskap synes kollegium vara

en naturlig anordning, som mäste vara gagnelig för undervisningsväsendet

på förevarande område.

Beträffande direktionen synes kollegium den ordning böra vara gällande,

att av statlig myndighet utsedda ledamöter böra utses av kollegium,

som ock torde böra utse ordförande. Rektor bör i enlighet.med kollegii

tidigare förslag vara självskriven ledamot av direktionen.

Examensförrättaren i övermaskinist- och 2:a maskinistklasserna synes

kollegium böra erhålla benämningen examensförrättare å maskintekniska

linjen. Skälet härför är, att denne examensförrättare även bör i vissa

fall, pä anmodan av överstyrelsen, vara ledare av examen i Ilie maskinistklass.

Hans funktioner såväl härutinnan som eljest beröra alltså samtliga

klasser å maskintekniska linjen. Kollegium förutsätter vidare, att

det skall åligga honom att även i övrigt biträda överstyrelsen vid handläggningen

av sådana ärenden, som beröra denna linje. I sistnämnda

hänseende bör särskilt uppmärksammas utarbetandet av skriftliga examensuppgifter

å ifrågavarande linje.»

Beträffande det föreslagna antalet klasser, dessas benämning samt anordnandet

av aftonkurser för utbildning av maskinister av 3:e klass uttalar

sig kollegium på följande sätt:

»Vad först angår de sakkunnigas beräkningar angående det sannolika

behovet av olika slag av befäl för handelsflottan, vilka beräkningar till

resultatet i vad angår behovet av färtygsbefäl nära ansluta sig till fartygsbefäIssakkunnigas

och kollegii tidigare beräkningar, är att märka,

att respektive befälssammanslutningar oell särskilt maskinbefälsförbundet

i sina nu avgivna yttranden över det föreliggande organisationsförslaget

rikta vissa anmärkningar mot beräkningarna. Ingendera av sammanslutningarna

drager emellertid sådana konklusioner härav, att de

föreslå någon reduktion av antalet klasser. Tillräckliga skäl för dylika

slutsatser synas icke heller kollegium hava förebrågts. De nu ifrågavarande

beräkningarna äro obestridligen de mest ingående som hittills

verkställts på området och giva enligt kollegii mening en synnerligen

värdefull belysning åt det spörsmål, varom här är fråga. Betydelsen av

att tillräckliga utbildningsmöjligheter finnas, lärer av ingen kunna bestridas.

och då det alltså icke kan anses tillrådligt, att vid bestämmandet

av undervisningsorganisationens omfattning grunda avgörandet på alltför

snäva beräkningar, linner kollegium de sakkunnigas utgångspunkter

böra i stort sett godtagas.

Med hänsyn till vad sålunda anförts föranleder de sakkunnigas förslag

beträffande antalet och förläggningen av sjökaptens-, styrmans-,

övermaskinist- och 2:a maskinistklasserna ej erinran från kollegii sida.

Vad angår bibehållandet i Härnösand av en övermaskinistklass finner

kollegium särskilt med hänsyn till det förändrade läge, vari frågan örn

maskinlaboratorier för navigationsskolorna genom nu föreliggande förslag

härutinnan kommit, icke skäl föreligga att vidhålla sitt tidigare

framlagda förslag örn indragning av denna klass.

De föreslagna ettåriga aftonkurserna för utbildning av maskinister av

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

3:e klass linner kollegium innebära ett synnerligen lyckligt uppslag,

som vid sitt realiserande säkerligen kommer att gynnsamt påverka reki

yteringen ej blott av detta slag av maskinister såsom sådant utan ock

genom den karaktär av förberedelse tor lortsatt utbildning på maskinbeläisbanan,

som givits ifrågavarande maskinistklass, av det högre maskinbefälet.

Kollegium biträder alltså de sakkunnigas förslag även på

denna punkt.

I maskinbefälets titelfråga bär varvsindustriföreningen understrukit

vikten <i\ elit övermaskinist tilldeias en titulatur, vilken giver uttryck

för den ansvarsfulla post, maskinbeiälet bekläder, och förklarat sig anse

fartygsingenjör’ eller ’skeppsingenjör’ såsom lämplig titel för högsta

maskinbeiälet ombord å större fartyg. Maskinbelälsförbundet liksom

vissa lärare vid navigationsskolorna ansluta sig till ledamoten Äström^

reservation på denna punkt.

Då meningarna i förevarande fråga inom intresserade kretsar äro synnerligen

delade och någon möjlighet alltså icke synes föreligga, att finna

en sådan lösning på densamma, som uppbäres av någon mera allmän

uppfattning, kan kollegium- icke finna annan utväg än den av de sakkunniga

föreslagna, vilken ock tillstyrkts av Sveriges allmänna sjöfartsförening.

I författningarna böra därför beteckningarna övermaskinist,

maskinist av 2:a klass och maskinist av 3:e klass samt motsvarande benämningar

på respektive skolklasser komma till användning. Något hinder

lärer däremot, icke föreligga, att vederbörande maskinbefäl i utövandet

av sina funktioner ombord å fartygen m. m. tillägges den titulatur

som genom överenskommelser eller eljest må lia utsikter att vinna hävd.»

Vidkommande därefter de sakkunnigas olika förslag beträffande skolornas

lärarpersonal bär kollegium anlört följande:

»Den föreslagna, partiella övergången till ämneslärarsystem synes allmänt

hava godtagits i de från skolorna avgivna yttrandena med undantag

av navigationsskolan i Kalmar, vars tvenne ordinarie lärare förklarat

sig föredraga det nuvarande klasslärarsystemet. Jämväl i övrigt synes

löreligga en praktiskt taget enhällig uppslutning från skolornas sida

kring de föreliggande förslagen.

Såsom ock de sakkunniga påpeka är frågan örn lärarnas kompetens,

utbildning och avlöning av grundläggande betydelse för navigationsskolornas

verksamhet i dess helhet. Enligt kollegii mening innebära do

sakkunnigas förslag om övergång i ali möjlig omfattning till ämneslärarsystem

och i samband därmed i fråga örn lärarrekryteringen förordade

organisatoriska förändringar i nuvarande ordning,'' bland annat avseende

även stärkande av lärarkårens ställning i utbildnings- och lönehänseende,

ett lyckligt grepp beträffande de frågor, vilkas lösning varit

dem anförtrodd. Väl medför ett realiserande av förslagen ökning av de

för navigationsskolorna hittills avsedda anslagen från det allmänna, men

kollegium har av de sakkunnigas motivering till de olika fölhagen bibragts

den uppfattningen, att desamma måste vara ägnade att i längden

mycket gynnsamt påverka undervisningsresultaten vid skolorna till gagn

för sko''ornäs ändamål att utbilda ett dugligt befäl för den svenska handelsflottan.

Förslagen måste därför av kollegium tillstyrkas.

Behovet av det förstärkta samarbete mellan lärare inom samma eller

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

olika klasser såväl som mellan lärare inom olika avdelningar vid en och

samma skola, som ämneslärarsystemet otvivelaktigt i högre grad an

klasslärarsystemet förutsätter, hava de sakkunniga pa ett fullt tillfredsställande

sätt beaktat genom upptagande av det av kollegium tidigare

förordade och redan nu delvis praktiskt genomförda navigationsskolereglementet

berörande systemet med lärarkollegium samt klass- och ämneskonferenser.

Vissa olägenheter, som obestridligen vidlåda aven ^amnesl

är ar systemet torde härigenom vara på ett betryggande satt lörebyggda.

Inrättandet av lektor stjänster synes kollegium ur organisationssynpunkt

och eljest i huvudsak väl tillgodose de syften, som lågo bakom ko - legii förslag örn avdelningsföreståndare. .......

Kollegium förutsätter givetvis allt.ämt bestående befogenhet for ovei

styrelsen att, inom ramen för förut angivna huvudgrupper av ämneskombinationer

och i staten upptaget antal lärarbefattningar av olika slag,

företaga de mindre jämkningar i dessa ämneskombinationer, som av förhållandena

kunna påkallas. „ , ......

Mot förslaget att rektorsbefattning skall kunna, bekladas av en \ar

ordinarie lärare, som på angivet sätt styrkt sin lämplighet härfor, har

gensaga riktats från Sveriges fartygsbefäls förening samt föreståndaren

och ordinarie läraren vid navigationsskolan i Kalmar, varjamte delade

meningar i denna fråga kommit till uttryck vid navigationsskolan i

^DéTsärskilt genom avdelningsföreståndarnas utbytande mot lektorer de

organisatoriska skäl, som föranlett kollegium att tidigare motsätta sig

rektorsbefattnings tillsättande med annan än nautiskt utbildad lärare, i

huvudsak bortfallit, anser kollegium de sakkunnigas förslag på förevarande

punkt icke kunna föranleda befogad erinran.

Beträffande den med hänsyn till inrättandet av nya tjänster iorordade

ökningen av anslaget till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid

navigationsskolorna vill kollegium fästa uopmärksamheten pa att därest,

såsom föreslagits av socialstyrelsen, Malmö uppflyttas från E-ort till

F-ort detta skulle medföra behov av höjning av detta anslag med ytter

ligaré 1800 kronor (6 X 300) avseende de nuvarande 4 ordinarie lärarbeiattningarna

och 2 nya sådana befattningar. ^ __

På sätt senare framhålles föranleder förslag från kollega sida örn införande

av ämnet handelsgeograli i sjökaptensklassen uppförandet i staten

av arvode till ytterligare extralä rarbefattningar.

Beträffande kollega och de sakkunnigas förslag om resestipendier

måste kollegium uttala sitt beklagande över att i statsverkspropositionen

något anslag för detta ändamål uttryckligen angivits för närvarande icke

komma i fråga. I detta sakens läge anser sig kollegium icke kunna nu

påyrka anslag för ändamålet, men förbehåller sig kollegium att under

den närmaste tiden få återkomma till spörsmålet.

De sakkunniga hava icke upptagit till närmare dryftande vissa mera

formella frågor, som äga direkt samband med den nya ordningen men

som synas nödvändigtvis böra erhålla sin reglering i omedelbar anslutning

till den liva statens fastställande. Kollegium syftar härvid pa frågan

om ålderstillägg till rektorer, lektorer och sådana adjunkter med

akademisk eller teknisk utbildning, vilka vid tillträde till befattning vid

navigationsskola innehava sådan föregående tjänstgöring vid annan läroanstalt,

som bör få tillgodoräknas för ålderstillägg. Vidare medföra de

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majds proposition Nr 124.

•I .flla, u-y.a organisatoriska anordningarna, att såsom villköl- för nvnimr

tm1106 larari6 ,b°r. stl.puleras skyldighet att underkasta sig förflyttrats”

)V KU;1K-Hk° a vilken-vederbörande från början plJee
laidet^tt^vii

iTgss.kyldlghet sammanhänger särskilt med det förhål.

det. att vid ordinarie larares förordnande som rektor dennes befatt

.ZÄSfr-, 0rilrrle “-''-“''-are, avefsoTdSd

.. tors 7Jey, adjunkts förordnande såsom rektor i vissa fall kan nöd

*t ,ck,or o,i“ "<**■ it

soIokoSml *5iii''?,illäSS ‘i11 *«<*«. •* Wto, givetvis sedana tillgoaokomma

dessa i motsvarande nian som för närvarande -dillef neli

(rektor) ™ ™ 1 förordnande under viss tid. Föreståndare

y ektorp som i a\vaktan pa skolornas omorganisation redan nu innehar

förordnande a forestandarbefattning, bör, synes det kollegium i full ut

sträckning fa tillgodoräkna sig den tid. han före ikraftträdandet av deri

nya staten innehaft sådant förordnande.

stämmfsfatme2hffnnrklekt°rer t0rdf, äldevstiUäggen till dessa böra bestammas

till - a aOO kronor, av vilka med hänsyn till vad nu gäller

för föreståndare och lärare vid skolorna 350 kronor synas böra räknas

lod kronor som tjänstgöringspengar.

, lt0hd aV Vad nU antörts torde den av de sakkunniga föreslagna staten

bora, i överensstämmelse med nu gällande stat, förses med en an

mai krang örn personalen vid skolorna sålunda tillkommande förmåner

Bestämmelser i samtliga nyss angivna hänseenden synas vidare böra

utfördas såsom tillägg till nådiga kungörelsen den 26 januari 1912 (nr 6)

angående villköl- och bestämmelser för åtnjutande av ie i stat för navi

figesS^° koHa aPDta-gna avIömngsförmäller. Förslag härutinnan fram1

kollegium i samband med kollega hemställan i ärendet.

ragan om den ersättning, som bör tillgodokomma ordinarie lärare vid

vangsforflyttning, torde även böra närmare regleras. Regleringen liär-

°rde bf°rav S,,e 1 huvudsaklig överensstämmelse med reglering av motsvai

ande förhållanden vid andra läroanstalter. Även härutinnan fram
möpeiVnr

irIUm ,fö?’®lag 1 s}n ifrågavarande hemställan. Härav föranledda,

tillfälliga utgifter torde av Eders Kungl. Majit kunna i förekommande

fall bestridas av det under tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till extra utgifter. leserva

Beträffande övergångsrekryteringen av de nytillkomna lärarbefattmgarna

ansi uter sig kollegium till de sakkunnigas förslag. Beträffan

T Ti °-''dinai1e lärarna 8r ytterligare att bemärka, att förestunda!

en i Malmo avgår redan före nästa budgetårs ingång var

igenom en adjnnktstjanst blir ledig. Föreståndaren för navigationsskolan

i Goteborg uppnår pensionsåldern först den 12 december 1931 För

den nya organisationens hastigast möjliga genomförande kunde därför

såvitt angar nämnda föreståndare ifrågakomma att vidtaga särskilda

ledan med den 1 juli 1931 ikraftträdande anordningar. Då emellertid

kollegium icke anser sådana åtgärder oundgängligen nödvändiga, torde

tidpunkten, då denna befattning blir tillgänglig för övertalig lärare med

nautisk utbildning, få Wiva beroende på framdeles skeende prövning

liv Hagan om den nuvarande innehavarens avgång från tjänsten. Re

dan ar 1932 uppnår emellertid ytterligare en ordinarie lärare i Göteborg

av nu ifrågavarande kategori pensionsåldern och år 1933 avgår förestån

daren för navigationsskolan i Kalmar.» iorestan
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Kollegium hemställer i detta sammanhang örn visst partiellt uppskov

med genomförandet av de nya anordningarna. Detta uppskov skulle avse

tre extra befattningshavare, av vilka två för närvarande på förordnande

uppehålla ordinarie lärarbefattningar den ene i Kalmar och den

andre i Härnösand under innehavarnas av samma befattningar iorordnande

å föreståndarbefattningarna vid skolorna i Stockholm och Härnösand.

Med hänsyn till den i särskilt hög grad specialiserade arten av

nu ifrågavarande lärarverksamhet syntes det kollegium billigt, att nämnda

tre extra befattningshavare, vilka, med sikte på snart inträffande mojligheter

för dem att vinna befordran till ordinarie tjänster vid skolorna,

lämnat annan förvärvsgren, utbildat sig till navigationsskolelärare och

ägnat avsevärd tid åt undervisning vid dessa skolor, bereddes tillfälle att

fortsätta på den bana, som de avsett göra till sin. Kollegium forordar

därför åtgärder i syfte att möjliggöra sådana jämkningar i tiden för

ikraftträdandet av de föreslagna anordningarna, att en var av dessa befattningshavare

måtte kunna inom den närmaste tiden vinna befordran

tili ordinarie lärartjänst. .

Kollegium övergår härefter att yttra sig över de sakkunnigas förslag

rörande maskinlaboratorier; och har kollegium i detta ämne uttalat sig

på följande sätt:

»Mot de sålunda föreslagna anordningarna har i avgivet yttrande principiell

erinran riktats av examensförrättaren i l:a och 2:a maskimstklas

serna som därvid företrätt den av kollegium i dess tidigare avgivna förslag

hävdade uppfattningen, att förevarande fråga borde iosas genom skapande

av självständiga laboratorier för navigationsskolorna i Stockholm

och Göteborg. För förstnämnda skolas vidkommande bär dess direkt

framhållit värdet av självständigt laboratorium för denna skola För

inrättandet av självständiga maskinlaboratoner har aven «r^rie la^

ren i maskinlära vid samma skola gjort sig till tolk. Maskinbefalsior

bundet understryker i sitt yttrande olägenheterna a7 ^ke sjalvstandiga

maskinlaboratorier, särskilt vid navigationsskolorna i Stockholm och Goteborg,

men förklarar sig likväl på anförda skal vilja tillstyrka de sak
kKoile“ium

kan icke undgå att finna, att den föreslagna anordningen

med för flera läroanstalter gemensamma maskinlaboratoner måste i

Gera avseenden, särskilt i Stockholm, medföra betydande olagenheter.

Självständiga laboratorier vid skolorna skulle otvivelaktigt vara a\ mycket

stort värde för undervisningen. Med beaktande av de skal, som arn

förts häremot, och av det statslinansiella läget har kollegium emellertid

funnit sig icke kunna motsätta sig förevarande Hagas lösning for närvarande

på nu föreslaget sätt.»

Vidkommande de sakkunnigas förslag beträffande fordringar i teoretiskt

hänseende för inträde i olika klasser har kollegium anfört följande:

>De sakkunniga hava föreslagit i förhållande till korgil tidigare förslå"

beträffande stvrmansklass sänkta fordringar i frågi om intradessokandes

styrkande av kunskaper i sjömanskap. I anslutning till uttalanden

av föreståndaren för navigationsskolan i Goteborg och av lurarna

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

liiliss£ÉgiSlÉH~“

IKtmsii

liggande framtid uppnåeltS®*0''^ S“S™ ™0m ™ «miö™lsevis när
"Mörening

och direktionen för n»^

tkSSr^

koulgiMörslag*''på förevarande punkt ’tt^ ÖV“''Sångs^estämmelse, varmed

gpBSiSi

sfÄ^8Ässä-“s,

Ä!s,ÄÄSf

ÄissÄ-saSH

i övrigt åvagabrmga bättre förhållanden i förevarande hänseende^ne !

synes ytterligare erfarenhet härutinnan böra få avtLt Ke]W°

föreslå!- darior beaktande av de sakkunnigas förslag på sådant s-itt iofil

a viga tion ssko le reglemente t intages löreskrift otti hpfnnor, t t t - ’ ^ 1

« “ S S:

Vad slutligen angår sakkunnigeförslagets

gationsskolornas organisation, nämligen

längd samt examina, har kollegium utlåtit

övriga delar i fråga örn navikursplaner,

timplan, läsårets

sig sålunda:

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

»De sakkunnigas förslag förutsätter samma anordning som för närvarande

gäller därutinnan, att kursplaner skola fastställas av Kungl. Majit

och att timplan fastställes av kollegium. Häremot torde icke någon erinran

vara att framställa.

Beträffande lärokursernas (läsårets) längd för olika klasser sammanfaller

de sakkunnigas förslag med kollegii utom däri att för övermaskinistklassen

föreslås 7 1U månaders läsår under det att kollegii förslag avsåg

8 månaders läsår för denna klass. Däremot hava de sakkunniga helt

biträtt kollegii förslag att utöka läsåret för 2:a maskinistklass med en

hel månad till 9 månader. ..

Mot förslaget i vad avser läsårets längd för övermaskimstklassen riktar

såväl maskinbelälsförbundet som examensförrättaren i lia och 2:a

maskinistklasserna anmärkning. Kollegium är ingalunda övertygat örn

att förslaget på denna punkt skall lända till båtnad för undervisning och

rekrytering. Detta oaktat anser sig kollegium emellertid icke böra motsätta

sig förslaget men förbehåller sig kollegium, i anslutning till alternativt

förslag av lörenämnda examensförrättare, att framdeles, därest

erfarenheten skulle visa sådant erforderligt, vidtaga sådan jämkning i

timplanen för denna klass, som kan visa sig för undervisningens nöjaktiga

bedrivande erforderlig och icke rubbar den föreslagna staten.

Från vissa skolor hava framförts önskemål örn framskjutande av den

föreslagna begynnelsetiden, 1 augusti, för vissa kurser till den 15 augusti.

Kollegium torde få taga detta spörsmål i slutligt övervägande i samband

med prövning av förslag till nytt reglemente.

I avseende å läroämnen och timplan samt kursplanerna vill kollegium

nu ytterligare framhålla följande. _

De sakkunniga hava från sjökaptensklassens timplan uteslutit det a\

kollegium föreslagna läroämnet liandelsgeografi. . Kollegium kan icke''

godtaga förslaget i denna del. Detta ämne är enligt kollegii mening alden

betydelse, att det bör ingå i det högre fartygsbefälets utbildning.

En omorganisation av navigationsskolundervisningen måste nämligen

enligt kollegii mening jämväl i vad angår ämnesval och vad därmed

äger omedelbart samband i tillräcklig graci taga sikte pa att åvägabnnga

en förbättrad och mera kvalificerad utbildning.

Kollegium vidhåller alltså sitt tidigare förslag om upptagande i timplanen

för sjökaptensklassen av detta ämne med 20 timmar för läsåret i

form av 10 föreläsningar, dock utan att ämnet upptages såsom examensämne.

Kostnaden torde kunna beräknas till 10 kronor per föreläsningstimme.

För undervisning i 0 sjökaptensklasser i detta ämne skulle staten

alltså behöva ökas med 1,200 kronor.

Genom införande av ämnet handelsgeografi kommer den genomsnittliga

undervisningstiden per vecka i sjökaptensklassen att uppgå till 38.n

timmar. , ,, . .. , .

Beträffande styrmansklassens timplan finnér kollegium anmärknings

värt, att det icke ansetts lämpligt att utbryta ämnet skeppsbyggeri från

undervisningen sjömanskap men väl ämnet maskinlära. Enligt kollegii

mening hade fullgoda skäl förelegat att, såsom kollegium på sin tid föreslog,

låta såväl ämnet skeppsbyggeri som ämnet maskinlära hilva självständigt

ämne i styrmansklassen. Det är endast nied tvekan, som kollegium

icke motsätter sig de sakkunnigas förslag på denna punkt. Kollegium

godtager för sin del förslaget allenast under den bestämda förutsättningen,

att för läroämnet sjömanskap anslås 2 l/-> veckotimmar i stöl
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Marits proposition Nr 124.

let för enligt sakkunnigas timplan endast 2. Denna ökning orsakar icke

någon förändring i den av de sakkunniga föreslagna staten, då undervisningen

i ämnet ifråga är avsedd att meddelas av ordinarie lärare. Timantalet

per vecka kommer emellertid att därmed för styrmansklassen

ökas från 38 till 38.5, vilket dock innebär en minskning av omkring 2

timmar i förhållande till nu gällande timplan. Den föreslagna timplanen

giver kollegium i övrigt icke anledning till erinran.

De sakkunnigas förslag till kursplaner kan kollegium i huvudsak

godtaga.

i Det synes emellertid kollegium, som örn de sakkunniga vid uppgörandet

av kursplanen för läroämnena skeppsbyggeri, maskinlära och sjömanskap

icke till fullo beaktat nödvändigheten av ökad och fördjupad

kunskap i dessa ämnen. Kollegium anser sig därför böra meddela, att

kollegium funnit en komplettering av kursomfattningen i bland andra

nu nämnda ämnen nödvändig.

Förutom nämnda, ändringar och tillägg synes kollegium emellertid

vissa mindre jämkningar vara önskvärda även i en del andra ämnen.

Då dock ej heller dessa frågor äro av beskaffenhet att beröra den föreslagna

staten, och kollegium ej varit i tillfälle att nu verkställa en slutlig

granskning av kursplanerna, torde kollegium få senare avgiva definitivt

förslag till sådana kursplaner.

Beträffande slutligen de sakkunnigas förslag i fråga örn examinas anordnande

m. m. torde närmare uttalanden från kollega sida härutinnan

få anstå till slutbehandlingen av förslaget till reglemente för skolorna.»

Kommerskollegii utlåtande utmynnar — bortsett från ytterligare två

med anslag förbundna spörsmål, till vilka jag längre fram ämnar återkomma

— i följande hemställan:

»Under hänvisning till vad kollegium sålunda anfört hemställer kollegium

örn åtgärd i syfte

att omorganisationen av navigationsskolorna genomföres i huvudsak

lig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag med av kollegium för

ordade jämkningar,

att. den föreslagna staten för skolorna måtte varda fastställd med tilllägg

dels av arvoden till extra lärare a nautiska linjen i handelsgeografi,

beräknade å 10 kronor för varje föreläsningstimme (10 X 120) till ett

sammanlagt belopp av 1,200 kronor, varigenom statens slutsumma ökas

till 204,200 kronor, dels en anmärkning av följande lydelse:

’Anm. För rektor eller lektor kan avlöning efter 5 år höjas med 500

kronor och^efter 10 år med ytterligare 500 kronor. För adjunkt kan efter

5, 10 och 15 års tjänstgöring avlöningen höjas varje gång med likaledes

500 kronor. Av varje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150

kronor till tjänstgöringspenningarna’,

och att alltså för budgetåret 1931/1932 anvisas ett ordinarie anslag till

navigationsskolorna å nyssnämnda belopp, 204,200 kronor,

att för ökning av den tillfälliga löneförbättringen för’lärarpersonalen

vid navigationsskolorna vederbörligt anslag till dylik förbättring åt viss

personal inom den civila statsförvaltningen i enlighet med de sakkunnigas

förslag höjes med ett belopp av 23,000 kronor,

att till provisorisk avlöningsförbättring till lärare, vid navigationsskolorna

för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra förslagsanslag å 5,700

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

59

kronor eller, därest Malmö i anslutning till avgivet förslag uppföres i

<lyrortsgruppen F, 7,500 kronor, . . ... ■■■

att till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter ''

fart för budgetåret 1931/1932 anvisas ett ordinarie förslagsanslag a ^3,000

kr«tT för budgetåret 1931/1932 det ordinarie reservationsanslaget till na

vigationslärarkursen i riksstaten upptages utan angivet beslopp,

att till praktisk lärarkurs för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra

reservationsanslag å 2,500 kronor,

att till komplettering av vissa laboratorier vid tekniska högskolan.

Chalmers tekniska institut samt tekniska läroverken i Malmo och Härnösand

ävensom lör reparationer av samt anskaffning av viss materiel vid

navigationsskolan i Härnösand, allt i huvudsaklig överensstämmelse med

föreslagen plan, för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra reservations
anslem

å 15,000 kronor. , .. j

Kollegium hemställer tillika örn meddelande av bestämmelser rörande

övergången till den nya staten för skolorna i överensstämmelse med vad

de sakkunniga och kollegium föreslagit. .

