Angående anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart
1931-02-20 · 121 sidor, varav 110 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 110 av 121 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1931:124, Angående anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition Nr 124.
i
Nr 124.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart;
given Stockholms slott den 20 februari 1931.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
D. Hansén.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Halis Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 20 februari 1931.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmback,
Hansén, Rundqvist.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén:
Vid anmälan den 3 januari 1931 av do frågor, som tillhörde regleringen
för budgetåret 1931/1932 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel,
anförde jag, på sätt det vid 1931 års statsverksproposition fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för sagda dag utvisar,
beträffande frågan örn anslag till undervisningsanstalterna for sjöfart
bland annat följande.
Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10G hafi. (Nr 124.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
1930 års riksdag hade vid behandlingen av frågan örn anslag till undervisningsanstalterna
för sjöfart för budgetåret 1930/1931 avslagit av
Kungl. Majit då framlagt förslag angående omorganisation av undervisningen
vid navigationsskolorna m. m. under uttalande bland annat, att
denna organisationsfråga och därmed sammanhängande spörsmål enligt
riksdagens mening borde undergå en förnyad och skyndsam omprövning
i olika avseenden, innan ett slutligt avgörande skedde.
Med anledning av den utav riksdagen sålunda uttalade uppfattningen
örn behovet av ytterligare utredning i förevarande omorganisationsfråga
m. m. hade Kungl. Majit den 14 juli 1930 funnit gott bemyndiga mig att
tillkalla högst fem personer att såsom sakkunniga inom handelsdepartementet
verkställa och örn möjligt före den 1 december 1930 slutföra den
ifrågavarande utredningen.
Jämlikt detta bemyndigande hade jag den 17 juli 1930 tillkallat ledamoten
av riksdagens första kammare, undervisningsrådet K. A. W. Björck»
ledamoten av samma kammare, verkställande direktören i Sveriges redareförening
O. A. Nordborg, navigationsskoleinspektören A. G. Carell
verkställande direktören i Sveriges fartygsbefälsförening, sjökaptenen
N. P. Larsson och verkställande direktören i svenska maskinbefälsförbundet,
övermaskinisten S. L. Äström att såsom sakkunniga inom departementet
verkställa berörda utredning. Dessa sakkunniga, vilka antagit
benämningen 1930 års navigationsskolesakkunniga, hade den 3 december
1930 avgivit betänkande med förslag i förevarande ämne (St off utr
19301 32.)
Genom remiss den 13 december 1930 hade vederbörande ämbetsverk och
myndigheter anbefallts att Idre den 25 januari 1931 avgiva utlåtande över
de sakkunnigas betänkande och förslag. Dessa syntes alltså kunna upptagas
till närmare övervägande i så god tid, att ärendet kunde föreläggas innevarande
års riksdag. Särskild proposition i ämnet komma sålunda
framdeles att till riksdagen avlåtas. I avbidan därå borde i förslaget
till riksstat för budgetåret 1931/1932 de särskilda i anslagstiteln »Under
visningsanstalter för sjöfart» ingående anslagen allenast beräknas. Utan
att för det dåvarande taga ställning till de av de sakkunniga uppgjorda
anslagsberäkningarna i annan mån, än att jag — med hänsyn till den
nuvarande inskränkningen i allmänhet i utdelningen av resestipendier
—- icke fann mig kunna förorda en av de sakkunniga gjord framställning
örn anslag å 1,500 kronor för beredande av dylika stipendier åt lärarpersonalen
vid navigationsskolorna, tillstyrkte jag, att i statsverkspropositionen
anslagen i övrigt upptoges med de av de sakkunniga föreslagna
beloppen.
I enlighet med av mig i statsverkspropositionen under punkterna
10-17 gjord hemställan har också Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
] avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
for budgetåret 1931/1932 beräkna anslagen till undervisningsanstalterna
för sjöfart på sätt av följande sammanställning framgår i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Ordinarie
anslag
kronor
Navigationsskolorna ••••”•• • • 1 ■1
Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navi
‘
gationsskolorna, förslagsanslag ................................
Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter
för sjöfart, förslagsanslag ...............
Navigationslärarkurs, reservationsanslag....................
Praktisk lärarkurs, reservationsanslag .............
Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska
handelsflottan, reservationsanslag ■■■■■■..........•••••••.....
Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk, reserva
-
203,000
23,000
tionsanslag .................................... ......
Maskinlaboratorier, reservationsanslag
Extra
anslag
kronor
5,700
2,500
10,000
2.40Q
15,000.
Därjämte skulle för beredande av förhöjda avlöningsförmåner åt den
ordinarie lärarpersonalen vid navigationsskolorna det under, tionde huvudtiteln
upptagna förslagsanslaget till tillfällig löneförbättring for viss
personal inom den civila statsförvaltningen, i löpande riksstat upptaget
med 42,000 kronor, höjas med ett belopp av 23,000 kronor till 65,000
kronor.
Över do sakkunnigas betänkande och däri innefattade förslag hava
statskontoret den 15, skolöverstyrelsen den 21 och kommerskollegium den
24 nästlidna januari avgivit infordrade utlåtanden, varjämte statskontoret
den 29 i samma månad på given anledning ånyo yttrat sig.
Vid skolöverstyrelsens utlåtande äro fogade från styrelserna för de
tekniska läroverken i Norrköping, Borås, Malmö, Örebro, Härnösand
och Eskilstuna samt styrelsen för tekniska skolan i Stockholm inkomna
yttranden. .... ,
. Kommerskollegium har anmodat examensförrättaren i l:a och <s:a
maskinistklasserna, samtliga navigationsskoledirektioner och föreståndarne
vid de olika navigationsskolorna att, de senare i samråd med skolans
lärare, till kollegium inkomma med yttranden i ärendet, varjämte kollegium
berett tillfälle för Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges
redareförening, Stockholms rederiförening, Sveriges segelfartygsförening,
Sveriges fartygsbefälsförening och svenska maskinbefälsförbundet
ävensom rederiaktiebolaget Portunus och Pollux (Alex. Pedersen) att
avgiva yttranden i ämnet. . 1
Från samtliga dessa samt från Sveriges varvsindustriförening Ilai a
yttranden inkommit till kollegium.
4 Kungl. Majus proposition Nr 124.
Jag får nu ånyo för Kungl. Majit anmäla detta ärende. För att giva
en så fyllig bild som möjligt av den tilltänkta organisationen och därmed
sammanhängande spörsmål torde jag därvid lå redogöra även för
vissa av ae sakkunniga framställda förslag, vilka först senare, nämligen
i samband med fastställande av erforderliga reglementariska bestämmelser
för navigationsskolorna m. m. och ny befälsförordning, böra underställas
Kungl. Majlis prövning.
[l.J 1- Navigationsskolorna. Innan jag ingår på en redogörelse för de sak
A“kolonia,
kunnigas förslag i denna del och de däröver avgivna utlåtandena, torde
(ordinarie med utgångspunkt från de sakkunnigas betänkande få lämna en
anslag.) översikt av den nuvarande organisationen av navigationsundervisningen
och tidigare framställda ändringsförslag.
Nuvarande Navigationsskolornas nuvarande organisation grundar sig på beslut av
^avnaiiuT 1911 års. riksda»- Dessförinnan funnos i riket 10 navigationsskolor, förtiomu.
der- lagda till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Strömstad, Karlsvismngen.
harmij Kalmar, Västervik, Visby och Gävle. Enligt Kungl. Majits förslag
till 1911 års riksdag skulle skolornas antal begränsas till 7, för
lagda till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Kalmar, Gävle och
Västervik. Riksdagen beslöt emellertid indragning av jämväl de två
sistnämnda skolorna.
Den organisation navigationsundervisningen sålunda erhöll genom
1911 års riksdags beslut kvarstår alltjämt i huvudsak oförändrad. I detta
sammanhang är emellertid att uppmärksamma, att kommerskollegium
pa grund av beslut vid 1919 ars riksdag från och med år 1920 fungerar
såsom överstyrelse för skolorna. Tidigare hade marinförvaltningen haft
sig detta uppdrag anförtrott.
I samband med utfärdandet den 29 mars 1912 av ny förordning angående
befäl å svenska handelsfartyg m. m. fastställdes samma dag nytt
reglemente för navigationsskolorna i riket. Detta reglemente är med
vissa sedermera vidtagna ändringar alltjämt gällande. Samtidigt utfärdades
jämväl särskild kungörelse med bestämmelser angående navigations]
ärarexamen, vilka bestämmelser, med vissa genom kungörelse den
31 december 1919 vidtagna ändringar, fortfarande äga tillämpning.
Den nuvarande organisationen omfattar alltså fem navigationsskolor,
förlagda till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar. Av
dessa inrymma de fyra förstnämnda såväl navigationsavdelning som
maskinistavdelning. Skolan i Kalmar omfattar däremot endast navigationsavdelning.
Navigationsavdelning består av sjökaptens-, styrmansoch
skeppar klass, maskinistavdelning av lia maskinist- (övermaskinist-).
2:a maskinist- och 3:e maskinistklass. Beträffande navigationsskolan i
Malmö må emellertid framhållas, att genom Kungl. Majits beslut den 5
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
oktober 1923 en därstädes tidigare förefintlig 3:e maskinistklass indragits
Irån och med år 1924.
I avseende å navigationsskolornas nuvarande organisation oell vad därmed
äger samband torde här böra ytterligare erinras allenast örn följande.
......
Vid varje skola finnes en föreståndare, som jämväl undervisar i sjo
kaptensklassen.
Föreståndare utnämnes av Kungl. Majit. Därjämte
finnas en eller flera, vid samtliga skolor tillhopa 18, ordinarie lärare, som
utnämnas av överstyrelsen. I staten avsedda extra lärare förordnas jämväl
av överstyrelsen. Direktion för navigationsskola utses av stadsfullmäktige
i den stad, där skolan är förlagd. Staden tillhandahåller enligt,
åtagande lokal för skolan samt bostad eller ersättning darfor at föreståndaren.
Elev erlägger vissa mindre avgifter till skolan. Dessa .använda»
_ i den mån den skolan tillkommande andelen av anslaget till boekers,
undervisningsmateriels och anora inventariers underhåll och förökande
samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. befmnes otillräcklig
— såsom bidrag för nämnda ändamål.
I ett den 4 februari 1925 avgivet betänkande rörande omorganisation
av kommerskollegium och vissa kollegium underlydande organ föreslog
1923 års besparingskommitté beträffande navigationsskolorna indragning
av skolorna i Härnösand och Kalmar samt av vissa klasser vid navigationsskolan
i Göteborg, dock att i mån av behov alltjämt skulle anordnas
i Härnösand skeppar- och 3:e maskinistkurser samt i Kalmar
skepparkurser.
Efter viss ytterligare utredning, som i anledning av kommit
téns framställning ägde ruin, framlade Kungl. Majit i statsverkspropositionen
till 1926 års riksdag förslag rörande vissa inskränkningar i navigationsskolornas
organisation. Förslaget vann ej riksdagens biiall.
I anledning av väckta motioner anhöll emellertid riksdagen, att Kungl.
Majit ville låta verkställa en allsidig utredning av frågan, huru befälsutbildningen
för den svenska handelsflottan måtte kunna lämpligen ordnas,
och vidtaga de åtgärder, som med anledning av denna utredning
knnde visa sig erforderliga.
Genom beslut den 19 november 192G uppdrog Kungl. Majit åt kommerskollegium
att verkställa den av riksdagen begärda utredningen,
därvid kollegium bemyndigades att för utredningsarbetet anlita biträde
av samtidigt högst två sakkunniga personer. Med stöd av detta bemyndigande
tillkallade kollegium för ändamålet såsom sakkunniga (fartygsbefälssakkunniga)
sjökaptenen N. P. Larsson och kommendörkaptenen
B. R. von Sydow ävensom för viss tid, varunder von Sydow tillfälligtvis
frånträddo sitt uppdrag, tullkontrollören C. Rudberg.
Sedan examensförrättaren i lia och 2ia maskinistklasserna, mai in ingenjören
C. C. Böös på uppdrag av kollegium verkställt viss utredning
Förebi^fjnu
förändringar
i organisationen.
(923 års
besparingskommitté.
t92G ars
riksdag.
1927 ilis
lartygsbefälsxtikknrmiga.
1928 år»
maskinbotälssakkunniga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ikommers
kollegium
1929.
b Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
och framlagt förslag rörande åtgärder för vinnande av en förbättrad
lindel visning vid navigationsskolornas maskinistavdelningar ävensom
förslag till vissa organisatoriska förändringar; beträffande samma avdel
ningar samt yttranden över berörda förslag av kollegium inhämtats från
navigationsskolorna oell svenska maskinbefälsförbundet, tillkallade kollegium
den 17 november 1928, efter bemyndigande av Kungl. Maj:t
förenämnde Böös samt övermaskinisten S. L. Äström ävensom läraren
vid navigationsskolan i Göteborg, civilingenjören P. G. Koos att såsom
sakkunniga biträda kollegium vid utarbetande av slutligt förslag rörande
ordnandet av utbildningen av maskinister för den svenska handelsflottan.
Dessa sakkunniga (maskinbefälssakknmiga) avgå vo den 5 mars
1929 betänkande mell förslag i ämnet. Över maskinbefälesakkunnigas
betänkande bade yttranden inhämtats av direktionerna för samt föreföreståndare
och lärare vid navigationsskolorna ävensom av Sveriges
redareförening, Sveriges allmänna sjöfartsförening, Stockholms rederiförening
och svenska maskinbefälsförbundet.
På grundvalen av ovannämnda utredningar inkom kommerskollegium
den 30 september 1929 med förslag till omorganisation av navigationsskolorna
samt till en av tidsförhållandena betingad omläggning av un
ilervisningen vid desamma.
Till en lior jan upptog kollegium till behandling frågan örn navigationsskolornas
ledning och i samband därmed spörsmålet örn maskinbefälsutbildningens
förläggning. Kollegium kom därvid till den slutsatsen,
att för det dåvarande inga förändringar i berörda hänseende
kunde anses påkallade. Beträffande navigationsskolornas organisation
ifrågasattes icke någon ändring rörande antalet skolor samt deras förläggning,
liksom icke heller vad angår antalet klasser vid respektive
navigationsavdelningar. Däremot innebar förslaget i fråga örn maskinistavdelningarna
indragning av en Ira maskinistklass, nämligen den
vid nai igationsskolan i Härnösand. Vidare ifrågasattes viss begränsning
a\ antalet extra lärare å maskinistavdelningarna, i samband varmed
föreslogs ökning av de ordinarie lärarne å samma avdelningar
med tre.
Beträffande kommerskollegii förslag i övrigt må här erinras, att koll
legium föreslog beteckningen »handelsflottans befälsskolor» för nu ifråga
varande utbildningsanstalter, varjämte benämningen »maskinistavdel*
ning» borde utbytas mot beteckningen »maskinavdelning». I anslutning
till visst från maskinbefälshåll framkommet förslag ifrågasatte kollegium,
att maskinistklasserna borde betecknas maskinchefsklass, maskin
nistklass och maskinskötarklass (maskinskötare av l:a klass).
Vidare föreslog kollegium benämningen »rektor» för vederbörande skolas
föreståndare samt att rektor skulle erhålla förordnande för en
tid av 5 år i sänder. Såsom särskild föreståndare för maskinavdelning
skulle en av skolans lärare förordnas med ett årligt arvode av
600 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124. 7
Beträffande lärokursens längd tillstyrkte kollegium utökande av läse
uret för lia ock 2:a maskinistklasserna med en månad eller till 8 respektive
9 månader. ... .... .
• Kollegium förordade vidare inrättande vid skolorna av lararkollegie
samt klass- ock ämneskonferenser. ''
I fråga örn läroämnena upptog ett av kollegium framlagt förslag till tini
plan för navigationsavdelning vissa läroämnen utöver de förut föreskrivna.
Sålunda ifrågasattes såsom nya läi*oämnen i sjokaptensklassen
elektroteknik ock körselmottagning samt kandelsgeografi. Söm nya
läroämnen i styrmansklåssen föreslogos fysik ock mekanik samt skeppsbyggeri
ock maskinlära. Sistnämnda tre ämnen ingingo i viss ernfält
ning i läroämnet sjömanskap i sistberörda klass. Även i fråga örn maskinavdelningarna
upptog förslaget nya läroämnen. Beträffande så val lia
som 2:a maskinistklasserna ifrågasattes införande av ämnet författningskunskap,
varjämte i sistnämnda klass från ämnet maskinlära utbrott
maskinritning såsom särskilt ämne.
I övrigt innefattade kollegii förslag yrkanden på skärpta intradesfordringar.
Sålunda föreslogs bland annat såsom villkor för inträde i styrmansklass
avlagd realexamen med godkända betyg i vissa ämnen
eller däremot svarande kunskaper, vilken anordning likväl forutsattes
skola träda i kraft först efter en övergångstid av fem år. Vidare
ifrågasatte kollegium komplettering av undervisningsmaterielen genom
inrättande av maskinlaboratorier vid vissa skolor och anskaffande av
radiopejlingsapparater för samtliga skolor. Därjämte borde resestipendier
få tilldelas lärarpersonalen.
Kommerskollegii utlåtande utmynnade i en hemställan örn utverkande
j108 riksdagen av anslag för undervisningsanstalterna för sjöfart enligt
följande sammanställning:
Handelsflottans befälsskolor kronor 173,700
Navigationslärarkurs .............................. " Tenn
Provisorisk avlöningsförbättring för vissa lärare >
Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna
... .... . » 23,000
för sjöfart............................................:............
Resestipendier till lärare vid undervisningsanstalterna för
i.... ■ . ................ > 1,500
sjöfart...............................••••••..... ................. . .''i
Maskinlaboratorier vid handelsflottans befälsskolor i Stockholm
och Göteborg och viss undervisningsmateriel i övrigt
vid undervisningsanstalterna för sjöfart .................... » 130,000. I
I skrivelse till Kungl. Majit den 2 december 1929 framlade kommerskollegium
sedermera förslag beträffande ordnandet av fartygsbefälsaspiran
tornas praktiska utbildning för erhållande av styrmansbrev och skeppar - brev av lia klass. Förslaget i denna del innebar bland annat sådan ändring
av nu gällande bestämmelser, att det för respektive behörighets--
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsverkspropositionen
till 1930 års
riksdag.
-Motioner
1930 ars
riksdag.
s Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
brevs erhållande, liksom för inträde i någon av åsyftade klasser, icke
skulle under alla förhållanden erfordras att hava fullgjort hittills föreiVe“8Bge-''“rtywtiaiwt
Denna skulle nämligen - under förutsättning
att vederbörande avlagt realexamen med godkända betyg i vissa
ämnen ener styrkt sig äga däremot svarande kunskaper — kunna ersättas
av tjänstgöring såsom befälsaspirant å maskindrivet fartyg av viss
högre storleksklass i säx^skilt angiven fart.
I statsverkspropositionen till 1930 års riksdag framlade Kungl. Maj-t
e t forsing i ämnet, som nära anslöt sig till det av kommerskollegnun
avgivna med uteslutande dock av anslag till resestipendier sam,,
maskmlaboratorier. Beträffande laboratorierna hade föredragande
departementschefen ansett ytterligare utredning erforderlig,
i ärendet framställdes motionsledes följande vianden
mät ^ 1uda?d9,n,0t.i0M1'' <Ii144 °ch II:218) att riksdagen
matto avslå forslaget om indragning av Ira maskinistklossen i Härnö
sand.
I en inom andra kammaren väckt motion (106) föreslogs, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att realexamen icke
sat es som villköl- för inträde vid rikets navigationsskolor, eller örn
e. lck° ^de blfaIIas> att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj-t
derstälfnhå iT»att fol''Slaget tiU nytt reglemente för skolorna måtte understallas
riksdagens prövning.
Kungl Maj:ts förslag vann icke riksdagens bifall i vidare mån, än
slaten1 BliageD’- T f°r,budgetåret 1930/1931 upptog de ordinarie arv
slagen till navigationsskolorna, navigationslärarkursen och ålderstillägg
or personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart med oförändrade*
be opp respektive 171,000, 2,200 och 23,000 kronor, för samma budgetår anvisade
dels till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid natania
fa T fÖrSlagSanslag av 3’900 ^onor, dels för anskafi
r?5
0^n\ Pe3llanfaPP,arfter tm Sk0l0rna ett estra reservationsanslag
f enJk °°I k Tf;, d,!1S °Ck f°r praktisk utbildning av däcksbefäl för doo
enska handelsflottan ett extra anslag likaledes av 15,000 kronor.
husom av riksdagens skrivelse i ärendet inhämtas, betingades den av
visande hållningen till förelaget av flera olika skäl. pXt a“ "i
sågs forslaget genom ilen förlängning av vissa kurser, detsamma förut•satte,
komma att medverka till ett skärpande av redan förefintlig brist
LnVhadeghaf>tPti1irnbefii1; 6geUtlig rePresentant för rederinäriu
Jerka
Vi p ° att "nder vlsst skede av utredningsarbetet meuJnt
i1 detsamma. De motionsledes framställda yrkandena, vilka
gm e ut pa jämkningar i skilda hänseenden i det framlagda förslaget
lund?kommin, ^ kUQ“a avvisas- Riksda^n hade sa
de
unde!? r aPPfattUmgen’ att nu ifrågavarande spörsmål borde
undergå en förnyad omprövning, innan ett slutligt avgörande skedde
Sy?erår?-ett huvudÖQskemål framträda, att en reform på detta
e icke borde fa medverka till en ökning av den nuvarande befäls
-
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
fristen ävensom ej heller försvåra cn rekrytering till befälsgraderna för
manskapet ombord å fartyg eller från de medborgargrupper, av vilka
hittills en stor kontingent av fartygsbefäl rekryterats. Riksdagen uttalade
tillika den förväntan, att de i de väckta motionerna framförda synpunkterna
måtto komma under förnyat övervägande, i samband varmed
borde förebringas en klarläggande utredning beträffande frågan, huru
statens omkostnader skulle komma att gestalta sig under en längre tid
framåt, därest för erhållande av styrmansbrev och skepparbrev av l:a
klass fordran å segelfartygstjänst med vissa av kommerskollegium föreslagna
modifikationer i gällande bestämmelser skulle bibehållas. Slutligen
må erinras, att riksdagen i detta sammanhang jämväl framhållit
önskvärdheten därav, att frågan örn behovet av särskilda maskinlaboratorier
för navigationsundervisningen måtte prövas i samband med
övriga spörsmål, som rörde nämnda undervisning.
Vid föredragning i statsrådet den 14 juli 1930 av riksdagens ifrågavarande
skrivelse uttalade jag, i anslutning till min hemställan örn förnyad juli 1030.
ötredning i ämnet, att några särskilda direktiv — utöver vad riksdagsskrivelsen
därutinnan innehölle — rörande ifrågavarande utredning icke syntes
mig vara erforderliga. Vid det förnyade utredningsarbetet borde
emellertid de redan föreliggande omorganisationsförslagen m. m. göras
till föremål för granskning och överarbetning med beaktande av de erihringar
och synpunkter, som i riksdagens skrivelse och i densamma omför - mälda motioner framförts. Särskilt betonade jag önskvärdheten av att
— med hänsyn till de betydande kostnaderna — inrättandet av speciella
maskinlaboratorier för navigationsskolorna kunde undvikas i så stor utsträckning
som möjligt. I sådant avseende bordo noggrant undersökas,
huruvida icke — liksom vid tidigare utredning visat sig kunna ske i Malmö
— å respektive övriga orter anordningar kunde träffas, som möjliggjorde
användandet av vid statens eller annan läroanstalt redan befintligt
laboratorium för undervisning jämväl vid navigationsskola. "Vidare
syntes de motionsvis framförda skälen mot en indragning av l:a maskinistklassen
vid navigationsskolan i Härnösand så vägande, att frågan
härom enligt min mening borde än en gång sorgfälligt prövas.
Då jag nu övergår till att närmare redogöra för innehållet i det före
liggande förslaget rörande navigationsskolaväsendets omorganisation,
torde jag först fä återgiva en av de sakkunniga verkställd undersökning
av den med skolornas antal och erforderliga klasser intimt sammanhängande
frågan om handelsflottans befälsbehov. Med avseende å detta spörsmål
hava de sakkunniga uttalat sig på följande sätt:
timi iirs
navigations ■
skolosakkunniga.
Handels
flottans
befäls
behov.
Allmänna
Synp-inkter
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
hälSÄ ..befäIs«tbildningens ändamålsenliga ordnande sammanhander
på det narmaste med spörsmålet om handelsflottans behov järn™‘
sett « KfJ «''• »Om kategorier. Det måste nårn? “gen arn
otina r- frine ;,?enhet av synnerlig vikt, att vid en omläggning av
utbildningsforhallandena statsmakterna icke genom åtgärder, vilka vising™
3"® ur nt^ningssynpunkt Önskvärda men som
inne hai a ett försvarande av betalsbehörighetens förvärvande, medverka
taU skapandet av brist på befäl av viss kategori eller till skärpandet av
•lisett}“"ei|ntIlg dy lk ’nst- Fastmera torde en reform på området böra
svillitvm a-gnade blott att “öjliggöra en ur sjöfartsK
lrll ll f 1 S a utbl''dmng j och för sig utan tillika att underlätta utbildnmgen
i sådana hanseenden, att i ali den utsträckning som är görligt
den erforderliga tillgången på befäl säkerställes. Genom riksdagens
uttalande i den förevarande fragnil, liksom genom de i anslutning därtill
clersttrukftsPr0t0k01 6t a“nade direktivpn- har denna synpunkt starkt un
RfllLlafitåIUnda
f?!ett °1S bbr? tin en bör-ian ugna särskild uppmärksamhet
at spörsmålet örn handelsflottans befälsbehov för närvarande och
tor den närmare framtiden.
Jad nu sagts gäller emellertid allenast i fråga om befäl med minst
styrmans- och 2 :a maskinistbehörighet, men däremot icke skeppare av
l.a klass och maskinister av 3:e klass, beträffande vilka sistnämnda båda
befulskategorier tillgången för närvarande torde kunna anses i huvudsak
motsvara efterfrågan och i allt fall även någon omläggning av utbild''
ningen icke rimligen synes kunna äventyra rekryteringen.
Det ligger i sakens natur, att de beräkningar angående befälsbehovet
som i detta sammanhang över huvud taget låta sig åvägabringa, endast
kunna aga approximativ giltighet, särskilt i den män de taga sikte på
framtida förfall landen. Och redan en undersökning av det nuvarande
belalsbenovet efter en mera exakt metod är förbunden med mycket stora
svårigheter, icke minst med hänsyn till att gällande fordringar i avseende
a fältj gs förseende med befäl (befälsförordningen, särskilt §§ 4—7)
xaxia icke blott ined fartygens typ (segelfartyg, maskindrivna fartyg)
Pt0rjeb 0(dl 1 förekommande fall maskinstyrka, utan även med sådana
Jorna [landen av mera föränderlig art som ändamålet med fartygets nyttig
ten(fSSagerailrdyS’bl^^ och den fart, vari det sysselsätter
Härtill kommer, att resultatet av en undersökning med utgångspunkt allenast
fran nämnda fordringar i allt fall mäste bliva förbundet med icke
oväsentliga felkällor, sa till vida att detsamma kommer att giva uttryck
allenast för ett efter vissa regler konstruerat behov, medan däremot det
taktiskt föreliggande behovet icke låter sig exakt bedöma. Ty, såsom
jemväl kommerskollegium uttalat i underdånig skrivelse den 28 september
. j?’ anstalles å åtskilliga befälsbefattningar överkvalificerad arbetskraft
i sa hänseende, att därtill anlitas befäl av högre behörighet, än befälsforordningen
omedelbart föreskriver. Orsakerna till detta förhållande
havn av kollegium i åsyftade sammanhang angivits vara flera och framhåller
kollegium härutinnan följande:
''Särskilt å vissa större fartyg anse vederbörande rederier sig äga an!
edri ing besätta vissa underordnade befattningar med personer med högre
kvillHikationm- äii de föreskrivna, liksom å fartyg i åtskilliga fall till
sattas liera belalsbefattningar än som formellt erfordras. I en del fåll
äter torde vid viss befattnings tillsättande tillgången på befäl hava varit
11
Kungl. Majus proposition Nr 124.
sa pass stor, att vederbörande i valet mellan olika väl kvalificerade funnit
sig böra antaga person med högre behörighet an som formellt
varit erforderlig. I en del fall åter torde överkvalifikationen bero på
vederbörande befäls önskan att tjänstgöra i viss träde exempelvis i ny - heten av hemlandet eller i visst rederi, varför lägre befattning an sadan,
vartill behörigheten berättigar, sökes respektive bibehålla i avvaktan pa
befordran^nda ay kollegium framhållits äger jämväl enligt vårt sätt att
se fortfarande full giltighet. Särskilt mäste i förevarande sammanhang
uppmärksammas, att å större fartyg för vissa underordiiade^ bei^ttmngar
i; vidsträckt omfattning anställes befäl med högre kvalifikationer an de
föreskrivna, liksom att i mångå fall flera befälsbefattningar tillsattas ari
som författningsenligt erfordras. Sagda praxis torde för övrigt i betraktande
av den inom handelsflottan pågående utvecklingen mot, genomsnittligt
sett, allt större fartygsenheter hava under senaste aren erhållit
yttodigare'' omständighet, vartill man har ali taga skälig hänsyn
vid beräknandet av det faktiska befälsbehovet, utgör den ,mmera ganska
allmänt medgivna förmånen för befälet av semester växlande melian^
och 4 veckor, sedan vederbörande tjänstgjort inom rederiet tv& ®°“
eh konsekvens härav inställer sig ett oundgängligt behov av tillgång på
semesSrviarier med erforderlig behörighet, från vilket man enligt vårt
förmenande icke i detta sammanhang kan bortse, aven örn för närvarande
semesterförmånen i viss utsträckning utbytes mot kontant ersättning.
Med hänsyn till nu angivna omständighet torde det få anses tillfyllest
att i genomsnitt räkna med en semestertid av allenast 2 veckor.
Med tillämpning bland annat av ovan angivna synpunkter hava vi beräknat
handelsflottans behov för närvarande av sjökaptener och starman
'' B r otto t o n . j
-i
Antal fartyg
Anul sjökaptener och i
styrmän
--—-----“
492
■, ;■
1.0
x 492 = 492
1CX)—OUU ....................................... •
187
3.0
x .487 = 1461
84
3.5
x 84= 294 1
113
4.0
x 113 = 452
5
j o.fi
Of
Ol
11
vk
X
Summa
1 181
2 727
Vikarier under semester (1/24 av 2 727)
114
Summa 2 841
Uppgifterna angående antalet fartyg inom olika dräktighetsgrupper
havit^sämmanstiil lis mod ledning av 1929 ira *?!*“£»*
snittliga behovet inom de olika grupperna — tredje kolumnen har be
stämts efter ingående överväganden i fråga örn de faktiska förhållandena
på området. Vi hava därvid ansett oss kunna utgå från följande antaganden
för vilka nämnda genomsnittsvärden giva uttryck, nämligen att
ii värjo fartyg örn 100 ton och därutöver finnes anställd befälhavare med
Sjökaptener
o<''h styrman.
12
Kungl. Murits proposition Nr 124.
minst den behörighet som styrmansbrev medför (de undantag, som i verkÄ10IST
.an.tagaa kompenserade därav> att även å vissa farn
k ! k ,0- °n, toriattnmgseniigt skall finnas anställd befälhavare
med högre behörighet), samt att därjämte a fartygen tjänstgöra följande
antal styrman: i gruppen 500—2,000 ton två styrmän å varje fartyg i
gluppen 2,000—5,000 ton två styrmän å varje fartyg men därjämte yetterifcaie
en styrman å i genomsnitt vart annat fartyg, i gruppen 3,000—10,000
ton tre styrman a varje fartyg samt slutligen i gruppen över 10,000 ton
annTf ocil dessutom en styrman å i genomsnitt
vart annat faityg Behovet av semestervikarier har med hänsyn till ovan
Set befäl torhallaildeu antaSlts motsvara en fjug lif järdedel av hela anta
m?eLrimmaDlagda
nuyaraade behovet av sjökaptener och styrmän kan
följaktligen, såsom av tabellen framgår, fastställas till siffran 2 841
lia tjänstgöringstiden i befäisställning, som här avses med hänsyn till
avgang fran banan, dödlighet m. m., genomsnittligt torde kunna förutsattas
vara oniKrmg 25 år, skulle det årliga tillskott, som i medeltal erfoidras
för att uppehålla befälsiiumerären vid angivna siffra, utgöra en
ljugulemtedel harav eller i runt tal 114.
Uppenbarligen måste emellertid behovet växla med förändringarna i
händeIsllottans storlek och sammansättning. Handelsflottan har under
<e senare tio arén ökats med i medeltal per år omkring 2 procent örn
tTlTYrnu ! anta !t mfd omkring 6 procent, örn hänsyn tages
till bi uttotonnaget. Det skulle da ligga nära till hands att uppskatta
den ytterligare rekrytering, som är betingad av handelsflottans ökning,
med ledning just av dessa siffror. Emellertid hava vi, även med beaktande
av de vidgade möjligheter till nyanskaffning av fartyg, som skeppshypotekskassans
upprättande otvivelaktigt innebär, ansett försiktigheten
bjuda att icke for den närmare framtiden räkna med större ärlig ökning
iv: „,afUai:et fa,’fyg lin 1 procent. Denna vår ståndpunkt betingas
framst daiav, aff handelsflottans ovan redovisade jämförelsevis avsevarda
tillväxt till ej oväsentlig del lär få anses föranledd av den efter
världskriget mycket starka ersättningen för förlorat tonnage. Då handelsflottans
nyförvärv genomsnittligt torde utgöras av fartyg överstU
gande 1 000 ton, Ilar den erforderliga ökningen av nu ifrågavarande befäl
beräknats etter i genomsnitt 3.5 för nytillkommet fartyg. För tillgodoseende
av sagda rekrytering har upptagits ett antal av 50.
Enligt de sålunda verkställda beräkningarna skulle man alltså för
framtiden, i män den nu kan överblickas, eftersträva ett ärligt tillskott
av styrman, som icke kan skattas lägre än till 164 (114 50).
Riktigheten av en dylik uppskattning motsäges icke av viss av fartygs
befalssakkunniga i aninet utlörd beräkning, vars resultat kommerskollegium
för sin del godtagit. Enligt denna beräkning, vilken verkställts
i samband med de sakkunnigas övervägande av frågan örn ett lättare förvarvande
av dea för styrmansbrev föreskrivna segel fartygst jansfon,
+ j ,Ma“..!geu särskilda åtgärder erfordras för beredande av tillfällen
till dylik tjänst för befälsaspiranter till ett antal av 175.
, ®.aS0DJ stöd *Ö1'' våra beräkningar i viss del förtjänar för övrigt framhållas,
hurusom under senaste tioårsperiod i medeltal per år 122 styrmansbrev
utfärdats, ett antal, som nära överensstämmer med det av osa
beraknade arliga tillskottet med utgångspunkt allenast från det nuvarande
befälsbehovet.
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Om än för närvarande någon mera utpräglad disproportion mellan tillgång
och efterfrågan å beiäl med minst styrmans behörighet icke kan
anses vara rådande, så torde likväl, såsom jämväl kommerskollegium antyder,
under den senaste tiden en viss åtstramning i tillgången på styrmän
hava gjort sig märkbar, ett förhållande, som ytterligare belyses avovan
anförda uppgift angående antalet utfärdade styrmansbrev. Aven
till detta förhållande måste givetvis hänsyn tagas vid bestämmande av
skolorganisationens
omfattning. , __,,
Vid fastställande av det erforderliga utbildningsbehovet kan emellertid
icke bortses ifrån, att vid examinationen en viss kuggnmgsprocent
måste beräknas. För närvarande torde denna uppgå till inemot 20 procent
Vid en förbättrad organisation av undervisningen synes man emellertid
vara berättigad förutsätta, att denna anmärkningsvärt hoga kuggnin^sprocent
framdeles skall låta sig nedbringa till åtminstone hälften
eller till 10 procent. Med hänsyn härtill ävensom till nyss anförda omständighet
lär det verkliga årsbehovet av styrmansaspiranter bora angivas
till 190.
Vad härefter angår maskinister av l:a och 2:a klass, så hava vi ansett *«***''
lämpligt att enligt väsentligen motsvarande grunder, sorn tillämpats be- ^
träffande sjökaptener och styrmän, verkställa en uppskattning av behovet
för närvarande av förstnämnda slag ay befäl.
Resultatet av en dylik beräkning framgår av nedanstående tabell:
Rrut toton
Antal fartyg
Antal maskinister av
lia och 2:a klass
492
0.7 x 492 = 344
487
2.0 x 487=974
84
2.5 x 84 = 210
37
3.o x 37 = 130
76
■4.0 x 76 = 304
5
9.0 x 6 = 45
AU wv Oell llrtlUVcl
Summa
1 181
2 007
Vikarier under semester (1/24 av 2 007)
84
Summa 2 091
De genomsnittssiffror, som kommit till användning vid uppskattningen
av beiälsbehovet å fartyg inom olika storleksgrupper, hava ^arnval l detta
fall bestämts efter ingående övervägande med ledning ay de faktiska tor
hållandena. I övrigt torde den meddelade sammanställningen icke påkalla
någon kommentar, då densamma bygger på enahanda grunder, som
tillämpats ifråga om motsvarande tabell beträffande sjökaptener och
StHaaulelsflottans behov för närvarande av maskinbefäl med behörighet
åtminstone såsom maskinist av 2:a klass kan, såsom av tabellen framgår,
unn skattas till sif tran 2,091. . ...
Den genomsnittliga tjänstgöringstiden i befälsstallnmg, som har avses,
har, nied hänsyn tagen till den betydande avgången genom anställning i
14
Kungl. Martis proposition Nr 124.
anel, dödlighet o. dyl., antagits till 20 år. Riktigheten av detta antaganf.
e. har bestyrkts av en särskild undersökning rörande genomsnittliga
tjänstgöringstiden, vilken vi åvägabragt på grundval av den nuvarande
åldersfördelningen inom maskinistkåren enligt svenska maskinbelälslorbundets
matrikel. Det årliga tillskott, som genomsnittligt skulle er,
°nmraS. -or miaskjnheiälsnumerärens uppehållande vid angivna antalet
--,UJ1, utgör salunda en tjugondedel därav eller i runt tal 104.
mellerud är det ett allmänt känt faktum, att för närvarande och sedan
ganska lang tid tillbaka tillgången pä maskinbefäl av här åsyftat
slag icke tillnärmelsevis motsvarar efterfrågan. En avsevärd brist lorens8?1;
sålunda, och angelägenheten av att med det snaraste åstadkomma
lorbattrade lörliållanden härutinnan ligger i öppen dag. Den ifrågavarande
kristen bär av oss uppskattats till siffran 360. Uppskattningen
bär verkställts pa grundval av vissa under hand från Sveriges redareförening
erhållna uppgifter. Enligt dessa uppgifter föreligger enbart i
Håga örn till Sveriges redareförening anslutna fartyg (det stora flertalet
överstigande 500 bruttoton) en brist, som, örn hänsyn tages allenast
tiH be (minimi-)krav gallande författning i ämnet innefattar, kan beraknas
till silf rån 20o, men, om man ser till det faktiska behovet, icke kan
uppskattas lägre än till 260. Då vidare, enligt vad som uppgivit^, den
svenska handelsflottan omfattar fartyg örn över 500 bruttoton till ett.
antal av 192, vilka icke äro anslutna till Sveriges redareförening, och
man torde hava grundad anledning att antaga, att å åtminstone halva
antalet av dessa saknas en maskinist av 2:a klass, så torde man vara
berättigad förutsätta, att den sammanlagda faktiska bristen å maskinbefal
för närvarande icke understiger talet 356 (260 + 96) eller avrundat
uppåt ubO. Att därvid den föreliggande bristen åtminstone icke blivit
beraknad i överkant, synes bekräftas därav, att en i annan väg verkställd
uppskattning av densamma, till grund för vilken legat vissa uppgifter
Iran svenska maskinbefälsförbundet, givit till resultat en något högre
siffra eller omkring 400. Den förefintliga skillnaden torde emellertid betingas
av att förbundet ifråga icke omfattar samtliga tjänstgörande maskimster.
i Gi1iV.etvis lärer man icke kunna förutsätta, att en så omfattande brist
skall kunna omedelbart bringas att försvinna, utan är man nödsakad utgå
?? ganska lång. övergångsperiod såsom erforderlig för dess täckande.
Härvid torde man icke kunna räkna med kortare tidrymd än tio år.
Med en sålunda antagen utgångspunkt bör till ovan angivna siffra 104
laggas en tiondel av den beräknade bristen (360) för att man skall
kunna erhålla ett riktigt intryck för det årliga tillskott, som under förutsättning
av handelsflottans förblivande vid nuvarande storlek och sammansättning
är att eftersträva såsom nödvändigt. Nämnda tillskott bör
sålunda enligt vårt sätt att se uppskattas till siffran 140 (104 -j- 36).
Självfallet Ilai man emellertid även vid nu förevarande överväganden
att taga vederbörlig hänsyn till den i det föregående åsyftade alltjämt
fortgående ökningen av handelsflottan. Enligt en beräkning motsvarande
den, som i detta hänseende blivit verkställd ifråga om sjökaptener
och styrmän, skulle för tillgodoseende av nu ifrågavarande rekryteringsbehov
behöva avses ett antal av 35 maskinister.
Enligt vara ovanstående beräkningar bör sålunda för den närmaste
framtiden eftersträvas en årlig rekrytering av i medeltal minst 175 (104
- r 36 + 35) maskinister av 2:a klass.
15
Kungl. Majus proposition Kr 124
Belysande för dc nuvarande förhållandena på området äro siffi orna
för antalet utfärdade maskinistbrev av 2:a klass under senare är. Medeltalet
lör den senaste tioårsperioden (1920—1929) av sådana uppgår sålunda,
enligt vad vi inhämtat, till allenast omkring 60.
A.v det nu an i örda framgår, att den av inaskinbeiälssakkunniga
ställda uppskattningen, enligt vilken behovet av ärlig nyrekrytering a\
maskinister av 2:a klass skulle utgöra 70, icke kan godtagas såsom motsvarande
de faktiskt föreliggande förhållandena. Kommerskollegium har
också vid sina överväganden härutinnan framhållit såsom ganska uppenbart,
att de sakkunniga i alltför hög grad räknat i underkant.
Liksom i fråga örn styrmännen kan emellertid vid fastställande av det
erforderliga utbildningsbehovet av maskinbefäl icke bortses ifrån, att
vid examinationen en viss kuggningsprocent måste beräknas. Denna
torde även för 2:a maskinistklassens del för närvarande uppgå till inemot
20 procent men vid en förbättrad organisation av undervisningen låta
sig nedbringa till åtminstone hälften eller till 10 procent. Med hänsyn
härtill lär det verkliga årsbehovet av maskinbefälsaspiranter (av 2:a
klass) böra angivas till 190.»
Härefter övergå de sakkunniga till att behandla själva omorganisationsspörsmålet.
Därvid ha de till en början framhållit följande allmänna
synpunkter.
»Vid de tidigare verkställda utredningarna hava olika brister i navi- Allmänna
gationsundervisningen gjorts till föremål för uppmärksamhet och över- synpunkter,
vägande. I det föregående hava vi redan haft anledning att sysselsätta Den nuva_
oss med vissa hithörande angelägenheter, företrädesvis avseende rent r.,n(ie 0rgamyttre
organisatoriska förhållanden. Sålunda må erinras, hurusom frågan sationens
om dea ställning skolornas båda avdelningar intagit av maskinbefäls- bostel,
sakkunniga skjutits i förgrunden. Likaledes hava såväl ay sistnämnda
sakkunniga som av fartygsbelälssakkunniga ägnats särskild uppmärksamhet
åt spörsmålet örn höjande av inträdesfordringarna och därmed
jämväl åt den allmänna inriktningen av skolornas arbete. Slutligen må
framhållas det omfattande arbete, som både nämnda sakkunniga och kommerskollegium
nedlagt på att giva åt skolornas undervisningsplan en
läggning, som bättre än den nu gällande är ägnad att tillgodose utvecklingens
krav. ..
Vid den prövning, som vi ägnat nu närmast föreliggande spörsmål,
hava vi visserligen funnit någon jämkning påkallad i yttre organisatoriskt
avseende och därvid även i de håda skolavdelningarnas inbördes
ställning. Men med den vikt vi ansett oss böra tillmäta de förefintliga
rekryteringssvåriglieterna, enkannerligen i vad det gäller den maskintekniska
linjen, hava vi funnit anledning särskilt framhäva en annan
brist hos nuvarande organisation, vilken visserligen konstaterats av maskinbefälssakkunniga,
men genom sagda utredning efter var asikt icke
tillräckligt beaktats. Vi åsyfta härvid tredjemaskinistklassens ställning.
Otvivelaktigt innebär det en svaghet, att sagda klass icke närmare anslutits
till andra maskinistklassen. Men ur undervisnings- och rekryteringssynpunkt
ännu betänkligare är, att man hittills icke uppmäiksammat
betydelsen av, att den grundläggande teoretiska maskinistutbildningen
må kunna förvärvas samtidigt med det obligatoriska arbetet å
verkstad. Med nuvarande arbetsförhållanden inom industrien skulle otvivelaktigt
något som erfarenheten från dea senaste tiden jämväl be
-
16
Omorganisationens
syfte.
Kungl. Majris proposition Nr 124.
krabat -- om tillfälle beretts att jämsides med verkstadsarbetet deltaga
5 ordnad skolundervisning, åtskilliga inom verkstadsindustrien anställda
arbetare satts i stand att förvärva erlorderlig utbildning såsom maskiför
reformarbetet 1 detta avseende föreligger en betydelsefull uppgift
Vad angår inträdesfordringarna och undervisningens allmänna inrikt
ning huva vi i det föregående halt tillfälle att framhålla, hurusom dea
nu rådande ordningen säkerligen i åtskilliga hänseenden är i behov av
en revision. Redan den utveckling, som folkskolan undergått, sedan nu
gillande navigationsskoieregiemente tillkom, samt iniörandet av obliga
tonsk lortsattmngsskola har i viss mån givit ett annat och gvnnsammare
utgangslage at navigationsskoleundervisningen. Och de betvdande Iram
stegen pa det sjöiartstekniska området ha i skilda avseenden låtit den
nuvarande anordningen av undervisningen, dess ämnesområde och kursomiattmng,
framstå såsom i behov av en omläggning. Sålunda har vid
det tidigare utredningsarbetet klargjorts, att vissa nya ämnen med fog
kunna gora anspråk på utrymme å arbetsordningen. Och inom de cen
träla amnena å skolornas båda linjer har den tekniska utvecklingen medfört,
att nya moment måste upptagas, vilket svårligen kan ske utan en
motsvarande beskärning av äldre, mindre nödvändigt stoff. Förbises kan
e;i heller, att arbetsbelastningen i skolan beträffande åtskilliga klasser
jy1 närvarande är så betydande, att en rationell studieanordning måste
förutsätta en oundgänglig reduktion av timplanens veckotimsummor.
ytter ägare må erinras, att vår tids pedagogiska strävanden på den ali
manna undervisningens tält icke kunna lämnas obeaktade vid en örnlaf
ning av navigationsskolorna.
