Sök i Ratio Lex

Angående vissa pensioner, att utgå av affärsdrivande verks medel

1931-02-26 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:154, Angående vissa pensioner, att utgå av affärsdrivande verks medel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

1

Nr 154.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa pensioner,

att utgå av affärsdrivande verks medel; given Stockholms slott

den 26 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 26 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd

Larsson, Holmbäck, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler härefter

följande frågor om pensioner, att utgå av affärsdrivande verks medel, och

anför därvid:

Ilihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 135 höft. fNr 15/s.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Äng. pension

åt r servpostexpeditören

Wilhelmina

Katarina

Bucht.

l:o.

I skrivelse den 29 augusti 1930 har generalpoststyrelsen, bland annat,

hemställt om beredande av pension åt reservpostexpeditören Wilhelmina

Katarina Bucht, född Svanström.

Beträffande Wilhelmina Katarina Buchts tjänstgörings- och avlöningsförhållanden

har generalpoststyrelsen meddelat följande:

Wilhelmina Katarina Bucht, som vore född den 19 april 1868, hade in

trätt i postverkets tjänst den 24 september 1889 och hade den 21 maj 1894

antagits till extra ordinarie postexpeditör samt den 1 januari 1895 till

extra biträde. I sistnämnda egenskap hade fru Bucht kvarstått till den

15 september 1911, då hon anställdes såsom reservpostexpeditör, vilken

tjänstebeteckning den 1 januari 1912 förändrades till extra postexpeditör.

Från och med den 1 juli 1920 hade fru Bucht antagits till reservpostexpeditör,

i vilken tjänsteställning hon alltjämt kvarstode. Under

sin 41-åriga anställningstid i postverket hade fru Bucht tjänstgjort såsom
-

extra biträde ....................... 4 år 4 månader —

» postexpeditör 17 » 2 » 22 dagar

postexpeditör ...................... 10 » 4 » 29 » .

Hennes sammanlagda tjänstgöringstid i postverket uppginge alltså till 31

år 11 månader 21 dagar.

År 1901 hade fru Bucht ingått äktenskap med numera pensionerade

postmästaren G. E. Bucht i Piteå. På grund av sitt giftermål hade hon,

jämlikt dåtida bestämmelser, icke kunnat erhålla anställning såsom ordinarie

postexpeditör, en befordran, som hon eljest torde hava vunnit.

Då sedermera hinder av nämnd anledning icke längre förelegat för vinnande

av ordinarie anställning, hade fru Bucht uppnått så hög ålder,

att hon såge sig på den grund förhindrad söka ordinarie tjänstebefatt

ning.

I lönehänseende vore fini Bucht för närvarande placerad i löneklass

A 18, som tilldelades allenast sådana reservpostexpeditörer, vilka

under en följd av år mera regelbundet anlitades till tjänstgöring, och

uppbure på grund därav vid tjänstgöring å lägsta dyrort 7 kronor 5 öre

för dag samt vid tjänstgöring å högsta dyrort 9 kronor för dag, mot

svarande omkring 2,570 kronor respektive 3,280 kronor, för helt år räknat.

Börande pensionsfrågan bär generalpoststyrelsen härefter anfört:

_ Styrelsen, som funne det billigt och rättvist, att fru Bucht, vars

tjänstgöring vid postverket kunde väl vitsordas, vid avgången från

sin befattning i postverkets tjänst bereddes pension för sin återstående

livstid, ville erinra därom, att pension eller därmed jämförligt understöd

tidigare beviljats av Kungl. Maj:t och riksdagen i liknande fall. Sålunda

hade 1930 års riksdag tillerkänt reservpostexpeditören fru Anna

Christina Jakobina Lundholm en pension av 1,368 kronor. I sitt den 21

januari 1930 avgivna yttrande över fru Lundholms ansökan örn pension

anförde generalpoststyrelsen, bland annat, att 1921 års pensionskommitté

samt 1926 års pensionsutredning i yttranden över ett av kommunikationsverkens

lönekommitté på sin tid avgivet förslag rörande pensione
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits proposition Nr 154.

ring av icke-ordinarie personal vid kominunikationsverken föreslagit

enahanda grunder beträffande pension åt extra ordinarie och med dem

jämställda befattningshavare som de för ordinarie tjänstemän vid sagda

verk gällande. Såsom pensionsunderlag för icke-ordinarie kvinnliga befattningshavare

i postexpeditörsgraden — Ilie lönegraden — hade därvid

föreslagits 2,040 kronor, av vilket belopp två tredjedelar skulle anses

såsom statspensionsunderlag och en tredjedel såsom avgiftspensionsunderlag.

Då fru Lundholm icke erlagt några tjänstepensionsavgilter, hade

generalpoststyrelsen ansett, att fru Lundholm borde erhålla pension till

belopp, motsvarande allenast statspensionsunderlaget, d. v. s. 1,360 kronor

eller, efter avrundning till närmast högre med 12 delbara tal, 1,368

kronor för år, till vilket belopp fru Lundholms pension också sedermera

fastställts av riksdagen.

Efter dessa grunder syntes pension böra beräknas jämväl beträffande

fru Bucht; och då hon, i likhet med fru Lundholm, själv ej erlagt några

pensionavgifter, syntes pensionen böra även för henne bestämmas till

1,368 kronor för år, att utgå av postmedel.