Slutligen föreslår kollegium meddelande av förklaring, att vad i nådiga

kungörelsen den 26 januari 1912 (nr 61 angående villköl- och bestämmelser

för åtnjutande av de i stat för navigationsskolorna upptagna avlöningsförmåner

stadgas ifråga örn föreståndare- och ordinarie lärår be fattning

eller innehavare därav hädanefter skall i tillämpliga delar galla betra

tande rektors- respektive lektors- och adjunktstjanst eller innehavare av

dylik tjänst, med tillägg, att ifråga örn ålderstillägg befattningshavare

må tillgodoräknas den tid, som före den nya statens Hädande i kraft förflutit

från hans tillträdande till motsvarande ordinarie tjänst å de

gamla avlöningsstaten samt beträffande envar, som med eller efter den

1 juli 1931 tillträder ordinarie befattning vid navigationsskola:

att ordinarie befattningshavare vid navigationsskola skall, med bibehållande

av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara. pliktig

att vid en möjligen inträdande förändrad organisation av undervisningsanstalterna

för sjöfart ävensom eljest, då Kungl. Majit med hänsyn ti

undervisningsväsendets behov, efter vederborandes hörande, provar sådant

nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning inom området för

samma undervisningsväsende, dock att befattningshavare, som varder

förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla

skälig ersättning för flyttningskostnad till det belopp, Kungl. Majit for

vfiriG särskilt fäll bestämmer, .

att den, som med ingången av juli månad 1931 eller därefter forordnas

till rektor vid navigationsskola, ifråga om ålderstillägg ma tillgodorak

nas den tid, under vilken lian före det nya förordnandet i avvaktan pa

navigationsskolornas omorganisation innehaft stadigvarande förordnande

såsom föreståndare eller rektor vid sadan skola,

att därest adjunkt, som befordras till lektor, intjänat tre ålderstillägg,

honom skall omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor,

att lektor må tillgodoräknas den tid, han ma hava tjänstgjort som ordinarie

lektor vid tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk

den,8 sorn’ med ingången av juli månad 1931 eller därefter utnäm
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Marits proposition Nr 124.

nes till adjunkt vid navigationsskola, i fråga om ålderstillägg må tillgodoräknas

den tid, under vilken han före utnämningen i avvaktan på

navigationsskolornas omorganisation innehaft stadigvarande förordnande

att uppehålla ordinarie lärarbefattning vid sådan skola,

att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort såsom

OTdiiiärie adjunkt vid allmänt läroverk eller efter vunnen behörighet till

dylik tjänst såsom rektor vid skeppsgosseskola,

att i de särskilda fall, då lektor vid navigationsskola, tekniskt gymnasium,

teknisk fackskola eller teknisk elementarskola efter ansökan varder

utnämnd till adjunkt vid navigationsskola, honom må tillgodoräknas

den tid, han må hava tjänstgjort som lektor,

att adjunkt vidare må tillgodoräknas de tjänsteår utöver tre, han efter

vunnen behörighet till adjunktstjänst vid navigationsskola, tjänstgjort

såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, dock ej mera

an 19 ar, samt

atte nvar, som med eller efter den 1 juli 1931 tillträder ordinarie befattmng

vid navigationsskola, skall vara pliktig att underkasta sig samtliga

förenämnda villkor och bestämmelser.»

I anledning av kommerskollegii förslag i fråga om ålderstillägg åt lärarpersonalen

samt skyldighet för dessa lärare att låta sig förflyttas till

annan befattning har statskontoret anfört följande:

Statskontorets »Statskontoret finner icke anledning till erinran mot kommerskollegii

f0reVfigan,de1 försla« beträffande ålderstillägg för lärarpersonalen vid navigationsskolorna

samt rörande skyldighet för ordinarie befattningshavare

vid samma skolor att låta sig förflyttas till annan befattning inom

området för undervisningsväsendet för sjöfart. Nämnda förslag ansluter

sig i tillämpliga delar till motsvarande bestämmelser för de allmänna

läroverken.

Beträffande de föreståndare och lärare vid navigationsskolorna, som

vid omorganisationens genomförande inneliava ordinarie befattning synas

de föreslagna villkoren och bestämmelserna ifråga om ålderstillägg

och förflyttningsskyldighet böra knytas till rätten att komma i åtnjutande

av förhöjd tillfällig löneförbättring. Vad åter angår de lärare

som i och med omorganisationen eller därefter skulle komma att tillträda

adjunkts-, lektors- eller rektorstjänst, lärer uppfyllandet av nämnda villkor

och bestämmelser dessutom böra krävas lör rätten att uppbära avlöningsförmåner,

som upptagas i den ordinarie staten för navigationsskolorna.

»

I de uttalanden, varmed min företrädare i ämbetet mera allmänt motiverade

det för 1930 års riksdag framlagda förslaget till omorganisation

av navigationsskoleväsendet, betonades nödvändigheten utav att fartygsbefälets

utbildning anpassades efter den utveckling, som under senare tid

saväl på det tekniska området som inom undervisningen. Dessa

allmänna uttalanden kan jag skänka min obetingade anslutning. Under

do tjugo år, som förflutit, sedan navigationsskolutbildningen i vårt

land senast omorganiserades, hava förhållandena i olika hänseenden undergått

genomgripande förändringar. För fartygsbefäl av olika kategorier

1931.

Departementschefen.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Majlis proposition Nr 124.

liksom för andra yrkesmän hava kraven på ökad facklig kompetens samt

på vidgad allmänbildning i hög grad skärpts. Vad särskilt maskinsbefalutbildningen

beträffar må erinras, att man här ställts inför helt nya

problem i och med maskinteknikens hastiga utveckling. Genom undervisningsmetodernas

omläggning på andra utbildningsområden hava de förefintliga

bristerna inom betälsutbildningen kommit att framträda med särskild

skärpa. I synnerhet hava de stegrade kraven på undervisningens

praktiska inriktning aktualiserat frågan örn därav betingade förändringar

inom navigationsutbildningen, vilken på grund av sitt syfte naturligen ar

i särskild grad beroende av en dylik inriktning för att ett gynnsam

utbildningsresultat skall kunna uppnås. Genom samtliga nu antydda förhållanden

hava slutligen ökade fordringar kommit att ställas på kompetensen

ur olika synpunkter hos navigationsskolornas lärarpersonal, någo„

som i sin tur återverkat jämväl på frågorna örn denna personals rekrytering

och avlöningsförhållanden.

Att en för vårt lands sjöfart så betydelsefull angelägenhet som däcksoch

maskinbefälets yrkesutbildning måste ägnas synnerlig uppmärksamhet

från det allmännas sida och att av utvecklingen betingade reiormer på

detta område snarast möjligt böra genomföras, därom torde några delade

meningar icke förefinnas. Ej heller lär någon tvekan kunna föreligga

därutinnan, att staten bör påtaga sig de ökade kostnader, som kunna visa

sig nödvändiga för navigationsundervisningens uppehållande på en tillfredsställande

nivå. Då 1930 års riksdag ställde sig avvisande till det av

min företrädare i ämbetet tillstyrkta törslaget till omorganisation av

denna undervisning, orsakades detta uppenbarligen icke heller av bristande

intresse tor frågan. Riksdagens ståndpunkt grundade sig fastmera

främst på olikhet i uppfattningen beträffande vissa för det dii framlagda

förslaget bärande principer, vartill kommo betänkligheter i skilda

detaljspörsmål.

Vid den förnyade utredning av frågan, som nu ägt rum genom de av

mig jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade sakkunniga -— bland vilka

insatts även en representant för rederinäringen — hava de av riksdagen

framförda synpunkterna ägnats särskild uppmärksamhet, och i det förslag,

som av de sakkunniga avgivits, hava dessa synpunkter i allt väsentligt

vunnit beaktande. För min del har jag funnit detta förslag i stort sett

innefatta en tillfredsställande oell på olika punkter väl avvägd lösning

av föreliggande organisationsspörsmål, samtidigt som detsamma synes

mig ägnat att i allt väsentligt undanröja de meningsskiljaktigheter, som

tidigare gjort sig gällande. Som en särskild förtjänst hos förslaget vill

jag framhålla, att de sakkunniga med bibehållande av sådana organisationsformer,

som i det hela visat sig lämpade för den specialundervis

ning, varom här är fråga, sökt tillgodogöra navigationsutbildningen der

senaste tidens pedagogiska erfarenheter inom närgränsande undervisningsområden.

Av de sakkunnigas betänkande framgår också, att de un
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

der utredningens gång strängt hållit i sikte nödvändigheten av att avhjälpa

befälsbristen och att underlätta möjligheterna för manskapet ombord

och för de medborgargrupper överhuvudtaget, som hittills rekryterat

en stor del av befälet, att förvärva erforderlig befälskompetens. I

enlighet härmed hava de sakkunniga, vilket må särskilt framhållas, bestämt

avvisat det år 1930 framförda förslaget örn avlagd realexamen

eller motsvarande kunskaper såsom villkor för inträde i styrmansklass.

Emellertid hava de därvid tillika framhållit, att en utveckling i antydd

riktning måhända kunde betecknas såsom i en nära framtid uppnåelig.

Möjligheterna att före sjömanstjänsten vinna utbildning till realexamen i

offentliga ungdomsskolor hade också icke oväsentligt vidgats. Med tanke

på att förhållandena å området sålunda äro på väg att anpassa sig efter

en ordning, som befunnits innesluta bestämda fördelar ur undervisnings

synpunkt, hava de sakkunniga funnit mindre välbetänkt att anlita tvångsåtgärder.

Denna principiella inställning till frågan om befälspersonalens

rekrytering äger min fulla anslutning. Beträffande förslagets innehåll i

övrigt må i nu förevarande sammanhang ytterligare erinras, att de sakkunniga

— närmast i anslutning till av riksdagen därom uttalade önskemål

— verkställt fortsatt ingående utredning såväl angående kostnaderna

for den praktiska segelfar tygst jänsten som beträffande frågan örn ordnande

av tillgång till maskinlaboratorier för vissa navigationsskolor.

Till grund för sina förslag beträffande navigationsskoleväsendets omfattning

hava de sakkunniga, som framgår av den av mig förut lämnade

redogörelsen för deras betänkande, sökt att verkställa en närmare beräkning

rörande befälsbehovet inom svenska handelsflottan. De ha därvid

kommit till det resultatet, att det för närvarande skulle föreligga ett

behov av 2,841 sjökaptener och styrmän samt 2,091 maskinister av lista

och 2:dra klass. Årsbehovet av styrmansaspiranter beräknas till 190 och

årsbehovet av maskinbefälsaspiranter (av 2:dra klass) likaledes till 190

Dessa beräkningar, örn vilkas riktighet viss tvekan uttalats i ett pär

av de inkomna yttrandena, hava av kommerskollegium betecknats såsom

omsorgsfulla och ingående, varför kollegium icke haft någon erinran att

framställa mot beräkningarna ifråga. Icke heller jag finner anledningtill

anmärkning mot desamma.

Hu att Armare angiva min egen uppfattning rörande det

föreliggande forslagets detaljer, torde den anmärkningen böra förutskickas,

att ett flertal av de sakkunnigas förslag till reformering av undervis

ningen vid navigationsskolorna ävensom till ordnande av andra därmed

sammanhängande spörsmål äro av sådan innebörd, att förslagen böra

upptagas till avgörande först i samband med fastställande av nya bestämmelser

för skolorna och ny befälsförordning. Det är min avsikt att i

sinom tid i ett sammanhang underställa Kungl. Majlis prövning samtliga

hithörande frågor. Dessförinnan komma naturligen de erinringar

som på några punkter framställts emot de sakkunnigas förslag i nu av
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

.Kungl. May.ts proposition Nr 124.

sedda delar, att efter den ytterligare utredning, som kan visa sig erforderlig,

göras till föremål för särskilt övervägande. På två punkten

anser jag mig emellertid redan i frågans nuvarande läge böra angiva mili

ståndpunkt. I anslutning till mitt nyss gjorda uttalande beträffande mm

principiella inställning till rekryteringsfrågan får jag sålunda framhålla

som min åsikt, att realexamen icke lämpligen bör uppställas som

villkor föi- inträde i stynnansklass eller för vinnande av behörighet som

styrman. Tungt vägande skäl tala för att inträdesmöjlighetcrna till en

praktisk levnadsbana icke beskäras genom alltför stränga formella fordringar.

Och med hänsyn till vad som upplysts rörande nuvarande forhållanden

å området, vill det förefalla, som örn tillgången på iartygsbefal

med god allmänbildning även utan uppställande av formellt krav på realexamen

skulle efter hand ökas. Sannolikheten för att utvecklingen skall

gå i denna riktning synes mig 6å mycket större, som grundligare teoretiska

kunskaper i regel medföra ökade befordringsmojligheter. Vidare

vill jag i fråga örn lärokursen för lista och 2:dra maskinistklasserna erinra

örn den av de sakkunniga uttalade uppfattningen, att en förläng

ning av dessa lärokurser syntes ofrånkomlig. En dylik åtgärd har emellertid

för deni icke framstått som rekryteringshämmande utan snarare

ägnad att verka i motsatt riktning. De hålla nämligen före, att man med

ledning av föreliggande erfarenheter måste vara berättigad göra gällande,

att kuggningsprocenten i särskilt 2:dra maskinistklassen icke skafå

med ett något lugnare arbetstempo lia behövt nå den anmärkningsvärda

höjd, som fallet under senare år varit. Med hänsyn till de föreslagna kursplanerna

och övriga på frågan inverkande förhållanden hava de sakkunniga,

som i det föregående angivits, icke velat motsätta sig, att 2:dra maskinistkursen

utökas med en månad och övermaskinistkursen med tya

veckor. Med avseende å detta förslag, som synes hava skäl för sig, vill

jag nu endast uttala, att det i samband med frågans slutliga provning

torde böra ytterligare noggrant undersökas, huruvida och i vad man den

nämnda utökningen av kursernas längd ina anses oundgängligen nödvändig.

..

Jag övergår nu till att yttra mig rörande de förslag, som närmast utgöra

föremål för ulin bliv-ande hemställan i föreliggande ämne.

Till en början torde jag därvid få framhålla, att jag, i likhet med d<

sakkunniga och på av dem anförda skäl, icke ansett mig kunna tillstyrka

någon sådan förändring i maskinbefälsutbildningens förläggning, att

denna skulle komma att skiljas från navigationsskolorna.

Vad därefter angår skolornas centrala och lokala ledning, deras antal

och förläggning samt skolornas och avdelningarnas benämning, föieslå

de sakkunniga, att kommerskollegium bibehålies såsom överstyrelse men

att visst samarbete med skolöverstyrelsen därvid skall äga rum. Nuvarande

antalet skolor, nämligen en skola i envar av städerna Stockholm,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Göteborg, Malmö, Kalmar och Härnösand, skulle vara oförändrat. Skolornas

nuvarande benämning, navigationsskolor, föreslås bibehållen. Liksom

nu skulle varje skola, utom skolan i Kalmar, vilken alltjämt avses

endast för utbildning av däcksbefäl, bestå av två avdelningar, den

ena för däcksbefälets och den andra för maskinbefälets utbildning.'' Avdelningarna

skulle betecknas den förra »nautiska linjen» och den senare

»maskintekniska linjen». Den lokala ledningen skulle liksom hittills utövas

av en direktion, vars ledamöter skulle till halva antalet — förslagsvis

2 eller 3 — förordnas för viss tid av statlig myndighet, Kun<d Maj-t

eller kommerskollegium, och till andra hälften utses av vederbörande

stadsfullmäktige. Direktionen skulle själv utse ordförande. För beredande

av tillgång på maskinteknisk sakkunskap inom den centrala ledningen

av navigationsskolorna föreslå de sakkunniga, att den nuvarande

examensförrättaren i lista och 2:dra maskinistklasserna erhåller vidgade

arbetsuppgifter. I samband härmed skulle hans arvode höjas från 1 200

kronor till 2,400 kronor.

I allt väsentligt Anner jag mig kunna biträda de sakkunnigas nu ifrågavarande

förslag. Beträffande sättet för utseende av direktionsmedlemrnarna

torde, i överensstämmelse med vad som gäller vid de tekniska läroverken,

halva antalet ledamöter, däribland ordföranden, böra utses av

Kungl. Majit. Den under beteckningen examensförrättare å navigationsskolornas

stat upptagna befattningshavaren lärer med hänsyn till de honom

främst åliggande uppgifterna rätteligen böra benämnas examensledare.

Hader sistnämnda beteckning torde han också, enligt vad jag numera

från de sakkunniga under hand inhämtat, komma att uppföras i ett från

dem införväntat förslag till stadga för navigationsskolorna. Det arvode,

som föreslagits skola utgå för nu ifrågavarande uppdrag, synes mig — i

jämförelse med det arvode, som utgår till censorer vid studentexamen —

vara val högt tilltaget. Även med beaktande av det ökade arbete, som

enligt förslaget skulle påläggas examensledaren, finner jag — under erinran

att dyrtidstillagg skulle utgå å förevarande arvode — en förhöjning

av arvodet till 1,500 kronor vara tillräcklig.

Beträffande därefter det av de sakkunniga föreslagna antalet klasser

av olika slag samt Hasselmus förläggning hava de sakkunniga, i anslutnmg

till resultaten av sina undersökningar beträffande handelsflottans

oefalsbehov, föreslagit bibehållande av nuvarande antal och förläggning

av sjökaptens-, styrmans- och 2:dra maskinistklasserna, nämligen två sjökaptensklasser

i Göteborg och en dylik klass vid envar av de övriga skolorna

två styrmansklasser i envar av skolorna i Stockholm, Göteborg

och Malmo samt en sådan klass i Härnösand och en i Kalmar ävensom

två 2:dra maskinistklasser i Göteborg och en dylik klass vid envar av

de övriga skolorna utom den i Kalmar. Beträffande Irsta maskinist,

klasserna, som enligt förslaget skulle benämnas övermaskinistklasser,

synas de sakkunniga visserligen räkna med möjligheten av indragning

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Majus proposition Nr 124.

av en dylik klass. Med hänsyn bland annat till önskvärdheten av att

förefintliga uthildningstillfällen i görligaste mån fördelas å skilda landsdelar

samt i betraktande av det stora behov av maskinbefäl, som faktiskt

föreligger, anse de emellertid, att en eventuell indragning icke rimligen,

såsom kommerskollegium på sin tid föreslog, bör drabba navigationssko

lan i Härnösand. De sakkunniga, som förutsätta 4 å 5 övermaskinistklasser

i den framtida organisationen, framhålla, att vid skolan i Göteborg

dubbla klassavdelningar icke böra inrättas med mindre elevantalet gör

detta nödvändigt.

Vad angår skepparklasserna föreslås icke någon förändring i nuvarande

antal, en klass vid värjo skola.

I fråga örn 3:e maskinistklasserna förorda de sakkunniga sådan om

läggning av denna del av maskinbefälsutbildningen, att dylik undervisning

anordnas såsom ettårig aftonkurs vid navigationsskolorna i Stockholm.

Malmö och Göteborg, medan den nuvarande dagkursen skulle tills vidare

fortbestå vid skolan i Härnösand. Tillika uttala de sakkunniga med hänsyn

till möjligen inträdande svårigheter vid genomförande av en sådan

reform, att dagkurser vid skolorna i Stockholm och Göteborg kunde åtminstone

under en övergångstid tänkas fortfarande behövliga med

ett antal av förslagsvis minst 6 elever i respektive klasser — vid sidan

av de nya aftonkurserna, och hava de sakkunniga vid beräkning av er

forderliga medel tagit denna omständighet i betraktande.

Beträffande högsta antalet elever i en klass förorda de sakkunniga, liksom

kommerskollegium, 24 med bibehållen rätt för överstyrelsen att i

undantagsfall medgiva någon förhöjning i detta antal. En förutsättning

härför angives emellertid, vara, att vid sådan undervisning, där eleverna

äro sysselsatta med eget laborativt arbete, alltså vid elevlaborationerna

i maskinlära och elektroteknik, en uppdelning av klassen i två avdelningar

kommer till stånd, sa snart elevantalet överstiger 16.

Mot de sakkunnigas ifrågavarande, i skilda hänseenden framställda

förslag beträffande klassernas antal och förläggning hai jaj?

icke någon erinran att framställa. Särskilt må framhållas, att förslaget

— i olikhet med vad fallet var i den för 1930 års riksdag framlagda propositionen

-— avser bibehållande av lista maskinistklassen vid navigationsskolan

i Härnösand. Även kommerskollegium har numera på anförda

skäl förklarat sig frånfalla sin tidigare gjorda hemställan och biträder

de sakkunnigas förslag härutinnan. Beträffande förslaget om anord

ilande av undervisning i 3:e maskinistklasserna såsom aftonkurs torde

böra framhållas, att numera föreliggande erfarenheter bekräfta nyttan

och lämpligheten av en dylik deltidsundervisning. En sådan kurs kar

nämligen, enligt vad jag inhämtat, nyligen anordnats vid navigations

skolan i Göteborg, varvid ett icke ringa antal elever visa sig önska förvärva

teoretisk maskinteknisk utbildning jämsides med den praktiska

verkstadstjänsten.

flihnng till riksdagens protokoll 1931. 1 sami 1911 häll. CNr IM.) .r>

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrid proposition Nr 124.

Beträffande klassernas benämning hava de sakkunniga — i olikhet med

vad som var fallet i föregående års förslag — funnit sig böra bibehålla

nuvarande benämningar, dock med den ändringen att Irsta maskinistklassen

enbart skulle benämnas övermaskinistklass. För egen del hav

jag ingen erinran mot förslaget i denna del. Frågan om den tjänstetitel,

som övermaskinist lämpligen bör tilldelas ombord, torde, såsom kommerskollegium

framhållit, lämpligen kunna ordnas av vederbörande parter

själva — rederier och maskinbefäl.

Med den nu ifrågasatta inriktningen av undervisningen vid navigationsskolorna

påkallar givetvis frågan örn undervisningsmateriel och särskilt

det redan vid 1930 års riksdag aktuella spörsmålet om inrättande

av maskinlaboratorier särskild uppmärksamhet. På grundval av verkställda

undersökningar konstatera de sakkunniga, att möjligheter till anordnande

av elevlaborationer i maskinlära och elektroteknik kunna beredas

vid navigationsskolorna genom samarbete med tekniska högskolan

i Stockholm, Chalmers tekniska institut i Göteborg samt de tekniska

läroverken i Malmö och Härnösand, vad angår ämnet elektroteknik

för Stockholmsskolans del dock under den förutsättningen, att ett av

tekniska högskolan uppställt, ur undervisningssynpunkt otillfredsställande

villkor örn laborationernas koncentration till två veckor icke oeftergivligt

upprätthålles. Då lärarkollegiet vid denna högskola betecknat sitt förslag

såsom allenast preliminärt, synes man emellertid, enligt vad de sakkunniga

uttalat, kunna hysa den förhoppningen, att en ur navigationsskolans

synpunkt gynnsam lösning av jämväl denna förläggningsfråga

skall kunna uppnås. Därest denna uppfattning skulle visa sig överensstämma

med verkligheten, syntes inrättandet av speciella maskinlaboratorier

vid navigationsskolorna under föreliggande omständigheter icke

vara av behovet pakallat. I detta läge har den föreliggande frågan för

de sakkunniga begränsat sig till att avse kostnaderna dels för utnyttjande

av de till förfogande ställda laboratorierna, dels ock för viss komplettering

av desamma. Efter förhandlingar med vederbörande samt på grundval av

verkställda beräkningar ifrågasätta de sakkunniga — förutom en anslagspost

i staten för skolorna å 5,100 kronor till täckande av kostnader för

laborationer i maskinlära och elektroteknik — ett belopp av 36,500 kronor

för komplettering av laboratorieutrustningen vid förenämnda tekniska läroanstalter.

Beträffande äganderätten till nyförvärvad utrustningsmateriel föreslå de

sakkunniga, att denna bör tillförsäkras vederbörande navigationsskola.

Skolöverstyrelsen åter bär ansett, att vederbörande tekniska läroverk bör

vara ensam ägare av maskinlaboratoriet med ali därtill anskaffad materiel.

Då det av de sakkunniga framlagda förslaget i denna del synes mig utgöra

en tillfredsställande lösning av den sedan lång tid på dagordningen

stående frågan örn förbättrad laboratorieutrustning för navigationssko
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124. 67

Jorua, får ja» för ulin tiri föro rila löffall till sarinna felslag. -Mot tiof fört

slagna anslaget å 5,100 kronor för nästa budgetår till täckande av kostnaderna

för laborationer i maskinlära och elektroteknik har .jag ingen

erinran att göra. Till frågan örn kostnaderna för ifrågavarande laboratoriers

komplettering skall jag i det följande återkomma.

Sakkunnigförslagets ur organisatorisk synpunkt och i undervisningshänseendc

viktigaste nyhet torde hänföra sig till lärarna. Beträffande dessa

förordas principiellt övergång från det hittills tillämpade klasslärarsystemet

till ämneslärarsystem. I samband härmed hava de sakkunniga företagit en

partiell avveckling av det nuvarande extralärarsystemet. Enligt förslaget

skulle lärarkåren vid de omorganiserade navigationsskolorna komma att

innesluta fyra olika grupper, varav en med nautisk utbildning (navigation

och sjömanskap), en med teknisk utbildning (maskinlära och maskinritning),

en med akademisk utbildning inom ämnesområdet matematik, fysik och

kemi (samt elektroteknik å nautiska linjen) ävensom en grupp omfattande

extralärare (timlärare).

En övergång till ämneslärarsystem även inom navigationsskolorna anser

jag, i likhet med de sakkunniga och de hörda myndigheterna, utgöra en

viktig förutsättning för undervisningens höjande i allmänhet i dessa sko

tor, varför jag tillstyrker förslaget härutinnan.

Den fackliga utbildningen för lärare i nautiska ämnen förutsättes skola

liksom hittills ske genom en särskild navigations!ärarkurs, vilken eventuellt

även borde kunna i vissa delar genomgås av sjökaptener, som önska

förvärva högre nautisk utbildning. Den fackliga utbildningen för lärarna

i maskinlära och maskinritning skulle såsom hittills meddelas vid högre teknisk

läroanstalt, men hinder torde icke heller böra möta för aspiranter,

som erhållit kvalificerad utbildning vid navigationsskola och bedrivit

fortsätta väl vitsordade studier inom ämnesområdet, att vinna behörighet

till nu förevarande lärartjänster. För båda nu nämnda lärargrupper

torde därjämte böra uppställas fordran på grundlig praktisk erfarenhet,

förvärvad genom tjänstgöring ombord å fartyg.