Särskilt i två avseenden torde i belysning av sistberörda förhållande
bristerna i den nuvarande ordningen göra sig påminta. Sålunda synes
den experimentella undervisningsmetoden icke hava kommit så till'' sin
ratt vid arbetet i navigationsskolorna, som önskvärt är. Och vidare torde
de nu gällande examensformerna icke hava anpassats efter de krav, som
nutilldags å skilda undervisningsområden ställas på redovisandet av inhämtade
kunskaper.
De brister av mera pedagogisk art, som alltså framträtt, lära åtminstone
till en del kunna tillskrivas det mindre tillfredsställande sätt, på
vilket hittills sörjts för lärarnas utbildning för sin uppgift. I viss män
torde de ock sammanhänga med det ganska konsekvent tillämpade klasslärarsystem,
som är för navigationsskolorna utmärkande. Utan att underskatta
de fördelar, som detsamma obestridligen ur vissa synpunkter
erbjuder, län det icke kunna förnekas, att de skäl som vid läroanstalter
jämlörliga med navigationsskolorna föranlett sagda systems utbytande
mot en ordning, enligt vilken en starkare begränsning av ämnesområdet
för varje enskild lärares verksamhet inträtt, jämväl äga bärighet, när
det gäller den nautiska och maskintekniska undervisningen.
Slutligen bör i detta sammanhang uppmärksammas den brist på ordnad
samverkan lärarna emellan, som karakteriserar navigationsskolorna
till skillnad från det offentliga undervisningsväsendet i övrigt. Givetvis
skulle det för arbetet i dess helhet vara till bestämd båtnad, örn i detta
avseende en annan ordning komma till stånd.
Da det härefter gäller att bedöma, vilka åtgärder böra vidtagas för
undanröjande av de brister, som befunnits vidlåda navigationsskolornas
undervisning, och i syfte att låta dessa skolors arbete komma till uffo
-
17
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
rande under former och betingelser, som överensstämma med tidslägets
brav, hava vi redan i det föregående närmare angivit vår ståndpunkt
i fråga örn flera av de vid tidigare utredningar framkomna önskemålen
och komma nedan att ytterligare avhandla olika detaljspörsmål i berörda
avseende. Under hänvisning i övrigt till vad som annorstädes anföres,
anse vi oss i detta sammanhang kunna begränsa oss till några erinringar
av mera allmän natur.
Av de organisatoriska problemen tilldrager sig frågan örn 3:e maskinistklassen
huvudintresset. På denna punkt finna vi oss främst ur rekryteringssynpunkt
äga goda skäl att påkalla en omläggning, avseende
att bereda möjlighet för framförallt sådana inom verkstadsindustrien sysselsatta,
som önska utbilda sig för maskinistyrket, att jämsides med yrkesutövningen
deltaga i undervisningen. Detta syfte torde kunna tillgodoses
genom att anordna kursen i fråga såsom aftonskola, i huvudsaklig
anslutning till vad som gäller beträffande jämförlig utbildning inom
yrkes- och lärlingsundervisningens område. De erfarenheter rörande ändamålsenligheten
av en dylik anordning, som föreligga såväl från våra
grannländer som från Malmö, ådagalägga övertygande den föreslagna
vägens framkomlighet. Med hänsyn till föreliggande, förhållanden torde
vid navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg, .vilka städer som bekant
hysa en betydande verkstadsindustri, 3:e maskinistklassen böra omläggas
till en ettårig aftonskola. Av enahanda skäl bör vid skolan i
Malmö maskinistutbildning enligt samma linjer komma till stånd. Vad
åter angår skolan i Härnösand, lära tillräckliga skäl icke föreligga lör
en omedelbar förändring av nu bestående ordning. Huruvida vid förstnämnda
skolor parallellt med aftonkursen jämväl en mera koncentrerad
helgdagskurs kan vara av behovet påkallad, undandrar sig för närvarande
ett säkert bedömande. Med ledning av de senaste årens frekvenssiffror
beträffande antalet i 3:e maskinistklass undervisade elever med hemort
utanför läroverksstaden torde snarast gälla, att ett sådant behov icke
förefinnes. Då det emellertid låter sig tänkas, att elever finnas, som löredraga
dagundervisning, synes möjlighet böra föreligga att vid ett icke
alltför ringa elevantal — förslagsvis minst 6 — vid skolorna i Stockholm
och Göteborg fortfarande upprätthålla den hittillsvarande anordningen
av sagda utbildning. ...
Beträffande det mycket betydelsefulla spörsmålet örn undervisningens
allmänna planläggning och arbetets bedrivande hava vi vid utformningen
av det såsom bilaga till detta betänkande fogade förslaget till kursplaner
letts av följande synpunkter. T avseende på skolarbetets omlattning hava
vi sökt nedbringa antalet dagliga lektioner till ungefärligen den nivå,
som föreskrivits för de med navigationsskolorna närmast jämförliga tekniska
fackskolorna. Även örn de för olika klasser upptagna veckotimtalen
alltjämt torde få anses höga, hava vi vid överarbetningen i det
hela sökt bereda rimlig tid för ett rationellt bedrivet hemarbete lrån elevernas
sida, något som måste bliva till fromma för utbildnmgsresuhatet.
Med avseende på undervisningens allmänna inriktning må särskilt understrykas,
att så viii stoffets utväljande som dess metodiska behandling
städse måste försiggå med strängt aktgivandc på de praktiska krav. som
de framtida befälsuppgifterna uppställa. Positivt synes en lortsatt .utveckling
i denna riktning kunna uppnås genom vidsträcktast möjliga
utnyttjande av besök ombord å fartyg och i verkstäder för meddelande
av kunskap rörande fartygsteknik o. dyl. Likaledes bör vid undervis
Bihang
till riksdagens protokoll V.l.lt. 1 somt. 10G haft. f\r 12''i.) 2
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
ningen i de skilda ämnena noga beaktas, att framställningen genom val
av praktiskt värdefulla exempel städse anknytes till det arbetsområde,
tor vilket skolan avser att förbereda. Negativt tillgodoses enahanda syfte
genom radikal utmönstring av otidsenligt stoff och planmässig begränsning
av invecklade formelhärledningar och tidskrävande bevis. I samma
syfte bör jämväl tillses, att, alltefter som den fortskridande utvecklingen
föranleder upptagande av nytt ämnesmaterial, lämplig utskiltning av
äldre mindre nödvändiga delar av läroinnehållet äger rum. Synnerlig
vikt. måste jämväl tilläggas den omständigheten, att undervisningen i all
görlig utsträckning kontinuerligt utgår från experiment och egen iakttagelse
samt i det hela anknyter till konkreta förhållanden inom elevernas
erfarenhet. Gäller detta örn stora områden av navigationsskolans verksamhet,
äger det. otvivelaktigt i särskild grad tillämpning på ämnena
navigation,. maskinlära, fysik, kemi och elektroteknik. Med hänsyn härtill
hava vi i förslaget till kursplaner funnit oss böra uttryckligen angiva
i vissa fall, att kurserna skola genomgås i anslutning till demonstrationsförsök,
i andra att elevlaborationer skola utgöra ett obligatoriskt led
i undervisningen.
Slutligen må i detta sammahang erinras örn lämpligheten av att vid
undervisningen praktiska hjälpmedel, tabeller, räknestickor, grafiska
framställningar m. m. tagas i anspråk på ett sådant sätt, att eleverna
förvärva full förtrogenhet med desamma. Såmedelst torde jämväl kunna
uppnås ett bättre ekonomiserande med lärotiden.
Vad examensformerna angår, synes i denna del en icke oväsentlig förenkling
kunna vidtagas. En reform härutinnan bör främst hava till syfte
att bereda utrymme för ett mera rationellt redovisande av elevernas inhämtade
kunskaper. Till främjande av en sådan utveckling hava till en
början vägande skäl funnits anförda för ett undanröjande av anordningen
med särskild slutrepetition. I stället synes det naturligt, att vederbörande
lärare under läsårets lopp hänvisas att efter avslutad genomgång
av olika huvudpartier av kursen på lämpligt sätt förvissa sig örn,
att de behandlade avsnitten verkligen inhämtats. Vid en konsekvent tilllämpning
av en sådan ordning torde repetitionen vid slutet av läsåret
kunna väsentligen begränsas till allmänna översikter.
De skriftliga examensproven böra vidare nära anslutas till praktiskt
betydelsefulla delar av vederbörande ämnesområden och till främsta uppgift
få att bereda eleverna tillfälle att ådagalägga, att de väl tillgodogjort
sig. det vid undervisningen genomgångna. I syfte att främja det laborativa
arbetssättets snara och konsekventa genomförande lär det få anses.
lämpligt, att vid valet av examensuppgifter i ämnena maskinlära och
fysik jämväl sådana ifrågakomma, som hava omedelbar anknytning till
utförda demonstrations- och laborationsförsök.
Vid den muntliga prövningen har, på sätt kommerskollegium förordat,
en inskränkning av ämnesantalet synts lämpligen kunna och böra ske.
I fråga örn examens bedömande hava avgörande skäl funnits tala för
ett bibehållande i princip av det hittills tillämpade kontrollsystemet.
Examensförrättaren bör alltså hava att bestämma såväl elevernas fördelning
i grupper som ock de olika ämnen, förhöret skall omfatta. Vad däremot
bedömandet angår, bör detta ankomma på vederbörande lärare, vilken
därvid har att beakta såväl elevens under kursen ådagalagda kun>
kaper som ock resultatet av den skriftliga och muntliga prövningen.
Gin e x a in ensior rättaren sålunda skulle för framtiden befrias från ålig
-
Kuncjl. Majlis proposition Nr 124.
19
mandet att obligatoriskt betygsätta examensresuitatet i varje amne, bor
han i stället utrustas nied befogenhet att, på grundvalen av till protokollet
i varje särskilt fall aniörda skäl, underkänna examensprov såsom
sådant. Därjämte torde examensförrättaren böra äga att göra de uttalanden
i övrigt till protokollet, vartill examen må kunna giva, anledning.
Vidkommande därefter frågan örn lärarnas ställning, utbildning och
kompetens hava vi ansett denna angelägenhet vara av den stora vikt, att
vi funnit oss böra avhandla densamma i särskilt sammanhang. Har vilja
vi begränsa oss att såsom vår uppfattning framhålla, att tidpunkten synes
vara inne att jämväl för navigationsskolornas del övergiva klasslärarsystemet
och övergå till anordningen med ämneslarare. Jim dylik
ordning betingas redan av det krav på likställighet mellan skolornas
skilda avdelningar, vilket vi betecknat såsom naturligt och befogat. Särskilt
betydelsefullt är, att man genom anlitande av denna väg uppnår
fördelen att för undervisningen i matematik och fysix kunna tillgodoföra
sig de i fackligt och pedagogiskt avseende val kvalificerade lärare,
som omhänderhava motsvarande undervisning vid andra iaroanstalter.
Och jämväl med hänsyn till kontinuiteten vid undervisningen i de rena
fackämnena navigation, sjömanskap och maskinlära ar det otvivelaktigt
ägnat att erbjuda bestämda fördelar, att en och samma lärare sattes i
tillfälle att handhava densamma a skilda stadler. En verkställd ingående
undersökning rörande förhållandena vid varje särskild skola bär adafalagt,
att inga större praktiska svårigheter inställa sig vid en tillämpning
av systemet i den utsträckning, förslaget avser.
Emellertid är det uppenbart, att vid en ordning med
hovet av reglerad samverkan mellan olika lärare, såväl å samma ämnesområde
som ock inom en och samma klass gör sig än starkare fallande
än för närvarande. En oavvislig förutsättning for ett fruktbringande
arbetsresultat är därför, att ämnes- och klasskonferenser komma till stand
efter mönster från andra läroanstalter i riket.»
Vid behandlingen av de särskilda organisationsspörsmålen upptaga de
sakkunniga till en början till prövning frågan örn maskinbefälsutbildnmgens
förläggning. Härom alif öres i betänkandet bland annat följande:
»Vid övervägandet av spörsmålet örn maskinbefälsutbildningens förläggning
i organisatoriskt avseende hava flera olika utvägar framstått såsom
möjliga och tänkbara. Förutom bibehållande av utbildningen i truga vid
navigationsskolorna, har föreslagits dels anordnande av särskilda bil oanstalter,
speciellt inriktade på meddelande av dylik utbildning, dels ock anlitande
för ändamålet av de tekniska läroverken. Givetvis later det sig
därjämte tänkas, att två eller flera av do nämnda utbildning,,egarna
samtidigt utnyttjas och organisationen sålunda uppbygges enligt ett kom
Ilinpi*nt
ovct0|yji t .
Vad till en början angår förslaget att lör maskinbefiilsutbildningen
upprätta särskilda läroanstalter med uteslutande denna uppgift mäste
uppmärksammas, att en dylik organisation nödvändigtvis blir förbunden
med väsentligt ökade kostnader för såväl statsverket som vederbörande
skolkommuner, därest tillfällen till utbildningens erhållande morn olika
landsdelar alltjämt skola beredas i ungefärligen samma utsträckning som
för närvarande är fallet. Örn dessa kostnader redan lur statsverket skulle
bliva betydande nog i jämförelse med nuvarande organisation, kail, detta
Särskilda
organisa
tionsspörs
mål.
Jlaskinbeläls
utbildningens
förläggning.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
förutses bliva förhållandet i an högre grad för vederbörande kommuner
örn såsom självfallet måste förutsättas, tillhandahållandet av skollokaler
m. m. skulle avila dessa i analogi med vad som hittills gällt i fråga örn
navigationsskolorna. Att, på sätt förslagsställarna synas hava avsett
anka sig de nuvarande navigationsskolebyggnaderna samtidigt utnvttäl^.
V tva ollka Jaroanstalter under skild ledning vill knappast förefalla
go ligt ur synpunkten av de erfarenheter, som föreligga från andra håll.
ul en koncentration av maskinbefälsutbildningen till en eller högst två
ningen för ° ? de statsfinansiella betänkligheterna mot anord
ningen
foiloia i betydelse. Men med desto större styrka måste vid en sädA^p-n111118!0^lagenheter
gora sig gällande, därigenom att befolkningen i
e skilda orterna erholle väsentligen försämrade möjligheter att i hemortens
närhet förvara sm utbildning. Då vi icke heller kunna inse att
mer«Ori?atniSftl0nf--a7idenra tyP sklllle 1 sakligt avseende innebära några
Patasliga forde:lar finna vi oss förhindrade att tillstyrka en anordning
av nu berörd innebord.
utMlnHndAdöm Utvä.gen att för dea teoretiska maskinbefälsutbildningen
uteslutande taga i anspråk de redan bestående tekniska läroverken
förmån a<f”Sk0 °rn? ,°?h de tekniska gymnasierna, torde visserligen till
*°™ i f°r dyhk anordning åtskilliga skäl låta sig anföra. Och
med de knud a Vant fraga T att ira.n beg>''nuelsen tillskapa läroanstalter för
medde.ande av sjomaskmistutbildning, skulle otvivelaktigt anledning
forefunmts att noga prova huruvida icke densamma mest naturligt och
knvtms ni?T''Sk synpunkt till förmån för det allmänna hade bort anknytas
till de ifrågavarande Inroanstalterna. I nuvarande läge, då sedan
lange sagda uppgift varit anförtrodd åt navigationsskolorna och dessa nå
et ■ » ort sett tillfredsställande sätt lylli densamma, syne”en förändring
icke utan starkt tvingande skäl böra påkallas. g
Hima ÖTelfly^tniug aV ™askfubefälsutbildningen från navigationsskolorna
till de tekniska läroverken skulle otvivelaktigt nödvändiggöra avsevärda
utvidgningar av dessa läroanstalter i organisatoriskt avseende. Den i det
föregående kemnade utredningen angående befälsbehovets omfattning är
harvul talande nog Bestående skolor skulle erfordra utbyggnad med särskilda
siomaskmistlinjer och. med hänsyn därtill att i Stockholm och Göteborg
Jamphga tekniska läroverk icke finnas upprättade, skulle dylika läroanstalter
jämväl å dessa orter behöva anordnas.
Under sådana omständigheter torde det få anses utan vidare klart att en
omläggning av nu ifrågasatt innebörd är ägnad att även för statsverket
medtorii betydande utgifter av såväl engångsnatur som i driftkostnader
vilka endast till en del lära kunna kompenseras av besparingar å navigationsskolornas
stat. .
De olägenheter, som nuvarande ordning medför, synas oss icke alltför
aysevorclä och Imvn under det förda meningsutbytet säkerligen på sina
hall tillmätts för stor betydelse. Främst har anförts, att navigationsskolornas
maskmbefä^utbildning icke kunnat i erforderlig utsträckning tillgodoses
med de bestämmelser, som hittills gällt i fråga örn skolornas ledning.
I den mån denna erinran kan anses äga grund i föreliggande förhållanden,
torde anledningen jämförelsevis lätt låta sig undanröja genom att åt
den nuvarande maskinistavdelningen eller, såsom vi i det följande velat
beteckna den, den maskintekniska linjen i organisatoriskt hänseende giva
likställighet med navigationsavdelningen, av oss benämnd den nautiska
linjen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
21
lia enligt vår uppfattning de fördelar, som skulle uppnås genom en överflyttning
av maskinbefälsuthildningen till. de tekniska läroverken, icke
motivera ett så starkt ingrepp i organisationen, hava vi icke ansett oss
kunna tillråda åtgärder i detta syfte. Såsom vi nedan ga att närmare utveckla,
synas förhållandena i stället anvisa den av kommerskollegium principiellt
förordade utvägen att nu vidtaga sådana anordningar, att utbildningen
vid de tekniska läroverken anpassas jämväl med hänsyn till svartens
behov. Omedelbara åtgärder i sådan riktning hava payrkats av
Sveriges Redareförening och jämväl funnit förespråkare inom riksdagen»
främst i syfte att uppnå en ökad maskinbefälsrekrytermg. Skulle det i
en framtid, på grund av vunna erfarenheter rörande en dylik utbildnings
lämplighet, visa sig möjligt att i större eller mindre omfattning begränsa
maskinbefälsuthildningen vid navigationsskolorna, lara åtgärder i sadan!
syfte utan större svårigheter låta sig vidtaga. Men att utan sadan erfarenhet
påkalla en grundväsende nyordning synes oss icke överensstämma
med den försiktighet, som under föreliggande kännbara brist pa maskinbefäl
måste anses mer än eljest nödvändig. .
Efter ingående överväganden hava vi alltså funnit oss bora förorda rnaskinbefälsutbildningens
bibehållande vid navigationsskolorna.
Utöver de skäl, som i det föregående anförts för denna var ståndpunkt,
må ytterligare framhållas, hurusom enligt vår uppfattning en anordning,
som tilllåter utbildning vid samma skolor av både fartygs- och maskinbefäl
i sig inrymmer ett ideellt värde, som icke far underskattas.. Otvivelaktigt
måste det nämligen vara till fördel, att de unga befälsaspiranterna
av skilda kategorier redan under de gemensamma skolåren i storsta möjliga
utsträckning få tillfälle att lära känna och uppskatta varandras arbete,
för att dymedelst ett gott förhållande mellan motsvarande befalskategoner
även för framtiden må grundläggas. ..., +M1
Såsom av det föregående framgår, hänföra sig de i omformalda, till oss
remitterade framställning gjorda erinringarna mot det vid de tidigare utredningarna
framkomna förslaget i nu åsyftad del väsentligen till den legering
av behörighetsfordringarna i fråga örn förestandar-(rektors-) befattning.
som därvid ifrågasatts. De synpunkter, som i detta hänseende kommit
till uttryck, hava funnits förtjänta av beaktande. Emellertid hava
vi vid våra överväganden angående nämnda behorighetsfordnngar ansett
oss icke böra stanna vid den utväg till frågans lösning, som maskinbefalssakkunniga
på sill tid anvisat och vars frångående i viss utstrackniiig 1
kollega förslag synes hava utgjort den omedelbara anledningen till flam
ställningen i fråga. Härvid torde man böra låta den synpunkten vara ensamt
vägledande, att urvalsmöjligheterna, da det galler besättande av den
viktiga och ansvarskrävande föreståndar-(rektors-)befattningen vnl navigationsskola,
bliva så stora som möjligt. Det kan salunda enligt var mening
icke vara försvarligt att begränsa dessa. mojligheter till att avse
allenast innehavare av ordinarie lärarebefattning å skolornas nautiska
linje utan bör möjlighet stå öppen att till innehavare av forestandar(rektors-)befattning
förvärva den därför med hänsyn till såval föregående
utbildning som tidigare verksamhet till sjöss överhuvud taget lämpligaste
inom kretsen av skolornas ordinarie lärare.»
Ehuruväl de sakkunniga sålunda stannat för bibehållande av den nuvarande
förläggningen av maskinbefälsuthildningen vid navigationsskolorna,
ha de likväl ansett erforderligt att närmare undersöka, huruvida icke
22
Kungl. Maris proposition Nr 124.
Skolornas
ledning.
Skolornas
benämning.
Organisation,
klassernas
benämning.
utbildningen vid tekniska läroverk kunde på ett eller annat sätt få Hilgo
oräknas eleverna för vinnande av behörighet som maskinbefäl. Till
detta spörsmål torde jag få tillfälle närmare återkomma i det följande vid
behandlingen av ett av de sakkunniga framfört förslag örn anslag för anordnande
av en särskild kompletteringskurs vid tekniskt läroverk.
De sakkunniga lia med avseende å de särskilda organisationsfrågorna
ytterligare anfört följande:
ledning finni101''- /rågan navigationsundervisningens centrala
edning, tinna vi de av kommerskollegium anförda skälen för bibehållan
«LtVtnncIvland?
ordnillg övertygande. Tillgång till den speciella pedals
g ska sakkunskap, som i särskilda lall kan vara önskvärd eller behöv
mo,
l S]-U ailiS O 11C svårighet kunna beredas genom lämpligt samarbete
s k o 1 o v e rs t y r e 1 s en, i överensstämmelse med vad som redan vunnit
ningsområdetbetraffande V1SSR laroanstalter inom det militära förvalt
-
ldkommanGe den lokala ledningen av läroanstalterna bär vid det tidigare
utredningsarbetet uttryck givits åt den uppfattningen, att direktionens
sammansättning borde ändras i sådan riktning, att lokalstyrelsen
komme att inrymma representanter för såväl stat som kommun. Jämväl
“lif1 par asi1^ frigga go^ skäl att vidtaga en ändring i angivet
syne. läsa satt skulle samma ordning, som numera principiellt vunnit
burskap inom det statliga undervisningsväsendet i det liela, bliva gällande
i fråga, örn nu förevarande läroanstalter. I enlighet med vad kommerskollegium
angivit, synes detta mål kunna nås på den vägen att
hahm antalet ledamöter — förslagsvis 2 eller 3 — förordnas för viss tid
av statlig myndighet, kommerskollegium eller Kungl. Maj:t, och den
andra hälften utses av vederbörande stadsfullmäktige. Direktionen torde
själv bora utse ordförande. I fråga örn direktionens åligganden synes
anledning föreligga att överväga någon utvidgning av de befogenheter,
sorn nu tillkomma densamma. Jämväl i detta avseende lära förhållandena
vid de tekniska läroverken erbjuda lämpliga jämförelsepunkter
De skal, som enligt vad ovan framhållits, anförts till stöd för en ändrad
benämning av navigationsskolorna, synas oss icke vägande. TJpdmarksammas
måste härvid, att beteckningen i fråga går tillbaka till den
tid, då dessa laroanstalter först kommo till stånd, och torde den därför
lä anses djupt rotad i språkbruk och medvetande. Den anledning till
missförstånd, som förmenats ligga däri, att läroanstaltens namn nära
överensstämmer med beteckningen å en av dess avdelningar, kan icke
...matas någon större betydelse, då densamma lätt nog låter sig undanroja
Och da . därtill kommer, att ingen av de beteckningar, som under
det förda meningsutbytet ifrågasatts såsom lämpliga att ersätta den hittillsvarande,
sjofartsskola och ''handelsflottans befälsskola’, synes oss
lyckligt vald, hava vi ansett oss böra bibehålla den hävdvunna benämningen
navigationsskola.
I allt väsentligt hava vi funnit oss böra föreslå, att den nuvarande
allmänna organisationen av navigationsskolorna förblir oförändrad allenast
att skolans båda avdelningar fastare förbindas med varandra'' och
sålunda bättre samorganiseras, i analogi med vad som redan gäller i
fråga om de .tekniska läroverken. Navigationsavdelningen har härvid
ansetts lämpligen kunna betecknas nautiska linjen och maskinistavdelningen
maskintekniska linjen. En var av dessa linjer rekryteras visser
-
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Ul,eil av olika clever, men, såsom ovan antytts, böra lärarkrafterna i ali
lief utsträckning, som är praktiskt möjligt vara »h ,n0“
skolan i dess helhet företräda en var visst amne eller ämnesgrupp,
så sätt kan i stället för den isolering, som hittills torde hava prag
Skilda avdelningarnas arbete träda en fast ™
hållande saknas givetvis anledning förorda det framstallda förslagen örn
införande av särskilda avdelningsföreståndare.
Med denna ståndpunkt hade det legat H^^- f^^^^Uanden bättre
väl ’klass’-beteckningarna mot en med var lids skoltorhaiianaen oaiue
öveMnsstämmamle eldning, moa av huvudsakligeu samma skal som b,
tingat vart avböjande av rubrice
ringsangelägenhet
törcslå allenast en mindre jämkning ''iViliaktiition
kupna^ekomma att lägden utbiledung, =. bär ar fråga, taglanUS
ÄSÄi framlagt närmare beräkningar
»g
ÄmYtterlikare tn omständighet måste emellertid härvid beaktas, narn
SÄÄÄ
Ä^ÄbeS
SiiÄÄttisrÄ?
stridligt,
“*t.lo0^®e”YjteraX undervisning, där eleverna äro sysselsatta
gora sie gal''an alltså vid elevlaborationerna i maskinlära
man alltjamt kunna rakna m a överstyrelsen att, där särskilda
avl^!,niIj.^’1 !if^l S^å mikalt^nmd^iv^i1 någo^förhöjnin^av detsamma.
OIyadndäre?to betfälC“i,chevet av ntbildningsmöjligheter för fartygs
-
Antal behövliga
skolor.
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
talet styrmansklasser ma erinras att en I det ®rforderllga an
Ȁ
SSS B
sS0ÄneavvLÄZ ÄÄrTdef"88 ^
wäsö» sbSS?S
!®n..''*d skilda skolor torde emellertid anledning saknas att föreslå natron
SEiSrÄ meinSan
«£MÄ ÄÄ!^ - “ÄSÄ
«7<L M ?«* *» förefintliga wÄÄSh
«ki n 11 bri jga! a^ upphöra. I detta syfte skulle alltså påkallas en gam
ska avsevard utvidgning av navigationskolorganisationen för den hän
delse maskinbefalsutbildningen skulle i framtiden uteslutande försiggå
inom denna Såsom vi i det föregående framhållit, hava vi emellertid
förutsatt, att sadan utbildning skall meddelas jämväl vid vissa tekniska
lai overk. Med hänsyn härtill och i betraktande tillika av den för nåd™
“de mycket otillfredsställande tillströmningen till navigationsskolornas
2:a maskinistklasser, kan det givetvis icke ifrågakomma ali nrir
organisationen i denna del. A andr? sidan är det uÄart ått ei litt
nagell begränsning av densamma kan vara tillrådlig. I förslaget hava vi
alitsa upptagit en 2:a maskinistklass vid en var av skolorna i Stockholm
Malme enil Härnösand samt två sådana vid skolan 7°''Sorg lent
het med vad nyss föreslagits i fråga örn dea nautiska linien torde där
koU ginm f stind j ,““d ga »r ,att vid behov
athild^ i ytterligärfen^ICs a"0r''i“ maski"is‘-
Vad angår det behövliga antalet övermaskinistklasser hava, såsom av
den lamnade redogörelsen framgår, vid de tidigare utredningarna delade
^rfgar • barUtfnf? iramträtt- därvid kommerskollegium på anförda
skal funnit sagda klass vid navigationsskolan i Härnösand kunna och
bora indragas Då vi haft att ånyo särskilt överväga denna anoelägen
het, hava vi icke kunnat underlåta att noga beakta, att den ifrågavaSn''
de overmaskinistklassen for närvarande är den mest besökta i riket Ti
kaledes måste uppmärksammas, att laboratoriefrågan Icke längre kan
åberopas till forman för en indragning av sagda klass På cåcrT • j <.
följande antimes tillgång till maskinlaboratorium kan ordnas utan nämn
vard kostnad. Under dessa omständigheter och med hänsyn jämväl till
25
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
önskvärdheten av att förefintliga utbildningstillf allen i görligaste män
fördelas å skilda landsdelar, bör en eventuellt möjligbefunnen indragning
enligt vår mening icke rimligen drabba den nämnda skolan. I belysning
av det stora behov av maskinbefäl, som faktiskt föreligger, synes det oss
därför icke tillrådligt att skrida till en indragning i annan man, än att
vid skolan i Göteborg dubbla ldassavdelningar icke böra inrättas med
mindre elevantalet gör detta nödvändigt. Vi hava alltså räknat med 4 å
5 övermaskinistklasser i den framtida organisationen. .
Beträffande slutligen antalet 3:e maskinistklasser hava vi redan i det
föregående föreslagit sådan omläggning av denna del av maskinbefälsutbildningen,
att dylik undervisning anordnas såsom aftonkurs vid navigationsskolorna
i Stockholm, Malmö och Göteborg, medan den nuvarande
dagkursen skulle tillsvidare f ortbestå vid skolan i Härnösand, i tillika
liava vi uttalat, att med hänsyn till möjligen inträdande svårigheter,
åtminstone under en övergångstid, dagkurser vid skolorna i Stockholm
och Göteborg kunna tänkas fortfarande behövliga vid sidan av. de nya
aftonkurserna. Vid beräkning av erforderliga medel hava vi tagit denna
omständighet i betraktande.»
De sakkunniga övergå härefter till att behandla de teoretiska inträdes- Teoretiska infordringarna.
Efter att hava erinrat, hurusom kommerskollegium i sin före- tr*[j1eg3*°‘d''
nämnda skrivelse den 30 september 1929 föreslog för inträde i styrmansklass
fordran på avlagd realexamen med godkända betyg i vissa ämnen
eller motsvarande kunskaper och för inträde i 2:a maskinistklass viss
skärpning i kraven på kunskaper i svenska språket och matematik, uttala
de sakkunniga för egen del i detta ämne i huvudsak följande.
Vid uppställandet av krav på avlagd realexamen för inträde i styrmansklass
skulle den utväg, som hittills av ålder stått öppen att genom
jämförelsevis begränsad komplettering av folkskolekursen uppnå kvalifikationer
för inträde i navigationsskola, vara stängd för det stora flertalet
sjöfarande ynglingar. De sakkunniga funne sig icke kunna tillstyrka
ett inslående på en väg, som kunde förutses medföra dylika konsekvenser.
Ehuru de sålunda icke kunde biträda ifrågavarande förslag,
ville de emellertid framhålla, att en utveckling i antydd riktning måhända
kunde betecknas såsom inom en nära framtid uppnäsig. . Möjligheterna
att före sjömanstjänsten vinna dylik utbildning i offenliga ungdomsskolor
hade under de senare åren icke oväsentligt vidgats. Att utvecklingen
också alltmera påtagligt fortskrede i sådan riktning framginge
av följande sifferuppgifter rörande den föregående utbildningen
hos eleverna i styrmansklasserna. Under 10-årsperioden 1920—1930 hade
12.5 procent av sagda elever avlagt real- eller högre examen och under
senare hälften av samma period, 1925—1930, 15.3 procent. Innevarande
läsår konstaterades en ytterligare utökning av denna elevgrupp. Av
årets 194 styrmanselever hade ej mindre än 43 avlagt real- eller högre
examen,-eller 22 procent. Även i fråga örn 2:a maskinistklassen skönjdes
en liknande ehuru tillsvidare mindre påtaglig utveckling i samma riktning.
Med tanke på att förhållandena å området sålunda holle på att
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
anpassa sig elter en ordning, som befunnits innesluta bestämda fördelar
ur undervisningssynpunkt, skulle det vara mindre välbetänkt att anlita
tvångsåtgärder.
Vid intagandet av denna ståndpunkt bade det för de sakkunniga gällt
att överväga örn och i vilken utsträckning det kunde anses görligt att tillmötesgå
de framställda kraven pa ökade förkunskaper hos styrmans- och
2:a maskinistklassens elever. Den vid olika skolor påvisbara, i vissa fall
anmärkningsvärt höga kuggningsprocenten i examina syntes giva stöd
för antagandet, att de nu stadgade inträdesfordringarna icke allestädes
behörigen upprätthölles. Otvivelaktigt vore vissa åtgärder av behovet
påkallade till säkerställande av att eleverna verkligen kunde följa undervisningen.
Intet syntes vara att erinra emot en anordning, enligt vilken inträdesfordringarna
i vissa ämnen ställdes högre än den obligatoriska skolkursen
(folkskola -f- fortsättningsskola) i respektive ämnen. Det måste emellertid
noga tillses, att det kunskapsmått, som utöver folkskolekursen uppställdes
såsom villkor för inträde i förevarande klasser, så avvägdes, att
de erforderliga kunskaperna kunde av aspiranterna utan alltför stora svårigheter
inhämtas jämsides med det dagliga förvärvsarbetet.
De sakkunniga fortsätta härefter sålunda:
»Vad då först beträffar den nautiska utbildningen, synes densamma i
huvudsak kunna jämföras med den utbildning, som meddelas vid en teknisk
fackskola, därvid denna sistnämnda skolas första årsklass har sin
motsvarighet i styrmansklassen och dess andra i sjökaptensklassen. Med
avseende på inträdesfordringarna vid styrmansklassen torde i fråga om
svenska språket anledning saknas att modifiera det för fackskolorna uppställda
kravet på förmåga att utan avsevärda fel skriva efter diktamen*.
En dylik fordran bör nämligen kunna fyllas av en var, som genomgått
folk- och fortsättningsskola samt sedermera sörjt för de inhämtade kunskapernas
nödtorvtiga vidmakthållande. I ämnet matematik hava fordringarna
redan för närvarande avsevärt överstigit folkskolekursen och
föreslås av fartygsbefälssakkunniga och kommerskollegium i någon mån
utökade genom upptagande av enkla sifferekvationer av första graden
med en obekant jämte tillämpningar på aritmetiska uppgifter och regula
de tri. Härigenom skulle kunskapsförutsättningarna hos eleverna komma
att närma sig dem, som vid inträdet förefinnas hos eleverna i de tekniska
fackskolorna. De huvudsakliga avvikelserna skulle ligga däri, att
av aspiranterna till styrmansklassen icke skulle krävas förstagradsekvationer
med flera obekanta, icke heller de rent geometriska kursmoment,
som ingå i inträdesfordringarna till fackskola, vilka senare moment av
kollegium uteslutits med hänsyn till vad som från navigationsskolan
anförts mot en dylik ordning.
Enligt vår mening äro de av kommerskollegium föreslagna inträdesfordringarna
i matematik att anse såsom ur olika synpunkter väl avvägda
och sålunda icke ägnade att framkalla betänkligheter.
Vidkommande därefter avfattningen av de föreslagna inträdesfordringarna
i geografi föranleder densamma ingen erinran från vår sida.
Då det emellertid synts oss av vikt att förebygga, att prövningen må i
27
Kungl, Mårds proposition Nr 124.
allt för hög grad komma att inriktas på detalj vetande, hava vi ansett oss
böra föreslå att, på sätt för närvarande är fallet, det uttryckligen angles,
att fordringarna avvägas med hänsyn till vad som inhamtas i sexklassig
folkskola, anordnad enligt någon av undervisnmgsplanens hnvud
I
fråga slutligen örn de föreslagna fordringarna i sjömanskap syna»
dessa lämpligen kunna begränsas till att avse kännedom örn morsealfa
b6Med
nu nämnda modifikationer hava vi alltså funnit oss böra godtaga
det av kommerskollegium i fråga örn styrmansklassen framstallda forslaget,
i vad detsamma avser omedelbar omläggning av mtradesfordnngar
na
i vissa kunskapsämnen. . ... , ...
Yad vidare angår sjökaptensklassen, torde av vad vi redan anfort rörande
denna utbildningskurs’ ställning följa, att ingen erinran synts oss
kunna göras emot att för inträde i denna klass kräva minst godkanda
vitsord i samtliga uti styrmansexamen ingående ämnen. . .
Beträffande därefter kunskapsfordringarna för inträde i 2: a maskinistklass
innebära dessa såsom ovan erinrats någon utökning såtillvida, att i
svenska språket för närvarande fordras att skriva i huvudsak feif litt,
medan i matematik tillkommit procenträkning och de geometriska kursmomenten.
Enär det i och för sig måste anses rimligt och naturligt att
av aspiranterna förutsätta de kunskaper, som inhamtas i en sexklassig
folkskola, synes det ifrågavarande förslaget i detta avseende icke giva
anledning till erinran. Dock torde för uppnående av likformighet med
motsvarande krav i fråga örn styrmansklass fordran pa kunskaperna i
svenska språket böra formuleras: förmåga att utan a vse var da fel skriva
efter diktamen. Då vidare enligt vad redan framhållits, avlagd maskinistexamen
av 3:e klass skulle berättiga till inträde i 2:a maskinistklass
utan prövning, har det icke ansetts obilligt utan fastmera som en i och
för sig lämplig och praktisk ordning att aven formellt anpassa mtradesfordringarna
efter kursomfånget i sagda klass och sålunda dari upptaga
jämväl enkla sifferekvationer jämte tillämpningar på enkla aritmetiska
unngifter och regula de fri. .
Även beträffande 2:a maskinistklassen vill det synas som örn den i flera
fall anmärkningsvärt höga kuggningsprocenten i examen ger anledning
befara, att de stadgade inträdeskraven icke allestädes upprätthållas. Da
vi ansett oss böra förorda så begränsade inträdesfordrmgar som fallet
är, har detta skett under den förutsättningen att det från skolornas sida
sörjes för att undervisningen verkligen kan utgå fran det stadgade kunskapsmåttet
såsom förefintligt hos samtliga elever.
I fråga slutligen örn övermaskinistklassen synes bora galla, i analogi
med vad redan föreslagits beträffande den nautiska linjen, att för inträde
uppställes krav på avlagd maskinistexamen av 2:a klass med minst
godkända vitsord i samtliga i examen ingående ämnen.»
Beträffande inträdesprövningarna förorda do sakkunniga, bland annat
för uppnående av likformighet vid de olika skolorna, att uppgifterna för
den skriftliga prövningen bestämmas av kommerkollegium.
Härefter fortsätta de sakkunniga på följande sätt:
»Vid de förut verkställda utredningarna har beträffande den nautiska
linjen icke ifrågasatts någon utökning av lärotiden. Icke heller vi hava
inträdeaprov
ning&r.
Liirokuraena
längd.
Tiderna föl''
kursernas
början.
28
Kungl. Majlis proposition Nr 124.
funnit anledning att i detta avseende påkalla förändring av nu gällande
ordning. Vad ater angår den maskintekniska linjen, Ilar kommerskollegium
i enlighet med maskinbefälssakkunnigas förslag förordat en utökning
av lasaret, for övermaskinistklassen från 7 till 8 månader och för
maskinistklassen från 8 till 9 månader.
Under de ingående överväganden, som vi ägnat denna del av det föreUggande
orgamsatmnsspörsmåiet, har en utökning av läsåret med hänsyn
till de omiattande lärokurserna befunnits ofrånkomlig. En dylik åtgärd
bär för oss icke framstått som rekryteringshämmande utan snarare
agnad att verka i motsatt riktning. Med ledning av föreliggande erfarenheter
torde man nämligen vara berättigad göra gällande, att med ett
något lugnare arbetstempo kuggningsprocenten i 2:a maskinistexamen
icke skulle lia behövt nå den anmärkningsvärda böjd, som fallet under
senare ar varit. Da vi, på grundvalen av de föreslagna kursplanerna och
övriga pa frågan inverkande förhållanden, gått att pröva behovet av förangmng,
hava vi icke funnit oss kunna motsätta oss, att 2:a maskinistkursen
erhåller samma längd som styrmanskursen eller 9 månader I
umgå ater örn övermaskinistkursen torde en utökning med 2 veckor få
anses tillfyllest, varigenom denna kurs skulle komma att omfatta 7V,
manader. ''
Emellertid synes det ur olika synpunkter praktiskt lämpligt, att navigationsskolornas
lasar for framtiden angives i veckor med frånräknande
av 2 veckors julferier men med påsklovet inberäknat i läsåret. Uttryckt
pa detta satt skulle skeppar-, respektive 3:e maskinistkurserna (dagundervismng)
komma att omfatta 13 veckor, styrmans-, respektive 2:a maskinistkurserna
37 veckor, sjökaptenskursen 33 veckor samt övermaskinistkursen
31 veckor. Till dessa tidsperioder bör läggas erforderligt aneni
föfrättandI(TtradeSPrÖVIlillSarnaS °CU ^ muntliga examensprövning
Då
det gällt att taga ställning till frågan örn de olika kursernas förläggning
under året, hava vi haft att mot varandra väga två huvudsynpunkter.
Å ena sidan framstår det såsom mycket önskvärt, att utbildmngstillf
allen, låt vara vid olika skolor, föreligga vid skilda tider av
året, a andra sidan böra begynnelsetiderna icke variera så starkt att
skilda examensuppgifter bliva av nöden. Med hänsyn till sistnämnda
omständighet hava vi ansett en förskjutning av 2 veckor i begynnelsetrden
tor kurser ay samma slag vara den högsta, som enligt vår mening
möjliggör upprätthållandet av ordningen med för samtliga klasser <*emensamma
skriftliga prov. Därjämte måste uppmärksammas, att erforj
förfogande för den muntliga examensprövningens för
rattande.
Med beaktande av nu angivna synpunkter vilja vi föreslå
följande tiden för kursernas begynnelse, å nautiska linjen: samtliga skepparklasser
den 8 januari; styrmansklasser i Stockholm, Göteborg Malmö
och Härnösand den 1 augusti samt i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Kalmar den lo augusti, ävensom sjökaptensldasser i Stockholm Göteborg
och Kalmar den 1 augusti samt i Göteborg, Malmö och Härnösand
den i5 augusti; å maskintekniska linjen: 3:e maskinistklasser i Härnösand
den 8 januari (eventuellt övriga dagkurser), i Stockholm, Göteborg
och Malmo den lo augusti; 2:a maskinistklasser i Stockholm, Malmö och
Goteborg dea 1 augusti, i Göteborg och Härnösand den 15 augusti, ävensom
overmaskimstklasser i Stockholm, Malmö och Göteborg den 15 september
samt i Göteborg (eventuellt) och Härnösand den 1 oktober.
29
Kungl, Maj:ts proposition Nr 124.
I fråga om nu medgivna rätt för elev att efter föreståndarens beprövande
vinna inträde i klass även efter kursens början hava vi ansett
denna rätt böra fortbestå, ehuru med hänsyn till de betydande olagenheter,
med vilka densamma ur undervisningssynpunkt är förbunden, begränsad
till 2 veckor. Därest ytterligare uppskov skulle vara av noden,
bör det ankomma på kommerskollegium att därom besluta.. .
Vad angår de föreslagna nya läroämnena å nautiska linien, hava vi
funnit välbetänkt, att i sjökaptensklassen undervisning meddelas i elektroteknik,
varjämte ämnet hörselmottagning, under benämningen radiotelegrafering,
ansetts böra bliva ett obligatoriskt led i utbildningen. 01stnämnda
undervisning har en särskild uppgift att fylla därutinnan, att
såmedelst öppnas möjlighet för eleven att avgöra rörande lämpligheten
av fortsatt specialutbildning såsom styrmanstelegrafist. I fråga ater örn
den föreslagna kursen i handelsgeografi kava vi icke kunnat bliva övertygade
örn det oavvisliga behovet av densamma. Med beaktande av den
tyngande arbetsbelastningen i övrigt i denna klass hava vi därför sett
oss nödsakade att avböja förslaget i denna del. Vidkommande den ifrågasatta
uppdelningen i styrmansklassen ay ämnet sjömanskap pa detta
ämne jämte de tre nyuppförda ämnena fysik och mekanik, skeppsbyggeri
samt maskinlära måste betänkligheter inställa sig mot en så långt gående
uppdelning. Upptagandet å timplanen av särskilda lektioner tor amoena
fysik och maskinlära hava vi icke velat motsätta oss, men på grund
av den föreslagna kursens jämförelsevis ringa omfattning icke ansett
erforderligt att låta skeppsbyggeri inträda som självständigt amny i
denna klass. Hit hänförliga kursmoment hava därför i förslaget tillfogats
ämnet sjömanskap. ,
Förslaget att å maskintekniska linjen införa amnet författningskunskap
i övermaskinist- och 2:a maskinistklasserna synes oss välbetänkt. Emot
maskinritningens upptagande såsom särskilt ämne hava vi intet att
För de allmänna grunder, som vi vid överarbetningen av föreliggande
förslag till undervisningsplaner gått att tillämpa, har redogörelse i det
föregående lämnats, vadan vi i detta sammanhang kunna begränsa oss
till några anmärkningar beträffande vissa specialfrågor.
Vad beträffar timplanen hava vi ansett, att densamma skall vara bindande
såtillvida, att de angivna veckotimsummorna icke må överskridas.
Genom begränsning av timtalen för vissa ämnen hava vi genomgående för
alla klasser upptagit 38 timmar för vecka. Härvid hava vi inräknat effi
undervisning, således även laborationer samt kurser, vilka i tidigare förslag
förlagts utanför läsordningen. Härigenom kunna eleverna i varje
klass med ett dagligt högsta lektionsantal av 7, erhålla lördagen elter
frukostlovet fri. I likhet med kommerskollegium hava vi vidare forutsatt
att skrivningarna på lärorummet förläggas till växlande dagar enligt’särskild
plan. I de fall, då i ett ämnes timtal ingå halva lektioner,
avses att timtalen under skilda delar av läsåret växla på sådant sätt. att
genomsnittliga undervisningstiden under läsåret blir den angivna. Koncentration
må därjämte förekomma i all den utsträckning, som finnes
önskvärt och lämpligt. För elevlaborationer lian upptagits viss tid for
vecka men får detta beteckningssätt icke utgöra hinder for att laborationerna
förläggas till samlad tid under de delar av läsåret, då så ur undervisningssynpunkt
är till fördel. I likhet med kommerskollegium hava
vi ansett nödvändigt, att föreskrift meddelas därom, att undervisningen
Läroämnen.
Undervigningeplan
och
Oordning.
30
Läroböcker.
Underrib
ngsmateriel.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
skall vara förlagt! mellan 8 f. m. oell 4 e. m. Undantag från denna regel
ina endast ifrågakomma, därest laborationsövningar så skulle påkalla.