Statskontoret har i utlåtande den 19 september 1930 anslutit sig till

generalpoststyrelsens hemställan.

Under hänvisning till det av generalpoststyrelsen åberopade preeedensfallet

tillstyrker jag, att Wilhelmina Katarina Bucht beredes pen

sion i enlighet med generalpoststyrelsens förslag.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att reservpostexpeditören Wilhelmina Katarina

Bucht, född Svanström, må från''och med dagen näst

efter den, då hon frånträder sin anställning vid postverket,

under sin återstående livstid uppbära en årlig

pension av 1,368 kronor, att utgå av postmedel.

2:o.

I sin skrivelse den 29 augusti 1930 har generalpoststyrelsen vidare hemställt

örn utverkande av ålderdomsunderstöd åt postbiträdet Anna Jo

hanna Lindell, född Söderström.

I fråga örn Anna Johanna Lindells tjänstgörings- oell avlöningsförhållanden

har generalpoststyrelsen meddelat följande:

Anna Johanna Lindell, som vore född den 5 december 1866, hade

den 3 september 1885 antagits till extra ordinarie postexpeditör och

den 13 maj 1891 till extra biträde. Den 12 december 1902 hade hon.

förordnats till postexpeditör, i vilken egenskap hon kvarstått till den

1 oktober 1907, då hon på grund av ingånget äktenskap lämnat post
-

Departements
chefen.

Ang. pension

åtpostbiträdet

Anna Johanna

Lindell.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 154.

tjänsten. Därefter hade fru Lindell under tiden 1 oktober 1924—30 juni

1925 förestått poststationen i Oscar Fredriksborg'', vilken befattning hon

emellertid nödgats frånträda pä grund av svårigheten att erhålla bostad

inom samhället. Den 21 juni 1926 hade fru Lindell antagits till postbiträde

vid postkontoret Stockholm 10 med 41h timmars tjänstgöring

varje söckendag och hade från och med den 21 januari 1929 i enahanda

befattning överflyttats till postkontoret Stockholm 14, där hon fullgjort

tjänstgöring 4 timmar varje söckendag.

Hennes sammanlagda tjänstgöringstid i postverket utgjorde sålunda

såsom extra postexpeditör, extra biträde och tillförordnad postexpeditör

22 år,

såsom poststationsföreståndare “,« år,

såsom postbiträde meri 4 Va respektive 4 timmars tjänstgöring för söckendag

något över 4 år,

eller sammanlagt omkring 27 år.

Som tillförordnad postexpeditör hade fru Lindell under de senare åren

uppburit en avlöning av 1,750 kronor för år och för handhavande av

poststationen i Oscar Fredriksborg en ersättning av i medeltal 290 kronor

för månad. Under sin tjänstgöring såsom postbiträde erliölle fru

Lindell en avlöning av omkring 130 kronor för månad eller cirka 1,560

kronor för år räknat.

Beträffande frågan örn understöd åt Anna Johanna Lindell har generalpoststyrelsen

härefter anfört:

Fru Lindell hade efter mannens död i mars 1924 varit hänvisad till att

genom eget arbete söka sin bärgning. Mannen, som varit grosshandlare

i Nyköping och år 1921 råkat på obestånd, hade nämligen vid dödsfallet

icke efterlämnat några tillgångar. Däremot hade en skuld å 3,000 kronor

förefunnits, vilken fru Lindell genom ytterlig sparsamhet lyckats

avbetala.

På grund av nedsatta kroppskrafter kunde fru Lindell icke fortsätta

sitt arbete i postverket någon nämnvärd tid framåt. Hon komme vid

avgången från sin tjänst att stå helt utan existensmedel, därest hon icke,

skulle erhålla nu sökt understöd. För sin tjänstgöring i postverket förtjänade

fru Lindell gott vitsord.

Ehuru fru Lindell icke innehaft anställning vid postverket i oavbruten

följd, funne generalpoststyrelsen dock billigt och rättvist, att fru

Lindell, särskilt med hänsyn till hennes långa och oförvitliga tjänstgöring,

bereddes ålderdomsunderstöd.

Då fråga tidigare varit om beredande av understöd åt befattningshavare,

med vilka fru Lindell närmast vore jämförlig och vilka icke varit

berättigade till pension, hade det ifrågasatta understödet i regel ansetts

böra utgå med 2/s av senast innehaft arvode. Av den till fru Lindell

nu utgående ersättningen, 1,560 kronor för år. kunde emellertid ett

belopp av 240 kronor anses utgöra dyrtidstillägg. Återstoden, 1,320 kronor,

skulle alltså utgöra det henne tillkommande arvode, varå understöd

skulle beräknas. Enligt nyss nämnd beräkningsgrund skulle understödet

till fru Lindell sålunda komma att uppgå till (2/s X 1,320) 880 kronor.