En beaktansvärd punkt i de sakkunnigas förslag beträffande lärarnas

kvalifikationer är uppställandet av krav å speciell pedagogisk utbildning.

Denna skulle för den universitetsbildade gruppen lärare förvärvas genom

deltagande i provår i den ordning, som är stadgad i fråga örn de allmänna

läroverkens m. fl. läroanstalters lärare. För lärarna inom grupperna med

nautisk respektive teknisk utbildning föreslås särskilt anordnad provår,- tjänstgöring vid navigationsskola, s. k. praktisk läravkurs, enligt viss a\ dt

sakkunniga närmare angiven, tills vidare provisorisk plan. 1 enlighet med

de sakkunnigas förslag, till vilket jag ansluter mig, anser jag mig böj a

tillstyrka, att för en första — försöksvis anordnad — praktisk lärarkurs av

dylik art erforderliga medel anvisas för instundande budgetår.

Eh viktig förutsättning för att det syfte, som avses med den föreslagna

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kunni. Maj:ts proposition Nr 124.

omläggningen av navigationsskolornas verksamhet, skall kunna uppnås,

ligger uppenbarligen däri, att åt lärarna herodes en sådan ställning, att

Kvalificerade krafter ställa sig till förfogande. De sakkunniga liava er

inrat, att vid genomförandet av den nuvarande organisationen av naviga

1 folskolorna förutsattes, att lärarpersonalen skulle hava samma ställning

som de allmänna läroverkens adjunkter, och i sitt den 15 augusti

1923 avgivna förslag hävdade jämväl lärårlönekommittén principen om

full likställighet mellan navigationsskolornas och realskolornas lärare.

1 sitt den 21 juli 1930 avgivna betänkande med förslag till lönereglering

för befattningshavare vid undervisningsväsendet har 1928 års lönekom

mitté i fråga örn navigationsskolornas föreståndare förordat lön enligt

samma grunder, som föreslagits för läroverksrektorer. I fråga om lärarna

vid navigationsskolorna erinrar sistnämnda kommitté, hurusom

desamma tidigare jämförts med adjunkter. Med hänsyn till tjänstgöringsskyldighet

och undervisningens krävande art har intet synts kommittén

\ ara att invända mot jämförelsen. Däremot kunde i avseende å utbildningskrav

samt tid och kostnader för kompetensens vinnande jämförelsen

icke sägas vara riktig. I betraktande härav har kommitténs majori

tet ansett sig böra förorda, att lärarna vid navigationsskolorna placeras

en lönegrad lägre än adjunkt. Reservationsvis hava emellertid två ledamöter

påyrkat, att likställighet genomföres.

För egen del anser jag ofrånkomligt, att den förut avsedda likställigheten

mellan ifrågavarande båda lärargrupper nu återställes i samband med övergång

till ämneslärarsystemet. Därest så icke sker, torde syftet med den

framlagda planen för undervisningens grundliga omläggning icke kunna

genomföras. Framhållas må, att den ställning 1928 års lönekoinmitté intagit

till frågan bör ses mot bakgrunden av de krav på utbildning m. m„

sorn för närvarande gälla för lärarpersonalen vid navigationsskolorna. De

förslag till villkor för behörighet till adjunktsbefattning vid dessa skolor,

som 1930 års sakkunniga för sin del utformat och vilka jag tillstyrker,

ansluta sig emellertid i fråga örn kompetens och utbildning i allt väsentligt

till vad därom gäller för motsvarande lärare vid de allmänna och

tekniska läroverken. Mot den nu föreslagna likställigheten även i fråga

om avlöning lär därför enligt min mening någon befogad invändning icke

längre kunna göras. Statskontoret, som tidigare icke ansett sig kunna

tillstyrka åtgärder i här angivet syfte, har också, såsom redan framhållits,

i sitt nu avgivna utlåtande lämnat förslaget utan erinran.

Beträffande de sakkunnigas förslag om beredande åt vissa lärare av ställning

som lektorer synas mig nied hänsyn till de krav, som böra ställas på

dessa lärares kvalifikationer, starka skäl tala för en sådan åtgärd. Jag

anser daiför, i likhet med de sakkunniga, att vid de skolor, som innesluta

såväl nautisk som maskinteknisk linje, en huvudlärartjänst med lektors

ställning bör inrättas å vardera linjen. Genom en dylik anordning skulle

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Majus proposition Nr 124.

ur läroanstaltens synpunkt uppnås i huvudsak vad vid de tidigare utredningarna

avsetts genom särskilda avdelningsföreståndare, samtidigt som

genom tjänsternas självständiga ledigförklarande skulle skapas större garantier

för att till befattningarna kunde förvärvas teoretiskt och praktiskt

val kvalificerade sökande. I avseende å de fordringar, som höra uppställas

på innehavarna av dessa tjänster, anser jag mig böra understryka,

att vid sidan av praktisk och pedagogisk erfarenhet vetenskapliga studier

och vetenskapligt författarskap måste bliva utslagsgivande. Med hänsyn

till svårigheten att på förhand i detalj fastställa kompetenskraven torde

behörigheten, på sätt fallet är vid tekniska läroverken, lämpligen böra

bliva beroende av Kungl. Maj:ts, efter prövning i varje särskilt fall.

meddelade beslut.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att man vid de nya lektorsbefattningarnas

tillsättning av billighetshänsyn ej torde böra förfara rigoröst med

hänsyn till nuvarande lärare, därest vederbörande befinnas redan nu

besitta nöjaktig reell kompetens till lektorstjänst. Lika med de sakkunniga

anser jag möjlighet böra beredas sådana lärare att inom viss tid, som

Kungl. Maj:t torde ilga bestämma, komplettera utbildningen, värefter

befordringsfrågan må kunna upptagas till prövning utan tjänstens ledig

förklarande. Likaledes av billighetshänsyn synas mig anordningar böra

av Kungl. Hajd vidtagas i syfte att möjliggöra för de av kommerskollegium

angivna tre extra befattningshavarna att fortfarande utan avbrott

bibehållas i navigationsskolornas tjänst. I sådant syfte torde 3 adjunktsbefattningar

böra tillsvidare hållas vakanta, en åtgärd som jämväl ur

andra synpunkter kan vara lämplig under övergångstiden, innan skolorganisationen

till fullo genomförts.

Behörighet till rektor st junst, varå förordnande skulle meddelas av Kungl.

Maj:t för en tid av fem år, därest ej skäl förelåge för tillämpande av en

annan anordning, föreslå do sakkunniga skola tillkomma envar ordinarie

lärare vid navigationsskola, som styrkt sin lämplighet för densamma genom

lärarverksamhet och praktisk erfarenhet på sjöfartsområdet. Häremot har

jag ingen erinran att göra.

Beträffande härefter antalet lärare vid navigationsskolorna hava de sakkunniga

— med utgångspunkt från föreslaget antal klasser av olika slag

och under framhållande, att ämneslärarsystemet icke läte sig helt genom
-

töras, enär viss undervisning i matematik mäste tilldelas såväl nautiskt som

tekniskt utbildad lärare samt viss undervisning i fysik även den senare

kategorien lärare — föreslagit uppförande i staten av, förutom arvoden till

ett antal extra lärare å respektive linjer, avlöning till 5 rektorer och 21

ordinarie lärare, därav 9 nautiskt utbildade, 9 tekniskt utbildade och 9 akademiskt

utbildade. Av nämnda ordinarie lärare förutsättas 8 skola vara

lektorer, därav 1 ä vardera linjen vid navigationsskolorna i Stockholm,

(löteborg, Malmö och Härnösand.

lie sakkunnigas ifrågavarande förslag, som tillstyrkts av samtliga hörda

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

myndigheter, finner .jag välgrundat och vill därför uttala ulin anslutning

till detsamma.

Några avsevärda svårigheter vid övergången till den nya ordningen torde

ej komma att möta. Genom utbytet av klasslärare mot ämneslärare skulle

visserligen antalet nautiskt utbildade lärare minskas från nuvarande 13 till

9. För de övertaliga 4 lärarna synes mig emellertid ej erforderligt att inratta

någon övergångsstat. Två nautiska lärarbefattningar bliva nämligen

lediga redan i år och de båda övriga övertaliga lärarna torde lämpligen i

avvaktan pä ytterligare uppkommande ledigheter å tjänster av dylikt slag

tillsvidare kunna placeras på 2 av de för akademiskt utbildade lärare avsedda

tjänsterna.

Med avseende a sättet för ordnande ur lärarnas avlöning hava de sak

vunniga, med hänsyn särskilt till förestående allmän lönereglering för

personal vid undervisningsväsendet, icke ansett sig böra föreslå ändring

i grundavlomngen. Den förut omförmälda likställigheten mellan Olli

marie lärarpersonalen vid navigationsskolorna och läroverkens lärarpeisonal

hava do sakkunniga föreslagit skola realiseras genom ökning för

förstnämnda personal av den utgående tillfälliga löneförbättringen. Denna

skulle härefter utgöra för rektor å D-ort 1,800 kronor och å E-, F- och G-orl

1,400 kronor, för lektor 1,000 kronor samt för adjunkt ä D ort 1,900 kronor

'' Härnösand 2,000 kronor och å E-, F- och Gört (utom Härnösand) 1,700

kronor, vilka belopp skulle fördelas å lön och tjänstgöringspenningar

elter i huvudsak samma grunder som nuvarande löneförbättring. Ett

genomförande av de sakkunnigas förslag påkallar höjning av tionde ku

vudtitelns anslag till tillfällig löneförbättring med 23,000 kronor. Dessutom

skulle, i likhet med vad redan nu äger ruin, provisorisk avlönings

förbättring,utgå till lärarne å F- och G-orter.

Ifrågavarande förslag, vilka lämnats utan erinran av statskontoret, finner

jag mig böra biträda.

Vad salunda föreslagits i fråga örn den tillfälliga löneförbättringen åt

navigationsskolornas lärare torde komma att beaktas av chefen för finans

departementet vid anmälan denna dag av frågan örn tillfällig löneförbättring

under budgetåret 1931/1932 för viss personal inom elen civila

statsförvaltningen. Enligt vad jag inhämtat kommer nyssnämnde departementschef

^vidare att i dag framlägga förslag örn provisoriskt dyrorts

tillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, enligt vilket förslag

lärarpersonal å dyraste orter skulle tillerkännas dyrortstillägg i form avförhöjning

av den provisoriska avlöningsförbättringen. Till frågan om

härav påkallad anslagsökning för navigationsskolelärarnas vidkomman

de torde jag i det följande få återkomma.

Beträffande de villkor och bestämmelser, som böra gälla i fråga om

ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och förflyttningsskyldighet, förordar

jag vad kommerskollegium och statskontoret derutinnan föreslagit.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Majus proposition Nr 124.

Innan jag lämnar frågan om lärarnas löneförmåner och stallning i övrigt,

torde jag till sist få beröra ett annat med förevarande organisations

genomförande förbundet spörsmål, nämligen frågan örn navigationsskola -

rektorernas pension. c

Navigationsskolornas föreståndare och lärare innefattas nu i fråga örn

rätt till pension i 5 § mom. k) i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension (gruppen »andra ämnes- och Övningslärare vid statens

läroverk än de under e), g), h) och i) särskilt angivna»). _ Kommerskollegium

bär jämte erinran att, örn nu föreslagna stat för navigationsskolorna

skulle för någon längre tid framåt förbliva oförändrat gällande, det i

vissa fall skulle kunna inträffa, att rektor vid avgång med pension skulle

med oförändrade pensionsbestämmelser erhålla till och med lägre pension

än lektor. Att kollegium i trots härav icke nu föreslagit införande av

särskilda bestämmelser i pensionshänseende beträffande rektor, sammanhänger

med det förhållandet, att vid den enligt kollega mening till synes

nära förestående löneregleringen vid statens undervisningsväsende denna

pensionsfråga skulle rent automatiskt vinna sin lösning.

Några ändringar i pensionslagen eller meddelande av andra författningsbestämmelser

lära icke nu vara påkallade på grund av det ifrågasätta

förändrade sättet för tillsättandet av rektorstjänsterna. Oavsett vad kommerskollegium

i denna sak som skäl för ett uppskov anfort, synes mig

förevarande spörsmål rent interimistiskt kunna vinna en tillfredsställande

lösning på sådant sätt, att medgivande inhämtas av riksdagen, att för

rektor vid navigationsskola - vilken enligt det av mig förordade forslaget

i regel skulle tillsättas på förordnande under viss tid — ma med

tillämpning av bestämmelserna i pensionslagen gälla samma pensionsunderlag

och pensionsavgifter, som om han innehaft fullmakt å rektorstjansten,

samt att även vad i övrigt blivit stadgat genom nämnda lag i tillämpliga

delar skall gälla sådan tillförordnad rektor.

Vad angår kostnadsberäkningarna ha till de sakkunnigas betänkande

fogats förslag till specialstater för navigationsskolorna, till vilka jag torde

få hänvisa. Fastställandet av dylika stater lärer efter närmare provning

av desamma böra ankomma på Kungl. Maj:t. Den av de sakkunniga föreslagna

allmänna staten för navigationsskolorna (sid. 44) har givit mig an

ledning till följande erinringar. , ,

I enlighet med vad jag förut anfört torde det at examensledaren a

maskintekniska linjen av de sakkunniga ifrågasätta arvodet böra nedsättas

med 900 kronor till 1,500 kronor. Vidare lärer en sänkning av anslagsposten

till extra lärarkrafter m. m. respektive den till KunglJMaj :ts

disposition ställda anslagsposten ulan olägenhet kunna ske med 2,000 kronor

respektive 1,100 kronor till 10,000 kronor respektive 1,425 kronor. De

sakkunnigas förslag till stat, som slutar ä ett belopp av 203,000 kronor,

skulle sålunda minskas med (900 + 2,000 + 1,100 - ) 4,000 kronor till

199,000 kronor.

Jag vill i detta sammanhang erinra

örn kommerskoll egli

förut omnämn
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition Nr Viii.

da förslag om införande av ämnet handelsgeografi i timplanen för sjö

kaptensklasserna, vid vilket förslags genomförande enligt kollegii mening

å staten borde uppföras ytterligare ett arvode åt extra lärare ay

1,200 kronor. ^ågon anslagsökning för nu avsedda ändamål synes mig

icke oundgängligen av behovet påkallad. Även örn det vid utformandet

a.v de erforderliga nya författningsbestämmelserna skulle befinnas lämp

ligt, att handelsgeografi beredes plats å undervisningsplanen på sätt kol

legium föreslagit — en åtgärd som synes mig hava skäl för sig — lärer

nämligen den härav uppkommande kostnaden för arvode åt lärarkrafter

i ämnet, vilket arvode torde böra få fastställas av Kungl, Majit, kunna

rymmas inom ramen för anslaget till extra lärarkrafter m. m.

Beträffande övriga kostnader, som äga sammanhang med den föreliggande

omorganisationsfrågan, kommer, som jag förut nämnt, frågan örn

anslag till tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid navigationsskolorna

att behandlas av chefen för finansdepartementet vid anmälan av

frågan örn anslag till tillfällig löneförbättring för viss personal vid den

civila statsförvaltningen.

Till de å F- och G-orter placerade lärarna, för närvarande 13, utgår provisorisk

avlöningsförbättring med 300 kronor till envar av dem. Vid bifall

till förslaget örn uppförande i staten för navigationsskolorna av 2

nya ordinarie lärarbefattningar vid envar av skolorna i Stockholm, Göte

borg och Härnösand skulle antalet lärare, som böra komma i åtnjutande

av dylik löneförbättring, ökas till (13 -j- 6 =) 19. Anslagsbeloppet skulle

alltså utgöra 5,700 kronor. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet

senare i dag torde komma att föreslå beträffande provisoriskt

dyrortstillägg, skulle samma löneförbättring komma att höjas med 200

kronor för envar av de sex i Stockholm placerade befattningshavarna.

Vid bifall härtill skulle för ändamålet i fråga alltså erfordras ett anslag

av (5,700 -f 6 X 200 =) (5,900 kronor.

Till praktisk lärarkurs skulle i enlighet med de sakkunnigas av mig

förut tillstyrkta förslag böra anvisas ett extra anslag av 2,500 kronor. På

av statskontoret anförda skäl torde anslaget böra upptagas obetecknat.

Vad angår det ordinarie anslaget till navigationslärarkurs hava

de sakkunniga, med hänsyn till bland annat den nuvarande tillgången

pa nautiskt utbildade lärare, icke ansett sig böra äska medel för dylik

kurs under nästkommande budgetår. Detta anslag lärer alltså böra upptagas

utan angivet belopp.

För komplettering m. m. av maskinlaboratorierna vid vissa tekniska

läroanstalter hava de sakkunniga, som förut nämnts, föreslagit ett reservationsanslag

å 36,500 kronor. Anslaget borde enligt förslaget fördelas

På tre budgetår, varav för budgetåret 193l/l932 skulle utgå 15,000

kronor.

För egen del får jag med tillfredsställelse konstatera, att de högst avsevärda

kostnader, anskaffningen av maskinlaboratorier för cirka ett år sedan

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

beräknades draga, genom det nu föreslagna samarbetet med andra läroanstalter

kunnat begränsas till mindre än en tredjedel av det förut

ifrågasatta beloppet. Även det nu föreslagna anslaget synes mig emel

lertid kunna något nedsättas. Vissa av de beräknade kostnaderna för nyanskaffningar

och komplettering av maskinutrustningen å laboratorier^

na böra nämligen enligt min mening kumla genom erforderlig förtänksamhet

vid inköpen i någon mån minskas. Även den allmänt nedgående

prisnivån lärer komma att bidraga härtill. För egen del förordar jag

alltså, att anslagssumman i dess helhet bestämmes till 30,000 kronor ocn

att därav ett belopp av 10,000 kronor upptages å riksstaten för nästkommande

budgetår. ,

Beträffande spörsmålet örn vem äganderätten till den nyanskaffade

utrustningsmaterielen skall tillkomma - navigationsskolan eller vederbörande

tekniska läroanstalt — synes detta utgöra ett ämne, som i sinom

tid, då riksdagens beslut i själva anslagsfrågan föreligger, torde bora

närmare prövas i samband med fördelningen av anslaget i fråga på de

olika laboratorierna.

Med förmälan att jag under några nästföljande punkter skau gora

framställningar rörande anvisande av anslag till provisorisk avlönings

förbättring för lärare vid navigationsskolorna, till praktisk lärarkurs

samt till komplettering m. m. av maskinlaboratorier, får jag nu hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande stat för navigationsskolorna,

att tillämpas från och med den 1 juli 1931:

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Majds proposition Nr 124.

Stat för navigationsskolorna i riket.

1 rektor ..

3 rektorer

1 rektor

1 lektor

7 lektorer

1 adjunkt

t adjunkt .

4 adjunkter

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen berak-!

nade å 150 kronor för undervisningstimme perl

vecka (150 X 20.5) ................................ 1

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräknade

å 120 kronor för undervisningstimme per

vecka (120 X 118) ...................... ...........

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräknade

å 40 kronor för undervisningstimme per

vecka (40 x 35) ......................................

! Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen

beräknade å 150 kronor för undervisningstimme

per vecka (150 X 44.5) ..................... ..........

■ Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen i

beräknade å 120 kronor för undervisningstimme!

I per vecka (120 X 43.5) ..................... ..........j

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen;

beräknade å 40 kronor för undervisningstimme

per vecka (40 x 3)............................

Arvoden till extra lärare i hälso- och förbands-!

lära beräknade a 7 kronor 50 öre för under-''

visningstimme (7.5 X 450)..............................j

1 extra lärare i 3:e maskinistklassen.................

! Kostnader för laborationer i maskinlära och elek-l

troteknik .................................................

Till böckers, undervisningsmateriels och andra in-''

ventariers underhall och förökande samt till ut-;

gifter för bränsle, lyshållning m. m................

1 examensledare å maskintekniska linjen........... !

Till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvodenj

m- m. enligt överstyrelsens bestämmande ...

Till Kungl. Maj:ts disposition ........................

bön

kronor

Tjänst-

görings-

pengar

kronor

Orts-

tillägg

krono

Arvoden

kronor

Samma

kronor

3,050

1,950

I

!

5,000

0,150

5,850

j —

f —

15,000

2,850

1,650

J

- -

4,500

3,900

1,900

—

5,800

27,300

13,300

■ —

! ~ j

40,600

2,150

1,050

300

3,500

27,950

13,650

3,900

r — ;

45,500

2,150

1,050

—

1 —

3,200

8,600

4,200

—

j -

12,800

--

-

—

3,075 «

3,075

- t

—

-

14,160

14,160

—

j

—

1,400 i

1,400

-

I

—

6,675 i

6,675

-

i

_ !

5,220 j

5,220!

i

_

120

120

—

- i

■

—

3,375 i

3,875

—

1,200

1,200

-- i

- i

1

—

— ;

5,100

—

|

—

i

9,850

—

—

1,500 |

1.500 ;

i

—

—

— :

10,000 J

— i

- i

—

- !

1,425 !

Summa kronorl — j — J _ j _ [ 199)000 j

r lektor kan avlöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 s,

värjo gäng med i,ka,edes 500 ^0,^

Anm. 1. För rektor elle

med ytterligare 500 kronor.

kronor till tjänstgöringspenningarna.

Anm. 2. Rektor åtnjuter fri hostad, som upplåtes av den stad, där skolan är belägen.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Majlis proposition Nr 124.

dels förklara, att vad i kungörelsen den 26 januari

1912 (nr 6) angående villkor oell bestämmelser för åtnjutande

av de i stat för navigationsskolorna upptagna

avlöningsförmåner stadgas i fråga om föreståndare-

oell ordinarie lärarbefattningar eller innehavare

därav skall efter den 1 juli 1931 i tillämpliga delar

gälla beträffande rektors- respektive lektors- och adjunktstjänst

eller innehavare av dylik tjänst;

dels föreskriva,

att befattningshavare, som med eller efter den 1

juli 1931 tillträder ordinarie befattning vid navigationsskola,

skall, med bibehållande av tjänstegrad och

avlöning, vara pliktig att vid möjligen inträdande

förändrad organisation av undervisningsanstalterna för

sjöfart ävensom eljest, då Kungl. Majit med hänsyn

till undervisningsväsendets behov prövar sadant nödigt,

låta sig förflyttas till annan befattning inom området

för samma undervisningsväsende, dock att befattningshavare,

som varder förflyttad till annan ort,

skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig

ersättning för flyttningskostnad till det belopp, Kungl.

Majit för varje särskilt fall bestämmer;

att ifråga, örn ålderstillägg nuvarande ordinarie befattningshavare

vid navigationsskola må tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till motsvarande ordinarie

tjänst å den gamla avlöningsst&ten,

att den, som med ingången av juli månad 1931 eller

därefter förordnas till rektor vid navigationsskola, ifråga

örn ålderstillägg må tillgodoräknas den tid, under vilken

han före förordnandet i avvaktan på navigationsskolornas

omorganisation innehaft stadigvarande förordnande

såsom föreståndare vid sådan skola;

att därest adjunkt, som befordras till lektor, intjänat

tro ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas

ett ålderstillägg som lektor;

att lektor må tillgodoräknas deli tid, han må hava

tjänstgjort som ordinarie lektor vid tekniskt gymnasium,

teknisk fackskola eller teknisk elementarskola:

att den, som vid ingången av juli månad 1931 eller

därefter utnämnes till adjunkt vid navigationsskola,

ifråga örn ålderstillägg må tillgodoräknas den tid, under

vilken han före utnämningen i avvaktan på navigationsskolornas

omorganisation innehaft stadigvarande

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1.24.

förordnande att uppehålla ordinarie lärarbefattning vid

sådan skola;

att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han må hava

tjänstgjort såsom ordinarie adjunkt vid högre lärarinneseminariet

eller vid allmänt läroverk eller efter

vunnen behörighet till dylik tjänst såsom rektor vid

skeppsgosseskola;

att i de särskilda fall, då lektor vid allmänt läroverk,

navigationsskola, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola

eller teknisk elementarskola efter ansökan varder

utnämnd till adjunkt vid navigationsskola, honom må

tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort som

lektor; samt

att adjunkt vidare må tillgodoräknas de tjänsteår

utöver tre, han efter vunnen behörighet till adjunktstjänst

vid navigationsskola tjänstgjort såsom ordinarie

ämneslärare vid kommunal mellanskola, dock ej mera

än 10 år;

dels förklara,

att envar, som med eller efter den 1 juli 1931

tillträder ordinarie befattning vid navigationsskola,

skall vara pliktig att underkasta sig samtliga förenämnda

villkor och bestämmelser; samt

att för rektor vid navigationsskola skall med tilllampning

av bestämmelserna i lagen den 11 oktober

1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

galla samma pensionsunderlag och pensionsavgifter,

som örn han innehaft fullmakt å rektorstjänsten, samt

att vad i övrigt blivit stadgat genom nämnda lag skall

i tillämpliga delar gälla sådan tillförordnad rektor;

dels ock vid bifall till vad av mig föreslagits beträffande

staten för navigationsskolorna höja det ordinarie

anslaget till navigationsskolorna,

nu kronor 171,000,

med » 28,000

tll] » 199,000.

/vili,** r''\ Pr?™sorisk avlonmgsfftrbattrmg för lärare vid navigationsskolorna.

aviBningsfor. åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört hem
blärare

Ifd ^ ^ ■,ag’ att Kungl- MaJ:t matte föreslå riksdagen

navigations

»boloma. att till provisorisk avlöningsförbättring för lärare

(extra andag.) vid navigationsskolorna för budgetåret 193l/l932 anvisa

ett extra förslagsanslag av kronor 6,900.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Majlis proposition Kr 124.

3. Navigationslärarkursen, Under åberopande av vad jag under punkt

1 anfort, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga det

ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen,

nu kronor 2,200, utan angivet belopp.

[3.1

Navigation*- lärarkursen.

(ordinarie

ansia.?.)

4. Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart,

oförändrat ordinarie förslagsanslag ........................kronor 23,000.

5. Praktisk lärarkurs. Under åberopande av vad jag under punkt 1

anfört, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till praktisk lärarkurs för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av .................. kronor 2,500.

[4-1

Praktisk

lärarkurs.

{extra anslag.)

