Sök i Ratio Lex

Angående pension åt förra småskollärarinnan Signe Eriksson

1931-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:178, Angående pension åt förra småskollärarinnan Signe Eriksson

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 178.

9

Nr 178.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt förra

småskollärarinnan Signe Eriksson; given Stockholms slott den

13 mars 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungli

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 13 mars 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson. Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 29 mars 1930 dagtecknad skrift bär

förra småskollärarinnan i Järnskogs skoldistrikt Signe Eriksson gjort

framställning örn pension.

Över framställningen hava utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen

den 16 juni 1930, av statens pensionsanstalt den 28 juli 1930 och av statskontoret

den 11 augusti 1930.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 178.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Signe Eriksson, som är född

•den 5 januari 1891, innehade anställning såsom ordinarie småskollärarinna

vid Skönneruds fasta småskola i Järnskogs skoldistrikt under tiden

från och med den 1 januari 1912 till och med den 30 juni 1924, då hon på

ogen begäran avgick från sin befattning; att hon under tiden för nämnda

anställning var tjänstledig på grund av sjukdom den 20 maj—den 7 juli

och den 3 november—18 december 1920 samt från och med den 1 januari

1921 till avskedstagandet; ''att hon i september 1929 till skolrådet i Järnskogs

församling ingav framställning örn erhållande av genast börjande

tjänstepension, vid vilken framställning fogades läkarintyg, som utvisade,

att sökanden vid tidpunkten för avskedstagandet på grund av sjukdom

(lungtuberkulos) varit oförmögen att sköta sin befattning samt att

hon fortfarande och för framtiden av samma sjukdom vore urståndsatt

att tjänstgöra såsom lärarinna; att nämnda framställning av skolrådet

med tillstyrkan överlämnades till statens pensionsanstalt, som enligt

beslut den 7 mars 1930 icke fann sådana omständigheter föreligga, som

enligt anstaltens reglemente kunde berättiga till begärd pension.

Skolöverstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat från Järnskogs skolråd

och vederbörande folkskolinspektör infordrade yttranden.

Skolrådet har i sitt yttrande anfört i huvudsak följande:

Statens pensionsanstalts beslut att avslå Signe Erikssons ansökan örn

pension syntes hava grundat sig därå, att pensionsanstalten funnit bestämmelserna

i § 18 mom. 1 c), § 19 och § 24 mom. 1 b) i det för anstalten

gällande reglementet icke vara å Signe Eriksson tillämpliga. Enligt

nämnda bestämmelser tillkomme pension befattningshavare, som förpliktigats

avgå på grund därav, att han under fem på varandra följande år

varit oförmögen att tjänstgöra under sammanlagt mer än 4/ä av den tid,

sorn det eljest ålegat honom att tjänstgöra, och funnes vara för framtiden

oförmögen att behörigen sköta sin tjänst. Hade Signe Eriksson emellertid

kvarstått i sin tjänst ännu någon månad, syntes hon jämlikt omförmälda

bestämmelser hava blivit pensionsberättigad.

Då Signe Erikssons belägenhet vore i hög grad ömmande, lidande som

hon vore av obotlig sjukdom oell enligt vad till skolrådet uppgivits i avsaknad

av medel för hälsovård och livsuppehälle, ville skolrådet på det

livligaste tillstyrka bifall till hennes hos Kungl. Majit gjorda framställning

örn pension.

Folkskolinspektören har i sitt yttrande anfört, att han på de av skolrådet

åberopade skäl på det livligaste tillstyrkte bifall till framställningen.

Skolöverstyrelsen har för egen del anfört följande:

Av utredningen i ärendet framginge, att vad som utgjort hinder för beviljande

i föreliggande fall av sådan pension, som enligt gällande pensionsreglemente

tillkomme obotligt sjuk lärare, varit av mera formell art.

Då synnerligen ömmande omständigheter förelåge och sakliga skäl talade

för bifall till ansökningen, ville överstyrelsen tillstyrka densamma.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 178.

Statens pensionsanstalt har i sitt utlåtande anfört följande:

Då pensionsanstalten den 7 mars 1930 förehade till prövning frågan om

sökandens rätt till pension, inhämtades, att sökanden under femårsperioden

närmast före avgången från tjänsten den 1 juli 1924 själv uppehållit

densamma under något mer än ett läsår och för övrigt varit tjänstledig

på grund av sjukdom. Tillämpning av föreskrifterna i § 18 mom.

1 c), § 19 och § 24 mom. 1 b) av pensionsanstaltens reglemente den 31 december

1919 hade på grund därav varit utesluten. Ej heller eljest hade

förelegat någon omständighet, som enligt reglementet kunde berättiga

henne till genast börjande förtidspension. Hade sökanden däremot med

fortsatt sjukledighet kvarstått i sin tjänst även under höstterminen 1924,

skulle med stöd av nyss åberopade stadganden kunnat tilldelas henne

SU av hel pension, 1,237 kronor 50 öre, eller 928 kronor 12 öre från 1925

års ingång.