Det syntes måhända, å ena sidan, kunna ifrågasättas, huruvida sagda

belopp borde i någon mån reduceras, bland annat med hänsyn därtill,

att fru Lindell icke erlagt pensionsavgifter. Å andra sidan funnes emellertid

skäl, som talade för att någon reducering icke borde komma till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kunell. Majlis proposition Nr 154.

stånd. Till grund för beräknande av understödets storlek hade nämligen

lagts det arvode, som fru Lindell under den sista tiden uppburit i egenskap

av postbiträde, utan att beaktande skett därav, att fru Lindell under

den avgjort största delen av sin tjänstgöring vid postverket halt sig

anförtrodda sådana göromål av mera ansvarsfull natur, som i regel utfördes

av postexpeditiörer. Skulle emellertid en reducering finnas böra

ske, ansåge generalpoststyrelsen skäligt, att understödet icke. sattes

lägre än till 840 kronor för år; och hemställde styrelsen, att ärligt un

derstikl med sistnämnda belopp måtte utverkas åt fru Lindell.

Statskontoret har i den 19 september 1930 avgivet utlåtande anslutit

sig till generalpoststyrelsens hemställan.

Även jag anser skäligt, att Auna Johanna Lindell kommer i åtnjutande Departement*

av pension av statsmedel, då hon lämnar sin anställning i postverket. Med

hänsyn till det långa avbrottet i statstjänsten samt arten och omfattningen

av hennes arbete efter återinträdet i statstjänst synes mig emellertid

den av generalpoststyrelsen i första hand ifrågasatta beräkningen

av pensionsbeloppet icke kunna godtagas. På grund av att pensionsavgifter

icke erlagts och med hänsyn till tjänstetidens längd lärer någon

reducering böra vidtagas, förslagsvis till 744 kronor.

Jag hemställer alltså, att ''Kungl. Majt! måtte föreslå riksdagen medgiva,

att postbiträdet Anna Johanna Lindell, född Söderström,

må från och med dagen näst efter den, då

hon frånträda- sin anställning vid postverket, under

sin återstående livstid uppbära en årlig pension äv

744 kronor, att utgå av postmedel.

3:c.

I sin skrivelse den 29 augusti 1930 har generalpoststyrelsen vidare gjort £**£**

framställning örn beredande av ålderdomsunderstöd åt städerskan Anna Anna CharCharlotta

Morin, född Storm. lotla Morl"

Till stöd för sin framställning härutinnan har generalpoststyrelsen anfört

följande:

Anna Charlotta Morin, som vore född den 5 oktober 1868, hade under tiden

1 oktober 1906—14 september 1929 fullgjort städaingsarbete inom Stockholms

centralpostkontors lokaler, vadan hennes tjänstgöringstid i postverket

uppginge till praktiskt taget 23 år. Från och med den 15 september

1929 hade fru Morin på grund av sjukdom varit urståndsätta att deltaga

i arbetet, men hon kvarstode alltjämt såsom städerska i avvaktan (

på att frågan örn ålderdomsunderstöd åt benno skulle vinna sin lösning. '' ’v''"

Arbetet med städningen, som kunnat påbörjas först omkring_ klockan

20, hade i regel krävt en tid av 5 timmar för gång och .således ej kunnat

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Martts proposition Nr 15i.

avslutas förrän omkring klockan 1. Sitt arbete hade fru Morin städse

fullgjort på ett tillfredsställande sätt.

För städningsarbetets utförande hade fru Morin uppburit följande

belopp för helt år räknat, nämligen

1906—1914

1915—1916

1917-1918

1919

1920—1921

1922-1928

1929

kronor 360

» 1,740

» 1,920

» 2,100

» 2,940

» 2,652

» 3,600.

Fru Morin, som sedan juni 1927 vore änka efter en materialuppbördsman

vid flottan, uppbure icke pension eller understöd efter mannen. Då

bon vore medellös och på grund av sjukdom oförmögen att genom eget

arbete sörja för sin utkomst, vore hennes ekonomiska ställning mycket

bekymmersam. Hon finge sitt uppehälle av en dotter, men dennas arbetsinkomster,

som uppginge till 200 kronor i månaden, syntes, särskilt

med hänsyn till de höga levnadskostnaderna i Stockholm, i längden icke

kunna förslå till bådas försörjning.

Generalpoststyrelsen funne därför skäligt, att fru Morin vid avgången

från sitt befattning bereddes årligt ålderdomsunderstöd av postmedel.

Till grund för beräknandet av understöd åt fru Morin kunde icke

läggas hela det henne senast tillkommande ersättningsbeloppet, 3,600

kronor. I detta belopp inginge nämligen även gottgörelse till av henne

anlitade biträden vid städningens fullgörande. Av verkställd utredning

—- i den mån sådan kunnat göras — hade framgått, att fru Morins egen

ersättning för av henne själv fullgjort arbete i postverkets tjänst uppgått,

under åtminstone de sista 10 åren, till 130 kronor för månad eller

1,560 kronor för år räknat. Ett understöd beräknat till */s av sistnämnda

arvodesbelopp skulle uppgå till 1,040 kronor. Emellertid befunnes jämväl

ett på så sätt beräknat understöd vara för högt tilltaget. I det av

1926 års pensionsutredning avgivna förslaget till kungörelse angående

rätt till pension för viss arbetarpersonal vid bland annat postverket vore

pensionsunderlaget för kvinnlig befattningshavare i anställning, för vilken

särskild yrkesutbildning ej krävdes, upptaget till endast 756 kronor

för år, därvid förutsattes en anställningstid av 30 år vid avgången. Beräknades

understödet till fru Morin med utgångspunkt från sistnämnda

belopp, skulle understödet — vid det förhållande att fru Morins tjänste

tid såsom städerska hos postverket uppginge till allenast 23 år — böra

fastställas till (756

7 X 756

30

ning, till 600 kronor för år.