Vad nu sagts bär givetvis icke tillämpning på den såsom aftonskola
anordnade ettåriga 3:e maskinistkursen. Sannolikt skall det befinnas
lämpligt att förlägga undervisningen därstädes med 2 å 3 timmar dagligen
under alla veckodagar utom lördag och söndag. På så sätt torde
man böra räkna med ett veckotimtal av lägst 12, och kursen alltså utsträckas
över omkring 38 veckor. Emellertid synes försiktigheten bjuda
att till en början gå försöksvis fram under anpassning till de å olika
orter rådande förhållandena.
Vad angår det förslag till kursplaner, vilket såsom bilaga fogats till
detta betänkande, gäller, att den blivande i författning utfärdade kursplanen
avsetts tjäna till huvudsaklig ledning vid undervisningen. På
de ämnes- och klasskonferenser, som vi förutsätta komma till stånd, bör
det ankomma att i detalj planlägga undervisningen och bör därvid särskilt
övervägas, huru besläktade kursmoment lämpligen må fördelas, så
att tidsödande dubbelläsning i all görlig utsträckning undgås.
I den mån, så varit möjligt, hava vi sökt anpassa kursplanerna efter
nutida krav och utmönstrat moment, som synts böra träda tillbaka fölin-
praktisk utbildningssynpunkt mera betydelsefulla. Vad särskilt angår
undervisningen i det nya läroämnet elektroteknik inom sjökaptensklassen,
ma erinras, att vi at kursen velat giva karaktären av en mera
allmänt hållen inledningskurs, väl icke speciellt inriktad på radiotelegrafi
men dock så lagd, att den må kunna utgöra en lämplig grundval
för fortsatt specialutbildning på området. Med avseende på de repetitioner
av tidigare genomgångna kurser, som beträffande åtskilliga ämnen
förordats, må framhållas, att åt desamma icke får givas alltför brett
utrymme, utan böra de erhålla prägeln av översikter med fördjupning å
viktigare punkter, därvid stor återhållsamhet i fråga örn detaljer är att
tillråda.
Uppenbart är, att spörsmålet örn tillgången på lämpliga läroböcker
måste bliva av största betydelse för navigationsskolornas arbetsresultat.
Med den omläggning av kurserna, införandet av nya ämnen o. dyl. sorn
ovan förordats, framstår det såsom särskilt angeläget, att åtgärder omedelbart
vidtagas, i syfte att lämpliga läroböcker må stå till förfogande.
Initiativet synes därvid böra tillkomma kommerskollegium i egenskap
av skolornas överstyrelse.
Beträffande bestämmandet av läroböcker bör för framtiden gälla, att
kommerskollegium på framställning, i förekommande fall av vederbörande
ämneskonferens, skall äga att besluta rörande införandet av ny lärobok.
Härvid synes böra eftersträvas, att likformighet i görligaste mån
uppnås mellan olika skolor, framför allt i vad det gäller praktiskt betonade
ämnesområden.
Stor vikt hava vi, såsom anförts, fäst vid att undervisningen alltigenom
erhåller en konkret läggning. I fråga örn ämnena fysik och kemi
hava vi till främjande av detta syfte ansett oss böra i planen uttryckligen
fastslå, att kursen skall genomgås i anslutning till av läraren utföida
demonstrations!örsök. Vid cn dylik inriktning av undervisningen
påkallar givetvis frågan örn undervisningsmateriel och laboratorier stor
uppmärksamhet. I detta avseende synes gälla, att utrymme vid samtliga
skolor förefinnes för anordnande av erforderliga speciallärosalar för fysik
och kemi. Och redan för närvarande lär materielutrustningen i ali
-
31
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
mänhet varu förhållandevis god. Den komplettering, som ma kunna erfordras,
torde, på sätt kommerskollegium anfört, kunna bestridas av de i
staten upptagna expensmedlen. , ... , „ ,.
Mera ingående övervägande påkallar spörsmålet örn tillhandahalfande Maskmav
laboratorier för elevlaborationer i maskinlära och elektroteknik. Pä laborator
^rund av de för utredningen meddelade direktiven hava vi ägnat särskild
uppmärksamhet åt denna angelägenhet. Med hänsyn till de förhållandevis
avsevärda kostnader, varmed såväl anordnandet som driften av dylika
laboratorier äro förbundna, hava vi i enlighet med de nämnda direktiven
i första hand gått att undersöka, huruvida sagda utgifter skulle
kunna undgås eller begränsas genom samarbete med andra läroanstalter.
I syfte att erhålla underlag för bedömandet av möjligheterna härutinnan
hava vi i särskilda skrivelser hänvänt oss till styrelserna för tekniska
högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska institut i Göteborg,
ävensom beträffande de tekniska läroverken i Malmö och Härnösand till
skolöverstyrelsen. Avsikten vore att de ifrågavarande laborationerna, vad
angår navigationsskolan i Stockholm, skulle, tillsvidare och intill dess en
elementarteknisk läroanstalt där kommit till upprättande, kunna förläggas
till tekniska högskolan, vad beträffar navigationsskolan i Göteborg
på samma sätt till Chalmerska institutet samt vad angår navigationsskolorna
i Malmö och Härnösand till därvarande tekniska läroverk.
Styrelsen för tekniska högskolan har förklarat sig instämma i ett av
lärarkollegiet avgivet yttrande, vari erinras bland annat, att kollegiet
tidigare i skrivelse till kommerskollegium framhållit de svåiighetei, vilka
enligt sakens natur måste uppstå vid en sammankoppling av undervisning
i två så vitt skilda läroanstalter som tekniska högskolan och
navigationsskolan i Stockholm. Lärarkollegiet ville betona, att dessa svårigheter
allt fortfarande förefunnes och, örn lärarkollegiet ansåge sig i
viss begränsad utsträckning böra tillmötesgå de uttalade önskningarna
att medgiva utförandet av laborationer i maskinlära och elektroteknik i
vissa av högskolans laboratorier, så skedde detta endast under förutsättning
av att denna anordning utgjorde ett provisorium som upphörde, så
snart möjlighet yppade sig att överflytta dessa laborationer till annan
institution. , „ ,
Enligt den undersökning lärarkollegiet latit utföra,. skulle den föreslagna
provisoriska undervisningen kunna bedrivas enligt följande plan.
I ångtekniska laboratoriet förutsattes laborationerna utförda dels med
en vattenrörpanna för 30 atmosfärers tryck, dels med en liggande, encylindrisk
ventilångmaskin, alternativt med en liggande slidångmaskin och
en ångturbin. Vidare förutsattes, att institutionens förste assistent medverkade
vid laborationsprogrammets uppgörande och ledde laborationerna
utan att dock deltaga i granskningen av laborationsprotokollen. Laboratoriet
ställde erforderliga instrument till förfogande, därvid ingen
nyanskaffning skulle ifrågakomma. Antalet laborationstimmar i laboratoriet
förutsattes vara högst 30, fördelade på exempelvis 6 å 8 laborationsdagar
och på tider, som godkändes av institutionsföreståndaren. Högskolan
beräknade kostnaderna för dessa laborationer (bränsle, arvoden,
slitage) till 800 kronor per år. I förbränningsmotortekniska laboratoriet
förutsattes laborationerna utförda dels med en dieselmotor, dels med en
tändkulemotor. I övrigt gällde samma förutsättningar, som föi det ungtekniska
laboratoriet, och beräknades kostnaderna för dessa laborationers
32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
genomförande för bränsle, arvoden och slitage likaledes till 800 kronor
för ar.
Medan beträffande de nu berörda laborationerna ingen nyanskaffning
av maskiner förutsattes, pakallades i fråga örn det elektromaskintekniska
laboratoriet för navigationsskolans laborationer särskilt avsedd instrumentuppsats.
Sagda laborationer förutsattes utförda med kompoundlindad
likströmsgenerator jämte likströmsmotor, sbuntmotor, 3-fas asynkronmotor,
motorgenerator för batteriladdning och transformator. Det
förutsattes vidare samma medverkan från institutionens förste assistent
som vid förutnämnda laboratorier. Totala antalet laborationstimmar beräknades
till högst 36, fördelade på 12 laborationsdagar, koncentrerade
pa 2 veckor och helst mellan klockan 8 och 11 varje veckodag. Högskolan
beräknade kostnaderna för ovannämnda instrumentuppsats till 1,200 å
1,500 kronor och årskostnaderna för arvoden och slitage till 800 kronor
Kollegiet betonar slutligen, att det sålunda framlagda förslaget endast
voie pieliminärt, detta särskilt med tanke på att det ej vöre möjligt för
lärarkollegiet att beräkna antalet laborationstimmar utan kännedom örn
antalet studerande, örn frågan huruvida 2:a och lia maskinistklasserna
ansåges kunna laborera gemensamt samt antalet elever per grupp. Skulle
det vid närmare studium visa sig nödvändigt att något öka det totala
antalet laborationstimmar, borde detta kunna ske, men skulle då årskostnaderna
beräknas höjda i proportion till det ökade timtalet.
Från styrelsen för Chalmers tekniska institut har framhållits, att samarbete
med navigationsskolan kunde vålla vissa olägenheter för institutets
elever vid deras övningar och examensarbeten, men ville styrelsen
ej ställa sig avvisande till frågan örn samarbete av antytt slag, under
förutsättning dels att kostnaderna för den komplettering i laboratoriets
utrustning, som betingades för navigationsskoleundervisningen, bestriddes
av navigationsskolan, dels att utrustningen bleve institutets egendom.
De ändringar och kompletteringar, som syntes vara behövliga, vore
enligt styrelsens mening omkastaranordning i den befintliga ångmaskinen,
en ny ångturbingenerator och en polar-diesel motor med tillbehör.
Enligt ett preliminärt överslag skulle kostnaderna belöpa sig till omkring
35,000 kronor.
Vad angår skolorna i Malmö och Härnösand, uttalar skolöverstyrelsen,
att det ifrågasatta samarbetet visserligen skulle medföra en del svårigheter,
men att dessa ej syntes större än de lätt nog borde kunna övervinnas,
bland annat genom lämplig överenskommelse angående laborationstiderna.
Tillika upplyses, att några mera betydande nyanskaffningar
icke torde bliva behövliga, utom möjligen i Härnösand, därest den
där befintliga kompoundlokomobilen och dieselmotorn icke passade för
navigationsskolans behov.
Från samtliga de nämnda högskolorna och läroanstalterna har i det
hela visats stort tillmötesgående. På grundvalen av den verkställda undersökningen
anse vi oss kunna uttala, att möjligheter till anordnande
av elevlaborationer i maskinlära och elektroteknik kunna beredas vid
samtliga navigationsskolor genom samarbete med de nämnda institutionerna,
vad ämnet elektroteknik för Stockholmsskolans del angår, dock
under den förutsättningen, att det ur undervisningssynpunkt otillfredsställande
villkoret örn laborationernas koncentration till två veckor icke
oeftergivligt upprätthålles. Med hänsyn till lärarkollegiets framhållande
33
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
av att förslaget allenast hade preliminär karaktär, synes man emellertid
kunna hysa den förhoppningen, att en ur navigationsskolans synpunkt
gynnsam lösning av jämväl denna förläggningsdetalj skall kunna uppnås.
Därest denna vår uppfattning skulle visa sig överensstämma med verkligheten,
torde inrättandet av speciella maskinlaboratorier vid navigationsskolorna
under föreliggande omständigheter icke vara av behovet
påkallat.
I detta läge begränsas alltså den föreliggande frågan till att avse kostnaderna
dels för utnyttjande av de till förfogande ställda laboratorierna,
dels ock för viss komplettering av desamma.
I förstnämnda avseende föreligger detaljerade upplysningar från tekniska
högskolan samt från tekniska läroverket i Malmö.
För högskolans del har, såsom den lämnade redogörelsen giver vid
handen, lärarkollegiet angivit samtliga kostnader för laborationernas
bedrivande till 2,400 kronor (800 + 800 + 800 kronor). I detta belopp
ingå arvoden jämväl till vederbörande laboratorieassistenter, vilkas medverkan
ur praktiska synpunkter torde få anses oundgänglig. Framhållas
må dock, att, därest laborationstimmarnas antal skulle komma att överskrida
det ovan angivna, kostnaderna förutsättas proportionellt ökade.
Vad beträffar tekniska läroverket i Malmö uppskattas motsvarande
kostnader till 600 kronor för år.
På grundval av meddelade underhandsupplysningar synes det icke erforderligt
att räkna med högre belopp för Härnösandsläroverkets del.
Vad slutligen angår Chalmers tekniska institut, föreligga, _ såsom anförts,
inga kostnadsuppgifter. Men med huvudsaklig tillämpning av enahanda
grunder, som ifrågasatts för tekniska högskolan, och med beaktande
att vid institutet allenast förekomma två laboratorier, torde ett belopp
av 1,500 kronor icke kunna anses för lågt.
För täckande av nu förevarande kostnader torde i staten böra uppföras
en särskild post, kostnader för laborationer i maskinlära och elektroteknik,
med ett belopp av 5,100 kronor (2,400 + 600 + 600 + 1,500 kronor).
Skulle detta belopp, på grund av den ofrånkomliga osäkerheten i förutsättningarna,
icke vara tillräckligt, torde eventuellt ytterligare erforderligt
belopp kunna utan svårighet utgå av tillgängliga expensmedel.
Beträffande den erforderliga kompletteringen hava vi genom besök
å de skilda laboratorierna sökt erhålla närmare uppfattning av nuvarande
utrustning och förefintligt kompletteringsbeliov, detta senare företrädesvis
hänförligt till maskinlaboratorierna. Beträffande tekniska
högskolan gäller i detta avseende, med hänsyn till den interimistiska karaktären
av den föreslagna åtgärden, att komplettering icke pakallats
i annan mån, än att en särskild instrumentuppsats ansetts nödvändig
för det elektromaskintekniska laboratoriet för den jämförelsevis mindre
betydande kostnaden av 1,200 å 1,500 kronor. Vad åter Chalmers tekniska
institut angår, synes däremot, på sätt styrelsen uttalat, viss nyanskaffning
behövlig. Enär emellertid de planlagda försöken i ganska
stor utsträckning torde kunna komma till utförande redan med tillgängliga
resurser och då det dnr jämte synes gälla, att maskinell utrustning för
ett laboratorium av den karaktär, varom här är fråga, kan förväntas förvärvad
till en kostnad, som avsevärt understiger gällande marknadspriser,
lär man knappast behöva räkna med så hög anskaffningskostnad, som
av vederbörande styrelse angivits. Beaktas ma, att vid den tidigare utredningen
kostnaderna för inköp av ångturbingenerator och polar-diesel
Bihang
till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10(1 höft. (Nr 124). 3
34
Kungl. Maj:ts -proposition Nr 124.
motor enligt anbud beräknats till sammanlagt 9,800 kronor, vartill komma
kostnader för montering, rörledningar och dylikt, förslagsvis uppskattaj
"... *71 kronor. För erforderlig befunnen omkastningsanordning å
den förefintliga ångmaskinen och med marginal för ytterligare behövlig
modernisering av nödig materiel torde man kunna förutsätta, att ett anslag
a 20,000 kronor skall visa sig till fyllest.
Vidkommande slutligen laboratorierna i Malmö och Härnösand torde
aven vid dessa läroverk någon komplettering vara önskvärd, särskilt i fråga
örn den förstnämnda läroanstalten, till vilken den i det föregående föreslagna
kompletteringskursen tänkes förlagd. Att exakt uppskatta kostnaderna
för förvarande av ny eller komplettering av förefintlig materiel vid
sistnämnda båda läroanstalter erbjuder stora vanskligheter. Laboratoriet
vid tekniska läroverket i Malmö har ansetts med fördel böra kompletteras
med en mindre sjöångmaskin å 25 hästkrafter samt en 2-cylindrig
omkastbar diesel-motor. Kostnaderna lör denna nyanskaffning torde
approximativt kunna uppskattas till 13,000 kronor. För Härnösandsskolans
vidkommande har uttalats, att den skolan tillhöriga sjöångmaskinen
behövde repareras samt dieselmotorn å tekniska läroverket kompletteras
med kompressor, startluftkärJ och inblåsningsluftkärl. Därjämte vore
med hänsyn till den förefintliga ångmaskinens beskaffenhet en god modell
av omkastningsanordning synnerligen önskvärd. Samtliga nu nämnda
kompletteringar uppgivas kunna ske för en kostnad av 2,000 kronor
Genom de förhandlingar, som för klarläggande av den föreliggande frågan
forts med vederbörande laboratorieföreståndare, torde man vara berättigad
förutsätta, att ett belopp av 15,000 kronor för båda de sistnämnda
laboratoriernas utrustning kan anses tillräckligt.
Emellertid torde den komplettering av laboratorieutrustning, som sålunda
skulle ifrågakomma, icke i sin helhet vara oundgängligen erforderlig
omedelbart, utan synas kostnaderna kunna fördelas å de tre närmaste
åren. Lämpligast torde härvid vara, att medel för ändamålet beviljas
såsom ett extra reservationsanslag av förslagsvis 36,500 kronor (1,500 +
20,000 + 15,000 kronor), varav under budgetåret 1931/1932 ett belopp av
åtminstone 15,0U0 kronor synes böra vara tillgängligt. Återstoden bör
kunna fördelas å de båda följande budgetåren. Det torde sedermera böra
ankomma på Kungl. Majit att lämna närmare föresKrift angående medlens
fördelning på de tre nämnda institutionerna.
Beträffande äganderätten till nyförvärvad utrustningsmateriel torde
denna, därest erforderligt anslag anvisas å tionde huvudtiteln, böra tillförsäkras
navigationsskolan, ehuru med bestämmelse att materielen i
fråga skall uppställas i och fritt disponeras av vederbörande läroanstalt
så lange dess laboratorium hålles tillgängligt för navigationsskolans unaervisning.
Slutligen anse vi oss i detta sammanhang böra framhålla vikten av att
den tid, som enligt överenskommelse ställes till förfogande för navigationsskolans
laborationer, måtte förläggas till för ändamålet lämplig del
av dagen och läsåret.»
De sakkunniga hava härefter övergått till att behandla frågan om lärarna
vid skolorna och hava härutinnan anfört följande:
Kungl. Martts proposition Nr 124.
35
»För föreståndar- och lärarbefattningarna vid navigationsskola stadgas
i § 52 av navigationsskolereglementet följande behörighetsfordringar:
1. För behörighet till föreståndarbefattning vid navigationsskola ford
r&att
hava fullgjort vad som för vinnande av ordinarie lärartjänst vid
sådan skolas navigationsavdelning är stadgat; samt la
att hava med goda vitsord under minst tva läsår tjänstgjort såsom lärare
i navigation i sjökaptens- eller styrmansklass vid navigationsskola
eiler vid någon av flottans undervisningsanstalter. .
2. För behörighet till ordinarie lärarbefattning vid navigationsavdel
niaft
hava avlagt realskolexamen eller att medelst intyg av lärare, som
undervisar vid läroverk, där realskolexamen avlagges, hava styrkt, att
sökanden innehar kunskaper jämförliga med dem, som erfordras for att
bliva godkänd i nämnda examen,
att hava erhållit sjökaptensbrev, ...
att hava utövat praktisk navigering till sjöss och därvid utfört astronomiska
observationer, vilket, därest sökanden ej vant anställd såsom
befälhavare i Östersjö- eller vidsträcktare fart, skall styrkas medelst av
fartygsbefälhavare utfärdat intyg, samt
att hava avlagt navigationslärarexamen. . „
3. För behörighet till ordinarie lärarbefattning vid maskinistavdelning
fordras* ^l#
att hava fullständigt genomgått tekniska högskolans fackskola för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi eller annan darmed jamiorlig
lärokurs samt att äga praktisk kännedom örn fartygsmaskmers sammansättning,
skötsel och vård samt örn explosionsmotorer ävensom kunskap
i de rörande maskindrivna fartyg med hänsyn till säkerhet m. m.
^i^För att kunna8anställas som extra lärare vid navigations- eller ma
SkattSuati
ämn^vSom är fråga, äga kunskaper, som av överstyrelsen prövas
vara för befattningens skötande tillräckliga.
5. För vinnande av anställning såsom föreståndare, lärare eller ext .
lärare erfordras därjämte att vara känd för en hedrande vandel, vara fri
från sjukdom och lyte, som gör sökanden för befattningen olämplig, och
att besitta förmåga att lätt och tydligt meddela undervisning.
Närmare bestämmelser angående navigationslararexamen mnehallas i
kungl, kungörelserna i ämnet den 29 mars 1912 (nr 06) och den 31 decem
b(''l
Kungl. Majds proposition (nr 167) till 1911 års riksdag angående omorganisation
av navigationsskolorna föreslogs en avlöning till föreståndare
och ordinarie lärare i huvudsak jämförbar med den avlöning, som
för det dåvarande utgick till motsvarande befattningshavare vid rcalskolorna.
I skrivelse den 31 maj 1911 (nr 5) i anledning av Kungl. Maj.ts
ifrågavarande proposition uttalade riksdagen sin anslutning till Kung .
^Ifrågavarande belopp framgår av födande sammanställning, som jämväl
upptager för det dåvarande utgående avlöning till rektor och adjunkt
vid realskola.
Lärarna.
Nuvarande
bestämmelser
om behörighet
till föreståndar-
ochlärarbefattningar.
Avlöningj
tidigare och
nuvarande förhållanden.
Föreståndare
och ordinarie
lärare.
36
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
1
Navigationsskolan i
Befattningshavare:
Stockholm
Göteborg och
Malmö
Härnösand
Kalmar
Realskola
Föreståndare (rektor):
begynnelselön ..............
5,000
5,000
4,500
5,000
slutlön......................................
6,000
6,000
5,500
5.500
Ordinarie lärare (adjunkt):
begynnelselön ..........................
3,500
3,200
3,200
3,000
slutlön........................
5,000
4,700
4,700
5,000
Föreståndare för navigationsskola liksom rektor vid realskola åtnjöt
.?am.te pa alltjämt är fallet förmånen av fri bostad eller hyresersattning.
Sedermera bär såväl den ena som den andra av ifrågavarande personalgrupper
kommit i åtnjutande av tillfällig löneförbättring. Likställigheten
i lonehänseende mellan de båda grupperna kvarstod emellertid alltjämt
anda till ingången av år 1919, då den av 1918 års lagtima riksdag
beslutade regleringen av läroverkslärarnas avlöningsförmåner trädde i
kraft. För navigationsskolornas personal innebar detta beslut ett upphavande
a.v den tidigare likställigheten i avlöningshänseende. Tilliällig
löneförbättring utgår till navigationsskolornas ordinarie personal för
närvarande med följande belopp, nämligen till föreståndare vid en var
av samtliga navigationsskolor utom den i Kalmar med 1,200 kronor samt
vid sistnämnda skola med 1,100 kronor, ävensom till lärare vid en var av
skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö med 1,100 kronor, vid skolan
1 ,fraf.nÖSand med 1,050 kronor ock vi(i skolan i Kalmar med 950 kronor,
allt för år räknat. Provisorisk avlöningsförbättring utgår för närvarande
med 300 kronor för år till lärare vid en var av skolorna i Stockholm,
Göteborg och Härnösand.
Det förslag, som av den s. k. lärarlönekommittén den 15 augusti 1923
avgavs, hävdade såsom grund för den definitiva löneregleringen för nu
ifrågavarande personal principen örn full likställighet mellan navigationsskolornas
och realskolornas lärare. I sitt den 21 juli 1930 avgivna
betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet
har 1928 års lönekommitté i fråga om navigationsskolornas
lärare förordat lön till föreståndare enligt samma grunder som
föreslagits för läroverksrektorer.
I fråga örn ordinarie lärare erinrar sistnämnda kommitté, hurusom
desamma tidigare jämförts med adjunkter. Med hänsyn till tjänstgöringsskyldighet
och undervisningens krävande art har synts kommittén
intet vara att invända mot jämförelsen. Däremot kunde i avseende å utbildningskrav
samt tid och kostnader för kompetensens vinnande jämförelsen
icke sägas vara riktig. I betraktande härav ansåge sig kommitténs
majoritet böra förorda en placering en lönegrad lägre än adjunkt
Reservationsvis hava emellertid två ledamöter påyrkat likställighetens
bibehållande.
Extra lärare. Beträffande extra lärarna vid navigationsskolorna utgår alltsedan omorganisationen
år 1912 avlöning beräknad efter 150 kronor för undervis
-
Kungl. May.ts proposition Nr 124.
37
ningstimma per vecka för lärare i skeppsbyggeri, maskinlära, fysik och
mekanik och elektricitetslära, samt 120 kronor för underyisnmgstimma
per vecka för lärare i författningskunskap, svenska språket, engelska
språket och matematik. . .. ,
Vad nu sagts gäller i fråga örn extra lärare i annan klass an skepparoch
3:e maskinistklass. Lärare i författningskunskap och svenska språket
i skepparklass erhåller avlöning efter 40 kronor per undervismngstimma
per vecka. För lärare, som ensam ombesörjer undervisningen i
samtliga ämnen i 3:e maskinistklass samt i skepparklassen i Kalmar, har
bestämts ett arvode av 1,200 kronor per lärokurs. ... .
För undervisning i hälso- och förbandslära utgår avlöning beraknad
efter 7 kronor 50 öre per undervisningstimma beträffande samtliga klas
Extra
lärare, som här avses, åtnjuter dessutom tillfällig löneförbättring
enligt därför stadgade grunder.
Vid de tidigare utredningarna har navigationsskolornas lararfratoa
varit föremål för uppmärksamhet allenast såtillvida, att dels i samoand
med föreslagen omläggning av organisationen åtskilliga av de nuvarande
extra lärarna å maskinistavdelningen ifrågasatts skola ersattas med ordinarie
lärare, dels viss ändring i navigationslärarkursens anordning och
därmed även i lärarnas allmänna kompetens funnits bora vidtagas.
Såsom redan framhållits, hava vi vid den prövning, som agnats föreliggande
organisationsspörsmål, ansett frågan örn lärarnas kompetens,
utbildning och avlöning vara av grundläggande betydelse för verksamheten
i dess helhet. Med hänsyn härtill hava vi funnit oss bora i ett
sammanhang ingå på ett närmare övervägande av olika hithörande angelägenheter.
I sådant avseende har i första hand uppmärksamhet ägnats trugan om
lärarnas utbildning och behörighet. _ Den brist, som pa detta omiade kompJens
främst faller i ögonen, är otvivelaktigt, att man hittills alldeles uraktlåtit
att sörja för pedagogisk utbildning av lärarkrafterna. Vid avhja - pandet av denna brist kunna olika utvägar tankas anatade. bom ett led
i strävandet att stärka skolornas ställning hava vi funnit oss bora föreslå
det nuvarande klasslärarsystemets ersättande med ett ämneslararsystem.
Lärarkåren vid de omorganiserade navigationsskolorna skulle därigenom
komma att innesluta fyra olika grupper, en grupp nied nautisk utbildning
(navigation och sjömanskap), en med teknisk utbildning (maskinlära
och^maskinritning), en grupp med akademisk utbildning inom ämnesområdet
matematik, fysik och kemi samt slutligen en grupp, bestående helt
och hållet av timlärare, vilka skulle omhänderhava undervisningen i övrigt.
Lärarna inom den universitetsutbildade gruppen kunna givetvis
förvärva den erforderliga pedagogiska skolningen genom deltagande i
provår i den ordning, som är stadgad i fråga örn de allmänna läroverkens
m. fl. läroanstalters lärare, och denna grupp kan följaktligen i detta sammanhang
lämnas å sido. , .. „...
Vad däremot angår lärarna i de nautiska fackamnena, påkallas åtgärder
för deras såväl fackliga som pedagogiska utbildning. Den torra har
hittills förvärvats genom deltagande i navigationslärarkurs, den enda
högre nautiska utbildning, som vårt land hittills erbjudit. Härutinnan
synes ingen principiell förändring böra ifrågakomma. Alltjämt torde
sålunda dylik lärarkurs böra i mån av behov anordnas, ehuru anledning
förefinnes att överväga en omläggning av densamma, i syfte att avaga
-
38
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
bringa överensstämmelse med de krav, som en ny undervisningsplan kan
komma att uppställa. Beträffande den närmare anordningen och förläggningen
av kursen sakna vi anledning att uttala oss i vidare mån, än
att efter vår mening goda skäl kunna anföras för att den del av kursen
i fråga, som behandlar det betydelsefulla ämnet kompasslära, framdeles
förlägges till Göteborg, vars livliga varvsindustri öppnar goda möjligheter
till inhämtande av praktisk erfarenhet. Jämväl synes det förtjäna
undersökas, huruvida icke kursen skulle kunna samtidigt tillgodose önskemålet
att bereda sjökaptener tillfälle att förvärva högre nautisk utbildning.
I detta syfte torde böra övervägas, huruvida delar av kursen må
kunna genomgås även av andra än blivande navigationslärare.
Ur synpunkten av navigationslärarkursens behövlighet under instundande
budgetår torde gälla, att f. n., och särskilt i betraktande av den
föreslagna övergången till ämneslärare vid skolorna, tillgången på nautiskt
utbildade lärare synes tillräcklig för de närmaste åren. Under dessa
omständigheter och då det tillika lär få anses önskvärt att bereda rådrum
för övervägande av erforderlig omläggning av kursen, finna vi oss
icke böra äska medel för anordnande av sådan under budgetåret 1931/
Vidkommande lärarna i maskinlära och maskinritning synes den grundläggande
fackliga utbildningen, på sätt hittills varit fallet, böra meddelas
vid högre teknisk, läroanstalt, ehuru hinder icke bör möta även för
aspiranter med kvalificerad utbildning vid navigationsskola och fortsatta
val vitsordade studier inom ämnesområdet i fråga att vinna behörighet
till nu förevarande lärartjänster.
1 fråga örn båda de nu nämnda lärargruppernas fackliga utbildning
bör emellertid ytterligare uppställas krav å praktisk tjänstgöring till
sjöss, vid vilket krav stor vikt måste fästas. Visserligen torde starka
lämplighetsskäl kunna anföras för att bindande minimifordringar icke
författningsenligt fastslås rörande arten och omfattningen av sagda
tjänstgöring. Men med den grundläggande betydelse vi velat tillerkänna
undervisningens anpassning efter det praktiska livets förhållanden, har
det synts oss uppenbart, att såsom allmänt villkor för behörighet till
lärartjänst inom nu ifrågavarande ämnesområden uppställes fordran på
grundlig praktisk erfarenhet, förvärvad genom tjänstgöring ombord å
fartyg.
Vad därefter beträffar den pedagogiska utbildningen för berörda båda
lärargrupper, torde det bliva ofrånkomligt att härutinnan omedelbart
vidtaga särskilda åtgärder. Härvid måste såväl teoretiskt som praktiskt
pedagogiska synpunkter beaktas. De senare kräva för vederbörligt tillgodoseende
beredande av tillfälle till provårstjänstgöring vid navigationsskola.
Med hänsyn till bland annat nödvändigheten av att vid en
dylik kurs ett ej alltför ringa antal klasser står till förfogande för auskultation
och övningsundervisning, torde allenast skolorna i Stockholm
och Göteborg kunna komma i betraktande. Lämpligen synes så böra
förfaras, att, enligt närmare bestämmande av kommerskollegium, läraraspirant,
som förvärvat vederbörlig facklig utbildning, hänvisas att vid
en av nämnda läroanstalter genomgå provår. Under loppet av en termin
bör lärarkandidaten efter av rektor uppgjord plan dels följa undervisningen
inom skolans olika klasser, företrädesvis dock inom vederbörligt
ämnesområde, dels inom detta senare själv meddela undervisning till
en omfattning, som förslagsvis synes kunna beräknas till omkring 60
39
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
lektioner. Undervisningsövningarna böra ledas av läraren i ^derborande
klass samt bedömas av denne och rektor marvid i fall av ^jäktig
mening det av rektor avgivna vitsordet skall galla. San?^lgt "or
lertid aspiranten genom åhörande av iörelasmngar erhålla en allman
orVentering i pedagogiska och metodiska frågor av större betydelse for
navigationsskolans undervisning. *PT1
Över genomgånget provår skall särskilt betyg utfardas av rektor, en
ligt i huvudsak enahanda grunder, som tillämpas beträffande de vid läroverken
och folkskoleseminarierna anordnade provarskurserna.
I avvaktan på närmare erfarenhet torde det knappast vara valbetan
itt nu söka "iva åt navigationsskolarnas praktiska lärarutbildning en
meraVst oration. 1 stället anvisa de föreliggande förMllandena
anlitande av försökets väg, därvid det bör ankomma pa Kungl. Maj .t att,
efter förslag av kommerskollegium och eventuellt skolöverstyrelsen ut - färda erforderliga närmare föreskrifter, vilka ma kunna jämkas i må
"ÄttUw. att vissa kostnader äro förbundna med
anordnandet av en dylik utbildningskurs, och medel bora under sådana
omständigheter stå till förfogande. Utan kännedom örn den omfattning,
vald utbildningen kan anses böra bedrivas, erbjuder det vissa vanskligheter
att åvägabringa mera tillförlitliga beräkningar. ...
Beträffande de pedagogiska och metodiska föreläsningarna vi ja vi
föreslå att 20 sådana beräknas. Med sedvanligt arvode av 3o kronor för
Sä skulle kostnaderna utgöra 700 kronor. Rektor torde bora
tillerkännas ett arvode av 400 kronor för ledningen av lararkursen samt
en var av de handledande lärarna, tillsammans förslagsvis 4 2 i navrg^
tion och siömanskap och 2 i maskinlära och maskini ilning), likaledes
arvodefS kurs.skäligen beräknat till 300 kronor. För en kurs av nu
avsedd omfattning skulle kostnaderna alltså kunna beraknas uppgå till
(700 + 400 * 1,200 kronor) 2.300 kronor. Med någon marginal för.oförutsedda
behov, torde ett anslag av 2,500 kronor kunna anses t, IWlest
för itt möilig°''öra anordnande under budgetaret 1J31/193_, pa torson
én prakt”»™ torkare vid en av de nämnda navigationsskolorna Ansiaset
svnes lämpligen böra erhålla natur av extra reservationsanslag.
Det är vår övertygelse, att genom här ifrågasatta åtgärder navigationsskolornas
linder visning skall vinna en kvalitativ förstärkning till stor
fromma för arbetet och arbetsresultatet vid skolorna.
do krav som den före
slasna
nva undervisningsplanen ställer på lamma vid skolorna, inga
, ag ..t.,.,, ku o rare större än för närvarande. Och med hänsyn
tallen till undervisningens jämförlighet med de tekniska fackskol ornäs,
skulle fullgiltig anledning hava förelegat att för styrmans-, sjökaptens-,
o.a maskinist- och övermaskinistklasserna rakna med lararkrafter a\ lek
torskompetens. För en sådan omliiggning kunna för visso stärka sakliga
skäl åberopas. Då det emellertid i nuvarande statsfinansiella lage och
förestående lönereglering för bland annat navigationsskolornas lasTg
alldelesgutsiktslöst att vinna gehör för ett dylikt
krav hur välgrundat det än må vara. hava vi sett oss nödsakade att va
kr ir ,nr> ViPgränsa reformprogrammet i denna del. I framsta rummet
plkallar den i''det föregående motiverade anordningen med ämneslärare
Lärarna»
ställning.
40
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
oavvisUgcn, att den tidigare fastställda likställigheten med läroverksad
attVtfairi,1rtfPrtg0r^gSSkfidlgliet °Ch avlöninS upprätthålles. I motsatt
tall lar det nämligen hilva alldeles omöjligt att för de föreslasrna
amneslararbefattnmgarna i matematik oell fysik påräkna välmeriterade
nftnda r6d fd-)ankts.komPetens- Men för säkerställande av tillgången
pa goda lararkrafter inom de centrala ämnena, navigation och maskin
lara, kan den nämnda atgarden icke vara tillfyllest. Med hänsyn till den
mom det praktiska livet kan uppnås på grundvalen av
den utbildning, som kräves för behörighet till ifrågavarande lärlrbefatt
™gar’ ar det enligt var åsikt nödvändigt att sörja lör att vid de skolor
■ °“Lmnes U,ta såJal nautlsk sorn maskinteknisk linje, å vardera linien
mrattas en huvud arartjänst med lektors ställning. Genom en dylik an
ordning skulle ur läroanstaltens synpunkt uppnås i huvudSk vad vid dé
tidigare utredningarna avsetts genom särskilda avdelninosfbreståldare
samtidigt som genom tjänsternas självständiga ledi gf örklar ande skulle
skapas större garantier för att till befattningarna kundeförvärvas väl
sokande- For nu åsyftade lärartjänster, med vilka skulle
\ara förbunden samma tjänstgöringsskyldighet, som stadgas för övriga
lärare mäste grvetvis krävas högre teoretisk kompetens än för övriga
den Syn f7Tlghet?n att pa förhand fastslå beskaffenheten av den
av Kungl MaTts6 ^“petensen’ torde behörigheten böra bliva beroende
av Kungl. Maj.ts, eitel provning i varje särskilt fall, meddelade beslut
Innehavare av befattning, varom här är fråga, torde böra benämnas lek
Vid^Jams°tälifndet
avabe .la];ar«...läalplifen toi''d« erhålla adjunktstitel.
via xramstailandet av berörda förslag hava vi icke förbisett att skn
ornäs rektorer formellt komma att i ^hänseende intaga en förhållandevis
mindre gynnsam ställning än för närvarande. Redan med hänsyn
1 föreliggande förslag till lönereglering hava vi emellertid icke ansett
oss bora inlåta oss på detta spörsmål. Därtill kommer, att sagda disproportion
i realiteten kommer att bliva mindre framträdande dels genom
varde! av den rektor tillförsäkrade fria bostaden eller hyresersäTtningen
dels ock genom det arvode for tidssignalering, som för närvarande åtniutes
av rektor vid skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö
• ulid+-S Uthgea anga-'' fektorstjänst vid navigationsskola, hava vi redan
i det föregående angivit, att behörighet till sådan tjänst bör tillkomma
en var ordinarie lärare vid navigationsskola, som styrkt sin lämplighet
för densamma dels genom verksamhet såsom lärare, dels ock genom förvarvad
praktisk erfarenhet på sjöfartsområdet. Rektorstjänsterna böra
tillsattas pa förordnande av Kungl. Maj:t för en tid av fem år därest ei
KaPf- Maj:* finnér skäl föreligga för tillämpande av en annan ordning
, T/ s{st Vlljf T1 1 detta sammanhang framhålla, att vad vid övriga
statens läroanstalter stadgats rörande kollegium bör i huvudsak äga tilllampnmg
jamval vid navigationsskola. S
I anslutning till det anförda fä vi alltså föreslå, dels att vid var och en
ay navigationsskolorna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Härnösand
ma fran och med den 1 juli 1931 två av de nuvarande lärarbetättningarna
utbytas mot två lektorstjänster, den ena omfattande ämnena navigation
och sjömanskap och den andra omfattande ämnena maskinlära och maskmritning,
dels ock att övriga ordinarie lärarbefattningar i staten upptagas
såsom adjunktstjänster. simen upp
Vad angår behörighet till lektorstjänst vid navigationsskola synes
lämpligen kunna tillampas enahanda ordning, som gäller i fråga örn tek
-
41
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
niskt läroverk. Självfallet måste härvid, såsom redan framhållits, särskilt
avseende fästas vid vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap.
För behörighet till adjunktsbefattning torde höra föreskrivas lönande
villkor och bestämmelser: . . _
att antingen hava förvärvat den behörighet till adjunktstjänst vid allmänt
läroverk, som föreskrives i gällande stadga för ifrågavarande läroanstalter
eller ock
att genom avlagd navigation slärarexamen, examen vid tekniska högskolan
eller Chalmers tekniska institut samt med goda vitsord utövad
tjänst å fartyg hava förvärvat grundliga insikter i de till befattningen
hörande ämnen.
Därjämte måste i avseende på pedagogisk skicklighet och erfarenhet
för befordran till såväl lektors- som adjunktstjänst krävas, att sökande
genomgått praktisk lärarkurs samt bestritt tjänstgöring såsom lärare vid
under offentligt inseende ställd läroanstalt.
Slutligen må framhållas, att föreskrift synes böra meddelas därom, att
behörighet till adjunktstjänst vid navigationsskola skall tillkomma jämväl
den, som av Kungl. Majit, efter hörande av kommerskollegium, blivit
förklarad behörig till sådan tjänst i visst ämne eller ämnesgrupp.
Genom nu föreslagna bestämmelser avses givetvis icke att beröva någon
redan förvärvad kompetens enligt hittills gällande föreskrifter.
Med avseende på övergången till den nya ordningen torde fullmakt på
adjunktstjänst böra av Kungl. Majit utfärdas för nuvarande ordinarie
lärare. I den mån vederbörande befinnes besitta nöjaktig reell kompetens
för lektorstjänst, synes Kungl. Majit, i analogi med vad som tilllämpats
vid införande av en motsvarande ordning vid folkskolesemmarierna,
böra bemyndigas förordna läraren i fråga till lektor vid den läroanstalt,
där han tjänstgör. Skulle åter dylik befordran icke omedelbart
befinnas kunna ske, bör möjlighet beredas vederbörande att inom viss
angiven tid, förslagsvis fem år, komplettera utbildningen, och befordringsfrågan
sedan detta skett upptagas till ny prövning utan tjänstens
ledigförklarande.
Den navigationsskolornas lärare ursprungligen tillerkända likställigheten
i avlöningshänseende med de allmänna läroverkens, adjunkter har
beklagligtvis i samband med de upprepade provisoriska tillägg till i stat
upptagna avlöningar, som under det senaste årtiondet av riksdagen beviljats,
icke till fullo upprätthållits. Såsom i det föregående nied styrka
betonats, utgör det emellertid med hänsyn till skolornas hela verksamhet
en mycket betydelsefull angelägenhet, att förhållandena på detta område
snarast återföras till utgångsläget. Uppenbarligen låter det sig under
nuvarande omständigheter icke tänkas, att den ifrågavarande likställigheten
åvägabringas genom ett definitivt fastställande av förändrade löne
satser för skolornas adjunkter. I stället lär man vara hänvisad att fullfölja
provisoriets väg och genom höjning av den tillfälliga löneförbättringens
belopp bereda den ifrågavarande lärargruppen ersättning för
den numera förefintliga differensen. Vi anse oss alltså böra föreslå,
att den till lärare vid navigationsskolorna utgående tillfälliga löneförbättringen
må från och med budgetaret 1931/1932 fastställas att utgå med
belopp så avvägda, att summan av den enligt stat utgående avlöningen
och löneförbättringen sammanfaller med de rektor vid realskola, respektive
Icktor och adjunkt vid allmänt läroverk tillkommande avlöningsförmånerna
av motsvarande karaktär.»
Kostnads
beräk
ningar.
Stat för
navigationsskolorna.
42
Kungl. Martts proposition Nr 124.
De sakkunniga hava slutligen verkställt vissa beräkningar rörande
kostnaderna för navigationsskolorna. Deras uttalande i denna del lyder
sålunda:
»Vid de undersökningar, som av oss verkställts beträffande olika ämneskombinationer
för ordinarie lärare vid navigationsskola, hava vi väl
tunnit, att det av oss förordade ämneslärarsystemet icke låter sig helt genomföras,
men kan detsamma dock i betydande utsträckning realiseras.
Därvid hava vi utgått ifrån att undervisningen i navigation och sjömanskap
bör bestridas av nautiskt utbildad lärare, i maskinlära och maskinritnmg
av tekniskt utbildad samt undervisningen i matematik och lysik
ävensom i elektroteknik å nautiska linjen av akademiskt utbildad lärare.
Denna helt naturliga ämnesfördelning kan emellertid, såsom nyss anförts
icke helt genomföras, utan har viss undervisning i matematik måst
tilldelas saväl nautiskt som tekniskt utbildad lärare samt viss undervisning
i fysik även den senare kategorien lärare.
Med utgångspunkt från det av oss föreslagna högsta klassantalet, dvs
6 sjökaptens-, 8 styrmans-, 5 skeppar-, 4 å 5 övermaskinist-, 5 2:a maskinist-
samt 5 3:e maskinistklasser skulle vid de olika navigationsskolorna
erfordras följande
0 r d i
Rektor
Stockholm............... 1
Göteborg ................ 1
Malmö ................. 1
Härnösand ............ 1
Kalmar.................... 1
5
arie lärare:
Nautiskt Tekniskt Akademiskt
utbildad utbildad utbildad
2 2 2
3 3 3
2 2 2
12 2
1 - 1
9 9 10
eller tillsammans 5 rektorer och 28 ordinarie lärare, därav 8 lektorer.
Nämnda antal ordinarie lärare är emellertid såsom ovan nämnts erforderligt
endast under förutsättning att 5 övermaskinistklasser bibehållas
därav 2 vid navigationsskolan i Göteborg. Då emellertid under de senaste
10 aren elevantalet i dessa klasser icke något år varit större än att 4 sådana,
under de flesta åren 3, varit fullt tillräckliga för att tillgodose behovet
och dessutom elevantalet i de båda övermaskinistklasserna i Göteborg
under de senaste åren icke varit större än att undervisningen kunnat
meddelas i en klass, hava vi ansett oss för det närvarande endast
böra räkna med en dylik klass vid nämnda skola.
Av denna anledning hava vi i staten för Göteborgs navigationsskola
endast upptagit 8 ordinarie lärare mot i tabellen angivna 9. Den sålunda
gjorda minskningen har av praktiska skäl ansetts böra drabba en av de
akademiskt utbildade lärarna. Det torde nämligen vara lättare att i händelse
av behov erhålla extra lärarkrafter i de ämnen, som tillkomma denna
lärarkategori än i de rent tekniska ämnena. Tre tekniskt utbildade
lärare äro dessutom tillräckliga för undervisningen i de dessa lärarkategorier
tillkommande ämnen, även om två övermaskinistklasser skulle
visa sig erforderliga, och om så skulle bliva fallet hava vi räknat med
att den därmed förbundna kostnaden tillsvidare kan bestridas av anslaget
till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden m. m., vilket anslag
vi ansett böra rätt väsentligt höjas.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
43
Arvodena för extralärarna i de å nautiska linjen tillkomna läroämnena
elektroteknik och radiotelegraf ering (tidigare kallat horselmottagning)
hava vi ansett böra beräknas på sätt kollegium föreslagit eller för det
förstnämnda ämnet efter 150 kronor per veckotimme och for det sistnämnda
efter 120 kronor per veckotimme. . , ,,
Arvodet för det å maskintekniska linjen nytillkomna amnet iorlattningskunskap
hava vi även i likhet med kollegium upptagit till motsvarande
belopp, som utgår till lärare i samma ämne å nautiska lmjen elier
till 120 kronor per veckotimme. . . , . ,
Till lärare i hälso- och förbandslära i 3:e maskinistklassen hava vi beräknat
enahanda arvode, som skulle utgå i övriga klasser, där ämnet enligt
den föreslagna timplanen skulle förekomma. .