6. Maskinlaboratorier. Under åberopande av vad jag under punkt 1

Anfort, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

[5-1

Maskinlaboratorier.

. . , (extra anslag.)

dels besluta komplettering av vissa laboratorier vid

tekniska högskolan, Chalmers tekniska institut samt

tekniska läroverken i Malmö och Härnösand ävensom

reparationer av samt anskaffning av viss materiel vid

navigationsskolan i Härnösand, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med föreslagen plan, för en beräknad

kostnad av 30,000 kronor,

dels ock för detta ändamål för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag

.............................................................. kronor 10,000.

7. Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk. Närmast i anslutning [6.]

till sin behandling av frågan örn maskinbefälsutbildningens förläggning r?°£*r8 vid.

hava de sakkunniga, såsom jag i det föregående omförmält, upptagit tanken tekniskt läropå

att bereda möjlighet för elev vid tekniskt läroverk att tillgodoräkna

sig sin där erhållna utbildning för vinnande av befälsbehörighet. Denna

tanke, som först framförts av Sveriges redareförening, har i princip vunnit

anslutning från kommerskollegii sida.

Detta spörsmål var även föremål för behandling vid 1930 års riksdag. I «»}•**•“

särskilda motioner (Ii 146 och II-.296) hade, under framhållande av den rådande

bristen på maskinbefäl inom handelsflottan, hemställts örn skrivelse

till Kungl. Majit med begäran örn skyndsam utredning och därpå grundat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ut, .$a fihn

ning a.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

förslag i syfte att vissa vid de tekniska läroanstalterna avlagda examina

skulle berättiga till viss maskinistbehörigliet utan förnyad prövning vid

navigationsskola, efter det att vederbörande fullgjort föreskriven praktisk

tjänstgöring.

Sedan riksdagens i det föregående omförmälda beslut i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag till viss omorganisation av navigationsskolorna

m. ni. förelåg, uttalade i utlåtande den 11 mars 1930 första kammarens

andra tillfälliga utskott bland annat följande: »Med anledning abrietta

riksdagens beslut och då sålunda de av motionären framlagda synpunkterna

vid den förnyade och skyndsamma prövning av frågan örn utbildning

av bl. a. maskinister, vilken riksdagen nu begärt, lära komma

under övervägande, finner utskottet här förevarande motion icke böra

föranleda något riksdagens ytterligare yttrande». Utskottet hemställde folden

skull, att motionen ieke skulle till någon kammarens åtgärd föranleda,

vilken hemställan oek bifölls. Den inom andra kammaren väckta motionen

föranledde motsvarande uttalande av vederbörande utskott och lämnades

i enlighet därmed utan bifall.

De sakkunniga uttala till en början, att de vid sina överväganden rörande

nu asyftade spörsmål funnit förslaget ifråga innebära uppslag till en

godtagbar och lämplig anordning, vilken kunde förväntas i sin mån bi

draga till en ökad rekrytering av maskinbefälskåren utan att befaras medföra

någia avsevärda kostnader för det allmänna eller nämnvärda olägenheter

i andra avseenden. De sakkunniga anföra härefter bland annat

följande:

»De. tekniska läroverk, som nied hänsyn till utbildningens inriktning och

äggning överhuvud taget synas kunna ifrågakomma i detta sammanhang,

äro: maskintekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro, maskinfackskolan

och gymnasiet vid tekniska läroverket i Malmö, maskinfackskolan i

Eskilstuna samt tekniska gymnasiet i Härnösand.

En jämförande granskning av undervisningsplanen vid en var av närnnda

läroanstalter och gällande kursplan för navigationsskolas maskinistavdelning,

i vad angår lia och 2:a maskinistklasserna betraktade såsom

ett helt, giver vid handen beträffande de ämnen, som äro gemensamma

för undervisningen, att vid de nämnda tekniska läroanstalterna meddelas

en på det hela taget mera omfattande och delvis mera kvalificerad undervisning

i samtliga ämnen med undantag allenast för ämnet maskinlära,

varutinnan i stället undervisningen vid navigationsskola gjorts betydligt

meia omfattande och specialiserad, särskilt i vad det gäller sjömaskiner och

vad därmed äger sammanhang. Överlägsenheten beträffande vissa ämnen

vid tekniskt läroverk, som här avses, framgår väl icke alltid omedelbart

av en jämförelse i fråga örn ett och samma ämne, sådant det rubricerats i

undervisningsplanerna, utan bär det härvid tett sig ofrånkomligt att, med

anlitande av speciell sakkunskap å området, vid undersökningen uppmärksamma

jämväl vissa med maskinläran närbesläktade, å undervisningsplanerna

upptagna ämnen.

T fråga om de två i undervisningsplanen för navigationsskolas maski

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kunni. Maj:ts proposition Nr 124.

matavdelning ingående ämnena hälso- och förbandslära samt författnings

kunskap saknas däremot vid de tekniska läroverken varje motsvarighet.

För att vid de läroanstalter, som här avses, åvägabringa en utbildning,

som i samtliga ämnen må kunna anses i sak minst likvärdig med den, som

för närvarande meddelas vid navigationsskolas maskinistavdelning, skulle

alltså eriordras anordnande dels av en kompletterande kurs, omfattande

sådana viktiga delar av ämnet maskinlära, som vid de ifrågavarande läro

verken icke erhålla en lika ingående och mångsidig behandling som vid

navigationsskola, dels ock av särskilda kurser i ämnena hälso- och för

bandslära samt författningskunskap.

Vad till en början beträffar den nödvändig befunna kompletterande utbildningen

i ämnet maskinlära, hava vi för åvägabringande av ett säkert

bedömande av denna angelägenhet samrått med lektorn vid tekniska läro

verket i Malmö, förutvarande läraren vid maskinistavdelningen vid naviga

tionsskolan i Göteborg C. A. Bergström, examensförrättaren i l:a och 2:a

nlaskinistklasserna C. C. Böös samt inspektören hos Broströmskoncernen

i Göteborg Fritz Carman. Vid den av Bergström verkställda undersökningen

har det framgått, att för den kompletterande kursell, avseende särskilt

sjömaskiner, måste beräknas en tid av omkring 75 timmar. Kursen i

hälso- och förbandslära torde böra omfatta samma timtal, som föreslås be

träffande 2:a maskinistklassen, eller omkring 20 timmar. För undervis

ningen i författningskunskap synes, med utgångspunkt från de för ma

skinistutbildningen föreslagna timplanerna, böra beräknas 35 timmar.

Då det därefter gäller att överväga spörsmålet örn det ändamålsenligaste

sättet för den ifrågavarande kompletteringskursens anordnande, fram

ställa sig till en början två principiellt skilda utvägar. Antingen kunna

de tekniska läroverkens elever hänvisas att efter vederbörlig examen

komplettera sin utbildning vid navigationsskola och där redovisa de sålunda

inhämtade kunskaperna. Eller ock kan den nämnda komplettenngskursen

knytas till tekniskt läroverk och inordnas i dess undervisning.

För vår del vilja vi obetingat förorda den sistnämnda utvägen. Det

synes oss nämligen alldeles uppenbart, att det för lärarna vid de tekniska

läroverken måste bliva avsevärt lättare än för lärarna vid en skola med

en väsentligen annan lärogång att både bedöma i vilka punkter den föregående

utbildningen erfordrar komplettering och naturligt anknyta det

nya kursmaterialet till det tidigare meddelade. Med en dylik anora

ning av kompletteringskursen vinner man således el ter var mening de sa .v

raste garantierna för att den för kursen anslagna tiden effektivt utnyttjas.

Och jämväl ur elevernas synpunkt torde det få anses vara till bestämd ioi - del, att utbildningen i sin helhet kan försiggå vid en läroanstalt av samma

art’som den, där den tidigare undervisningen åtnjutits. .... ,

Örn sålunda efter vår mening någon tvekan icke kan rada därom at!

hela den nu ifrågavarande utbildningen av maskinbefäl för handelsflottan

bär knytas till tekniskt läroverk, kunna olika möjligheter tankas betraI

famie sättet för kompletteringskursens inhämtande.

Nära till hands ligger onekligen att anordna den ifrågavarande under

visningen såsom en tillvalskurs, förlagd till fackskolans, respektive gym

uasiets sista årskurs. T syfte att veckotimtalet icke såmedelst ina i alltför

hög grad stegras, synes man vid detta alternativ böra tänka sig visst utbyte

av annan undervisning emot de sammanlagt 130 timmar, sorn, enligt

vad i det föregående anförts, skulle erfordras för kursen i fråga Emel

lertid inställa sig gentemot en dylik anordning vissa betänkligheter. Fn

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

kungl. Majus proposition Nr 124.

’igt inhämtade upplysningar möter det vid fackskolorna med nuvarande

Kursplan bestamda svårigheter att påbörja studiet av speciella sjömaski

uer redan vid höstterminens början i högsta klassen, i det att den mera

allmänna undervisningen i maskinlära då icke kunnat föras tillräckligt

långt iram tor att lärlingarna skola kunna tillgodogöra sig det nämnda

kursmomentet. Med hänsyn till nu berörda omständighet skulle denna del

av kompletteringskursen kunna vidtaga först vid början av sista terminen

Aven örn hinder icke möter att till samma läsårs hösttermin förlägga

undervisningen i hälso- och förbandslära samt författningskunskap, torde

larhågorna för att arbetsbelastningen vid en sådan anordning skulle över

''tiga den lämpliga och önskvärda icke kunna avvisas såsom ogrundade.

och vid gymnasierna är, enligt vad som upplysts, en sådan anordning ogenomförbar,

om icke en i övrigt särdeles olämplig omläggning av kurserna

tillgripas. Da därtill kommer att man icke på förhand kan med

någon större säkerhet beräkna anslutningen vid olika läroverk till den nu

■ öreslagna speciella sjömaskinistutbildningen och vissa svårigheter vid

lärarfrågans ordnande kunna tänkas inställa sig, har det synts oss val

omtänkt att, i varje fall i begynnelsen, välja en något annan form för den

ifrågavarande kursens inordnande i den tekniska undervisningen.

I enlighet med det förslag, som avgivits av lektor Bergström, synas nu

berörda vanskligheter kunna undvikas, diirest samtliga de elever vid de

ovan angivna tekniska läroverken, vilka önska komma i åtnjutande av

ilen särskilda sjömaskinistutbildningen, hänvisas att efter avlagd examen

omedelbart fullfölja utbildningen vid det eller de tekniska läroverk, som

uv vederbörande överstyrelse bestämmes. Med en daglig undervisningstid

;iv sex lektioner erfordras för kursen i dess helhet en sammanlagd tid utomkring

25 dagar. Det synes för eleverna erbjuda bestämda fördelar att

efter genomgång av en så föga tidskrävande kurs förvärva den väsentligen

vidgade behörighet, som kursen är avsedd att skänka. Kursernas antal

kunna på detta sätt lätt nog avvägas efter elevtillströmningen. Och slutligen

skulle man uppnå flen avgjorda fördelen, att även tidigare utexami

uerade elever från tekniska läroverk kunde deltaga i den ifrågavarande

undervisningen och såmedelst lättnad i den rådande bristen på maskinbefäl

vinnas snabbare, än fallet kunde väntas bliva genom anlitande av den

först angivna utvägen.

Vi anse oss av nu anförda skäl böra föreslå, att redan sommaren 1931

“n dylik kurs må anordnas, förslagsvis förlagd till tekniska läroverket i

Malmö, och att på grundvalen av de erfarenheter, som därvid inhämtas,

■let sedermera ina bliva föremål för övervägande, huruvida och i vilken

utsträckning ytterligare utbildningstillfällen i fortsättningen böra bore

das. Härvid erbjuder sig tillika deli fördelen, att för undervisningen i

hälso- och förbandslära samt författningskunskap skulle kunna anlitas

samma lärarkrafter, som vid navigationsskolan därstädes meddela motsvarande

undervisning.

Till ledning för undervisningens bedrivande torde böra utfärdas särskild

undervisningsplan, beträffande ämnet maskinlära, i huvudsaklig anslutning

till det av lektor Bergström avgivna förslaget, med tillägg av det moment,

som under beteckningen fartygslära upptagits i det av oss framlagda

kursplanförslaget, och vad angår ämnena hälso- och förbandslära

samt författningskunskap i enlighet med det förslag, som av oss i det

följande framlägges för navigationsskolornas maskinbefälsutbildning.

Beträffande förordnandet av lärare vid och ledare för kursen torde det

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

böra ankomma pa skolöverstyrelsen att efter samråd med kommerskollegium

tralla erforderliga dispositioner.

1 fråga örn villkoren för deltagande i sagda kompletteringskurs hava vi

funnit oss böra i huvudsak ansluta oss till de krav, som av lektor Bergström

föreslagits.

Med avseende på teoretisk förutbildning lärer böra föreskrivas, att för

tillträde till kursen måste krävas godkända vitsord i avgångsexamen från

tekniskt läroverk som ovan sagts samt deltagande i den vid fackskolorna

valfria undervisningen i engelska språket. Vidare torde det iå anses lika

välbetänkt som nödvändigt, att aspiranten styrker, att han under sina

föregående studier vid det tekniska läroverket förvärvat den närmare förtrogenhet

med konstruktionen och beräkningen av en sjöångpanna, som

vinnes genom att vid maskinritning behandla en dylik specialuppgiit. För

den händelse denna förutsättning icke föreligger, torde böra iordras, att

aspiranten i samband med ansökan örn inträde i kursen iöreter vederbörliga

ritningar eller, såvida sökanden icke uppfyller detta villkor, att

han vid anställd prövning visar sig äga nödig insikt i sjöångpannors beräkning

och konstruktion.

I fråga örn sökande från annat tekniskt läroverk än de ovan nämnda

torde det få bero på prövning från lall till fall, huruvida och på vilka

villkor tillträde till kursen må medgivas.

Vad åter angår de från högre teknisk läroanstalt utexaminerade, anse

vi icke tillräckliga skäl föreligga för att uppställa obligatoriskt krav på

genomgång av kompletteringskurs. Däremot synes intet vara att erinra

emot att jämväl åt aspiranter med dylik utbildning tillträde beredes till

kursen.

Vidkommande slutligen det av lektor Bergström ifrågasätta villkoret att

inträdessökande, som avlagt examen, varom här är fråga, tidigare än två

ar före det år, under vilket inträde sökes, skall undergå särskild prövning i

angiven omfattning, hava vi icke blivit övertygade örn nödvändigheten att

uppställa en dylik ganska vittgående fordran. I varje fall till en början

synes någon begränsning av avgångsexamens giltighet såsom kvalifikationsgrund

för inträde i kursen icke böra föreskrivas.

Vidkommande slutligen examen och vitsord över genomgången kursutbildning

hålla vi före, att anledning saknas att härutinnan ifrågasätta andra

regler än dem, som författningsenligt gälla beträffande tekniskt läroverk.

Närmare föreskrifter torde i detta avseende böra utfärdas av Kungl. Majit

efter förslag av skolöverstyrelsen och kommerskollegium. Härvid synes

böra uppmärksammas, att betyg över genomgången kompletteringskurs

uttryckligen måtte angiva, att vederbörande förvärvat enahanda kompetens,

som avlagd övermaskinistexamen medför. Jämväl vilja vi framhålla

det önskemålet, att vid examenskontrollens utövande måtte tillses,

att lämplig kontakt upprätthålles mellan den här förordade maskinbefäls

utbildningen och den vid navigationsskolorna meddelade.

Styrkan i vårt ovan framställda förslag ligger enligt vår uppfattning

däri, att det tager sikte på den grupp ungdom, som utan mera preciserade

framtidsplaner men med intresse och fallenhet — i högre eller lägre grad

— för det mekaniska yrkesområdet anlitat den tekniska utbildningsvägen,

och för denna grupp öppnar tillträde till ett betydelsefullt verksamhetsfält,

som hittills icke varit tillgängligt för de ifrågavarande läroanstalternas

elever. Säkerligen kan det förväntas, att åtskilliga av denna kategori.

Bihang till riksdagens protokoll 1901. I sami. lilli hafi. (Nr 12i.)

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Skolöv erster

elsen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

särskilt i tider av god tillgång på arbetstillfällen inom sjömaskinistyrket

men av mindre god tillgång på anställningsmöjligheter inom motsvarande

yrkesområde i land, vinnas för förstnämnda yrke, därest, såsom vårt förslag

innehar, en ordnad väg tillrättalägges för att genom erforderlig

kompletterande utbildning förvärva de nödiga teoretiska kvalifikationernfi’-ijC^e

^e^er förbises, att förefintligheten inom en landsända av en

utbildningsanstalt för visst yrke redan i sig själv plägar verka väckande

och stimulerande i avseende å intresset bland befolkningen i orten för

verksamheten i fråga. Jämväl ur nu antydda synpunkt torde förslaget få

anses innebära beaktansvärda fördelar, då det i övervägande grad avser

utökandet av redan vid navigationsskolorna förefintliga utbildningstil] - fällen med dylika möjligheter även inom landsdelar, där sådana för närvarande

saknas.»

I anslutning härtill framlägga de sakkunniga följande kostnadsberäkning

för kursen i fråga:

Till lärare i maskinlära, författningskunskap samt hälso- och förbandslära

anse de böra utgå ett arvode i ett för allt av 12 kronor för under

visningstimme eller för 130 timmar 1,560 kronor. Till ledare av kursen

borde dessutom beräknas ett arvode av 500 kronor. Därtill komme dels

kostnad för förbrukad materiel, dels ock ersättning till vaktmästare, förslagsvis

tillhopa 340 kronor. Kostnaden för kompletteringskursen skulle

alltså uppgå till (1,560 -f 500 + 340 =) 2,400 kronor.

1 sitt förberörda utlåtande den 21 januari 1931 har skolöverstyrelsen

i fråga örn det nu föreliggande förslaget anfört följande:

»De sakkunnigas förslag att genom anordnandet av en kompletteringskuis

bereda möjlighet för sådana, som genomgått någon av vissa uppräknade.

tekniska läroanstalter, att förvärva behörighet som övermaskinister

finner skolöverstyrelsen synnerligen lyckligt. Enligt överstyrelsens

mening torde kunna förväntas, att ett icke ringa antal väl kvalificerade

aspiranter på den vägen skola framkomma, särskilt örn det av de

sakkunniga förordade »apprentice»-systemet tillika bliver så genomfört,

att nämnda aspiranter icke komma att sakna möjligheter att förvärva den

föreskrivna praktiska kompetensen på tillfredsställande sätt. Det synes

välbetänkt, att, såsom de sakkunniga föreslagit, en dylik kompletteringskurs

anordnas försöksvis i Malmö, så snart detta kan ske.

Den omständigheten, att de tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås icke medtagits bland de ovannämnda av de sakkunniga uppräknade

tekniska läroanstalterna, har föranlett dessa skolors styrelser att

framhålla därvarande maskintekniska linjer såsom minst lika kvalificerande

som exempelvis de odifferentierade tekniska gymnasierna. Med anledning.

härav får skolöverstyrelsen vitsorda, att den maskintekniska undervisningen

vid de tekniska elementarskolorna under de senare åren blivit

betydligt förbättrad och att den, då hänsyn tages icke blott till timantalet

utan även till kursfördelningen, numera icke är mindre än vid nämnda

tekniska gymnasier. Det får emellertid icke förbises, att de tekniska

elementarskolorna länge saknat maskintekniska laboratorier. Tekniska

elementarskolan i Norrköping har icke något dylikt ännu. Vidare är att

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl, Maj:ts proposition Nr 124.

marka, att enligt de sakkunnigas förslag även personer, sorn tidigare utgått

från teknisk elementarskola, kunna komma i fråga och att deras utbildning

ej utan vidare kan anses jämngod med den, som allt ifrån början

meddelats vid de tekniska gymnasierna. Skolöverstyrelsen finnér darfur

icke oriktigt, att, såsom de sakkunniga föreslagit, i fråga örn sökande fran

annan teknisk läroanstalt än de av de sakkunniga nämnda det får bero pa

prövning från fall till fall, huruvida och på vilka villköl- tillträde till

kompletteringskursen må medgivas. Naturligtvis bor denna bestämmelse

icke hindra, att maskinteknisk linje vid teknisk elementarskola snart nog

kan komma att vinna generellt godkännande i berörda avseende. Vad tekniska

elementarskolan i Norrköping beträffar, torde detta kunna ske kort

efter det de för densamma planerade nya maskinlaboratorierna blivit noj

aktigt utrustade och tagits i bruk.»

Kommerskollegium har i sitt förenämnda utlåtande den 24 januari 1931

uttalat sig på följande sätt:

»De sakkunnigas ovan angivna riktlinjer för tillgodogörandet av maskinistutbildningen

vid de tekniska läroverken för handelsflottans behov

hava i huvudsak icke föranlett andra erinringar äu såvitt angar kompletteringskursernas

förläggning. Såväl varvsindustriföreningen som ma

skinbefälsförbundet ifrågasätta på anförda skäl dessa kursers förläggande

till navigationsskolorna. Till grund för det av kollegium pa sm tid förordade

kompletteringsförfarandet i nu ifrågavarande avseende lag visserligen

tanken på att detsamma skulle omedelbart anknytas till navigationsskolorna.

Kollegium har emellertid funnit vissa av de sakkunniga anlorda

skäl för kursernas och kompletteringsexamens förläggande till de tekniska

läroverken välgrundade. Då dessutom de föreslagna anordningarna givits

en tills vidare provisorisk karaktär och definitivt ställningstagande till

hithörande frågor avses skola komma till stånd först efter närmare erfarenheter,

tillstyrker kollegium de sakkunnigas förevarande förslag. Den

erforderliga kontakten mellan den här ifrågavarande maskmbeialsutbild

ningen och den vid navigationsskolorna meddelade, synes kollegium lämpligen

höra anordnas genom befogenhet för examensförrättaren å maskintekniska

linjen att, då denne eller kollegium så finnér lämpligt övervara

undervisningen vid kurserna samt befogenhet och skyldighet tor denne

att närvara vid vederbörande examensförrättnmg.

I detta sammanhang* vill kollegium icke underlåta att omnämna, att det

icke undgått kollegium, att varvsindustriföreningen ansett genomgången

"odkänd kurs vid Chalmers lägre maskinavdelning bora skänka kompetens

för genomgående av förordad kompletteringskurs. Enligt vad sorn lipp

Ivsts hava de sakkunniga emellertid icke ansett nämnda kurs vid Chalmers

lägre maskinavdelning kunna jämställas med de kurser vid tekniska läroverk,

som av de sakkunniga omförmälts. Detta förhållande synes kölle

simm dock icke böra lägga hinder i vägen för att vid ett framtida, mera

definitivt ordnande av förevarande angelägenhet närmare undersöka

möjligheterna för utnyttjande ur rekryteringssynpunkt på likartat satt.

sorn föreslagits beträffande vissa andra tekniska läroanstalter, aven av den

utbildning, som sker vid Chalmers ifrågavarande avdelning».

Kommers
kollegium.

Do sakkunnigas nu ifrågavarande förslag, som framkommit i anslutning Drparletill

deras ståndpunkttagande beträffande maskinbefälsutbildningens bille- inenlxhå

11 ande vid navigationsskolorna, innebär, att eleverna viii vissa tekniska '' u''pn''

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

läroanstalter, nämligen maskintekniska linjen vid tekniska gymnasiet i

Örebro, inaskinfackskolan och gymnasiet vid tekniska läroverket i Malmö,

maskinfackskolan i Eskilstuna samt tekniska gymnasiet i Härnösand,

skulle kunna hänvisas ätt efter avlagd examen omedelbart fullfölja utbild

ningen till övermaskinist vid det eller de tekniska läroverk, som av vederbörande

överstyrelse bestämmes. För detta ändamål skulle vid ett eller

flera dylika läroverk anordnas särskild kompletteringskurs, där eleverna

skulle kunna inhämta sådana delar av maskinläran, som vid den föregående

undervisningen icke erhållit en tillräckligt djupgående behandling,

samt vinna erforderliga insikter i de i examen vid det tekniska läroverket

ej ingående ämnena hälso- och förbandslära samt författningskunskap.

Kursen beräknas taga i anspråk eu tid av sammanlagt omkring 130 timmar

eller, med en daglig undervisningstid av sex lektioner, omkring 25

dagar. För prövande av en anordning av nu avsett slag föreslås, att

redan sommaren 1931 en dylik kurs anordnas vid tekniska läroverket i

Malmö och att på grundvalen av de erfarenheter, som därvid inhämtas,

det sedermera skulle bliva föremål för övervägande, huruvida och i vilken

utsträckning ytterligare dylika-utbildningstillfällen i fortsättningen borde

beredas.

För nu ifrågavarande försökskurs föreslå de sakkunniga i anslutning

till verkställda kostnadsberäkningar ett extra reservationsanslag för bud

getåret 1931/1932 av 2,400 kronor.

De sakkunnigas förslag i denna del synes mig värt särskilt beaktande

såsom en ur olika synpunkter lämplig utväg för att bereda ökade möjligheter

till rekrytering av maskinbefälskåren. Genom förslagets realiserande

skulle också vinnas en önskvärd närmare anknytning mellan den

lägre tekniska utbildningen i allmänhet och den mera speciella gren av

densamma, som maskinbefälsutbildningen utgör. Lika med kommerskollegium

delar jag de sakkunnigas uppfattning, att den ifrågasatta kompletteringskursen

lämpligen bör förläggas till för ändamålet utvalda tekniska

läroverk. Att man, som de sakkunniga förordat, till en början gör

försök med anordnande av en dylik kompletteringskurs för vinnande av

nödig erfarenhet på området synes mig välbetänkt. Då frågan örn fortsättning

på den inslagna vägen sedermera upptages till behandling, bliver

tillfälle att närmare överväga vilka läroanstalter i detta sammanhangkunna

komma ifråga. Någon erinran mot att försökskursen ifråga förlägges

till tekniska läroverket i Malmö torde icke vara att göra, liksom

ej heller mot det för ändamålet beräknade anslagsbeloppet 2,400 kronor.

Anslaget torde, i motsvarighet till vad som tillämpas ifråga örn anslag

för andra fristående kurser, böra uppföras såsom obetecknat anslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av kompletteringskurs vid tekniskt

läroverk för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av ........................ kronor 2,400.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

8. Fartygsbefälets praktiska utbildning. Gällande bestämmelser angående

erhållande av styrmansbrev och skepparbrev av Ira klass atel

finnas i §§ 15 och 16 i förordningen angående befäl å svenska handelsfartyg

m. m. den 29 mars 1912. .