580 kronor eller, med lämplig avrund

Statskontoret har i utlåtande den 19 september 1930 anslutit sig till generalpoststyrelsens

hemställan.

I likhet med ämbetsverken tillstyrker jag, att — såsom i liknande fall

tidigare ägt rum — pension beredes Anna Charlotta Morin. Mot det av

myndigheterna förordade beloppet har jag intet att erinra.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 154. 7

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att städerskan Anna Charlotta Morin, född Storm,

må från och med dagen näst efter den, då hon frånträder

sin anställning vid postverket, under sin återstående

livstid uppbära en årlig pension av 600 kronor, att

utgå av postmedel.

4:o.

I sin skrivelse den 29 augusti 1930 har generalpoststyrelsen vidare an- Äng. penton

hållit örn utverkande av pension åt förre nattvakten Karl Johan Nyberg.

Rörande Nybergs tjänstgörings- och avlöningsförhållanden har i skri- k. j. Nyberg.

velsen meddelats följande:

Karl Johan Nyberg, som vore född den 29 december 1858, hade alltsedan

den 1 september 1909 varit medelst kontrakt anställd såsom natt

vakt vid postkontoret Stockholm 2, Lilla Nygatan 6. På grund av tilltagande

ålderdomssvaghet hade Nyberg sett sig nödsakad att till upphörande

med utgången av augusti månad 1930 uppsäga det mellan generalpoststyrelsen

och honom senast gällande kontraktet rolando fullgörandet

av ifrågavarande nattvaktssyssla.

Ersättningen till Nyberg för hans vakttjänstgöring hade utgått med

följande belopp, för natt räknat, nämligen under tiden

v, 1909—31/i 1917

V. 1917—31/ia 1917.

Vi 1918—s% 1918..

V, 1918—30/4 1919.

VB 1919—1919

l/i 1920—30/k 1922..

v, 1922-3% 1922..

V10 1922—3% 1923

7, 1923—3% 1923.

710 1923—31/8 1924

7o 1924 tills vidare

kronor 3: 6o

» 4: —

» 5: —

» 6: —

» 7:25

» 9: —

» 8: —

* 7: —

» 6:50

» 6: —

» 7: —.

För år räknat hade hans ersättning från postverket under do sista åren

uppgått till i runt tal 2,550 kronor.

Nyberg, som tjänstgjort varje natt, hade den första tiden iullgjort

vakttjänstgöringen under 7 timmar, klockan 22—5. Från och med den

1 januari 1920 omfattade tjänstgöringen 8 timmar, infallande under tiden

klockan 21—5. Sina åligganden såsom nattvakt hade Nyberg alltid fullgjort

noggrant och plikttroget.

s. 8 Kontrollera mot PDF

. I

Departement s

chefen.

8 Kungl. Martts proposition Nr 154.

Till stöd för sin framställning om beredande av understöd åt Nyberg

samt angående beräkningen av understödet har generalpoststyrelsen anfört:
Körande

Nybergs ekonomiska och andra förhållanden hade generalpoststyrelsen

inhämtat, att Nyberg, som vore gift och hade sjuklig hustru

att försörja, saknade tillgångar, varför lian för sitt och hustruns uppe

hälle vöre helt beroende av sin arbetsinkomst från postverket. Nyberg

hade visserligen två barn, håda gifta, men dessa hade icke sådan ekonomisk

ställning, att de —- åtminstone icke i nämnvärd mån — kunde bidraga

till föräldrarnas försörjning.

Generalpoststyrelsen funne starka skäl tala för att Nyberg bereddes

understöd av postmedel från den tid, då han avgått från sin befattning.

Till grund för bestämmande av understödets storlek syntes lämpligen

de principer böra läggas, vilka kommit till uttryck i det av 1926 års pensionsutredning

avgivna förslaget till kungörelse angående rätt till pension

för viss arbetarpersonal vid postverket m. fl. verk. Sagda kungö

reise upptoge bland annat 3 grupper manliga anställningshavare; och

Nyberg syntes böra hänföras till den av dessa grupper (den första), vil

ken omfattade arbetare i anställning, för vilken särskild yrkesutbildning

ej krävdes. Pensionsunderlaget för denna kategori av manliga arbetare

upptoges till 1,008 kronor. Såsom villkor för erhållande av hel

pension förutsattes _ minst 30 anställningsår. Då emellertid Nybergs

tjänstetid uppginge till allenast 21 år, syntes understödet icke kunna sättas

till nyss angivna belopp, utan borde sagda belopp reduceras med

1/so för varje år, varmed antalet anställningsår för Nyberg understege

30, d. v. s. med %o. Med sådan beräkningsgrund skulle pensionen komma att

utgå med 706 kronor eller, efter avrundning till närmast högre med tolv

delbai''a tal, till 708 kronor för år.

Statskontoret har i sitt utlåtande i ärendet den 19 september 1930 anslutit

sig till generalpoststyrelsens hemställan.