Vidare bör framhållas, att vi i fråga örn extra lärare i elektroteknik å
'' maskintekniska linjen, med hänsyn därtill, att vid laborationer klassen
skall uppdelas i två laborationsgrupper, därest elevantalet överstiger lb,
ansett oss böra öka det i timplanen upptagna antalet undervisnmgstimmar
per vecka med i övermaskinistklass 1 timme och i 2:a maskinistklass
^ Vi anse oss dessutom böra erinra, att genom det av oss föreslagna utbytet
av klasslärare mot ämneslärare antalet nautiskt utbildade lärare
kommer att minskas från nuvarande 13 till 9. De på grund arden föreslagna
omorganisationen övertaliga ordinarie lärarna mäste sålunda antingen
överflyttas på indragningsstat eller placeras a lararbefattning,
som enligt vårt förslag är avsedd för akademiskt utbildad lärare, i den
mån de icke kunna beredas anställning å för dem avsedd lärår befattning
till följd av avgång från tjänsten av nautiskt utbildad lärare. Tva adjunktstjänster
med undervisning i nautiska ämnen bliva emellertid lediga
under år 1931, under vilket år föreståndarna för navigationsskolorna
i Malmö och Göteborg uppnå pensionsåldern. De två övriga lararna
torde däremot tillsvidare kunna placeras på lärarbefattnmg, avsedd for
akademiskt utbildad lärare, intill dess för dem avsedda lararbefattnmgar
blTill examensförrättare i övermaskinist- och 2:a maskmistklasserna hava
vi i enlighet med kommerskollegii, av Kungl. Maj :t vid 1930 års riksdag
framlagda förslag ansett böra utgå ett arvode av 2,400 kronor per år.
Med utgångspunkt från nu gällande stat för navigationsskolorna och
med iakttagande av de förändringar och tillagg dan, som föranledas av
vad vi förut anfört och föreslagit, hava vi uppgjort nedanstående
44
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Förslag till stat för navigationsskolorna i riket.
Lön
kronor
Tjänst-
görings
penga*
kronor
. Orts- tillägg
kronor
Arvode
kronor
n Summa
kronor
3,050
1,950
_
5,000
.. 9,150
5,850
—
—
15,000
.. 2,850
1,650
—
—
4,500
1,900
—
—
5,800
27,300
13,300
—
—
40,600
. 2,150
1,050
300
—
3,500
. 27,950
13,650
3,900
—
45,500
. 2,150
1,050
—
—
3,200
. 8,600
r
4,200
12,800
3,075
14,160
—
1,400
—
—
—
6,675
—
—
—
5,220
—
—
—
120
—
—
—
_
3,375
—
—
—
—
1,200
—
—
—
—
5,100
—
-
—
—
9,850
—
—
—
—
2,400
—
—
—
—
12,000
—
—
—
—
2,525
- |
- |
- |
— 1203,000
1 rektor
3 rektorer ■
1 rektor ....
1 lektor —
7 lektorer .
1 adjunkt .
13 adjunkter.
1 adjunkt ..
4 adjunkter .
vecka (150 X 20.B) ................................
Arvoden till extra lärare å nautiska linjen berak
Hade å 120 kronor lör undervisningstimm
vecka (120 X 118) ...............................
Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräk
nade å 40 kronor lör undervisningstimm
vecka (40 x 35) ...................................
per vecka (150 X 44.5)
per vecka (120 X 43.5)
per vecka (40 X 3) .................................
Arvoden till extra lärare i hälso- och förbandslära
beräknade a 7 kronor 50 öre lör undervisningstimme
(7. B x 450)........................
1 extra lärare i 3:e maskinistklassen............
Kostnader tor laborationer i maskinlära och elektroteknik
............................................
Till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers
underhåll och lörökande samt till
utgiiter tor bränsle, lyshållning m. m.......
1 exam ens förrättare i övermaskinist- och 2:a maskinistklasserna
..........................................
Till extra lärarkralter vid behov, vikaiiatsarvoden
m. m. enligt överstyrelsens bestämmande ......
Till Kungl. Maj:ts disposition...........................
Summa kronor) — | — | _ j _
45
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
I det föregående hava vi föreslagit, att de ordinarie navigationslärare
må komma i samma löneställning som motsvarande lärare vid realskolorna,
och hava vi tillika angivit, att en dylik likställighet synts bora
åvägabringas genom ökande av den tillfälliga löneförbättringens belopp.
En jämförelse mellan de vid navigationsskolorna och realskolorna fo
närvarande utgående löneförmånerna ter sig sålunda:
Tillfällig
löneförbättring
för lärarpersonalen
vid navigagationsskoloma.
Realskola
Rektor:
D-ort
E.F.G.-ort
Ord. avlöning
............ 6,400
6,400
Tillfällig löneförbättring 900
1,000
S:a 7,300
7,400
Navigationsskola
D-ort E.F.G.-ort
Begynnelselön.... 4,500 5,000
Slättön................ 5,500 6,000
1,100 1,200
_ f 5,600 6,200
S:a( 6,600 7,200
Adjunkt:
Begynnelselön ................ 4,300
Slutlön ........................ 5,800
Tillfällig löneförbättring 800
q.„ J 5,100
b-a [ 6,600
4,300
5,800
900
5,200
6,700
.. , E.F.G.-ort
D-ort Härnösand utom Härnösand
3,200 3,200 3,500
4,700 4,700 5,000
950 1,050 1,100
4^150 4,250 4,600
5,650 5,750 6,100
Den höjning av löneförmånerna, som bör äga rum för föreståndare
och lärare vid navigationsskolorna, för att de, med utgångspunkt från
nu utgående tillfällig löneförbättring och med bibehållande av den löneskillnad,
som förefinnes mellan föreståndare och lärare a olika örte ,
skola erhålla samma löneställning som rektorer och adjunkter vid realskolorna,
framgår av följande sammanställning.
Tillfällig löneförbätt- Föreslagen
Föreståndare (Rektor) ring 1930-1931 lönetörbättring
å Dort (Kalmar) ..............................................,• i-100 11800 (1’100 + 700)
4 Ei!“h01*: GÖteb0r6'' 1,200 1.400 (1,200 + 200)
Lärare (Adjunkt)
å D-ort (Kalmar) ........................
i Härnösand
å E.F.G.-ort (utom Härnösand)
950 1,900 (950 + 950)
1,050 2,000 (1,050 + 950)
1,100 1,700 (1,100 + 600)
Med denna förbättring i löneförmånerna skulle föreståndarnas (rektorerna)
och lärarnas (adjunkterna) avlöning komma att utgå med ioijan
-
de belopp:
E.F.G.-ort (Stockholm
Rektor
Begynnelselön........................
Slut lön ............................
Tillfällig löneförbättring
D-ort (Kalmar)
Göteborg, Malmö
och Härnösand)
............ 4,500
........ 5,500
............ 1,800
5.000
6.000
1,400
0 i 6,300
6,400
S:a\ 7,300
7,400
46
Kungl. Majus proposition Nr 124.
Provisorisk
avlönings
fbrbättring.
Praktisk
lärarkurs.
Maskinlabo
ratorier.
Adjunkter
Begynnelselön........................
Slutlön ......................
Tillfällig löneförbättring ....
D-ort (Kalmar)
............ 3,200
............ 4,700
........ 1,900
Härnösand
3,200
4,700
2,000
E.F.F.-ort utom
Härnösand
3,500
5,000
1,700
«/ 5,100
b''a\ 6,600
5,200
6,700
5,200
6,700
,.. ■D*!;r.eft. defta vårt förslag realiseras, kunna kostnaderna för tillfällig
löneförbättring med utgångspunkt från den av oss uppgjorda staten beräknas
uppgå till följande belopp:
1 rektor å D-ort ........................
4 rektorer å E.F.G.-ort å 1,400: —
2 adjunkter å D-ort å 1,900
3 » i Härnösand å 2,000: —
14 » å E.F.G.-ort å 1,700: —
8 lektorer å E.F.G.-ort å 1,000:— ..
Summa ökade kostnader 23,600 kr.
1,800
5,600
3,800
6,000
23,800
8,000
7,400 nu 5,900 kr.
41,600 nu 19,500 kr.
Summa 49,000 nu 25,400 kr.
Vi få därför föreslå, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att den ordinane
lärarpersonalen vid navigationsskolorna med ingången av instundande
budgetår beredes förhöjd tillfällig löneförbättring i överensstäm“®J|sf.
1™.ha^ an®lvna grunder. För möjliggörande härav torde anslaget
t“f tillfällig Ionelorbättnng åt viss personal inom den civila statsförvaltningen
böra höjas med ett belopp av 23,000 kronor.
. ^Hligf förut framställt förslag skulle i staten för navigationsskolorna
tillkomma i Stockholm 2 nya ordinarie lärarbefattningar, i Göteborg 2
samt i Härnösand 2.
J- riksstaden för innevarande budgetår är till provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid navigationsskolarna upptaget ett extra förslagsanslag
å 3,900 kronor. Till följd av nyss angivna nytillkomna ordinarie
lärår befattningar skulle detta anslag för nästkommande budgetår böra
upptagas med ett med 1,800 (6 X 300) kronor förhöjt belopp eller sålunda
med ett belopp av 5,700 kronor.
Under åberopande av jad förut anförts i fråga örn anordnande vid en
av navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg av praktisk lärarkurs
för en beräknad kostnad av 2,500 kronor, få vi iöreslå att för nu ifrågavarande
ändamål måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra reservationsanslag
å nämnda belopp.
För komplettering av maskinlaboratorierna vid Chalmers tekniska institut.
samt tekniska läroverken i Malmö och Härnösand ävensom för reparationer
av samt anskaffning av viss materiel vid navigationsskolan i
Härnösand erfordras enligt vad av oss tidigare anlörts ett anslag av
36,o00 kronor, vilket dock synts oss kunna fördelas på de tre närmaste
åren. "Vi få därför föreslå, att för tillgodoseende av nu ifrågavarande
ändamål hos riksdagen måtte äskas ett extra reservationsanslag å 36,500
47
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
kronor, varav ett belopp å minst 15,000 kronor torde böra anvisas för budgetåret
1931/1932.»
En av de sakkunniga, Åström, har uttalat en från majoriteten
skiljaktig mening i fråga örn benämningarna ä maskinbefälet, i
det han ansett, att nuvarande benämningarna maskinist av l:a, 2:a och
3:e klass samt maskinskötare borde utbytas mot respektive fartygsingenjör,
maskinist samt maskinskötare av l:a och 2:a klass.
Av åtskilliga vid de sakkunnigas betänkande fogade sammanställningar
m. m. torde av dem upprättade förslag till timplan och kursplaner för
navigationsskolorna få såsom bilagor A och B fogas vid dagens protokoll.
Såsom redan nämnts hava statskontoret, skolöverstyrelsen och kom- Remissmerskollegium
avgivit infordrade utlåtanden över de sakkunnigas betan- yttran enkande
och förslag.
Statskontoret har i sitt den 15 januari 1931 dagtecknade utlåtande anfört
följande:
»Med hänsyn till det av de sakkunniga beräknade behovet av under- Statskontorets
visningsmöjligheter vid rikets navigationsskolor synes intet vara att erinra
mot den iöreslagna ökningen av antalet lärarbefattninga.r vid lira^- 1931.
gavarande skolor. Ej heller linner sig ämbetsverket i anledning av vad
de sakkunniga anfört rörande lärarnas kompetens böra ifrågasätta någon
sänkning av de beräknade avlöningsbeloppen. Statskontoret får alltså
tillstyrka, att i staten för navigationsskolorna i riket upptagas följande
ordinarie beiattningar: 5 rektorer, 8 lektorer och 19 adjunkter. Aven
örn de iöreslagna ersättningsbeloppen för undervisningstimme till extra
lärare måhända kunna i vissa fall anses väl högt tilltagna, finnér statskontoret
dock icke tillräckliga skäl föreligga att påyrka vidtagande av
jämkning härutinnan. Statskontoret tillstyrker, att ett belopp av 2,o25
kronor upptages till Eders Kungl. Maj:ts disposition för beredande i förekommande
lall av möjlighet att anställa ytterligare lärarkiafter.
De sakkunniga hava löreslagit, att höjningen av avlöningarna till den
ordinarie lärarpersonalen skall ske i form av ökad^ tillfällig löneförbättring.
Detta förslag föranleder icke någon erinran från statskontorets sida,
liksom ej heller beräkningen av kostnaderna härför.
I enlighet med beslut av 1929 och 1930 års riksdagar åtnjuta de lärare
vid navigationsskolorna, som äro stationerade å F- och G-orter, provisorisk
avlöningsförbättring. De sakkunniga hava nu föreslagit, att jämväl
framdeles provisorisk avlöningsförbättring skall utgå till lärarpersonalen
vid navigationsskolorna, och hava för ändamålet beräknat en
höjning av nu utgående anslag med (6 X 300 =) 1,800 kronor. Statskontoret
anser sig böra med anledning härav erinra, att socialstyrelsen 1
sitt nyligen till Eders Kungl. Majit avgivna förslag rörande ny dyrorts"ruppering
bland annat föreslagit, att Malmö skall uppflyttas från Eort
till F-ort. Skulle detta förslag genomföras, bör höjningen av anslaget
till provisorisk avlöningsförbättring till navigationsskolans lärare 1
stället bestämmas till (8 X 300 =) 2,400 kronor.
Skolöver
styrelsen.
48
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
+ °dinarie aaslaget till alderstillägg är i innevarande års riksstat upptaget
såsom förslagsanslag med 23,000 kronor. Under budgetåret 1929/
1930 uppgingo utgiiterna under anslaget till 22,832 kronor 78 öre. Med
Hänsyn tili den föreslagna ökningen av antalet lärare skulle en höjning
av detta anslag kunna ifrågasättas. Då emellertid, enligt vad de sak
kunniga meddelat, två navigationsskoleföreståndare kunna förväntas komma
att under ar 1931 avgå på grund av uppnådd pensionsålder, kan å
andra sidan en minskning av utgiiterna under anslaget beräknas härigenom
uppsta. Statskontoret anser sig därför icke böra nu påyrka någon
ökning i förevarande anslag.
För kompletteringskurs vid tekniskt läroverk samt för praktisk lärarkurs
hava de sakkunniga såsom extra reservationsanslag upptagit belopp
å respektive 2,400 och 2,o00 kronor. I överensstämmelse med vad som i
allmänhet tillampas vid anvisning i riksstaten av anslag för fristående
kurser bora dessa anslag lämnas obetecknade.
I övrigt giver de sakkunnigas förslag icke anledning till särskilt uttalande
fran statskontorets sida.»
Skolöverstyrelsens utlåtande över nu omhandlade delar i de sakkunnigas
betänkande lyder sålunda:
»I fråga örn maskinbefälets teoretiska utbildning föreslå de sakkunniga
att denna fortfarande skall vara förlagd till navigationsskolorna men
att, dar sa kan ske, ett visst samarbete etableras med befintliga tekniska
laroanstalter i fråga örn tekniska laborationer. Sålunda skulle bland överstyrelsen
understalida läroanstalter de tekniska läroverken i Malmö och
Härnösand komma att upplåta sina maskintekniska laboratorier för därvarande
navigationsskolors laborationsövningar.
Såsom de sakkunniga omnämna, har skolöverstyrelsen på förfrågan
och med stöd av från läroverkens styrelser inhämtade yttranden i ärendet
redan givit sin anslutning till tanken på den föreslagna kombinationen
och skolöverstyrelsen anser fortfarande, att de olägenheter, som den
avsedda gemenskapen kan tänkas medföra för den ena eller andra läroanstalten,
lätt nog böra kunna övervinnas, bland annat genom lämplig
överenskommelse angående laborationstiderna.
De sakkunniga hava funnit, att såväl i Malmö som i Härnösand de
tekniska läroverkens laboratorier behöva någon komplettering för att
motsvara navigationsskolornas behov och beräkna kostnaden härför till
sammanlagt 15,000 kronor. Beträffande äganderätten till nyförvärvad
utrustmngsmateriell anse de sakkunniga, att denna, därest erforderligt
anslag anvisas å tionde huvudtiteln, torde böra tillförsäkras navigationsskolan
ehuru med bestämmelse att materielen i fråga skall uppställas i
och fritt disponeras av vederbörande läroanstalt, så länge dess laboratorium
hålles tillgängligt för navigationsskolans undervisning. Utan att
i detta fall tillmäta frågan örn äganderätten allt för stor betydelse kan
skolöverstyrelsen dock icke undgå att finna det mindre lämpligt, att den
jämförelsevis ringa del av utrustningen, varom här är fråga, skulle ägas
av annan än den, som äger materielen i övrigt, särskilt som i en del fall
det nyanskaffade kan komma att delvis ersätta eller sammanbindas med
förut befintlig materiel. Skolöverstyrelsen anser därför, att tekniska
laroverket bör vara ägare till all den inom laboratoriet fast uppsatta ma
Av
det anförda torde redan hava framgått, att skolöverstyrelsen icke
49
Kungl. Martts proposition Nr 124.
har något att erinra mot maskinbefälsutbildningens bibehållande vid navigationsskolorna.
Lika litet bar skolöverstyrelsen något att invända
mot att den iirågavarande undervisningens centrala ledning fortfarande
utövas av kommerskollegium, vilken anordning ej hindrar, att skolöverstyrelsen
gärna ställer sin speciella sakkunskap till förfogande, i de fall
detta, såsom de sakkunniga förutsätta, skulle kunna vara till gagn och
ett samråd från kommerskollegiets sida påkallas.
Ett av de sakkunniga framfört förslag i fråga örn maskinbefälsutbildningens
ordnande är, att den grundläggande teoretiska utbildningen delvis
skulle kunna iörvärvas i altonkurser jämsides med det iöreskrivna
verkstadsarbetet. De sakkunniga hava härvid i främsta rummet tänkt
på utbildningen till tredjemaskinister och åberopa bland annat de gynnsamma
erlarenheter, som vunnits vid en dylik kurs, vilken lörsöksvis anordnats
av Malmö stads lärlings- och yrkesskolor. I detta sammanhang
får skolöverstyrelsen påpeka, att deltidsundervisning förekommit sedan
gammalt inom skilda yrkesområden, varvid icke blott vissa altontimmar
utan i många fall även några timmar av söndagens morgontimmar kommit
till användning. Om begagnandet av en på dylikt sätt ordnad deltidsundervisning
var möjligt förr, då arbetstiden inom yrkena i regel omfattade
omkring 60 timmar i veckan, så bör det vara så mycket lättare
nu, sedan arbetstiden begränsats till 48 veckotimmar. Såsom exempel
på vad genom deltidsundervisningen kan åstadkommas får skolöverstyrelsen
erinra örn de gynnsamma erfarenheterna vid tekniska skolan i
Eskilstuna. Denna skola, vilken år 1921 omorganiserades till maskinteknisk
fackskola, har som bekant första årets kurs fördelad på två år
med deltidsundervisning 15—17 timmar i veckan. Dessutom finnes vid
skolan en förberedande kurs likaledes med deltidsundervisning under två
år. I betraktande av de fördelar, deltidsundervisningen erbjuder, och de
goda resultat, skolöverstyrelsen kunnat konstatera, anser skolöverstyrelen
mycket önskligt, att deltidsundervisning bliver tillämpad i största
möjliga utsträckning även på nu ifrågavarande utbildningsområde.
Beträffande de föreslagna undervisningsplanerna har skolöverstyrelsen
fäst sig vid att däri icke upptagits ämnet gymnastik. Detta synes vara
en brist icke blott med hänsyn till gymnastikens hygieniska betydelse
utan även i betraktande av navigationsskolornas utbildningsmål, särskilt
i fråga örn styrmans- och kaptensklasserna. I de tekniska fackskolorna
äro 3 av deras 40 veckotimmar anslagna till gymnastik.
i fråga om den dagliga undervisningstiden anse de sakkunniga, att
föreskrift bör meddelas därom, att undervisningen skall vara förlagd mellan
klockan 8 f. m. och 4 e. m. Vid de tekniska läroverken förekommer,
att undervisningen börjar redan löre klockan 8 f. m., och då det möjligen
i något fall kan befinnas lämpligt, att exempelvis maskinistklasserna
börja vid samma tid som arbetet påbörjas i verkstäderna på orten, så
torde, såsom styrelsen för tekniska läroverket i Malmö föreslagit, den
ifrågavarande tidsbegränsningen böra uteslutas eller kanske hellre ändras
så, att undervisningen skall vara förlagd mellan klockan 7 f. m. och
4 e. m.
Beträffande navigationsskolornas lärare föreslå de sakkunniga, att för
varje linjo skall finnas en huvudlärare med lektors ställning, att övriga
Hillring lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 106 hafi. (Nr 121.)
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommerskollegium.
^ Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
lärare med full tjänstgöring skola likställas med läroverksadjunkter och
att dessutom skola finnas timlärare i män av behov. Häremot har skolöverstyrelsen
intet att invända, således ej heller mot de på grund av lä
i
anias sålunda angivna tjänsteställning beräknade löneförmånerna _
förutsatt dock att kraven på lärarnas kompetens och på tjänstgöringens
omfattning vederbörligen upprätthållas. I sistnämnda avseende får skolöverstyrelsen
påpeka, att läsåret vid navigationsskolornas olika kurser
äro av olika längd oell över huvud taget avsevärt kortare än vid de tekniska
fackskolorna. Med hänsyn härtill torde det cj vara lämpligt att
uttrycka tjänstgöringsskyldigheten i veckotimmar utan, såsom skolöverstyrelsen
i annat sammanhang föreslagit beträffande de tekniska läroverkens
lärare, i undervisningstimmar för år. (Skolöverstyrelsens underdåniga
utlåtande den 17 oktober 1930.)
Nödvändigheten av åtgärder för lärarnas utbildning torde icke kunna
bestridas. Onskligt vore, att vad de sakkunniga föreslå i avseende härå
kunde i tillämpliga delar komma till användning även för utbildning av
lärare för de tekniska läroverkens behov.
I fråga örn den lokala styrelsens sammansättning föreslå de sakkunniga,
att halva antalet ledamöter — förslagsvis 2 eller 3 — förordnas av
statlig myndighet, kommerskollegium eller Kungl. Majit, samt att styrelsen
själv skulle utse ordförande. Vid de tekniska läroverken gäller,
att halva antalet, däribland ordföranden, utses av Kungl. Majit. Skolöverstyrelsen
anser, att det har en viss betydelse, hur styrelsens ledamöter,
särskilt ordföranden, utses, och att, då. de sakkunniga på åtskilliga
punkter förordat en viss överensstämmelse mellan navigationsskolorna
och de tekniska fackskolorna, den ordning, som i förevarande avseende
gäller beträffande de senare, vore att föredraga.»
Kommerskollegium bär vid behandlingen av de sakkunnigas förslag till
en början uttalat, att kollegium funnit detsamma i allt väsentligt innefatta
en synnerligen väl avvägd och god lösning av de olika problemen.
Utan att bryta med organisationsformer, vilka i det hela visat sig lämpade
för den specialundervisning, varom här vore fråga, hade de sakkunniga
på ett enligt kollega mening obestridligen lyckligt sätt tillgodogjort navigationsskolorganisationen
och undervisningen vid navigationsskolorna
senaste tids erfarenheter inom närgränsande undervisningsområden.
Sedan kollegium härefter i korthet redogjort för de sakkunnigas förslag
beträffande navigationsskolornas centrala och lokala ledning, skolornas
antal och förläggning samt avdelningarnas benämning, fortsätter
kollegium sålundai
»Nu angivna huvudpunkter av förslaget hava — örn man frånser föreståndarens
vid navigationsskolan i Göteborg uttalande, att den allmänna
uppsikten över navigationsskolorna såsom läroanstalter borde kunna
överlämnas åt skolöverstyrelsen — allmänt tillstyrkts i de avgivna yttrandena.
Föi slaget skiljer sig i dessa delar fran kollegii tidigare avgivna
förslag i huvudsak allenast beträffande benämningarna å skolorna och de
olika avdelningarna inom dessa. Hå de sakkunniga själas hava anfört
51
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
vägande skal för sina förslag i sistnämnda hänseenden, kan även kollegium
lämna desamma utan erinran. Det föreslagna samarbetet med skolöverstyrelsen
för tillgodogörande, i den män detta kan vara önskvärt
eller behövligt, av speciell pedagogisk sakkunskap synes kollegium vara
en naturlig anordning, som mäste vara gagnelig för undervisningsväsendet
på förevarande område.
Beträffande direktionen synes kollegium den ordning böra vara gällande,
att av statlig myndighet utsedda ledamöter böra utses av kollegium,
som ock torde böra utse ordförande. Rektor bör i enlighet.med kollegii
tidigare förslag vara självskriven ledamot av direktionen.
Examensförrättaren i övermaskinist- och 2:a maskinistklasserna synes
kollegium böra erhålla benämningen examensförrättare å maskintekniska
linjen. Skälet härför är, att denne examensförrättare även bör i vissa
fall, pä anmodan av överstyrelsen, vara ledare av examen i Ilie maskinistklass.
Hans funktioner såväl härutinnan som eljest beröra alltså samtliga
klasser å maskintekniska linjen. Kollegium förutsätter vidare, att
det skall åligga honom att även i övrigt biträda överstyrelsen vid handläggningen
av sådana ärenden, som beröra denna linje. I sistnämnda
hänseende bör särskilt uppmärksammas utarbetandet av skriftliga examensuppgifter
å ifrågavarande linje.»
Beträffande det föreslagna antalet klasser, dessas benämning samt anordnandet
av aftonkurser för utbildning av maskinister av 3:e klass uttalar
sig kollegium på följande sätt:
»Vad först angår de sakkunnigas beräkningar angående det sannolika
behovet av olika slag av befäl för handelsflottan, vilka beräkningar till
resultatet i vad angår behovet av färtygsbefäl nära ansluta sig till fartygsbefäIssakkunnigas
och kollegii tidigare beräkningar, är att märka,
att respektive befälssammanslutningar oell särskilt maskinbefälsförbundet
i sina nu avgivna yttranden över det föreliggande organisationsförslaget
rikta vissa anmärkningar mot beräkningarna. Ingendera av sammanslutningarna
drager emellertid sådana konklusioner härav, att de
föreslå någon reduktion av antalet klasser. Tillräckliga skäl för dylika
slutsatser synas icke heller kollegium hava förebrågts. De nu ifrågavarande
beräkningarna äro obestridligen de mest ingående som hittills
verkställts på området och giva enligt kollegii mening en synnerligen
värdefull belysning åt det spörsmål, varom här är fråga. Betydelsen av
att tillräckliga utbildningsmöjligheter finnas, lärer av ingen kunna bestridas.
och då det alltså icke kan anses tillrådligt, att vid bestämmandet
av undervisningsorganisationens omfattning grunda avgörandet på alltför
snäva beräkningar, linner kollegium de sakkunnigas utgångspunkter
böra i stort sett godtagas.
Med hänsyn till vad sålunda anförts föranleder de sakkunnigas förslag
beträffande antalet och förläggningen av sjökaptens-, styrmans-,
övermaskinist- och 2:a maskinistklasserna ej erinran från kollegii sida.
Vad angår bibehållandet i Härnösand av en övermaskinistklass finner
kollegium särskilt med hänsyn till det förändrade läge, vari frågan örn
maskinlaboratorier för navigationsskolorna genom nu föreliggande förslag
härutinnan kommit, icke skäl föreligga att vidhålla sitt tidigare
framlagda förslag örn indragning av denna klass.
De föreslagna ettåriga aftonkurserna för utbildning av maskinister av
52
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
3:e klass linner kollegium innebära ett synnerligen lyckligt uppslag,
som vid sitt realiserande säkerligen kommer att gynnsamt påverka reki
yteringen ej blott av detta slag av maskinister såsom sådant utan ock
genom den karaktär av förberedelse tor lortsatt utbildning på maskinbeläisbanan,
som givits ifrågavarande maskinistklass, av det högre maskinbefälet.
Kollegium biträder alltså de sakkunnigas förslag även på
denna punkt.
I maskinbefälets titelfråga bär varvsindustriföreningen understrukit
vikten <i\ elit övermaskinist tilldeias en titulatur, vilken giver uttryck
för den ansvarsfulla post, maskinbeiälet bekläder, och förklarat sig anse
fartygsingenjör’ eller ’skeppsingenjör’ såsom lämplig titel för högsta
maskinbeiälet ombord å större fartyg. Maskinbelälsförbundet liksom
vissa lärare vid navigationsskolorna ansluta sig till ledamoten Äström^
reservation på denna punkt.
Då meningarna i förevarande fråga inom intresserade kretsar äro synnerligen
delade och någon möjlighet alltså icke synes föreligga, att finna
en sådan lösning på densamma, som uppbäres av någon mera allmän
uppfattning, kan kollegium- icke finna annan utväg än den av de sakkunniga
föreslagna, vilken ock tillstyrkts av Sveriges allmänna sjöfartsförening.
I författningarna böra därför beteckningarna övermaskinist,
maskinist av 2:a klass och maskinist av 3:e klass samt motsvarande benämningar
på respektive skolklasser komma till användning. Något hinder
lärer däremot, icke föreligga, att vederbörande maskinbefäl i utövandet
av sina funktioner ombord å fartygen m. m. tillägges den titulatur
som genom överenskommelser eller eljest må lia utsikter att vinna hävd.»
Vidkommande därefter de sakkunnigas olika förslag beträffande skolornas
lärarpersonal bär kollegium anlört följande:
»Den föreslagna, partiella övergången till ämneslärarsystem synes allmänt
hava godtagits i de från skolorna avgivna yttrandena med undantag
av navigationsskolan i Kalmar, vars tvenne ordinarie lärare förklarat
sig föredraga det nuvarande klasslärarsystemet. Jämväl i övrigt synes
löreligga en praktiskt taget enhällig uppslutning från skolornas sida
kring de föreliggande förslagen.
Såsom ock de sakkunniga påpeka är frågan örn lärarnas kompetens,
utbildning och avlöning av grundläggande betydelse för navigationsskolornas
verksamhet i dess helhet. Enligt kollegii mening innebära do
sakkunnigas förslag om övergång i ali möjlig omfattning till ämneslärarsystem
och i samband därmed i fråga örn lärarrekryteringen förordade
organisatoriska förändringar i nuvarande ordning,'' bland annat avseende
även stärkande av lärarkårens ställning i utbildnings- och lönehänseende,
ett lyckligt grepp beträffande de frågor, vilkas lösning varit
dem anförtrodd. Väl medför ett realiserande av förslagen ökning av de
för navigationsskolorna hittills avsedda anslagen från det allmänna, men
kollegium har av de sakkunnigas motivering till de olika fölhagen bibragts
den uppfattningen, att desamma måste vara ägnade att i längden
mycket gynnsamt påverka undervisningsresultaten vid skolorna till gagn
för sko''ornäs ändamål att utbilda ett dugligt befäl för den svenska handelsflottan.
Förslagen måste därför av kollegium tillstyrkas.
Behovet av det förstärkta samarbete mellan lärare inom samma eller
53
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
olika klasser såväl som mellan lärare inom olika avdelningar vid en och
samma skola, som ämneslärarsystemet otvivelaktigt i högre grad an
klasslärarsystemet förutsätter, hava de sakkunniga pa ett fullt tillfredsställande
sätt beaktat genom upptagande av det av kollegium tidigare
förordade och redan nu delvis praktiskt genomförda navigationsskolereglementet
berörande systemet med lärarkollegium samt klass- och ämneskonferenser.
Vissa olägenheter, som obestridligen vidlåda aven ^amnesl
är ar systemet torde härigenom vara på ett betryggande satt lörebyggda.
Inrättandet av lektor stjänster synes kollegium ur organisationssynpunkt
och eljest i huvudsak väl tillgodose de syften, som lågo bakom ko - legii förslag örn avdelningsföreståndare. .......
Kollegium förutsätter givetvis allt.ämt bestående befogenhet for ovei
styrelsen att, inom ramen för förut angivna huvudgrupper av ämneskombinationer
och i staten upptaget antal lärarbefattningar av olika slag,
företaga de mindre jämkningar i dessa ämneskombinationer, som av förhållandena
kunna påkallas. „ , ......
Mot förslaget att rektorsbefattning skall kunna, bekladas av en \ar
ordinarie lärare, som på angivet sätt styrkt sin lämplighet härfor, har
gensaga riktats från Sveriges fartygsbefäls förening samt föreståndaren
och ordinarie läraren vid navigationsskolan i Kalmar, varjamte delade
meningar i denna fråga kommit till uttryck vid navigationsskolan i
^DéTsärskilt genom avdelningsföreståndarnas utbytande mot lektorer de
organisatoriska skäl, som föranlett kollegium att tidigare motsätta sig
rektorsbefattnings tillsättande med annan än nautiskt utbildad lärare, i
huvudsak bortfallit, anser kollegium de sakkunnigas förslag på förevarande
punkt icke kunna föranleda befogad erinran.
Beträffande den med hänsyn till inrättandet av nya tjänster iorordade
ökningen av anslaget till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid
navigationsskolorna vill kollegium fästa uopmärksamheten pa att därest,
såsom föreslagits av socialstyrelsen, Malmö uppflyttas från E-ort till
F-ort detta skulle medföra behov av höjning av detta anslag med ytter
ligaré 1800 kronor (6 X 300) avseende de nuvarande 4 ordinarie lärarbeiattningarna
och 2 nya sådana befattningar. ^ __
På sätt senare framhålles föranleder förslag från kollega sida örn införande
av ämnet handelsgeograli i sjökaptensklassen uppförandet i staten
av arvode till ytterligare extralä rarbefattningar.
Beträffande kollega och de sakkunnigas förslag om resestipendier
måste kollegium uttala sitt beklagande över att i statsverkspropositionen
något anslag för detta ändamål uttryckligen angivits för närvarande icke
komma i fråga. I detta sakens läge anser sig kollegium icke kunna nu
påyrka anslag för ändamålet, men förbehåller sig kollegium att under
den närmaste tiden få återkomma till spörsmålet.
De sakkunniga hava icke upptagit till närmare dryftande vissa mera
formella frågor, som äga direkt samband med den nya ordningen men
som synas nödvändigtvis böra erhålla sin reglering i omedelbar anslutning
till den liva statens fastställande. Kollegium syftar härvid pa frågan
om ålderstillägg till rektorer, lektorer och sådana adjunkter med
akademisk eller teknisk utbildning, vilka vid tillträde till befattning vid
navigationsskola innehava sådan föregående tjänstgöring vid annan läroanstalt,
som bör få tillgodoräknas för ålderstillägg. Vidare medföra de
54
Kungl. Majds proposition Nr 124.
•I .flla, u-y.a organisatoriska anordningarna, att såsom villköl- för nvnimr
tm1106 larari6 ,b°r. stl.puleras skyldighet att underkasta sig förflyttrats”
)V KU;1K-Hk° a vilken-vederbörande från början plJee
laidet^tt^vii
iTgss.kyldlghet sammanhänger särskilt med det förhål.
det. att vid ordinarie larares förordnande som rektor dennes befatt
.ZÄSfr-, 0rilrrle “-''-“''-are, avefsoTdSd
.. tors 7Jey, adjunkts förordnande såsom rektor i vissa fall kan nöd
*t ,ck,or o,i“ "<**■ it
soIokoSml *5iii''?,illäSS ‘i11 *«<*«. •* Wto, givetvis sedana tillgoaokomma
dessa i motsvarande nian som för närvarande -dillef neli
(rektor) ™ ™ 1 förordnande under viss tid. Föreståndare
y ektorp som i a\vaktan pa skolornas omorganisation redan nu innehar
förordnande a forestandarbefattning, bör, synes det kollegium i full ut
sträckning fa tillgodoräkna sig den tid. han före ikraftträdandet av deri
nya staten innehaft sådant förordnande.
stämmfsfatme2hffnnrklekt°rer t0rdf, äldevstiUäggen till dessa böra bestammas
till - a aOO kronor, av vilka med hänsyn till vad nu gäller
för föreståndare och lärare vid skolorna 350 kronor synas böra räknas
lod kronor som tjänstgöringspengar.
, lt0hd aV Vad nU antörts torde den av de sakkunniga föreslagna staten
bora, i överensstämmelse med nu gällande stat, förses med en an
mai krang örn personalen vid skolorna sålunda tillkommande förmåner
Bestämmelser i samtliga nyss angivna hänseenden synas vidare böra
utfördas såsom tillägg till nådiga kungörelsen den 26 januari 1912 (nr 6)
angående villköl- och bestämmelser för åtnjutande av ie i stat för navi
figesS^° koHa aPDta-gna avIömngsförmäller. Förslag härutinnan fram1
kollegium i samband med kollega hemställan i ärendet.
ragan om den ersättning, som bör tillgodokomma ordinarie lärare vid
vangsforflyttning, torde även böra närmare regleras. Regleringen liär-
°rde bf°rav S,,e 1 huvudsaklig överensstämmelse med reglering av motsvai
ande förhållanden vid andra läroanstalter. Även härutinnan fram
möpeiVnr
irIUm ,fö?’®lag 1 s}n ifrågavarande hemställan. Härav föranledda,
tillfälliga utgifter torde av Eders Kungl. Majit kunna i förekommande
fall bestridas av det under tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till extra utgifter. leserva
Beträffande övergångsrekryteringen av de nytillkomna lärarbefattmgarna
ansi uter sig kollegium till de sakkunnigas förslag. Beträffan
T Ti °-''dinai1e lärarna 8r ytterligare att bemärka, att förestunda!
en i Malmo avgår redan före nästa budgetårs ingång var
igenom en adjnnktstjanst blir ledig. Föreståndaren för navigationsskolan
i Goteborg uppnår pensionsåldern först den 12 december 1931 För
den nya organisationens hastigast möjliga genomförande kunde därför
såvitt angar nämnda föreståndare ifrågakomma att vidtaga särskilda
ledan med den 1 juli 1931 ikraftträdande anordningar. Då emellertid
kollegium icke anser sådana åtgärder oundgängligen nödvändiga, torde
tidpunkten, då denna befattning blir tillgänglig för övertalig lärare med
nautisk utbildning, få Wiva beroende på framdeles skeende prövning
liv Hagan om den nuvarande innehavarens avgång från tjänsten. Re
dan ar 1932 uppnår emellertid ytterligare en ordinarie lärare i Göteborg
av nu ifrågavarande kategori pensionsåldern och år 1933 avgår förestån
daren för navigationsskolan i Kalmar.» iorestan
-
55
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Kollegium hemställer i detta sammanhang örn visst partiellt uppskov
med genomförandet av de nya anordningarna. Detta uppskov skulle avse
tre extra befattningshavare, av vilka två för närvarande på förordnande
uppehålla ordinarie lärarbefattningar den ene i Kalmar och den
andre i Härnösand under innehavarnas av samma befattningar iorordnande
å föreståndarbefattningarna vid skolorna i Stockholm och Härnösand.
Med hänsyn till den i särskilt hög grad specialiserade arten av
nu ifrågavarande lärarverksamhet syntes det kollegium billigt, att nämnda
tre extra befattningshavare, vilka, med sikte på snart inträffande mojligheter
för dem att vinna befordran till ordinarie tjänster vid skolorna,
lämnat annan förvärvsgren, utbildat sig till navigationsskolelärare och
ägnat avsevärd tid åt undervisning vid dessa skolor, bereddes tillfälle att
fortsätta på den bana, som de avsett göra till sin. Kollegium forordar
därför åtgärder i syfte att möjliggöra sådana jämkningar i tiden för
ikraftträdandet av de föreslagna anordningarna, att en var av dessa befattningshavare
måtte kunna inom den närmaste tiden vinna befordran
tili ordinarie lärartjänst. .
Kollegium övergår härefter att yttra sig över de sakkunnigas förslag
rörande maskinlaboratorier; och har kollegium i detta ämne uttalat sig
på följande sätt:
»Mot de sålunda föreslagna anordningarna har i avgivet yttrande principiell
erinran riktats av examensförrättaren i l:a och 2:a maskimstklas
serna som därvid företrätt den av kollegium i dess tidigare avgivna förslag
hävdade uppfattningen, att förevarande fråga borde iosas genom skapande
av självständiga laboratorier för navigationsskolorna i Stockholm
och Göteborg. För förstnämnda skolas vidkommande bär dess direkt
framhållit värdet av självständigt laboratorium för denna skola För
inrättandet av självständiga maskinlaboratoner har aven «r^rie la^
ren i maskinlära vid samma skola gjort sig till tolk. Maskinbefalsior
bundet understryker i sitt yttrande olägenheterna a7 ^ke sjalvstandiga
maskinlaboratorier, särskilt vid navigationsskolorna i Stockholm och Goteborg,
men förklarar sig likväl på anförda skal vilja tillstyrka de sak
kKoile“ium
kan icke undgå att finna, att den föreslagna anordningen
med för flera läroanstalter gemensamma maskinlaboratoner måste i
Gera avseenden, särskilt i Stockholm, medföra betydande olagenheter.
Självständiga laboratorier vid skolorna skulle otvivelaktigt vara a\ mycket
stort värde för undervisningen. Med beaktande av de skal, som arn
förts häremot, och av det statslinansiella läget har kollegium emellertid
funnit sig icke kunna motsätta sig förevarande Hagas lösning for närvarande
på nu föreslaget sätt.»
Vidkommande de sakkunnigas förslag beträffande fordringar i teoretiskt
hänseende för inträde i olika klasser har kollegium anfört följande:
>De sakkunniga hava föreslagit i förhållande till korgil tidigare förslå"
beträffande stvrmansklass sänkta fordringar i frågi om intradessokandes
styrkande av kunskaper i sjömanskap. I anslutning till uttalanden
av föreståndaren för navigationsskolan i Goteborg och av lurarna
56
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
liiliss£ÉgiSlÉH~“
IKtmsii
liggande framtid uppnåeltS®*0''^ S“S™ ™0m ™ «miö™lsevis när
"Mörening
och direktionen för n»^
tkSSr^
koulgiMörslag*''på förevarande punkt ’tt^ ÖV“''Sångs^estämmelse, varmed
gpBSiSi
sfÄ^8Ässä-“s,
Ä!s,ÄÄSf
ÄissÄ-saSH
i övrigt åvagabrmga bättre förhållanden i förevarande hänseende^ne !
synes ytterligare erfarenhet härutinnan böra få avtLt Ke]W°
föreslå!- darior beaktande av de sakkunnigas förslag på sådant s-itt iofil
a viga tion ssko le reglemente t intages löreskrift otti hpfnnor, t t t - ’ ^ 1
« “ S S:
Vad slutligen angår sakkunnigeförslagets
gationsskolornas organisation, nämligen
längd samt examina, har kollegium utlåtit
övriga delar i fråga örn navikursplaner,
timplan, läsårets
sig sålunda:
57
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
»De sakkunnigas förslag förutsätter samma anordning som för närvarande
gäller därutinnan, att kursplaner skola fastställas av Kungl. Majit
och att timplan fastställes av kollegium. Häremot torde icke någon erinran
vara att framställa.
Beträffande lärokursernas (läsårets) längd för olika klasser sammanfaller
de sakkunnigas förslag med kollegii utom däri att för övermaskinistklassen
föreslås 7 1U månaders läsår under det att kollegii förslag avsåg
8 månaders läsår för denna klass. Däremot hava de sakkunniga helt
biträtt kollegii förslag att utöka läsåret för 2:a maskinistklass med en
hel månad till 9 månader. ..
Mot förslaget i vad avser läsårets längd för övermaskimstklassen riktar
såväl maskinbelälsförbundet som examensförrättaren i lia och 2:a
maskinistklasserna anmärkning. Kollegium är ingalunda övertygat örn
att förslaget på denna punkt skall lända till båtnad för undervisning och
rekrytering. Detta oaktat anser sig kollegium emellertid icke böra motsätta
sig förslaget men förbehåller sig kollegium, i anslutning till alternativt
förslag av lörenämnda examensförrättare, att framdeles, därest
erfarenheten skulle visa sådant erforderligt, vidtaga sådan jämkning i
timplanen för denna klass, som kan visa sig för undervisningens nöjaktiga
bedrivande erforderlig och icke rubbar den föreslagna staten.
Från vissa skolor hava framförts önskemål örn framskjutande av den
föreslagna begynnelsetiden, 1 augusti, för vissa kurser till den 15 augusti.
Kollegium torde få taga detta spörsmål i slutligt övervägande i samband
med prövning av förslag till nytt reglemente.
I avseende å läroämnen och timplan samt kursplanerna vill kollegium
nu ytterligare framhålla följande. _
De sakkunniga hava från sjökaptensklassens timplan uteslutit det a\
kollegium föreslagna läroämnet liandelsgeografi. . Kollegium kan icke''
godtaga förslaget i denna del. Detta ämne är enligt kollegii mening alden
betydelse, att det bör ingå i det högre fartygsbefälets utbildning.
En omorganisation av navigationsskolundervisningen måste nämligen
enligt kollegii mening jämväl i vad angår ämnesval och vad därmed
äger omedelbart samband i tillräcklig graci taga sikte pa att åvägabnnga
en förbättrad och mera kvalificerad utbildning.
Kollegium vidhåller alltså sitt tidigare förslag om upptagande i timplanen
för sjökaptensklassen av detta ämne med 20 timmar för läsåret i
form av 10 föreläsningar, dock utan att ämnet upptages såsom examensämne.
Kostnaden torde kunna beräknas till 10 kronor per föreläsningstimme.
För undervisning i 0 sjökaptensklasser i detta ämne skulle staten
alltså behöva ökas med 1,200 kronor.
Genom införande av ämnet handelsgeografi kommer den genomsnittliga
undervisningstiden per vecka i sjökaptensklassen att uppgå till 38.n
timmar. , ,, . .. , .
Beträffande styrmansklassens timplan finnér kollegium anmärknings
värt, att det icke ansetts lämpligt att utbryta ämnet skeppsbyggeri från
undervisningen sjömanskap men väl ämnet maskinlära. Enligt kollegii
mening hade fullgoda skäl förelegat att, såsom kollegium på sin tid föreslog,
låta såväl ämnet skeppsbyggeri som ämnet maskinlära hilva självständigt
ämne i styrmansklassen. Det är endast nied tvekan, som kollegium
icke motsätter sig de sakkunnigas förslag på denna punkt. Kollegium
godtager för sin del förslaget allenast under den bestämda förutsättningen,
att för läroämnet sjömanskap anslås 2 l/-> veckotimmar i stöl
-
58
Kungl. Marits proposition Nr 124.
let för enligt sakkunnigas timplan endast 2. Denna ökning orsakar icke
någon förändring i den av de sakkunniga föreslagna staten, då undervisningen
i ämnet ifråga är avsedd att meddelas av ordinarie lärare. Timantalet
per vecka kommer emellertid att därmed för styrmansklassen
ökas från 38 till 38.5, vilket dock innebär en minskning av omkring 2
timmar i förhållande till nu gällande timplan. Den föreslagna timplanen
giver kollegium i övrigt icke anledning till erinran.
De sakkunnigas förslag till kursplaner kan kollegium i huvudsak
godtaga.
i Det synes emellertid kollegium, som örn de sakkunniga vid uppgörandet
av kursplanen för läroämnena skeppsbyggeri, maskinlära och sjömanskap
icke till fullo beaktat nödvändigheten av ökad och fördjupad
kunskap i dessa ämnen. Kollegium anser sig därför böra meddela, att
kollegium funnit en komplettering av kursomfattningen i bland andra
nu nämnda ämnen nödvändig.