Vad angår styrmansbrev, fordras med avseende å praktisk tjänstgöring

att hava, efter uppnådd ålder av 14 år, tjänstgjort till sjöss 42 mannder i

tjänst på däck i Östersjö- eller vidsträcktare fart, därav minst 12 manadei

å segelfartyg med en dräktighet av 100 ton eller därutöver samt minst

12 månader i europeisk eller vidsträcktare fart. For erhållande av skep

parbrev av l:a klass kräves i motsvarande hänseende att hava, efter uppnådd

ålder av 14 år, tjänstgjort 36 månader till sjöss i tjänst på dack

därav minst 12 månader å segelfartyg i Östersjö- eller vidsträcktare fart

och minst 6 månader å ångfartyg.

Enahanda bestämmelser gälla för rätt till inträde i styrmans- resp. skepparklass.

Med hänsyn till den fortgående tendensen till minskning av segelfar

tygsbeståndet, varigenom svårigheterna att vinna anställning a segelfartyg

i hög grad skärpts, framlade kommerskollegium, såsom redan nämnts,

i skrivelse till Kungl. Majit den 2 december 1929 förslag beträffande ord

nandet av fartygsbefälsaspiranternas praktiska utbildning för erhällan! e

av styrmansbrev och skepparbrev av lia klass. Beträffande berörda förslag

tillåter jag mig hänvisa till innehållet å sidorna o2—65 av tionde huvudtiteln

i 1930 års statsverksproposition, -lag vill har endast i korthet

erinra örn, att kommerskollegium till underlättande av forvarvande av erforderlig

segelfartygstjänst ifrågasatte en sänkning till 90 bruttoton fran

den storleksgräns av 100 bruttoton, som segelfartyg med nu galande bestämmelser

minst skall äga för att därå utövad tjänst skall godtagas. Segelfar

tygstjansten skulle dock alternativt kunna ersättas av viss tids anställning

såsom befälselev å maskindrivet fartyg örn minst 1,000 bruttoton i

nordsjö- eller vidsträcktare fart, under förutsättning att vederbörande

före anställningen avlagt realexamen med godkända betyg i vissa ämnen

eller medelst betyg, utfärdat av vederbörande lärare vid vissa angivna

läroanstalter, styrkte motsvarande kunskaper i samma ämnen, vad angår

riksdagens beslut och uttalande i frågan har redogörelse dörfer redan

i det föregående av mig lämnats.

Jag vill även erinra hurusom i en sistnämnda år inom andra kammaren

väckt motion, nr 75, förslag framställdes örn sådan ändring i befalsforord

ningen, att de uppställda fordringarna om tjänstgöring å segelfartyg måtte

utgå.

Under hänvisning till riksdagens beslut beträffande forslaget örn navigationsskolornas

omorganisation uttalade andra kammarens andra till a

liga utskott i utlåtande den 11 mars 1930, att, då frågan rörande den prak

tiska utbildningen av däcksbefäl avsåges komma att undergå förnyad örn

prövning i samband med spörsmålet angående omorganisationen av un

[7-1

Forty gébefätets
praktiska

utbildning.

:*tra. anslag.)

Håcksbo

fäld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

• ,v

öé sak/■■ifmiit/a
-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

dervisningen vid navigationsskolorna, utskottet funne motionen icke böra

föranleda något riksdagens vidare yttrande. Utskottets i anslutning härtill

gjorda hemställan hifölls av kammaren.

Av 1930 års navigationsskolesakkunniga har spörsmålet örn fartygsbefälets

praktiska utbildning upptagits till ingående dryftande.

Sin principiella inställning till frågan örn segelfartygstjänstens bibehållande

över huvud taget såsom obligatoriskt villkor för förvärvande av

be falsbehörighet ange de sakkunniga sammanfattningsvis sålunda:

»Kravet på segelfartygstjänstens bibehållande såsom obligatoriskt villkor

för framtida anställning såsom fartygsbefäl har icke, såsom från vissa

nall gores gallande, en övervägande historisk eller örn man så vill traditionsbunden

motivering. Rent sakligt sett har segelfartygstjänsten ansetts

i synnerligt hog grad ägnad att bidraga till danandet av ett dugligt och

med avseende å personliga egenskaper väl kvalificerat befäl. Särskilt

torde bora uppmarksammas, att det därvid mindre rör sig om att omedelbart

underlätta studierna vid navigationsskola än att giva den unge aspiranten

en grundläggande fostran, som sätter sin prägel på hela hans kom

mande garning. Ur förstnämnda synpunkt kan segelfartygstjänsten enligt

vår mening knappast betecknas såsom obetingat nödvändig, ur allmän

iostrmgssynpunkt däremot lär en lika värdefull utbildningsväg icke kunna

anvisas. Det säger sig emellertid självt, att värdet av denna utbildning

mäste bliva beroende icke blott av densammas omfattning till tiden utan

jämväl av de förhållanden, under vilka den inhämtas.»

De sakkunniga konstatera därefter, att med hänsyn till segelfartygstonnagets

successiva tillbakagång, som av kommerskollegium belysts med

talande siffror, det fortsatta upprätthållandet av kravet på segelfartygstjänst

såsom praktisk förutbildning för fartygsbefälet uppenbarligen

måste i första hand nödvändiggöra ett övervägande av vilka åtgärder

som kunde befinnas lämpliga i syfte att bereda tillgång till utbildningsmöjligheter

i erforderlig utsträckning. I anslutning till de förhållanden,

som i detta avseende vore för handen i såväl vårt eget land som åtskilliga

av våra grannländer, syntes vid statens stödjande verksamhet två prince

piellt skilda huvudvägar kunna följas. Antingen kunde staten själv an

ordna utbildning å seglande skolskepp, som uteslutande hade utbildningen

till uppgift, respektive ekonomiskt främja sådan verksamhet, bedriven av

stiftelser eller enskilda, eller och kunde staten lämna ekonomiskt bidrag

ull privata företag, som förbunde sig att tillhandahålla segelfartyg i

fraktfart i och för elevutbildning. Vid sistnämnda alternativ kunde ilrå

gakomma större fartyg i avlägsen fart eller mindre sådana i mera begränsad

fart. Givetvis läte det sig ock tänkas, att de nämnda vägarna sam

tidigt utnyttjades.

Efter att hava mot varandra vägt fördelarna och nackdelarna vid de

olika alternativen, därvid uppenbarligen kostnadsfrågan spelat en framträdande.

roll, sammanfatta de sakkunniga sina slutsatser sålunda:

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 124.

87

»Sammanfattningsvis vilja vi alltså såsom vår åsikt framhålla, att för

upprätthållande av det krav på segelfartygstjanst såsom förutbildning f

fartygsbefälet, som vi funnit särskilt betydelsefullt, åtgärder fran det ali

männas sida äro bestämt av behovet påkallade, i syfte att garantera form

fintlighet^ av möjligheter till dylik utbildnings förvarande Åtgärderna

i fråga böra i främsta rummet avse att genom statsunderstöd at av

enskilda bedriven segelsjöfart uppnå sådan garanti. Harvid har det synts

nödvändigt att för ändamålet taga i anspråk såväl de större fartygen,

vilka vi i det föregående betecknat såsom fraktseglande Badskepp med

rutinmässig utbildning, som ock andra segelfartyg, ^jka efter^dan^ Lu

prövning befinnas för uppgiften fullt lampliga. Skulle mot förmodan nu

angivna åtgärder icke visa sig tillfyllest synes frågan om anordnande av

statlig skolskeppsverksamhet, på satt nyligen i Danmark föreslagits, bola

göras till föremål för förnyat övervägande.»

De sakkunniga förmäla sig därefter hava vid övervägandena rörande

åtgärder för tryggande av tillgången på utbildningsmöjligheter a segelfartyg,

med hänsyn framför allt till den påvisbara utvecklingen vilken

läte segelfartygsbeståndet inom vår handelsflotta undergå en for - skridande reduktion, icke kunnat underlåta att beakta, att det syntes mota

betänkligheter av statsfinansiell natur att på den i det föregående angivna

vägen tillgodose hela det erforderliga utbildningsbehovet. Under

sådana omständigheter hade de sakkunniga funnit angeläget att Damval

pröva de andra uppslag till åvägabringande av förbättrade förhållanden

å området, vilka vid de tidigare utredningarna framkommit.

På anförda skäl hava de sakkunniga funnit det av kommerskollegium

framställda förslaget örn »apprentice»-utbildningen förtjäna att allvarligt

övervägas och i princip anslutit sig till förslaget, att segelfartygstjänst

alternativt skulle kunna ersättas av anställning såsom befälselev å maskindrivet

fartyg örn minst 1,000 bruttoton i nordsjö- eller vidsträcktare

fart. De sakkunniga föreslå emellertid i ett par avseenden jämkningar i

kollegii förslag. De motsätta sig sålunda kravet på före sådan anställning

avlagd realexamen med godkända betyg i vissa ämnen eller på visst

sätt redovisade, däremot svarande kunskaper såsom villkor för nu avsett

tillgodoräknande. De sakkunnigas skäl härför hänföra sig i främsta rummet

till farhågan att man genom en dylik fordran skulle motverka vidmakthållandet

av det för våra förhållanden karakteristiska draget, att

befälsställningen hålles tillgänglig för en var, som önskar förvärva den i

sådant avseende föreskrivna behörigheten. Den andra jämkningen i kollegii

förslag innefattas däri, att befälseleven icke skulle inräknas i den

ordinarie besättningen utan alltså vara övertalig. Den individuellt personliga

handledning från befälets sida, som utgjorde en självklar förutsättning

för att denna form av praktisk förutbildning skall hava åsyftat

värde, skulle under andra omständigheter icke kunna erhålla tillräckligt

utrymme.

I det de sakkunniga utgå från att med angivna restriktioner »appren

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

^»-systemet icke kunde förväntas finna mera allmän användning för

* T ar <,e'' li£ga ! ««• »« skälet örn and™ å

måslrbliv, f ®T, “V “Selfartygstjimstens förvärvande

mäste bliva föremål för särskilt övervägande. I anknytning till kollega

ors ås örn sänkning från tno till 90 bruttote,, av den storlek, segelfartyg

Sm funnit vaM T7* ‘■''''t”5* sk“Uo god*"s»s'' h»''a <lö sakkunniga.

hållit dek , • “ SaSom griins a”11”» rationell grund, fram

hålUt dels att nr vissa synpunkter tjänsten å mindro fartyg där

mahanda hela besättningen, befälhavaren inräknad, bestodc av aflena”.

" “ m“”’ vore bthildningssynpunkt fullt likvärdig med tjänsten å eli

segelfartyg uppemot 100 ton med större besättning, dels att även def »v

kolleg,un, fororuade tongränsen icke linnde beräknas på Wn^“k,“ Ih

föfm-dat fonn 7 ^ ”‘“““‘''■»UlUällen. För sin del ha de sakkunniga

ormdat tongransens sänkning till 30 bruttoton, vilket vöre det lägsta ton
förutsattee

afl måste vara försett med behörigt befäl. Härvid

sträckare får 7 H fUlle hava fullgj°rts 1 Östersjö- eller vid

st acktare falt. De sakkunniga framhålla beträffande detta förslag bland

nnat hurusom det finge anses ej minst betydelsefullt, att såmedelst till

lie, , nf aTCs ,Sr Vär Iisk“beI»>lfnings ungdom att få tillgodoräkna

m^,r“érr8,en‘“rre *M*rab “ «* ■*

De sakkunniga, som beräkna, att de statliga understödsåtgärderna kunna

begränsas att avse omkring 70 elever årligen, hava först ingått på ett över

vägande av de allmänna grundsatser, som borde vara bestämmande för

statsunderstöds utgående. Qe

Koliegn förslag, att tjänst å statsunderstött skolskepp skulle få tillgodo^.

knas med tid, som till en tredjedel överstege den verkliga, finna sig de

sakkunniga utan tvekan kunna förorda. g

De sakkunniga anse, som förut nämnts, statsunderstöd böra utgå allenast

ättnZ Tl fZ-l’ d> V- " 6leVer’ S°m “°ttagas »förer det normala be

sattnmgsantalet Vidare utgå de sakkunniga från att en tredjedel av samt
ySlingarUf

tomt f “ skolste™> sk°''« »^hällas medellösa

med elfl fnplatser samt att övriga elever själva borde bidraga

vid d ^ ll0PPma°m m°tsvarade halva avgiften för elevutbildningen, var

dock elevs bidrag skulle begränsas till högst 600 kronor för år.

Fullt årsbidrag för skolskepp skulle utgå för en seglation av

månad medl reduktion med en niondel av årsbeloppet för varje

månad, \almed seglationen understiger denna tid.

nim!detranaåend0l7-riTh deiraa fördeIning a olika fartyg samt bestäm

det angående fnplatser skulle anförtros åt kommerskollegium under

samråd med vederbörande fartygs huvudman.

viSn^l^ Vhi,lk0r fÖy statsunderstöd skulle enligt de sakkunniga

f ör hå H and en Hilfred ^ SjÖVärdigt skick- elevernas bostads
ha

den tlllfredsstaHa rimliga anspråk samt att i övrigt säkerhetsan
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 124.

ordningarna icke giva rum för berättigad anmärkning. Beträffande särskilt

de fraktseglande skolskeppen anse de sakkunniga därjämte garantier

böra sökas för att den utbildning, som understödet i första hand avsåge

att främja, bibringades under gynnsammaste möjliga betingelser även i

avseende å kvalifikationerna hos befälet.

De sakkunniga hava beträffande elevutbildningens förläggande till olika

fartyg räknat med följande fartyg och nedannämnda antal elever och

tider:

»av Chapman» (statens övningsfartyg)

35

elever cirka

4 Vä månader årligen

»C. B. Pedersen» ................................

16

»

9 » »

»Beatrice» ..............................................

11

»

»

9 » »

»Forest Dream» ...................................

6

»

»

9 » »

Med hänsyn till att utbildningstiden å fartyget »av Chapman» endast

utgjorde hälften av en beräknad seglation kunde de angivna utbildningsmöjligheterna

anses förslå för 50 elever årligen. Härtill skulle komma

cirka 35 elever, vilka skulle praktisera å mindre segelfartyg under cirka

6 månader årligen.

Utgående från att å fraktseglande större skolfartyg redaren bör erhålla

full ersättning för samtliga kostnader för eleverna, däri inräknad

jämväl nu utgående månadshyra, samt därutöver viss bestämd ersättning

för skolskeppsutbildningens tillhandahållande, beräknad för »C. B.

Pedersen» och »Beatrice» till 4,800 kronor årligen och för »Forest Dream»

till 1,000 kronor, föreslå de sakkunniga, att statsunderstöden skola årligen

utgå:

för »af Chapman» med 7,500 kronor för 15 frielever å 300 kronor och 20

betalande elever å 150 kronor;

för »C. B. Pedersen» och »Beatrice» med tillhopa 36,000 kronor för 7 frielever

å 1,600 kronor och 20 betalande elever å 1,000 kronor jämte förenämnda

4,800 kronor;

för »Forest Dream» med 4,900 kronor för 6 betalande elever (hela ersättningen

per elev 1,250 kronor) å 650 kronor jämte förenämnda 1,000

kronor; samt

för mindre segelfartyg med tillhopa 10,500 kronor för 35 elever å 50 kronor

per månad under 6 månader; eller

sammanlagt 58,900 kronor.

Beträffande sistnämnda fartyg föreslå de sakkunniga, i syfte att vinna

större lättillämplighet hos systemet, den jämkningen i av kommerskollegium

tidigare föreslagna och för närvarande tillämpade grunder, att ersättningen

för varje elev, oavsett örn denne tillhörde kategorien »obefaren», »befaren»

eller »särskilt befaren», beräknades efter en och samma norm utan hänsyn

till anställningstidens längd och elevernas tidigare förvärvade utbildning.

Avlöning förutsättes icke skola utgå under elevtiden utom såsom ersätt
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

liing för övertidsarbete, beräknad nied utgångspunkt från statsunderstödets

belopp.

Av det årliga kostnadsbeloppet 58,900 kronor föreslås 25,000 kronor bestridas

av handels- och sjöfartsfonden och återstoden 33,900 kronor anvisas

a riksstaten såsom extra reservationsanslag. Med hänsyn till beräknare

besparingar å handels- och sjöfartsfondens bidrag till segelfartygsutbildningen

under innevarande budgetår föreslås reservationsanslaget

för budgetåret 1931/1932 begränsat till 10,000 kronor.

I sitt utlåtande den 24 januari 1931 har kommerskollegium beträffande

frågan örn däcksbefälets praktiska utbildning uttalat sig på följande sätt:

Kommet file

oller] imn.

>1 avgivna yttranden över de sakkunnigas betänkande har förslaget, i

vad angar fartygsbefälets praktiska utbildning, ej föranlett erinran från

lararna vid Stockholms och Härnösands navigationsskolor. Majoriteten

av lararna vid navigationsskolan i Göteborg hava uttalat sig för segelfartygstjanstensbibehåHande,

varvid emellertid röster höjts för tongränsens

nötande till 50 bruttoton. Lärarna vid navigationsskolan i Malmö avstyrka

bibehållande av fordran å segelfartygstjänst för behörighet till befäl å

maskindrivet fartyg, varvid dock en lärare reserverat sig till förmån för

denna fordrans kvarstående. Lärarna vid navigationsskolan i Kalmar

lororda bibehållande av nu gällande bestämmelser i förevarande avseende.

ilirektionerna för navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö

uttala sig uttryckligen för segelfartygstjänstens bibehållande, därvid direktionen

i Göteborg uttalar betänkligheter beträffande utbildningen å

småfartyg. Direktionen i Malmö tillstyrker uttryckligen tongränsens

ioreslagna sänkning men ifrågasätter, att för småfartygens vidkommande

den förenade tjänstetiden ökas till 16 månader. »Apprentice»-systemet

tillstyrkes uttryckligen av direktionerna i Stockholm och Malmö. Direktionen

i Härnösand tillstyrker reservationslöst de sakkunnigas olika förslag.

Från direktionen i Kalmar har ej framförts erinran mot förslaget

örn fartygsbefälets praktiska utbildning.

Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges redareförening, Stockholms

rederiförening, Sveriges segelfartygsförening och Sveriges fartygsbefälslörening

uttala sig samtliga för bibehållandet av fordran å segelfartvgstjänst,

under det att svenska maskinbefälsförbundet icke synes finna densamma

absolut nödvändig. Förstnämnda två föreningar uttala betänkligheter

mot tongränsens sänkning, vilken helt avvisas av Stockholms rederi - ioremng. Fartygsbefälsföreningen förklarar sig icke vilja motsätta sig

denna sänkning. Sjöfartsföreningen och Stockholms rederiförening uttala

sig för att statsunderstöd finge utgå även för icke övertaliga elever å

traktseglande skolskepp, varigenom vederbörande redares intresse skulle

stimuleras.

Sveriges segelfartygsförening meddelar, att det med den föreslagna 30- tonsgransen och även med en vida högre gräns, t. ex. 90 ton, icke syntes

möta några svårigheter att ombord å föreningens fartyg tillhandahålla 35

aspirantplatser och t. o. m. ett väsentligt större antal sådana. Föreningen

anser på anförda skäl den föreslagna ersättningen av 50 kronor per elev

och månad såsom knappast skälig och hemställer örn ersättningens höjande

till 60 kronor per månad.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Kollegium vill för egen. del till en början framhålla, att den förevarande

trågan är att betrakta såsom ett i förhållande till spörsmålet örn navigationsskolornas

organisation och vad därmed sammanhänger i det hela

fristående ämne, varför ett avgörande av denna fråga i vare sig den ena

eller den andra riktningen icke rubbar förutsättningarna för ett definitivt

avgörande i navigationsskolespörsmålet såsom sådant.

Kollegium har redan vid åtskilliga tidigare tillfällen haft anledning

taga ställning till frågan örn segelfartygstjänstens betydelse för utbildning

av fartygsbefäl, och har kollegium, senast i sitt utlåtande den 2 december

1929, på anförda skäl uttalat sig för att fordran å segelfartygstjänst

för nämnda utbildning borde i största möjliga utsträckning bibehållas.

Den grundliga utredning, som av de sakkunniga nu ytterligare

verkställts på denna punkt, och de däröver avgivna yttrandena av ledande

sammanslutningar inom sjöfarten hava icke kunnat undgå att hos kollegium

ytterligare belästa den uppfattning, varåt kollegium sålunda redan

förut givit uttryck. Det framstår sålunda som en angelägenhet av stor

vikt, att alla åtgärder vidtagas, som kunna befinnas erforderliga för att

underlätta segelfartygstjänstens förvärvande av dem, som ämna utbilda

sig till fartygsbefäl. t

Kollegium kan så mycket hellre för sill del livligt tillstyrka nu ioieliggande

förslag till statsunderstöd för utbildning av befälselever å segelfartyg,

som detsamma i huvuddragen nära ansluter sig till det förslag,

som i detta hänseende tidigare framlagts av kollegium. Beträffande vissa

av de av de sakkunniga föreslagna villkoren för statsunderstöd, nämligen

vederbörande fartygs sjövärdighet, tillfredsställande bostadsförhållanden

för eleverna m. m. vill kollegium erinra örn alt i anslutning till av kollegium

framställt förslag bland de genom nådigt brev den 20 juni 1930 fastställda

villkoren för åtnjutande av understöd till praktisk utbildning av

fartygsbefäl upptagits, bland annat, bestämmelse örn att vederbörande

skall underkasta sig den inspektion av fartyg och elevernas tjänstgöring

därå som kollegium finner anledning föranstalta, samt att respektive fartyg

vid dylik inspektion eller eljest enligt kollega beprövande befinnes

kunna godkännas för här avsedd skolskeppsverksamhet.

De jämkningar beträffande sättet för årsbidragens beräknande, som a\

de sakkunniga föreslagits, samt ökningen av antalet frielever föranleda

icke erinran från kollega sida. Mera tveksam ställer sig kollegium, såvitt

angår de fraktseglande skolskeppen med rutinmässig utbildning, beträffande

den föreslagna fordran å elevs övertalighet. Kollegium har emellertid

vid övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter stannat

för att för närvarande förorda de sakkunnigas förslag även på denna

punkt. Kollegium finner det dock icke uteslutet, att erfarenheten kan

komma att motivera förslag örn jämkning härutinnan framdeles.

Kollegium förutsätter, att de särskilda årsersättningarna å 4,800 kronor

och 1,000 kronor till barkskeppen »C. B. Pedersen» och »Beatrice» respektive

»Forest Dream» skola, i mån som seglationen understiger 9 månader,

underkastas reduktion i motsvarande grad som själva elevbidragen.

Med hänsyn till redan nu vunna erfarenheter örn svårtillämpligheten

av det särskilda behandlingssättet av elever alltefter som de äro befarna

(dier särskilt befarna etc. tillstyrker kollegium de sakkunnigas förslag örn

uteslutandet av särbestämmelser härutinnan. .

önskvärdheten av att vinna säkerhet för att i största möjliga utstrack

ning skapa intresse för de mindre segelfartygen att lämna sin medverkan

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Mcij:ts proposition Nr 124.

i förevarande avseende synes kollegium bestämt motivera tillmötesgående

av segelia! tygsiöreningens hemställan örn höjning av månadsersättninger

för eleverna å dessa fartyg till 60 kronor. Ett bifall härtill skulle föranleda

en ökning av det erforderliga anslaget med 2,100 kronor. Någon ändring

av det å riksstaten äskade beloppet synes emellertid icke behöva ifrågakomma

för nästkommande budgetår, utan torde jämväl nämnda belopp

å 2,100 kronor få bestridas av handels- och sjöfartsfonden.

I anslutning till vad jämväl de sakkutmiga synes hava avsett, torde sä

dana bestämmelser böra utverkas beträffande de för »Beatrice», »C. B. Pedersen»

och »Forest Brean)» beräknade understöden, att, därest något eller

några av nämnda fartyg under visst år icke utgå på någon resa, harige

nom besparande belopp må få i stället användas till understöd åt mindre

segelfartyg i enlighet med härför fastställda grunder.

Kollegium delar de framförda betänkligheterna mot sänkning av ton

gränsen till 30 bruttoton. Bet torde icke lida något tvivel därom, att ut

bildningen på dessa mindre segelfartyg icke är av samma värde som utbildningen

å större fartyg. Även de sakkunniga själva synas, fullt riktigt,

värdesätta tjänsten på de större fartygen högre. Otvivelaktigt kom

ine genom tongränsens sänkning utbildningsmöjligheterna att högst vä

sentligt okas, men då det här gäller den principiella inställningen till se

gelfartygstjänsten såsom sådan ur utbildningssynpunkt, mäste givetvis i

första rummet tagas hänsyn till utbildningens å dessa mindre fartygs kvalitet.

andra sidan ma dock värdet av tjänsten å ifrågavarande fartyg

icke underskattas. Bä kollegium, med hänsyn härtill och till den dock i

viss mån uppfostrande betydelse, som även tjänsten å nämnda fartyg har.

icke motsätter sig de sakkunnigas förslag på denna punkt, har detta kölle

gii ställningstagande jämväl sin grund dels i det förhållandet, att vidkom

mande fartyg skall lia använts i Östersjö- eller vidsträcktare fart, vilket

i praktiken kommer att i väsentlig omfattning avskära från tillgodoräk

ilandet fartyg av de minsta storleksklasserna inom fartygsgruppen 30—-90

bruttoton, dels ock i den av de sakkunniga framhållna omständigheten, att

det dock är inom denna grupp av fartyg, som man har att finna en stor

del av den svenska fiskarbefolkningen, vilken jämte kustbefolkningen i

övrigt det ur rekryteringssynpunkt torde vara önskvärt att vinna för får

tygsbefälsyrket.

Med hänsyn till den likväl kvalitativt, i jämförelse med tjänsten å större

fartyg, mindre betydelsefulla tjänsten i och för sig å nu ifrågavarande

mindre segelfartyg anser kollegium bestämt, att från statens sida under - stöd för elever bör begränsas till att avse fartyg örn 90 ton och däröver.

■Redan till följd härav men jämväl i betraktande av det förberedande sta

dium, vari en under bildning varande institution, preliminärt kallad »Svenska

seglarskolan», på sätt framgår av bifogade till kollegium ingivna an

sökning om statsunderstöd, befinner sig, har kollegium icke ansett sig nu

kunna taga slutlig ståndpunkt till frågan örn understöd till sagda insti

tution.