Med hänsyn till Nybergs mångåriga och väl vitsordade arbete i postverkets

tjänst och med avseende jämväl å åberopade ömmande omständigheter

vill jag i likhet med ämbetsverken förorda, att pension beredes

honom. Beträffande pensionsbeloppets storlek anser jag mig kunna till

styrka generalpoststyrelsens förslag.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå, riksdagen

medgiva,

att förre nattvakten Karl Johan Nyberg må från och

med dagen näst efter den, då han frånträtt sin anställning

vid postverket, under sin återstående livstid

uppbära en årlig pension av 708 kronor, att utgå av

postmedel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition Nr 154.

9

5:o.

1 en till Kungl. Majit ställd, den 8 juli 1930 dagtecknad skrift har förra

extra ordinarie telegrafexpeditören Anna Maria Hjelm, född Häggqvist,

anhållit att komma i åtnjutande av pension.

I framställningen har anförts, bland annat, följande:

Sökanden, som vore född den 31 maj 1866, hade varit anställd i telegrafverkets

tjänst under en tid av sammanlagt 23 år 1 månad, därav 21 år

såsom extra ordinarie telegrafist, nämligen under tiden den 12 december

1884—30 juni 1893 och den 21 december 1917—31 maj 1930 samt 2 år 1 må

nåd såsom extra telegrafist, nämligen under tiden den 1 maj 1915—1 juni

191.7.

Anledningen till att sökanden år 1893 frånträtt sill anställning vid

telegrafverket hade varit, att hon ingått äktenskap samt till följd därav

enligt då gällande bestämmelser icke längre kunde få behålla sin anställning.

Under världskriget hade emellertid förhållandena utvecklat sig så, att

det för telegrafverket uppstått ett mycket stort behov av telegrafkunnig

arbetskraft, och hade sökanden då åter inträtt i tjänstgöring.

Ungefär samtidigt med sökanden hade i telegrafverkets tjänst återtagits

även flera andra förutvarande telegrafister, bland dem hustrurna

till två trafikinspektörer vid statens järnvägar i Stockholm. Efter införandet

av ändrade bestämmelser i fråga örn kvinnors anställning i

statens tjänst hade dessa blivit befordrade till ordinarie telegrafister.

Vad sökanden beträffade, hade hon, då de ändrade bestämmelserna trädde

i kraft, nått sådan ålder, att hon icke kunde ifrågakomma att befordras

till ordinarie.

Sökanden vore sedan år 1921 änka efter förutvarande trafikinspektören

vid statens järnvägar Gustaf Hjelm, och åtnjöte i denna sin egenskap

pension från statens järnvägars änke- och pupillkassa.

Med hänsyn till den långa tid, under vilken sökanden innehaft anställning

vid telegrafverket, vore det enligt sökandens mening rimligt samt

överensstämmande med rättvisa och billighet, att, då hon på grund av

ålder måste avgå från sin anställning, hon erhölle någon pension. Samma

skäl, som läge till grund för bestämmelserna i Kungl. Maj:ts reglementen

den 29 juni 1917 för statens järnvägars pensionskassa för pensionering

av icke ordinarie personal samt för telegrafverkets pensionskassa

för pensionering av verkstads-, förråds- och linjearbetare, syntes otvetydigt

tala för, att pension borde beviljas även sökanden. Hade hon under de

tider, hon varit anställd vid telegrafverket, i stället haft anställning vid

statens järnvägar, skulle hon vid sin avgång från anställningen hava varit

berättigad att erhålla tjänstepension och detta alldeles oavsett den omständigheten,

att hon åtnjöte änkepension från statens järnvägars änke

och pupillkassa.

Telegrafstyrelsen, som den 2 augusti 1930 avgivit utlåtande i ärendet, har

därvid anfört, att sökanden tidigare gjort framställning hos styrelsen örn

erhållande av understöd vid avgång ur telegrafverkets tjänst. T)å för tele

Äng.

pension åt

förra extra

ordinarie

telegrafexpeditören

Anna

Maria Hjelm.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

grafverkets del någon annan form för beredande av pension eller motsvarande

understöd åt icke-ordinarie personal i annan ställning än arbetare

icke funnes än som innefattades i Kungl. Maj:ts brev till telegrafstyrelsen

den 30 juni 1920 angående bemyndigande att tilldela ur telegrafverkets

tjänst avgången person årligt understöd, hade denna framställning behandlats

med hänsyn till i nämnda brev telegrafstyrelsen givet bemyndigande.

Enligt ifrågavarande brev hade telegrafstyrelsen medgivits tilldela ur

telegrafverkets tjänst avgången person, vilken innehaft med pensionsrätt

icke förenad befattning och som befunnes vara i behov av understöd,

lämpligt belopp, icke överstigande vad som motsvarade två tredjedelar

av den årsinkomst, som senast åtnjutits från telegrafverket, att utgå av

verkets medel, dock att dylikt understöd, där icke särskilda omständigheter

föranledde undantag, finge tilldelas allenast den, vars tjänstetid

uppginge till minst 25 år.

Vid prövning av sökandens till telegrafstyrelsen ingivna framställ

ning hade befunnits, att sökanden icke fyllde de uppställda fordringarna

angående minimitjänstetiden samt att sökanden i egenskap av änka efter

avliden befattningshavare i statens järnvägars tjänst redan åtnjöte pension,

vilken med dyrtidstillägg samt utdelning å egna aktier överstege

2,500 kronor. Sökanden hade visserligen två barn, men båda hade överskridit

30 års ålder och innehade fasta anställningar. Under dessa förhållanden

och då sökanden och hennes barn jämväl ägde en bostadslägen

het i Stockholm och en sommarvilla å österskär, hade styrelsen ansett sökanden

innehava en ekonomisk ställning bättre än den. som enligt styrelsens

uppfattning avsetts i förenämnda brev. Med anledning härav

hade styrelsen ansett sig sakna befogenhet att bevilja sökanden under

stöd.