Förutom nämnda, ändringar och tillägg synes kollegium emellertid
vissa mindre jämkningar vara önskvärda även i en del andra ämnen.
Då dock ej heller dessa frågor äro av beskaffenhet att beröra den föreslagna
staten, och kollegium ej varit i tillfälle att nu verkställa en slutlig
granskning av kursplanerna, torde kollegium få senare avgiva definitivt
förslag till sådana kursplaner.
Beträffande slutligen de sakkunnigas förslag i fråga örn examinas anordnande
m. m. torde närmare uttalanden från kollega sida härutinnan
få anstå till slutbehandlingen av förslaget till reglemente för skolorna.»
Kommerskollegii utlåtande utmynnar — bortsett från ytterligare två
med anslag förbundna spörsmål, till vilka jag längre fram ämnar återkomma
— i följande hemställan:
»Under hänvisning till vad kollegium sålunda anfört hemställer kollegium
örn åtgärd i syfte
att omorganisationen av navigationsskolorna genomföres i huvudsak
lig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag med av kollegium för
ordade jämkningar,
att. den föreslagna staten för skolorna måtte varda fastställd med tilllägg
dels av arvoden till extra lärare a nautiska linjen i handelsgeografi,
beräknade å 10 kronor för varje föreläsningstimme (10 X 120) till ett
sammanlagt belopp av 1,200 kronor, varigenom statens slutsumma ökas
till 204,200 kronor, dels en anmärkning av följande lydelse:
’Anm. För rektor eller lektor kan avlöning efter 5 år höjas med 500
kronor och^efter 10 år med ytterligare 500 kronor. För adjunkt kan efter
5, 10 och 15 års tjänstgöring avlöningen höjas varje gång med likaledes
500 kronor. Av varje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150
kronor till tjänstgöringspenningarna’,
och att alltså för budgetåret 1931/1932 anvisas ett ordinarie anslag till
navigationsskolorna å nyssnämnda belopp, 204,200 kronor,
att för ökning av den tillfälliga löneförbättringen för’lärarpersonalen
vid navigationsskolorna vederbörligt anslag till dylik förbättring åt viss
personal inom den civila statsförvaltningen i enlighet med de sakkunnigas
förslag höjes med ett belopp av 23,000 kronor,
att till provisorisk avlöningsförbättring till lärare, vid navigationsskolorna
för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra förslagsanslag å 5,700
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
59
kronor eller, därest Malmö i anslutning till avgivet förslag uppföres i
<lyrortsgruppen F, 7,500 kronor, . . ... ■■■
att till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter ''
fart för budgetåret 1931/1932 anvisas ett ordinarie förslagsanslag a ^3,000
kr«tT för budgetåret 1931/1932 det ordinarie reservationsanslaget till na
vigationslärarkursen i riksstaten upptages utan angivet beslopp,
att till praktisk lärarkurs för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra
reservationsanslag å 2,500 kronor,
att till komplettering av vissa laboratorier vid tekniska högskolan.
Chalmers tekniska institut samt tekniska läroverken i Malmo och Härnösand
ävensom lör reparationer av samt anskaffning av viss materiel vid
navigationsskolan i Härnösand, allt i huvudsaklig överensstämmelse med
föreslagen plan, för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra reservations
anslem
å 15,000 kronor. , .. j
Kollegium hemställer tillika örn meddelande av bestämmelser rörande
övergången till den nya staten för skolorna i överensstämmelse med vad
de sakkunniga och kollegium föreslagit. .
Slutligen föreslår kollegium meddelande av förklaring, att vad i nådiga
kungörelsen den 26 januari 1912 (nr 61 angående villköl- och bestämmelser
för åtnjutande av de i stat för navigationsskolorna upptagna avlöningsförmåner
stadgas ifråga örn föreståndare- och ordinarie lärår be fattning
eller innehavare därav hädanefter skall i tillämpliga delar galla betra
tande rektors- respektive lektors- och adjunktstjanst eller innehavare av
dylik tjänst, med tillägg, att ifråga örn ålderstillägg befattningshavare
må tillgodoräknas den tid, som före den nya statens Hädande i kraft förflutit
från hans tillträdande till motsvarande ordinarie tjänst å de
gamla avlöningsstaten samt beträffande envar, som med eller efter den
1 juli 1931 tillträder ordinarie befattning vid navigationsskola:
att ordinarie befattningshavare vid navigationsskola skall, med bibehållande
av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara. pliktig
att vid en möjligen inträdande förändrad organisation av undervisningsanstalterna
för sjöfart ävensom eljest, då Kungl. Majit med hänsyn ti
undervisningsväsendets behov, efter vederborandes hörande, provar sådant
nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning inom området för
samma undervisningsväsende, dock att befattningshavare, som varder
förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla
skälig ersättning för flyttningskostnad till det belopp, Kungl. Majit for
vfiriG särskilt fäll bestämmer, .
att den, som med ingången av juli månad 1931 eller därefter forordnas
till rektor vid navigationsskola, ifråga om ålderstillägg ma tillgodorak
nas den tid, under vilken lian före det nya förordnandet i avvaktan pa
navigationsskolornas omorganisation innehaft stadigvarande förordnande
såsom föreståndare eller rektor vid sadan skola,
att därest adjunkt, som befordras till lektor, intjänat tre ålderstillägg,
honom skall omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor,
att lektor må tillgodoräknas den tid, han ma hava tjänstgjort som ordinarie
lektor vid tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk
den,8 sorn’ med ingången av juli månad 1931 eller därefter utnäm
-
60
Kungl. Marits proposition Nr 124.
nes till adjunkt vid navigationsskola, i fråga om ålderstillägg må tillgodoräknas
den tid, under vilken han före utnämningen i avvaktan på
navigationsskolornas omorganisation innehaft stadigvarande förordnande
att uppehålla ordinarie lärarbefattning vid sådan skola,
att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort såsom
OTdiiiärie adjunkt vid allmänt läroverk eller efter vunnen behörighet till
dylik tjänst såsom rektor vid skeppsgosseskola,
att i de särskilda fall, då lektor vid navigationsskola, tekniskt gymnasium,
teknisk fackskola eller teknisk elementarskola efter ansökan varder
utnämnd till adjunkt vid navigationsskola, honom må tillgodoräknas
den tid, han må hava tjänstgjort som lektor,
att adjunkt vidare må tillgodoräknas de tjänsteår utöver tre, han efter
vunnen behörighet till adjunktstjänst vid navigationsskola, tjänstgjort
såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, dock ej mera
an 19 ar, samt
atte nvar, som med eller efter den 1 juli 1931 tillträder ordinarie befattmng
vid navigationsskola, skall vara pliktig att underkasta sig samtliga
förenämnda villkor och bestämmelser.»
I anledning av kommerskollegii förslag i fråga om ålderstillägg åt lärarpersonalen
samt skyldighet för dessa lärare att låta sig förflyttas till
annan befattning har statskontoret anfört följande:
Statskontorets »Statskontoret finner icke anledning till erinran mot kommerskollegii
f0reVfigan,de1 försla« beträffande ålderstillägg för lärarpersonalen vid navigationsskolorna
samt rörande skyldighet för ordinarie befattningshavare
vid samma skolor att låta sig förflyttas till annan befattning inom
området för undervisningsväsendet för sjöfart. Nämnda förslag ansluter
sig i tillämpliga delar till motsvarande bestämmelser för de allmänna
läroverken.
Beträffande de föreståndare och lärare vid navigationsskolorna, som
vid omorganisationens genomförande inneliava ordinarie befattning synas
de föreslagna villkoren och bestämmelserna ifråga om ålderstillägg
och förflyttningsskyldighet böra knytas till rätten att komma i åtnjutande
av förhöjd tillfällig löneförbättring. Vad åter angår de lärare
som i och med omorganisationen eller därefter skulle komma att tillträda
adjunkts-, lektors- eller rektorstjänst, lärer uppfyllandet av nämnda villkor
och bestämmelser dessutom böra krävas lör rätten att uppbära avlöningsförmåner,
som upptagas i den ordinarie staten för navigationsskolorna.
»
I de uttalanden, varmed min företrädare i ämbetet mera allmänt motiverade
det för 1930 års riksdag framlagda förslaget till omorganisation
av navigationsskoleväsendet, betonades nödvändigheten utav att fartygsbefälets
utbildning anpassades efter den utveckling, som under senare tid
saväl på det tekniska området som inom undervisningen. Dessa
allmänna uttalanden kan jag skänka min obetingade anslutning. Under
do tjugo år, som förflutit, sedan navigationsskolutbildningen i vårt
land senast omorganiserades, hava förhållandena i olika hänseenden undergått
genomgripande förändringar. För fartygsbefäl av olika kategorier
1931.
Departementschefen.
61
Kungl. Majlis proposition Nr 124.
liksom för andra yrkesmän hava kraven på ökad facklig kompetens samt
på vidgad allmänbildning i hög grad skärpts. Vad särskilt maskinsbefalutbildningen
beträffar må erinras, att man här ställts inför helt nya
problem i och med maskinteknikens hastiga utveckling. Genom undervisningsmetodernas
omläggning på andra utbildningsområden hava de förefintliga
bristerna inom betälsutbildningen kommit att framträda med särskild
skärpa. I synnerhet hava de stegrade kraven på undervisningens
praktiska inriktning aktualiserat frågan örn därav betingade förändringar
inom navigationsutbildningen, vilken på grund av sitt syfte naturligen ar
i särskild grad beroende av en dylik inriktning för att ett gynnsam
utbildningsresultat skall kunna uppnås. Genom samtliga nu antydda förhållanden
hava slutligen ökade fordringar kommit att ställas på kompetensen
ur olika synpunkter hos navigationsskolornas lärarpersonal, någo„
som i sin tur återverkat jämväl på frågorna örn denna personals rekrytering
och avlöningsförhållanden.
Att en för vårt lands sjöfart så betydelsefull angelägenhet som däcksoch
maskinbefälets yrkesutbildning måste ägnas synnerlig uppmärksamhet
från det allmännas sida och att av utvecklingen betingade reiormer på
detta område snarast möjligt böra genomföras, därom torde några delade
meningar icke förefinnas. Ej heller lär någon tvekan kunna föreligga
därutinnan, att staten bör påtaga sig de ökade kostnader, som kunna visa
sig nödvändiga för navigationsundervisningens uppehållande på en tillfredsställande
nivå. Då 1930 års riksdag ställde sig avvisande till det av
min företrädare i ämbetet tillstyrkta törslaget till omorganisation av
denna undervisning, orsakades detta uppenbarligen icke heller av bristande
intresse tor frågan. Riksdagens ståndpunkt grundade sig fastmera
främst på olikhet i uppfattningen beträffande vissa för det dii framlagda
förslaget bärande principer, vartill kommo betänkligheter i skilda
detaljspörsmål.
Vid den förnyade utredning av frågan, som nu ägt rum genom de av
mig jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade sakkunniga -— bland vilka
insatts även en representant för rederinäringen — hava de av riksdagen
framförda synpunkterna ägnats särskild uppmärksamhet, och i det förslag,
som av de sakkunniga avgivits, hava dessa synpunkter i allt väsentligt
vunnit beaktande. För min del har jag funnit detta förslag i stort sett
innefatta en tillfredsställande oell på olika punkter väl avvägd lösning
av föreliggande organisationsspörsmål, samtidigt som detsamma synes
mig ägnat att i allt väsentligt undanröja de meningsskiljaktigheter, som
tidigare gjort sig gällande. Som en särskild förtjänst hos förslaget vill
jag framhålla, att de sakkunniga med bibehållande av sådana organisationsformer,
som i det hela visat sig lämpade för den specialundervis
ning, varom här är fråga, sökt tillgodogöra navigationsutbildningen der
senaste tidens pedagogiska erfarenheter inom närgränsande undervisningsområden.
Av de sakkunnigas betänkande framgår också, att de un
-
62
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
der utredningens gång strängt hållit i sikte nödvändigheten av att avhjälpa
befälsbristen och att underlätta möjligheterna för manskapet ombord
och för de medborgargrupper överhuvudtaget, som hittills rekryterat
en stor del av befälet, att förvärva erforderlig befälskompetens. I
enlighet härmed hava de sakkunniga, vilket må särskilt framhållas, bestämt
avvisat det år 1930 framförda förslaget örn avlagd realexamen
eller motsvarande kunskaper såsom villkor för inträde i styrmansklass.
Emellertid hava de därvid tillika framhållit, att en utveckling i antydd
riktning måhända kunde betecknas såsom i en nära framtid uppnåelig.
Möjligheterna att före sjömanstjänsten vinna utbildning till realexamen i
offentliga ungdomsskolor hade också icke oväsentligt vidgats. Med tanke
på att förhållandena å området sålunda äro på väg att anpassa sig efter
en ordning, som befunnits innesluta bestämda fördelar ur undervisnings
synpunkt, hava de sakkunniga funnit mindre välbetänkt att anlita tvångsåtgärder.
Denna principiella inställning till frågan om befälspersonalens
rekrytering äger min fulla anslutning. Beträffande förslagets innehåll i
övrigt må i nu förevarande sammanhang ytterligare erinras, att de sakkunniga
— närmast i anslutning till av riksdagen därom uttalade önskemål
— verkställt fortsatt ingående utredning såväl angående kostnaderna
for den praktiska segelfar tygst jänsten som beträffande frågan örn ordnande
av tillgång till maskinlaboratorier för vissa navigationsskolor.
Till grund för sina förslag beträffande navigationsskoleväsendets omfattning
hava de sakkunniga, som framgår av den av mig förut lämnade
redogörelsen för deras betänkande, sökt att verkställa en närmare beräkning
rörande befälsbehovet inom svenska handelsflottan. De ha därvid
kommit till det resultatet, att det för närvarande skulle föreligga ett
behov av 2,841 sjökaptener och styrmän samt 2,091 maskinister av lista
och 2:dra klass. Årsbehovet av styrmansaspiranter beräknas till 190 och
årsbehovet av maskinbefälsaspiranter (av 2:dra klass) likaledes till 190
Dessa beräkningar, örn vilkas riktighet viss tvekan uttalats i ett pär
av de inkomna yttrandena, hava av kommerskollegium betecknats såsom
omsorgsfulla och ingående, varför kollegium icke haft någon erinran att
framställa mot beräkningarna ifråga. Icke heller jag finner anledningtill
anmärkning mot desamma.
Hu att Armare angiva min egen uppfattning rörande det
föreliggande forslagets detaljer, torde den anmärkningen böra förutskickas,
att ett flertal av de sakkunnigas förslag till reformering av undervis
ningen vid navigationsskolorna ävensom till ordnande av andra därmed
sammanhängande spörsmål äro av sådan innebörd, att förslagen böra
upptagas till avgörande först i samband med fastställande av nya bestämmelser
för skolorna och ny befälsförordning. Det är min avsikt att i
sinom tid i ett sammanhang underställa Kungl. Majlis prövning samtliga
hithörande frågor. Dessförinnan komma naturligen de erinringar
som på några punkter framställts emot de sakkunnigas förslag i nu av
-
63
.Kungl. May.ts proposition Nr 124.
sedda delar, att efter den ytterligare utredning, som kan visa sig erforderlig,
göras till föremål för särskilt övervägande. På två punkten
anser jag mig emellertid redan i frågans nuvarande läge böra angiva mili
ståndpunkt. I anslutning till mitt nyss gjorda uttalande beträffande mm
principiella inställning till rekryteringsfrågan får jag sålunda framhålla
som min åsikt, att realexamen icke lämpligen bör uppställas som
villkor föi- inträde i stynnansklass eller för vinnande av behörighet som
styrman. Tungt vägande skäl tala för att inträdesmöjlighetcrna till en
praktisk levnadsbana icke beskäras genom alltför stränga formella fordringar.
Och med hänsyn till vad som upplysts rörande nuvarande forhållanden
å området, vill det förefalla, som örn tillgången på iartygsbefal
med god allmänbildning även utan uppställande av formellt krav på realexamen
skulle efter hand ökas. Sannolikheten för att utvecklingen skall
gå i denna riktning synes mig 6å mycket större, som grundligare teoretiska
kunskaper i regel medföra ökade befordringsmojligheter. Vidare
vill jag i fråga örn lärokursen för lista och 2:dra maskinistklasserna erinra
örn den av de sakkunniga uttalade uppfattningen, att en förläng
ning av dessa lärokurser syntes ofrånkomlig. En dylik åtgärd har emellertid
för deni icke framstått som rekryteringshämmande utan snarare
ägnad att verka i motsatt riktning. De hålla nämligen före, att man med
ledning av föreliggande erfarenheter måste vara berättigad göra gällande,
att kuggningsprocenten i särskilt 2:dra maskinistklassen icke skafå
med ett något lugnare arbetstempo lia behövt nå den anmärkningsvärda
höjd, som fallet under senare år varit. Med hänsyn till de föreslagna kursplanerna
och övriga på frågan inverkande förhållanden hava de sakkunniga,
som i det föregående angivits, icke velat motsätta sig, att 2:dra maskinistkursen
utökas med en månad och övermaskinistkursen med tya
veckor. Med avseende å detta förslag, som synes hava skäl för sig, vill
jag nu endast uttala, att det i samband med frågans slutliga provning
torde böra ytterligare noggrant undersökas, huruvida och i vad man den
nämnda utökningen av kursernas längd ina anses oundgängligen nödvändig.
..
Jag övergår nu till att yttra mig rörande de förslag, som närmast utgöra
föremål för ulin bliv-ande hemställan i föreliggande ämne.
Till en början torde jag därvid få framhålla, att jag, i likhet med d<
sakkunniga och på av dem anförda skäl, icke ansett mig kunna tillstyrka
någon sådan förändring i maskinbefälsutbildningens förläggning, att
denna skulle komma att skiljas från navigationsskolorna.
Vad därefter angår skolornas centrala och lokala ledning, deras antal
och förläggning samt skolornas och avdelningarnas benämning, föieslå
de sakkunniga, att kommerskollegium bibehålies såsom överstyrelse men
att visst samarbete med skolöverstyrelsen därvid skall äga rum. Nuvarande
antalet skolor, nämligen en skola i envar av städerna Stockholm,
64
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Göteborg, Malmö, Kalmar och Härnösand, skulle vara oförändrat. Skolornas
nuvarande benämning, navigationsskolor, föreslås bibehållen. Liksom
nu skulle varje skola, utom skolan i Kalmar, vilken alltjämt avses
endast för utbildning av däcksbefäl, bestå av två avdelningar, den
ena för däcksbefälets och den andra för maskinbefälets utbildning.'' Avdelningarna
skulle betecknas den förra »nautiska linjen» och den senare
»maskintekniska linjen». Den lokala ledningen skulle liksom hittills utövas
av en direktion, vars ledamöter skulle till halva antalet — förslagsvis
2 eller 3 — förordnas för viss tid av statlig myndighet, Kun<d Maj-t
eller kommerskollegium, och till andra hälften utses av vederbörande
stadsfullmäktige. Direktionen skulle själv utse ordförande. För beredande
av tillgång på maskinteknisk sakkunskap inom den centrala ledningen
av navigationsskolorna föreslå de sakkunniga, att den nuvarande
examensförrättaren i lista och 2:dra maskinistklasserna erhåller vidgade
arbetsuppgifter. I samband härmed skulle hans arvode höjas från 1 200
kronor till 2,400 kronor.
I allt väsentligt Anner jag mig kunna biträda de sakkunnigas nu ifrågavarande
förslag. Beträffande sättet för utseende av direktionsmedlemrnarna
torde, i överensstämmelse med vad som gäller vid de tekniska läroverken,
halva antalet ledamöter, däribland ordföranden, böra utses av
Kungl. Majit. Den under beteckningen examensförrättare å navigationsskolornas
stat upptagna befattningshavaren lärer med hänsyn till de honom
främst åliggande uppgifterna rätteligen böra benämnas examensledare.
Hader sistnämnda beteckning torde han också, enligt vad jag numera
från de sakkunniga under hand inhämtat, komma att uppföras i ett från
dem införväntat förslag till stadga för navigationsskolorna. Det arvode,
som föreslagits skola utgå för nu ifrågavarande uppdrag, synes mig — i
jämförelse med det arvode, som utgår till censorer vid studentexamen —
vara val högt tilltaget. Även med beaktande av det ökade arbete, som
enligt förslaget skulle påläggas examensledaren, finner jag — under erinran
att dyrtidstillagg skulle utgå å förevarande arvode — en förhöjning
av arvodet till 1,500 kronor vara tillräcklig.
Beträffande därefter det av de sakkunniga föreslagna antalet klasser
av olika slag samt Hasselmus förläggning hava de sakkunniga, i anslutnmg
till resultaten av sina undersökningar beträffande handelsflottans
oefalsbehov, föreslagit bibehållande av nuvarande antal och förläggning
av sjökaptens-, styrmans- och 2:dra maskinistklasserna, nämligen två sjökaptensklasser
i Göteborg och en dylik klass vid envar av de övriga skolorna
två styrmansklasser i envar av skolorna i Stockholm, Göteborg
och Malmo samt en sådan klass i Härnösand och en i Kalmar ävensom
två 2:dra maskinistklasser i Göteborg och en dylik klass vid envar av
de övriga skolorna utom den i Kalmar. Beträffande Irsta maskinist,
klasserna, som enligt förslaget skulle benämnas övermaskinistklasser,
synas de sakkunniga visserligen räkna med möjligheten av indragning
65
Kungl. Majus proposition Nr 124.
av en dylik klass. Med hänsyn bland annat till önskvärdheten av att
förefintliga uthildningstillfällen i görligaste mån fördelas å skilda landsdelar
samt i betraktande av det stora behov av maskinbefäl, som faktiskt
föreligger, anse de emellertid, att en eventuell indragning icke rimligen,
såsom kommerskollegium på sin tid föreslog, bör drabba navigationssko
lan i Härnösand. De sakkunniga, som förutsätta 4 å 5 övermaskinistklasser
i den framtida organisationen, framhålla, att vid skolan i Göteborg
dubbla klassavdelningar icke böra inrättas med mindre elevantalet gör
detta nödvändigt.
Vad angår skepparklasserna föreslås icke någon förändring i nuvarande
antal, en klass vid värjo skola.
I fråga örn 3:e maskinistklasserna förorda de sakkunniga sådan om
läggning av denna del av maskinbefälsutbildningen, att dylik undervisning
anordnas såsom ettårig aftonkurs vid navigationsskolorna i Stockholm.
Malmö och Göteborg, medan den nuvarande dagkursen skulle tills vidare
fortbestå vid skolan i Härnösand. Tillika uttala de sakkunniga med hänsyn
till möjligen inträdande svårigheter vid genomförande av en sådan
reform, att dagkurser vid skolorna i Stockholm och Göteborg kunde åtminstone
under en övergångstid tänkas fortfarande behövliga med
ett antal av förslagsvis minst 6 elever i respektive klasser — vid sidan
av de nya aftonkurserna, och hava de sakkunniga vid beräkning av er
forderliga medel tagit denna omständighet i betraktande.
Beträffande högsta antalet elever i en klass förorda de sakkunniga, liksom
kommerskollegium, 24 med bibehållen rätt för överstyrelsen att i
undantagsfall medgiva någon förhöjning i detta antal. En förutsättning
härför angives emellertid, vara, att vid sådan undervisning, där eleverna
äro sysselsatta med eget laborativt arbete, alltså vid elevlaborationerna
i maskinlära och elektroteknik, en uppdelning av klassen i två avdelningar
kommer till stånd, sa snart elevantalet överstiger 16.
Mot de sakkunnigas ifrågavarande, i skilda hänseenden framställda
förslag beträffande klassernas antal och förläggning hai jaj?
icke någon erinran att framställa. Särskilt må framhållas, att förslaget
— i olikhet med vad fallet var i den för 1930 års riksdag framlagda propositionen
-— avser bibehållande av lista maskinistklassen vid navigationsskolan
i Härnösand. Även kommerskollegium har numera på anförda
skäl förklarat sig frånfalla sin tidigare gjorda hemställan och biträder
de sakkunnigas förslag härutinnan. Beträffande förslaget om anord
ilande av undervisning i 3:e maskinistklasserna såsom aftonkurs torde
böra framhållas, att numera föreliggande erfarenheter bekräfta nyttan
och lämpligheten av en dylik deltidsundervisning. En sådan kurs kar
nämligen, enligt vad jag inhämtat, nyligen anordnats vid navigations
skolan i Göteborg, varvid ett icke ringa antal elever visa sig önska förvärva
teoretisk maskinteknisk utbildning jämsides med den praktiska
verkstadstjänsten.
flihnng till riksdagens protokoll 1931. 1 sami 1911 häll. CNr IM.) .r>
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majrid proposition Nr 124.
Beträffande klassernas benämning hava de sakkunniga — i olikhet med
vad som var fallet i föregående års förslag — funnit sig böra bibehålla
nuvarande benämningar, dock med den ändringen att Irsta maskinistklassen
enbart skulle benämnas övermaskinistklass. För egen del hav
jag ingen erinran mot förslaget i denna del. Frågan om den tjänstetitel,
som övermaskinist lämpligen bör tilldelas ombord, torde, såsom kommerskollegium
framhållit, lämpligen kunna ordnas av vederbörande parter
själva — rederier och maskinbefäl.
Med den nu ifrågasatta inriktningen av undervisningen vid navigationsskolorna
påkallar givetvis frågan örn undervisningsmateriel och särskilt
det redan vid 1930 års riksdag aktuella spörsmålet om inrättande
av maskinlaboratorier särskild uppmärksamhet. På grundval av verkställda
undersökningar konstatera de sakkunniga, att möjligheter till anordnande
av elevlaborationer i maskinlära och elektroteknik kunna beredas
vid navigationsskolorna genom samarbete med tekniska högskolan
i Stockholm, Chalmers tekniska institut i Göteborg samt de tekniska
läroverken i Malmö och Härnösand, vad angår ämnet elektroteknik
för Stockholmsskolans del dock under den förutsättningen, att ett av
tekniska högskolan uppställt, ur undervisningssynpunkt otillfredsställande
villkor örn laborationernas koncentration till två veckor icke oeftergivligt
upprätthålles. Då lärarkollegiet vid denna högskola betecknat sitt förslag
såsom allenast preliminärt, synes man emellertid, enligt vad de sakkunniga
uttalat, kunna hysa den förhoppningen, att en ur navigationsskolans
synpunkt gynnsam lösning av jämväl denna förläggningsfråga
skall kunna uppnås. Därest denna uppfattning skulle visa sig överensstämma
med verkligheten, syntes inrättandet av speciella maskinlaboratorier
vid navigationsskolorna under föreliggande omständigheter icke
vara av behovet pakallat. I detta läge har den föreliggande frågan för
de sakkunniga begränsat sig till att avse kostnaderna dels för utnyttjande
av de till förfogande ställda laboratorierna, dels ock för viss komplettering
av desamma. Efter förhandlingar med vederbörande samt på grundval av
verkställda beräkningar ifrågasätta de sakkunniga — förutom en anslagspost
i staten för skolorna å 5,100 kronor till täckande av kostnader för
laborationer i maskinlära och elektroteknik — ett belopp av 36,500 kronor
för komplettering av laboratorieutrustningen vid förenämnda tekniska läroanstalter.
Beträffande äganderätten till nyförvärvad utrustningsmateriel föreslå de
sakkunniga, att denna bör tillförsäkras vederbörande navigationsskola.
Skolöverstyrelsen åter bär ansett, att vederbörande tekniska läroverk bör
vara ensam ägare av maskinlaboratoriet med ali därtill anskaffad materiel.
Då det av de sakkunniga framlagda förslaget i denna del synes mig utgöra
en tillfredsställande lösning av den sedan lång tid på dagordningen
stående frågan örn förbättrad laboratorieutrustning för navigationssko
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124. 67
Jorua, får ja» för ulin tiri föro rila löffall till sarinna felslag. -Mot tiof fört
slagna anslaget å 5,100 kronor för nästa budgetår till täckande av kostnaderna
för laborationer i maskinlära och elektroteknik har .jag ingen
erinran att göra. Till frågan örn kostnaderna för ifrågavarande laboratoriers
komplettering skall jag i det följande återkomma.
Sakkunnigförslagets ur organisatorisk synpunkt och i undervisningshänseendc
viktigaste nyhet torde hänföra sig till lärarna. Beträffande dessa
förordas principiellt övergång från det hittills tillämpade klasslärarsystemet
till ämneslärarsystem. I samband härmed hava de sakkunniga företagit en
partiell avveckling av det nuvarande extralärarsystemet. Enligt förslaget
skulle lärarkåren vid de omorganiserade navigationsskolorna komma att
innesluta fyra olika grupper, varav en med nautisk utbildning (navigation
och sjömanskap), en med teknisk utbildning (maskinlära och maskinritning),
en med akademisk utbildning inom ämnesområdet matematik, fysik och
kemi (samt elektroteknik å nautiska linjen) ävensom en grupp omfattande
extralärare (timlärare).
En övergång till ämneslärarsystem även inom navigationsskolorna anser
jag, i likhet med de sakkunniga och de hörda myndigheterna, utgöra en
viktig förutsättning för undervisningens höjande i allmänhet i dessa sko
tor, varför jag tillstyrker förslaget härutinnan.
Den fackliga utbildningen för lärare i nautiska ämnen förutsättes skola
liksom hittills ske genom en särskild navigations!ärarkurs, vilken eventuellt
även borde kunna i vissa delar genomgås av sjökaptener, som önska
förvärva högre nautisk utbildning. Den fackliga utbildningen för lärarna
i maskinlära och maskinritning skulle såsom hittills meddelas vid högre teknisk
läroanstalt, men hinder torde icke heller böra möta för aspiranter,
som erhållit kvalificerad utbildning vid navigationsskola och bedrivit
fortsätta väl vitsordade studier inom ämnesområdet, att vinna behörighet
till nu förevarande lärartjänster. För båda nu nämnda lärargrupper
torde därjämte böra uppställas fordran på grundlig praktisk erfarenhet,
förvärvad genom tjänstgöring ombord å fartyg.
En beaktansvärd punkt i de sakkunnigas förslag beträffande lärarnas
kvalifikationer är uppställandet av krav å speciell pedagogisk utbildning.
Denna skulle för den universitetsbildade gruppen lärare förvärvas genom
deltagande i provår i den ordning, som är stadgad i fråga örn de allmänna
läroverkens m. fl. läroanstalters lärare. För lärarna inom grupperna med
nautisk respektive teknisk utbildning föreslås särskilt anordnad provår,- tjänstgöring vid navigationsskola, s. k. praktisk läravkurs, enligt viss a\ dt
sakkunniga närmare angiven, tills vidare provisorisk plan. 1 enlighet med
de sakkunnigas förslag, till vilket jag ansluter mig, anser jag mig böj a
tillstyrka, att för en första — försöksvis anordnad — praktisk lärarkurs av
dylik art erforderliga medel anvisas för instundande budgetår.
Eh viktig förutsättning för att det syfte, som avses med den föreslagna
68
Kunni. Maj:ts proposition Nr 124.
omläggningen av navigationsskolornas verksamhet, skall kunna uppnås,
ligger uppenbarligen däri, att åt lärarna herodes en sådan ställning, att
Kvalificerade krafter ställa sig till förfogande. De sakkunniga liava er
inrat, att vid genomförandet av den nuvarande organisationen av naviga
1 folskolorna förutsattes, att lärarpersonalen skulle hava samma ställning
som de allmänna läroverkens adjunkter, och i sitt den 15 augusti
1923 avgivna förslag hävdade jämväl lärårlönekommittén principen om
full likställighet mellan navigationsskolornas och realskolornas lärare.
1 sitt den 21 juli 1930 avgivna betänkande med förslag till lönereglering
för befattningshavare vid undervisningsväsendet har 1928 års lönekom
mitté i fråga örn navigationsskolornas föreståndare förordat lön enligt
samma grunder, som föreslagits för läroverksrektorer. I fråga om lärarna
vid navigationsskolorna erinrar sistnämnda kommitté, hurusom
desamma tidigare jämförts med adjunkter. Med hänsyn till tjänstgöringsskyldighet
och undervisningens krävande art har intet synts kommittén
\ ara att invända mot jämförelsen. Däremot kunde i avseende å utbildningskrav
samt tid och kostnader för kompetensens vinnande jämförelsen
icke sägas vara riktig. I betraktande härav har kommitténs majori
tet ansett sig böra förorda, att lärarna vid navigationsskolorna placeras
en lönegrad lägre än adjunkt. Reservationsvis hava emellertid två ledamöter
påyrkat, att likställighet genomföres.
För egen del anser jag ofrånkomligt, att den förut avsedda likställigheten
mellan ifrågavarande båda lärargrupper nu återställes i samband med övergång
till ämneslärarsystemet. Därest så icke sker, torde syftet med den
framlagda planen för undervisningens grundliga omläggning icke kunna
genomföras. Framhållas må, att den ställning 1928 års lönekoinmitté intagit
till frågan bör ses mot bakgrunden av de krav på utbildning m. m„
sorn för närvarande gälla för lärarpersonalen vid navigationsskolorna. De
förslag till villkor för behörighet till adjunktsbefattning vid dessa skolor,
som 1930 års sakkunniga för sin del utformat och vilka jag tillstyrker,
ansluta sig emellertid i fråga örn kompetens och utbildning i allt väsentligt
till vad därom gäller för motsvarande lärare vid de allmänna och
tekniska läroverken. Mot den nu föreslagna likställigheten även i fråga
om avlöning lär därför enligt min mening någon befogad invändning icke
längre kunna göras. Statskontoret, som tidigare icke ansett sig kunna
tillstyrka åtgärder i här angivet syfte, har också, såsom redan framhållits,
i sitt nu avgivna utlåtande lämnat förslaget utan erinran.
Beträffande de sakkunnigas förslag om beredande åt vissa lärare av ställning
som lektorer synas mig nied hänsyn till de krav, som böra ställas på
dessa lärares kvalifikationer, starka skäl tala för en sådan åtgärd. Jag
anser daiför, i likhet med de sakkunniga, att vid de skolor, som innesluta
såväl nautisk som maskinteknisk linje, en huvudlärartjänst med lektors
ställning bör inrättas å vardera linjen. Genom en dylik anordning skulle
69
Kungl. Majus proposition Nr 124.
ur läroanstaltens synpunkt uppnås i huvudsak vad vid de tidigare utredningarna
avsetts genom särskilda avdelningsföreståndare, samtidigt som
genom tjänsternas självständiga ledigförklarande skulle skapas större garantier
för att till befattningarna kunde förvärvas teoretiskt och praktiskt
val kvalificerade sökande. I avseende å de fordringar, som höra uppställas
på innehavarna av dessa tjänster, anser jag mig böra understryka,
att vid sidan av praktisk och pedagogisk erfarenhet vetenskapliga studier
och vetenskapligt författarskap måste bliva utslagsgivande. Med hänsyn
till svårigheten att på förhand i detalj fastställa kompetenskraven torde
behörigheten, på sätt fallet är vid tekniska läroverken, lämpligen böra
bliva beroende av Kungl. Maj:ts, efter prövning i varje särskilt fall.
meddelade beslut.
Jag vill i detta sammanhang framhålla, att man vid de nya lektorsbefattningarnas
tillsättning av billighetshänsyn ej torde böra förfara rigoröst med
hänsyn till nuvarande lärare, därest vederbörande befinnas redan nu
besitta nöjaktig reell kompetens till lektorstjänst. Lika med de sakkunniga
anser jag möjlighet böra beredas sådana lärare att inom viss tid, som
Kungl. Maj:t torde ilga bestämma, komplettera utbildningen, värefter
befordringsfrågan må kunna upptagas till prövning utan tjänstens ledig
förklarande. Likaledes av billighetshänsyn synas mig anordningar böra
av Kungl. Hajd vidtagas i syfte att möjliggöra för de av kommerskollegium
angivna tre extra befattningshavarna att fortfarande utan avbrott
bibehållas i navigationsskolornas tjänst. I sådant syfte torde 3 adjunktsbefattningar
böra tillsvidare hållas vakanta, en åtgärd som jämväl ur
andra synpunkter kan vara lämplig under övergångstiden, innan skolorganisationen
till fullo genomförts.
Behörighet till rektor st junst, varå förordnande skulle meddelas av Kungl.
Maj:t för en tid av fem år, därest ej skäl förelåge för tillämpande av en
annan anordning, föreslå do sakkunniga skola tillkomma envar ordinarie
lärare vid navigationsskola, som styrkt sin lämplighet för densamma genom
lärarverksamhet och praktisk erfarenhet på sjöfartsområdet. Häremot har
jag ingen erinran att göra.
Beträffande härefter antalet lärare vid navigationsskolorna hava de sakkunniga
— med utgångspunkt från föreslaget antal klasser av olika slag
och under framhållande, att ämneslärarsystemet icke läte sig helt genom
-
töras, enär viss undervisning i matematik mäste tilldelas såväl nautiskt som
tekniskt utbildad lärare samt viss undervisning i fysik även den senare
kategorien lärare — föreslagit uppförande i staten av, förutom arvoden till
ett antal extra lärare å respektive linjer, avlöning till 5 rektorer och 21
ordinarie lärare, därav 9 nautiskt utbildade, 9 tekniskt utbildade och 9 akademiskt
utbildade. Av nämnda ordinarie lärare förutsättas 8 skola vara
lektorer, därav 1 ä vardera linjen vid navigationsskolorna i Stockholm,
(löteborg, Malmö och Härnösand.
lie sakkunnigas ifrågavarande förslag, som tillstyrkts av samtliga hörda
70
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
myndigheter, finner .jag välgrundat och vill därför uttala ulin anslutning
till detsamma.
Några avsevärda svårigheter vid övergången till den nya ordningen torde
ej komma att möta. Genom utbytet av klasslärare mot ämneslärare skulle
visserligen antalet nautiskt utbildade lärare minskas från nuvarande 13 till
9. För de övertaliga 4 lärarna synes mig emellertid ej erforderligt att inratta
någon övergångsstat. Två nautiska lärarbefattningar bliva nämligen
lediga redan i år och de båda övriga övertaliga lärarna torde lämpligen i
avvaktan pä ytterligare uppkommande ledigheter å tjänster av dylikt slag
tillsvidare kunna placeras på 2 av de för akademiskt utbildade lärare avsedda
tjänsterna.
Med avseende a sättet för ordnande ur lärarnas avlöning hava de sak
vunniga, med hänsyn särskilt till förestående allmän lönereglering för
personal vid undervisningsväsendet, icke ansett sig böra föreslå ändring
i grundavlomngen. Den förut omförmälda likställigheten mellan Olli
marie lärarpersonalen vid navigationsskolorna och läroverkens lärarpeisonal
hava do sakkunniga föreslagit skola realiseras genom ökning för
förstnämnda personal av den utgående tillfälliga löneförbättringen. Denna
skulle härefter utgöra för rektor å D-ort 1,800 kronor och å E-, F- och G-orl
1,400 kronor, för lektor 1,000 kronor samt för adjunkt ä D ort 1,900 kronor
'' Härnösand 2,000 kronor och å E-, F- och Gört (utom Härnösand) 1,700
kronor, vilka belopp skulle fördelas å lön och tjänstgöringspenningar
elter i huvudsak samma grunder som nuvarande löneförbättring. Ett
genomförande av de sakkunnigas förslag påkallar höjning av tionde ku
vudtitelns anslag till tillfällig löneförbättring med 23,000 kronor. Dessutom
skulle, i likhet med vad redan nu äger ruin, provisorisk avlönings
förbättring,utgå till lärarne å F- och G-orter.
Ifrågavarande förslag, vilka lämnats utan erinran av statskontoret, finner
jag mig böra biträda.
Vad salunda föreslagits i fråga örn den tillfälliga löneförbättringen åt
navigationsskolornas lärare torde komma att beaktas av chefen för finans
departementet vid anmälan denna dag av frågan örn tillfällig löneförbättring
under budgetåret 1931/1932 för viss personal inom elen civila
statsförvaltningen. Enligt vad jag inhämtat kommer nyssnämnde departementschef
^vidare att i dag framlägga förslag örn provisoriskt dyrorts
tillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, enligt vilket förslag
lärarpersonal å dyraste orter skulle tillerkännas dyrortstillägg i form avförhöjning
av den provisoriska avlöningsförbättringen. Till frågan om
härav påkallad anslagsökning för navigationsskolelärarnas vidkomman
de torde jag i det följande få återkomma.
Beträffande de villkor och bestämmelser, som böra gälla i fråga om
ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och förflyttningsskyldighet, förordar
jag vad kommerskollegium och statskontoret derutinnan föreslagit.
71
Kungl. Majus proposition Nr 124.
Innan jag lämnar frågan om lärarnas löneförmåner och stallning i övrigt,
torde jag till sist få beröra ett annat med förevarande organisations
genomförande förbundet spörsmål, nämligen frågan örn navigationsskola -
rektorernas pension. c
Navigationsskolornas föreståndare och lärare innefattas nu i fråga örn
rätt till pension i 5 § mom. k) i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension (gruppen »andra ämnes- och Övningslärare vid statens
läroverk än de under e), g), h) och i) särskilt angivna»). _ Kommerskollegium
bär jämte erinran att, örn nu föreslagna stat för navigationsskolorna
skulle för någon längre tid framåt förbliva oförändrat gällande, det i
vissa fall skulle kunna inträffa, att rektor vid avgång med pension skulle
med oförändrade pensionsbestämmelser erhålla till och med lägre pension
än lektor. Att kollegium i trots härav icke nu föreslagit införande av
särskilda bestämmelser i pensionshänseende beträffande rektor, sammanhänger
med det förhållandet, att vid den enligt kollega mening till synes
nära förestående löneregleringen vid statens undervisningsväsende denna
pensionsfråga skulle rent automatiskt vinna sin lösning.
Några ändringar i pensionslagen eller meddelande av andra författningsbestämmelser
lära icke nu vara påkallade på grund av det ifrågasätta
förändrade sättet för tillsättandet av rektorstjänsterna. Oavsett vad kommerskollegium
i denna sak som skäl för ett uppskov anfort, synes mig
förevarande spörsmål rent interimistiskt kunna vinna en tillfredsställande
lösning på sådant sätt, att medgivande inhämtas av riksdagen, att för
rektor vid navigationsskola - vilken enligt det av mig förordade forslaget
i regel skulle tillsättas på förordnande under viss tid — ma med
tillämpning av bestämmelserna i pensionslagen gälla samma pensionsunderlag
och pensionsavgifter, som om han innehaft fullmakt å rektorstjansten,
samt att även vad i övrigt blivit stadgat genom nämnda lag i tillämpliga
delar skall gälla sådan tillförordnad rektor.
Vad angår kostnadsberäkningarna ha till de sakkunnigas betänkande
fogats förslag till specialstater för navigationsskolorna, till vilka jag torde
få hänvisa. Fastställandet av dylika stater lärer efter närmare provning
av desamma böra ankomma på Kungl. Maj:t. Den av de sakkunniga föreslagna
allmänna staten för navigationsskolorna (sid. 44) har givit mig an
ledning till följande erinringar. , ,
I enlighet med vad jag förut anfört torde det at examensledaren a
maskintekniska linjen av de sakkunniga ifrågasätta arvodet böra nedsättas
med 900 kronor till 1,500 kronor. Vidare lärer en sänkning av anslagsposten
till extra lärarkrafter m. m. respektive den till KunglJMaj :ts
disposition ställda anslagsposten ulan olägenhet kunna ske med 2,000 kronor
respektive 1,100 kronor till 10,000 kronor respektive 1,425 kronor. De
sakkunnigas förslag till stat, som slutar ä ett belopp av 203,000 kronor,
skulle sålunda minskas med (900 + 2,000 + 1,100 - ) 4,000 kronor till
199,000 kronor.
Jag vill i detta sammanhang erinra
örn kommerskoll egli
förut omnämn
-
72
Kungl. Maj:ts proposition Nr Viii.
da förslag om införande av ämnet handelsgeografi i timplanen för sjö
kaptensklasserna, vid vilket förslags genomförande enligt kollegii mening
å staten borde uppföras ytterligare ett arvode åt extra lärare ay
1,200 kronor. ^ågon anslagsökning för nu avsedda ändamål synes mig
icke oundgängligen av behovet påkallad. Även örn det vid utformandet
a.v de erforderliga nya författningsbestämmelserna skulle befinnas lämp
ligt, att handelsgeografi beredes plats å undervisningsplanen på sätt kol
legium föreslagit — en åtgärd som synes mig hava skäl för sig — lärer
nämligen den härav uppkommande kostnaden för arvode åt lärarkrafter
i ämnet, vilket arvode torde böra få fastställas av Kungl, Majit, kunna
rymmas inom ramen för anslaget till extra lärarkrafter m. m.
Beträffande övriga kostnader, som äga sammanhang med den föreliggande
omorganisationsfrågan, kommer, som jag förut nämnt, frågan örn
anslag till tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid navigationsskolorna
att behandlas av chefen för finansdepartementet vid anmälan av
frågan örn anslag till tillfällig löneförbättring för viss personal vid den
civila statsförvaltningen.
Till de å F- och G-orter placerade lärarna, för närvarande 13, utgår provisorisk
avlöningsförbättring med 300 kronor till envar av dem. Vid bifall
till förslaget örn uppförande i staten för navigationsskolorna av 2
nya ordinarie lärarbefattningar vid envar av skolorna i Stockholm, Göte
borg och Härnösand skulle antalet lärare, som böra komma i åtnjutande
av dylik löneförbättring, ökas till (13 -j- 6 =) 19. Anslagsbeloppet skulle
alltså utgöra 5,700 kronor. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet
senare i dag torde komma att föreslå beträffande provisoriskt
dyrortstillägg, skulle samma löneförbättring komma att höjas med 200
kronor för envar av de sex i Stockholm placerade befattningshavarna.
Vid bifall härtill skulle för ändamålet i fråga alltså erfordras ett anslag
av (5,700 -f 6 X 200 =) (5,900 kronor.
Till praktisk lärarkurs skulle i enlighet med de sakkunnigas av mig
förut tillstyrkta förslag böra anvisas ett extra anslag av 2,500 kronor. På
av statskontoret anförda skäl torde anslaget böra upptagas obetecknat.
Vad angår det ordinarie anslaget till navigationslärarkurs hava
de sakkunniga, med hänsyn till bland annat den nuvarande tillgången
pa nautiskt utbildade lärare, icke ansett sig böra äska medel för dylik
kurs under nästkommande budgetår. Detta anslag lärer alltså böra upptagas
utan angivet belopp.
För komplettering m. m. av maskinlaboratorierna vid vissa tekniska
läroanstalter hava de sakkunniga, som förut nämnts, föreslagit ett reservationsanslag
å 36,500 kronor. Anslaget borde enligt förslaget fördelas
På tre budgetår, varav för budgetåret 193l/l932 skulle utgå 15,000
kronor.