De sakkunnigas förslag i fråga örn »apprentice: -utbildning, som utom

i ett par förut angivna delar överensstämmer med kollegii tidigare förslag,

föranleder ej erinran från kollegii sida. Det av kollegium uppställda vill

koret örn realexamen med godkända betyg i vissa ämnen eller på visst

sätt redovisade, däremot svarande kunskaper kan kollegium icke vidhålla

redan på den. grund, att riksdagen så nyligen som förra året förklarat sig

icke kunna biträda förslaget i denna del.»

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maida proposition Nr 124.

1 en dea 5 februari 1931 dagteeknad skrift bär sedermera Sveriges fårtygsbefälsförening

anfört, att vid efter föreningens första yttrandes avgi- Sveriges faT_

vande hållna sammanträden med föreningens medlemmar enhälligt utta- tygshefUU

lats, att kravet på segelfartygstjänst måste bibehållas. Likaledes enbak

ligt hade nian uttalat sig emot en sänkning av tongränsen till 30 ton. Det

kunde nämligen ej förutsättas, att befälhavarna på dessa småfartyg sjal

va besutte sådana kvalifikationer, att de kunde bibringa andra den under

visning, man avsett med segel!artygsutbildningen.

Nu gällande bestämmelser angående erhållande av maskinistbrev av

respektive 3:e, 2:a och lia klass återfinnas i §§ 19—21 av befälsförordningen,

sådana dessa paragrafer lyda enligt kungörelsen den 16 maj 1929

(nr 95). Bestämmelserna äro av följande innehåll:

För erhållande av maskinistbrev av 3:e klass fordras:

att hava fyllt 19 år samt äga god hörsel;

att hava efter uppnådd ålder av 16 år gjort tjänst sammanlagt minst

30 månader dels såsom eldare å ångfartyg eller motorman å motorfartyg

och dels såsom maskinarbetare å mekanisk verkstad, där ångmaskiner

eller oljemotorer tillverkas eller repareras; skolande av berörda tjanste
-

Maskin
befälet.

Behörighetsvillkor

för

maskinistbrev.

Uaskiuiatbrev

av 3:e klass.

tid vara tillbragta

i tjänst å sådant äng- eller motorfartyg, därå maskinist av l:a eller -:a

klass skall finnas anställd, eller å annat äng- eller mot or får ty g, vars

maskinstyrka uppgår till 200 indikerade eller 150 effektiva hästkrafter

eller däröver: minst 12 månader, därav minst 4 månader i tjänst å ångfartyg

och minst 4 månader i arbete med fartygs framdrivningsmaski
neri,

och

vid mekanisk verkstad i arbete med tillverkning eller reparation samt

montering av fartygs framdrivningsmaskiner: minst 12 månader, varl

emellertid må inräknas högst 4 månaders arbete med ångpannor (eller

nitade högtrycki lif tkärl); samt

att hava vid navigationsskola i riket avlagt maskinistexamen av 3.e

klass.

Lika med föreskrivet arbete vid mekanisk verkstad må, i den omfattning

kommerskollegium prövar skälig, anses yrkesarbete vid verkstadsskola

för mekaniker, vilket arbete må hava fullgjorts jämväl före lipp

nådd ålder av 16 år. ... .,

Vidare må sammanlagt högst 6 månader av föreskriven tjänstetid vid

mekanisk verkstad kunna ersättas av motsvarande tid tillbragt i arbete

nied fartygs framdrivningsmaskineri vid periodisk besiktning eller i arbete

med utrustning eller uppläggning av sådant maskineri i andra fall

eller i yrkesarbete å elektrisk verkstad eller ock av fyra gånger sa lang

tjänstetid såsom eldare eller motorman å sådant äng- eller motorfartyg,

därå maskinist av l:a eller 2:a klass skall linnas anställd.

s. 94 Kontrollera mot PDF

-Maskinistbrev

av 2:a klass.

94

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

För erhållande av maskinistbrev av 2:a klass fordras:

att äga god hörsel;

att havn efter uppnådd ålder av 16 år gjort tjänst sammanlagt minst

48 mannder dels såsom eldare å ångfartyg eller motorman å motorfartyg

och dels såsom maskin- eller ångpannearbetare å mekanisk verkstad

dar ångmaskiner, oljemotorer eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkarl)

tillverkas eller repareras; skolande av berörda tjänstetid

vara tillbragta

i tjänst å sådant äng- elier motorf artyg, därå maskinist av l:a eller

2:a klass skall finnas anställd, eller å annat äng- eller motorfartyg, vars

maskinstyrka uppgår till 200 indikerade eller 150 effektiva hästkrafter

eller darover: minst 20 månader, därav minst 6 månader i tjänst å ångfartyg

och minst 6 månader i arbete med fartygs framdrivningsmaskineri,

och

vid mekanisk verkstad såsom maskin- eller ångpannearbetare: minst

24 månader, därav minst 12 månader i arbete med tillverkning eller reparation

samt montering av fartygs framdrivningsmaskiner och minst

3 månader i arbete med ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl); samt

att hava vid navigationsskola i riket avlagt maskinistexamen av 2-a

klass.

I den föreskrivna tjänstetiden såsom eldare eller motorman må inräknas

tjänstetid såsom maskinist i tjänst, för vilken fordras att hava erhållit

maskinistbrev av 3:e klass.

Lika med föreskrivet arbete vid mekanisk verkstad må, i den omfattning

kommerskollegium prövar skälig, anses yrkesarbete vid verkstadsskola

för mekaniker, vilket arbete må hava fullgjorts jämväl före uppnådd

ålder av 16 år.

Vidare må sammanlagt högst 6 månader av föreskriven tjänstetid vid

mekanisk verkstad, i den mån densamma icke avser fullgörande av ovan

föreskrivna arbete med fartygs framdrivningsmaskiner eller ångpannor

eller nitade högtryckluftkärl), kunna ersättas av motsvarande tid tillbragt

i arbete med fartygs framdrivningsmaskineri vid periodisk besikt

ning eller i arbete med utrustning elier uppläggning av sådant maskineri

i andra fall° elier i yrkesarbete å elektrisk verkstad eller ock av fyra

gånger så lång tjänstetid såsom eldare eller motorman å sådant ång
eHer

motorfartyg, därå maskinist av l:a eller 2:a klass skall finnas anställd.

Anätti , .erhålIande av maskinistbrev av l:a klass (övermaskinistbrev)

övermaski- ‘()1''dras:

nistbrev.) att äga god hörsel;

att hava erhållit maskinistbrev av 2:a klass och därefter gjort tjänst

såsom maskinist i Östersjö- eller vidsträcktare fart å sådant äng- eller

motorf artyg, därå maskinist av l:a eller 2:a klass skall finnas anställd,

eller å annat äng- eller motorfartyg, vars maskinstyrka uppgår till 51X1

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

indikerade eller 350 effektiva hästkrafter eller däröver, sammanlagt minst

24 månader, därav minst halva tiden antingen i tjänst, för vilken fordras

att hava erhållit maskinistbrev av 2:a klass, eller ock i annan tjänst

såsom maskinist å ångfartyg, vars maskinstyrka uppgår till 1,000 indi

kerade eller 700 effektiva hästkrafter eller däröver, eller såsom maskinist

å motorfartyg, vars maskinstyrka uppgår till 850 indikerade eller

650 effektiva hästkrafter eller däröver; skolande tillika av hela tjänstetiden

minst 10 månader hava fullgjorts å ångfartyg och minst 10 månader

å motorf artyg; samt

att hava vid navigationsskola i riket avlagt maskinistexamen av l:a

klass (övermaskinistexamen).

Den, som gjort mindre än 10 månaders tjänst å motorfartyg eller mindre

än 10 månaders tjänst å ångfartyg, men i övrigt uppfyller nyss angivna

fordringar för erhållande av maskinistbrev av Ira klass, må likväl

erhålla sådant maskinistbrev, dock medförande behörighet till tjänst såsom

maskinbefäl av denna klass i förra fallet allenast a ångfartyg och

i senare fallet allenast å motorfartyg.

De år 1929 genomförda ändringarna i förut på detta område gällande

bestämmelser togo sikte på angelägenheten att med hänsyn till det minskade

tilloppet till maskinbefälsbanan åvägabringa erforderlig lättnad

i avseende å förvärvande av erforderlig praktik.

Genom 1929 års kungörelse ändrades fordringarna bland annat därhän,

att_samtidigt som begreppet mekanisk verkstad i sammanhanget utvid
gades

till att avse dylik verkstad, »där ångmaskiner, oljemotorer eller ångpannor

(eller nitade högtryckluftkärl) tillverkas eller repareras» — föreskriften

örn 12 månaders arbete med sjöångmaskiners tillverkning eller

reparation samt montering ersattes med föreskrift örn motsvarande tids

arbete med »tillverkning eller reparation samt montering av fartygs framdrivningsmaskiner».

Vidare begränsades den obligatoriska tjänstetiden i

ängpannearbete från minst 8 månader till minst 3 månader och jämställdes

med dylikt arbete även arbete med »nitade högtryckluftkärl».

Vidare infördes år 1929 den ovan anförda bestämmelsen, att lika med föreskrivet

arbete vid mekanisk verkstad må, i den omfattning kommerskollegium

prövar skäligt, anses yrkesarbete vid verkstadsskola för mekaniker,

vilket arbete må hava fullgjorts jämväl före uppnådd ålder av 16 år.

Slutligen tillkom också då bestämmelsen, att sammanlagt högst 6 månader

av föreskriven tjänstetid vid mekanisk verkstad, i den mån densamma

icke avser fullgörande av ovan omförmält arbete med fartygs fiamdrivningsmaskiner

eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl), må kunna

ersättas av motsvarande tid, tillbragt i arbete med fartygs framdrivningsmaskineri

vid periodisk besiktning eller i arbete med utrustning eller upp

läggning av sådant maskineri i andra fall eller i yrkesarbete å elektrisk

verkstad eller ock av fyra gånger så lång tjänstetid såsom eldare eller

motorman å vissa fartyg.

s. 96 Kontrollera mot PDF

lie nakhim

niga.

Jämkningar

kraven på

«* kvalificerad

verkstadstjänst.

l>vrig verkat&dstjänst.

96

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Julice erinran att genom 1929 års kungörelse möjligheterna med avseende

a tillgodoräknande av praktisk tjänst för erhållande av maskinistbrev

av 2:a klass i ganska avsevärd grad vidgats, framhålla de sakkun

mga, att det emellertid vore ett allmänt känt förhållande, att stora svårigheter

alltjemt kvarstode i fråga örn förvärvandet av sådan praktik,

som bestode i maskin- eller ångpannearbete å mekanisk verkstad, där

ångmaskiner, oljemotorer eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl)

tillverkas eller repareras. Enligt de sakkunnigas mening kunde ock med

s al antagas, att den påtalade otillräckliga rekryteringen av maskinister

av 2:a klass i icke oväsentlig grad sammanhängde med just dessa svårigheter.

De hade därför ansett sig böra närmare undersöka, i vad mån

ytterligare jämkningar beträffande fullgjord verkstadstjänst måtte kunna

vidtagas utan att utbildningsresultatet därigenom försämrades.

‘ , D.a,de namnda svårigheterna hänförde sig väsentligen till den särskilt

kvalificerade verkstadstjänsten eller sålunda till den del av densamma

som under alla förhållanden skulle vara fullgjord dels i arbete med till

verkning montering eller reparation av fartygs framdrivningsmaskiner

, 2 mdnader) och dels 1 arbete med ångpannor eller nitade högtryckluftkarl

(3 mannder), hade de ansett sig böra i första hand taga under särskild

omprövning frågan, huruvida det kunde vara tillrådligt och lämplig*

att härutinnan ifrågasätta någon eftergift. Såsom resultat av deras

överväganden på denna punkt hade framgått, att man visserligen icke

kunde avstå från nuvarande obligatoriska fordran å fullgjort arbete under

viss tid med ångpannor (nitade högtryckluftkärl) men väl medgiva

inräknandet av fullgjort dylikt arbete i vad avser högst 3 månader i den

lid av 12 månader, vilken enligt nu gällande bestämmelser skall vara

uteslutande tillbragt i visst arbete med sjömaskiner.

I detta sammanhang hava de jämväl övervägt, huruvida förhållandena

kunna anses påkalla särskilda åtgärder från statsmakternas sida i

syfte att forhjalpa till arbetsanställning, som här avsåges. Ett dylikt

statsingripande kunde emellertid enligt deras åsikt icke anses oundgängligen

erforderligt, då utbildningstillfällen inom den privata industrien under

normala produktionsförhållanden syntes vara att påräkna i tillräcklig

omfattning. I avsaknad av närmare erfarenhet härutinnan, hade de icke

ansett sig bora för sin del ansluta sig till en under utredningens gång framommen

tanke på utnyttjande för ändamålet av de möjligheter, som flottans

varv inneslöte.

en aven i fråga örn förvärvandet av deu övriga, icke särskilt kvalilcerade

verkstadstjänsten förelåge otvivelaktigt enligt de sakkunnigas

mening vissa svårigheter, som nödvändiggjorde särskilda åtgärder

Den år 1929 införda bestämmelsen örn att yrkesarbete vid verkstadsskola

i viss utsträckning likställdes med föreskrivet verkstadsarbete syntes

utgöra ett steg r rätt riktning. Den i verkstadsskolan erhållna syste

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition Nr 124. 97

maliska utbildningen vore för visso att betrakta såsom åtminstone ur

effektivitetssynpunkt fullt likvärdig med yrkesarbete vid mekanisk verkstad.

De sakkunniga ville för den skull förorda, att den i så måtto in

skrankande bestämmelsen, att arbetet vid verkstadsskola finge tillgodoräknas

allenast i den omfattning kommerskollegium prövade skäligt, börtlie

och att likvärdigheten i det förevarande hänseendet mellan tjänsten

vid mekanisk verkstad och yrkesarbetet vid statsunderstödd verkstadsskola

-sålunda omedelbart och principiellt fastsloges, i vad avser den verkstads

tjänst, som icke behövde vara fullgjord i arbete med fartygs framdrivningsmaskiner

eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl).

Vidare syntes utan olägenhet med hänsyn till utbildningen men till

direkt fördel för rekryteringen den icke särskilt kvalificerade verkstadstjänsten

kunna i större utsträckning, än vad nuvarande bestämmelser

medgåve, ersättas av yrkesarbete å elektrisk verkstad. Nu gällande bestämmelser

härutinnan hade givetvis sin motivering i den numera vidsträckta

förekomsten å fartyg av elektriska anläggningar av olika slag.

vilkas handhavande och vård otvivelaktigt krävde särskild specialkunskap

å det elektrotekniska området. Det lode enligt de sakkunnigas mening

heller intet tvivel, att icke sådan specialutbildning numera vore av den

vikt, att den både kunde och borde i högre grad än tidigare beaktas i nu

förevarande sammanhang. Enligt de sakkunnigas uppfattning borde nuvarande

bestämmelse utbytas mot sådan, som läte det verkligt kvalificerade

elektriska yrkesarbetet komma bättre till sin rätt men som sam

tidigt uteslöte möjligheterna att tillgodoräkna mindre kvalificerat dylikt

arbete. I detta hänseende föreslå de, att bestämmelsen i fråga ersättes

med ett stadgande av innebörd, att yrkesarbete å elektrisk verkstad

för tillverkning eller reparation av generatorer eller motorer ävensom

kvalificerat montörsarbete (ej avseende svagströmsledningar) finge till

godoräknas i vad avser dylikt arbete intill en tid av högst 12 månader.

I övrigt hava de sakkunniga ansett den icke särskilt kvalificerade

verkstadstjänsten kunna intill sammanlagt högst (> månader ersättas av

motsvarande tid tillbragt i arbete såsom smed, filare eller bänkarbetare i

smedja eller såsom yrkesarbetare i kopparslageri.

Ehuru enligt de sakkunnigas mening icke direkt av rekryteringshänsyn

påkallat, hava de i anslutning till vad nyss föreslagits ansett konsekvensen

kräva sådana ändringar i avseende å fordringarna för erhållande av

maskinistbrev av :i:c Idass, att jämväl därutinnan den omedelbara och

principiella likvärdigheten mellan tjänsten vid mekanisk verkstad oell

yrkesarbetet vid statsunderstödd verkstadsskola författningsenligt fast

sloges samt att arbete av ovan angivet slag i smedja och kopparslageri

finge tillgodoräknas i motsvarande utsträckning som bland annat yrkes

arbete å elektrisk verkstad eller sålunda intill en tid av högst G måna

der. Därjämte borde allenast högst 3 (i stället, för nu medgivna 4) måua
horig

till riksdagens protokoll Will. 1 sand. ion höft. (Sr /?■''».)

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

ders arbete med ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl) fa inräkna*

i den »kvalificerade» ver kstads! jan sten.

Beträffande nuvarande maskinistbrev av l:a klass hava de sakkunniga

lunnit gällande bestämmelser tillfredsställande och sålunda saknat anledning

föreslå någon förändring.

Bet.räffande }ntr<ides} ordringar na med avseende å praktisk tjänst till

/nasbinisi- de olika maskinistklasserna, gälla i fråga örn 3:o respektive 2:a maski*J"8er™-

“Niklass samma fordringar som för erliållande av behörighetsbrev. Dessa

bestämmelser hava ovan återgivits. För inträde i den nuvarande l:a

maskinistklassen äro enligt kungörelser den 26 maj 1922 (nr 347) och den

18 311111 1926 ^uv 229) följande fordringar uppställda, nämligen att ej

mindre i behörig ordning hava undergått maskinistexamen enligt reglementet

för navigationsskolorna i riket den 6 juni 1890 (nr 44) eller avlagt

maskinistexamen av 2:a klass enligt förevarande reglemente för nämnda

skolor än även därefter hava tjänstgjort minst 12 månader såsom maski

nist i Östersjö- eller vidsträcktare fart å ångfartyg, därå maskinist av

1:a eller 2:a klass enligt gällande förordning angående befäl å svenska

handelsfartyg m. m. skall finnas anställd, dock att i denna tjänstgöring

må inräknas högst 6 månaders tjänst såsom maskinbefäl i omförmälda

fart å motorfartyg, vars maskinstyrka uppgår till minst 150 hästkrafter.

i><

punkter och icke minst ur rekryteringssynpunkt måste anses synnerligen

angeläget, att hela den teoretiska maskinbefälsutbildningen måtte

kumm förvärvas redan på ett tidigt stadium. Med hänsyn härtill hade

det tett sig naturligt för dem att i detta sammanhang undersöka, huru

vida det kunde anses erforderligt att beträffande inträde i 3:e och 2:a

maskinistklass upprätthålla samma fordringar, som gälla för erhållande

av respektive behörighetsbrev, liksom att oförändrade bibehålla de nuvarande

fordringarna för inträde i lia maskinistklass.

I huvudsaklig anslutning till ett av maskinbefälssakkunniga på sin tid.

framlagt förslag i detta ämne hava navigationsskolesakkunniga beträf

tande inträde i 3:e maskinistklass förordat följande modifierade fordringar:

minst 15 månaders praktisk tjänst, därav minst 6 månader å får

tyg och minst 6 månader å mekanisk verkstad eller i yrkesarbete vid

verkstadsskola för mekaniker, dock att av den sistnämnda tiden högst

3 månader måtte kunna ersättas icke blott av tjänst å fartyg enligt vissa

grunder utan även av annan tjänst, som enligt vad ovan sagts ansetts.

med verkstadstjänst i viss mån jämförlig.

Vidkommande fordringarna i nu förevarande avseende för inträde i 2:a

maskinistklass hava de sakKunniga begränsat kraven till minst den prak

tiska tjänst, som stadgas för behörighet att erhålla maskinistbrev av

3:e klass.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Majlis proposition Nr 124.

För tillträde till övermaskinistklass föreslå de sakkunniga, att vederbörande

antingen erhållit maskinistbrev av 2:a klass eller åtminstone

jämte avlagd maskinistexamen av 2:a klass fullgjort all den verkstadstjänst,

som enligt de sakkunnigas förslag skulle erfordras för erhållande

av maskinistbrev av 2:a klass.

Under uttalande att då nuvarande system för rekrytering icke tillnärmelsevis

visat sig motsvara behovet av kvalificerade maskinister och

säkerhet icke förelåge, att belälsbehovet skulle täckas ens vid tillämpning

av de eftergifter, som ovan föreslagits, hava de sakkunniga öveivägt

möjligheterna att anvisa jämväl nya utbildningsvägar för rekryteringens

ökande. I detta syfte syntes, i analogi med vad redan av dem

förordats för däcksbefälets del, främst böra förekomma ett i>apprenticey>-

eller elevsystem.

De sakkunnigas yttrande i denna fråga är av följande lydelse:

»Tanken på utbildning av fartygsmaskinister på denna väg har tidigare

framkommit inom styrelsen för Sveriges redareförening i samband

med övervägande av åtgärder för maskinbefälsbristens bekämpande. . I

avvaktan på resultatet av förevarande utredningsarbete har emellertid

frågan fått vila. . . ...

Härvid synes oss oundgängligen nödvändigt att i det följande i lörsta

hand taga sikte på de elever, som enligt nu förevarande förslag, efter

avlagd examen vid vissa tekniska läroverk, skulle erhålla maskinistbehörio-het,

sedan föreslagen kompletteringskurs genomgått^ och den stadgade

sjö- och verkstadstjänsten fullgjorts. De möjligheter beträffande

den teoretiska utbildningen, som öppnats för sådana elever, torde i annat

läll icke kunna utnyttjas. Det kan nämligen med tämligen stor säkerhet

antagas, att örn de elever, varom här är fråga, för sjöpraktikens erhållande

endast skulle vara hänvisade att på vanligt sätt och sålunda i

konkurrens med sjöfolket genom de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

söka anställning å fartyg, helt säkert många på grund av därmed

sammanhängande omständigheter skulle komma att avstå från sjömaskinistbanan.

Och utsikten att först efter en måhända lång väntan vid förmedlingen

erhålla anställning som motorelev eller kollämpare å ett fartyg

med små befordringsutsikter ter sig i och för sig mindre lockande.

Kommer så härtill ytterligare, att arbete av denna karaktär icke formellt

fyller nu gällande bestämmelser med avseende å sjötjänst, är det

Lin mera påtagligt, att nya föreskrifter för denna tjänsts förvärvande

liro nödvändiga. , ....

Då emellertid, även örn nya möjligheter uppnäs tor den praktiska tjänstens

förvärvande, rekryteringen från de tekniska läroverken ej ensamt

kail förväntas täcka det ökade behovet av behörigt maskinbefäl och än

mindre inom en nära liggande framtid tylla den stola brist i detta, avseende,

som nu förefinnes, äro jämväl andra åtgärder av nöden.

Närmast ligger då tillhands att utvidga apprentice-systemet att omfatta

jämväl maskinbefälselever, vilka icke erhållit någon förutbildning vid

ovan angivna skolor. Eleverna ifråga innesluta sålunda tvenne kategorier

nämligen dels sådana som elter avlagd examen vid godkänt tekniskt

läroverk genomgått kompletteringskurs och alltså förvärvat de teoretiska

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

kvalifikationerna för erhållande av övermaskinistbrev, samt dels sådana

som icke erhållit dylik utbildning, utan äro vad man kallar nybörjare.

_Eör- att ifrågavarande elever, vilka givetvis skola påmönstras utöver

eller vid sidan av den ordinarie besättningen, med mindre tidsutdräkt må

kunna iörvärva den för yrkets utövande eriorderliga och nödvändiga

praktiken kunde för dem föreskrivas kortare sjötjänst än för maskinbeiälsaspiranter,

som vid förvärvandet av sagda tjänst föredragit den längre,

men ekonomiskt fördelaktigare vägen att anställas bland den ordinarie

besättningen. Som motiv häriör kan anlöras bland annat, att de

ynglingar, vilka tjänstgöra som elever å fartyg utöver den ordinarie besättningen,

otvivelaktigt därunder kunna vinna en vida mer rationell

och mångsidig utbildning under omedelbar handledning från befälets

sida.

De maskinbefälsaspiranter, som utexamineras från förenämnda tekniska

läroanstalter, mäste före inträdet i dylik anstalt redovisa praktisk

verkstadstjänst. under viss tid och böra därför med hänsyn jämväl

till de vid skolan inhämtade kunskaperna på ännu kortare tid än en

nybörjare vara i stånd att under tjänstgöring som maskinbefälselev tillägna

sig den praktiska kompetens, som fordras av maskinbefäl till sjöss.»

Med stöd av det anförda föreslå de sakkunniga, att maskinbefälselev,

som efter avlagd examen vid tidigare angivna tekniska läroanstalter!

med godkända vitsord genomgått kompletteringskurs, må vid beräkning

av föreskriven sjötjänstgöring, för erhållande av maskinistbrev av 2:a

klass, räkna dubbel tid för tjänstgöring som maskinbefälselev, dock att

den sammanlagda sjötjänsten icke må understiga 12 månader, varav

minst 6 månader å ångfartyg.

Vad åter angår den andra kategorien av maskinbefälselever, nämligen

de som icke avlagt examen vid angivna tekniska läroverk, i detta sammanhang

betecknade såsom nybörjare, ifrågasätta de, att tjänst i nu

nämnd egenskap å äng- eller motorfartyg, varå praktisk tjänst enligt gäl

lande förordning kan förvärvas, må tillgodoräknas med tid, som till en

tredjedel överstiger den verkliga, dock att minst 6 månader skola vara

fullgjorda å ångfartyg.

Av samma skäl, som tidigare anförts ifråga örn däcksbefälselever,

borde enligt de sakkunnigas mening möjligheterna att anställa maskinbefälselever

böra begränsas till fartyg örn minst 1,000 bruttoton i nordsjö

eller vidsträcktare fart.

Tjänstgöring, som här avses, skulle styrkas genom vitsord av vederbörande

befälhavare och maskinist.

En av de sakkunniga — Åström — har uttalat, att det borde finnas

möjlighet att mot ersättning få vissa verkstäder att antaga maskinbefälselever.

Minst lika stort belopp, som föreslagits till understöd av segelfartygsutbildningen,

borde utgå till maskinbefälselevernas verkstadsutbildning.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj ris proposition Nr 124.