Statskontoret har i infordrat utlåtande i ärendet av den 15 augusti

1930 erinrat, att under senare år den uppfattningen alltmer gjort sig gällande,

att vid bedömande av fråga, huruvida pension borde utgå till en

extra ordinarie befattningshavare, hänsyn ej borde tagas till vederbö

randes ekonomiska ställning. Redan nu förefunnes rätt till pension för

vissa grupper icke-ordinarie befattningshavare, och förslag hade blivit

framlagt örn tillerkännande av dylik rätt till, bland andra, extra ordinarie

befattningshavare vid telegrafverket. På grund härav och då sö

handen under 23 år varit anställd i statens tjänst, finge statskontoret,

med hämtat stöd av 1929 års riksdags beslut i fråga örn pension åt extra

ordinarie kanslibiträdet i statskontoret Anna Scherdin, tillstyrka, att

något årligt understöd utverkades åt sökanden. Därest hon varit ordinarie

telegrafexpeditör, hade pension till henne utgått med 23/30 X 2,160

eller 1,656 kronor. Då hon icke erlagt pensionsavgifter, syntes ifrågava

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition Nr 154.

rande belopp, i likhet med vad som plägat ske i liknande fall, böra minskas

med omkring 15 procent eller till 1,392 kronor.

Statskontoret har sålunda hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva, att sökanden finge från och med dagen näst efter den,

då avgång från tjänsten ägde rum, under återstående livstiden uppbära en

årlig pension av 1,392 kronor, att utgå av telegrafverkets medel.

1 likhet med statskontoret anser jag, att sökanden bör — oberoende ay Departementhennes

ekonomiska omständigheter — komma i åtnjutande av pension på

grund av sin långvariga anställning i telegrafverket. Beträffande beräkningen

av pensionen förordar jag emellertid med frångående av statskon

torets förslag, att samma grunder, som under punkt 1 här förut ifrågasatts

för beräkningen av där avsedd pension, bliva tillämpade jämväl i nu förevarande

fall. I enlighet härmed tillstyrker jag, att sökanden, som har 23

tjänstår, tillerkännes pension med 1,044 kronor för år. Pensionen torde,

på sätt statskontoret föreslagit, böra bestridas av telegrafverkets medel.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra extra ordinarie telegrafexpeditören Anna

Maria Hjelm, född Häggqvist, må från och med dagen

näst efter den, då hon avgått ur telegrafverkets

tjänst, under sin återstående livstid uppbära en årlig

pension av 1,044 kronor, att utgå av telegrafverkets

medel.

6:o.

Med utlåtande den 27 december 1929 Ilar domänstyrelsen till Kungl.

Majit överlämnat en ansökning från förre extra ordinarie kronojägarn i

Bönälvens revir Johan Henrik Asplund om erhållande av pension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, att Asplund, som är

född den 16 december 1864, antogs till extra bevakare i Kalix revir år 1895,

till extra kronojägare den 18 augusti 1903 och till extra ordinarie kronojägare

från och med den 1 januari 1921, i vilken egenskap han oavbrutet

tjänstgjort inom Bönälvens revir; att han såsom placerad i tjänstegrupp

5, lönegrupp E, löneklass VII i den för extra ordinarie tjänstemän vid do

mänverket avsedda löneplancn, sådan denna Jastställts genom Kungl.

Majits brev till domänstyrelsen den 11 oktober 1929, sedan den 1 juli 1929

åtnjutit en månadslön av 255 kronor, motsvarande en årslön av 3,060 kro

Äng.

pension åt

färre extra

ordinarie

kronojägaren

J. TT. Asplund

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition Nr 154.

nor; saint att Asplund från oell nied den 18 december 1029 pä eisen begäran

entledigats från sin anställning vid domänverket.

Domänstyrelsen har i ärendet anfört i huvudsak följande:

Samtliga de skogsstatst jänstemän, under vilka Asplund tjänstgjort, hade

lämnat honom de bästa vitsord, varjämte jägmästaren i Bönälvens revir

och överjägmästaren i övre Norrbottens distrikt tillstyrkt, att understöd

måtte beredas honom av allmänna medel.

Då Asplund på grund av hög ålder nu nödgats frånträda sin befattning,

funne styrelsen det rättvist och billigt, att Asplund erhölle ett årligt

understöd från avskedstagandet.