För egen del får jag med tillfredsställelse konstatera, att de högst avsevärda
kostnader, anskaffningen av maskinlaboratorier för cirka ett år sedan
73
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
beräknades draga, genom det nu föreslagna samarbetet med andra läroanstalter
kunnat begränsas till mindre än en tredjedel av det förut
ifrågasatta beloppet. Även det nu föreslagna anslaget synes mig emel
lertid kunna något nedsättas. Vissa av de beräknade kostnaderna för nyanskaffningar
och komplettering av maskinutrustningen å laboratorier^
na böra nämligen enligt min mening kumla genom erforderlig förtänksamhet
vid inköpen i någon mån minskas. Även den allmänt nedgående
prisnivån lärer komma att bidraga härtill. För egen del förordar jag
alltså, att anslagssumman i dess helhet bestämmes till 30,000 kronor ocn
att därav ett belopp av 10,000 kronor upptages å riksstaten för nästkommande
budgetår. ,
Beträffande spörsmålet örn vem äganderätten till den nyanskaffade
utrustningsmaterielen skall tillkomma - navigationsskolan eller vederbörande
tekniska läroanstalt — synes detta utgöra ett ämne, som i sinom
tid, då riksdagens beslut i själva anslagsfrågan föreligger, torde bora
närmare prövas i samband med fördelningen av anslaget i fråga på de
olika laboratorierna.
Med förmälan att jag under några nästföljande punkter skau gora
framställningar rörande anvisande av anslag till provisorisk avlönings
förbättring för lärare vid navigationsskolorna, till praktisk lärarkurs
samt till komplettering m. m. av maskinlaboratorier, får jag nu hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels fastställa följande stat för navigationsskolorna,
att tillämpas från och med den 1 juli 1931:
74
Kungl. Majds proposition Nr 124.
Stat för navigationsskolorna i riket.
1 rektor ..
3 rektorer
1 rektor
1 lektor
7 lektorer
1 adjunkt
t adjunkt .
4 adjunkter
Arvoden till extra lärare å nautiska linjen berak-!
nade å 150 kronor för undervisningstimme perl
vecka (150 X 20.5) ................................ 1
Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräknade
å 120 kronor för undervisningstimme per
vecka (120 X 118) ...................... ...........
Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräknade
å 40 kronor för undervisningstimme per
vecka (40 x 35) ......................................
! Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen
beräknade å 150 kronor för undervisningstimme
per vecka (150 X 44.5) ..................... ..........
■ Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen i
beräknade å 120 kronor för undervisningstimme!
I per vecka (120 X 43.5) ..................... ..........j
Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen;
beräknade å 40 kronor för undervisningstimme
per vecka (40 x 3)............................
Arvoden till extra lärare i hälso- och förbands-!
lära beräknade a 7 kronor 50 öre för under-''
visningstimme (7.5 X 450)..............................j
1 extra lärare i 3:e maskinistklassen.................
! Kostnader för laborationer i maskinlära och elek-l
troteknik .................................................
Till böckers, undervisningsmateriels och andra in-''
ventariers underhall och förökande samt till ut-;
gifter för bränsle, lyshållning m. m................
1 examensledare å maskintekniska linjen........... !
Till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvodenj
m- m. enligt överstyrelsens bestämmande ...
Till Kungl. Maj:ts disposition ........................
bön
kronor
Tjänst-
görings-
pengar
kronor
Orts-
tillägg
krono
Arvoden
kronor
Samma
kronor
3,050
1,950
I
!
5,000
0,150
5,850
j —
f —
15,000
2,850
1,650
J
- -
4,500
3,900
1,900
—
5,800
27,300
13,300
■ —
! ~ j
40,600
2,150
1,050
300
3,500
27,950
13,650
3,900
r — ;
45,500
2,150
1,050
—
1 —
3,200
8,600
4,200
—
j -
12,800
--
-
—
3,075 «
3,075
- t
—
-
14,160
14,160
—
j
—
1,400 i
1,400
-
I
—
6,675 i
6,675
-
i
_ !
5,220 j
5,220!
i
_
120
120
—
- i
■
—
3,375 i
3,875
—
1,200
1,200
-- i
- i
1
—
— ;
5,100
—
|
—
i
9,850
—
—
1,500 |
1.500 ;
i
—
—
— :
10,000 J
— i
- i
—
- !
1,425 !
Summa kronorl — j — J _ j _ [ 199)000 j
r lektor kan avlöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 s,
värjo gäng med i,ka,edes 500 ^0,^
Anm. 1. För rektor elle
med ytterligare 500 kronor.
kronor till tjänstgöringspenningarna.
Anm. 2. Rektor åtnjuter fri hostad, som upplåtes av den stad, där skolan är belägen.
75
Kungl. Majlis proposition Nr 124.
dels förklara, att vad i kungörelsen den 26 januari
1912 (nr 6) angående villkor oell bestämmelser för åtnjutande
av de i stat för navigationsskolorna upptagna
avlöningsförmåner stadgas i fråga om föreståndare-
oell ordinarie lärarbefattningar eller innehavare
därav skall efter den 1 juli 1931 i tillämpliga delar
gälla beträffande rektors- respektive lektors- och adjunktstjänst
eller innehavare av dylik tjänst;
dels föreskriva,
att befattningshavare, som med eller efter den 1
juli 1931 tillträder ordinarie befattning vid navigationsskola,
skall, med bibehållande av tjänstegrad och
avlöning, vara pliktig att vid möjligen inträdande
förändrad organisation av undervisningsanstalterna för
sjöfart ävensom eljest, då Kungl. Majit med hänsyn
till undervisningsväsendets behov prövar sadant nödigt,
låta sig förflyttas till annan befattning inom området
för samma undervisningsväsende, dock att befattningshavare,
som varder förflyttad till annan ort,
skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig
ersättning för flyttningskostnad till det belopp, Kungl.
Majit för varje särskilt fall bestämmer;
att ifråga, örn ålderstillägg nuvarande ordinarie befattningshavare
vid navigationsskola må tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till motsvarande ordinarie
tjänst å den gamla avlöningsst&ten,
att den, som med ingången av juli månad 1931 eller
därefter förordnas till rektor vid navigationsskola, ifråga
örn ålderstillägg må tillgodoräknas den tid, under vilken
han före förordnandet i avvaktan på navigationsskolornas
omorganisation innehaft stadigvarande förordnande
såsom föreståndare vid sådan skola;
att därest adjunkt, som befordras till lektor, intjänat
tro ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas
ett ålderstillägg som lektor;
att lektor må tillgodoräknas deli tid, han må hava
tjänstgjort som ordinarie lektor vid tekniskt gymnasium,
teknisk fackskola eller teknisk elementarskola:
att den, som vid ingången av juli månad 1931 eller
därefter utnämnes till adjunkt vid navigationsskola,
ifråga örn ålderstillägg må tillgodoräknas den tid, under
vilken han före utnämningen i avvaktan på navigationsskolornas
omorganisation innehaft stadigvarande
76
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1.24.
förordnande att uppehålla ordinarie lärarbefattning vid
sådan skola;
att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han må hava
tjänstgjort såsom ordinarie adjunkt vid högre lärarinneseminariet
eller vid allmänt läroverk eller efter
vunnen behörighet till dylik tjänst såsom rektor vid
skeppsgosseskola;
att i de särskilda fall, då lektor vid allmänt läroverk,
navigationsskola, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola
eller teknisk elementarskola efter ansökan varder
utnämnd till adjunkt vid navigationsskola, honom må
tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort som
lektor; samt
att adjunkt vidare må tillgodoräknas de tjänsteår
utöver tre, han efter vunnen behörighet till adjunktstjänst
vid navigationsskola tjänstgjort såsom ordinarie
ämneslärare vid kommunal mellanskola, dock ej mera
än 10 år;
dels förklara,
att envar, som med eller efter den 1 juli 1931
tillträder ordinarie befattning vid navigationsskola,
skall vara pliktig att underkasta sig samtliga förenämnda
villkor och bestämmelser; samt
att för rektor vid navigationsskola skall med tilllampning
av bestämmelserna i lagen den 11 oktober
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
galla samma pensionsunderlag och pensionsavgifter,
som örn han innehaft fullmakt å rektorstjänsten, samt
att vad i övrigt blivit stadgat genom nämnda lag skall
i tillämpliga delar gälla sådan tillförordnad rektor;
dels ock vid bifall till vad av mig föreslagits beträffande
staten för navigationsskolorna höja det ordinarie
anslaget till navigationsskolorna,
nu kronor 171,000,
med » 28,000
tll] » 199,000.
/vili,** r''\ Pr?™sorisk avlonmgsfftrbattrmg för lärare vid navigationsskolorna.
aviBningsfor. åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört hem
blärare
Ifd ^ ^ ■,ag’ att Kungl- MaJ:t matte föreslå riksdagen
navigations
»boloma. att till provisorisk avlöningsförbättring för lärare
(extra andag.) vid navigationsskolorna för budgetåret 193l/l932 anvisa
ett extra förslagsanslag av kronor 6,900.
77
Kungl. Majlis proposition Kr 124.
3. Navigationslärarkursen, Under åberopande av vad jag under punkt
1 anfort, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga det
ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen,
nu kronor 2,200, utan angivet belopp.
[3.1
Navigation*- lärarkursen.
(ordinarie
ansia.?.)
4. Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart,
oförändrat ordinarie förslagsanslag ........................kronor 23,000.
5. Praktisk lärarkurs. Under åberopande av vad jag under punkt 1
anfört, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till praktisk lärarkurs för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av .................. kronor 2,500.
[4-1
Praktisk
lärarkurs.
{extra anslag.)
6. Maskinlaboratorier. Under åberopande av vad jag under punkt 1
Anfort, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
[5-1
Maskinlaboratorier.
. . , (extra anslag.)
dels besluta komplettering av vissa laboratorier vid
tekniska högskolan, Chalmers tekniska institut samt
tekniska läroverken i Malmö och Härnösand ävensom
reparationer av samt anskaffning av viss materiel vid
navigationsskolan i Härnösand, allt i huvudsaklig
överensstämmelse med föreslagen plan, för en beräknad
kostnad av 30,000 kronor,
dels ock för detta ändamål för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag
.............................................................. kronor 10,000.
7. Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk. Närmast i anslutning [6.]
till sin behandling av frågan örn maskinbefälsutbildningens förläggning r?°£*r8 vid.
hava de sakkunniga, såsom jag i det föregående omförmält, upptagit tanken tekniskt läropå
att bereda möjlighet för elev vid tekniskt läroverk att tillgodoräkna
sig sin där erhållna utbildning för vinnande av befälsbehörighet. Denna
tanke, som först framförts av Sveriges redareförening, har i princip vunnit
anslutning från kommerskollegii sida.
Detta spörsmål var även föremål för behandling vid 1930 års riksdag. I «»}•**•“
särskilda motioner (Ii 146 och II-.296) hade, under framhållande av den rådande
bristen på maskinbefäl inom handelsflottan, hemställts örn skrivelse
till Kungl. Majit med begäran örn skyndsam utredning och därpå grundat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ut, .$a fihn
ning a.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
förslag i syfte att vissa vid de tekniska läroanstalterna avlagda examina
skulle berättiga till viss maskinistbehörigliet utan förnyad prövning vid
navigationsskola, efter det att vederbörande fullgjort föreskriven praktisk
tjänstgöring.
Sedan riksdagens i det föregående omförmälda beslut i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag till viss omorganisation av navigationsskolorna
m. ni. förelåg, uttalade i utlåtande den 11 mars 1930 första kammarens
andra tillfälliga utskott bland annat följande: »Med anledning abrietta
riksdagens beslut och då sålunda de av motionären framlagda synpunkterna
vid den förnyade och skyndsamma prövning av frågan örn utbildning
av bl. a. maskinister, vilken riksdagen nu begärt, lära komma
under övervägande, finner utskottet här förevarande motion icke böra
föranleda något riksdagens ytterligare yttrande». Utskottet hemställde folden
skull, att motionen ieke skulle till någon kammarens åtgärd föranleda,
vilken hemställan oek bifölls. Den inom andra kammaren väckta motionen
föranledde motsvarande uttalande av vederbörande utskott och lämnades
i enlighet därmed utan bifall.
De sakkunniga uttala till en början, att de vid sina överväganden rörande
nu asyftade spörsmål funnit förslaget ifråga innebära uppslag till en
godtagbar och lämplig anordning, vilken kunde förväntas i sin mån bi
draga till en ökad rekrytering av maskinbefälskåren utan att befaras medföra
någia avsevärda kostnader för det allmänna eller nämnvärda olägenheter
i andra avseenden. De sakkunniga anföra härefter bland annat
följande:
»De. tekniska läroverk, som nied hänsyn till utbildningens inriktning och
äggning överhuvud taget synas kunna ifrågakomma i detta sammanhang,
äro: maskintekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro, maskinfackskolan
och gymnasiet vid tekniska läroverket i Malmö, maskinfackskolan i
Eskilstuna samt tekniska gymnasiet i Härnösand.
En jämförande granskning av undervisningsplanen vid en var av närnnda
läroanstalter och gällande kursplan för navigationsskolas maskinistavdelning,
i vad angår lia och 2:a maskinistklasserna betraktade såsom
ett helt, giver vid handen beträffande de ämnen, som äro gemensamma
för undervisningen, att vid de nämnda tekniska läroanstalterna meddelas
en på det hela taget mera omfattande och delvis mera kvalificerad undervisning
i samtliga ämnen med undantag allenast för ämnet maskinlära,
varutinnan i stället undervisningen vid navigationsskola gjorts betydligt
meia omfattande och specialiserad, särskilt i vad det gäller sjömaskiner och
vad därmed äger sammanhang. Överlägsenheten beträffande vissa ämnen
vid tekniskt läroverk, som här avses, framgår väl icke alltid omedelbart
av en jämförelse i fråga örn ett och samma ämne, sådant det rubricerats i
undervisningsplanerna, utan bär det härvid tett sig ofrånkomligt att, med
anlitande av speciell sakkunskap å området, vid undersökningen uppmärksamma
jämväl vissa med maskinläran närbesläktade, å undervisningsplanerna
upptagna ämnen.
T fråga om de två i undervisningsplanen för navigationsskolas maski
79
Kunni. Maj:ts proposition Nr 124.
matavdelning ingående ämnena hälso- och förbandslära samt författnings
kunskap saknas däremot vid de tekniska läroverken varje motsvarighet.
För att vid de läroanstalter, som här avses, åvägabringa en utbildning,
som i samtliga ämnen må kunna anses i sak minst likvärdig med den, som
för närvarande meddelas vid navigationsskolas maskinistavdelning, skulle
alltså eriordras anordnande dels av en kompletterande kurs, omfattande
sådana viktiga delar av ämnet maskinlära, som vid de ifrågavarande läro
verken icke erhålla en lika ingående och mångsidig behandling som vid
navigationsskola, dels ock av särskilda kurser i ämnena hälso- och för
bandslära samt författningskunskap.
Vad till en början beträffar den nödvändig befunna kompletterande utbildningen
i ämnet maskinlära, hava vi för åvägabringande av ett säkert
bedömande av denna angelägenhet samrått med lektorn vid tekniska läro
verket i Malmö, förutvarande läraren vid maskinistavdelningen vid naviga
tionsskolan i Göteborg C. A. Bergström, examensförrättaren i l:a och 2:a
nlaskinistklasserna C. C. Böös samt inspektören hos Broströmskoncernen
i Göteborg Fritz Carman. Vid den av Bergström verkställda undersökningen
har det framgått, att för den kompletterande kursell, avseende särskilt
sjömaskiner, måste beräknas en tid av omkring 75 timmar. Kursen i
hälso- och förbandslära torde böra omfatta samma timtal, som föreslås be
träffande 2:a maskinistklassen, eller omkring 20 timmar. För undervis
ningen i författningskunskap synes, med utgångspunkt från de för ma
skinistutbildningen föreslagna timplanerna, böra beräknas 35 timmar.
Då det därefter gäller att överväga spörsmålet örn det ändamålsenligaste
sättet för den ifrågavarande kompletteringskursens anordnande, fram
ställa sig till en början två principiellt skilda utvägar. Antingen kunna
de tekniska läroverkens elever hänvisas att efter vederbörlig examen
komplettera sin utbildning vid navigationsskola och där redovisa de sålunda
inhämtade kunskaperna. Eller ock kan den nämnda komplettenngskursen
knytas till tekniskt läroverk och inordnas i dess undervisning.
För vår del vilja vi obetingat förorda den sistnämnda utvägen. Det
synes oss nämligen alldeles uppenbart, att det för lärarna vid de tekniska
läroverken måste bliva avsevärt lättare än för lärarna vid en skola med
en väsentligen annan lärogång att både bedöma i vilka punkter den föregående
utbildningen erfordrar komplettering och naturligt anknyta det
nya kursmaterialet till det tidigare meddelade. Med en dylik anora
ning av kompletteringskursen vinner man således el ter var mening de sa .v
raste garantierna för att den för kursen anslagna tiden effektivt utnyttjas.
Och jämväl ur elevernas synpunkt torde det få anses vara till bestämd ioi - del, att utbildningen i sin helhet kan försiggå vid en läroanstalt av samma
art’som den, där den tidigare undervisningen åtnjutits. .... ,
Örn sålunda efter vår mening någon tvekan icke kan rada därom at!
hela den nu ifrågavarande utbildningen av maskinbefäl för handelsflottan
bär knytas till tekniskt läroverk, kunna olika möjligheter tankas betraI
famie sättet för kompletteringskursens inhämtande.
Nära till hands ligger onekligen att anordna den ifrågavarande under
visningen såsom en tillvalskurs, förlagd till fackskolans, respektive gym
uasiets sista årskurs. T syfte att veckotimtalet icke såmedelst ina i alltför
hög grad stegras, synes man vid detta alternativ böra tänka sig visst utbyte
av annan undervisning emot de sammanlagt 130 timmar, sorn, enligt
vad i det föregående anförts, skulle erfordras för kursen i fråga Emel
lertid inställa sig gentemot en dylik anordning vissa betänkligheter. Fn
80
kungl. Majus proposition Nr 124.
’igt inhämtade upplysningar möter det vid fackskolorna med nuvarande
Kursplan bestamda svårigheter att påbörja studiet av speciella sjömaski
uer redan vid höstterminens början i högsta klassen, i det att den mera
allmänna undervisningen i maskinlära då icke kunnat föras tillräckligt
långt iram tor att lärlingarna skola kunna tillgodogöra sig det nämnda
kursmomentet. Med hänsyn till nu berörda omständighet skulle denna del
av kompletteringskursen kunna vidtaga först vid början av sista terminen
Aven örn hinder icke möter att till samma läsårs hösttermin förlägga
undervisningen i hälso- och förbandslära samt författningskunskap, torde
larhågorna för att arbetsbelastningen vid en sådan anordning skulle över
''tiga den lämpliga och önskvärda icke kunna avvisas såsom ogrundade.
och vid gymnasierna är, enligt vad som upplysts, en sådan anordning ogenomförbar,
om icke en i övrigt särdeles olämplig omläggning av kurserna
tillgripas. Da därtill kommer att man icke på förhand kan med
någon större säkerhet beräkna anslutningen vid olika läroverk till den nu
■ öreslagna speciella sjömaskinistutbildningen och vissa svårigheter vid
lärarfrågans ordnande kunna tänkas inställa sig, har det synts oss val
omtänkt att, i varje fall i begynnelsen, välja en något annan form för den
ifrågavarande kursens inordnande i den tekniska undervisningen.
I enlighet med det förslag, som avgivits av lektor Bergström, synas nu
berörda vanskligheter kunna undvikas, diirest samtliga de elever vid de
ovan angivna tekniska läroverken, vilka önska komma i åtnjutande av
ilen särskilda sjömaskinistutbildningen, hänvisas att efter avlagd examen
omedelbart fullfölja utbildningen vid det eller de tekniska läroverk, som
uv vederbörande överstyrelse bestämmes. Med en daglig undervisningstid
;iv sex lektioner erfordras för kursen i dess helhet en sammanlagd tid utomkring
25 dagar. Det synes för eleverna erbjuda bestämda fördelar att
efter genomgång av en så föga tidskrävande kurs förvärva den väsentligen
vidgade behörighet, som kursen är avsedd att skänka. Kursernas antal
kunna på detta sätt lätt nog avvägas efter elevtillströmningen. Och slutligen
skulle man uppnå flen avgjorda fördelen, att även tidigare utexami
uerade elever från tekniska läroverk kunde deltaga i den ifrågavarande
undervisningen och såmedelst lättnad i den rådande bristen på maskinbefäl
vinnas snabbare, än fallet kunde väntas bliva genom anlitande av den
först angivna utvägen.
Vi anse oss av nu anförda skäl böra föreslå, att redan sommaren 1931
“n dylik kurs må anordnas, förslagsvis förlagd till tekniska läroverket i
Malmö, och att på grundvalen av de erfarenheter, som därvid inhämtas,
■let sedermera ina bliva föremål för övervägande, huruvida och i vilken
utsträckning ytterligare utbildningstillfällen i fortsättningen böra bore
das. Härvid erbjuder sig tillika deli fördelen, att för undervisningen i
hälso- och förbandslära samt författningskunskap skulle kunna anlitas
samma lärarkrafter, som vid navigationsskolan därstädes meddela motsvarande
undervisning.
Till ledning för undervisningens bedrivande torde böra utfärdas särskild
undervisningsplan, beträffande ämnet maskinlära, i huvudsaklig anslutning
till det av lektor Bergström avgivna förslaget, med tillägg av det moment,
som under beteckningen fartygslära upptagits i det av oss framlagda
kursplanförslaget, och vad angår ämnena hälso- och förbandslära
samt författningskunskap i enlighet med det förslag, som av oss i det
följande framlägges för navigationsskolornas maskinbefälsutbildning.
Beträffande förordnandet av lärare vid och ledare för kursen torde det
81
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
böra ankomma pa skolöverstyrelsen att efter samråd med kommerskollegium
tralla erforderliga dispositioner.
1 fråga örn villkoren för deltagande i sagda kompletteringskurs hava vi
funnit oss böra i huvudsak ansluta oss till de krav, som av lektor Bergström
föreslagits.
Med avseende på teoretisk förutbildning lärer böra föreskrivas, att för
tillträde till kursen måste krävas godkända vitsord i avgångsexamen från
tekniskt läroverk som ovan sagts samt deltagande i den vid fackskolorna
valfria undervisningen i engelska språket. Vidare torde det iå anses lika
välbetänkt som nödvändigt, att aspiranten styrker, att han under sina
föregående studier vid det tekniska läroverket förvärvat den närmare förtrogenhet
med konstruktionen och beräkningen av en sjöångpanna, som
vinnes genom att vid maskinritning behandla en dylik specialuppgiit. För
den händelse denna förutsättning icke föreligger, torde böra iordras, att
aspiranten i samband med ansökan örn inträde i kursen iöreter vederbörliga
ritningar eller, såvida sökanden icke uppfyller detta villkor, att
han vid anställd prövning visar sig äga nödig insikt i sjöångpannors beräkning
och konstruktion.
I fråga örn sökande från annat tekniskt läroverk än de ovan nämnda
torde det få bero på prövning från lall till fall, huruvida och på vilka
villkor tillträde till kursen må medgivas.
Vad åter angår de från högre teknisk läroanstalt utexaminerade, anse
vi icke tillräckliga skäl föreligga för att uppställa obligatoriskt krav på
genomgång av kompletteringskurs. Däremot synes intet vara att erinra
emot att jämväl åt aspiranter med dylik utbildning tillträde beredes till
kursen.
Vidkommande slutligen det av lektor Bergström ifrågasätta villkoret att
inträdessökande, som avlagt examen, varom här är fråga, tidigare än två
ar före det år, under vilket inträde sökes, skall undergå särskild prövning i
angiven omfattning, hava vi icke blivit övertygade örn nödvändigheten att
uppställa en dylik ganska vittgående fordran. I varje fall till en början
synes någon begränsning av avgångsexamens giltighet såsom kvalifikationsgrund
för inträde i kursen icke böra föreskrivas.
Vidkommande slutligen examen och vitsord över genomgången kursutbildning
hålla vi före, att anledning saknas att härutinnan ifrågasätta andra
regler än dem, som författningsenligt gälla beträffande tekniskt läroverk.
Närmare föreskrifter torde i detta avseende böra utfärdas av Kungl. Majit
efter förslag av skolöverstyrelsen och kommerskollegium. Härvid synes
böra uppmärksammas, att betyg över genomgången kompletteringskurs
uttryckligen måtte angiva, att vederbörande förvärvat enahanda kompetens,
som avlagd övermaskinistexamen medför. Jämväl vilja vi framhålla
det önskemålet, att vid examenskontrollens utövande måtte tillses,
att lämplig kontakt upprätthålles mellan den här förordade maskinbefäls
utbildningen och den vid navigationsskolorna meddelade.
Styrkan i vårt ovan framställda förslag ligger enligt vår uppfattning
däri, att det tager sikte på den grupp ungdom, som utan mera preciserade
framtidsplaner men med intresse och fallenhet — i högre eller lägre grad
— för det mekaniska yrkesområdet anlitat den tekniska utbildningsvägen,
och för denna grupp öppnar tillträde till ett betydelsefullt verksamhetsfält,
som hittills icke varit tillgängligt för de ifrågavarande läroanstalternas
elever. Säkerligen kan det förväntas, att åtskilliga av denna kategori.
Bihang till riksdagens protokoll 1901. I sami. lilli hafi. (Nr 12i.)
82
Skolöv erster
elsen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
särskilt i tider av god tillgång på arbetstillfällen inom sjömaskinistyrket
men av mindre god tillgång på anställningsmöjligheter inom motsvarande
yrkesområde i land, vinnas för förstnämnda yrke, därest, såsom vårt förslag
innehar, en ordnad väg tillrättalägges för att genom erforderlig
kompletterande utbildning förvärva de nödiga teoretiska kvalifikationernfi’-ijC^e
^e^er förbises, att förefintligheten inom en landsända av en
utbildningsanstalt för visst yrke redan i sig själv plägar verka väckande
och stimulerande i avseende å intresset bland befolkningen i orten för
verksamheten i fråga. Jämväl ur nu antydda synpunkt torde förslaget få
anses innebära beaktansvärda fördelar, då det i övervägande grad avser
utökandet av redan vid navigationsskolorna förefintliga utbildningstil] - fällen med dylika möjligheter även inom landsdelar, där sådana för närvarande
saknas.»
I anslutning härtill framlägga de sakkunniga följande kostnadsberäkning
för kursen i fråga:
Till lärare i maskinlära, författningskunskap samt hälso- och förbandslära
anse de böra utgå ett arvode i ett för allt av 12 kronor för under
visningstimme eller för 130 timmar 1,560 kronor. Till ledare av kursen
borde dessutom beräknas ett arvode av 500 kronor. Därtill komme dels
kostnad för förbrukad materiel, dels ock ersättning till vaktmästare, förslagsvis
tillhopa 340 kronor. Kostnaden för kompletteringskursen skulle
alltså uppgå till (1,560 -f 500 + 340 =) 2,400 kronor.
1 sitt förberörda utlåtande den 21 januari 1931 har skolöverstyrelsen
i fråga örn det nu föreliggande förslaget anfört följande:
»De sakkunnigas förslag att genom anordnandet av en kompletteringskuis
bereda möjlighet för sådana, som genomgått någon av vissa uppräknade.
tekniska läroanstalter, att förvärva behörighet som övermaskinister
finner skolöverstyrelsen synnerligen lyckligt. Enligt överstyrelsens
mening torde kunna förväntas, att ett icke ringa antal väl kvalificerade
aspiranter på den vägen skola framkomma, särskilt örn det av de
sakkunniga förordade »apprentice»-systemet tillika bliver så genomfört,
att nämnda aspiranter icke komma att sakna möjligheter att förvärva den
föreskrivna praktiska kompetensen på tillfredsställande sätt. Det synes
välbetänkt, att, såsom de sakkunniga föreslagit, en dylik kompletteringskurs
anordnas försöksvis i Malmö, så snart detta kan ske.
Den omständigheten, att de tekniska elementarskolorna i Norrköping
och Borås icke medtagits bland de ovannämnda av de sakkunniga uppräknade
tekniska läroanstalterna, har föranlett dessa skolors styrelser att
framhålla därvarande maskintekniska linjer såsom minst lika kvalificerande
som exempelvis de odifferentierade tekniska gymnasierna. Med anledning.
härav får skolöverstyrelsen vitsorda, att den maskintekniska undervisningen
vid de tekniska elementarskolorna under de senare åren blivit
betydligt förbättrad och att den, då hänsyn tages icke blott till timantalet
utan även till kursfördelningen, numera icke är mindre än vid nämnda
tekniska gymnasier. Det får emellertid icke förbises, att de tekniska
elementarskolorna länge saknat maskintekniska laboratorier. Tekniska
elementarskolan i Norrköping har icke något dylikt ännu. Vidare är att
83
Kungl, Maj:ts proposition Nr 124.
marka, att enligt de sakkunnigas förslag även personer, sorn tidigare utgått
från teknisk elementarskola, kunna komma i fråga och att deras utbildning
ej utan vidare kan anses jämngod med den, som allt ifrån början
meddelats vid de tekniska gymnasierna. Skolöverstyrelsen finnér darfur
icke oriktigt, att, såsom de sakkunniga föreslagit, i fråga örn sökande fran
annan teknisk läroanstalt än de av de sakkunniga nämnda det får bero pa
prövning från fall till fall, huruvida och på vilka villköl- tillträde till
kompletteringskursen må medgivas. Naturligtvis bor denna bestämmelse
icke hindra, att maskinteknisk linje vid teknisk elementarskola snart nog
kan komma att vinna generellt godkännande i berörda avseende. Vad tekniska
elementarskolan i Norrköping beträffar, torde detta kunna ske kort
efter det de för densamma planerade nya maskinlaboratorierna blivit noj
aktigt utrustade och tagits i bruk.»
Kommerskollegium har i sitt förenämnda utlåtande den 24 januari 1931
uttalat sig på följande sätt:
»De sakkunnigas ovan angivna riktlinjer för tillgodogörandet av maskinistutbildningen
vid de tekniska läroverken för handelsflottans behov
hava i huvudsak icke föranlett andra erinringar äu såvitt angar kompletteringskursernas
förläggning. Såväl varvsindustriföreningen som ma
skinbefälsförbundet ifrågasätta på anförda skäl dessa kursers förläggande
till navigationsskolorna. Till grund för det av kollegium pa sm tid förordade
kompletteringsförfarandet i nu ifrågavarande avseende lag visserligen
tanken på att detsamma skulle omedelbart anknytas till navigationsskolorna.
Kollegium har emellertid funnit vissa av de sakkunniga anlorda
skäl för kursernas och kompletteringsexamens förläggande till de tekniska
läroverken välgrundade. Då dessutom de föreslagna anordningarna givits
en tills vidare provisorisk karaktär och definitivt ställningstagande till
hithörande frågor avses skola komma till stånd först efter närmare erfarenheter,
tillstyrker kollegium de sakkunnigas förevarande förslag. Den
erforderliga kontakten mellan den här ifrågavarande maskmbeialsutbild
ningen och den vid navigationsskolorna meddelade, synes kollegium lämpligen
höra anordnas genom befogenhet för examensförrättaren å maskintekniska
linjen att, då denne eller kollegium så finnér lämpligt övervara
undervisningen vid kurserna samt befogenhet och skyldighet tor denne
att närvara vid vederbörande examensförrättnmg.
I detta sammanhang* vill kollegium icke underlåta att omnämna, att det
icke undgått kollegium, att varvsindustriföreningen ansett genomgången
"odkänd kurs vid Chalmers lägre maskinavdelning bora skänka kompetens
för genomgående av förordad kompletteringskurs. Enligt vad sorn lipp
Ivsts hava de sakkunniga emellertid icke ansett nämnda kurs vid Chalmers
lägre maskinavdelning kunna jämställas med de kurser vid tekniska läroverk,
som av de sakkunniga omförmälts. Detta förhållande synes kölle
simm dock icke böra lägga hinder i vägen för att vid ett framtida, mera
definitivt ordnande av förevarande angelägenhet närmare undersöka
möjligheterna för utnyttjande ur rekryteringssynpunkt på likartat satt.
sorn föreslagits beträffande vissa andra tekniska läroanstalter, aven av den
utbildning, som sker vid Chalmers ifrågavarande avdelning».
Kommers
kollegium.
Do sakkunnigas nu ifrågavarande förslag, som framkommit i anslutning Drparletill
deras ståndpunkttagande beträffande maskinbefälsutbildningens bille- inenlxhå
11 ande vid navigationsskolorna, innebär, att eleverna viii vissa tekniska '' u''pn''
84
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
läroanstalter, nämligen maskintekniska linjen vid tekniska gymnasiet i
Örebro, inaskinfackskolan och gymnasiet vid tekniska läroverket i Malmö,
maskinfackskolan i Eskilstuna samt tekniska gymnasiet i Härnösand,
skulle kunna hänvisas ätt efter avlagd examen omedelbart fullfölja utbild
ningen till övermaskinist vid det eller de tekniska läroverk, som av vederbörande
överstyrelse bestämmes. För detta ändamål skulle vid ett eller
flera dylika läroverk anordnas särskild kompletteringskurs, där eleverna
skulle kunna inhämta sådana delar av maskinläran, som vid den föregående
undervisningen icke erhållit en tillräckligt djupgående behandling,
samt vinna erforderliga insikter i de i examen vid det tekniska läroverket
ej ingående ämnena hälso- och förbandslära samt författningskunskap.
Kursen beräknas taga i anspråk eu tid av sammanlagt omkring 130 timmar
eller, med en daglig undervisningstid av sex lektioner, omkring 25
dagar. För prövande av en anordning av nu avsett slag föreslås, att
redan sommaren 1931 en dylik kurs anordnas vid tekniska läroverket i
Malmö och att på grundvalen av de erfarenheter, som därvid inhämtas,
det sedermera skulle bliva föremål för övervägande, huruvida och i vilken
utsträckning ytterligare dylika-utbildningstillfällen i fortsättningen borde
beredas.
För nu ifrågavarande försökskurs föreslå de sakkunniga i anslutning
till verkställda kostnadsberäkningar ett extra reservationsanslag för bud
getåret 1931/1932 av 2,400 kronor.
De sakkunnigas förslag i denna del synes mig värt särskilt beaktande
såsom en ur olika synpunkter lämplig utväg för att bereda ökade möjligheter
till rekrytering av maskinbefälskåren. Genom förslagets realiserande
skulle också vinnas en önskvärd närmare anknytning mellan den
lägre tekniska utbildningen i allmänhet och den mera speciella gren av
densamma, som maskinbefälsutbildningen utgör. Lika med kommerskollegium
delar jag de sakkunnigas uppfattning, att den ifrågasatta kompletteringskursen
lämpligen bör förläggas till för ändamålet utvalda tekniska
läroverk. Att man, som de sakkunniga förordat, till en början gör
försök med anordnande av en dylik kompletteringskurs för vinnande av
nödig erfarenhet på området synes mig välbetänkt. Då frågan örn fortsättning
på den inslagna vägen sedermera upptages till behandling, bliver
tillfälle att närmare överväga vilka läroanstalter i detta sammanhangkunna
komma ifråga. Någon erinran mot att försökskursen ifråga förlägges
till tekniska läroverket i Malmö torde icke vara att göra, liksom
ej heller mot det för ändamålet beräknade anslagsbeloppet 2,400 kronor.
Anslaget torde, i motsvarighet till vad som tillämpas ifråga örn anslag
för andra fristående kurser, böra uppföras såsom obetecknat anslag.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för anordnande av kompletteringskurs vid tekniskt
läroverk för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av ........................ kronor 2,400.
85
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
8. Fartygsbefälets praktiska utbildning. Gällande bestämmelser angående
erhållande av styrmansbrev och skepparbrev av Ira klass atel
finnas i §§ 15 och 16 i förordningen angående befäl å svenska handelsfartyg
m. m. den 29 mars 1912. .
Vad angår styrmansbrev, fordras med avseende å praktisk tjänstgöring
att hava, efter uppnådd ålder av 14 år, tjänstgjort till sjöss 42 mannder i
tjänst på däck i Östersjö- eller vidsträcktare fart, därav minst 12 manadei
å segelfartyg med en dräktighet av 100 ton eller därutöver samt minst
12 månader i europeisk eller vidsträcktare fart. For erhållande av skep
parbrev av l:a klass kräves i motsvarande hänseende att hava, efter uppnådd
ålder av 14 år, tjänstgjort 36 månader till sjöss i tjänst på dack
därav minst 12 månader å segelfartyg i Östersjö- eller vidsträcktare fart
och minst 6 månader å ångfartyg.
Enahanda bestämmelser gälla för rätt till inträde i styrmans- resp. skepparklass.
Med hänsyn till den fortgående tendensen till minskning av segelfar
tygsbeståndet, varigenom svårigheterna att vinna anställning a segelfartyg
i hög grad skärpts, framlade kommerskollegium, såsom redan nämnts,
i skrivelse till Kungl. Majit den 2 december 1929 förslag beträffande ord
nandet av fartygsbefälsaspiranternas praktiska utbildning för erhällan! e
av styrmansbrev och skepparbrev av lia klass. Beträffande berörda förslag
tillåter jag mig hänvisa till innehållet å sidorna o2—65 av tionde huvudtiteln
i 1930 års statsverksproposition, -lag vill har endast i korthet
erinra örn, att kommerskollegium till underlättande av forvarvande av erforderlig
segelfartygstjänst ifrågasatte en sänkning till 90 bruttoton fran
den storleksgräns av 100 bruttoton, som segelfartyg med nu galande bestämmelser
minst skall äga för att därå utövad tjänst skall godtagas. Segelfar
tygstjansten skulle dock alternativt kunna ersättas av viss tids anställning
såsom befälselev å maskindrivet fartyg örn minst 1,000 bruttoton i
nordsjö- eller vidsträcktare fart, under förutsättning att vederbörande
före anställningen avlagt realexamen med godkända betyg i vissa ämnen
eller medelst betyg, utfärdat av vederbörande lärare vid vissa angivna
läroanstalter, styrkte motsvarande kunskaper i samma ämnen, vad angår
riksdagens beslut och uttalande i frågan har redogörelse dörfer redan
i det föregående av mig lämnats.
Jag vill även erinra hurusom i en sistnämnda år inom andra kammaren
väckt motion, nr 75, förslag framställdes örn sådan ändring i befalsforord
ningen, att de uppställda fordringarna om tjänstgöring å segelfartyg måtte
utgå.
Under hänvisning till riksdagens beslut beträffande forslaget örn navigationsskolornas
omorganisation uttalade andra kammarens andra till a
liga utskott i utlåtande den 11 mars 1930, att, då frågan rörande den prak
tiska utbildningen av däcksbefäl avsåges komma att undergå förnyad örn
prövning i samband med spörsmålet angående omorganisationen av un
[7-1
Forty gébefätets
praktiska
utbildning.
:*tra. anslag.)
Håcksbo
fäld.
opaginerad Kontrollera mot PDF
• ,v
öé sak/■■ifmiit/a
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
dervisningen vid navigationsskolorna, utskottet funne motionen icke böra
föranleda något riksdagens vidare yttrande. Utskottets i anslutning härtill
gjorda hemställan hifölls av kammaren.
Av 1930 års navigationsskolesakkunniga har spörsmålet örn fartygsbefälets
praktiska utbildning upptagits till ingående dryftande.
Sin principiella inställning till frågan örn segelfartygstjänstens bibehållande
över huvud taget såsom obligatoriskt villkor för förvärvande av
be falsbehörighet ange de sakkunniga sammanfattningsvis sålunda:
»Kravet på segelfartygstjänstens bibehållande såsom obligatoriskt villkor
för framtida anställning såsom fartygsbefäl har icke, såsom från vissa
nall gores gallande, en övervägande historisk eller örn man så vill traditionsbunden
motivering. Rent sakligt sett har segelfartygstjänsten ansetts
i synnerligt hog grad ägnad att bidraga till danandet av ett dugligt och
med avseende å personliga egenskaper väl kvalificerat befäl. Särskilt
torde bora uppmarksammas, att det därvid mindre rör sig om att omedelbart
underlätta studierna vid navigationsskola än att giva den unge aspiranten
en grundläggande fostran, som sätter sin prägel på hela hans kom
mande garning. Ur förstnämnda synpunkt kan segelfartygstjänsten enligt
vår mening knappast betecknas såsom obetingat nödvändig, ur allmän
iostrmgssynpunkt däremot lär en lika värdefull utbildningsväg icke kunna
anvisas. Det säger sig emellertid självt, att värdet av denna utbildning
mäste bliva beroende icke blott av densammas omfattning till tiden utan
jämväl av de förhållanden, under vilka den inhämtas.»
De sakkunniga konstatera därefter, att med hänsyn till segelfartygstonnagets
successiva tillbakagång, som av kommerskollegium belysts med
talande siffror, det fortsatta upprätthållandet av kravet på segelfartygstjänst
såsom praktisk förutbildning för fartygsbefälet uppenbarligen
måste i första hand nödvändiggöra ett övervägande av vilka åtgärder
som kunde befinnas lämpliga i syfte att bereda tillgång till utbildningsmöjligheter
i erforderlig utsträckning. I anslutning till de förhållanden,
som i detta avseende vore för handen i såväl vårt eget land som åtskilliga
av våra grannländer, syntes vid statens stödjande verksamhet två prince
piellt skilda huvudvägar kunna följas. Antingen kunde staten själv an
ordna utbildning å seglande skolskepp, som uteslutande hade utbildningen
till uppgift, respektive ekonomiskt främja sådan verksamhet, bedriven av
stiftelser eller enskilda, eller och kunde staten lämna ekonomiskt bidrag
ull privata företag, som förbunde sig att tillhandahålla segelfartyg i
fraktfart i och för elevutbildning. Vid sistnämnda alternativ kunde ilrå
gakomma större fartyg i avlägsen fart eller mindre sådana i mera begränsad
fart. Givetvis läte det sig ock tänkas, att de nämnda vägarna sam
tidigt utnyttjades.
Efter att hava mot varandra vägt fördelarna och nackdelarna vid de
olika alternativen, därvid uppenbarligen kostnadsfrågan spelat en framträdande.
roll, sammanfatta de sakkunniga sina slutsatser sålunda:
Kungl. Majlis proposition Nr 124.
87
»Sammanfattningsvis vilja vi alltså såsom vår åsikt framhålla, att för
upprätthållande av det krav på segelfartygstjanst såsom förutbildning f
fartygsbefälet, som vi funnit särskilt betydelsefullt, åtgärder fran det ali
männas sida äro bestämt av behovet påkallade, i syfte att garantera form
fintlighet^ av möjligheter till dylik utbildnings förvarande Åtgärderna
i fråga böra i främsta rummet avse att genom statsunderstöd at av
enskilda bedriven segelsjöfart uppnå sådan garanti. Harvid har det synts
nödvändigt att för ändamålet taga i anspråk såväl de större fartygen,
vilka vi i det föregående betecknat såsom fraktseglande Badskepp med
rutinmässig utbildning, som ock andra segelfartyg, ^jka efter^dan^ Lu
prövning befinnas för uppgiften fullt lampliga. Skulle mot förmodan nu
angivna åtgärder icke visa sig tillfyllest synes frågan om anordnande av
statlig skolskeppsverksamhet, på satt nyligen i Danmark föreslagits, bola
göras till föremål för förnyat övervägande.»
De sakkunniga förmäla sig därefter hava vid övervägandena rörande
åtgärder för tryggande av tillgången på utbildningsmöjligheter a segelfartyg,
med hänsyn framför allt till den påvisbara utvecklingen vilken
läte segelfartygsbeståndet inom vår handelsflotta undergå en for - skridande reduktion, icke kunnat underlåta att beakta, att det syntes mota
betänkligheter av statsfinansiell natur att på den i det föregående angivna
vägen tillgodose hela det erforderliga utbildningsbehovet. Under
sådana omständigheter hade de sakkunniga funnit angeläget att Damval
pröva de andra uppslag till åvägabringande av förbättrade förhållanden
å området, vilka vid de tidigare utredningarna framkommit.
På anförda skäl hava de sakkunniga funnit det av kommerskollegium
framställda förslaget örn »apprentice»-utbildningen förtjäna att allvarligt
övervägas och i princip anslutit sig till förslaget, att segelfartygstjänst
alternativt skulle kunna ersättas av anställning såsom befälselev å maskindrivet
fartyg örn minst 1,000 bruttoton i nordsjö- eller vidsträcktare
fart. De sakkunniga föreslå emellertid i ett par avseenden jämkningar i
kollegii förslag. De motsätta sig sålunda kravet på före sådan anställning
avlagd realexamen med godkända betyg i vissa ämnen eller på visst
sätt redovisade, däremot svarande kunskaper såsom villkor för nu avsett
tillgodoräknande. De sakkunnigas skäl härför hänföra sig i främsta rummet
till farhågan att man genom en dylik fordran skulle motverka vidmakthållandet
av det för våra förhållanden karakteristiska draget, att
befälsställningen hålles tillgänglig för en var, som önskar förvärva den i
sådant avseende föreskrivna behörigheten. Den andra jämkningen i kollegii
förslag innefattas däri, att befälseleven icke skulle inräknas i den
ordinarie besättningen utan alltså vara övertalig. Den individuellt personliga
handledning från befälets sida, som utgjorde en självklar förutsättning
för att denna form av praktisk förutbildning skall hava åsyftat
värde, skulle under andra omständigheter icke kunna erhålla tillräckligt
utrymme.
I det de sakkunniga utgå från att med angivna restriktioner »appren
88
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
^»-systemet icke kunde förväntas finna mera allmän användning för
* T ar <,e'' li£ga ! ««• »« skälet örn and™ å
måslrbliv, f ®T, “V “Selfartygstjimstens förvärvande
mäste bliva föremål för särskilt övervägande. I anknytning till kollega
ors ås örn sänkning från tno till 90 bruttote,, av den storlek, segelfartyg
Sm funnit vaM T7* ‘■''''t”5* sk“Uo god*"s»s'' h»''a <lö sakkunniga.
hållit dek , • “ SaSom griins a”11”» rationell grund, fram
hålUt dels att nr vissa synpunkter tjänsten å mindro fartyg där
mahanda hela besättningen, befälhavaren inräknad, bestodc av aflena”.
" “ m“”’ vore bthildningssynpunkt fullt likvärdig med tjänsten å eli
segelfartyg uppemot 100 ton med större besättning, dels att även def »v
kolleg,un, fororuade tongränsen icke linnde beräknas på Wn^“k,“ Ih
föfm-dat fonn 7 ^ ”‘“““‘''■»UlUällen. För sin del ha de sakkunniga
ormdat tongransens sänkning till 30 bruttoton, vilket vöre det lägsta ton
förutsattee
afl måste vara försett med behörigt befäl. Härvid
sträckare får 7 H fUlle hava fullgj°rts 1 Östersjö- eller vid
st acktare falt. De sakkunniga framhålla beträffande detta förslag bland
nnat hurusom det finge anses ej minst betydelsefullt, att såmedelst till
lie, , nf aTCs ,Sr Vär Iisk“beI»>lfnings ungdom att få tillgodoräkna
m^,r“érr8,en‘“rre *M*rab “ «* ■*
De sakkunniga, som beräkna, att de statliga understödsåtgärderna kunna
begränsas att avse omkring 70 elever årligen, hava först ingått på ett över
vägande av de allmänna grundsatser, som borde vara bestämmande för
statsunderstöds utgående. Qe
Koliegn förslag, att tjänst å statsunderstött skolskepp skulle få tillgodo^.
knas med tid, som till en tredjedel överstege den verkliga, finna sig de
sakkunniga utan tvekan kunna förorda. g
De sakkunniga anse, som förut nämnts, statsunderstöd böra utgå allenast
ättnZ Tl fZ-l’ d> V- " 6leVer’ S°m “°ttagas »förer det normala be
sattnmgsantalet Vidare utgå de sakkunniga från att en tredjedel av samt
ySlingarUf
tomt f “ skolste™> sk°''« »^hällas medellösa
med elfl fnplatser samt att övriga elever själva borde bidraga
vid d ^ ll0PPma°m m°tsvarade halva avgiften för elevutbildningen, var
dock elevs bidrag skulle begränsas till högst 600 kronor för år.