Sökandens begäran om avsked från tjänsten syntes hava förestavats

av den uppfattningen, att det ej vore rätt av henne att längre kvarstå

vid tjänsten, då hon väl förstode, att hennes krafter ej skulle tillåta henne

att återtaga tjänstgöringen. Örn den rätt till förtidspension, som under

viss betingelse tillkomme henne, hade hon uppenbarligen varit okunnig.

I ett ungefärligen liknande ärende hade Kungl. Majit genom beslut den

27 juni 1929 efter riksdagens medgivande (Kungl. Maj:ts prop. nr 132:

1929; R. skr. nr 215:1929, punkt 3) förklarat förra småskollärarinnan

Ester Desideria Mellander berättigad till en förtidspension av 928 kronor

12 öre från statens pensionsanstalt. Denna pension hade bestämts att

utgå först från 1929 års ingång, oaktat att den, örn lärarinnan kvarstått i

tjänst, till dess hon blivit skyldig avgå, skulle kunnat utgå redan från

och med mars månad 1927.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och sökandens ömmande levnadsvillkor

har pensionsanstalten hemställt, att Kungl. Majit måtte utverka,

att Signe Eriksson finge från och med den 1 januari 1931 under sin återstående

livstid från anstalten åtnjuta en årlig pension av 928 kronor 12

öre, att utgå enligt de beträffande pension åt småskollärare i övrigt gällande

bestämmelserna i anstaltens reglemente.

Statskontoret har i ärendet erinrat, att riksdagen i ett flertal fall medgivit,

att pension finge utgå till befattningshavare, som erhållit avsked

före den tidpunkt, då rätt att avgå med pension för dem inträtt. Sålunda

hade pension tillerkänts f. d. kronojägaren A. J. Johansson (Kungl. Maj:ts

prop. nr 281:1917; R. skr. nr 153), förre kanslirådet C. D. R. von Schulzenheim

(Kungl. Majlis prop. nr 14:1921, punkt 1; R. skr. nr 288, sid. 3), förre

läroverksadjunkten K. H. Andersson (Kungl. Maj:ts prop. nr 97:1923,

punkt 5; R. skr. nr 199, sid. 5), förre länsnotarien E. O. F. Forssgren

(Kungl. Majlis prop. nr 147:1927; R. skr. nr 182) samt den av pensionsanstalten

omförmälta förra småskollärarinnan Mellander. I samtliga ifrågavarande

fall hade vederbörande dock på grund av sinnessjukdom eller höggradig

neurasteni icke varit i stånd att bedöma följderna av ett avskedstagande.

Beträffande sökanden vore förhållandena annorlunda. Att hou

begärt avsked några månader före den tidpunkt, då för henne inträdde

s. 12 Kontrollera mot PDF

Vepartemeiits
ehefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 178.

rätt att efter avsked erhålla pension, syntes hava berott på okunnighet

om för henne gällande pensionsbestämmelser. Det syntes därför kunna

ifrågasättas, huruvida pension över huvud taget borde beredas sökanden.

Vid det förhållandet att hon tagit avsked endast något över fyra månader,

innan hon kunnat erhålla avsked med pension och då hon syntes

sakna medel för sitt uppehälle, ville statskontoret dock ej motsätta sig,

att något årligt understöd utverkades åt henne. Med erinran om att i de

flesta av de av statskontoret åberopade fallen pensionerna reducerats

i jämförelse med vad som författningsenligt skulle tillkommit vederbörande,

ville statskontoret framhålla, att pension till sökanden icke syntes

böra utgå med av pensionsanstalten föreslaget belopp, 928 kronor 12 öre.

För egen del ansåge sig statskontoret icke böra tillstyrka högre belopp äu

600 kronor.

Med hänsyn till i ärendet upplysta omständigheter synes det mig knappast

billigt, att Signe Eriksson på grund av sitt avskedstagande skall gå

i mistning av hela den pension, hon varit berättigad erhålla, därest hon

förblivit i tjänst den korta tid som återstått, till dess hon i anledning

av sin sjukdom blivit skyldig att avgå. Jag tillstyrker därför, att åt

Signe Eriksson utverkas någon pension, därvid jag beträffande pensionsbeloppets

storlek ansluter mig till statskontorets förslag. Pensionen

synes, på sätt statens pensionsanstalt föreslagit, böra utgå från och med

ingången av innevarande år.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra småskollärarinnan Signe Eriksson må

från och med den 1 januari 1931 under sin återstående

livstid från statens pensionsanstalt uppbära en årlig

pension av 600 kronor att utgå enligt de beträffande

pension åt småskollärare i övrigt gällande bestämmelserna

i anstaltens reglemente.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Vid protokollet:

Olga Gjörloff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:202 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 2 i texten
  2. BU 1931:27 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiv s. 2 i texten