Styrelsen ville till en början erinra, att i vissa fall Kungl. Majit på hem

ställan av domänstyrelsen och i andra fall riksdagen med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag tillerkänt extra ordinarie kronojägare ett årligt understöd,

motsvarande det för ordinarie kronojägare fastställda pensionsbelopp, 2.040

kronor, minskat med visst belopp. Sålunda hade Kungl. Majit på hemställan

av domänstyrelsen den 19 mars 1926 tillerkänt extra ordinarie kronojägaren

C. L. Skog ett årligt understöd, som med 200 kronor understege

ordinarie krono jägares pension, varvid dock vore att märka, att Skogs befattning

i stort sett kunde jämställas med en ordinarie kronojägares. Beträffande

en okvalificerad extra ordinarie kronojägartjänst hade 1925 års

riksdag i enlighet med Kungl. Majits förslag (Kungl. Majlis prop. nr 40)

tillerkänt extra ordinarie kronojägaren A. Skicklig en pension av 1,200

kronor. Domänstyrelsen hade dock i detta fall föreslagit 1,740 kronor,

d. v. s. en minskning i förhållande till ordinarie kronojägares pension med

300 kronor. Toge man emellertid hänsyn till att det av Kungl. Majit före

slagna och av riksdagen godkända pensionsbeloppet, 1,200 kronor, uträknats,

innan 1925 års nya, grunder för pensionsförbättring fastställts, mäste,

därest 1925 års pensionsbelopp betraktades såsom pension å reglerad lön.

ett pensionsbelopp å 1,200 kronor för närvarande motsvaras av 1,488 kro

nor. _ Det syntes därför styrelsen, som örn rättvisan krävde, att Asplunds

pension — för att ställas i relation till den extra ordinarie kronojägaren

Skicklig beviljade pensionen — borde beräknas efter 1,488 kronor. Asplund

kunde emellertid vid sin i december 1929 inträffade avgång icke

räkna mer än högst 34 tjänstår, varför pensionsunderlaget skulle komma

att utgöra (34/35 X 1,488 =) 1,445 kronor eller efter avrundning till närmast

högre med 12 jämnt delbart tal 1,452 kronor. Asplund hade själv be

räknat sin sammanlagda tjänstetid till allenast 26 år 4 månader. Härvid

hade han dock utgått ifrån, att tjänstetiden vore att beräkna först från

och med den 18 augusti 1903, då han antogs till extra kronojägare. Enär

många prejudikat gåve vid handen, att även den effektiva tjänstgöringen

såsom extra bevakare finge medräknas vid beräknandet av tjänstårens

antal, syntes det styrelsen självfallet, att så borde ske även i detta fall.

Svårigheten att angiva denna effektiva tjänstgöringstid närmare än som

skett föranledde styrelsen att sänka den för pension beräkneliga tjänstgöringstiden

till i runt tal 30 år, genom vilken åtgärd styrelsen förmena

de sig hava kommit den effektiva tjänstetiden så nära som möjligt. Vid

bifall härtill skulle pensionsbeloppet bliva (30/35 X 1,488 =) 1,275 kronor

eller efter avrundning till närmast högre med 12 jämnt delbart tal 1.284

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Vad anginge de medel, varifrån pensionen borde utgå, finge styrelsen

hemställa, att beloppet måtte få utanordnas från statens domäners fond.

Vid bifall därtill komme styrelsen att, så länge Asplund levde, upptaga

pensionsbeloppet i sitt generalförslag rörande domänverkets driftkostnader.

Statskontoret har i utlåtande den 20 januari 1930 anfört, att då Asplund

på grund av sin långvariga, väl vitsordade tjänstgöring vid skogsstaten

syntes böra erhålla någon pension fran statens domäners fond samt statskontoret

icke hade något att erinra emot det av domänstyrelsen föreslagna

pensionsbeloppet, ämbetsverket tillstyrkte bifall till förevarande framställning.

Genom beslut den 7 februari 1930 har Kungl. Maj:t medgivit, att Asplund

finge för tiden från och med den 18 december 1929 till utgången av år

1930 uppbära ett understöd av 1,284 kronor för år räknat, aft utgå av de

till driftkostnader för statens skogsdomäner under rubrik »oförutsedda

och diverse ändamål» anvisade medel.

I likhet med myndigheterna finner jag skäligt, att, i enlighet med vad

tidigare i liknande fall ägt rum, Asplund beredes pension av statsmedel.

På grund härav och då domänstyrelsens beräkning av Asplunds effektiva

tjänstgöring samt av storleken av pensionsbeloppet — vilken beräkning av

Kungl. Maj:t följts vid beviljande den 7 februari 1930 av understöd åt

Asplund — icke givit mig anledning till erinran, får jag alltså tillstyrka

domänstyrelsens av statskontoret biträdda förslag. Pensionen torde böra

utgå från och med den 1 januari 1931.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre extra ordinarie kronojägaren i Bönälvens

revir Johan Henrik Asplund må, räknat från och med

den 1 januari 1931, under sin återstående livstid uppbära

en årlig pension av 1,284 kronor, att utgå av statens

domäners fond.

7:o.

Med utlåtande den 24 februari 1930 har domänstyrelsen till Kungl.

Majit överlämnat en till styrelsen ställd ansökning från förre extra ordinarie

kronojägaren i Grönbo revir Johan Hagnar Johansson om erhållande

av pension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, att Johansson, som

är född den 15 augusti 1865, anställdes såsom inspektor vid Grimsö egen
-

Departement#

chef ev.