Fullt årsbidrag för skolskepp skulle utgå för en seglation av
månad medl reduktion med en niondel av årsbeloppet för varje
månad, \almed seglationen understiger denna tid.
nim!detranaåend0l7-riTh deiraa fördeIning a olika fartyg samt bestäm
det angående fnplatser skulle anförtros åt kommerskollegium under
samråd med vederbörande fartygs huvudman.
viSn^l^ Vhi,lk0r fÖy statsunderstöd skulle enligt de sakkunniga
f ör hå H and en Hilfred ^ SjÖVärdigt skick- elevernas bostads
ha
den tlllfredsstaHa rimliga anspråk samt att i övrigt säkerhetsan
-
89
Kanyl. Maj:ts proposition Nr 124.
ordningarna icke giva rum för berättigad anmärkning. Beträffande särskilt
de fraktseglande skolskeppen anse de sakkunniga därjämte garantier
böra sökas för att den utbildning, som understödet i första hand avsåge
att främja, bibringades under gynnsammaste möjliga betingelser även i
avseende å kvalifikationerna hos befälet.
De sakkunniga hava beträffande elevutbildningens förläggande till olika
fartyg räknat med följande fartyg och nedannämnda antal elever och
tider:
»av Chapman» (statens övningsfartyg)
35
elever cirka
4 Vä månader årligen
»C. B. Pedersen» ................................
16
»
9 » »
»Beatrice» ..............................................
11
»
»
9 » »
»Forest Dream» ...................................
6
»
»
9 » »
Med hänsyn till att utbildningstiden å fartyget »av Chapman» endast
utgjorde hälften av en beräknad seglation kunde de angivna utbildningsmöjligheterna
anses förslå för 50 elever årligen. Härtill skulle komma
cirka 35 elever, vilka skulle praktisera å mindre segelfartyg under cirka
6 månader årligen.
Utgående från att å fraktseglande större skolfartyg redaren bör erhålla
full ersättning för samtliga kostnader för eleverna, däri inräknad
jämväl nu utgående månadshyra, samt därutöver viss bestämd ersättning
för skolskeppsutbildningens tillhandahållande, beräknad för »C. B.
Pedersen» och »Beatrice» till 4,800 kronor årligen och för »Forest Dream»
till 1,000 kronor, föreslå de sakkunniga, att statsunderstöden skola årligen
utgå:
för »af Chapman» med 7,500 kronor för 15 frielever å 300 kronor och 20
betalande elever å 150 kronor;
för »C. B. Pedersen» och »Beatrice» med tillhopa 36,000 kronor för 7 frielever
å 1,600 kronor och 20 betalande elever å 1,000 kronor jämte förenämnda
4,800 kronor;
för »Forest Dream» med 4,900 kronor för 6 betalande elever (hela ersättningen
per elev 1,250 kronor) å 650 kronor jämte förenämnda 1,000
kronor; samt
för mindre segelfartyg med tillhopa 10,500 kronor för 35 elever å 50 kronor
per månad under 6 månader; eller
sammanlagt 58,900 kronor.
Beträffande sistnämnda fartyg föreslå de sakkunniga, i syfte att vinna
större lättillämplighet hos systemet, den jämkningen i av kommerskollegium
tidigare föreslagna och för närvarande tillämpade grunder, att ersättningen
för varje elev, oavsett örn denne tillhörde kategorien »obefaren», »befaren»
eller »särskilt befaren», beräknades efter en och samma norm utan hänsyn
till anställningstidens längd och elevernas tidigare förvärvade utbildning.
Avlöning förutsättes icke skola utgå under elevtiden utom såsom ersätt
-
90 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
liing för övertidsarbete, beräknad nied utgångspunkt från statsunderstödets
belopp.
Av det årliga kostnadsbeloppet 58,900 kronor föreslås 25,000 kronor bestridas
av handels- och sjöfartsfonden och återstoden 33,900 kronor anvisas
a riksstaten såsom extra reservationsanslag. Med hänsyn till beräknare
besparingar å handels- och sjöfartsfondens bidrag till segelfartygsutbildningen
under innevarande budgetår föreslås reservationsanslaget
för budgetåret 1931/1932 begränsat till 10,000 kronor.
I sitt utlåtande den 24 januari 1931 har kommerskollegium beträffande
frågan örn däcksbefälets praktiska utbildning uttalat sig på följande sätt:
Kommet file
oller] imn.
>1 avgivna yttranden över de sakkunnigas betänkande har förslaget, i
vad angar fartygsbefälets praktiska utbildning, ej föranlett erinran från
lararna vid Stockholms och Härnösands navigationsskolor. Majoriteten
av lararna vid navigationsskolan i Göteborg hava uttalat sig för segelfartygstjanstensbibehåHande,
varvid emellertid röster höjts för tongränsens
nötande till 50 bruttoton. Lärarna vid navigationsskolan i Malmö avstyrka
bibehållande av fordran å segelfartygstjänst för behörighet till befäl å
maskindrivet fartyg, varvid dock en lärare reserverat sig till förmån för
denna fordrans kvarstående. Lärarna vid navigationsskolan i Kalmar
lororda bibehållande av nu gällande bestämmelser i förevarande avseende.
ilirektionerna för navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö
uttala sig uttryckligen för segelfartygstjänstens bibehållande, därvid direktionen
i Göteborg uttalar betänkligheter beträffande utbildningen å
småfartyg. Direktionen i Malmö tillstyrker uttryckligen tongränsens
ioreslagna sänkning men ifrågasätter, att för småfartygens vidkommande
den förenade tjänstetiden ökas till 16 månader. »Apprentice»-systemet
tillstyrkes uttryckligen av direktionerna i Stockholm och Malmö. Direktionen
i Härnösand tillstyrker reservationslöst de sakkunnigas olika förslag.
Från direktionen i Kalmar har ej framförts erinran mot förslaget
örn fartygsbefälets praktiska utbildning.
Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges redareförening, Stockholms
rederiförening, Sveriges segelfartygsförening och Sveriges fartygsbefälslörening
uttala sig samtliga för bibehållandet av fordran å segelfartvgstjänst,
under det att svenska maskinbefälsförbundet icke synes finna densamma
absolut nödvändig. Förstnämnda två föreningar uttala betänkligheter
mot tongränsens sänkning, vilken helt avvisas av Stockholms rederi - ioremng. Fartygsbefälsföreningen förklarar sig icke vilja motsätta sig
denna sänkning. Sjöfartsföreningen och Stockholms rederiförening uttala
sig för att statsunderstöd finge utgå även för icke övertaliga elever å
traktseglande skolskepp, varigenom vederbörande redares intresse skulle
stimuleras.
Sveriges segelfartygsförening meddelar, att det med den föreslagna 30- tonsgransen och även med en vida högre gräns, t. ex. 90 ton, icke syntes
möta några svårigheter att ombord å föreningens fartyg tillhandahålla 35
aspirantplatser och t. o. m. ett väsentligt större antal sådana. Föreningen
anser på anförda skäl den föreslagna ersättningen av 50 kronor per elev
och månad såsom knappast skälig och hemställer örn ersättningens höjande
till 60 kronor per månad.
91
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Kollegium vill för egen. del till en början framhålla, att den förevarande
trågan är att betrakta såsom ett i förhållande till spörsmålet örn navigationsskolornas
organisation och vad därmed sammanhänger i det hela
fristående ämne, varför ett avgörande av denna fråga i vare sig den ena
eller den andra riktningen icke rubbar förutsättningarna för ett definitivt
avgörande i navigationsskolespörsmålet såsom sådant.
Kollegium har redan vid åtskilliga tidigare tillfällen haft anledning
taga ställning till frågan örn segelfartygstjänstens betydelse för utbildning
av fartygsbefäl, och har kollegium, senast i sitt utlåtande den 2 december
1929, på anförda skäl uttalat sig för att fordran å segelfartygstjänst
för nämnda utbildning borde i största möjliga utsträckning bibehållas.
Den grundliga utredning, som av de sakkunniga nu ytterligare
verkställts på denna punkt, och de däröver avgivna yttrandena av ledande
sammanslutningar inom sjöfarten hava icke kunnat undgå att hos kollegium
ytterligare belästa den uppfattning, varåt kollegium sålunda redan
förut givit uttryck. Det framstår sålunda som en angelägenhet av stor
vikt, att alla åtgärder vidtagas, som kunna befinnas erforderliga för att
underlätta segelfartygstjänstens förvärvande av dem, som ämna utbilda
sig till fartygsbefäl. t
Kollegium kan så mycket hellre för sill del livligt tillstyrka nu ioieliggande
förslag till statsunderstöd för utbildning av befälselever å segelfartyg,
som detsamma i huvuddragen nära ansluter sig till det förslag,
som i detta hänseende tidigare framlagts av kollegium. Beträffande vissa
av de av de sakkunniga föreslagna villkoren för statsunderstöd, nämligen
vederbörande fartygs sjövärdighet, tillfredsställande bostadsförhållanden
för eleverna m. m. vill kollegium erinra örn alt i anslutning till av kollegium
framställt förslag bland de genom nådigt brev den 20 juni 1930 fastställda
villkoren för åtnjutande av understöd till praktisk utbildning av
fartygsbefäl upptagits, bland annat, bestämmelse örn att vederbörande
skall underkasta sig den inspektion av fartyg och elevernas tjänstgöring
därå som kollegium finner anledning föranstalta, samt att respektive fartyg
vid dylik inspektion eller eljest enligt kollega beprövande befinnes
kunna godkännas för här avsedd skolskeppsverksamhet.
De jämkningar beträffande sättet för årsbidragens beräknande, som a\
de sakkunniga föreslagits, samt ökningen av antalet frielever föranleda
icke erinran från kollega sida. Mera tveksam ställer sig kollegium, såvitt
angår de fraktseglande skolskeppen med rutinmässig utbildning, beträffande
den föreslagna fordran å elevs övertalighet. Kollegium har emellertid
vid övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter stannat
för att för närvarande förorda de sakkunnigas förslag även på denna
punkt. Kollegium finner det dock icke uteslutet, att erfarenheten kan
komma att motivera förslag örn jämkning härutinnan framdeles.
Kollegium förutsätter, att de särskilda årsersättningarna å 4,800 kronor
och 1,000 kronor till barkskeppen »C. B. Pedersen» och »Beatrice» respektive
»Forest Dream» skola, i mån som seglationen understiger 9 månader,
underkastas reduktion i motsvarande grad som själva elevbidragen.
Med hänsyn till redan nu vunna erfarenheter örn svårtillämpligheten
av det särskilda behandlingssättet av elever alltefter som de äro befarna
(dier särskilt befarna etc. tillstyrker kollegium de sakkunnigas förslag örn
uteslutandet av särbestämmelser härutinnan. .
önskvärdheten av att vinna säkerhet för att i största möjliga utstrack
ning skapa intresse för de mindre segelfartygen att lämna sin medverkan
92
Kungl. Mcij:ts proposition Nr 124.
i förevarande avseende synes kollegium bestämt motivera tillmötesgående
av segelia! tygsiöreningens hemställan örn höjning av månadsersättninger
för eleverna å dessa fartyg till 60 kronor. Ett bifall härtill skulle föranleda
en ökning av det erforderliga anslaget med 2,100 kronor. Någon ändring
av det å riksstaten äskade beloppet synes emellertid icke behöva ifrågakomma
för nästkommande budgetår, utan torde jämväl nämnda belopp
å 2,100 kronor få bestridas av handels- och sjöfartsfonden.
I anslutning till vad jämväl de sakkutmiga synes hava avsett, torde sä
dana bestämmelser böra utverkas beträffande de för »Beatrice», »C. B. Pedersen»
och »Forest Brean)» beräknade understöden, att, därest något eller
några av nämnda fartyg under visst år icke utgå på någon resa, harige
nom besparande belopp må få i stället användas till understöd åt mindre
segelfartyg i enlighet med härför fastställda grunder.
Kollegium delar de framförda betänkligheterna mot sänkning av ton
gränsen till 30 bruttoton. Bet torde icke lida något tvivel därom, att ut
bildningen på dessa mindre segelfartyg icke är av samma värde som utbildningen
å större fartyg. Även de sakkunniga själva synas, fullt riktigt,
värdesätta tjänsten på de större fartygen högre. Otvivelaktigt kom
ine genom tongränsens sänkning utbildningsmöjligheterna att högst vä
sentligt okas, men då det här gäller den principiella inställningen till se
gelfartygstjänsten såsom sådan ur utbildningssynpunkt, mäste givetvis i
första rummet tagas hänsyn till utbildningens å dessa mindre fartygs kvalitet.
andra sidan ma dock värdet av tjänsten å ifrågavarande fartyg
icke underskattas. Bä kollegium, med hänsyn härtill och till den dock i
viss mån uppfostrande betydelse, som även tjänsten å nämnda fartyg har.
icke motsätter sig de sakkunnigas förslag på denna punkt, har detta kölle
gii ställningstagande jämväl sin grund dels i det förhållandet, att vidkom
mande fartyg skall lia använts i Östersjö- eller vidsträcktare fart, vilket
i praktiken kommer att i väsentlig omfattning avskära från tillgodoräk
ilandet fartyg av de minsta storleksklasserna inom fartygsgruppen 30—-90
bruttoton, dels ock i den av de sakkunniga framhållna omständigheten, att
det dock är inom denna grupp av fartyg, som man har att finna en stor
del av den svenska fiskarbefolkningen, vilken jämte kustbefolkningen i
övrigt det ur rekryteringssynpunkt torde vara önskvärt att vinna för får
tygsbefälsyrket.
Med hänsyn till den likväl kvalitativt, i jämförelse med tjänsten å större
fartyg, mindre betydelsefulla tjänsten i och för sig å nu ifrågavarande
mindre segelfartyg anser kollegium bestämt, att från statens sida under - stöd för elever bör begränsas till att avse fartyg örn 90 ton och däröver.
■Redan till följd härav men jämväl i betraktande av det förberedande sta
dium, vari en under bildning varande institution, preliminärt kallad »Svenska
seglarskolan», på sätt framgår av bifogade till kollegium ingivna an
sökning om statsunderstöd, befinner sig, har kollegium icke ansett sig nu
kunna taga slutlig ståndpunkt till frågan örn understöd till sagda insti
tution.
De sakkunnigas förslag i fråga örn »apprentice: -utbildning, som utom
i ett par förut angivna delar överensstämmer med kollegii tidigare förslag,
föranleder ej erinran från kollegii sida. Det av kollegium uppställda vill
koret örn realexamen med godkända betyg i vissa ämnen eller på visst
sätt redovisade, däremot svarande kunskaper kan kollegium icke vidhålla
redan på den. grund, att riksdagen så nyligen som förra året förklarat sig
icke kunna biträda förslaget i denna del.»
93
Kungl. Maida proposition Nr 124.
1 en dea 5 februari 1931 dagteeknad skrift bär sedermera Sveriges fårtygsbefälsförening
anfört, att vid efter föreningens första yttrandes avgi- Sveriges faT_
vande hållna sammanträden med föreningens medlemmar enhälligt utta- tygshefUU
lats, att kravet på segelfartygstjänst måste bibehållas. Likaledes enbak
ligt hade nian uttalat sig emot en sänkning av tongränsen till 30 ton. Det
kunde nämligen ej förutsättas, att befälhavarna på dessa småfartyg sjal
va besutte sådana kvalifikationer, att de kunde bibringa andra den under
visning, man avsett med segel!artygsutbildningen.
Nu gällande bestämmelser angående erhållande av maskinistbrev av
respektive 3:e, 2:a och lia klass återfinnas i §§ 19—21 av befälsförordningen,
sådana dessa paragrafer lyda enligt kungörelsen den 16 maj 1929
(nr 95). Bestämmelserna äro av följande innehåll:
För erhållande av maskinistbrev av 3:e klass fordras:
att hava fyllt 19 år samt äga god hörsel;
att hava efter uppnådd ålder av 16 år gjort tjänst sammanlagt minst
30 månader dels såsom eldare å ångfartyg eller motorman å motorfartyg
och dels såsom maskinarbetare å mekanisk verkstad, där ångmaskiner
eller oljemotorer tillverkas eller repareras; skolande av berörda tjanste
-
Maskin
befälet.
Behörighetsvillkor
för
maskinistbrev.
Uaskiuiatbrev
av 3:e klass.
tid vara tillbragta
i tjänst å sådant äng- eller motorfartyg, därå maskinist av l:a eller -:a
klass skall finnas anställd, eller å annat äng- eller mot or får ty g, vars
maskinstyrka uppgår till 200 indikerade eller 150 effektiva hästkrafter
eller däröver: minst 12 månader, därav minst 4 månader i tjänst å ångfartyg
och minst 4 månader i arbete med fartygs framdrivningsmaski
neri,
och
vid mekanisk verkstad i arbete med tillverkning eller reparation samt
montering av fartygs framdrivningsmaskiner: minst 12 månader, varl
emellertid må inräknas högst 4 månaders arbete med ångpannor (eller
nitade högtrycki lif tkärl); samt
att hava vid navigationsskola i riket avlagt maskinistexamen av 3.e
klass.
Lika med föreskrivet arbete vid mekanisk verkstad må, i den omfattning
kommerskollegium prövar skälig, anses yrkesarbete vid verkstadsskola
för mekaniker, vilket arbete må hava fullgjorts jämväl före lipp
nådd ålder av 16 år. ... .,
Vidare må sammanlagt högst 6 månader av föreskriven tjänstetid vid
mekanisk verkstad kunna ersättas av motsvarande tid tillbragt i arbete
nied fartygs framdrivningsmaskineri vid periodisk besiktning eller i arbete
med utrustning eller uppläggning av sådant maskineri i andra fall
eller i yrkesarbete å elektrisk verkstad eller ock av fyra gånger sa lang
tjänstetid såsom eldare eller motorman å sådant äng- eller motorfartyg,
därå maskinist av l:a eller 2:a klass skall linnas anställd.
-Maskinistbrev
av 2:a klass.
94
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
För erhållande av maskinistbrev av 2:a klass fordras:
att äga god hörsel;
att havn efter uppnådd ålder av 16 år gjort tjänst sammanlagt minst
48 mannder dels såsom eldare å ångfartyg eller motorman å motorfartyg
och dels såsom maskin- eller ångpannearbetare å mekanisk verkstad
dar ångmaskiner, oljemotorer eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkarl)
tillverkas eller repareras; skolande av berörda tjänstetid
vara tillbragta
i tjänst å sådant äng- elier motorf artyg, därå maskinist av l:a eller
2:a klass skall finnas anställd, eller å annat äng- eller motorfartyg, vars
maskinstyrka uppgår till 200 indikerade eller 150 effektiva hästkrafter
eller darover: minst 20 månader, därav minst 6 månader i tjänst å ångfartyg
och minst 6 månader i arbete med fartygs framdrivningsmaskineri,
och
vid mekanisk verkstad såsom maskin- eller ångpannearbetare: minst
24 månader, därav minst 12 månader i arbete med tillverkning eller reparation
samt montering av fartygs framdrivningsmaskiner och minst
3 månader i arbete med ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl); samt
att hava vid navigationsskola i riket avlagt maskinistexamen av 2-a
klass.
I den föreskrivna tjänstetiden såsom eldare eller motorman må inräknas
tjänstetid såsom maskinist i tjänst, för vilken fordras att hava erhållit
maskinistbrev av 3:e klass.
Lika med föreskrivet arbete vid mekanisk verkstad må, i den omfattning
kommerskollegium prövar skälig, anses yrkesarbete vid verkstadsskola
för mekaniker, vilket arbete må hava fullgjorts jämväl före uppnådd
ålder av 16 år.
Vidare må sammanlagt högst 6 månader av föreskriven tjänstetid vid
mekanisk verkstad, i den mån densamma icke avser fullgörande av ovan
föreskrivna arbete med fartygs framdrivningsmaskiner eller ångpannor
eller nitade högtryckluftkärl), kunna ersättas av motsvarande tid tillbragt
i arbete med fartygs framdrivningsmaskineri vid periodisk besikt
ning eller i arbete med utrustning elier uppläggning av sådant maskineri
i andra fall° elier i yrkesarbete å elektrisk verkstad eller ock av fyra
gånger så lång tjänstetid såsom eldare eller motorman å sådant ång
eHer
motorfartyg, därå maskinist av l:a eller 2:a klass skall finnas anställd.
Anätti , .erhålIande av maskinistbrev av l:a klass (övermaskinistbrev)
övermaski- ‘()1''dras:
nistbrev.) att äga god hörsel;
att hava erhållit maskinistbrev av 2:a klass och därefter gjort tjänst
såsom maskinist i Östersjö- eller vidsträcktare fart å sådant äng- eller
motorf artyg, därå maskinist av l:a eller 2:a klass skall finnas anställd,
eller å annat äng- eller motorfartyg, vars maskinstyrka uppgår till 51X1
95
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
indikerade eller 350 effektiva hästkrafter eller däröver, sammanlagt minst
24 månader, därav minst halva tiden antingen i tjänst, för vilken fordras
att hava erhållit maskinistbrev av 2:a klass, eller ock i annan tjänst
såsom maskinist å ångfartyg, vars maskinstyrka uppgår till 1,000 indi
kerade eller 700 effektiva hästkrafter eller däröver, eller såsom maskinist
å motorfartyg, vars maskinstyrka uppgår till 850 indikerade eller
650 effektiva hästkrafter eller däröver; skolande tillika av hela tjänstetiden
minst 10 månader hava fullgjorts å ångfartyg och minst 10 månader
å motorf artyg; samt
att hava vid navigationsskola i riket avlagt maskinistexamen av l:a
klass (övermaskinistexamen).
Den, som gjort mindre än 10 månaders tjänst å motorfartyg eller mindre
än 10 månaders tjänst å ångfartyg, men i övrigt uppfyller nyss angivna
fordringar för erhållande av maskinistbrev av Ira klass, må likväl
erhålla sådant maskinistbrev, dock medförande behörighet till tjänst såsom
maskinbefäl av denna klass i förra fallet allenast a ångfartyg och
i senare fallet allenast å motorfartyg.
De år 1929 genomförda ändringarna i förut på detta område gällande
bestämmelser togo sikte på angelägenheten att med hänsyn till det minskade
tilloppet till maskinbefälsbanan åvägabringa erforderlig lättnad
i avseende å förvärvande av erforderlig praktik.
Genom 1929 års kungörelse ändrades fordringarna bland annat därhän,
att_samtidigt som begreppet mekanisk verkstad i sammanhanget utvid
gades
till att avse dylik verkstad, »där ångmaskiner, oljemotorer eller ångpannor
(eller nitade högtryckluftkärl) tillverkas eller repareras» — föreskriften
örn 12 månaders arbete med sjöångmaskiners tillverkning eller
reparation samt montering ersattes med föreskrift örn motsvarande tids
arbete med »tillverkning eller reparation samt montering av fartygs framdrivningsmaskiner».
Vidare begränsades den obligatoriska tjänstetiden i
ängpannearbete från minst 8 månader till minst 3 månader och jämställdes
med dylikt arbete även arbete med »nitade högtryckluftkärl».
Vidare infördes år 1929 den ovan anförda bestämmelsen, att lika med föreskrivet
arbete vid mekanisk verkstad må, i den omfattning kommerskollegium
prövar skäligt, anses yrkesarbete vid verkstadsskola för mekaniker,
vilket arbete må hava fullgjorts jämväl före uppnådd ålder av 16 år.
Slutligen tillkom också då bestämmelsen, att sammanlagt högst 6 månader
av föreskriven tjänstetid vid mekanisk verkstad, i den mån densamma
icke avser fullgörande av ovan omförmält arbete med fartygs fiamdrivningsmaskiner
eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl), må kunna
ersättas av motsvarande tid, tillbragt i arbete med fartygs framdrivningsmaskineri
vid periodisk besiktning eller i arbete med utrustning eller upp
läggning av sådant maskineri i andra fall eller i yrkesarbete å elektrisk
verkstad eller ock av fyra gånger så lång tjänstetid såsom eldare eller
motorman å vissa fartyg.
lie nakhim
niga.
Jämkningar
kraven på
«* kvalificerad
verkstadstjänst.
l>vrig verkat&dstjänst.
96
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Julice erinran att genom 1929 års kungörelse möjligheterna med avseende
a tillgodoräknande av praktisk tjänst för erhållande av maskinistbrev
av 2:a klass i ganska avsevärd grad vidgats, framhålla de sakkun
mga, att det emellertid vore ett allmänt känt förhållande, att stora svårigheter
alltjemt kvarstode i fråga örn förvärvandet av sådan praktik,
som bestode i maskin- eller ångpannearbete å mekanisk verkstad, där
ångmaskiner, oljemotorer eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl)
tillverkas eller repareras. Enligt de sakkunnigas mening kunde ock med
s al antagas, att den påtalade otillräckliga rekryteringen av maskinister
av 2:a klass i icke oväsentlig grad sammanhängde med just dessa svårigheter.
De hade därför ansett sig böra närmare undersöka, i vad mån
ytterligare jämkningar beträffande fullgjord verkstadstjänst måtte kunna
vidtagas utan att utbildningsresultatet därigenom försämrades.
‘ , D.a,de namnda svårigheterna hänförde sig väsentligen till den särskilt
kvalificerade verkstadstjänsten eller sålunda till den del av densamma
som under alla förhållanden skulle vara fullgjord dels i arbete med till
verkning montering eller reparation av fartygs framdrivningsmaskiner
, 2 mdnader) och dels 1 arbete med ångpannor eller nitade högtryckluftkarl
(3 mannder), hade de ansett sig böra i första hand taga under särskild
omprövning frågan, huruvida det kunde vara tillrådligt och lämplig*
att härutinnan ifrågasätta någon eftergift. Såsom resultat av deras
överväganden på denna punkt hade framgått, att man visserligen icke
kunde avstå från nuvarande obligatoriska fordran å fullgjort arbete under
viss tid med ångpannor (nitade högtryckluftkärl) men väl medgiva
inräknandet av fullgjort dylikt arbete i vad avser högst 3 månader i den
lid av 12 månader, vilken enligt nu gällande bestämmelser skall vara
uteslutande tillbragt i visst arbete med sjömaskiner.
I detta sammanhang hava de jämväl övervägt, huruvida förhållandena
kunna anses påkalla särskilda åtgärder från statsmakternas sida i
syfte att forhjalpa till arbetsanställning, som här avsåges. Ett dylikt
statsingripande kunde emellertid enligt deras åsikt icke anses oundgängligen
erforderligt, då utbildningstillfällen inom den privata industrien under
normala produktionsförhållanden syntes vara att påräkna i tillräcklig
omfattning. I avsaknad av närmare erfarenhet härutinnan, hade de icke
ansett sig bora för sin del ansluta sig till en under utredningens gång framommen
tanke på utnyttjande för ändamålet av de möjligheter, som flottans
varv inneslöte.
en aven i fråga örn förvärvandet av deu övriga, icke särskilt kvalilcerade
verkstadstjänsten förelåge otvivelaktigt enligt de sakkunnigas
mening vissa svårigheter, som nödvändiggjorde särskilda åtgärder
Den år 1929 införda bestämmelsen örn att yrkesarbete vid verkstadsskola
i viss utsträckning likställdes med föreskrivet verkstadsarbete syntes
utgöra ett steg r rätt riktning. Den i verkstadsskolan erhållna syste
Kungl. Majus proposition Nr 124. 97
maliska utbildningen vore för visso att betrakta såsom åtminstone ur
effektivitetssynpunkt fullt likvärdig med yrkesarbete vid mekanisk verkstad.
De sakkunniga ville för den skull förorda, att den i så måtto in
skrankande bestämmelsen, att arbetet vid verkstadsskola finge tillgodoräknas
allenast i den omfattning kommerskollegium prövade skäligt, börtlie
och att likvärdigheten i det förevarande hänseendet mellan tjänsten
vid mekanisk verkstad och yrkesarbetet vid statsunderstödd verkstadsskola
-sålunda omedelbart och principiellt fastsloges, i vad avser den verkstads
tjänst, som icke behövde vara fullgjord i arbete med fartygs framdrivningsmaskiner
eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl).
Vidare syntes utan olägenhet med hänsyn till utbildningen men till
direkt fördel för rekryteringen den icke särskilt kvalificerade verkstadstjänsten
kunna i större utsträckning, än vad nuvarande bestämmelser
medgåve, ersättas av yrkesarbete å elektrisk verkstad. Nu gällande bestämmelser
härutinnan hade givetvis sin motivering i den numera vidsträckta
förekomsten å fartyg av elektriska anläggningar av olika slag.
vilkas handhavande och vård otvivelaktigt krävde särskild specialkunskap
å det elektrotekniska området. Det lode enligt de sakkunnigas mening
heller intet tvivel, att icke sådan specialutbildning numera vore av den
vikt, att den både kunde och borde i högre grad än tidigare beaktas i nu
förevarande sammanhang. Enligt de sakkunnigas uppfattning borde nuvarande
bestämmelse utbytas mot sådan, som läte det verkligt kvalificerade
elektriska yrkesarbetet komma bättre till sin rätt men som sam
tidigt uteslöte möjligheterna att tillgodoräkna mindre kvalificerat dylikt
arbete. I detta hänseende föreslå de, att bestämmelsen i fråga ersättes
med ett stadgande av innebörd, att yrkesarbete å elektrisk verkstad
för tillverkning eller reparation av generatorer eller motorer ävensom
kvalificerat montörsarbete (ej avseende svagströmsledningar) finge till
godoräknas i vad avser dylikt arbete intill en tid av högst 12 månader.
I övrigt hava de sakkunniga ansett den icke särskilt kvalificerade
verkstadstjänsten kunna intill sammanlagt högst (> månader ersättas av
motsvarande tid tillbragt i arbete såsom smed, filare eller bänkarbetare i
smedja eller såsom yrkesarbetare i kopparslageri.
Ehuru enligt de sakkunnigas mening icke direkt av rekryteringshänsyn
påkallat, hava de i anslutning till vad nyss föreslagits ansett konsekvensen
kräva sådana ändringar i avseende å fordringarna för erhållande av
maskinistbrev av :i:c Idass, att jämväl därutinnan den omedelbara och
principiella likvärdigheten mellan tjänsten vid mekanisk verkstad oell
yrkesarbetet vid statsunderstödd verkstadsskola författningsenligt fast
sloges samt att arbete av ovan angivet slag i smedja och kopparslageri
finge tillgodoräknas i motsvarande utsträckning som bland annat yrkes
arbete å elektrisk verkstad eller sålunda intill en tid av högst G måna
der. Därjämte borde allenast högst 3 (i stället, för nu medgivna 4) måua
horig
till riksdagens protokoll Will. 1 sand. ion höft. (Sr /?■''».)
98
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
ders arbete med ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl) fa inräkna*
i den »kvalificerade» ver kstads! jan sten.
Beträffande nuvarande maskinistbrev av l:a klass hava de sakkunniga
lunnit gällande bestämmelser tillfredsställande och sålunda saknat anledning
föreslå någon förändring.
Bet.räffande }ntr<ides} ordringar na med avseende å praktisk tjänst till
/nasbinisi- de olika maskinistklasserna, gälla i fråga örn 3:o respektive 2:a maski*J"8er™-
“Niklass samma fordringar som för erliållande av behörighetsbrev. Dessa
bestämmelser hava ovan återgivits. För inträde i den nuvarande l:a
maskinistklassen äro enligt kungörelser den 26 maj 1922 (nr 347) och den
18 311111 1926 ^uv 229) följande fordringar uppställda, nämligen att ej
mindre i behörig ordning hava undergått maskinistexamen enligt reglementet
för navigationsskolorna i riket den 6 juni 1890 (nr 44) eller avlagt
maskinistexamen av 2:a klass enligt förevarande reglemente för nämnda
skolor än även därefter hava tjänstgjort minst 12 månader såsom maski
nist i Östersjö- eller vidsträcktare fart å ångfartyg, därå maskinist av
1:a eller 2:a klass enligt gällande förordning angående befäl å svenska
handelsfartyg m. m. skall finnas anställd, dock att i denna tjänstgöring
må inräknas högst 6 månaders tjänst såsom maskinbefäl i omförmälda
fart å motorfartyg, vars maskinstyrka uppgår till minst 150 hästkrafter.
i><
punkter och icke minst ur rekryteringssynpunkt måste anses synnerligen
angeläget, att hela den teoretiska maskinbefälsutbildningen måtte
kumm förvärvas redan på ett tidigt stadium. Med hänsyn härtill hade
det tett sig naturligt för dem att i detta sammanhang undersöka, huru
vida det kunde anses erforderligt att beträffande inträde i 3:e och 2:a
maskinistklass upprätthålla samma fordringar, som gälla för erhållande
av respektive behörighetsbrev, liksom att oförändrade bibehålla de nuvarande
fordringarna för inträde i lia maskinistklass.
I huvudsaklig anslutning till ett av maskinbefälssakkunniga på sin tid.
framlagt förslag i detta ämne hava navigationsskolesakkunniga beträf
tande inträde i 3:e maskinistklass förordat följande modifierade fordringar:
minst 15 månaders praktisk tjänst, därav minst 6 månader å får
tyg och minst 6 månader å mekanisk verkstad eller i yrkesarbete vid
verkstadsskola för mekaniker, dock att av den sistnämnda tiden högst
3 månader måtte kunna ersättas icke blott av tjänst å fartyg enligt vissa
grunder utan även av annan tjänst, som enligt vad ovan sagts ansetts.
med verkstadstjänst i viss mån jämförlig.
Vidkommande fordringarna i nu förevarande avseende för inträde i 2:a
maskinistklass hava de sakKunniga begränsat kraven till minst den prak
tiska tjänst, som stadgas för behörighet att erhålla maskinistbrev av
3:e klass.
99
Kungl. Majlis proposition Nr 124.
För tillträde till övermaskinistklass föreslå de sakkunniga, att vederbörande
antingen erhållit maskinistbrev av 2:a klass eller åtminstone
jämte avlagd maskinistexamen av 2:a klass fullgjort all den verkstadstjänst,
som enligt de sakkunnigas förslag skulle erfordras för erhållande
av maskinistbrev av 2:a klass.
Under uttalande att då nuvarande system för rekrytering icke tillnärmelsevis
visat sig motsvara behovet av kvalificerade maskinister och
säkerhet icke förelåge, att belälsbehovet skulle täckas ens vid tillämpning
av de eftergifter, som ovan föreslagits, hava de sakkunniga öveivägt
möjligheterna att anvisa jämväl nya utbildningsvägar för rekryteringens
ökande. I detta syfte syntes, i analogi med vad redan av dem
förordats för däcksbefälets del, främst böra förekomma ett i>apprenticey>-
eller elevsystem.
De sakkunnigas yttrande i denna fråga är av följande lydelse:
»Tanken på utbildning av fartygsmaskinister på denna väg har tidigare
framkommit inom styrelsen för Sveriges redareförening i samband
med övervägande av åtgärder för maskinbefälsbristens bekämpande. . I
avvaktan på resultatet av förevarande utredningsarbete har emellertid
frågan fått vila. . . ...
Härvid synes oss oundgängligen nödvändigt att i det följande i lörsta
hand taga sikte på de elever, som enligt nu förevarande förslag, efter
avlagd examen vid vissa tekniska läroverk, skulle erhålla maskinistbehörio-het,
sedan föreslagen kompletteringskurs genomgått^ och den stadgade
sjö- och verkstadstjänsten fullgjorts. De möjligheter beträffande
den teoretiska utbildningen, som öppnats för sådana elever, torde i annat
läll icke kunna utnyttjas. Det kan nämligen med tämligen stor säkerhet
antagas, att örn de elever, varom här är fråga, för sjöpraktikens erhållande
endast skulle vara hänvisade att på vanligt sätt och sålunda i
konkurrens med sjöfolket genom de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
söka anställning å fartyg, helt säkert många på grund av därmed
sammanhängande omständigheter skulle komma att avstå från sjömaskinistbanan.
Och utsikten att först efter en måhända lång väntan vid förmedlingen
erhålla anställning som motorelev eller kollämpare å ett fartyg
med små befordringsutsikter ter sig i och för sig mindre lockande.
Kommer så härtill ytterligare, att arbete av denna karaktär icke formellt
fyller nu gällande bestämmelser med avseende å sjötjänst, är det
Lin mera påtagligt, att nya föreskrifter för denna tjänsts förvärvande
liro nödvändiga. , ....
Då emellertid, även örn nya möjligheter uppnäs tor den praktiska tjänstens
förvärvande, rekryteringen från de tekniska läroverken ej ensamt
kail förväntas täcka det ökade behovet av behörigt maskinbefäl och än
mindre inom en nära liggande framtid tylla den stola brist i detta, avseende,
som nu förefinnes, äro jämväl andra åtgärder av nöden.
Närmast ligger då tillhands att utvidga apprentice-systemet att omfatta
jämväl maskinbefälselever, vilka icke erhållit någon förutbildning vid
ovan angivna skolor. Eleverna ifråga innesluta sålunda tvenne kategorier
nämligen dels sådana som elter avlagd examen vid godkänt tekniskt
läroverk genomgått kompletteringskurs och alltså förvärvat de teoretiska
100
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
kvalifikationerna för erhållande av övermaskinistbrev, samt dels sådana
som icke erhållit dylik utbildning, utan äro vad man kallar nybörjare.
_Eör- att ifrågavarande elever, vilka givetvis skola påmönstras utöver
eller vid sidan av den ordinarie besättningen, med mindre tidsutdräkt må
kunna iörvärva den för yrkets utövande eriorderliga och nödvändiga
praktiken kunde för dem föreskrivas kortare sjötjänst än för maskinbeiälsaspiranter,
som vid förvärvandet av sagda tjänst föredragit den längre,
men ekonomiskt fördelaktigare vägen att anställas bland den ordinarie
besättningen. Som motiv häriör kan anlöras bland annat, att de
ynglingar, vilka tjänstgöra som elever å fartyg utöver den ordinarie besättningen,
otvivelaktigt därunder kunna vinna en vida mer rationell
och mångsidig utbildning under omedelbar handledning från befälets
sida.
De maskinbefälsaspiranter, som utexamineras från förenämnda tekniska
läroanstalter, mäste före inträdet i dylik anstalt redovisa praktisk
verkstadstjänst. under viss tid och böra därför med hänsyn jämväl
till de vid skolan inhämtade kunskaperna på ännu kortare tid än en
nybörjare vara i stånd att under tjänstgöring som maskinbefälselev tillägna
sig den praktiska kompetens, som fordras av maskinbefäl till sjöss.»
Med stöd av det anförda föreslå de sakkunniga, att maskinbefälselev,
som efter avlagd examen vid tidigare angivna tekniska läroanstalter!
med godkända vitsord genomgått kompletteringskurs, må vid beräkning
av föreskriven sjötjänstgöring, för erhållande av maskinistbrev av 2:a
klass, räkna dubbel tid för tjänstgöring som maskinbefälselev, dock att
den sammanlagda sjötjänsten icke må understiga 12 månader, varav
minst 6 månader å ångfartyg.
Vad åter angår den andra kategorien av maskinbefälselever, nämligen
de som icke avlagt examen vid angivna tekniska läroverk, i detta sammanhang
betecknade såsom nybörjare, ifrågasätta de, att tjänst i nu
nämnd egenskap å äng- eller motorfartyg, varå praktisk tjänst enligt gäl
lande förordning kan förvärvas, må tillgodoräknas med tid, som till en
tredjedel överstiger den verkliga, dock att minst 6 månader skola vara
fullgjorda å ångfartyg.
Av samma skäl, som tidigare anförts ifråga örn däcksbefälselever,
borde enligt de sakkunnigas mening möjligheterna att anställa maskinbefälselever
böra begränsas till fartyg örn minst 1,000 bruttoton i nordsjö
eller vidsträcktare fart.
Tjänstgöring, som här avses, skulle styrkas genom vitsord av vederbörande
befälhavare och maskinist.
En av de sakkunniga — Åström — har uttalat, att det borde finnas
möjlighet att mot ersättning få vissa verkstäder att antaga maskinbefälselever.
Minst lika stort belopp, som föreslagits till understöd av segelfartygsutbildningen,
borde utgå till maskinbefälselevernas verkstadsutbildning.
101
Kungl. Maj ris proposition Nr 124.
I sitt utlåtande den 21 januari 1931 Ilar skolöverstyrelsen, med hänsyn
till den av do sakkunniga berörda svårigheten för enskilda arbetsgivare
ätt tillförsäkra de unga kontinuerlig arbetsanställning och planmässig
utbildning, ansett att det borde närmare undersökas, huruvida det icke
skulle vara möjligt att i större omfattning, än hittills må häva skett, bexeda
tillfälle till den för maskinbefälet behövliga praktiska utbildningen
genom arbete vid statens varv och maskinverkstäder. Den möjlighet till
praktisk utbildning, som öppnats genom de under de senare åren upprättade
verkstadsskolorna, vore visserligen mycket värdefull i och för
sig, men ännu sä länge vore den alltiör begränsad för att ha någon
större betydelse för tillgodoseende av bär ifrågavarande behov, detta särskilt
som verkstadsskolornas elever hittills nästan utan undantag omedelbart
absorberats av industrien.
Kommerskollegium har i sitt den 24 januari 1931 avgivna utlåtande
förklarat sig i väsentliga delar kunna biträda de sakkunnigas förslag
rörande maskinbefälets praktiska utbildning. Kollegium förbehölle sig
emellertid att beträffande enskilda detaljer få taga slutlig ståndpunkt i
samband med det utlåtande rörande nytt reglemente för navigationsskolorna
och ny befälsförordning, som kollegium torde få tillfälle att avgiva
inom den närmaste tiden. Redan nu hade kollegium emellertid ansett
sig böra beröra de sakkunnigas förslag i ett par anseenden.
Kollega uttalande i denna del lyder sålunda:
»De sakkunniga hava beträffande fordringarna för maskinistbiev a\
2:a klass föreslagit sänkning av den erforderliga tiden för den kvalificerade
verkstadstjänsten från nuvarande 15 månader till 12 månader.
Inklusive pannarbete (nitade högtryckluftkärl). _
Sjölartsiöreningen, Stockholms rederiförening och maskinbefälsförbundet
uttala sig emot att en dylik minskning av den kvalificerade tjänsten
nu skulle äga rum. Redareföreningen, liksom i viss mån varvsindustriföreningen,
föreslå slopandet av den obligatoriska fordran å pannarbete
(nitade högtryckluftkärl). •
Ehuru denna fråga icke berör de nu föreslagna anslagen a riksstaten,
har kollegium, som tillfullo inser verkstadstjänstens stora betydelse för
maskinbeiälsu thild ningen, velat redan i detta sammanhang framhålla, att
kollegium icke anser tillrådligt att nu eftergiva fordran på 15 manaders
kvalificerad verkstadstjänst, däri 3 månaders pannarbete må inräknas.
Däremot synes det kollegium kunna ifrågasättas, huruvida den nuvarande
fordran å 3 månaders tjänst i arbete med ångpannor (nitade hogtryckluftkärl),
såsom de sakkunniga förordat, fortfarande bör vara obli
S
Bland annat från maskinbefälsförbundets sida ifrågasättas åtgärder
från statsmakternas sida i syfte att förhjälpa till arbetsanställning, som
bär avses. Kollegium anser, att. innan en dylik fråga tages under slutligt
övervägande, i varje fall någon tids erfarenhet av de mera mångsidiga
möjligheter till verkstadstjänstens förvärvande, som de föreliggande
förslagen innefatta, bör avvaktas. Beträflande ett rationellt oidnände
i det praktiska livet av verkstadstjänstens bibringande åt vederbörande
tikoUtoHsty
rehen.
irymvwr*-
tcoUegium.
102
''Departe
ments
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
innehåller varvsindustriförbundets yttrande beaktansvärda uppslag, vilka
synas kölle gillin böra och kunna tillvaratagas och vidare utvecklas.
... . sakkunnigas förslag beträffande fordringarna å praktisk tjänst
tor inträde i olika klasser föranleda i huvudsak icke erinran från kol
legn sida.»
Spörsmålet huruvida tjänstgöring å segelfartyg alltjämt bör ingå som
ett obligatoriskt led i fartygsbefälets praktiska utbildning har varit föremål
för delade meningar. Å ena sidan har sålunda hävdats, att segelfartygstjänsten
vore alldeles oumbärlig för att aspiranterna skulle kunna
förvärva nödiga kvalifikationer såsom fartygsbefäl. Från andra håll har
den åsikten däremot förfäktats, att under nuvarande förhållanden det
nämnda kravet icke borde upprätthållas. De sakkunniga hava bestämt
anslutit sig till den förstnämnda meningen, och vid remissbehandlingen
har förslaget i denna del vunnit nära nog enhälligt understöd från olika
sammanslutningar liksom i allmänhet från navigationsskolorna och från
kommerskollegium. Endast i förhållandevis ringa utsträckning har den
motsatta ståndpunkten funnit förespråkare.
För egen del har jag visserligen icke kunnat undgå att hysa viss tvek
samhet rörande bibehållandet av kravet på segelfartygstjänst såsom obli
gatoriskt villkor för vinnande av behörighet som fartygsbefäl. Emellertid
Ilai detta icke betingats av tvivel örn lämpligheten och önskvärdheten av
utbildningen ifråga utan främst föranletts av betänkligheter med avseende
å de kostnader för statsverket, som upprätthållandet av det nämnda kravet
kan befaras efter hand komma att medföra. Med hänsyn till utveck
lingen på sjöfartsområdet, som medfört en alltjämt fortgående minskning
i tillgången på segelfartygstonnage, synes mig nämligen detta krav i läng
den knappast kunna vidhållas under annan förutsättning än att skol
skeppsverksamhet i egentlig mening kommer till stånd. Att en sådan
skulle di aga med sig högst avsevärda kostnader för det allmänna torde
vara uppenbart.
Då jag likväl ansett mig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag i denna
del, har detta berott därpå, att jag — såsom förhållandena ligga till__
icke lunnit tillrådligt att nu bryta med den ordning, som i förevarande
avseende bestått under en lång följd av år. Så länge utbildningsmöjligheter
på segelfartyg förefinnas och dylik praktik kan förvärvas till rim
liga kostnader, torde med hänsyn till den av flertalet sakkunniga vits
ordade betydelsen av denna utbildning — kravet på dylik tjänst också böra
upprätthållas. Då dessa utbildningsmöjligheter emellertid påtagligen
kunna bliva otillräckliga för säkerställande av en jämn rekrytering av
däcksbefälet, synes mig angeläget, att man redan nu söker finna någon
lämplig ersättning för segelfartygstjänsten såsom ett led i befälsutbildningen.