I sitt utlåtande den 21 januari 1931 Ilar skolöverstyrelsen, med hänsyn

till den av do sakkunniga berörda svårigheten för enskilda arbetsgivare

ätt tillförsäkra de unga kontinuerlig arbetsanställning och planmässig

utbildning, ansett att det borde närmare undersökas, huruvida det icke

skulle vara möjligt att i större omfattning, än hittills må häva skett, bexeda

tillfälle till den för maskinbefälet behövliga praktiska utbildningen

genom arbete vid statens varv och maskinverkstäder. Den möjlighet till

praktisk utbildning, som öppnats genom de under de senare åren upprättade

verkstadsskolorna, vore visserligen mycket värdefull i och för

sig, men ännu sä länge vore den alltiör begränsad för att ha någon

större betydelse för tillgodoseende av bär ifrågavarande behov, detta särskilt

som verkstadsskolornas elever hittills nästan utan undantag omedelbart

absorberats av industrien.

Kommerskollegium har i sitt den 24 januari 1931 avgivna utlåtande

förklarat sig i väsentliga delar kunna biträda de sakkunnigas förslag

rörande maskinbefälets praktiska utbildning. Kollegium förbehölle sig

emellertid att beträffande enskilda detaljer få taga slutlig ståndpunkt i

samband med det utlåtande rörande nytt reglemente för navigationsskolorna

och ny befälsförordning, som kollegium torde få tillfälle att avgiva

inom den närmaste tiden. Redan nu hade kollegium emellertid ansett

sig böra beröra de sakkunnigas förslag i ett par anseenden.

Kollega uttalande i denna del lyder sålunda:

»De sakkunniga hava beträffande fordringarna för maskinistbiev a\

2:a klass föreslagit sänkning av den erforderliga tiden för den kvalificerade

verkstadstjänsten från nuvarande 15 månader till 12 månader.

Inklusive pannarbete (nitade högtryckluftkärl). _

Sjölartsiöreningen, Stockholms rederiförening och maskinbefälsförbundet

uttala sig emot att en dylik minskning av den kvalificerade tjänsten

nu skulle äga rum. Redareföreningen, liksom i viss mån varvsindustriföreningen,

föreslå slopandet av den obligatoriska fordran å pannarbete

(nitade högtryckluftkärl). •

Ehuru denna fråga icke berör de nu föreslagna anslagen a riksstaten,

har kollegium, som tillfullo inser verkstadstjänstens stora betydelse för

maskinbeiälsu thild ningen, velat redan i detta sammanhang framhålla, att

kollegium icke anser tillrådligt att nu eftergiva fordran på 15 manaders

kvalificerad verkstadstjänst, däri 3 månaders pannarbete må inräknas.

Däremot synes det kollegium kunna ifrågasättas, huruvida den nuvarande

fordran å 3 månaders tjänst i arbete med ångpannor (nitade hogtryckluftkärl),

såsom de sakkunniga förordat, fortfarande bör vara obli
S

Bland annat från maskinbefälsförbundets sida ifrågasättas åtgärder

från statsmakternas sida i syfte att förhjälpa till arbetsanställning, som

bär avses. Kollegium anser, att. innan en dylik fråga tages under slutligt

övervägande, i varje fall någon tids erfarenhet av de mera mångsidiga

möjligheter till verkstadstjänstens förvärvande, som de föreliggande

förslagen innefatta, bör avvaktas. Beträflande ett rationellt oidnände

i det praktiska livet av verkstadstjänstens bibringande åt vederbörande

tikoUtoHsty

rehen.

irymvwr*-

tcoUegium.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

''Departe
ments
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

innehåller varvsindustriförbundets yttrande beaktansvärda uppslag, vilka

synas kölle gillin böra och kunna tillvaratagas och vidare utvecklas.

... . sakkunnigas förslag beträffande fordringarna å praktisk tjänst

tor inträde i olika klasser föranleda i huvudsak icke erinran från kol

legn sida.»

Spörsmålet huruvida tjänstgöring å segelfartyg alltjämt bör ingå som

ett obligatoriskt led i fartygsbefälets praktiska utbildning har varit föremål

för delade meningar. Å ena sidan har sålunda hävdats, att segelfartygstjänsten

vore alldeles oumbärlig för att aspiranterna skulle kunna

förvärva nödiga kvalifikationer såsom fartygsbefäl. Från andra håll har

den åsikten däremot förfäktats, att under nuvarande förhållanden det

nämnda kravet icke borde upprätthållas. De sakkunniga hava bestämt

anslutit sig till den förstnämnda meningen, och vid remissbehandlingen

har förslaget i denna del vunnit nära nog enhälligt understöd från olika

sammanslutningar liksom i allmänhet från navigationsskolorna och från

kommerskollegium. Endast i förhållandevis ringa utsträckning har den

motsatta ståndpunkten funnit förespråkare.

För egen del har jag visserligen icke kunnat undgå att hysa viss tvek

samhet rörande bibehållandet av kravet på segelfartygstjänst såsom obli

gatoriskt villkor för vinnande av behörighet som fartygsbefäl. Emellertid

Ilai detta icke betingats av tvivel örn lämpligheten och önskvärdheten av

utbildningen ifråga utan främst föranletts av betänkligheter med avseende

å de kostnader för statsverket, som upprätthållandet av det nämnda kravet

kan befaras efter hand komma att medföra. Med hänsyn till utveck

lingen på sjöfartsområdet, som medfört en alltjämt fortgående minskning

i tillgången på segelfartygstonnage, synes mig nämligen detta krav i läng

den knappast kunna vidhållas under annan förutsättning än att skol

skeppsverksamhet i egentlig mening kommer till stånd. Att en sådan

skulle di aga med sig högst avsevärda kostnader för det allmänna torde

vara uppenbart.

Då jag likväl ansett mig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag i denna

del, har detta berott därpå, att jag — såsom förhållandena ligga till__

icke lunnit tillrådligt att nu bryta med den ordning, som i förevarande

avseende bestått under en lång följd av år. Så länge utbildningsmöjligheter

på segelfartyg förefinnas och dylik praktik kan förvärvas till rim

liga kostnader, torde med hänsyn till den av flertalet sakkunniga vits

ordade betydelsen av denna utbildning — kravet på dylik tjänst också böra

upprätthållas. Då dessa utbildningsmöjligheter emellertid påtagligen

kunna bliva otillräckliga för säkerställande av en jämn rekrytering av

däcksbefälet, synes mig angeläget, att man redan nu söker finna någon

lämplig ersättning för segelfartygstjänsten såsom ett led i befälsutbildningen.

I sådant avseende är enligt min mening det under utredningsarbetets

gång framkomna uppslaget att ersätta segelfartygspraktiken med

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Tiss tids anställning som befälselev å maskindrivet fartyg (apprenticesystemet)

värt beaktande som en lämplig övergångsform. Till detta uppslag,

som jag alltså i princip finner mig böra förorda, skall jag i det följande

närmare återkomma.

På sätt 1930 års riksdag uttalat, måste det anses vara av grundläggande

betydelse, att de »för örn masten» seglande sjömännen bibehållas vid obeskurna

möjligheter att uppnå befälsställning. Till främjande av detta

syfte hava de sakkunniga ifrågasatt dels att sänka tontalsgränsen för de

ur utbildningssynpunkt godtagbara segelfartygen från nu föreskrivna 100

bruttoton till 30 bruttoton, dels att bereda tillgång till friplatser för obemedlade

elever å de större och mindre segelfartyg, å vilka statsunderstödd

utbildningsverksamhet skulle bedrivas.

Det förstnämnda uppslaget har i de inkomna yttrandena bedömts ganska

olika. Enighet synes visserligen i det hela råda därutinnan, att med

hänsyn till segelfartygsflottans successiva minskning en sänkning av tongränsen

är ofrånkomlig. Erinras må sålunda, att kommerskollegium i det

iörlidet år framlagda förslaget ifrågasatt en gräns av 90 bruttoton. Men å

andra sidan göras från åtskilliga håll betänkligheter gällande mot att godtaga

tjänstgöring å så små fartyg som sådana å 30 bruttoton. Ehuru

jag icke kunnat frånkänna de yppade betänkligheterna visst fog, hai

jag i allt fall icke funnit välbetänkt att under förhandenvarande omständigheter

frångå de sakkunnigas ståndpunkt. Särskilt synes mig i detta sammanhang

förtjänt att uppmärksammas, att de små fartygep i avsevärd

utsträckning hava karaktär av »familjefartyg», vilkas besättning i regel

direkt rekryteras bland ungdomen ur kustbefolkningens led. Vidare

har det vitsordats, att den föreslagna åtgärden skulle vara ägnad att åt

liskarebefolkningen bereda ökade möjligheter att förvärva formella kvalifikationer

för framtida befälsställning inom handelsflottan. På den ifrågasatta

vägen skulle sålunda obestridligen kunna uppnås, vid sidan av

ökad rekrytering i det hela, lättnader i tillträdet till befälsbanan för sjö

folket »för örn masten». Icke sällan gäller det bär ynglingar, som från

barnaår en. fått växa in i sjömanst jänsten och i realiteten förvärvat en segelfartygsutbildning

ej sällan mera värdefull än den föreskrivna.

Vid bedömandet av den nu föreliggande frågan har jag vidare icke kunnat

underlåta att beakta, att den nuvarande 100-tonsgränsen liksom den

ifrågasatta 30-tonsgränsen såtillvida utgör en klart markerad gräns som

gällande föreskrifter med avseende på befälsbehörigheten å fartyg inom

den förra gruppen uppställa krav på skepparbrev av l:a klass och inom

den senare på skepparbrev av 2:a klass. Lägges åter gränslinjen någonstädes

emellan de angivna fartygstontalen, måste avgörandet bliva behäftat med

en viss godtycklighet och därmed följande icke önskvärd osäkerhet. Slutligen

har jag icke kunnat bortse från den omständigheten, att ett frångående

av sakkunnigförslaget i nu berörda punkt torde leda till ökade

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

krav pa ekonomiskt understödjande av elevutbildning ombord å segelartyg,

en eventualitet som jag av lätt insedda skäl icke önskat framkalla,

dag ar följaktligen på de grunder, som jag i det föregående utvecklat.

lenagen giva min anslutning till den av de sakkunniga intagna stånd

punkten.

Vad därefter beträffar frågan om statsunderstöd för däcksbefälets prakfiska

utbildning å segelfartyg havn de sakkunniga efter ingående utredning

av iragan närmare angivit vilka kostnader man för det allmännas vidkommande

skulle ha att räkna med. Betänkandet utmynnar i denna del i en heim

ställan örn ärligt anslag för ändamålet å 58,900 kronor, varav 25,000 kronor

skulle bestridas ur handels- och sjöfartsfonden och återstoden 33,900 kronor

skulle anvisas å riksstaten såsom extra reservationsanlag. Med hänsyn

till beräknade besparingar å handels- och sjöfartsfonden* bidrag till

segelfartygsutbildningen under innevarande budgetår hava de sakkunniga

dock ansett, att anslaget å riksstaten för budgetåret 1933 /1932 kunde

begränsas till 10 000 kronor.

För egen del har jag ingen erinran att göra mot det sålunda föreslagna,

understodsbeloppet eller mot detsammas fördelning å handels- och sjöfartsfonden

samt å riksstaten.

De sakkunnigas förslag örn statsunderstöd för segelfartygsutbildningen.

lygger på grunder, som redan tidigare vunnit statsmakternas godkännande,

örn än principerna för understödets beräkning i vissa hänseenden ansetts

bora bliva föremål för revision. I huvudsak synes förslaget, som i allt

väsentligt tillstyrkts av kommerskollegium, hava lämpligen avvägts. För*

slagets detaljer torde sedermera få underställas Kungl. Maj:ts prövning.

I detta sammanhang vill jag begränsa mig till att .understryka

ett par synpunkter av mera allmän natur, vilka vid det slutliga ställningstagandet

i ärendet synas förtjänta av särskilt beaktande. Jag vill sålunda

redan nu uttala min anslutning till tanken att medellösa elever skulle

x föreslagen utsträckning erhålla utbildning utan egna ekonomiska

uppoffringar. Vidare förefaller välbetänkt att understöd lämnas allenast

för övertalig elev. Beträffande beskaffenheten av de för statsunderstödd

elevutbildmng ifrågakommande fartygen synes det mig självfallet, att dessa

fartyg skola underkastas noggrann prövning såväl ur allmän smvärdighetssynpunkt

som ock med hänsyn till de förutsättningar som i övrigt föreligga

för att å desamma meddela en fullgod utbildning. Ur dessa sy npunkter

torde det i regel icke böra förekomma, att med statsmedel understödja

utbildning å allt för små fartyg, utan torde härvid böra tillses att

i första hand de större fartygen, örn 100 bruttoton eller däröver anlita»

för ändamålet.

Med hänsyn bland annat till betänkligheter av statsfinansiell natur mot

att på understödsvägen tillgodose hela det erforderliga utbildning sbehovet

hava de sakkunniga, såsom jag förut antytt, i samband med behandlingen av

frågan örn segelfartygstjänsten jämväl upptagit den av kommerskollegium

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 124.

tidigare väckta tanken på att segelfartygstjänst alternativt skulle kunna

ersättas av anställning såsom befälselev å maskindrivet fartyg. För sådant

ändamål skulle ifrågakomma allenast fartyg om minst 1,000 bruttoton

i nordsjö- eller vidsträcktare fart. Befälseleven skulle därvid icke inräknas

i den ordinarie besättningen utan vara övertalig.

Detta sistnämnda förslag torde i sinom tid, i samband med fastställande

av nya författningsföreskrifter för navigationsskolorna och ny befälsförordning,

få underställas Kungl. Maj:ts slutliga prövning. Jag tillåter mig

i detta sammanhang endast framhålla, att kommerskollegium numera

frånträtt sitt tidigare framlagda förslag örn krav på avlagd realexamen

med godkända betyg i vissa ämnen eller på visst sätt redovisade, däremot

svarande kunskaper såsom villkor för tillgodoräknande av tjänst som elev

å maskindrivet fartyg.

Även de sakkunnigas förslag till ändringar i skilda hänseenden av gällande

bestämmelser angående kraven på praktisk tjänst såsom ett led i maskinbefälsutbildningen

äro av beskaffenhet att först senare böra av Kungl.

Maj:t upptagas till slutlig prövning. Endast ett spörsmål, ifråga örn vilket

kommerskollegium och vissa organisationer anmält en från de sakkunnigas

uppfattning avvikande mening, torde i detta sammanhang böra av mig

beröras.

Såsom av min förut lämnade redogörelse framgår, hava Sveriges allmänna

sjöfartsförening, Stockholms rederiförening och maskinbefälsförbundet

beträffande de ifrågasatta praktiska fordringarna för erhållande av maskinistbrev

av 2:a klass uttalat sig mot sänkning av den erforderliga tiden

för den kvalificerade verkstadstjänsten från nuvarande 15 månader till 12

månader, inklusive pannarbete (nitade högtryckluftkärl). Kommerskollegium

har icke heller för sin del ansett tillrådligt att eftergiva fordran på

15 månaders kvalificerad verkstadstjänst. Däremot har det synts kollegium

kunna ifrågasättas, huruvida den nuvarande fordran å 3 månaders

tjänst i arbete med ångpannor (nitade högtryckluftkärl) fortfarande, såsom

de sakkunniga förordat, borde vara obligatorisk.

Med hänsyn till de erinringar, som sålunda framställts mot de sakkunnigas

ifrågavarande förslag, torde detta spörsmål, innan slutlig ställning

tages till detsamma, böra göras till föremål för ytterligare övervägande.

Utan att nu binda mig för en bestämd ståndpunkt anser jag mig

emellertid böra uttala, att den av kollegium antydda utvägen synes mig

innebära en godtagbar lösning av denna ur rekryteringssynpunkt ingalunda

oviktiga fråga.

Vidkommande slutligen det framkomna uppslaget örn statliga åtgöranden

för ytterligare underlättande av verkstadstjänstens förvärvande linner

jag, i likhet med kommerskollegium, välbetänkt att avvakta verkningarna

av de ifrågasatta jämkningarna i gällande bestämmelser, innan denna angelägenhet

blir föremål för närmare övervägande.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för praktisk utbildning av däcksbefäl för den

svenska handelsflottan för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av kronor 10,000.

Vad föredragande departementschefen här ovan un,

^er Punkterna 1 7 hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

107

Bilaga A.

Förslag till timplan för navigationsskola.

—_—.—- - -

Antal u n d e r v i s n i n g s t i m m a r i veckan

Nautiska linjen

Maskintekniska linjen

Skeppar-

Styrmans- .Sjökaptens-

3:e mask.

2:e mask.

övermask.

klass

klass j klass

klass

klass

klass

Matematik ........................

9

11 5

1

15 1

11

7l */s

Fysik (och kemi) ............•••

1V* { 3

i

4

4 l/s

Navigation ........................

15

141/» j 12

Sjömanskap........................

«

2 j l1/*

Maskinlära ........................

i/s 3 [ 2

19

12 3 5 * *

13 1

2

4

Maskinritning.....................

Elektroteknik.....................

2

l

4 3

4 V» 1

Författningskunskap............

4

3 : 3

h

/» °

Skeppsbyggeri.....................

j 8

Rad iotelegrafering..............

| 1

.

Svenska språket..................

3

2 ! 2

1

3

2

! 9

2

Engelska » ..................

3 1 3

2

Hälso- och förbandslära ......

1

Vs81 V»8

1

Vs 3

Summa veckotimmar

38

38 ! 38

38

| 88

38 1

1 Härav 1 timme laborationer.

e » X » » varannan vecka.

3 1 timme under halva läsåret.

linder läsåret skola skrivningar till minst följande antal äga rum å lärorummet:

i sjökaptensklasscn: 4 i matematik, 2 i fysik, 4 i terrester navigation, 4 i astronomi

navigation, 2 i skeppsbyggeri, 4 i svenska språket;

i styrmansklassen: 6 i matematik, 5 i terrester navigation, 5 i astronomisk navigation,

5 i svenska språket;

i övermaskinistklasscn: 4 i matematik, 4 i fysik och kemi, 5 i maskinlära, 3 i elektrotek
nik,

4 i svenska språket;

• i 2:a maskinistklassen: 8 i matematik, 5 i fysik och kemi, 3 i maskinlära, 5 i svenska

språket.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Majda proposition Nr 124

Bilaga B.

Förslag till kursplaner för navigationsskola.

A. Nautiska linjen.

1. Skepparklassen.

Matematik (9 timmar). ?

Aritmetik: De fyra räknesätten med decimalbråk och allmänna bråktil

lärn d ni nea sifferekvationer av Ira graden med en obekant jämte

Shonto »t * £la. ,antn?etlska uppgifter, regula de tri samt procent

och ränteräkning. Enklare last- och frakträkningsexempel.

Geometri: De enklaste lärosatserna örn räta linjer, vinklar, trianglar

parallellogrammer och cirkeln till den omfattning, som är behövlig för

undervisningen i navigation. Enkla yt- och rymdberäkningar.

Navigation (15 timmar).

Grunddragen av den matematiska geografien.

svS^^w om sjökortet och beteckningar i detsamma; utprickningssystem

och farvattensbesknvnmgar, huvudsakligen berörande de till Svefige

gransande farvattnen.

Grunderna för kompassens konstruktion, uppställning och användning!

k^noV, °C i pe;,lmfars1 rättande, någon kännedom om deviationens orsaka.

0011 arter samt enklare satt att bestämma kompassens devotion.

Kännedom örn lodet och loggen samt deras användande.

.Besticks förande i sjökort, jämväl i strömvatten; bestickräkning och

kursers sammankoppling; ortbestämning i sikte av land med tillhjälp

av pejlingar och avstandsbestämning; någon kännedom örn användningen

av enklare radiopejlapparater.

Kännedom om sextanten och dess användning, beräkning av latituden

genom observation av solens meridianhöjd. latituden

Någon kännedom om barometern samt om lagarna för vindens riktning

och styrka; väderlekskartor, väderleksunderrättelser och stormvarningar.

anum

Skeppsdagbokens förande.

Sjömanskap (6 timmar).

Gällande föreskrifter angående åtgärder för undvikande av ombordlaggning

samt om lots- och nödsignaler; användning av sisnalljusmateriel;

rodrets och propellerns verkan, fartygsmanöver, räddningsåtgärder

vid strandning^- och andra olyckstillfällen. Någon kännedom örn listens

denaaa mverkan på fartygs sjövärdighet samt örn försiktighetsåtgärder

vid förande av olika slags last. Lagstadgade besiktninesoch

säkerhetsföreskrifter, vilkas tillämpning åligger fartygsbefälet.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124. 109

Någon kännedom om fartygets viktigaste delar, rigg, utrustning och

underhåll. ... ,

Någon kännedom örn en sjöångpanna med återgående tuber jamte dess

armatur samt örn en kolvångmaskins delar; det allmännaste örn ångans

verkan i en kolvångmaskin och om maskinens handhavande; någon kännedom

örn förbränningsmotorer å fartyg, särskilt tändkulemotorer, deras

verkningssätt och handhavande.

i.,. ... ■

Författningskunskap (4 timmar).

Det viktigaste av sjömanslagen och sjöarbetstidslagen samt någon kännedom

örn andra viktigare lagar och författningar, som angå beiälhavaren

•eeh besättningen; någon kännedom örn certeparti och konossement.

Svenska språket (3 timmar).

I Huvuddragen av form- och satsläran; rättskrivnings- och interpunktionslära;

tillämpningsövningar. .

Enkla uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med anknytning

till yrket.

Hälso- och förband slära (1 timme).

De första åtgärderna vid inträffande olycksfall, särskilt sår- och brännskador.

Kortfattad orientering rörande vanliga akuta sjukdomsfall och

deras omedelbara behandling, ävensom rörande tuberkulos och sexuell

hygien. Alkoholens skadeverkningar.

Anm. Undervisningen i dess helhet skall företrädesvis avse sådana

fartyg och sådan fart, varest skeppare av l:a klass är behörig att vara

befälhavare.

2. Styrmansklassen.

Matematik (11 timmar).

Aritmetik och algebra: Ekvationer av l:a graden med en obekant; pro

portionslära; aritmetiska uppgifter, som lämpa sig för ekvationsbehandiing

och med direkt hänsyn till praktiska livets fordringar, omfattande

procent- och ränteräkning, last- och frakträkningsexempel, bolagsräkning,

hastighets- och ar betsproblem; enkla sifferekvationer av l:a graden med

två obekanta. Någon övning i grafisk lösning. Upplösning av enkla al

gebraiska uttryck jämte enkla övningsexempel i de fyra räknesätten med

bråk. Kvadratrotens utdragande ur siffertal; digniteter och rötter till

den omfattning, som erfordras för insikt i läran om logaritmer; räkning

med logaritmer.

Geometri.

Planimetri: Satser örn räta linjers, cirkellinjers och vinklars egen

skaper, om rätliniga figurer och om cirkeln; proportionslära och dess

tillämpning på geometriska figurer; enkla plangeometriska konstruktionsuppgifter

och geometriska orter; ytberäkning; likformiga figurer;

planimetriska räkneuppgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Stereometri: De viktigaste satserna om räta linjers och plans ställning

i rymden, enkla satser örn prismat, pyramiden, cylindern, konen och

sidren; stereometriska räkneuppgifter.

Trigonometri: De trigonometriska funktionerna och deras variationer,

lösning av plana, rätvinkliga trianglar, den plana trigonometriens grundformler

och de viktigaste av de formler, som ur dem härledas; lösning av

snedvinkliga trianglar med sinus- och cosinusteoremen; trigonometriska

tabeller. Enkla diagram. Siärisk trigonometri till den omfattning, som

erfordras för inhämtande av de till kursen i navigation hörande formler.

Fysik (l''/2 timmar).

Aggi egationsfor iner na; kroppars allmänna egenskaper; krafter och

kratters uppmätning, krafters sammansättning och uppslösning, krafters

moment och kraftpar; något örn tyngdpunkten, olika slag av jämvikt.

Vätskors allmänna egenskaper, vätsketryck, kommunicerande kärl,

Arkimedes princip; bestämning av fasta och flytande ämnens specifika

vikt.

Gasers allmänna egenskaper; lufttrycket, barometern, Boyles (Mariottes)

lag, manometern, pumpar.

Det allmännaste örn värmet och värmets verkningar; ångbildning.

Enkla räkneexempel i ovanstående kursomfång.

Anm. Kursen genomgås i anslutning till av läraren utförda demon

strationsförsök.

Navigation (14 V2 timmar).

Terresters navigation.

Matematisk geografi. Någon kännedom örn för navigationsändamål förekommande

kartprojektioner. Mercatorkortets konstruktion; beteck

ningar i sjökort; utprickningssystem, seglingsbeskrivningar och fyrlistor,

huvudsakligen berörande Östersjö- och nordsjökusterna.

Kännedom örn de vanligast förekommande logg- och lodningsapparaterna

samt deras användande.

Fullständig kännedom örn och färdighet i bestickräkning och bestiekföring

även i strömvatten.

Ortbestämning genom terresia ortlinjer.

Någon kännedom örn ortbestämning genom undervattenssignaler och

radiopejlingar. Korrektion av radiopejlingar och deras utläggning i Meroatorkortet.

Användningen av radiopejlkort.

Enkel framställning av tidvattensfenomenet; beräkning av tid för hög

och lågvatten, tidvattensströmmens kurs och fart med ledning av upp

gifter i sjökort eller tidvattenskartor.

Magnetismens grundlagar. Jordmaguetismen och de jordmagnetiska

elementen; magnet-kompassens och pejlapparaters konstruktion, uppställning

och användande; fartygsmagnetism, deviationen, dess orsaker och

arter, kompassens kompensering, de vanligaste metoderna för utrönande

av kompassens deviation samt upprättande av deviationsdiagram och

deviationstabeller.

De viktigaste meteorologiska instrumenten; lagarna för vindens rikt

ning och styrka; någon kännedom örn oceanernas vind- och strömsystem:

barometriska minima och maxima; de vanligaste molntyperna; väder

lekskartor; väderleksunderrättelser och stormvarningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Majlis proposition Nr 1H4.

Astronomisk navigation.

Koordinatsystem på himmelssfären och himmelskropparnas skenbara

rörelser, enkel framställning av de till vårt solsystem hörande himmelskropparna

jämte deras rörelser; kännedom om de viktigaste fixstjärnorna

och deras igenfinnande.

Grunderna för tidens indelning och nu använd tidräkning; de astronomiska

efemeriderna till den omfattning, som erfordras för lösande av till

styrmanskursen hörande astronomiska problem.

Sextanten, dess teori och justering, azimutinstrument och deras användning;

kronometerns skötsel och användning.

Dalning, refraktion, parallax och halvdiameter, höjders mätande och

korrigerande. .....