Äng.

pension åt

förre extra

ordinarie

kronojägaren

J. Jt. Johansson.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

dom från och med den 1 oktober 1899 samt vid egendomens förvärvande

av kronan åtföljde densamma och från och med den 1 december 1912 vann

anställning som extra kronojägare vid skogsstaten; att han från och med

den 1 januari 1921 antogs till extra ordinarie kronojägare, i vilken egenskap

hail oavbrutet tjänstgjort inom Grönbo revir; att hail såsom placerad

i tjänstegrupp 5, lönegrupp B, löneklass VII i den för extra ordinarie

tjänstemän vid domänverket avsedda lönepJanen, sådan denna fastställts

genom Kungl. Majda brev till domänstyrelsen den 11 oktober 1929, sedan

deli 1 juli 1929 åtnjutit en månadslön av 225 kronor, motsvarande en års

lön av 2,700 kronor.

Domänstyrelsen har i ärendet anfört, bland annat, följande:

Genom beslut i ett flertal fall hade Kungl. Majit medgivit, att kronojägare,

som tidigare varit anställd såsom skogvaktare i enskild tjänst och

vid den enskilda skogens försäljning till kronan vunnit anställning såsom

kronojägare vid skogsstaten, finge efter avskedstagandet erhålla enahanda

pensionsförmåner som dem, till vilka han skulle varit berättigad, därest

skogen i fråga under hela hans tjänstetid där varit i statsverkets ägo. Styrelsen

finge i detta fall hänvisa till, bland annat, Kungl. Maj:ts proposition

nr 94 till 1925 års riksdag och samma års riksdagsskrivelse nr 161

angående avlöningsförmåner och pension åt vissa kronojägare i Villingsbergs

revir, vilka från och med 1924 års ingång övergått från tjänst hos

Vargöns aktiebolag till domänverket. Därest, såsom styrelsen ansåge rätt

och billigt, enahanda principer tillämpades på Johansson som på nu

nämnda kronojägare, skulle Johansson, örn han varit uppförd på ordi

narie stat, viddin avgång den 15 augusti 1980 hava innehaft 30 för pension

heräkneliga tjänstår. Såsom endast extra ordinarie kronojägare ägde

sökanden icke någon rätt till pension. Då han nu på grund av sin ålder

icke längre ansåges böra kvarstå i sin befattning, syntes det styrelsen rättvist,

att han, som både från sin tidigare anställning vid Grimsö egendom

och från sin nuvarande statstjänst erhållit de hästa vitsord, efter avskedstagandet

tillerkändes ett årligt understöd.

Beträffande storleken av detta understöd finge domänstyrelsen hänvisa

till Kungl. Maj:ts beslut den 7 februari 1930, enligt vilket extra ordinarie

kronojägaren i Bönälvens revir J. H. Asplund, vilken med avseende på

tjänstetidens längd och tjänstgöringens art vore fullt jämställd med Jo

hansson, tillerkänts ett understöd av 1,284 kronor, motsvarande, efter av

rundning till närmast högre med 12 jämnt delbart tal, 3%5 av 1,488 kronor.

Vidkommande de medel, från vilka understöasbeloppet borje utgå, ansåge

styrelsen, att detsamma borde bestridas från statens domäners fond. Vid

bifall därtill komme styrelsen att från och med år 1931, så länge Johansson

levde, upptaga understödsbeloppet i sitt generalförslag rörande domän

verkets driftkostnader.

Med stöd av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att Johansson

måtte från och med den 16 augusti 1930 tillerkännas ett årligt understöd

av 1,284 kronor, att utgå från statens domäners fond, därvid styrelsen

förutsatte, att dyrtidstillägg borde beräknas på beloppet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Statskontoret har i utlåtande den 8 mars 1930 anfört, att ämbetsverket

på grund av vad handlingarna innehölle och med hänsyn till de av domänstyrelsen

åberopade precedensfallen ansage sig höra förorda, att pension

beviljades Johansson. Statskontoret hade icke annat att erinra beträffande

domänstyrelsens förslag i ärendet, än att pensionen syntes böra

anvisas att utgå från och med dagen näst efter den, då sökanden efter uppnådd

levnadsålder av 65 år komme att lämna sin anställning. Beträffande

domänstyrelsens uttalande, att styrelsen förutsatte, att dyrtidstillägg borde

beräknas å pensionsbeloppet, ville statskontoret framhålla, att å pensionen

komme, utan att särskild föreskrift därom erfordrades, att utgå författningsenligt

dyrtidstillägg.

Såsom domänstyrelsen erinrat, hava Kungl. Majit och riksdagen vid upp- Departementsrepade

tillfällen medgivit, att kronojägare, som tidigare varit anställd i

enskild tjänst och vid den enskilda skogens försäljning till kronan åtföljt

densamma samt vunnit anställning som kronojägare vid skogsstaten, må

för pensions beräknande räkna sig till godo den tid, han varit anställd

såsom skogvaktare å samma skog. På grund härav och under hänvisning

till vad under föregående punkt anförts tillstyrker jag den föreliggande

framställningen och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att förre extra ordinarie kronojägaren i Grönbo revir

Johan Ragnar Johansson må från och med dagen näst

efter den, då han efter uppnådd levnadsålder av 65 är

lämnat sin anställning vid domänverket, under sin

återstående livstid uppbära en årlig pension av 1,284

kronor, att utgå av statens domäners fond.

Vad departementschefen ovan under punkterna

lio)—7io) hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet-.

Elis Lindahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:203 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar angående pensioner och understöd, att utgå av affärsdrivande verks medel. s. 1 i texten
  2. BU 1931:28 Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner och understöd, att utgå av affärsdrivande verks medel. l:o. s. 1 i texten