I sådant avseende är enligt min mening det under utredningsarbetets
gång framkomna uppslaget att ersätta segelfartygspraktiken med
103
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Tiss tids anställning som befälselev å maskindrivet fartyg (apprenticesystemet)
värt beaktande som en lämplig övergångsform. Till detta uppslag,
som jag alltså i princip finner mig böra förorda, skall jag i det följande
närmare återkomma.
På sätt 1930 års riksdag uttalat, måste det anses vara av grundläggande
betydelse, att de »för örn masten» seglande sjömännen bibehållas vid obeskurna
möjligheter att uppnå befälsställning. Till främjande av detta
syfte hava de sakkunniga ifrågasatt dels att sänka tontalsgränsen för de
ur utbildningssynpunkt godtagbara segelfartygen från nu föreskrivna 100
bruttoton till 30 bruttoton, dels att bereda tillgång till friplatser för obemedlade
elever å de större och mindre segelfartyg, å vilka statsunderstödd
utbildningsverksamhet skulle bedrivas.
Det förstnämnda uppslaget har i de inkomna yttrandena bedömts ganska
olika. Enighet synes visserligen i det hela råda därutinnan, att med
hänsyn till segelfartygsflottans successiva minskning en sänkning av tongränsen
är ofrånkomlig. Erinras må sålunda, att kommerskollegium i det
iörlidet år framlagda förslaget ifrågasatt en gräns av 90 bruttoton. Men å
andra sidan göras från åtskilliga håll betänkligheter gällande mot att godtaga
tjänstgöring å så små fartyg som sådana å 30 bruttoton. Ehuru
jag icke kunnat frånkänna de yppade betänkligheterna visst fog, hai
jag i allt fall icke funnit välbetänkt att under förhandenvarande omständigheter
frångå de sakkunnigas ståndpunkt. Särskilt synes mig i detta sammanhang
förtjänt att uppmärksammas, att de små fartygep i avsevärd
utsträckning hava karaktär av »familjefartyg», vilkas besättning i regel
direkt rekryteras bland ungdomen ur kustbefolkningens led. Vidare
har det vitsordats, att den föreslagna åtgärden skulle vara ägnad att åt
liskarebefolkningen bereda ökade möjligheter att förvärva formella kvalifikationer
för framtida befälsställning inom handelsflottan. På den ifrågasatta
vägen skulle sålunda obestridligen kunna uppnås, vid sidan av
ökad rekrytering i det hela, lättnader i tillträdet till befälsbanan för sjö
folket »för örn masten». Icke sällan gäller det bär ynglingar, som från
barnaår en. fått växa in i sjömanst jänsten och i realiteten förvärvat en segelfartygsutbildning
ej sällan mera värdefull än den föreskrivna.
Vid bedömandet av den nu föreliggande frågan har jag vidare icke kunnat
underlåta att beakta, att den nuvarande 100-tonsgränsen liksom den
ifrågasatta 30-tonsgränsen såtillvida utgör en klart markerad gräns som
gällande föreskrifter med avseende på befälsbehörigheten å fartyg inom
den förra gruppen uppställa krav på skepparbrev av l:a klass och inom
den senare på skepparbrev av 2:a klass. Lägges åter gränslinjen någonstädes
emellan de angivna fartygstontalen, måste avgörandet bliva behäftat med
en viss godtycklighet och därmed följande icke önskvärd osäkerhet. Slutligen
har jag icke kunnat bortse från den omständigheten, att ett frångående
av sakkunnigförslaget i nu berörda punkt torde leda till ökade
104
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
krav pa ekonomiskt understödjande av elevutbildning ombord å segelartyg,
en eventualitet som jag av lätt insedda skäl icke önskat framkalla,
dag ar följaktligen på de grunder, som jag i det föregående utvecklat.
lenagen giva min anslutning till den av de sakkunniga intagna stånd
punkten.
Vad därefter beträffar frågan om statsunderstöd för däcksbefälets prakfiska
utbildning å segelfartyg havn de sakkunniga efter ingående utredning
av iragan närmare angivit vilka kostnader man för det allmännas vidkommande
skulle ha att räkna med. Betänkandet utmynnar i denna del i en heim
ställan örn ärligt anslag för ändamålet å 58,900 kronor, varav 25,000 kronor
skulle bestridas ur handels- och sjöfartsfonden och återstoden 33,900 kronor
skulle anvisas å riksstaten såsom extra reservationsanlag. Med hänsyn
till beräknade besparingar å handels- och sjöfartsfonden* bidrag till
segelfartygsutbildningen under innevarande budgetår hava de sakkunniga
dock ansett, att anslaget å riksstaten för budgetåret 1933 /1932 kunde
begränsas till 10 000 kronor.
För egen del har jag ingen erinran att göra mot det sålunda föreslagna,
understodsbeloppet eller mot detsammas fördelning å handels- och sjöfartsfonden
samt å riksstaten.
De sakkunnigas förslag örn statsunderstöd för segelfartygsutbildningen.
lygger på grunder, som redan tidigare vunnit statsmakternas godkännande,
örn än principerna för understödets beräkning i vissa hänseenden ansetts
bora bliva föremål för revision. I huvudsak synes förslaget, som i allt
väsentligt tillstyrkts av kommerskollegium, hava lämpligen avvägts. För*
slagets detaljer torde sedermera få underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I detta sammanhang vill jag begränsa mig till att .understryka
ett par synpunkter av mera allmän natur, vilka vid det slutliga ställningstagandet
i ärendet synas förtjänta av särskilt beaktande. Jag vill sålunda
redan nu uttala min anslutning till tanken att medellösa elever skulle
x föreslagen utsträckning erhålla utbildning utan egna ekonomiska
uppoffringar. Vidare förefaller välbetänkt att understöd lämnas allenast
för övertalig elev. Beträffande beskaffenheten av de för statsunderstödd
elevutbildmng ifrågakommande fartygen synes det mig självfallet, att dessa
fartyg skola underkastas noggrann prövning såväl ur allmän smvärdighetssynpunkt
som ock med hänsyn till de förutsättningar som i övrigt föreligga
för att å desamma meddela en fullgod utbildning. Ur dessa sy npunkter
torde det i regel icke böra förekomma, att med statsmedel understödja
utbildning å allt för små fartyg, utan torde härvid böra tillses att
i första hand de större fartygen, örn 100 bruttoton eller däröver anlita»
för ändamålet.
Med hänsyn bland annat till betänkligheter av statsfinansiell natur mot
att på understödsvägen tillgodose hela det erforderliga utbildning sbehovet
hava de sakkunniga, såsom jag förut antytt, i samband med behandlingen av
frågan örn segelfartygstjänsten jämväl upptagit den av kommerskollegium
105
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 124.
tidigare väckta tanken på att segelfartygstjänst alternativt skulle kunna
ersättas av anställning såsom befälselev å maskindrivet fartyg. För sådant
ändamål skulle ifrågakomma allenast fartyg om minst 1,000 bruttoton
i nordsjö- eller vidsträcktare fart. Befälseleven skulle därvid icke inräknas
i den ordinarie besättningen utan vara övertalig.
Detta sistnämnda förslag torde i sinom tid, i samband med fastställande
av nya författningsföreskrifter för navigationsskolorna och ny befälsförordning,
få underställas Kungl. Maj:ts slutliga prövning. Jag tillåter mig
i detta sammanhang endast framhålla, att kommerskollegium numera
frånträtt sitt tidigare framlagda förslag örn krav på avlagd realexamen
med godkända betyg i vissa ämnen eller på visst sätt redovisade, däremot
svarande kunskaper såsom villkor för tillgodoräknande av tjänst som elev
å maskindrivet fartyg.
Även de sakkunnigas förslag till ändringar i skilda hänseenden av gällande
bestämmelser angående kraven på praktisk tjänst såsom ett led i maskinbefälsutbildningen
äro av beskaffenhet att först senare böra av Kungl.
Maj:t upptagas till slutlig prövning. Endast ett spörsmål, ifråga örn vilket
kommerskollegium och vissa organisationer anmält en från de sakkunnigas
uppfattning avvikande mening, torde i detta sammanhang böra av mig
beröras.
Såsom av min förut lämnade redogörelse framgår, hava Sveriges allmänna
sjöfartsförening, Stockholms rederiförening och maskinbefälsförbundet
beträffande de ifrågasatta praktiska fordringarna för erhållande av maskinistbrev
av 2:a klass uttalat sig mot sänkning av den erforderliga tiden
för den kvalificerade verkstadstjänsten från nuvarande 15 månader till 12
månader, inklusive pannarbete (nitade högtryckluftkärl). Kommerskollegium
har icke heller för sin del ansett tillrådligt att eftergiva fordran på
15 månaders kvalificerad verkstadstjänst. Däremot har det synts kollegium
kunna ifrågasättas, huruvida den nuvarande fordran å 3 månaders
tjänst i arbete med ångpannor (nitade högtryckluftkärl) fortfarande, såsom
de sakkunniga förordat, borde vara obligatorisk.
Med hänsyn till de erinringar, som sålunda framställts mot de sakkunnigas
ifrågavarande förslag, torde detta spörsmål, innan slutlig ställning
tages till detsamma, böra göras till föremål för ytterligare övervägande.
Utan att nu binda mig för en bestämd ståndpunkt anser jag mig
emellertid böra uttala, att den av kollegium antydda utvägen synes mig
innebära en godtagbar lösning av denna ur rekryteringssynpunkt ingalunda
oviktiga fråga.
Vidkommande slutligen det framkomna uppslaget örn statliga åtgöranden
för ytterligare underlättande av verkstadstjänstens förvärvande linner
jag, i likhet med kommerskollegium, välbetänkt att avvakta verkningarna
av de ifrågasatta jämkningarna i gällande bestämmelser, innan denna angelägenhet
blir föremål för närmare övervägande.
106
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för praktisk utbildning av däcksbefäl för den
svenska handelsflottan för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av kronor 10,000.
Vad föredragande departementschefen här ovan un,
^er Punkterna 1 7 hemställt, däri statsrådets övriga
ledamöter instämma, behagar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Sehlberg.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
107
Bilaga A.
Förslag till timplan för navigationsskola.
—_—.—- - -
Antal u n d e r v i s n i n g s t i m m a r i veckan
Nautiska linjen
Maskintekniska linjen
Skeppar-
Styrmans- .Sjökaptens-
3:e mask.
2:e mask.
övermask.
klass
klass j klass
klass
klass
klass
Matematik ........................
9
11 5
1
15 1
11
7l */s
Fysik (och kemi) ............•••
1V* { 3
i
4
4 l/s
Navigation ........................
15
141/» j 12
Sjömanskap........................
«
2 j l1/*
Maskinlära ........................
i/s 3 [ 2
19
12 3 5 * *
13 1
2
4
Maskinritning.....................
Elektroteknik.....................
2
l
4 3
4 V» 1
Författningskunskap............
4
3 : 3
h
/» °
Skeppsbyggeri.....................
j 8
Rad iotelegrafering..............
| 1
.
Svenska språket..................
3
2 ! 2
1
3
2
! 9
2
Engelska » ..................
3 1 3
2
Hälso- och förbandslära ......
1
Vs81 V»8
1
Vs 3
Summa veckotimmar
38
38 ! 38
38
| 88
38 1
1 Härav 1 timme laborationer.
e » X » » varannan vecka.
3 1 timme under halva läsåret.
linder läsåret skola skrivningar till minst följande antal äga rum å lärorummet:
i sjökaptensklasscn: 4 i matematik, 2 i fysik, 4 i terrester navigation, 4 i astronomi
navigation, 2 i skeppsbyggeri, 4 i svenska språket;
i styrmansklassen: 6 i matematik, 5 i terrester navigation, 5 i astronomisk navigation,
5 i svenska språket;
i övermaskinistklasscn: 4 i matematik, 4 i fysik och kemi, 5 i maskinlära, 3 i elektrotek
nik,
4 i svenska språket;
• i 2:a maskinistklassen: 8 i matematik, 5 i fysik och kemi, 3 i maskinlära, 5 i svenska
språket.
108
Kungl. Majda proposition Nr 124
Bilaga B.
Förslag till kursplaner för navigationsskola.
A. Nautiska linjen.
1. Skepparklassen.
Matematik (9 timmar). ?
Aritmetik: De fyra räknesätten med decimalbråk och allmänna bråktil
lärn d ni nea sifferekvationer av Ira graden med en obekant jämte
Shonto »t * £la. ,antn?etlska uppgifter, regula de tri samt procent
och ränteräkning. Enklare last- och frakträkningsexempel.
Geometri: De enklaste lärosatserna örn räta linjer, vinklar, trianglar
parallellogrammer och cirkeln till den omfattning, som är behövlig för
undervisningen i navigation. Enkla yt- och rymdberäkningar.
Navigation (15 timmar).
Grunddragen av den matematiska geografien.
svS^^w om sjökortet och beteckningar i detsamma; utprickningssystem
och farvattensbesknvnmgar, huvudsakligen berörande de till Svefige
gransande farvattnen.
Grunderna för kompassens konstruktion, uppställning och användning!
k^noV, °C i pe;,lmfars1 rättande, någon kännedom om deviationens orsaka.
0011 arter samt enklare satt att bestämma kompassens devotion.
Kännedom örn lodet och loggen samt deras användande.
.Besticks förande i sjökort, jämväl i strömvatten; bestickräkning och
kursers sammankoppling; ortbestämning i sikte av land med tillhjälp
av pejlingar och avstandsbestämning; någon kännedom örn användningen
av enklare radiopejlapparater.
Kännedom om sextanten och dess användning, beräkning av latituden
genom observation av solens meridianhöjd. latituden
Någon kännedom om barometern samt om lagarna för vindens riktning
och styrka; väderlekskartor, väderleksunderrättelser och stormvarningar.
anum
Skeppsdagbokens förande.
Sjömanskap (6 timmar).
Gällande föreskrifter angående åtgärder för undvikande av ombordlaggning
samt om lots- och nödsignaler; användning av sisnalljusmateriel;
rodrets och propellerns verkan, fartygsmanöver, räddningsåtgärder
vid strandning^- och andra olyckstillfällen. Någon kännedom örn listens
denaaa mverkan på fartygs sjövärdighet samt örn försiktighetsåtgärder
vid förande av olika slags last. Lagstadgade besiktninesoch
säkerhetsföreskrifter, vilkas tillämpning åligger fartygsbefälet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124. 109
Någon kännedom om fartygets viktigaste delar, rigg, utrustning och
underhåll. ... ,
Någon kännedom örn en sjöångpanna med återgående tuber jamte dess
armatur samt örn en kolvångmaskins delar; det allmännaste örn ångans
verkan i en kolvångmaskin och om maskinens handhavande; någon kännedom
örn förbränningsmotorer å fartyg, särskilt tändkulemotorer, deras
verkningssätt och handhavande.
i.,. ... ■
Författningskunskap (4 timmar).
Det viktigaste av sjömanslagen och sjöarbetstidslagen samt någon kännedom
örn andra viktigare lagar och författningar, som angå beiälhavaren
•eeh besättningen; någon kännedom örn certeparti och konossement.
Svenska språket (3 timmar).
I Huvuddragen av form- och satsläran; rättskrivnings- och interpunktionslära;
tillämpningsövningar. .
Enkla uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med anknytning
till yrket.
Hälso- och förband slära (1 timme).
De första åtgärderna vid inträffande olycksfall, särskilt sår- och brännskador.
Kortfattad orientering rörande vanliga akuta sjukdomsfall och
deras omedelbara behandling, ävensom rörande tuberkulos och sexuell
hygien. Alkoholens skadeverkningar.
Anm. Undervisningen i dess helhet skall företrädesvis avse sådana
fartyg och sådan fart, varest skeppare av l:a klass är behörig att vara
befälhavare.
2. Styrmansklassen.
Matematik (11 timmar).
Aritmetik och algebra: Ekvationer av l:a graden med en obekant; pro
portionslära; aritmetiska uppgifter, som lämpa sig för ekvationsbehandiing
och med direkt hänsyn till praktiska livets fordringar, omfattande
procent- och ränteräkning, last- och frakträkningsexempel, bolagsräkning,
hastighets- och ar betsproblem; enkla sifferekvationer av l:a graden med
två obekanta. Någon övning i grafisk lösning. Upplösning av enkla al
gebraiska uttryck jämte enkla övningsexempel i de fyra räknesätten med
bråk. Kvadratrotens utdragande ur siffertal; digniteter och rötter till
den omfattning, som erfordras för insikt i läran om logaritmer; räkning
med logaritmer.
Geometri.
Planimetri: Satser örn räta linjers, cirkellinjers och vinklars egen
skaper, om rätliniga figurer och om cirkeln; proportionslära och dess
tillämpning på geometriska figurer; enkla plangeometriska konstruktionsuppgifter
och geometriska orter; ytberäkning; likformiga figurer;
planimetriska räkneuppgifter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Stereometri: De viktigaste satserna om räta linjers och plans ställning
i rymden, enkla satser örn prismat, pyramiden, cylindern, konen och
sidren; stereometriska räkneuppgifter.
Trigonometri: De trigonometriska funktionerna och deras variationer,
lösning av plana, rätvinkliga trianglar, den plana trigonometriens grundformler
och de viktigaste av de formler, som ur dem härledas; lösning av
snedvinkliga trianglar med sinus- och cosinusteoremen; trigonometriska
tabeller. Enkla diagram. Siärisk trigonometri till den omfattning, som
erfordras för inhämtande av de till kursen i navigation hörande formler.
Fysik (l''/2 timmar).
Aggi egationsfor iner na; kroppars allmänna egenskaper; krafter och
kratters uppmätning, krafters sammansättning och uppslösning, krafters
moment och kraftpar; något örn tyngdpunkten, olika slag av jämvikt.
Vätskors allmänna egenskaper, vätsketryck, kommunicerande kärl,
Arkimedes princip; bestämning av fasta och flytande ämnens specifika
vikt.
Gasers allmänna egenskaper; lufttrycket, barometern, Boyles (Mariottes)
lag, manometern, pumpar.
Det allmännaste örn värmet och värmets verkningar; ångbildning.
Enkla räkneexempel i ovanstående kursomfång.
Anm. Kursen genomgås i anslutning till av läraren utförda demon
strationsförsök.
Navigation (14 V2 timmar).
Terresters navigation.
Matematisk geografi. Någon kännedom örn för navigationsändamål förekommande
kartprojektioner. Mercatorkortets konstruktion; beteck
ningar i sjökort; utprickningssystem, seglingsbeskrivningar och fyrlistor,
huvudsakligen berörande Östersjö- och nordsjökusterna.
Kännedom örn de vanligast förekommande logg- och lodningsapparaterna
samt deras användande.
Fullständig kännedom örn och färdighet i bestickräkning och bestiekföring
även i strömvatten.
Ortbestämning genom terresia ortlinjer.
Någon kännedom örn ortbestämning genom undervattenssignaler och
radiopejlingar. Korrektion av radiopejlingar och deras utläggning i Meroatorkortet.
Användningen av radiopejlkort.
Enkel framställning av tidvattensfenomenet; beräkning av tid för hög
och lågvatten, tidvattensströmmens kurs och fart med ledning av upp
gifter i sjökort eller tidvattenskartor.
Magnetismens grundlagar. Jordmaguetismen och de jordmagnetiska
elementen; magnet-kompassens och pejlapparaters konstruktion, uppställning
och användande; fartygsmagnetism, deviationen, dess orsaker och
arter, kompassens kompensering, de vanligaste metoderna för utrönande
av kompassens deviation samt upprättande av deviationsdiagram och
deviationstabeller.
De viktigaste meteorologiska instrumenten; lagarna för vindens rikt
ning och styrka; någon kännedom örn oceanernas vind- och strömsystem:
barometriska minima och maxima; de vanligaste molntyperna; väder
lekskartor; väderleksunderrättelser och stormvarningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
lil
Kungl. Majlis proposition Nr 1H4.
Astronomisk navigation.
Koordinatsystem på himmelssfären och himmelskropparnas skenbara
rörelser, enkel framställning av de till vårt solsystem hörande himmelskropparna
jämte deras rörelser; kännedom om de viktigaste fixstjärnorna
och deras igenfinnande.
Grunderna för tidens indelning och nu använd tidräkning; de astronomiska
efemeriderna till den omfattning, som erfordras för lösande av till
styrmanskursen hörande astronomiska problem.
Sextanten, dess teori och justering, azimutinstrument och deras användning;
kronometerns skötsel och användning.
Dalning, refraktion, parallax och halvdiameter, höjders mätande och
korrigerande. .....
Tidsbestämning: beräkning av tiden för solens och en lixstjärnäs meridianpassage
samt tiden för solens upp- och nedgång.
Azimutbestämning: Azimutens finnande genom tabeller; horizontalazimut
av solen; tillämpning vid kurskontroll och devieringar.
Ortbestämning: grunderna för astronomisk ortbestämning till sjöss; beräkning
av en punkt på ortlinjen samt ortlinjens riktning genom observation
av sol och fixstjärnor med användande av longitudsmetoden samt
i närheten av meridian med tillhjälp av eirkummeridianhöjdstabeller,
latitudens beräkning genom höjd av sol- och fixstjärnor samt genom höjd
av polstjärnan; den enkla ortlinjens utnyttjande vid fartygets navigering,
ortbestämning genom två ortlinjer.
Kronometerreglering: bestämmande av kronometerns stånd och dragning
genom tidsignaler och urjämförelser, skeppsurets inställande efter
sann tid, medeltid och zontid.
Tillämpning av terrestra och astronomiska ortlinjer vid fartygets navigering.
Skeppsdagbokens förande.
Sjömanskap (2 timmar).
Gällande föreskrifter angående åtgärder för undvikande av ombordläggning
samt örn lots- och nödsignaler, användning av signalljusmateriel;
rodrets och propellerns verkan, fartygsmanöver, bogsering; räddningsåtgärder
vid strandning och andra olyckstillfällen; båtar och deras
utrustning, båtars sjösättning och manövrering i hårt väder samt i bränningar.
Lastens stuvning och dennas inverkan på fartygs sjövärdighet;
försiktighetsåtgärder vid förande av olika slags last. Rummens ventilering,
särskilt med hänsyn till fara för förgiftning och antändning;
fartygs utrustning och underhåll; lagstadgade besiktnings- och säkerhetsföreskrifter,
vilkas tillämpning åligger fartygsbefälet.
Något örn fartygs huvuddelar och sammansättningen av desamma; någon
kännedom om deplacement, stabilitet och fribord.
'' Signalering: bruket av internationella signalboken; morsesignalering.
Maskinlära (1 timme halva läsåret).
Någon kännedom örn en sjöångpanna med återgående tuber jämte dess
armatur samt örn de å fartyg vanligaste ångmaskintyperna; det allmännaste
om ångans verkan samt örn maskineriets handha vande; propellern;
någon kännedom örn förbränningsmotorer å fartyg, deras verkningssätt
och handhavande.
112
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Författningskunskap (3 timmar).
. -^,d ar ?g-en’ SOm angå befälhavare; något örn haveri; det vik
tigaste
örn befraktmngsavtal och konossement jämte förklaring av däri
£Srmrde Sjömanslagen och sjöarbetstidslagen f gällande
bestämmelser angående sjöfolks på- och avmönstring
förlattn1ngar.°m vittigar<! delar av tul1'''' konsulat- ooh tarantämlartyg“fäken°Äi?*
*“ omfa“nias'' •"» “ behövlig för förande av
Svenska språket (2 timmar).
ni^gsövrdngar°Ch interpunktion8mra; form- och satslära; tillämpUppsatser,
behandlande företrädesvis ämnen med anknytning till yrket.
Engelska språket (3 timmar).
jäsö vllin gar; enkla övningar i syfte att eleverna må vänjas
att med orat uppfatta vanliga ord och uttryck.
Läsning av enida texter, särskilt sådana med anknytning till yrket.
Elementar formlära med tillämpningsövningar.
Hälso- och förbandslära (1 timme halva läsåret).
K-r- v,år$ i hygieniskt avseende; behandling av kroppsskador, sär
skilt sar- och brännskador, akuta sjukdomsfall; tuberkulos och andra
smittosamma sjukdomar; förgiftningar, konstgjord andning; lagen an
»aende åtgärder mot utbredning av könssjukdomar samt profylax mot
desamma. Alkoholens skadeverkningar.
Förevisningar och övningar, avseende att bibringa praktisk färdighet
^2“” ov till2änglis ä
3. Sjökaptensklassen.
Matematik (5 timmar).
Aritmetik och algebra: Styrmansklassens kurs i viktigare delar repeterad
och utvidgad beträffande ekvationer av l:a graden med tillämp
nmg pa artimetiska uppgifter, hämtade från praktiska livet och ornfattande
företrädesvis utländska mått, vikter och mynt, rabatt- och diskon
förökning. Ekvationer av lia graden med flera obekanta och enklare
ekvationer ay 2:a graden med en obekant jämte problem; grafisk framställning;
potenser och rötter; radikalkvantiteters behandling
Geometri: Styrmansklassens kurs ytterligare tillämpad på planimet
Simpsons regeie°metriSka "PPgifter’ omfatt«nde jämväl användande av
Trigonometri: Fullständigare kännedom örn beräkning av plana snedvinklig^
trianglar; grafiska framställningar. Sfärisk trigonometri till
-den omfattning, som erfordras för inhämtande av de till kurserna i ter
rester och astronomisk navigation hörande formler
113
Kungl. Majus proposition Nr 124.
Fysik (3 timmar).
Styrmansklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad; tyngdpunktsbestämningar;
stabilitet.
Kulda maskiner och deras jämvikts vi likör; sammansatta maskiner, som
förekomma ombord a fartyg; friktion. Någon kännedom örn hållfasthet,
styrkan av kätting, stålwire och tågvirke. Mekaniskt arbete; olika slag
av rörelse, rörelseenergi, tröghetsmoment; den vanliga och den fysiska
pendeln.
Ljudets uppkomst och fortplantning, ton och tonhöjd, reflexion och
eko, signalapparater.
Ljusets fortplantning, något örn fotometri, ljusets reflexion och brytning,
optiska instrument.
Enkla räkneexempel i ovanstående kursomfång.
Anni. Kursen genomgås i anslutning till av läraren utförda demonstrationsförsök.
Navigation (12 timmar).
Terrester navigation.
Styrmansklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.
Örn kartprojektioner, särskilt med hänsyn till inom navigationen använda
kartor; beteckningar i sjökort; utprickningssystem och seglingsbeskrivningar.
Lod- och loggapparater.
Storcirkelsegling omfattande storcirkelns beräkning och utläggning i
Mercatorkortet; användningen av stor cirkelkor t.
: Ombordradiopejlapparater och deras användning vid na vigeringen
samt örn undervattenssignalering.
Tidvattensfenomenet och dess inflytande på navigeringen; lodskotts
korrektion.
Magnetkompassens konstruktion, särskilt rosens känslighet och lugn;
kompassens uppställning ombord; fullständig kännedom örn deviationsuttagning,
grunderna för deviationsteorin, de ungefärliga deviationskoefficienterna
och deras användning; krängningsdeviation; deviationens
förändringar vid ortförflyttning och på grund av halvfast magnetism,
fullständig kännedom örn kompassens kompensering; vertikalkraftinstrumentet
och deflektorn. Någon kännedom örn gyrokompassen.
Örn meteorologiska instrument och deras användning; luftens temperatur,
tryck och fuktighet; stormar och navigering i virvelstormar; någon
kännedom örn upprättandet av synoptiska kartor; grunddragen av
havsbottnens beskaffenhet och vattendjupen i oceanerna; örn havsvattnets
temperatur och sälthult; vindar och strömmar; viktiga oceanrouter.
Det meteorologiska underrättelseväsendet.
Astronomisk navigation.
Styrmansklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.
Till vårt solsystem hörande himmelskroppars rörelser samt örn fixstjärnorna;
metoder för stjärnors identifiering. Sol- och månförmörkelser.
De astronomiska efemeriderna även med avseende å månen och
planeterna.
Den astronomiska navigationens instrument.
Tid, azimut- och ortbestämning genom observation på månen och planeterna,
omfattande samma problem, som i styrmansklassens kurs samt
därutöver ortlinjens bestämning med användande av höjdmetoden även
Hiliana lill riksdagens protokoll 19111. 1 sami. Ulli lili fl. (Nr Idb.) 8
114
Kungl. Majds proposition Nr 124.
aom med tillhjälp av höjdtabeller; azimutens beräkning genom tid och
llojd; azimutdiagram; utförligare kännedom örn ortbestämning genom tvä
ortlinjer; felkällor och deras inflytande på beräkningsresultat.
Kronometern; förändringar i dess dragning; kronometerns uppställning
och behandling ombord.
Bestickets kontrollerande under olika förhållanden med tillhjälp av
terrestra och astronomiska ortlinjer.
Sjömanskap (1VS timmar).
Utvidgad och fördjupad framställning av styrmansklassens kurs i viktigare
delar, med särskild hänsyn till praktiska förhållanden.
Maskinlära (2 timmar).
Bjöångpannor; ångbildning och kondensation; förbränning; olika slag
av bränslen; bränsleförbrukning.
Olika slag av fartygs framdrivningsmaskiner, deras sammansättning
och verkningssätt; något örn maskinens effekt; kondensorer; pumpar;
rörledningar och deras armatur; smörjanordningar. Propelleraxeln och
tätningsanordningar för densamma. Något om styrmaskiner, visslor och
ankarspel.
Iakttagelser vid maskinens klargöring, vid påeldning, under gång, vid
manöver, vid avsläckning och under uppläggning.
Elektroteknik (2 timmar).
Allmänna elektrotekniska begrepp; något om galvaniska element, den
elektriska strömmens verkningar samt de elektriska lagarna; någon kän
nedom örn magnetiska lagar och enheter; det allmännaste örn generatorer
och motorer för lik- och växelström, ackumulatorer samt de vanligaste
elektriska mätinstrumenten och deras användning; elektriska strålkastare
och glödlampor.
Principerna för elektriska signal- och orderapparater, telefon och trådlös
telegraf. Kännedom örn ombordradiopejlapparater och deras vikti
gasto beståndsdelar.
Författningskunskap (3 timmar).
Utvidgad framställning av styrmansklassens kurs i viktigare delar.
Örn haveri och sjöförsäkring; kutymer; någon kännedom örn begräns
ning av redareansvaret och sjöpanträtt. Någon kännedom örn växellagen
oell växlars bruk.
Någon kännedom örn internationell rätt, i vad den berör en fartygs
befälhavares verksamhet.
Skeppsbyggeri (3 timmar).
Kännedom örn fartygets huvuddelar, deras funktioner och samman
sättning; fartygs inredning och utrustning; örn fartygsritningar.
Deplacement, stabilitet och nedlastning jämte beräkningar och gra
liska framställningar, som avse för fartygsbefälet oftast förekommande
frågor.
Materielens underhåll och reparationer; dockning. Klassificering.
Något örn skeppsmätning och fribord.
115
Kunni. Maj:ts proposition Nr 184.
Radiotelegrafering (1 timme).
övning i sändning och mottagning.
Svenska språket (2 timmar).
Form- och satslära med tillämpningsövningar. Någon kännedom örn
språkbruk, språkriktighet och olika stilarters användning.
Uppsatser, behandlande företrädesvis sådana ämnen, som beröra en
befälhavares verksamhetsområde.
Engelska språket (3 timmar).
Mening av lämpliga texter, särskilt sådana med anknytning till yrket;
talövningar. .
Formlära i anslutning till den lästa texten; skriftliga tillämpningsövningar.
Hälso- och förbandslära (1 timme halva läsåret).
Repetition av praktiskt viktigare delar av styrmansklassens kurs; hygienen
ombord; örn skeppsapotek och medicinlådor. Skeppsprovianten,
dess sammansättning och vård.
B. Maskintekniska linjen.
1. Tredje maskinistklassen.
Matematik (15 timmar).
Aritmetik: De fyra räknesätten med decimalbråk och allmänna bråk;
sorträkning; enkla sif f erek va tioner av första gradell med en obekant
jämte tillämpningar på enkla aritmetiska uppgifter, regula de tri samt
procent- och ränteräkning.
Geometri: Enkla geometriska begrepp och definitioner; enkla geometriska
beräkningar av triangeln, parallellogrammen och cirkeln samt prismat.
cylindern, pyramiden oell konen, dock utan bevis.
Maskinlära (19 timmar).
De enklaste fysikaliska begreppen; örn kroppars allmänna egenskaper
samt om värme och förbränning.
Sjöångpannor: Olika panntyper; den vanliga sjöångpannans konstruktion;
armatur till ångpannor; pannsten, salt och fett i ångpannor;
avrostning och frätor; driftstörningar, haverier och reparationer; äng
pannors eldning, skötsel och uppläggning.
Sjöångmaskiner: Ångmaskinstyper; kolvångmaskinens delar, devas
sammansättning och verkningssätt; kondensorer; pumpar; rörledning
ar och deras armatur; smörjanordningar och smörjning; maskiuskötseln
i allmänhet; driftstörningar, haverier och uppläggning; något örn propeller
och propelleraxelledningar.
116
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
För br änvin g sm° torcr; Någon kännedom om förbränningsmotorer,
särskilt explosionsmotorer.
Material lära: Något örn järn och stål; rost och frätor samt förebyggande
därav; något örn smörjmedel.
® ® n * n S s i n s t a 11 a ti o n e r; Någon kännedom örn i mindre fartyg
förekommande elektriska belysningsinställationer, innefattande även
ackumulatorer.
Svenska språket (3 timmar).
Huvuddragen av form- och satsläran; rättskrivnings- och interpuiiktionslära;
tillämpningsövningar.
Enkla uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med anknytning
till yrket.
Hälso- och förbandslära (1 timme).
lie första åtgärderna vid inträffande olycksfall, särskilt säl- och brännskador;
kortfattad orientering rörande vanliga akuta sjukdomsfall och
deras omedelbara behandling, ävensom rörande tuberkulos och sexuell
hygien. Alkoholens skadeverkningar.
2. Andra maskinistklassen.
Matematik (11 timmar).
Aritmetik och algebra: Översiktlig repetition av den förut inhämtade
aritmetikkursen; Biff erekvationer av första graden med en eller två obe
kanta jämte problem; kvadratrotens utdragande ur siffertal; de fyra
räknesätten med hela algebraiska tal och bråk; upplösning av enkla algebraiska
uttryck; analogier; negativa storheter; digniteter och rotter;
ekvationer av första graden med en obekant jämte problem, däribland
arbets- och rörelseproblem; grafisk framställning; handledning i räknestickans
användning.
Geometri.
Planimetri: Satser örn räta linjers, cirkellinjers och vinklars egenskaper;
satser örn rätliniga figurer och örn cirkeln; enkla plangeometriska
konstruktionsuppgifter och geometriska orter, ytberäkning, proportionslära
och dess användning på geometriska figurer; likformiga figurer;
trapetsmetoden och Simpsons regel.
Stereometri: De viktigaste satserna örn räta linjers och plans ställning
i rymden; enkla satser örn prismat, pyramiden, cylindern, konen
och sfären samt beräkning av dessa kroppars ytinnehåll och volym.
Trigonometri: De fyra vanliga trigonometriska funktionerna, deras
samband för samma vinkel och för vinklar i första och andra kvadranterna;
trigonometriska tabeller; lösning av rätvinkliga trianglar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11"
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Fysik- och kemi (4 timmar).
Fysik: Allmänna fysikaliska begrepp; kroppars tyngd. .
Vätskors egenskaper; vätsketryck, beräkning av vatsketryckets storlek;
vätskors lyftkraft; lösningar. ..
Gasers egenskaper; atmosfären; inneslutna gasers tryck; gasernas a
inanna tillståndsekvation; gasblandningars tryck.
Inledande satser om krafter; krafters moment; kraf ters sammansättning
och upplösning; sammansättning av moment; kraltpar; kroppars
jämvikt; tyngdpunkt; jämviktslägen och stabilitet. i ..
'' Värmeutvidgning i allmänhet; termometri; beräkningar rörande yarmeutvidgning;
uppvärmning och avkylning; smältning och sterning,
ängbildning och kondensation; mättad och överhettad anga; värmet som
energiform; värmets spridning.
Enkla räkneexempel i ovanstående kursomfång. ... ,.
Kemi: Grundämnen oell sammansatta ämnen; förbränningens natur oell
förlopp; fasta och flytande bränslen. . .
Anin. Kursell i fysik och kemi genomgas i anslutning till av kurnell
utförda demonstrationsförsök. ''
Maskinlära (12 timmar, varav 1 timme laborationer varannan vecka).
Sjöäng pannor: Olika panntyper; bestämning av en vanlig sjöäugpannas
huvuddimensioner; något örn material, naglar och växlar; armatur;
pannsten, salt och fett i ångpannor; sprickors och läckors uppkomst,
cirkulation; avrostning och frätor; driftstörningar haverier och reparationer;
ångpannors skötsel och eldning med kol och olja, konstlat drag,
överhettare; något örn verkningsgrad och effekt. , .
Sjö ån‘''maskiner: Ängmaskinstyper; angmaskmsdetaljer; kolvars
rörelse; slider (normal- och musselsliden); grunddragen av Stephenson
slidrörélse; kondensorer; pumpar; rörledningar och deras armatur; matarvattenledningar
och förvärmare; omkastningsmaskiner; smorjanord
ningar och smörjning; driftstörningar och haverier; justering av lager:
indikatorn och dess användning; indikerat arbete och effekt; axeleffekt,
någon kännedom örn ångturbiner, deras verkningssätt och skötsel. Ma
skinskötsel i allmänhet, . , „
Förbränningsmotorer: Verkningssätt, typer och allman anordning;
motorbränslen, deras införande i cylindern och tändning; motortypernas
praktiskt viktiga egenskaper; explosionsmotorer; tandkuleraotorcr;
kännedom örn liktrycks-(diesel-)motorer. Motorskotsel i ali
”Tar tygslär a: Fartygets vattentäta indelning; läns- och ballaströrsystemen;
propeller, propelleraxel och hylsa samt olika tatinngsanordningar;
ventilations- och eldsläckningsanordningar. .... .
M a t e r i a 11 ä r a: Någon kännedom örn järns och stais framställning,
rost och frätor samt förebyggande därav; något örn olika isoleringsmaterial;
smörjmedel; diverse material.
Enkla räkneexempel i anknytning till kursen i sjöängpannor oell sjöhn
gmaski lier.
Enkla laborationsövningar med beräkningar.
Enkel bokföring beträffande maskindriften; maskindagboken. ^
118
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Maskin ritning (2 timmar).
Geometrisk ritning och projektionslära.
Övning att på egen hand efter uppmätning uppgöra tvdliga blvertsritmngar
av maskindelar av enklare beskaffenhet med tydligt utsatta mått.
Elektroteknik (4 timmar, varav 1 timme laborationer varannan vecka).
Allmänna elektrotekniska begrepp; galvaniska element; den elektriska
strommens olika verkningar; de elektriska enheterna; någon kännedom
C — ].agar 0<jh enheter; dynamomaskiner (generatorer och mo
nientLf
fö,hm-st0m; a<*umulatorer; dc vanligaste elektriska mätinstru
''''^ teu för likström och deras användning (instrumentering); ledningar
tHsk"?iatJrnSm0tStand J;u,llte Rökning; elektriska strålkastare; elek
StaittSS.
T ‘ för lik
Behandling
av personer, som bedövats av elektrisk ström.
i med berak"init”‘’ lm“r*U«ni>e »m,.öl Örning.,.
.Ä tiU «*
Författningskunskap (1 timme halva läsåret).
«Vikt-^aSlG -au sjömanslagen oell sjöarbetstidslagen; någon kaune
°i? sjofartssakerhets- oell sociallagstiftningen i övrigt.
ries i arn mel seni a örn förande av maskindagbok.
Svenska språket (2 timmar).
och lnterpunktionslära; forin- och satslära; tillämp
-
Rättskrivnings
ningsövningar.
Uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med anknvtning till vr
ket. Uppsättande av i det allmänna livet och i tjänsten förekommande
skrivelser, såsom ansökningar, fullmakter, intyg, kvitton, rapporter
Engelska språket (2 timmar).
bittals- och lasövningar; enkla övningar i syfte att eleverna må värnäs
att med orat uppfatta vanliga ord och uttryck.
Läsning av enkla texter, särskilt sådana med anknytning till yrket.
Elementar formlära med tillämpningsövningar.
Hälso- och förbandslära (1 timme halva läsåret).
Kroppens vård i hygieniskt avseende, särskilt med hänsyn ti ll maskin
personalens
forhållanden; behandling av kroppsskador, särskilt sår- och
brännskador akuta sjukdomsfall; tuberkulos och andra smittsamma
mot^ntWö *orglftm.n?ar\ konstgjord andning; lagen angående åtgärder
Wdln tbt aQmgi,a^ koriS8jakdamar samt Prof>rlax mot desamma. Alkoholens
skadeverkningar. Hygienen ombord.
119
Kungl. Majlis proposition Kr 124.
Förevisningar och övningar, avseende att bibringa praktisk färdighet
att med utnyttjande av tillgänglig materiel lämna den första hjälpen
vid olycksfall.
3. Övermaakinistklassen
Matematik (7 */* timmar).
2:a maskinistklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.
Algebra: Ekvationer av första graden med två eller flera obekanta
jämte problem; enkla ekvationer av andra graden med en obekant jämte
problem; enkla rot- och exponentialekvationer; logaritmer och användning
av logaritmtabeller; interpolation; grafisk framställning; användning
av räknesticka.
Geometri: Guldins regler för beräkning av rotationskroppars ytor och
volym; algebrans tillämpning pä enkla geometriska problem; användning
av planimeter.
Trigonometri: I)e lyra vanliga trigonometriska funktionerna och deras
variationer; den plana trigonometriens grundformler och de viktigaste
av de formler, som ur dem härledas; lösning av snedvinkliga trianglar
med sinus- och eosinusteoremen. Enkla diagram.
Fysik och kemi (4bs timmar).
3:a maskinistklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.
Fysik: Kapillaritet och ytspänning; vätskors strömning. Gasers strömning.
Krafters projiciering; friktion; mekaniskt arbete; mekanisk effekt;
verkningsgrad: enkla maskiner utan och med friktion. Rörelselära. Håll
fasthetslära.
o
Beräkning av mekaniska värmeekvivalenten; gasers (ångors) tillståndsförändringar.
Räkneexempel i ovanstående kursomfång.
Kemi: Enkla kemiska viktsberäkningar; bestämning av värmevärden;
närmare om förbränning; rökgasanalys.
Enkla räkneexempel i ovanstående kursomfång.
Alim. Kursen i fysik och kemi genomgås i anslutning till av läraren
ii t förda demonstra tionsf örsök.
Maskinlära* (13 timmar, varav 1 timme laboration er).
2:a maskinistklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.
Sjöhngpannor: hållfasthet; beräkningar rörande salthalten i pannor;
eldningskontroll; verkningsgrad och effekt.
Sjöångmaskiner: Kolvångmaskiner; friktionsförlust i lager; berikning
av kolvvägen; slider och slidrörelser; fristående matarpumpar:
förvärmningens betydelse för bränsleförbrukningen; hjälpmaskiner; re
gnistorer; slitagets inverkan på en maskins upprifning; grunddragen av
ångmaskiners beräkning; driftundersökning och verkningsgrad; känna
dom örn ventilångmaskiner.
120
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Angturbiner: verkningssätt och huvudtyper; turbinens driftegenska
turbiner.
för fartygsdrift; några turbintypers detaljanordningar.
Förbränningsmotorer: Huvudtyper och driftegenskaper; för
gasarmotorer;
liktrycks-(diesel-)motorer och deras skötsel.
övrig maskinell utrustning: Däcksmaskiner; värmeledningar,
ventilations- och eldsläckningsanordningar; kylanläggningar; isolering
ens betydelse för driftekonomien.
M a t e r i a 11 ä r a: Järn och stål; andra metaller; metallegeringar.
Får tygslä ra: Fartygsdelarnas benämning och ändamål samt någon
kännedom örn deras förbindning; fartygsritningar. Propellerfartygs
framdrivning; propelleraxelledningar. Något örn olika tankfartygssystem;
något örn tankarnas fyllning och hönsning med hänsyn till fartygets
läge och stabilitet.
Materielens underhåll och reparationer; klassificering.
Räkneexempel i anknytning till kursen i sjöångpannor, sjöångmaskiner,
förbränningsmotorer och fartygs framdrivning.
Bokföring beträffande maskindriften.
Elevlaborationer med beräkningar.
Maskinritning (4 timmar).
Uppgörande av ritning till sjöångpanna efter beräkning av densamma.
Uppgörande av slid- och indikatordiagram till ångmaskin eller indikatordiagram
med nockskivor till dieselmotor.
Övning att på egen hand efter uppmätning uppgöra tydliga arbetsritnmgar
av maskindelar med noggrant utsatta mått, av dessa en utförd i
tusch.
Elektroteknik (41/* timmar, varav 1 timme laboration er).
2.a maskinistklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.
Beräkningar av elektromotorisk kraft, klämspänning, strömstyrka, motstånd,
spännings- och effektförlust, verkningsgrad m. m. för dynamomaskiner
(generatorer och motorer) för likström.
Växelströmmar; principerna för generatorer och motorer för växelström
samt för transformatorer, omformare (motorgeneratorer) och likriktare;
elektriska mätinstrument; energifördelningssystem för likström;
principerna för elektriska signal- och orderapparater, telefon och trådlös
telegraf.
Sammanfattning av de viktigaste lagarna och förordningarna angående
elektriska anläggningar och deras utförande.
Schematiska framställningar av ledningar, kopplingar, enkla anläggningar
m. m.
Elevlaborationer med beräkningar.
Författningskunskap (1 timme halva läsåret).
Sjömanslagen och sjöarbetstidslageu. Utvidgad kännedom örn sjöfartssäkerhets-
och sociallagstiftningen.
121
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Svenska språket (2 timmar).
Form- och satslära med tillämpningsövningar. Någon kännedom örn
språkbruk, språkriktighet och olika stilarters användning.
Uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med ankytning till yrket.
Engelska språket (2 timmar).
Uttals- och läsövningar; talövningar.
Läsning av lämpliga stycken, särskilt sådana, med anknytning till
yrket.
Formlära i anslutning till den lästa texten; enkla skriftliga tillämpningsövningar.
Ledamoten av de sakkunniga A. Carell har ansett, att kursplanerna för
ämnena sjömanskap och skeppsbyggeri bort föreslås mera omfattande
och detaljerade.
Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. lod höft. (Nr Viii.)
9
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1931:312 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 124 gjorda framställning angående anslag till provisorisk avlöningsförbättring för lärar a1 i texten
- SU 1931:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 124 gjorda framställning angående anslag till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigati s. 14 i texten
- Rskr. 1931:270 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart jämte s. 1 i texten
- SU 1931:104 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart jämte i ämnet väckta motio s. 1 i texten