Tidsbestämning: beräkning av tiden för solens och en lixstjärnäs meridianpassage

samt tiden för solens upp- och nedgång.

Azimutbestämning: Azimutens finnande genom tabeller; horizontalazimut

av solen; tillämpning vid kurskontroll och devieringar.

Ortbestämning: grunderna för astronomisk ortbestämning till sjöss; beräkning

av en punkt på ortlinjen samt ortlinjens riktning genom observation

av sol och fixstjärnor med användande av longitudsmetoden samt

i närheten av meridian med tillhjälp av eirkummeridianhöjdstabeller,

latitudens beräkning genom höjd av sol- och fixstjärnor samt genom höjd

av polstjärnan; den enkla ortlinjens utnyttjande vid fartygets navigering,

ortbestämning genom två ortlinjer.

Kronometerreglering: bestämmande av kronometerns stånd och dragning

genom tidsignaler och urjämförelser, skeppsurets inställande efter

sann tid, medeltid och zontid.

Tillämpning av terrestra och astronomiska ortlinjer vid fartygets navigering.

Skeppsdagbokens förande.

Sjömanskap (2 timmar).

Gällande föreskrifter angående åtgärder för undvikande av ombordläggning

samt örn lots- och nödsignaler, användning av signalljusmateriel;

rodrets och propellerns verkan, fartygsmanöver, bogsering; räddningsåtgärder

vid strandning och andra olyckstillfällen; båtar och deras

utrustning, båtars sjösättning och manövrering i hårt väder samt i bränningar.

Lastens stuvning och dennas inverkan på fartygs sjövärdighet;

försiktighetsåtgärder vid förande av olika slags last. Rummens ventilering,

särskilt med hänsyn till fara för förgiftning och antändning;

fartygs utrustning och underhåll; lagstadgade besiktnings- och säkerhetsföreskrifter,

vilkas tillämpning åligger fartygsbefälet.

Något örn fartygs huvuddelar och sammansättningen av desamma; någon

kännedom om deplacement, stabilitet och fribord.

'' Signalering: bruket av internationella signalboken; morsesignalering.

Maskinlära (1 timme halva läsåret).

Någon kännedom örn en sjöångpanna med återgående tuber jämte dess

armatur samt örn de å fartyg vanligaste ångmaskintyperna; det allmännaste

om ångans verkan samt örn maskineriets handha vande; propellern;

någon kännedom örn förbränningsmotorer å fartyg, deras verkningssätt

och handhavande.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Författningskunskap (3 timmar).

. -^,d ar ?g-en’ SOm angå befälhavare; något örn haveri; det vik
tigaste

örn befraktmngsavtal och konossement jämte förklaring av däri

£Srmrde Sjömanslagen och sjöarbetstidslagen f gällande

bestämmelser angående sjöfolks på- och avmönstring

förlattn1ngar.°m vittigar<! delar av tul1'''' konsulat- ooh tarantämlartyg“fäken°Äi?*

*“ omfa“nias'' •"» “ behövlig för förande av

Svenska språket (2 timmar).

ni^gsövrdngar°Ch interpunktion8mra; form- och satslära; tillämpUppsatser,

behandlande företrädesvis ämnen med anknytning till yrket.

Engelska språket (3 timmar).

jäsö vllin gar; enkla övningar i syfte att eleverna må vänjas

att med orat uppfatta vanliga ord och uttryck.

Läsning av enida texter, särskilt sådana med anknytning till yrket.

Elementar formlära med tillämpningsövningar.

Hälso- och förbandslära (1 timme halva läsåret).

K-r- v,år$ i hygieniskt avseende; behandling av kroppsskador, sär

skilt sar- och brännskador, akuta sjukdomsfall; tuberkulos och andra

smittosamma sjukdomar; förgiftningar, konstgjord andning; lagen an

»aende åtgärder mot utbredning av könssjukdomar samt profylax mot

desamma. Alkoholens skadeverkningar.

Förevisningar och övningar, avseende att bibringa praktisk färdighet

^2“” ov till2änglis ä

3. Sjökaptensklassen.

Matematik (5 timmar).

Aritmetik och algebra: Styrmansklassens kurs i viktigare delar repeterad

och utvidgad beträffande ekvationer av l:a graden med tillämp

nmg pa artimetiska uppgifter, hämtade från praktiska livet och ornfattande

företrädesvis utländska mått, vikter och mynt, rabatt- och diskon

förökning. Ekvationer av lia graden med flera obekanta och enklare

ekvationer ay 2:a graden med en obekant jämte problem; grafisk framställning;

potenser och rötter; radikalkvantiteters behandling

Geometri: Styrmansklassens kurs ytterligare tillämpad på planimet

Simpsons regeie°metriSka "PPgifter’ omfatt«nde jämväl användande av

Trigonometri: Fullständigare kännedom örn beräkning av plana snedvinklig^

trianglar; grafiska framställningar. Sfärisk trigonometri till

-den omfattning, som erfordras för inhämtande av de till kurserna i ter

rester och astronomisk navigation hörande formler

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Majus proposition Nr 124.

Fysik (3 timmar).

Styrmansklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad; tyngdpunktsbestämningar;

stabilitet.

Kulda maskiner och deras jämvikts vi likör; sammansatta maskiner, som

förekomma ombord a fartyg; friktion. Någon kännedom örn hållfasthet,

styrkan av kätting, stålwire och tågvirke. Mekaniskt arbete; olika slag

av rörelse, rörelseenergi, tröghetsmoment; den vanliga och den fysiska

pendeln.

Ljudets uppkomst och fortplantning, ton och tonhöjd, reflexion och

eko, signalapparater.

Ljusets fortplantning, något örn fotometri, ljusets reflexion och brytning,

optiska instrument.

Enkla räkneexempel i ovanstående kursomfång.

Anni. Kursen genomgås i anslutning till av läraren utförda demonstrationsförsök.

Navigation (12 timmar).

Terrester navigation.

Styrmansklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.

Örn kartprojektioner, särskilt med hänsyn till inom navigationen använda

kartor; beteckningar i sjökort; utprickningssystem och seglingsbeskrivningar.

Lod- och loggapparater.

Storcirkelsegling omfattande storcirkelns beräkning och utläggning i

Mercatorkortet; användningen av stor cirkelkor t.

: Ombordradiopejlapparater och deras användning vid na vigeringen

samt örn undervattenssignalering.

Tidvattensfenomenet och dess inflytande på navigeringen; lodskotts

korrektion.

Magnetkompassens konstruktion, särskilt rosens känslighet och lugn;

kompassens uppställning ombord; fullständig kännedom örn deviationsuttagning,

grunderna för deviationsteorin, de ungefärliga deviationskoefficienterna

och deras användning; krängningsdeviation; deviationens

förändringar vid ortförflyttning och på grund av halvfast magnetism,

fullständig kännedom örn kompassens kompensering; vertikalkraftinstrumentet

och deflektorn. Någon kännedom örn gyrokompassen.

Örn meteorologiska instrument och deras användning; luftens temperatur,

tryck och fuktighet; stormar och navigering i virvelstormar; någon

kännedom örn upprättandet av synoptiska kartor; grunddragen av

havsbottnens beskaffenhet och vattendjupen i oceanerna; örn havsvattnets

temperatur och sälthult; vindar och strömmar; viktiga oceanrouter.

Det meteorologiska underrättelseväsendet.

Astronomisk navigation.

Styrmansklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.

Till vårt solsystem hörande himmelskroppars rörelser samt örn fixstjärnorna;

metoder för stjärnors identifiering. Sol- och månförmörkelser.

De astronomiska efemeriderna även med avseende å månen och

planeterna.

Den astronomiska navigationens instrument.

Tid, azimut- och ortbestämning genom observation på månen och planeterna,

omfattande samma problem, som i styrmansklassens kurs samt

därutöver ortlinjens bestämning med användande av höjdmetoden även

Hiliana lill riksdagens protokoll 19111. 1 sami. Ulli lili fl. (Nr Idb.) 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Majds proposition Nr 124.

aom med tillhjälp av höjdtabeller; azimutens beräkning genom tid och

llojd; azimutdiagram; utförligare kännedom örn ortbestämning genom tvä

ortlinjer; felkällor och deras inflytande på beräkningsresultat.

Kronometern; förändringar i dess dragning; kronometerns uppställning

och behandling ombord.

Bestickets kontrollerande under olika förhållanden med tillhjälp av

terrestra och astronomiska ortlinjer.

Sjömanskap (1VS timmar).

Utvidgad och fördjupad framställning av styrmansklassens kurs i viktigare

delar, med särskild hänsyn till praktiska förhållanden.

Maskinlära (2 timmar).

Bjöångpannor; ångbildning och kondensation; förbränning; olika slag

av bränslen; bränsleförbrukning.

Olika slag av fartygs framdrivningsmaskiner, deras sammansättning

och verkningssätt; något örn maskinens effekt; kondensorer; pumpar;

rörledningar och deras armatur; smörjanordningar. Propelleraxeln och

tätningsanordningar för densamma. Något om styrmaskiner, visslor och

ankarspel.

Iakttagelser vid maskinens klargöring, vid påeldning, under gång, vid

manöver, vid avsläckning och under uppläggning.

Elektroteknik (2 timmar).

Allmänna elektrotekniska begrepp; något om galvaniska element, den

elektriska strömmens verkningar samt de elektriska lagarna; någon kän

nedom örn magnetiska lagar och enheter; det allmännaste örn generatorer

och motorer för lik- och växelström, ackumulatorer samt de vanligaste

elektriska mätinstrumenten och deras användning; elektriska strålkastare

och glödlampor.

Principerna för elektriska signal- och orderapparater, telefon och trådlös

telegraf. Kännedom örn ombordradiopejlapparater och deras vikti

gasto beståndsdelar.

Författningskunskap (3 timmar).

Utvidgad framställning av styrmansklassens kurs i viktigare delar.

Örn haveri och sjöförsäkring; kutymer; någon kännedom örn begräns

ning av redareansvaret och sjöpanträtt. Någon kännedom örn växellagen

oell växlars bruk.

Någon kännedom örn internationell rätt, i vad den berör en fartygs

befälhavares verksamhet.

Skeppsbyggeri (3 timmar).

Kännedom örn fartygets huvuddelar, deras funktioner och samman

sättning; fartygs inredning och utrustning; örn fartygsritningar.

Deplacement, stabilitet och nedlastning jämte beräkningar och gra

liska framställningar, som avse för fartygsbefälet oftast förekommande

frågor.

Materielens underhåll och reparationer; dockning. Klassificering.

Något örn skeppsmätning och fribord.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kunni. Maj:ts proposition Nr 184.

Radiotelegrafering (1 timme).

övning i sändning och mottagning.

Svenska språket (2 timmar).

Form- och satslära med tillämpningsövningar. Någon kännedom örn

språkbruk, språkriktighet och olika stilarters användning.

Uppsatser, behandlande företrädesvis sådana ämnen, som beröra en

befälhavares verksamhetsområde.

Engelska språket (3 timmar).

Mening av lämpliga texter, särskilt sådana med anknytning till yrket;

talövningar. .

Formlära i anslutning till den lästa texten; skriftliga tillämpningsövningar.

Hälso- och förbandslära (1 timme halva läsåret).

Repetition av praktiskt viktigare delar av styrmansklassens kurs; hygienen

ombord; örn skeppsapotek och medicinlådor. Skeppsprovianten,

dess sammansättning och vård.

B. Maskintekniska linjen.

1. Tredje maskinistklassen.

Matematik (15 timmar).

Aritmetik: De fyra räknesätten med decimalbråk och allmänna bråk;

sorträkning; enkla sif f erek va tioner av första gradell med en obekant

jämte tillämpningar på enkla aritmetiska uppgifter, regula de tri samt

procent- och ränteräkning.

Geometri: Enkla geometriska begrepp och definitioner; enkla geometriska

beräkningar av triangeln, parallellogrammen och cirkeln samt prismat.

cylindern, pyramiden oell konen, dock utan bevis.

Maskinlära (19 timmar).

De enklaste fysikaliska begreppen; örn kroppars allmänna egenskaper

samt om värme och förbränning.

Sjöångpannor: Olika panntyper; den vanliga sjöångpannans konstruktion;

armatur till ångpannor; pannsten, salt och fett i ångpannor;

avrostning och frätor; driftstörningar, haverier och reparationer; äng

pannors eldning, skötsel och uppläggning.

Sjöångmaskiner: Ångmaskinstyper; kolvångmaskinens delar, devas

sammansättning och verkningssätt; kondensorer; pumpar; rörledning

ar och deras armatur; smörjanordningar och smörjning; maskiuskötseln

i allmänhet; driftstörningar, haverier och uppläggning; något örn propeller

och propelleraxelledningar.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

För br änvin g sm° torcr; Någon kännedom om förbränningsmotorer,

särskilt explosionsmotorer.

Material lära: Något örn järn och stål; rost och frätor samt förebyggande

därav; något örn smörjmedel.

® ® n * n S s i n s t a 11 a ti o n e r; Någon kännedom örn i mindre fartyg

förekommande elektriska belysningsinställationer, innefattande även

ackumulatorer.

Svenska språket (3 timmar).

Huvuddragen av form- och satsläran; rättskrivnings- och interpuiiktionslära;

tillämpningsövningar.

Enkla uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med anknytning

till yrket.

Hälso- och förbandslära (1 timme).

lie första åtgärderna vid inträffande olycksfall, särskilt säl- och brännskador;

kortfattad orientering rörande vanliga akuta sjukdomsfall och

deras omedelbara behandling, ävensom rörande tuberkulos och sexuell

hygien. Alkoholens skadeverkningar.

2. Andra maskinistklassen.

Matematik (11 timmar).

Aritmetik och algebra: Översiktlig repetition av den förut inhämtade

aritmetikkursen; Biff erekvationer av första graden med en eller två obe

kanta jämte problem; kvadratrotens utdragande ur siffertal; de fyra

räknesätten med hela algebraiska tal och bråk; upplösning av enkla algebraiska

uttryck; analogier; negativa storheter; digniteter och rotter;

ekvationer av första graden med en obekant jämte problem, däribland

arbets- och rörelseproblem; grafisk framställning; handledning i räknestickans

användning.

Geometri.

Planimetri: Satser örn räta linjers, cirkellinjers och vinklars egenskaper;

satser örn rätliniga figurer och örn cirkeln; enkla plangeometriska

konstruktionsuppgifter och geometriska orter, ytberäkning, proportionslära

och dess användning på geometriska figurer; likformiga figurer;

trapetsmetoden och Simpsons regel.

Stereometri: De viktigaste satserna örn räta linjers och plans ställning

i rymden; enkla satser örn prismat, pyramiden, cylindern, konen

och sfären samt beräkning av dessa kroppars ytinnehåll och volym.

Trigonometri: De fyra vanliga trigonometriska funktionerna, deras

samband för samma vinkel och för vinklar i första och andra kvadranterna;

trigonometriska tabeller; lösning av rätvinkliga trianglar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11"

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Fysik- och kemi (4 timmar).

Fysik: Allmänna fysikaliska begrepp; kroppars tyngd. .

Vätskors egenskaper; vätsketryck, beräkning av vatsketryckets storlek;

vätskors lyftkraft; lösningar. ..

Gasers egenskaper; atmosfären; inneslutna gasers tryck; gasernas a

inanna tillståndsekvation; gasblandningars tryck.

Inledande satser om krafter; krafters moment; kraf ters sammansättning

och upplösning; sammansättning av moment; kraltpar; kroppars

jämvikt; tyngdpunkt; jämviktslägen och stabilitet. i ..

'' Värmeutvidgning i allmänhet; termometri; beräkningar rörande yarmeutvidgning;

uppvärmning och avkylning; smältning och sterning,

ängbildning och kondensation; mättad och överhettad anga; värmet som

energiform; värmets spridning.

Enkla räkneexempel i ovanstående kursomfång. ... ,.

Kemi: Grundämnen oell sammansatta ämnen; förbränningens natur oell

förlopp; fasta och flytande bränslen. . .

Anin. Kursell i fysik och kemi genomgas i anslutning till av kurnell

utförda demonstrationsförsök. ''

Maskinlära (12 timmar, varav 1 timme laborationer varannan vecka).

Sjöäng pannor: Olika panntyper; bestämning av en vanlig sjöäugpannas

huvuddimensioner; något örn material, naglar och växlar; armatur;

pannsten, salt och fett i ångpannor; sprickors och läckors uppkomst,

cirkulation; avrostning och frätor; driftstörningar haverier och reparationer;

ångpannors skötsel och eldning med kol och olja, konstlat drag,

överhettare; något örn verkningsgrad och effekt. , .

Sjö ån‘''maskiner: Ängmaskinstyper; angmaskmsdetaljer; kolvars

rörelse; slider (normal- och musselsliden); grunddragen av Stephenson

slidrörélse; kondensorer; pumpar; rörledningar och deras armatur; matarvattenledningar

och förvärmare; omkastningsmaskiner; smorjanord

ningar och smörjning; driftstörningar och haverier; justering av lager:

indikatorn och dess användning; indikerat arbete och effekt; axeleffekt,

någon kännedom örn ångturbiner, deras verkningssätt och skötsel. Ma

skinskötsel i allmänhet, . , „

Förbränningsmotorer: Verkningssätt, typer och allman anordning;

motorbränslen, deras införande i cylindern och tändning; motortypernas

praktiskt viktiga egenskaper; explosionsmotorer; tandkuleraotorcr;

kännedom örn liktrycks-(diesel-)motorer. Motorskotsel i ali

”Tar tygslär a: Fartygets vattentäta indelning; läns- och ballaströrsystemen;

propeller, propelleraxel och hylsa samt olika tatinngsanordningar;

ventilations- och eldsläckningsanordningar. .... .

M a t e r i a 11 ä r a: Någon kännedom örn järns och stais framställning,

rost och frätor samt förebyggande därav; något örn olika isoleringsmaterial;

smörjmedel; diverse material.

Enkla räkneexempel i anknytning till kursen i sjöängpannor oell sjöhn

gmaski lier.

Enkla laborationsövningar med beräkningar.

Enkel bokföring beträffande maskindriften; maskindagboken. ^

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Maskin ritning (2 timmar).

Geometrisk ritning och projektionslära.

Övning att på egen hand efter uppmätning uppgöra tvdliga blvertsritmngar

av maskindelar av enklare beskaffenhet med tydligt utsatta mått.

Elektroteknik (4 timmar, varav 1 timme laborationer varannan vecka).

Allmänna elektrotekniska begrepp; galvaniska element; den elektriska

strommens olika verkningar; de elektriska enheterna; någon kännedom

C — ].agar 0<jh enheter; dynamomaskiner (generatorer och mo
nientLf

fö,hm-st0m; a<*umulatorer; dc vanligaste elektriska mätinstru

''''^ teu för likström och deras användning (instrumentering); ledningar

tHsk"?iatJrnSm0tStand J;u,llte Rökning; elektriska strålkastare; elek
StaittSS.

T ‘ för lik
Behandling

av personer, som bedövats av elektrisk ström.

i med berak"init”‘’ lm“r*U«ni>e »m,.öl Örning.,.

.Ä tiU «*

Författningskunskap (1 timme halva läsåret).

«Vikt-^aSlG -au sjömanslagen oell sjöarbetstidslagen; någon kaune

°i? sjofartssakerhets- oell sociallagstiftningen i övrigt.

ries i arn mel seni a örn förande av maskindagbok.

Svenska språket (2 timmar).

och lnterpunktionslära; forin- och satslära; tillämp
-

Rättskrivnings

ningsövningar.

Uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med anknvtning till vr

ket. Uppsättande av i det allmänna livet och i tjänsten förekommande

skrivelser, såsom ansökningar, fullmakter, intyg, kvitton, rapporter

Engelska språket (2 timmar).

bittals- och lasövningar; enkla övningar i syfte att eleverna må värnäs

att med orat uppfatta vanliga ord och uttryck.

Läsning av enkla texter, särskilt sådana med anknytning till yrket.

Elementar formlära med tillämpningsövningar.

Hälso- och förbandslära (1 timme halva läsåret).

Kroppens vård i hygieniskt avseende, särskilt med hänsyn ti ll maskin
personalens

forhållanden; behandling av kroppsskador, särskilt sår- och

brännskador akuta sjukdomsfall; tuberkulos och andra smittsamma

mot^ntWö *orglftm.n?ar\ konstgjord andning; lagen angående åtgärder

Wdln tbt aQmgi,a^ koriS8jakdamar samt Prof>rlax mot desamma. Alkoholens

skadeverkningar. Hygienen ombord.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Majlis proposition Kr 124.

Förevisningar och övningar, avseende att bibringa praktisk färdighet

att med utnyttjande av tillgänglig materiel lämna den första hjälpen

vid olycksfall.

3. Övermaakinistklassen

Matematik (7 */* timmar).

2:a maskinistklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.

Algebra: Ekvationer av första graden med två eller flera obekanta

jämte problem; enkla ekvationer av andra graden med en obekant jämte

problem; enkla rot- och exponentialekvationer; logaritmer och användning

av logaritmtabeller; interpolation; grafisk framställning; användning

av räknesticka.

Geometri: Guldins regler för beräkning av rotationskroppars ytor och

volym; algebrans tillämpning pä enkla geometriska problem; användning

av planimeter.

Trigonometri: I)e lyra vanliga trigonometriska funktionerna och deras

variationer; den plana trigonometriens grundformler och de viktigaste

av de formler, som ur dem härledas; lösning av snedvinkliga trianglar

med sinus- och eosinusteoremen. Enkla diagram.

Fysik och kemi (4bs timmar).

3:a maskinistklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.

Fysik: Kapillaritet och ytspänning; vätskors strömning. Gasers strömning.

Krafters projiciering; friktion; mekaniskt arbete; mekanisk effekt;

verkningsgrad: enkla maskiner utan och med friktion. Rörelselära. Håll
fasthetslära.

o

Beräkning av mekaniska värmeekvivalenten; gasers (ångors) tillståndsförändringar.

Räkneexempel i ovanstående kursomfång.

Kemi: Enkla kemiska viktsberäkningar; bestämning av värmevärden;

närmare om förbränning; rökgasanalys.

Enkla räkneexempel i ovanstående kursomfång.

Alim. Kursen i fysik och kemi genomgås i anslutning till av läraren

ii t förda demonstra tionsf örsök.

Maskinlära* (13 timmar, varav 1 timme laboration er).

2:a maskinistklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.

Sjöhngpannor: hållfasthet; beräkningar rörande salthalten i pannor;

eldningskontroll; verkningsgrad och effekt.

Sjöångmaskiner: Kolvångmaskiner; friktionsförlust i lager; berikning

av kolvvägen; slider och slidrörelser; fristående matarpumpar:

förvärmningens betydelse för bränsleförbrukningen; hjälpmaskiner; re

gnistorer; slitagets inverkan på en maskins upprifning; grunddragen av

ångmaskiners beräkning; driftundersökning och verkningsgrad; känna

dom örn ventilångmaskiner.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Angturbiner: verkningssätt och huvudtyper; turbinens driftegenska
turbiner.

för fartygsdrift; några turbintypers detaljanordningar.

Förbränningsmotorer: Huvudtyper och driftegenskaper; för
gasarmotorer;

liktrycks-(diesel-)motorer och deras skötsel.

övrig maskinell utrustning: Däcksmaskiner; värmeledningar,

ventilations- och eldsläckningsanordningar; kylanläggningar; isolering

ens betydelse för driftekonomien.

M a t e r i a 11 ä r a: Järn och stål; andra metaller; metallegeringar.

Får tygslä ra: Fartygsdelarnas benämning och ändamål samt någon

kännedom örn deras förbindning; fartygsritningar. Propellerfartygs

framdrivning; propelleraxelledningar. Något örn olika tankfartygssystem;

något örn tankarnas fyllning och hönsning med hänsyn till fartygets

läge och stabilitet.

Materielens underhåll och reparationer; klassificering.

Räkneexempel i anknytning till kursen i sjöångpannor, sjöångmaskiner,

förbränningsmotorer och fartygs framdrivning.

Bokföring beträffande maskindriften.

Elevlaborationer med beräkningar.

Maskinritning (4 timmar).

Uppgörande av ritning till sjöångpanna efter beräkning av densamma.

Uppgörande av slid- och indikatordiagram till ångmaskin eller indikatordiagram

med nockskivor till dieselmotor.

Övning att på egen hand efter uppmätning uppgöra tydliga arbetsritnmgar

av maskindelar med noggrant utsatta mått, av dessa en utförd i

tusch.

Elektroteknik (41/* timmar, varav 1 timme laboration er).

2.a maskinistklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.

Beräkningar av elektromotorisk kraft, klämspänning, strömstyrka, motstånd,

spännings- och effektförlust, verkningsgrad m. m. för dynamomaskiner

(generatorer och motorer) för likström.

Växelströmmar; principerna för generatorer och motorer för växelström

samt för transformatorer, omformare (motorgeneratorer) och likriktare;

elektriska mätinstrument; energifördelningssystem för likström;

principerna för elektriska signal- och orderapparater, telefon och trådlös

telegraf.

Sammanfattning av de viktigaste lagarna och förordningarna angående

elektriska anläggningar och deras utförande.

Schematiska framställningar av ledningar, kopplingar, enkla anläggningar

m. m.

Elevlaborationer med beräkningar.

Författningskunskap (1 timme halva läsåret).

Sjömanslagen och sjöarbetstidslageu. Utvidgad kännedom örn sjöfartssäkerhets-

och sociallagstiftningen.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Svenska språket (2 timmar).

Form- och satslära med tillämpningsövningar. Någon kännedom örn

språkbruk, språkriktighet och olika stilarters användning.

Uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med ankytning till yrket.

Engelska språket (2 timmar).

Uttals- och läsövningar; talövningar.

Läsning av lämpliga stycken, särskilt sådana, med anknytning till

yrket.

Formlära i anslutning till den lästa texten; enkla skriftliga tillämpningsövningar.

Ledamoten av de sakkunniga A. Carell har ansett, att kursplanerna för

ämnena sjömanskap och skeppsbyggeri bort föreslås mera omfattande

och detaljerade.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. lod höft. (Nr Viii.)

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:312 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 124 gjorda framställning angående anslag till provisorisk avlöningsförbättring för lärar a1 i texten
  2. SU 1931:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 124 gjorda framställning angående anslag till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigati s. 14 i texten
  3. Rskr. 1931:270 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart jämte s. 1 i texten
  4. SU 1931:104 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart jämte i ämnet väckta motio s. 1 i texten